Vivi Laurent-Täckholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vivi Laurent-Täckholm
69 Kairo ViviTackholm3.jpg
Vivi Täckholm i sitt tjänsterum vid Kairos universitet 1969.
FöddVivi Laurent
7 januari 1898[1]
Danderyds församling[1]
Död3 maj 1978 (80 år)
BegravdUppsala gamla kyrkogård[2][3]
kartor
NationalitetSverige
Alma materStockholms universitet Blue pencil.svg
Sysselsättningbotaniker, barnboksförfattare, tecknare
ArbetsgivareKairos universitet
Make/makaGunnar Täckholm
SläktingarTorbern Laurent (bror), Torvard C. Laurent (brorson)
UtmärkelserHonoris causa
Redigera Wikidata

Vivi Laurent-Täckholm, född Laurent 7 januari 1898 i Danderyds församling,[4] död 3 maj 1978,[5] var en svensk botaniker, barnboksförfattare och tecknare, verksam i Egypten. Hon var syster till Torbern Laurent och faster till Torvard C. Laurent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Vivi Laurent-Täckholm var dotter till med. lic. Wilhelm Edvard Laurent och Lilly Jenny Karolina Bergstrand.[4] Hon studerade botanik vid Stockholms högskola och blev fil. kand. 1921. Hon reste i USA 1921–1923. År 1926 gifte hon sig med botanikprofessorn Gunnar Täckholm (1891–1933). De flyttade till Egypten samma år och inledde arbetet med det omfångsrika verket Flora of Egypt.

Andra världskriget och tillbaka till Egypten[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget arbetade hon på tidningen Husmodern i Stockholm.

Efter kriget flyttade hon dock tillbaka till Egypten. Hon blev professor vid universitetet i Kairo 1946, i Alexandria 1947 och åter i Kairo från 1948.

Vivi Täckholm byggde upp den botaniska institutionen vid Kairos universitet. Hon samlade ihop ett herbarium som blev det största i Afrika med omkring 100 000 växter från hela världen, särskilt från Egypten, Libanon, Arabien och Sudan.

Svensk-egyptiskt samarbete[redigera | redigera wikitext]

Tack vare Vivi Täckholms svenska kontakter försågs institutionen med resurser. Lantbruksakademin i Stockholm skickade 700 kg litteratur till biblioteket och Gustav VI Adolfs 80-årsfond bekostade inköp av utländsk litteratur. SIDA skänkte en mikrofilmssamling omfattande en halv miljon boksidor och herbarieark. Tack vare Wallenbergfonden vid Stockholms universitet uppbyggdes ett laboratorium för pollenanalys med bland annat elektronmikroskop. Under Vivi Täckholms tid hade institutionen ett 20-tal professorer och andra lärare samt över 2 000 studenter.[6]

Täckholm donerade en samling botaniska prover, herbarium samt ett antal föremål till Egyptiska museet i Stockholm. Samlingen finns nu i Medelhavsmuseets samling som ingår i myndigheten Statens museer för världskultur.

Annan verksamhet och auktorsnamn[redigera | redigera wikitext]

År 1952 blev Täckholm filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola. Hon tillhörde Nordisk familjeboks redaktion 1931–1933 och medarbetade med artiklar i Aftonbladet, Stockholms-Tidningen och Dagens Nyheter samt föreläsare i Folkbildningsförbundet 1932–1945 och ordförande i Stockholms husmodersförening 1944–1946. Förutom botaniska arbeten skrev hon barnböcker och skildringen om sin tid i Amerika i boken Vivis resa[7] som hon själv illustrerade.

Auktorsnamnet Täckh. kan användas för Vivi Laurent-Täckholm i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

Vivi Täckholm tillsammans med ett par av sina trogna medarbetare: växtpressaren Mahdi, till vänster, och preparatorn Ibrahim.

Sista tid[redigera | redigera wikitext]

Vivi Täckholm avled under besök i Sverige och är gravsatt på Uppsala gamla kyrkogård.[8]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Vivis resa. Ett år som piga från New York till San Francisco, 1923
  • Vivis resa II. Från Saltsjöbaden till Pacifikens stränder, 1924
  • Sagan om Snipp, Snapp, Snorum (1926)
  • En skolflicka berättar, 1927
  • Katt: en kärlekssaga berättad och tecknad, 1936
  • Som husmor i Egypten, 1937
  • Bättre än svarta börsen: Vivi berättar hur hon lever gott och riktigt på kupongerna. Utg. av Husmodern. [Recepten av Capucine. Illustr. av Gunila Stierngranat, 1942
  • Husmoderns blomsterlexikon, vol I o II, 1946
  • Hemmet blommar, en liten handbok i krukväxtodling, 1949
  • Faraos blomster: en kulturhistorisk-botanisk skildring av livet i Gamla Egypten, 1951
  • Våra hav: En bok för stora och små, bilder av Veronica Leo, 1978
  • Öknen blommar, 1969
  • Lillans resa till månen: En saga för stora och små, bilder av Veronica Leo, 1976
  • Egypten i närbild, 1964
  • Sagans minareter: En bok om islam, 1971
  • Levande forntid: Strövtåg i Kairomuseet, 1967
  • Egyptisk vardag, 1966
  • Faraos barn: Kopterna i Egypten, 1965
  • Students Flora of Egypt. 2:a utgåvan tryckt i Beirut 1974. Publ. av Universitetet i Kairo. En grön "bibel" på 888 sidor!

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Danderyds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1494/C I/7 (1895-1910), bildid: 00033612_00021, sida 17, Födelse- och dopbok, ”3,januari,7,,1,,,,Vivi
  2. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Täckholm, Vivi f. Laurent, läs online, läst: 26 maj 2019
  3. ^ Vivi Täckholm 1898–1978. Botaniker, författare, Svenska kyrkan, läst: 26 maj 2019
  4. ^ [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  5. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  6. ^ Norstedt, Berit (15 mars 1970). ”Vivi Täckholm, en rar ört i den egyptiska floran”. Dagens Nyheter. 
  7. ^ Libris
  8. ^ Täckholm, Vivi f. Laurent på Svenskagravar.se. Åtkomst 29 december 2012.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]