Vitgumpsmunia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vitgumpsmunia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Lonchura striata 547.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
UnderordningPasseri
FamiljAstrilder
Estrildidae
SläkteLonchura
ArtVitgumpsmunia
L. striata
Vetenskapligt namn
§ Lonchura striata
AuktorLinné, 1766
Utbredning
Areale L. striata.JPG
Synonymer
Vitgumpad bronsfink
Vitgumpmunia
Måsfink (tamform)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vitgumpsmunia[2] (Lonchura striata) är en asiatisk fågelart inom familjen astrilder.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vitgumpsmunian är en 10-11 cm lång fågel med knubbig grå näbb och lång, svart och spetsig stjärt. Adulta fåglar är bruna ovan och på bröstet, ljusare under och som namnet avslöjar med vit övergump. Könen är nästan lika, hanar med något kraftigare huvud och näbb.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Bland lätena hörs ljusa "trr trr" och "prrit prrit".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Vitgumpsmunia delas upp i sju underarter med följande utbredning:[3]

Underarten explita inkluderas ofta i subsquamicollis.[6]

Arten är även införd i Japan där den etablerat en population.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Vitgumpsmunian är en vanlig fågel i öppet skogslandskap, gräs- och buskmarker och odlingslandskap. Den är en social fågel som ses röra sig genom undervegetationen i grupp på jakt efter frön, ibland i sällskap med andra arter som fläcktimalian. Det rätt stora kupolformade boet av gräs placeras i ett träd, en buske eller i gräs vari den lägger tre till åtta ägg.[4][7][8] De har också setts utnyttja övergivna bayavävarbon. Vitgumpsmunian ses ofta nära vatten och har observerats äta alger invid risfält, troligen som proteinkälla.[9][10][11]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller ganska vanlig.[12]

Burfågel[redigera | redigera wikitext]

Måsfinken är en tamform av vitgumpsmunian. Arten kom till Europa från Japan omkring 1860 och blev snabbt populär som burfågel. Den rekommenderas ofta som nybörjarfågel. Den är lättskött, förökar sig utan problem och kan dessutom användas som amma för andra burfåglar. Numera finns den i en mängd olika färgvarianter, men helvita, brunbrokiga och isabellbrokiga förblir de mest populära.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Lonchura striata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 14 augusti 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Grimmett, Richard; Inskipp, Carol, Inskipp, Tim & Byers, Clive (1999): Birds of India, Pakistan, Nepal, Bangladesh, Bhutan, Sri Lanka, and the Maldives. Princeton University Press, Princeton, N.J., ISBN 0-691-04910-6
  5. ^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  7. ^ Inskipp, Carol; Inskipp, Tim & Sherub (2000). ”The ornithological importance of Thrumshingla National Park, Bhutan”. Forktail 14: sid. 147–162. http://www.orientalbirdclub.org/publications/forktail/16pdfs/Inskipp-Bhutan.pdf. 
  8. ^ Singh, A.P. (2002). ”New and significant records from Dehra Dun valley, lower Garhwal Himalayas, India”. Forktail 18: sid. 151–153. Arkiverad från originalet den 2008-07-25. https://web.archive.org/web/20080725131900/http://orientalbirdclub.org/publications/forktail/18pdfs/Singh-DehraDun.pdf. Läst 25 november 2018. 
  9. ^ Pillai, NG. ”On the food of the Whitebacked Munia Lonchura striata”. Newsletter for Birdwatchers 7 (12): sid. 6–7. https://archive.org/stream/NLBW7#page/n142/mode/1up. 
  10. ^ Pillai, N. G. (1968). ”The greenalgae, Spirogyra sp., in the diet of the White-backedMunia, Lonchura striata (Linn.)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 65: sid. 490–491. 
  11. ^ Avery, ML. ”Diet and breeding seasonality of sharp-tailed munias, Lonchura striata, in Malaysia”. Auk 97 (1): sid. 160–166. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v097n01/p0160-p0166.pdf. 
  12. ^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]