Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/September

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Nya kategorier[redigera | redigera wikitext]

Det har kommit nya kategorier som ska placeras ut efter startår och avslutningsår, dessa kan hittas på Kategori:TV-serier efter startår och Kategori:TV-serier efter avslutningsår, jag märkte när J 1982 (tidigare Johan 1982) har startat detta. Så jag vill upplysa alla som håller på med TV-relaterde artiklar att placera efter startår och avslutningsår, detta finns också på enwiki. Likaså för serietidningar som också har fått liknande kategori, se Kategori:Serietidningar efter startår och Kategori:Serietidningar efter nedläggningsår. Egon Eagle 19 augusti 2008 kl. 19.54 (CEST)

Mall för att länka till Harry Potter-wikin i artiklarna[redigera | redigera wikitext]

Jag har skapat Mall:svhp för att länka i artiklar om Harry Potter-relaterade ämnen till motsvarande artiklar på Harry Potter-wikin (svhp). Jag tar upp det här för att se om wikigemenskapen motsätter sig detta. Hur det ser ut, ser ni via Special:Länkar hit/Mall:svhp.

Harry Potter-wikin är placerad på Wikia - en reklambaserad samlingsplats för wikisajter, samtliga under GFDL. I dagsläget är rätt många sidor på svhp identiska med de som finns här. Andra är mer utförliga på sin nya plats. En del är omskrivna till att behandla Harry Potter och hans värld inifrån, andra har ännu inte bearbetats, men det är målet. Man kan alltså inte påstå att en länk till Harry Potter-wikin självklart leder till mer information, vilket normalt är kriteriet för externa länkar.

Motsvarande mall på enwp: en:Template:hpw, togs upp för raderingsdiskussion men överlevde. (Se en:Wikipedia:Templates_for_deletion/Log/2007_May_29#Template:HarryPotterWiki. Ett av de största syftena med att starta Harry Potter-wikin är att det blir lättare att städa artiklarna om Harry Potters värld här på Wikipedia, om det finns någon annanstans dit fansen kan hänvisas. Om wikigemenskapen kan tillåta denna mall att ligga i artiklar om Harry Potter-relaterade ämnen blir det lättare för alla ungar som vill skriva om Harry Potter att hitta en lämpligare plats för det, och Harry Potter-wikin får fler aktiva medlemmar. Det torde gagna både Wikipedia och Harry Potter-wikin. // habj 15 augusti 2008 kl. 14.17 (CEST)

Är det tänkt att den skall ligga under Externa länkar? Behöver vi inte en artikel om Harry Potter-wikin? --GhostRider ♠ 15 augusti 2008 kl. 14.23 (CEST)
Harry Potter-wikin är definitivt irrelevant för egen artikel. LEO JOHANNES 15 augusti 2008 kl. 14.28 (CEST)
Utformningen är under diskussion. Personligen tycker jag att vi inte ska ha någon ruta som enwp har utan bara ha som en vanlig extern länk, men som ändå standardiseras av en mall (och i den utformningen jag anser bäst ska mallen alltså placeras under Externa länkar-avsnittet). LEO JOHANNES 15 augusti 2008 kl. 14.46 (CEST)
Se {{IMDb-namn}} som exempel på en mall som länkar externt. GhostRider ♠ 15 augusti 2008 kl. 15.04 (CEST)
Som den ser ut nu (enkel textrad) sa passar denna typen av lank utmarkt under "Externa lankar". /Lokal_Profil 20 augusti 2008 kl. 02.24 (CEST)

Allmänt snack[redigera | redigera wikitext]

Jag tänkte göra ett inlägg angående något som inte direkt angår Wikipedia, men kan inte komma på någonstans man kan göra det. Finns det överhuvudtaget någon sida tillägnad "off topic"-diskussion, eller anses det bara onödigt? Wikipedia är ju trots allt en community och ett område för vanligt chit-chat känns väl inte helt orimligt. »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 augusti 2008 kl. 23.08 (CEST)

IRC-chatten finns ju och den är ju kanske mer till för allmänt prat också./Dubbelosix 16 augusti 2008 kl. 23.10 (CEST)
På användares diskussionssidor är allmänt snack helt tillåtet... men du vill ha ett mer allmänt forum, antar jag.
På enwp har det funnits spel på undersidor till Sandlådan, som "hänga gubbe" och sånt. En del har varit emot eftersom folk inte ska hänga på Wikipedia för att främst leka - jämför användarlådeskriget, när massor av användare reggade sig på Wikipedia enbart för att skapa en kul användarsida med massor av användarlådor. Jag ser inget fel i att skapa till exempel "Wikipedia:Chat" - men sväller det över alla breddar och blir ohanterligt, måste vi i så fall vara beredda att backa. // habj 17 augusti 2008 kl. 11.51 (CEST)
Något i stil med de:Wikipedia:Café, kanske? xenus 17 augusti 2008 kl. 11.53 (CEST)
Jag tycker att det känns ganska onödigt, men jag har inget emot det (så länge det inte blir så att folk kommer hit bara för att prata). LEO JOHANNES 17 augusti 2008 kl. 11.56 (CEST)
Tänk på att diskussioner (liksom användarsidor och projekt) inom Wikipedia blir GFDL och får återpubliceras i böcker m.m. Ibland kan det vara orsaken att hålla diskussioner på IRC, telefon eller IRL på wikiträffar. --LA2 17 augusti 2008 kl. 14.10 (CEST)
Vad jag förstått så finns det en facebook-grupp för Svenskspråkiga wikipedia och ett forum för engelska wikipedia också. //moralist 17 augusti 2008 kl. 17.35 (CEST)
Komplement till LA2 kommentar. Allt som skrivs på Wikipedia sparas, även det som raderas eller skrivs över. Allt går att gräva fram vilket kanske inte är så bra då "off topic"-diskussioner ofta tenderar att vara mycket privata i sin karaktär. /Mikael Lindmark 20 augusti 2008 kl. 08.39 (CEST)
Jag måste säga att jag är lite tveksam. Visserligen står det i {{användarsida}} att "Wikipedia [...] inte bara [är] ett uppslagsverk, det är också en community", men Wikipedia är en community med ett specifikt syfte, nämligen att skapa ett uppslagsverk, och att ha saker som inte direkt har med det att göra på wikin tror jag ger lite fel intryck av vad Wikipediacommunityn är. Rätt vad det är har vi användare vars enda mål är att samla signaturer från andra användare (det har redan hänt på enwp). Däremot är det förstås trevligt om Wikipediaanvändare är sociala på platser som är mer inriktade på just social samvaro, till exempel pubar, kaféer, Facebook och (lite gränsfall) IRC. //Essin 20 augusti 2008 kl. 18.09 (CEST)

Plustecken betyder "ny rubrik"[redigera | redigera wikitext]

Många projekt har gått ifrån att ha ett plustecken i skalet för att beteckna "ny diskussion under ny rubrik". På enwp står det numera "new section", vilket är ganska många gånger mer lättbegripligt. Jag föreslår att vi byter ut plustecknet mot "ny rubrik". // habj 17 augusti 2008 kl. 11.47 (CEST)

Jag håller med dig, den fliken är så liten och kan vara rätt svår att klicka fram till. Vilket är systemmeddelandet till det förresten? xenus 17 augusti 2008 kl. 11.51 (CEST)
Instämmer, "Ny sektion/nytt avsnitt/nytt meddelande/ny rubrik" är förslag på översättningar. LEO JOHANNES 17 augusti 2008 kl. 11.59 (CEST)
Jag skulle säga att Leos första, Ny sektion, är den bästa översättningen.
"Sektion" tycker jag inte om. Vi pratar yttest sällan om "sektioner" i text på svenska. "Nytt avsnitt", i så fall. "Nytt meddelande" tycker jag ska tolkas som att knappen ska tas till varje gång jag ska skriva på en diskussionssida, eller här på Bybrunnen. En del nybörjare gör redan så, innan de lär sig. En bra text istället för plustecknet kan förhoppningsvis puffa dem i rätt riktning lite fortare. // habj 17 augusti 2008 kl. 12.24 (CEST)
Isåfall anser jag att vi bör gå på avsnitt. Paragraf är felaktig användning, om någon skulle få för sig det. --Karpeth (diskussion) (Signatur tillagd i efterhand.)
(Redigeringskonflikt) "Ny rubrik" är nog bäst ur ett absolut nybörjarperspektiv; det är precis vad som händer när du klickar på knappen. "Nytt avsnitt" kan säkert kännas förvirrande för den absoluta nybörjaren, men ger mer substans när man blir (lite) mer insatt. "Ny rubrik" kan möjligen också misstolkas på samma sätt som hajb säger om "nytt meddelande". Alltså föredrar jag "Nytt avsnitt". Tolkemolkemoli 17 augusti 2008 kl. 12.39 (CEST)
Ändras i MediaWiki:Addsection. //StefanB 17 augusti 2008 kl. 12.40 (CEST)
En rubrik är en rubrik, det är en sådan man skapar om man trycker på plustecknet, alltså är det i min mening så det ska stå. /Grillo 17 augusti 2008 kl. 12.43 (CEST)
Aha, det är det pluset är till för!! Bra att veta.... //moralist 17 augusti 2008 kl. 13.03 (CEST)
Jag föredrar avsnitt, det är vad vi brukar kalla dessa. Men det är ju inte alls en stor fråga, så jag nöjer mig med vad som helst. LEO JOHANNES 17 augusti 2008 kl. 13.40 (CEST)
Instämmer. Avsnitt passar bättre också, för man gör inte bara en ny rubrik (om jag förstår vad vi pratar om). --ɐbuı1ɟ 19 augusti 2008 kl. 05.43 (CEST)
Ja, exakt. LEO JOHANNES 19 augusti 2008 kl. 08.45 (CEST)
Se även Mediawiki:Subject m diskussion. 217.209.198.110 18 augusti 2008 kl. 15.20 (CEST)
Har lagt till en Finess/Gadget dar man kan aterstalla till "+". Vet att detta finns pa vissa andra projekt och aven om jag haller med om att Ny rubrik etc. ar tydligare (och darmed battre for nya anvandare) sa foredrar jag personligen det lilla pluset och antar att jag inte ar den enda. /Lokal_Profil 20 augusti 2008 kl. 02.17 (CEST)

Skrivartävling i ämnet astronomi[redigera | redigera wikitext]

Men anledning av Astronomiåret nästa år planerar vi en skrivtävling inom WP. Läs gärna förslaget på min användarsida och tyck till. --basil 20 augusti 2008 kl. 17.27 (CEST)

Överbyråkratisering av Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Behövs verkligen alla "omkringsidor" på svenska wikipedia? Ibland verkar det som att vi lägger betydligt mer tid på att diskutera olika riktlinjer och annat än att skapa och redigera artiklar. Det finns t.ex. under rubriken Essäer 35 sidor (39-4) Jag måste säga att jag har ganska svårt att begripa syftet med den del av dessa sidor. Ta t.ex. Wikipedia:Lista över dåliga artikelidéer. Varför?

Skall verkligen nya användare tvingas läsa igenom allt detta? Jag har varit med om flera diskussioner då helt plötsligt en användare som varit med ett tag hänvisar till en av dessa sidor som att det skulle vara lag. Är svenska wikipedia överbyråkratiserat eller är det bara jag som är ute och seglar? GhostRider ♠ 15 augusti 2008 kl. 14.08 (CEST)

Essäer ser jag som dokumenterad erfarenhet, och att regelverket (byråkratin) är fortsatt litet. Och med den nya bättre layouten på Wikipedia:Deltagarportalen tycker jag riktlinjerna och reglerna kommer fram på ett bra och tydligt sätt. Själv deltar jag inte i diskussionerna runt metasidorna men känner mig ändå tacksam för de erfarna som arbetar med dessa sidor. Dokumenterad erfarenhet hjälper att frågeställningar inte behöver ältas från ruta 1 varje gång de dyker upp.Wanpe 15 augusti 2008 kl. 14.29 (CEST)
Självklart behöver inte nya användare läsa igenom alla metasidor som finns.
Helt klart finns det många metasidor som inte är så bra eller jättenödvändiga. Att skapa enbart de bra och jättenödvändiga är lite svårt, det är som att enbart ägna sig åt att odla fram toppidrottsmän och inte bry sig om tävlande på lite lägre nivå alls - lätt att säga, svårt att göra. Själv har jag insett behovet av dokumentation mer och mer under den tid jag hållit på med Wikipedia. Utan exempelcis sidor om vad som kan snabbraderas och inte, skulle vi behöva diskutera det om och om och om igen, upprepa argumenten varje gång, och glömt bort var vi kan hitta den gamla diskussionen så vi inte ens kan hitta den. Sedan kan förstås en del av de sidor vi har ifrågasättas.
Största problemet, som jag ser det, är att vi är alldeles för fega med att redigera dessa sidor. Vi diskuterar dem och ibland skapar vi nya sidor, men vi är mer sällan djärva med att ordentligt ändra de metasidor vi redan har. Exempel: jag skapar en essä om att vi har för mycket skrutt på Wikipedia. Du skapar en essä om att vi har för lite skrutt på Wikipedia. Istället hade vi på en enda metasida om skrutt kunnat utarbeta en resonerande text om i vilka fall det är vettigt med skrutt på Wikipedia, och i vilka fall det inte är vettigt.
Jag vill inte har mer byråkrati och procedurer. Jag efterlyser ansträngningar att hålla vår dokumentation av våra arbetssätt up to date. // habj 15 augusti 2008 kl. 14.27 (CEST)
Jag håller verkligen med dig i ditt sista stycke, men hur görs detta lättöverskådligt? Jag håller även med om att vi måste samla de erfarenheter som finns, men idag upplever jag det som att denna information finns på för många ställen. Och samtidigt som vi är för fega att redigera metasidorna så är vi ännu fegare att radera det som inte längre är relevant. GhostRider ♠ 15 augusti 2008 kl. 15.03 (CEST)
Fast vi behöver inte radera e-längre relevanta sidor, det räcker med att museummärka dem och ta bort de ur alla kategorier (utöver museumkategorin). Men jag håller med att vi borde ha en välfungerande översikt. Förut fanns Wikipedia:Lista över artiklar om Wikipedia, men den hölls inte uppdaterad och har museummärkts. Kanske man skulle satsa på att uppdatera den. LEO JOHANNES 15 augusti 2008 kl. 15.16 (CEST)

Att kalla det nuvarande tillståndet överbyråkratisering, tycker jag är galet. Snarare är det ju en total brist på byråkratisk reglering, som tillåtit denna röra att uppstå. Att hindra folk från att skapa nya sidor och essäer i Wikipedia-namnrymden skulle däremot innebära en ökad byråkratisering. Och hur skulle det gå till? Själv delar jag Ghost Riders frustration, och försöker skriva på min dagbok på min användarsida i stället för att skapa ännu fler essäer, hjälpsidor och projekt. När det gäller årtalsartiklarna, har jag utnyttjat listornas diskussionssidor, t.ex. diskussion:Lista över vetenskapsår i stället för att starta ännu ett "projekt". När jag kom på idén att skapa en ny hjälpsida om varför artiklar raderas, ångrade jag mig snabbt och omarbetade i stället den befintliga sidan Wikipedia:Snabbraderingar (ändring 1 juli) så att den blev mer pedagogiskt förklarande. Det går att minska tillväxten av essäer och annat skrot i Wikipedia-namnrymden, men det kräver omtanke och självdisciplin. Jag vet inte om vi kan tvinga fram det. --LA2 15 augusti 2008 kl. 17.38 (CEST)

Inte heller jag tycker man kan kalla det för överbyråkratisering, snarare tvärtom. Systemet med essärerna är ju väldigt bra, att alla kan skapa sådana och skriva ner vad han eller hon/de tycker. Det som blir galet är att försöka stoppa utvecklingen genom att ta bort dem och framtida sådana, ty det förhindrar utveckling och engagemang. Något som verkligen är viktigt att notera är att en essär är inte något som man behöver ta åt sig av, och därför kan det heller inte belasta någon användare då det är fritt fram för en att läsa och bilda sig en egen uppfattning om vilka man håller med eller inte. Det är verkligen viktigt att betona. Det är dessutom ett intressant material och bra att det finns för att studera wikikulturen, vilket nya användare såväl som etablerade kan uppskatta./Dubbelosix 15 augusti 2008 kl. 17.45 (CEST)

Problemet med essäerna är att användare (ofta de som varit med ett tag) hänvisar till dem vid diskussioner som att de skulle vara lag. För nya användare så tolkas de lätt som att det är det som gäller. Tvärtom mot vad Jonathan skriver så tror jag att en massa essäer hämmar kretiviteten. Vad är syftet? Kan inte nya användare få bilda sig en egen uppfattning? Skall vi inte skriva artiklar istället för en massa berättelser som hur vi som varit med ett tag uppfattar att det skall vara? Om en användare vill beskriva hur just han eller hon upplever wikipedia, går det väl bra att använda sin egen användarsida?
Eftersom detta: Wikipedia:Strunta i reglerna är en officiell policy så finns det väl ingen anledning att skapa en massa regler? GhostRider ♠ 15 augusti 2008 kl. 18.50 (CEST)
Om ingen lärt sig av föregående generationer, hade vi levt kvar på stenåldern. Vitsen med namnrymden är inte att "skapa en massa regler" utan främst att dokumentera praxis. // habj 15 augusti 2008 kl. 20.09 (CEST)
Nu menar jag givetvis inte att erfarenheter skall utväxlas, men jag undrar om alla dessa sidor är rätt metod? Nya användare hittar dem inte, rutinerade användare behöver dem inte. GhostRider ♠ 15 augusti 2008 kl. 20.19 (CEST)

Ett litet projekt "slå ihop metasidor" vore nog inte så dumt. // habj 15 augusti 2008 kl. 20.09 (CEST)

Det låter som ett mycket bra förslag! Jag har ingen klar lösning på hur en förenkling skulle kunna ske, men jag är säker på att det kan göras. GhostRider ♠ 15 augusti 2008 kl. 20.19 (CEST)

Skapa nya sidor kontra bearbeta befintliga[redigera | redigera wikitext]

Vår proportion mellan "skapande av nya metasidor" och "bearbetande av befintliga" är inte bra. Vi borde engagera oss mer i de vi har, hellre än att slänga upp nya sidor om allt och inget. Exempel:

  • När ett antal användare ogillade Wikipedia:Globalt perspektiv så lade sig dessa användare alls inte i sidan utformning. De som utarbetade sidan samt tillämpade tanken ute på wikin kom därför att tro att tankesättet och dess tillämpning inte hade just något motstånd. Detta motstånd kom småningom till uttryck genom skapandet av en ny sida, Wikipedia:Läsarperspektiv. Sålunda har vi nu två sidor som delvis motsäger varandra. Om de som motsatte sig GP istället bearbetat sidan om globalt perspektiv, ändrat formuleringr till sådant de kunnat acceptera, skrivit in avsnitt som förklarar när man inte ska åberopa GP och varför, så hade vi idag kanske haft en sida, som största delen av wikigemenskapen kunnat ställa upp på.
  • Ganska många användare ogillar Wikipedia:Relevanskriterier. Personligen tror jag vi behöver sådana kriterier, men ogillar hur de vi har nu tillkommit - rätt många av kriterierna där kan ifrågasättas. Så länge vi som ogillar relevanskriteriernas utformning ignorerar sidan, kan den dock aldrig uppnå en form som vi kan acceptera.

Personligen tror jag att vi behöver mera träning i metoder för att söka samförstånd och hitta den linje som så stora delar som möjligt av wikigemenskapen kan acceptera. // habj 21 augusti 2008 kl. 14.48 (CEST)

Projekt bearbeta metasidorna?[redigera | redigera wikitext]

Skulle det finnas intresse för ett projekt med syfte att uppdatera metasidorna? Jag tänker då främst på att gå igenom dem och uppdatera, korrigera, förbättra språk och formuleringar, hitta nya och bättre sätt att säga saker. Tugga om dem så de ligger bättre i munnen och säger tydligare och bättre hur vi gör saker. Slå ihop likartade sidor. Flytta material mellan sidorna, så det blir lättare att hitta det man söker. Jobba på kategoriträdet.

Med "metasidor" menar jag här främst namnrymden Wikipedia, men det medför förstås utflykter till mallar, kategorier osv. Att föra tillbaka Hjälp-sidorna till namnrymden Wikipedia vore ett tydligt delprojekt (om wikigemenskapen tycker att detta bör göras, hittills har ingen sagt emot. Se WP:BB#Avskaffa hjälpnamnrymden?). Att passa på och se över dem samtidigt förefaller rimligt. // habj 22 augusti 2008 kl. 14.59 (CEST)

Omdirigeringsrättaren[redigera | redigera wikitext]

Nuförtiden när vi har den fiffiga lilla funktionen i programvaran Användare:Omdirigeringsrättaren, som automatiskt fixar dubbla omdirigeringar när sidor flyttas. Då borde vi väl ändra texten i MediaWiki:Movepage-moved?

Är hela problematiken med dubbla omdirigeringar borta i och med omdirigeringsrättaren, eller tar den bara hand om sådana som uppkommer via sidflytt? Kanske vi borde skapa ett stycka om dubbla omdirigeringar på Wikipedia:Omdirigeringar för att beskriva det aktuella läget (som jag inte har pejl på). // habj 21 augusti 2008 kl. 12.36 (CEST)

Vad jag har förstått så går Omdirigeringsrättaren in enbart vid sidflyttar, och inte när man skapar omdirigeringar manuellt (och råkar omdirigera till en annan omdirigering), så problemet finns delvis kvar. Det brukar fortfarande dyka upp en hel del på Special:DoubleRedirects. EnDumEn har lagt in en notis i Wikipedia:Hur man flyttar en sida#Dubbla omdirigeringar (men det hindrar ju förstås inte att det är omnämnt på flera ställen). --MagnusA 21 augusti 2008 kl. 12.46 (CEST)
Det vore bra om Wikipedia:Dubbla omdirigeringar ledde till relevant information, men den sidan finns inte. Special:Dubbla omdirigeringar finns däremot, men den sidan är en automatisk lista som inte går att redigera. Att omdirigera "Wikipedia:Dubbla omdirigeringar" till en sida om att flytta sidor känns inte helt rätt. // habj 21 augusti 2008 kl. 12.55 (CEST)
Nu finns den. Kanske kan någon administratör ändra i Mediawiki:Movepage-moved och göra något tillägg till Mediawiki:Doubleredirectstext (texten som visas på Special:Dubbla omdirigeringar). Tack. 217.209.198.110 21 augusti 2008 kl. 17.18 (CEST)
Enligt Wikipedia:Omdirigeringar#Dubbla omdirigeringar fixas alltså alla dubbla omdirigeringar automatiskt nuförtiden? ~Man behöver inte bry sig om dem alls? // habj 22 augusti 2008 kl. 02.15 (CEST)
Det var slarvigt skrivet av mig, nu är det kanske bättre. Omdirigeringsrättaren arbetar vid sidflyttar. 217.209.198.110 22 augusti 2008 kl. 09.48 (CEST)
MediaWiki-sidorna uppdaterade. Förbättra gärna (eller kom med förslag, den som inte är administratör och själv kan redigera sidorna). // habj 22 augusti 2008 kl. 14.53 (CEST)

Föråldrad bild[redigera | redigera wikitext]

Se Wikipediadiskussion:Sammanfattningsfältet#Bilden föråldrad. Någon som tar på sig jobbet? // habj 22 augusti 2008 kl. 14.48 (CEST)

Jobb utfört! :) /fluffTempus fugit 22 augusti 2008 kl. 15.07 (CEST)

Medling och/eller åsikter från flera behövs[redigera | redigera wikitext]

Jag har länkat direkt till denna rubrik på Wikipedia:Medling, med tanken att nya medlingsärenden och/eller situationer som behöver input från flera kan samlas under denna rubrik. // habj 22 augusti 2008 kl. 15.22 (CEST)


Ett litet redigeringskrig i antisionism har tagits till diskussionssidan. Vad händer sen? Inte minst med tanke på ämnets natur, torde input från flera behövas. // habj 22 augusti 2008 kl. 15.22 (CEST)

Mitt bidrag till konflikten förde nog inte själva artikeln framåt ett dugg, dock har jag stängt av användare:cutthecrap symboliska två timmar för h*ns agerande i denna och tidigare konflikter. El Maco 22 augusti 2008 kl. 22.42 (CEST)

Riktlinjer gällande socknar, landskommuner, köpingar, församlingar och ortsnamn?[redigera | redigera wikitext]

Vilka artikelnamn bör vi använda om orters administrativa och kyrkliga historia, och vilka bör redirectas till vilka? Idag är vi inte konsekventa, men det vanligaste verkar vara att det finns en artikel om orten och en om församlingen. Sockennamnet är ofta redirectat till församlingsartikeln, men den artikeln brukar bara handla om Svenska kyrkans verksamhet idag på orten, och saknar information om ortens historia och administrativa styre. Detta även om det finns en artikel om motsvarande landskommun, köping eller ortsnamn. T.ex. finns artikeln Holms landskommun, Medelpad, men i kategorilistor och andra uppräkningar över socknar är Holms socken länkad till Holms församling, Härnösands stift. Skön finns inte som ort på dagens kartor, så jag bytte namn till Sköns socken, och redirecteade Sköns köping och Sköns landskommun dit. Sköns församling är en separat artikel. Gjorde jag rätt?

Många orter heter samma sak, även i grannförsamlingar, och ibland lägger vi därför till kommun, län, landskap, stift eller församling inom parentes i artikelnamnet - utan någon som helst systematik. Först till kvarn får ortnamnet utan tillägg. Tänk om vi hade ett lika enkelt och konsekvent system som släktforskarna! Där skriver man alltid "by, församling (länsbokstav)", t.ex. "Birsta, Sköns fs (Y)". Kan inte missförstås. Mange01 19 augusti 2008 kl. 13.10 (CEST)

Personligen tycker jag inte att vi skall använda namn som kommit ur bruk. "Socken" bör därför redirectas till det modernare begreppet. Det finns givetvis inget hinder att berätta om socknen i artikeln. Riggwelter 19 augusti 2008 kl. 13.28 (CEST)
Nämligen? Bör man alltså sträva efter en sammanslagning av sockenartiklar och församlingsartiklar, eller döpa om sockenartiklar till modernaste administrativa benämning? I fallet Skön blir det "Sköns köping". Alternativt kan man döpa om alla socken- och köpingartiklar till ortsnamn. Mange01 19 augusti 2008 kl. 13.33 (CEST)
Jag tycker att man skall skilja på "värdsligt respektive andligt" administrativa benämningar. En församlingsartikel skall handla om församlingen, en kyrkartikel om kyrkobyggnaden och en ortsartikel om orten. Sockenartiklar bör följdaktligen omdirigeras till ortsartikeln. Kopplingarna kan istället framgå av wikilänkar i artiklarna ellr "se även"-avsnitt där så är lämpligt. Riggwelter 19 augusti 2008 kl. 13.52 (CEST)
Det här typen av frågor beträffande socknar (och t.ex. härader) är ett riktigt gissel på Wikipedia. Vissa driver linjen att socknarna upphörde 1863, andra att de fortfarande existerar och emellanåt utbryter redigeringskrig mellan användarna. Problemet resultatlöst har avhandlats på en rad diskussionssidor och är nog ytterst svårt att uppnå konsekvens. /Annika 19 augusti 2008 kl. 14.09 (CEST)
Socknarna har förvisso upphört och dels blivit kommuner, dels församlingar inom Svenska kyrkan. Men det är också sant att Gustav Vasa är död, och ändå har vi en artikel om honom. Sockar, härader och landskap är historiska och kulturella företeelser, som det kan vara värt att skriva om. Socknarnas historiska gränser är förmodligen stabilare än dagens församlingar, som emellanåt slås samman och omorganiseras. Till frågan kommer att församlingar dels är organisatoriska/administrativa enheter inom Svenska kyrkan, dels en geografisk indelning som är markerad på kartor, används i folkbokföringen och vid indelningen i valkretsar. Vilken aspekt av församlingen är det man beskriver egentligen? Svenska kyrkan har en indelning i tre nivåer: stift, pastorat och församlingar. Pastoraten har ibland egna artiklar, men sällan innehåller de mer än en lista över församlingar, för vad finns det egentligen att skriva om ett pastorat? Pastoraten är enbart en administrativ indelning, som saknar koppling till folks vardag. Jag har ibland infogat pastoratartiklarna i artiklarna om stiften. --LA2 19 augusti 2008 kl. 15.45 (CEST)
Jag tror att man också bör påminna om att socknarna används av antikvariska myndigheter för att ange fornminnen o.d. Och då är det socknar enligt en äldre indelning (1920tal?), som ännu gäller. När man skriver om låt oss säga runstenar och liknande behöver man länka till socknen, men tyvärr blir det då ofta en rödlänk eller en inte fullt adekvat redirect. I fallet med socknar ser jag för min del gärna stubbartiklar (i brist på bättre) som åtminstone samlar relevanta länkar och koordinatangivelser. Taxelson 19 augusti 2008 kl. 17.56 (CEST)

(börjar om till vänster) När det gäller orter, har jag konsekvent flyttat artiklar med samma namn så att det blir "ortsnamn, kommun". Problemet blir när det finns svenska ortsnamn i Finland som krockar. Det är vanligt med samma namn på småbyar i samma kommun, vilket löses med att de får var sin rad på en gaffelsida. /Mikael Lindmark 19 augusti 2008 kl. 23.40 (CEST)

Självklart förtjänar socknarna egna artiklar! I likhet med landskapen har dessa en längre kontinuitet än de nuvarande och under ständig förändring stående administrativa indelningarna. Men andra nu övergivna indelningar förtjänar nog också egna artiklar (till exempel de storkommuner som bildades från 1952 men oftast slogs samman i ännu mycket större enheter 1971).

Den fråga som kan uppstå är var man i så fall skall placera sådan historisk information som har längre varaktighet (kyrka, byindelning, herrgårdar, fornminnen). I de flesta fall kan man placera den i sockenartiklarna. Sådant som däremot specifikt rör sentida bebyggelse (till exempel stationssamhällen som uppstått inom en sockens gränser under 1800-talet) kan kanske behandlas i någon annan mer lämplig artikel.

Det finns goda skäl till att antikvariska myndigheter och åtminstone konsthistorisk litteratur fortsätter att använda socknar och landskap. Skulle man helt övergå till samtida indelningar skulle förvirring uppstå om vad som egentligen avses i äldre publikationer eller inventeringar. Det är bättre att arbeta med indelningar som ur administrativ synpunkt är tydligt obsoleta men tack vare sin långa historia ännu har en förankring i det allmänna medvetandet än att övergå till en mångfald nya indelningar som kontinuerligt blir obsoleta utan att någonsin få någon sådan förankring. --Hegvald 20 augusti 2008 kl. 01.28 (CEST)

Jag anser fortfarande att det är nutida administrativa och kyrkliga indelningar som bör gälla, av den enkla anledningen att det är nutiden vi bör skildra. Det är emellertid inget fel på att skildra dåtid eller tidigare indelningar (allt annat vore ju märkligt) eftersom vi vänder oss till en samtida användare - inte en användare som envisas med att prata om ett historiskt begrepp som just socken. Den samtida användare som söker på sockenbegreppet omdirigeras till det nu gällande begreppet, men kan givetvis läsa om även den historiska betydelsen. Detta är inte ett stort problem, så låt oss inte skapa ett sådant. Vad som avses i äldre publikationer eller inventeringar hanteras lättast med omdirigeringar till nu gällande begrepp. Riggwelter 20 augusti 2008 kl. 01.53 (CEST)
Det är knappast är entydigt vilket nutida begrepp man skall omdirigera till. Den nuvarande kommunen, tätorten, församlingen eller vad? Och vem har bestämt att "det är nutiden vi bör skildra" i motsats till historien? Finns det någon Wikipedia-policy som säger detta? --Hegvald 20 augusti 2008 kl. 02.23 (CEST)
I norra Sverige är det förvirrande att använda landskap som referens. Dels överensstämmer inte länsgränserna med landskapsgränserna, även om namnet är detsamma, dels så är tidpunkten för landskapet Norrbotten osäker, 1810 eller 1995? Och på samma sätt som kommuner sammanblandas med tätorter, så sammanblandas landskapen konsekvent med länen, till exempel landskapet Jämtland sammanblandas med Jämtlands län, osv. /Mikael Lindmark 20 augusti 2008 kl. 08.26 (CEST)
Med den allra största respekt för Riggwelter i allmänhet vill jag just i det här fallet bestämt protestera mot hans påstående att "det är nutiden vi bör skildra". En encyklopedi är ingen här-och-nu-text - den skall skildra alla tider, och då är även formellt avskaffade institutioner, administrativa enheter etc precis lika relevanta som nuvarande. /FredrikT 20 augusti 2008 kl. 08.45 (CEST)
Håller med FredrikT. Det finns artiklar om Malmöhus län och Kristianstads län, de är inte infogade i Skåne län. Av samma anledning kan man mkt väl skriva om både socknar och församlingar. Men låt inte detta vara ett klartecken för att skapa 10 000 substubbar om Sveriges alla socknar. /Grillo 20 augusti 2008 kl. 10.53 (CEST)
Håller helt med FredrikT: skall skildra alla tider! Titta t ex på Föllinge socken. /Nesse 20 augusti 2008 kl. 11.13 (CEST)
Wikipedia måste spegla den historiska utvecklingen om den ska ha något som helst encyklopediskt värde. Att i så fall omdirigera en artikel om en socken till en artikel om nuvarande församling är ju fullständigt huvudlöst eftersom det numer endast undantagsvis är samma sak. Inom historieforskning, arkeologi, hembygdsforskning och släktforskning är sockenbegreppet centralt och viktigt. Om man blandar ihop begreppen socken, nutida församling och tätort kan resultaten bli katastrofala, något jag ofta ser exempel på i mitt arbete. Som jag ser det är det enda vettiga att skriva artiklar om alla de administrativa enheter som bär eller har burit ett visst namn och därtill förklara hur de olika enheterna förhåller sig till varandra historiskt och geografiskt. Skriver vi om Xby, så bör det alltså finnas artiklarna Xby (tätort), Xby socken, Xby landskommun, den tidigare Xby församling, den nuvarande Xby-Yby församling, samt kanske även Xby härad om ett sådant funnits. Endast i de fall de olika enheterna varit identiska kan man omdirigera ett uppslagsord till ett annat. / Gunnar Creutz, arkeolog, alias Achird 20 augusti 2008 kl. 11.30 (CEST)
Åja, "fullständigt huvudlöst" är det inte! Det räcker gott med en artikel om "Viby i Närke", och i samma artikel kan både den historiska socknen och den nuvarande geografiska församlingen (del av Hallsbergs kommun) täckas. Om denna artikel sedan ska heta Viby socken, Viby församling, eller Viby (Närke) är ju bara en fråga om rubriksättning. --LA2 20 augusti 2008 kl. 14.59 (CEST)
Om man nöjer sig med en sammanslagen artikel för tätort, socken, landskommun och församling, så måste man i så fall i denna artikel mycket tydligt klargöra skillnaderna och de historiska relationerna mellan de olika enheterna. I annat fall förblir WP oanvändbart för den historiskt intresserade. Jag använder ju WP dagligen som uppslagsverk både privat och i jobbet, men när det gäller just äldre tiders administrativa indelning så har jag tyvärr sällan något att hämta på WP eftersom informationen här inte är tillräckligt detaljerad för mina behov. / Achird 23 augusti 2008 kl. 13.19 (CEST)

Jag vill alltså inte ta bort artiklar eller referenser om/till föråldrade administrativa indelningar. Det jag i grund och botten bygger min argumentation på är att jag inte tycker att vi skall ha formuleringar av typen "Å är en ort i Torps socken, Skogs landskommun". Det är helt OK att i artikeln om Å skriva att "Å tillhörde tidigare Torps socken och Skogs landskommun som numer har uppgått i By kommun", men att beskriva det som om att Å idag ligger i Torps socken anser jag vara missvisande. Det är det som jag avser med att artiklarna skall följa nu gällande administrativa indelning. I övrigt instämmer jag såväl med FredrikT som Grillo. Riggwelter 20 augusti 2008 kl. 11.14 (CEST)

Problemet är ju att det bara är formellt sett som socknar och härader upphört. I folks medvetande finns de oftast kvar och används flitigt i dagligt tal. För dessa människor ligger Å fortfarande i Torps socken! Likaså ligger exempelvis Skövde, Skara och Falköping fortfarande i Skaraborg, även om Skaraborgs län formellt upphörde för tio år sedan. / Achird 20 augusti 2008 kl. 11.51 (CEST)
Jo, men då skriver man ju lämpligen. "Å låg mellan år n och m i Torps socken" i historikstycket. Detta är kanske viktigare för områden där sockennamnen är inarbetade. Det skiljer sig ju mellan olika platser i Sverige. Dagligt tal och folkligt medvetande får ju aldrig gå före vad som faktiskt gäller. Att Kristianstad inte längre är någon residensstad, men en gång i tiden varit det, är ju ett faktum, och bör anges i artikeln om staden. /Grillo 20 augusti 2008 kl. 12.10 (CEST)

Absolut identiska socknar, köpingar, etc, borde inte krävas för att de ska omdirigeras till varandra. En och annan by kan ha överförts till/från ett annat område. Huvudsaken är att man inte sammanblandar en tätort med ett större område. Men de geografiska förändringarna måste framgå av artikelns historiebeskrivning.

Jag stödjer förslaget att varje ort/socken bör ha en församlingsartikel, och minst en världslig artikel. Församlingsartikeln bör enbart handla om svenska kyrkans verksamhet och herdaminnen, med länkar till respektive kyrkobyggnader. Den världsliga artikeln behandlar ortens/socknens historia, världsliga administration, demografi och geografi.

Vad ska den världsliga artikeln tituleras? Det får man avgöra från fall till fall. Om ortsnamnet fortfarande finns på kartorna och avser ungefär samma område som socknen så föreslår jag att man avänder det, men om det finns risk för sammanblandning bör man precisera socken, landskommun eller köping i titeln. Välj då den beteckning som oftast används idag. Främsta valet bör då vara socken, eftersom det fortfarande är ett begrepp som används, av ovanstående diskussion att döma. Landskommun och köping inte är lika djupt rotade. Notera att i 1917 års uggleuppslagsverk används fortfarande ordet socken, även om orter som då varit landskommuner sedan 30 år tillbaka. Så ortsnamn och sockennamn är förstaval vid namngivning av artikeln.

Byar och samhällen som är mindre än en socken bör alltid ha en kommun angiven i titeln, även om det idag inte finns någon annan artikel med samma namn. Finns flera byar med samma namn i samma kommun, eller om byn inte finns kvar längre och kommunen inte existerade när byn fanns, kan man ange sockennamn, t.ex. "Byn, Sköns socken".

Förslag till åtgärder:

  • Skapa en sockenartikel för varje församling som idag saknar sådan, och låt den i normalfallet omdirigeras till motsvarande landskommuns-, köping- eller ortsartikel om sådan finnes och inte avviker allt för mycket geografiskt. I annat fall skapas en stubbsockenartikel.
  • Vid omdirigering av sockenartikel till ortsartikel, se till att socknen omnämns i textens ingress, helst med årtalsangivelse.
  • Flytta eventuell text om ortens historia och världsliga administration från församlingsartkeln till socken/ortsartikeln.
  • Lägg in en länk under "Se även" från församlingsartikeln till orts/sockenartikeln och vice versa.
  • Ta bort sockenkategorier från församlingsartiklar, och lägg dem istället i socken/ortsartikeln.
  • Se till att seockenlistor, t.ex. i tingslagsartiklar, länkar till socknarna och inte församlingarna.

Mange01 20 augusti 2008 kl. 15.07 (CEST)

Jag utgår ifrån att detta inte innebär att du eller någon annan planerar att spotta "x är en socken i y"-artiklar? /Grillo 20 augusti 2008 kl. 16.21 (CEST)

Det här blir ett långt inlägg, men förhoppningsvis kan det kasta lite ljus på varför artiklarna ser ut som de gör idag. En del är kanske självklarheter, annat inte. Till att börja med vill jag rekommendera Användare:Jorchr/förslag, som ger en bra bakgrund även om jag inte håller med om alla förslagen. Resonemanget som följer började växa fram som en aldrig publicerad kommentar till den sidan.

Som jag ser det finns det två olika punkter att utgå ifrån, delvis motsägande, när man avgör hur artiklar ska delas upp och vad som ska ingå.

  • Artiklar om en viss typ av indelning innehåller en viss typ av information.
  • All information om ett område samlas i en artikel om området, om det finns olika avgränsningar som inte sammanfaller får de olika artiklar men annars inte.

Nationalencyklopedin har valt den förra angreppspunkten när det gäller artiklar om län och landskap, där det finns en tydlig uppdelning av vilka ämnesområden som tas upp i vilken artikel och det därför framgår varför Blekinge och Blekinge län är olika artiklar, trots att exakt samma område beskrivs. Däremot har de valt den senare angreppspunkten i artiklar om socknar/församlingar/landskommuner, som nominellt handlar om församlingar men som också tar upp områdets historia långt före 1863. "Huvuduppslagsorden" är församlingarna sådana de såg ut fram tills för några år sedan - om man slår upp församlingar som bildats de senaste åren blir man hänvisad till de äldre enheterna för utförlig information. Delvis kanske det beror på att de drar sig för att skriva om en massa artiklar i takt med att Svenska kyrkan slår samman församlingar, men jag tror också att det beror på den antikvariska/kulturhistoriska aspekten.

Riksantikvarieämbetet valde (enligt vad jag tror att jag har läst på någon diskussionssida) att frysa sockenindelningen 1951, alltså precis innan den första stora vågen av kommunsammanslagningar. Nationalencyklopedins indelning stämmer alltså inte precis överens med RAÄ:s sockenindelning, speciellt inte i förortsområden där många församlingsdelningar och -sammanslagningar skedde 1952-2000. Å andra sidan stämmer inte RAÄ:s indelning riktigt heller med socknarna som de såg ut när de senast definierades juridiskt, alltså 1862. Förklaringen är att de områden som var både landskommuner och församlingar fortsatte att kallas socknar fram till 1951, till och med i uppslagsverk, och när en landskommun och en församling delades i två längs samma gräns kallades de två nya enheterna socknar - förstås felaktigt i juridisk-teknisk mening, men vad det verkar allmänt accepterat utanför rent juridiska sammanhang, tillräckligt för att RAÄ skulle använda den ändrade indelningen. I fortsättningen av detta inlägg använder jag "socken" som samlingsnamn på dessa områden, oavsett status idag.

Ytterligare en faktor i sammanhanget är hur man definierar en ort. Ursprungligen beskrev svenskspråkiga Wikipedia geografiska enheter som hade samma namn i samma artikel - uppgifter om kommuner blandades sålunda ofta med uppgifter om tätorter. Sedan genomfördes en uppdelning, där kommunmaterialet flyttades till X kommun och X fokuserades på de av SCB definierade tätorterna. Baserat på SCB-data skrevs stubbar om alla tätorter och därefter alla småorter, det vill säga ner till 50 invånare. Här någonstans uppstod ett av de problem som vi diskuterar nu. Den lokala uppfattningen av vad som är en ort skiljer sig nämligen ibland avsevärt från den statistiska definitionen. Jag har uppfattat det som att skillnaderna är mest problematiska för orter med (enligt SCB-definitionerna) färre än cirka 500 invånare. Ibland räknar SCB ihop flera mindre samhällen under ett av samhällenas namn, men det är oftast hanterbart. Däremot blir det problem om en tätort eller småort har samma namn som en socken. Det har inte alltid setts som självklart att orten ska ha artikeltiteln utan särskiljning, och ofta har invånarantal och andra data blandats på ett sätt som gjort det oklart vilket område artikeln egentligen handlar om. Å andra sidan är hela socknens näringsliv och historia ofta relevant för att förstå hur en viss tätort har växt fram.

Helhetsbilden har också saknats; mitt intryck är att många som skriver i denna typ av artiklar sällan rör sig utanför artikelnamnrymden, diskussionsnamnrymden och användardiskussionsnamnrymden. Och det kan vara svårt att hitta trovärdiga källor till att sockenbegreppet lever eller inte lever i en viss del av Sverige - användare med lokalkunskap är förstås bra men finns inte överallt, och för att nå enighet krävs ofta mer än att någon hävdar sig veta.

Hur går vi då vidare? Personligen håller jag närmast med LA2 ovan, alltså att vi på kommunnivå och nedåt bör använda samma princip som NE och tillämpa ett geografiskt område - en artikel. Tätorter bör alltså i normalfallet beskrivas i andra artiklar än socknar, naturligtvis med korshänvisningar. Artiklar om församlingar som slagits samman det senaste årtiondet beskriver bara nu gällande kyrkliga förhållanden, övriga artiklar om församlingar beskriver även landskommun- och sockenförhållanden. När nutida kommuner och församlingar sammanfaller (Burlöv, Gällivare och Karlskoga bland annat) anser jag att separata artiklar är motiverade, men då blir det förstås visst överlapp mellan dem gällande äldre historia.

Hur gemensamma artiklar om församlingar/landskommuner/socknar bör namnges är förstås en knepig fråga. En lösningsmöjlighet är kanske att inte per automatik ge mindre tätorter företräde till artikelnamnet utan särskiljning, utan att i så fall flytta dem till X (tätort). Formen X, Y kommun är sämre ur den synvinkeln eftersom (fd) församlingen/fd landskommunen/socknen också ligger i Y kommun, och det är vanligt att i andra uppslagsverk lägga X församling under uppslagsordet X med t ex en siffra som särskiljningsled i stället. När folk går in på X kanske de förväntar sig en grensida eller en artikel om X församling snarare än en artikel om pytteorten X.

Däremot förstår jag inte riktigt poängen med att "påtvinga" byar som inte gett namn åt någon socken ett särskiljningsled, om det inte behövs. Det gör det svårare att länka i andra artiklar, och läsaren får exakt samma information om man i artikelns inledning skriver "X är en by i Y kommun."

Hjälp, det här inlägget tog alldeles för lång tid att skriva, och kommer förmodligen att ta alldeles för lång tid att läsa. Jag hoppas att det ändå innehåller något matnyttigt. //Essin 20 augusti 2008 kl. 19.47 (CEST)

Tack Essin för att du försöker reda ut det hela (jo, jag läste rubbet). Ett förtydligande av Essins inlägg: Att ändra orter från "X" till "X, Y kommun" eller "X, Y socken" är fel ifall det bara finns en ort med det namnet. Ifall det finns en ort och en församling/socket etc med samma namn ska man ändra (små)orten "X" till "X (småort)" eller nått i den stilen, men inte annars. Föresten kan jag bekräfta att socken är ett helt utdött begrepp i norra Norrland. /Mikael Lindmark 20 augusti 2008 kl. 20.18 (CEST)
Jag började för ett halvår sedan skissa på det förslag som Essin refererar till (Användare:Jorchr/förslag). Jag insåg då att problemet är så pass komplext att jag inte orkade driva frågan vidare. Samtidigt såg jag att Aner ihärdigt jobbade med att lägga in sockeninformation i motsvarande församlingsartiklar.
När det gäller den här ställda grundfrågan anser jag att vi bör ha separata artiklar för församlingar, medan socknar oftast kan behandlas i artikeln för huvudorten, åtminstone då orten och socknen har samma namn. Skulle vi enas om en sådan riktlinje återstår dock ett omfattande jobb med att flytta icke-kyrklig information från församlingsartiklarna. Det kan bli svårt att få detta arbete utfört. --// jorchr 20 augusti 2008 kl. 20.35 (CEST)
Jag tycker att det är en bra riktlinje att börja med. Att få igång arbetet kanske är nått för Wikipedia:Veckans tävling? /Mikael Lindmark 20 augusti 2008 kl. 20.59 (CEST)
Utmärkt förslag.
Hur undviker vi att vissa församlingsartiklar blir väldigt tunna? Mallen mall:församlingsfakta används i cirka 1500 artiklar.
Åtminstone för artiklar titulerade Socken kan mallen Sockenfakta användas, men mallen bör nog omarbetas lite enligt dess diskussionsida. Idag förekommer den enbart i ett 40-tal sockenartiklar. Alternativt kan man använda mallen Ortsfakta Sverige, som idag finns i cirka 4000 artiklar. Mange01 20 augusti 2008 kl. 22.52 (CEST)

Vi behöver skilja på analys av läget och förslag till åtgärder. Tiden verkar inte riktigt mogen för det senare. Jag föreslår att vi ägnar oss åt att förbättra artikeln Sveriges administrativa indelning. Där står nu att socknar upphörde 1862. Men var det inte 1863? Kan vi få exakta datum på beslut och ikraftträdande? Den artikeln behöver mer text, inte bara en massa hänvisningar till andra artiklar. Den behöver en historisk genomgång, inte bara "nu" och "förr". Den behöver också bra källhänvisningar. Artikeln kan också ta upp flera system, t.ex. nämns RAÄ och beslutet 1951 inte i den nuvarande artikeln. Hur är det med andra religiösa samfund än Svenska kyrkan? Hur är det med SAB-systemets indelning av Sverige? Har Riksidrottsförbundet någon översikt eller sammanställning över hur olika specialidrottsförbund delar in landet i regioner? Hur fungerar regionmästerskap? Det kan ju påverka hur vi bör kategorisera fotbollsklubbar. Vilka fler indelningar finns? --LA2 21 augusti 2008 kl. 03.59 (CEST)

Commons tillåter olovlig spridning av fotografiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Sverige har, till skillnad från många andra länder (däribland USA), ett upphovsrättsliknande skydd även för fotografiska verk som inte uppnår verkshöjd:

Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. /…/ Rätten enligt första stycket gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes. /…/ Är ett sådant arbete eller en del av det föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande.
5 kap. 49 a § Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Detta är relevant bland annat för fotografiska reproduktioner av tvådimensionella verk där det avbildade verket inte längre skyddas av upphovsrätten. I USA anses sådana reproduktioner inte vara tillräckligt originella för att skyddas av upphovsrätten, så om de har framställts där får de alltså spridas fritt.

Som synes är situationen i Sverige inte densamma: om reproduktionen skapats för mindre än 50 år sedan krävs fotografens tillstånd för att sprida bilden. Den sista meningen i citatet ovan betyder att detta gäller även för bilder som inte upphår verkshöjd. (Om fotografiet uppnår verkshöjd skyddas det av full upphovsrätt i 70 år efter upphovsmannens död.)

Tills idag har Wikimedia Commons, Wikipedia och de andra Wikimediaprojektens gemensamma mediadatabas, beaktat detta. Efter två uttalanden från Wikimediastiftelsens styrelse och en omröstning har dock policyn rörande avbildningar av tvådimensionella verk ändrats.

Enligt policyn är det nu tillåtet att ladda upp i Sverige framställda fotografiska reproduktioner av tvådimensionella verk (förutsatt att det avbildade verket är i allmän ägo) utan fotografens medgivande.

Enligt svenskt lag är det dock fortfarande olagligt att utan fotografens medgivande ladda upp eller ladda ner fotografiska bilder som skyddas enligt 5 kap. 49 a § Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Svenskspråkiga Wikipedias deltagare bör diskutera vad detta innebär för det egna projektet och hur man bör förhålla sig till sådana bilder. LX (diskussion, bidrag) 19 augusti 2008 kl. 23.57 (CEST)

Jag har nu i efterhand läst diskussionen och denna straw poll. Det känns lite som att de engelskspråkiga har kört över de andra. Men om jag fattar det rätt kan de nu återställa till exempel commons:Image:Midvinterblot.jpg (som Thuresson hade raderat). /Pieter Kuiper 20 augusti 2008 kl. 00.06 (CEST)
Vi bör inte använda den här typen av bilder eftersom det kan ställa till problem för den som vill kopiera Wikipedia i Sverige. Den som laddar upp den här typen av bilder får själva avgöra i vilken mån de vill följa olika lagar (och det är en fråga om privatmoral), men den som kopierar och återpublicerar Wikipedia (eller delar därav) kan bli lurad av att vi kallar oss för "den fria encyklopedin" och genom att använda bilder som är ofria (i någon del av världen) sätter vi folk i klistret och ger dem potentiella juridiska problem. Därigenom förhindar vi kopiering och återpublicering av Wikipedia (i den delen av världen där copyright problemen finns) och gör oss därmed mindre fria (än vad vi borde vara). You should think of free as in free speech, not as in free beer. MiCkE 20 augusti 2008 kl. 00.19 (CEST)
Den omrostningen gick snabbt. Har inte varit jatteaktiv den senaste manaden men ar anda forvanad over att detta ar det forsta jag hor om omrostningen (nu nar den ar slut). Som Pieter sager sa kanns det som om en.wiki folket har gjort en drive for att fa igenom sitt beslut. Beslutet har ju bade for och nackdelar men det kanske ar dags att skapa Commons:Template:PD-Art/sv med tanke pa att de flesta av de svensktalande ateranvandarna kommer att riskera lagbott var gang de anvander bilder pa nordiska tavlor. /Lokal_Profil 20 augusti 2008 kl. 01.51 (CEST)
Om man bara läser den svenska (eller tyska eller brittiska) lagtexten, så får jag upphovsrätt så fort jag använder en kopieringsapparat, något som de flesta skulle betrakta som absurt. Till exempel skulle faksimilutgåvor av gamla böcker då bli upphovsrättsligt skyddade. Både i Storbritannien och Tyskland finns rättsfall som pekar åt båda håll, en del domar menar att man sådana bilder skyddas, andra domar menar att de inte skyddas. Gränsdragningen är alltså inte självklar utifrån lagtexten. Jag känner inte till några svenska rättsfall. Gör ni? Frånvaron av rättsfall kan tyda på att utgivarna av faksimilböcker inte har ansett sig åtnjuta upphovsrättsligt skydd. --LA2 20 augusti 2008 kl. 01.50 (CEST)
Nja, det är inte absurt med upphovsrättsskydd för en faksimilutgåva av en dödahavsrulle. Och frånvaran av rättsfall tyder nog på att förläggare ber Nationalmuseum osv om tillstånd och att de betalar för bilder på Midvinterblot. /Pieter Kuiper 20 augusti 2008 kl. 08.49 (CEST)
Min åsikt är densamma som uttrycks av Erik Möller (01:34, 25 July 2008) överst på den angivna "straw poll"-sidan. Det finns nämligen inga klara gränser för upphovsrätten, och om vi svär att aldrig någonsin ge oss in i gråzoner, så blir vi totalt handlingsförlamade. Det jag skriver just nu, kanske Göran Greider redan har skrivit i någon bok som jag inte har läst, och då skulle jag begå upphovsrättsintrång, så det är bäst att jag aldrig skriver ett enda ord. Boken jag köpte på antikvariat för att scanna i Projekt Runeberg, kanske var en skickligt gjort faksimilutgåva som Bonniers gav ut med falskt tryckår, så den kanske inte alls är fri från upphovsrätt. Bäst att köra 70 km/h på motorvägen, för min hastighetsmätare kan ju ha ett mätfel på 40 km/h. -- Resultatet blir att man handikappar sig själv i en orimlig strävan att uppfylla teoretiska krav, tvångstankar av säkerhetsmarginal-på-säkerhetsmarginal, som inte har något med verkligheten att göra. Vi har friheten att köra 110 km/h på motorvägen, och den friheten bör vi utnyttja. Vi har också friheten att läsa och kopiera ur uggleupplagan ur Nordisk familjebok. Trots att det senare inte uppenbart framgår av lagtexten, så har sju års praktik (den scannades av mig 2001-2002 och har flitigt återanvänts i susning.nu och i Wikipedia) visat att inga rättsfall blir följden av ett sådant handlande. Tyskarna var högst tveksamma när jag 2005 laddade upp Meyers Blitz-Lexikon från 1932 på tyska Wikisource, men den ligger kvar tre år senare och förlaget (idag: Brockhaus) har inte väckt åtal mot detta. Projekt Runeberg har flera böcker som är scannade från sentida faksimilutgåvor, och ingen har åberopat någon upphovsrätt till dem. Vi har en frihet och den bör vi utnyttja. -- Har Nationalmuseum klagat? Skriftligt? Har vi offentliggjort deras klagan? Vill de därefter fortfarande gå till domstol? --LA2 20 augusti 2008 kl. 14.51 (CEST)
Har WMF eller något Wikimediaprojekt fått in klagomål för att de tillhandahåller faksimiler av gamla (>75 år efter upphovsmannens död) tvådimensionella verk? /Yvwv [y'vov] 20 augusti 2008 kl. 18.00 (CEST)
Ja, Nordiska museet kontaktade Mats Halldin 2006 därför att Wikipedia använde sig av en bild på drottning Christina i strid med upphovsrättslagen. Thuresson 20 augusti 2008 kl. 18.35 (CEST)
Om det stämmer så tappar jag rejält förtroende för Nordiska. Att en privat ägare hävdar sin rätt kan jag förstå, men är inte statliga museers uppgift att göra verk tillgängliga för allmänheten? /Yvwv [y'vov] 20 augusti 2008 kl. 18.40 (CEST)
Ja, men de kan ta betalt. Om en förläggare vill ha en bild på drottning Kristina i en bok, får de betala. Det är inget konstigt med det. /Pieter Kuiper 20 augusti 2008 kl. 18.51 (CEST)
Vi bör skilja på två frågor: (1) Har de någon rätt? Dvs finns det något upphovsrättsligt skydd för sådana bilder? Detta är högst osäkert, det är svårt med gränsdragningar och ont om rättsfall. (2) Om museet nu har en rätt, bör de hävda den? Eller bör de ha till policy att hjälpa spridningen av fri kunskap? Fråga 2 kan besvaras alldeles oberoende av fråga 1, och den kan besvaras olika av olika museer. Så vitt jag vet, har Sveriges museer inga direktiv från regering och departement i den här frågan, utan har full frihet att själva fundera ut sitt svar. Även om museet inte har något stöd i upphovsrätten, så kan de försöka att hävda sig med andra medel. Ett sådant medel är hot och skrämsel. Och det kostar inget att påstå att man har stöd i upphovsrätten, även när så inte är fallet. Det är inget straff på falska anspråk på upphovsrätt, så kallad copy-fraud. För museet har det rentav fördelen att hot är gratis, medan det kostar pengar att starta rättegångar. Jag vet inte vilken bild det handlade om 2006, men tydligen räckte det med hot i det fallet, som väl aldrig gick till rättegång? Eftersom fråga 1 är så osäker, kan det vara en fördel för oss att vädja till en vänlig inställning i fråga 2. Detta kan vara svårt, men kanske kan vi hitta några mindre museer som kan visa vägen för de större. Vilka museer i Sverige har en fri och öppen attityd idag? Hur kan vi hjälpa och stödja dem? --LA2 20 augusti 2008 kl. 19.42 (CEST)
Jag har snackat lite med Västerbottens museums om deras fotoarkiv där de har cirka 4 miljoner fotografier och negativ. Jag frågade snällt ifall jag fick fota av foton där upphovsrätten gått ur tiden för publicering på wikipedia, men svaret var negativ. Jag var dock mycket välkommen att titta eller köpa kopior. /Mikael Lindmark 20 augusti 2008 kl. 20.37 (CEST)
Jovisst är det två skilda frågor; den juridiska om huruvida upphovsrätten gäller, och den kulturpolitiska huruvida skattefinansierade institutioner gör rätt i att låsa in det svenska kulturarvet bakom en byråkratisk mur. Vi bör inte välta grundpelaren att respektera upphovsrätten, däremot tycker jag att föreningen Wikimedia Sverige borde bedriva lobbying för att museer etc bör sluta hävda upphovsrätt för sådant här material. Man skulle till exempel kunna skriva debattartiklar i dagspress och fackpress. Jag tror inte att vi kan få till någon lagändring, men en ändring i museivärldens praxis borde inte vara omöjlig att få till. /Yvwv [y'vov] 20 augusti 2008 kl. 20.47 (CEST)
Jag håller med dem som tycker att upphovsrättshävdarna är knasiga och sätter stora käppar i hjulen för allas vår frihet. Vi bör dock inte underlätta för dessa knasbollar att sätta åt våra användare genom att införa ofria element i vårat fria uppslagsverk. Om risken finns att någon åtalar någon som kopierar och sprider Wikipedia för upphovsrättsbrott, då har vi inte gjort den fria kunskapen en tjänst Det var nog inte så klart vad jag menade med mitt citat ovan: You should think of free as in free speech, not as in free beer. Det jag menade var att det kan ju verka som att man är snäll när man bjuder någon på gratis öl, men när man samtidigt säger åt personen att sätta sig i bilen och köra då har man gjort den personen en otjänst. Vi bör alltså inte lägga in saker som potentiellt är skyddat av upphovsrätten och sedan säga till alla att kopiera oss bäst de vill, för då gör vi dem en otjänst. MiCkE 20 augusti 2008 kl. 21.19 (CEST)

Det finns orubbliga knasbollar på commons, till exempel sådana som raderar bilder från 1870, se till exempel Commons:User talk:Codeispoetry/Archiv1#Image:Arthur von Oettingen.jpg. Angående museum, varför skulle vi lobba för att Nationalencyklopedin och andra kommerciella förlag kan använda deras bilder gratis? Det är inte så enkelt att ta bra bilder av konstverk. Museum tillåter ofta användning för de syften som wikipedia behöver bilderna för. /Pieter Kuiper 20 augusti 2008 kl. 21.53 (CEST)

Varför skulle vi lobba?... Därför att vi (som tror på Wikipedia och/eller är med i Wikimedia Sverige) vill främja fri spridning av kunskap! NE och andra har ju friheten att använda innehållet i Wikipedia och Wikimedia Commons, så länge licenserna följs. Om de är kommersiella eller ej, spelar ingen roll. Snarare tvärt om, för material som bär på förbehållet att de inte får användas kommersiellt (CC-NC) får inte laddas upp till Commons. Vi hoppas förstås att även svenska museer vill bidra till Wikimedia Commons, Wikipedia och andra projekt inom fri kunskap. --LA2 20 augusti 2008 kl. 23.27 (CEST)
Mmm, vore bra om vi kunde lobba lite för det här faktiskt. Håller till skillnad från Pieter med LA2 att det är totalt absurt att man kan få upphovsrätt på något som bara är en ren kopia. Jag är inte så säker på att lagen verkligen var menad att tolkas så, men jag tänker inte testa den. Njaelkies Lea (d) 21 augusti 2008 kl. 00.39 (CEST)
Att en privat aktör som NE, eller en professionell fotograf, hävdar upphovsrätt för sina verk, får vi nog stå ut med. Men har Västerbottens museum eller Nordiska Museet något egentligt argument för att göra detsamma? Jag har svårt att tänka mig att något av museerna skulle vara ekonomiskt beroende av intäkter från försäljning av fysiska kopior på gamla fotografier eller tavlor i museibutiken. /Yvwv [y'vov] 21 augusti 2008 kl. 02.17 (CEST)
Tror nog att museer drar in en hel del pa licenspengar till olika foto. Sedan verkar det ju vara langt ifran klart hurvida en nrattslig provning skulle stodja deras installning att de ager upphovsratten till bilderna. Om vi nu har ett klagomal/hot/copy fraud brev finns det nagon man kan skicka det till? Finns det en juridisk motsvarighet till reklamationsnamnden, ombudsman (etc.) som kan ta en titt pa sadana klagomal. Om inte ar det da alltid fallet att man kan sanda ut hotbrev med sluta/betala annars rattegang utan att egentligen behova mena det? /Lokal_Profil 21 augusti 2008 kl. 03.12 (CEST)

Apropå den här debatten hittade jag sajten www.stockholmskallan.se. De påstår att man måste ha tillstånd för att använda deras bilder till annat än skol-bruk (de har massor av gamla stockholmsbilder). Men om bilderna av åldersskäl befinner sig i Public Domain, kan de väl påstå bäst de vill? Bilderna är väl ändå fria? Funderade nämligen på om inte en del av dem borde tankas upp på commons! CalleC 21 augusti 2008 kl. 12.51 (CEST)

Vilka skulle museernas kunder vara i så fall, och hur stora summor skulle de handla om? Och tänk dessutom på att det bara gäller gamla fotografier tagna före 1969. (Eller före 1944 om de är att klassa som konstverk). Jag är skeptisk till att museerna har några ekonomiska intressen att bevaka. Men Wikimedia Sverige kan ju förstås fråga dem. /Yvwv [y'vov] 21 augusti 2008 kl. 16.33 (CEST)
Nu har jag lagt in ett verksamhetsförslag på föreningssidan. /Yvwv [y'vov] 21 augusti 2008 kl. 16.49 (CEST)
Bra initiativ. Jag vill passa på att påminna om att föreningen har en ny sida. /Ainali 21 augusti 2008 kl. 20.06 (CEST)
Om man tar en kand tavla och antar att det anda fotot pa den ar det som Museet ager sa kan de fa royalties varje gang fotot anvands i bocker, reklam, tv etc. Som namnt ovan sa kostar det inte museet nagot att havda upphovsratt hurvida en juridisk provning faktiskt skulle ge dem ratt ar ju en annan sak. =) /Lokal_Profil 22 augusti 2008 kl. 00.40 (CEST)
Ainali, nästan alla föreningssidor är låsta. Var kan man komma med förslag för föreningens verksamhet? /Yvwv [y'vov] 22 augusti 2008 kl. 03.52 (CEST)
Min uppfattning är att museer skulle ha mycket att vinna på att släppa reproduktioner av public domain-verk fria. De slipper ha vakter som upprätthåller fotoförbud. De får ökad marknadsföring av att verken syns oftare (t ex i besökares fotoalbum), vilket leder till ökade intäkter, som borde täcka bortfallet. Och vad finns att förlora förutom pengar - att Strindbergs och Zorns tavlor börjar användas i spritreklam eller nazistpropaganda? Jag anser att det är ett billigt pris att betala för fri kultur.
Man skulle kunna tänka sig en civil olydnadsaktion; gå på museum med tavlor som är public domain, men belagda med fotoförbud, fotografera tavlorna och ladda upp bilderna direkt på Commons med hjälp av mobiluppkoppling. Den som gör det kanske riskerar att bli utkastad, få kameran beslagtagen och möjligen bli ålagd böter, men fotona kommer vara public domain på nätet för alltid. /Yvwv [y'vov] 22 augusti 2008 kl. 04.22 (CEST)
Känner man för en sådan kampanj får man nog stå för den själv... Varken Wikipedia eller WMS har nåt större intresse för att bli förknippad med civil olydnad, med tanke på vilken negativ uppmärksamhet det skulle leda till, speciellt nu när vi försöker locka akademiker och liknande. /Grillo 22 augusti 2008 kl. 09.38 (CEST)
Fotografering utan blixt eller stativ är ofta tillåtet. Men bilderna brukar inte bli bra på grund av reflexer i fernissan. /Pieter Kuiper 22 augusti 2008 kl. 09.48 (CEST)
Då jag har jobbat i 15 år i museibranchen så kan jag meddela att just försäljning av kopior av gamla foton ur museets arkiv är en av de större inkomstkällorna för många museer. I stort sett alla svenska museer går på knäna ekonomiskt och i flera fall har man bara råd att anställa 10 % av den personal som skulle behövas för att driva verksamheten på ett vettigt sätt. / Achird 23 augusti 2008 kl. 12.59 (CEST)
Gäller PUL även för gamla foton, dvs där man kan identifiera personen? Ett av argumenten museet hade var att släpper man bildena helt fria utan kontroll kan bilderna användas fel och kränkande, och då (som jag tolkade det) faller allmänhetens intresse av att lämna in gamla bilder till museet. Den är inte enbart den ekonomiska frågan som ställer till det. /Mikael Lindmark 22 augusti 2008 kl. 09.43 (CEST)
PUL torde i alla fall inte gälla avlidna personer. CalleC 22 augusti 2008 kl. 10.06 (CEST)

Diskussionssidor[redigera | redigera wikitext]

Ibland när man går in på diskussionsidor ser jag olika texter, att det är projekt eller levande personer. Det har förekommit länge på engelska, och blir nu allt vanligare även på svenska. Är det någon mer som inte tycker om det? När jag går in på en blå diskussionssida förväntar jag mig att det finns en diskussion där, inte läsa att vad som är rena upprepningar (som att någon lever eller att Kalle Anka är ingår i Disneyprojektet och därmed är Disneyfigur, det vet jag redan och vet man inte det får man läsa artikeln). J 1982 20 augusti 2008 kl. 01.04 (CEST)

Håller med, har också stört mig på sådana på enwp. //moralist 20 augusti 2008 kl. 01.30 (CEST)
Instämmer. Låt oss använda diskussionssidorna för just diskussioner och inget annat. /FredrikT 20 augusti 2008 kl. 08.49 (CEST)
Tja, mallar som mall:AIVPN passar ju nog bättre på diskussionssidan än på själva artikeln. Men många projektmallar kan nog vara lite störande stora.
Ett annat problem som jag ofta stör mig på är att det ofta finns mycket diskussion utan rubriker högst upp på diskussionssidan. Jag brukar alltid sätta rubriker när jag ser sådant. Jag tycker det blir väldigt svårt för nybörjare att se hur man egentligen ska kommentera på diskussionssidor när det görs på två olika sätt. --Ace90 20 augusti 2008 kl. 10.20 (CEST)
Håller också med. Finns det ingen diskussion ska länken vara röd. /Fenix 20 augusti 2008 kl. 10.30 (CEST)
Om vi skulle använda samma format på alla dessa projektbeskrivningar så skulle det gå att enkelt blockera dem för de som tycker att de är störande, iofs skulle fortfarande länken bli blå. Jag tycker om dem även om jag inte sätter ut dem aktivt längre, ser det som ett bra sätt att locka nya användare till projekten och som ett hjälpmedel för projekten att hålla koll på artiklarna. Njaelkies Lea (d) 20 augusti 2008 kl. 10.34 (CEST)
Den typen av mallar är bra för folk som arbetar med projekt. I ett vidare perspektiv skulle vi även kunna använda dem för att betygsätta artiklar, som man gör på enwp. Jag ser inget fel i det. BLP-mallarna är ibland nödvändiga, speciellt när det gäller kontroversiella personer som vissa användare tycker om att skriva in kontroversiella grejer utan källor om. /Grillo 20 augusti 2008 kl. 10.47 (CEST)
Håller med J 1982 //FredrikLähnn (Feffe) 20 augusti 2008 kl. 12.06 (CEST)
Dessutom finns väl portaler för projekt och liknande. Diskussionssidan skall vara röd om diskussion saknas. J 1982 20 augusti 2008 kl. 13.20 (CEST)
Det är en väldigt konservativ syn på diskussionssidor. Att lägga in sådana mallar för olika projekt är en bra metod för att följa arbetet på artiklarna, genom "vilka sidor länkar hit" från mallen. Och det är ju 100 gånger bättre att lägga mallarna på diskussionssidan än i artikeln. Allt som förenklar förbättring av våra artiklar bör premieras. /Grillo 20 augusti 2008 kl. 16.23 (CEST)
Innan vi hade sådana projektmallar var så gott som alla projekt stendöda. Nuförtiden finns iaf en handfull undantag... så jag tycker nog vi får tolerera projektmallarna. De behövs, som reklam för projektet. // habj 20 augusti 2008 kl. 16.27 (CEST)
Ja, de ser ut som reklam, och ett av vitsen med wikipedia är att det är reklamfritt här. Projektmedlemmar kan väl använda kategorier. Jag tror det var Njealkies Lea som programmerade en grej i min monobook-fil så att jag inte ser dessa banners när jag läser diskussionssidan. /Pieter Kuiper 20 augusti 2008 kl. 16.54 (CEST)
Jo, det var jag, men det fungerar bara på den modell som LA2 skapade. Vore kanske bra om alla projekten kunde använda denna i alla fall så vi får det standardiserat och ospretigt. Kruxet är som sagt att länkarna fortfarande blir blå, vilket då kanske känns ännu knasigare om man kommer till en helt tom diskussionssida. Men för den som vill prova, lägg till #projektbevakning { display: none; } i er Special:Mypage/monobook.css. Min åsikt är som sagt att nyttan är betydligt större än besväret med dessa mallar. Njaelkies Lea (d) 20 augusti 2008 kl. 17.09 (CEST)

Vilka alternativa arbetsmetoder finns för projekten? Man kan lägga diskussionsidan i en kategori för projektet (vilket även {{projektbevakning}} gör), men då måste man också skapa diskussionssidan, så nackdelen att diskussionslänken blir blå underkommer man inte på det viset. Det har väl tillkommit något som heter dolda kategorier, kan det användas av projekten? Har vi något projekt som valt att använda dem? Jag ser att en del projekt får robotuppdateringar av en undersida som listar "alla sidor", t.ex. Wikipedia:Projekt filosofi/Alla artiklar. Jag tror det baserar sig på artiklarnas kategoritillhörighet. Är det ett fungerande alternativ till projektmallar? Vad fungerar bäst för projekten? --LA2 20 augusti 2008 kl. 21.00 (CEST)

Jag förstår inte riktigt varför man skulle behöva skapa kategorier hit och dit. Är det inte bara för projektet att länka till artikeln från projektsidan? Det enda de förlorar på det skulle väl vara att färre ser deras "reklam", men reklam kan de väl göra på sina egna användarsidor. SKORPAN 20 augusti 2008 kl. 23.25 (CEST)
Jag förstår inte varför folk ska behöva ägna sig åt bergsbestigning. Det kunde de väl gärna sluta med? Det är mycket man inte förstår här i världen. Hur projekten arbetar är upp till varje projekt, inom rimliga gränser. Vilket projekts uppförande är det, som stör dig? Kan och bör det ändras, och hur då? --LA2 21 augusti 2008 kl. 04.15 (CEST)
Jag tycker det framgick väldigt tydligt vad jag tyckte i mitt tidigare inlägg, men här kommer det en gång till, något tydligare... Att någon bestiger ett berg blålänkar inte någon diskussionssida i onödan. Att diverse projekt ska göra reklam för sig och i och med det blålänka en diskussionssida stör mig. Det kan ändras och bör ändras och detta genom att inte göra reklam i artikelrymden. SKORPAN 21 augusti 2008 kl. 08.18 (CEST)
På enwp används dessa mallar i stor utsträckning till att betygsätta artiklar, detta bör i min mening premieras. Då kategoriseras de efter betyg och ämne, typ som våra kvalitetsgranskningstabeller men mkt enklare. Jag tycker definitivt att nyttan av detta många många gånger överstiger skadan av att ha blå diskussionslänkar som inte leder till nån diskussion. /Grillo 21 augusti 2008 kl. 12.08 (CEST)
Syftet med projektmallar på diskussionssidorna är vad jag förstår inte främst att åstadkomma en lista över artiklar som "ingår i projektet" utan att värva nya medlemmar till projektet. Att projektets medlemmar kan göra mer reklam för projektet på sin användarsida är nog alldeles riktigt, men väldigt många användare ser ju aldrig något annat än själva artiklarna och dess diskussionssidor. Diskussionssidorna ser då ut som helt rätt ställe att ragga folk till projektet.
LA2 har flera gånger tagit upp att vi har massor av döda projekt. Mitt förslag är att vi delar in projekten i "aktiva" och "inaktiva", och ställer krav: bara aktiva projekt får ha projektmallar på artiklars diskussionssidor. För att räknas som ett aktivt projekt ska projektet ha en eller flera huvudansvariga som bevisligen ägnar sig åt projektet, t.ex. Därmed får alla nya projekt en fas där de får rekrytera ute i diskussionsnamnrymden; om det misslyckas, åker projektmallarna bort och i de fall diskussionssidan bestod enbart av en projektmall, raderas sidan. // habj 21 augusti 2008 kl. 12.22 (CEST)
Jag uppfattar de där mallarna som ohjälpsamma och irriterande. När jag hamnar på en sida jag är intresserad av så försöker jag läsa diskussionssidan om sådan finns, för att se om det finns några tidigare kontroverser eller kommentarer. Då är det irriterande att bara se en mall som egentligen inte säger någonting om artikeln. Jag tycker inte några projekt skall lägga in sådana mallar på tomma sidor.
andejons 21 augusti 2008 kl. 13.10 (CEST)
Jag tycker inte att det riktigt går att hävda att din eller någon annans irritation är viktigare än att se till att projekten hålls aktiva och lockar nya medlemmar till sig, även från tidigare ickewikipedianer. /Grillo 21 augusti 2008 kl. 13.38 (CEST)
Även jag hör till dem som irriterar sig på samma sätt som bl a Andejons. Skulle man inte kunan tänka sig att projektmallarna - i en liten och diskret utforming - i stället skulle kunna ligga någonstans överst på själva artikelsidan (sonm t ex stjärnorna som markerar utmärkt/läsvärd)? Då kan diskussionssidan förbehållas just konkreta diskussioner. På en: har jag i princip slutat gå in på diskussionssidor eftersom jag vet att jag i 99 fall av 100 bara ramlar över en massa mallar. Vore synd om det skulle bli så på sv: också. /FredrikT 21 augusti 2008 kl. 13.44 (CEST)
Grillo: varför då? Projekten är inget självändamål, och jag tror för min högst personliga del att irritationen över mallarna är ett större problem än att ge döda projekt konstgjord andning. Om tillräckligt många andra tycker att de bör införas så kommer det väl till slut ske ändå, och då får jag acceptera det. Jag tycker diskussionssidan är till för diskussion om artiklarna, inte reklam för diverse andra saker, och jag tror inte projekt blir mer levande genom att det ligger mallar på diverse diskussionssidor, förutom just i uppstartsskedet när de där mallarna skall läggas in och man fortfarande tycker det är roligt att hålla på med det.
andejons 21 augusti 2008 kl. 16.25 (CEST)
Om mallarna kan locka hit en enda användare så är det värt besväret att göra ett par användare irriterade. Personligen förstår jag inte vad det är att bli irriterad över. Lika ofta står det "Relevant? (signatur)" på diskussionen. Däremot är jag helt emot att placera projektmallar, hur diskreta de än är, på artikelsidorna. /Grillo 21 augusti 2008 kl. 17.21 (CEST)
Hit vardå? Till Svwiki i allmänhet? Jag betvivlar starkt att någon kommer börja skriva bara för att de ser en mall på en diskussionssida.
andejons 22 augusti 2008 kl. 10.36 (CEST)

Ett av de bättre sätten att göra reklam för projekt, är förmodligen i redigeringskommentarer. // habj 21 augusti 2008 kl. 16.32 (CEST)

Jag kan förstå att projekten behöver folk, men samtidigt delar jag helt FredrikT:s upplevelse av enwp. Kan inte någon konstruera ett javaskript eller något som när man går in på en artikelsida gör följande:
  1. Kollar om diskussionssidan existerar
  2. Om ja, kollar om det enda innehållet är en projektmall, antingen via {{projektbevakning}} enbart eller genom att gå igenom en lista över olika projektmallar
  3. Om ja, gör diskussionsfliken på artikelsidan grön i stället för blå
Jag skulle bli mycket tacksam för ett sådant skript, och flera med mig av denna diskussion att döma. //Essin 21 augusti 2008 kl. 20.21 (CEST)

Kan man inte när man lägger in projektmallar samtidigt skriva vad som behöver göras för att göra artikeln bättre? Detta måste ju vara bra för arbetet inom projektet, samtidigt som det då blir en relevant kommentar till artikeln. /Fenix 23 augusti 2008 kl. 14.22 (CEST)

Det är faktiskt ett vettigt förslag, tycker jag, att man lägger till en textbedömning också istället för att bara konstatera att artikeln är "OK" eller vad det nu kan vara. Dock kanske det blir lite krystat när det handlar om stubbar. Jag önskar att jag annars kunde göra ett sådan skript som Essin vill ha, men det ligger tyvärr bortom mina självlärda kunskaper i programmering. Njaelkies Lea (d) 23 augusti 2008 kl. 15.02 (CEST)

Stubmallsplacering[redigera | redigera wikitext]

Programmet WP:AutoWikiBrowser, som används för robotuppgifter, vill hela tiden lägga diverse stubmallar nedanför kategorierna, precis över interwikilänkarna. Detta tyckte jag var konstigt, och frågade Användare:Johan Elisson om han visste varför. Då gav han mig svaret att det skulle vara så, "eftersom stubbmallarnas ingående kategorier då hamnar sist i kategorilistningen". Detta tyckte jag verkade konstigt, eftersom jag bland anant en gång fick meddelande av Användare:Leo Johannes, att så inte skulle vara fallet. Därför tänkte jag nu kolla med allmänheten vad som gäller, då det känns bättre att kolla med alla, istället för att strunta i den enas råd (vilket jag ändå kommer få göra, men då med mer råg i ryggen). Vilket är rätt ställe för stubmallarna? dSAKARIEb 22 augusti 2008 kl. 18.47 (CEST)

Jag har inte sett att det finns nån regel för var de ska placeras, men jag har alltid lagt dem före kategorierna iaf. Det är vad jag tror är det vanligaste -- Helleborus 22 augusti 2008 kl. 20.30 (CEST)
Jag brukar också lägga sånt innan kategorierna, en sådan markering ska särskiljas från de vanliga kategorierna på ett bra sätt, och eftersom det dyker upp text i artikeln bör den ligga innan kategorierna. --Bomkia 22 augusti 2008 kl. 21.16 (CEST)
Jag brukar också göra så, å andra sidan spelar det absolut ingen roll. /Grillo 22 augusti 2008 kl. 21.24 (CEST)
Jag har sett väldigt många stubbar och kan instämma i att det vanligaste är ordningen 1. stubmallar, 2. DEFAULTSORT, 3. kategorier, 4. interwiki-länkar. Men om AWB har det här annorlunda uppförandet (2-3-1-4), så kanske det är den ordning som härskar på en.wp? Det ligger onekligen en del logik i att man vill ha stubbkategorierna sist i listan. Ska vi börja gå in för den ordningen i stället? --LA2 22 augusti 2008 kl. 21.28 (CEST)
För min del spelar det inte heller så stor roll, förutom att det vore bra att bestämma någonting. Efter lite stickprov på enwp märkte jag inte något speciellt system, utan det var lite olika, ibland över, ibland under. Dock vore det skönt att slippa ändra i AWB, men det är ju ett mindre problem egentligen. Ska vi bestämma att vi kör stubmallar över kategorierna? dSAKARIEb 23 augusti 2008 kl. 00.26 (CEST)
Avskaffa stubbmallerna. Onödig dublering av kategorisystemet. /Pieter Kuiper 23 augusti 2008 kl. 00.32 (CEST)
Stubbmallarna kan ha en verklig praktisk funktion om en artikel som inte är kort räknat i byte är kort i förhållande till vad man borde kunna förvänta sig av en artikel om ett visst ämne. Det är visserligen kanske inte den vanliga användningen, och ett omvänt problem finns nog med; stubbmallar används på korta artiklar som knappt kan innehålla mer relevant information. Jag tror det kunde vara bra om man gav lite mer "reklam" för cat-scan i vilket fall, för att effektivisera arbetet. (Men detta kanske är en diskussion utanför huvudfrågan..)
Sakarie: Det gör vi väl i och för sig redan? Det behöver väl inte bestämmas, man lär sig det av artiklar man redigerar i ändå? (och på så vis är det kanske lite störande att AWB gör som det gör, redigerar jag i en artikel flyttar jag i så fall tillbaka mallarna). --ɐbuı1ɟ 23 augusti 2008 kl. 01.51 (CEST)

Önskade kategorier[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett ställe där Önskade kategorier samlas. Där finns alla kategorier som inte är skapade men som ändå finns i vissa artiklar. Ofta försöker jag göra något åt detta och se till att det blir kategorier av dessa. Men tyvärr kommer jag inte alltid på hur de ska ketegoriseras. Hur vore det om vi var några som hjälptes åt med detta? Om vi är flera som hjälps åt borde det gå lite bättre att få bukt på detta--Bruno Rosta 22 augusti 2008 kl. 22.31 (CEST)

Kanske det borde skapas någon sida där det diskuteras vilka kategorier som bör skapas? Jag förmodar att ganska många av dessa kategorier är dubbletter till någon kategori som redan finns. I annat fall kanske det är bättre att placera artikeln i någon överordnad kategori, än att skapa en underkategori som får kanske bara en två eller tre artiklar i sig. // habj 23 augusti 2008 kl. 12.01 (CEST)

Avskaffa hjälpnamnrymden?[redigera | redigera wikitext]

För ett tag sedan (ett år? två?) implementerade vi hjälp-namnrymden här på svwp. Har vi fått någon ordning på vad vi ska ha den till? Själv tycker jag mest bara den ställer till besvär, när sidor jag vet ska finnas i namnrymden Wikipedia inte finns där och istället återfinns i Hjälp-namnrymden.

  • Namnrymden Hjälp är inte väl avgränsad mot namnrymden Wikipedia. Faktiskt tror jag att den egentligen är avsedd för sidor som distribueras med programvaran, som beskriver dess funktion. Nu finns väldigt få sådana sidor på svenska. Den dokumentation som finns på svenska, är i princip den vi själva skapat här på svwp ofta baserad på översättningar från enwp. Att lyfta ut vissa av dessa sidor till en särskild namnrymd verkar inte logiskt i mina öron.
  • Hjälpsidorna riskerar att bli ännu sämre underhållna än namnrymden Wikipedia, eftersom de i än högre grad känns som någon annans ansvar.

Jag föreslår därför att vi flyttar tillbaka alla Hjälp-sidor till namnrymden Wikipedia, vänta litegrann så wikigemenskapen hinner hänga med i vad som händer, och sedan be programmerarna avaktivera namnrymden Hjälp. // habj 21 augusti 2008 kl. 12.44 (CEST)

Utomordentlig idé! —CÆSAR 21 augusti 2008 kl. 21.10 (CEST)
Bifall. /Yvwv [y'vov] 22 augusti 2008 kl. 03.01 (CEST)
Alla Hjälp-sidor är flyttade till Wikipedia-namnrymden. Hjälp gärna till att uppdatera länkarna till dessa sidor. —CÆSAR 23 augusti 2008 kl. 12.36 (CEST)
Förfrågan om bothjälp inlämnad: Wikipedia:Robothjälp#Omlänkning av namnrymden Hjälp. // habj 24 augusti 2008 kl. 15.56 (CEST)

Bold text i första ordet[redigera | redigera wikitext]

Vi brukar ha tre 'n runt första ordet i en artikel. På en har man mer börjat använda fem som nu verkar sprida sig hit. Jag ha hittills ändrat till tre men är det förhastat, bör vi tillåta fem? Wanpe 21 augusti 2008 kl. 18.02 (CEST)

Om det är ett ord som hade kursiverats i texten tycker jag det är ok om det är både fet och kursiv text när det står som första ord i en artikel. /-nothingman- 21 augusti 2008 kl. 18.06 (CEST)
Stilguiden anger att låttitlar eller romantitlar etc bör kursiveras i löpande text. Om låt- eller romantiteln råkar vara uppslagsordet bör det alltså vara fet och kursiverat, alltså fem 'n. //Knuckles...wha? 21 augusti 2008 kl. 18.15 (CEST)
EMM bör vi ha fem ' om artikelnamnet bör vara kursiverat i löptext, dvs låt- eller romantitlar. Var det det du menade, eller åsyftade du rent allmänt? LEO JOHANNES 21 augusti 2008 kl. 18.18 (CEST)
Exakt. Första ordet skall vara fetstilt, och om ordet, innan det görs fetstilt, redan är kursiverat (t.ex. om det är en romantitel), så blir det ju både fetstilt och kursiverat efter fetstilens applikation. Mycket naturligt. --Andreas Rejbrand 21 augusti 2008 kl. 18.46 (CEST)
Ja, logiken är glasklar. Jag undrar dock huruvida Wanpe diskuterade att inte bara fetstila utan även kursivera i boktitlar och dylikt, eller rent genrellt, det vill säga om det ska användas i alla artiklar. LEO JOHANNES 21 augusti 2008 kl. 18.53 (CEST)
Tack, jag har nu ogjort den ändring jag hade gjort i Geoff Tate (musikalbum), då jag nu förstår att den titeln bör vara både kursiv och bold. Wanpe 21 augusti 2008 kl. 19.25 (CEST)
Åtminstone jag själv har skrivit verktitlar med rak stil om de är markerade som länkar, till exempel Yakety Sax, eftersom länkmarkeringen fungerar som en typ av kursivering. Det kan också bero på lättja. Men det skulle kanske ändå vara önskvärt att titlar har kursiv stil, som i Yakety Sax, eftersom det följer språkstandard, och länkmarkeringen inte alltid överlever en kopiering till andra medier. När en titel står olänkad (oftast för att den länkats tidigare i artikeln) så ska det i mitt tycke alltid skrivas kursivt enligt formen Yakety Sax. Huruvida artikeln bör inledas med
Yakety Sax är ett musikstycke för saxofon, skrivet och ursprungligen framfört ...
eller
Yakety Sax är ett musikstycke för saxofon, skrivet och ursprungligen framfört ...
har jag ingen bestämd åsikt om. Kursivering är som sagt standard, men å andra sidan är det uppenbart att det är en verktitel, samtidigt som fetkursiv stil kan se klumpig ut. /Yvwv [y'vov] 22 augusti 2008 kl. 03.33 (CEST)
Jag anser att man alltid skall kursivera titlar, eftersom otydlighet annars lätt kan uppstå. Antag t.ex. att en psykolog skrivit en bok vid namn Barnpornografi. Jämför nu följande två meningar:
Barnpornografi tycker jag är helt OK.
Barnpornografi tycker jag är helt OK.
Kursivering är vidare att föredraga framför citationstecken, eftersom det senare används i så många andra fall, och dessutom kan misstolkas som att man tar avstånd från titeln på verket. --Andreas Rejbrand 22 augusti 2008 kl. 10.28 (CEST)
Jag tycker det räcker alldeles utmärkt att behålla ordet i fetstil utan kursivering. Det blir bara besvärligt att hålla reda på i vilka sammanhang det skall respektive inte skall användas. I löpande text skall däremot titlar kursiveras. Engelskspråkiga Wikipedia är inte facit. Riggwelter 22 augusti 2008 kl. 10.35 (CEST)
Om en regel är "titlar ska kursiveras" så är väl den alternativa regeln "titlar ska kursiveras förutom när de är fetstilta" en mer komplex regel? —CÆSAR 22 augusti 2008 kl. 13.31 (CEST)
Självklart. Fetstil och kursiv stil är två helt orelaterade frågor. Ord som enligt en regel bör vara kursiverade, och enligt en annan bör vara fetstilta, blir naturligt både kursiverade och fetstilta. --Andreas Rejbrand 22 augusti 2008 kl. 15.23 (CEST)
På enwp:s motsvarighet till Wikipedia:Stilguide står att man bör fetkursivera titlar som är kursiverade i vanlig text. Om vi anser att vi bör göra likadant, bör det skrivas in där. Jag kan inte se att där står något om att fetstila uppslagsordet öht. // habj 22 augusti 2008 kl. 15.28 (CEST)
För att ta exemplet ovan bör "barnpornografi" endast kursiveras om artikel handlar om en bok med denna titel (och varvid artikeln troligen bör heta Barnpornografi (bok)) och inte om artikeln handlar om artikeln handlar om fenomenet i sig (oavsett hur många böcker det finns som har artikelnamnet som titel). /FredrikT 24 augusti 2008 kl. 00.52 (CEST)
Ingen har sagt något annat. (Läste du fel?) --Andreas Rejbrand 24 augusti 2008 kl. 01.22 (CEST)
Öh, ja tydligen. Var nog litet förvirrad när jag skrev ovanstående. /FredrikT 24 augusti 2008 kl. 16.58 (CEST)
Du kan alltid skriva "Boken barnpornografi tycker jag är helt OK" och, om du kommer ihåg vem som skrev den, "Boken barnpornografi av x tycker jag är helt OK". J 1982 25 augusti 2008 kl. 00.05 (CEST)

Ny veckans tävling: Länskampen![redigera | redigera wikitext]

Tävlingen denna vecka handlar om att förlänga geografiartiklar om platser i Sverige. Var gärna med och förläng dessa substubbar under 250 bytes. Just nu är det 729 st , hur många är det om en vecka? Vilket län vill du helst ska bli först ned till 0 artiklar?/ Elinnea 24 augusti 2008 kl. 15.11 (CEST)

Det är alltså bara substubbar som avses? Söksidan som du länkade till är i vart fall väldigt trög. DG 24 augusti 2008 kl. 23.15 (CEST)
Det som avses är de artiklar i Kategori:Geografistubbar-Sverige som är under 250 bytes. Ja, catscan kan vara väldigt trög, särskilt om många använder den samtidigt. Här är en lista som kan användas om catscan krånglar. / Elinnea 25 augusti 2008 kl. 07.44 (CEST)

Ny underkategori till Death Metal[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag har suttit och spånat en tid och jag har kommit fram till att jag inte tycker det är rättvist mot Death Metal banden blandas ihop med diverse Melodic Death Metal band. Sedan så tycker jag att Melodic Death är såpass stor här så jag tycker att man kan göra en kategori för den. Sedan så är jag inte ute efter att sätta en enda stämpel på ett band, det vill säga att band kan ju ha flera stycken genrer, men att inte alla ligger som Death Metal när vissa av dem inte spelar i den genren. Vad tycker ni om denna idén? Eller är jag helt ute och "flänger"? Chilin 22 augusti 2008 kl. 18:23 (CEST)

En närbesläktad diskussion om kategorier och hårdrock, däribland Metal, hålls på Wikipedia:Problematiska kategorier/Hårdrock. Det kan ju vara bra att hålla samman diskussionrna litegrann. Jag tror den är närbesläktad i alla fall, själv kan jag knappt någonting om sådan musik. :-) --MagnusA 22 augusti 2008 kl. 18.25 (CEST)
Sånt här behöver inte diskuteras, det är bara att lägga in [[Kategori:Melodic death metal]] i artiklarna som ska använda den och skapa kategorin. /Grillo 22 augusti 2008 kl. 21.28 (CEST)
Numera heter kategorin [[Kategori:Melodisk death metal]]. Vivo disk. 26 augusti 2008 kl. 20.19 (CEST)

Utmärkt, läsvärd och...[redigera | redigera wikitext]

Jag är inte helt säker på om den här diskussionen har förts förut. Jag har åtminstone funderat på frågan ett tag. För närvarande har vi två utmärkelser en artikel kan få, utmärkt och läsvärd. Redan på huvudsidan står att läsa "Just nu finns det 288 240 artiklar på svenska, varav 407 är utvalda för sin kvalitet." 407 kvalitetsartiklar i förhållande till 288 240 artiklar totalt är inte särskilt mycket. Jag tror dock att detta ger en missvisande bild, främst till läsarna som inte är insatta i systemet med utvald status. För någon dag sedan läste jag på någons diskussionssida (kommer tyvärr inte ihåg vems) att man diskuterade huruvida artiklar som av naturliga skäl aldrig kommer att bli särskilt långa bör stubmärkas. Jag anser att svaret på den frågan är nej, så länge som artikeln är uttömmande och håller en god kvalitet i övrigt.

Till saken: Bör vi inte införa en tredje sorts utmärkelse till artiklar, som indikerar att artikeln är uttömmande samt håller en hög kvalitet med allt vad det innebär? På så sätt ger vi i statistiken en mer verklighetstrogen bild av kvalitetsläget på svwp, samt får själva en bättre överblick av läget. (Hmm, jag har en stark känsla av att jag skrivit ett liknande inlägg på bybrunnen förut.) Vad säger ni? Popperipopp 6 augusti 2008 kl. 14.29 (CEST)

Jag tycker att alla artiklar som håller minsta acceptabla Wikipedia-standard bör få en kvalitetsmärkning, dvs. alla artiklar som är källbelagda, omfattar det viktigaste, är välutformade och helst också illustrerade. /Dewil 6 augusti 2008 kl. 14.41 (CEST)
Här finns en kort diskussion från juni i år. --MagnusA 6 augusti 2008 kl. 14.44 (CEST)
Tycker som ovan. Brallan 6 augusti 2008 kl. 14.45 (CEST)
Jag tycker inte vi bör införa fler kvalitetssteg. Däremot tycker jag att kraven för "läsvärd" bör sänkas. --Petter 6 augusti 2008 kl. 15.03 (CEST)
Tja, jag tror att det blir svårt men håller med om att det ser fånigt ut med 290 000 artiklar varav 400 är utvalda för sin kvalitet, det ger lätt helt fel intryck (och borde kanske formuleras om på något sätt). Ska man ha ett till steg kan vi nog inte ta nomineringsvägen på grund av all administration utan istället märka upp artiklar på eget bevåg efter en lista kriterier, men risken är väl att vi istället inför en ny orsak till konflikter. --Njaelkies Lea 6 augusti 2008 kl. 15.11 (CEST)
Det har diskuterats tidigare och så vitt jag kommer ihåg så var ett av argumenten emot att ha en extra kvalitetskategori att det skulle bli extra administrativt arbete. jag tycker dock Dewils förslag är alldeles ypperligt om man gör klart att läsvärda och utmärkta artiklarna är topnotch och det inte krävs lika mycket att "bara" bli en kvalitetsartikel. Om man har lägre krav kanske man till och med bara behöver sätta in en viss mal varpå artikeln hamnar i en kategori där admins kan gå in och bara kvalitetsmärka artiklar som hamnar i den kategorin. Typ som med {{radera}} mallen fast åt andra hållet så att säga Herr X Herr X / 6 augusti 2008 kl. 15.14 (CEST)
Nja, jag tycker inte att admins skall blandas in i kvalitetsarbetet, inget emot att en person som är administratör gör detta, men inte i rollen som admin. GhostRider ♠ 6 augusti 2008 kl. 15.20 (CEST)
Om bara kriterierna är satta så att de någorlunda objektivt går att bedömma så borde vi klara av det utan bråk? Det borde isåfall vara något som Kvalitetsgranskad artikel eller liknande. Jag tycker att de flesta artiklar som t.ex. finns på Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering (det finns så klart fler) skulle kunna märkas på något sätt, så bra omdömme har vi nog att respektive användare kan se detta? GhostRider ♠ 6 augusti 2008 kl. 15.20 (CEST)
Precis, och dessutom har vi ju redan någonting liknande satt i system på WP:KGT. Popperipopp 6 augusti 2008 kl. 15.23 (CEST)
Förvisso märks de utmärkningarna i praktiken väldigt lite vilket knappast lockar till konflikt på samma sätt, men visst, det kan kanske fungera bra ändå. Vad skulle steget heta? "Bra artikel" som det gör nu på KGT eller har någon ett annat förslag? Njaelkies Lea 6 augusti 2008 kl. 15.31 (CEST)
Om vi ska få upp antalet lite bättre artiklar och promota dom på framsidan så bör man plocka fram fler än de som är på kgt. Jag tycker fortfarande att alla skulle kunna lägga en mall på en sida för att någon (inte nödvändigtvis admin) sen ska kunna kvallimärka den. Vad sägs som följande ska uppfyllas:
  • över 2000b
  • innehålla bilder
  • innehålla källor
  • inga dåliga mallar såsom substwiki, inga neutralitetsifrågassättande mallar eller språkvård eller okategoriserad eller liknande
  • mer? Herr X Herr X / 6 augusti 2008 kl. 15.33 (CEST)
Just bilder tror jag inte skall vara ett krav, då tänker jag mest på biografier, där det kan vara svårt att hitta fria bilder. GhostRider ♠ 6 augusti 2008 kl. 15.48 (CEST)
Håller med Ghostrider angående bilderna. Jag är tveksam till kravet på 2 000 b; vissa artiklar kommer helt enkelt inte uppnå den storleken men ändå vara tillfredsställande uttömmande. Adekvata källor och frånvaro av åtgärdsmallar ser jag dock som helt nödvändiga krav. Popperipopp 6 augusti 2008 kl. 15.52 (CEST)
Målet bör aldrig ligga på kvantitet, det optimala borde väl vara att skapa en riktigt bra artikel med så få ord som möjligt? Kanske omöjligt, men det hade varit roligt. GhostRider ♠ 6 augusti 2008 kl. 16.16 (CEST)
Jag tycker inte att det behövs fler "kvalitetsnivåer". Problemet tycker jag istället är att vi skyltar med att vi "bara" har ca 400 artiklar som är utvalda för sin kvalitet på framsidan, detta kanske säger något till vana wikipediaanvändare men en person som besöker Wikipedia för första eller andra gången säger detta lite. För dessa upplevs nog totala antalet artiklar som ett viktigare kvalitetsmått. Att skapa en extra utvald-nivå enbart för att kunna märka upp fler artiklar att stoltera med på framsidan tycker jag är fel väg att gå, bättre då att hitta och nominera alla artiklar som faktiskt uppfyller kraven för utvald men som inte varit uppe för nominering. /-nothingman- 6 augusti 2008 kl. 16.23 (CEST)
(redigeringskonflikt) Kan man inte hantera detta som ett eget projekt, istället för att slå ihop det med utmärkt- och läsvärd-statusprojektet? Egentligen behöver vi väl bara skapa en artikel för att koordinera det hela, en kategori som samlar upp de utvalda artiklarna och märka artiklarna med en symbol i stil med den till höger, som placeras uppe i det högra hörnet i artiklarna. Popperipopp 6 augusti 2008 kl. 16.28 (CEST)
En kategori för artiklar som meningen är skall kunna mätas i tusental? Det verkar otympligt.
andejons 6 augusti 2008 kl. 16.33 (CEST)
Jo, men som diskussionen har gått den senaste tiden är det bara väldigt bra och omfattande artiklar som ens kommer ifråga för läsvärd, det hjälper föga att nominera ett helt gäng då. Njaelkies Lea 6 augusti 2008 kl. 16.35 (CEST)
Jag är säker på att det finns många artiklar i artikelnamnrymden som uppfyller både läsvärd- eller utmärkt-status som inte nominerats än. Problemet tycker jag är att nomineringssidan inte har tillräcklig hög aktivitet. Om fler tar sig tid att nominera och läsa igenom artiklar skulle vi få fler utvalda artiklar, men detta kanske börjar glida ifrån ämnet. /-nothingman- 6 augusti 2008 kl. 16.44 (CEST)

(några kolon mindre) En quick fix av biproblemet som föranledde diskussionen är att göra som -nothingman- föreslår, ändra välkomstbannern. El Maco 6 augusti 2008 kl. 16.39 (CEST)

Flagged revision är den teknik som börjat användas på andra (tyska) wikipedia för att göra just detta. Där styr man också upp att dessa "bra" markerade artiklar skyddas från klotter lite mer (oinloggades ändringar slår inte igenom direkt). Wanpe 6 augusti 2008 kl. 16.43 (CEST)
Det där lät lovande. --Njaelkies Lea 6 augusti 2008 kl. 17.08 (CEST)
Tycker nog att förslaget som getts ett par gånger ovan att ta bort tryckandet på hur många som är utvalda i välkomstbannern kanske är mer framgångsrikt än att vi skall sätta igång och märka upp än fler artiklar enligt något kvalitetssystem. Annars kanske vi kunde ange hur många som inte är stubmärkta... P.o.h 6 augusti 2008 kl. 19.16 (CEST)
Efter klagande så har jag slutat stubba artiklar. Då är det bättre att (om man kan programmera det) antalet artiklar över 2000b visas påframsidan, det är ju i princip som att visa alla artiklar som inte är stubbar eftersom stubbar (står i alla fall på veckans tävlingsidan) är artiklar under 2000b Herr X Herr X / 6 augusti 2008 kl. 23.38 (CEST)
Visst vore det bra om man kunde bestämma att "alla artiklar över så och så många bytes är inte stubbar", men tyvärr går inte det. Artiklar över 2000 bytes kan också vara stubbar. /-nothingman- 7 augusti 2008 kl. 00.03 (CEST)

Problemet som jag ser det är att det inte finns något incitament för svenskspråkiga Wikipedias skribenter att utforma artiklarna så att de når vad jag kallar minsta acceptabla Wikipedia-standard. Kraven för Läsvärd är i praktiken oerhört högt satta - en snabbkoll bland AIVPN-artiklarna visar att den typiska artikeln ligger på mellan 6 och 12 tättskrivna A4, ungefär motsvarande en B-uppsats. Om målet med Wikipedia är att alla artiklar ska vara B-uppsatser så vore det väl OK, men nu är det varken önskvärt eller realistiskt. Spannet från Läsvärd ner till en "vanlig" artikel är oerhört stort och på de "vanliga" artiklarnas nivå finns tvärtom en utbredd uppfattning att det inte är så noga med källor, trots att Wikipedia i princip inte ska innehålla uppgifter som inte stöds av en extern, trovärdig källa - se till exempel diskussionen om "Källor behövs"-mallarna ovan. En artikelutmärkelse för en artikel som är källbelagd, omfattar det viktigaste, är välutformad och helst också illustrerad, dvs. en artikel som uppfyller grundläggande Wikipeda-krav och som vi kan vara nöjda med, vore ett bra incitament för skribenten att verkligen anstränga sig lite extra. /Dewil 7 augusti 2008 kl. 09.13 (CEST)

Jag tror att det var lite det som Popperipopp avsåg, det finns många bra artiklar som kanske inte lever upp till de krav som finns på läsvärda eller utmärkta, men ändå är bra artiklar. GhostRider ♠ 7 augusti 2008 kl. 09.53 (CEST)
På huvudsidan står det bara utvalda artiklar. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har tolkat det som att artiklar som inte är utvalda är dåliga. Mycket med nuvarande systemet är bra. Däremot tycker jag inte ordet läsvärd är lämpligt. Förhoppningsvis är det mer än 2 promille av artiklarna som är läsvärde för dem som söker information... Det borde räcka att en artikel blir utvald för sin kvalitet. // Mankash 7 augusti 2008 kl. 13.25 (CEST)
Förr fanns bara utvald, och vi hade dessutom ett system som kallades "bättre än nationalencyklopedin", när det systemet skrotades ville vi inte bara slänga ut alla artiklar som fått den utmärkelsen, alltså införde vi "läsvärd" (läsvärd var ett namnförslag som jag kom på i en handvändning och aldrig var avsett som det riktiga namnet, men det fastnade), och de som kallades "utvalda" blev "utmärkta", och utvald blev en samlingsterm för både läsvärda och utmärkta artiklar. Har du något annat namnförslag för läsvärda artiklar förslår jag att du kommer med det, eller tycker du att vi ska avskaffa denna mellanpunkt? Då kommer vi att få ännu färre "bra" artiklar, eftersom kraven för utvald kommer att höjas ytterligare. Det hade varit hur bra som helst med en nivå under läsvärd, som vilken användare som helst kan sätta på en artikel, och som är upp till varje användares omdöme att sätta. WP:KGT funkar ju, så varför inte det här? /Grillo 7 augusti 2008 kl. 14.02 (CEST)
Om du med du avser mig, så har jag inget annat namnförslag än just utvald för sin kvalitet. Den enda tveksamhet jag egentligen har om nuvarande system är att kraven på att vara läsvärd är högre än att vara läsvärd. Med vänlig hälsning // Mankash 7 augusti 2008 kl. 14.20 (CEST)
Många ggr verkar det vara längden som skiljer dessa två åt. Jag tycker att alla artiklar som uppfyller kriterierna Wikipedia:Vad är en utvald artikel?#Kriterier bör få märkningen, inte bara de allra, allra längsta. Jag upplever att kriterierna för läsvärd och utmärkt alldeles för lika, kanske borde de justeras så att "nålsögat" för läsvärda skulle bli större, och skillnaden mellan en läsvärd och en utmärkt artikel borde vara större. Nog har vi fler artiklar är 194 som är skrivna på ett korrekt språk, har en bra inledning, är utan åtgärdsmallar, innehåller korrekta fakta, är wikiformaterade och har källor? Men varför är de inte utsedda till läsvärda då? Jag tycker att en rimlig fördelning mellan dem vore att kanske tio gånger så många artiklar var läsvärda som de utmärkta, men nu är istället fördelningen 213 utmärkta och 194 läsvärda. Hur blev det så? Jag tror inte på att införa ytterligare ett kvalitetssteg, eftersom det nog skulle motsvara ungefär det som läsvärda bör vara. Däremot tycker jag att man kan skriva på diskussionssidorna vad man tycker om en artikel, om hur bra man tycker att den är. / Elinnea 7 augusti 2008 kl. 15.19 (CEST)
Vi kanske skall ta bort omröstningen/diskussionen för läsvärd och lämna det fritt för var och en att märka en artikel som läsvärd? GhostRider ♠ 7 augusti 2008 kl. 15.35 (CEST)
Nej, kvaliten på läsvärd och utmärkt är myxket mycket hög och bör så förbli. att införa ett till steg som vem som helst kan märka är ett steg i rätt riktning. Dessa artiklar blir då också de artiklar man först tittar på för att nominera till läsvärd/utmärkt vilket (förhoppningsvis) kommer innebära fler artiklar efter som man dels hittar dom lättare och dels påminns om att nominera oftare. Jag har till exempel inte ens reflekterat, förrän nu, på att man kan nominera. Jag vet att man kan men jag har bara inte tänkt i dom banorna. Jag tror det kan vara ganska många som resonerar så Herr X Herr X / 7 augusti 2008 kl. 15.40 (CEST)
Som det är nu skulle man kunna döpa om läsvärd till "nästan utmärkt", jag tror inte att det var meningen att det skulle bli så, men så blev det. Det verkar i alla fall ha väldigt lite att göra med om den faktiskt är värd att läsa eller inte. Jag tycker att vi prövar med en kategori man kan sätta ut själv, antingen en tredje eller att läsvärd görs om. Skulle det inte visa sig fungera kan vi alltid låta en bot äta upp allihop sedan. Njaelkies Lea 7 augusti 2008 kl. 15.51 (CEST)
Ja, det här låter häftigt. En tredje kategori, absolut. Jag har inga problem med att våra artiklar är "överkvalitativa". En sak som vi inte har pratat om, om nu folk tycker som oss, är hur det tekniskt kan genomföras. Kan man göra så att man lägger in en mall såsom {{bra artikel}} så att det sen kommer upp någon form av stjärna (i regnbågsfärger kanske, det har ju precis varit pride :D) i högra hörnet. Nån som vetHerr X Herr X / 7 augusti 2008 kl. 15.55 (CEST)
MÅste inte detta röstas om förresten, eftersom det är en större grej Herr X Herr X / 7 augusti 2008 kl. 15.56 (CEST)
Tekniskt sett är det i alla fall inget problem. Men jag är lite fundersam på om vi faktiskt behöver kategorin läsvärd om vi inför det här? Röstningar brukar inte vara så populära bland en hel del användare här så jag tror inte det blir en sådan, vi får hoppas på ett konsensus. Njaelkies Lea 7 augusti 2008 kl. 16.03 (CEST)
Det som slog mig är vad är det egentligen för mening att ha Utmärkt och nästan utmärkt (det vi idag kallar för läsvärd), som skall ältas fram och tillbaka (genom diskussioner på WP:AN), för mig räcker det med Utmärkt och en märkning för bra artiklar. Jag tror att många användare inte kan göra en skillnad på kraven för utmärkt och läsvärd, det speglas i att det finns fler utvalda än läsvärda på wikipedia. GhostRider ♠ 7 augusti 2008 kl. 16.05 (CEST)
Jag tycker att idén är vettig. Det räcker nog fullt och gott med att rösta om utmärkta artiklar. Jag föreslår följande: 1. Släpp kontrollen för läsvärda artiklar så att vem som helst kan placera ut den förutsatt att artikeln uppfyller vissa grundläggande krav, eventuellt byt namn på kategorin också. 2. Plocka bort, alternativt formulera om, den missvisande formuleringen "X är utvalda för sin kvalitet" på bannern, för mig låter det som att de övriga inte har någon vidare kvalitet.
Det räcker med att alla andra talar skit om Wikipedia, vi behöver inte själva skylta med hur dåliga vi är på förstasidan. Ska vi skylta med de utvalda bör det framgå att det där är verkligen crème de la crème av våra artiklar, och inte bara de som har acceptabel kvalitet. Jag tror förresten att om vi skulle utsätta NE:s artiklar för nomineringsprocessen skulle nästan ingen bli mer än läsvärd, inga astronomiartiklar i alla fall som jag tycker knappt brukar skrapa på ytan av ämnet. Njaelkies Lea 7 augusti 2008 kl. 16.41 (CEST)

Läsvärda artiklar heter på tyska lesenswerte Artikel så vi behöver inte skämmas för det namnet. Engelska kallar dem good articles, franska bons articles och danska gode artikler. Ett tredje namn används på norska, anbefalte artikler (rekommenderade artiklar). En namnändring till "bra artiklar" tycker jag inte tillför något. En tredje nivå utöver utmärkta och läsvärda tror jag bara ökar krångligheten. Finns det något annat språk av Wikipedia som har tre nivåer? Tabellen nedan visar att av några andra språk placerar sig svenska Wikipedia ungefär i mitten. Både franska och finska Wikipedia har en lägre andel läsvärda artiklar. Jag ser inget som hindrar att man starkt utökar de läsvärda från dagens 194 till kanske 5-10 gånger fler (från dagens 0,67 promille till tyskarnas 3,3 eller varför inte 6 promille). Betyder det att man måste släppa efter på kraven, eller handlar det enbart om att leta reda på de läsvärda texter vi redan har? --LA2 7 augusti 2008 kl. 16.33 (CEST)

Språk Artiklar Utmärkta Andel utmärkta
(promille)
Läsvärda Andel läsvärda
(promille)
Antal läsvärda
per utmärkt
da 91758 7 0,08 57 0,62 8,14
de 786101 1388 1,77 2572 3,27 1,85
en 2493147 2172 0,87 4648 1,86 2,14
es 386796 654 1,69 1290 3,34 1,97
fi 173634 153 0,88 101 0,58 0,66
fr 693236 487 0,70 377 0,54 0,77
nl 468730 173 0,37
no 176777 134 0,76 399 2,26 2,98
pl 525850 341 0,65 232 0,44 0,68
ru 305979 236 0,77 698 2,28 2,96
sv 288350 213 0,74 194 0,67 0,91
Man kanske inte måste släppa på kriterierna, men vi kan definitivt inte vara fullt så kritiska vid omröstningen som vi brukar vara om vi vill femdubbla eller tiodubbla antalet utvalda artiklar med det nuvarande artikelbeståndet. Njaelkies Lea 7 augusti 2008 kl. 16.45 (CEST)
Vi bör definitivt inte bli mer liberala i vad som blir och inte blir utmärkta artiklar. Att man gör om läsvärdestämpeln till något alla kan sätta på vilken artikel som helst kan väl vara okej, men då får man också kolla igenom de artiklar som idag blivit framröstade till läsvärda för att kolla om man inte kan fixa dom till utmärkta. Herr X Herr X / 7 augusti 2008 kl. 17.03 (CEST)
Inför ett betygssystem på artikeldiskussionerna som efter ett visst antal betygssättningar från olika användare genererar ett samlat betyg. Vi behöver inte diskutera vad som är bra eller dåligt eftersom det är 100% subjektivt. Nuvarande system är alldeles för svart-vitt. //StefanB 7 augusti 2008 kl. 17.13 (CEST)
Men då blir det ju en omröstning i a f vilket vi ville komma ifrån för att det skulle bli lättare för enskilda att malla en kvalitativ artikel. om nån annan tycker annorlunda är det ju bara för dom att ta bort den och sen följer givetvis en diskussion på artikelsidan... som alltid. Herr X Herr X / 7 augusti 2008 kl. 17.20 (CEST)
Nu med lite fler kolumner i tabellen är det tydligt att svenska Wikipedia ligger rätt bra till med 0,74 promille utmärkta artiklar. Däremot borde nog våra läsvärda utökas, så att de är dubbelt så många som de utmärkta. Idag går det bara 0,91 läsvärda på varje utmärkt. Den siffran skulle kunna fördubblas, alldeles oavsett om vi sedan inför en tredje nivå för "bra" eller "OK" artiklar. --LA2 7 augusti 2008 kl. 17.32 (CEST)

Ni som tycker att det ska vara tre steg, vilket av av kriterierna för läsvärda är det ni tycker ni ska skilja den läsvärda från den bra? Jag tycker inte att man ska sätta en kvalitetsstämpel "bra" på owikifierade artiklar med t.ex dåligt språk, med åtgärdsmallar, med faktafel eller utan källor? Kanske skulle man göra om bedömningen istället så att listar kriterierna och så kan man bocka av vilka av kriterierna som uppfyllts? Jag tycker att läsvärdkriterierna är rimliga och betydligt fler artiklar bör omfattas av dem än de som är utsedda.

  • ...vara i allmänhet välskriven, utan stavfel eller andra språkfel. (Tycker inte att vi bör sätta nån kvalitetsstämpling på någon artikel som har en massa språkfel.)
  • ...ge sammanhang, se Wikipedia:Skriv ut det självklara (Jag tycker inte att vi bör sätta nån kvalitetsstämpling på någon artikel som inte ens skriver ut det självklara, en sådan artikel bör märkas med {{förvirrande}}
  • ...ingå i wikistrukturen med wikilänkar, interwikilänkar och kategorier (Tycker inte att vi bör sätta nån kvalitetsstämpling på någon artikel som inte är wikifierad, en sådan artikel bör märkas med {{wiki}})
  • ...inte innehålla några varningsrutor i form av kvalitetskontroll- eller POV-mallar (Tycker inte att vi bör sätta nån kvalitetsstämpling på någon artikel som är uppmärkt att den har bristande kvalitet, sådant ska åtgärdas först.)
  • ...ha underrubriker (Tycker inte att vi bör sätta nån kvalitetsstämpling på någon artikel som inte har underrubriker, en sådan artikel bör märkas med {{wiki}})
  • ...stöttas av källor (Tycker inte att vi bör sätta nån kvalitetsstämpling på någon artikel som inte är källförsedd.)
  • ...täcka in det viktigaste i området och inte innehålla några luckor (Här skulle möjligtvis skillnaden ligga?)
  • ...om den är illustrerad ha bilder med klarlagd upphovsrätt. (Detta är en självklarhet, som bör gälla alla artiklar.)

Så hur menar ni egentligen? Jag tycker absolut inte att vi bör införa något slags system där folk godtyckligt märker upp sina artiklar för läsvärd. / Elinnea 7 augusti 2008 kl. 17.23 (CEST)

Inte innehåller några luckor bör vi kunna stryka för läsvärd i alla fall, oavsett hur det blir med det här, har den inga luckor är den ju heltäckande vilket är kravet för utmärkt. Täcka in det viktigaste är en fullt tillräcklig formulering. Njaelkies Lea 7 augusti 2008 kl. 17.40 (CEST)
Även om artiklar över 2000 bytes kan vara stubbar, som nothingman påpekade ovan, så har vi 3300 artiklar där textmassan (utan tabeller, mellanrubriker m.m.) överstiger 10 kilobytes. Skulle man bland dessa inte kunna hitta 200 som duger för läsvärd med dagens kriterier? En av dem är Afrika, där det finns några avsnitt som är stubbmarkerade. En annan är Astronomi och där kan jag inte se vad som saknas. Den ligger "i väntan på nominering". Vad väntar man på? Språkvård av fackuttryck? Sedan i april? Kom igen! Om detta är en orsak att vänta ett helt kvartal, så handlar det bara om beslutsångest och perfektionism. --LA2 7 augusti 2008 kl. 17.51 (CEST)
Det är delvis mitt fel med astronomi som inte har gjort något åt den på länge, men nog sjutton borde den klara läsvärd med få justeringar, det tycker jag med. Tyvärr är det alltid lättare att språkvårda andras texter än sina egna. Vi skulle behöva mer aktivitet på AIVPN helt enkelt, det är inte många som regelbundet gör något åt artiklarna som ligger där. Och framför allt, glöm den perfekta artikeln, den är en myt. Vi är amatörer som skriver det här, man kan inte ställa hur höga krav som helst. En annan sak jag kan tycka är märkligt är att om man försöker åtgärda brister som påtalas i en nominering så är det inte sällan någon som dyker upp med en motröst för att den inte längre är stabil. Hur pedagogiskt är det? Jag har tagit upp det för diskussion här, men det verkar finnas lite varierade åsikter. Njaelkies Lea 7 augusti 2008 kl. 18.22 (CEST)
Jag är fullständigt övertygad om att om det som LA2 påpekar ovan, dvs att vi får till en fungerande, aktiv nomineringsprocess, i kombination med att vi blir bättre på att inte leta småfel i artiklarna (det går att vara mindre petig utan att tumma på kriterierna) kommer inte en tredje kvalitetsnivå behövas. /-nothingman- 7 augusti 2008 kl. 18.43 (CEST)
Tycker att nomineringsprocessen har somnat till lite, väldigt lite aktivitet där, det är någor vi måste förbättra som vi ska få fler uvalda artiklar.Brallan 7 augusti 2008 kl. 21.32 (CEST)
Elinnea, dina uppräknade kriterier för vad som borde ge en kvalitetsutmärkelse åt en artikel är mycket bra. Jag är inte för en tredje nivå per se utan för att artiklar som uppfyller de krav du räknade upp - dvs. i stort sett samma som jag räknat upp tidigare i diskussionen - ska få en kvalitetsutmärkelse. Om det innebär att en tredje nivå inrättas eller att nivån Läsvärd utökas (och att artiklarna i Läsvärd om möjligt flyttas upp till Utmärkt?) är mig egalt. Att till en början ge utmärkelser till alla artiklar som är välskrivna och källbelagda - de är ännu inte särskilt många! - vore en bra insats i arbetet för att höja svenskspråkiga Wikipedias kvalitet. /Dewil 8 augusti 2008 kl. 09.55 (CEST)J

Jag vill bara kolla av så att folk vill införa en kvalitetskategori som folk kan sätta upp hur som helst utefter några förutbestämda kriterier utan att gå igenom nomineringsarbetskrånglet. Är det så jag uppfattar folk? Herr X Herr X / 8 augusti 2008 kl. 13.03 (CEST)

Herr X, nej, man bör inte införa några kategorier där man lite hur som helst lägger in artiklar som man gillar och tycker är bra på läsvärd, utan någon som helst kvalitetsgranskningsprocess. Dewil, kriterierna som jag räknade upp är de som ska gälla för läsvärd, problemet är nog främst att få följer dem utan går efter "nä, den artikeln är inte tillräckligt lång". Kanske borde man på diskussionssidorna för de artiklar som ligger "...i väntan på" lägga kriterierna och sedan kan man bocka av vilka kriterier som uppfyllts helt enkelt. / Elinnea 9 augusti 2008 kl. 00.30 (CEST)
Jag har funderat över om man borde skriva en historik över arbetet med dessa utmärkta och läsvärda artiklar. Kanske borde man då notera datumet för nomineringen och datumet för beslutet, så att man kan se hur lång tid det tog för varje artikel att krångla sig igenom nomineringsprocessen? Eller vilka andra mått vore det intressant att studera? --LA2 9 augusti 2008 kl. 22.30 (CEST)
Det finns sedan c:a 1,5 år en praxis där hela nomineringsprocessen kopieras in på artikelns diskussionssida och på senare tid i blått likt SFFR. Där framgår det på vilka grunder artikeln fått sin stjärna och vilka synpunkter som gavs. Detta sker normalt även om artiklen inte blir utvald som ett rent förbättringsunderlag. Jag uppdaterar även äldre bedömningar med den nya standarden (i ojämn takt) med den blå ramen. Vill någon ha mer historik än så bör ju det arbetet färdigställas och eventuellt en kategori skapas för artiklar som "varit utvalda".
/Ronny 9 augusti 2008 kl. 23.06 (CEST)
Elinnea, det är en intressant iakttagelse du gör: att vi har tydliga kriterier för vad som är en Läsvärd artikel men att kriterierna inte följs. Vad gör vi åt det? /Dewil 10 augusti 2008 kl. 22.03 (CEST)

(Avindenterar) Jag tycker att frasen "och inte innehålla några luckor" bör tas bort ur kriteriet flör läsvärda artiklar. Kanske man kunde automatiskt kategorisera artiklar som inte ha rnågon kvalitetskontrollsmall, sedan gå igenom de artiklarna som är över 300 byte med CatScan och kolla om de uppfyller kriterierna för läsvärd. Gör de det, så nominerar man dem till WP:AN. Gör de inte det, sätter man ut lämplig mall. LEO JOHANNES 9 augusti 2008 kl. 23.08 (CEST)

Håller med om att ta bort kravet på inga luckor. Läsvärd betyder just "värd att läsas" och en artikel kan vara värd att läsas även om den inte är heltäckande. Däremot ska man inte acceotera luckor som gör att artikeln bryter mot NPOV, genom att t ex ensidigt ge argument för eller emot en viss förteelse; jämför WP:OVIKT. Man kan sänka kraven på läsvärd, däremot tycker jag inte man ska pilla för mycket på utmärktkriterierna, t ex genom att göra idag läsvärda artiklar automatiskt till utmärkta. Det måste få finnas kvar en särskild markering för sk crème de la crème-artiklar. Nitramus 10 augusti 2008 kl. 22.11 (CEST)
Jag håller inte riktigt med Nitramus i den här frågan. Jag tycker att vi slår ihop utmärkta och läsvärda och använder de föreslagna kriterierna ovan (möjligen med Leo Johannes modifikation) för att hitta nya "rekommenderade artiklar" som jag föreslår som namn för den sammanslagna kategorin i enlighet med det norska namnet. Kraven på utmärkta artiklar är på tok för höga idag och man måste verkligen ha detaljkunskap inom respektive vetenskapsområde för att kunna bedömma huruvida den täcker upp alla aspekter i dagens system och utmärkelsen blir därmed inte riktigt rättvisande (eftersom många läsvärda artiklar i själva verket är utmärkta :-). MiCkE 10 augusti 2008 kl. 22.31 (CEST)
Jag tycker att vi behåller nuvarande tvågradssystem och de gällande kraven, men att vi försöker strunta i den oskrivna regeln att en artikel måste vara minst 20-30 kB lång för att nomineras. Fram för att välja fler bra, korta artiklar till läsvärd! /Yvwv [y'vov] 13 augusti 2008 kl. 03.31 (CEST)

Jag tycker definitivt att nuvarande system och praxis är bra och fungerar. Artiklar läggs in på Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering, fel korrigeras, artikeln nomineras och blir förhoppningsvis utvald. Speciellt efter att man började signera sina inlägg på AIVPN har systemet kommit igång på allvar och jag har i alla fall kunnat nominera ett större antal artiklar än normalt, de flesta av dem till läsvärd. Problemet är snarast det att det ibland endast nomineras närapå perfekta artiklar, det är få som tar tag i saken och nominerar de mindre heltäckande artiklarna. Det finns ingen oskriven regel som säger att en artikel måste vara lång för att bli läsvärd, se till exempel den nyligen utvalda vindavkylning. Vad som krävs är oftast att småfel som kort inledning eller dåligt språk korrigeras, varefter artikeln faktiskt nomineras.

Att lätta på kraven är ju dock att gå fel väg. Sällan är det längden som hindrar en artikel från att bli läsvärd. Oftast är det brist på källor, svengelska, kvalitetsproblem eller något liknande. --Ace90 14 augusti 2008 kl. 13.23 (CEST)

Skämtar du? Så här går det till: bra artiklar läggs in på AIVPN under rubriken "artiklar som väntar på att bli stabila". Endast en bråkdel av dem förbättras efter de kommentarer som görs. Så går det en månad och de artiklar som klassas som "stabila" flyttas en rubrik upp. Sedan nominerar en användare artikeln på WP:AN, utan att kolla igenom den särskilt. Därefter bedöms artikeln av ett gäng tyckare som lägger sin röst på måfå, och många kommentarer är inte konstruktiva, som bara baseras på småsaker som lätt kan åtgärdas.
Den här artikeln blev antagen till läsvärd. Det är en av de artiklar som jag har lagt ner rätt mycket energi på, och jag tycker att den på alla plan uppfyller de nuvarande kriterierna för utmärkt. Vad blir resultatet av det? Fyra omotiverade läsvärdröster, en läsvärdröst som iaf hade en kommentar (men som i egentligen var rätt fattig), samt en läsvärd-röst med motiveringen att den var mindre omfattande än andra fågelartiklar, bara för att den saknade några fakta som imo inte hade någon större betydelse för artikeln. Tycker ni att det nuvarande systemet är bra? xenus 14 augusti 2008 kl. 14.44 (CEST)
Visst är det endast en bråkdel som förbättras, men på sista tiden har det ändå varit en stor del. Det listade antalet artiklar är också väldigt stort så det är kanske inte så konstigt att alla artiklar inte får uppmärksamhet. Enligt min erfarenhet får dock en artikel så gott som alltid flera redigeringar efter att den lagts in på AIVPN. Vilket annat forum skulle man förresten kunna använda för att förbereda artiklar för nominering? Wikipedia:Detaljgranskning har nästan helt dött ut, AIVPN "producerar" ju ändå ett stort antal kandidater för nominering.
Jag kan ju inte tala för andra nominerare, men jag, som står för en stor del av nomineringarna, läser alltid igenom artikeln och nominerar aldrig artiklar jag vet har uppenbara fel. Därför vet jag inte vad du baserar ditt påstående om att någon nominerar en artikel "utan att kolla igenom den särskilt". Jag lägger aldrig heller min röst "på måfå" utan överväger noggrant vilken nivå som passar bäst. Visst finns det säkert de som röstar utan att läsa artiklarna men det är nog sällan beslut tas enbart på basen av sådana röster. I ditt fall, ringduva, hade jag i nomineringsmotiveringen föreslagit just läsvärd, därför föll väl rösterna på det alternativet. Om du är så upprörd över beslutet hade du väl kanske i nomineringsdiskussionen kunnat påpeka att du anser att omfattningen räcker för utmärkt? Du röstade ju inte ens själv för utmärkt. Hursomhelst så tycker jag att beslutet var i linje med den praxis som har utvecklats, nivån utmärkt kräver en stor omfattning, medan de läsvärda artiklarnas omfattning varierar.
Vad som är "småsaker som lätt kan åtgärdas" varierar ju med tycke och smak. Problem med källor är inga småsaker, och vad gäller utmärkt så är omfattningen också viktig. Likaså måste alla utvalda artiklar ha ett korrekt språk och en ordentlig språkgenomgång kan ibland ta länge att utföra. Personligen går jag efter filosofin "nominera tio artiklar, så blir åtminstone fem utvalda". Då har ju wikipedia i alla fall blivit fem utvalda artiklar rikare. --Ace90 14 augusti 2008 kl. 15.10 (CEST)
För det första ska du inte se läsvärd som något sorts tröstpris, det är mycket värdefullt med läsvärda artiklar. Ringduva är en typisk läsvärdartikel, bra skriven, wikifierad, källbelagd etc men i min mening inte riktigt heltäckande. Jämför t.ex. den här artikeln med ringduva och se att det är en hel del du inte har tagit med eller bara behandlat väldigt kort. Däremot att AIVPN inte fungerar helt bra håller jag helt med dig om, den skulle kunna det, men för få orkar bry sig. Njaelkies Lea 14 augusti 2008 kl. 15.26 (CEST)
(red.konflikt) Du har rätt i att det finns otroligt många artiklar på AIVPN. Detaljgranskningen upplever jag som ett mycket bättre sätt att kvalitetskontrollera artiklarna på. Där kan det finnas färre artiklar, vilket gör att man kan få fler kommentarer och, som ett resultat, får artikeln bättre kvalitet.
Vad det gäller artikelnomineringar så upplever jag det som praxis att hantera sidan på det sättet. Jag menade inte att du gör det, men många andra gör det. Du säger att folk röstar utan att läsa igenom artiklarna (och därmed inte motiverar sin röst), och att beslut sällan tas endast baserat på sådana röster. Men nu har vi ett bedömningssystem som säger att en artikel måste få ett visst antal röster för att bli utvald. Dessa röster behöver inte vara motiverade, även om det är mycket önskvärt. NL: jag ser inte läsvärd som ett tröstpris, jag är medveten om att det kunde uppfattas så.) xenus 14 augusti 2008 kl. 15.32 (CEST)
Men det är ju bara väldigt sällan någon detaljgranskning faktiskt utförs, och oftast vilar det ändå på artikelskribenten att korrigera de fel som upptäcks. Men visst kunde man diskutera hur AIVPN kunde göras mera aktivt och lättillgängligt. Ett problem är att sidan är ohanterligt lång, med flera undermåliga artiklar som ligger kvar i flera år och tar upp plats.
Angående artikelnomineringarna så misstänker jag också ofta att de som nominerar inte har läst igenom artikeln, men oftast är besluten så klara att sådana röster inte påverkar resultatet. I oklara fall kan man ju alltid kräva att en avgörande röst bör motiveras bättre. --Ace90 14 augusti 2008 kl. 15.47 (CEST)

Jag noterar att sedan jag gjorde tabellen ovan, för en vecka sedan, har antalet läsvärda ökat från 194 till 199. Bra, fortsätt så! Flera tycks mena att kraven inte bör sänkas, men att man möjligen borde olja det nuvarande nomineringsmaskineriet. Hur skulle det kunna gå till? Ska man ge en premie till dem, som orkar ta sig över mållinjen? Och är det i så fall huvudförfattaren (och vem är det?) eller nomineraren som ska få premien? Vilka är i så fall de 199 som ska belönas för de nuvarande läsvärda artiklarna? Eller skulle ett pris vara kontraproduktivt? Jag lärde mig tidigare idag hur uppsatstävlingarna om Svenska Akademiens stora pris lockade fel sorts bidrag: Dilettanterna ville tävla, men inte landets bästa författare. Hur gör man i andra språk av Wikipedia för att locka fram fler läsvärda artiklar? --LA2 14 augusti 2008 kl. 23.35 (CEST)

Strömmen av läsvärda och utmärkta artiklar är alltid ojämn. Det är ett långsiktigt arbete att ta fram dem, eftersom de trots allt måste uppfylla alla krav och inte bara de flesta. En stabil artikel med bilder, inledning, någorlunda heltäckande struktur, källor (helst i form av noter) och korrekt språk är inte alltid lätt att hitta. Nyligen föreslogs det ju t.o.m. att fotnoter skulle vara ett absolut krav för alla utvalda artiklar. Men visst är WP:AIVPN fullt med potentiellt läsvärda artiklar. Arbetet med att påpeka fel och antingen själv korrigera eller låta artikelförfattaren eller någon insatt göra det är dock långsamt. De artiklar som jag nyligen nominerade och som blev läsvärda har jag t.ex. granskat på AIVPN redan i maj. Jag tror som sagt ändå att största problemet är att aktiviteten är ganska låg på AIVPN och WP:AN (inte just nu dock).
Artikeln astronomi som du tog upp tidigare är dock ett lite dåligt exempel, eftersom den redan har varit nominerad. Det beslöts dock att språket måste korrigeras ytterligare. --Ace90 15 augusti 2008 kl. 17.02 (CEST)
Jag tog förresten en titt på läsvärda artiklar på olika språk, och alla tycks inte ha lika höga krav som svenska wikipedia. T.ex. norska wikipedia tycks inte ha några som helst källkrav. Källor är ju också oftast den springande punkten, utan krav på källor skulle vi lätt kunna markera 200 läsvärda artiklar till. Jag tycker dock att det vore ett steg tillbaka om vi lättade på kraven på källor. --Ace90 15 augusti 2008 kl. 17.20 (CEST)
Appropå källkrav så stör jag mig på att utmärkta artiklar som är mer eller mindre rena översättningar har kopierat sina källor (ofta rakt av) från ursprungsartikeln och man funderar då ifall skribenten har läst källorna? Om inte så ska dessa källor raderas och utan källor så blir artikeln inte utmärkt. Fast då kanske det inte blir så många utmärkta artiklar kvar? /Mikael Lindmark 27 augusti 2008 kl. 17.29 (CEST)
Jag håller absolut inte med, varför skulle vi lita så mycket mer på en svensk skribent än t.ex. en engelsk, fransk eller tysk? Med dessa översatta utmärkta artiklar får ju dessutom artiklarna två detaljgranskningar, betydligt bättre anser jag. Njaelkies Lea (d) 27 augusti 2008 kl. 17.41 (CEST)
Nationaliteterna spelar ingen roll. Det är bruket att använda källor man inte har läst, som jag syftar på. Ifall man översätter en artikel så har ju den artikeln endast en källa och det är artikeln (och just den versionen) som kan ange som källa, inget annat. Jag har själv sett i både böcker och på webben att det blir fel, och om man bara kopierar ett fel, så riskerar man att cementera det som sanning. Men den viktigaste anledningen är väl att trovärdigheten för alla andra referenser sjunker och hela wikipedias anseende sjunker, när vi tillåter "överföring" av referenser. /Mikael Lindmark 27 augusti 2008 kl. 18.25 (CEST)
Detta håller jag helt med om. En artikel som översätts från exempelvis tyska Wikipedia bör inte detaljnoteras med referenser, utan enbart referera till artikeln på dewp med de källor som finns däri. Annars börjar vi blanda ihop olika typer av källor. En översättning kan ge en artikel en mycket bra start, men källor som man kollar själv är klart överlägsna. // habj 27 augusti 2008 kl. 20.48 (CEST)
Jag håller fortfarande inte med. Den översatta artikeln har inte alls en källa, den har lika många som på orginalspråket, men råkar ha blivit översatt. När någon översätter en artikel ser jag inte dem som artikelförfattare, bara översättare. Jag tror att om ni verkligen representerar konsensus så bör den här diskussionen få en egen rubrik så fler ser den, för det är inte ovanligt att folk översätter och plockar med noterna. Jag kollar inte upp svåråtkomliga källor i t.ex. böcker till påståenden jag tycker verkar stämma (är det däremot något jag tycker verka osäkert letar jag upp en egen källa eller utelämnar påståendet) och jag vet att artiklar som är gjorda så har utnämnts till utmärkta förr, trots att det har varit känt (t.ex. Augustus). Njaelkies Lea (d) 27 augusti 2008 kl. 21.28 (CEST)
Poängen med en källor är ju att de skall verifiera det som står i artikeln. Problemet är bara att de inte kan göra det exakt, eftersom vi inte kan skriva av dem. Skrivandet av artikeln innebär alltså att källan till viss del förvanskas. Översättningen innebär sedan en ytterligare förvanskning, varefter artikeln kanske säger något helt annat. Och eftersom den som översatt inte läst källorna själv, finns kanske ingen möjlighet att kolla upp det heller. Det intellektuellt hederliga är i sådana fall att erkänna att man faktiskt inte läst artikeln, utan använder en andrahandsuppgift, antingen genom att inte "översätta" noterna, eller låta det framgå att detta är precis vad man gjort. Källhänvisningarna är inte med för sin egen skull.
andejons 27 augusti 2008 kl. 22.59 (CEST)

Slutsats angående kvalitetsmärkning?[redigera | redigera wikitext]

Nå, kommer vi till någon slutsats? Ska vi ha en tredje kvalitetsutmärkningsnivå? Ska vi kvalitetsmärka alla artiklar som uppfyller Läsvärd-kriterierna? Ska vi slå ihop Läsvärd och Utmärkt? Ska vi sänka kraven för Läsvärd? Jag snabbgranskade precis 100 slumpade artiklar och fann 5 (varav en Utvald) som vid en första anblick verkade uppfylla de kriterier för en godkänd artikel som jag och Elinnea, på olika vis, framfört i diskussionen ovan. (95 % av artiklarna är därmed, enligt mitt synsätt, mer eller mindre undermåliga.) /Dewil 16 augusti 2008 kl. 14.23 (CEST)

Rena omröstningar verkar ha dalat i popularitet på sistone, men med tanke på den här diskussionens omfattning kanske det vore bra att ställa upp 3-4 alternativ och låta alla intresserade rösta på ett av alternativen. Omröstningen behöver ju inte vara bindande, men kan ge en konkret överblick över inställningarna. Popperipopp 16 augusti 2008 kl. 14.50 (CEST)
Nominerade du dem 4 till [[WP:AN], alternativt lade in i WP:AIVPN? LEO JOHANNES 16 augusti 2008 kl. 14.52 (CEST)
Tja, det ser inte ut som om en sänkning av kriterierna för läsvärd riktigt får stöd. Hur skulle det vara med en tredje kategori, som inte kräver omröstning, en status som vem som helst kan ta bort och lägga till på ett enkelt sätt? Artiklar som inte behöver vara långa och heltäckande, fullständigt källbelagda eller illustrerade men ändå informativa och värda att läsa? Inledning skulle inte heller vara ett krav, för det stupar många läsvärda artiklar på. Att skapa en sådan grupp skulle väl inte göra mycket skada i alla fall? --Ace90 16 augusti 2008 kl. 18.58 (CEST)
Precis vad jag hade i åtanke. Popperipopp 17 augusti 2008 kl. 16.48 (CEST)

Kan spalter göras enklare?[redigera | redigera wikitext]

Denna fråga/diskussion har flyttats till WP:WF den 27 augusti 2008 kl. 08.10 (CEST) / Rosp

Positiva följdeffekter av vår kvalitetssatsning?[redigera | redigera wikitext]

Jag tycker mig märka att kvalitetssatsningen inte bara ger sina direkta resultat utan att de också positivt påverkat de nya artiklar som skapas

  • Jag ser mycket färre nya substubbar och de klassiska Ånäs är ett sommarstugeområde utanför Kramfors ses bara ytterst sällan medan de förra året kunde synas flera i veckan.(substubprojektet)
  • Jag tycker det färre surdegsatiklar typ Hössön innan wikifiering. (wikifieringsprojektet)
  • Jag tycker jag allt mer sällan möter argumentet - varför ifrågasätts min artikel om Pluttförening1 när Pluttförening2 finns i wikiepdia?. (relevanskontrollprojektet)

Delar ni min uppfattning eller är jag för blåögd? Wanpe 16 augusti 2008 kl. 17.18 (CEST)

Eller så är det så att nämnda artikeltyper skapas lika ofta nu som förr men att vi är snabbare att ifrågasätta och radera idag. På sikt innebär det givetvis att antalet pluttförenings- och sommarstugeområdesartiklar minskar vilket innebär att det blir svårare att ta till "men den artikeln finns ju..." /Dewil 16 augusti 2008 kl. 17.32 (CEST)
Vad är en surdegsartikel? // habj 17 augusti 2008 kl. 11.53 (CEST)
En artikel som har varit märkt med {{ickewiki}} under en lång tid och fortfarande inte har wikifierats. Begreppet myntades förmodligen av Kr-val. xenus 17 augusti 2008 kl. 11.57 (CEST)
Projekt wikifiering hade en rubrik för sådana, innan tidmärkningen infördes (då blev det inte lika betydelsefullt; dessutom tog surdegsartiklarna slut, för detta hände vad jag minns innan vi nådde noll första gången). LEO JOHANNES 17 augusti 2008 kl. 12.01 (CEST)
Det var ett elakt uttryck. Självklart är det bra om artiklar wikifieras, men det är ju inte direkt så att inte wikifierade textavsnitt är till skada för Wikipedia. // habj 17 augusti 2008 kl. 13.56 (CEST)

Jag har också tänkt på att det inte skapas lika många rena skräpartiklar nu som för några månader sedan. Om detta beror på våran kvalitetssatsning eller på att det fortfarande är sommarlov borde vi få svar på snart :-) /-nothingman- 17 augusti 2008 kl. 14.17 (CEST)

Även jag har märkt positiva förändringar, framförallt mängden nya substubbar kändes betydligt högre förut. Det är lite så att vi måste se till att det bara finns bra exempel för nya användare att följa. Därför skulle jag tvärtemot habj vilja hävda att icke wikifierade texter visst är skadliga, förutom att de sätter dåliga exempel måste ju om inte annat någon wikifiera dem vilket tar tid och ork från annat. Projekt wikifiering skulle jag vilja säga är ett av de viktigaste och mest framgångsrika projekten vi har haft. Kul att det händer saker hur som helst! :) Njaelkies Lea 17 augusti 2008 kl. 14.48 (CEST)
Så om en fackman lägger ett stycka lång bra text som inte dock är wikifierad. Då är den skadlig för projektet?
Livsfarlig inställning, om ni frågar mig. Snart kommer ingen våga redigera som inte gör allt perfekt från början. Jag vill minnas att det samtidigt pågår strävanden att skaffa flera skribenter. Frågan är om man lyckas hålla kvar dessa. // habj 17 augusti 2008 kl. 16.30 (CEST)
Jag tycker att den är skadlig för projektet, men inte i den mån att man ska ta bort den (om det inte gått mycket lång tid utan wikifiering). LEO JOHANNES 17 augusti 2008 kl. 16.36 (CEST)
Instämmer med habj. Tänk om allt vi behövde göra var att rätta små stavfel och fixa layout. Wikifiering är det minsta av Wikipedias problem. Och att kräva av nybörjare att de ska kunna skriva korrekt formaterade artiklar skrämmer bara iväg dem. /Fenix 17 augusti 2008 kl. 16.55 (CEST)
Jag förstår inte logiken här. Det vi pratar om är att det är bra communitien genomföra wikifiering av nya owikifierade artiklar så snart som möjligt för att stimulera nya att lära sig wikifeiring.Wanpe 17 augusti 2008 kl. 17.45 (CEST)
Du missförstår mig habj och när jag läser mitt inlägg igen kan jag till viss del förstå det, naturligtvis är det bra med nya användare och få är försiktigare med dem än jag är. Men om vi skulle sluta wikifiera artiklar (det skulle ju vara Wikipedias minsta problem enligt Fenix) så skulle vi inom kort ha en salig röra med olika typer av layouter. Och det håller jag fast vid vore mycket skadligt för Wikipedia.
Jag kräver inte av nya användare att de skriver wikifierat för att få skriva, absolut inte! Att en ny användare lägger in en owikifierad text om rörmokare är jättebra! Att låta den ligga owikifierad är skadligt. Jag wikifierar deras texter i det tysta för att de sedan ska komma tillbaka och se hur vi lägger upp artiklar, det var så jag lärde mig t.ex. iw-länkar en gång i tiden. Learning by example. Samma sak med substubbar, låter vi sådana ligga kommer folk tro att dessa är accepterade och önskvärda och börja skapa nya sådana. De skapar inte dessa av illvilja utan välvilja, men vi kan hjälpa dem att hjälpa Wikipedia genom att sätta goda exempel. Njaelkies Lea 17 augusti 2008 kl. 19.59 (CEST)
Jag tycker i alla händelser att just kvalitetssatsningar är viktigt för vår trovärdighet. Jag är därför mycket glad att så många användare orkat vara envisa nog att göra den typ av satsningar som det visas på ovan. Jag hoppas att vi fortsätter med den här typen av satsningar när så erfordras. Däremot kan jag hålla med om att det känns som om vi blivit lite njugga med att underkänna bra texter med gott innehåll, bara för att de inte är wikiformaterade. Det är inte lätt att som nybörjare komma hit och bus bas kunna allt om wikiformatering. Jag har i min närhet en äldre person som är oerhört kunnig i frågor om underrättelsetjänst, men som är mycket tveksam till att skriva på Wikipedia för att det verkar alldeles för svårt. Sådant tycker jag är trist, för vi behöver massor med äldre och erfarna användare. Riggwelter 19 augusti 2008 kl. 13.37 (CEST)
Det är lite dubbelt det där. Att artiklarna är lättlästa och har en bra layout är viktigt för trovärdigheten och att wikifiera är inte det absolut roligaste man kan fördriva tiden med på WP. Samtidigt tycker jag nog ändå att en innehållsmässigt bra owikifierad artikel är bättre än ingen artikel alls. Om en artikel är tillförlitlig eller inte är ju trots inte beroende på om den har fina bilder eller rätt rubriksnitt, utan om den har trovärdiga, källbelagda påståenden. Ett av mina allra första bidrag till WP, åtminstone det första större, såg ut så här, vilket ju formateringsmässigt lämnar ett och annat att önska. Det var tack vare andra som det blev något bra av den. Frågan om substubbar tycker jag inte är riktigt relevant just här, eftersom en substubb inte är en bra artikel. Substubbar gör ingen glad, men owikifierade bra artiklar kan faktiskt ha ett värde, även om det förhöjs om någon wikifierar dem. Har man en kunnig skribent som skriver bra artiklar men inte förstår sig på det tekniska kan man givetvis ge tips och råd, men bör inte skrämma bort vederbörande med krav på att han eller hon själv måste börja wikifiera, om dessa tips och råd inte hjälper. Nitramus 20 augusti 2008 kl. 18.57 (CEST)

Vad jag kan jämföra är den nuvarande situationen med den för kanske två år sedan, såpass länge är det sedan jag i någon större utsträckning kollat SÄ. Jag ser inte bara färre pluttstubbar, utan också mindre dumt klotter. (Det vore intressant med kommenterer från flera, om huruvida detta stämmer.) Största skillnaden där skulle jag tippa är att väldigt många skolbibliotek och datasalar numera långtidsblockeras på ett år i taget. Undermåligt material mycket snabbare nu, det är helt klart, men jag tycker också att jag ser att det skapas färre småartiklar på gränsen till skräp. Jag kan tänka mig att det är den allmänna "ansiktslyftningen" som givit effekt, men jag vet inte. Över huvud taget har vi nu ett mycket tydligare fokus på att skapa ett funktionellt uppslagsverk, med Wikimedia Foundations mål om fri tillgänglig kunskap för ögonen. // habj 22 augusti 2008 kl. 15.09 (CEST)

Har du gått igenom antalet raderade och återställda bidrag, eller kan det bero på att det är fler admins och andra klottersanerare som patrullerar senaste ändringarna nu? Vivo disk. 28 augusti 2008 kl. 17.21 (CEST)

Artikeln om Självmordsmetoder[redigera | redigera wikitext]

Självmordsmetoder (diskhistoriklogg) har varit upp på sffr i juni. Slutsatsen var behåll (eller kanske "konsensus saknas"). Nu är det några som tar bort all innehåll forutom ingressen och sektionsrubriker, och påstår att de agerar enligt konsensus. Jag tror att några fler borde titta på det här. /Pieter Kuiper 28 augusti 2008 kl. 22.08 (CEST)

WP:Bra artiklar[redigera | redigera wikitext]

Efter en diskussion på Wikipediadiskussion:artikelnomineringar har jag varit djärv och skapat WP:Bra artiklar som är tänkt att vara ett steg efter läsvärd och utmärkt. Utnämn gärna andra artiklar eller diskutera på Wikipediadiskussion:Bra artiklar. /Grillo 26 augusti 2008 kl. 10.23 (CEST)

Bra, men det borde använda sig av en:Wikipedia:Flagged revisions. --Petter 26 augusti 2008 kl. 23.34 (CEST)
Ehm, det gör vi inte för våra utvalda artiklar så varför använda det här? /Grillo 27 augusti 2008 kl. 23.50 (CEST)
För att det verkar kunna ge ett smidigare sätt att märka upp dem? --Petter 29 augusti 2008 kl. 15.17 (CEST)

Kategorisering efter kön[redigera | redigera wikitext]

LA2 har med hjälp av LA2-bot dragit igång en massiv kategorisering av personer efter kön. Diskussionen förs på Kategoridiskussion:Personer efter kön och det skulle vara värdefullt med fler synpunkter. Själv är jag kluven i frågan om detta är bra eller dåligt för Wikipedia; magkänslan säger dåligt, men samtidigt är jag nyfiken på de statistiska resultaten. Jorva 27 augusti 2008 kl. 00.05 (CEST)

Jag tycker det är bra att man med hjälp av CatScan kan göra artikelsökningar på ett sådant sätt att man får nytta av en sådan här kategori. Däremot tycker jag inte man bör botta igenom saker utan diskussion. Jag är en stor vän av att ta initiativ för att se om någon protesterar, men inte genom storskalig bottning. // habj 27 augusti 2008 kl. 00.12 (CEST)
Det låter som en fördom mot bottar. Jag har för hand tagit fram en arbetslista och sedan genomför jag själva redigeringen (tillägget av [[Kategori:Kvinnor]] respektive [[Kategori:Män]]) med hjälp av bot-ramverket pywikipedia, som loggar in som användare:LA2-bot. Jag kör detta under ständig manuell övervakning och svarar personligen Ja eller Nej för varje artikel. Enda skillnaden mot en manuell redigering är att det blir färre knapptryckningar för mig och mindre skräp i listan över Senaste ändringar. Det har hittills uppdagats sex nio kända fel på 3000 genomförda redigeringar, vilket är 0,2 0,3 procent fel. Till exempel råkade Alice Cooper bli kvinna under några få minuter. Och sådana misstag gör jag även när jag redigerar för hand. Uppskattningsvis finns det någonstans mellan 50.000 och 100.000 biografiska artiklar att kategorisera, så några få procent av hela arbetet är hittills uträttat med hjälp av den här bot-metoden. --LA2 27 augusti 2008 kl. 02.18 (CEST)
Nej, det handlar inte om fördomar mot bottar. Det handlar inte om rädsla att botten gör fel. Det handlar för det första om att inte göra en stor mängd kontroversiella redigeringar som det tar väldigt lång tid för någon annan att återställa. För det andra handlar det om att man inte ska göra en stor mängd ändringar dolt, utan att det syns på SÄ, som inte är självklart okontroversiella. Det är förutsättningen för botflaggan. Wikipedia:Robotar:
"Vitsen med robotstatus eller robotflagga är att redigeringar av en robot med en sådan inte syns i Senaste ändringar. Bland de tillfälliga inställingar man kan göra i sin Senaste ändringar finns dock att visa även robotredigeringar. Vitsen med flaggan är att redigeringar gjorda med robot normalt är små och okontroversiella; man behöver inte fylla Senaste ändringar med sånt. Kontroversiella ändringar bör normalt inte göras med robot.
En byråkrat kan med omedelbar verkan ta bort botstatusen om roboten används för kontroversiella eller ifrågasatta redigeringar."
Om wikigemenskapen gillar systemet är det frid och fröjd men om wikigemenskapen inte gillar det, riskerar man att det tar hus i helvete för att man försöker genomföra det "i smyg". Jag skulle därför absolut rekommendera att man tar upp saken till diskussion innan man börjar botta igenom något nytt (och tycker vi ska förtydliga Wikipedia:Robotar i det avseendet). // habj 27 augusti 2008 kl. 10.16 (CEST)

Jag kan också påminna om en diskussion vi hade i april: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/April#Dam-/herrfotbollsspelare, då jag nämnde att tyska Wikipedia har dessa Mann/Frau-kategorier och att det faktiskt löser ett problem, nu när vår kategori:fotbollsspelare är könsneutral. Med CatScan kan man nämligen kombinera fotbollsspelare + män eller fotbollsspelare + kvinnor. Givet att CatScan inte strular, förstås. --LA2 27 augusti 2008 kl. 02.35 (CEST)

Jag är skeptisk, dels för att infon oftast är redundant och oviktig, utom för t.ex. Alice Cooper men det kan framgå av artikeln, dels att CatScan inte ingår bland standardverktygen för vanliga användare. Sedan kvarstår problemet med hur pojkar och flickor ska kategoriseras? --Rosp 27 augusti 2008 kl. 07.46 (CEST)
En variant är mindre omfattande kategorier som Kategori:Män med kvinnonamn, t.ex. Andrea de Adamich, Kategori:Kvinnor med mansnamn, t.ex. Sigge Stark, och Kategori:Personer med könsneutrala namn, t.ex. Kim Kärnfalk och Kim Källström. --Rosp 27 augusti 2008 kl. 08.06 (CEST) Stryker förslaget efter att ha testat --Rosp 27 augusti 2008 kl. 08.56 (CEST)
Att informationen är oviktig kan ju stämma även för kategorierna födda/avlidna och alla vet ju att Bellman var en skald och trubadur, så det behöver man väl inte skriva ut? Men räkna efter bland våra 501 sommarvärdar (508 artiklar minus 7 listartiklar) hur många som är män och kvinnor. Just nu är det 13 män, 100 kvinnor och 390 ännu ej kategoriserade efter kön. Av de 501 sommarvärdarna är 8 stycken födda 1930, 10 födda 1931, 9 födda 1933, och 9 födda 1934, men bara 4 är födda 1932. Ja, det kanske är trivialinformation, men visst är det intressant att fundera på varför 32:orna är så få. Stämmer det med befolkningsstatistiken för Sverige? Och ingen annanstans än i Wikipedia kan man hitta den här kunskapen. Försök besvara frågorna med hjälp av NE.se eller sr.se. --LA2 27 augusti 2008 kl. 16.08 (CEST)
OK, jag har nu testat CatScan och denna gången väntat på resultatet och förstått dess användbarhet och då även beträffande uppdelningen på män och kvinnor, men som sagt det är sällan jag själv har tålamod att vänta på långa sökningar --Rosp 27 augusti 2008 kl. 08.41 (CEST)
Den här hösten har toolservern och CatScan varit segare än annars. Jag tror det är dags att utöka hårdvaran och försöker väcka den tanken hos de ansvariga. Men de har nyligen infört en förbättring i mjukvaran (FCGI Switchboard, skriven av _Mary_Kate_) och menar att det är en tillräcklig åtgärd. Jag misstänker att det kan dröja några månader innan de inser att det dessutom behövs mer hårdvara. Så döm inte ut CatScans långsamhet på några enstaka dagars uppförande. Prova att utnyttja den andra tider på dygnet och se hur snabb den kan vara. Prova att kryssa i CSV-rutan intill sökknappen, för att få utdata på ett format som kan lyftas in i ett kalkylark. --LA2 27 augusti 2008 kl. 16.08 (CEST)

Jag tror att en sådan här kategorisering är bra, vi kommer troligen som uppslagsverk alltid ha en snedfördelning eftersom vi är bundna av historien, men jag tycker inte att det är något att blunda för eller sopa under mattan. Snarare är det bra att göra dessa frågor synliga. Det som vore riktigt intressant är att kunna kombinera olika kategorier, t.ex. födda 19XX med kön, och göra statistik av det. Jag tror det kan bli riktigt intressant att se hur det utvecklas år för år eller hur det är fördelat yrkesmässigt, kanske till och med kan vara material för en tidningsartikel? Jag hoppas att LA2 fortsätter med detta. Njaelkies Lea (d) 27 augusti 2008 kl. 09.20 (CEST)

Jag tycker det är bra, och tror att den här typen av korsvis kategorisökning förr eller senare kommer att inkluderas i mediawiki och kategorisystemet kommer att göras om. Dessutom är det rent statistiskt intressant. Jag ser heller inte något kontroversiellt i att kategorisera efter kön, om man inte väljer att leta efter något sådant. Det enda möjliga problemet är väl trans- och intersexuella, men som jag har förstått det brukar även dessa identifiera sig till något av könen. /Grillo 27 augusti 2008 kl. 09.28 (CEST)
Jag tycker också att det är bra. Vi skall inte blunda för att det kan finnas ett intresse att hitta artiklar om t.ex. kvinnliga tennisspelare och genom Catscan och denna kategorisering så blir det enkelt. Och genom denna ändring så finns det inte heller någon anledning (som jag kan hitta nu) att dela in tex, skådespelare, fotbollsspelare efter kön. Det är även så att för vissa utländska personer så är det svårt att enbart med namnet avgöra kön. --GhostRider ♠ 27 augusti 2008 kl. 09.57 (CEST)

Vore det inte bra att ha en hel del underkategorier, tex Kategori:Kvinnliga tennisspelare, som ligger under Kategori:Kvinnor, vilket skulle göra listan lite mindre brutal, men ändå lika funktionibel? Eller vill man/ni ha en brutal lista? dSAKARIEb 27 augusti 2008 kl. 23.36 (CEST)

Du missar poängen. När man har kategori kvinnor och kategori män, kan man söka korsvis genom catscan, på kvinnor och tennisspelare, och på så sätt få upp alla artiklar som berör kvinnliga tennisspelare. Vad är det förresten som är brutalt...? /Grillo 27 augusti 2008 kl. 23.49 (CEST)
Jag ser att Bruno Rosta nyss har lagt in mallen {{storkategori}}. Men medför det någon nackdel att kategorierna män och kvinnor är "brutalt" stora? Mitt förslag är att vi, liksom tyskarna, lär oss att leva med det. Och det finns hur som helst två sidor av det här myntet: 1) uppdelningen av kvinnor i tennisspelande kvinnor och andra kvinnor, och 2) uppdelningen av tennisspelare efter kön. Diskussionen om dam-/herrfotbollsspelare i april slutade i slutsatsen att man inte vill dela upp tennisspelare (och andra sportutövare) i manliga och kvinnliga. Att dela upp män och kvinnor i underkategorier tror jag skulle vara lika oklokt som att dela upp "födda 1972" i "tennisspelare födda 1972" och "författare födda 1972". --LA2 28 augusti 2008 kl. 00.15 (CEST)
Det var en märklig tolkning av konsensus. Som jag uppfattade det var de allra flesta positiva till att dela upp idrottarna i de sporter där män och kvinnor tävlar separat.
andejons 28 augusti 2008 kl. 08.16 (CEST)
Jag anmäler avvikande åsikt. Jag var mycket skeptisk till LA2's könskategorisering, men jag är nu nästan övertygad. Oavsett mina sista rester av skepticism är den metoden vida bättre än underkategorierna "kvinnliga/manliga xxx-spelare". Dock tror jag att Catscan behöver "marknadsföras" lite mer så att det blir naturligt för de vanliga läsarna, dvs de som WP främst är till för, att använda den. Jorva 28 augusti 2008 kl. 23.45 (CEST)

Svenskspråkiga wikipedias kvalitet[redigera | redigera wikitext]

Svwp-quality.png

Jag har gjort ett cirkeldiagram över svenskspråkiga wikipedias kvalitet och ja, ni ser själva det är en ruskigt stor andel artiklar med kvalitetskontroll och en pinsamt liten del utvalda artiklar, helt enkelt vi måste göra något åt detta.

M.M.S. 28 augusti 2008 kl. 12.55 (CEST)

Förresten är blått utvalda artiklar, rött är kvalitetskontroll och grönt är övriga artiklar. M.M.S. 28 augusti 2008 kl. 13.21 (CEST)
Det är mycket lättare att smäcka på en kvalitetskontrollsmall än att dels dra en artikel till utvald-nominering, dels sedan få denna nominering antagen. Därför tror jag alltid att den röda andelen kommer att vara högre än den blå. Vad vi bör glädja oss åt vid åsynen av detta diagram är väl den stora andelen grönt? /FredrikT 28 augusti 2008 kl. 13.44 (CEST)
Den stora andelen "gröna artiklar" innebär väl bara att vi har en mycket stor andel artiklar som varken har fått "utvald-stämpel" eller "KK-stämpel". Jag tror att det är många många av dessa artiklar som inte har blivit "sedda" ens och därmed inte fått någon bedömning alls, så vi vet inte, och kommer nog aldrig att få veta, hur stor andel artiklar som faktiskt är bra respektive dåliga. --MagnusA 28 augusti 2008 kl. 13.54 (CEST)

Jag är alltmer frågande till att utvalda artiklar används som kvalitet på wikipedia. Själv tycker jag de flesta av de artiklarna är för långa och därför inte bra, och att det är de handfasta relativt korta som är de givande. Ett bättre mått är längden på våra artiklar etc och som synes på grafen över medellängden på våra artiklar över tiden så har vi en mycket positiv utvecking. Både de finska och ryska wikipedia har sjunkande medellängd (men från en mycket högre startnivå). Wanpe 28 augusti 2008 kl. 13.59 (CEST)

Jag håller nog med om att antalet utvalda artiklar inte är ett slag mot svwiki, de flesta andra har väl ungefär samma procentsatser. De utvalda artiklarna ska ju representera toppen av toppen och då blir de ju oundvikligen väldigt få; höjer man kvalitén på wikin så höjer man också kraven på de utvalda. --Bomkia 28 augusti 2008 kl. 14.37 (CEST)
Det vore bra om någon skulle kunna göra ett motsvarande cirkeldiagram över artikellängd (av den här statistiken) som man skulle kunna lägga på Wikipedia:Projekt substubbar? Tror att det är talande om man faktiskt ser att så mycket som 18 % är kortare än den här artikeln (Slutet) och '41 % är kortare än den här artikeln Francesco_Bolzoni och hela 94 % är kortare än den här artikeln:Albert_Riera. Den senare skulle nog många t.ex se på som en ok, rätt normallång artikel, snarare än en av våra allra längsta. Jag tror att ett cirkeldiagram skulle illustrera detta på ett bra sätt. / Elinnea 28 augusti 2008 kl. 15.05 (CEST)
Jag tycker att vi ska sluta se artikellängd som ett kvalitetsmått. Se Wikipedia:Artikellängd. /Yvwv [y'vov] 28 augusti 2008 kl. 16.10 (CEST)
Längden bör givetvis inte ses som det enda kvalitetsmåttet, men det är ändå ett kvalitetsmått. Hur många artiklar ur de 18 procenten som är kortare än "Slutet" kan sägas vara bra artiklar? Ett cirkeldiagram vore bra, och om jag får vara så fräck att komma med ett önskemål till den som eventuellt skapar det så skulle jag vilja att man använde någon slags färgskala som illustrerar längden. D.v.s. istället för att sätta upp fyra gränser och använda fyra olika färger, sätt upp fyra gränser och använd samma färg i olika nyanser. Popperipopp 28 augusti 2008 kl. 16.21 (CEST)
Nu har vi ju introducerat de Bra artiklarna så på kort sikt kommer det ju bli många fler utvalda. M.M.S. 28 augusti 2008 kl. 17.05 (CEST)
Jag håller inte med om att de utvalda artiklarna skulle vara dåliga för att de är för långa. Vissa är ju helt fantastiska informationskällor, t.ex. uraliska språk, komplett med hänvisningar till litteratur så att man kan vara säker på att det man läser stämmer. Kortare artiklar utan källor tar jag personligen med en nypa salt, jag söker hellre fram en bättre källa om jag är intresserad. Vad vi har är ju ett hav av icke-verifierbar fakta och små öar av utvalt innehåll. De utvalda artiklarna är ju inte många, men de är ju i alla fall något, och de visar vart vi bör sträva när vi skriver artiklar. Det är för övrigt rätt så sällan en artikel inte blir utvald pga längden, källbrist är i mitt tycke den vanligaste orsaken. --Ace90 28 augusti 2008 kl. 17.31 (CEST)
När jag läser artiklar i wikidepia så känns de i storleken 4-8 k attraktiva och lätta ta till sig info från, redan vid 12k tycker jag de är för stora och har svårt med. Över 20k tycker jag är dåliga artiklar (tex Aspergers syndrom), men kriterierna för utmärkt och läsvärd tycks snarast uppmuntra sådana megalånga artiklar (varför inte bryta upp dem i flera?). Jag hoppas Bra satsningen innebär större uppskattning av de gedigna lagomlånga artiklarna. Wanpe 28 augusti 2008 kl. 17.55 (CEST)
Nu har jag inte läst just Aspergers syndrom så jag kan inte uttala mig om den artikeln, men jag förstår vad Wanpe menar, även om jag inte skulle säga att långa artiklar är dåliga. Däremot kan de ibland bli så pass utförliga att man missar själva essensen. Den är ofta lättare att ta till sig genom en kort artikel. Just därför är det viktigt att inledningen är så pass bra, att den hade kunnat vara en godkänd stubb i sig själv. Det är enwp bra på, när jag har kört mina privatprojekt att skapa relativt bra artiklar om många olika platser, brukar jag plocka introt från varje artikel från enwp, på det sättet skapar man relativt heltäckande stubbar på omkring 1500 bytes. Dessa innehåller allt som står mer utförligt förklarat längre ner, och det är just det här vi måste bli bättre på, att skriva mer utförliga inledningar. /Grillo 28 augusti 2008 kl. 18.05 (CEST)
Håller med Grillo, och ja, artiklar kan bli för långa. Men det beror mycket på hur man skriver dem. Om de ändå är lätt översiktliga kan artiklar långt uppåt 80-100kb vara ok, medan andra kan vara hopplösa att hitta saker i. Bra inledningar, bra uppdelning och bra underartiklar när det behövs är vad vi borde sikta mot. Njaelkies Lea (d) 28 augusti 2008 kl. 18.54 (CEST)
Jag håller med Grillo om hur viktig inledningen är och jag tjatar alltid på WP:AIVPN om längre inledning. Oftast brukar de dyka upp längre inledning. Problemet är kanske att det ibland bara är artikelförfattaren som kan skriva en inledning.
Men så länge det finns en inledning ser jag ingen orsak till varför en artikel inte skulle kunna vara lång (så länge den följer kriterierna för längd). För mycket (encyklopediskt relevant) information kan vi ju inte få. --Ace90 28 augusti 2008 kl. 20.17 (CEST)
Jag läste förresten igenom den ovannämnda artikeln Aspergers syndrom. Det var ett verkligt nöje, artikeln är mycket välstrukturerad, har ett fint språk, och diskuterar ämnet på ett moget men ändå inte alltför akademiskt sätt. En stolthet för svenska wikipedia att vi har en sådan artikel, ingenting kändes som överflödigt eller svamligt. --Ace90 28 augusti 2008 kl. 20.55 (CEST)
Här är det diagram du efterfrågar Elinnea. /Ainali 28 augusti 2008 kl. 18.10 (CEST)
Article distr svwp May 2008.svg
Tack för hjälpen, men förlåt, jag var nog lite otydlig i mitt önskemål, det var inte dessa siffror jag menade utan de som står länge ned på statistiksidan, alltså det som står under rubriken. Articles that contain at least one internal link and .. characters readable text, disregarding wiki- and html codes, hidden links, etc.; also headers do not count (excl. redirects), den som visade att 18% av är under 256 bytes, 41 % är under 512 bytes, 65 % är under 1kB, 84 % är under 1kB, 94,2 % är under 4kB etc. I det här cirkeldiagrammet syns det inte hur många det är som är under 256 bytes, vilket jag tycker är bland det viktigaste att poängtera när det gäller substubbar. Även om man som Yvwv inte vill se längs som ett kvalitetsmått, så är det svårt att få plats med t.ex källor, iw-länkar och andra element som kan ses som kvalitetsmått i en artikel under 256 bytes, därför tycker jag att det är viktigt att lyfta fram att vi har så många sådana artiklar och sedan göra vårt bästa så att andelen sådana blir färre. Ursäkta att jag är besvärlig och inte var tydligare med vilka siffror jag syftade på. / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 09.55 (CEST)

Vad gör vi med bidragen från någon som gärna plagierar?[redigera | redigera wikitext]

Om det visar sig att en användare har satt i system att plagiera artiklar, och sedan försvinner från wikin när det uppdagas – hur ska vi då hantera denna användares övriga bidrag? Det är en principiell fråga, men föranledd av ett konkret fall som just nu diskuteras här. (Och nej, det är inte en engångsföreteelse. Jag har hunnit råka ut för flera, eller, nåja, två såna användare i alla fall, trots att jag inte är så himla aktiv.) Har problemet dryftats tidigare? Finns det en standard procedure? Vilka handlingsalternativ har vi? Jag är inte lockad av någon av de två ytterligheterna: att radera allt som användaren bidragit med, eller att bara låta saken bero. Kan man tänka sig en mjukare misstanke-om-plagiat-mall att lägga på diskussionssidan till texter som verkar misstänkta, men där det saknas bevis på copyvio? Inkl uppmaningen att den som vet något om textens ursprung ska höra av sig. På så sätt kan man dels öka sannolikheten att frågan reds ut, dels undvika att den typen av artiklar koras till ’’läsvärd’’ etc. mvh --Mimarob 29 augusti 2008 kl. 21.33 (CEST)

Det är i det närmaste omöjligt att påvisa att en längre text skriven av en enskild användare inte är plagierad; den enda säkerhet vi har är att vi litar på bidragsgivarna. Därmed anser jag att alla sådana bidrag från en användare som har påvisats använda plagiat som regelbunden metod bör raderas eller rejält omarbetas. Har en rejäl omarbetning redan skett genom senare redigeringar av andra användare kan det vara skäl att inte vidta åtgärd. /dcastor 29 augusti 2008 kl. 23.05 (CEST)

Sammanfogning av golfklubbsstubbar[redigera | redigera wikitext]

Det sker just nu sporadiska raderingar av golfklubbsstubbar. Radera inte. Jag kommer att påbörja ett sammanfogningsprojekt som kommer att resultera i en artikel per golfdistriktsförbund. Se Användare:StefanB/Golfdistriktsförbund. //StefanB 30 augusti 2008 kl. 09.54 (CEST)

Det ser ut som en bra samlingsartikel. En liten detalj bara: när du hänvisar till en separat "huvudartikel" kan det ändå vara bra att göra en sammanfattning av denna i samlingsartikeln så att samlingsartikeln kan stå för sig själv och huvudartiklarna blir fördjupningsläsning. /dcastor 30 augusti 2008 kl. 11.21 (CEST)

Ändring av kvalitetssymboler[redigera | redigera wikitext]

Inbjudan till diskussion på: Malldiskussion:Läsvärd. Viktorvoigt 30 augusti 2008 kl. 11.47 (CEST)

Kvalitetsmätningen[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel


2018-08-01 32 106 52 30 52 0 65 208 374 0 67 643 372 1 199 2 3 202 33 335 36 537 0,97 %
2018-09-01 30 110 54 32 52 0 68 217 386 0 70 611 372 1 219 1 3 222 33 563 36 785 0,98 %
2018-10-01 28 116 50 17 58 1 53 215 399 0 61 597 372 1 234 6 3 207 34 026 37 233 0,99 %
2018-11-01 26 115 51 21 54 0 98 223 430 0 65 609 374 1 242 6 3 314 34 372 37 686 1 %
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas
Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk.
Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt.
Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar.
Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.)
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Sammanställde senaste kvalitetsmätningen. Tog mig friheten att utöka antalet kategorier för att ge en mer komplett bild. Viktorvoigt 22 augusti 2008 kl. 10.43 (CEST)

Intressant. Kanske nån tävling som försöker få bort Fluff vore nåt att ha? --Bomkia 23 augusti 2008 kl. 11.03 (CEST)
Vore inte det lite elakt... skulle inte Fluff bli ledsen om vi hade sån tävling? ;) Nej, jag förstår att du menar Wikipedia:Fluff och inte Fluff... Jo, det vore bra med en sån tävling, starta gärna en (nuvarande veckans avslutas kl. 23.59.). Jag funderar på om det inte vore bra om man daterade fluffmallarna så man kan beta av det äldsta fluffet vartefter. Bra utökning av tabellen, det är bra med en överskådlig bild (även om man blir lite skrämd av totalen... nästan 10000 artiklar att åtgärda... många av artiklarna ligger iofs i flera av kategorierna, men ändå). Hoppas att vi kan få ned antalet. Jag tror att det vore bra med ett Projekt:Språkvård, där finn mkt att göra. / Elinnea 31 augusti 2008 kl. 12.19 (CEST)

Namnändring föreslås[redigera | redigera wikitext]

På en pågående diskussion har idén växt fram att byta namn på de nuvarande läsvärda till den nya "bra" märkningen.

Det vore enligt min mening ett logiskt val alldeles oavsett hur många nivåer vi i förlängningen väljer att ha. En kort sammanfattning av tankegången följer nedan.

  • en läsvärd märkning på en hyfsad artikel som bör framhållas (alltså de nuvarande "bra artiklarna")
  • en bra märkning på en gemensamt kvalitetsgranskad artikel med klar utvecklingsmöjlighet (de nuvarande "läsvärda")
  • en utmärkt märkning för en artikel som vi för dagen ser som täckande och färdig (om än inte perfekt)

Då ordet "bra" i sig är en kvalitetsstämpel kan det vara bra att låta en sådan värdering baseras på en s.k formell gemensam kvalitetsbedömning, medans en läsvärd etikett kan sättas helt spontant tills vidare intill en ny bedömning görs. Denna nya nivå som prövas kan mycket väl samexistera med det nuvarande systemet då denna typ av bedömning inte konkurrerar med de så kallade utvalda artiklarna som i sig kräver en gemensam bedömning för statusen att kallas utvald (alltså en genomtänkt och aktiv bedömning av flera).
/Ronny 27 augusti 2008 kl. 13.03 (CEST)

"Läsvärd" är ju i och för sig också en kvalitetsstämpel, men jag instämmer i att en bra artikel verkar bättre än en läsvärd;)
andejons 27 augusti 2008 kl. 13.14 (CEST)
Jag håller med Ronny, det blir kanske lite ovant till en början att byta men i längden är det bättre beteckningar. Njaelkies Lea (d) 27 augusti 2008 kl. 13.18 (CEST)
Jag stöder också detta förslag. Förutom att det är mer logiskt, går det även i linje med systemet på enWiki, som jag antar de flesta svenska besökare även använder sig av. -- JIESDEO 27 augusti 2008 kl. 13.25 (CEST)
Absolut inte!!! Det blir ett fullständigt kaos bland kvalitetsgranskningstabellerna om de läsvärda artiklarna plötsligt ska kallas bra och de bra artiklarna ska kallas läsvärda! Tycker att man kan hitta på något nytt namn till det här nya godtyckesbedömda artiklarna istället för att röra till det i de redan etablerade systemen. Kalla dem hyfsade, acceptabla, välskrivna eller vad som helst, men låt de etablerade begreppen läsvärd och bra vara som de varit hittills. / Elinnea 27 augusti 2008 kl. 14.31 (CEST)
Artiklarna är inte godtyckesbedömda bara för att de inte gått igenom en byråkratisk process. Viktorvoigt 29 augusti 2008 kl. 09.47 (CEST)
Jag tycker varken bu eller bä, men det lär väl tvingas ändras på ett antal ställen om en sådan förändring genomförs, även i Kvalitetsgranskningstabellerna, jag ser inte det som ett argument mot. --Bomkia 27 augusti 2008 kl. 14.40 (CEST)
Jag brukar hålla på en del med KGT-tabellerna lite då och då, men någon sjustjärnig katastrof att behöva växla namn tycker jag verkligen inte att det är. Nog sjutton är vi bra nog att hålla isär vad som är vad ändå? Njaelkies Lea (d) 28 augusti 2008 kl. 00.45 (CEST)
Ta det lugnt. Det är alldeles för tidigt. Låt det nya systemet jobba ett tag och se vad som händer. // habj 27 augusti 2008 kl. 14.46 (CEST)
Tanken med att byta nu är väl att vi inte ska cementera fast bra också innan vi försöker byta, men visst.. Njaelkies Lea (d) 28 augusti 2008 kl. 00.45 (CEST)
Jag tycker att det låter som en bra idé, inte skall vi fortsätta gå i gamla hjulspår bara för att vi gjort på ett visst sätt hitills, om det sättet är sämre än alternativen. MiCkE 28 augusti 2008 kl. 00.57 (CEST)
Utmärkt idé! I samma veva skulle man kunna ändra ikonerna så att den inte invigde intuitivt förstår dem. Viktorvoigt 29 augusti 2008 kl. 09.47 (CEST)
Håller även jag med om att det är en bra idé. När man reflekterar över det så framstår ordet "läsvärd" som ytterst blygsamt. Popperipopp 29 augusti 2008 kl. 09.52 (CEST)

Denna diskussion visar att det finns ett brett stöd för idén och vi kan därför börja att genomföra namnväxlingen. En början kan ju vara att tillfälligt flytta de nuvarande den nuvarande samlingsidan för "Läsvärda artiklar" för att bereda plats för artikelnamnet "Bra artiklar" på dess ställe. Det vore bra om flera hjälper till så att det inte blir onödigt förvillande på enskilda sidor som länkar till eller idag använder dessa eller liknande termer. Alla länkar till bra artiklar kommer alltså i fortsättningen gå till de nuvarande läsvärda och märkningen "bra" får alltså bytas till en dito läsvärd märkning som alla kan sätta på en hyfsad artikel. Det kan ju t.ex tills vidare räcka med samma logo fast med ett "L" på grön botten, även om finslipning kan ske senare.

Den kommande bra beteckningen kan då "ärva" den tidigare silverstjärnan som ett tecken på en bra artikel. Praktiska synpunkter?
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 11.54 (CEST)

Jag är som Elinnea bestämt emot en ändring och har samma uppfattning som habj. Låt detta nya få sin form, och ändra inget just nu. Wanpe 29 augusti 2008 kl. 12.05 (CEST)
Jag är nog lika bestämt för en förändring. Oavsett om den nya kategorin håller sig kvar eller inte så är bra artiklar en klart vettigare och mer rättvisande beteckning för den nuvarande läsvärda kategorin. Onödigt att vänta så vi får mycket mer att förändra, anser jag. Njaelkies Lea (d) 29 augusti 2008 kl. 12.10 (CEST)
Jag har inget problem med att vi har olika åsikter i sakfrågan. Däremot att denna mycket ofullkomliga tas till intäkt för en större förändring av rutinerna här. Wanpe 29 augusti 2008 kl. 12.12 (CEST)
Denna namnändring ändrar inte på den nya formen överhuvudtaget, men friar däremot namnet läsvärd för det nya projektet utan att binda upp oss för något annat inför framtiden. Det nya projektet förlorar inte något på detta, men däremot vinner våra nuvarande kvalitetsnamns olika inbördes värden.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 12.12 (CEST)
Problemen med rockaden verkar dåligt analyserade. Hur ska vi exempelvis göra med kvalitetsgranskningstabellerna? Skynda långsamt! /rrohdin 29 augusti 2008 kl. 12.45 (CEST)
Tabellerna går ju enkelt att uppdatera med något automatiskt verktyg. Det enda problemet är ju bara att få ändringen att sätta sig, men det kommer ju inte bli mindre av att vi väntar.
andejons 29 augusti 2008 kl. 12.51 (CEST)
Instämmer med att det inte är så stora praktiska bekymmer. Hjälp gärna till och genomför rockaden på olika länksidor. Att börja tänka 'bra' istället för 'läsvärd' är ju den egna processen och även att märka upp nya artiklar till det nyliga projektet som nu alltså heter "Läsvärda artiklar", till vidare.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 13.32 (CEST)
Är förvånad över att man genomför det här efter bara ett par dagar, särskilt när flera frågor väckts. Granskning av artikelnomineringar är något som många användare lägger ned tid på och är intresserade av, och alla hänger inte på Wikipedia varje dag. Ni borde väntat en eller ett par veckor, kanske finns kloka synpunkter som man nu missat. 217.209.198.110 29 augusti 2008 kl. 13.40 (CEST)
Oj, har det redan börjat genomföras? Namnbytet i sig är det väl inget fel på, snarare tvärtom. Utförandet däremot. Det hade i min mening varit vettigare att låta "bra" sätta sig innan man byter, och då först låta debatten gå i någon vecka så att folk hinner vänja sig. Tänk på att även diskussionssidor med bra-nomineringar påverkas av detta... I så fall vore det imo bättre att ta bort namnet "läsvärd" och byta det mot något annat, så att det inte blir total begreppsförvirring ett tag framöver. Att gå från diskussion till beslut på bara två dygn är i min mening faktiskt lite väl snabbt, när det gäller en så pass omfattande förändring. Däremot är jag, som sagt, inte emot förändringen i sig. /Grillo 29 augusti 2008 kl. 14.59 (CEST)
Detta är en namnrockad till det bättre, som hade blivit allt svårare att genomföra med tiden, och den påverkar överhuvudtaget inte nomineringsarbetet till utvalda artiklar, som nu står i blickfånget oavsett om man vill begagna sig av det nya systemet (som infördes helt utan diskussion) eller det etablerade systemet som ständigt efterfrågar artikelrelaterade synpunkter på WP:AN. Vid lite mer kontroversiella eller riktigt synbara ärenden (som den nya huvudsidans införande) kan det lätt uppstå maratondiskussioner, där alla inte är möjligt att få med sig i en konsensusbildning eller övertyga med argument. För mindre ändringar som denna är det helt enkelt mest effektivt med att ha kortare diskussion för att pejla läget, men för att minska förvirring för de som inte hänger på wikipedia varje dag, kanske dock en infologga kan vara på sin plats på berörda sidorna.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 15.01 (CEST)
Suck... Systemet med bra eller numera läsvärda artiklar (begreppsförvirring galore...) infördes ju inte utan diskussion, så jag förstår inte i vilket syfte du hävdar det, se Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar#Bra_artiklar. Dessutom behöver man inte diskussion för att vara djärv, men man bör vara beredd på att ta konsekvenserna av sin djärvhet om andra inte tycker att djärvheten var vettig. /Grillo 29 augusti 2008 kl. 15.07 (CEST)
Det var ingen kritik från min sida att du genomförde de tidigare bra artiklarna, men tanke på att du själv höll med om ett inlägg från Njaelkies Lea, hade jag hade faktiskt inte räknat med denna kritik från just dig. Mitt förra inlägg var ett svar till .110 för att berätta hur vi ibland arbetar på Wikipedia. Det kan vara bra att vara djärv och det får man även tillåta andra att vara. Däremot är i alla fall inte jag motståndare till en namnändring från läsvärd till något annat om det finns en vinst med det.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 15.39 (CEST)

Nu har "läsvärda artiklar" mycket snabbt bytt namn till "bra artikar". Så långt inget att klaga på. Men vi kan inte som nu verkar vara fallet ha en ny kategori av artiklar som heter "läsvärda"! Så vad skall vi kalla den nya kategori som införts?

  • Kvalitetsartiklar?
  • Rekommenderade artiklar?
  • Kanske ett system med Guld-, Silver- och Bronsartiklar? Då blir namnbytet större, men namngivningen mer logisk.

Det vore nog bättre med en återställning, eftersom det ännu inte råder konsensus, fast kanske går det snabbt att komma överens?--Petter 29 augusti 2008 kl. 15.30 (CEST)

"Rekommenderade artiklar" tycker jag bäst beskriver den process som artiklarna genomgår. -- JIESDEO 29 augusti 2008 kl. 15.38 (CEST)
Jag har inte varit med och diskuterat så mycket de senaste dagarna. Sidan "läsvärda artiklar" har flyttats till "bra artiklar", och den sida som tidigare hette "bra artiklar" har flyttats till "läsvärda artiklar", eller hur? xenus 29 augusti 2008 kl. 15.56 (CEST)
Precis /Ronny 29 augusti 2008 kl. 16.00 (CEST)
Men läsvärda artiklar (blå stjärna) och bra artiklar (grön markering) tycks ju ha samma kriterier. Och de flesta bra artiklar möter lugnt kriterierna för läsvärd. Varför inte slå ihop sidorna? xenus 29 augusti 2008 kl. 16.08 (CEST)
För att den nya kategorin inte bygger på omröstningar. --Petter 29 augusti 2008 kl. 16.12 (CEST)
Nej, visst inte. Det skulle dock innebära ett uppsving för de läsvärda artiklarna. Vips, 56 fler läsvärda artiklar liksom. På Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar skriver ju folk att det finns för få av dem. xenus 29 augusti 2008 kl. 16.29 (CEST)
Skall vi inte ta och byta namn på den nya kategorin illa kvickt eller återställa? Ett sådant här mellanläge gillar jag inte. --Petter 29 augusti 2008 kl. 16.12 (CEST)
Det nya projektet har ju bara funnits i ett par dagar. Det förtjänar definitivt att stå på egna ben längre än så (oavsett vad det heter). Kriterierna som är på prov behöver ju dessutom inte vara lika för då får vi ju ytterligare den svåruppnåliga nivå som ibland får kritik.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 16.17 (CEST)
Ja, det skall inte tas bort, bara byta namn för att undvika förvirring. --Petter 29 augusti 2008 kl. 16.20 (CEST)
Varför är det alltid så jättebråttom när någon får en ny idé, är det för att så få kritiker som möjligt ska få en chans att uttala sig, och sedan när ändringen väl är gjord så blir det en slags, "men nu är det redan gjort, nu kan det väl få vara"-attityd. Jag tycker alltihop har blivit oerhört rörigt med olika system, fast samma bedömningskriterier och att man skiftar namn på dem, så man nu inte vet vad någon menar när de säger "en läsvärd artikel" eller en "en bra artikel". Om man ska göra dessa ändringar, varför inte hitta på några nya namn istället, för att röra till de redan etablerade? Som någon skrev "rekommenderade artiklar" vore väl bättre? Klickar man på "L":et i en kvalitetstabell så kommer man inte längre till de artiklar som utsetts till läsvärda, utan de s.k bra artiklarna som helt plötsligt kallas "läsvärda", men de har en grön "B"-markering, fast samma blåa bakgrund som de utsedda läsvärda, som numera hamnat på sidan Bra artiklar... Snälla, kan inte någon återställa detta kaos? / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 16.42 (CEST)
Nej, detta namnbyte genomfördes verkligen inte på ett bra sätt! Ett nytt namn på 'läsvärd' behövs! Fast namnbytet från läsvärd till bra tycker jag är bra. --Petter 29 augusti 2008 kl. 16.51 (CEST)
Finns det praktiska problem är det väl bara att försöka hitta vägar istället för att måla upp fiktiva hinder. Det är nog sällan som såpass många stödjer aktivt, som i just denna diskussione. Apropå att låta flera uttala sig så har jag erfarenheten med huvudsidans layout i ganska färskt minne, men jag ser inte nödvändigheten att gå till vägs ände med en namnrockad som flera användare har ställt sig bakom i förväg. Om detta medför en namnändring på den nya kategorin (som inte heller alla stödjer) så är det som sagt en möjlighet, men den redan etablerade formen läsvärd bör vi kunna klara att skilja ut. Rekommenderade artiklar, eller lästips, är väl en annan möjlighet men namnet bör ju både ligga bra i mun samt värdebeskriva väl.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 17.13 (CEST)
Men varför ta ett redan ett etablerat namn, som "bra", som redan används på ett annat sätt och lägga in en ny betydelse i det, och sen byta det med ett annat etablerat namn, vilket leder till total begreppsförvirring? De artiklar som märkts med bra i kvalitetstabellerna är varken sådan som hör till de läsvärda (de som nu kallas bra) eller de bra (de som nu kallas läsvärda) utan artiklar som helt enkelt, utan en massa kriteriejox ser "bra" ut bara. Ska de behöva byta namn nu? Till vad i så fall? Ska man behöva lägga in en ny kolumn i varenda kvalitesgranskningstabell för detta, det finns de som är ok; de som är det gamla bra, de som är de nya läsvärda (det som häromdagen tog namnet bra men som sedan bytte), de som är de gamla läsvärda (som bytt namn till bra) och slutligen utmärkta? Om nu var tvungna att göra en sån här ändring i brådrasket, varför kunde nu inte kalla de för något annat än just "bra" och "läsvärda"?! Varför måste allt ske inom två dygn, en vecka kan man väl iaf ge diskussionen innan man sätter igång och massommärker läsvärda till bra? / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 17.19 (CEST)
Det är helt enkelt inte möjligt att få med precis alla i alla ändringar. Det var otroligt mycket bråk med den nya huvudsidans omdaning också och det blev precis som jag misstänkte att det fick lösas med en omröstning för att det helt enkelt inte gick att komma överens med sakargument. Men.. hur fel blev det då? Det målades också då upp otroliga hinder och farhågor. Farhågorna kom på skam och vi fick genomföra en regelrätt omröstning, trots att det var motstånd även innan den kom till stånd. Det hade IMO inte hjälpt att hålla på en vecka, vilket inte heller är nödvändigt vid ett såpass synbart stöd för ändringen. Har det blivit otydligt någonstans, så länka om då. Det är väl jättebra att inte allt behöver ta en orimlig tid i anspråk, när synbart stöd redan är lagt!
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 17.45 (CEST)
Länka om?! Otydligt? Det handlar ju inte om något så simpelt, utan att begreppet "bra" nu helt plötsligt betyder något annat än vad det gjort fram till i förrgår eller när det nu var detta sattes igång! Varför "stjäla" ett redan etablerat begrepp som "bra" och lägga ny innebörd i det? Vad ska den bedömningsgrad som tidigare kallades bra nu kallas? Ska man skapa nya kolumner i massor av tabeller, det lär ju ta flera dagar, och då kommer ni väl på att ni ska byta namn igen, eller att de ska slås ihop eller ngt... Har verkligen de som uttalat sitt stöd för den här snabbändringen tänkt igenom konsekvenserna? Självklart kan man inte få med alla i alla ändringar, men här känns det som man är så låst i sin linje att man inte ens är intresserad av att ta in andra åsikter än sina egna. Varifrån får du idén om "synbart stöd", tycker mest att det verkar vara Petter och Ronny som vill genomföra detta så snabbt de bara kan, de flesta andra verkar tycka att man bör ge det ett tag och kanske hitta nya namn, som kanske "rekommenderade" eller liknande. / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 18.03 (CEST)
Elinnea, chilla. Det är inte världens undergång om man har bytt namn på en sida. xenus 29 augusti 2008 kl. 18.12 (CEST)
Ovanstående inlägg visar klart att det finns de som faktiskt inte förstått vad det handlar om, utan tror att det bara handlar om att "ha bytt namn på en sida", utan att se de långtgående konsekvenser de får på kvalitetsgranskningstabellerna. "Bra" har inneburit en kvalitetsnivå i flera år fram till häromdagen, så det plötsligt ändrades, och nu ändrades igen. Ska den kvalitetsnivån byta namn nu, och i såfall till vad? Ska man skapa en massa nya kolumner för detta nya bra och det nya läsvärd? Är det någon idé, eller kommer någon få för sig att byta igen. Och om det inte gör så mycket att man byter namn, varför då inte byta till något som inte redan är upptaget? Varför välja just "bra" och genomföra det så oerhört fort? / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 18.30 (CEST)
Ord har ofta flera parallella betydelser. Låt oss se om detta faktiskt i realiteten blir något problem. (Jag tror det inte.) // habj 29 augusti 2008 kl. 18.32 (CEST)
Men i en tabell blir det oerhört krångligt att ha samma ord, "bra", med två olika betydelser... hur skulle det inte bli ett problem i realiteten? / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 20.06 (CEST)
Jag stöder "guld", "silver" och "brons". /Yvwv [y'vov] 29 augusti 2008 kl. 20.23 (CEST)

Nivåer på KGT[redigera | redigera wikitext]

Angående rubriceringen av de olika graderna på KGT, så tycker jag att det inte finns anledning att ha fler nivåer där, bara för att den nya nivån "läsvärd" finns (som för övrigt är föreslagen till att byta namn igen. På KGT finns för närvarande sju olika nivåer, varav de översta 3 bör slaviskt följa namningen efter de båda gemensamt utvalda nivåerna: Bra och Utmärkt, samt den nya "läsvärda" nivån. Sedan borde det vara vettigt att ha de övriga precis som de ligger. Den enda skillnaden blir då att vi inte håller på att märka upp artiklar efter flera olika system på nivån under de två utvalda, utan döper den tidigare kategorin "bra" på KGT till läsvärd eller vad vi nu vill att den ska heta. Detta kanske redan är helt i linje med vad många har tänkt sig som konsekvens och isf finns det ju inget att diskutera.
/Ronny 31 augusti 2008 kl. 14.33 (CEST)

Du menar alltså att den ursprungliga kvalitetsnivån "bra" ska tas bort och de artiklar som fått det betyget ska degraderas till "ok" om de inte uppfyller kriterierna för "rekommenderade artiklar" (eller vad den nya nivån som just nu heter "läsvärd" ska heta)? / Elinnea 31 augusti 2008 kl. 20.22 (CEST)
Ja, det är en konsekvens att att inte utöka antalet nivåer. Om inte någon klarar att motivera att den ska vara "läsvärd", borde det räcka att bara kalla den "ok". Då kan man säga att KGT fungerar parallellt med det nya systemet och att de dessutom bekräftar varandra, vad gäller synen på de artiklar som ligger mellan ok och utvalda.
/Ronny 31 augusti 2008 kl. 20.30 (CEST)

Förenkling av patrullering[redigera | redigera wikitext]

Patrullering av Special:Senaste ändringar efter klotter skulle förenklas betydligt om man kunde lägga till "Dölj administratörers bidrag" och "Dölj tillbakarullares bidrag", eftersom användare med dessa behörigheter med största sannolikhet inte skulle klottra här (dessutom skulle problemet inte vara att man missar det på senaste ändringar om de började klottra; administratörer, framförallt, och tillbakarullare skulle kunna ställa till med betydligt mer än så). Dessutom vore det bra om man inte fick med redigeringar i artiklar som fått en annan redigering efter det; jag kanske upptcäker klotter, men så är det redan tillbakarullat. Om tillbakarullning skulle leda till att redigeringen försvann från senaste ändringar skulle klottersanering bli lättare. Något annat vi skulle kunna göra mot vandalismen är att automatiskt markera tillbakarullares nya sidor som patrullerade på Special:Nya sidor. Mina första och tredje förslag borde ju vara tekniskt genomförbart, på senaste ändringar kan man ju redan nu välja att inte se robotars redigeringar (eller rättare sagt: det är default, men man kan välja att visa dem) och på nya sidor markeras automatiskt administratörers nya sidor som patrullerade. Mitt andra förslag är kanske lite mer komplicerat, men hursomhelst bör vi ha en diskussion först. Så, vad tycker ni? LEO JOHANNES 31 augusti 2008 kl. 19.13 (CEST)

smart idé, för oss som hänger halva våra liv kring special:nya sidor kommer detta göra underverk:DHerr X Herr X / 31 augusti 2008 kl. 19.41 (CEST)
Mycket bra förslag. Ett annat förslag är att man skulle kunna välja att visa ändringar gjorda av användare som nyligen blivit varnade eller har en blockering som nyligen upphört. Thoasp 31 augusti 2008 kl. 20.44 (CEST)
Mycket bra forslag Leo!
Thoasp: menar du att man skall kunna valja bland olika kategorier i nagon form av lista dar man kan kryssa i vad man vill se? Om det var det som du menade tycker jag att aven det later som ett bra forslag, aven om jag kan tanka mig (utan att sjalv veta hur man gor) att det ar ganska svart att genomfora. Jopparn 31 augusti 2008 kl. 20.56 (CEST)
Jopparn: Jag menar att man ska kunna välja att visa bidrag från nyligen varnade/blockerade användare, precis som man idag kan välja att bara visa bidrag från t.ex. oinloggade användare. Jag tror också att det kan vara svårt att genomföra, men om det går så vore det bra eftersom risken för oseriösa bidrag från denna grupp är större än för övriga grupper. Thoasp 31 augusti 2008 kl. 21.03 (CEST)
För övrigt vill jag tipsa om Vandal Fighter, ett mycket bra verktyg. Plötsligt går patrulleringen som en dans. Med detta menar jag naturligtvis inte att vi inte ska genomföra förslagen; jag ville bara tipsa om Vandal Fighter. LEO JOHANNES 31 augusti 2008 kl. 21.35 (CEST)

Fakta-uppgift[redigera | redigera wikitext]

Jag har precis skrivit färdigt Elitserien 2001 men saknar uppgifter om klubbar i FM-ligan som spelade säsongen 2000/2001. Jag vore tacksamt för informationen. Egon Eagle 31 augusti 2008 kl. 21.06 (CEST)

Hej, det här är en uppgift för WP:Faktafrågor eller artikelns egen diskussionssida. Bybrunnen är till för principdiskussioner. /Grillo 31 augusti 2008 kl. 23.49 (CEST)
Se även de:SM-liiga 2000/01. --  boivie  1 september 2008 kl. 10.50 (CEST)

Tack, det är svårt att få hjälp om man frågar enbart på diskussionsidan när det är enklare att få svar här. Egon Eagle 1 september 2008 kl. 17.57 (CEST)

Ny tävling[redigera | redigera wikitext]

Tävlingssugna användare behöver inte längre vänta. Klockan 18:00 startar en tävling där det gäller att minska antalet artiklar med stubavsnitt. Lycka till! --Nordelch 1 september 2008 kl. 14.57 (CEST)

Jag antar att slutdatum den 8 augusti är en felskrivning... eller är det 2009 vi talar om? ;) --Auc 1 september 2008 kl. 15.11 (CEST)
Nej, det glömde jag bort efter att jag kopierade huvuddelen, men du kan gärna fortsätta att jobba i tävlingens anda efter 8 september 2008. --Nordelch 1 september 2008 kl. 15.38 (CEST)
Ja, sådant händer den bäste. Bra initiativ förresten! --Auc 1 september 2008 kl. 16.39 (CEST)

Bra, läsvärd och utvald[redigera | redigera wikitext]

Jag har alltid haft svårt se nyttan med utvalda artiklar, som enligt min mening mer prioriterar att det ligger mycket jobb (och text) bakom artiklarna mer än att de är givande för läsarna. Processen med gemensam bedömning tror jag automatiskt leder till detta, då det blir mer av detta borde också vara med än respekt om artikeln är lättillgänglig. I det sammanhanget såg jag mycket positivt på det nya Bra projektet som kunde ge möjlighet till en annan vinkling på denna fråga där fokus kunde bli på gedigenhet, inte storlek och att klassificeringe kunde omfatta upp till 5-10% av artiklarna, och då kunde bli till stor hjälp för användarna (ja info ur denna artikel kan jag ta med i min uppsats). I mitt hopp låg då också att om detta nya initiativ lyckade vi kunde stänga kategorin läsvärda artiklar som enligt min mening inte är av något värde för läsare. Genom att nu trixa till detta och byta namn, så tycker jag detta mitt önskescenario skjutits i sank. Det är kategorin och namnet Bra som enligt min mening borde överleve på sikt (bra förstår man vad det betyder, läsvärd inte). Jag skulle helst velat att ev ändringar hade väntat tills man kunde se om detta nya fungerade, men hellre än de ändringar som nu gjorts och enligt min mening saboterar denna grundtanke så förslår jag att dagens ändringar görs ogjorda och att hela kategorin läsvärda artiklar överförs till Bra artiklar. Wanpe 29 augusti 2008 kl. 15.27 (CEST)

Egentligen tycker jag det vore för hastigt... men i det kaos som nu inträtt kanske det är lika bra. En kategori med bedömda artiklar, en lite lösare. Det låter för mig som ett rimligt upplägg. // habj 29 augusti 2008 kl. 15.41 (CEST)
Jag håller inte med Wanpe om att utvalda artiklar i allännhet och läsvärda i synnerhet plötsligt skulle vara fel. Jag välkomnade också det nya systemet och lade själv in artikel nummer två i det systemet. Förslaget om namnändring växte dessutom fram just på det nya projektet och vad enskilda användare har för outtalade mål eller förhoppningar är det väldigt svårt att ta hänsyn till. Min egen avsikt och uttalade förhoppning har funnits att läsa under flera dagar och då det var ett ovanligt rungande bifall för förslaget borde det varken kallas trixande eller drabba utvalda artiklar i största allmänhet. Det kan inte bli som alla vill alltid.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 15.56 (CEST)
Ja det är bra! En kategori som den gamla "Utmärkta" som utses genom omröstning och en ny "Bra" som det bara är att utse själv räcker gott! --Petter 29 augusti 2008 kl. 16.16 (CEST)
Om man därigenom eliminerar möjligheten för "tröstpris" på WP:AN, kanske de skyhöga kraven på utmärkta artiklar hade kunnat sänkas en aning. -- JIESDEO 29 augusti 2008 kl. 16.17 (CEST)
Bra! Jag har alltid tyckt att två kategorier av byråkratiskt kvalitetsmärkta artiklar var överflödigt. Jag stödjer Wanpes linje till hundra procent. Viktorvoigt 29 augusti 2008 kl. 16.29 (CEST)
Dåligt! Diskussioner över gradering och dess olika kriterier kan alltid vara nyttig och bra, men är det så att det finns dolda agendor så är de också helt odiskuterade här. Det bör för saken vara allra bäst med en förutsättningslös debatt om saken då iaf jag just nu står kvar vid den definition som har legat uppe ovan för diskussion ett par dagar, som i sin tur har växt fram under veckan. Finns det andra idéer som har legat och grott någonstans i svagt ljus bör dessa i så fall komma ut och även kunna påverka oss andra som inte tagit del av dessa funderingar fullt ut. Den nya kategorin tror jag dock även gynnar de tidigare läsvärda artiklarna som ibland ses med allt för kritiska ögon. Hur det ser ut om ett tag, får vi se då.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 16.33 (CEST)
Dolda agendor? Vad sjutton pratar du om? --Petter 29 augusti 2008 kl. 16.47 (CEST)
Jag tycker det är struntprat att skippa kategorin f.d. läsvärd (nuförtiden bra). Vi har över 200 artiklar som vi gemensamt med hårt arbete har skrivit, granskat och bedömt som läsvärda (nu bra). Det nya projektet bra artiklar (nu läsvärda) är något helt annat, de kräver ingen granskning eller liknande. Kraven på utmärkta artiklar är inte "skyhöga" som vissa påstår, det krävs bara att artikeln har korrekt språk, en inledning, källor och inga luckor. Det är sällan omfattningen som bedömningarna stupar på utan typiskt källor eller språk. Att skippa nivån läsvärd (nu bra) skulle inte ändra på den saken. Läsvärd (nu bra) är en bra nivå som behövs, alla artiklar som inte är så välutvecklade att de kan bli utmärkta men ändå är felfria kan bli läsvärda. --Ace90 29 augusti 2008 kl. 16.54 (CEST)
Kraven på utmärkta artiklar är i kriterierna inte skyhöga, men däremot har de blivit det i praktiken på WP:AN. -- JIESDEO 29 augusti 2008 kl. 17.13 (CEST)
Namnbytet skedde alldeles för snabbt, vilket egentligen är grund nog till att det kan återställas. Dessutom är "Läsvärda artiklar" inget vidare namn, särskilt på den här typen av projekt. Det verkar nästan som att när "Bra artiklar" startade upptäckte "Läsvärda artiklar" helt plötsligt att det var ett bra namn och bestämde sig för att stjäla det. På så vis har det nystartade projektet, som Wanpe skriver, skjutits i sank redan innan det hunnit starta.
Jag tror en naturlig utveckling kan vara att vi med tiden avskaffar (gamla) "Läsvärda artiklar" och sedan enbart har "Utmärkta artiklar" (byråkratisk process som belönar omfattande artiklar där mycket arbete lagts ner) och "Bra artiklar" (enkel process för att belöna bra artiklar som saknar brister), men det är inget som är satt i sten och det är mycket möjligt att alla tre kategorierna ska finnas samtidigt. Väsk 29 augusti 2008 kl. 17.18 (CEST)
Det stora problemet var att det nya projektet först "stal" det etablerade begreppet "bra" som använts i kvalitetsgranskningstabellerna under flera år, och bytte innebörden och sedan "stal" läsvärda det och bytte innebörden igen... Det är det som krånglar till det så. Ska den bedömningen som under flera år kallats just "bra" nu byta namn, och i såfall till vad? Jag tycker att man borde hitta på nya namn istället för att "stjäla" sådana som redan är etablerade för något annat. / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 17.28 (CEST)
Även om jag håller med om att kriterierna ibland tolkas lite snävt så tror jag på idén att vi tillsammans gör de bedömningar som utmynnar i en utvald status. I detta tredje steg som nu är under utvärdering tillgodoses det behov som tidigare diskussioner har efterfrågat, liksom det låga antalet märkta artiklar av något slag. Den logiska uppdelning tycker jag har en klar substans efter måtten:
bra lästips, bra artiklar och utmärkta artiklar
Skulle kriterierna ligga för högt är det bara att ändra och missbrukas lästips-märkningen är det bara att återställa efter de nuvarande reglerna.
/Ronny 29 augusti 2008 kl. 17.31 (CEST)
Observera att lästips länge var en sektion på huvudsidan, utöver dåvarande utmärkta och dåvarande läsvärda... Detta blir bara krångligare och krångligare... LEO JOHANNES 29 augusti 2008 kl. 19.45 (CEST)

Jag vet inte hur pass mycket det är genomfört men är det fullständigt genomfört så låt det vara nu... Det gick möjligen för snabbt och och det var möjligen lite ogenomtänkt, men det har ingen betydelse nu. Det är genomfört och det torde vara än värre att flytta tillbaka igen, eller återigen byta namn... Jag föreslår nu att vi arbetar med projekten som de ser ut, och helt enkelt låter wikiprocessen ha sin gång. Vi kommer aldrig komma fram till hur vi ska göra genom att diskutera, det gör vi genom att jobba med systemet och se vilka metoder vi är nöjda med och vilka vi inte är nöjda med. /Grillo 29 augusti 2008 kl. 17.48 (CEST)

Då går man ju dem till viljes och ger dem rätt? Att det är ok att bete sig som de har gjort, "vill ni göra en ändring så sätt igång och snabbmassommärk en massa artiklar för sen när det är gjort, så är det gjort och ingen orkar återställa"! Den normala ordningen är ju att om man gör en ändring och folk protesterar så ska man återställa och diskutera, inte sätta igång om massgenomföra sin agenda ännu snabbare. Frågan om vad den bedömningsgrad som under flera år och fram till häromdagen kallades för bra ska byta till för namn nu verkar alla bara ignorera, liksom hur man ska göra med kvalitetsgranskningstabellerna, måste göra om alltihop och lägga in nya kolumner för att sedan upptäcka att nån får för sig att ändra på alltihop igen? Oerhört rörigt att detta diskuteras under olika rubriker på Bybrunnen istället för en sammanhållen diskussion. / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 18.27 (CEST)
Jag tycker det här har gått alldeles för snabbt, men: nej, den normala ordningen är inte att om någon protesterar mot min redigering ska jag återställa den. Den som ogillar redigeringen återställer. Det är därför man bör ta det lugnt med storskaliga saker. // habj 29 augusti 2008 kl. 18.29 (CEST)
Ergo: nästa gång någon gör något som du verkligen ogillar. Skriv inte bara diskussionsinlägg. Återställ, så torde omvandlingsprocessen stanna av. // habj 29 augusti 2008 kl. 18.34 (CEST)
Elinnea, angående KGT: Det enda vi behöver göra för att anpassa dessa tabeller till det nya utvald artikel-systemet är väl att byta plats på läsvärd och bra och låta endast artiklar som har markerats som bra (i själva artiklarna) få statusen bra i tabellerna? Det är åtminstone ingen oöverkomlig uppgift. Popperipopp 29 augusti 2008 kl. 18.39 (CEST)
Ett namn man kan använda istället för "bra" i KGT är kanske "utförlig", för att ge ett exempel. Håller för övrigt med om att namnbytet utfördes för tidigt. -- JIESDEO 29 augusti 2008 kl. 18.42 (CEST)
Det verkar inte vara någon som förstår vad jag menar... Man kan inte bara byta plats på dem eller länka om eftersom de som nu är markerade som bra, inte hör till någon av de kategorierna av artiklar som nu kallas "Läsvärda artiklar" eller "Bra artiklar", utan är helt enkelt artiklar som den som gått igenom tabellerna tyckt varit bra nog, utan att gå igenom några kvalitetskriterier eller så. Det är inte samma artiklar. Vad ska hända med dem? Man måste antingen ta bort den kvalitetsnivån, och gå igenom samtliga tabeller och antingen degradera dessa artiklar till ok eller uppgradera dem till "nya läsvärd" och byta plats på bra och läsvärd, det andra alternativet är att man måste skapa en helt ny kolumn så att "nya läsvärd" får plats mellan "gamla bra (som man måste hitta på ett nytt namn till) och "gamla läsvärd (som nu kallas bra)". Det är ett enormt arbete som inte bara handlar om att "byta plats" och "länka om" som somliga tycks tro. Vi har massor av kvalitetstabeller, det är inte bara inom basartiklarna, utan de används även inom olika projekt och liknande. "Utförlig" skulle kunna vara ett ok namn, fast jag tycker att en artikel kan vara bra utan att vara så utförlig. Dessutom ser jag gärna att U:et är reserverat för de utmärkta. Jag hade gärna varit den som hade återställt, om det hade rört sig om några enstaka artiklar, men detta var så omfattande att jag tycker att det vore bättre om de som ställt till med röran återställer den, eftersom jag tror att det finns en risk att det blir ännu rörigare om flera personer flyttar runt sidor. Håller fullständigt med som att man bör ta det lugnt med storskaliga ändringar och inte genast omkategorisera en mängd artiklar på en gång, eftersom det gör det väldigt svårt för den som vill återställa. / Elinnea 29 augusti 2008 kl. 20.00 (CEST)

Kanske vi ska ge det nya systemet namnet "Rekommenderad"? Det tycker jag passar, eftersom det inte är några mycket hårda kriterier den ska uppfylla och det är ganska löst och subjektivt ifall den ska bli bra/läsvärd/rekommenderad (den nya uutmärkelsen, helt enkelt), åtminstone inte särskilt mycket byråkrati. Som det är nu är det kaos. LEO JOHANNES 29 augusti 2008 kl. 21.06 (CEST)

Äh, det spelar inte så stor roll. De flesta som varit med länge vet vad det innebär och de flesta artiklar som är placerade som "bra" i KGT platsar förmodligen som bra (eller det som nu heter läsvärd) i övrigt. Så jag föreslår att man helt enkelt byter namn på rubrikerna i tabellerna, så är allt sedan frid och fröjd (samtidigt skulle man ju kunna gå igenom de artiklar som där klassas som läsvärd med nya systemet och märka upp dem som läsvärd, om man har lust, det är ju en utmärkt källa för uppmärkningsbara artiklar). /Grillo 30 augusti 2008 kl. 00.07 (CEST)
Länk till KGT? BiblioteKarin 30 augusti 2008 kl. 00.21 (CEST)
Hemmablind, förlåt. WP:KGT (kvalitetsgranskningstabeller) /Grillo 30 augusti 2008 kl. 01.07 (CEST)
Grillo, tycker du verkligen att artiklarna som markerats "bra" i tabellerna uppfyller kriterierna för "de nya läsvärd"? Har du, eller någon annan som hittat på det här, ens kollat igenom hälften? Känns som man bara bagatelliserar utan att veta vad man pratar om, bara för att man "kände för att byta namn". Det gamla bra var en kvalitetsnivå, det nya bra (numera läsvärd) är en kvalitetsnivå, det gamla läsvärd (numera bra) var en helt annan kvalitetsnivå. Inte samma alltså. Man ska alltså helt ta bort den gamla kvalitetsnivån "bra", menar du? Den utan kriterier och formalia, kategorisering, mallning utan bara helt enkelt att man bedömer den att vara bra nog, man ska bara ha "ok", "det nya läsvärd" och "det nya bra" istället? Man ska alltså inte kunna gå igenom och granska tabellerna utan att samtidigt hålla på och lägga in diverse mallar med färgglada bokstavspluppar i artiklarna där ett grönt x nu tydligen helt ologiskt betyder "läsvärd". Varför inte använda stjärnorna så att det blir någonslags logik i det hela. Gul stjärna, blå stjärna, grön stjärna. Varför har både nya läsvärda och nya bra samma blåa bakgrund förresten, borde inte den ena ha grön bakgrund istället, om markeringen är grön, nu är de förvillande lika, så läsaren inte direkt ser om de befinner sig på nya läsvärda eller gamla läsvärda (numera bra). Läsvärda artiklar länkar till Wikipedia:Bra artiklar, istället för Wikipedia:Läsvärda artiklar, varför ens en redirect över namnrymdsgränsen, sånt ska väl undvikas? Jag tycker att detta är en stor krånglig röra. Känns trist att vara den enda som verkar bry sig när något som tagit lång tid att bygga upp saboteras vara för att några kände för att byta lite namn på grejer, för sakens skull bara, utan minsta tanke på konsekvenserna. / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 10.19 (CEST)
Mjo, men namnet byttes inte bara för att någon kände för det eller för sakens skull, det byttes för att ge kategorierna mer rättvisande namn. Det gick fort, men var inte så rädd för att saker ändras. KGT förstörs inte alls av det här, vi behöver "bara" göra ett par justeringar och bedömma om artiklarna, vilket ändå bör göras då och då. Vill du inte hjälpa till så behöver du förstås inte. Njaelkies Lea (d) 30 augusti 2008 kl. 11.02 (CEST)
Förresten, om man har en bedömning som innebär att man måste ändra på en mängd olika ställen samtidigt, istället för att bara ändra i tabellen så måste man gå in i artikeln och byta en mall och sedan gå till Wikipedia:Läsvärda artiklar och lista den där också så kommer det leda till att färre orkar kvalitetsgranska och att det troligtvis blir så att vissa glömmer något av stegen, så vissa artiklar är bara kategoriserade som läsvärd, vissa är bara markerade i tabellen och vissa är bara listade. Ett sånt här krångelsystem blir snabbt väldigt rörigt, redan nu så verkar det som att det är färre artiklar listade på Wikipedia:Läsvärda artiklar än vad det är i Kategori:Wikipedia:Läsvärda artiklar. Kriterierna för de nya läsvärda och de nya bra (de gamla läsvärda) är ju samma. Är det bara jag som ser det, känns som man är den enda säger "Kejsaren är naken!" och alla andra bara "Orka bry sig" eller "Men det blir nog bra ska du se." Fast nu ser jag att man tagit bort kriteriet bilderna ska vara fria, är det alltså nån som tycker att det är ok att lägga in ofria bilder och märka upp artikeln som "läsvärd"?! Att bilderna är fria tycker jag är ett absolut grundkrav, ett av de viktigaste kraven. Ingen artikel bör få någon kvalitetsstämpel så länge den har ofria bilder i! Det verkar alltså vara det enda kriteriet som skiljer dem åt. De nya läsvärda artiklarna är alltså samma som de gamla läsvärda (numera nya bra), förutom att bilderna i dem kan vara ofria, är det verkligen en så bra idé? / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 10.44 (CEST)
Bilderna ska givetvis vara fria, det är liksom ett krav vi har på hela Wikipedian. Som jag ser det så visst, kraven ligger nära, men för den nya kategorin kan man tåla vissa mindre brister. T.ex. någon enstaka kb-mall, några enstaka stavfel etc, så länge artikeln i sin helhet är bra skriven och, tja, läsvärd. WP:AN har blivit så stenhårt att bara det bästa av det bästa går igenom där, och där den enda skillnaden mellan utmärkt och bra (tidigare läsvärd) i praktiken är hur heltäckande artiklarna är. Det alternativ jag nog helst skulle se, är att vi skrotar kategorin bra (tidigare läsvärd) och bara har en nominerad kategori utmärkt och en självutnämd kategori läsvärd. Men det har både höjts röster för och emot detta. Njaelkies Lea (d) 30 augusti 2008 kl. 11.02 (CEST)
Ja, just det. Det förekommer ju att folk lägger in ofria bilder på Commons och sedan lägger in i artiklar, det är ju något som måste stävjas, därför bör inte såna artiklar lyftas fram med en kvalitetsstämpel, utan det måste ju vara det mest grundläggande kravet på en artikel, att bilderna är fria! Att man åtminstone kört en artikel genom en ordbehandlare så den inte är full av stavfel tycker jag också kan vara en miniminivå för att en artikel ska få en kvalitetsstämpel. Jag tycker att den enda skillnaden verkar vara hur långa artiklarna är; utmärkt artikel över 30000bytes=utmärkt, utmärkt artikel över 20000 bytes=bra (det gamla läsvärda) och en kortare (men fortfarande inte kort) utmärkt artikel=det nya läsvärd. Varför ha tre kategorier för samma sak? Skulle inte förvåna mig om någon om ett år kommer med idén att vi ska ha en kvalitetsnivå till (för samma sak)... Jag tycker att det ska vara ett krav att man talar om vad det är som saknas när man hävdar att en artikel inte är "heltäckande", för nu verkar det mest användas som ett slags synonym till "inte tillräckligt lång", fast man vill inte säga det rakt ut. Det är nog en stor del av de artiklarna som numera är märkta "bra" (det gamla läsvärd) som faktiskt uppfyller kriterierna för utmärkt, men de har inte ansetts vara tillräckligt många bytes. Det här är inte ett kvalitetssystem längre, utan ett kvantitetssystem. Ett rörigt sådant. / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 11.29 (CEST)
Kriterierna för bra och läsvärd är verkligen inte de samma. Bra artiklar (tidigare läsvärda) har garanterat källor, bra språk, och en OK omfattning. Dessutom har de granskats så att eventuella fel har tagits bort (förhoppningsvis). Läsvärda artiklar däremot (tidigare bra artiklar) kan ha små brister som skulle hindra artikeln från att bli bra eller utmärkt, t.ex. enstaka kb-mallar, substub-avsnitt, för kort inledning, inte tillräckligt genomgången och så vidare. Detta eftersom de inte ska vara modellartiklar på huvudsidan. Gå nu ingen på eget bevåg och skippa vårt fina projekt bra artiklar (tidigare läsvärda) som ändå har gett oss över 200 kvalitetsgranskade artiklar! Tillsammans med de utmärkta artiklarna ger de en fin helhet. All granskning och märkning enligt kvalitet är bra för wikipedia! De utmärkta och bra (tidigare läsvärda) artiklarna har antagligen gjort de flesta mera medvetna om hur viktigt det är med verifierbarhet.
För att sammanfatta så tycker jag att skillnaden mellan de tre är mycket väl avgränsad:
  1. En läsvärd artikel har källor, bra språk och disposition, och en tillräcklig omfattning för att man ska få något ut av artikeln. Eftersom den inte ska vara på förstasidan som "modellartiklar" kan de ha små brister som enstaka kb-mallar, kort inledning och dylikt.
  2. En bra artikel är granskad, har felfritt språk, och innehåller inga luckor. Den behöver inte vara illustrerad, men måste ha källor. Den ska kunna vara ett föredöme på första sidan men måste inte vara lång.
  3. En utmärkt artikel är dessutom heltäckande (vilket ofta betyder lång) och illustrerad.
Vi har ett relativt smidigt system för att ta fram dessa artiklar, med nomineringar på endast en sida. Vi har nu på senaste tiden lyckats ta fram ett stort antal bra (tidigare läsvärda) artiklar, så tal om att projektet "aldrig kom igång" är struntprat. Tvärtom var det länge sedan vi fick någon ny utmärkt artikel, det är de bra (tidigare läsvärda) artiklarna som tycks dominera nu. Mycket beror kanske på att WP:AIVPN har kommit igång mera och mera, där listas många potentiella bra (tidigare läsvärda) artiklar.
Alla andra wikipedier röstar ju också om sin andra kvalitetsklass - i vårt fall statusen bra. Det nya projektet, läsvärd, är bara ett litet komplement som inte ska ses som någon granskad kvalitetsklass. --Ace90 30 augusti 2008 kl. 12.04 (CEST)
Vad är skillnaden mellan "inga luckor" och heltäckande? Om något inte är heltäckande finns det uppenbarligen luckor, det är två olika sätt att säga samma sak, eller hur? Enda skillnaden mellan gamla läsvärda (nya bra) och utmärkt ska alltså vara att de senare inte behöver vara illustrerade? Illustrerad utmärkt artikel=utmärkt. Oillustrerad utmärkt artikel=bra (gamla läsvärd)? Är det så du menar? / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 12.21 (CEST)
Skillnaden finns och har uppstått genom praxis. Till exempel blev Judendomens historia läsvärd (nu bra) trots att den sammanfattar ett gigantiskt ämne och säkerligen inte är helt heltäckande - några stora luckor har den dock inte. Ett annat exempel är medeltiden, som är nära att bli bra, som saknar viss information, men ändå är tillräckligt omfattande för att bli bra. Vindavkylning är en kort och bra sammanfattning på 10k som nästan enhälligt blev läsvärd (nu bra). --Ace90 30 augusti 2008 kl. 12.40 (CEST)

Om denna utökade "nya läsvärda" kategori i förlängningen leder till att de gemensamt utvalda "bra artiklarna" försvinner eller om utrymme finns för tre kategorier, bör utvecklingen helt utvisa. Under tiden tycker jag att de tre kategorierna ska få en ärlig chans och inte vara något slags smygande led i en förutfattat mening, vilken har uttalats från några håll. Jag stödjer helt det diskuterade underlaget av införandet av den nya kategorin; enkelt uppmärkta hyfsade artiklar (nuvarande läsvärd) undre förutsättning att kategorin fångar upp de artiklar som de flesta håller med om inte håller den namnbytta "bra klassen", strax under utmärkt. Jag vill absolut inte se någon slags målmedveten strävan: att redan från början att ersätta de gemensamt satta nuvarande "bra artiklarna" med en dito formad av de som lite egenmäktigt tycker att stjärnor ska kunna klistras in i en utvald artikel utan något tjafsande eller gnällande emot.

Det vore helt emot Wikipedias tanke om samförstånd och samarbete samt att ha en neutral värdering av utvalda artiklar. En utvald artikel bör betyda att det gemenskapen som väljer ut efter gemensamt satta kriterier och inte att enskilda användares dagsform blir dominerande.

Elinnea har helt rätt angående att kriterierna inte ska vara samma på något vis och att sidan som de listas på givetvis inte bör ha exakt samma kulör. Håller också med om Ace90:s tankar i stort förutom vissa detaljer som att det bör räcka att bra utvalda artiklar inte har "uppenbara luckor" som stör sammanhanget, men att de inte är helt täckande nog för utmärkt status. Om behov finns så sänk kriterierna på den nya kategorin läsvärd och håll enbart en undre gräns med väldigt få kriterier, just för att projektet ska få testas ordentligt. Sätt under tiden inte i system att störa arbetet på WP:AN med att tycka eller handla bakvänt, utan låt systemen få leva sitt eget liv i fred.

Efter något år har vi den erfarenhet av de olika klassningarna som vi inte har idag och då tar vi ett annat beslut om det behövs. Om vi under tiden har synpunkter på enskilda kriteriers tolkning bör vi förstås ändra kriterierna eller påpeka problemen på respektive ställe för att synpunkterna ska få maximal effekt till dem som saken gäller.
/Ronny 30 augusti 2008 kl. 12.15 (CEST)

Att ändra så till som du vill ha det är något som man kan göra på ett par dagar huxflux bara, helst utan så mycket diskussion, men sedan om man vill göra några ytterligare förändringar så bör man alltså vänta ett år, du tycker inte att det är lite motsägelsefullt? / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 12.33 (CEST)
Bra talat Ronny! Vi kan gott vänta ett halvt år eller ett år förrän vi gör något så drastiskt som att ta bort en kvalitetsklass. Ellinea - visst var det ganska drastiskt att kasta om namnet på två klasser, jag var själv skeptiskt till att det gjordes så snabbt, men det var ju trots allt bara en semantisk fråga. --Ace90 30 augusti 2008 kl. 12.40 (CEST)
Nej, (som jag nog nu förklarat 100 ggr), det handlar inte bara om att man kastade om namnen på två kvalitetsklasser, utan att man la till en kvalitetsklass och gav den samma namn som en annan kvalitetsklass redan hade. Dessa klasser är de som fanns sedan tidigare: kk, stub, kort, ok, bra, läsvärd och utmärkt. Därefter gjorde man så att man skapade en ny klass, som man märkligt nog gav samma namn som den tidigare "bra", fast med en ny innebörd. Sedan bytte man namn på den nya klassen till läsvärd och den gamla läsvärd fick namnet "bra". Tänk att du har ett betygsystem, t.ex IG, G, VG och MVG. Någon bestämmer sig plötsligt för att lägga till ytterligare ett steg i skalan, men istället för att välja ett nytt namn på detta steg så tar man namnet "G", men det har inte samma innebörd som det haft i några år, utan det är listade kriterier som gäller istället (ungefär samma för de som gäller för VG). Man vill inte diskutera utan införa detta så snabbt man bara kan. Därefter är det någon som tycker att man borde byta plats på "G" och "VG", att G ska vara ett högre steg i skalan än VG. Vad händer då med det gamla betygsteget G, ska de som fått det höjas till det nya VG, fast de inte uppfyller kriterierna, eller ska de sänkas till IG, eller ska man hitta på ett nytt namn för detta och uttöka skalan. Förstår du nu? Inte bara semantik. / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 13.06 (CEST)
Eftersom du har varit tvungen att förklara dig 100 ggr nu, kanske det beror på att de flesta inte är av samma synpunkt som du. Nu har jag trots allt kommit med ett förslag att byta namnet "bra" i KGT till "utförlig". Vidare har det föreslagits att nu läsvärda ska byta namn till exempelvis "rekommenderade". Dessa förändringar är konstruktiva förslag till hur man kan minska förvirringen. Men du avfärdar alla dessa och fortsätter istället med väldigt långa utlägg där du fortsätter att klaga på förändringen. Visst, det gick lite väl snabbt, och visst, det kommer krävas en hel del arbete med kvalitetsgranskningstabellerna innan allting fungerar som det ska, men sådana mastodontarbeten har utförts förr och kan göras igen. Det hela hade kunnat hanteras mycket mer smidigt av de som genomförde förändringen, men i min mening förhindrar din klagan allt konstruktivt arbete som hade kunnat ordna upp denna röra. Alla bra förslag försvinner helt enkelt i dina floder av inlägg. -- JIESDEO 30 augusti 2008 kl. 13.15 (CEST)

Det är roligt att se att så många bryr sig om det här, även om en del argument kanske går ut lite väl mycket från egna känslor i ett sådant läge. Det slängs vilt med uttryck som egenmäktigt och godtyckligt med flera, när vad de flesta har gjort efter flytten bara är att ge förslag. Ta ett djupt andetag och sansa er lite. Njaelkies Lea (d) 30 augusti 2008 kl. 13.35 (CEST)

JIESDEO, att man har olika åsikter och synpunkter är givetvis en sak, men en annan sak är om man inte förstår och tror att något är på ett sätt (bara ett namnbyte) när det i själva verket är något annat (införande av nya nivåer med samma namn som de gamla). En artikel kan vara bra utan att vara utförlig och en utförlig artikel behöver inte vara bra, så därför är inte just det namnförslaget särskilt lyckat. Man måste väl få ha en åsikt om man tycker att ett förslag är lyckat eller ej, utan att man uppfattas som att man hindrar. Jag har inte hindrat några konstruktiva förslag, det är ju tvärtom de som införde namnbytet som hindrade, genom att inte lyssna på förslagen och istället införa det de fått för sig, som om de hade, och ville ha, skygglappar. Jag skrev 29 augusti 2008 kl. 16.42 (se den tidigare diskussionen) att jag stödde rekommenderade, hur kan du då komma och påstå att det är jag som hindrar ett konstruktivt förslag när jag i själva verket uttalar mitt stöd för det och arbetar för att få det infört, genom att försöka få namnbytarna att sluta, och vänta litegrann. Och sedan skriver de att man nu måste vänta ett år på att göra förändringar... Även om det blir "en flod av inlägg" så måste sådant bemötas. / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 15.21 (CEST)
Du kanske inte aktivt har hindrat några förslag, men det är den effekt av dina långa inlägg har fått. Personer har varit tvungna att gå i svarsmål mot dig istället för att kunna diskutera kreativa förslag för hur förvirringen ska minskas. Alla försök att diskutera konstruktivt har dränkts av dina mycket höga protestvågor. Jag har definitivt inte orkat läsa igenom alla dina inlägg, så förlåt om jag har missat enstaka saker. Nu kanske inte "utförlig" är ett helt perfekt namn, men hade vi fått en chans hade vi allihop kanske kunnat diskutera oss fram till något som hade varit bättre. Men så har alltså inte blivit fallet. Jag kan inte heller förstå hur namnändringen från nuvarande läsvärda till rekommenderande hjälps av all denna klagan här på Bybrunnen, eftersom bytet mellan läsvärda och bra redan utförts. Det enda som återstår är då att byta från läsvärda till rekommenderade. Jag är dessutom rätt säker på att Ronny W:s inlägg angående tidsperioden på ett år gällde det ursprungliga förslaget att avskaffa nuvarande "bra artiklar", alltså inte namnbytet från läsvärd till rekommenderade. -- JIESDEO 30 augusti 2008 kl. 15.43 (CEST)
Saken är den att jag sa till redan innan namnbytet genomfördes, skrev "Stopp" på deras diskussionssidor medan det pågick så att de skulle kunna sluta och tänka efter lite, men det ignorerades, och nu verkar folk ha en "nu är det redan gjort så nu är det inte mycket att göra något åt". Jag kom inte bara i efterhand och sa att det inte var bra. Jag har absolut inte hindrat någon att komma med kreativa, konstruktiva förslag. Jag har inte tvingat någon att gå i svarsmål eller nåt, utan var och en väljer ju själva vad de vill skriva, så försök inte lägga nån sån skuld på mig! Jag försöker ju få folk att reagera, få folk att diskutera, se saker för vad det är, att komma fram till något bättre genom diskussion, och istället så finns det krafter som försöker tysta diskussionen genom att kalla det gnäll, klagan etc, så att dessa förändringar skulle kunna genomföras i det tysta utan protester. Jag tror inte på den typen av munkavlar utan jag tror att det är bra om så många som möjligt uttrycker sig, kommer med förslag, motförslag, förändringar, ideer etc. Att man resonerar först och sedan genomför genomgripande förändringar. Inte börjar med att tysta motståndarna och sedan inför genomgripande förändringar, och sedan fortsätter att tysta motståndarna. / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 16.01 (CEST)
Välkommen hit Elinnea. Viktorvoigt 30 augusti 2008 kl. 16.57 (CEST)
Återigen: jag tvivlar inte på att du inte vill hindra kreativa förslag, men som jag påpekade innan, det är den oavsiktliga effekt dina inlägg har fått. Vidare kan jag inte svara för varför du ignorerades, men det hade varit bättre för alla om din åsikt hade hörsammats tidigt. Jag har även sagt att jag håller med om att beslutet genomfördes förhastat, men jag tillhör de som accepterar det och tycker att det är bättre att vi diskuterar lösningar på att minska förvirringen istället för att ändra tillbaka. Jag har ärligt talat haft väldigt svårt att urskilja en vilja till kreativ diskussion i dina inlägg (som jag läst). Jag är tydligen en av de "krafter" som tystar dig genom att kalla det gnäll. Diskussionen som Viktorvoigt startat hade till exempel kunnat tas här, där den fått mer uppmärksamhet, men då hade den troligen försvunnit. -- JIESDEO 30 augusti 2008 kl. 17.08 (CEST)

Jag försöker läsa mig mig på detta men blir förvirrad rätt fort. Kriterierna som listas på Wikipedia:Vad är en utvald artikel? är inte de samma som listas under Wikipedia:Bra artiklar. Vad är det som gäller? Och hur går arbetet om olika personer använder olika kriterier? Sedan blir jag förvirrad mellan alla olika sidor.

Detta borde struktureras upp av någon insatt i ämnet så att det blir lättare för andra att bli insatta. /Ainali 30 augusti 2008 kl. 17.02 (CEST)

Om vi ändrar tillbaka till som det var innan ("bra" får namnet "läsvärd" igen och "utmärkt" har kvar namnet utmärkt, medan den nya kvalitetsmärkningen får namnet "rekommenderade") blir det mycket lättare att diskutera. Som det är nu håller debatten på att överhettas. LEO JOHANNES 31 augusti 2008 kl. 14.40 (CEST)
De flesta håller nog med om att det är viktigare att det finns logiska och tydliga nivåer på de utvalda artiklar som vi länkar till från huvudsidan, än att det tvunget ska vara samma beteckningar som det "alltid" har varit djupare in i tabellerna som är avsedda för vana wikipedianer. Att det kan resultera i en diskussion förvånar iaf inte mig. Vi hade en maratondiskussion innnan vi kom överens om den nya huvudsidans layout förra året och även om jag hoppas att nästa byte blir enklare, är det inte självklart alls. Det kan gå känslor i våra respektive käpphästar här på Wikipedia, men det ska inte hindra dess utveckling.
/Ronny 31 augusti 2008 kl. 15.19 (CEST)
Om vi inte ändrar tillbaka, kommer vi inte kunna uppdatera WP:KGT, alternativt kommer det bli kaos när alla uppdaterar på sitt sätt. LEO JOHANNES 31 augusti 2008 kl. 17.17 (CEST)
Det finns ett förslag ang nivåerna på KGT längre upp. Ge gärna feedback där.
/Ronny 31 augusti 2008 kl. 19.56 (CEST)

Just för stunden är läsvärda inte utvalda[redigera | redigera wikitext]

Just för stunden har jag beslutat att de läsvärda artiklarna (alltså de som man kan utnämna själv, de som ett kort tag hette "bra") inte ingår bland de utvalda, och försökt få rätt på kategorier och metasidor utifrån detta. Jag tycker inte det spelar någon större roll men det var oreda och inkonsekvens i kategorier och på t ex Wikipedia:Utvalda artiklar. Ändra gärna, men gör det då på alla ställen där det behövs. 217.209.198.110 1 september 2008 kl. 23.42 (CEST)

Ok, jag håller med om den första delan av inlägget som ligger helt i linje med fleras åsikt att de nuvarande läsvärda ska ses som "rekommenderade" hellre än "utvalda". Det är dock bara bra att det är fler som "uppmuntras" redigera metasidor och att ingen behöver känna krav på sig att göra allt rätt eller fullständigt från början, då det alltid kommer någon som gör färdigt det som behövs :)
/Ronny 1 september 2008 kl. 23.58 (CEST)

B-, C- och Startklass[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till diskussionen som nu förs om utvalda artiklar, funderar jag på om man kanske skulle införa märkning för hela kvalitetsstegen. Idag har vi kategorier för den lägsta stegpinnen (stubbar) samt de översta (läsvärda, bra och utmärkta). Dock saknar vi kategorier för den stora mängd artiklar som finns däremellan.

Jag tänker mig att vi inför B-, C- och Startklasser, som på engelska Wikipedia. En mer detaljerad beskrivning finns på en:Template:Grading scheme, men i korthet skulle de nya klasserna innebära följande:

  • B-klass: En omfattande artikel utan större problem, som dock inte är tillräckligt bra för att nå utvaldstatus.
  • C-klass: En omfattande artikel som har en del problem som bör åtgärdas.
  • Startklass: En kortare artikel som dock innehåller en hel del användbar info och som inte kan sägas vara en stubb.

Klassificeringen skulle ske obyråkratiskt (vem som helst kan märka en artikel) genom att man lägger till in en mall längst ner i artikeln.

Detta finns till viss del redan idag i form av Mall:Projektbevakning, men jag tänker mig att man kan införa det på bredare front samt ha märkningen i artiklarna istället för på diskussionssidan. Bra eller dåligt förslag? Väsk 30 augusti 2008 kl. 17.48 (CEST)

Det finns en redan en etablerad kvalitetsstege som går från kk - stub - kort - ok - bra - läsvärd - utmärkt. Det du kallar för "startklass motsvaras av "kort" och c-klass av kk och B-klass motsvaras av det som hittills kallats bra (men som nu troligtvis måste byta namn till något annat). Vi bör inte ha ytterligare ett parallellt kvalitetssystem. Jag tycker inte att man bör ha märkningar på samtliga artikelsidor utan det är bättre att använda diskussionssidan. / Elinnea 30 augusti 2008 kl. 19.20 (CEST)
Varför skulle man inte kunna ha det på artikelsidan? För stubbar och utvalda artiklar finns mallar på artikelsidan, så det skulle även gå för mellannivåerna. Jag tänker mig att mallarna ska vara minimala och i stort sett enbart innehålla en kategori (samt möjligtvis en liten ikon). De skulle främst ha en teknisk funktion, exempelvis skulle man kunna söka i CatScan efter artiklar med en viss kvalitet i en viss kategori.
Jag kände ärligt talat inte till Wikipedia:Kvalitetsnivåer tidigare och det kan nog vara bättre att bygga vidare på dessa. Exempelvis behövs bättre bedömningskriterier och det vore bra om det inte var så kopplat till de olika projekten utan att kvalitetsnivåerna var universella och kunde användas för hela Wikipedia. Dock måste nog hela det systemet göras om efter de senaste dagarnas rockad bland de utvalda artiklarna. (Vidare tror jag inte du har läst kriterierna riktigt när du skriver att C-klass skulle motsvaras av KK.) Väsk 30 augusti 2008 kl. 19.54 (CEST)
Det genererar bara en massa innehållslösa diskussionssidor. Till vilken nytta? /Pieter Kuiper 30 augusti 2008 kl. 20.05 (CEST)
I mitt förslag skrev jag att mallarna inte skulle placeras på diskussionssidorna, utan längst ner i artiklarna. Problemet med tomma diskussionssidor löses således. Jag skapade den här mallen för att illustrera hur det skulle kunna se ut: Mall:Kort artikel. Väsk 30 augusti 2008 kl. 20.16 (CEST)
Det är en god tanke, men jag tror att det blir för omfattande att sätta ut sånt här på samtliga artiklar, och att underhålla det sedan. Dock är tabellen på enwiki trevlig och pedagogisk, den kanske vi kan sno och använda någonstans, med våra beteckningar om vi inte vill byta. Njaelkies Lea (d) 30 augusti 2008 kl. 20.25 (CEST)
Jag ser en poäng med att kunna kvalitetsmärka alla artiklar och göra det på själva artikelsidan. En läsare kan då få ett snabbt hum om kvaliteten på just den artikeln, oavsett om man läser här eller någonstans där artikeln men inte diskussionssidan återges. Det minskar faran med att dåliga artiklar punkterar förtroendet för de som är bra. Jag kan t.o.m. tänka mig en grafisk indikator som visar var på skalan en artikel anses befinna sig, vad just det skalsteget innebär och kanske även när bedömningen gjordes. Helst borde indikatorn inkluderas automatiskt i alla artiklar som finns eller skapas och ha "obedömd" som utgångsvärde.
(Jag prövar här den indragsteknik som förslås ovan. Efter att ha övervägt att placera mig som ett svar till Elinnea eller till Njaelikes Lea, fastnade jag för att besvara Väsks ursprungsinlägg, speciellt sista stycket.) /Rolf B 30 augusti 2008 kl. 23.10 (CEST)
Om vi vill ha ett sånt här system och märka de flesta artiklarna så kan de nog vara bra attanvända Wikipedia:Flagged revisions. Då slipper vi innehållslösa diskussionssidor, och jag tror det kan ställas in så att det inte är störande i artiklarna heller. /EnDumEn 31 augusti 2008 kl. 00.00 (CEST)
Ser mycket intressant ut! (struket, se nedan) /Rolf B 31 augusti 2008 kl. 01.13 (CEST)

Jag tror bestämt att svwp är för litet (till antalet aktiva användare) att underhålla den här typen av system. Det gäller även flagged revisions (som jag även är skeptisk till i övrigt, eftersom det tar bort en rätt så stor del av wikidelen av Wikipedia). /Grillo 31 augusti 2008 kl. 05.10 (CEST)

Det enda jag skulle vilja ha flaggade versioner till är som en form av långtidslåsning som förhindrar vissa typer av återkommande vandalism (som t.ex. i landskapsartiklarna). Att hålla använda det på var och varannan artikel tror jag som Grillo inte är nyttigt.
Vad gäller att märka andra artiklar frågar jag mig: vad blir nyttan av att gå igenom tusentals artiklar för att markera vilken status de har? Kommer folk leta efter artiklar i c-klassen för att utöka just dem? Vill man ha en kvalitetsmätning innebär den nuvarande slumpbaserade metoden ett mycket mindre arbetskrävande alternativ som ändå ger en någorlunda god bild.
andejons 31 augusti 2008 kl. 10.24 (CEST)
Och kvalitetsmärkning för läsarna verkar också konstgt. Vi bör varna med de mallar vi redan har när vi vet att något är konstigt. Att artiklar är korta kan läsarna förstå själva.
andejons 31 augusti 2008 kl. 10.43 (CEST)
För en tillfällig gäst som slår upp något på Wikipedia och får fram en hyfsat fyllig artikel utan kvalitetsmärkning är det inte lätt att veta att Wikipedia har ett kvalitetsmärkningssystem. Då kan man inte heller inse att avsaknaden av kvalitetsmärke på just denna artikel innebär att man bör vara mer försiktig med att lita på innehållet. En gång bränd, aldrig mer Wikipedia? /Rolf B 31 augusti 2008 kl. 11.54 (CEST)
Ännu värre vore att sätta kvalitetsstämpel på artiklar med felaktiga uppgifter. Ju mer det stämplas, ju större slentrian. /Pieter Kuiper 31 augusti 2008 kl. 13.24 (CEST)
Gör det? Det kan jag inte utläsa ur Wikipedia:Flagged revisions. Vad försvinner? /Rolf B 31 augusti 2008 kl. 11.54 (CEST)
Det som försvinner är möjligheten för oinloggade att se den senaste artikelversionen. Dessa ser istället den "flaggade" versionen. Detta är jag skarpt emot, eftersom det gör det bra mycket svårare och mer förvirrande för nykomlingar att bidra (tänk att du ser en text, klickar redigera, och där ser en helt annan text). Flagged revisions skulle man möjligen kunna använda för utmärkta artiklar, men även där tycker jag att det verkar onödigt och kontraproduktivt. Klotter återställs ändå direkt. /Grillo 31 augusti 2008 kl. 13.14 (CEST)
Håller med om att det blir väldigt förvirrande. Och att ha ett system bara för vissa artiklar är tvärs emot vad jag har försökt förorda. /Rolf B 31 augusti 2008 kl. 15.17 (CEST)
Jag såg häromdagen en artikel om en levande person där födelsedatumet hade ändrats (inkorrekt). I ett sådant läge kan det väl kanske vara bra att ha en flagga för versionen med korrekta uppgifter (som givetvis måste ha källa angiven), för att lättare se en slags klotter som annars är svårt att upptäcka? Jag har sett systemet fungera (ungefär) så på dewp, och tyckte det verkade vara bra, men då kände jag inte till att den senaste versionen inte syns för oinloggade. Mvh // Mankash 31 augusti 2008 kl. 16.15 (CEST)
Efter samtal med tyska Wikipedianer, både förespråkare för flagged revisions och motståndare vet jag detta: inte ens de har tillräckligt med folk för att hålla listan med kollade artiklar aktuell. Det betyder att redigeringar går okontrollerade i veckor. Jag har frågat vilka konkreta resultat försöket fått. Svaret har varit något flytande, men förespråkarna är stolta över att alla artiklar blev kollade så fort, medan motståndarna menade att folk kontrollerade så många artiklar varje dag att varje artikel högst fick någon minut. Vad är det för kontroll? Missförstå mig inte: jag är för att man kontrollerar existerande artiklar, men då måste det få ta lite tid. Wikipedia har ingen deadline utan är ett "work in progress". Därför tror jag personligen att a) flagged revisions inte är något för svenskspråkiga Wikipedia - vi är för få, b) vi kan hitta något bättre förslag. I enlighet med mitt personliga talesätt det här året (att inte uppfinna hjulet gång på gång), tror jag snarare att vi bör titta mer på att göra kvalitetsgranskningstabellerna lättare att hantera, mer angelägna för de regelbundna användarna och mer regelbundet uppdaterade. Och fler av mina åsikter om kvalitet hittar man som vanligt i den här essän.//Hannibal 31 augusti 2008 kl. 16.54 (CEST)
Även om ett system som det tyska, som nämnts i diskussionen, ser intuitivt vettigt ut ur ett besökarperspektiv, så talar det väl lite emot hela Wikipediatanken? Om man märker en artikel som "granskad" eller liknande så bortser man från att Wikipedia är ett uppslagsverk under ständig utarbetning. Då tror jag att det är viktigare att göra det tydligt för tillfälliga besökare hur Wikipedia fungerar, och vad man kan vänta sig där. Det skulle man istället kunna jobba betydligt mer på! //Rotsee 31 augusti 2008 kl. 17.50 (CEST)

Möjligheten för oinloggade att se senaste artikelversioner behöver inte försvinna. Flagged Revisions kan ställas in så att senaste versionen visas för alla användare. Då blir versionsflaggningen ett sätt att tala om hur bra en artikel är och samtidigt tala om vilken version som bedömdes. Med den inställningen är det inte lika viktigt att alla ändringar granskas direkt. Fast svwp kanske ändå har för få användare för att genomföra ett riktigt stort granskningsprojekt oavsett vilken metod som används. /EnDumEn 2 september 2008 kl. 01.30 (CEST)

Oavsett val av hjälpmedel tycker jag att man snabbt och lätt behöver kunna se vilken version som har bedömts. Är det troligt att bedömningen fortfarande står sig? Vad har hänt sen dess? Det kan både skribenter och seriösa läsare vilja veta. /Rolf B 2 september 2008 kl. 17.07 (CEST)

Färgstarka stödmallar[redigera | redigera wikitext]

Det har skapats ett antal i sig bra artiklar om olika idrottslag i USA, men jag reagerar över de mycket framträdande starka färgerna i stödmallarna, se tex Columbus Clippers. Finns det riktlinjer för sådant eller är det bara en fråga om tycker och smak? Wanpe 1 september 2008 kl. 05.54 (CEST)

De är både fula och oläsliga. Så kan vi inte ha det. Wp är till i första hand för sina läsare - då ska det också gå att läsa på wp. Ta bort färgerna. -- Rex Sueciæ 1 september 2008 kl. 06.08 (CEST)
I princip finns det nog ingenting som talar emot färger så länge de är behagliga och inte stör. I exemplet ovan stör det, eftersom det blir oläsligt. Märkte samma sak i en tidigare version av denna mall. Fullständigt oläsligt och är nu ändrat till en mer neutral färg. Entheta 1 september 2008 kl. 08.42 (CEST)
  • Håller med, sedan är det onödigt att färgval görs i varje artikel, det bör räcka med ett defaultval i mallen {{MiLB-klubb}}, vilket förenklar ändringar i situationer som den uppkomna --Rosp 1 september 2008 kl. 09.23 (CEST)
Blå text på blå bakgrund måste vara ett av världshistoriens mest ogenomtänkta designval. /Grillo 1 september 2008 kl. 10.39 (CEST)
Ey, ey, ey. Ta det lugnt nu!!! H*n försöker arbeta med wikipedia och gör ett jävligt bra jobb. Sluta hacka. Är ni inte nöjda med designen, ändra själva. Herr X Herr X / 1 september 2008 kl. 10.43 (CEST)
Vem är det som hetsar upp sig? Jag har tagit bort möjligheten att välja färg. Att sätta blå text mot blå bakgrund är extremt ogenomtänkt, oavsett vem som gjort det. Det var ett rent konstaterande. /Grillo 1 september 2008 kl. 10.54 (CEST)
Färger i mallar och diagram bör undvikas och inte användas för att det "ser snyggt ut". I mitt fall vänder jag mig emot den mall som använts för att beskriva mandatfördelningar i kommuner där man till höger anger fördelningen i färggrafik och tydligen förutsatt att blått=borgerliga eller moderater och rött socialistiska blocket inkluderat kommunister. Den grafiken ger ingenting. Vore bättre med ett stapeldiagram med liggande staplar i enbart gråskala om man ska förtydliga, men det räcker med siffror i en tabell. Se ex. Lidingö kommun. Bodalbo 1 september 2008 kl. 11.29 (CEST)
Jag har inget emot att färger används så länge det ser bra ut och inte blir svårläst. Håller inte med Bodalbo om att grafiken i Lidingö kommun inte ger någonting, även om ett stapeldiagram säkert också skulle fungera. Sen finns det så klart gott om dåliga färgval, men då ändrar vi dem, precis som att vi ordnar textformatering som ser dålig ut. Njaelkies Lea (d) 2 september 2008 kl. 12.35 (CEST)
Jag håller inte heller med. Färger är bra att använda för att t.ex. illustrera politiska resultat (det hade dock kanske varit bra med en förklaring till vad färgerna betyder i artikeln Lidingö kommun, annars tycker jag färgerna används bra där, dessutom är ju de politiska färgerna där i stot sett allmänt vedertagna och så vitt jag vet samma som partierna i de flesta fall har i sina partisymboler. Färger är också bra för att koda annat, som t.ex. vilken typ av album som avses, i Mall:Album infobox. En förutsättning är ju dock självklart att färgerna inte gör text oläslig. Entheta 2 september 2008 kl. 14.50 (CEST)
En sak vi bör tänka på dock är att färgblindhet inte är helt ovanligt, vilket grafiken i Lidingö kommun kanske inte riktigt är anpassad för? I och för sig kan man läsa sig till allt i tabellen men det är ändå lite synd. Det bör i alla fall inte finnas information som enbart går att inhämta genom färger, eller färgval som gör en text i praktiken oläsbar för en färgblind. Njaelkies Lea (d) 2 september 2008 kl. 16.29 (CEST)

Det används alldeles för mycket grälla färger som förfular. Andra artiklar smockas fulla med flaggsymboler för att markera vilket land alla personer som finns i en tabell kommer ifrån. IMHO fult och onödigt. // habj 2 september 2008 kl. 18.00 (CEST)

Naturligtvis ska vi inte använda färger för att "det blir fint". Det är subjektivt, och hör inte hemma i en encyklopedi, liksom vi inte ska behålla en artikel frö att "det är användbart" eller lägga in massor av innehållslös text för att det är bra med mer text. LEO JOHANNES 2 september 2008 kl. 20.39 (CEST)

Huvudsidan trasig?[redigera | redigera wikitext]

Huvudsidan (bild) har fått en massa röda länkar utan synbar anledning, någon som vet vad som är fel? Jag har provat ta bort cachen för sidan, så det ska inte vara det... Och ser det likadant ut för flera? //Lelle1987 2 september 2008 kl. 17.35 (CEST)

Ser helt normal ut för mig - bara blå länkar. /FredrikT 2 september 2008 kl. 17.37 (CEST)
För mig ser det också konstigt ut - det är en hel del röda länkar. När man klickar på en röd länk kommer man till "Redigera artikeln" trots att det finns textinnehåll redan i artiklarna.--Glentamara 2 september 2008 kl. 17.39 (CEST)
Ser bra ut för mig med, vad har ni för OS/webläsare? Finns det några likheter mellan dem som ser rödlänkar/inte ser rödlänkar. Jag kör Mozilla Firefox 3.0.1 under linux, och det funkar som sagt var fin-fint. MiCkE 2 september 2008 kl. 17.42 (CEST)
Jag har IE 7.0. Länkarna är inte röd när man länkar i vanliga artiklar, utan enbart på startsidan. Jag tror att jag har hittat ett mönster för vilka länkar som är röda; de röda länkarna är ord som innehåller svenska bokstäver (å,ä,ö) eller exempelvis é. Övriga länkar fungerar normalt --Glentamara 2 september 2008 kl. 17.44 (CEST)
Firefox 3.0.1 under Windows XP. Iofs har jag installerat Service pack 3 idag, kanske är det det som ställer till det? //Lelle1987 2 september 2008 kl. 17.46 (CEST)
Jag ser också röda länkar. Tex är Introduktion och Hjälp som står högst upp röda, men inte Hjälp i navigeringsboxen. Jag har Firefox 3.0.1 och Win XP SP2. /Ainali 2 september 2008 kl. 17.51 (CEST)
Det var röda länkar för mig med, men nu är de blå igen. Njaelkies Lea (d) 2 september 2008 kl. 17.55 (CEST)
Jag testade att köra XP SP2 + IE6 via VirtualBox och där finns inga röda länkar heller. MiCkE 2 september 2008 kl. 17.58 (CEST)
Nu är de blå för mig med igen. /Ainali 2 september 2008 kl. 18.01 (CEST)
Samma här, måste ha varit någon tillfällig hicka. :) //Lelle1987 2 september 2008 kl. 18.06 (CEST)
Råkade ut för något liknande på en vanlig sida. Förmodligen är en av Wikipedias servrar inte helt frisk just nu. Problemet kan försvinna om man laddar om sidan. --// jorchr 2 september 2008 kl. 18.26 (CEST)

Babelmallarna[redigera | redigera wikitext]

Ett förslag har kommit på att ersätta alla Babelmallar med ett programtillägg (se mer; exempel). Fördelarna med programtillägget är att man inte längre behöver skapa nästan oändligt med babelmallar för ca 800 wikier, alla wikier har samma färgerschema på mallarna och att det är enkelt.

  • Exempel: {{#babel:sv-N|en-5|no-4|es-3|da-2|fi-1|yux-0}}

Om svenska wikipedia vill införa detta, så kan jag kontakta en utvecklare som installera programtillägget! M.M.S.! 14 augusti 2008 kl. 12.18 (CEST)

Intressant, och smart, idé! Men hur kommer det att fungera med de mallar som redan finns på t.ex. olika användares användarsidor? Kommer de behöva bytas ut manuellt, kan man ta hjälp av en robot eller fixar programtillägget det? Tolkemolkemoli 14 augusti 2008 kl. 12.33 (CEST)
Rimligen kommer alla befintliga mallar att fortsätta fungera. Tycker det låter som en bra bit kod att installera. Det vanligaste sättet att få en sådan sak utförd är ju numera att anmäla via Bugzilla, även om man förstås även kan prata direkt med en utvecklare. Fungerar detta av något skäl annorlunda? // habj 14 augusti 2008 kl. 12.37 (CEST)
Låter som ett bra förslag det här. Vettigt att skapa dessa centralt. Njaelkies Lea 14 augusti 2008 kl. 12.46 (CEST)
Intressant och bra ide. Jag tycker också att koden ska installeras. Gurre 14 augusti 2008 kl. 14.40 (CEST)
Just det. Så enkelt var det. :-) Såklart att de fortsätter fungera. Min hjärna jobbar på sparlåga...
Och så vill jag förstås ställa mig bakom förslaget. Det är ett supersmart tillägg. Ser fram emot att få det i bruk. Tolkemolkemoli 14 augusti 2008 kl. 15.11 (CEST)
Det ser ju väldigt smidigt ut, jag vill ha. /Ainali 14 augusti 2008 kl. 15.36 (CEST)
Jättebra! LEO JOHANNES 14 augusti 2008 kl. 17.03 (CEST)
Så länge det inte innebär att vi genast raderar de gamla mallarna har jag inget att invända. Jag föredrar dock själv den gamla versionen eftersom jag gärna har möjligheten att organisera rutorna på annat sätt än i en lodrät spalt – se min användarsida för exempel på hur jag menar (det kanske kan implementeras i programtillägget). /dcastor 14 augusti 2008 kl. 17.26 (CEST)
Varför ta bort de gamla, när vi kan använda båda? LEO JOHANNES 14 augusti 2008 kl. 17.40 (CEST)

Eftersom alla verkar vara överens (att vi ska installera programtillägget) har jag anmält en bugg på Bugzilla. M.M.S.! 14 augusti 2008 kl. 17.50 (CEST)

Rent generellt bör man vänta lite längre med sådana förfrågningar. Nu tror jag inte det är någon risk i det här fallet att någon ska ha just något emot att funktionen införs, men en dags diskussion är alldeles för lite. MMS har skrivit "after a successful community vote" i sin anmälan på Bugzilla. En sådan genomförs inte på en dag. // habj 15 augusti 2008 kl. 09.30 (CEST)
Jag skulle faktiskt föreslå att flera yttrar sig. Om jag var utvecklare och skulle slå på en funktion för en såpass stor wiki som den här, skulle jag dra öronen åt mig om en "community vote" där mindre än tio användare yttrat sig. Flera som yttrar sig => större chans att det blir av inom en någorlunda snar framtid. // habj 22 augusti 2008 kl. 04.31 (CEST)
kör på, säger jag.Кαґρετη 22 augusti 2008 kl. 08.10 (CEST)
Jag har inget emot ett nytt system, men som Dcastor säger, det vore väldigt bra om även de gamla användarrutorna fick vara kvar. Dels finns det några som helst arrangerar dem efter eget huvud, dels passar de mycket bättre in (storlek etc) bland alla de andra användarrutorna. Hos de flesta ligger användarrutorna uppradade snyggt och prydligt i en enda lång kolumn. Kommer de nya rutorna att ha samma storlek som de gamla? Kommer de nya systemet att kategorisera? --MagnusA 22 augusti 2008 kl. 08.19 (CEST)
Jag vet inte exakt vad det handlar om, men det skulle ju vara bra med automatisk språkinfo när man automatiskt får ett konto när man redigerar på annan wikipedia. /Pieter Kuiper 22 augusti 2008 kl. 08.24 (CEST)

Inget har hänt (vilket kanske inte är så konstigt när något bugzillas efter fem timmar). Annars så disponerar ju varje utvecklare sin tid som de vill, förutom de anställda har inte de heller några plikter... ska försöka prata med någon på IRC. // habj 3 september 2008 kl. 20.41 (CEST)

Efter att ha snackat med fi:User:Nikerabbit verkar det som att det inget kommer att bli av det här, helt oavsett vad vi skriver på svwp. Brion har haft invändningar mot tillägget som sådant, och därför lär ingen aktivera det här hos oss. // habj 3 september 2008 kl. 21.20 (CEST)

Antal artiklar i kategorier[redigera | redigera wikitext]

På dewp anges antal artiklar i en kategori, se de:Kategorie:Person nach Geschlecht, jag ser att det vore vettigt att införa här, istället för att bara räkna antalet underkategorier (som kan tolkas som antalet artiklar i kategorin). Någon emot? Någon som vet hur man inför det och kan göra det? /Grillo 28 augusti 2008 kl. 22.55 (CEST)

Jag är för ett införande, ju förr desto bättre. En förbättring som verkligen förhöjer användbarheten. /Ainali 28 augusti 2008 kl. 23.04 (CEST)
Hmmmm, när jag tittade där så fick jag bara med hur många underkategorier det fanns, alltså precis som på svenska. --GhostRider ♠ 28 augusti 2008 kl. 23.07 (CEST)
Jag tror att det är MediaWiki:Categorytree-member-num (jämför de:MediaWiki:Categorytree-member-num). Det finns en hover-text i MediaWiki:categorytree-member-counts (de:MediaWiki:categorytree-member-counts) —CÆSAR 28 augusti 2008 kl. 23.09 (CEST)
Kolla om det blev bra så, exempelvis Kategori:Wikipedia:Administration. —CÆSAR 28 augusti 2008 kl. 23.19 (CEST)
Ser bra ut! Jag var just på väg att fråga på IRC hur man gör, och så bara fungerar det. --LA2 28 augusti 2008 kl. 23.22 (CEST)
Mycket bra! Anges alla sidor i kategorin, det vill säga även de sidor som ligger i underkategorin, eller bara i huvudkategorin? LEO JOHANNES 29 augusti 2008 kl. 15.37 (CEST)
Parentesen räknar bara den närmast underliggande nivån, det är inte en rekursiv summering. Och tur är nog det, för kategoriträdet går ofta i cirklar, så att rekursionen blir bottenlös. --LA2 29 augusti 2008 kl. 18.27 (CEST)
Tack för svaret. Kanske detta bör förtydligas? LEO JOHANNES 29 augusti 2008 kl. 21.02 (CEST)

Med sv.wp som förebild har detta också införts på norska (bokmål), polska och ryska Wikipedia. --LA2 29 augusti 2008 kl. 21.28 (CEST)

Trevligt att vår språkversion för en gångs skull kan agera förebild för de andra :). LEO JOHANNES 3 september 2008 kl. 16.57 (CEST)

Kina-projekt[redigera | redigera wikitext]

Den senaste tiden har jag skapat och utökat en del viktiga artiklar om Kina och det slog mig att det inte finns något Kina-projekt eller Kina-portal här på svenska-Wikipedia, som samordnar arbetet med Kina-relaterade artiklar. Jag vill inte starta ett projekt eller en portal som bara jag kommer att använda, så jag vill först höra mig för om det finns intresse för detta här ute? Ordet är fritt.--Bothnia 2 september 2008 kl. 15.53 (CEST)

Hade jag bara mera tid så skulle det var kul, men denna månad börjar höstterminen och med den en väldig massa arbete som jag inte kommer ifrån. Kort sagt, om du och andra startar kommer jag säkert inte att kunna hålla fingrarna borta utan kommer säkert att bidra med det ena eller andra, men jag kan tyvärr inte ställa upp i någon mera "koordinerande" eller liknande roll. Bra idé, hur som helst Villa Giulia
Jag tar hand om projektsidan, så oroa dig inte för det. Jag har inte heller så mycket tid, även om det kanske inte framgår. Det jag mest är intresserad avjust är eventuella deltagare och idéer på artiklar som behövs eller som bör utökas. Ett snabbt sätt att utöka svenska artiklar är att översätta från norska Wikipedia, som ligger steget före oss på en del områden som Kina. Om och andra du kan sätta ihop en lista på de artiklar du vill se, kan jag sammanställa informationen och lämna förslag på hur vi ska skapa nya artiklar samt utöka dem.--Bothnia 2 september 2008 kl. 19.39 (CEST)
Tack för inbjudan. Mina kunskaper om Kina är tyvärr begränsade; jag har mest varit intresserad att få klarhet i Kina (olika betydelser). /Yvwv [y'vov] 2 september 2008 kl. 19.55 (CEST)
Som sagt, ett projekt är ju också ett sätt att lära sig mer, även för dem som redan vet litet grand om Kina. Skulle du kunna tänka dig att vara mer på projektet om jag fixar något slags projektsida? I första hand vill jag ha deltagare och förslag på artiklar som kan skrivas, sedan kan jag samordna det hela och komma med förslag på källor.--Bothnia 2 september 2008 kl. 20.08 (CEST)
Detta har jag funderat på länge, bra att du kommer till skott! Historia, litteratur och geografi är alla eftersatta områden i Kina. Dessutom saknas det en policy för hur vi transkriberar (inklusive hur vi hanterar i Sverige hävdvunna äldre transkriberingar av geografiska namn), etc, etc. Den typen av diskussioner kunde ett Kina-projekt var ypperligt för. Sätter du upp projektsidan så joinar jag! //Rotsee 2 september 2008 kl. 20.02 (CEST)
Jag kan gärna gå med jag också, men det kanske inte blir mitt mest prioriterade område. Njaelkies Lea (d) 2 september 2008 kl. 20.04 (CEST)

Tack för snabb respons! Det ser ut som vi närmar oss något som liknar en kritisk massa. I de närmaste dagarna ska jag lägga upp ett utkast på sida på min sandlåda. Lämna gärna förslag till artiklar ni vill ha på min diskussionssida i mellantiden.--Bothnia 2 september 2008 kl. 20.08 (CEST)

Projektsidan färdig[redigera | redigera wikitext]

För att smida medan järnet är varmt har jag skapat projektsidan Wikipedia:Projekt Kina, där ni kan anmäla er och skriva upp vilka artiklar ni tycker behövs. Jag har också börjat fila på en portal och en deltagarbox, och de som är bra på kod kan gärna hjälpa till att styra upp verksamheten därvidlag. Om sajten ser klumpig ut beror det på att jag inte är så van vid dessa projekt. Väl mött!--Bothnia 3 september 2008 kl. 00.41 (CEST)

Ladugårdsgärdet eller Gärdet? Det är frågan.[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen har kört fast lite grann. Ytterligare insikter och kommentarer är välkomna: Diskussion:Ladugårdsgärdet#Artikelnamn. --Kildor 2 september 2008 kl. 23.06 (CEST)

Månn ädlare att lida, och fördraga
ett bittert ödes styng och pilar
än dra till vapen mot ett hav av kval
och göra slut på det med ens.
(Kunde inte låta bli. Förlåt!)
// habj 3 september 2008 kl. 00.24 (CEST)

Memri[redigera | redigera wikitext]

Kan någon annan titta in lite på Middle East Media Research Institute (diskhistoriklogg)? För nu är det bara jag och tre stycken enfråga-intresserade. Och hur artikeln än kommer att se ut, anser jag att en wikipedia-artikel om en informationskälla inte ska innehålla infama jämförelser med Der Stürmer. /Pieter Kuiper 3 september 2008 kl. 11.14 (CEST)

Fyrmall[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en mall för faktarutor för fyrar, Mall:Fyr, eftersom jag noterade att alla faktarutor hittills varit inlagda direkt i artiklarna och dessutom sett ganska olika ut. Så här ser mallen ut använd: Trubaduren (fyr). Hjälp mig gärna att lägga in mallen där den behövs! //Rotsee 29 augusti 2008 kl. 12.51 (CEST)

Coord-mallen borde väl användas. Får fixa det senare, om ingen annan gör det innan. //Rotsee 29 augusti 2008 kl. 12.56 (CEST)
Snyggt jobbat! Jag pillade in en liten pre-tagg i själva avbildningen av mallen på Mall:Fyr. Hoppas att det är lugnt! /Fluff?Fluff! 29 augusti 2008 kl. 13.00 (CEST)
Tack! //Rotsee 29 augusti 2008 kl. 13.14 (CEST)
Bra tänkt. Angående koordinater så rekommenderar jag att (endast) ha en rad där man lägger in coordmallen. Att gömma coordmallen bakom fyrmallen kan verka lockande, men det har sina problem. Jag förslår att man gör som i Mall:Ortsfakta Sverige. Jag kan göra ändringen i mallen. /Mikael Lindmark 30 augusti 2008 kl. 10.49 (CEST)
Ok, du får jättegärna göra den ändringen i mallen, så kan jag uppdatera artiklarna där mallen används sedan! Av ren nyfikenhet: vilka är problemen med att stoppa in coordmallen i fyrmallen? //Rotsee 31 augusti 2008 kl. 11.42 (CEST)
Jag ser flera problem. För det första så blir fyrmallens "kod" svårläslig och komplex med all parameterhantering av de uppdelade koordinaterna, dels blir det lite svårare att se "vad som händer", dvs att det egentligen finns en gömd koordinatmall i artikeln. Men jag kan fixa mallen ifall det känns enklare att använda den så som den är nu, för huvudsaken är att den ska vara enkel att använda. /Mikael Lindmark 3 september 2008 kl. 21.39 (CEST)

Mallen fixad, med bakåtkompatibilitet. Uppdelade koordinater stoppas nu in i en coord-mall, men användare uppmanas att fortsättningsvis använda en ny parameter "coord" och stoppa in {{coord}}-mallen där själva. Tack för inputen, Mikael! //Rotsee 4 september 2008 kl. 08.30 (CEST)

Chrome Google[redigera | redigera wikitext]

Jag hade i alla fall missat det men Google har tydligen släppt en egen webbläsare, det finns dock ett problem med denna: den är inte kompatibel med GFDL. Läs denna artikel, i programmets EULA anges att allt som görs med webbläsaren tillfaller Google. Därför äger Google all text som sparas på Wikipedia via den webbläsaren. Jag rekommenderar därför samtliga Wikipediaanvändare att aldrig någonsin bidra via Chrome Google. /Grillo 3 september 2008 kl. 16.52 (CEST)

Det är väl inget problem? "You retain copyright and any other rights you already hold in Content which you submit, post or display on or through, the Services." Man kan ge bort rättigheter till vem man vill. /Pieter Kuiper 3 september 2008 kl. 16.57 (CEST)
Som jag förstår det blir ens material ens eget, men att man dessutom ger exklusiv rätt till Google att använda det till vad som helst, det vill säga att det blir ett slags dubbellicensering. Men jag kan inte mycket om upphovsrätt, så lita inte på att det jag skrivit här stämmer. LEO JOHANNES 3 september 2008 kl. 17.04 (CEST)
Precis, den relevanta meningen är "By submitting, posting or displaying the content you give Google a perpetual, irrevocable, worldwide, royalty-free, and non-exclusive license to reproduce, adapt, modify, translate, publish, publicly perform, publicly display and distribute any Content which you submit, post or display on or through, the Services." Man ger alltså Google en oåterkallbar rätt att använda sitt material till vad som helst. /Grillo 3 september 2008 kl. 17.08 (CEST)
Det är väl i och för sig märkligt, men hur hindrar det att man samtidigt publicerar det enligt gfdl? Njaelkies Lea (d) 3 september 2008 kl. 17.10 (CEST)
När du skriver en helt ny text själv är det inte något hinder. Men när man redigerar en redan existerande GFDLicensierad text så har man inte rätt att ge Google någon annan licens. /81.234.248.6 3 september 2008 kl. 17.48 (CEST)
Inte exklusiv. Det står tydligen där: non-exclusive license. Och det gör det bara lättare för google att ha kopior av webbet i sin cache. /Pieter Kuiper 3 september 2008 kl. 17.13 (CEST)
Det är nog ingen fara! :-) Den texten finns för att Google skall kunna indexera ens e-post i Gmail. Dessutom är den inte exklusiv, som Pieter påpekade. --Petter 3 september 2008 kl. 17.14 (CEST)
Det bör även påpekas att koden bakom Google Chrome, Chromium, är släppt via BSD-licens. Se [1]. Så det lär dyka upp andra varianter av Chrome... --Bomkia 3 september 2008 kl. 17.21 (CEST)
"Non-exclusive" innebär väl i det här fallet för oss, dvs de som sänder in texter kan inte bestämma på vilket sätt texterna kommer att användas av Google. Om man läser hela artikeln som jag länkade till framkommer det att texten skrivits av en utbildad jurist, som poängterar att det här inte är ett rimligt krav. Som nämnts ovan går det alltså inte att redigera gamla texter med programmet, eftersom man inte har rätt att släppa dessa texter till Google. I EULA:t framgår nämligen också att man intygar att man har rätt att släppa alla verk man skapar till Google, något som knappast är en självklarhet. /Grillo 3 september 2008 kl. 18.31 (CEST)
Jag har provat Chrome och tycker spontant att det är en fantastisk webbläsare. Den har i princip IE:s snygga GUI, och Firefox stabilitet, fast verkar om möjligt vara ännu något mer stabil. Och URL-fältet fungerar mycket bättre än i alla andra webbläsare jag testat: skriv bara in sv och tryck på enter, så kommer jag till sv.wiktionary.org (om jag varit där tidigare). Påståendet att allt man författar i webbläsaren skulle tillfalla Google låter fullständigt absurt!? --Andreas Rejbrand 3 september 2008 kl. 18.36 (CEST)
Det tycker jag med, men det är det som står i det kontrakt du accepterade när du installerade programmet. /Grillo 3 september 2008 kl. 18.40 (CEST)
Utan att vara så hemma på just lagarna, vill jag minnas att ett sådant avtal knappast håller i Sverige, eftersom det vid en tvist skulle anses vara orimliga villkor Google kräver (givet att den tolkning som framförts stämmer). P.o.h 3 september 2008 kl. 20.34 (CEST)

Jag skulle avvakta och höra vad WMF:s jurist säger. När person A skriver en text och licensierar den under GFDL så har andra rätten att vidareanvändna texten enbart på de villkor som ges av GFDL, däribland att vidareförädlingar och översättningar (derivat) av texten också ska släppas under GFDL. Person B som utökar texten har bara rätt att släppa den utökade texten under GFDL (tillbaka till Wikipedia, eller som tryckt bok eller på andra sätt), men B har inte rätten att ge Google en obegränsad användning av texten (utöver vad som anges i GFDL). Därför skulle det kunna vara ett problem om B använder den här Google-browsern, så som villkoren beskrivs här ovan. Att det ingångna avtalet mellan B och Google kanske inte håller i svensk rätt, som Poh skriver ovan, kan mycket väl stämma. Men det hjälper inte när A stämmer B för intrång i upphovsrätten. Att Google vill ha obegränsad tillgång till Wikipedias textinnehåll (utan de störande begränsningar som GFDL medför) kan man mycket väl förstå när man ser hur dåligt Knol utvecklar sig. --LA2 3 september 2008 kl. 21.30 (CEST)

Ni får ursäkta mig, men hur det än är... Vad är problemet, är det ens värt att uppmärksamma, tror någon på allvar att Google skulle försöka ta över Wikipedia? eller tror någon att det aldrig kommer att editeras på wikipedia med Chrome? Jag förstår inte problematiken Herr X Herr X / 3 september 2008 kl. 21.50 (CEST)
Inte jag heller. Upphovsrätt som man inte äger, kan man inte ge bort. Det blir inte egendom av Google, vad jag än lovade eller accepterade genom att klicka "godkänn". /Pieter Kuiper 3 september 2008 kl. 21.58 (CEST)
Precis efter tidigare citerat stycke står det "Denna licens har det enda syftet att göra det möjligt för Google att visa, distribuera och göra reklam för tjänsterna och kan återkallas för vissa tjänster enligt definitionen i tjänsternas ytterligare villkor." Innebär det att de enbart får använda det till det, eller skulle de kunna använda romanen jag skrivit, "sno" den och trycka den innan jag hunnit? Annars känns det ju rätt lugnt... dSAKARIEb 3 september 2008 kl. 22.50 (CEST)
Enligt engelska Wikipedias artikel en:Google Chrome#Licensing ska man ta detta på allvar och använda en separat kompilerad "Chromium" i stället för Googles egen Chrome, för att slippa undan deras otäcka avtalsvillkor. Detta är bara en Wikipedia-artikel som kan ändra sig, och inte ett uttalande från WMF:s jurist. Men förhoppningsvis kan protester leda till att Google omformulerar villkoren. --LA2 3 september 2008 kl. 23.02 (CEST)

Det här är ju fullständigt löjligt. Hur skall Google kunna veta:

  1. vad jag använder webbläsaren till? Det har de ingen möjlighet att se.
  2. veta att jag har godkänt deras avtal och inte har kompilerat källkoden själv? Det har de heller ingen möjlighet att se.

Dessa två saker måste de kunna bevisa och det kan de inte. Ta det lugnt! Just nu görs det en hel äggfabrik av en enda fjäder! --Petter 4 september 2008 kl. 00.11 (CEST)

Dessutom: Google responded to this criticism by stating that the language used was borrowed from other products, and would be removed.[16] They also stated that the change would "apply retroactively to all users who have downloaded Google Chrome.". Kan vi dra ett streck över detta nu? --Petter 4 september 2008 kl. 00.13 (CEST)
Ja, det är redan bortplockat i den engelska versionen, vilket är den som gäller. Njaelkies Lea (d) 4 september 2008 kl. 00.17 (CEST)

Nu verkar de ha ändrat Terms of Use. Paragraf 9.4 "Other than the limited license set forth in Section 11, Google acknowledges and agrees that it obtains no right, title or interest from you (or your licensors) under these Terms in or to any Content that you submit, post, transmit or display on, or through, the Services, including any intellectual property rights which subsist in that Content (whether those rights happen to be registered or not, and wherever in the world those rights may exist). Unless you have agreed otherwise in writing with Google, you agree that you are responsible for protecting and enforcing those rights and that Google has no obligation to do so on your behalf."

Mycket snack, men om jag fattat det rätt så verkar det som att de säger att de inte har någon rätt. Paragraf 11.1: "11.1 You retain copyright and any other rights you already hold in Content which you submit, post or display on or through, the Services." *Retain=Behålla

Verkar det inte som att protester lönat sig, och att läget förändrats radikalt, eller finns det något som jag misast, som hindrar mig från att fritt använda programmet? dSAKARIEb 4 september 2008 kl. 18.30 (CEST)

Välkomstmall för icke-svenskspråkiga användare?[redigera | redigera wikitext]

Jag fick här om veckan ett trevligt mottagande på tjeckiska wp (var där för att fråga en användare om en bild jag behövde använda), och ställde därför en fråga på WP:WF#Välkomstmall för icke-svenskspråkiga användare?, och fick hänvisning till Kategori:Välkomstmallar. Där konstaterar jag att vi inte har någon liknande välkomstmall på engelska, med praktiska länkar anpassade för vana wpianer som inte kan svenska. Borde vi inte ha det? Vem kan göra en sådan? (Någon som har bra överblick över lämpliga metasidor och är bra på engelska) Taxelson 3 september 2008 kl. 18.46 (CEST)

Jag tycker att det inte är särskilt viktigt. Icke-svenskspråkiga som kommer hit lär ändå bara lägga till interwikilänkar, och har tillräcklig kunskap om Wikipedia för att inte behöva massor av information. Dock kan ett manuellt välkomstmeddelande vara bra, men en särskild mall tycker jag inte behövs. LEO JOHANNES 3 september 2008 kl. 19.05 (CEST)
Möjligt, men jag tror att någon liten uppmuntran att våga ställa frågor på t.ex WP:BB eller WP:FF, kunde ha en poäng. Vad som är kutym i sådana fall har jag en känsla av att skiljer sig en del mellan språkversionerna (små språk är nog ofta mer tillmötesgående än stora). Vi har ju ingen fungerande ambassad längre och om man kommer dit via en iw, får man inte mycket hjälp. Nu med den gemensamma inloggningen är det enklare att som inloggad vända sig till andra språkversioner, bland andra vår, för att få svar på frågor som rör förhållanden som wpianer på den språkversionen kan antas ha reda på, och då är det större mening med en sådan enkel lista över praktiska länkar på vederbörandes diskussionssida. Jag tänker mig att en sådan mall kan användas särkskilt när man ser att någon ställt en fråga, eventuellt på ett ställe där möjligheten att få svar inte är så stor. Taxelson 3 september 2008 kl. 21.09 (CEST)
Eftersom det är lite svårt att veta om användaren kan svenska eller inte (om man nu inte orkar göra en massa research) så är det nog bättre att sätta en liten länk i mall:nb som vid klickning översätter mallen till engelska. --Melo man 4 september 2008 kl. 07.50 (CEST)

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Jag anser att man bör uppmuntra att ta med kuriosa i inledningsskedet när en ny artikel skapas som man för stunden kommer på. Kuriosa kan ge ledtrådar för andra till intressant information som artikeln kan bygga vidare på. Att baka in kuriosa direkt i en ny artikel resulterar ofta i att efterföljande personer bara raderar med motiveringen att informationen i dagsläget är irrelevant. Det är svårt att gå tillbaka i historiken för att kolla om den eventuellt innehöll någon övrig information som läsaren kanske anser intressant. Men det gäller förstås att hålla kuriosa-infon eller "övrig info" som man kan kalla detta avsnitt, kortfattad med direkt koppling till ämnet i artikeln och undvika att ta med "rolig" info typ sån som journalister brukar tycka om krydda med. Vad är den allmäna åsikten om detta?Bodalbo 28 augusti 2008 kl. 22.52 (CEST)

Personligen anser jag bör man stryka hårt i sådana avsnitt, och bara ta med sånt man verkligen tycker platsar. Om man tvekar, stryk allt. Är det verkligen intressant information för personen så kan det tas med sen. Exempel på kuriosa-avsnitt jag tagit bort är bland annat: [2], [3]. Problemet med att lägga ner allt för mycket tid på att försöka baka in information är att det är en stor risk att man helt enkelt inte orkar ta bort det hela. --Bomkia 28 augusti 2008 kl. 23.36 (CEST)
Jag avser inte fluff utan info som är relevant i sammanhanget och som kan leda in andra redigerare på nya banor och tillföra artikeln något, men som i dagsläget ligger lite väl långt ifrån att betecknas som intressant. Det här gäller framförallt artiklar som beskriver händelser långt tillbaka i tiden. Det är skillnad att gräva i saker från år 1456 än från 1998. I gammal litteratur som skrivits av enstaka personer på sin kammare finns det hur mycket fel som helst, speciellt årtal. Wikipedia har ju 1000-tals författare på ett och samma ämne, d.v.s. en oändlig informationsbas som är svår att uppnå på annat sätt. Bodalbo 28 augusti 2008 kl. 23.58 (CEST)
Allt är ju väldigt starkt beroende på vad det är för info, så länge information man lägger till faktiskt bör vara med i en hel artikel så är det i min mening ok. Men det bör väl oftast gå att ta med i texten som sådan, om andra tycker information är irrelevant så visar väl det på något? --Bomkia 29 augusti 2008 kl. 00.12 (CEST)
Ge gärna exempel på artiklar och diffar, så har vi bättre chans att förstå riktigt vad det är du vill diskutera. // habj 29 augusti 2008 kl. 07.32 (CEST)

Ett exempel är artikeln om Paul Toll (Kreuger & Toll Byggnads AB) där jag lagt kuriosa under rubrik noteringar, uppgifter som jag fått efter mycken möda via Lidingö Stadbyggnadskontor, personliga besök för koll på gamla stadplanekartor och Landsarkivet i Härnösand som inte ens Lidingö stad visste om. Även om informationen idagsläget nog inte är speciellt intressant för artikeln kan den leda till annat. Informationen om Paul Tolls sommaställe på Lidingö är nu införd i Lidingö stads "fornminnes"-register. Bodalbo 29 augusti 2008 kl. 16.32 (CEST)

Vi ska inte ha information som är oencyklopedisk, vare sig den är intressant eller ej. Avsnittet "Noteringar" i artikeln du länkade till tycker jag verkar innehåller encyklopedisk information; då är det bättre att försöka arbeta in den i "brödtexten". LEO JOHANNES 29 augusti 2008 kl. 21.02 (CEST)
Inte som svar på något av ovanstående, men jag förstår faktiskt inte antingen vad man menar med kuriosaavsnitt eller varför det skulle vara bannlyst? Det finns väl säkerligen massa kuriosa som är encyklopediskt relevant, särskilt om den är välkänd eller en falsk föreställning, se Ejnar Haglund till exempel. Holsteinska raseriet är också tämligen kuriöst. Jag tycker man bör vara restriktiv med att ta bort fakta, eftersom det är en arbetsinsats att lägga in, och enbart för att något är kuriöst eller kan kallas kuriosa borde inte vara skäl nog att ta bort uppgifter. Att Strindberg sägs ha haft genitalt storlekskomplex ("Det är inte mutterns fel om bulten är för stor") är ganska välkänt (sant eller falskt?), verkar tämligen kuriöst, men skulle emm helst åtminstone noteras i en artikel om honom. --ɐbuı1ɟ 6 september 2008 kl. 11.30 (CEST)

Artiklar som bara består av mallar[redigera | redigera wikitext]

Vad gör man med artiklar som bara består av mallar? Se till exempel STS-59, som jag just märkte som substub.

andejons 1 september 2008 kl. 15.58 (CEST)

Jag förespråkar radering, det där är själva definitionen av en oartikel. /Grillo 1 september 2008 kl. 16.02 (CEST)
Håller inte med, det finns en massa information i artikeln, dock så finns den i mallen. --GhostRider ♠ 1 september 2008 kl. 16.19 (CEST)
Vilket är ett argument mot faktamallarna. Har de blivit så "trendiga" att man lägger in en sån istället för att skriva löptext, är nåt i min mening galet. Prioriterat bör vara löpande text, i andra hand faktamallar. /Grillo 1 september 2008 kl. 16.23 (CEST)
Jag delar inte Grillos uppfattning om faktamallar, då jag anser att de förenklar läsningen, däremot så delar jag hans slutsats att löpande text skall prioriteras före faktamallar och att all informationen som finns i mallen även skall finnas i brödtexten. Och i det angivna exemplet ovan så bör det såklart finnas minst en inledning som talar om vad STS-59 var. För en person som inte vet någonting om NASA verksamhet så är det inte så självklart att det rör sig om en rymdfärd. I detta fallet så bör artikeln utökas, men det borde vara ok att lämna ett meddelande till artikelförfattaren (kanske lite sent i detta exemplet nu...). --GhostRider ♠ 1 september 2008 kl. 16.31 (CEST)
Allting behöver inte vara med i löpande text, för vem bryr sig om perigeum? Men en inledning med det självklara saknas, och det sägs inget om vad de gjorde där uppe. /Pieter Kuiper 1 september 2008 kl. 16.39 (CEST)
Det vore vansinnigt att radera en sådan här artikel bara på grundvalen att den saknar löptext (även om den naturligtvis på sikt bör kompletteras med det sistnämnda) - gissningsvis innehåller mallen i sig mer hårddata än löptexten i mången stubbartikel. /FredrikT 1 september 2008 kl. 16.50 (CEST)
Visst, varje försök att radera dem kommer egentligen direkt stranda på att någon tar sig tiden att skriva in den där meningen som man kan få ihop av att titta i tabellen – men det borde egentligen vara ursprungsförfattarens uppgift!
Finns det någon möjlighet att automatiskt ta fram en lista över andra artiklar som saknar löptext? Det vore ju ett ganska enkelt sätt att höja kvaliteten hos några idag faktiskt undermåliga artiklar.
andejons 1 september 2008 kl. 18.34 (CEST)
Mallen i den där artikeln är bra, men givetvis bör artikeln också ha en löptext. Det är väl något man kanske lämpligast tar upp med artikelförfattaren, fast nu var ju den här artikeln skriven för rätt länge sedan. Njaelkies Lea (d) 1 september 2008 kl. 16.49 (CEST)
Håller med ovan - en faktamall kan vara mycket informativ även om en inledning med löpande text vore lämpligt. //FredrikLähnn (Feffe) 1 september 2008 kl. 17.06 (CEST)
Jag tycker det är lämpligt lägga till en inledningsrad (xx är den gg uppkjutninhgen inom Nasas rymdprogram som skall ske kkk) på samma sätt som det ofta behövs lägga till en inledningsrad på andra artiklar som startar för abrupt med detaljer. Wanpe 1 september 2008 kl. 17.18 (CEST)

Artiklar utan löptext är det skottpengar på, den som raderar flest kan komma till mig och kvittera ut en virtuell belöning. Skämt åsido, det är väl ingen tvekan om att en artikel åtminstonne bör innehålla text, i annat fall är det bara att radera. MiCkE 1 september 2008 kl. 18.56 (CEST)

Det finns hur mycket fakta som helst på internet. Jag fick 26 300 träffar när jag googlade på STS-59. Föra att inte tala om den massiva textmassa som finns på engelskspråkiga wikipedia. Det behövs bara att någon tar sig tid och tillför mer text i artikeln. --Popiloll 1 september 2008 kl. 19.15 (CEST)
Naturligtvis ska en artikel innehålla löptext. I det specifika fallet finns det dock mycket bra iw-länkar och mycket fakta i mallen, så det borde gå att skriva iaf en inledning med marginellt mycket mer arbete än en radering - vilket också J 1982 har gjort. Kräver det för mycket arbete kanske det är bättre att inte göra någonting alls? Artikeln ingår även i en artikelserie, där de senare artiklarna är betydligt mer fylliga, exempelvis STS-123, och att skriva en ny artikel utan nuvarande mall och iw-länkar verkar vara betydligt mer arbete. Mvh // Mankash 1 september 2008 kl. 19.37 (CEST)
Jag använde en artikel som exempel vid en diskussion en gång, varpå en klok användare poängterade det mindre bra med detta, då diskussionen då tenderar att helt handla om exemplet, vilket också skett här ovan, jag tror inte andejons poäng här var just artikeln om STS-59 utan artiklar som innehåller minimalt med information. GhostRider ♠ 1 september 2008 kl. 19.44 (CEST)
Finns det en väl infylld mall bör man aldrig radera utan istället skriva en kort inledning på ett par tre meningar. --Bomkia 1 september 2008 kl. 20.00 (CEST)
Om man raderar de artiklar som saknar text, så kanske användarna som skapar dess lär sig att skriva åtminstonne en mening till nästa artikel de skapar. Om det verkar vara ok att skapa artiklar utan text så kommer folk att fortsätta med det, om artiklarna i stället raderas så kanske vi slipper fler artiklar utan text. Vad får folk för bild av Wikipedia om de kommer hit och hittar artiklar utan texter? Om jag mötts av en sådan artikel första gången jag kom hit hade jag nog inte kommit tillbaka... MiCkE 1 september 2008 kl. 22.45 (CEST)
Om någon har tagit sig tid att starta en artikel och fylla i en större mall för exempelvis rymduppdraget eller filmen så är väl det vettiga att skriva en kort inledning och hitta nån extern länk/källa, varför återvända till ruta 0 genom att radera? Orkar man inte skriva en kort inledning själv, spring in på IRC och pasta in en länk så kan säkert någon skriva något. --Bomkia 1 september 2008 kl. 23.05 (CEST)
Jag håller med Bomkia (även om just IRC är okänd mark för mig), och tanken att nybörjare ska "lära sig" genom att deras alster raderas, istället för att vana användare kommunicera med dem, känns mycket icke-wikipedia... tycker BiblioteKarin 1 september 2008 kl. 23.19 (CEST)
Popilolls argument att "Det behövs bara att någon tar sig tid" är inte en lösning, utan själva problemet. Vem ska ta sig denna tid? Är det Popiloll och Bomkia? Det handlar ju inte om några få artiklar, utan om tiotusentals. Vi har ett Projekt substubbar som verkligen försöker utöka de kortaste stubbarna, men det projektet står nu och stampar vid artiklar som är omkring 150 bytes, för de är så många. När vi tillåter korta stubbar, så befriar vi stubbskaparen från kravet att ta mer av sin egen tid. Varför ska vi som vill ha riktiga artiklar tvingas ägna vår tid åt ämnet STS-59 bara för att någon råkat skapa en stubbe om just det ämnet? Vi kanske har andra ämnen att skriva om. Stubbskaparna kan inte tillåtas diktera vilka ämnen vi ska ägna vår tid åt. Om någon verkligen vill ha en artikel om STS-59, så får de se till att skriva en riktig artikel och inte en kort stubbe. --LA2 1 september 2008 kl. 23.20 (CEST)
Jag förstår inte riktigt, är alltså lösningen att helt enkelt att radera artikeln? Jag ser hellre en artikel med en fyllig mall och en 2-3 meningars introduktion och nån extern länk än ingen artikel alls. Jag skulle snarare kalla det en väldigt bra start för den dagen någon faktiskt vill fylla i information om den rymdfärden. --Bomkia 1 september 2008 kl. 23.31 (CEST)

Läsarperspektiv. Vill en läsare som är intresserad av rymdfärden hellre se en rödlänk eller en dålig artikel med en informationsspäckad mall? --  boivie  2 september 2008 kl. 00.15 (CEST)

Vi skriver en encyklopedi. Det finns en massa saker som Wikipedia inte är. Vi raderar artiklar som är klotter eller ordboksdefinitioner eller på andra sätt inte uppfyller villkoren för artiklar i en encyklopedi. En stubbe kan man spara som mellanresultat för att komma tillbaks nästa dag och fortsätta arbetet mot en riktig artikel. Men om stubben blivit märkt som substub och inget har hänt på många veckor, vem ska då förbättra den? Åtar du dig att göra jobbet, så var så god. Det finns för närvarande 1096 artiklar som är märkta som substubbar och jag vet 10.000 till som jag kan märka upp. Men om ingen gör jobbet så kommer svenska Wikipedia att förbli en samling korta stubbar. Är det verkligen vad vi vill lämna efter oss? --LA2 2 september 2008 kl. 00.34 (CEST)
Du ser ingen kvalitativ skillnad mellan [4] och [5]? Jag gör det. Märk väl att jag aldrig diskuterat substubbar i allmänhet här, jag diskuterar artiklar där det finns en tillagd fyllig mall och där vissa hävdar att radera artikeln är en bättre lösning än att lägga till ett par tre mening och få upp den till en hygglig nivå. -Bomkia 2 september 2008 kl. 09.56 (CEST)
Som så ofta påpekas brukar tryckta encyklopedier ha massvis med artiklar på under 150 tecken. Långa artiklar om viktiga ämnen, och korta artiklar om ämnen som redaktionen inte tycker är lika viktiga. Och varför måste en artikel bli bra på bara några veckor? Det finns ingen deadline, så riv inte huset medan det byggs. Jag vill att vi lämnar efter oss en encyklopedi med så mycket information som möjligt. Sen är det naturligtvis önskvärt om så mycket som möjligt är källbelagt. Men varför måste all information som står i de kortaste artiklarna källbeläggas just nu? Ett par iw-länkar kan ge det skrivna en hygglig trovärdighet så länge. Så kommer kanske någon och källbelägger stubben år 2013. --  boivie  2 september 2008 kl. 07.37 (CEST)
Eller så upptäcker någon 2025 att det var en hoax... /Pieter Kuiper 2 september 2008 kl. 07.51 (CEST)
Den risken finns med all information som inte är ordentligt källbelagd. Men blir inte Wikipedia ganska tråkig om vi, av den anledningen, skulle radera 95% av allt som är skrivet? --  boivie  2 september 2008 kl. 12.52 (CEST)
Naturligtvis ska vi inte radera en artikel om någon jobbar på den, men som det är nu ligger de allra flesta substubbar helt orörda, och det är en dålig förhoppning att någon kommer förlänga dem 2015; vid det laget kommer vi isåfall ha fått 15000 till substubbar. Nväl, det var angående artiklar utan särskilt mycket information. Artiklar med en faktafylld infobox bör inte raderas rakt av. Jag tycker att vi kan märka upp dem med en mall, se hur många de är och utifrån det bedöma vad vi ska göra med dem. 20 artiklar är det inte jobbigt frö oss att skriva brödtext till, eller ens 50, men är det flera hundra kanske vi ska fundera på att flytta faktamallen till diskussionssidan, med en mall som uppmärksammar på att detta kan användas so bas till en artikel, och radera artikeln, tills någon åter lägger in faktamallen med brödtext. LEO JOHANNES 2 september 2008 kl. 20.36 (CEST)

Jag tycker att det vore bra om det fanns någon mall typ "Den här artikeln saknar brödtext, lägg gärna till detta" och en kategorisering "Kategori:Artiklar som saknar brödtext" så man kan få en bild av hur många det rör sig om och då är det lättare att folk fyller på dem vartefter, om det är jättemånga kanske man kan köra en tävling. Min åsikt är att sådär ska inte artiklar se ut, man ska åtminstone kunna bemöda sig att skriva en rad, men samtidigt tycker jag inte att de bör raderas. / Elinnea 2 september 2008 kl. 17.57 (CEST)

Låter klokt. Standardmetod 1a för att uppmärksamma ett problem. // habj 2 september 2008 kl. 17.59 (CEST)
{{kk}} och kommentar borde räcka. Utöka inte malldjungeln. Viktorvoigt 2 september 2008 kl. 20.28 (CEST)
{{utökas}} verkar för tillfället ha en begränsad användning, men stoppar in sidan i Kategori:Artiklar som bör utökas. Kan den gå att använda till sådana här specialfall? Mvh // Mankash 6 september 2008 kl. 21.26 (CEST)

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Jag tror att vi behöver en diskussion gällande översättningar och fastslå hur vi ska förhålla oss till dem. Eftersom jag kan läsa och skriva på ett hyfsat stort antal språk är tämligen många av de artiklar jag har skrivit både här och på andra wikipedior översatta från andra språk, enligt filosofin "varför uppfinna hjulet två gånger". På senare tid har jag gett mig på att översätta ett par utvalda artiklar, samtliga om ämnen jag kan väl. Jag markerar alltid tydligt att dessa artiklar kommer från andra språkversioner.

Men nu har jag sett ett par uttalanden här på svenskspråkiga Wikipedia som får mig att fundera på om det är värt det längre. Det sägs att om man inte personligen har kontrollerat noterna och källorna i en översatt artikel ska dessa raderas och artikeln lämnas källös. De flesta utmärkta artiklarna på andra språk har bra och trovärdiga källor, men det handlar ofta till stor del om facklitteratur som är svår att komma åt för att verifiera. Nu vill jag gärna veta var konsensus ligger innan jag kanske bara slösar min tid med att översätta fler artiklar till svenska om de ändå sedan betraktas som undermåliga här.

Jag tror för min del inte att ett sådant här krav kommer leda till högre kvalitet på våra artiklar, bara att färre artiklar översätts och att vi därmed får färre bra artiklar. Till exempel granskas en engelsk utvald artikel kanske mer på en vecka än en svensk artikel granskas på ett år. Jämför diskussionssidorna så handlar det om en helt annan aktivitet där artikeln har genomgått en lång evolution och putsning, något orginalsvenska artiklar inte får lyxen att genomgå. Jag tror därför att detta, även om syftet är gott, blir ett stort slag i luften som i längden faktiskt kommer leda till sämre, kortare och mindre pålitliga artiklar på svenska Wikipedia än vad som annars kunde ha varit fallet.

Tänk också på att vi har rätt många utvalda artiklar och ett otal icke utvalda artiklar som har skrivits så här, hur ska vi göra med dem om vi slår fast det här? Och hur ska vi veta om en not är kontrollerad? Till sist, varför blir en not icke trovärdig när den har lagts till på ett annat språk medan en not som har lagts till här i normalfallet är trovärdig? Är man osäker på om betydelsen i en mening har förts över korrekt anser jag att det är en bra idé att istället själv läsa meningen i den ursprungliga artikeln. Jag har någon till fråga gällande översättningar jag vill ta upp också, men tror att den här texten redan är för lång. Njaelkies Lea (d) 2 september 2008 kl. 19.48 (CEST)

Jag tycker att översättningar är jättebra, och att ändringen från informationen i fotnoten på grund av översättning inte blir särskilt stor. Dock kan man ju gärna ange "Refererad i xxspråkiga Wikipedia" sist i dem noter man inte kollat upp, och naturligtvis, är det externa länkar som det bara är att klicka på för att hitta bör man försöka kolla noterna, även om det inte bör vara ett krav. Vi har redan många utmärkta översatta artiklar; att degradera dem för att översättaren inte kunnat kolla noterna vore bara att försämra vår kvalitet, eftersom folk då tänker "nej, översätta bör jag inte göra, för då kommer den aldrig bli utmärkt". LEO JOHANNES 2 september 2008 kl. 20.22 (CEST)
Var finns de uttalandena? Jag stöder helhjärtat resonemanget att det som finns på engelska eller tyska Wikipedia i allmänhet duger mycket bra här, inklusive referenser. De wikipedierna har ju i genomsnitt mycket högre kvalitet än vår. Jag anser att engelska wikipedia i sig utgör en användbar källa för material till svenska Wikipedia. Det ska inte tas bort med mindre än att man kan påvisa en mer trovärdig källa som motsäger detta material. Vid en diskussion finns förstås möjligheten att motståndaren själv lagt in materialet i engelska Wikipedia. Men det problemet löser sig med tiden. Granskningen är som sagt mer intensiv där. --Ettrig 2 september 2008 kl. 20.38 (CEST)
Enligt min mening bör en wikiartikel aldrig användas som källa i sig, utan istället de källor wikiartikeln baserar sig på. Således bör man inte översätta en artikel från, säg, enwp och sedan enbart referera till enwp under rubriken Källor. Då minskar vår trovärdighet till noll, och det finns risk att det blir loopar (enwp-artikelförfattarna upptäcker, "åh, här på svwp finns material som stödjer vår artikel, då hänvisar vi dit"). LEO JOHANNES 2 september 2008 kl. 20.42 (CEST)
Om någon tvivlar på källangivelserna så kan den användaren kolla med skribenterna på den utländska versionen, men det finns ingen anledning att radera stora textmassor från svenska Wikipedia eller att ersätta källangivelserna med {{källa saknas}}, för det är ju i så fall det som blir följden av dessa idéer. Då är det bättre med en källangivelse som någon som tvivlar på det som skrivs kan kolla upp. Däremot är det såklart bra om källangivelserna kan ersättas med svenska referenser, men att annars ta bort dem kan aldrig vara aktuellt. //StefanB 2 september 2008 kl. 20.47 (CEST)
Sen har vi väl generellt det här problemet med lite mer specialiserad litteratur som kanske inte lätt går att få tag i. Nånstans måste man lita på att det som står stämmer annars kommer man aldrig kunna använda en artikel. --Bomkia 2 september 2008 kl. 20.50 (CEST)
Det finns ett problem med översättningar och det uppstår om/när svenska Wikipedia ges ut på ett annat format än på webben. Översatta artiklar saknar då helt källhänvisningar. --Petter 2 september 2008 kl. 23.07 (CEST)
Bara om man inte för över noterna. Njaelkies Lea (d) 2 september 2008 kl. 23.40 (CEST)
Referensmaterial som man inte har sett kan man eventuellt markera med ett "non vidi". Men man behöver inte ta med varenda fotnot från de engelska artiklarna. /Pieter Kuiper 2 september 2008 kl. 23.46 (CEST)

För exempel på vad jag menar, se de sista inläggen i denna diskussion och detta inlägg. Njaelkies Lea (d) 2 september 2008 kl. 23.40 (CEST)

Som jag ser det bygger artikeln fortfarande på samma källor, och dessa bör därför anges. Dessutom är det bra att även ange vilken version av orginalartikeln som har översatts, så att det går att kontrollera om något påstående där har ifrågasatts eller ändrats, samt eventuella översättningsfel. I övrigt går det väl fortfarande att ifrågasätta påståenden om man har källor som motsäger saker i artikeln? Mvh // Mankash 2 september 2008 kl. 23.56 (CEST)
Jag tycker svwp borde kunna ha originalartiklar som inte är norpade från någon annan wp. Vad händer om man blint litar på en artikel på, säg enwp och översätter den till svenska med tillhörande källor och enwp sedan underkänner en eller flera källor på sin wiki och tar bort dem. Då kommer vi fortfarande att ha kvar felaktigheterna på vår wiki. Det är tveksamt om vi ska ha översättningar om man inte själv kan kolla upp källorna som följer med. --Popiloll 3 september 2008 kl. 10.46 (CEST)
Varför uppfinna hjulet på nytt? Om enwp tillsammans skrivit en jättefin artikel om något, varför ska vi på svwp göra samma arbete med källforskning osv på nytt, när någon redan gjort det till oss? Så länge man kontrollerar så inget ser skumt ut i den engelska artikeln, och den är källbelagd och hyfsat okontroversiell, är det naturligtvis inget fel på att översätta. Det har varit den huvudsakliga arbetsmetoden för många sedan 2005, när vi började upptäcka hur smidigt det var. Intill dess var 70% av våra artiklar en- eller tvåradsstubbar. /Grillo 3 september 2008 kl. 12.08 (CEST)
Det finns inget som säger att det skulle vara mer sannolikt med felaktigheter i de engelska artiklarna än de orginalsvenska, tvärtom, de engelska granskas mycket mer. Sedan är det ju alltid bra om man går tillbaka till ursprungsartikeln då och då för att se vad som har hänt. Där kommer vi in lite på en annan sak jag undrar över, har man nu översatt en artikel och angett att det är gjort från en viss version, hur ska man göra om det dyker upp ett nytt kapitel man vill översätta några månader senare? Det är där jag tycker det här med att ange versioner kan haka upp sig lite, när artikeln översätts i steg. Någon som har ett förslag på hur man ska bära sig åt? Dubbla hänsvisningar eller vad? Kan bli lite omständigt på sikt. Njaelkies Lea (d) 3 september 2008 kl. 12.31 (CEST)
Den här diskussionen dyker alltid upp nu och då men konsensus har nog alltid varit att översättningar med noter inkluderade bör accepteras. Wikipedia är kanske inte en trovärdig källa, men det betyder ju inte att en översättning skulle vara mera eller mindre trovärdig än origialet. Ibland har vissa påstått att man inte alls bör länka till den översatta versionen men konsensus har nog blivit att man så bör göra. Det är ju betydligt lättare att granska en artikel om man kan följa en länk än om man måste gräva i historiken.
I vissa fall tycker jag till och med att man kan hänvisa direkt till wikipedia, till exempel om man vill sammanfatta en sektion i en engelsk artikel i en mening på svenska wikipedia, och alla uppgifter i den engelska sektionen stöds av noter. --Ace90 3 september 2008 kl. 17.10 (CEST)
Min invändning är att det känns fel att ha källor i en artikel som skribenten inte har läst, men om det är en bra och exakt översättning så borde det inte bli fel, så därför ger jag efter för majoriteten. Dock behöver man då ange vilken version man har översatt, annars blir det ju omöjligt att spåra bakåt varifrån ett viss påstående kommer ifrån. Tänk dock på att artiklar med referenser till t ex engelsk och tysk litteratur lätt hindrar "folk" från att orka lägga in svenskspråkiga referenser och detta är ju svenskspråkiga wikipedia, eller hur? Själv brukar jag faktisk låna och läsa de referenser som jag hittar i litteraturen jag använder till artiklarna, men det är inget jag kräver ska vara ett måste här på WP, även om man på sätt hittar där det står fel i böckerna (vilket jag lärde mig av Diskussion:Renmarksbäcken). /Mikael Lindmark 3 september 2008 kl. 21.15 (CEST)
Att översätta är att inte ändra innhåll, men tala om vad man översatt.
   Man kan inte begära att alla som petar i en artikel först måste läsa artikelns samtliga referenser och överta ansvaret för hela bunten. Att översätta en artikel må vara ett arbetsamt företag, men innehållsmässigt är det i bästa fall ingen förändring alls. Artikeln vilar de facto fortfarande på samma källor, så referenserna ska inte tas bort. Är en källa dålig eller feltolkad, så är den det både i originalartikeln och i översättningen, och då kan vem som helst, när som helst upptäcka det och korrigera. Det ansvaret vilar inte mer på översättaren än på någon annan.
   Men översättaren bör absolut ange vad som är originalartikeln och även version, så att vi alltid får spårbarhet på vem som tillfört vad, oavsett om det skett i originalet eller i översättningen. Det ger också alla möjligheten att kontrolläsa översättningen och att bevaka efterföljande ändringar i originalet. Lika lite som historiken syns på artieklsidan behöver översättningskällan figurera där. Då återstår bara diskussionssidan eller redigeringsnoten. Diskussionssidan är rymligare och går att korrigera i efterhand om man skrivit fel eller först glömt ange översättningskälla. Där finns också plats att deklarera vilka originalversioner som använts till översättning av olika artikeldelar om allt inte översatts i ett svep.
/Rolf B 6 september 2008 kl. 13.05 (CEST)

Om årtal (och veckans tävling)[redigera | redigera wikitext]

Jag vill minnas att detta har förts på tal förut. Engelskspråkiga Wikipedia har gjort "riktiga artiklar" av några årtalsartiklar (se t.ex. 1345). Är detta någonting vi bör eftersträva, eller ska vi hålla oss till enkla listor över händelser, födda och avlidna? Jag skulle föredra att våra årtalsartiklar skrevs om i enlighet med enwp:s 1345. Det placerar dels händelserna i en kontext, vilket underlättar förståelsen, och är dels ett mer enhetligt förfarande då årtalsartiklarna får samma utformning som övriga artiklar. Om det inte bara är jag som är av den åsikten, vore det då inte en bra idé att ha en veckans tävling som går ut på att göra om våra årtalsartiklar till "riktiga artiklar"? I många fall krävs det inte särskilt mycket arbete för att skriva om listorna till brödtext. Vad tror och tycker ni? Popperipopp 4 september 2008 kl. 11.37 (CEST)

Det är ju ett ganska stort arbete men det är ju det wikipedia handlar om, kör på. Ser ingen anledning till att inte göra så, det är mest positivt Herr X Herr X / 4 september 2008 kl. 12.02 (CEST)
Formatet i 1345 är överlägset punktlistorna. Kör på! Viktorvoigt 4 september 2008 kl. 13.03 (CEST)
Nej, det finns massor med saker som är viktigare! Årtalsartiklar är faktiskt inte så viktiga. --Petter 4 september 2008 kl. 13.24 (CEST)
Jag gjorde ett försök med 1809 förra gången frågan var uppe. Att utveckla årtalsartiklarna är något jag stödjer helhjärtat även om jag inte har bidragit till dem, men det skulle definitivt vara en snygg motsvarighet till årsböcker vilka kan vara mycket intressanta. Kör hårt! //StefanB 4 september 2008 kl. 13.28 (CEST)
Ja, gör gärna så. Och intresserar det inte en behöver man naturligtvis varken hjälpa till eller läsa artiklarna... /Grillo 4 september 2008 kl. 14.30 (CEST)
Fortsätt med arbetet, ser riktigt bra ut. Koncentrera gärna på de större åren (kanske vettigt att börja med de senaste 20-30 åren) --Bomkia 4 september 2008 kl. 14.52 (CEST)
Instämmer. Ser riktigt bra ut. /dcastor 4 september 2008 kl. 15.20 (CEST)
Ja, instämmer. Varför inte faktiskt trycka ut årsböcker med dessa artiklar (när de är klara)? Kanske är dte något Wikimedia Sverige skulle vara intresserat av (jag bara spånar nu)? LEO JOHANNES 4 september 2008 kl. 17.02 (CEST)
Att göra så fylliga och vidblickande artiklar om alla årtal låter som rena självmordet. Dessutom måste det finnas massor av det som gällde 1345 som även gällde 1346. Men att välja ut några strategiska år och måla upp dem som i exemplet tycker jag verkar kanon. Strax före och efter stora krig borde vara mycket intressanta år. Andra årsartiklar borde kunna hänvisa till närliggande fylliga artiklar för att ge läsaren en bra bakgrund. /Rolf B 4 september 2008 kl. 17.05 (CEST)
Lysande idé! Angående år när det inte hänt så mycket: dessa är ganska långt bak i tiden. Där kan man lämpligen slå ihop hela årtionden. /Grillo 4 september 2008 kl. 17.06 (CEST)
Jag skulle rekommendera att satsa på sekel- och decennieartiklarna, då de passar bättre för att hålla ihop skeenden än årsartiklarna. Hellre en bra översikt på 1300-talet och 1340-talet än att skriva samma sak 1345 och 1346. Svenska 1809 är f.ö. ett par klasser bättre än en:1345. /rrohdin 4 september 2008 kl. 21.56 (CEST)
Det låter ju på det stora hela som en bra idé, 1809 är en fin artikel t ex. Det man kan förlora är ju möjligen överskådligheten, men det verkar inte ha skett med nämnda artikel. Jag vill bara också understryka det här med upprepad information i angränsande år, man kanske skall koncentrera sig i huvudsak på unika händelser (och inte skriva så långt om pesten eller hundraårskriget i varje artikle, eller som rrodin skriver, fokusera på sekler och decennier. (En idé för de ämnesvis uppdelade årskrönikeartiklarna, som vetenskapsåren, är att under de tunnsådda åren också där göra som Grillo föreslår, och slå ihop till årtionden). --ɐbuı1ɟ 5 september 2008 kl. 01.44 (CEST)
Det finns ju en fördel med att slå ihop årtionden i att du får mycket mer en känsla för längre utvecklingar och det blir inte den här ögonblicksbilden som det lätt kan bli med årsartiklar långt tillbaka i tiden. --Bomkia 5 september 2008 kl. 08.24 (CEST)
Jag tycker det var ett fantastiskt förslag. Det låter som mycket jobb men inspirerande samtidigt. Jag ställer gärna upp på det. --Popiloll 5 september 2008 kl. 09.48 (CEST)
Men hur gör vi med artiklar som politikåret, musikåret, sportåret, filmåret, serieåret, etc. Ska de också bakas in i årtalsartiklarna. --Popiloll 5 september 2008 kl. 10.21 (CEST)

Att skriva långa och utförliga årtalsartiklar låter som en bra idé när man först hör talas om den, men det finns nog en anledning till att det engelska experimentet har stannat vid artikeln om en:1345, och Stefan B:s svenska försök vid 1809. Det är helt enkelt ett enormt arbete. Hur mycket av det som står där är verkligen unikt för just det året? För att förstå hur idén fungerar i praktiken borde man skriva likadana artiklar för varje år under ett helt årtionde, men så långt har ingen orkat gå. För Sveriges historia var 1809 ett händelserikt år, men är det lika spännande att skriva en utförlig inledning till artikeln om 1802 och sedan en till om 1803? Men skriv gärna ett par sammanfattande meningar i löpande text ovanför rubriken "Händelser". Det är nog en rimligare ambition, och den kan tillämpas både på 1803 och Vetenskapsåret 1803. --LA2 6 september 2008 kl. 04.07 (CEST)

Jag tror också att det blir mycket arbete, men om folk nu vill ägna sig åt det så tycker jag absolut att det är trevliga artiklar, det är ju ingen omöjlighet och artiklarna kräver nästintill inget underhåll när de är klara. Så kör på om ni vill. Jag kan tänka mig att skriva en artikel om ett år som ett sorts långtidsprojekt, men troligen inte vara med i tävlingen. Njaelkies Lea (d) 6 september 2008 kl. 08.55 (CEST)
En trevlig sak man kan göra är som Lista över datorspelsår, att på en rad kort summera det viktigaste för varje år. Det är trevligare än våra vanliga Lista över vetenskapsår, Lista över konstår m.m. Franska Wikipedia har många sådana "kronologier" (en variant av listartikel) utan att nödvändigtvis ha en egen artikel om varje årtal. --LA2 6 september 2008 kl. 11.56 (CEST)
Min vision om årtalsartiklarna är att skapa en motsvarighet till de årsband som finns på marknaden. Årsartiklarna är inte bra och det är inget fel att ha ambitionen att utveckla dem så att de får ett läsvärt innehåll, artiklar man kan skriva ut och ha behållning av att läsa. De blir inte bättre av en kort sammanfattning högst upp eftersom själva innehållet fortfarande är punktlistor. Det finns exempelvis material för att skapa en bra artikel om 2007 och som jag har sagt tidigare, många nyhetsartiklar hör bättre hemma i årtalsartiklarna och skulle vara en bra grund. Om någon har ambitionen att skapa artiklar av punktlistor så kommer jag att stödja det fullt ut. //StefanB 6 september 2008 kl. 12.33 (CEST)
"Kamera"-böckerna kan nog vara en bra resurs i arbetet, förresten. De finns säkerligen på biblioteket. /Grillo 6 september 2008 kl. 15.47 (CEST)

Trovärdighet och källors ålder[redigera | redigera wikitext]

På förekommen anledning startar jag denna diskussion om hur en sekundärkällas trovärdighet skall bedömas i ljuset av dess ålder. Se även denna redovisade kritik mot Ugglantexter, som emellertid inte är den direkta orsaken till denna diskussion.

Vad har användare för åsikter om källkritik avseende ålder på ett verk? Kan ett verk anses för gammalt för att kunna användas som sekundärkälla under rubriken Källor? Skulle det vara ok att använda Erik Gustaf Geijers alster som ensam eller en central källa till en artikel om, låt säga Karl XIV (verket från 1844)?

Som argument har jag hört anföras samtidighetskriteriet, att ett verk på grund av dess samtidighet till vad den behandlar kan anses trovärdigt. Vad anser ni andra om detta?

Jag skriver detta också mot bakgrund av att det sedan 1900-talets första år uppstått (minst) ett paragigmskifte i fråga om källkritik, nämligen den weibullska skolan. Framför allt har detta förändrat synen på var på skalan en historisk uppgift hamnar gällande fakta-rykten-legender-myter. //--IP 6 september 2008 kl. 13.09 (CEST)

Samtidighetskriteriet är knappast relevant här. Det handlar om att källan genom sin samtidighet anses borga för att uppgiften inte gått genom så många mellanhänder eller att den kunde kontrolleras när den skrevs ner. Till exempel att evangelierna skrevs av Jesu samtida är betydelsefullt, men Geijer stödde sig säkert på uppgifter som idag kan kontrolleras lika bra som när de skrevs ner.
Diskussionen bland historiker pågår ständigt och man kan få lov att ompröva slutsatser. Därför är en modern källa i regel bättre än en gammal, då den haft tillfälle att beakta senare forskning. Men gammal litteratur skall inte a priori avfärdas. God forskning blir sällan helt och hållet kullkastad. Geijer torde vara värd att beakta fastän synsätten i just detta fall omvärderats en hel del.
Ett problem är att "gammaldags synsätt" versus "dagens historiesyn" inte enbart handlar om nya rön och omprövningar baserade på fakta. Det är en tolkningsprocess där politik, värderingar, filosofi och dylikt också inverkar. I viss mån kan man tala om modeväxlingar. En del som är av värde kan försvinna om man fixeras vid det allra senaste. Men ifall man kompletterar äldre framställningar med nyare källor står man på ganska fast mark. --Salisbury 6 september 2008 kl. 15.09 (CEST)
Jag tycker inte att det finns några enkla regler, man får lita till sitt eget omdöme. Rent faktamässigt står sig Ugglan och många andra äldre källor fortfarande bra och de är ofta mycket mer detaljerade än moderna uppslagsverk. När det gäller värderingar och omdömen är dessa ofta mycket uppenbara och det är ganska lätt att ta bort dessa när man redigerar artiklar. Ibland tycker jag att våra egna fördomar mot det förflutna ("eftervärldens förmätenhet") är ett större problem än de fördomar vi möter i gamla texter. "Nytt" och "modernt" är inte synonymt med bättre, like litet som allt var bättre förr.--Bothnia 6 september 2008 kl. 15.21 (CEST)
Problemet uppstår om skröner som moderna historiker är tysta om. Ett exempel där någon citerar Geijer är artikeln om Eriksvisan. Geijer är där del av en otrolig okritisk miljö. Men han är den enda författaren om eriksvisan som ligger online. Det är ändå historieskrivningens skräphögar, och texten säger bara något om 1800-talet. /Pieter Kuiper 6 september 2008 kl. 15.39 (CEST)
Eftersom jag inte tycker om gåtor och halvkvädda visor undrar jag om det är det här som är orsaken? Isåfall tycker jag att vi kan tala om Stålberg direkt istället för om Geijer. Oavsett vilket; så länge vi är noga med att redovisa våra källor anser inte jag att vi ska döma ut någon tidsperiod/författare/skola på förhand. Bättre isåfall att skriva "A ansåg att B varit C i D. Detta har emellertid ifrågasatts av av nyare forskning, särskilt av professor E." eller "A ansåg att B varit C i D. Detta ämne har emellertid inte behandlats av någon forskare efter 1850." Jorva 6 september 2008 kl. 21.05 (CEST)
I fallet Anna Maria Engsten var Stålbergs berättelse mer pålitlig än vad jag först trodde. /Pieter Kuiper 6 september 2008 kl. 21.57 (CEST)
Saken är den att det är rent ut sagt löjligt att ha en källa som är 150 år gammal, en och ingen annan. Enda gången en så gammal källa används är som primärkälla. Enbart åldern på källan ger ett löjes skimmer över wp, och jag säger det helt sanningsenligt. Som stöd för denna uppfattning ger kan länken överst i tråden, som gäkller det betydligt yngre verket Ugglan (som alltså tillkom samtidigt som källkritiken slog igenom).//--IP 7 september 2008 kl. 00.14 (CEST)
Jag vet inte vilken gång i ordningen man måste påpeka för Jorva, för vilken inga regler tydligen gäller, att följa riktlinjer,denna gång WP:GT. Om du tror att jag så feg att jag inte skulle våga skriva det du tar upp rakt ut, så tror du fel. Ditt förslag är egen historisk forskning, så det är uteslutet.
Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen: håll dig borta. Du kan inte uppföra dig som folk.//--IP 7 september 2008 kl. 00.07 (CEST)
Nu får du väl ändå ge dig, IP. Du var inte så lite kryptisk i inledningen till det här avsnittet, men eftersom du förde samma resonemang om Geijer på den diskussion som jag länkade till frågade jag om det var det du menade. Jag tycker att det är bättre att kalla en spade för en spade och diskutera den källa det faktiskt gäller. Det finns väl ingen anledning att bli upprörd och beordra mig att lämna diskussionen för det. Ta ett par djupa andetag och försök att inte explodera så fort du ser min signatur är du vänlig. Jag har lika stor rätt som du att få delta i diskussionerna här och det utan mästranden och bortschasningar från din sida. Du äger ingen artikel, diskussioner inkluderade.
Vad sakfrågan beträffar får du gärna precisera vad du menar med att mitt förslag skulle vara egen historisk forskning. Är det egen historisk forskning att redovisa sina källor? Jorva 7 september 2008 kl. 00.39 (CEST)
Det är egen forskning att göra tolkningar och dra slutsatser. Det var f ö av hänsyn mot den oinloggade som jag inte tog Stålberg som exempel.
Tack, då har jag fått svar på den frågan och jag tar fullständigt på mig ansvaret för att ha nämnt Stålberg; jag visste inte att det var känsligt. Jag har nu också läst igenom mina exempel ovan flera gånger, men kan inte hitta någonting som tyder på att jag där förespråkar tolkningar och slutsatser. Jag talar enbart om redovisning av källor och källägen. Varför avfärdar du det jag skriver utifrån en halmfigur? Jorva 7 september 2008 kl. 03.06 (CEST)
Om inte mitt ord räcker: Minns du att ElMaco sagt att vi ska hålla oss borta från varandra? Han fick stöd för sin uppmaning. Det är allvar.//--IP 7 september 2008 kl. 01.16 (CEST)
Försöker du hota mig eller vad är det frågan om? Tror du att det innebär att du kan muta in områden på Wikipedia som Jorva-fria så tror du fel. Om vi ska kunna vara verksamma här båda två så krävs det att du inte försöker tolka in undermeningar i allt jag skriver, utan utgår från att andra menar väl. Jorva 7 september 2008 kl. 03.06 (CEST)
Jag förväntar mig tio ursäkter från dig innan jag tror att du kan uppföra dig.//--IP 7 september 2008 kl. 10.43 (CEST)
Hur gamla är ni egentligen? Majestix 7 september 2008 kl. 10.46 (CEST)
Det var precis sådana kommentarer som jag vill undvika. Tyvärr når jag inte fram till Jorva, som tydligen ska härja och jävlas med den som inte delar världsbilden, och därmed sårar och mobbas. //--IP 7 september 2008 kl. 10.49 (CEST)
Du överskattar din egen betydelse och bortser från hur helheten ser ut. Vill du fortsätta att ösa okvädningsord över mig är du välkommen till min diskussionssida där jag kommer att bemöta en del av det du har skrivit ovan. Vad ursäkterna beträffar får du gärna specificera dina tio punkter, eftersom jag inte kan se vad jag rimligen skulle ha att be om ursäkt för. Jorva 7 september 2008 kl. 17.29 (CEST)
Det finns absolut inget löjligt i att använda en 150-årig källa om det (som i fler av de fall det länkas till ovan) handlar om att styrka rena personhistoriska hårddata om personer som är någorlunda samtida med de källor de beskrivs i. Kommer det däremot till tolkningar av sådant som hänt långt tidigare i historien eller subjektiv värdering av en person i efterskott kan den gamla källan förstås vara mer tveksam (om än inte alltid). M a o: vill man skriva en artikel om t ex en borgmästare i mitten av 1700-talet kan ett biografiskt lexikon från 1780-talet kanske vara den allra bästa källa man kan önska sig. Vill man däremot skriva om bronsåldern eller synen på Gustaf II Adolf är en källa från samma tid ofta av mer begränsat värde.
Man skall dock ingaledes förledas att tro att nytt alltid = bättre. Eftersom historievetenskapen har sina modeväxlingar finns det ofta vissa områden som ingen har ägnat sig åt på de senaste decennierna och där äldre verk därför ofta kan vara inte bara de bästa utan ibland även de enda vederhäftiga källor man kan finna. /FredrikT 7 september 2008 kl. 00.45 (CEST) (f d doktorand i historia)
För en forskare är det bra med en sådan källa, men jag skulle nästan kalla det för primärkälla. En sådan källa kräver kunskaper och redovisade tolkningar, värderingar och annat forskararbete av skribenten. Sådant ska inte förekomma på wp, se WP:NOR. Att hänvisa till en källa på 150 år för att värdera en persons instas, lyfta fram vad som varit viktigt med personen - alltså oförmedlad såsom är fallet när t.ex. Stålberg har använts och såsom en källa ska användas per NOR - det menar jag är löjligt.//--IP 7 september 2008 kl. 01.16 (CEST)

Nu hänger jag inte riktigt med, IP. Det krävs inga specialkunskaper för att läsa en källa som är 150 eller 250 år gammal, och så länge som man håller sig till "hårda" biografiska fakta handlar det inte om egen forskning.--Bothnia 7 september 2008 kl. 02.06 (CEST)

Om källan används för att värdera en persons livsgärning och beskriva vad som gör personen värd att minnas, måste man ha speicalistkunskaper. För att ta ett exempel, Ugglantexten av Friedrich Nietzsche ger inte en sann bild av hans betydelse eftersom den utelämnar debatten om relationen med nazismen och vänsterrörelsen i frankrike under andra halvan av 1900-talet. Det finns massor av sådana exempel, där en historisk person omvärderas eller betydelsen förändras. Vad gäller Stålberg krävs specialistkunskaper t.ex. i så måtto att verket inte använder den namnstandard som vi gör idag. Man kan alltså inte bara i god tro utgå från verket och anse att det ger en adekvat bild eller ens rätt hårddata. Detta gäller inte Ugglantexter på samma sätt, eftersom de har tillkommit senare.//--IP 7 september 2008 kl. 10.26 (CEST)
Utan specialistkunskaper är det lätt att tolka uppgifter med dagens begreppsvärld, och det är inte alltid så bra. Tvärt om är det många tolkningsteorier som starkt motsätter sig sådan läsning av en text.//--IP 7 september 2008 kl. 10.31 (CEST)
Observera att jag inledde debatten framför allt om wp-artiklar som utgår från en enda sekundärkälla som är mycket gammal. F ö har Stålberg artiklar om kvinnor som senare forskning tar för ohistoriska, jämför Anna Stina Roos och Margareta Elisabeth Roos. Som det är nu skapas massor av artiklar uteslutande på grundval av Stålberg. Samma problem kan i vissa fall också uppstå med Ugglantexter.//--IP 7 september 2008 kl. 11.01 (CEST)
Vänta nu, att olika politiska rörelser försökt lägga beslag på Nietzsche förändrar inte kvaliteten på informationen om honom i Ugglan i sig, retroaktivt så att säga. Och det känns som om du målar upp ett slags "antingen-eller"-situation här. Ingen här har väl föreslagit i att Ugglan och andra gamla källor ska vara de allenarådande. Själv använder jag Uggle-texter som stommar till artiklar, och bygger sedan vidare vid behov. Hela idén med en wiki är ju att man gemensamt redigerar texter och verifierar informationen allteftersom, och då är det faktiskt inte alltid fel att börja med en gammal text om den är mer detaljerad än en modern.--Bothnia 7 september 2008 kl. 14.28 (CEST)
Det var just sådana fall när jättagamla sekundärkällor används utan någon som helst urskiljning som jag tänkte på. Alltså, typ (ett påhittat exempel), att någon uteslutande använder ett verk av Geijer från 1844 för att skriva hela artikeln om hans samtida Karl XIV Gustaf, utan några andra källor. Det är ungefär så upphovsrättsfritt material från projekt Runeberg används här. Min motvilja mot detta gäller i mindre grad Ugglan, än ännu äldre verk. Att påbörja sådana artiklar, som bevisligen ibland framställer personer vilkas historiskhet är avfärdad som fallet Margareta Elisabeth Roos, och att göra det storskaligt och utan att det verkar finnas en vilja att öka kvaliteten, undrar jag om det gagnar wp. Alltså: finns det inte ett lägsta krav man kan sätta? //--IP 7 september 2008 kl. 14.38 (CEST)
FredrikT har rätt i att man inte helt bör döma ut gamla källor, vilka kan vara värdefulla om senare källor saknas och det inte föreligger några tveksamheter kring personens relevans. Se t.ex. den av mig skapade artikeln Erasmus Sack, en person som verkar saknas i samtliga senare biografiska verk och uppslagsverk. Nu har vi ju på Wikipedia fastslagit att alla professorer skall anses relevanta och jag anser därför inte att det föreligger några tveksamheter i det fallet. När det gäller Stålberg som källa uppkommer dock i många fall osäkerhet om personens encyklopediska relevans. Jag anser inte att man automatiskt kan anse en person vara relevant endast på grund av att Stålberg på sin tid fann anledning att skriva om henne. Författarna måste anses uppfylla relevanskriterierna och dessa kan ju även kollas upp i Libris (t.ex. beträffande under vilket efternamn författarna gav ut sina böcker), men i övrigt anser jag att det bör krävas att personen uppmärksammats i minst en senare källa för att anses relevant (detta gäller självfallet även män som är upptagna i äldre verk och där relevansen kan ifrågasättas). Jag välkomnar fler artiklar om kvinnor på Wikipedia, men anser inte att detta är rätt ställe att lyfta fram kvinnor som inte fått någon uppmärksamhet sedan Stålbergs tid. Att klarlägga deras betydelse är en uppgift för kvinnohistoriker m.fl. och egen forskning skall vi ju inte ägna oss åt på Wikipedia. /Annika 7 september 2008 kl. 13.09 (CEST)

Kanske borde alla artiklar inte bara redovisa källor, utan också redogöra för forskningsläget. Artiklar om länder brukar ju ha avsnitt om landets historia, så artiklarna om idéer som flogistonteorin eller rasbiologin borde redovisa dessa företeelsers idéhistoria. Och detsamma gäller då artikeln om Karl XII: Han är ju inte bara en person med en levnadsbeskrivning, utan också en idé som har en idéhistoria. Hur har synen på Karl XII utvecklats under 1700- (man var glad att han dog, så att landet fick fred), 1800- (Tegnérs romantik), 1900- (Heidenstams Karolinerna) respektive 2000-talet (bråkiga nynazister)? Alltså kan vi mycket väl ha artiklar om Margareta Elisabeth Roos och Erasmus Sack, men dessa artiklar bör ha avsnitt som berättar hur man har tänkt sig dessa personer: Vad redovisade Wilhelmina Stålberg? Varför har Nordisk familjebok en artikel, men inte Nationalencyklopedin? Var står forskningen idag? Om man bara redovisar idéhistorien eller forskningsläget fram till 1920-talet (= ugglan) så blir det avsnittet ett stubbavsnitt. Det är ungefär som om man skulle beskriva ett lands historia bara fram till 1920. --LA2 7 september 2008 kl. 20.43 (CEST)

Hjälp med finsk översättning till svenska önskas[redigera | redigera wikitext]

Jag översatte nyligen Abckirja från en-wiki. Tyvärr talar jag inte finska och kan därför inte ge en rättvis översättning av den så berömda dikten på förstasidan. Jag har lämnat dikttexten utkommenterad i artikeln. Jag har inte hittat information på hur man kan kontakta en finsk+svenskspråkig person för att hjälpa med översättningen av dikten. Bybrunnen kanske inte är det rätta forumet för detta hjälprop, men jag är djärv tamejfasen.... Jkl 6 september 2008 kl. 21.28 (CEST)

Such, Abckiria skall det ju vara... Jkl 6 september 2008 kl. 21.30 (CEST)
Det kan säkert ge gehör här. Annars kan jag tipsa om wp:Språka på svenska eller, om du aktivt vill be någon specifik användare om hjälp, kategori:Användare fi-N och kategori:Användare fi-4. /dcastor 7 september 2008 kl. 00.47 (CEST)

m:Statement of Principles[redigera | redigera wikitext]

På ovanstående sida görs nu ett försök att sammanfatta principer som ska gälla över alla projekt och språkversioner. För den intresserade finns fortfarande chansen att påverka. /Ainali 7 september 2008 kl. 08.42 (CEST)

Utkasten ser inte alls genomtänkt ut, verkar bara vara några individers spånande. Det går inte att ge människor rättigheter, förmåner och ansvar utan att det finns en motpart. Wanpe 7 september 2008 kl. 11.28 (CEST)
Jo det har du rätt i och det var lite därför jag la in länken här, ty likväl hade den letat sig in på meta-wikis förstasida. Bra synpunkter du lämnade på diskussionssidan. /Ainali 7 september 2008 kl. 14.25 (CEST)
Rättigheter, förmåner och ansvar implicerar i sig skyldigheter, plikter och frihet, eftersom alla har samma rättigheter, som var och en måste respektera. Hur det blir i just detta fallet vet jag förstås inte. :) --ɐbuı1ɟ 7 september 2008 kl. 16.08 (CEST)
Alla har inte samma rättigheter på Wikipedia; vissa är administratörer, vissa IP-kontrollanter, vissa byråkrater, vissa tillbakarullare, vissa stewards etcetera. Ingen användare har några plikter. LEO JOHANNES 7 september 2008 kl. 16.11 (CEST)
Jag syftade nu på det generella begreppen rättigheter kontra skyldigheter, inte i samband med just Wikipedia. Det var så jag tolkade Wanpes inlägg. I den mån man betraktar det så har förstås alla människor rättigheter (och plikter, beroende på synsätt), oavsett om man redigerar på Wikipedia eller ej. :p Vad jag vet har ju dessutom de användare med utökade rättigheter också en sorts "plikt" att inte missbruka dessa. --ɐbuı1ɟ 7 september 2008 kl. 21.15 (CEST)

Fel som oinloggad[redigera | redigera wikitext]

Det står: "{| class="messagebox discussion plainlinks" style="border:1px solid #dfdfdf; background-color:#F0F8FF; width:90%;"

|- | align="center" width="5%" | Du får gärna logga in, men det är inte nödvändigt. | style="padding-left:1em;" | Du är inte inloggad. Din IP-adress kommer därför att synas i versionshistoriken om du väljer att redigera denna sida. Vill du undvika att din IP-adress offentliggörs, kan du registrera dig som användare. |}" när man ska skriva som oinloggad här. Det har varit så en lång tid nu!!! 83.233.107.207 7 september 2008 kl. 21.37 (CEST)

Hmm, jag rättade ju det för någon vecka sedan... /Fluff?Fluff! 7 september 2008 kl. 21.37 (CEST)
Bättre nu? :) /Fluff?Fluff! 7 september 2008 kl. 21.39 (CEST)
Japp, nu är det fixat... 83.233.107.207 7 september 2008 kl. 21.42 (CEST)

Projekt patrullering av nya sidor[redigera | redigera wikitext]

Jag har skapat Wikipedia:Projekt patrullering av nya sidor. Detta mest för att vara en samlingsplats för de som patrullerar nya sidor. Jag önskar att de som regelbundet patrullerar sidor hjälper till och bidrar till bra arbetsbeskrivning för patrullering av nya sidor. Denna diskussion sker på projektsidan. Jag tror att det vore bra om det var klart för alla vad patrullering innebär här på svenska Wikipedia. --Kr-val 5 september 2008 kl. 08.53 (CEST)

Utformningen av "arbetsbeskrivning" borde väl ske på Wikipedia:Patrullering samt dess diskussionssida. Annars kunde vi ju skrota den sidan och omdirigera till projektsidan - och om vi bara ska ha en sida om patrullering, så borde det väl vara en allmän sida om patrullering inte en projektsida. // habj 8 september 2008 kl. 10.33 (CEST)

Ny finess - Hotcat[redigera | redigera wikitext]

En ny finess har införts på svwp, något som funnits på commons och enwp ett tag tror jag. Det kallas HotCat och går ut på att man, genom ett enkelt knapptryck kan lägga till, ändra eller ta bort en kategori. Finns under Special:Inställningar under fliken "finesser", och längst ner där. //moralist 8 september 2008 kl. 13.13 (CEST)

Jättebra, särskilt som den letar kategorier åt en (en rullista kommer upp). Finns det något sätt att lägga till fält för kategorier? I dagsläget kan man bara, som mest, lägga till en kategori, ta bort en kategori och ändra en kategori. LEO JOHANNES 8 september 2008 kl. 15.44 (CEST)
ÅHHHHHHHHHHHHHHHH, jag älskar wikipedia, jag ta mä faan älskar det!!! Herr X Herr X / 8 september 2008 kl. 15.53 (CEST)

Hur man gör indrag[redigera | redigera wikitext]

Standarden för hur man gör indrag i diskussioner har alltid varit och kommer alltid att vara lite flytande. Mitt intryck är dock att den förändrats lite på sistone, på ett sätt som inte är bra. Jag blir jätteförvånade när jag ser diskussioner strukturerade så här:

Jag tycker bla bla bla // A

Nej det tycker inte jag // B
Jag håller helt med B, och dessutom... // C
A har verkligen rätt i att... // D
D gör en skarp analys av läget men... // E
A har en poäng men jag undrar om inte... // F
För att sammanfatta hela läget: det har yttrats åsikter om ditt eller datt, men i slutändan... // G

Dett är att stapla upp inlägg efter varandra utan att göra något som helst försök till logisk uppdelning på diskussionstrådar. Jag trodde man brukade göra indrag baserat på vems inlägg man besvarar, inte efter vem som svarat sist. Det är vad som står på Wikipedia:Diskussionssidor#Att svara på andras inlägg. Diskussionen ovan skulle då se ut så här

Jag tycker bla bla bla // A

Nej det tycker inte jag // B
Jag håller helt med B, och dessutom... // C
A har verkligen rätt i att... // D
D gör en skarp analys av läget men... // E
A har en poäng men jag undrar om inte... // F

För att sammanfatta hela läget: det har yttrats åsikter om ditt eller datt, men i slutändan... // G

Eftersom möjligheten till att visa diskussionens struktur finns, är det väl synd att kasta bort den. Självklart kommer det aldrig att bli perfekt. Det är inte alltid självklart om det man skriver bemöter någon särskild persons inlägg eller diskussionen i sin helhet - fast då är det nog nästan bäst att börja om i vänsterkanten. Jag skulle mycket uppskatta om wikigemenskapen kunde anstränga sig lite mer för att åstadkomma struktur i diskussionerna. // habj 27 augusti 2008 kl. 15.02 (CEST)


Jag håller med och brukar själv göra så. Den enda nackdelen som jag har stött på är att det kan vara svårt att skilja två inlägg på samma nivå efter varandra.
Jag tycker bla bla bla // A
Nej det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag, det tycker inte jag. // B
Jag håller helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom...
Men efter att jag har skapat ett nytt stycke håller jag helt med A, och dessutom håller jag helt med A, och dessutom... // C
I de flesta fall tror jag att problemet går att lösa genom att man ser till att hålla en tom rad mellan två inlägg. —CÆSAR 27 augusti 2008 kl. 16.01 (CEST)
Jag har alltid följt den första modellen och tycker att den är tydligare. För mig blir det en tydlig markering att det rör sig om ett nytt inlägg. Vad man sedan kommenterar framgår förhoppningsvis av innehållet. Den logik-baserade strukturen tycker jag mest blir rörig, inte minst i situationen som Cæsar exemplifierar. /dcastor 27 augusti 2008 kl. 16.10 (CEST)
Caesars exempel löses lätt genom blankrader emellan de olika inläggen. Om vi enbart vill markera "nytt inlägg" kunde vi lika gärna göra så här:
Jag tycker bla bla bla // A
Nej det tycker inte jag // B
Jag håller helt med B, och dessutom... // C
A har verkligen rätt i att... // D
D gör en skarp analys av läget men... // E
A har en poäng men jag undrar om inte... // F
För att sammanfatta hela läget: det har yttrats åsikter om ditt eller datt, men i slutändan... // G
// habj 27 augusti 2008 kl. 16.16 (CEST)

Habjs första exempel visar på en förkastlig diskussionsstil. Om det man skriver inte är ett direkt svar på föregående inlägg ska man inte indentera över huvud taget eftersom det då ger ett falskt sken av att vara en sammanhängande diskussionstråd. Resultatet blir mer osammanhängande än vad det borde vara. Låt de som föredrar trådade diskussioner (som habjs andra exempel) indentera sina inlägg medan de som föredrar platta diskussioner (vilket jag brukar likna vid att prata i munnen på varandra eller att försöka diskutera med lappar på en anslagstavla) kan skriva sina inlägg vänsterjusterade i kronologisk ordning, med eller utan blankrader. /Jourhavande stofil, 27 augusti 2008 kl. 16.23 (CEST)

Jag håller med dcastor, krångligt att behöva tänka på hur många kolon man ska lägga in och precis vilket inlägg i tråden man svarar på, när man oftast kommenterar flera saker som nämnts i en tråd. Dessutom tycker jag att det kan vara väldigt lätt att missa en nyskriven åsikt som kilats in längre upp i en längre tråd, jämfört med om den skrivits längst ned. / Elinnea 27 augusti 2008 kl. 16.44 (CEST)

Tyskarna tillämpar en sorts "meningsbilder" (opinionsundersökningar, begäran om kommentarer) där man ställer en fråga och så får andra kommentera den frågan, men inte varandras kommentarer. Det hela liknar WP:SFFR eller omröstningarna för utvalda artiklar. Varje ny kommentar får en punkt i en lång, rak lista. Det kan tyckas vara en onödig begränsning att förhindra djupkommentarer, men dels tvingar det ursprungsfrågaren att bättre formulera sin fråga, och dels håller man sig till ämnet. Precis som på WP:SFFR kan man givetvis dra ett streck under punktlistan och ha en fri diskussion där. Är detta något vi borde prova på Bybrunnen? --LA2 27 augusti 2008 kl. 16.56 (CEST)

Finessen med det som Habj förespråkar är väl att man då kan placera en kommentar längst ner, även om den refererar till ett inlägg längre upp, och att det då fortfarande framgår vilken kommentar man syftar på? Om man syftar på flera kommentarer som i sin tur inte syftar på varandra är det väl lämpligast att börja om i vänstermarginalen. //Essin 27 augusti 2008 kl. 17.22 (CEST)


Själv har jag alltid tyckt att denna variant är den bästa:

  • Jag tycker bla bla bla // A
    • Nej det tycker inte jag // B
      • Jag håller helt med B, och dessutom... // C
    • A har verkligen rätt i att... // D
      • D gör en skarp analys av läget men... // E
      • D gör en skarp analys av läget men... // E
      • D gör en skarp analys av läget men... // E
    • A har en poäng men jag undrar om inte... // F

Lätt att överblicka, lika lätt att använda och undviker ovan nämnda problem. --Petter 27 augusti 2008 kl. 20.24 (CEST)

  • Se min diskussionssida. --Petter 27 augusti 2008 kl. 20.35 (CEST)
Jag håller med om att indentering kan användas i de fall där man behöver peka ut ett speciellt inlägg som man vill stödja/kritisera/diskutera. Men man bör väl normalt läsa och förhålla sig till alla inlägg som redan finns i ämnet när man själv ska skriva? Både sådant man stödjer och sådant man reagerar mot kan föra det egna bidraget och hela diskussionen framåt. Det krävs att tillräckligt många inlägg behandlar mer än ett annat inlägg för att en diskussion ska kunna konvergera. Då borde inte huvudregeln vara att man måste peka ut ett enda tidigare inlägg. Det stimulerar inte till verkligt flerpartssamarbete. /Rolf B 27 augusti 2008 kl. 22.56 (CEST)
Konsekvensen av detta borde rimligen vara att huvudregeln blir: börja om i högerkanten utan indrag, såvida du inte särskilt vill peka ut något annat inlägg som du besvarar. // habj 28 augusti 2008 kl. 01.39 (CEST)
Otfftopic, men det här bevisar ju bara att habj är ett arabiskt namn, som vi så länge misstänkt... ;-) Kategori: Exempel på inskjutna kommentarer. —CÆSAR 28 augusti 2008 kl. 13.45 (CEST)
De brukar tro det på de engelskspråkiga projekten... //habj 28 augusti 2008 kl. 19.32 (CEST)
Du menar förstås vänsterkanten. Fast då gör man det svårt för den som vill peka ut ett i mängden av vänsterställda inlägg. /Rolf B 28 augusti 2008 kl. 08.58 (CEST)
I otydliga fall kan man referera till signatur + datum + klockslag --Rosp 28 augusti 2008 kl. 13.52 (CEST)

För mig har det varit helt obegripligt att så många uppfattar enwp:s upplägg av AfD, deras motsvarighet till SFFR, som rörig och konstig. Personligen finner jag våra SFFR-diskussioner med långa helt ostruktureradse diskussioner underst mycket rörigare. Vår variant är mer estetisk om man bara betraktar skärmen, men logiskt sett ostrukturerad. Jag börjar inse att vi helt enkelt har för primitiv diskussionskultur här på svwp för att rakt av kunna ta till oss den formen. Och ja, jag menar verkligen mer primitiv. Att tråda är att anstränga sig att ordna diskussionen logiskt, vilket ger enklare läsning för dem som vill läsa grundligt (men inte nödvändigtvis för den som bara ögnar). // habj 28 augusti 2008 kl. 19.32 (CEST)

Jag tycker att Habj har helt rätt i sitt första inlägg. Det är så en diskussion skall vara uppställd. Det är också så det brukar se ut på SFFR, varför diskussionerna där brukar vara lätta att följa – enligt min mening betydligt lättare än hur det brukar se ut på AfD. Att man skall ha en blankrad mellan inlägg är en självklarhet, oavsett om man har samma indrag som föregående inlägg eller inte. E.G. 29 augusti 2008 kl. 16.22 (CEST)
Njaej. Våra SFFR:er har två delar, en del som ser ut som en omröstning och en ostrukturerad diskussionsdel under som följer det format som de deltagande brukar använda för sina diskussioner. Blandat och varierat, alltså. Jag vill räkna in hela SFFR:en, när jag säger att enwp:s AfD är strukturerad som en diskussion. Först kommer ett startinlägg - anmälan. Sedan kommenterar folk under. Ibland kommenterar någon någon annans åsikt, detta görs då under det inlägg som kommenteras med indrag. Den som inte ser denna struktur är nog helt enkelt inte van vid systemet. // habj 2 september 2008 kl. 17.58 (CEST)
Jo. Diskussionsdelen i en diskussion på SFFR brukar för det mesta vara väldigt välstrukturerad enligt det mönster du har angivit, och det är också bättre att skilja på diskussion och "omröstning" på det sättet som görs här och som inte görs på engelska Wikipedia. E.G. 10 september 2008 kl. 01.30 (CEST)
Blanksteg mellan inlägg uppskattar jag, och det händer väl att jag särar på andras täta inlägg när jag skriver ett själv. Men Habj - menar du att diskussionskulturen på svwp är primitiv även innehållsmässigt, eller är det bara skribenternas textplacering som du ogillar? Är det viktigt att fysiskt dela upp en diskussion i mer eller mindre isolerade subdiskussioner? Bör man skriva separata inlägg om man vill bemöta mer än en skribent? /Rolf B 29 augusti 2008 kl. 22.53 (CEST)
Näe, inte måste man skriva separata inlägg. Man kan ju börja om i vänsterkanten. Oftast är det detta som missas, inlägg som egentligen kommenterar hela diskussionen läggs som om de vore kommentarer på något annat inlägg.
Egentligen syftade jag på den rent tekniska formen, men ja vi diskuterar primitivt även på andra sätt. Någon som upprepar samma sak igen och igen och igen får ständigt mothugg, istället för att bara se "jaha samma sak igen, inget skäl att kommentera". När halvnybörjare kommer in i precis alla diskussioner och avslöjar sin okunnighet om systemet, tillåts hela diskussioner tas över av förklaringar till vederbörande om hur det funkar. Vi borde lära oss att man inte måste besvara allt... det gäller för övrigt även mig. // habj 2 september 2008 kl. 17.58 (CEST)


Sammanfattningsvis indenterar folk diskussionsinlägg på olika sätt. Två skilda grundprinciper kan märkas:

  1. Tidsordning: Placera ditt inlägg sist och dra in det till annan nivå än föregående för att tydligt skilja dem åt.
  2. Trädstruktur: Peka ut vilket inlägg som bemöts genom att placera dig i rätt gren, indentera ett snäpp mer än detta, rakt under andra som också bemöter detta inlägg.

Tidsordning framhäver hela diskussionens kronologiska flöde. Det är lätt att se vilka nya tillägg som tillkommit, men inte i vilken mån gamla blivit bemötta eller vilka separata subdiskussioner som finns. Om någon vill bemöta ett specifikt inlägg, får man rikta sig med ord som "Nisse: Vad menar du med spunk?", men skriver man bara "Det tycker inte jag", tolkas det som riktat till inlägget omedelbart före. Man ser ofta att varje nytt inlägg dras in ett snäpp mer än föregående tills det blir för mycket och någon börjar på ny kula. I princip kunde man lika gärna indentera slumpmässigt eller saxa 0 och 1 indrag.

Trädstruktur framhäver nedbrytning i undertrådar och bemötande av ett specifikt inlägg i taget. Nya inlägg kan hamna var som helst inne i trädet beroende på vilken undertråd de tillhör. Det gör att andra kan missa nya inlägg. Tomrad mellan inlägg blir viktigt för att skilja flera i rad som bemöter samma inlägg. Om någon vill bemöta flera på en gång, har det föreslagits att ett nytt träd påbörjas under samma diskussionsrubrik. Men strängt taget borde nog alla inlägg i en och samma diskussion bemöta den ursprungliga inlagan direkt eller indirekt, alltså minst ett indrag. Nytt träd borde i så fall reserveras för sammanfattning av diskussionsläget, avsedd att i någon mening ersätta hela det tidigare trädet.

WP:SFFR tillämpas en speciell form där man bara får bemöta ursprungsinlägget, inte varandra. Det tvingar ursprungsfrågaren att bättre formulera sin fråga, och alla att hålla sig bättre till ämnet.

Några frågor kring indragstekniker:

  • Hur lätt är det att få alla att göra lika? Är folk präglade av olika andra forum som de råkar ha erfarenhet av? Säger de framställningsformer för ordväxlingar man möter i romaner och pjäser något om hur folk i allmänhet tänker?
  • Hur viktigt är det att alla gör lika? Påverkar det diskussionernas innehållsmässiga kvalitet, deras förmåga att hålla sig till ämnet eller att nå resultat? Kräver någon metod mycket stor uppslutning för att fungera?
  • Kan en metod sälja sig själv? Blir fördelarna uppenbara för alla om man träffar på verkliga diskussioner här på svwp som använder en renodlad metod? Ska vi medvetet försöka åstadkomma sådana förebilder? Ändras ens förutfattade meningar om man verkligen ger en annan metod en chans?
  • Ska Wikipedia:Diskussionssidor#Att svara på andras inlägg ändras på något sätt?

/Rolf B 3 september 2008 kl. 14.21 (CEST)

Bra sammanfattning, det finns dock ett fel: WP:SFFR behöver man inte svara på anmälarens fråga, utan det var någon tysk variant som gjorde så. LEO JOHANNES 3 september 2008 kl. 16.56 (CEST)
Tack! Med ett sånt här uppenbart misstag och innan andra börjat diskutera vidare är jag nästan frestad att justera sammanfattningen och lägga till en liten signerad notering om detta efter ordinarie signatur. Det ska ju vara en användbar sammanfattning och ingen partsinlaga... Men så gör man väl inte, antar jag. /Rolf B 3 september 2008 kl. 17.38 (CEST)

Nyast eller äldst först i -grafier[redigera | redigera wikitext]

I de biografiska artiklarna har vi många olika typer av förteckningar över personernas samlade verk. Eftersom jag arbetar mest med filmrelaterade artiklar stöter jag på filmografier, men jag vill att den här diskussionen ska omfatta även bibliografier, diskografier och alla andra liknande listor.

Frågan jag vill ha svar på är hurvida vi ska sätta det senaste verket först eller sist i listan. När det gäller skådespelare har de flesta artiklarna de senaste verken överst. Detta beror troligen på att den största källan till information om film (Internet Movie Database) valt att sortera sina listor på det sättet. För att få till en standard så har jag valt att sortera alla sidor jag uppdaterar på det viset. Men det är uppenbarligen inte ett helt okontroversiellt agerande eftersom andra användare efter mig ändrar tillbaka igen.

Eftersom jag tycker att det är slöseri med energi att ändra fram och tillbaka (gynnare som Steven Spielberg har ganska många verk på sina meritlistor), vill jag veta om det finns något tidigare beslut i frågan och hur vi ska ha det i framtiden. /Jono 5 september 2008 kl. 20.24 (CEST)

Jag tycker att äldst ska komma först, Svensk Filmdatabas sorterar på det sättet. Jag har för mig att detta har diskuterats tidigare, men jag minns inte om man kom fram till något beslut. Thoasp 5 september 2008 kl. 20.45 (CEST)
Jag var ärligt talat tvungen att gå och kolla hur jag gjort i artiklar jag skapat och jag måste nog hålla med: äldst först. Men jag ser inte heller någon anledning att springa runt och göra ändringar på existerande artiklar som har det åt andra hållet. Sen är väl Steven Spielberg lite av ett specialfall, då hans filmografi har ett stycke till varenda film och det blir som en text om hans karriär (varför man inte kan börja med den yngsta filmen först). --Bomkia 5 september 2008 kl. 21.17 (CEST)
När det gäller verksamma personer kan man kanske förstå poängen i att ha det nyaste först, men det ser konstigt ut, tycker jag, att tillämpa den regeln på historiskt material, t.ex. Strindberg eller Luther. Då vill man följa utvecklingen kronologiskt och det finns inga skäl till att det nyare skulle vara först. Med tiden kommer alla att hamna i kategorin icke-verksamma skribenter o.dyl. Röstar alltså för att man börjar med det äldsta materialet. --Salisbury 5 september 2008 kl. 21.31 (CEST)
Jag tycker att äldst ska komma först. Jag arbetar mycket inom musikartiklarna och jag använder mycket av min information från Encyclopaedia Metallum där de äldsta alstren kommer först. Mesphito 5 september 2008 kl. 21.37 (CEST)
Instämmer med alla hittills. Jag tycker det är ologiskt att i en lista börja med det nyaste, och sluta med det första. Det känns bakvänt för mig. Läsordningen borde ju följa kronologin, tycker jag; varför ta det baklänges? (också medhåll till Bomkia om att det känns lågprioriterat för den skull att ändra i existerande artiklar, och också förståelse för om man vill vara konsekvent med imdb t ex). --ɐbuı1ɟ 6 september 2008 kl. 00.22 (CEST)
Håller med om att det äldsta bör komma först. Har noterat tidigare att omvänd ordning förekommer, men är också överens med Bomkia att det inte är någon panik att ändra allt till samma ordning, även om det är klart bra om vi kan vara överens om hur vi gör framöver. Salisbury har också en bra poäng i att "Med tiden kommer alla att hamna i kategorin icke-verksamma...", tycker BiblioteKarin 6 september 2008 kl. 00.30 (CEST)

Jag var nästan övertygad om att en regel för detta stod klart formulerad och lätt att hitta, men så verkar inte vara fallet. Kanske borde det vara del av WP:BIO, WP:Listor, WP:STIL eller WP:Disposition. Man kan också tänka på att januari räknas upp först i årtalsartiklar som 1973. Och i artiklar om ett musikalbum räknas ju låtarna upp i "rak ordning", som de spelas. Detta är gemensamt mellan alla språk av Wikipedia. Artiklar som Nobelpriset i fysik börjar uppräkningen med det äldsta året.

  • På svenska Wikipedia hittar jag i Wikipedia:Biografiska_artiklar#Huvuddel rekommendationen att levnadsbeskrivningen i löpande text ska vara kronologisk: Personen föddes, studerade, arbetade, dog. Det är rimligt att följa samma ordning i verksförteckningen.
  • På engelska Wikipedia uttrycks detta i en:Wikipedia:Manual of Style (lists of works)#Ordering: "Items should be listed in chronological order of production, earliest first."
  • På tyska Wikipedia hölls sommaren 2006 en opinionsundersökning de:Wikipedia:Meinungsbilder/Chronologie in Tabellen med frågan om listor och tabeller ska anpassas till rak kronologisk ordning. Av de svarande ville 19 ha "äldst överst" och 3 ville ha "nyast överst", men 54 ville lämna listorna som de är.

Jag menar att den tyska hållningen är rimlig: Om du verkligen tänker möblera om en lista eller tabell, gör den rakt kronologisk med det äldsta först. Men huvudregeln bör vara att låta saker ligga som de är och inte ändra för principens skull. --LA2 6 september 2008 kl. 03.40 (CEST)

Jag har skapat sidan Wikipedia:Verkförteckningar, där jag skriver att man skall börja med det äldsta verket. Det tycks ju vara allmän åsikt. --Salisbury 6 september 2008 kl. 14.35 (CEST)
Nyast först känns som något som smugit sig in från hur man (numera) skriver CV:n. I en encyklopedi känns det helt tokigt - här bör rak kronologi gälla. /FredrikT 7 september 2008 kl. 00.50 (CEST)

När verkförteckningen delas upp efter olika genrer/samarbeten eller annat, bör då även ordningen på dessa följa kronologin? Så att om första skönlitterära alstret skrevs före första essän kommer skönlitteraturen först (se t ex Coetzee) och om trummisen (se t ex Frost) spelade in med Satyricon före Gorgoroth, kommer Satyricon-diskografin först, undrar BiblioteKarin 7 september 2008 kl. 11.16 (CEST)

Håller dock helt med LA2 att vi inte behöver lägga (antagligen en väldig massa) tid på att ändra allt som redan är skrivet, men det är bra att vara överens om hur vi gör framgent. BiblioteKarin 7 september 2008 kl. 11.16 (CEST)
Äldst först; rak kronologisk ordning. Om sedan någon användare känner sig manad att uppsöka och ändra i artiklar med annan ordning är det väl bara att tacka och ta emot, men det är inget jag känner att vi bör dra igång ett projekt eller en tävling för. Jorva 7 september 2008 kl. 21.44 (CEST)

Tack för alla svar! Anledningen till att jag ställde frågan var att jag gör många redigeringar i sådana här listor och att jag då vill göra saker rätt, vilket jag tydligen inte gjort hittills. Så det var tur att jag frågade innan jag gjort alla filmografier felvända. Jag är alltså inte ute efter att engagera flera i filmografi-redigeringarnas ädla konst ;-) /Jono 8 september 2008 kl. 09.25 (CEST)

Många artiklar som listar åskrönikor, som Lista över serieår och Lista över vetenskapsår har omvänd kronologisk ordning. För mig ser det ganska bakvänt ut också (samtiden viktigare än historien, eller bara av praktiska skäl?), hur bör det helst vara där? --ɐbuı1ɟ 9 september 2008 kl. 15.59 (CEST)

Tycker det är rätt irriterande när årtalen sorteras sjunkande, så att det nyaste kommer överst. Man får liksom "sortera om" i hjärnan. Det naturligaste känns att ha det äldsta först. Hakanand 9 september 2008 kl. 16.08 (CEST)

BiblioteKarins fråga vill jag svara att det kan finnas utrymme för varierande praxis, men jag tycker att man kan börja med den kategori som har störst tyngd. Om någon är mest känd för sina romaner men också gett ut någon diktsamling börjar man med romanerna. Man kunde också tänka sig att ha som icke-bindande praxis att ge vissa genrer (visst) företräde, till exempel akademiskt framom populärvetenskap, facklitteratur framom skönlitteratur. Vad tycker ni andra?
Jono vill jag ge ett erkännande för att han tacksamt finner sig i andras omdömen fast det betyder att han gjort mycket jobb förgäves. --Salisbury 9 september 2008 kl. 21.12 (CEST)
Ja, det är just de två tankesätten jag kan tänka mig att det kan bli konflikt mellan: ren kronologi eller efter "tyngd". Detta kan gälla allt möjligt utöver litterära verk, t ex deltagande i olika band som jag tog som exempel ovan. Själv föredrar jag nog en ren kronologisk ordning, dels för att få större enhetlighet, dels för att värderingen efter "tyngd" alltid kan diskuteras. BiblioteKarin 9 september 2008 kl. 22.56 (CEST)
Det borde vara en rak kronologi, med det nyaste sist (nederst). Det är tydligare och mer intuitivt snabbförståeligt än att ha omvänd kronologi. E.G. 10 september 2008 kl. 01.37 (CEST)

Listor som utmärkta, respektive bra artiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag håller på att arbeta med en lista [1], och undrar om även listor kan bli utmärkta respektive bra artiklar? M.M.S. 9 september 2008 kl. 14.29 (CEST)

En lista så fullproppad med förfulande flaggor och medaljsymboler kommer definitivt aldrig att bli det. // habj 9 september 2008 kl. 14.31 (CEST)
Jag tycker definitivt flaggorna förbättrar listan, mynten spelar ingen roll för mig. Jag ser ingen orsak varför vi inte skulle kunna ha utvalda listor. --Bomkia 9 september 2008 kl. 16.24 (CEST)
Ja, varför inte? Engelskspråkiga Wikipedia har det. LEO JOHANNES 9 september 2008 kl. 17.34 (CEST)
Visst kan väl listor bli utvalda, ett par exempel på bra listor är (med risk att vara jävig) Alaska Routes eller (inte jävig) Lista över Sveriges regenter. Däremot ser jag inte det speciella i att kopiera den officiella OS-medaljstatistiken. Det är något jag hade väntat mig att Wikipedia skulle innehålla och knappast något exceptionellt (även om det så klart är bra att listan görs om den inte finns redan). /Grillo 9 september 2008 kl. 21.21 (CEST)
Jag är neutral i sakfrågan, men ett tips är att du bör använda den färdiga mallen {{Flaggbild2}}, som är enklare än din egna variant. --Rosp 9 september 2008 kl. 23.30 (CEST)
Den motsvarande listan över Sveriges monarker på bokmål är en utmärkt lista. //moralist 9 september 2008 kl. 23.39 (CEST)

Veckans tävling: Promillejakten[redigera | redigera wikitext]

Klockan 18:00 börjar Promillejakten. Tävlingen går ut på att försöka få att minst 2 promille av svenskspråkiga wikipedias artiklar är utvalda (idag är det endast 1,5 promille). Det andra målet är att höja aktiviteten på artikelnomineringar. Kommer tävlingen att lyckas med sitt mål och vem kommer att vinna? Svaret kommer om en vecka! M.M.S. 9 september 2008 kl. 16.19 (CEST)

Kul initiativ! Brallan 9 september 2008 kl. 17.31 (CEST)

Är processen att utse Utvalda artiklar något som det är klokt att skynda på? // habj 9 september 2008 kl. 17.35 (CEST)

Ja, det är det nog, eftersom processen i dagsläget är mycket långsam. Frågan är ju hur mycket man får gjort på en vecka då nomineringstiden är tre veckor, men bra initiativ i alla fall. --Ace90 9 september 2008 kl. 17.55 (CEST)
Ett varningens finger är nog inte mer än rätt (speciellt när det gäller rekommenderade artiklar) men visst är det ett kul initiativ, speciellt om aktiviteten på artikelnomineringar ökar. /-nothingman- 9 september 2008 kl. 19.56 (CEST)
Jag personligen tycker inte riktigt att det passar som en tävlingsform. Men visst det kan vara värt att testa. Det stora problemet är egentligen inte att valprocessen är långsam utan att (enligt min erfarenhet) personen som nominerar artikeln oftast inte är beredd att förbättra artikeln enligt de argument som kommer fram samt att de som deltar i processen oftast enbart röstar och inte granskar artikeln ordentligt. Jag försökte en gång engagera mig men fick mycket lite respons på de fel jag hittade i artikeln. Mason 11 september 2008 kl. 13.29 (CEST)
Ett förslag är att ge alla som överhuvudtaget röstar 3p, eftersom det inte är bättre att rösta för en utmärkt än att rösta för en bra artikel. Och ibland är det bra att rösta emot. //moralist 11 september 2008 kl. 13.35 (CEST)

Nystart=marionett?[redigera | redigera wikitext]

I indirekt anslutning till diskussionen ovan om Right to vanish, kommer följdfrågan om hur man ska se på användare, vilka av IP-koll visats vara densamme som en användare som blockerats, men som i sitt nya användarnamn inte gjort något som är skäl till avstängning. Detta är aktuellt i en IP-koll. Det borde finnas någon konskekvens i hur man ser identitetsbyten. Har en användare rätt att börja på ny kula eller inte?//--IP 10 september 2008 kl. 09.12 (CEST)

Du syftar på Cottafava (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats). Problemet är att Itmam-hoaxen var så falsk att det inte går att lita på någonting som kommer därifrån. Användaren håller dessutom på med artiklar om Islam, som är svårtkontrollerade och som kan vara väldigt problematiska när det skulle visa sig vara desinformation. Man ska inte behöva kolla varenda rad någon skriver. Radera rasket, tycker jag. /Pieter Kuiper 10 september 2008 kl. 09.19 (CEST)
Det var med anledning av den användarem, men jag menar principiellt. I den mån det går att ha regler eller riktlinjer här på wp, bör de liksom i alla andra system vara koherenta, konsekventa, sammanhängande och för alla lika.//--IP 10 september 2008 kl. 09.22 (CEST)
"Att börja om på ny kula" bör företrädesvis handla om ett sedvanligt användarnamnbyte enligt min mening. En användare som för tillfället inte är blockerad bör dock kunna byta identitet utan hinder, det är inte olagligt eller fel att ha flera konton, så länge man inte gör något fel med dem. Däremot skall självklart inte blockerade användare ha rätt att skapa nya konton. Sedan kan det vara en annan sak om en problemanvändare i tysthet kommer tillbaka med nytt användarnamn och "flyger under radarn", det vill säga beter sig så att ingen märker att det är den gamla användaren. Det man inte vet, har man ingen aning om. MiCkE 10 september 2008 kl. 09.54 (CEST)
I så fall borde detta framgå av {{blockerad}}. Det borde också tydliggöras var gränsen ungefär går för rätten att börja om. Kanske genomskinlighetens princip kan tillämpas, jag vet inte.//--IP 10 september 2008 kl. 10.30 (CEST)
En blockerad användare som uppträder med nytt namn men samma (dåliga) beteende bör marionettblockeras. En användare som återkommer efter en tid men med ett annat beteende tycker jag vi skall vara generösa mot - vi skall inte låta "radarn" söka för lågt och IP kontrollera alla nya. Just Cottefava har gjort enormt mycket bra de senaste veckorna. Strukturerat upp kategoriseringen inom Kategori:Islam, wikifieriat, fört till saknade artiklar inom det ämnet och några också utmärkta i andra ämnen. Skapar nu en gedigen önskvärd bas om Koranens suror. Wanpe 10 september 2008 kl. 10.32 (CEST)
Faran med just denna användare är att det verkar vara svårt att se om bidragen är seriösa eller inte. Men jag vet inte om det är ett hållbart argument, det gäller ju för massor av bidrag vi tar emot anomymt varje dag. Här har vi fördelen att vi kan hålla ett extra öga på användaren så länge han eller hon får ha sitt konto. Annars håller jag med dig. Användare som har varit blockerade ett bra tag men sedan kommer tillbaka och uppför sig tycker jag kan få en till chans, speciellt åtminstone om de ber om ursäkt för det tidigare beteendet när de konfronteras och inte försöker låtsas som ingenting. Jag har också avblockerat en användare efter detta resonemang en gång, vilket dock inte möttes av odelat positiva reaktioner. Njaelkies Lea (d) 10 september 2008 kl. 10.47 (CEST)
Tja, nu har den användare som är aktuell blockerats, men om några anser att frågan fortfarande kan dryftas nu kanske det kan ge något. men jag blir lite tveksam till all företagsamhet utan att invänta diskussionsresulktat, när en debatt pågår. Det har blivit mer och mer legitimt att bara handla och inte invänta åsikter. Personligen uppfattar jag sådant handlande som redigeringskrig, men det kanske är obefogat av mig.//--IP 10 september 2008 kl. 12.37 (CEST)
?? Mickes åtgärd borde inte vara kontroversiell. Cottafava är ett troll, en som skriver sådant som han inte menar. Det var den här redigeringen som jag reagerade starkt på. Användaren tar bort POV-skyltar och lägger in rena tramsreferenser. Jag skulle inte kunna tro gott om någonting som han skrivit. Jag kan inget om Islam, är inte särskilt intresserad av Islam, och jag skulle slänga alla hans bidrag i soptunnan. /Pieter Kuiper 10 september 2008 kl. 13.40 (CEST)
Men om du läser inläggen ovan, ser du att det inte alls råder enighet om att vederbörande borde blivit blockerad. Kanske får dessa personer nu svar, genom din förklaring. Men det går inte utifrån diskussionen innan ditt inlägg nu säga att det rådde konsensus om en avstängning. Det var just inväntandet - som jag uppfattar som respekt - som jag ville få fram, inte egentligen dryfta ett enskilt fall. Jag har läst alldeles för lite islamologi för att ha en uppfattning om referensen i fråga, men tyckte att det du gjorde var konstigt som POV-märkte en redogörelse för en ståndpunkt, vilket tekniskt sett är komplicerat att göra. Hur man redovisar en ståndpunkt som är ett falsarium eller en legend, t.ex.//--IP 10 september 2008 kl. 13.48 (CEST)
Jag har god överblick över de artiklar om islam, och framförallt då koransurorna, som Cottafava har bidragit med de senaste dagarna och kan intyga att den överväldigande merparten av dessa utgörs av fullständigt icke-kontroversiella baskunskaper från enwp. Det finns ingen anledning att överreagera. Nästan alla de fåtal fall där något mer subjektiva formuleringar har förekommit har jag redan försökt att åtgärda med mer balanserade formuleringar och referensbelagda uppgifter från den senaste auktoriserade svenska Koran-utgåvans kommentarer och inledningar. Det finns några försvinnande få fall där han angett andra källor till enstaka mindre centrala uppgifter som jag ännu ej följt upp, men referenserna finns ju i dessa fall angivna och möjliga att kontrollera för var och en i vanlig ordning. Jag vill i vilket fall som helst framhålla det felaktiga i att Cottafavas bidrag på något sätt skulle kunna vara POV rakt av eller att det på något sätt skulle vara extra "svårkontrollerat" enbart för att han skriver om ett ämne som islam. Vad han gjort med sitt tidigare användarnamn har jag dock ingen kännedom om. Jag har i min bedömning endast utgått från vad han skrivit nu. Att han plockade bort en POV-skylt i affektion betydde inte att han avvisade en konstruktiv lösning på dispyten. --Auc 10 september 2008 kl. 16.33 (CEST)
Jag tror att vi bör tänka på att Wikipedia skiljer sig från många andra internetcommunities genom att vi har ett klart specifiserat syfte: Vi ska skapa en webbencyklopedi. Vi bör väga in det syftet, när vi bedömmer en problemanvändares skadlighet. Det är ingen rättighet att editera på Wikipedia; emm är den skada en användare kan göra Wikipedia långt viktigare än krav på millimeterrättvisa eller om en användare påstår att h*n ångrar sig. Efter Itmam-hoaxen, som nämndes ovan, är det omöjligt att lita på Cottafava/Josephus mfl mer. Att allt vederbörande skriver inte är osanning förändrar inte det faktumet. / LawD 10 september 2008 kl. 16.49 (CEST)
Mmm, och för att återanknyta till det principiella: kan man inte utgå från att samtliga som blivit blockerade på oändlig tid har blivit det - "inte som straff, utan för att skydda projektet"? I så fall borde det gälla samtliga avstängda, att de inte är välkomna att delta mer, inte heller under nytt användarnamn?//--IP 10 september 2008 kl. 17.17 (CEST)
Nu vet jag inte hur blockeringen motiverades i Josephus fall, men att en användare skriver en artikel (till synes i god tro) om ett ämne utifrån egna källor som inte kan verifieras på annat håll betyder väl inte nödvändigtvis att han eller hon som person måste hånas, permanent blockeras eller är skadlig för Wikipedia som sådant? Det enda villkoret borde väl snarare vara att användaren går med på att avhålla sig från att skriva någon artikel i ämnet så länge det inte har kunnat verifieras från annat håll. Att motverka onödiga konflikter kan inte bara innebära att sänka toleransnivån och gräva ned sig i skyttegravar, utan måste i mitt tycke först och främst gå ut på att söka och erbjuda så konstruktiva lösningar som möjligt, samt försäkra sig om att de åtgärder man vidtar är rimliga i såväl proportion som varaktighet. Frågan om något slags oåterkallelig "arvssynd" för användare (som inte är marionetter) är allt annat än färdigutredd. Cottafava har ju begärt att bli avblockerad och dessutom med en god motivering. Mitt förslag är att han är välkommen tillbaka om han är beredd att 1) erkänna tidigare misstag och 2) gå med under villkor som uttryckligen hindrar honom från att upprepa ett beteende som anses skadligt för Wikipedia.--Auc 10 september 2008 kl. 17.47 (CEST)
Det ar klart att Itmām (diskhistoriklogg) inte skrevs i god tro. Det är också klart att Josephus (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) inte var ny på wikipedia, och jag börjar undra om det inte handlar om samma person som Auc. /Pieter Kuiper 10 september 2008 kl. 17.56 (CEST)
Jag ser nu att han på sin diskussionssida erkänner att det var en hoax och att han ångrar sig. Gott så. Angående din undran, Pieter Kuiper – det kanske låter konstigt för vissa, men bara för att man erkänner att en tidigare mindre omtyckt person nu faktiskt haft positiva saker att bidra med till Wikipedia betyder inte det att man är denna person. --Auc 10 september 2008 kl. 18.15 (CEST)
Jag är relativt ny på wikipedia och är inte insatt hur regler och praxis är i sådana här fall. Kommer med mina spontana tankar i alla fall. Användaren har efter den tidigare blockeringen kommit tillbaka under nya namn. Användaren skriver att han/hon ångrar sitt tidigare beteende och har bidragit med mycket arbete. Flera av artiklarnas kvalitet intygas av Auc. Jag har också kollat på en del av artiklarna och har inte upptäckt några fel. Jag tycker att vi inte skall blockera Cottafava. Jag tycker vi skall vara generösa och bedöma användaren utifrån ursäkten och det nya beteende.
Angående artikeln Al-Munafiqun: Den fick en POV-märkning. Cottafava letade upp och lade in en referens och tog bort POV-märkningen. Enligt Pieter Kuiper är det en ”tramsreferens” (han beskriver sig själv dock som: ”Jag kan inget om Islam, är inte särskilt intresserad av Islam” så vi får väl kanske bedöma uttalandet om referensen utifrån det). Jag tittade på referensen, har inte läst tillräckligt för att ha bildat mig en uppfattning om det är en bra referens eller inte. Men jag ser att man i alla fall lätt kan uppfatta den som en bra referens. Om det inte var en bra referens skulle det väl vara en lätt sak att påpeka det? Sedan tog ju Cattafava bort POV-märkningen och enligt märkningen skulle det inte gjorts förrän konsensus nåtts. Det var alltså fel men inte ett stort fel, enligt mig. Cottafava kanske trodde att POV-frågan var klar då han/hon lagt till en referens och därför trodde det var ok att ta bort märkningen? Jag vet att jag mycket väl skulle kunnat göra ett sådant misstag.
”Radera rasket”, enligt Pieter Kuiper. Tycker jag är fel då felaktigheter i artiklarna inte upptäckts. ”Man skall inte behöva kolla varje rad”. Är inte wikipedias ”metod” just att alla användare kontrollerar det som skrivs och sedan rättar det som eventuellt är fel. Andra användare än Cottafava har varit inne och jobbat på artiklarna och ännu fler har läst dem. Kan vi inte lita på att de kommer att korrigeras om de är felaktiga? ”...artikar om Islam, som är svårkontrollerade...”. Varför mer svårkontrollerade än andra artiklar? Använd samma metoder: gå till referensen och kolla upp! (BTW: jag är vare sig samma användare som Cottafava eller Auc) Ergo 10 september 2008 kl. 19.11 (CEST)

Deindenterar

Användaren har inte bara lagt ner åtskillig energi på ett komplicerat hoax, h*n har också använt en påhittad källa. Fler exempel finns på Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia#Blockeringen av Joses.

Det finns en del användare som strävar efter en slags millimeterrättvisa här på Wikipedia; har någon användare fått en viss påföljd för ett visst agerande, ska alla som agerat på samma sätt få samma påföljd. Jag påstår att det är ett sätt att resonera som kommer att lamslå Wikipedia. Vi kommer att fastna i ändlösa rättvisediskussioner, där mycken energi kommer att läggas ner för att reda ut om en viss blockering är "rättvis". Det hävdas ofta att "blockering inte är ett straff, det är ett skydd för Wikipedias verksamhet". Jag kan ibland hålla med de som tycker att den frasen kan klinga falskt; blockeringar kan nog ofta också få karaktären av straff (utan att jag för den skull vill hävda att de nödvändigtvis är felaktiga). Men om någon blockering verkligen har haft syftet att skydda Wikipedias verksamhet så är det denna. Vi skriver en encyklopedi; då kan vi inte ha med en användare som inte bara lägger in påhittade texter, utan också lägger ner mycket energi på att de inte ska avslöjas. Dessutom måste vi kunna lita på att angivna källor är korrekta; det finns ingen som har resurser att kontrolläsa alla litterära referenser som anges.

Och slutligen, angående ursäkten: Jag har svårt att uppleva ett avfärdande av allt hoaxandet med orden "mina löjliga misstag som ny användare här på wikipedia" som någon djupare känd ånger. / LawD 10 september 2008 kl. 19.17 (CEST)

Allt som har med hoaxen att göra är onekligen mycket graverande, men det har ju de facto inte inneburit att Cottafava (den nya användaren) har upprepat samma typ av beteende. Och jag kan garantera att det näst intill omöjliggörs när nu detta blivit känt och han fått "allas" ögon på sig. Formuleringen som du citerar från C:s diskussionssida bör nog inte uppfattas som en officiell och uttömmande ursäkt. I vilket fall som helst är det uppenbart att han vill distansera sig från sina tidigare missgärningar på svwp, och jag vill mena att han inte bara uttryckt det i ord, utan kanske främst i praktisk handling under sin tid som Cottafava. --Auc 10 september 2008 kl. 19.44 (CEST)
Jämför även de andra marionetterna: Wikipedia:Begäran om IP-koll/Arkiv#Användare:Josephus (permanentblockerad). Josephus/Cottafava brukar förneka sina alteregon, till exempel här. /Pieter Kuiper 10 september 2008 kl. 20.00 (CEST)
Jag vill även klargöra att jag ansluter mig till IP:s uppfattning att diskussionen framförallt är intressant ur principiell synvinkel. Det är uppenbart att det finns flera som inte vill ge Cottafava någon chans att försöka återupprätta sitt missbrukade förtroende genom konstruktiva bidrag till encyklopedin. Kanske har de rätt, kanske han inte är i stånd att göra detta. Men diskussionen är ytterst en fråga om principer, eller vilka villkor som gäller för att få en ny chans, inte att göra bedömningar om en specifik persons nuvarande trovärdighet utifrån en provkarta på tidigare övertramp och försyndelser. --Auc 10 september 2008 kl. 20.20 (CEST)

En annan blockerad användare är Majestix, som blev blockerad på grund av sitt namn? 79.138.161.226 11 september 2008 kl. 17.59 (CEST)

Gör er uppmärksamma på...[redigera | redigera wikitext]

...det här: Wikipedia:Begäran om kommentarer/Arkiv/Addes tajna. /Pralin 11 september 2008 kl. 21.40 (CEST)

wp:BOK är museimärkt, det vill säga inte längre i bruk. Sidan du hänvisar till har du dessutom lagt som ett arkiv, det vill säga en avslutad diskussion. Jag föreslår att du flyttar det hela till din diskussionssida, eller undersida till den, och sedan återkommer här för att få eventuella kommentarer. /dcastor 11 september 2008 kl. 22.09 (CEST)

AutoWikiBrowser/CheckPage?[redigera | redigera wikitext]

I AutoWikiBrowser så finns det en procedur som används på enwiki, kallat CheckPage. Med hjälp av CheckPage så kan bara användare som finns listade på sidan använda AWB för att redigera på enwiki. Med tanke på den senaste tidens massredigeringar kan det kanske vara läge att också införa den proceduren här på svwiki. Tanken är inte att det skall bli ett förfarande i stil med robotansökan utan att det precis som på enwiki skall vara en process motsvarande den vi har för tillbakarullare. Resultatet blir att man låser CheckPage så att bara administratörer kan ändra sidan och därmed är de också de som godkänner AWB-användare.

På så sätt kan vi också, likt enwiki, sätta upp regler för hur AWB får och inte får användas.

Finns det intresse och konsensus kring detta så kan jag ta på mig att lägga upp sidan och börja skissa på regler (läs: översätta enwikis dito) och se till att alla som kör AWB idag någorlunda smärtfritt hamnar på den listan. /Fluff?Fluff! 8 september 2008 kl. 13.33 (CEST)

Jag tycker det låter som en bra idé att ställa lite krav på folk för att de ska få använda AWB. Därmed finns en åtgärd till att ta till, förutom att blockera folk: i en del fall vore det tillräckligt att ta bort AWB-rättigheterna. Utan att ha kollat på enwp:s regler för att få köra AWB, skulle jag tro att de är hårdare än vad vi behöver ha (läs: översätt du så kommer andra att trimma ner sen...) // habj 8 september 2008 kl. 13.38 (CEST)
Kanon! MiCkE 8 september 2008 kl. 14.12 (CEST)
Det är ett under att ni inte redan har detta. Bra att det fixas! Plrk 8 september 2008 kl. 15.59 (CEST)
Om jag förstått saken rätt innebär det att få personer kommer kunna editera vissa sidor, har jag rätt? om jag har det tycker jag det är ett steg i fel riktning. Mindre demokratiskt och mindre av wikipediatanken. En hiearki skapas som känns olustig. har jag förstått saken rätt? VIlka sidor är det som kommer att märkas med det här? Herr X Herr X / 8 september 2008 kl. 16.02 (CEST)
Nej, nu är du helt fel ute. Det handlar om att begränsa användningen av ett verktyg man kan använda för att automatisera wikiändringar. Även utan AWB kan man fortfarande göra ändringar manuellt. Plrk 8 september 2008 kl. 16.32 (CEST)
Jag tycker det låter OK, så länge alla i regel får rättigheter. Sedan bör man nog inte allt för lättvindigt ta bort AWB-rättigheter, alla kan ju göra misstag - både vad gäller vanliga redigeringar och AWB. Det mesta som görs med AWB är ju ändå värdeullt för wikipedia. --Ace90 8 september 2008 kl. 16.35 (CEST)
Jag har läst igenom här och jag förstår inte vad detta med AWB är. om någon vill få ni gärna förtydliga/skriva ut det, på min disksida om det inte hör hemma i denna tråden Herr X Herr X / 8 september 2008 kl. 16.56 (CEST)
Se Wikipedia:AutoWikiBrowser. Mvh // Mankash 8 september 2008 kl. 17.17 (CEST)

Har det funnits några problem med "AWB-klottrare" tidigare? Annars vet jag inte riktigt vilken fördelen skulle vara? Så länge IP-addresser inte kan använda det, och inga klottrare använder det, vet jag inte riktigt vilken fördelen skulle vara? dSAKARIEb 9 september 2008 kl. 23.15 (CEST)

Jag vill nog rätt gärna dra paralleller till tillbakarullar-funktionen. Tanken är att det skall finnas något "ivägen" så att man inte bara sätter igång och det skall också finnas ett verktyg där vi aktivt kan säga ja eller nej utan att för den sakens skull behöva blockera någon. För att använda AWB så anser jag att det krävs lite mer kunskap än att veta hur man startar AWB. Genom att låta processen gå på så sätt att man läser igenom de regler som jag föreslår ovan så har vi också lite på fötterna när/om någon spårar ur eller helt enkelt börjar i fel ände av sitt AutoWikiBrowsande. Jag tror inte att det handlar så mycket om klotter i det här fallet. /Fluff?Fluff! 10 september 2008 kl. 01.03 (CEST)
Jag tycker det vore onodigt att infora den funktionen (daremot ar kanske klarare regler for vad man far gora med AWB bra). Det hela bygger pa hur AWB ar konstruerat, och eftersom AWB ar fri programvara kan man t ex, atmistone om man ar kunnig, modifiera det for att undkomma sparren. Pa liknande satt kan man kora robotskript utan att nagon marker det, bara det gar nagorlunda langsamt. Anvandare som missbrukar AWB ar mycket sallsynt. --83.145.56.234 11 september 2008 kl. 21.20 (CEST) (Ursakta, jag skriver pa en terminal utan a, a och o)
Att justera och kompilera om AutoWikiBrowser är betydligt mer komplicerat än att bara ladda ner och starta det. Användare som missbrukar AWB må kanske ännu så länge vara sällsynt på Svenska Wikipedia, men andra Wikipedior har inte haft samma tur. Plrk 13 september 2008 kl. 14.02 (CEST)

WikiProject Check Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Den oförbätterlige Stefan Kühn har dragit igång ett ambitiöst flerspråkigt WikiProject Check Wikipedia som går ut på att kontrollera och rätta wiki-syntaxen. Projektet är redan igång på engelska, tyska, franska, ryska, holländska och plattyska. Jag gjorde ett första provskott på svenska databasdumpen från juni 2008 och de 5000 först funna felen listas på sidan Användare:LA2/Checkwiki. Det allra översta felet, en saknad klammer i artikeln ciklider, fanns i alla fall kvar när jag tittade.

Om vi vill sjösätta detta för svenska Wikipedia, så ska ledtexterna i den sidan översättas till svenska och sedan ska detta köras med regelbundna uppdateringar. Och därefter har man ett hästjobb att sitta och rätta alla felaktigheterna. Men om man vill ta på sig det hästjobbet, kan nog Stefans program vara ett bra hjälpmedel. Det är åtminstone värt att fundera på.

Min provsida kommer inte att uppdateras. Men sidan på engelska Wikipedia ska tydligen hållas uppdaterad, så prova gärna att rätta några fel där och se om de har försvunnit i nästa version av listan. --LA2 7 september 2008 kl. 21.06 (CEST)

Hmmm... Detta vore ett enormt hjälpmedel för Wikipedia:Projekt wikifiering, är min spontana reaktion. LEO JOHANNES 7 september 2008 kl. 21.20 (CEST)
Men vänta nu... Varför rätta felen för hand och inte med robot? LEO JOHANNES 7 september 2008 kl. 21.22 (CEST)
Jag är inte säker på att jag kommer syssla med det hela tiden, men jag som tycker det är kul att kategorisera, skriva ut förkortningar och lägga in olika mallar kommer nog kunna underhålla mig med det här systemet. Om man gör det lika lätt för folk att använda det som det är att patrullera nya sidor så kan det säkert bli bra Herr X Herr X / 7 september 2008 kl. 21.24 (CEST)
Utmärkt! MiCkE 7 september 2008 kl. 22.50 (CEST)

Inspirerad av kommentaren från Leo Johannes, flyttade jag sidan till Wikipedia:Projekt wikifiering/Checkwiki. --LA2 8 september 2008 kl. 07.00 (CEST)

Fast nu meddelar Stefan att han har skapat Wikipeda:WikiProjekt_Check_Wikipedia. Vill vi ha det namnet på sidan? --LA2 8 september 2008 kl. 11.36 (CEST)
Mja, med tanke på att sidan är felstvad, så bör den flyttas. Annars har jag inget att anmärka. //Knuckles...wha? 8 september 2008 kl. 11.45 (CEST)
Ska detta betraktas som "ett eget projekt" eller som ett redskap för Projekt wikifiering? Jag håller på det senare. Kanske borde undersidan heta /syntaxfel i stället för /Checkwiki? --LA2 8 september 2008 kl. 11.49 (CEST)
Jag anser att Projekt wikifiering bör ha den som undersida, och att undersidan är benämd (fullständigt namn) "Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel". Men hur var det: kan inte syntaxfelen rättas med robotar? LEO JOHANNES 8 september 2008 kl. 15.49 (CEST)
En del fel (som stor bokstav i början på kategorinamn) kan rättas automatiskt. Men andra (som när antalet vänsterklamrar inte motsvarar antalet högerklamrar) kräver mänsklig intelligens för att lösas rätt. Ibland är det en fråga om åsikt om vad som egentligen är ett fel, och det kan skilja mellan olika språk av Wikipedia. Vi får se till att Stefan kan anpassa sin analys till vad som gäller på svenska Wikipedia. För närvarande är det lite för anpassat till tyska. Lägg ner mänsklig möda på de fel som kräver mänskligt omdöme. Resten kan robotar ta hand om. --LA2 8 september 2008 kl. 17.08 (CEST)
Precis som LA2 skriver kan nog en del fixas automatiskt och en del kan nog bara fixas av människor, det finns säkert också ett mellanskikt som kan fixas av en människa med robotunderstöd. Dock rekommenderar jag alla att sätta igång och fixa detta för hand, sen får vi se om och när några robotar kommer igång. Inget arbete kommer att vara förgäves även om det någon gång i en obestämd framtid kommer en robot och fixar fel av samma typ som man själv dittills gjort för hand. MiCkE 8 september 2008 kl. 17.32 (CEST)

Arbetet går framåt. Sidan som nu heter Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel har uppdaterats för andra dagen i rad och inom vissa kategorier minskar felmängden stadigt. Just nu har vi 3000 rapporterade fall av att artikelns första rubrik är nivå 3, t.ex. ===Se även=== som i artikeln Mitralisstenos. Är detta verkligen ett fel, som bör rättas till ==Se även==? I så fall kan jag låta en bot hjälpa till. Men annars kanske programmet ska ändras, så att detta inte rapporteras som ett fel? (En annan brist är att programmet rapporterar ÅÄÖ i DEFAULTSORT som ett fel, vilket inte alls är ett fel på svenska Wikipedia, men detta hoppas jag ändras snart.) --LA2 10 september 2008 kl. 09.34 (CEST)

Programmet innehåller tydligen en annan brist, på så sätt att analysen av kategorinamn bryts om namnet innehåller ett kolon. Alla nuvarande anmärkningar på "Category first letter small" är felaktiga eftersom man missat den inledande biten av kategorinamnet. Likaså är anmärkningarna under "Category double" felaktiga eftersom man även beaktar kategori-syntax inom t.ex. <nowiki> och liknande. Felkategorin "Symbol for dead" är obegriplig. Det blir faktiskt inte så mycket kvar att åtgärda. /Sten A 12 september 2008 kl. 22.03 (CEST)
Sådana brister i programmet är nog bara vad man kan vänta sig under första veckan. Nu har dessa fel rättats (och andra kommit till!). För varje felrapport får vi fråga oss: Om jag hade upptäckt den här artikeln på egen hand, skulle jag ha rättat den då? Använd felrapporterna som en ledtråd, men använd sedan det egna förnuftet. --LA2 14 september 2008 kl. 08.00 (CEST)

NITA om wikipedia på universiteten[redigera | redigera wikitext]

Jag fick en mejl med sammandrag av kapitel 5 av en undersökning av Nationellt IT-användarcentrum NITA om datoranvändning på universiteten (studenter och anställda). Sammandraget: "Uppslagsverket Wikipedia är ett exempel på när Internetanvändare själva bygger upp öppna databaser med information och kunskap som är tillgänglig för alla på nätet. Nästan alla avänder uppslagsverk på nätet, yngre i högre grad än äldre. Däremot är det relativt få som bidrar med eget material."
En intressant och för mig förvånande rad ur rapporten: "Av de 15 procent som bidragit med innehåll svarar endast 3 procent att det skett flera gånger."/Pieter Kuiper 9 september 2008 kl. 14.50 (CEST)

Jag antar att de menar "...svarar endast 3 procentenheter att det skett flera gånger", alltså var 5:e av alla som redigerat alls. (3% av 15% skulle ju bara bli mikroskopiska 4,5 promille.) Kanske är det många som bara går in och rättar ett enkelt stavfel. Och många av dem som redigerat bara en gång kanske nyligen upptäckt svwp och kommer att redigera mer senare, alternativt gå vidare till enwp. Men visst är det en rätt liten grupp som skriver mycket, och flera av oss lägger kanske dessutom mer tid på att diskutera än göra artiklar... /Rolf B 13 september 2008 kl. 00.26 (CEST)
Eller så skriver de ett bidrag från ett ip-nummer som omedelbart blir återställd eller raderad... Frågan handlade nog om alla språkversioner av wikipedia, men jag tror inte att enwp attraherar så många fler svenska skribenter än svwp. Det är ännu fler diskussioner där, och man måste vara snabbt på att skriva för att påverka. /Pieter Kuiper 13 september 2008 kl. 00.39 (CEST)
Första bemötandet är säkert en öm punkt. Det är nog många som gör sin första redigering med känslan "här kan jag tillföra något", lyckligt ovetande om alla encyklopediska krav, och så blir de återställda eller tillsagda direkt. Det är som att komma från ingenstans direkt in i elitserien och omedelbart bli trackad för att man inte är lika bra som de. Hur många av dem som skulle kunna växa till goda wikipedianer pallar ett sådant insteg? Hur balanserar vi god kvalitet nu mot en god tillväxt av bra skribenter? /Rolf B 13 september 2008 kl. 01.06 (CEST)
Jag känner inte igen mig i påståendet att det är ännu fler diskussioner på enwp. Självklart beror det på vad man redigerar: om det är en:Communism man vill ändra på lär man få argumentera för sin sak i ännu högre grad än här. Men överlag på enwp? Nej. Folk är noggranna med att agera snabbt och effektivt, och ser till så att inte samma argument upprepas till leda i diskussioner. Bara en sån sak som att man på svwp röstar i raderingsdiskussioner! I raderingsdiskussioner på enwp redogör båda sidor för sina argument för och emot, och har man inget att tillföra håller man käft. Sedan kommer en tredje part (en administratör vanligtvis - även "vanliga" redigerare kan avsluta raderingsdiskussioner men kan ju inte verkställa den eventuella raderingen). Här på svwp, däremot, är åtminstone jag av uppfattningen att varenda liten pyttesak diskuteras till leda på Bybrunnen och WP:BOÅ. Plrk 13 september 2008 kl. 02.24 (CEST)

För en kompetent användare som kanske inte kommer tillbaka, se Användardiskussion:Maxg. /Pieter Kuiper 14 september 2008 kl. 21.15 (CEST)

Patrullering av nya artiklar[redigera | redigera wikitext]

Just nu patrullerar man via Special:Nya sidor versionsnummer av artiklarna. Eftersom det ine är det patrulleringen är till för i nuläget, blir det ganska konstigt. Det finns ett förslag om att ändra detta till att man faktiskt patrullerar själva artiklarna, och inte en version av dem, på MediaWiki-diskussion:Patrol-log-line. Diskussion tas där. För övrigt kan jag passa på att tipsa om Wikipedia:Projekt patrullering av nya sidor, ett nytt projekt som är tänkt att koordinera all nysidespatrullering. På projektsidan finns även information om patrulleringen. Calandrella 14 september 2008 kl. 10.04 (CEST)

Dags att slopa ekonomiår och utbildningsår?[redigera | redigera wikitext]

Utöver vanliga årtalsartiklar som 1973 har svenska Wikipedia 19 olika ämneskategorier för årtal, t.ex. filmår och sportår. Några av dessa ämneskategorier är välmatade och fullständiga, medan andra är fulla av luckor och stubbar. En översikt finns på Wikipedia:Årskrönikor. En del av ämneskategorierna arbetas det aktivt med, t.ex. har serieårens stubbar (här avses artiklar kortare än 512 byte) nyligen sjunkit från 95 till 44, så där finns gott hopp. Men för ekonomiår och utbildningsår kan jag inte vara lika optimistisk. De består till 73% respektive 79% av stubbar och ingen verkar arbeta med dem. Se Wikipediadiskussion:Årskrönikor#Stubbstatistik.

Visst kan vi göra veckans samarbete och försöka utvidga stubbar, men är det verkligen det bästa valet? Vi kan också hoppas att dessa stubbar med tiden ska "växa till sig", men en sådan förhoppning bekräftas inte av historiken. Jag tror att felet med dessa ämneskategorier är att de från början är dåligt uttänkta. Ett vetenskapsår eller litteraturår är nästan lika lätt att förstå som filmår och sportår, men vad menas egentligen med ett ekonomiår eller ett utbildningsår? Vi har redan en kategori för politikår, så hör finanspolitiken hemma under politik eller ekonomi? Avgränsningen blir otydlig och kategorierna trampar varandra på tårna. Ytterligare ett handikapp för ekonomiår och utbildningsår är att de saknar interwiki-länkar. Andra språk av Wikipedia har nämligen inga motsvarigheter till dessa ämneskategorier.

Mitt förslag är helt enkelt att ekonomiåren infogas i de vanliga åren (som 1973) och att utbildningsåren infogas i vetenskapsåren. Jag väcker frågan nu och har ingen brådska att genomföra detta, men i slutet av månaden är det kanske dags att summera och dra slutsatser. Håll gärna debatten på diskussion:Lista över ekonomiår respektive diskussion:Lista över utbildningsår. --LA2 13 augusti 2008 kl. 23.23 (CEST)

Det låter som ett bra och genomtänkt förslag. MiCkE 14 augusti 2008 kl. 16.48 (CEST)

Jag har nu föreslagit att meteorologiåren infogas i vetenskapsåren på Diskussion:Lista över meteorologiår, där diskussion tas. LEO JOHANNES 14 augusti 2008 kl. 17.52 (CEST)

Behåll meteorologiår, se diskussion:lista över meteorologiår. Men in med krig, politik och utbildning i huvudåren. Sådana saker har (och bör ha) förtur i huvudårtalsartiklarna framför kultur och nöjen. Krigen, politiken och samhället är bland det första jag tänker på då jag hör eller ser ett årtal, inte varenda radiohitsingel av Da Buzz. Världshändelser i underhållning (som fotbolls-VM och sommar-OS, storfilmer och The Beatles kan självklart välkomnas även huvudårtalsartiklarna om det varit väldigt betydelsefullt och inflytelserikt). se Diskussion:Lista över krigsår. J 1982 14 augusti 2008 kl. 18.16 (CEST)

Eftersom inga röster höjts emot förslaget, tänker jag nu infoga utbildningsåren i vetenskapsåren. Ekonomiåren kommer därnäst. Tills vidare lämnar jag meteorologiåren som de är. --LA2 25 augusti 2008 kl. 21.26 (CEST)

Bra initiativ. Tycker själv det är oerhört förvirrande när det blir för många såna här kategorier. Äppelmos 5 september 2008 kl. 18.42 (CEST)

Jag har nu också föreslagit att mangaår infogas i serieåren. Ge gärna synpunkter på diskussionssidan för Lista över mangaår. --ɐbuı1ɟ 15 september 2008 kl. 16.19 (CEST)

Ny tävling[redigera | redigera wikitext]

En ny tävling som går ut på att förbättra de de amerikanska delstaterna och huvudstäderna startar i morgon klockan 08:00. Lycka till! Brallan 15 september 2008 kl. 17.54 (CEST)