Volvo

Från Wikipedia
Aktiebolaget Volvo
Org.nr556012-5790
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq Nordic: VOLV A
Nasdaq Nordic: VOLV B
HuvudkontorSverige Lundby, Sverige
NyckelpersonerCarl-Henric Svanberg
Styrelseordförande
Martin Lundstedt
Koncernchef, vd
Jan Gurander
Vice vd, finansdirektör
BranschKommersiella fordon
ProdukterLastbilar
Bussar
Marin- och Industrimotorer
TjänsterFinansiella tjänster
Antal anställda84 653 – December 2016
Historik
Grundat1927
GrundareSKF (Svenska Kullagerfabriken)
Ekonomi
Omsättning▼ 302,962 miljarder SEK
Rörelseresultat▼ 20,826 miljarder SEK
Vinst efter skatt▼ 13,223 miljarder SEK
Tillgångar▲ 398,916 miljarder SEK
Eget kapital▲ 96,061 miljarder SEK
Struktur
DotterbolagVolvo Trucks
UD Trucks
Renault Trucks
Mack Trucks
Group Trucks Asia & JV:s
Volvo Construction Equipment
Volvo Bus
Volvo Penta
Governmental Sales och Volvo Financial Services
AvdelningarGroup Trucks Sales
Group Trucks Operations
Group Trucks Technology
Övrigt
Webbplatsvolvogroup.se
FotnoterStatistik från 2016 års bokslut.[1]
Denna artikel handlar om Aktiebolaget Volvo, som tillverkar tunga fordon. Se även Volvo Personvagnar och Volvo (olika betydelser).

Aktiebolaget Volvo är moderbolag för Volvokoncernen, även Volvo Group, som tillverkar lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem. Koncernen erbjuder även finansiella tjänster. Volvo har 84 653 anställda med produktion i 18 länder och försäljning på omkring 190 marknader.[2] Volvoaktien är noterad på Stockholmsbörsen. År 1999 sålde Volvo bilproduktionen Volvo Personvagnar till amerikanska Ford Motor Company, som 2010 sålde det vidare till kinesiska Geely. Huvudkontoret för AB Volvo ligger i Lundby på Hisingen i Göteborg.

Historia

AB Volvo bildades 1926 som ett dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som verkställande direktör (1 januari) och Gustaf Larson som vice vd och teknisk chef. De hade sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första Volvobilen Volvo ÖV 4, och lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF – där Assar Gabrielsson var försäljningschef – att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet och gynna den egna utvecklingen och försäljningen av kullager. AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan den 5 maj 1915[3] med dåvarande reklamchefen Björn Prytz som idégivare. De ursprungliga planerna för bolaget Volvo hade varit att använda det som ett bolag och varumärke för i första hand en speciell serie av kullager, avsedd för den amerikanska fordonsmarknaden, men detta skrinlades tidigt. Den första bilen rullade ut ur fabriken 14 april 1927, strax efter klockan 10.00.

Sedan starten 1926 har detta industriföretag grundats och till största del letts på VD/Koncernchefsnivå nivå av civilingenjörer utbildade på Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm: Gustaf Larson KTH, med-grundare, vice VD och teknisk direktör 1926-1956. Gunnar Engellau KTH, VD 1956-1971. Gunnar L. Johansson KTH, VD 1987-1990. Samt från 1980-talet även från Chalmers Tekniska Högskola med Håkan Frisinger CTH, VD 1983-1987 och Leif Johansson CTH, VD 1997-2011.

Namnet Volvo

Namnet Volvo är latin och betyder ungefär "jag rullar".[4] AB Delmar & Co Patentbyrå lämnade – som ombud för Aktiebolaget Volvo – den 11 maj 1915 in en ansökan om registrering till Patentverket av varumärket "Volvo": "Märket torde registreras för lager, särskildt kullager och rullager, maskiner, transmissioner, automobiler, velocipeder, järnvägsmaterial, transportanordningar och transportmedel af alla slag samt delar av och tillbehör till nämnda varuslag, och göres anspråk på ordet VOLVO såsom en för nämnda varuslag särskildt uppfunnen benämning." Namnet fick därefter vila fram till 1926.[5][6]

Helmer MasOlle formgav Volvo-emblemet.

Namnet ansågs vara bra för ett kullager, men skulle även passa bra för en automobil och varumärket "Volvo" var redan skyddat även för "automobiler" genom att det ingick i den ursprungliga varumärkesförteckningen för ordet Volvo vid ansökan 1915. Namnet "dammades nu av" för att användas till den planerade biltillverkningen.

Troligen är Volvo ensamma om att ha tre varumärkessymboler, vilka använts i reklam- och designsammanhang allt sedan den första bilen producerades 1927. I början kallades den för "den svenska bilen". Symbolen för järn – Järnmärket eller Marstecknet – knöt an till det svenska stålet och den svenska järnhanteringen. I mitten på kylaren placerades den, men för att kunna göra det, monterades en plåtlist diagonalt över kylaren. Också denna växte till en stark symbol för Volvo och deras produkter. Ytterligare en symbol för Volvo är texten "VOLVO", i typsnittet Egyptienne.[7] År 2006 blev järnmärket gemensam logotyp för AB Volvo och Volvo Personvagnar i deras kommunikation av varumärket Volvo.[8]

Volvo startar produktion

En tidig Volvolastbil.

Bolaget startade tillverkningen på hösten 1926 i Nordkulans fabrikslokaler (idag heter byggnaden BC och ligger på Lundby området) på Hisingen, som uppförts 1915 och tidigare ägts av Nordiska kullagerfabriken AB som gått i konkurs 1921. Anläggningarna ropades in av Svenska Handelsbanken, som drev rörelsen till december 1925, då de ropades in på en exekutiv auktion av SKF.[9] SKF stöttade dessutom satsningen initialt med ett aktiekapital av 200 000 kronor samt en rörelsekredit på 1 miljon kronor.[10] Den första serietillverkade bilen, med modellbeteckningen Volvo ÖV4 rullade ut ur fabriken den 14 april 1927, detta blev det officiella datumet för Volvos grundande. Redan innan biltillverkningen startade hade Gabrielsson och Larsson planerat för en lastbilstillverkning. Den första ritningen med beteckningen "lastvagn" är daterad 4 december 1926 och ritades av Volvos första tjänsteman Henry Westerberg.[11]

Volvos affärsidé, som den formulerades redan från starten:

  • Att tillverka och sälja automobiler i Sverige och på export
  • Att huvudparten av alla väsentliga komponenter i Volvos bilar skulle vara konstruerade och ritade av egna tekniker
  • Att försäljningen av bolagets produkter skulle ske genom fristående återförsäljare

[12]

Koncernen växer

Volvo började snart att bredda verksamheten och tillverkning av lastbilar startade. Lastbilarna var fram till 1950-talet den mest lönsamma delen av företaget och hade en avgörande roll i företagets tidiga framgångar. Lastbilarna såldes i såväl Sverige som utomlands. Man fick även stora försvarsorder från 1930-talet och framåt. Volvo kom även att köpa upp flera verksamheter som till exempel underleverantörerna Penta-Verken i Skövde (motorer) och Köpings mekaniska verkstad (växellådstillverkning). Vidare köper Volvo AB Bolinder-Munktell och Svenska Flygmotor AB.

Volvo blir internationellt storföretag -

KTH:s Gunnar Engellau fyrdubblar antalet anställda och tiodubblar omsättningen

I slutet av andra världskriget (januari 1945) var Volvo det enda företag i världen som producerade både personbilar, lastbilar, bussar och traktorer.[13] Efterkrigstidens tillväxt gjorde Volvo till ett internationellt företag med verksamheter över hela världen, vad gäller samtliga produkter. På lastbils- och bussidan utvecklades företaget till ett av de stora företagen. Personbilsdelen växte explosionsartat genom modeller som Volvo PV 444, Volvo PV 544 och Volvo Amazon. Volvo omsatte 483 miljoner kronor år 1954, hade 4 500 anställda och ett aktiekapital på 75 miljoner kronor.[14]

Volvos chef vid denna tid var Gunnar Engellau som bland annat drev på satsningen på USA-marknaden som kom att bli företagets viktigaste marknad på personbilssidan. Under 1960-talet följde flera nya fabriker utanför Sverige, bland annat i Gent startades tillverkning upp. Då Engellau tog över ledningen av Volvo hade man 12 000 anställda, omsatte 600 miljoner kronor och tillverkade 31 000 bilar. Då han lämnade Volvo uppgick antalet anställda till 40 000 personer, man omsatte 6 miljarder kronor och tillverkade 205 000 bilar.[15] Gunnar Engellau (KTH, Maskinteknik) var VD mellan 1956-1971 och styrelseordförande ända fram till 1978, den tid då Sverige, efter att duon Assar Gabrielsson (Handelshögskolan i Stockholm) samt Gustaf Larson (civ. ing. KTH, Maskinteknik 1913-1917) lämnat över till Engellau, utvecklades till det rika land som den generationen upplevde som levde då. Landets största industriföretag gick alltså från att vara civilekonomstyrt (HHS), vilket krävde en civilingenjör från KTH som komplement för den tekniska förståelsen, till att genom att sammanföra VD-posten med KTH's civilingenjörskunnande i samma person enormt öka både omsättning (x10), antal anställda (x4) och bli ett internationellt exportföretag med marknader i hela världen som resultat. Volvo var alltså präglat av KTH's tekniska kompetens i den yttersta ledningen från grundandet 1926-1990 bortsett från 1978-1987 då Pehr G. Gyllenhammar (jur.kand) ledde Volvo som antingen VD eller koncernchef. Gunnar L. Johansson KTH, axlade VD-stafettpinnen för Volvo mellan 1987-1990.

De 15 äldste

Gabrielsson och Larson ville premiera de anställda som varit med länge. Därför beslöt man att dela ut aktier efter 25, 35 och 45 år. Dessutom ville de premiera de allra "äldsta" litet extra. Klubben "15 äldste" bildades därför den 1 december 1959. Den består av de 15 som har längst anställningstid och ännu är aktiva. Efter att en medlem gått i pension, kan denne fortfarande delta i de olika aktiviteter som företaget anordnar. Det första årets 15 äldsta var: Henry Westerberg, Gunnar Olsson, Gustaf Rhodin, Rolf Hanson, Axel Olofsson, Johan Härdin, Edvin Bäck, Frey Berg, Hugo Hansson, Nils Hellgren, Erik Larsson, John Krantz, Gösta Käck, Sven Johansson och Nils Palmquist.[16]

Gyllenhammar-eran

Volvo F7

Från 1970 var koncernens starke man Pehr G. Gyllenhammar. Volvo-koncernen var redan vid Gyllenhammars tillträde ett av Sveriges största företag och Gyllenhammar själv försökte genomföra flera stora affärer. Under Gyllenhammars ledning skedde flera strategiska beslut, mer eller mindre lyckade. Man gick även in i nederländska DAF:s personbilstillverkning. Under Gyllenhammars tid diversifierades Volvo till livsmedels- och läkemedelsbranscherna, genom förvärv av Procordia och Pharmacia. Volvo satsade även på Volvo Fritid. Bland avbrutna satsningar märks ett storskaligt oljesamarbete med norska staten, ett tänkt samgående mellan Volvo och Saab AB, den kortvariga alliansen med Anders Walls Beijerinvest, samt stödet till Fermenta. Den 20 december 1979 på en presskonferens i Genève, presenterades samarbetet Volvo–Renault.[17] Under 1980-talet utvecklades samarbetet med Renaultkoncernen, som fortsätter än idag.

Gyllenhammars planer på en sammanslagning av Volvo Personvagnar med Renault misslyckades och han tvingades därför lämna ordförandeskapet i AB Volvo den 2 december 1993, fem dagar före den extra bolagsstämman. Till ny ordförande utsågs den 20 december ABB-direktören Bert-Olof Svanholm.[18][19]

Sören Gyll tillträder

Sören Gyll hade tillträtt som vd 1992 och efterhand blivit kritisk till sammanslagningen med Renault. Efter Gyllenhammar-eran markerade han återgången till kärnverksamheten. Volvo sålde ut sitt ägande i andra verksamheter, till exempel Pharmacia. 1999 sålde AB Volvo personbilstillverkningen till Ford Motor Company.

Volvo tillverkar under denna period bland annat anläggningsmaskiner, bussar, lastbilar, båtmotorer och komponenter till flygmotorer. Se vidare om detta under respektive dotterbolag. Volvo har köpt upp flera konkurrenter som Mack Trucks, Nissan Diesel och Renault Trucks. 2008 slöt man även avtal med indiska fordonstillverkaren Eicher Motors. Företaget har under denna period letts av Leif Johansson under 14 år fram till 2011 då han efterträddes av Olof Persson som vd och koncernchef. Samtidigt valde man 2012 att sälja Volvo Aero till brittiska GKN.

2015 ersattes Olof Persson av Martin Lundstedt som VD och koncernchef.

Tidslinje

Volvo FH12.
Volvo 9700.
Volvo L35B kompaktlastare från Volvo Construction Equipment (VCE).

Volvos historia förknippas ofta med biltillverkningen. AB Volvo som helhet har fler aspekter att ta upp historiskt. Se även vidare under respektivt dotterbolag inom koncernen för historia. Nedan följer några milstolpar i Volvokoncernens historia.

  • 1926: AB Volvo som bilföretag grundas som ett dotterbolag till SKF.
  • 1927: Den första serietillverkade bilen, modell ÖV4 lämnar fabriken och företaget hade officiellt grundats.
  • 1928: Volvo börjar tillverka lastbilar samt bussar.
  • 1928: Oy Volvo Auto AB i Helsingfors blev Volvos första utlandsbolag.
  • 1930: Motorleverantören Pentaverken blir en del av Volvo.
  • 1935: Volvo AB introduceras på Stockholmsbörsen och SKF släpper därmed sin ägardominans.
  • 1941: Volvo köper aktiemajoriteten i Nohab flygmotor, vars namn ändrades till Svenska Flygmotor AB.
  • 1941: Den 50 000:e Volvon sedan starten levererades.
  • 1942: Växellådstillverkningen vid Köpings mekaniska verkstad köps upp av Volvo.
  • 1949: Detta år tillverkade Volvo för första gången fler personbilar än lastbilar och bussar.
  • 1950: Volvo köper upp AB Bolinder-Munktell.
  • 1954: Den första lastmaskinen (H-10) baserad på BM 35 tillverkas av Bröderna Lundbergs Mekaniska.
  • 1955: Export till USA. De första 82 bilarna skeppades över, 12 PV444 och 70 Volvo Duett.[20] När Volvochefen Assar Gabrielsson hos handelsminister Gunnar Lange anhöll om dollarvaluta för att inleda export av Volvobilar till USA möttes han av ett gapskratt.[21]
  • 1956: Sommaren 1956 visades på bilsalongen i New York en vit PV444 med ljusgul och svart klädsel, och före årets slut hade Volvo ett hundratal återförsäljare i USA. Samma år exporterades 5 000 bilar dit.[20]
  • 1958: Volvo Penta lanserar Aquamatic.
  • 1958: Omsättningen överstiger 1 miljard kronor, och fler än 10 000 bilar gick på export.
  • 1960: Försäkringsbolaget Volvia bildades.
  • 1963: I Halifax i Kanada öppnas Volvos första sammansättningsfabrik utomlands.
  • 1964: Torslandaverken invigs.
  • 1965: Sammansättningsfabrik Gent i Belgien tas i bruk.
  • 1969: Olofströmsverken blir en del av Volvo.
  • 1971: Pehr G. Gyllenhammar efterträder Gunnar Engellau som vd för Volvo.
  • 1972: Volvo köpte 33% av aktierna i personbilsdelen av holländska DAF.
  • 1973: Den 1 november meddelar Volvo att man köpt Jofa.[22]
  • 1974: Den 18 mars köper Volvo båttillverkaren Ryds Industri AB i Växjö.[23]
  • 1977: Samgående diskuteras med Saab-Scania, som senare drar sig ur. Volvos styrelse meddelade den 28 augusti detta år att det inte blir någon fusion mellan bolagen.[24]
  • 1977: Volvo fyllde 50 år, vilket bland annat firades med att samtliga 62 000 anställda i bolaget fick en jubileumsklocka. Den första klockan gick till styrelseordföranden Gunnar Engellau, följt av veteranen Henry Westerberg. En jubileumsbil hade även tagits fram. Assar Gabrielssons medalj i guld delades samtidigt ut till Svante Simonsson (postumt) och ekonomichefen Per Ekström.[25] Volvo hade även ordnat med företagsvisningar och produktutställningar på 17 Volvo-orter i Sverige och i 11 andra länder samt olika arrangemang hos Volvos 1 700 återförsäljare i 160 länder.[26]
  • 1978: den 24 april tillkännagavs att Tore Browaldh blir ny styrelseordförande i Volvo efter Gunnar Engellau.[27]
  • 1979: Samarbetsavtal med franska Renault.
  • 1980: Volvo tecknar den 11 juli ett femårsavtal med den kinesiska provinsen Kanton om att bland annat sälja lastbilar och bussar för 500 miljoner kronor per år.[28]
  • 1981: Fusion med Beijerinvest – Anders Wall blir styrelseordförande.
  • 1988: I mars tillkännagavs att Volvo övertagit bussdelen av engelska Leyland Motors. Därmed blev Volvo ägare till ett av världens mest välrenommerade bussmärken.
  • 1989: Volvo inledde, som första europeiska lastbilsmärke, reguljär försäljning av lastbilar i Japan.
  • 1991: Baronessan och regeringsmedlemmen Lydia Dunn från Hongkong, valdes in som första kvinna i Volvos styrelse.
  • 1991: Som en del i 16-miljardersatsningen på Volvo 850, invigdes den nya Östra Fabriken i Skövde.
  • 1993: Vid ett styrelsemöte den 2 december, framgick det att fusion med Renault inte skulle bli av. Pehr G Gyllenhammar avgick därför som ordförande och sålde alla sina aktier i AB Volvo.
  • 1997: AB Volvo avyttrar sin andel i bryggeriet Pripps Ringnes, som ett led i fokusering på fordonsverksamheten.
  • 1998: Avveckling av hela innehavet i PharmaciaUpjohn.
  • 1998: Förvärv av det mexikanska bussbolaget MASA.
  • 1998: Förvärv av en andel av det nordamerikanska stadsbussbolaget Nova Bus.
  • 1998: Förvärv av sydkoreanska Samsungs anläggningsmaskinsverksamhet.
  • 1998: Samarbetsavtal med tyska motortillverkaren Deutz om utveckling och tillverkning av dieselmotorer. Volvo förvärvade även 10% av aktierna i bolaget.
  • 1999: AB Volvo förvärvar den 12 januari 12,8 % av aktierna i Scania.
  • 1999: Nederländska staten tillkännager den 15 februari att man säljer sitt innehav i NedCar till de två övriga ägarna Volvo Personvagnar AB och Mitsubishi Motors.
  • 1999: Volvokoncernen säljer av personbilstillverkningen till Ford Motor Company.
  • 1999: Volvo Aero förvärvade i mars aktiemajoriteten i Norsk Jetmotor A/S som därmed bytte namn till Volvo Aero Norge A/S.
  • 1999: AB Volvos ägarandel i Scania ökade den 30 april till 20,94 %. Efter samförstånd med familjen Wallenberg under augusti 1999, förvärvades Investors aktier i Scania och AB Volvo får därmed ett ägande i Scania om 43,1 % av aktierna.
  • 2000: AB Volvo köper upp konkurrenterna Mack Trucks och Renault Trucks, mot att Renault AB får 20 % av aktierna i AB Volvo.
  • 2006: AB Volvo köper upp aktiemajoriteten i Nissan Diesel numera UD Trucks (Nissans egen lastbilstillverkare), med förhoppningar att få köpa delar av den kinesiska lastbilstillverkaren Dongfeng.
  • 2007: AB Volvo lägger ett bud på alla aktier i Nissan Diesel för att kunna omvandla företaget till ett dotterbolag. Den 14 april firade Volvo 80-årsjubileum.
  • 2008: Slutgiltigt avtal med indiska fordonstillverkaren Eicher Motors.
  • 2009: Louis Schweitzer utses till ny styrelseordförande i AB Volvo.
  • 2010: Efter nära 14 år som vd och koncernchef för AB Volvo, meddelade Leif Johansson att han avser att lämna sitt uppdrag till sommaren 2011 i samband med att han fyller 60 år. Volvo ingår samarbete med Världsnaturfonden WWF om minskade koldioxidutsläpp.
  • 2011: Volvos styrelse utser Olof Persson till ny vd och koncernchef för AB Volvo.
  • 2012: Carl-Henric Svanberg utses till ny styrelseordförande för Volvo och efterträder därmed Louis Schweitzer.[29]
  • 2012: Den 1 oktober 2012 slutförde AB Volvo försäljningen av Volvo Aero till den brittiska verkstadskoncernen GKN.
  • 2013: Volvo Lastvagnar förnyade hela sitt europeiska modellprogram och lanserade Euro 6-motorer från den minsta medeltunga motorn på 5 liter till den tunga 13-litersvarianten. Sedan september 2012 hade fem nya lastbilsmodeller introducerats.[30][31][32][33]
  • 2015: Martin Lundstedt utses till ny VD och koncernchef. Olof Persson lämnar bolaget.[34]
  • 2015: Volvo blir delägare i kinesiska Dongfeng Commercial Vehicles.[35]
  • 2015: Volvo Bussars ElectriCity-projekt startar i Göteborg, elbussar  och infrastruktur utvecklas tillsammans med samarbetspartners i Göteborg. Flera säkerhetsfunktioner lanseras: Volvo Dynamic Steering (VDS), kollisionsvarning framåt (FCW), kollisionsvarning och nödbroms (CWEB), körfältsassistans (LKS) och aktiv farthållare(ACC).
  • 2016-2017:Forskning och utveckling kring autonoma fordon går in i en ny fas.  Volvo’s helautomatiserade lastbil testas i en gruva i Kristineberg, en automatiserad sopbil testas i stadsmiljö och en automatiserad skördetröska testas i Brasilien under sockerskörden. Volvo CE presenterar sitt nya koncept Electric Site, autonoma och elektriska anläggningsmaskiner.

Personbilstillverkning

Huvudartikel: Volvo Personvagnar

Personbilstillverkningen, Volvo Personvagnar, som var den ursprungliga verksamheten och bland annat innefattar delar av Torslandaverken i Göteborg ägdes mellan 1 januari 1999[36] och 2 augusti 2010 av Ford Motor Company, varefter Volvo Personvagnar såldes till kinesiska Zhejiang Geely Holding Group.[37]

Verksamhet

Volvokoncernens verksamhet:

  • Volvo Lastvagnar, medeltunga till tunga lastbilar för fjärr- och regionaltransporter, samt anläggningsarbete.
  • Mack Trucks, lätta lastbilar för distribution och tunga lastbilar för fjärrtransporter.
  • Renault Trucks (tunga lastbilar främst för anläggningssegmentet och tunga regionala transporter)
  • UD Trucks tidigare Nissan Diesel, medeltunga lastbilar.
  • Dongfeng Commercial Vehicles (45%), tunga och medeltunga lastbilar
  • Volvo Construction Equipment, anläggningsmaskiner, en rad olika typer av maskiner för anläggningsarbete och närliggande branscher. Tidigare Volvo BM, se även AB Bolinder-Munktell
  • SDLG, anläggningsmaskiner (Kina)
  • Eicher, lastbilar (Indien)[38]
  • Volvo Bussar, kompletta bussar och chassier för stadstrafik, linjetrafik och turisttrafik.
  • Volvo Penta, marina drivsystem för fritidsbåtar och kommersiell sjöfart, dieselmotorer och drivsystem för industriella applikationer.
  • Volvo Financial Services, kundfinansiering, koncernens internbank, verksamt inom fastighetsförvaltning.

[39]

Volvos varumärken

Se även: Volvo Trademark Holding AB

Gator med anknytning till Volvo

I stadsdelen Rambergsstaden på Hisingen i Göteborg, namngavs Volvogatan 1929 efter närheten till Volvos anläggningar. Volvo Jakobs Väg i stadsdelen Sörred fick sitt namn 1991 efter Volvos första personbil ÖV 4, kallad "Jakob".[44] Gunnar Engellaus väg i stadsdelen Torslanda i Göteborg är uppkallad efter Volvos tidigare chef.[45]

Samarbete med högskolor och universitet

Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[46]

Referenser

Noter

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Aktiebolaget Volvo”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560125790/bokslut. 
  2. ^ ”Om oss - Volvo Group Sverige”. http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/Volvo%20Group/Pages/landingpagevolvogroup.aspx. Läst 16 september 2014. 
  3. ^ allabolag.se
  4. ^ ”Volvo”. Perseus Digital Library. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/morph?l=volvo&la=la&can=volvo0. Läst 6 mars 2012. 
  5. ^ Så föddes en svensk bilindustri : Volvos historia fram till PV 444, [Serie: Historia idag, 99-0533179-4], Bertil Hälleby, Akademiförlaget, Göteborg 1990 ISBN 91-24-16378-3, s. 16
  6. ^ Olsson & Moberger (2002), s. 17
  7. ^ Volvo P 1800 : från idé till prototyp och produktion, Kenneth Colliander & Mats Eriksson, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Stockholm 2011 ISBN 9789186275556, s. 20
  8. ^ Volvos designarv – Volvo Personvagnars historia 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 2006 ISSN 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 92
  9. ^ fakta och synpunkter, 1977.
  10. ^ Andrén, (2005), s. 20
  11. ^ Lastbilarna under sextio år, Christer Olsson, Förlagshuset Norden 1987 ISBN 91-86442-50-3 s.22
  12. ^ Andrén, (2005), s. 87
  13. ^ Ratten : Volvos tidning, [12 nr : 1945], Volvo personvagnar, Göteborg 1945 ISSN 0345-9845, Nr 1, s. 12
  14. ^ Almanack för alla 1956, Norstedt, Stockholm, 1955, s. 173
  15. ^ Olsson & Moberger (2002), s. 95
  16. ^ Olsson & Moberger (2002), s. 107
  17. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 99.
  18. ^ Anno. [19]93. Malmö: Corona förlag. 1994. Libris 3759323. ISBN 91-564-1993-7 (inb.) , s. 210
  19. ^ Pehr G. Gyllenhammar – Näringslivshistoria Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ [a b] Volvos designarv – Volvo Personvagnars historia 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 2006 ISSN 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 72
  21. ^ Bilismens genombrottsår i Sverige : om nätverken, aktörerna och spelet mellan organisationerna, företagen och myndigheterna, Rune Andréasson, Jonas Gawell, Sven Gerentz, Uppsala Publ. House, Uppsala 1997 ISBN 91-7005-142-9, s. 14
  22. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 43.
  23. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 46.
  24. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 72.
  25. ^ GP, 15 april 1977
  26. ^ GP, 14 april 1977.
  27. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 82.
  28. ^ Anno 80: Svenska Dagbladets årsbok, [Årsboken som täcker hela det händelserika 1980], red. Madeleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Bokförlaget Corona & Svenska Dagbladet, Stockholm 1981 ISBN 91-85556-14-9, s. 26
  29. ^ Volvos historiska tidslinje
  30. ^ nya Volvo FH, Volvo FM, Volvo FMX, Volvo FE och Volvo FL
  31. ^ Volvo i våra hjärtan : hur ska det gå? : en närdiskussion om "nationalklenoden" Volvo, redaktörer Sten Jönsson & Mikael Wickelgren, Liber, Malmö 2011 ISBN 978-91-47-09562-9, s. 53ff
  32. ^ Olsson & Moberger (2002)
  33. ^ Volvo 1927 - 2003/04, utgiven av Volvo Personvagnar AB, Informationsstaben, Göteborg 2004, s. 103ff
  34. ^ ”Martin Lundstedt ny vd och koncernchef för Volvo.”. http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/pressreleaser/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId=149904&News.Language=sv-se. Läst 22 april 2015. 
  35. ^ Volvo slutför förvärvet av 45 procent av Dongfeng Commercial Vehicles, Volvo, 5 januari 2015
  36. ^ Millennium – årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 301
  37. ^ Göteborgs-Posten 2010 03 28
  38. ^ Eicher
  39. ^ Volvokoncernens nya organisation
  40. ^ Terex Trucks
  41. ^ SDGL
  42. ^ Dongfeng Trucks
  43. ^ Våra varumärken
  44. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 310
  45. ^ Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 117. ISBN 91-7029-460-7 
  46. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Tryckta källor

Se även

Externa länkar

v • r
Volvokoncernen
Dotterbolag
Externa dotterbolag
Affärsenheter
Större produktionsanläggningar
Nedlagda produktionsanläggningar
v • r
Handelsbankssfären
Företag i sfären
Övriga institutioner
Personer
v • r
Företag på Large Cap
AAK | ABB | Addlife | Addnode Group | Addtech | AFRY | Alfa Laval | Alleima | Arion banki | Arjo | Assa Abloy | Astra Zeneca | Atlas Copco | Atrium Ljungberg | Autoliv | Avanza | Axfood | Balder | Beijer Ref | Betsson | Bilia | Billerud | Bioarctic | Biotage | Boliden | Boozt | Bravida | Bufab | Bure Equity | Byggfakta Group | Camurus | Castellum | Catena | Cint | Corem Property Group | Creades | Diös | Dometic Group | Electrolux | Electrolux Professional | Elekta | Embracer Group | Epiroc | EQT | Ericsson | Essity | Evolution Gaming Group | Fabege | Fastpartner | Fenix Outdoor | Fortnox | Getinge | Hemnet | H&M | Hexagon | Hexatronic | Hexpol | HMS Networks | Holmen | Hufvudstaden | Husqvarna | Industrivärden | Indutrade | Instalco | International Petroleum | Intrum | Investor | JM | Kindred Group | Kinnevik | Lagercrantz Group | Latour | Lifco | Lindab | Loomis | Lundbergföretagen | Lundin Gold | Lundin Mining | Medicover | Millicom | Mips | Modern Times Group | Munters | Mycronic | Ncab Group | NCC | New Wave | NIBE | Nolato | Nordea | Nordnet | NP3 Fastigheter | Nyfosa | Orrön Energy | OX2 | Pandox | Peab | Platzer Fastigheter | Ratos | SAAB | Sagax | Samhällsbyggnadsbolaget i Norden | Sampo Oy | Sandvik | SCA | Sdiptech | SEB | Sectra | Securitas | Sinch | Skanska | SKF | SSAB | Stillfront Group | Stora Enso | Storskogen Group | Svenska Handelsbanken | Sweco | Swedbank | Swedish Orphan Biovitrum | Systemair | Tele2 | Telia | Thule Group | Tietoevry | Traton | Trelleborg | Troax Group | Truecaller | Wallenstam | Viaplay Group | Wihlborgs | Vitec Software Group | Vitrolife | Volati | Volvo | Volvo Cars
v • r
OMX Stockholm 30
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Volvo&oldid=42330521”