Hoppa till innehållet

Wendela Gustafva Sparre

Från Wikipedia
Wendela Gustafva Sparre
FöddVendla Gustava Sparre af Rossvik[1]
14 december 1772[2][1]
Hyltinge församling[2], Sverige
Död7 maj 1855[2][1][3] (82 år)
Klara församling[3], Sverige
BegravdUppsala domkyrka[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningTextilkonstnär[2]
MakeAxel Oxenstierna
(g. 1801–1816)[1]
FöräldrarGabriel Sparre[1]
Maria Vendla Ulfsparre
SläktingarBengt Franc-Sparre (syskon)[2][1]
Gabriel Adolf Sparre (syskon)[1]
Johan Vilhelm Sparre (syskon)[1]
Gustaf Mauritz Sparre (syskon)
Fredrik Sigge Sparre (syskon)[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Wendela Gustafva Oxenstierna, ursprungligen Sparre af Rossvik, född 14 december 1772, död 7 maj 1855 i Klara församling, Stockholm,[4] var en svensk brodör och ledamot i kungliga konstakademien. Hon skötte en tid Hargs järnbruk i Uppland.

Wendela Gustafva Sparre var dotter till kaptenen Gabriel Sparre af Rossvik, kapten vid Prins Fredrik Adolfs regemente, och Maria Vendela Ulfsparre af Broxvik.[5] Hon var syster till greve Bengt Erland Sparre. Hon gifte sig 1801 med överhovjägmästaren Axel Oxenstierna af Eka och Lindö. Efter sitt giftermål tillbringade hon sitt liv på makens Hargs järnbruk i Uppland, där hon vårdade parets sjukliga son och efter 1816, som änka, skötte bruket tills sonen blev myndig.

Hon blev känd för sina väl utförda arbeten i silkessömnad. Vid en utställning på Konstakademien 1797 visade hon upp Ett Sydt landskaps stycke som rönte en mycket stor uppskattning. Hon antogs till ledamot i akademien "Då Broderiet visade särdeles färdighet e allenast i denna slags söm, utan ock i Teckning, blef hon äfen på Herr Présidis anmälan med lika samhällelighet, till Ordinarie Ledamot antagen", enligt akademiens handlingar. Efter sitt giftermål omkategoriserades hon till hedersledamot.[6]

Sparre är representerad i Konstakademiens samlingar med silkessömnaden Flodlandskap från 1796.

Sparre gifte sig 15 oktober 1801 i Stockholm med Axel Oxenstierna af Eka och Lindö (1743–1816), dotter till landshövdingen Erik Oxenstierna af Eka och Lindö och Anna Magdalena Bonde. De fick tillsammans sonen hovmarskalken Carl Gabriel Oxenstierna af Eka och Lindö (1802–1873).[7]

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 406, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 Vendela Gustafva Sparre af Rossvik 1772-12-14 — 1855-05-07 Textilkonstnär, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: VendelaGustafvaSparreafRossvik, läst: 7 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Sveriges dödbok 1800–2024, tionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, 2025.[källa från Wikidata]
  4. Sveriges dödbok 1800–2024, tionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, 2025, Oxenstierna f. Sparre, Wendela Gustava (1772-12) DB (sida: FIa:9 228)?
  5. Adelsvapen Sparre af Rossvik nr 7
  6. Lindberg, Anna Lena, En mamsell i Akademien: Ulrica Fredrica Pasch och 1700-talets konstvärld, Signum, Stockholm, 2010
  7. Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 596. Libris 10076756. https://runeberg.org/elgenst/5/0612.html

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]