Hoppa till innehållet

Vogelkopbusksmyg

Från Wikipedia
Vogelkopbusksmyg
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTaggnäbbar
Acanthizidae
SläkteAethomyias
ArtVogelkopbusksmyg
A. rufescens
Vetenskapligt namn
§ Aethomyias rufescens
Auktor(Salvadori, 1876)

Vogelkopbusksmyg[2] (Aethomyias rufescens) är en fågel i familjen taggnäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Vogelkopbusksmygen är en mycket liten färglös fågel. Fjäderdräkten är brun ovan och ljusbrun under. Runt ögat syns en bred ljus ögonring. Den liknar umbrabusksmyg, men är mindre och saknar rostrött i ansiktet. Bland lätena hörs torra "chek" eller nasala och grälande "meh-meh-meh".

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Västpapua (bergen Arfak och Tamrau och på Bomberaihalvön).[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Sericornis,[4] men genetiska studier visar att det inte är monofyletiskt.[5] International Ornithological Congress (IOC) har därför delat upp Sericornis i flera mindre släkten, varvid vogelkopbusksmyg placeras i Aethomyias. Denna linje följs här.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Vogelkopbuskskmygen hittas i undervegetationen i bergsbelägna skogar. Den rör sig i smågrupper eller i kringvandrande artblandade flockar, på jakt efter insekter i skogens lägre till mellersta skikt.

Trots det begränsade utbredningsområdet och att den tros minska i antal anses beståndet vara livskraftigt av internationella naturvårdsunionen IUCN. [1]

  1. 1 2 Birdlife International 2024 Aethomyias rufescens . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.
  2. ↑ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ↑ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  4. 1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ↑ Marki, P.Z., K.A. Jønsson, M. Irestedt, J.M.T. Nguyen, C. Rahbek, and J. Fjeldså (2017), Supermatrix phylogeny and biogeography of the Australasian Meliphagides radiation (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 107, 516-529.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]