Vladimir Mesjtjerskij
| Vladimir Mesjtjerskij | |
 | |
| Född | 11 januari 1839 (g.s.)[1] Sankt Petersburg[1][2] |
|---|---|
| Död | 10 juli 1914 (g.s.)[1] (75 år) Pusjkin[1] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Kejserliga juridiska skolan  |
| Sysselsättning | Journalist[3], publicist[1], författare[1] |
| Föräldrar | Pjotr Mesjtjerskij Jekaterina Mesjtjerskaja |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, tredje klass Sankt Vladimirs orden, tredje klass | |
| Redigera Wikidata | |
Vladimir Petrovitj Mesjtjerskij (ryska: Владимир Петрович Мещерский), född 23 januari (gamla stilen: 11 januari) 1839 i Sankt Petersburg, död 23 juli (gamla stilen: 10 juli) 1914 i Tsarskoje Selo, var en rysk furste och romanförfattare. Han var dotterson till Nikolaj Karamzin.
Mesjtjerskij tjänstgjorde i ryska inrikesministeriet. Han uppsatte 1872 tidningen Grazjdanin och vann även en viss ryktbarhet genom sensationella, men konstnärligt obetydande romaner ur det högre sällskapslivet i Sankt Petersburg. I svensk översättning finnas Odin iz nasiich Bismarkov ("En Bismarck i miniatyr", 1888) och Tajny sovremennago Peterburga ("Det nutida Sankt Petersburgs mysterier", 1891).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Mestjerskij, Vladimir Petrovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мещерский Владимир Петрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Литературная энциклопедия, Communist Academy, Stora ryska encyklopedin och Khudozhestvennaya Literatura, 1929, läs online, ”журналист и беллетрист”.[källa från Wikidata]