WR 156

Från Wikipedia
WR 156
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildCepheus
Rektascension23t 00m 10,13337 s[1]
Deklination+60° 55′ 38,4168″[1]
Skenbar magnitud ()+11,01 (v)[2]
Stjärntyp
SpektraltypWV8h[3]
B–V+1,17[2]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -2,595 ± 0,040[4] mas/år
Dek.: -1,691 ± 0,042[4] mas/år
Parallax ()0,2749 ± 0,0125[5]
Avstånd11 900 ± 500  (3 600 ± 200 pc)
Absolut magnitud ()-7,00[6]
Detaljer
Massa32[6] M
Radie20,81[6] R
Luminositet1 023 000[6] L
Temperatur39 800[6] K
Andra beteckningar
HIP 113569, ALS 12730, GSC 04278-00506, HIC 113569, LS III +60 30, 2MASS J23001010+6055385, TYC 4278-506-1, UCAC3 302-170388, UCAC4 755-076188, WISE J230010.12+605538.4, Gaia DR2 2014674226896884864, Gaia EDR3 2014674226896884864, Gaia DR1 2014674222596498176 [7]

WR 156 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Cepheus. Den har en skenbar magnitud av ca 11,01[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax Gaia Data Release 3 på ca 0,27 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 11 900 ljusår (ca 3 600 parsek) från solen. Tidigare mätningar angav med parallax enligt Gaia DR 1 ett avsevärt mindre avstånd, men felmarginalen var större än den uppmätta parallaxen och indikationen anger fortfarande ett mycket stort avstånd.[8]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

WR 156 är en blå till vit ljusstark stjärna av spektralklass WN8h,[3] och är en Wolf-Rayet-stjärna. Den har en massa som är ca 32[6] solmassor, en radie som är ca 21[6] solradier och har ca 1 023 000 gånger solens utstrålning av energi[6] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 39 800 K.[6]

WR 156 har ett WR-spektrum i kväveserien, vilket anges av starka emissionslinjer av helium och kväve, men det visar också egenskaper för väte. Dess yttre lager beräknas innehålla 30 procent väte, en av de högsta nivåerna för någon Wolf-Rayet-stjärna i Vintergatan.[9]

WR 156 har en låg temperatur och långsam stjärnvind enligt Wolf Rayet-standarder, endast 39 800 K respektive 660 km/s. Vinden är mycket tät, med en total massförlust för stjärnan av mer än 1/100 000 solmassa per år.[6]

WR 156 är en ung väterik stjärna, som fortfarande har fusion av väte i dess kärna men tillräckligt lysande för att ha konvekterat upp kväve- och heliumfusionsprodukter till dess yta. Den visar 27 procent väte vid ytan[6] och beräknas ha haft en initial massa på 50 solmassor för flera miljoner år sedan.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WR 156, 12 februari 2022..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27. Bibcode:2000A&A...355L..27H. doi:10.1888/0333750888/2862. ISBN 0333750888.
  3. ^ [a b] Maryeva, Olga (2016). "The study of massive stars with 50 Msun initial mass at different evolutionary stages". arXiv:1612.01191 [astro-ph.SR].
  4. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  5. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Sota, A.; Maíz Apellániz, J.; Morrell, N. I.; Barbá, R. H.; Walborn, N. R.; Gamen, R. C.; Arias, J. I.; Alfaro, E. J.; Oskinova, L. M. (2019). "The Galactic WN stars revisited. Impact of Gaia distances on fundamental stellar parameters". Astronomy & Astrophysics. A57: 625. arXiv:1904.04687. Bibcode:2019A&A...625A..57H. doi:10.1051/0004-6361/201834850. S2CID 104292503.
  7. ^ WR 156 (unistra.fr) , Hämtad 2022-07-18.
  8. ^ Gaia Collaboration (2016). "VizieR Online Data Catalog: Gaia DR1 (Gaia Collaboration, 2016)". VizieR On-line Data Catalog: I/337. Originally Published in: Astron. Astrophys. 1337. Bibcode:2016yCat.1337....0G.
  9. ^ [a b] Maryeva, O. V.; Afanasiev, V. L.; Panchuk, V. E. (2013). "Study of the late nitrogen-sequence Galactic Wolf-Rayet star WR156. Spectropolarimetry and modeling". New Astronomy. 25: 27–31. Bibcode:2013NewA...25...27M. doi:10.1016/j.newast.2013.03.015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]