Wikipedia:Artikelgranskningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
Utmärkta artiklar · Bra artiklar · Rekommenderade artiklar · Utmärkta listor · Utmärkta portaler · Utmärkta artikelserier · Utvalt innehåll · Utvald artikel · Utvalda bilder

Vanliga frågor[redigera | redigera wikitext]

  • Vem får nominera en artikel?

Vem som helst får nominera vilken artikel som helst på svenska Wikipedia för att bli granskad. Den som nominerar en artikel kallas för nominator och nominatorn har rätt att när som helst dra tillbaka sin nominering. En artikel som läggs upp på denna sida måste inte hamna på sidan Artikelnomineringar, men den kan göra det om den bedöms som tillräckligt bra.

Processen för att nominera en artikel för granskning ser ut så här:

  1. Hitta en artikel du vill nominera.
  2. Lägg in den under rubriken Artikelgranskningar och lämplig ämnesrubrik[1] nedan (nya nomineringar läggs längst ner under den rubriken) med hjälp av följande mall:
==== [[Skriv namnet på artikeln här]] ====
*'''Begärd av:''' ~~~~
*'''Motivering:''' Din motivering här.
*'''Målsättning:''' En frivillig parameter där du beskriver vad du vill att artikeln ska uppnå efter att granskningen är gjord.

*'''Diskussion:'''

</div>
----
  1. Lägg in följande mall överst på artikelns diskussionssida: {{Artikelgranskningar}}
  • Vem får granska en artikel?

Det finns inga direkta krav för vem som får och inte får granska en artikel. Lättast att säga är att den som känner sig mest manad gärna får ta på sig ansvaret att granska en artikel. Det finns dock ett antal ämneskunniga personer som finns till för att hjälpa dig inom specifika områden. Tänk dock på att dessa nödvändigtvis inte hjälper dig med att redigera en artikel utan de finns främst till för att ge tips och råd om hur en artikel kan förbättras. När man granskar en artikel ska man se på artikeln med kritiska ögon, men det är viktigt att man kommer med konstruktiv kritik och att man inte klankar ned på någon annans arbete. Som artikelgranskare bör man ta i akt följande frågor när man ser över en artikel:

  • Saknas något?
  • Finns det någon uppgift som behöver utredas närmare?
  • Är någon uppgift helt irrelevant för ämnet?
  • Förekommer felaktiga uppgifter eller uppgifter som verkar osannolika?
  • Bryter enskilda meningar mot Wikipedias riktlinjer?
  • Är artikeln skriven från en neutral utgångspunkt?
  • Har artikeln ett globalt perspektiv?
  • Har alla bilder godtagbara licenser? Finns det andra bilder som kunde passa bättre?
  • Vem får bli ämneskunnig?

För att bli ämneskunnig krävs det att man är registrerad användare på svenska Wikipedia och att man känner sig mogen att svara på frågor om ämnet man är kunnig inom. Anser du att du uppfyller kraven för detta är det bara att anmäla sig under rubriken nedan.

  • Hur vet jag när artikelgranskningen ska avslutas?

Granskningen avslutas när nominatorn drar tillbaka nomineringen eller när artikeln uppnår något av nedanstående krav:

  • Artikeln har varit granskad i över sex månader.
  • Artikeln har blivit nominerad för bra- eller utmärkt-status eller nominerad för omprövning på denna sida.
  • Något slags konsensus har uppnåtts.
  • Artikelns målsättning har uppnåtts.
  • Vem får avsluta en granskning?

Den som känner sig mest manad och även som nominator får du avsluta artikelgranskningen. För att avsluta en granskning gör följande:

  1. Se vilket krav som uppfylls under frågan ovan.
  2. Gå till redigeringsläget på artikelns diskussionssida.
  3. Skriv {{DGT|Anledning|~~~~}} längst ned på diskussionssidan. Klistra sedan in all information som framkommit under granskningen under denna mall. Ta samtidigt bort mallen {{Artikelgranskningar}} från diskussionssidan.
  4. Sluta av med att ta bort artikeln från den här sidan.

Artikelgranskningar[redigera | redigera wikitext]

  Natur/vetenskap/teknik  [redigera | redigera wikitext]

Syre[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Episcophagus (diskussion) 7 mars 2018 kl. 15.29 (CET)
  • Motivering: Denna artikel är alldeles för tunn och ofullständig för att ens vara i närheten av "bra"
  • Målsättning: Jag vill såklart uppnå att artikeln förbättras så att den förtjänar sin gröna stjärna, men om inte...
  • Diskussion:

Hej Episcophagus! Bra att du vill förbättra naturvetenskapliga artiklar. Jag studerade kemi och molekylärbiologi, och skall skriva om det och om evolutionspsykologi när jag har mer tid. Men jag undrar om det föreligger ett missförstånd? Artikeln Syre har status ”rekommenderad”. Du skriver som hade den statusen ”bra”. Jag uppfattar det som att du ifrågasätter att artikeln förtjänar att behålla statusen ”bra” – men den har ju inte den statusen. Med vänlig hälsning Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 mars 2018 kl. 03.36 (CET)

Tack för påpekande och fel av mig. Jag ifrågasätter dock att den ens kan anses "rekommenderbar". Hilsen! -Episcophagus (diskussion) 9 mars 2018 kl. 09.46 (CET)
Då måste vi försöka förbättra den. Har du tid att peka ut brister eller rent av göra någon redigering? Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 mars 2018 kl. 09.50 (CET)
En stjärna för "Rekommenderad" kan tas bort av vilken användare som helst (gärna med god motivering). Men det är ändå bra att artiklar tas upp för granskning och eventuell förbättring. Sjunnesson (diskussion) 9 mars 2018 kl. 09.54 (CET)

  Kultur/media  [redigera | redigera wikitext]

Piano no mori[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Árna (diskussion) 27 februari 2018 kl. 22.49 (CEST)
  • Motivering: En omfattande artikel med källor. Öppen för justeringar och tillägg.
  • Målsättning: Att artikeln blir åtminstone rekommenderad.
  • Diskussion:

  Geografi/samhälle  [redigera | redigera wikitext]

  Språk  [redigera | redigera wikitext]


ija‑stam[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Jan Arvid Götesson (diskussion) 29 november 2017 kl. 04.00 (CET)
  • Motivering: Där är för få utvalda artiklar som kommer läsaren att utbrista ”Jag visste inte att jag inte visste detta!” Därför föreslår jag granskning av denna artikel, som tillhör ett nytt slag av artiklar – artiklar som gör något stort av hittills förbisedda detaljer som Ackusativism och Urspåring.
  • Målsättning: Att artikeln ska kunna nomineras till utvald.
  • Diskussion:

Omfattande tillägg har gjorts, om någon vill granska.

Detta är en intressant artikel, och jag ser den gärna som en del av en större mera utförlig beskrivning av olika urgermanska stammar och klasser i framtiden. Jag har några synpunkter:
  • Inledningsraden har termen Fornnordiska språk, som har jag aldrig hört i plural. I vilka källor används den benämningen på ett sådant sätt? Jag skulle antingen nöja mig med fornnordiska, vilket inbegriper dialektala skillnader, eller skriva om det till nordiska fornspråk om man syftar på fornsvenska, forndanska, fornisländska, o.s.v.
  • Bilderna i början ger intrycket av att artikeln är skriven i någon populärvetenskaplig tidskrift snarare än en encyklopedi. Dessutom behövs det en källa på påståendet att västgötar och värmlänningar tycker att stockholmare uttalar Vänern fel. Jag tycker nuvarande formulering ger ett lätt oencyklopediskt eller oseriöst intryck. Det hade nog räckt med en bildtext i stil med En del svenska sjönamn är ija-stammar, t.ex. Vänern. Kanske inte lika fyndigt, men Wikipedia ska inte heller vara fyndigt.
  • I ingressen och i stycket ”praktisk nytta av ordstamsbegreppet” går artikeln ifrån ämnet och in på en sorts metadiskussion om varför man delar in ord efter ordstam. Jag hade hellre sett att det fördes på en artikel om germanska ordstammar och att den källhänvisas, för i nuläget saknar den källor, vilket gör att den ger intrycket av egna åsikter.
  • I en fotnot står det att ingen åtskillnad görs mellan ”nysvenska” och ”nusvenska”. Eftersom vi har en artikel ”nysvenska” som syftar på perioden 1520–1850, vore det inte bättre att följa Wikipedias terminologi och kalla det ”nusvenska” i artikeln om det är dagens svenska som åsyftas?
  • Jag hade personligen önskat att bokkällorna som finns på internet länkade till sidan som påståendet är taget från. Så att Svensk etymologisk ordbok länkar till rätt sida, likaså Nordisk familjebok, Studier öfver de svenska sjönamnen, o.s.v.. Alla dessa böcker finns på Runeberg och det gör det mycket lättare för läsaren att kontrollera källan.
  • Kan man få en källa på att Pelle är direkt avlett från en ija-stam, och inte bara en smeknamnsform som Uffe och Hasse?
  • Eftersom jag saknar källorna önskar jag ett förtydligande av stycket om ”misstag”. Misstag får det att låta som att upptagandet av fornspråkliga namn byggde på okunskap om svenska ljudlagar, men kan det inte lika gärna ha varit ett medvetet val att försvenska fornspråkets ord på det sättet, såsom antyds i avsnittet efter det? I synnerhet denna mening skulle behöva en källa: Men när svensktalande personer i nysvensk tid har läst äldre texter, och sett ord som slutar på ‑ir eller ‑er, har de tydligen i vissa fall antagit, att detta är samma slags ord som de vanliga a‑stammarna, som också slutar på ‑er om nominativändelsen bevarats. Vem är det som påstår att personerna har gjort det antagandet?
  • Wikipedia brukar inte ha appendix, utan informationen i det stycket borde antingen kunna läggas tidigare i artikeln, eller som en fotnot eller källa till meningen I språkvetenskaplig litteratur betecknas denna ordgrupp ofta med den alternativa, synonyma benämningen ia‑stammar.
  • När man läser mycket gammal litteratur om nordiska språk är det lätt att falla in i ett lätt arkaiserande språkbruk (jf. Mall:Ugglanspråk). Jag tycker överlag att artikeln kan behöva en del språkvård som gör artikeln mera lättläslig och tillgänglig. För närvarande används grammatisk kommatering, i stället för tydlighetskommatering som Språkrådet förordar och som står i Wikipedia:Skrivregler#Kommatecken. Annars hamnar man lätt i sådana här meningar: De menar, att man inte kan veta, vilka vägar utvecklingen skulle ha tagit, om utdöda ord fortlevt i svenskan; att ljudlagsenlighetsivrarna stundom är inkonsekventa, och faller på eget grepp; och att vanliga former som Frithiof, ehuru formellt felaktiga, har vunnit burskap i svenska språket och litteraturen, vilka lätt låter stolpiga. Detsamma gäller ord som ”varest” och ”ehuru” och konjunktiven ”bleve” som borde ersättas med mera lättillgängliga ord.

--Lundgren8 (d · b) 8 januari 2018 kl. 20.52 (CET)

Det kommer att ta tid att redigera artikeln. Jag vill blott skynda mig att svara på en sak. ”Pelle” och ”Peter” var misslyckade försök att ange uttalsskillnaden mellan accent 2 och accent 1, inget annat. Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 januari 2018 kl. 03.18 (CET)
Jag kan inte svara på alla Lundgren8s konstruktiva frågor på en gång. Jag börjar med två av dem.
Lundgren8 förslår länkar till bokkällor som finns på världsvida väven. Ja, jag skall länka till alla digitalt publicerade källor.
Lundgren8 skrev att vederbörande ”önskar … ett förtydligande av stycket om ’misstag’. Misstag får det att låta som att upptagandet av fornspråkliga namn byggde på okunskap om svenska ljudlagar, men kan det inte lika gärna ha varit ett medvetet val att försvenska fornspråkets ord … ?”.
Jag skall ändra texten. Lundgren8 har rätt i att jag inte har någon källa som specifikt diskuterar upptagandet av ija‑stammar från fornspråket. Däremot är det känt att det fanns okunskap bland många av dem som deltog i den nordiska namnrenässansen när det gäller andra ord. Annars skulle inte ett missförstått namn som Orvar ha uppstått. En relevant källa är Adolf Noreens uppsats ”Om språkriktighet” i Spridda studier, sidorna 143–212 [1]. Där behandlar han på några ställen förbiseenden vid upptagandet av fornspråkliga namn i nutida svenska. Intressant nog klandrar Adolf Noreen inte dem, som ej har ”ljudlagsenliga” former. Han klandrar förespråkarna av ”försvenskningsteorien” (Noreens beteckning på ljudlagsenlighet). Bland annat visar han att de som ville ha ”ljudlagsenliga” former inte var nog kunniga och genomtänkta för att genomföra sitt eget program. Om de som ville ha ”ljudlagsenliga” former hade bristande kunskaper, är det rimligt att anta att andra personer inte var kunnigare. Att principiellt göra ett ”medvetet val” i icke ljudlagsenlig riktning tillhör nog ett senare skede (När Rydqvist och Noreen offentliggjorde sina åsikter under senare delen av 1800‐talet). Jag tror att de tre (delvis överlappande) skedena i utvecklingen är dessa: 1) ingen särskild princip fram till mitten av 1800‐talet; 2) ljudlagsenlighet från mitten av 1800‐talet; 3) avvisande av ljudlagsenlighet från omkring 1868 fram till idag. Man kan se denna utveckling om man jämför å ena sidan 1800-talsupplagan av Nordisk familjebok, som utsiktslöst kämpar för ljudlagsenliga former som ”Slepne” (Sleipner), och å andra sidan uggleupplagan, som godtar resultatet av skede 3, och skriver ”Sleipner”. Alltså, jag tror inte att icke ljudlagsenliga former var ett medvetet val, men jag skall ändra texten eftersom en bra källa för min nuvarande skrivning saknas. Jan Arvid Götesson (diskussion) 15 februari 2018 kl. 07.41 (CET)
Lundgren8 frågade om bruket av ”nysvenska” och ”nusvenska”. Texten har förenklats med genomgående bruk av ”nysvenska” (se artikelns diskussionssida).
”Inledningsraden har termen Fornnordiska språk, som har jag aldrig hört i plural.” Jag ändrar till ”nordiska fornspråk” enligt förslag. ”Fornnordiska språk” i plural finns i flera böcker, men det saknar betydelse eftersom vi ändrar. Jan Arvid Götesson (diskussion) 15 februari 2018 kl. 23.27 (CET)
Bildtext ger oencyklopediskt intryck – jag skrev om text och lade till referens. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 februari 2018 kl. 02.12 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Nu har jag tagit mig an denna anmärkning av Lundgren8:

I ingressen och i stycket ”praktisk nytta av ordstamsbegreppet” går artikeln ifrån ämnet och in på en sorts metadiskussion om varför man delar in ord efter ordstam. Jag hade hellre sett att det fördes på en artikel om germanska ordstammar och att den källhänvisas, för i nuläget saknar den källor, vilket gör att den ger intrycket av egna åsikter.

Jag har redigerat dessa meningar, så att de är mer encyklopediska, hoppas jag. Jag har inte tagit bort alla omnämnanden av ordstamsbegreppets användning. Orsaken är som följer. Läsare som möter språkvetenskapliga begrepp har kanske ingen uppfattning om dessa begrepps roll i forskning och undervisning. Låt mig jämföra med laryngalteorin. Den teorin är också en viktig språkvetenskaplig teori, men dess verkningar ligger så långt tillbaka i tiden, så att man inte undervisas i den om man studerar till exempel fornisländska. Ordstamsbegreppet är å andra sidan aktuellt när forskare diskuterar i tiden ganska näraliggande frågor i nordiska språk. Om man googlar på måfå finner man skrifter med passager som ”latinska ord och mansnamn vanligen böjs som maskulina a-stammar i fornsvenskan“. Av detta skäl tog jag inte helt bort denna ”metadiskussion”. Jag satte in källor som ger exempel på verk som använder eller inte använder ordstamsbegreppet, men jag har ingen källa till de allmänna iakttagelserna att äldre språkstadiers nomina tenderar att systematiseras efter ordstam, och yngre språkstadiers efter deklination. Det är en egen iakttagelse, som jag menar att det är försvarligt att meddela.

Lundgren8 skriver: ”Jag hade hellre sett att det fördes på en artikel om germanska ordstammar”. Jo visst, vi behöver hundratusentals nya artiklar om språkvetenskap på svenskspråkiga Wikipedia. Senare kan vi flytta material till bästa ställe. Men nu är denna artikel den enda i sitt slag på svenskspråkiga Wikipedia, så vitt jag vet. Med vänlig hälsning. Jan Arvid Götesson (diskussion) 21 mars 2018 kl. 06.00 (CET)


Avståndsspråk, utbyggnadsspråk och takspråk[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 januari 2018 kl. 16.27 (CET)
  • Motivering: Nyfiken på huruvida artikeln kan bli Rekommenderad eller rentav Bra.
  • Målsättning: Att några läser, redigerar, och kanske sätter en stjärna på.
  • Diskussion:

  Sport/fritid  [redigera | redigera wikitext]

Inga artiklar för tillfället.

  Historia  [redigera | redigera wikitext]

Landstigningen vid Humlebæk[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Alexander Alejandro (diskussion) 1 januari 2018 kl. 22.11 (CET)
  • Motivering: Artikeln har nu piffats till ordentligt, och kan behövas granskas för att se om själva helhetsintrycket är tillräcklig, och att språket anses hålla hög klass.
  • Målsättning: Att artikeln kan bli nominerad till utvald.
  • Diskussion:

  Listor  [redigera | redigera wikitext]

Inga listor för tillfället.

  Portaler  [redigera | redigera wikitext]

Inga portaler för tillfället.

Ämneskunniga[redigera | redigera wikitext]

Dessa användare har specialistkunskaper (eller åtminstone stort intresse) inom vissa ämnesområden. Kontakta dem gärna, till exempel på deras diskussionssidor, om du behöver hjälp i något av "deras" ämnen.

Användarnamn Går att kontakta angående Information Meriter
Adville Biologi (främst kroppen och evolutionen), Medicinsk teknik, allmänt om fysik och kemi Lärare inom Ma/No som hållit sig up to date med sina ämnen Utbildad Ma/No-lärare, åk 4-9 och medicinskteknisk ingenjör
AHA Biologi (främst zoologi, ornitologi, systematik), konst (främst samtidskonst och svensk 1900-tal), arkitektur, musik (främst populärmusik men även 1900-tals avantgarde),
Alexander Alejandro Datorspel, datorspelsutvecklare, filmer, tv-serier, skådespelare, vissa romaner och dess karaktärer och skådeplatser, krigshistoria Har mycket stor koll på de flesta datorspel och filmer (särskilt på dem som jag äger själv), samt på utvalda tv-serier och romaner. På krigshistoria fokuserar jag mest på Sveriges, fast också till stor del om de stora krigen. Högskoleexamen inom speldesign. Läst militiärhistorisk kurs.
Ascilto Teater, dramatik, hundar, hästar. Teater & dramatik: Universitetsstudier, långvarig yrkeserfarenhet, arkiv & bibliotek med facklitteratur.
Hundar & hästar: Långvariga fritidsintressen, bibliotek med facklitteratur.
Blåmes Geografi, musik, spel, filmer, språk
dnm Statsvetenskap, sociologi, kriminologi, genusteorier av diverse slag, ekonomi, politik, historia. Verksam inom utbildning och forskning
FBQ Historia (särskilt Sveriges historia) Svensk kulturhistoria - ett något luddigt begrepp och ett gigantiskt område, där jag har en hel del luckor, men svårt att säga ringa in exakt var. Har ägnat mig en hel del åt hembygdsforskning i Norduppland och studerat källmaterial medeltid och fram till ca 1800, en del liknande på andra håll. Svensk glastillverkning före 1900, svenskt silver före 1900, fotografier och fotografiutveckling 1839-1875, dräkthistoria mest 1800-tal, fajans och tidigt flintgods, svensk möbelkultur -1900 och en del annat i den vägen, materiell kultur över huvud taget, främst före 1850 även om jag ibland rör mig lite framåt, kanske som längst emot 1930. Också lite som Yger, litteratur, konst, vetenskap under 1600- 1700- och 1800-talet - även om jag kanske inte direkt fokuserat på idéhistoria. Fil. kand. i arkeologi, kandidatuppsats i etnologi, studier i historia, ekonomisk historia, konsthistoria och kulturvetenskap m.m. och en del egenstudier.
Historiker Historia, särskilt svensk stormaktstid, första och andra världskrigen
Holger.Ellgaard Stockholms arkitektur, tekniska utveckling och stadsplanering Pensionerad arkitekt. Mitt modersmål är tyska, fråga gärna om ni vill ha hjälp med översättningar. Arkitektutbildning vid Technische Universität Berlin med avslut Diplom-Ingenieur.
Idunius Historia, konst, arkitektur, litteratur, musik Fil.mag i kulturhistoria/historia med påbörjad forskning inom engelsk renässans.
Jan Arvid Götesson Molekylärbiologi, evolutionsbiologi, evolutionär psykologi, filologi, lingvistik, nordiska språk, finsk‐ugriska språk, Nya Hollands språk, folkmål, folkkultur, runologi, hembygdskunskap, återupplivande av hotade språk, politisk vänsterlitteratur, konservatism Artiklar om molekylärbiologi i vetenskapliga tidskrifter, arbete på centrum för hotade språk.
Jopparn Geografi, samhällsvetenskap, politik, medicin, filmer, TV-produktioner, astronomi
Joshua06 Försvarsmakten, militärväsen, försvarsindustri, försvarsbeslut. Har väldigt bra koll på det mesta rörande Försvarsmakten och dess utveckling, organisation och historia från 1900-talet och framåt. Bidrar även till Wikimedia Commons med illustrationer från före detta regementen, flottiljer och andra militärväsen. Ett fritidsintresse som vuxit fram genom åren. Skrivit nästan samtliga artiklar om försvarsbeslut och garnisoner. Täckt in så att alla förband som existerat i Sverige under 1900-talet har egen artikel. Standardiserat alla artiklar med anknytning till Försvarsmakten, så de är likformiga.
Lsj Evolutionsbiologi, mänsklig evolution, kreationism, språkets ursprung, fysik, partikelfysik, astrofysik Har bra grundkoll på evolutionsteori, med ett särskilt intresse för människans evolution och ("negativt") för kreationism. Har även bra grundkoll på allmän fysik och jag kan mer om partikelfysik och vissa delar av astrofysiken, särskilt kosmologi. Självlärd inom evolutionsbiologi, till en nivå där jag undervisar om evolution på högskolenivå. Publicerat några skrifter med kritisk granskning av kreationistargument. Inom fysik har jag en fil.dr. i partikelfysik. Forskat inom astropartikelfysik. Mångårig erfarenhet av högskoleundervisning i fysik och astronomi. Skrivit grundläggande lärobok i astronomi, håller på med en i fysik.
Mange01 Data-/telekommunikation, särskilt trådlös kommunikation. Akademia. Universitetsadjunkt. Medförfattare till grundläggande läroböcker i datavetenskap. Påbörjade forskarstudier. Gav världens första akademiska kurs om Wikipedia.
Paracel63 Tecknade serier, animerad film, språk, geografi och historia. Bra på serier (särskilt vuxenserier) från Frankrike, Sydeuropa, Argentina och Japan. Har facklitteratur och, genom språkkunskaper, tillgång till artiklar på diverse språkversioner av Wikipedia. Vad gäller animerad film specialintresserad av Studio Ghibli, Madhouse och all animation av realistisk karaktär. Även större intressen av språk, geografi och historia. Extra intresserad av katalansk kultur. F.d. redaktör för Bild & Bubbla, översättare av serier från franska (bl.a. Lucky Luke och Smurfarna), f.d. ämnesexpert på Nationalencyklopedin, håller föredrag om anime. Läst geografi, journalistik och franska på universitetet.
Rasmus 28 Historia, samhällsvetenskap, militärväsen, kommunikationer, numismatik Har länga varit intresserad av flera olika saker, är främst intresserad av militärväsen, mynt och järnvägar men har även vissa kunskaper gällande besläktade ämnen såsom spårvägar, flyg, fartyg, sedlar, medaljer, samhällsvetenskap och allmän historia. Har även särskilda intressen gällande uniformer och militärmusik inom vilka ämnen jag skrivit ett betydande antal artiklar. Mångåriga fritidsintressen
Skottniss Buddhism
Tanzania Historia, kultur, litteratur Litteratur, litteraturhistoria, litteraturteori. Intresserad av och har gott om källor om litteratur. Masterstudent i litteraturvetenskap. Studerat under David Damrosch bl.a.
Thuresson Historia, geografi, litteratur, film
Tomas e Kemi, fysik, naturvetenskap och teknik allmänt, teknik- och vetenskapshistoria, biomedicin, läkemedel, militärväsen, ekonomi, vin, mat och dryck allmänt. Utbildningsmässigt kemitekniker, tekn.dr. i fysikalisk kemi, därutöver en del biologi och ekonomi/samhällsvetenskap.
Tostarpadius Historia, geografi, filosofi, religion, samhällsvetenskap, politik, konst, arkitektur, litteratur, musik, språk Teologie kandidatexamen. Påbörjad doktorandutbildning. Universitetskurser i andra ämnen, främst klassiska språk. Mångåriga fritidsintressen.
Vannucci Kunskap rörande Albanien, som exempelvis albansk historia, kultur och språk. Goda baskunskaper i ämnet, kan bistå med svar i tvistefrågor rörande vanligt förekommande felaktigheter i ämnet. Har ett litet "bibliotek" med böcker om Albanien som växer successivt med nya inköp. Ett fritidsintresse sedan 2001 om jag minns rätt.
Yger Historia (särskilt Sverige under 1800-talet)
Administrativa indelningar i Sverige, speciellt socknar
Speciellt intresserad av 1830-1890 och hur de olika tanketrenderna var då. 40+ års fritidsstudier.
Skrivit alla sockenartiklar i sv:wp

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Notering: Ämnesindelningen är ett försök att göra det lättare att hitta nominerade artiklar i en viss kategori. Indelningen är gjort enligt någon sorts princip om minsta möjliga förvåning eller logik, det vill säga att artiklar som behandlar skeenden från förr nog har med Historia att göra, artiklar som behandlar verk/publikation av något slag nog kan tillhöra Kultur/media. Det är upp till nominatorn att bestämma var artikeln bäst "hör hemma" och för enkelhets skull bör kanske artikeln ligga kvar där under hela nomineringstiden.