Wikipedia:Använda Wikipedia i undervisningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Manual Attack-page.svg
En kortfilm om Wikipedia i undervisningen

Mötet mellan skolundervisning och Wikipedia, den fria encyklopedin, väcker många frågor: När är Wikipedia acceptabelt som källa i uppsatser på olika nivåer, och när bör Wikipedia endast användas för att hitta mer trovärdiga källor? Hur förmedlar man som lärare en källkritisk hållning bland eleverna? Vad utmärker en trovärdig arikel? Hur undviker man frestelsen att eleverna plagierar Wikipedia? Kan man använda Wikipediaartiklar som läromedel? Kan studenter få i uppgift att bidra till Wikipedia? Hur påverkas Wikipedias trovärdighet av att ungdomar och nybörjare bidrar? Varför är det viktigt att lärare och forskare bidrar till Wikipedia? Vilken användning av Wikipedia fungerar för olika åldrar? Hur kan Wikipedias olika språkversioner användas i undervisningen? Finns det några färdiga recept som har utprovats i klassrummet? Vad säger forskare, bibliotekarier och myndigheter om Wikipedia? I vilken ände ska en lärare börja?

Den här sidan försöker samla användbara tips och erfarenheter. Har du frågor? Använd fliken "diskussion" här ovanför.

Några allmänna ingångar till Wikipedia är Hjälp - Hur man läser Wikipedia - Nybörjarkurs - Wikipedia - Bybrunnen - Wikiträffar. Forskning om och kritik av Wikipedia refereras i artikeln Wikipedia.

Om Wikipedias omfattning och tillförlitlighet[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia är en fri encyklopedi på nätet som vem som helst kan redigera och bidra till. De engelska och tyska delarna av Wikipedia är sedan flera år tillbaka betydligt mer omfattande än något annat uppslagsverk. Vissa av Wikipedias artiklar har erkänt högre kvalitet än motsvarande artikel i traditionella uppslagsverk, medan andra lider av allvarliga kvalitetsproblem. Den tyska delen har generellt högre kvalitet än motsvarande kommersiella uppslagsverk enligt en jämförelse 2007[1]. Den svenska delen har idag 3 786 342 artiklar, men många av artiklarna är än så länge relativt korta och många har diskutabel kvalitet. Emellertid är ett stort antal artiklar mycket mer omfattande än motsvarande i tryckta uppslagsverk; 345 artiklar är utvalda som utmärkta, 440 som bra och 721 som rekommenderade läsvärda artiklar.

En artikel i ett traditionellt uppslagsverk saknar källhänvisningar, och är vanligen författad av en ensam professor eller annan ämnesexpert, med språklig assistans av en redigerare. Wikipedias princip är att man lutar sig mot källor istället för att författarna är auktoriteter, och att ett stort antal personer granskar och bidrar till artiklarna. Detta liknar så kallad peer-reviewing inom den vetenskapliga världen, där forskare och doktorander granskar varandras artiklar innan de publiceras. Wikipediaartiklar som har många källor och redigeras av många får vanligen god aktualitet, hög kvalitet, samt mångsidig vinkling och belysning av ämnet. Artiklar som få bidragit till, som har få källor eller har kvalitetsmallar kan vara mindre trovärdiga. Likaså har artiklar om kontroversiella ämnen mycket varierande kvalitet.

Populära artiklar och artiklar om kontroversiella ämnen vandaliseras ofta, men vanligen återställs de inom någon minut eller några timmar av användare som har artikeln på sin bevakningslista eller som regelbundet kontrollerar Wikipedias senaste ändringar. Artikelns historik och diskussionssida ger ofta en fingervisning om huruvida den nuvarande versionen är trovärdig.

I synnerhet den inledande definitionen i en välskriven artikel med många författare brukar vara baserad på konsensus, så att den reflekterar fler aspekter av begreppet än en specifik lärobok i allmänhet gör, men samtidigt är begriplig för en stor publik. Teknikaliteter, matematiska detaljer och diskutabla påståenden placeras vanligen längre ned i texten. Slutet av artikeln bevakas inte lika noga, och kan därför innehålla fler fel.

Beskrivningen här gäller i stort sett artiklar som många intresserar sig, både bland läsare och vana wikipedianer. Artiklar om mindre ämnen kan vara skrivna av enskilda eller ett fåtal personer och kvaliteten återspeglar dessa personers egna inställning och förmåga. Det är inte säkert att de kvalitetsgranskats av andra, ens då andra gjort språkvård och tekniska ändringar.

Wikipedia som vetenskapligt uppslagsverk[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia innehåller såväl breda populära artiklar som djupa forskningsartiklar som har en alltför smal publik för att konventionella uppslagsverk skulle publicera dem. Wikipedia kan därför betraktas som ett vetenskapligt uppslagsverk. Exempelvis finns där betydligt fler matematikformler, kemiska formler och datatekniska algoritmer, i form av s.k. pseudokod, än i ett traditionellt uppslagsverk.

Många forskare ägnar tid åt att publicera sig i Wikipedia. Wikipedia är emellertid inte en plats för nya ännu opublicerade vetenskapliga resultat, och artiklarna får inte ensidigt belysa forskarens egna resultat. Vetenskapliga Wikipediaartiklar kan ha liknande karaktär som så kallade vetenskapliga översiktspapper (Surveys) och White papers. Dock ska de inte jämföras med populärvetenskapliga tidskriftsartiklar.

Wikipedia som källa i rapporter[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Wikipedia som informationskälla

Wikipedia är ofta utnyttjad som källa vid rapportskrivande, såväl av yrkesverksamma utredare och forskare som av skolelever. Detta bland annat eftersom det kan vara enklare att hitta definitioner och andra faktauppgifter i Wikipedia än i kurslitteratur, genom sökning på bibliotek, i vetenskapliga artiklar, etc. Ett annat skäl är att Wikipedia ofta innehåller mer aktuell information än läroböcker med några år på nacken. Ytterligare ett skäl är att vid sökning med Google får man ofta upp en Wikipediaartikel som en av de första träffarna.

Det är viktigt att lärare förhåller sig till Wikipedia på ett sunt sätt, och varken idealiserar eller totalt dömer ut Wikipedia. Lärare bör vara väl insatta i hur detta media fungerar, för att förbereda elever på ett yrkesliv där Wikipediasökning och Wikipediaförfattande är ett återkommande inslag. Skolan skall inte bara förmedla korrekta faktauppgifter, utan även erfarenhet av metoder för att söka kunskaper och uppnå lärande. Det förekommer att lärare förbjuder Wikipedia som källa, i synnerhet svenska delen av Wikipedia, men med ovanstående argument är det ett tveksamt förhållningssätt. Istället bör läraren förmedla en källkritisk hållning. Se nedan.

Om man som lärare upptäcker sakfel i studenternas arbeten som härrör från Wikipedia så är det betydligt mer konstruktivt att diskutera källkritik än att man förbjuder studenterna att använda Wikipedia. Lärare eller elev kan också rätta felet genom att redigera den felaktiga artikeln. Läraren kan både i förväg kontrollera artiklar som eleverna kommer att använda och i efterhand hjälpa eleven att korrigera eller komplettera artikeln. Att aktivt producera kunskap att användas av andra istället för att endast passivt inhämta kunskap är något som stöder läroplanens målsättningar.

Lärarens förslag till uppsatsämnen bör vara utformade så att de inte inbjuder alltför mycket till plagiering. Istället bör eleven generera ny kunskap, lösa nya problem, och besvarar frågor som ingen besvarat tidigare. T.ex. kan eleven göra en jämförande studie av två tekniker eller åsikter som sällan jämförts tidigare, och argumentera för egna slutsatser om vilken som är bäst i ett visst avseende. Verktyg för plagiatkontroll kan upptäcka kopiering av texter ord för ord.

Att förmedla en källkritisk hållning till Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Se även Källkritiskt förhållningssätt vid uppsatsförfattande och Att kvalitetsbedöma en Wikipedia-artikel

Ett uppsatsarbete bör inte helt vila på Wikipediaartiklar, utan Wikipedia (precis som andra uppslagsverk) bör främst användas inledningsvis för att få en snabb överblick över området, och för att citera vitt spridda begreppsdefinitioner. Wikipediaartikelns källförteckning kan sedan leda vidare till mer pålitliga originalkällor.

Eleven kan uppmuntras att referera motstridiga definitioner och faktauppgifter, och i uppsatsens slutsatser argumentera för en egen uppfattning.

Engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipediaartiklar är vanligen betydligt mer omfattande och tillförlitliga än svenska. Det är därför klokt att kontrollera påståendena i en svensk artikel mot motsvarande engelsk eller tysk version. När det däremot gäller typiskt nationella företeelser är förhållandet däremot oftast att artikeln på motsvarande nationella språk, till exempel svenska, är mer omfattande och bättre uppdaterad.

Artiklar med många källor är i allmänhet trovärdiga, men det förekommer att referat av källa med tiden förändras så att det inte stämmer med källan. Artiklar som författats av många är generellt sett mer tillförlitliga än de som författats av få. För att se hur många författare en artikel har, klicka på fliken "Historik" längst upp. Var ändå uppmärksam på att många bidrar med språkvård, formatering, länkning o.s.v. utan att kontrollera sakinnehållet. Om stora ändringar gjorts inom kort tid är det sannolikt att innehållet i den nuvarande versionen inte ännu kontrollerats av särskilt många, och det kan också vara ett tecken på att artikeln är inne i ett redigeringskrig och att koncensus ännu inte nåtts mellan dem som bidragit till artikeln.

Artiklar som innehåller så kallade varningsmallar, t.ex. om att artikeln är en stubb (kort och ofullständig), är omstridd eller behöver referenser, bör man förhålla sig särskilt skeptisk till.

Wikipedia som kunskapskälla och läromedel[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia används ofta i studier av den som redan har kunskaper om ett område men behöver fylla vissa kunskapsluckor. Istället för att läsa läromedel i linjär ordningsföljd, från pärm till pärm, kan man bespara tid genom att söka i ett elektroniskt uppslagsverk. Att formulera frågor och söka svar på dem kan understödja lärandeprocessen på ett bättre sätt än att i en lärobok få svar på frågor som man aldrig ställt sig.

Wikipedias länkar mellan artiklar utgör korsreferenser som liknar hjärnans associationsbanor mer än vad läroböckernas linjära eller hierarkiska struktur gör. Man kan utgå från en artikel, och successivt fördjupa sig genom att använda de länkar som finns i texten, eller i de kategorier som står längst ner på sidan för att hitta artiklar om näraliggande områden.

Inom många områden är Wikipedia minst lika omfattande som läroböcker. Wikipedia kan fungera som komplement till en lärobok med mer aktuellt material och på så sätt belysa aktuella trender.

I lärares arbetsuppgifter ingår ofta att författa teorikompendier när det saknas läromedel av rätt omfattning och nivå för den aktuella undervisningsituationen. Lärare kan bespara tid både för sig själva och kolleger genom att istället hänvisa studenterna till Wikipediaartiklar, efter att ha gjort mindre vidareutveckling av artiklarna så att de passar studentgruppens behov. Ett alternativ är att utveckla kompendiet inom ramen för Wikibooks eller Wikiversity, där man inte är bunden av encyklopedins krav på att ämnet ska passa i ett uppslagsverk, att artikeln ska stödjas av källor och inte innehålla tidigare opublicerad forskning.

Idag är det mindre vanligt att svenska lärare försörjer sig som läromedelsförfattare än för några år sedan, eftersom så mycket material finns tillgängligt på nätet, och eftersom universitet idag använder engelsk kurslitteratur i hög grad. Därmed kan man lika väl dela med sig av kunskapen fritt.

Det förekommer även att skolan installerar en lokal wikimotor, där skolans lärare och eventuellt elever kan skapa ordböcker och sökbara läromedel.

Något som även förekommer är att lärare är wikipedianer och därmed kan anpassa Wikipedias texter till sina elevers behov. Exempel på detta är att ge referenser och förklaringar på svåra ord och göra texter mer lättlästa och korrekta.

Wikipedia som redovisningsuppgift[redigera | redigera wikitext]

Wikipediagemenskapen har oftast uppmuntrat Wikipedia till att använda Wikipedia i utbildningen, eftersom det kan leda till ökad kvalitet och fler bidragsgivare. Wikipediagemenskapen kan emellertid reagera negativt om de upplever att bidragens värde inte rättfärdigar det merarbete de medför för andra wikipedianer att åtgärda brister.

Syfte[redigera | redigera wikitext]

Att använda Wikipediapublicering i undervisningen kan syfta till

  • att inspirera och motivera; det är spännande att skriva för en större publik, och kursdeltagare får en anledning att kontrollera fakta bättre och vara mer precisa i sina formuleringar.
  • att ge möjlighet till mer återkoppling än vad kursdeltagarna kan få från lärare och kurskamrater – människor i hela Sverige eller världen kan förbättra kursdeltagarnas artiklar, både till språk och innehåll.
  • att ge djupare instudering till materialet än vad inläsning av kursboken kan ge.
  • att ge erfarenhet av Wikipediapublicering, som kan vara viktig förberedelse inför framtiden.
  • att leda till en sund källkritisk hållning till Wikipedia.
  • att förbättra Wikipedia.

Wikipediapublicering som redovisningsuppgift torde vara lämpligt för vuxna elever och studenter, främst på högskolenivå. På gymnasienivå bör läraren överväga huruvida eleverna är kapabla att prestera bidrag av tillräcklig kvalitet för att Wikipedia ska förbättras. För att inte riskera att eleverna får för mycket kritik av andra Wikipediaanvändare är det viktigt att eleverna får handledning av en person med tillräcklig erfarenhet av Wikipediaredigering.

Exempelvis i traditionell språkundervisning får eleverna ofta i uppgift att översätta stycken ur textboken. Då kan det vara roligare att få i uppgift att översätta en verklig Wikipediaartikel från det aktuella språket till svenska (eller från svenska till elevens modersmål eller skolspråk), och publicera den. Denna typ av översättning kan med fördel användas i skolor som har engelsk profil, gymnasiet på språkval, eller i hemspråksundervisningen där man kan översätta artiklar som berör hemlandet och annars kanske inte skulle översättas till svenska.

1. Förberedelse[redigera | redigera wikitext]

Läs noga igenom Wikipedias Nybörjarkurs. Bläddra runt så att du hittar till Wikipedias ordlista, policies och riktlinjer, sökruta, kategorier, namnrymder, mallar och över språkversioner, samt Wikimedias övriga wikier. Titta i wp:diskussionssidor och wp:historik för en artikel, och ta fram en diff. Läs licenstexten som är inlänkad längst ned på varje Wikipediasida.

2. Skapa ett konto[redigera | redigera wikitext]

Skapa ett konto på svenskspråkiga Wikipedia.

Var alltid inloggad när du gör kursens uppgifter. Använd inte kontot för privata Wikipediaredigeringar, utan endast för artiklar som har med kursens ämne att göra. Kursens lärare kan se de bidrag du gör via kontot, även om någon annan skulle skriva över dem senare.

Lägg ut kontonamnet på kursens projektsida.

Om många skapar konton från samma IP-adress kan det hända att IP-adressen blir blockerad. Det här är ett sätt att skydda Wikipedia från spam. För att undvika det, kan eleverna skapa konton hemma eller i mindre grupper.

Om projektet går ut på att registrera flera konton samtidigt är det bra om läraren utlyser kursen på denna sida: Special:Kurser. Då är det lättare för gemenskapen att hjälpa till och för läraren att följa upp i efterhand.

3. Skapa en användarsida[redigera | redigera wikitext]

Skapa en användarsida på Wikipedia. Det är ett sätt att visa att användaren är seriös och ger några extra verktyg.

Skriv på den sidan vad du har gjort på varje deluppgift, och eventuella egna reflektioner – som en enkel rapport. Använd samma uppgiftsnumrering som instruktionerna. Nämn om du har gjort något du är särskilt nöjd med, så att inte kurslärarna missar detta.

4. Förbättra en artikel[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera sätt att förbättra artiklar. Oavsett vilken metod du använder, lägg till sidan på din bevakningslista (prenumerera på sidan) genom att klicka på den blå stjärnan över artikeln. Därmed kommer du att se om någon lägger in en kvalitetsmall eller ett diskussionsinlägg, eller ändrar något. Åtgärda så snart som möjligt alla kvalitetsmallar som kursens lärare eller andra Wikipedia-användare lägger in avseende ditt bidrag, och alla påpekanden som läggs in på artikelns diskussionssida eller din egen diskussionssida. När kursen är slut ska allt sådant vara åtgärdat.

Glöm inte att summera vad du har gjort på din användarsida. Nämn fel som du har åtgärdat i artikeln eller nya källor som du har hittat själv.

Lägg dessutom in en länk till artikeln på kursens projektsida.

a) Rätta fel[redigera | redigera wikitext]

Rätta fel i eller utöka en befintlig artikel om något centralt begrepp som kursen eller ditt ämne handlar om. För tips på ämnen, se kursplanen eller dess projektsida. Välj gärna en artikel som innehåller inaktuella uppgifter, eller som har kvalitetsmallar, exempelvis "Källa behövs", eller som är kort jämfört med motsvarande engelska artikel.

b) Lägg till källor[redigera | redigera wikitext]

Lägg in löptext med stöd av trovärdiga källor, efter att ha kontrolläst dem eller åtminstone skummat igenom dem. I synnerhet definitioner, svensk översättning av begrepp, sifferuppgifter och kontroversiella påståenden brukar behöva källa. Skriv i din rapport på din användarsida om du har läst källorna. Det är inte ovanligt att Wikipedias referat av en källa förändrats med tiden så att den skiljer sig från vad källan faktiskt säger.

För mer information om hur man lägger in källor, se denna video:

Kort film som visar hur man lägger till källor på Wikipedia.

Undvik att använda bloggar, privata hemsidor, och partiska intresseorganisationers texter som källor. Källor bör vara publicerade av ett förlag, och författade av oberoende professionella experter, gärna forskare. Att hitta egna bra källor, utöver de som finns på engelskspårkiga Wikipedia, är bra. Tips på var du kan hitta källor:

c) Översätt[redigera | redigera wikitext]

Ett enkelt och bra sätt är att översätta material från en välskriven artikel (en lång artikel som har många källor) från engelskspråkiga Wikipedia (enwp) eller dess källor till en kort artikel på svwp. Detta är en övning som kan användas i språkundervisningen.

Var inte rädd att ändra, utan var djärv. Om du lägger in många felaktigheter finns dock risken att någon återställer din redigering. Be därför gärna läraren titta på din ändring innan du sparar, och klicka alltid på "visa förhandsgranskning" och "visa ändringar" själv innan du sparar så att du inte lägger in allt för många uppenbara slarvfel.

Varning för maskinöversättning. Om du gör det måste du lägga ned mycket tid på att kontrollera att språket är bra, och att inte källhänvisningar och mallar har ändrats av översättningen. Det märks ofta att man har använt google translate.

De flesta artiklar som bedömts lämpliga på någon större Wikipedia bör också accepteras på svenskspråkiga Wikipedia. De olika språkversionerna fungerar dock självständigt. Kontrollera att artikeln inte är ett gränsfall ifråga om relevans, att den har tillräckliga källor och är välskriven.

En artikels källor måste i många fall kontrolleras i samband med översättning. Det är svårt att åstadkomma ett flytande språk om man är alltför bunden vid förlagan, men om man översätter fritt riskerar man avvika från vad som de facto sägs i källan. Det är också möjligt att förlagan ändrats så att den inte längre stämmer överens med källan eller att någon från början misstolkat eller övertolkat den. Det råder i viss mån olika åsikter om huruvida än hänvisning till förlagan ersätter källhänvisningar och huruvida man skall ta med källhänvisningar man inte själv kontrollerat. Det bästa är att kontrollera källan och hänvisa direkt till den.

För Wikipedia är det ingen fördel att en artikel är en trogen översättning av en annan. Resultatet blir ofta bättre om man främst använder förlagan som inspiration och ett sätt att hitta källor. Man kan gärna förkorta artikeln i samband med översättningen och komplettera den om den är bristfällig. I synnerhet engelskspråkiga Wikipedia-artiklar innehåller ofta exempel och detaljuppgifter som uppfattas som mindre lämpliga på svenskspråkiga Wikipedia.

Då man i hög grad använder en annan Wikipedia-artikel som förlaga bör man ange detta i den resulterande artikeln, dels genom en ursprungsmall, dels i redigeringskommentaren. Se essän Wikipedia som källa på Wikipedia för några synpunkter. Se även nedan.

Wikipediaartiklar är skyddade av copyright, men översättning av Wikipediaartiklar i sin helhet från en språkversion av Wikipedia till en annan är helt förenligt med licensen, under förutsättning att ursprungsartikeln uppges så att läsaren kan hitta de ursprungliga bidragsgivarna i artikelns historik. Detta sker lämpligen genom att lägga en permanent länk i redigeringskommentaren, alternativt genom att lägga in en ursprungsmall i artikeln. Om man helt skriver om en översatt Wikipediaartikel med egna ord föreligger inga upphovsrättsliga skyldigheter, men praxis är ändå att ange förlagan.

d) Vidareutveckla text[redigera | redigera wikitext]

Bidra till en artikel som en annan elev eller annan skribent har startat. Lägg in löptext och källor. Kontrollera stavning och grammatik innan du sparar exempelvis genom att flytta över texten till Microsoft Word, eller använda webbläsaren Google Chrome. Titta i andra längre Wikipediaartiklar för att se vanliga rubriker och typisk disposition, och försök följa den traditionen.

Om något verkar konstigt, som du inte kan leta reda på mer information om, kan du lägga in kvalitetsmallar som {{källa behövs}}. Du kan också påpeka felaktiga påståenden på artikelns diskussionssida. Om du kontrolläst källorna, ange det i rapporten på din användarsida. Glöm inte lägga till sidan på din bevakningslista, och att åtgärda eller kommentera sådant andra har påpekat i din redigering.

e) Lägg in en bild[redigera | redigera wikitext]

Lägg in ett foto eller en illustration i en Wikipediaartikel. Instruktioner finns i denna video.

Kort film om hur man lägger in bilder på Wikipedia.

Du kan också leta reda på bilder i förväg via http://commons.wikimedia.org eller annan språkversion av artikeln. Se Wikipedia:Illustrationer (manual) för instruktioner och exempel.

f) Wikifiera[redigera | redigera wikitext]

Wikifiera artikeln, det vill säga lägg in intrawikilänkar och kategorier, om det behövs.

g) Ta bort klotter eller reklam[redigera | redigera wikitext]

Du kan hjälpa till att göra Wikipedia genom att ta bort dåliga saker. Här är några sätt du kan hitta andras dåliga bidrag:

h) Lite svårare: Ny artikel[redigera | redigera wikitext]

Att skapa artiklar kan vara svårt, eftersom nya artiklar vanligen granskas hårdare. Men om du lägger till tre saker har artikeln större chans att överleva:

Dessutom bör artikeln vara wikifierad med kategori, intrawikilänkar (till andra artiklar) och eventuella interwikilänkar (till annan språkversion). Den får inte vara en isolerad ö, utan någon annan artikel måste länka till den.

Ett bra sätt att göra nya artiklar är att börja att skriva i din sandlåda, tills artikeln uppfyller kraven. Andra användare kan se vad du gör, men de låter dig i regel hålla på i fred (om du inte gör något olagligt eller om det du gör inte passar på Wikipedia, se nedan).

Skapa en ny artikel, t.ex. om ett ämne som har en röd länk i en befintlig artikel eller bland tipsen på ämnen, eller om ett uppslagsord som tidigare varit omdirigerat till annan artikel. Skriv både på din användarsida och på kursens projektsida vilka nya artiklar du har skapat. Om ett visst avsnitt är långt i en artikel kan man ibland bryta ut det till en egen artikel, och hänvisa till det med mallen {{fördjupning}} eller {{fördjupning2}}. Tänk på att om den nya fördjupningsartikeln är kort kan vissa användare tycka att det är bättre att slå ihop den med översiktsartikeln. Du kan hitta några artiklar som saknas på Wikipedias önskelistor.

Artikeln får inte ha karaktär av reklam, så undvik alltför kommersiella ämnen. I så fall raderas den snabbt av någon Wikipediaadministratör. Om den raderas får du göra en ny artikel eller välja en annan uppgift. Artiklar namnges enligt riktlinjen Wikipedia:namngivning, helst till ett begrepp som är vanligt i källor.

För att få tips på disposition och struktur kan du gå in på "Skriv en ny artikel" i menyn till vänster. Det finns också ämnesguider för vissa ämnen. Alla kvalitetsmallar som andra lägger in i artikeln bör åtgärdas så snart som möjligt, senast när kursen är slut.

i) Lite svårare: Skapa multimedialt innehåll[redigera | redigera wikitext]

Ladda upp ett eget foto, en illustration, en animering, en videofilm eller ett ljudklipp under öppen licens till Wikimedia commons (http://commons.wikimedia.org), eller modifiera ett befintligt foto, och använd det gärna i en Wikipediaartikel. Om du lägger in en skärmdump av ett datorprogram måste programmet ha öppen källkod - det får inte vara upphovsrättsligt skyddat. Om du ritar en egen variant av en bild du hittat i en bok, eller skapar diagram för statistik som du hittat i en källa, uppge vilken källa figuren är baserad på.

Använd gärna ett fritt program (Öppen källkod), exempelvis programmet inkscape för att skapa vektorgrafik, GIMP för bildbehandling av foton, samt GNU plot eller GNU Octave för matematiska diagram och statistik. Foton bör i första hand vara på PNG-format (vilket underlättar bildbehandling av andra användare utan att bilden förvanskas, och tillåter att delar av bilden är transparent), i andra hand (om de är stora) på JPG-format. Illustrationer sparas i första hand på SVG-format (ett vektoriserat format, som kan förstoras och skrivas ut utan att det blir "pixligt"), i andra hand PNG. Videofilmer och ljud sparas på det öpopna filformatet OGG Vorbis (.OGV vid video och .OGG vid ljud). Instrumental musik kan även sparas på MIDI-format. Se även Wikipedia:Illustrationer (manual) , Wikipedia:Bildfrågor, Kvalitet och bildbeskrivning och Karta över geopositionerade artiklar på sv.wiki som saknar bilder.

Skriv på din användarsida vilken licensform du har släppt din fil under.

j) Lite svårare: Media från andra sajter[redigera | redigera wikitext]

För över en bild, ett dokument eller en videofilm som är under öppen licens, t.ex. ett mycket gammalt foto, från annan websajt (t.ex. från http://www.archive.org där man kan söka efter creative commons-material, eller från vissa fotosajter på nätet) till Wikimedia commons. Ange lämplig licensform vid uppladdning. Du kan även fråga en upphovsrättsinnehavare (t.ex. en fotograf) om de vill släppa en bild fritt som du har hittat, och bifoga mejlsvaret i samband med uppladdning av bilden. Lägg gärna in bilden i en artikel. Om den raderas pga plagiat måste du göra om uppgiften eller välja annan uppgift.

Skriv på din användarsida vilken licensform filen har, och hur du kan veta att den är fri.

Handledning för lärare[redigera | redigera wikitext]

Vad som passar och inte passar på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Det finns mycket som Wikipedia inte är, inklusive en samling av all världens information. Wikipedia är ett uppslagsverk, och det betyder att det finns mycket som inte passar på Wikipedia. Gränserna kan ibland tyckas grumliga, och de flyttas dessutom efter hand, men det finns två saker som avgör vad som passar på Wikipedia - och de gränserna har förhandlats fram under mer än ett dussin år, så det kan ta tid att förändra dessa gränser:

Artiklar som inte uppfyller dessa krav riskerar att raderas. Det betyder inte att artikelämnet inte behöver vara viktigt för några personer, eller att det för alltid är förpassat från Wikipedia. Små ämnen (fotbollsklubbar i gärdesgårdsserierna) kan exempelvis ha en plats i större artiklar (närmaste större ort). Om en artikel blivit raderad, går det att få tillbaka texten genom att fråga en av Wikipedias administratörer (snällt).

Sandlådor[redigera | redigera wikitext]

Eftersom varje användare har en egen sandlåda, som man i stort sett får göra vad man vill i (så länge det gynnar Wikipedia), rekommenderar vi att elever börjar skriva sina artiklar där, innan de lägger ut dem "på riktigt".

Projektsidor[redigera | redigera wikitext]

Ett bra sätt att hålla ihop elevers bidrag är att skapa en projektsida. Som lärare kan du exempelvis göra en undersida till Projekt:historia för ett längre skolarbete om någon historisk epok. Gör så här innan du startar arbetet:

  • Gå till det projekt som ligger närmast. Skriv till /ditt projekt i URL-fönstret och klicka Enter. Skapa sidan. Här kan du härma andra projekt.
  • Beskriv syftet, tidsram och annan information gör det enkelt för andra wikipedianer att bedöma ditt projekt.
  • Kontakta någon av Wikipedias faddrar och fråga om projektet har god chans att lyckas. Be om feedback. Uppdatera.
  • Om det rör sig om stora förändringar som du har tänkt att eleverna ska göra, bör du meddela det för gemenskapen via Bybrunnen, den centrala diskussionsplatsen. Det här gör att wikipedianerna blir mer välvilligt inställda och hjälper till istället för att eventuellt till och med blockera eleverna.

När du har presenterat projektet för eleverna, be dem att skriva upp sig på projektsidan.

Att hitta elevernas bidrag i historiken[redigera | redigera wikitext]

Även om elevens bidrag skrivs över eller backas tillbaka av andra elever och Wikipedia-användare, kan läraren ändå se elevens bidrag i elevens bidragshistorik. Viktigt är då att läraren har kontroll över elevernas användar-ID:n på Wikipedia, så att man i Wikipedias historik kan se vem som publicerat vad. Man kan be eleverna skapa konton med användarnamn enligt ett specifikt mönster, t.ex. Användare:Skola+år+elevens initialer. Eleverna måste komma ihåg att logga in för att bidraget skall synas som dennas bidrag.

Det går också att hitta eleverna enkelt om man har skapat en kurs där samtliga elevers användarnamn finns med. Registrera kursen här innan kursen börjar, så kan gemenskapen också lättare hjälpa till.

En ny artikel som bedöms inte passa i Wikipedia, eller vara så undermålig att den inte är värd att behålla, kan raderas. Bidrag till en raderad artikel syns inte (en administratör kan dock tillfälligt återställa artikeln. Ställ frågan på Begäran om åtgärder). Idéer till nya artiklar skall gärna diskuteras med läraren, så att man undviker att eleven lägger ner mycket arbete på något som inte välkomnas.

Konflikt med andra användare[redigera | redigera wikitext]

Wikipediagemenskapen ser i allmänhet positivt på projekt där man låter elever redigera Wikipedia, men det betyder inte att sådana projekt skulle ge möjlighet att bryta mot de normala reglerna på Wikipedia. Nya artiklar och ändringar i befintliga artiklar – och kommunikation mellan eleven och andra användare – hanteras som för vilken som helst annan ny användare. Det är bra att diskutera Wikipedias grundläggande principer innan man börjar redigera uppslagsverket. Eleven bör också vara lyhörd för de andra användarna.

Lärarens instruktioner till eleverna får inte motsäga Wikipedias riktlinjer, utan Wikipedias kvalitet måste väga tungt. Exempelvis bör inte läraren instruera eleverna att skriva text av uppsatskaraktär, som inte passar i ett sakligt uppslagsverk, utan texten bör strikt hålla sig till Wikipediaartikelns ämne, och inte innefatta elevens egen analys och vinklade åsikter.

En elev som upplever en konflikt mellan lärarens instruktioner och etablerade användares synpunkter blir lätt frustrerad. Eleven bör då i tid vända sig till läraren. Vid behov kan erfarna Wikipedia-användare hjälpa läraren att hitta en lösning som fungerar för både Wikipedia och de pedagogiska målen.

Handledning och kvalitetsgranskning[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia bygger visserligen på principen att man ska vara djärv och komplettera artiklar då man tycker att något saknas, också då man inte är säker på att man gör det rätt – förr eller senare är det alltid någon annan som åtgärdar eventuella misstag – men eleverna kan ändå vara oroliga för att den språkliga eller innehållsmässiga kvaliteten i deras bidrag blir dålig eller att de får kritik av andra Wikipediaanvändare. Wikipediagemenskapen kan också bli irriterad om alltför många alltför bristfälliga bidrag dyker upp genom undervisningsprojekt.

Läraren bör därför se till att bidragen språkligt, tekniskt, till sitt sakinnehåll och vad gäller källor till största delen håller en hygglig standard. Om det inte är säkert att eleverna klarar detta, eller man av andra orsaker först vill arbeta ifred, kan artiklarna skapas på undersidor till elevernas användarsidor, där de inte stör uppslagsverket. Sidorna kan flyttas eller kopieras till "artikelnamnrymden" och förses med kategorier efter en preliminär kvalitetskontroll. Nya artiklar behöver ändå inte vara perfekta. Bristerna rättas ofta snabbt av andra användare; gemenskapen på Wikipedia är van vid nykomlingar och hjälper i allmänhet gärna om bidragen verkar seriösa.

Det är bra om eleverna genast lär sig använda förhandsgranskningsfunktionen: välj "Redigera wikikod" (inte VisualEditor), gör ändringar och tryck "Visa förhandsgranskning" innan ni sparar. Då man redigerar wikikoden kan man använda webbläsarens inbyggda rättstavningskontroll. Syntaxfel syns lätt i förhandsgranskningen och kan då rättas innan man sparar.

Eleven bör redigera befintliga artiklar innan nya artiklar skapas, för att lära sig etablerad kutym vad gäller disposition, wikilänkning, kategorisering och källhänvisningar. Eleverna kan bekanta sig med wikiredigering genom att kopiera en artikel till en undersida till användarsidan och göra ändringar på kopian. Det är en fördel om eleven tidigt får lära sig hur man hittar trovärdiga källor och lägger in dem i form av fotnoter. Vidare är det viktigt att eleven får handledning av en erfaren wikipediaredigerare i början, för att undvika frustration och onödiga konflikter.

För att lära sig grunderna i hur man redigerar på Wikipedia finns flera manualer: nybörjarkursen, en lite mer avancerad guide men även en testarena, kallad Sandlådan (en undersida till användarsidan kan fylla samma funktion). Det finns även faddrar som kan hjälpa till.

Wikipedianer hjälper ofta till med snabb granskning om man uppmärksammar dem på en pågående redigeringsövning, exempelvis genom att skriva ett meddelande på Bybrunnen, och (gärna tillsammans med eleverna) upprättar en lista över berörda artiklar.

Upphovsrätt[redigera | redigera wikitext]

Återgivning eller översättning av enstaka meningar ur en copyright-skyddad källa är tillåtet enligt citaträtten om citatet markeras och källan anges, även om referering av källan (att skriva om med egna ord) ofta är att föredra framför direktöversatta citat. Att låta artikeln domineras av en längre översatt text utgör dock plagiat (och är också att betrakta som en bearbetning, vilket kräver upphovsmannens tillstånd).

Elever är upphovsrättsliga ägare av sina uppsatser. Obligatorisk Wikipediapublicering innebär att man tvingar eleven att ge avkall på sina immateriella rättigheter. Om en elev inte har lust att publicera sitt verk under Wikipedias licens bör läraren överväga att erbjuda eleven en alternativ examinationsform.

Blockeringar[redigera | redigera wikitext]

Då många skolor av och till är blockerade från att redigera och även skapa konton på Wikipedia på grund av att det ibland förekommer mindre seriösa bidrag från skolorna är det svårt att redigera om man inte i god tid har ansökt och fått kontoskaparbehörighet och själv har tid att skapa konton åt alla eller har mycket god koll på att skolan inte är blockerad.

Vissa datorer blockeras från att redigera i Wikipedia, eftersom de (eller den IP-adress de använder) använts för ofog. Datorer i skolor används ofta för klotter och är därför ofta blockerade för kortare tider. Som inloggad kan man redigera från de flesta blockerade IP-adresser. En längre blockering kan också hävas, kanske bäst genom att diskutera situationen på Begäran om åtgärder. Om för många konton skapas vid ett och samma tillfälle kan IP-adressen också spärras. Därför är det bra att ge eleverna i uppgift att skapa ett konto hemma.

Ytterligare frågor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskspråkiga Wikipedia är inte det enda alternativet. Läs gärna engelskspråkiga, tyskspråkiga, franskspråkiga och spanskspråkiga Wikipedia. De innehåller ofta mer information än den svenskspråkiga. Dock ska man vara medveten om att det är lätt att tro att man förstår allt i en engelsk artikel, när man i själva verket bara fått ett hum. Börja därför helst med den svenskspråkiga Wikipedia och gå sedan vidare med hjälp av de språklänkar som finns i menyn till vänster.
  • Det som står i Wikipedia är inte alltid sant. Informationen måste alltid utvärderas och verifieras innan den används i formella sammanhang. Detta betyder att Wikipedia inte skall användas som enda källa i till exempel en inlämningsuppgift. Artiklar i Wikipedia har ofta källhänvisningar men inte alltid. Som exempel på andra källor kan nämnas Nationalencyklopedin och Bonniers uppslagsbok.
  • Påpeka för eleverna att det är ett levande uppslagsverk, och därför har ofta artiklar som tar upp kontroversiella saker en aktiv diskussionssida. På den sidan kan man ofta se var man skall tänka kritiskt och varför.
  • Notera också att Wikipedia innehåller material som kan uppfattas som stötande.

Några länkar för att komma igång[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]