Wikipedia:Bildfrågor/Arkiv 2015

Från Wikipedia

Konserthuset i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Tillåter Konserthuset att vi plagierar deras texter? Se Daniel Lozakovitch. --Ettrig (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 10.23 (CEST)[svara]

Deras webbplats anger inget om att det skulle vara fritt licensierat. Om du tycker att det är uppenbart föreslår jag att du lägger in mallen {{Plagiat}}. (Hamnade frågan fel på fel frågesida eller ar det något annat som gällde bilder som jag missade?) Ainali diskussionbidrag 18 oktober 2014 kl. 08.51 (CEST)[svara]

Frågan om upphovsrätten för äldre kartor har diskuterats tidigare, men främst då lantmäteriets kartor. Vad gäller för SGU-kartorna? Spelar kartans ålder någon roll?--FBQ (diskussion) 6 november 2014 kl. 11.39 (CET)[svara]

Det var en diskussion om det angående stadsplanekartor från Stockholm nyligen. Ansvariga tjänstemän ansåg dem vara fria enligt URL 9. Det ifrågasattes och något riktigt slut kom vi inte fram till. För SGU torde samma regler gälla som för Lantmäteriet. Enligt äldre skrivning i URL kunde upphovsrätt göras gällande till officiella kartor. Vissa av SGU:s kartor räknades uttryckligen hit. Om upphovsmannen varit död i mer än 70 år är kartan fri. Edaen (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.17 (CET)[svara]
Med upphovsman räknas de som utfört mätningarna antar jag. Skall de som angetts som assistenter vid karteringen inkluderas?FBQ (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.24 (CET)[svara]
Förarbetena till URL anger att SGU skrev namnen på upphovsmännen på kartorna. I förarbetena uttalas en stark skepsis mot möjligheten att trots det hävda upphovsrätt till SGU:s och Lantmäteriets kartor, men man tillät att upphovsrätt gjordes gällande för dem och överlämnade till domstolarna att bestämma huruvida kartorna uppnådde verkshöjd. Edaen (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.27 (CET)[svara]
Jo, jag läste på kartan, därav min fråga - kan ju förtydliga med bladet Nyed:Geologiska undersökningen av detta bland är utförd under åren 1917-1919 av S. Johansson och 1925-1927 av N. H. Magnusson med biträde av G. Assarsson, A.O Bengtsson, G. Ekström, S. Frank, S. Gavelin, A. Högbom, N. G. Hörner, S. Landergren, E. Nilsson, A. Sörlin, G. Troedsson och E. Wiman. Revideringen 1927 och 1928 av N. H. Magnusson och G. Assarsson. Frågan är om man skall tolka det som att Johansson, Magnusson och Assarsson skall ha varit döda i 75 år. I det här fallet är det väl inte aktuellt ändå om man skall gå på att de har upphovsrätten, Simon Johansson dog visserligen 1944 men Gunnar Assarsson dog 1963 och Nils H Magnusson 1976. Men jag tror jag har några andra liggande och det kan ju vara värt att veta om man behöver identifiera även assistenterna som deltagit i produktionen av de kartorna.--FBQ (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.52 (CET)[svara]
Vem som utfört mätningarna är väl irrelevant för upphovsrätten: den handlar inte om fakta. Upphovsrätten handlar om utförandet, vilket sällan är tillräckligt personligt (vilket noteras i de nämnda förarbetena). Katalogskyddet, som kan gälla, är i kraft mycket kortare tid. --LPfi (diskussion) 6 november 2014 kl. 18.27 (CET)[svara]
Icke desto mindre verkar det som om SGU önskade använda upphovsrätten för att förhindra användning av informationsinnehållet i kartorna.
Då man från Sveriges geologiska undersöknings sida har begärt att verkets officiella kartor skulle jämställas med de kartor som nu skyddas, synes syftet ha varit inte bara att hindra utomstående från att publicera egna utgåvor av kartorna utan även att kunna reglera användningen av kartorna såsom underlag för enskilda, i förvärvsverksamhet gjorda utredningar. De geologiska kartorna publiceras med upphovsmännens namn angivna. Det är icke desto mindre tveksamt, i vad mån de kan anses vara verk i URL:s mening. Det kan vidare hävdas att det finns motiv för att användningen av verkets kartor inte skall hindras eller försvåras genom regler om upphovsrätt. Enligt kommitténs mening är det dock rimligt att anlägga samma betraktelsesätt på dessa kartor som på dem som nu kan erhålla upphovsrättsligt skydd. Kommittén vill därför föreslå att upphovsrätt utan hinder av huvudregeln skall kunna göras gällande till Sveriges geologiska undersöknings officiella kartor. Commons:File:SOU 1967 28 Tryckfrihet och upphovsrätt.djvu s. 27
Kommittén är alldeles för snäll mot SGU på denna punkt. SGU är inte den enda myndighet som trott eller tror att upphovsrätt skyddar informationsinnehållet. Men, det är alltså tveksamt om de namngivna personerna är de verkliga upphovsmännen. De kanske ändå formellt kan komma att räknas som sådana. Edaen (diskussion) 6 november 2014 kl. 18.38 (CET)[svara]

Operaföreställningar[redigera | redigera wikitext]

Kan fotografer av operaföreställningar släppa bilder under fri licens eller behövs tillstånd från den som satt upp föreställningen? (Funderar på bildgalleriet i Don Juan (Mozart).) 90.227.135.41 2 december 2014 kl. 20.32 (CET)[svara]

Det är någon text där, är det fotograferat från en skärm? I så fall tror jag inte att det är tillåtet. /Hangsna (diskussion) 2 december 2014 kl. 20.36 (CET)[svara]
Flickr verkar ha raderat bilderna. Bοⅰⅵе 3 december 2014 kl. 10.29 (CET)[svara]
Jag har startat en raderingsdiskussion på Commons här. /Hangsna (diskussion) 3 december 2014 kl. 11.23 (CET)[svara]
Problemet är tydligen i det här fallet att uppladdaren inte tagit bilderna själv (eller fotograferat en skärm med bilder han inte tagit själv). Om det varit fråga om bilder man själv tagit under ett operabesök hade frågan varit en annan (men jag är tveksam till att plocka fram kamera under en föreställning, det torde störa den övriga publiken). Då hade situationen (upphovsrättsmässigt) väl varit som vid fotografering av gatuteater eller av en jonglör på en marknad. De uppträdande har vissa rättigheter, liksom scenograf m.fl., men i många fall torde bilderna gå att publicera. --LPfi (diskussion) 3 december 2014 kl. 13.11 (CET)[svara]

Bild på Jonas Eek (journalist) - hur göra?[redigera | redigera wikitext]

Jag kontaktade Sveriges television och berättade om artikeln om journalisten Jonas Eek och att den saknar ett fotografi. Jag frågade efter ett foto och fick ett skickat till mig, och den kan användas så länge det står att SVT har cred för bilden. Nu undrar jag hur man kan göra för att den kan användas? Räcker det med att bilden laddas upp av mig? Hur kan man göra för att fotot ska kunna användas i artikeln utan att det bryter mot upphovsrätten? /Lighten-up (diskussion) 11 december 2014 kl. 21.20 (CET)[svara]

Det finns bra instruktioner här: Wikipedia:Ladda_upp_filer#Den som äger bilden har gett sin tillåtelse till användning. Ainali diskussionbidrag 11 december 2014 kl. 21.40 (CET)[svara]

Fotogalleri Vadsbro kyrka i Flens kommun[redigera | redigera wikitext]

Hej

Som fotografer anges här Svenska geneaologiska fotografer Hur finna dessa frågar Bengt Fagerström 78.82.219.194 27 december 2014 kl. 20.04‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Användaren som har laddat upp bilderna har användarnamnet @Svensk genealogisk fotografering: och en diskussionssida, dels här på svenska wikipedia, se Användardiskussion:Svensk genealogisk fotografering och dels på "Commons" (den gemensamma databasen för bilder), se commons:User_talk:Svensk genealogisk fotografering. Användaren har dock inte varit aktiv sedan i juni 2014, så du får nog vara beredd på att får vänta på svar om du skriver något på dessa diskussionssidor. Men du kan ju fråga hos Svenska genealogiska samfundet om de möjligen känner till detta. --Larske (diskussion) 27 december 2014 kl. 20.31 (CET)[svara]

Hur förbättra bilder?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag tänkte börja hjälpa till på Wikipedia. Har fått syn på en bild som jag skulle vilja förbättra. Bilden gäller personen Marietta von Hausswolff von Baumgarten där jag ser att fotografen laddat upp två versioner. Jag skulle vilja fixa till vitbalansen så den liggen mittemellan de båda versionerna. Hur gör man? Med vänlig hälsning,/--Justeraren (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.36 (CET)[svara]

Ladda hem bilden. Justera den med lämpligt program. Ladda sedan upp den nya versionen av bilden på Commons. Nasko (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.42 (CET)[svara]
Och för att ladda upp den nya versionen, använd länken som finns under tabellen där du ser de två olika versionerna av bilden. Ainali diskussionbidrag 1 januari 2015 kl. 22.51 (CET)[svara]
Tack för svar! /--Justeraren (diskussion) 2 januari 2015 kl. 17.04 (CET)[svara]
Hej! Tyvärr finns det ingen länk under bilden så jag kan inte ladda upp den förbättrade versionen. Måste man ladda upp från början då? --Justeraren (diskussion) 3 januari 2015 kl. 18.05 (CET)[svara]
Ditt konto är för nytt för att ladda upp nya versioner av filer, så du ser inte den länken. Om du inte har bråttom kan du vänta till tisdag och pröva då. 90.227.135.41 3 januari 2015 kl. 20.11 (CET)[svara]
Och framför allt, du måste vara inloggad. Baserat på detta verktyg verkar det som att du aldrig har varit inloggad på Wikimedia Commons. Det kan vara så att det tar fyra dagar från att du har gjort det första gången innan länken syns. Ainali diskussionbidrag 3 januari 2015 kl. 20.18 (CET)[svara]
Kontot på Commons skapades genom inloggning den 1 januari (Special:CentralAuth/Justeraren). Så på tisdag eller sent måndag kväll ska det gå bra att ladda upp den ändrade bilden. 90.227.135.41 3 januari 2015 kl. 20.36 (CET)[svara]
Tack för bra svar!! --Justeraren (diskussion) 3 januari 2015 kl. 20.50 (CET)[svara]

Hur översätter man grafiska illustrationer?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Hur kan man översätta illustrationer där det finns texter inlagda på andra språk? Exempel: File:Example of a warm front.svg. /--Justeraren (diskussion) 3 januari 2015 kl. 21.28 (CET)[svara]

Ladda ner svg-filen och öppna den i någon texteditor (en svg-fil är egentligen en textfil, så ändra filtypen från .svg till .txt och klicka på den). Om du har tur så ligger texten mellan text-taggar (<text>), då är det bara att ändra det och det är klart. Oftast gör det tyvärr inte det utan texten ligger istället sparad som grafik. I så fall får man öppna och redigera svg-filen i något program som kan hantera svg-filer (tex Inkscape som är gratis och bra). AlphaZeta (diskussion) 3 januari 2015 kl. 22.14 (CET)[svara]
Verktyget svgtranslate är också väldigt praktiskt! Ainali diskussionbidrag 3 januari 2015 kl. 22.27 (CET)[svara]
Tackar, tackar! --Justeraren (diskussion) 4 januari 2015 kl. 21.41 (CET)[svara]
För en del illustrationer finns också en version utan text, avsedd att lättare kunna förses med text på nya språk. Detta är viktigt i synnerhet då texten inte är ett skilt objekt (i vektorbilder är den oftast det, men sällan i fotografier). Versionen med text på nytt språk skall förstås laddas upp på nytt namn, gärna överensstämmande med originalet (byt "en" mot "sv" eller liknande). --LPfi (diskussion) 5 januari 2015 kl. 13.32 (CET)[svara]

Hardemo härad omfattade två socknar[redigera | redigera wikitext]

Under bilden till kartan som visar Hardemo härads läge står det Kumla härad.

 Fixat /Hangsna (diskussion) 14 januari 2015 kl. 17.30 (CET)[svara]

Fotografisk reproduktion av målning[redigera | redigera wikitext]

Inlägg t.o.m. det av Hannibal 13 januari 2015 flyttade från Wikipedia:Anmäl ett fel. /NH 14 januari 2015 kl. 19.15 (CET)

Hej, bilden på Georg Stenfelt är skyddad av fotografen och måste tas bort omedelbart. Göran Stenfelt

Hej, jag beklagar att behöva komma med ett tråkigt besked. I svensk upphovsrättslag finns ett skydd på skaparens liv + 70 år för exempelvis målningar som den här. Därefter är den fri att använda. Med tanke på att målningen gjordes 1717, enligt beskrivningen här, så bör konstnären ha varit död i mer än 70 år. Enligt beskrivningen är konstnären Johann Heinrich Wedekind som dog 1736. Det betyder att upphovsrättstiden gick ut 1806. I svensk upphovsrättslag finns det inte något skydd för avfotografering/scanning av tvådimensionella bilder. Därför är även fotografiet fritt att använda. Med vänliga hälsningar//Hannibal (diskussion) 4 januari 2015 kl. 01.55 (CET)[svara]
"I svensk upphovsrättslag finns det inte något skydd för avfotografering/scanning av tvådimensionella bilder." Det var en intressant slutsats! -- Innocent bystander (diskussion) 4 januari 2015 kl. 08.44 (CET)[svara]
I amerikansk upphovsrättslag finns inte något skydd för avfotografering eller inscanning av tvådimensionella verk (Bridgeman Art Library vs. Corl Corp.). Eftersom servrarna står i USA gäller amerikansk lag. /ℇsquilo 4 januari 2015 kl. 09.29 (CET)[svara]
Njae, det där med amerikansk lag gäller väl bara amerika? Om uppladdaren, bilden och fotografen är svensk och bilden tillgodogörs i Sverige så gäller svensk lag. Det kanske betyder att bilden inte nödvändigtvis försvinner från amerikanska servrar, men ändå.
Framförallt säger commons så här om Reuse_of_PD-Art_photographs. Så togs bilden av tavlan efter 1969 så bestämmer fotografen om bilden ska få finnas på commons. Det är alltså dit Göran Stenfelt ska vända sig. Här står lite om hur det fungerar med raderingsbegäran: Commons:Deletion requests och här finns en instruktion för hur man rent praktiskt kan göra som jag tycker passar till Göran Stenfelts fall: [1]. Det verkar kanske lite omständligt men så länge Göran Stenfelt motiverar varför och kan visa att det stämmer så går det säkert att få hjälp. Ett tips är att inte vara för pushig utan försöka vara saklig. Inte bara skriva "är skyddad" och "tas bort omedelbart" utan istället motivera med vem som tagit, när bilden togs och att den därför är felaktigt uppladdad enligt [2]. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 09.50 (CET)[svara]
Fotografen har inget skydd för sin insats i Sverige. Enligt Henry Olssons "Copyright" är det dessa sidor i SOU 1956:25 som reglerar vad som utgör en fotografisk bild:
Bestämmelsen [49 a§] tar sikte på en fotografisk bild. Härmed aves enligt upphovsrättslagens förarbeten (auktorrättskommittén, NJA II 1961 s. 391) fall då en bild har ...[3]
I SOU:n står det
Av det anförda följer, att den som mångfaldigar en fotografisk bild
genom fotografiska metoder icke åtnjuter självständigt skydd för sin insats;
genom förfarandet har icke framställts någon ny bild. Detta gäller
oavsett om mångfaldigandet sker genom normala kopierings- eller förstoringsmetoder
eller om förfarandet är mera invecklat och innefattar exempelvis
framställning av ett nytt negativ.|SOU 1956:25, p. 471[4]
Det är alltså skillnad på "fotografisk bild" och "fotografi". Inte alla fotografier har bildhöjd. Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 10.22 (CET)[svara]
OK. Men commons regler är tydligare: Reuse_of_PD-Art_photographs. Och det är på commons bilden ligger.--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 10.38 (CET)[svara]
Kan tillägga detta om reproduktioner från SOU 1956:25
Men ett blott refererande eller reproducerande av äldre
verk grundlägger icke upphovsmannarätt.
Det finns på sidan 67.
Eftersom reproduktioner inte har något skydd i Sverige är det enbart Commons regler som gäller.Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 10.54 (CET)[svara]
OK. Men om det är så otvetydigt ska commons regel ändras.--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.05 (CET)[svara]
Jag har tagit upp det på diskussionssidan på Commons. Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.15 (CET)[svara]
Har ni försökt fotografera av ett tvådimensionellt verk, så vet ni hur svårt det kan vara. -- Innocent bystander (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.17 (CET)[svara]
Det är i princip ingen skillnad på att använda en kamera för att göra reproduktioner eller att använda murbruk och tegelstenar. Det senare för att reproducera byggnader. En perfekt, handmålad, reproduktion av Mona Lisa har inget skydd. Det är alltså inte arbetet som ger skydd, inte ens om det behövs stor yrkesskicklighet. Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.20 (CET)[svara]
Oj, jag läste inte ens Commons sida, eftersom jag utgick ifrån svensk upphovsrätt, där vi inte har "sweat of the brow"-argumentet, till skillnad från Storbritannien. Digisam har också samma uppfattning som jag, om jag inte misstar mig helt. Så jag blev ganska förvånad över vad som stod där. Därför tycker jag att Edaen gjorde rätt som föreslog en förändring på Commons.//Hannibal (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.33 (CET)[svara]
Spännande och lycka till. Kan du hitta var digisam redogör för sin uppfattning så tror jag en länk till det på commons skulle ge tyngd till begäran.--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.51 (CET)[svara]
Det är antagligen Riksantikvarieämbetets rapport "Fritt fram!" där det på sidan 38 står:
Scanning kan inte generera ny upphovsrätt. Hela idén med scanning – liksom med reproduktionsfotografering
– är att så troget som möjligt återge en redan befintlig bild. Denna ambition
utesluter den individuella originalitet som är grundkriteriet för att ett arbete ska kunna
påräkna upphovsrättsligt skydd (det ska vara färgat av upphovsmannens personlighet).
[5]
Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.59 (CET)[svara]
Fritt fram är ett sånt dokument, och författades av Johanna Berg som numera är på Digisam, men viktigare än så skriver Digisam om saken i ett öppet brev till Svenska Fotografers Förbund: "Digisam råder därför institutionerna att börja med det som är enkelt och välja att digitalisera och lägga ut bilder med utslocknad upphovsrätt och publicera dem med Public Domain-märkning. Vi understryker också vikten av att bilder i Public Domain inte ges en förnyad upphovsrätt när de digitaliseras. Ett råd som ges i linje med Europeiska kommissionens rekommendationer att ”improve access to and use of digitised cultural material that is in the public domain by ensuring that material in the public domain remains in the public domain after digitisation…”" och i guiden Börja med det enkla: "När man scannar, eller på annat sätt överför material till digital form, ska man komma ihåg att pd är en bra sak. Material som en gång blivit fria bör därför inte beläggas med nya restriktioner och förlängda skyddstider bara för att de presenteras i ett nytt medium. En gång fritt - alltid fritt!" Båda texterna antyder att det finns någon slags frivillighet, men jag kan inte hitta något lagstöd för det. Därför har jag mailat Digisams jurist Catharina Ekdahl och frågat.//Hannibal (diskussion) 4 januari 2015 kl. 12.10 (CET)[svara]
Jag antar att det som avses är rätten som ges åt den som först publicerar tidigare opublicerat material vars upphovsrätt löpt ut. För publicering av tidigare publicerat material finns ingen motsvarande rätt. I övrigt vill jag påpeka att man skall avra noga med upphovsrätt och närstående rättigheter samt verk och fotografier. Citatet ovan (11.59) är oklart: originaliteten krävs för verkshöjd, men bestämmelserna om fotografiska bilder gäller ju uttryckligen dem som saknar verkshöjd. --LPfi (diskussion) 5 januari 2015 kl. 13.13 (CET)[svara]
Det har du nog rätt i. Det förekommer liknande anspråk för skydd för foton av foton som för foton av målningar och mina citat ovan är hämtade från en sådan diskussion om kopior av foton på bybrunnen på Commons. Edaen (diskussion) 5 januari 2015 kl. 13.52 (CET)[svara]

(Avindenterar) Nu har svar kommit från Digisams Catharina Ekdahl:

Måste dessvärre göra dig besviken, för av upphovsrättslagstiftningen framgår inget annat än att fotografier av utgångna konstärliga verk nog visst kan anses skyddade som fotografiska bilder. De hänvisningar som framkommer i Wiki-diskussionen anar jag handlar om den typ av reproduktionsfotografi som utförs av en fast förankrad kamera och därför likställs med regelrätt skanning. Något skydd för en sådan exemplarframställning kan förstås aldrig bli aktuell. Om det däremot är en fotograf som framställer ett motsvarande exemplar genom att fotografera av en målning, erhåller fotografen sannolikt ett skydd för sitt fotografi som närstående rättighet (dvs. fotografisk bild).

Detta blir förstås en aning tokigt när det är fråga om ett konstnärligt verk där den upphovsrättsliga skyddstiden har löpt ut. Genom upphovsrättslagstiftningen uppstår då en ny skyddstid för själva fotografiet som har tagits. Detta är helt enkelt konsekvensen av att fotografier lades in på två ställen i upphovsrättslagen, dels skyddet för fotografiskt verk, dels skyddet som närstående rättighet. Notera att den sistnämnda inte har något med unikt eller självständigt skapande alls att göra, för då hade det ju varit fråga om ett fotografiskt verk. Istället handlar det om att den som trycker på kamerans avtryckarknapp, och som därmed framställer en fotografisk bild, har uteslutande rätt att förfoga över den.

Vill även poängtera att denna konsekvens inte ska ses som att konstverket i sig får något förnyat upphovsrättsligt skydd. Konstverket i sig är och förblir public domain. Det är istället den fotografiska avbildningen av den får skydd. Detta medför sannolikt att kulturarvsinstitutionerna själva ser till att de avbildningar som tas av utgångna fotografier, tas av deras egna fotografer som i sin tur har avtalat med institutionen om rättigheterna. På så sätt hävdas aldrig något skydd för den typen av fotografier.

I det specifika fallet som diskuteras på Wikipedia är det lite intressant att veta när bilden av målningen har kommit till och vem som är fotografen. Detta avgör nämligen om det finns ett skydd för fotografiet eller ej. Har bilden tagits innan 1969 har det inte längre något skydd. Skyddet upphörde då nämligen redan 1994. Om bilden har tagits senare av någon av någon som inte hävdar sin upphovsrätt eller har försett den med en CC-licens så skulle Wikipedias användning vara okej. Om det däremot är en bild som togs efter 1969 av en fotograf som vill hävda sin rätt till den fotografiska bilden, krävs tillstånd för att få använda just det fotografiet av den utgångna målningen.

Det finns även en tredje variant av det hela som man nog inte ska glömma bort. Om målningen var en beställd porträttbild, dvs. beställdes av en privatperson, så står det i upphovsrättslagen att beställarens (jämte upphovmannens) samtycke krävs när det beställda porträttet används av annan. I vårt fall har upphovsmannen varit död i mer än 70 år, men kravet på samtycket från beställaren är också något som går i arv. Innebär alltså att även barn och barnbarn efter beställaren rätteligen kan ha synpunkter på användningen av avbildningen (fotografiet) av det beställda porträttet. Kan tilläggas att det enligt litteraturen brukar handla om att det är aktuellt högst två generationer efter beställaren.

Ovanstående resonemang finns med i den "Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning" som kommer att publiceras inom kort på www.digisam.se. Mot bakgrund av ovanstående kan jag därför dessvärre inte förse er med några skriftliga argument som stödjer den uppfattning som nämns i Wiki-diskussionen. Inte heller Johanna kan bidra med något sådant. De skrivelser som ni hänvisar till i Wiki-tråden som Johanna är författare till handlar om rekommendationer till institutioner om att just se till att förfoga över rättigheterna till de fotografier som tas hos institutionen.

Med vänlig hälsning

Catharina

Catharina Ekdahl

Juridisk utredare

Hannibal 13 januari 2015 kl. 15.05‎ (CEST)[svara]

Om det utförts i Sverige hade skannaren haft bildrättigheter?

Vad gäller den bild som diskussionen ursprungligen gällde, commons:File:Georg Stenfelt slutredigerad okt-09 12%-storlek.jpg, så har fotografen ju själv laddat upp den på Commons, och uttryckligen gett sitt medgivande till att den släpps "fri". Då kan det väl inte finnas några hinder (den är målad på 1700-talet). Men i övrigt innebär svaret från Digisam lite att tänka på. /NH 15 januari 2015 kl. 14.43 (CET)

Det finns åtskilligt att tänka på och vi kanske skulle ha en sida där vi efterhand fördjupar vår kunskap om upphovsrätt. I det här fallet bygger rätten mycket på förarbetena till URL. I propositionen yttrade departementschefen:
Departementschefen. I den nya lagstiftning till skydd för fotografier som nu skall genomföras bör i enlighet med kommitténs förslag skyddsobjektet, i anslutning till gällande rätt, anges som fotografisk bild. Begreppet är på sätt kommittén utvecklat rent tekniskt; principiellt ställes icke någon fordran på viss kvalitet hos bilden. En viss begränsning ligger emellertid i kravet att produkten skall utgöra en »bild». Som kommittén anfört undantages härigenom från skydd vanliga ljuskopior och liknande kopior av ritningar och handlingar; gemensamt för här avsedda fall är att den fotografiska metoden användes som medel för rent mångfaldigande. Det kunde ifrågasättas om man icke, såsom yrkats i några remissyttranden, i tydlighetens intresse borde uppställa uttryckligt undantag i detta hänseende. Det är likväl förenat med vissa svårigheter att i lagtext avgränsa det undantag man här avser. Att helt allmänt låta detta avse fotografier av ritningar och handlingar skulle föra för långt; om speciella metoder använts, exempelvis i syfte att för forskningsändamål framhäva detaljer, tydliggöra tillägg och överstrykningar o. dyl., bör fotografiet vara skyddat. Med hänsyn härtill och då något praktiskt behov av ett stadgande i ämnet knappast torde föreligga, anser jag ett sådant, liksom hittills, kunna undvaras. Jag anser icke heller anledning finnas att, på sätt yrkats från konstnärshåll, från skydd utesluta fotografier av skulpturer, målningar och andra konstverk eller reproduktioner framställda med hjälp av sådana fotografier.
Detta verkar vackla mellan metoden som används för kopieringen och objektet som kopieras. En restriktiv tolkning av detta kunde leda till uppfattningen att från skydd undantagna är enbart sådant där det kopierade materialet som utgörs av ritningar eller text samt att kopieringen dessutom är utförda med kopiator eller skanner eller liknande, men att ljuskopior av målningar är skyddade. Ett problem med denna tolkning är att fotokopior av böcker som innehåller illustrationen skulle vara skyddade till den del det är en kopia av ett konstverk, vilket skulle göra kontorsbiträden på nyhetsredaktioner, myndigheter m.m. till rättighetsinnehavare till åtskilligt material. Detta senare kanske inte var något större problem så länge som beställarpresumtionen gällde.
En annan tolkning, och som den senare delen av citatet pekar mot, vore att fotokopior av text eller ritningar är undantagna oavsett om kameran är en del av en maskin eller om den är handhållen, så länge inte speciella metoder använts för att tillägga eller ändra något. Vad gäller foton av foton är kommittén så bestämd att, så länge inga tillägg eller ändringar utförts, foton av foton måste vara utan eget skydd oavsett teknik. Edaen (diskussion) 15 januari 2015 kl. 15.59 (CET)[svara]

Gamla kartor[redigera | redigera wikitext]

Hej alla. Jag har tillgång till några gamla kartor. Jag undrar hur gammal en karta måste vara för att det inte ska finnas besvärande upphovsrätt att ta hänsyn till. Kartorna är från 1839, 1851, 1890, 1909, 1935, 1953 och 1964. - Averater (diskussion) 17 januari 2015 kl. 09.41 (CET)[svara]

Kartor räknas som litterära verk och samma regler gäller som för böcker, alltså att senast döde upphovsman skall ha varit avliden i mer än 70 år. Någon kronans upphovsrätt finns inte i Sverige. Kartor räknas också ofta som databaser och kartor som är äldre än 15 år kan kalkeras. För kartor som ingår i myndighetsbeslut är reglerna inte helt uppenbara. Å ena sidan gäller inte URL 9 för kartor, å andra sidan kan myndigheter förväntas släppa upphovsrätten till sådana kartor. Man bör också betänka att som upphovsman räknas den som signerat verket, vilket kan vara någon helt annan än den som egentligen skapat kartan. Det här är särskilt problematiskt för kartor som använts i offentlig förvaltning. Edaen (diskussion) 17 januari 2015 kl. 09.45 (CET)[svara]
Som hjälp kan man kika på att KB har gjort en mycket försiktig bedömning i digitalisering av dagstidningar, men där kommit fram till att 150 år gammalt material kan förutsättas vara helt fritt. Så de två första kartorna behöver du nog inte ens göra efterforskningar för, det vore ytterst osannolikt att det finns någon upphovsrätt att ta hänsyn till för dem. Ainali diskussionbidrag 17 januari 2015 kl. 10.19 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Oj, tack. Det där var krångligare än väntat. Så att fotografera eller scanna 1800-talskartorna borde vara helt ok men för 1900-talskartorna får jag kolla noggrannare? Är det någon skillnad om kartan är tryckt eller ritad? De från 1935 och 1964 är tryckta medan de övriga är ritade. Blir ju svårare att ha en upphovsman för en tryckt karta tänker jag. - Averater (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.26 (CET)[svara]
Kartor är normalt inte tillräckligt originella för att skyddas av upphovsrätt, men lagstiftaren överlämnade åt domstolarna att avgöra frågan. Myndigheterna tilläts hävda upphovsrätt, först till officiella kartor, senare till alla. Edaen (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.39 (CET)[svara]
Upphovsrätten tillåter också att branschstandarder utvecklas. För orienteringskartor verkar det i vissa fall finnas en 50-årsregel som bortre gräns. Edaen (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.45 (CET)[svara]
För att svara på frågan: nej, det spelar ingen roll om den är tryckt eller ritad. Ainali diskussionbidrag 17 januari 2015 kl. 11.51 (CET)[svara]
Är upphovrätten 50 år på vissa orienterinskartor? Vilka är det? Jag trodde det var 75 år efter upphovsmannens död som gällde. Nu har jag själv aldrig sett några orienteringskartor äldre än sent 60-tal, alla äldre har varit utdrag ur generalstabskartan.FBQ (diskussion) 19 januari 2015 kl. 18.19 (CET)[svara]
Enligt Svenska orienteringsförbundet är det så beträffande den ideella rätten:
Så länge kartbilden till väsentliga delar är oförändrad ska den ursprunglige upphovsmannen anges tillsammans med de som svarade för den senaste revideringen. Detta gäller i högst 50 år.[6]
Edaen (diskussion) 19 januari 2015 kl. 18.35 (CET)[svara]
Antar att lantmäteriet och SGU skulle protestera men frågan är ju som sagt om det finns några 50 år gamla orienteringskartor så att det spelar någon roll. Jag undrar dock om Lantmäteriet egentligen godkänner att man använder någon av deras över 50 år gamla kartor utan att ange ursprunget. Men det är deras huvudvärk.FBQ (diskussion) 19 januari 2015 kl. 19.41 (CET)[svara]

Hej jag undrar om det är tillåtet att ladda upp en bild om man själv tagit bilden?

Ja, nästan alltid. Foton av saker kan vara upphovsrättsskyddade. Till exempel foton av konst inomhus. - Averater (diskussion) 24 februari 2015 kl. 15.17 (CET)[svara]

Tack Averater MVH: Akvaristen (diskussion) 24 februari 2015 kl. 18.30 (CET)[svara]

Radio-, TV- och filminspelning, teater[redigera | redigera wikitext]

Hej! Vad gäller egentligen när man fotograferar en produktion av radio, TV, film (och teater)? Finns det några generella upphovsrättsliga begränsningar? Jag har försökt att leta runt på Commons men inte hittat något ännu. Vi har på Commons många (radio)program som spelats in på mässor och där våra foton nu ligger på Commons: [7]. Här kategorin för TV: [8] Däremot blir jag lite undrande när jag ser en liknande kategori från USA: [9]. I princip bara gamla svart/vita foton. Finns det någon orsak till det? Och finns det olika regler för de olika medierna, och skillnad mellan foto-, film- eller ljudupptagning? Stort tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2015 kl. 14.26 (CET)[svara]

När det gäller bilder från USA som är publicerade mellan 1923 och 1963 så finns det särskilda regler för det. En av orsakerna till att du inte bara kan fotografera film/teater/tv på plats är att scenografin oftast är skyddad (även kostymeringen kan ha ett skydd), och gäller det stillbilder från rörlig bild så finns ytterligare upphovsrätt. Detta problem torde dock inte finnas när det gäller radio. Däremot ser jag ett problem om nutida radioprogram har spelats in och lagts på Commons - men det har väl inte skett? (får vi hoppas) //Vätte (diskussion) 7 mars 2015 kl. 15.06 (CET)[svara]
Ja, vad gäller scenografi förstår jag problematiken. Där rör sig ofta fotona på Commons (i de nämnda kategorierna) i ett gränsland. Mitt frågebatteri rör inte avfilmning. Det gäller foton av produktioner/föreställningar där inte kostymering eller dekor är ett problem. Radiosändningar (samhällsprogram, frågeprogram, debattprogram…) på mässor fotograferar vi ofta av, och där är inte folk särskilt konstigt klädda eller täckta av logotyper.--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2015 kl. 15.56 (CET)[svara]
Den här enwp-artikeln verkar ta upp frågan. Det står ingen om foto utan om återgivande av en presentation i audiovisuell form (dvs. film eller ljud). Det låter ju betryggande, hoppas jag. Eller vet någon av er andra bättre (Hannibal?)? Och här förklaras i allmänna termer upphovsrätt för olika ämnen.--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2015 kl. 19.54 (CET)[svara]

Upphovsrättsfråga från 1938[redigera | redigera wikitext]

Hej Användare,

Jag har en inte helt lättbedömd fråga angående bildrättigheter.

I min forskning - som också lett till en snart publicerad artikel här på Wiki - har jag använt en Italiensk utgrävningsrapport från 1938. Rapporten publicerades av Reale Accademia D'Italia.

Rapporten innehåller att antal vackra utgrävningsskisser över arkitektur.

Följande förutsättning gäller:

1. Akademien var en statlig organisation. 2. Akademien upphörde att existera 1943 eftersom den upplöstes iom den fascistiska regimens fall.

3. Det är mer än sjuttio år sedan publikationen. 4. Det är mer än sjuttio år sedan organisationen, som rimligen borde varit rättighetsinnehavare, upphörde.

Frågan är alltså, kan jag publicera materialet? Min bedömning är att det rimligen, under Europeisk lag, borde vara fritt fram. Men jag tar gärna emot andras tanka i ärendet.

mvh PleistoanaxPleistoanax (diskussion) 2015 april 1 kl. 11.24‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Vem som har publicerat rapporten är inte intressant. Det är den som har skrivit (författat) rapporten som är upphovsrättsinnehavare. Om denne person har varit död i mer än 70 år så är det fritt fram. Om rapporten är publicerad utan att författare har angetts (dvs anonymt) så upphör upphovsrätten 70 år efter att den publicerades. /ℇsquilo 1 april 2015 kl. 12.13 (CEST)[svara]
Förtydligar, eftersom det gällde skisserna i rapporten, att det är den som ritat dem som är upphovsman och som ska ha varit död i mer än 70 år. MEN gäller verkligen samma regler i Italien och gjorde också det 1938? --Averater (diskussion) 1 april 2015 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Enligt Itwp gäller:
Per le amministrazioni dello Stato (province, enti pubblici culturali, accademie ecc) la durata dei diritti esclusivi di utilizzazione economica è di venti anni dalla prima pubblicazione, secondo quanto affermato all'art.11.
Alltså att för de statliga administrationerna varar den andra uteslutande ekonomiska rätten i 20 år från verkets första publicering. Man kanske kunde ställa frågan på italienskspråkiga Wikipedia? Det verkar inte helt omöjligt att materialet är tillräckligt fritt. Edaen (diskussion) 1 april 2015 kl. 17.26 (CEST)[svara]

Skeppsbron, Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Var har ni hittat bilden av Skeppsbrohusen i rad dels från 1700-talet, dels från 1931?

Agneta Carlsen

Angiven källa vid bilden på Wikimedia Commons är Stadskollegiets utlåtanden och memorial 1964; "Sanering inom staden mellan broarna". Edaen (diskussion) 15 april 2015 kl. 18.04 (CEST)[svara]

Hej

Jag har en bild som jag skulle vilja ladda upp till en wikiartikel. Upphovsmakaren är död men jag har de anhörigas tilllåtelse. Hur går jag till väga?Pnocky (diskussion) 2015 april 29 kl. 14.10‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Du måste då redogöra för det tillståndet. Nedanstående är saxat från Wikipedia:Ladda upp filer, avsnittet "Den som äger bilden har gett sin tillåtelse till användning":
Du har fått tillåtelse via e-post från den som äger rättigheterna till bilden:
Ja Ladda upp bilden till Commons med motsvarande licens som i e-brevet. Skriv på bildbeskrivningssidan att medgivandet är «skickat till OTRS». Därefter vidarebefordrar du e-brevet med medgivandet till permissions-commons@wikimedia.org med "Permission for image in swedish" i ärendemeningen (alternativt till info-sv@wikimedia.org med ärenderaden "Tillstånd för bild"). Du kan använda malltexten du hittar här (under rubriken "Medgivanden för alla förfrågningar") för att be om ett sådant medgivande.
Lycka till, det är lite omständligt.--LittleGun (diskussion) 29 april 2015 kl. 14.38 (CEST)[svara]
Om det är möjligt så är det enklast om du tar din laptop och knallar över till den som har rättigheterna och hjälper hen att själv ladda upp bilden på commons. AlphaZeta (diskussion) 29 april 2015 kl. 15.19 (CEST)[svara]

Hur långt tid tar det för en bild att flyttas från en.wiki till Commons?[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar hur länge det tar egentligen att flytta en bild från en.Wiki till Commons? Jag har märkt flera gånger när man har tänkt använda en bild från en.wiki, så har fotografen gett sitt tillstånd att den kan användas globalt och botar markerar om en flytt MEN INGET HÄNDER. Den senaste bilden jag tänkte använda, var senast aktivitet från en bot (eller någon annan) 2012. Bilden laddades upp 2006. Va håller dem på med där på den engelska versionen? Varför får de inte upp bilderna trots att upphovsmännen gett globalt rätt till andra användare att använda bilden på andra versioner?

Jag tror inte att det finns någon bott som automatiskt flyttar bilder från enwp till Commons. Det finns bottar som märker upp bilder med lämplig licens, men själva flytten måste göras för hand eftersom det behöver verifieras att bilden kan flyttas. Jag brukar ladda ner filen och ladda upp den på Commons själv. Filhistoriken från enwp klistrar man in på bildens diskussionssida. Antagligen bör man märka upp bilden på enwp med lämplig mall också. /ℇsquilo 9 maj 2015 kl. 08.26 (CEST)[svara]
Ok. Tack för svaret. DIEXEL (diskussion) 9 maj 2015 kl. 08.56 (CEST)[svara]
@DIEXEL: Det finns ett verktyg för att underlätta en sådan filflytt. Ainali diskussionbidrag 9 maj 2015 kl. 10.13 (CEST)[svara]
@Esquilo: Det där med att klistra över filhistoriken har jag aldrig tänkt på. Finns det en instruktion om att göra så? Mallen jag märker upp enwp-filsidan med är {{Now Commons}} och om det nya filnamnet är ändrat {{Now Commons|NyttFilnamn.jpg}}.--Paracel63 (diskussion) 13 maj 2015 kl. 01.07 (CEST)[svara]
Verktyget som Ainali tipsade om gör det automatiskt. Jag testade det igår på Bild:USS Dale DLG-19.jpg. /ℇsquilo 13 maj 2015 kl. 08.43 (CEST)[svara]
Att kopiera historiken är väsentligt, dels med tanke på författarnas upphovsrätt, men framförallt då man senare vill utreda något problem (upphovsrättsligt eller vad gäller det bilden föreställer). Beskrivning och licens kan ha ändrats av någon annan än upphovsmannen och historiken kan då ge ledtrådar (eller visa att beskrivningen är den ursprungliga). --LPfi (diskussion) 13 maj 2015 kl. 09.55 (CEST)[svara]
Även om verktyget eller botar hjälper till med flyttar så behöver man nästan alltid rätta en del i informationsmallen [10]:
  • Author ska ange vem som skapat bilden, inte vem som laddat upp den till en Wikipedia.
  • Source ska ange originalkällan där bilden kom ifrån innan den laddades upp till Wikipedia. Eventuellt (speciellt när originalkällan inte längre är tillgänglig) kan man också ange att någon laddat upp den på Wikipedia och att den flyttats därifrån till Commons.
  • Date bör ange när bilden skapades, inte när den laddades upp.
90.227.135.41 13 maj 2015 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Jag håller med om allt det sistnämnda. Vad gäller överkopierad historik: jag har alltid tolkat det som problematiskt att klippa in historiken från ett annat WMF-projekt. Jämför med vad vi tycker om att nowp ibland klipper in hela svwp-artikelns historik när de översätter svwp-artiklar. Har någon en länk till en tydlig instruktion i saken? Det enda jag hittar just nu är detta, och det är lite tvetydigt.--Paracel63 (diskussion) 14 maj 2015 kl. 00.57 (CEST)[svara]
Man bör skilja mellan att klippa in och att importera historiken. Det är antagligen det senare du menar ifråga om no-wp, medan det är det förra som görs då man flyttar bilder till Commons. I standardversionen torde man explicit säga att användarnamnen är de på det lokala projektet och om namnen länkas bör de länkas med projekt-prefix. Om man gör det rätt ser jag inga problem.
Commons-versionen av instruktionerna länkas längst ner på enwp-sidan. Den är mycket kortare (bl.a. inget om vad som bör göras på en-wp) och nämner inte möjligheten att flytta över helt för hand. Genom att använda ett lämpligt verktyg får man standardformat på flyttloggen och slipper göra onödiga misstag.
--LPfi (diskussion) 14 maj 2015 kl. 09.48 (CEST)[svara]
OK. Så genom att klippa in historiken via lämpligt verktyg undviker man sammanblandningen mellan de olika projekten. Det verkar bra.--Paracel63 (diskussion) 15 maj 2015 kl. 16.25 (CEST)[svara]

Kompletterande bilder[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag har några egna bilder på svenska ånglok som skulle platsa under kategorin "Ånglok". Hur bär jag mig åt för att att ladda upp bilderna till Wikipedia och till rätt kategori? Kan jag skicka bilderna så att någon hos Wikipedia kan sköta publiceringen? Mvh/Bo S. Carlén, boscsnabel-atelia.com217.211.57.173 2015 maj 18 kl. 00.20‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hej! Jag kan hjälpa dig. Ett mejl har skickats till dig, så att vi kan fortsätta diskussionen mejlledes.--Paracel63 (diskussion) 18 maj 2015 kl. 15.52 (CEST)[svara]
Nu är bilderna även uppladdade. De har tills vidare fått plats i artikeln N/Na (ånglok) (tveksam till var S10 egentligen hör hemma, eftersom lämplig artikel verkar saknas).--Paracel63 (diskussion) 20 maj 2015 kl. 23.56 (CEST)[svara]

Transparent bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Jag har laddat upp några rosetter till veckans tävling/Bilsport 2015 ( ) men skulle vilja att bakgrunden blir transparent, som i originalen ( ). Hur gör jag på lättast sätt? Vill någon förklara eller kanske visa? Philip Folkesson (diskussion) 21 juni 2015 kl. 20.29 (CEST)[svara]

jpg-formatet stöder inte transparens. Det bästa vore att variera svg-filerna (som endast torde kräva en lämplig textrad i koden...) Taxelson (diskussion) 21 juni 2015 kl. 20.52 (CEST)[svara]
Alltså bara byta ändelsen till ".svg" eller? Philip Folkesson (diskussion) 21 juni 2015 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Nej, det räcker inte att ändra filtypen. Se Inkscape för ett alternativ till editor för svg-filer. Det går att editera svg-filer med vilken texteditor som helst, men det är inget som jag rekommenderar om det inte är mycket små justeringar som ska göras. --Larske (diskussion) 21 juni 2015 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Jag hängde inte riktigt med där, hur konverterar jag filerna från jpg till svg? Philip Folkesson (diskussion) 21 juni 2015 kl. 22.31 (CEST)[svara]
Den proceduren (jpg-->svg)skulle jag inte rekommendera. Svg-formatet, som filerna du utgick ifrån är gjorda i, är textbaserat (xml), och det som skulle behöva göras är kanske nog att göra om endast texten "bilsport" till ett svg-bild-element, eftersom det använda typsnittet(?) väl inte kan antas finnas i alla datorer. Denna konvertering borde kunna göras med inkscape genom att man ser till att man har en bild (t.ex jpg eller png) med samma storlek som svg-bilden, och endast har texten kvar. Om du har texten som ett bildelement, så bör det kunna klistras in i slutet (så att det kommer överst) i svg-filen. Taxelson (diskussion) 21 juni 2015 kl. 22.40 (CEST)[svara]
Den "rättaste" metoden är att ta originalfilen (som ju är en svg) och lägga till texten "Bilsport" i den. Det kräver dock ett bbildbehandlingsprogram som stödjer svg, t.ex. Inkscape. En något enklare metod är att göra som du har gjort, men att spara som png i stället för jpeg. Nackdelen är att resultatet inte blir skalbart. /ℇsquilo 22 juni 2015 kl. 07.38 (CEST)[svara]
. Du kan fixa de andra genom att lägga till raderna 457-465 från denna på motsvarande ställen i brons och silverversionerna. Se till att g-taggarna kommer efter varandra - de får inte gå in i varandra! Enklare hade varit att använda ett standardtypsnitt, så hade man inte behövt blanda in inkscape (som inte sällan ger mig förhöjt blodtryck...) Taxelson (diskussion) 22 juni 2015 kl. 09.27 (CEST)[svara]
Jag har försökt att installera inkscape, men det fungerar tyvärr inte. Philip Folkesson (diskussion) 22 juni 2015 kl. 14.20 (CEST)[svara]
Fast för den komplettering jag föreslår behöver du inte inkscape, utan en texteditor, helst en som kan numrera rader. Jag använder Notpad++ (på windows). Gå till originalbilden och visa källkod, så ser du raderna, och kan kopiera ihop i ett textdokument. Spara sedan textfilen med .svg istället för .txt som extension. Taxelson (diskussion) 22 juni 2015 kl. 19.34 (CEST)[svara]
Notepad++ fungerar inte eftersom jag har en Mac. Philip Folkesson (diskussion) 22 juni 2015 kl. 22.42 (CEST)[svara]
Har själv ingen koll på Mac, men kanske t.ex denna sida kan hjälpa? En texteditor behöver man väl ha! Kanske något finns förinstallerat? Taxelson (diskussion) 22 juni 2015 kl. 22.55 (CEST)[svara]
TextEdit bör fungera. --Larske (diskussion) 22 juni 2015 kl. 23.05 (CEST)[svara]
Jag har både "texredigerare" och "word", men när jag öppnar det får jag upp flera hundra sidor med tecken. Jag markerar bilden, klickar på "öppna med" och väljer något av programmen, vad blir fel egentligen? Philip Folkesson (diskussion) 22 juni 2015 kl. 23.45 (CEST)[svara]
Prova att gå till den här sidan med din webbläsare. Försök sedan hitta något som heter i stil med View/Source (Visa/Källkod). Då bör du se 472 rader där de 7 första raderna ser ut så här:
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?>
<!-- Created with Inkscape (http://www.inkscape.org/) -->

<svg
   xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
   xmlns:cc="http://creativecommons.org/ns#"
   xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#"
Kopiera in den koden i din texteditor och se till att den är inställd på "plain text". --Larske (diskussion) 23 juni 2015 kl. 00.35 (CEST)[svara]
@Philip Folkesson: Om du får upp flera hundra sidor med konstiga tecken så är det inte svg-filen du har öppnat utan den genererade png-filen. /ℇsquilo 23 juni 2015 kl. 07.58 (CEST)[svara]

Är en MIT-licensierad bild tillåten på wikipedia?[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag har hittat en bild på Open University's hemsida på Fritz Heider som, när man öppnar fliken "sources" om bilden tycks säga att bilden är MIT-licensierad...

* Licensed under MIT (https://github.com/twbs/bootstrap/blob/master/LICENSE)

kan den laddas upp på Wikipedia commons och sedan användas i en artikel om Fritz Heider? http://www2.open.ac.uk/openlearn/CHIPs/data/accessibility/nodes/318.html --Studentroland (diskussion) 3 juli 2015 kl. 09.56 (CEST)[svara]

Jadå, använd {{MIT}}. /ℇsquilo 3 juli 2015 kl. 10.12 (CEST)[svara]

Tack för svar..."will try"...:) --Studentroland (diskussion) 3 juli 2015 kl. 10.27 (CEST)[svara]

Skulle någon kunna flytta över bilderna i engelskspråkiga Wikipedias artikel om "Iconji" till Wikimedia Commons? Det står på filbeskrivningssidorna på engelskspråkiga Wikipedia att de är kandidater att flyttas till Wikimedia Commons. Jag är dock inte helt säker på om det går på grund av upphovsrättsliga skäl. Jag är också inte tillräckligt teknisk kunnig för att kunna utföra en sådan flytt själv. Definiendum (?) 11 april 2015 kl. 10.38 (CEST)[svara]

@Definiendum:. Lessen att du inte fått svar än. Svar: de små ikonerna är vederbörligen licensierade och funkar därför på Commons. Hela tangentbordslayouten lär dock ha verkshöjd och är inte fritt licensierad. Du kan följa mitt exempel (jag har fixat den första bilden, så du kan göra samma för de övriga 27 bilderna.
  1. Gå till enwp:s filbeskrivningssida och ladda ner filen. Här är mitt exempel.
  2. Ladda upp filen här. Titta efter på mitt exempel och lägg in motsvarande länkar för källa, skapare och licens. Lägg inte till någon ändelse i filnamnet (systemet vet att det är en png-fil ändå).
  3. Gå till filbeskrivningssidan och lägg till kategorin "Iconji".
  4. Lägg in mallen "NowCommons" på enwp:s filbeskrivningssida (se exempel).
  5. Voilà. Skriv på min diskussionssida om du undrar över något.--Paracel63 (diskussion) 7 maj 2015 kl. 20.10 (CEST)[svara]
Och ett snabbare sätt kan vara genom det här verktyget.--Paracel63 (diskussion) 13 maj 2015 kl. 01.07 (CEST)[svara]
Nu har jag äntligen börjat på projektet. Nac Mac Chrome? SBP 2 juli 2015 kl. 18.22 (CEST)[svara]
Klart! Nac Mac Chrome? SBP 2 juli 2015 kl. 18.37 (CEST)[svara]
Gillar--Paracel63 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 22.32 (CEST)[svara]

Gamla bilder nya på nätet?[redigera | redigera wikitext]

En dum fråga, som kanske avhandlats tidigare.

Om man hittar ett foto, eller en tändsticksetikett, på nätet, där originalet är gammalt, men där bildfilen är nyligen uppladdad; får man fritt använda bilden eller har den senaste uppladdaren någon copyright? Undrar KlasHass (diskussion) 11 juli 2015 kl. 22.40 (CEST).[svara]

Inte för foton så länge de inte är bearbetade. Tändsticksetiketter kanske.

Av det anförda följer, att den som mångfaldigar en fotografisk bild
genom fotografiska metoder icke åtnjuter självständigt skydd för sin insats;
genom förfarandet har icke framställts någon ny bild. Detta gäller
oavsett om mångfaldigandet sker genom normala kopierings- eller förstoringsmetoder
eller om förfarandet är mera invecklat och innefattar exempelvis
framställning av ett nytt negativ.

–SOU 1956:25, p. 471[11]
Edaen (diskussion) 12 juli 2015 kl. 06.23 (CEST)[svara]

Nytt verktyg för att visa bildanvändning?[redigera | redigera wikitext]

den här adressen fanns tidigare ett verktyg som visade i vilken utsträckning de bilder man laddat upp på Commons användes på de olika wp-projekten. Nu har hela sidan toolserver.org dock tydligen ersatts av "Tool Labs". Jag har varit inne där och försökt leta efter ett motsvarande verktyg, men sidan är inte direkt lättsökt. Någon som på rak arm vet om det finns något verktyg av den typ jag söker där? /FredrikT (diskussion) 29 juli 2015 kl. 19.24 (CEST)[svara]

https://tools.wmflabs.org/glamtools/glamorous.php 90.229.134.107 29 juli 2015 kl. 19.29 (CEST)[svara]
Stort tack! /FredrikT (diskussion) 30 juli 2015 kl. 09.34 (CEST)[svara]

Äldre fotbollsbild[redigera | redigera wikitext]

Skulle bilden på fotbollsspelaren John Anderberg som finns på aik.se gå att använda? Bilden togs 17 maj 1942 och borde alltså klara av kriterierna på commons:Template:PD-Sweden-photo. Vill bara dubbelkolla och förhoppningsvis få hjälp av någon mer kunnig inom bildfrågor. Mvh Fredde 25 juli 2015 kl. 13.09 (CEST)[svara]

Kruxet är om fotografen varit död i sjuttio år, så om du är säker på att fotografen dog senast 1945 är bilden fri. /Ascilto (diskussion) 25 juli 2015 kl. 16.27 (CEST)[svara]
Nja, fotografiska bilder är fria om de publicerats innan 1969. Den här bilden är lite svår att veta var den kommer ifrån, så det bästa kanske är att fråga dem om det. Om den publicerats i en tidning exempelvis innan 1969 är den fri. Om den inte publicerats, fotografen är okänd (efter rimlig efterforskning och fråga inte mig vad det innebär), så gäller 70 år efter att bilden togs, d.v.s. då är den fri.//Hannibal (diskussion) 25 juli 2015 kl. 16.32 (CEST)[svara]
@Hannibal: Om fotografen är okänd är det väl 50 år efter bilddatum som gäller?--Paracel63 (diskussion) 29 juli 2015 kl. 17.16 (CEST)[svara]
Nej. Se längst ner till höger här, men det spelar ingen roll eftersom bilden oavsett är fri - om det inte är så att AIK har någon information som helt och hållet motsäger det jag skriver, vilket inte är troligt, men det kan vara så.//Hannibal (diskussion) 29 juli 2015 kl. 17.40 (CEST)[svara]
Tack för förtydligandet! :-)--Paracel63 (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.04 (CEST)[svara]

Namn-ändring[redigera | redigera wikitext]

Den här filen skulle jag vilja namnändra till "BAUHAUS-galan 2015: Erik Kynard" för att mer exakt ange vad denna och efterkommande filer kommer ifrån. Någon som vet hur? /--FrankieF (Diskussion) 12:29, 28 August 2015 (UTC)

Lägg in mallen {{Rename}} med korrekt ifyllda parametrar på filbeskrivningssidan. Observera att kolon (:) inte får förekomma i ett filnamn, så det kan vara lämpligt att föreslå ett annat namn utan kolon - t.ex. BAUHAUS-galan 2015 - Erik Kynard.jpg Nasko () 29 augusti 2015 kl. 19.40 (CEST)[svara]
Stort tack! /--FrankieF (diskussion) 30 augusti 2015 kl. 01.44 (CEST)[svara]

Hjälp med porträtt från Statens porträttsamling[redigera | redigera wikitext]

I juni var jag i Mariefred och fotade en del gamla tavlor på Statens porträttsamling. Bilderna är tänkta att användas i artiklar om diverse historiska personer. Dessvärre så står det bara under tavlorna vem de föreställer och vad de har för yrke, inte vem som har målat tavlorna eller när. Någon som vet var jag kan hitta mer information om tavlorna?

De porträtt jag har är:

Esquilo (diskussion) 2015 september 2 kl. 11.49‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Det finns en utgiven katalog (två delar, en för porträtt före 1809) som finns på en del bibliotek. Antar att den innehåller uppgifterna du letar efter.--ArildV (diskussion) 2 september 2015 kl. 12.03 (CEST)[svara]
Det är nationalmuseum som har ansvar för porträttsamlingen så om du har tur så finns de med i deras online databas. Men tyvärr så finns bara en mindre del av museets verk med där och många saknar bild. Länk till söksida. AlphaZeta (diskussion) 2 september 2015 kl. 12.21 (CEST)[svara]
Den där söksidan gjorde susen. Den hittade alla utom Torbern Olof Bergman och Jonas Gren. /ℇsquilo 2 september 2015 kl. 14.39 (CEST)[svara]
Enligt den här sidan kan Torbern Bergman-målningen vara av Ulrica Pasch. Enligt Svenskt biografiskt lexikon är Jonas Gren-målningen av Peter Roström (verksam i mitten av 1700-talet). --Paracel63 (diskussion) 3 september 2015 kl. 15.01 (CEST)[svara]
Perfekt! Tackar! /ℇsquilo 3 september 2015 kl. 15.17 (CEST)[svara]
Gillar (och själv tackar jag Google)--Paracel63 (diskussion) 3 september 2015 kl. 16.54 (CEST)[svara]
Jag noterade dessa välkomna nytillskott på "Månadens nyuppladdade bilder" nyligen - inte utan förvåning då jag själv var på Gripsholm för bara omkring ett år sedan och då fick veta att där var strängt förbjudet att fotografera. Har de ändrat på detta, eller hänger just de här porträtten i någon annan lokal än ~själva slottet? /FredrikT (diskussion) 10 september 2015 kl. 09.27 (CEST)[svara]
Nej, de hänger inne på slottet. Jag blev inte upplyst om något fotograferingsförbud när jag var där trots att jag hade kameran hängande på höften. Men jag kan föreställa mig att de har förbud mot blixt och stativ (därför är de här bilderna tagna utan). Jag föreslog på en Wikifika i somras att Wikimedia Sverige skulle kontakta Gripsholms slott för att försöka anordna ett fotosafari bland porträtten med bättre förutsättningar. Om man gör upp sådana saker på förhand och får med sig en guide/övervakare så brukar det vara lättare att kringgå sådana bestämmelser. /ℇsquilo 10 september 2015 kl. 10.52 (CEST)[svara]
Just det, så här står det på Hovets hemsida: Fotografering. Det är tillåtet för privatpersoner att fotografera och filma för privat bruk – dock utan blixt/lampor, stativ, selfiepinne eller annan fast utrustning – så länge det inte stör övriga besökare, visningar eller annan verksamhet. Tillståndet gäller inte kommersiell eller annan arrangerad fotografering eller filmning. För fotografering och filmning för andra ändamål hänvisas till Hovets informationsavdelning. Jag antar att skälet är att 1) inte störa andra besökare och 2) inte skada några av tavlorna eller andra föremål med spretande stativ eller andra pinnar. /ℇsquilo 10 september 2015 kl. 11.10 (CEST)[svara]
Intressant. När jag var där frågade jag damen i entrékassan och hon sade uttryckligen att all fotografering - även utan blixt - var förbjuden. Antingen har reglerna ändrats sedan dess eller så hade hon bara fel. /FredrikT (diskussion) 10 september 2015 kl. 19.50 (CEST)[svara]

Millesgården[redigera | redigera wikitext]

Ta gärna en titt på frågeställningen på Diskussion:Millesgården#Angående upphovsrätt och panoramafrihet. /ℇsquilo 10 september 2015 kl. 09.09 (CEST)[svara]

Fria kartor från Lantmäteriet, men hur?[redigera | redigera wikitext]

(Hitflyttat från den här användardiskussionen)

På tal om detta. Har vi någon text här som beskriver bra arbetssätt eller någon form av diskussion kring det ö.h.t.? /Hangsna (diskussion) 16 juli 2015 kl. 21.03 (CEST)[svara]

@Innocent bystander: Dessa data kan bearbetas på många sätt. Man kan välja vissa typer av data och kombinera med OSM. I exemplet har jag lagt tätorter över OSM, men det skulle även kunna vara sjöar eller något annat. Edaen (diskussion) 16 juli 2015 kl. 23.00 (CEST)[svara]
Finns det något exempelvis som geodataportalen där jag bara kan ta screenshot på det jag ser? /Hangsna (diskussion) 16 juli 2015 kl. 23.04 (CEST)[svara]
Bra fråga, Hangsna, eftersom jag själv har ett antal frågor om det här. Jag tar det i tur och ordning:
  • 1 juli 2015 slutade Lantmäteriet att tillhandahålla Översiktskartan som kommersiell tjänst. Samtidigt tog man bort den från Lantmäteriets visningstjänst. Det som ligger kvar där är – med ett undantag – ofritt material som man inte kan ta skärmdumpar av och sedan ladda upp på Wikimedia Commons.
  • Samtidigt som Översiktskartan försvann från visningstjänsten, började man tillhandahålla en vektorbaserad variant av Översiktskartan som "Öppna geodata". Det innebär att materialet är tillgängligt under licensen CC BY 4.0 = kompatibelt med Wikimedia Commons. Materialet finns att hämta här.
  • Sammanlagt 10 olika kartor och höjddata finns nu som Öppna geodata hos Lantmäteriet. Från och med 1 januari 2016 tillkommer också Vägkartan och Terrängkartan. Framför allt den senare tror jag kommer att bli en stor tillgång för Wikimedia Commons och Wikipedias olika orts- och bygdeartiklar.
  • Men allt (utom en sak – jag förklarar längre ner) material som tillhandahålls via Öppna geodata är i vektoriserat format. Det är praktiskt för dem som kan hantera det. Jag har laddat ner allt som fanns länkat på sidan ovan och har numera 9,5 GB kartdata på min hårddisk. Det innebär "GSD-Höjddata grid 50 plus", "GSD-Översiktskartan vektor", "GSD-Sverigekartan raster" och "GSD-Sverigekartor vektor". De två vektorpaketen innehåller vart och ett kartvarianter enligt de för mig obekanta standarderna "mapinfo" och "shape", där kartor ska sättas samman genom att på något sätt kombinera filer i fyra olika filformat. Höjddata-paketet har "geotiff"-data som ser skumt ut i mitt grafikprogram men säkert är användbart på något sätt.
  • Det enda som jag direkt begriper mig på är "Sverigekartan raster". Den finns att laddas ner här. Det är Sverigekarta i 1:1 miljon-upplösning, vilket är helt okej för att illustrera artiklar om svenska kommuner, storstadsområden eller liknande. Kartan tillhandahålls i formaten TIFF och JPEG (TIFF-varianten är uppackad på drygt 100 MB, men den har lite bättre bildkvalitet än JPEG-varianten (som har lite synlig pixelisering här och där).
  • @Hangsna: Någon visningstjänst för Översiktskartan tillhandahåller inte Lantmäteriet längre. Men Sverigekartan ligger i skrivande stund fortfarande kvar på deras visningstjänst, och det är vad jag förstår samma karta som den som kan laddas ner. Så att tillverka skärmdumpar från nedladdade filer eller från visningstjänsten kan i vissa fall vara en smaksak. Det är trevligt!
  • Däremot är jag inte lika tekniskt haj på vektordata som du, @Edaen:. Kan du förklara för oss andra hur vi kan krama ut kartor ur det här vektormaterialet på ett någorlunda enkelt sätt? Stort tack för hjälpen.
  • I Norge är det lite annorlunda. De har en motsvarande visningstjänst, och allt som ligger där (rätta mig om jag har fel) är numera tillgängligt under fri licens, även det CC BY 4.0. Så där kan man göra skärmdumpar på alla visningslagren – även ortofoto (rätta mig igen, om jag har fel) – och ladda upp på Wikimedia Commons.--Paracel63 (diskussion) 16 juli 2015 kl. 23.45 (CEST)[svara]
När det först gäller skärmdumpar så kanske vi, även om det är Lantmäteriets data vi använder, ha en egen stil. Att vi lånar den av OSM tycker jag går bra då även de står för öppna data skapade av frivilliga. Att ta skärmdumpar av Lm:s kartor riskerar att ge myndigheten för stor synlighet och kan komma i konflikt med vår självständighet.
  • Utveckla ett eget manér för användningen av dessa data.
När det gäller att skapa kartor med vektordata så är det program jag använder QGIS. Det är öppet och finns att ladda ner här. På den sidan finns även självstudiekurser. Det finns även flera kurser fritt tillgängliga på nätet. Jag ställer gärna upp och svarar på konkreta frågor. Det första vore alltså att ladda ner programmet och bekanta sig lite med det. Sedan kan man ladda in shape-filerna från Lm. Men, fråga när du kommit så långt.
  • Ta fram en handledning för kartproduktion.
Geotiff-filerna innehåller höjddata. GIS-programmet kan läsa den och med hjälp av t. ex. QGIS kan man skapa reliefer. Man kan också beräkna vattenavrinningsområden och hur mycket en markbit blir solbelyst m.m.. Edaen (diskussion) 16 juli 2015 kl. 23.54 (CEST)[svara]
Aktuell karta över Blekinge län, hämtad från Sverigekartan (1:1 000 000) juli 2015.
Tack för svaret och för pekandet till QGIS, Edaen. Jag ska ta en titt på det och fundera vidare. Jag tror dock att jag inte är ensam om att känna mig främmande inför vektorprogram. Inkscape kan jag nu hantera, så att jag kan byta text på svg-filer, men därifrån till att göra kartor av fyra filer är det möjligen en bit. Jag är personligen fullt nöjd med de rasterversioner av Sverigekartan (plus Översiktskartan, Vägkartan och Terrängkartan) som jag hittills sett, och jag tror att de räcker långt vad det gäller kartor till alla våra artiklar om socknar, naturreservat, sjöar och tätorter.
Det hade i min värld varit mycket smidigare att kunna göra skärmdumpar och ladda upp på Commons. Hur detta skulle göra oss beroende av Lantmäteriet förstår jag nu inte riktigt. Det är ju ändå samma CC BY-licenser vi pratar om (även om OSM av någon orsak – Luen vet mer) medvetet valt 2.0-versionen.--Paracel63 (diskussion) 17 juli 2015 kl. 00.16 (CEST)[svara]
Faktaurval, betoning genom färgval m.m. ger utrymme för en point of view. En karta är inte en objektiv framställning av verkligheten. Det finns alltid ett syfte och en vinkel bakom. I det utsnitt från översiktskartan över Blekinge är till exempel vägarna väldigt framträdande och om syftet vore att visa sjöarna är det olämpligt. Lantmäteriets kartor är landet sett ur statens synvinkel. För OSM:s och våra kartor är det vi som står för vinkeln. Man kan jämföra med om NE hade släppt sina artiklar fria. Inte hade vi väl då kopierat över texterna? Edaen (diskussion) 17 juli 2015 kl. 06.15 (CEST)[svara]
Förstår poängen men ändå inte. Vi kan i varje enskilt fall välja (eller inte välja) att använda oss av en bild som görs tillgänglig för oss genom fri licens. Ska vi illustrera artisters artiklar med bilder som de skickar till oss under fri licens, eller ska vi propsa på att få ta bilden själva så att inte alltför mycket smink kommit till användning? Ska vi tillåta avfotograferade personer på mässor att få se bilden i kamerans display innan vi lägger upp den på Commons? Får vi klippa texter direkt från trelleborg.se (kommunen har licensierat det mesta av sitt material som CC BY-SA)?
Min egen tanke är att vi använder vårt eget omdöme som skribenter på ett obundet uppslagsverk. Passar kartan till sitt syfte (där kanske väginfo är användbart)? Har vi någon annan bild av artisten ifråga, och är den bilden i så fall bättre (angående foto av personer spelar också personlig integritet och allmän vänlighet viss roll)? Kan något i Trelleborgs beskrivning (åtminstone faktadelen) av dess egna kommunala bolag vara neutralt skriven, eller behöver allt skrivas om?
Som wikipedianer har vi olika prioteringar och olika saker som vi tycker om att göra. Jag tycker om kartor och bilder. Jag trivs dock mest i huvudnamnrymden och vill inte ägna mer tid än nödvändigt i externa grafikprogram. Och jag känner ingen lust till att bygga OSM-kartor. Men det är jag det, och eftersom jag från och till har nytta av OSM:s kartor uppskattar jag också insatserna som kartfolket gör där. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 18 juli 2015 kl. 00.29 (CEST)[svara]
@Edaen: Ett liten undran, apropå vad du säger om NE… Hur ställer du dig till artikelskapande baserat på Ugglan, Seriewikin och diverse andra textdatabaser under fri licens?--Paracel63 (diskussion) 18 juli 2015 kl. 00.34 (CEST)[svara]
@Paracel63: Jag har självfallet inget problem med att artiklarna baserasuppgifter från NE eller Nordisk familjebok på samma sätt som jag inte har något emot att våra kartor baseras på data från Lm. Licensen har inget med det att göra. Information är inte skyddad av upphovsrätt. Att kopiera över text från Ugglan ska vi självfallet inte göra. Vi skall också vara källkritiska och tänka på att omvinkla sådant som hämtas från Ugglan. Man får skilja på information/fakta/data å den ena sidan och den form som ges åt informationen. Nu jag inte fotograferat så professionellt som du ger intryck av att ha gjort, men det har inte fallit mig in att man låter den fotograferade se bilden i kamerans display och spontant ryggar jag tillbaka när ser vad du skriver. Det är min uppfattning att det är olämpligt att klippa texter från kommuner oavsett hur fri den är på grund av vårt oberoende och källkritik.
Till Wikipedias grundstenar har att uppslagsverket inte tar ställning och att det är skrivet från en neutral utgångspunkt. Enligt medieforskaren Jesper Strömbäck har vi fått ett desinformationssamhälle istället för ett informationssamhälle.
Och om det är så att journalistiska resurserna försämras samtidigt som kommunerna lägger ner mer resurser på kommunikatörer och informatörer så blir det ofta svårare för medierna att granska. Då riskerar viktig information att inte komma fram, säger Jesper Strömbäck som konstaterar att medier är den viktigaste källan till information om politik och samhälle.Svt
Till vår uppgift att hålla Wp neutralt hör att granska sådana försök, även från stat och kommun, att föra ut vinklad information. Termen "fritt innehåll" här på Wikipedia är starkt fokuserad på upphovsrättsfrågor. Wp har en sådan betydelse ur informationssynpunkt att perspektivet oberoende information bör stärkas i våra diskussioner. Edaen (diskussion) 18 juli 2015 kl. 06.26 (CEST)[svara]
Jag ser användning av kartor i artiklar som en fråga med en egen problematik och med speciella aspekter att ta hänsyn till. I kommuner har vi efter många år kommit att använda kartor enligt modellen som syns här och det är en styrka all har samma form. Vi bör då inte introducera annan form i någon enstaka utan att då fört en principiell diskussion. Samma nu med de vi använder för distrikt/kommundelar. Det finns fler exempel, men gemensamt är att vi vill ha stor formlikhet och att vi i alla fall, efter diskussioner, funnit det lämpligast med en form anpassad till våra ändamål. Så liksom Edaen är jag mycket mycket tveksam att spontant börja använda Lm kartor lite här och där.Yger (diskussion) 18 juli 2015 kl. 09.01 (CEST)[svara]
Genom att Lm ställt shape-filer till förfogande har vi stora möjligheter att använda dessa data för att betona det vi vill visa, t. ex. fokus på sjöar. Lm:s rasterkartor, bl. a. bilden översiktskartan, är så kompetent gjorda att försök att bryta sig ur deras synvinkel är hopplösa. Edaen (diskussion) 18 juli 2015 kl. 09.17 (CEST)[svara]
@Yger: Tack för info om bakgrunden. Jag har inte varit inblandad i den här tydligen mångåriga bakgrundsdiskussionen. Jag ställer mig dock undrande till vikten av den wp:NPOV-problematik som här ges uttryck för. Peka gärna vidare till konsensusdiskussioner och riktlinjer som berör just kartor. @Edaen: I äldre uppslagsverk typ Ugglan kan språk och ändrat historiskt perspektiv vara skäl nog för en rejäl tvättning av texten – på samma sätt som många helt nyskrivna texter (helt utan koppling till andra uppslagsverk) på Wikipedia kan ha så uselt språk att de ibland behöver skrivas om helt. Det tillhör vår vardag och har väl ingen direkt koppling till vem som skrev texten? Du kan däremot ha en poäng i att texter från kommuner ofta har problematiskt jag-perspektiv (oavsett om informationen kan styrkas från annan källa). Det är också upp till oss att se till så artiklar typ Helsingborg inte blir reklamtavlor för kommunen; den artikeln är nu wp:Utmärkt artikel, "trots" att den inkorporerar bildmaterial som Helsingborgs kommun ställt till vårt förfogande under fri licens. Jag känner mig också dum när jag faktiskt inte begriper din formulering "försök att bryta sig ur deras synvinkel är hopplösa" (ge mig fler exempel, så jag kan begripa).
Sedan undrar jag hur du, Edaen, resonerar med "det har inte fallit mig in att man låter den fotograferade se bilden i kamerans display"? Så gör nog vi (inklusive Hannibal, Vätte och andra deltagare i wp:BOK14 och liknande projekt) som fotograferar till biografiska artiklar ganska ofta. Åtminstone om personen frågar om den får titta (för mig händer det flera gånger per bokmässa). Den avporträtterade låter en bild av sig själv läggas ut under fri licens, med alla möjligheter och (ur hens perspektiv) risker det kan innebära. När personen fått se hur bilden ser ut i displayen burkar hen bli lugnare, och så är det inte mer med det. Man bör nog skilja på reklamfoto och porträttfoto.--Paracel63 (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.47 (CEST)[svara]
Jag är för fritt licensierade grejer och tycker att det är coolt att Lantmäteriet äntligen lägger ut sina saker under fri licens, men är i stort sett ointresserad själv av kartor. Däremot har jag läst en del om just grejen med kommunikatörer och journalister. Det finns en del myter om kommunikatörer som till exempel att de enbart skulle hålla på med ensidig reklam. Deras jobb handlar betydligt oftare om ett slags journalistiskt arbete. Och journalister är ett såpass urvattnat begrepp numera att vi placerar journalistiskt arbete på flera nivåer i WP:Trovärdiga källor. Jag menar att vi får försöka hålla de nyanserna, oavsett område: det finns bra texter om företag från företag, det finns bra texter om författare av författare, etc. Det behövs dock lite källkritik och fysiskt arbete för att ta fram det. Glädjande nog ser det ut som att det går framåt med det.//Hannibal (diskussion) 18 juli 2015 kl. 14.08 (CEST) (som bara har visat ett tiotal författare deras bilder under de hittills nio år jag varit på bokmässan innan jag laddat upp dem, och det ibland lett till att vi fått ett bättre foto via mail...)[svara]
Sjön Mien markerad.
Mien i förhållande till landskapet Blekinge. Översiktskartan i vektorformat från Lantmäteriet. Genom att utesluta information och ändra lite i färgerna går det att framhäva det som skall ligga i fokus. Ingen skönhetstävling.
Som jag skrev så har det inte fallit mig in. Det är möjligt att det är rimligt vid porträttfotografering.
Att historien inte stannade av på 1920-talet är okontroversiellt och en perspektivförskjutning av det skälet är inte så konstig. När det gäller Ugglan är språket är den lilla saken. Nya fakta och vetenskapens utveckling större. Värderingar ändå större.
Lm:s kartor är väldigt bra och genomtänkta i förhållande till det syfte kartan har. Om vi skall använda en sådan karta för ett annat syfte, t. ex. i sjöartiklar bör vi få sjön att vara i centrum. Omgivningen bör backa upp sjön. Jag gjorde ett försök att markera sjön Mien på Blekingekartan. Det går säkert att göra bättre, men inte bra. Informationen i bakgrundskartan tar över från det som skall vara i fokus, sjön. Lm:s karta är snyggt gjord. När man gör anteckningar på kartan förlorar man dessutom mycket av det estetiska.
Alla som deltar här är väl för fria licenser. Det är dock inte hela saken. Oberoende är också en viktig sak som är inte är tillräckligt diskuterad på wp. Wikimediaprojekten som behållare för fria data är dock inget som intresserar mig. Edaen (diskussion) 18 juli 2015 kl. 14.28 (CEST)[svara]
Och kartan var inlagd som stöd för den adm historiken för Blekinge och dess län. och för det ändamålet tycker jag den är direkt olämplig. Inget av de äldre adm områdena syns, och den dominernas helt av vägar, den adm historiken har inget med vägar att göra.Yger (diskussion) 18 juli 2015 kl. 14.36 (CEST)[svara]

@Paracel63: Du frågade om vad geotiff-filen var för något.

Med tillgång till dessa data från Lm har vi nu möjlighet att skapa fina kartor. Än bättre blir det vid kommande årsskifte. Det skulle behövas någon liten en:Wikipedia:WikiProject Maps, de:Wikipedia:Kartenwerkstatt eller fr:Aide:Cartographie där vi både samlar kunskaper och utvecklar standarder. Edaen (diskussion) 19 juli 2015 kl. 14.56 (CEST)[svara]

Tack för förklaringen. Jag instämmer i mycket av vad både du och Hannibal säger. Det är bra att användbara saker blir tillgängliga för Wikipedia. Det är också bra att vi försöker engagera oss i arbetet att hantera och förklara hur vi bäst kan utnyttja det här materialet som wp:Resurser (en av ett antal sidor som nu behöver uppdateras/skapas i ämnet) för Wikipedia. Vi har olika intressen, vilket innebär att det alltid kommer att vara en minoritet som både är intresserade av kartor och har viljan att ägna stor tid åt den tekniska sidan.
Exakt vad som gör en karta lämplig eller olämplig i ett visst sammanhang kan vi ha olika åsikter om, Yger. Om vi vill ha en översikt över annat än administration i en artikel om en region, kanske information om annat än gränser kan vara av nytta. Mycket av det kan styras av hur bilden placeras, kombineras och får för bildtext. Och i det arbetet hjälps vi åt. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 juli 2015 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Men för illustration av Mien i sin relation till topografi och natur är Sverigekartan inte den optimala lösningen, det håller jag med Edaen om.--Paracel63 (diskussion) 19 juli 2015 kl. 18.34 (CEST)[svara]
Nu finns rubriken "Ekonomi", med underrubriken "Transporter", i Blekinge län. Till det tycker jag Sverigekartan passar ganska bra. Någon som har en annan åsikt? @Historiker:, som jag diskuterade saken med på senaste wikifikan. Här har jag också spånat lite kring innehåll och indelning av geografiska artiklar i stort, och jag tror att svwp där har en del att lära av exempelvis en:Sweden.
En del av det både Yger och Edaen skriver ovan om "våra" kartor och "kompetent gjorda" och "omöjligt att bryta sig ur" förstår jag fortfarande inte, speciellt mot bakgrund av den ofta magra och ojämna information som OSM-kartor ger om infrastruktur och ortsfördelning. På detaljnivå har svenska OSM-kartor ofta en märklig färgsättning och indelning som inte stämmer överens med markanvändning. Se exempelvis denna karta, där de två gröna "skogsfärgerna" inte kan förklaras på något sätt (som jag begriper mig på).--Paracel63 (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 01.18 (CEST)[svara]
@Paracel63: Var har du hittat den kartan? När jag tittar på OSM på samma ställe med kartskiktet "Standard" är det samma gröna färg på båda sidor om Spårhagavägen. --Larske (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 01.42 (CEST)[svara]
Tack för upplysningen, Larske! Där verkar ha hänt något sedan min skärmdump från OSM 6 juli 2013. Nu är fördelningen mellan skogsmark och öppen mark mer konsekvent presenterad i hela Sandsjöbacka naturreservat. Däremot kvarstår mina frågor om andra områden. Det räcker med att ta sig en mil österut i Lindome socken, där ingen skog markeras som skog söder om Hällesåkersvägen och öster om Benarebyvägen. Detta gäller österut ända till Östersjön (med undantag för sydöstra Småland och vissa andra områden). Jag inser att OSM, liksom Wikipedia, är ett pågående projekt. Just därför drar jag gärna nytta av andra kartkällor som Wikipedia får tillgång till och där mina tekniska begränsningar inte sätter stopp.--Paracel63 (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 02.07 (CEST)[svara]
En karta har alltid ett perspektiv. T. ex. i vägkartor utgår man från bilistens synvinkel. Vägarna görs mer framträdande, rätas ut eller kurvor som är viktiga för bilister betonas, byggnader som utgör orienteringsmärken för bilister lyfts fram. Orter som har betydelse i vägnätet betonas, andra nedtonas. Om man försöker använda en vägkarta som landskapskarta blir det fel. I översiktskartan är vägarna så framträdande, breda och röda som de är, att nu har Blekinge en bilist-pov. Edaen (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 06.01 (CEST)[svara]
De två olika skogsfärgerna ska skilja mellan brukad skog och urskog, men dokumentationen om det är så otydlig att olika kartritare slumpmässigt valt variant. Det är dessutom nästan omöjligt att skilja de två typerna åt på de flygfoton som används som underlag. Det är för övrigt ett hästjobb att rita in all skog som finns i Sverige, så det lär ta sin tid innan OSM:s karta blir någorlunda heltäckande, även om det hela tiden går framåt. // jorchr 4 augusti 2015 kl. 01.54 (CEST)[svara]

Det här öppnar ju också för att kunna byta ut de relativt meningslösa kartorna i de olika infoboxarna. I till exempel Hummelviks naturreservat säger mig den kartan endast att reservatet ligger nära havet. Inte ens för Valdalsbergens naturreservat som finns i en ände av Sverige jag bättre känner till säger mig kartan något om var reservatet ligger. Ingenting om hur man tar sig dit, vilka städer som är nära, om det finns nån stor flod eller vilken typ av landskap där är. En fördel med just lantmäteriets kartor är att de känner många till och de är relativt vedertagna. De visar också just den informationen jag efterfrågar. Om de sedan råkar betona vägar mer än annat struntar jag i. De är iaf bättre än nuvarande. --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 10.03 (CEST)[svara]

Vid kommande årsskifte släpper Lantmäteriet fler kartor som är betydligt bättre lämpade för naturreservat än översiktskartan. När nu Lm släppt vektordata bör vi använda den. Genom att göra mallar för kartproduktion inom olika områden går det ganska lätt att ta fram kartor för de olika syftena. Vi kunde kanske experimentera lite med olika modeller? Edaen (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 10.26 (CEST)[svara]
Gillar Men en fråga. Jag tänker att kartan i infoboxarna är för att se var något ligger och inte vad som finns i det. Positionskartan behöver då inte vara lämpad att visa reservatet utan omgivningen (dvs översikt?). För att däremot visa närområde och själva reservatet inser jag att något mer detaljerat behövs, kanske närmast liknande en orienteringskarta? --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 10.33 (CEST)[svara]
För distrikt har vi kommit fram till att det behövs två kartor, en som visar översiktligt var i landet (länet) det ligger och en som visar den mer i detalj och dess omgivning. Vi experimenterade även med tre nivåer men det tycker jag blev för tungt, men då kom vi på dilemmat att för svenskar är län (med en liten sverigekarta i kanten) fullt tillräckligt men för icke svenskar kan en sverigekarta vara n mer passande bakgrundsreferens. Jag har uppfattningen att en infobox med två kartor är optimalt och generellt gångbart. Och Paracel63, jag tycker like illa om kartan i Blekinge även om den är mindre dålig nu med texten. Vägarna är på kartan 50-100 ggr bredare än i verkligheten, dvs den är bara relevant om det är just vägarna man vill visa fram, inte i något annat sammanhang. Och det jag vill säga är att det finns många olik kartor att utgå från, men att man för en viss typ bör vara desamma, och att det är viktigt ta tillvara erfarenhet. Jag trodde tex att den historia häradskartan skulle vara bra för socknar, då den visar alla detaljer inklusive gränser, och i några fall fungerar det (se tex Brännkyrka socken), men generellt blev den inget bra den blev för plottrig och svåröverskådlig Yger (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 11.08 (CEST)[svara]
Gränserna är oändligt många gånger bredare på kartorna än i verkligheten... Jag ser inte problemet med att vägarna görs tydligare på översiktskartor. Jag har mycket bättre koll på var olika vägar går än var olika kommuner har sina gränser, både där jag bor och i övriga delar av Sverige.Därför är det bra om vägarna betonas mer än exempelvis kommungränser. Som det är nu med enbart administrativa gränser och vissa större vatten är översiktskartorna närapå meningslösa. --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 11.18 (CEST)[svara]
"Närapå meningslösa" är de kanske för somliga. Jag själv får en god uppfattning av läget baserat på de kartorna. Om det finns fler som mig så är de långt ifrån meningslösa. Dock skulle jag gissa att fler känner till vägsträckningar än kommungränser. Så att byta ut kommungränserna mot smala streck för större vägar vore nog en förbättring. Men skulle man ta vägkartan rakt av bleve det nog för plottrigt i den skala de här kartorna normalt visas. Boⅳⅰᴇ 4 augusti 2015 kl. 11.50 (CEST)[svara]
Bra att fler diskuterar här. Jag ser att vi har olika åsikter angående vad som kan/bör/får lyftas fram i en karta som ska komplettera textinformationen i ett visst ämne. Själv får jag nog hålla med Averater i att rena positionskartor ofta har mycket begränsat värde. I en artikel/en rubrik där man pratar om ortsöversikt, infrastruktur och kommunikationer borde man väl få visa de kommunikationer som det pratas om (oavsett om vägarna på kartan är bredare än i verkligheten)? Jag förstår ärligt talat inte räddhågsenheten att visa information i bild som vi fått till skänks från staten Sverige. Är vi lika rädda för foton som vi fått till skänks eller äldre kartor som blivit PD? Tror vi att sådana kartor gör att desinformationssamhället är över oss? Nej, jag förstår faktiskt inte. Att de mer detaljerade kartorna (1 januari 2016) ger än mer möjligheter håller jag med om, men redan Sverigekartan har sina användningsområden. Anser jag.--Paracel63 (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 00.02 (CEST)[svara]
Tack för förklaringarna om de olika övervägandena om områdeskartor. Båda socken/häradskartorna i Brännkyrka socken är riktigt trevliga, tycker jag. Jag kan förstå vad du pratar om när du resonerar omkring överskådlighet. Jag vet inte hur alla våra läsare resonerar, men många är vana att läsa kartor, andra är ovana. Vissa vill bara se häradets gränser, andra vill faktiskt se vad som finns i häradet. Har vi någon gång undersökt vad våra läsare vill se i artiklarna? Man kan inte alltid göra alla nöjda samtidigt, så det är en balansgång. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 00.12 (CEST)[svara]
En karta är aldrig en objektiv bild av verkligheten. Verkligheten är 3D, kartan 2D. Verkligheten är i skala 1:1, kartan en förminskning. Att kartor har en pov är både ofrånkomligt och okontroversiellt. Orientering om detta hör till grundläggande kartografi. I Lantmäteriets Handbok till mätningskungörelsen finns utförligt redovisat vilka principer Lm skall använda, bland annat:
[2.2.1] I första hand är det kartans ändamål som påverkar valet av innehåll.
...
Ändamålet med kartan avgör dess informationsinnehåll och vilken geometrisk kvalitet som krävs för att kartan skall kunna få avsedd användning. Såväl skala som produktion och utförande behöver anpassas till detta.
...
En kartas informationsmängd bör vara sådan att den ger god läsbarhet. Vid val av objektrepresentation utgår man från syftet med kartan samt objektens roll och värde. Om informationsmängden är för stor eller om kartans manér är olyckligt valt, äventyras läsbarheten och kartans ändamål kan förfelas.
I tematiska kartor är baskartans uppgift att ge geografisk orientering samtidigt som användaren med lätthet bör kunna tillgodogöra sig den tematiska informationen.
Generalisering görs för att öka läsbarheten hos en karta för en bestämd grupp av användare genom att ta bort eller undertrycka information som är av mindre väsentlig betydelse för denna grupp av användare.[12]
Eller från en annan introduktion:
Every map is an exercise in selective emphasis and clarity. You are concerned with communicating key concepts and relationships of an area of interest and the relation of these with the immediate surroundings and the greater region. Data are chosen to represent these concepts; and the data are transformed into graphics portrayal in planimetric scale, and with a graphic hierarchy that makes it intuitively easy for the reader to discover the key concepts and relationships that you intend to emphasize. The art of selecting, transforming, and portraying information on a map involves the delicate balance of anticipating and answering reasonable questions related to your subject, while not overwhelming your reader's attention with needless detail, or forcing the reader to work in order to figure out what your map is intended to communicate.[13]
En karta svarar på en fråga. Svaret skall hålla sig On Topic. Att använda dessa bilder i artiklar är i de flesta fall som att sväva bort från ämnet.
När nu Lm har gjort vektordata tillgängliga är det självklart det vi skall använda, inte bilderna. En skillnad är att vi på data kan tillämpa de principer Lm redogör för på våra behov. Yrandet om desinformation borde gälla i lika hög grad om dessa vektordata som om bilderna. Edaen (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 04.04 (CEST)[svara]
Jag tror att vi kan vara överens om att det behövs olika kartor för olika behov. Att nu LM:s kartor och kartdata blivit fria är positivt och ger oss många möjligheter att förbättra kartorna på Wikipedia. I samband med detta har vi diskussionen om vi bör använda Sverigekartan, eller inte. Enligt min uppfattning kan vi göra det, i det fall den fyller sitt syfte. I Paracel63:s exempel med Blekinge län tycker jag att det fungerar bra, då det visar såväl orterna, som vägnätet och järnvägarna, vilket i det sammanhanget är motiverat. Den visar inte några gränser, utöver länsgränsen, men det behövs inte i detta sammanhang. Om man jämför med hur NE illustrerar sina läns- och landskapsartiklar, så har de valt att illustrera landskapsartiklarna med kartor som påminner om Sverigekartan, med vägarna och orterna utsatta; skillnaderna i vägstandard är dock inte så tydlig. Länsartiklarna har de illustrerat med en Sverigekarta, där det framgår var länet ligger, samt översiktskarta som visar kommungränser, kommuncentrum och residensstäder, vilket påminner mycket om den karta som illustrerar "Nuvarande kommuner i Blekinge län" i Wikipedias länsartikel. Sedan håller jag med Averater om att översiktskartorna i naturreservatsartiklarna inte säger så mycket och borde förbättras.--Historiker (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 20.01 (CEST)[svara]
När det gäller vilka rekommendationer för kartanvändning vi skall ha borde diskussionen ansluta till övriga språkversioner. Kartorna laddas upp på Commons och det är en stor fördel om de kan användas på andra Wikipedior. Det pågår, och har pågått länge, arbete med att utveckla gemensamma standarder, se en:Wikipedia:WikiProject Maps/Conventions. Det är dessa konventioner vi bör förhålla oss till.
Here is displayed the summary table of each major map convention that is preferred for use on all language versions of Wikipedia.
Lantmäteriets vektordata är fina att använda i det sammanhanget. Utklipp ur rasterkartor, som Blekinge, ska vi undvika. Edaen (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 20.16 (CEST)[svara]
Tack för diskussionen ovan. Inget som sagts ovan av Edaen har dock gjort mig klokare. Kartor är tolkningar av verkligheten, men det är också Text – inklusive sådan som vi dagligen arbetar med i våra artiklar. Vi väljer vilken information som vi vill lyfta fram när vi beskriver person, ort eller fenomen. Kartor är också bilder, vilket innebär att de ofta (en bild säger mer…) har fler dimensioner i sin information. Vi väljer också där vilka bilder som passar var i våra artiklar och i kombination med vilken text eller rubricering. Det är kombinationen av bild och text som gör läsaren mer informerad.
Det är uppenbart att vi här har olika åsikter om hur mycket information en karta ska kunna besvara och hur mycket extrainformation som kan tillåtas. Edaen (och i stor utsträckning Yger) verkar företräda en hållning där en karta endast ska svara på en fråga (ofta frågan Var?). Jag vill ofta kunna läsa ut fler dimensioner, och jag vill med hjälp av kartan se ett större sammanhang, där exempelvis angränsande områden, transportnät, urbanisering och viktigare namn framgår (åtminstone där artikeltexten anknyter till de frågeställningarna). Jag anser inte att det ena utesluter det andra, och jag anser att Wikimedia Commons ska ha ett så stort och varierat utbud av kartor som möjligt. Jag vill se fler (och mer innehållsrika) kartor i våra artiklar, inte färre. Till skillnad från Edaen (och Yger) anser jag att Lantmäteriets olika rasterkartor ofta har ett stort värde i att kunna få en översikt över ett ämne, den översikt som jag dagligen försöker skapa i mitt skrivande i olika ämnen. Vi ska inte ägna oss åt tanklösa utsvävningar i våra artiklar, men vi ska kunna tillåta oss att presentera information i text och bild som förklarar ett sammanhang i flera dimensioner.
Det är bra att det finns ett språköverskridande kartprojekt (tack för länken). Motsvarande projekt här i Sverige (Wikipedia:Projekt kartor) placerades tydligen på museum 20072008. Det projekt som Edaen nu länkar till ligger på enwp, så jag antar (?) att det projektet någonstans fått tolkningsföreträde även här på svwp (rätta mig om jag har fel).--Paracel63 (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 00.56 (CEST)[svara]
En-wp bör inte ha tolkningsföreträde. Däremot är det möjligt att de som skapar kartor för sv-wp väljer att göra det inom ett projekt annanstans, t.ex. där. Det är fritt fram för vem som helst att ladda upp (nästan) vilka som helst fria kartor på Commons och det är här på sv-wp vi väljer vilka kartor vi använder i artiklarna. Om någon inom projektet på en-wp gör de bästa kartorna är det förstås naturligt att välja dem, men det är vi som gör den bedömningen.
Jag håller med om att en karta gärna får ha rätt mycket information, men hur mycket, vilken information och vilken information man betonar är öppna frågor. En vägkarta är sällan den bästa, annat än om artikeln handlar just om vägnät. Det är möjligt att Lantmäteriet har bra översiktskartor också för våra behov, men jag ser det som sannolikt att vi kan göra kartor som bättre motsvarar våra behov, om de av våra användare som har tillräcklig sakkunskap ger sig tid till det.
--LPfi (diskussion) 2 september 2015 kl. 14.38 (CEST)[svara]
Principerna började utvecklas på Commons. Det är egentligen inte enwp:s. Det finns, bland annat med hänvisning till wp:Global, stora fördelar att ha samma principer för kartor på alla wp:projekt så att t. ex. indiska och italienska kartor skapade på enwp eller itwp följer samma standarder som de som används här på svwp. Edaen (diskussion) 2 september 2015 kl. 14.51 (CEST)[svara]

(utdrag) Tack för svaren. Jag inser fördelarna med övergripande principer. Däremot anser jag inte att vi rätt utnyttjar det kartmaterial som står till buds (i korthet: det ena måste inte med nödvändighet utesluta det andra). Bland annat gjorde den här redigeringen att ett större kapitel nu står utan översiktlig bildinformation. Det tycker jag är mindre bra och faktiskt något svårförståeligt.--Paracel63 (diskussion) 11 september 2015 kl. 17.47 (CEST)[svara]

QGIS-installation[redigera | redigera wikitext]

Jag blev ovan tipsad om QGIS, som ett sätt att kunna hantera Lantmäteriets kartdata. Jag har nu laddat ner den version av programmet som stöds av min dator. Dessutom har jag installerat (vid två tillfällen, dels härifrån, dels härifrån, båda gångerna med mellanliggande omstart) den Python-modul som tycks krävas. QGIS-installationen startar dock inte, eftersom "QGIS requires the Matplotlib python module (kyngchaos build)". Jag som trodde att jag redan installerat den. Stort tack till den som har en lösning på det här märkliga problemet. :-)--Paracel63 (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 01.55 (CEST)[svara]

Här kanske det finns hjälp? Boⅰⅵᴇ 6 augusti 2015 kl. 07.43 (CEST)[svara]
Tack! Det kan vara där lösningen ligger.--Paracel63 (diskussion) 13 augusti 2015 kl. 04.38 (CEST)[svara]

Fria pressbilder?[redigera | redigera wikitext]

Fria pressbilder på våra biskopar finns här. Men "Svenska kyrkan äger fri nyttjanderätt", som det står. Antar att det betyder att det inte är någon idé att ladda ner dem? /FrankieF (diskussion) 21 september 2015 kl. 10.26 (CEST)[svara]

Nej tyvärr kan vi inte använda dem. Under deras villkor står "Alla bilder i Bildbanken IKON är fria att använda inom Svenska kyrkans verksamhet. Det innebär att du får använda bilderna till församlingsblad, affischer, annonser, vykort, hemsidan m.m. där Svenska kyrkan är avsändare, men du får inte skicka bilderna vidare till utomstående. ". AlphaZeta (diskussion) 21 september 2015 kl. 10.49 (CEST)[svara]
Okey, tack! /FrankieF (diskussion) 21 september 2015 kl. 10.53 (CEST)[svara]

Stockholms tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Panoramafrihet i Sverige förutsätter att de avbildade konstverken är placerade på eller vid allmän plats utomhus. Dessvärre är Stockholms tunnelbana inte allmän plats (och till stor del inte heller utomhus).[14][15] Vad ska vi då göra med det hundratal bilder som ligger i commons:Category:Art in Stockholm Metro? /ℇsquilo 24 september 2015 kl. 09.30 (CEST)[svara]

Allmän plats är det väl?. Vad utomhus är är inte självklart. Utsmyckning som är del av byggnader går under den arkitektoniska panoramafriheten som även gäller inomhus.Edaen (diskussion) 24 september 2015 kl. 09.35 (CEST)[svara]
Nej, tunnelbanan är inte allmän plats.[16][17] /ℇsquilo 24 september 2015 kl. 10.22 (CEST)[svara]
Det finns lite olika definitioner på "allmän plats" i olika lagar. Panoramafriheten är snävare än BrB:s definition, bland annat gäller den inte i kyrkor men vidare än plan- och bygglagens. Edaen (diskussion) 24 september 2015 kl. 11.41 (CEST)[svara]
Jag trodde frågan gällde inne i tunnelbanan. Under bar himmel är panoramafriheten odisputabel. Edaen (diskussion) 24 september 2015 kl. 14.51 (CEST)[svara]