Washington, D.C.

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Washington DC)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Washington” leder hit. För andra betydelser, se Washington (olika betydelser).
Washington
District of Columbia
Huvudstad
Uppe t.v.: Georgetown University; uppe t.h.: Kapitolium; mitten: Washingtonmonumentet; nere t.v.: African American Civil War Memorial; nere t.h.: National Shrine
Flag of the District of Columbia.svg
Flagga
Seal-DC.png
Motto: Justitia Omnibus (rättvisa åt alla)
Smeknamn: ”City of Trees”, ”DC”
Land USA USA
Federalt distrikt District of Columbia
Koordinater 38°53′42.4″N 77°02′12.0″V / 38.895111°N 77.036667°V / 38.895111; -77.036667
Folkmängd 599 657 (1 juli 2009)[1][2]
 - storstadsområde 5 358 130
Befolkningstäthet 3 771,4 invånare/km²
Borgmästare Muriel Bowser (D)
Tidszon EST (UTC-5)
 - sommartid ESD (UTC-4)
GeoNames 4140963
Washington, D.C. markerat på USA-kartan i relation till delstaterna Maryland och Virginia.
Washington, D.C. markerat på USA-kartan i relation till delstaterna Maryland och Virginia.
Webbplats: www.dc.gov

Washington, D.C. är huvudstaden i USA.[3] Washington kännetecknas av breda avenyer, parker och har många vita byggnader och monument centrerade runt The National Mall.[källa behövs] Staden sammanfaller geografiskt med District of Columbia (D.C.), och tillhör alltså ingen delstat.[4]

Staden har omkring 600 000 invånare[5] och täcker en yta av 180 kvadratkilometer[6] längs Potomacflodens vänstra strand. I storstadsområdet, Greater Washington, D.C. Metropolitan Area, som omfattar betydligt större landytor i de omgivande staterna Maryland och Virginia än vad som ryms inom stadens gränser, bor över 5,3 miljoner invånare. På senare tid har man också börjat räkna staden som en del av ett större storstadsområde tillsammans med den närliggande staden Baltimore. Det kombinerade storstadsområdet Baltimore-Washington Metropolitan Area, som även inbegriper nordöstra Maryland och ett hörn av West Virginia, har cirka åtta miljoner invånare vilket gör det till det fjärde största i USA (efter New York, Los Angeles och Chicago).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det geografiska läget för USA:s federala huvudstad är resultatet av en politisk kompromiss. De kongresser som hade lett till grundandet av Förenta staterna samlades i Philadelphia eftersom detta låg centralt för delegaterna från de tretton kolonierna. Den 16 juli 1790 fattades emellertid ett beslut om att upprätta den federala huvudstaden längre söderut, på gränsen mellan Maryland och Virginia. Beslutet var en eftergift till delegaterna från sydstaterna, med Thomas Jefferson och James Madison som ledande företrädare, som i gengäld fick gå med på ett ökat federalt inflytande i budgetfrågor.

Beslutet år 1790 innebar att revolutionstidens statsmän (de så kallade Founding Fathers) frigjorde landets huvudstad från delstaterna och förlade den till ett helt eget distrikt, District of Columbia. USA:s förste president George Washington valde personligen ut ett område vid staden Georgetown i Maryland vid Potomacfloden på gränsen till Virginia. Ett rektangulärt område köptes in från privata ägare, bestående av delar av båda dessa delstater. År 1791 gavs staden namnet Washington till ära för presidenten, som dock själv undvek att använda det namnet. En fransman, majoren och ingenjören Pierre l'Enfant, planerade staden 1790 men fick sparken när några av de styrande ogillade vissa av hans förslag.

Staden blev officiell huvudstad och regeringssäte den 1 december 1800. ”D.C.” står för District of Columbia, vilket är det federala distrikt där Washington ligger, stadens och distriktets gränser sammanfaller och vissa administrativa organ är gemensamma. Distriktet är inte en delstat utan en särskild administrativ region som ligger utanför delstatssystemet. Washington, D.C. lyder istället direkt under kongressen. Den del av District of Columbia som ligger söder om Potomacfloden återlämnades till Virginia 1846, och utgör nu Arlington County och en del av staden Alexandria.

Staden har genom åren varit en fridfull plats med undantag för 1812 års krig då brittiska trupper invaderade Washington och satte eld på Vita huset och Kapitolium, som då endast var delvis färdigbyggt. Staden växte långsamt under 1800-talets första år; det svårbebyggda och delvis helt outdikade träsket lockade inte många bosättare. Det var först under amerikanska inbördeskriget som utvecklingen i staden började ta fart. Kapitolium färdigställdes under kriget, liksom kongressbiblioteket (Library of Congress). Staden låg egentligen i det som räknades till sydstaterna men var i kraft av försvarare för den federala statsutvecklingen en del av nordstaterna. Washington, D.C. låg nära frontlinjen eftersom staden låg mellan delstaterna Maryland som tillhörde unionen och Virginia som stred för de konfedererade. På grund av sitt geografiska läge kom många fattiga flyktingar och soldater att marschera igenom staden. Efter inbördeskriget bestod stora delar av Washington av fattiga slumområden.

Det var först omkring 1900 som Pierre l'Enfants stadsplanering började förverkligas. Nya monument tillkom (däribland det över Lincoln), avloppsnätet, avenyer och gator byggdes ut, och träd planterades. Utvecklingen fortsatte under 1920- och 1930-talet. Från 1930-talet började nya kontorsbyggnader att byggas, och år 1945 färdigställdes Pentagon som är USA:s militära högkvarter. Man hade då byggt ut Arlingtonkyrkogården där soldater som fallit i amerikanska krig, amerikanska presidenter och andra prominenta personer fått sin sista vila.

Omkring 1962 och de närmaste decennierna började Washington förslummas i likhet med andra amerikanska storstäder vid samma tid. Flera invånare flyttade ut till stadens förorter, arbetsplatser lades ned och socialt belastade människor flyttade in. Detta slog särskilt hårt mot Washington som fram till 1973 inte fick rösta i presidentvalen, och där befolkningen redan innan de dåliga tiderna börjat kännetecknats av en stor andel fattiga. Staden var satt under federal förvaltning och hade begränsade möjligheter att balansera sin budget. En stor upprustning i staden gjordes kring 1976 i samband med 200-årsfirandet av amerikanska självständigheten; i samband med detta invigdes Washingtons tunnelbana. En ny upprustning gjordes under 1990-talet då tunnelbanenätet förlängdes, nya minnesmärken över bland annat Koreakriget och slaveriet uppfördes, och befintliga museer byggdes ut. 2010 hade nästan alla slumkvarter försvunnit. Kriminaliteten är numer bland de lägsta i USA:s större städer.[källa behövs] Staden och dess omgivningar har stor inflyttning och räknas numer som en av de viktigaste naven för tillväxt i USA.[när?]

Händelserna den 11 september 2001 blev kännbara för staden, då Pentagon attackerades av ett av de kapade flygplanen. Alla de 64 passagerarna omkom, liksom 125 personer i Pentagon. 106 personer skadades allvarligt.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Washington bygger främst sin ekonomi på den federala statens etablerade organisationer i staden. 2002 låg den federala staten bakom 27 procent av jobben i Washington,[7] och en stor andel av stadskärnans befolkning har någon slags anknytning till staten. Etableringen av många statliga organisationer såsom Amerikanska försvarsdepartementet, National Institutes of Health och Food and Drug Administration har lett till utökad affärsverksamhet både i själva distriktet men även i förorterna i norra Virginia och Maryland. Denna affärsverksamhet inkluderar bland annat företag som arbetar under kontrakt från den federala staten (såväl inom civil verksamhet som inom det militära), ett antal ideella organisationer, advokatbyråer och lobbygrupper, catering och administrativa serviceföretag samt ett flertal andra industrier. Detta system har gjort att Washingtons ekonomi nästan är helt skyddad från lågkonjunkturer till skillnad från resten av landet, eftersom statens verksamhet pågår oavsett hur landets ekonomi ser ut och dessutom ofta ökar under lågkonjunkturer.

Fannie Mae, Pepco Holdings Incorporated och Danaher är några stora företag som har sina högkvarter i distriktet. Ett antal andra företag som tillhör den så kallade Fortune 500-listan (över de 500 största företagen i USA) har sina högkvarter i staden, däribland AES i Arlington County i Virginia, Capital One, Gannett och NVR Incorporated i McLean i Virginia, Lockheed Martin, Marriott International och Coventry Health Care i Bethesda i Maryland och Sprint Nextel Corporation och SLM Corporation i Reston i Virginia.

Stora företag som arbetar under kontrakt för det amerikanska försvaret såsom General Dynamics, Computer Sciences Corporation (CSC), Science Applications International Corporation (SAIC) och Orbital Sciences Corporation har också högkvarter i staden, liksom konsultfirman Booz Allen Hamilton. America Online har sitt högkvarter i närliggande Dulles i Virginia.

Som en följd av närheten av National Institutes of Health i Bethesda i Maryland har den amerikanska bioteknikindustrin etablerat sig i närheten, däribland Celera Genomics, The Institute for Genomic Research och Human Genome Sciences, alla i den närliggande staden Rockville i Maryland.

Förutom de statliga företagen är Washingtons större universitet de som har flest anställda, topp tre är Howard University, George Washington University och Georgetown University. Washington Hospital Center och Children's National Medical Center rundar av topp 5-listan över de företag som anställer flest personer i staden.[8]

År 2005 var bruttoproduktionen i distriktet 72,256 miljarder dollar, vilket ger området en rankning på plats 36 bland de femtio staterna.[9]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Lincolnmonumentet, byggt 1915-1922 vid den västra yttre delen av The National Mall

I Washington med omnejd finns flera byggnader som är förknippade med den amerikanska federala statsmakten. Bland de mest kända återfinns presidentresidenset Vita huset, kongressbyggnaden Kapitolium samt försvarshögkvarteret Pentagon (i Arlington CountyVirginiasidan).

Andra framträdande byggnader inkluderar en rad minnesbyggnader över amerikanska presidenter, bland annat John F. Kennedy Center for the Performing Arts vid Potomacfloden samt Jefferson-, Lincoln- och Washingtonmonumenten, samtliga i direkt eller nära anslutning till The National Mall.

Utanför den politiska sfären finns Washington National Cathedral och Smithsonian Institution med sin slottslika huvudbyggnad.

I det område som kallas för Downtown finns stadsarkitektur från olika tidsepoker, med speciella guideböcker för ändamålet. I Georgetown finns den äldsta samlade bebyggelsen.

House of Sweden, av arkitekten Gert Wingårdh, är en nyare men uppmärksammad profil i Georgetown vid Potomacfloden som bland annat huserar Sveriges ambassad. Nedre delen av byggnaden är tillgänglig för allmänheten för utställningar och evenemang - oftast med svensk anknytning.

Gatusystem[redigera | redigera wikitext]

Liksom i många andra amerikanska städer följer gatorna i Washington ett rutnät. Gator som går i öst-västlig riktning har bokstavsbeteckningar och heter bland annat ”K Street”, ”M Street” och ”N Street”. Det finns två sådana serier med bokstavsbeteckningar: den ena börjar norr om kongressbyggnaden och den andra börjar söder om denna. Gator som går i nord-sydlig riktning har sifferbeteckningar, såsom ”4th Street” eller ”5th Street”. Det finns på samma sätt även två sådana serier av beteckningar, som börjar öster respektive väster om kongressbyggnaden. Kongressbyggnaden delar upp staden i fyra delar: Northwest (NW), Northeast (NE), Southwest (SW) och Southeast (SE).

Utöver gatorna med bokstavs- och sifferbeteckningar finns avenyer med namn efter delstater; däribland Connecticut Avenue och Rhode Island Avenue. Dessa går i regel lite snett i förhållande till det övriga gatunätet. Där avenyerna skär varandra finns ofta stora cirkulationsplatser. Den mest kända avenyn är förmodligen Pennsylvania Avenue, på vilken Vita huset ligger som nummer 1600. Under nyklassicismen på 1790-talet skapade den franske ingenjören, major Pierre Charles l'Enfant den ursprungliga stadsplanen för staden Washington D.C. l'Enfant hade stridit vid George Washingtons sida i frihetskriget. Stadsplanens system av breda avenyer som förenade viktiga byggnader och rutnät av gator åt norr, söder, öst och väst, blev en förebild för stadsplanerare världen över.[källa behövs]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grund- och ungdomsskola[redigera | redigera wikitext]

Washington är en av de amerikanska städer som har högst andel skolbarn inskrivna i kommunala skolor, och District of Columbia Public Schools driver på uppdrag av stadens utbildningsnämnd cirka 160 skolor och lärcenter. Flertalet är grundskolor (elementary schools) men systemet täcker även in högre studier samt gymnasie- och vuxenutbildning.

Eleverna i de offentligt finansierade skolorna är till största delen svarta. Vita utgör endast cirka 5 procent av elevkåren, och merparten av den vita medelklassen placerar sina barn i privata skolor med hänvisning till de offentliga skolornas dåliga resultat samt deras undermåliga lokaler och utrustning.[källa behövs]

Några av de mest kända skolorna är Woodrow Wilson Senior High School (en av Washingtons största high schools med stort antal studieinriktningar), Duke Ellington School of the Arts, en skola för studier med konstnärlig inriktning, samt School Without Walls. Den senare är en high school som grundades som en experimenterande lärmiljö 1971. Tillsammans med George Washington University uppmuntrar den sina elever att "använda staden som ett klassrum", ofta genom att hålla lektioner på museer, naturvetenskapliga institutioner eller hos något universitet.

Privata skolor inkluderar anrika Emerson Preparatory School där främst särskilt begåvade barn samt ambassadörsbarn går. Emerson specialiserar sig på att genomföra high school-utbildning på kortare tid, vilket ska passa de begåvade barnen och diplomatbarnens korta vistelseperioder i landet. The National Cathedral School for Girls är knuten till episkopalkyrkan och är förlagd till området runt Washington National Cathedral. Det finns även en katolsk flickskola, Georgetown Visitation Preparatory School, där samtliga elever går vidare till högre studier efter avslutad examen.[källa behövs] Andra skolor är Georgetown Day School som grundades på 1940-talet och var en av de första skolorna som erbjöd klasser från förskola till high school (K-12), samt Washington International School (WIS) som startades 1966 och var den första i området att erbjuda IB-Programmet (International Baccalaureate). WIS har två campus med cirka 900 elever från förskola (Kindergarten) till 12:e klass. Ungefär hälften av eleverna har någon internationell anknytning.

College och universitet[redigera | redigera wikitext]

Staden hyser ett större antal universitet och college, både med privata och offentliga huvudmän.

  • American University, AU, är ett privat lärosäte som skapades genom kongressbeslut 1893. Skolan invigdes 1914 men räknar sin historia från ett brev där George Washington uttryckte att ett "nationens universitet" behövde finnas i huvudstaden. Universitetet grundades med siktet inställt på avancerad nivå, men sedan 1925 finns även grundläggande högskoleutbildning. AU är kanske främst känt för sin juridiska fakultet, sin utbildning inom statsvetenskap och internationella relationer samt utbildningen inom kommunikationsvetenskap. Under en period har den amerikanska armén använt en del av området för tester och forskning, bland annat för kemiska stridsmedel. Det ledde under 1990-talet ledde till en omfattande sanering på campus. AU har sedan starten haft starka kopplingar till metodistkyrkan, men har förblivit fristående från trossamfund.
  • Georgetown University är ett privatägt katolskt universitet grundat 1789, vilket gör det något äldre än det federala distriktet. Det är också landets äldsta katolska lärosäte. Georgetown University var det första amerikanska universitetet att välja en svart rektor. Särskilt framstående är universitetets utbildningar inom juridik (Georgetown University Law Center) och internationell politik (Edmund Walsh School of Foreign Service).
  • George Washington University, GW, grundades genom ett kongressbeslut 1821 och är stadens största lärosäte, med sitt huvudcampus vid Foggy Bottom. År 1999 tog universitetet över Mount Vernon College i nordvästra Washington. Universitetets medicinska fakultet driver universitetssjukhuset George Washington University Hospital.
  • University of the District of Columbia grundades 1977 genom en sammanslagning av Federal City College, Washington Technical Institute och District of Columbia Teachers College. Det är ett offentligfinansierat lärosäte med övervägande andel svarta studenter, vilket härstammar från tiden när rasskilda lärosäten upprättades.[10] University of the District of Columbia är också ett sk land-grant-universitet; lärosätet erhöll en landdonation av staten för att avkastningen av marken ska finansiera verksamheten. I realiteten ersattes dock landdonationen av en summa pengar som nu utgör grunden för universitetets förvaltade medel. Universitetet är och förblir dock USA:s enda urbana land-grant-universitet.

Andra lärosäten i närheten av eller med campusområden i Washington är The Corcoran College of Art and Design, The Reformed Theological Seminary, Strayer University, Gallaudet University, Howard University, Southeastern University och närbelägna Baltimores Johns Hopkins University.

Genom Washingtons roll som huvudstad finns även en rad institutioner kopplade till den federala statsmakten och dess departement. The United States Department of Agriculture's Graduate School, som tillhöra jordbruksdepartementet, erbjuder utbildningar på avancerad nivå inom agronomi. National Defense University, som är underställt försvarsdepartementet och är förlagt till armébasen Fort Lesley McNair, utbildar militära och civila ledare i ledarskap, strategi, förvaltning, industriell ekonomi och internationella säkerhetsfrågor. Lärosätet bedriver också en omfattande tvärvetenskaplig forskning inom samma områden.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Washington, D.C. finns fem stora herrklubbar i olika sporter: Washington Wizards (National Basketball Association) och Washington Capitals (National Hockey League) som båda spelar i Capital One Arena i Chinatown,Washington Nationals (Major League Baseball) som spelar i Nationals Park, D.C. United (Major League Soccer) som spelar i RFK Stadium samt Washington Redskins (National Football League) som spelar i FedExField i Landover i Maryland.

I Washington finns även två stora damklubbar: Washington Mystics (Women's National Basketball Association) som spelar i Capital One Arena och Washington Freedom (Women's Professional Soccer) som spelar på en närliggande arena vid namn Germantown, Maryland och RFK Stadium.[11] Andra professionella och semiprofessionella klubbar i Washington är bland andra Washington Bayhawks (Major League Lacrosse), som spelar i Navy-Marine Corps Memorial Stadium, Washington Kastles (World TeamTennis), Washington DC Slayers (American National Rugby League), Baltimore Washington Eagles (United States Australian Football League), DC Divas (Independent Women's Football League), DC Explosion (North American Football League) och Washington RFC (Rugby Super League).

Museer och kulturella institutioner[redigera | redigera wikitext]

Library of Congress är USA:s nationalbibliotek och en central institution i det globala biblioteksväsendet.

Smithsonian Institution innefattar ett antal viktiga museer och forskningsinstitutioner, däribland det naturhistoriska National Museum of Natural History och National Air and Space Museum. National Air and Space Museum är världens mest besökta museum[källa behövs] och har en stor samling av epokgörande flygmaskiner i original; däribland Charles Lindberghs plan Spirit of St. Louis. Museet har även en stor anläggning vid Dulles International Airport där museiföremålen bland annat består av en rymdfärja och Enola Gay.

Andra museum i Washington, D.C. är United States Holocaust Memorial Museum som samlar och presenterar dokumentation om förintelsen, konstmuseet National Gallery of Art samt Spy Museum som beskriver spionage mellan länder i olika tider.

Media[redigera | redigera wikitext]

Washington's Newspapers lager på Pennsylvania Avenue år 1874.

Washington, D.C. är ett framträdande centrum för nationell och internationell media. The Washington Post, grundad 1877, är den äldsta och den mest lästa dagliga tidningen i Washington,[12][13] och var den tidning som avslöjade Watergateskandalen.[14] "The Post", som den kallas i dagligt tal, trycks i tre huvudversioner; en för varje stadsdel (the District, Maryland och Virginia). Tidningen hade den sjätte största upplagan av alla tidningar i USA i september 2008, även borträknat de utökade nationella versionerna.[15] En annan tidning i närheten av Washington, D.C. är USA Today som har sitt huvudkontor i närheten av McLean, Virginia.[16]

Övriga sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer födda i Washington[redigera | redigera wikitext]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Trots att staden ligger inom den subtropiska zonen så upplever området ett fuktigt tempererat klimat med märkbart kalla vintrar, dock också heta och långa somrar.

Normala temperaturer och nederbörd i Washington DC:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 6 8 13 19 24 29 31 30 26 20 14 8
 Lägsta medeltemp. -2 -1 3 8 13 19 22 21 17 10 5 0
 Nederbörd 71 65 88 78 101 96 94 74 94 86 80 77

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2000 to July 1, 2009”. United States Census Bureau. 22 december 2009. http://www.census.gov/popest/states/tables/NST-EST2009-01.xls. Läst 24 december 2009. 
  2. ^ ”Annual Estimates of the Population of Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas: April 1, 2000 to July 1, 2008” (XLS). United States Census Bureau. 19 mars 2009. Arkiverad från originalet den 31 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090731065219/http://www.census.gov/popest/metro/tables/2008/CBSA-EST2008-01.xls. Läst 5 juni 2009. 
  3. ^ ”USA - Uppslagsverk - NE” (på sv). www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/usa. Läst 30 juli 2017. 
  4. ^ ”Rösträtt i kongressen för Washington”. 26 februari 2009. http://www.nsd.se/nyheter/rostratt-i-kongressen-for-washington-4465292.aspx. Läst 30 juli 2017. 
  5. ^ Staff, Website Services & Coordination. ”US Census Bureau 2010 Census Interactive Population Map” (på EN-US). www.census.gov. https://www.census.gov/2010census/popmap/. Läst 30 juli 2017. 
  6. ^ ”U.S. Census Bureau QuickFacts selected: Washington city, District of Columbia; District of Columbia” (på en). www.census.gov. https://www.census.gov/quickfacts/fact/table/washingtoncitydistrictofcolumbia,DC/LND110210#viewtop. Läst 30 juli 2017. 
  7. ^ District of Columbia Employment Projections by Industry and Occupation, 2002-2012 (pdf) Arkiverad 18 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. av D.C. Department of Employment Services, Office of Labor Market Research and Information (nertagen 2006-04-07)
  8. ^ Top 200 CEOs of Major Employers in the District of Columbia (pdf) Arkiverad 2 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. av D.C. Department of Employment Services, Office of Labor Market Research and Information (hämtad 2006-04-07)
  9. ^ Bureau of Economic Analysis, U.S. Department of Commerce.
  10. ^ Se engelska Wikipedias uppslagsord Historically Black colleges and universities.
  11. ^ Goff, Steven (29 mars 2009). ”In New League, Freedom Already Has a Familiar Feeling”. The Washington Post: s. D05. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/03/27/AR2009032701139.html. Läst 10 augusti 2009. 
  12. ^ ”History of the Post Timeline” (på engelska). The Washington Post. Arkiverad från originalet den 11 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080611105409/http://www.washpost.com/gen_info/history/timeline/index.shtml. Läst 27 maj 2008. 
  13. ^ Shin, Annys (3 maj 2005). ”Newspaper Circulation Continues to Decline” (på engelska). The Washington Post: s. E03. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2005/05/02/AR2005050201457.html. Läst 10 juni 2008. 
  14. ^ ”The Watergate Story Timeline” (på engelska). The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-srv/onpolitics/watergate/chronology.htm. Läst 27 maj 2008. 
  15. ^ ”eCirc for US Newspapers” (på engelska). Audit Bureau of Circulations. 31 mars 2008. http://abcas3.accessabc.com/ecirc/newsform.asp. Läst 19 januari 2009. 
  16. ^ ”Circulation” (på engelska). USA Today. http://www.usatoday.com/marketing/media_kit/usat/audience_circulation.html. Läst 15 juli 2009. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Öhman, Martin Christoffer (2009). ”När Washington blev huvudstad”. Populär Historia (nr. 5): sid. 56-57. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]