Volvo Bussar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Volvo Bussar Aktiebolag
Volvo logo.svg
Org.nr 556197-3826
Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Sverige Göteborg, Sverige
Nyckelpersoner Jan Gurander
Styrelseordförande
Håkan Agnevall
Vd
Bransch Kommersiella fordon
Produkter Bussar
Antal anställda 880 – December 2016
Historia
Grundat 1968
Ekonomi
Omsättning 9,097 miljarder SEK
Rörelseresultat -546,157 miljoner SEK
Vinst efter skatt -34,165 miljoner SEK
Tillgångar 7,706 miljarder SEK
Eget kapital 2,173 miljarder SEK
Struktur
Ägare Aktiebolaget Volvo
Moderbolag Aktiebolaget Volvo
Övrigt
Webbplats VolvoBuses.com
Fotnoter Statistik från 2016 års bokslut.[1]
Volvo B9S, dubbelledad, i Göteborg
Volvo 7700 i Falköping sommaren 2012.

Volvo Bussar Aktiebolag är en svensk busstillverkare som ingår i Volvokoncernen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1928 byggdes den första Volvobussen på ett lastbilschassi. År 1968 blev busstillverkningen ett eget företag inom Volvokoncernen. Volvo löpte efter hand upp karosstillverkare som Carrus i Finland (1998), Säffle karosserifabrik i Säffle (1981) och Drögmöller i Tyskland (1994).

Volvo har tidigare, tillsammans med Scania, dominerat bussmarknaden i Sverige. Men allt eftersom utländska busstillverkare med liknande kvalitet börjat marknadsföras i Sverige efter landets inträde i EU, och att nya lagar som lagen om offentlig upphandling tillkommit, har Volvos marknadsandel minskat.

Mittmotorkonceptet, alltså med en liggande motor monterad under golvet mellan axlarna som Volvo länge höll sig vid lades helt ner under 2011, på grund av dålig efterfrågan. Man slutade även helt att tillverka liggande motorer av samma anledning. Under 2013 lades även fabriken i Säffle ner, varefter Volvo helt satsade på den större, 1996 invigda, fabriken i Wroclaw i Polen.

Volvo var pionjär i att ta fram ett ledbusschassi med en vanlig mittmonterad motor och lågt golv, med Volvo B9S 2002, med motorn monterad stående mellan de främre axlarna vid sidan om mittgången med drivningen på mittaxeln. Detta chassi kunde fås med lågentré eller helt lågt golv som även fås extra långt med dubbla leder.

Dock fanns det billigare chassin med andra typer av motorer, till exempel elmotorer som inte tog sån stor plats där framme som därmed kunde göra den främre delen av bussen rymligare, som också kunde fås med dubbla leder, vilket gjort att tillverkningen av Volvo B9S lades ner samtidigt med mittmotorkoncept.

Volvo var även först i världen med att erbjuda en ledbuss med Euro 6-klassad hybriddrift, Volvo 7900, med Volvo B5LA-chassi. Den har blivit populär i många länder i Europa, till exempel Schweiz från 2013.

Under sena 2013 slutade Volvo att tillverka biogasbussar för den europeiska marknaden, för att helt satsa på hybridtekniken.

Volvo har på senare år valt att satsa mera på långfärds-/turistbussar, där man i Sverige fortfarande har en ganska stor marknadsandel.

Beteckningarnas betydelse i modellnamnen[redigera | redigera wikitext]

Beteckningar på chassier av alla årgångar[redigera | redigera wikitext]

  • B# : Buss, B:et i början av beteckningarna talar om att det är en buss

Beteckningar som används efter 1978 på alla chassier[redigera | redigera wikitext]

  • # : Numret i beteckningarna (till exempel B10M) betecknar vilken slagvolym motorn har, i detta fallet 10-liter
  • A : Articulated (ledbuss)
  • B : Liggande, längsmonterad bakmotor. Inofficiellt kan det även betyda boggiaxel hos vissa modeller, till exempel hos Volvo B10MB.
  • BLE : Liggande, längsmonterad bakmotor, lågentré
  • D : Dubbeldäckare med längsmonterad motor, används väldigt sällan. Förekommer i modellbeteckningen för dubbeldäckaren Volvo B10MD.
  • F : Längsmonterad frontmotor
  • H : Hybridmotor
  • L : Helt lågt golv, sidmonterad, längsmonterad och stående eller liggande bakmotor.
  • M : Liggande, längsmonterad mittmotor
  • R : Stående, längsmonterad bakmotor
  • RLE : Stående, längsmonterad bakmotor, lågentré
  • S : Sidmonterad mittmotor, lågt golv eller lågentré
  • T : Dubbeldäckarchassi (Tvärställd bakmotor)

Nyare beteckningar på karosstyp[redigera | redigera wikitext]

På Volvos nyare bussmodeller har man fyra nummer för att tala om vilken karosstyp/busstyp det är. Den första siffran visar om bussen är avsedd för kortare turer eller långfärd, numera används numren 7, 8 och 9 där 7 är stadsbussar, 8 är intercity/medeldistansbussar och 9 är långfärds/turistbussar.

Den andra siffran talade tidigare om vilket material karossen är gjord i eller vilken tillverkare som tillverkar karossen, här användes vanligtvis 5 och 7, där 5 var aluminium (Säffle) och 7 var rostfritt stål (Carrus). Beteckningen 9 har förekommit och användes på de större bussmodeller som tillverkades av Drögmöller som Volvo köpt in sig i, till exempel Volvo 9900, det bolaget har dock lagts ned. Beteckningen 9 har från 2011 kommit tillbaka men används nu på medelstora bussar, den finns på bussar som tillverkas både i Säffle, Sverige och Wrocław, Polen.

De sista siffrorna används egentligen inte, de är mest som "utfyllnad" i modellnamnet, för att man inte skall blanda ihop med Volvos äldre personbilsmodeller till exempel Volvo 850.

Nyare beteckningar på färdiga bussar[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsorter[redigera | redigera wikitext]

Chassierna tillverkas normalt i någon av ovanstående orter. Det förekommer även fristående företag som monterar ihop chassier i vissa länder. Då används normalt komponenter som fraktas till aktuell fabrik som "knock downs".

Karosserna tillverkas ofta av fristående tillverkare som har egna karossprodukter, anpassade till respektive lands lagar och traditioner.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Volvo Bussar Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5561973826/bokslut. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]