Vulkankanin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vulkankanin
Status i världen: Starkt hotad[1]
Romerolagus diazi (dispale) 001.jpg
Vulkankanin
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Hardjur
Lagomorpha
Familj Harar och kaniner
Leporidae
Släkte Romerolagus
Merriam, 1896
Art Vulkankanin
R. diazi
Vetenskapligt namn
§ Romerolagus diazi
Auktor (Ferrari-Pérez, 1893)
Utbredning
Utbredningsområde (röda prickar inom fyrkanten).
Utbredningsområde (röda prickar inom fyrkanten).
Hitta fler artiklar om djur med

Vulkankanin (Romerolagus diazi) är en art i familjen harar och ensam art i sitt släkte Romerolagus.[2] Arten beskrevs vetenskapligt 1893 av Fernando Ferrari-Pérez. Den förekommer bara i Mexikos bergstrakter i närheten av vulkanerna Popocatépetl, Iztaccíhuatl och Tlaloc, därav namnet.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd mellan 27 och 32 centimeter samt en vikt mellan 390 och 600 gram tillhör arten de minsta medlemmarna i familjen. Pälsen har en genomgående mörkbrun färg på ovansidan och undersidan är gråbrun. Öronen är korta och rundade och den har ingen svans. Utseendemässigt påminner den mer om pipharar (Ochotona) än om andra harar i familjen Leporidae.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Habitat och föda[redigera | redigera wikitext]

Habitatet utgörs av pinjeskogar med tät undervegetation, på 2 800 till 4 200 meter över havet. Haren är främst aktiv under gryningen och vilar annars i boet. Under mörka dagar kan den även vara dagaktiv. Boet ligger under jord i upp till 5 meter långa tunnlar som vanligen har flera ingångar. Det centrala rummet fodras med torrt gräs, blad och hår. Enligt en annan studie används dessa bon sällan. De flesta individer vilar gömda i växtlighet av gräs och buskar. Ibland övertar vulkankaninen bon som skapades av kindpåsråttor, jordekorrar, bältor eller grävlingar. Arten hoppar sällan och rör sig istället långsam på alla fyra fötter.[3] Födan utgörs av gräs och örter.[3]

Socialt liv[redigera | redigera wikitext]

Ofta används samma bo av två till fem individer. Kommunikationen sker med pipande ljud som påminner om piphararnas läten samt med ljud som uppstår när haren slår med fötterna på marken.[3]

Parning[redigera | redigera wikitext]

Vulkankanin kan para sig hela året men de flesta födelsar sker under den regnrika sommaren. Dräktigheten varar i 38 till 40 dagar. Honan föder en till fyra ungar - vanligtvis två. Ungarna stannar några veckor i boet men börjar redan efter tre veckor med fast föda och är efter cirka en månad självständiga. Könsmognaden infaller efter ungefär 6 månader.[3]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten är skyddad men jagas trots detta ibland. Det största hotet utgörs av habitatförstöring, då deras levnadsområden omvandlas till odlingsmark. Beståndet består av tre från varandra skilda populationer och IUCN listar arten som starkt hotad (EN).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 22 augusti 2008.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Romerolagus diaziIUCN:s rödlista, auktor: Mexican Association for Conservation and Study of Lagomorphs, 2008. läst 14 maj 2017
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Romerolagus
  3. ^ [a b c d e] Nowak (1999) sid.1723-1726

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9