von Königsegg
| von Königsegg | |
 Vapensköld för ätten von Königsegg | |
 Burg Königsegg, akvarell från 1900-talet | |
| Känd sedan | mitten av 1100-talet |
|---|---|
| Ursprung | Herredömet Königsegg i distriktet Ravensburg i Baden-Württemberg |
| Förgrenad ur | Ursprungligen hette släkten Fronhofen efter slottet Fronhofen |
| Upphöjd | En linje, Königsegg-Aulendorf, upphöjdes 1629 i tyskt riksgrevligt stånd |
| Stamfar | 1251 tog Eberhard (frater domini Bertholdi de Fronhoven) namnet Eberhardus de Kunigsegge efter sin borg Burg Königsegg |
| Sätesgård | Burg Königsegg |
von Königsegg är en tysk adelsätt från Schwaben med ursprung i området Königsegg.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Königsegg är känt som herredöme sedan mitten av 1100-talet, och som baroni 1470, och tillhör idag distriktet Ravensburg i Baden-Württemberg.
Ursprungligen hette släkten Fronhofen efter slottet Fronhofen.[1]
Bröderna Eberhard och Berthold von Fronhofen kallade sig 1209 ministerialis regis.
En yngre släkting Eberhard (frater domini Bertholdi de Fronhoven) tog 1251 namnet Eberhardus de Kunigsegge efter sin borg Burg Königsegg, i nuvarande Guggenhausen, Landkreis Ravensburg).[2]
1347 valdes Ulrich I von Königsegg som den förste landfogden i Oberschwaben från huset Königsegg av Habsburgarna.
Det finns flera slott än Burg Königsegg bevarade från medeltiden som tillhört familjen, som Schloss Königseggwald och friherrarna von Königsegg ägde in på 1800-talet stora områden i Königsegg runt städerna Guggenhausen och Aulendorf vid foten av alperna.
Linjen Rothenfels[redigera | redigera wikitext]
Rothenfels blev på 1600-talet stadsslott och byggdes ut till slott 1620 av friherre Georg zu Königsegg.
Grevarna von Königsegg-Rothenfels bodde senare i Wien, där de uppnådde positioner vid kejserliga hovet. Greve Leopold Wilhelm von Königsegg-Rothenfels (1630–1694) spelade en betynde roll vid den turkiska belägringen av Wien. Hans son Joseph Lothar von Königsegg-Rothenfels (1673–1751) var kejserlig fältmarskalk.
Greve Fidel Franz bytte med Österrike grevskapet Rothenfels och sina övriga egendomar i Allgäu mot Boros-Sebiș i kungariket Ungern varvid linjen Rothenfels utslocknade.
Linjen Aulendorf[redigera | redigera wikitext]
En linje, Königsegg-Aulendorf, upphöjdes 1629 i tyskt riksgrevligt stånd och erhöll genom en tysk förbundsakt av 1829 jämbördighet med suveräna furstehus.[3]
Kända släktmedlemmar[redigera | redigera wikitext]
- Christian von Koenigsegg, en svensk entreprenör och grundare av sportbilsföretaget Koenigsegg
- Maximilian Friedrich von Königsegg-Rothenfels (1708-1784), ärkebiskop i Köln och furstbiskop i Münster
-
Leopold Wilhelm von Königsegg-Rothenfels (1630–1694), Reichsvizekanzler -
Maximilian Friedrich von Königsegg-Rothenfels (1708–1784), kurfurste och ärkebiskop i Köln, furstbiskop i Münster
Vapensköldar[redigera | redigera wikitext]
-
Vapen för ätten Königsegg i Zürcher Wappenrolle, um 1340 -
Vapen för ätten Königsegg i Scheiblers Wappenbuch 1450–1480 -
Vapen för ätten Königsegg i Konstanzer Münsters -
Vapen för den baltiska ätten von Königseck
Ortsvapen[redigera | redigera wikitext]
Det guld-röda rutade vapnet används idag i Baden-Württemberg och genom linjen Rothenfels också i bayerska Regierungsbezirk Schwaben:
-
-
-
-
-
Fischen im Allgäu, Landkreis Oberallgäu -
-
-
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Königsegg, 2 april 2015.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Königsegg (Adelsgeschlecht), 2 april 2015.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Orig. im General-Landesarchiv Karlsruhe, abgedruckt im Württemb. Urkundenbuch IV, 368
- ^ Württemb. Urkundenbuch IV, 281
- ^ Ointroducerad Adels Förening (2014). Ointroducerad Adel 2015. Stockholm. ISBN 978-91-637-6651-0