von Renteln

	Renteln
	Heraldiskt vapen
Ursprung	Rinteln
Inflyttad	via Tyskland till Estland
Synonym	von Renteln, Rentelen, Rintelen, Rinteln
Riddarhuset i Reval
Introducerad	1780
Värdighet	Adlig ätt nr: 123

von Renteln är en balttysk friherrlig adelsätt med rötter i Hannover redan under 1200-talet. Denna familj tillhörde även det senmedeltida patriciatet i Hansastaden Lübeck under namnet von Rentelen och var en del av de ansedda familjerna inom Zirkelgesellschaft. Från Lübeck spred sig familjen vidare och blev det äldsta kända stadsätten i Reval (nuvarande Tallinn) i Estland, där de senare blev en del av ridderskapet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I ett länsregister från år 1304 omnämns de tre bröderna Adolfus, Thidericus (även känd som Dietrich) och Hermannus de Rintelen som ägare till tre gårdar i byn Ihme-Roloven strax utanför Hannover. Dokumenten i Hannovers stadshistoriska arkiv bekräftar Adolfus närvaro redan år 1297, medan Hermannus först dokumenteras år 1299.^[1]

Dietrich von Rintelen, som tjänade både som rådsherre och stadshövding, utmärker sig som den mest framträdande bland bröderna. Efter Dietrichs död överlämnade hans änka, Gertrud, tillsammans med deras två söner, Johannes och Adolf, en årlig inkomst från en äng nära Ricklingen till Sankt Nikolai sjukhus den 10 augusti 1329.^[2]

Ytterligare dokumentation avser ett beslut från Hannovers stadsråd den 7 januari 1369, angående en tvist som bröderna Johann och Dietrich von Rinteln hade fört fram i Danzig mot en viss Friedrich Lange.^[3]

Familjen von Rinteln, även känd under namnvariationen von Rintelen, fortsätter att nämnas i Hannovers borgarböcker, "Liber burgensium", fram till omkring år 1500.^[4]

Under 1300-talet återvände familjen till Lübeck från Östersjöregionen, representerade av Henning von Rentelen, ursprungligen från Riga. Hans son, även han kallad Henning von Rentelen, valdes till borgmästare i Lübeck och blev medlem i den ansedda Zirkelgesellschaft. Familjen von Rentelen är flerfaldigt representerad bland Lübecks rådsherrar ända in i 1500-talet. Deras familjegrav finns i Maria-Magdalena kyrkan i Lübeck, där Henning von Rentelen donerade både Katharina-altaret vid korets södra sida och ett korfönster ovanför detta^[5]. Ingen särskild kapell nämns dock, men altaruppsatsen uppges ha innehållit fem helgonstatyer.^[6]

På 1780-talet tilldelades Eberhard von Renteln, en rysk kapten baserad i Tuula, det ärftliga ryska adelskapet. År 1786 registrerades hans änka, Anna von Renteln född von Rehbinder, i adelsboken för guvernementet Estland, vilket visar på familjens fortsatta höga status och inflytande även utanför Tyskland.

Framträdande medlemmar av ätten[redigera | redigera wikitext]

Dietrich von Rintelen (1300-talet), rådsherre och stadshövding i Hannover
Bertram von Rentelen († 1488), rådsherre i Lübeck
Bertram von Rentelen († 1529), rådssekreterare i Lübeck
Christian von Rentelen († 1431), rådsherre och flottbefälhavare i Lübeck, medgrundare av Zirkelbröderna-altaret
Eberhard von Rentelen († 1520), rådsherre i Lübeck
Henning von Rentelen (* omkring 1360–1406), borgmästare i Hansastaden Lübeck
Michael von Rentelen 1462–1473, hjälpbiskop i Schwerin
Friedrich Otto von Renteln († 1883), rysk militär, kapten i gendarmerikåren
Friedrich Gottlieb von Renteln (1777–1858), godsägare i Viira, Põlva socken, Võrumaa
- Woldemar von Renteln (1815–1906), godsägare i Prääma, Paide socken, Järvamaa
  - Karl Otto von Renteln (1853–1907 i Freiburg, Tyskland), läkare
    - Jürgen von Renteln (1885 i Roosna-Alliku – 1961 i Oldenburg), läkare
  - Woldemar Georg von Renteln (1854–1909), läkare, godsägare i Prääma
    - Karl Georg Arnold von Renteln (1892–), godsägare i Prääma
    - Georg Voldemar Evert von Renteln (1893–1947 i Novosibirsk), ägare av Prääma gods, rysk militär, officer i Baltiska bataljonen, befälhavare för det 8:e kosackkavalleriregementet
Gotthard von Renteln (1632–1670), pastor i S:t Nikolaus församling ^[7]
- Georg von Renteln (1664 i Tallinn – 1745)
  - Georg von Renteln (1712 på Roosna gods – 1764), rysk militär (artillerikapten i Tallinn)
    - Eberhard von Renteln (1752–1781), rysk militär (kapten), godsägare i Tuula, Keila socken, Harjumaa
      - Georg von Renteln (1776–1863), rysk militär (major), godsägare i Verhovje
        Georg von Renteln (1810–1872), rysk militär (generalmajor), lantmarskalk i Nevels distrikt, Vitebsk guvernement
        
        Adam Leonhard von Renteln (1826–1870), rysk militär (kapten i gardets dragonregemente)
        
        Ludwig Adam Alexander von Renteln (1828–1882), godsägare i Sompa, Jõhvi socken
        Rudolf Peter Georg von Renteln (1860–1906), tulltjänsteman i Kaluga guvernement
        
        Peter Ludwig Alexander von Renteln (1864–1956), godsägare i Rahkla, Tärivere och Uhe i Virumaa
        
        Otto Ernst August von Renteln (1867–1947), godsägare i Sompa
        
        Konstantin von Renteln (1868–1937^[8]), godsägare i Tärivere
        
        Oswald von Renteln (1914-1997), nationalekonom
        
        Wolfgang von Renteln-Kruse (1952-), professor i geriatrik och gerontologi

Ämbetssigill för Michael von Rentelen som titulärbiskop, 1472, innehållande också en ros, mellan ett par vingar
Vapensköldar för familjer som tillhör Zirkelgesellschaften (1703)
Ludwig Adam Alexander von Renteln

Literatur[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Brehmer: Verzeichnis der Mitglieder der Zirkelkompagnie nebst Angaben über ihre persönlichen Verhältnisse. In: Zeitschrift des Vereins für Lübeckische Geschichte und Altertumskunde. 5, 1888, S. 393–454 (Digitalisat).
Sonja Dünnebeil: Die Lübecker Zirkel-Gesellschaft. Formen der Selbstdarstellung einer städtischen Oberschicht (Veröffentlichungen zur Geschichte der Hansestadt Lübeck, hg. vom Archiv der Hansestadt, Reihe B, Band 27). Schmidt-Römhild, Lübeck 1996, ISBN 3-7950-0465-9.
Emil Ferdinand Fehling: Lübeckische Ratslinie, Lübeck 1927.
Carl Ludwig Grotefend, Georg Friedrich Fiedeler (Hrsg.): Urkundenbuch der Stadt Hannover. Teil 1: Vom Ursprunge bis 1369 (= Urkundenbuch des Historischen Vereins für Niedersachsen, Heft 5). Hahn, Hannover 1860 (Neudruck: Scientia-Verlag, Aalen 1975, ISBN 3-511-00418-7), Nr. 64, Nr. 66, Nr. 86, Nr. 164, Nr. 445.
Sabine Wehking: Die Inschriften der Stadt Hannover, in der Reihe Die deutschen Inschriften, hrsg. von den Akademien der Wissenschaften in Düsseldorf, Göttingen, Heidelberg, Mainz, München und der Österreichischen Akademie der Wissenschaften in Wien, Göttinger Reihe, Reichert, Wiesbaden 1993, ISBN 3-88226-551-5, Nr. 2, S. 3f., Nr. 3, S. 4f.
Helmut Zimmermann: Hannoversche Porträts. Lebensbilder aus sieben Jahrhunderten, illustriert von Rainer Ossi Osswald, Harenberg, Hannover 1983, S. 1f.
Klaus Mlynek: RINTEL(E)N, von. In: Dirk Böttcher, Klaus Mlynek, Waldemar R. Röhrbein, Hugo Thielen: Hannoversches Biographisches Lexikon. Von den Anfängen bis in die Gegenwart. Schlütersche, Hannover 2002, ISBN 3-87706-706-9, S. 296f.; online über Google-Bücher.
Klaus Mlynek: Rintel(en), von. In: Klaus Mlynek, Waldemar R. Röhrbein (Hrsg.) u. a.: Stadtlexikon Hannover. Von den Anfängen bis in die Gegenwart. Schlütersche, Hannover 2009, ISBN 978-3-89993-662-9, S. 523.
Otto Magnus von Stackelberg (Berb): Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft, Bd. 3, Görlitz [1930], S. 212–217.
Genealogisches Handbuch des Adels, Adelslexikon. Band XI, Band 122 der Gesamtreihe, C. A. Starke Verlag, Limburg (Lahn) 2000, ISSN 0435-2408, S. 329-330.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften Livland - adelsätter i livländska Riddarhuset
Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften Estland - adelsätter i estländska Riddarhuset
Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften Kurland - adelsätter i kurländska Riddarhuset

^ Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)
^ Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)
^ Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)
^ Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)
^ Siehe dazu Antje Grewolls: Die Kapellen der norddeutschen Kirchen im Mittelalter: Architektur und Funktion. Kiel: Ludwig 1999, [[Spezial:ISBN-Suche/3980548031|ISBN 3-9805480-3-1]], S. 228, siehe auch BuK IV (Lit.), S. 217
^ Maria flankiert von den Aposteln Philippus und Jakobus sowie Katharina und Dorothea (BUK IV, S. 217). Es ist nicht erhalten bzw. kunsthistorisch noch nicht identifiziert
^ Vanim eestikeelne Tallinna-teemaline juhuluuletus „Oeh wahta Tallinna! Kuy sinnul Silmad ommat“, linnaarhiiv.wordpress.com, 30 mai 2017
^ Surmateade, Uudisleht, nr. 74, 17 aprill 1937

[SLH-1] Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)

[SLH2-2] Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)

[SLH3-3] Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)

[SLH4-4] Klaus Mlynek: Rintel(en), von (siehe Literatur)

[5] Siehe dazu Antje Grewolls: Die Kapellen der norddeutschen Kirchen im Mittelalter: Architektur und Funktion. Kiel: Ludwig 1999, [[Spezial:ISBN-Suche/3980548031|ISBN 3-9805480-3-1]], S. 228, siehe auch BuK IV (Lit.), S. 217

[6] Maria flankiert von den Aposteln Philippus und Jakobus sowie Katharina und Dorothea (BUK IV, S. 217). Es ist nicht erhalten bzw. kunsthistorisch noch nicht identifiziert

[7] Vanim eestikeelne Tallinna-teemaline juhuluuletus „Oeh wahta Tallinna! Kuy sinnul Silmad ommat“, linnaarhiiv.wordpress.com, 30 mai 2017

[8] Surmateade, Uudisleht, nr. 74, 17 aprill 1937

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]