W Ursae Majoris-variabel

Från Wikipedia
W Ursae Majoris-variabel
Schematisk skiss av en W Ursae Majoris-variabel med massförhållandet 3:1. Båda komponenterna har fyllt sina Roche-lober.
  • Beskrivning: Förmörkelsevariabel med dubbelstjärnor som står i kontakt med varandra.
  • Prototypstjärna: W Ursae Majoris.
  • Typer: Typ A, W, B och H.
  • Antal: 1 111 stjärnor fanns registrerade i GCVS4 (2009) som W Ursae Majoris-variabler.[1]

W Ursae Majoris-variabel (EW) är en typ av förmörkelsevariabel.[2] Det är frågan om dubbelstjärnor där båda komponenterna fyllt sina Roche-lober och är i kontakt med varandra.[3] En gemensam yttre atmosfär runt stjärnorna kan förekomma. Stjärnorna är av spektralklass F, G eller K.

Ljuskurvan växlar ständigt under perioder som vanligen under 1 dygn. Primär- och sekundärminima är i stort sett lika djupa.[4][1]

Undertyper[redigera | redigera wikitext]

W Ursae Majoris-variablerna är traditionellt indelade i två undergrupper: A-typ och W-typ:[5]

A-typen består av dubbelstjärnor som är hetare än solen, av spektraltyp A eller F och variationer av ljusstyrkan på 0,4 – 0,8 dygn. W-typen är kallare stjärnor av spektraltyp G eller K och kortare period, 0,22 – 0,4 dygn. [3]

1978 introducerades en ny undergrupp, B-typ, med stora temperaturskillnader mellan komponenterna i dubbelstjärnan.

2004 introducerades ytterligare en undergrupp, H-typ (av High mass ratio), med mindre skillnad mellan komponenterna i massa än 0,72 (sekundär komponent/primär komponent) och stort rörelsemängdsmoment. [6]

Några ljusstarka variabler[redigera | redigera wikitext]

Den ljusstarkaste stjärnan på himlen bland W Ursae Majoris-variablerna är Epsilon Coronae Borealis i Södra korsets stjärnbild. Här följer en lista med några av de ljusstarkaste. Prototypstjärnan W Ursae Majoris befinner sig där på sjätte plats.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019. 
  2. ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019. 
  3. ^ [a b] R. E. Wilson (2001). ”Binary Star Morphology and the Name Overcontact” (på engelska). Information Bulletin on Variable Stars 5076: sid. 1. 
  4. ^ Gerry A. Good (2012) (på engelska). Observing Variable Stars. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. sid. 136, 142-143. ISBN 978-1-447-10055-3. https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false. Läst 16 augusti 2019 
  5. ^ L. Binnendijk (1965). (på tyska)Veroeffentlichungen der Remeis-Sternwarte zu Bamberg (40): sid. 36. 
  6. ^ Sz. Csizmadia och P. Klagyivik (18 oktober 2004). ”On the properties of contact binary stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 426: sid. 1001–1005. doi:10.1051/0004-6361:20040430. https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html. Läst 16 augusti 2019. 
  7. ^ ”VW Cep” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=8393. Läst 16 augusti 2019. 
  8. ^ ”TV Pic” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26362. Läst 16 augusti 2019. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=W_Ursae_Majoris-variabel&oldid=46255882”