Walter Korpi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Walter Korpi, född 1934 i Koutojärvi i Hietaniemi församling, är en svensk sociolog och professor. Han är bror till Sture Korpi.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Korpi studerade vid Stockholms högskola (nuvarande Stockholms universitet) från 1954 och tog filosofie kandidatexamen 1958. 1955-1956 studerade han vid University of Colorado i Boulder. Från 1959 till 1964 arbetade han som sociolog vid Militärpsykologiska institutet (MPI). Samtidigt bedrev han forskarutbildning vid Stockholms universitet (SU) och blev 1964 filosofie licentiat i sociologi på en avhandling med titeln Social Pressures and Attitudes in Military Training.[1][2]

Efter ett halvår vid Columbia University 1964–1965 verkade han också under en kort tid vid Metallarbetareförbundet 1965–1966. Han blev filosofie doktor i sociologi vid SU 1966 och började samma år arbeta som lektor i detta ämne vid SU. 1968–1969 var han tillförordnad professor i sociologi vid Umeå universitet, och återkom därefter till SU som docent. Från 1973 var han professor i socialpolitik vid Institutet för social forskning (SOFI), som senare gick upp i SU. Han var SOFI:s föreståndare 1978–1981 och 1984–1986.[1]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Korpis forskning vid MPI under första halvan av 1960-talet gällde framför allt attityder och trivsel i militära förband. Från 1970-talet och framåt gällde hans forskning dels arbetskonflikter och klasskamp, och dels välfärdsforskning.[1] Korpi blev hedersdoktor vid Åbo universitet år 2000.[1]

Debattör[redigera | redigera wikitext]

Korpi har varit en flitig debattör i frågor som gäller välfärdsstaten, och dess koppling till Sveriges ekonomi. Bland annat menade han, till skillnad från många svenska nationalekonomer, att Sverige inte hade sackat efter andra länder på grund av avstannande ekonomisk tillväxt. Korpi menade därför att det inte fanns några bärande ekonomiska argument mot den arbetsmarknadspolitik och den ekonomiska politik som Socialdemokraterna och LO bedrev respektive förespråkade under 1980-talet och början av 1990-talet.

Han kom bland annat till denna slutsats genom att förespråka att den ekonomiska tillväxten skulle mätas i kronor (således linjärt och i absoluta termer), snarare än i procent (logaritmiskt och i relativa termer), vilket är det vanliga i forskningslitteratur och läroböcker inom nationalekonomi, såväl i Sverige som internationellt. Efter att ha skrivit flera debattartiklar på detta tema gav Korpi 1992, mitt under den då pågående ekonomiska krisen ut boken Halkar Sverige efter?, som även innehöll debattinlägg av Carl Bildt.[3] De svenska nationalekonomer som vid denna tid argumenterade för en förändring av den ekonomiska politiken och den svenska arbetsmarknaden förhöll sig kallsinniga eller direkt negativa till Korpis idéer.[4]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Korpi har tre barn.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Walter Korpis CV Arkiverad 25 september 2006 hämtat från the Wayback Machine., version från april 2002
  2. ^ Korpi, Walter (1964) (på engelska). Social pressures and attitudes in military training. Stockholm studies in sociology, 0491-0885 ; 2. Stockholm. Libris 8198708 
  3. ^ Korpi, Walter; Bildt Carl (1992). Halkar Sverige efter?: Sveriges ekonomiska tillväxt 1820–1990 i jämförande belysning. Stockholm: Carlsson. Libris 7666175. ISBN 91-7798-599-0 
  4. ^ Peter Antman, De galna åren - politisk journalistik 1990–1995, innehållet refererat av omdömen fällda av Assar Lindbeck.
  5. ^ Walter Korpi om sitt Tornedalen, Aftonbladet, 2001

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]