Vreghdenborg
Vreghdenborg (finska: Liinmaan linna) var en medeltida fästning i socknen Euraåminne i landskapet Satakunda, Finland.[1]
Borgen byggdes på en ö mellan mynningarna av Eura å och Lapinjoki floder. I dag ligger platsen cirka 300 meter från havet på grund av landhöjningen. Det antas att Vreghdenborg började uppföras på 1360-talet och övergavs på tidigt 1400-tal.[2] Enligt en utgrävning 2004–2005 är det möjligt att borgen uppfördes redan på 1200-talet. Vreghdenborg var en av vitaliebrödernas baser på 1390-talet.[3]
Borgen omnämns för första gången år 1397 i en brev av Knut Bosson Grip.[4] Det möjliga ursprunget till namnet Vreghdenborg är det lågtyska ordet "vreden" (fred).[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Det är också möjligt att borgen ingick i ett nät av skyddande borgar som planerades under 1360-talet. [5] Borgen nämns i kung Albrecht av Mecklenburgs brev år 1367. Brevet finns i Åbo domkyrkas Svartbok.[6] Brevet gäller flyttningen av en borg som fanns i Kumo älv till Euraåminne i enlighet med kungens order.[7] Möjligen flyttades borgen för att bönderna i Kumo inte längre klarade av underhållet av den gamla borgen. Också den nya borgen blev tung för bönderna.[8]
Borgen eller befästningen skulle skydda mot pilar, belägringsstegar och stenslungor.. Borgen bestod av en rektangulär borggård med tre eller fyra byggnadsfundament, en yttre och en inre vall och en vallgrav mellan dem. På sjösidan, under ytan, har det funnits en låg stenmur, som antas var försedd med pålar. Troligen för att hålla tillbaka krigsfartygen.[9] Borgen togs ur bruk senast under 1400-talet. Vreghdenborg skiljer sig från de medeltida gråstensslotten i Finland, eftersom befästningen var byggd av trä. Vid utgrävningarna har man dock hittat rikligt med tegelfragment, vilket tyder på att någon del av befästningen kan ha varit byggd av tegel. [10] Arkeolog Jukka Luoto misstänker att befästningen var byggd i korsvirkesteknik. En stomme byggdes av lövträd och mellanrummen murades av tegel. [11] Tekniken användes under medeltiden i södra Skandinavien.
Berättelser om befästningen
[redigera | redigera wikitext]Enligt den lokala traditionen har Vreghdenborg varit ett tillhåll för "pirater" och "sjörövare".[12]Historien om pirater kan vara sann, eftersom Vitaliebröderna använde Bottniska viken och dess kust som bas 1369-99 inklusive Korsholms slott[13] Vitaliebröerna var pirater som stöddes av de städer som stödde Mecklenburg. De förorsakade störningar i den handel som Sverige och Hansan bedrev. Det finns också en annan legend relaterad till piraterna, enligt den skall ett stort byte ha begravts på borgområdet. Ännu på 1600-talet letade man efter skatten och i slutet av 1800-talet grävde en torpare på kullen och hittat en massa järnspikar.[14] Enligt sägnen hittades skatten i början av 1700-talet av Mickel Simonsson, som anklagades för häxeri. Enligt senare folktro skulle österbottningarna listigt ha lagt beslag på den skatt som var gömd i slottets källare och placerat en stor kopparorm för att vakta skatterna.[15]
Stället är också förknippat med den sorgliga historien om en borgherre, vars son kom från Sverige med ett skepp lastat med tegelstenar. Pojken hade skämtat och hissat fiendens flagga i masten. Borgherren försvarade befästningen och sänkte skeppet, och då dog hans son. Borgherren sägs ha låst in sig i slottets källare och låtit bränna sig själv, sin skatt och hela borgen.[16]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Några svenska borgar i Österland[död länk] Läst 3 November 2013.
- ↑ Liinmaan linna Arkiverad 3 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Museiverket. (på finska). Läst 3 November 2013.
- 1 2 Tapio Salminen: Kokemäen linna, Aborch ja Vreghdenborg – lähteiden ja tutkimuksen uudelleenarviointi (på Finska). Läst 3 November 2013.
- ↑ SDHK-nr: 14453 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, Riksarkivet Läst 3 November 2013.
- ↑ Uotila, Kari & Lehtonen, Hannele. ”Eurajoki Liinmaan linna: Arkeologinen tutkimus 12.-30.7.2004”. Turun yliopisto, SuVi-projekti. https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/raportti/read/asp/hae_liite.aspx?id=116215&ttyyppi=pdf&kansio_id=51. Läst 10 april 2016.
- ↑ Suhonen V.-P.. ”Aborg ja Vreghdenborg”. Suomen arkeologinen seura ry.
- ↑ Rauman seudun historia 1. Rauman mlk – Lappi – Hinnerjoki. Vanhimmista ajoista noin vuoteen 1721. 1959. sid. 121
- ↑ Salminen Tapio (2007). Joki ja sen väki. Kokemäen ja Harjavallan historia jääkaudesta 1860-luvulle. Kokemäen ja Harjavallan historia I:1. sid. 197
- ↑ Luoto Jukka (1987). ”Liinmaan linna Eurajoella”. Eurajoen historia 1. Gummerus. sid. 66
- ↑ Luoto Jukka (1987). ”Liinmaan linna Eurajoella”. Eurajoen historia 1. Gummerus. sid. 67
- ↑ Luoto Jukka (1987). Eurajoen historia 1. Gummerus. sid. 67
- ↑ Lähteenoja Aina (1946). Rauman historia 1. sid. 65
- ↑ ”Korsholman linnakummun näkymät avartuivat”. Kulttuuriymparistomme.fi. 7 november 2017. Arkiverad från originalet den 8 november 2019. https://web.archive.org/web/20191108070228/https://www.kulttuuriymparistomme.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Uutiset/Uutisarkisto/Korsholman_linnakummun_nakymat_avartuiva(44946). Läst 8 november 2019.
- ↑ Satakunnan Museo: SatMu: Appelgren-Kivalo, kaivauspöytäkirjat 25.11.1887
- ↑ Lähteenoja Aina (1946). Rauman historia 1. Rauman kaupunki, Länsi-Suomen kirjapaino Oy. sid. 65
- ↑ Severi Taimi (berättare) (30 november 1898). ”Linmaan linnan häviöstä”. Kansalainen. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/526612?term=Eurajoelta&term=Eurajoella&page=4.