Vulvodyni

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vulvodyni
Klassifikation och externa resurser
ICD-10N94.819
ICD-9625.7

Vulvodyni och vestibulodyni är kroniska smärttillstånd vilka yttrar sig som smärta i kvinnans yttre könsorgan (vulva) eller i slidans förgård (vestibulum vaginae)[1] som varar minst tre månader utan tydlig orsak. Den vanligaste typen av vulvodyni är den vid beröring provocerade smärtan som är lokaliserad till förgården (slemhinnan kring slidöppningen), så kallad lokaliserad provocerad vestibulodyni (tidigare kallad vulvovestibulit eller bara vestibulit).[2][3] Tillstånden medför generellt också en ökad generell spänningsnivå i slidans muskulatur, vilket kan leda till den sexuella funktionsstörningen vaginism.

Smärta inuti själva slidan, oavsett orsak, kallas kolpalgi eller vaginodyni[4], och smärta vid samlag eller penetrering kallas dyspareuni.[5]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Vulvodyni har varit känt sedan 1980-talet, och aktuell forskning visar på att smärtproblematiken ofta har flera orsaker,[6] men de exakta faktorerna är ännu oklara.[7]

Några tänkbara orsaker är:

  • svamp i underlivet[6]
  • urinvägsinfektion[9] (samt antibiotika för att bota detsamma, eftersom den kan göra slemhinnorna skörare)
  • överdriven sexuell aktivitet
  • överdrivet tvättande av underlivet, som torkar ut slemhinnorna,[8] så att det skyddande fettlagret blir tunnare eller en obalans i slidans bakterieflora uppstår.'
  • Tvättande med hygienprodukter som kan innehålla medel som retar slemhinnorna, kontakteksem.[8]
  • bruk av p-piller eller andra hormonella preventivmedel[3]
  • antibiotikakurer[10]
  • Bakteriell vaginos[8]
  • Övertillväxt av nerverna (ökad innervering)[8] i slidmynningen vilket vållar en ökad smärtkänslighet i vävnaden på grund av det förhöjda antalet nervändar i området och/eller en överkänslighet av nerverna[11][6] i slidmynningen vilket framkallas av en sensitisering (överretbarhet) i nerverna, som (till följd av en sensorisk signalförstärkning i nervsystemet som agerar som en smärtförstärkande mekanism[12]) leder till att nerverna misstolkar vanligtvis smärtfria stimuli (exempelvis lättare beröring) som stickande, skärande, eller brännande smärta istället; samt psykisk spänning.[13]
  • Det finns en association mellan depression och ångest och vulvodyni.[1][2]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Typiskt för sjukdomen är att den provoceras fram genom exempelvis beröring eller att något förs in i slidan. Smärtan kan sedan hålla i sig upp till några dagar.[8] Det skall ha varat minst tre månader utan tydlig orsak.[14]Smärttillståndet innebär att slemhinnorna runt slidöppningen har en uppreglerad smärtkänslighet, vilket ger sveda och smärta vid beröring, som till exempel när man cyklar, använder tampong, trånga kläder eller i samband med samlag.[6] Man kan ha rodnad vid slemhinnan runt slidöppningen och även ha smärta i slidan (vaginism) och sveda i urinvägarna som kan misstolkas för urinvägsinfektion.[8]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

En utvärdering och systematisk översikt från statliga SBU, som har granskat och sammanställt forskningen om tillståndet, visar att det inte går att bedöma effekterna av vare sig läkemedel, psykologiska metoder (olika varianter av kbt och mindfulness) eller kirurgi.[7] Det behövs bättre vetenskapligt underlag för att avgöra vilka behandlingar som fungerar och har bäst effekt. Särskilt behövs studier som utvärderar effekten av kombinerade behandlingsmetoder och multiprofessionella insatser.[7]

Utvärdering har också visat att kombinerade fysioterapeutiska åtgärder (manuell behandling, patientutbildning, bäckenbottenträning och hemövningar) kan minska samlagssmärta mer och förbättra sexuell funktion mer än lokal behandling med bedövningssalva (lidokain).[7] Effekten finns kvar vid uppföljning 6 månader efter avslutad behandling.[7]

Förstahandsbehandling idag består av ett multidisciplinärt bemötande, där psykologisk behandling och bäckenbottenträning, desensibiliseringsövningar samt allmänna råd om hygien och sexuellt beteende ingår[15] [16] Håller man uppe med p-piller som preventivmetod, och avstår från vaginala samlag så går läkningen snabbare.[14] Tidigare har man i vissa fall använt operation som behandlingsmetod. När sjukdomen väl etablerat sig kan den bli långvarig, vilket understryker vikten av behandling. Ävenså en längre tids avhållsamhet har av vissa ansetts vara en bra möjlighet att låta slemhinnorna vila och reparera sig.[17]

Alternativa termer[redigera | redigera wikitext]

Alternativa termer för vulvodyni inbegriper vulvavestibulit, brinnande vulva,[3] vulvärt vestibulitsyndrom (VVS) och latinets vulva vestibulitis och vestibulodyni.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bornstein, Jacob; Goldstein, Andrew T.; Stockdale, Colleen K.; Bergeron, Sophie; Pukall, Caroline; Zolnoun, Denniz (2016-04). ”2015 ISSVD, ISSWSH and IPPS Consensus Terminology and Classification of Persistent Vulvar Pain and Vulvodynia:” (på engelska). Obstetrics & Gynecology 127 (4): sid. 745–751. doi:10.1097/AOG.0000000000001359. ISSN 0029-7844. http://insights.ovid.com/crossref?an=00006250-201604000-00017. Läst 12 mars 2020. 
  2. ^ [a b c d e] ”Provocerad vulvodyni – ont i slidöppningen”. 1177. http://www.1177.se/sjukdomar--besvar/konsorgan/klada-och-smarta-i-underlivet/ont-i-slidoppningen/. Läst 11 mars 2023. 
  3. ^ [a b c] ”Vestibulit – orsak, symtom och behandling”. Doktor.se. https://doktor.se/fakta-rad/vestibulit/. Läst 11 mars 2023. 
  4. ^ Medicinsk terminologi – kolpalgi
  5. ^ Rydhög, Sofia (30 oktober 2021). ”Ytlig dyspareuni hos kvinnor, fysioterapeutisk behandling (ytliga samlagssmärtor)”. Internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/gynekologi-obstetrik/ytlig-dyspareuni-hos-kvinnor-fysioterapeutisk-behandling-ytliga-samlagssmartor/. Läst 28 mars 2022. 
  6. ^ [a b c d] ”Vestibulodyni, vulvodyni och vaginism”. Akademiska sjukhuset. https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/hitta-pa-sjukhuset/a-till-o/urogynekologiska-mottagningen/backenbottenmottagningen/. Läst 28 mars 2022. ”Aktuell forskning visar att dessa tillstånd ofta har flera orsaker. Vi vet att det är ett ökat antal nervändar i slidöppningen som vid detta tillstånd blivit överretade och inflammatoriska substanser kan påvisas där. [...] Det handlar om att bryta de onda smärtcirklar som skapats och med detta kan lokala nervbanor kopplas om från överaktivitet till normal känsel.” 
  7. ^ [a b c d e] ”Diagnostik och behandling av provocerad vulvodyni. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter.”. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 30 juni 2021. https://www.sbu.se/326. Läst 29 juni 2021. 
  8. ^ [a b c d e f g h] ”Ont i slidöppningen (vestibulit)”. Min Doktor. https://www.mindoktor.se/halsa-sjukdomar/ont-i-slidoppningen-vestibulit/. Läst 11 mars 2023. 
  9. ^ ”"Vestibulit är som att våldtas med rakblad"”. Sveriges Radio. 19 januari 2012. https://sverigesradio.se/artikel/4918062. Läst 12 mars 2023. 
  10. ^ ”Vestibulit”. Kry. https://www.kry.se/fakta/gynekologi/vestibulit/. Läst 12 mars 2023. 
  11. ^ Ewa Lundborg - Doktor.se (29 december 2021). ”Vestibulit”. https://doktor.se/fakta-rad/vestibulit/. Läst 28 mars 2022. ”Vid vestibulit har smärtnerverna som finns i slemhinnorna i denna korta tunnel blivit överkänsliga.” 
  12. ^ Lidbeck, Jan (25 oktober 2016). ”Central sensitisering bakom svårbehandlad specifik smärta”. Läkartidningen 43/2016 (Lakartidningen.se). 2016,113:D4YA. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2016/10/central-sensitisering-bakom-svarbehandlad-specifik-smarta/. Läst 28 mars 2022. 
  13. ^ Sex – en plåga för 200 000, Christina Larsson, Aftonbladet, 2001-11-07
  14. ^ [a b] ”Vestibulit – ont i slidöppningen - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster”. www.1177.se. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ytlig-smarta-vid-samlag--vestibulit-/. Läst 19 februari 2019. 
  15. ^ [www.sfog.se/natupplaga/ARG_nr%2071_webae1437d4-8cc5-4457-9eac-f5c6550a614b.pdf ”SFOG. Vulvovaginala sjukdomar Sweden. 2013.”]. Elanders AB. www.sfog.se/natupplaga/ARG_nr%2071_webae1437d4-8cc5-4457-9eac-f5c6550a614b.pdf. Läst 23 maj 2018. 
  16. ^ [www.sfog.se/natupplaga/ARG_nr%2071_webae1437d4-8cc5-4457-9eac-f5c6550a614b.pdf ”Socialstyrelsen. Kartläggning av vestibulit: Socialstyrelsen; 2018. www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-16.”]. Elanders AB. www.sfog.se/natupplaga/ARG_nr%2071_webae1437d4-8cc5-4457-9eac-f5c6550a614b.pdf. Läst 23 maj 2018. 
  17. ^ ”Vestibulit – behandling”. Underlivet.nu. http://www.underlivet.nu/sjukdomar/vestibulit-vaginism. Läst 30 september 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]