Wikipedia:Att skriva om medicin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ämnesguider

Det här är en sammanställning av råd och tips till dig som vill skriva en artikel om något medicinrelaterat ämne. Hit räknas till exempel artiklar om sjukdomar, läkemedel och medicinska diagnostik- och behandlingsmetoder.

Vad är motiverat att ha egna artiklar om?[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

För att en sjukdom ska vara motiverad att ha med som eget uppslagsord bör den uppfylla minst något av följande kriterier:

  1. Den är vanlig
  2. Den är farlig
  3. Den är behandlingsbar
  4. Den är samhällsekonomiskt relevant, t ex genom att den leder till högt vårdbehov eller på annat sätt har konsekvenser som är dyra för samhället
  5. Den är relevant på något annat sätt, t ex omtalad i media

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

För att ett läkemedel ska vara relevant bör det åtminstone i någon del av världen vara godkänt för försäljning och finnas på marknaden. Substanser som ännu inte lanserats eller är "i pipeline" är i de flesta fall inte relevanta nog att ha egna artiklar. Det kan dock finnas undantag, t ex i de fall läkemedlet eller substansen i fråga blivit mycket omtalad i media. Observera att kvällstidningar och liknande källor ofta beskriver substanser eller nya läkemedel på ett sätt som inte är motiverat utifrån deras kliniska egenskaper eller befintliga studier. Att en kvällstidning skriver att ett nytt läkemedel är revolutionerande eller liknande gör inte att substansen i just det ögonblicket förtjänar en artikel på WP.

Diagnostik- och behandlingsmetoder[redigera | redigera wikitext]

Hit räknas metoder för att diagnosticera eller behandla sjukdom som inte är läkemedel. För att en diagnostisk- eller behandlingsmetod ska ha en egen artikel bör den:

  • Vara någorlunda etablerad, dvs inte enbart existera på experimentstadium.
  • Bygga på en biologisk, fysikalisk, teknisk eller kemisk princip som skiljer sig från andra existerande undersökningsmetoder. Med det menas t ex att det inte är motiverat med egna artiklar för röntgenundersökningar av olika kroppsdelar, i princip, utan de bör sammanföras till en artikel i så fall.

Vad bör stå med i en artikel?[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

En artikel om sjukdomar bör innehålla uppgifter om följande:

  • Epidemiologi(Hur vanlig är sjukdomen? Hur många har den respektive hur många nyinsjuknar i den? Vilka drabbas? Finns det några speciella risk- eller skyddsfaktorer? Är det någon skillnad i sjukdomens förekomst mellan olika delar av världen och, i så fall, vet man varför det skiljer sig åt? Verkar sjukdomen bli vanligare och vanligare, ovanligare och ovanligare, går den i vågor eller är förekomsten stabil?)
  • Etiologi (Vad orsakas sjukdomen av?)
  • Patogenes (Genom vilka mekanismer leder de sjukdomsalstrande faktorerna till sjukdomen?) och patofysiologi(Vilka skeenden i kroppen störs av sjukdomen och hur leder detta till sjukdomens symptom?)
  • Klinisk bild (Vilka symptom ger sjukdomen?)
  • Diagnostik (Vilka metoder finns för att diagnosticera sjukdomen?)
  • Behandling (Vilka behandlingsalternativ finns för sjukdomen? Inte detaljerade uppgifter om dosering och liknande.)
  • Prognos (Vad blir följderna av sjukdomen? Hur många dör, och hur länge varar sjukdomen?)

Till detta kan givetvis ytterligare saker komma, om det är intressant för den enskilda sjukdomen. Hit hör t ex samhällsekonomiska följder av sjukdomen (finns det mycket att säga om detta kan det vara en egen rubrik, annars kan det komma under epidemiologi), sjukdomens historia och liknande.

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

En artikel om ett läkemedel bör innehålla uppgifter om dess generiska namn, dvs vad själva substansen heter. Varumärkesnamn, dvs det namn Apoteket säljer preparatet under, är endast relevant om det är ett preparat som är mycket omtalat i media eller ett varumärke som är allmänt känt. Vidare bör läkemedlets systematiska namn enligt IUPAC-nomenklatur anges, och en kemisk strukturformel finnas med. Övrig information som kan finnas med är följande:

  • Indikationer, dvs vad läkemedlet används för. Observera att en substans kan ha vissa indikationer som är godkända av en myndighet (i Sverige Läkemedelsverket) och dessutom även användas för andra saker som kan skilja sig från vad läkemedlet är godkänt för. Vidare skiljer sig ofta indikationer mellan olika delar av världen, så tänk på det globala perspektivet. Ett användningsområde för ett läkemedel som inte är godkänt bör bara anges om det råder en konsensus om användningen och finns publicerbara källor med originalforskning som stödjer att läkemedlet kan användas till det, eller om användningen är mycket utbredd. I det senare fallet, dvs om användningen är utbredd (vilket bör styrkas med någon form av källa) men det inte finns forskning som stödjer användningen av läkemedlet för det aktuella syftet, bör det framgå.
  • Farmakodynamik, dvs genom vilka kemiska och biologiska processer läkemedlet utövar sina önskvärda effekter.
  • Farmakokinetik, dvs hur läkemedlet tas upp i kroppen, sprids och fördelas i kroppen, bryts ner och utsöndras.
  • Viktiga biverkningar

Diagnostik- och behandlingsmetoder[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bör ange den fysiologiska/biologiska/kemiska bakgrunden till metoden och hur och varför den fungerar, samt ange användbara användningsområden. De bör också innehålla någon form av effektmått (för diagnostiska metoder t ex sensitivitet(hur bra är metoden på att hitta sjukdomen/hur mycket kan man lita på ett negativt testresultat?) och specificitet(hur bra är metoden på att skilja mellan sjukdomen och annat/hur mycket kan man lita på ett positivt testresultat?). Artikeln bör gärna ta upp metodens för- och nackdelar i förhållande till andra jämförbara metoder.

Lite om målgruppen för artiklarna[redigera | redigera wikitext]

Många som skriver artiklar om medicinrelaterade ämnen är antingen studenter eller utövare av något hälso- och sjukvårdsrelaterat yrke, eller patienter eller anhöriga. Tänk på att artiklarna ska vara skrivna på ett korrekt sätt men utan att använda sig av ord som inte är förståeliga för allmänheten. Ibland kan enstaka sådana ord som inte är direkt förståeliga för allmänheten behövas, men de bör då förses med en länk till relevant uppslagsord för att förklaras. Tänk också på att det ska vara en encyklopedisk text, dvs en text som skulle kunna återfinnas i Nationalencyklopedin. Därför bör man undvika att i artiklarna ha med saker som är rena råd och tips till patienter, anhöriga eller kolleger (inom hälso- och sjukvårdande yrken). Sådant kan mycket väl vara motiverat att ha på internet, men kanske inte just på Wikipedia. Även om du själv kan ha erfarenheter av sjukdomen eller behandlingen i fråga finns det platser som är mycket mer lämpade än WP för att delge privata erfarenheter och åsikter.

Intressekonflikter[redigera | redigera wikitext]

Om du bedriver forskning med koppling till industrin eller har någon koppling till läkemedelsindustri eller medicinteknisk industri, eller om det av någon annan anledning kan misstänkas att andra skulle tvivla på din opartiskhet om de visste vem du var, bör du undvika att skriva artiklar om ämnen som du själv håller på med. Detta betyder inte att du inte är välkommen om du är forskare, givetvis, utan bara att du bör undvika artiklar om ämnen där du kan ha någon form av egenintresse i vad som står i artiklarna, eller om det på rimliga grunder skulle kunna misstänkas att du hade ett sådant egenintresse om din identitet var känd.

Var djärv![redigera | redigera wikitext]

Det här kan låta mycket, och kanske är det så att du kan skriva en artikel som uppfyller en del av kraven ovan men inte alla? Vad ska du göra då? Skriv den! Någon annan kan sedan komma och fylla på med mer information och förbättra eller komplettera på olika sätt. Det är själva styrkan med WP. Blir din artikel snabbraderad är det ett tecken på att någon annan inte har tyckt att den platsat av någon anledning. Om du är osäker på varför kan du fråga vederbörande eller skriva på artikelns diskussionssida, som ska finnas kvar även vid radering. Du bör dock inte bara återskapa exakt samma artikel med exakt samma innehåll som tidigare blivit snabbraderat. Klottrare eller vandaler varnas och blockeras på WP, men har du bara ett gott uppsåt med dina redigeringar och är villig att diskutera och försöka nå konsensus om det skulle uppstå oenigheter så är det inga problem att skapa artiklar.

Se även[redigera | redigera wikitext]