Vitfotad hjortråtta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Peromyscus leucopus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White.footed.mouse.with.sucklings.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
SläkteHjortråttor
Peromyscus
ArtVitfotad hjortråtta
P. leucopus
Vetenskapligt namn
§ Peromyscus leucopus
Auktor(Rafinesque, 1818)
Utbredning
Peromyscus leucopus range map.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Vitfotad hjortråtta (Peromyscus leucopus)[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som först beskrevs av Rafinesque 1818. Arten ingår i släktet hjortråttor och familjen råttdjur.[8][9] Internationella naturvårdsunionen (IUCN) kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[8]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten blir med svans 16 till 20 cm lång och svanslängden är 7 till 10 cm. Vikten varierar mellan 16,7 och 31 g. Vitfotad hjortråtta har 19 till 22 mm långa bakfötter och 16 till 20 mm långa öron.[10] Pälsen på ovansidan är ljusbrun till rödbrun.[11] Undersidan är täckt av hår som kan vara nära roten grå och de är på minst tre fjärdedelar vit. På strupen och bröstet förekommer vanligen helt vita hår. Förutom små differenser i skallens konstruktion finns inga tydliga morfologiska kännetecken som skiljer vitfotad hjortråtta från andra hjortråttor. Den tydligaste skillnaden finns i genetiken.[10]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna hjortråtta förekommer i centrala och östra Nordamerika. Utbredningsområdet sträcker sig från Québec och Saskatchewan (Kanada) söderut till södra Mexiko samt från Montana och Arizona österut till Atlanten. Isolerade populationer finns i Nova Scotia och på Yucatanhalvön. Habitatet varierar mellan lövskogar med tät undervegetation, jordbruksmark och halvöknar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna är huvudsakligen mellan skymningen och gryningen aktiva. Under vintern kan de även vara dagaktiv men de stannar vanligen i sina bon i snötäcket. Arten bygger ett näste av växtdelar som gräs, stjälkar och bark som vävas ihop och som fodras med mjukare växtdelar. Nästet göms i trädens håligheter, i fågelholkar bakom lösa barkskivor eller under grenar som ligger på marken, i underjordiska håligheter som skapades av jordekorrar. Vitfotad hjortråtta håller ingen vinterdvala men den kan under tider med matbrist falla i ett stelt tillstånd (torpor). Arten har i princip samma levnadssätt som vanlig hjortråtta. Den klättrar bara lite oftare i träd och buskar.[10]

Denna gnagare är allätare och livnär sig bland annat av frön, frukter, nötter, gröna växtdelar, svampar och insekter. Ibland dokumenteras kannibalism på de egna ungarna. Vitfotad hjortråtta skapar gömmor i reviret.[10]

Vuxna honor och i viss mån även hannar är aggressiva mot artfränder av samma kön. I sällsynta fall kan två honor som antas vara systrar eller modern med en äldre dotter dela samma bo. Reviret markeras med urin och avföring. Ibland deltar hannen vid ungarnas uppfostring genom att ge fast föda åt äldre ungar. Fadern kan även spendera värme genom att sitta tät intill ungarna.[10]

Beroende på utbredning pågår fortplantningen från mars till oktober eller under en längre tid. Honor kan ha fyra eller ännu fler kullar under året. Dräktigheten varar vanligen 22 till 24 dagar och hos vissa honor kan det ligga 37 dagar mellan parningen och födelsen när de har diande ungar. Per kull föds 2 till 7 ungar som väger cirka 1 g. Ibland kan de äldre syskonen delta i ungarnas uppfostring. Ungarna öppnar sina ögon efter cirka 12 dagar och de diar sin mor tre till fyra veckor. Könsmognaden infaller hos honor efter ungefär 44 dagar.[10]

Vitfotad hjortråtta har många olika fiender som mårddjur, rävar, nordamerikansk grävling, prärievarg, hundar, tamkatter, näbbmöss av släktet Blarina, ugglor och ormar. Bara 2 procent av individerna lever längre än ett år. Enskilda exemplar kan bli tre år gamla.[10]

Artens läte påminner om fåglarnas kvittrande och det kan finnas läten i ultraljud.[10]

Arten är en vanlig värd för fästingar som kan överföra borrelia. Genom gnagaren kan hantaanvirus överföras till människan.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Peromyscus leucopus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  5. ^ (2005) , website Peromyscus leucopus, Mammal Species of the World
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/peromyscus+leucopus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  10. ^ [a b c d e f g h] Naughton, Donna (2012). Peromyscus leucopus. The Natural History of Canadian Mammals. University of Toronto Press. sid. 192-194. ISBN 978-1-4426-4483-0 
  11. ^ [a b] Shaina Aguilar (10 november 2011). ”White-footed mouse” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/site/accounts/information/Peromyscus_leucopus.html. Läst 25 december 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]