Voxna–Lobonäs Järnväg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Voxna-Lobonäs Järnväg)
Voxna-Lobonäs Järnväg
Allmänt
PlatsHälsingland
SträckaVoxna-Lobonäs
Anslutande linjerNormalspår
Dala–Hälsinglands Järnväg
Organisation
Invigd1908
Nedlagd1932
ÄgareLjusne-Woxna AB
Tekniska fakta
Längd29 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd802 millimeter (smalspår)
Största tillåtna axellast6 ton
Största lutning25 
Minsta kurvradie300
Högsta hastighet30 km/h
Linjekarta
km
Unknown BSicon "exKBHFa"
28,9 Lobonäs 1908-1932
Unknown BSicon "exBST"
23,3 Grycksmyra 1908-1932
Unknown BSicon "exBHF"
20,5 Lövriset 1908-1932
Unknown BSicon "exWBRÜCKE1"
Voxnan34,7 m (Vinströmmen)
Unknown BSicon "exBST"
11,8 Njupa 1908-1932
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZg+r"
Grusgrop
Unknown BSicon "exBST"
8,8 Kilen 1908-1932
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Sälmån10,8 m
Unknown BSicon "exABZg+l" Unknown BSicon "exENDEeq"
Brädgård
Unknown BSicon "exBHF"
5,9 Voxna bruk 1908-1932
Unknown BSicon "exLSTR" Unknown BSicon "exSTR"
Dala–Hälsinglands Järnväg▲Orsa
Unknown BSicon "exLSTR" Unknown BSicon "exSTR" Unused track end start
Kolugnar
Unknown BSicon "exLSTR" Unknown BSicon "exKRWg+l" Unknown BSicon "exKRWgr"
Treskensspår
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "exKBHFe" Unknown BSicon "exSTR"
0,0 Voxna 1899-
Unknown BSicon "exABZg+l" Unknown BSicon "exSTRq" Unknown BSicon "exSTRr"
Dala–Hälsinglands Järnväg▼Bollnäs

Voxna-Lobonäs Järnväg (WLJ) var en 802 mm smalspårig järnväg mellan Voxna vid Dala–Hälsinglands Järnväg (DHdJ) och Lobonäs i Voxna landskommun. Banan var 28,9 kilometer lång, följde Voxnans dalgång och ägdes av Voxna-Lobonäs järnvägsaktiebolag Järnvägen[1].

När DHdJ blev byggd till Voxna 1899 och vidare till Orsa 1900 undersökte Ljusne-Woxna AB som ägde mycket skogsmark norr om Voxna kostnaden för en smalspårig järnväg. Kostnaden var för hög men Nora Bergslags Järnväg (NBJ) som ägde den smalspåriga 802 mm Bredsjö–Degerfors Järnväg (BDJ) fick tillstånd att lägga ner BDJ och begagnat material blev tillgängligt 1907. Banan med begagnat material kostnadsberäknades till 350 000 kronor vilket gjorde det ekonomiskt möjligt att bygga WLJ. Ljusne-Woxna AB tecknade aktier för 400 000 kronor och styrelseordföranden greve W. von Hallwyl som hade sökt koncessionen tecknade personligen aktier för 400 kronor. Arbetet påbörjades sommaren 1907 och koncessionen som erhölls den 6 september 1907 överfördes till det nya järnvägsbolaget. De två större broarna inköptes begagnade från Stockholm–Rimbo Järnväg och Nora–Karlskoga Järnväg. Tillstånd för allmän trafik erhölls den 10 november 1908. Den bokförda byggkostnaden var 1919 550 000 kronor.[1]

Den största besparing kom med köpet av begagnade fordon från BDJ. WLJ köpte två begagnade tanklok tillverkade av Helsingborgs Mekaniska Verkstad 1899 och 1900. En begagnad personvagn köptes från BDJ och två nytillverkade från ASJ. Det fanns en resgodsvagn med en ångfinka för uppvärmning av personvagnarna och en vanlig resgodsvagn. Av godsvagnarna från BDJ var två täckta, 30 öppna och 14 boggivagnar avsedda för träkolstransport. Ytterligare en täckt vagn köptes 1914. Från BDJ köptes också ett antal små godsvagnsunderreden på vilka WLJ 1909 lät ASJ bygga överdelar för två boggivagnar avsedda för timmertransport. Det mesta av det rullande materialet såldes till Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar(HFJ) när BDJ blev nedlagd.

Banan trafikerades av blandade tåg med både godsvagnar och passagerarvagnar. Resan mellan Voxna och Lobonäs tog 1930 styvt en och en halv timma. Allt gods var olika trävaror som ved, träkol, stubbar, rötter etc. Den stora godskunden var Ljusne-Woxna AB. Träkol framställdes lokalt i kolmilor och kördes till kolhus i Njupa och Grycksmyra för vidare transport till Lobonäs och omlastning till DHdJ. I Voxna fanns det ett treskensspår till kolhanteringen och vid Voxna bruk ett kort stickspår till brädgården. Banans grusgrop fanns vid Kilen.

I slutet på 1920-talet efter att Ströms Bruks AB hade förvärvat aktiemajoriteten i Ljusne-Woxna AB visade bolagets beräkningar att BDJ inte längre var lönsam. BDJ begärde att få upphöra med trafiken och lägga ner järnvägen. Detta beviljades eftersom det inte inkom några protester från Voxna landskommun eller länsstyrelsen i Gävleborgs län. Det sista ordinarie tåget avgick den 30 november 1932 och banan blev riven sommaren 1933.

Det mesta är borta av järnvägen. Större delen av banvallen är väg mellan Voxna bruk och fram till före bron över Voxnan nedströms Vinströmmen. Kvar finns brofästena för denna bro, resten av banvallarna, kort före bron och sträckan efter bron till Lobonäs, stationshuset i Lobonäs och järnvägsbyggnader vid stationerna Voxna och Voxna bruk.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]