Vitgumpad stormsvala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vitgumpad stormsvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Galapagos storm petrel (cropped).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljNordstormsvalor
Hydrobatidae
SläkteOceanodroma
ArtVitgumpad stormsvala
O. tethys
Vetenskapligt namn
§ Oceanodroma tethys
Auktor(Bonaparte, 1852)
Synonymer
Hydrobates tethys
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vitgumpad stormsvala[2] (Oceanodroma tethys) är en fågel i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar.[3] Den förekommer endast i östra Stilla havet.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vitgumpad stormsvala skiljer sig från alla andra stormsvalor i Stilla havet på kombinationen liten storlek (19 cm) och stor vit övergump som börjar redan uppe på bakryggen och sträcker sig ända till stjärtens klyvning. I övrigt är den övervägande svartaktig med ljusa vingband ovan.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Vitgumpad stormsvala delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

Genetiska studier visar att arten är systerart till dvärgstormsvalan (O. microsoma).[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i Oceanodroma, systerart till grå stormsvala. Vissa auktoriteter inkluderar därför Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet. De flesta internationella auktoriteter har dock inte implementerat denna nya forskning ännu.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Vitgumpad stormsvala häckar maj till augusti i kolonier som den ovanligt för stormsvalor besöker dagtid. Flykten är kraftfull och snabb, med tvära kast och ofta högt över vågorna. Under födosökandet flyger den hoppande och studsande så att fötterna ibland når eller till och med doppas ner under vattenytan.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av predation vid boplatserna, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till minst en halv miljon individer.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har fått sitt vetenskapliga artnamn efter havsgudinnan Tethys i grekisk mytologi.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Hydrobates tethys Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ [a b] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  6. ^ Penhallurick, J. & Wink, M. (2004) Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial cytochrome b gene. Emu 104(2): 125–147.
  7. ^ Brooke, M. de L. 2004. Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
  8. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]