Wiener Blut

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Wiener Blut ('Wienerblod') är en komisk operett i tre akter med musik av Johann Strauss den yngre till text av Victor Léon och Leo Stein.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Wiener Blut blev Strauss sista operett. Våren 1899 fick han i uppdrag av Carltheatern i Wien att skriva en ny operett. Han var då 74 år gammal. Tjugo år tidigare hade en av hans andra operetter, Prinz Methusalem, haft urpremiär på denna teater. För att inte göra arbetet alltför hårt för den åldrade kompositören hade man tänkt sig den nya operetten som ett slags potpurri över äldre Straussmelodier. Det fanns många att välja på och man trodde att publiken hade glömt åtskilliga av dem. Strauss tog nu fram några av sina gamla valser, polkor och kadriljer och det berättas att han till sin egen överraskning inte kände igen allt vad han hade skrivit. Det blev en hel kista full med gamla noter. Strauss lyckades inte fullborda verket före sin död (3 juni 1899) men på hans önskan övertogs arbetet av kapellmästaren vid Theater an der Wien, Adolf Müller, som satte samman de olika avsnitt tonsättaren själv hade valt ut. Urpremiären på Carltheater den 25 oktober 1899 blev ett fiasko och operetten ströks från spelplanen efter en månad. Teaterdirektören Franz von Jauner, som personligen hade stöttat det dyrbara projektet, blev ruinerad och sköt sig. Tre år senare övertogs verket av Theater an der Wien och denna gång blev framgången given och operetten har allt sedan dess behållit sin popularitet.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Handlingen tilldrar sig under Wienkongressens vilda dagar 1815 och är en uppsluppen historia med en greve, en grevinna, en minister, en dansös, en kammartjänare och en kammarjungfru som huvudpersoner. Skådeplatsen är Wienförstäderna Döbling och Hietzing. Precis som i Läderlappen utgör en bal höjdpunkten i handlingen vilken är rik på förväxlingar.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

I operetten förekommer valsen Wiener Blut op. 354 som Strauss hade komponerat 1873. [1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandved Kjell Bloch, Bull Sverre Hagerup, red (1982). Musiklexikon – musik i ord och bild – alfabetiskt uppställd med omkring tvåtusen illustrationer ([Ny, aktualiserad, utg.]). Göteborg: Kulturhistoriska förl. Libris 367546