Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Oktober

Bilder från valrörelsen 2010

Commons-kategorin Category:Swedish general election, 2010 innehåller för närvarande bara sex bilder. Detta är anmärkningsvärt få, tycker jag. Finns det fler någon annanstans? --Hegvald 19 september 2010 kl. 16.55 (CEST)

En snabb fråga: Är det tillåtet att fotografera i de lokaler där rösträkningen äger rum nu i kväll?--Edaen 19 september 2010 kl. 18.54 (CEST)

Helt lekmannamässigt och egentligen fullständigt okunnigt svar: rimligtvis, eftersom vi väl varje gång brukar se bilder inifrån vallokalerna i tidningarna? /Julle 19 september 2010 kl. 19.01 (CEST)

Det är bara att kopiera de rödgrönas bilder från flickr. /Pieter Kuiper 19 september 2010 kl. 19.11 (CEST)

Jag kan satta ihop diverse rostfordelningskartor nar slutresultaten ar fardiga i veckan. Om inte annat sa for att kompletera de gamla setten. De som finns pa den nuvarnade listan ar motsvarande till Resultat_i_riksdagsvalet_i_Sverige_2006#Kartor + bla-rod karta over vilket block som fick majoritet, i riksdagsvalet, i var kommun/lan (2006 kommun, lan) +SDs mandat i kommunval (2002). Om det finns natt speciellt onskemal om nan karta sa ar det bara att lamna ett meddelande. /Lokal_Profil 20 september 2010 kl. 15.47 (CEST)

"Ottomanska riket"

Jag har nyss gjort en databassökning på "ottoman", och fick detta resultat, 282 träffar. "Ottoman" i "Ottomanska riket" eller "ottomaner" är en anglicism - på svenska kallas det normalt osmaner. Då det är ganska många träffar hoppas jag på lite hjälp att gå igenom listan. Jag har därför skapat ett projekt kring detta. Anledningen att jag tar upp det här är att få upp ögonen för projektkontoret som är en fantastisk skapelse. /Grillo 7 september 2010 kl. 11.50 (CEST)

Det är ingen större fråga för mig, men både SAOL och NE anger både Ottoman och Osman. En snabbkoll i skolans historieböcker på svenska visar att båda begreppen förekommer. /--Idunius 7 september 2010 kl. 12.13 (CEST)

Det beror på slentrianmässig direktöversättning från engelska. Bort det! ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 7 september 2010 kl. 12.17 (CEST)

Menar du att SAOL är slentrianmässigt översatt från engelskan? :) --Idunius 7 september 2010 kl. 12.25 (CEST)

Jag menar att SAOL-skribenterna är ena förbenade slappskallar. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 7 september 2010 kl. 15.53 (CEST)

Ingen större fråga för mig heller, men även om man går till äldre svenska verk så finns båda formerna. Från Nordisk Familjebok 1800-talsutgåvan "Ottomanska riket, detsamma som Osmanska riket. Se Turkiet". AlphaZeta 7 september 2010 kl. 12.23 (CEST)

Ja, det är både en äldre form och en anglicism. Att jämställa Osmanska riket med Turkiet är också en föråldrad syn på det... Namnet kommer av Osman I som på arabiska heter Uthman. Osmanska riket var ju dock inget arabiskt rike utan ett turkiskt. /Grillo 7 september 2010 kl. 12.39 (CEST)

Om du vill ändra så borde det vara ett lätt jobb för en bot. AlphaZeta 7 september 2010 kl. 12.44 (CEST)

Osman, Uthman eller Othman (jfr. regissören Othman Karim) är samma sak. Antar att benämningen "Ottomanska riket" är äldst historikt sett (hänger säkert också ihop med möbeln ottoman, på vilket man halvligger), och föredrar personligen det. Sintram 7 september 2010 kl. 12.50 (CEST)

SAOB har exempel på "Ottoman" från 1600-talet, på "Osman" från 1700-talet. Om det är att se som en anglicism är hälften av orden i svenska språket germanismer.

andejons 7 september 2010 kl. 15.22 (CEST)

Ja? ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 7 september 2010 kl. 15.54 (CEST)

Om man i Sverige använde formen "ottomanska" redan på 1600-talet var det säkerligen ingen anglicism, däremot troligen influerat av den franska formen Empire ottoman. Jag har kollat officiella publikationer av typen Statskalendern ända ner till mitten av 1800-talet för att se vilken form man använder där, men där skriver man genomgående bara "Turkiet" även i de äldsta årgångar jag haft tillgång till.

En äldre, litet högtidlig benämning på Ottomanska/osmanska riket var f ö Höga porten. /FredrikT 7 september 2010 kl. 16.17 (CEST)

Jag får nog förklara mig angående anglicism. Jag känner till att termen är gammal och är då som sagt förmodligen influerad av franskan. Däremellan började man använda termen "Turkiet" istället för att sedermera börja använda "Osmanska riket" på 1900-talet. Under de senaste årtiondena har åter "Ottomanska riket" vunnit mark, vilket förmodligen beror på influenser från engelskan, snarare än från franskan eller äldre språkbruk. Då Osmanska riket var ett främst turkiskt rike och inte arabiskt, bör termen "Osmanska riket" vara mer korrekt på svenska. Notera även att NE enbart använder "ottomaner" och "Ottomanska riket" som deras typ av omdirigeringar. /Grillo 7 september 2010 kl. 16.28 (CEST)

Att säga att Osman, Uthman eller Othman är samma sak bör väl för övrigt vara ungefär samma resonemang att säga att Anders och Andreas är samma sak. Det handlar alltså här inte om transkriberingar, utan om en turkisk respektive arabisk namnform, precis som att mitt exempel är svensk respektive grekisk. /Grillo 7 september 2010 kl. 16.31 (CEST)

Oberoende av om någon av benämningarna är mer "korrekt" än den andra så tycker jag att det är en bra idé att ändra alla till en konsekvent benämning, det kan vara mindre förvirrande för läsaren. Sen tycker jag inte det spelar någon större roll om man väljer "Osmanska" eller "Ottomanska". AlphaZeta 7 september 2010 kl. 16.44 (CEST)

Jag motsätter mig principiellt alla sådana massändringar. Ingen av termerna är felaktig, och så länge man är konsekvent i varje enskild artikel bör vi inte hålla på och ändra. Gör man det är det lätt hänt att man snarare fördärvar än förbättrar språket.

andejons 7 september 2010 kl. 18.34 (CEST)

Ottomansk är på intet sätt fel, men kanske uppfattas som lite ålderdomligt idag. Någon anglicism är det dock inte. John T. Lindborgh 7 september 2010 kl. 18.44 (CEST)

Jag håller med Grillo om att användningen av "ottomansk" antagligen vunnit mark på grund av engelskan, vilket väl gör det till en anglicism trots ordets historia i landet. Det är väl sånt som man brukar kalla "ökad användning". /Jssfrk 8 september 2010 kl. 09.44 (CEST)

Jag håller med andejons, jag tycker inte att det finns något anledning att ändra "ottoman" till "osman" vid alla förekomster. Och eftersom det saknas konsensus i frågan tycker jag också att miniprojektet tills vidare bör tas bort från Projektkontoret (som är en fantastisk skapelse, ja). Pavl 9 september 2010 kl. 16.56 (CEST)

Jag har fortfarande inte fått någon förklaring till varför vi accepterar en äldre form som baseras på fel namn och som NE konsekvent undviker. Det känns lite som att vi skulle acceptera Svea Rike som en alternativ form till Sverige. /Grillo 10 september 2010 kl. 10.45 (CEST)

Jag har förresten skrivit till Språkrådet och frågat. /Grillo 10 september 2010 kl. 10.59 (CEST)

Vi är inget språkvårdande organ, så det är inte vår uppgift att rensa ut begrepp bara för att de är gamla. Både "ottoman" och "osman" är fullt korrekta svenska ord, oberoende av deras etymologi, och används idag[1][2]. Alla typer av sök-och-ersätt-aktioner riskerar att meföra misstag eller stilistiska försämringar, och bör därför begränsas till att få bort felaktigheter eller ordval som kan vara kränkande. "Ottomansk" är ingetdera.

andejons 10 september 2010 kl. 11.11 (CEST)

Vänta, va? Jag har inte pratat om att med en maskin ersätta a med b, utan att göra det genom manuell omskrivning, självklart. Visst är vi inget språkvårdande organ, men vi brukar följa de rekommendationer som språkvårdande organ kommer med. Det har hittills varit en självklarhet. Det finns massvis med begrepp som är korrekta som vi ändå inte använder eftersom Språkrådet rekommenderar något annat. /Grillo 10 september 2010 kl. 11.14 (CEST)

Även om man gör det för hand riskerar man att av trötthet eller ouppmärksamhet göra misstag. Och hittills har jag inte sett några uttalanden från språkvårdande organ, bara eget tyckande.

andejons 10 september 2010 kl. 11.35 (CEST)

Därav "Jag har förresten skrivit till Språkrådet och frågat" precis ovanför ditt förra inlägg. Det var därför jag tyckte att din kommentar var lite märklig. /Grillo 10 september 2010 kl. 11.36 (CEST)

"Ottomansk" är en historisk term, "Osmansk" den moderna. Talspråkligt bruk på grund av inflytande från engelska är ingen ursäkt till användande av en äldre terminologi. Jag förespråkar en ändring till "Osmansk" i alla instanser som inte behandlar möbeln. --MoRsE 10 september 2010 kl. 11.43 (CEST)

Varför ska man modernisera namn på historiska företeelser? Själv har jag alltid trott det hetat Ottomanska riket, och det gör det tydligen, också. Visst ska vi ange i artikeln att båda namnen finns, men att undvika ett etablerat namn bara för att det liknar det engelskspråkiga namnet för samma sak tycker jag verkar dumt. Sen tycker jag iochförsig att nu när vi har internet där många använder engelskspråkiga källor för information är det väl inte fel att utnyttja de anglisismer vi har för att underlätta förståelsen. Ser fram emot vad Språkrådet tycker. --boıviE  10 september 2010 kl. 11.55 (CEST)

Jag är på Boivies linje. Formen "Ottomansk" har uppenbarligen 400-årig hävd i svenskan och står med som en fullt giltig form i senaste utgåvan av SAOL [3]. Det finns ingen anledning att hålla på att radera bort dess existens på svwp av något slags "strömlinjeformsskäl". Och att vara emot denna form med hänvisning till att det är en "äldre terminologi" känns märkligt då vi ju generellt talar om en statsbildning som i sig själv tillhör en förgången tid! /FredrikT 10 september 2010 kl. 14.33 (CEST)

Vissa massändringar kan jag acceptera. För att ta en parallell till detta fall: orden "lutheransk" och "lutheranism" förekommer i äldre svenska, men trängdes efterhand helt ut av "luthersk" och "lutherdom". När de förekommer i modern svenska är de anglicismer och ingenting annat, vågar jag påstå, och så fort jag ser dem här byter jag ut dem. Däremot skall de givetvis finnas kvar som omdirigeringar. Om man bör handla på samma sätt med formen "ottomanska" har jag ännu inte bestämt mig för, men jag har full förståelse för Grillos inställning. Fernbom2 10 september 2010 kl. 12.02 (CEST)

Mest för att tillfredsställa min egen vetgirighet har jag med hjälp av kollegorna försökt utröna språkbruket i den samtida facklitteraturen. Om någon är intresserad kan jag meddela att det som vanligt är ett problem att de flesta historieböcker och standardverk numera inte översätts, utan läses som kurslitteratur på engelska. Den senaste Världshistorian skriven på svenska som använts som standardverk vid högskolorna var Åke Holmbergs (1982). Han använder genomgående termen Ottmanska riket alternativt Turkiet (Osmanska riket överhuvudtaget inte). Vad gäller översatt litteratur och annan historisk facklitteratur är språkbruket vacklande, båda termerna förekommer omväxlande (ofta används den ena termen och den andra används som "även kallat..".) MVH/--Idunius 10 september 2010 kl. 14.29 (CEST)

Det som alltså gör att jag är så emot Ottomanska riket är att "Ottoman" bygger på den arabiska formen av namnet Osman. Det är ungefär som att vi skulle börja kalla aposteln för "Sankt Anders", vilket såvitt jag vet aldrig görs på svenska, även om vissa andra helgonnamn översätts. Vi bygger alltså namnet på ett turkiskt rike på ett turkiskt namns arabiska version. Det känns helt bakvänt och jag tycker vi bör undvika det så länge det finns en version som är både mer modern och mer korrekt. /Grillo 11 september 2010 kl. 19.13 (CEST)

Jag tycker inte att det är konstigare än att vi använder en tysk form av ett italienskt namn när vi säger Florens. Språk är i stor utsträckning skapat av historiska slumper, inte av logik och rättvisa. /FredrikT

Tja, om Firenze vinner mark i svenskan skulle jag nog förespråka flytt dit. "Osmanska riket" ger drygt 42 000 googleträffar mot "Ottomanska rikets" 17 000. Jämför Florens 223 000 mot Firenzes 38 000. /Grillo 11 september 2010 kl. 20.00 (CEST)

Jag tror inte det är någon direkt försämring att manuellt byta till "osman". Många av artiklarna i listan talade om "turkar" när det egentligen gällde osmaner så där fanns det ytterligare ett skäl att ändra. Om både "ottoman" och "osman" förekommer i litteratur är det väl dock kanske onödigt att anlita en bot för att ändra. --Ion-5 13 september 2010 kl. 09.37 (CEST)

Jag håller med. Börjar man ändra i artiklar bara för att byta "ottoman-" till "osman-" så bör man tänka om. Att se till att det är konsekvent användning inom en artikel är det ju okej, men att ändra för ändrandets skul bäddar för onödiga redigeringskrig.

Peter ^Isotalo 15 september 2010 kl. 13.18 (CEST)

Vill bara åter påpeka att jag aldrig förespråkat att använda en robot för att ändra! Exempelvis förekommer "ottoman" ofta i interwiki och externa länkar där det förstås aldrig ska bytas ut. Dock har jag märkt att många artiklar med övriga problem innehåller "ottoman" istället för "osman", exempelvis när jag gick igenom artiklar som innehöll "Kosova" i löptext istället för "Kosovo". Att leta efter artiklar med ett visst innehåll kan alltså vara ett bra sätt att hitta annat som behöver fixas till. /Grillo 16 september 2010 kl. 04.55 (CEST)

I och för sig är det korrekt att Wikipedia inte är något språkvårdande organ, men som en encyklopedi bör vi väl ändå se till att vår information är så up-to-date som möjligt, speciellt som det andra stora uppslagsverket (=NE) konsekvent håller sig till "osmansk". Om Grillo nu vill dra igång ett projekt för att åstadkomma detta, kan jag omöjligtvis se vad skada det kan göra. Och det är väl risken för något sådant som i första hand bör få oss att stoppa liknande projekt, inte att det kan riskera att betraktas som för språkvårdande. Det senare riskerar, fruktar jag, att skapa ett olyckligt prejudikat – att användare drar sig för större förbättringar av rädslan att de kan komma att ses som för djärva. / Law_D 16 september 2010 kl. 18.27 (CEST)

Jag fick svar från Språkrådet:

Båda formerna är vanliga i bruket, och båda brukar som sagt listas i encyklopediska verk och ordböcker. Båda är alltså accepterade, men "osmansk" respektive "Osmanska riket" är de klart vanligare formerna i bruket. Det är också ofta de formerna som rekommenderas i olika sammanhang, t.ex. i interna direktiv för medarbetare på SVT och SR (enligt ett språkbrev 1991, med kommentaren att "ottomansk" anses föråldrat).

Självfallet kan man tycka att "osmansk" harmonierar bättre med vår normala skrivning av Osman I (Osman Gazi), den turkiska härskare efter vilken Osmanska riket är uppkallat. Men att en viss form fastnar i språket handlar oftare mer om det som någon pekade på i nätdiskussionen: "Språk är i stor utsträckning skapat av historiska slumper, inte av logik och rättvisa."

Vi håller alltså i stort med hållningarna i nämnda nätdiskussion: Båda formerna kan användas, men det är bra att vara konsekvent inom en och samma text och ett och samma verk. Och vill man ha redaktionell konsekvens, bör "osmansk" rekommenderas i första hand.

undertecknat Ola Karlsson på Språkrådet. Jag föreslår alltså att vi till att börja med ser till att en form används konsekvent per artikel, och att vi i andra hand försöker harmoniera en form för hela uppslagsverket. Som han påpekar är osmansk i så fall förmodligen att föredra. /Grillo 21 september 2010 kl. 12.44 (CEST)

Vem bestämmer på svenskspråkiga Wikpedia?

Som enkel bidragsgivare har jag inte tidigare haft anledning att fundera över denna fråga men den aktualiserades då frågan om upphovsrätt och licensintrång diskuterades på Bybrunnen. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen#Fastighetsbyr.C3.A5n_f.C3.B6ljer_inte_licensen

Sedan jag studerat inläggen och forskat lite har jag kommit fram till svaret.

Det finns ingen som kan besluta.

Det finns över huvud taget inget beslutande organ.

Om det då uppstår ett problem av den typ som aktualiseras vid licensintrång. Vem ska då hävda licensintrånget? Såvitt jag kan förstå är det i så fall Wikimedia_Foundation Inc, som är bildat enligt Floridas lagar och styrs av eventuell federal lagstiftning. http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation

Jag accepterar dess legalitet. Problemet är bara det att om svenskspråkiga Wikipedia vill hävda licensintrång så fordras att styrelsen i Wikimedia Foundation Inc agerar. Det är inte rimligt.

Den kan handla genom att lämna fullmakt. Varför har inte styrelsen i den ideella föreningen Wikimedia Sverige sett till att den fått fullmakt? Varför överlämnar man till enskilda så kallade upphovsmän att bevaka sin och Wikipedias rätt?///Mvh--Quadrigarius 13 september 2010 kl. 15.53 (CEST)

Kanske för att det inte är/har varit något problem? Ghostrider ♠ 13 september 2010 kl. 16.02 (CEST)

Det är upp till upphovsrättsinnehavaren att hävda sin upphovsrätt. Så om du ser att någon använder text som du har skrivit på ett sett som inte är förenlig med CC-BY-SA så är det upp till dig att agera. Wikimedia Foundation har inget med saken att göra. De bara tillhandahåller en metod för dig att publicera din text och dina bilder, nämligen wikipedia. /Kemikungen 13 september 2010 kl. 16.35 (CEST)

Som Kemikungen påpekar så är det inte så att Wikimedia Foundation innehar upphovsrätt till Wikipedias texter bara för att de har dem på sina servrar. Upphovsrätten till varje bidrag tillfaller den som gjorde det bidraget. Rimligtvis kan var och en som bidragit till en artikel därför driva en rättslig process mot någon som kränker licensen för den artikeln. Plrk 14 september 2010 kl. 07.51 (CEST)

Innehållet i Wikipedia kommer från många olika håll. Exempelvis har Bonniers fotograferat några av förlagets författare och gjort bilderna fritt tillgängliga under en CC-licens. Men det står givetvis förlaget fritt att själv använda bilderna i andra sammanhang. Så om de dyker upp i en reklam för knäckebröd, så kan det mycket väl vara en överenskommelse mellan förlaget och bageriet. Det är inget som Wikimedia Foundation kan eller ska lägga sig i. Den enda som kan veta om det är ett övertramp och den enda som i så fall kan påtala det, är förlaget som äger bilderna. Och dina texter och bilder är det du som råder över. Du är (för en gångs skull, kanske) helt jämställd med Bonniers. Om dina Wikipedia-bilder dyker upp i knäckebrödsreklam, så är det en sak mellan dig och bageriet, som WMF inte kan lägga sig i. --LA2 14 september 2010 kl. 12.19 (CEST)

Ja (utom att också de avbildade och eventuellt upphovsmannen har ett ord med i fallet Bonniers). Det skulle förstås inte behöva vara så. Free Software Foundation förutsätter att alla bidragsgivare överlåter upphovsrätten åt dem, för att de skall kunna agera utan att förhandla med bidragsgivarna (så var det åtminstone i tiderna).

Wikimedia Foundation, Wikimedia Sverige eller svenskspråkiga Wikipedia kunde samordna aktionerna, också då det är upphovsmännen som formellt måste agera. Och det är ju i själva verket vad vi håller på med här, än mer om vi lyckas skapa ett projekt för detta. Om vi behöver jurist (t.ex. om någon vägrar rätta sig) kunde denna anlitas via Wikimedia Sverige. Så länge upphovsrättsbrotten görs i Sverige är det inte mycket man skulle vinna genom att dra in WMF.

--LPfi 14 september 2010 kl. 13.49 (CEST)

Jag har helt klart för mig att Wikipedia inte har någon upphovsrätt och att det är de enskilda "upphovsmännen"" som får hävda sina rättigheter. Det är inte enkelt att veta vilka krav var och en ska ställa och formulera detta, som borde ha samordnats centralt på så sätt att upphovsmännen kunde fått en färdig text att tillhandahålla den som brutit mot licensen.

Detta är vad jag hoppades på.

Jag har insett att den svenska ideella föreningen Wikimedia är till för annat än att samordna aktionerna vid licensintrång. Vi får tydligen förlita oss på att enskilda "upphovsmän" visar större intresse för detta inte ovanliga problem. ////Mvh--Quadrigarius 14 september 2010 kl. 14.54 (CEST)

Det kan kanske tänkas att föreningen skulle vilja lägga pengar på att anlita en jurist för att ta fram lite juridiska riktlinjer kring licensintrång av den här typen, och kanske rentav ta fram en standardtext vi enskilda upphovsrättsinnehavare kan använda när vi vill göra något åt licensintrång? Plrk 14 september 2010 kl. 18.38 (CEST)

(Om idén känns rimlig: motionera till årsmötet!) Plrk 14 september 2010 kl. 18.39 (CEST)

Jag tycker att det är en bra idé. Man kanske också kan tänka sig att föreningen kan tänka sig att hjälpa bidragsgivare som vill hävda sina rättigheter med juridiska omkostnader? Pavl 14 september 2010 kl. 19.15 (CEST)

Föreningen har faktiskt avsatt pengar och har tillsatt en grupp att nysta i upphovsrättsfrågor i allmänhet. Att dessutom genomföra ovanstående förslag tycker jag är en utmärkt idé. Tyvärr får man nog se verkligheten i att föreningens budget knappt räcker till en inledande konsultation med en advokatfirma. Är det någon som har koll på jurister i Sverige som skulle kunna tänka sig att ta sig an den här typen av fall pro bono?.--Ainali 14 september 2010 kl. 20.42 (CEST)

Hmmm, jag är inte intresserad av att bli krediterad för egen del. Det är En anledning till varför jag är anonym (finns fler anledningar). Undrar vad resultatet hade blivit om vi hade skapat en PD-encyklopedi istället? Färre bilder/illustrationer, Ja, men i övrigt? -- Lavallen 14 september 2010 kl. 21.39 (CEST)

Då skulle väl NE infoga de artiklar de saknar och upplever ha tillräcklig kvalitet, utan att kreditera Wikipedia. Eller kanske infoga hela Wikipedia, med "flagged revisions". Läsare skulle lära sig att allt av värde finns där, om NE lyckades balansera med vad de visar åt icke-betalande. NE skulle kunna både redigera själva och tillåta redigering, men Wikipedia skulle inte få använda de modifierade versionerna. Beroende på hur väl de och vi lyckas kunde svenskspråkiga Wikipedia dö bort.

Jag är också anonym här, men jag upplever att det är viktigt att vi har en copyleft-licens. Och jag är orolig för att en hel massa människor använder någon reklamfinansierad kopia, som länkas från lämpliga webbportaler. Om kopian inte har länkar till oss har de mänskorna ingen större chans att upptäcka vad de går miste om. En del av kopiorna gör sitt bästa för att låtsas som om de vore den riktiga Wikipedia.

--LPfi 15 september 2010 kl. 21.39 (CEST)

Intressant poäng! På Wikisource är det mesta materialet PD, till skillnad från här. Det finns böcker där som jag har sett vara till försäljning i nytryckt version i Indien. Om de lyckats sälja något är däremot osäkert.

En intressant fråga med Copyleft är om en rätten runt en sådan typ av licens någonsin löper ut, på det sätt som copyright gör?

Det ändrar dock inget för egen del, då jag är här för att lära mig själv. Resten är en bonus för vemhelst som tar sig rätten att utnyttja det... -- Lavallen 18 september 2010 kl. 10.04 (CEST)

Det är upphovsrätten som gör det möjligt att ställa copyleft-licensernas villkor (t.ex. att bearbetade verk ska fortsätta vara fria). Så när upphovsrätten för ett verk löper ut så kan man inte ställa krav om hur verken används, och man kan säga att licensen också löper ut. För Wikipedia-artiklar så är varje enskild version skyddad i typ 70 år (eller hur det nu är man räknar). När en artikel redigeras så får den nya versionen nytt skydd i 70 år, så den "senaste versionen" fortsätter vara copyleft så länge artikeln redigeras. /EnDumEn ✍ 18 september 2010 kl. 15.55 (CEST)

I ett par fall har Wikimedia Information Team uppmärksammats på brott mot upphovsrättslicensen, till exempel Balanssport.se. I de fallen har vi helt enkelt mailat företaget i fråga och påpekat upphovsrättsintrånget samt vad de måste göra för att få använda informationen. Ibland får man svar, ibland inte. Riggwelter 21 september 2010 kl. 12.15 (CEST)

Wikilänkar i citat

Rubriken ändrad. /NH 20 september 2010 kl. 21.53 (CEST)

Var nyfiken på andras synpunkter. Jag har själv regagerat då jag sett ord eller delar av ord i citat, eller delar av en boktitel interwikilänkas. Tycker det tenderar till att ta bort fokus från det faktum att texten är ordagrann återgivning och stör mig lite i läsningen. Jag har också tänkt att det riskerar att leda till att någon går in och korrigerar trasiga interwiklänkar till platsen eller personens namn här på wikipedia, vilket givetvis inte går då en titel är en titel och ett citat ett citat, oavsett vad artikeln här på wikipedia heter. Vore tacksam för synpunkter. För att förtydliga - hela boktitlar (liksom pjäs eller filmtitlar) ser jag inget problem att de interwikilänkas - även om de bör gå till filmen/boken/pjäsen och inte något annat, det är delar av dem, liksom delar av citat som känns knepigare. Tacksam för synpunkter mvh. --194.71.123.2 19 september 2010 kl. 15.39 (CEST) - ursäkta - var visst utloggad --FBQ 19 september 2010 kl. 15.39 (CEST)

Menar du verkligen interwikilänkar, d.v.s. länkar till andra språkversioner eller projekt? Sådana bör i princip aldrig finnas i löpande text. Menar du wikilänkar ser jag inte varför de skulle vara mer distraherande i citat än den vanliga texten, men ser heller inte att det skulle vara ett problem att ta bort dem ur citaten om de finns i omgivande text.

andejons 19 september 2010 kl. 16.15 (CEST)

Förlåt - wikilänkar. Jag tycker som sagt personligen att det upplevs distraherande när exempelvis en wikilänk i en boktitel länkar till ett ord i titeln i stället för boken själv.--FBQ 19 september 2010 kl. 16.21 (CEST)

Sagan om ringen - ja absolut. -- Lavallen 19 september 2010 kl. 19.13 (CEST)

Ungefär så, eller Mordet på orientexpressen, Gårdfarihandlaren, Vägen till Klockrike.--FBQ 20 september 2010 kl. 09.22 (CEST)

Vad sägs om Kort teckning af d:r Fjellstedts lif och werksamhet i de fall det finns då? Den länken finns under källor i Peter Fjellstedt. -- Lavallen 20 september 2010 kl. 12.20 (CEST)

Fast vi har väl som kutym att aldrig ha externa länkningar inne i själva artikeltexten? I övrigt känner jag ungefär som FBQ, även om jag nog även själv länkat något enstaka ord (t ex någon ovanliga historisk term) även i citat. /FredrikT 20 september 2010 kl. 12.37 (CEST)

I exemplet var det i källorna, inte i löptexten. -- Lavallen 20 september 2010 kl. 14.49 (CEST)

Jag ser inte något problem med att länka ord i citat. Däremot ser det illa ut att länka enskilda ord i titlar eller sammanhållna uttryck eller begrepp, såsom till exempel Sveriges riksdag. Ännu värre tycker jag att det är när första och andra ledet av ett sammansatt ord länkar åt olika håll. /Dcastor 20 september 2010 kl. 21.29 (CEST)

Jag tycker man i princip ska undvika att länka i citat. Detta eftersom man riskerar att antyda att de länkade orden har en mening som kan avvika från den de har i sitt sammanhang. Exempel: "Tysklands nationalsång, 'Enighet och rätt och frihet'". /NH 20 september 2010 kl. 21.53 (CEST)

Ovanstående är ytterligare ett exempel på en titel, precis som övriga exempel i diskussionen. Jag ser inte att samma problem normalt föreligger när det gäller citat. /Dcastor 20 september 2010 kl. 22.33 (CEST)

Jag anser att det borde vara självklart att länka från en levnadsteckning som en viss person skrivit till den biograferades artikel - om en hänvisning inte finns på annat ställe, då är det obehövligt. I övrigt får man använda sitt sunda förnuft. Som alltid skall man inte föras vidare till något helt annat. Det är dock lätt att glömma att kontrollera om så är fallet. Men själv störs jag alltid mer av utebliven wikifiering än av motsatsen. Fernbom2 21 september 2010 kl. 08.12 (CEST)

Hjälp till att göra Wikipedia mer heltäckande!

Plocka fram era specialuppslagsverk eller fackböcker och delta i Wikipedia:Veckans tävling/Saknade artiklar! I många projekt saknas ännu en ordentlig listning av vilka essentiella artiklar som saknas och nu har ni chansen att åtgärda det i en rolig tävling! Välj just ditt favoritområde och tävla om att vinna den Röda rosetten som prydnad på din användarsida. Jopparn 20 september 2010 kl. 20.00 (CEST)

Jag önskar alla som ämnar deltaga lycka till. Visst är det bra att göra uppslagsverket heltäckande på ett systematiskt sätt. Men själv tycker jag det är mycket mer stimulerande och insprirerande att byta färg på rödlänkar i artiklar och att skriva om sådant jag råkar hitta när jag sysslar med det. Både det mer planlösa och det organiserade arbetet behövs, det är jag övertygad om. De kompletterar varandra. En person som Hermann Mendel tror jag ingen ens skulle komma på att lista som saknad, men det är oerhört roligt att få lyfta fram honom och andra bortglömda gestalter från historien. Fernbom2 21 september 2010 kl. 08.19 (CEST)

...och vi bör ju heller inte glömma bort vår önskelista. Riggwelter 21 september 2010 kl. 12.10 (CEST)

Liten begynnelsebokstav

Hur skapar man en artikel med liten begynelse bokstav? -Josve05a ^{(d | b)} 21 september 2010 kl. 16.58 (CEST)

Du kan inte skapa den med liten begynnelsebokstav, men du kan få det första tecknet att vara litet i rubriken. Vilken artikel åsyftas? Tanzania 21 september 2010 kl. 17.14 (CEST)

Jag vill flytta Emachines till eMachines. -Josve05a ^{(d | b)} 21 september 2010 kl. 17.22 (CEST)

Se tex d'Arrests komet. Artikeln ligger i praktiken under D'Arrests, men genom det magiska ordet "DISPLAYTITLE" som finns i början så ser det ut som den ligger under d'Arr... -- Lavallen 21 september 2010 kl. 17.50 (CEST)

Jag har skrivit in det magiska ordet men det händer inget. -Josve05a ^{(d | b)} 21 september 2010 kl. 17.54 (CEST)

Detta borde ju användas för alla namn på "af" och "von". Jag åtar mig dock inte att göra ändringarna! Fernbom2 21 september 2010 kl. 18.03 (CEST)

Emachines ligger under rätt artikelnamn, se Wikipedia:Namngivning#Versalisering och textreklam. -- [ jiˈesˌdeːo ] 21 september 2010 kl. 18.44 (CEST)

sv.wiki demografi

Da jag via Wikipedia:Wikipediafrågor#sv.wiki demografi fick reda pa att det inte gjorts nagon riktig demografisk undersokning av sv.wikis bidragsgivare sa kom jag att fundera hur detta skulle kunna goras. Min tanke skulle vara att man anvander sig av en (extern) anonym undersokningsmetod dar kon, alder, geografi etc. kan anges och statistiken sedan kan exporteras och goras tillganglig. Innan dess maste jag dock veta om detta ar natt som anvandarna har ar intresserada av. /Lokal_Profil 15 september 2010 kl. 15.43 (CEST)

Vad är syftet med den föreslagna demografiska undersökningen? Är det bara för att stilla nyfikenheten eller finns det någon praktisk anledning till varför man skulle vilja samla in den informationen? / Sarnalios 15 september 2010 kl. 16.37 (CEST)

Det kan tänkas att den kan användas för att rekrytera nya användargrupper. Men det har gjorts liknande undersökningar på enwp-användare, jag gissar att det ser i stort sett likadant ut här. Plrk 15 september 2010 kl. 17.08 (CEST)

Det finns säkert fler anledningar till varför man skulle vilja genomföra en undersökning av denna typ. Min fråga gällde snarast om det var så att man redan hade en problembild klar för sig som en demografisk undersökning skulle kunna användas till att belysa. Eller om detta är en lösning som söker ett problem? Sarnalios 16 september 2010 kl. 23.14 (CEST)

Lokal Profil: hur skulle du kompensera för det faktum att bara vissa skulle fylla i enkäten, gissningsvis huvudsakligen aktiva meta-användare? Plrk 15 september 2010 kl. 17.08 (CEST)

Beroende på hur vi räknar är vi 100 eller 300 regelbundna bidragsgivare (mer om oss nedan). Av de icke regelbundna är det förutom sport och tv-entusiaster (mest yngre män) ett antal som vill promota något, och denna senare grupp består av cirka 30-40 åringar och en hel del kvinnor. Demografi bland de regelbundna bidragsgivarna, har i alla fall jag en ganska god hum om och än mer om vi satte oss ner två eller tre skulle vi ganska lätt kunna klicka i demografiuppgifter för de aktivaste bidragsgivarna med bara litet fel. Att jobba med enkät eller liknande skapar enligt min erfarenhet betydligt större fel, än den "enkla" metod jag beskriver ovan (och som sagt tror jag det är viktigt skilja på regelbundna och tillfälliga bidragsgivare).Yger 15 september 2010 kl. 17.24 (CEST)

Att anta saker om användargruppen baserat på egna erfarenheter är nog ett extremt trubbigt mått som jag inte skulle rekommendera. Då det inte går att göra fullständigt slumpmässiga urval av Wikipedia-användare är det förmodligen inte möjligt att på ett statistiskt säkerställt sätt reda ut den demografiska bakgrunden. Det gjordes en sådan här undersökning, där om jag inte minns fel alla användare fick en möjlighet att delta. Den undersökningen hade ju dock just de problem jag nämner ovan. En valfri poll där vem som helst som vill kan delta, kan aldrig bli vetenskaplig enligt statistisk teori. /Grillo 16 september 2010 kl. 04.24 (CEST)

Det är ett stort problem ifråga om också normal forskning. I enkätundersökningar kommer man sällan upp till 80 % svarande. Det är inte så farligt för uppgifter om medelsvensson, men om man vill studera en viss grupp på 10 % av urvalspopulationen (t.ex. alkoholister) så kan den vara så gott som helt frånvarande. I sämre undersökningar ligger man lätt under 60 % och då kan man räkna med en klar snedvridning också av medianvärdena. (Jag minns inte de typiska siffrorna säkert, kolla annanstans om ni skall använda dem.)

Det finns metoder att kompensera, till exempel kan man uppskatta bortfallet i den intressanta gruppen genom att kolla uppgifter som man vet att statistiskt skiljer den från andra (låga inkomster, ensamboende etc.). Det förutsätter förstås att man har koll på hur siffrorna borde se ut om gruppen var välrepresenterad. Så snart det finns utlänningar inblandade är sådant grunddata mycket svårare att få tag på (och att använda, om man inte frågar efter hemlandet). Kompensationsmetoden leder också att man ger stor vikt åt de individer i gruppen som faktiskt svarar, och de behöver ju inte alls vara representativa.

I WMF-enkäten kunde man ange användarnamn. Om en stor del lät bli har man ingen chans att kolla fördelningen mellan mer och mindre aktiva redaktörer, annat än den egna uppskattningen av aktiviteten, som kan vara fel med åtminstone en storleksordning.

Jag tror att Ygers metod, såsom han säger, ger mindre fel – om man är intresserad av de aktivaste användarna. Man måste förstås då också kolla statistik, så att t.ex. användare som inte syns i metadiskussioner inte glöms bort. Om man är intresserad av alla användare är sannolikt enkäten betydligt bättre trots allt. Men resultaten måste tolkas med uppmärksamhet på sannolika felkällor (undvika att rapportera variabler som kan antas korrelera med svarssannolikheten).

Med ett mindre urval skulle man sannolikt ha bättre koll på felen. Vid enkäter bör man följa upp och påminna dem som inte svarar självmant. Om de vet att de är en av femhundra utvalda är chansen för svar antagligen större än om enkäten riktas till alla.

--LPfi 16 september 2010 kl. 12.19 (CEST)

Tja, så länge man redovisar hur man fått fram sina resultat och deras brister spelar det väl ingen roll? Ett resulat är ett resultat, med brister och fel. -- Lavallen 16 september 2010 kl. 14.43 (CEST)

Varför komplicera saker, skapa en sida och gör en tabell med olika parametrar typ kön, födelseår, födelselän, bostadslän, land, civilstånd, aktivitetsnivå, utbildningsnivå, parti, religion, skostorlek, favoritfärg whatever och så kan de som är intresserade fylla i vilka de parametrar de vill. Självklart blir det inte vetenskapligt, men det ger kanske någonslags bild i allafall. Alla parametrarna ska självklart vara frivilliga, och vill man inte logga in med namn så kan man ju logga ur när man fyller i tabellen. / Elinnea 18 september 2010 kl. 10.29 (CEST)

Psis, tänk på alla kundundersökningar man får fylla i på nätet för att beskriva vad man tycker om en viss sida. Ofta får man fylla i enkäten innan man sett mycket mer än förstasidan, och knappt det. Och det betalar företagen pengar till de som genomför undersökningen för att få reda på! Samma sak när man ringer ett företag på telefon. "Stanna kvar och svara på några frågor." - Ni vet hur luddiga frågorna är och svaren blir därefter. Så man får inte vara kräsen.

Hmm, ingen har ännu ringt och frågat hur jag ska rösta... - Det var ovanligt! -- Lavallen 18 september 2010 kl. 14.00 (CEST)

Varför komplicera saker? Jag upprepar: Lögn, förbannad lögn, statistik. Om man inte vet vad man mäter (vilken population, hur värdena kvantifierats o.s.v.) får man inte ut någon kunskap, endast en kvasivetenskaplig bekräftelse på sina fördomar (i de fall utslaget är i den riktning man väntat sig).

Om man redovisar metoden så kan de som förstår sig på statistik se att det är frågan om nollforskning, vilket förstås är en uppenbar fördel. Tyvärr ingår inte tillräcklig kunskap om sådant i skolbildningen, inte ens i de flesta universitetsprogram. Många godhjärtade mänskor kommer att ödsla tid på att fylla i undersökningen. (Icke-anonyma svar kan förstås vara intressanta på samma sätt som mallar på användarsidorna.)

Vad gäller kundundersökningarna har jag två alternativa teorier: antingen beställs de av folk som inte förstår sig på saken men känner sig viktiga då de redovisar resultaten eller så är de till för att kunden skall känna sig uppmärksammad.

--LPfi 20 september 2010 kl. 20.15 (CEST)

Klokt skrivet!Yger 20 september 2010 kl. 20.17 (CEST)

Da det inte verkade finnas ett intresse for undersokningen sa drar jag tillbaka mitt forslag. /Lokal_Profil 22 september 2010 kl. 16.44 (CEST)

Kyrkoråd i församlingsartiklar?

Jag har tänkt på det då och då men kommer nu till skott och öppnar en dialog om det hela: Är det encyklopedisk information att lista kyrkoråden i respektive församlingsartikel? Jag tycker det är det; det är trots allt dem som bestämmer över församlingens verksamhet. Nackdelen är att den måste uppdateras varje kyrkomandatperiod. Det akuta problemet kan man dock komma runt med att skriva mandatperioden i rubriken eller i stycket så kan man uppdatera efterhand sedan. Vad tycker ni? Obelix 17 september 2010 kl. 23.34 (CEST)

Talar vi om hela kyrkorådet? Borde det inte räcka med ordföranden? Viktigast i mitt tycke är dock att ha med namnet på kyrkoherden (och gärna en längd med alla vederbörandes företrädare). /FredrikT 18 september 2010 kl. 00.14 (CEST)

Varför bara ordföranden? Ordföranden har ingen formell mer makt än övriga styrelseledamöter, möjligtvis viss delegationsrätt. Nu kan jag inte på rak arm säga hur många som brukar finnas i kyrkoråden, men på vilket sätt är det problematiskt att lista 8-10 personer? Om man enbart listar de ordinarie ledamöterna och inte ersättarna tycker jag det är hanterbart. Kyrkoherden ingår i kyrkoråden. Han/hon ska också listas, det håller jag med om. Obelix 18 september 2010 kl. 00.19 (CEST)

Att lista hela kyrkorådet känns för mig som att lista samtliga ledamöter i kommunfullmäktige i en kommunartikel. Litet "overkill" med andra ord. Och väldigt mycket att uppdatera. /FredrikT 18 september 2010 kl. 00.26 (CEST)

Jag tycker inte att den jämförelsen håller. Kyrkorådet är den instans där besluten tas och det är de personerna som diskuterar och tar besluten i församlingens verksamhet, till skillnad från kommunfullmäktige som tar beslut om mer övergripande frågor som rör hela kommunen där besluten egentligen redan är diskuterade och fattade i annat organ - oftast i nämnderna men ibland i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige är dock ett spel för gallerierna. Kyrkorådet däremot är det organ som sagt som både diskuterar och tar besluten för den specifika församlingsverksamheten. Obelix 18 september 2010 kl. 00.29 (CEST)

Möjligen kan man länka till en extern lista, så faller uppdateringsansvaret på kyrkorådets webmaster. 178.30.49.121 18 september 2010 kl. 00.43 (CEST)

Frågan var ju om det var encyklopedisk information att inkludera här eller inte, och jag har svårt att se att detta skulle vara svårare att uppdatera än landstingsråd, kommunalråd osv. Dessutom handlar det om att vara lättillgänglig med information. Församlingarnas hemsidor är ofta så bristfälliga att de inte ens har listat kyrkoråden, trots att kyrkorådet tillsammans med kyrkoherden är ansvarig för verksamheten. Informationen går dock att hitta från redovisningen av valresultatet.Obelix 18 september 2010 kl. 00.49 (CEST)

Antingen är kyrkorådsledamöterna encyklopediskt relevant och förblir det även efter mandatperiodens utgång eller så är de inte relevanta alls. Att de skulle vara relevanta bara under sittande period är recentism i sin allra tydligaste form. Följaktligen handlar det om betydligt fler än 8-10 personer per församling. /Dcastor 18 september 2010 kl. 01.25 (CEST)

Kyrkorådsledamöter är - efter statskyrkans avskaffande - formellt att jämställa med styrelseledamöter i vilken förening som helst. Visserligen är Svenska kyrkans församlingar ofta stora och medlemsrika, men informationen om representationen i deras olika organ på lokal nivå får nog i första hand ses som en intern angelägenhet. En förteckning över kyrkoherdar känns motiverad i ett historiskt perspektiv, men nutida kyrkoherdar är kanske inte (såvida de inte är encyklopediskt relevanta av egen kraft) heller självklara. Janders 18 september 2010 kl. 06.51 (CEST)

Instämmer med Janders till fullo. Församlingarna är relevanta främst som geografiska enheter, inte som föreningar, det är därför de är med här. / Elinnea 18 september 2010 kl. 10.20 (CEST)

Relevansen borde bygga på att Statskyrkan utgjorde en del av det officiella Myndighetssverige. Inte alla församlingar var territoriella.--Edaen 18 september 2010 kl. 10.29 (CEST)

Utgjorde, ja, men inte så idag. Idag är SK's församlingar bara en församling/förening i mängden, ofta med stort antal medlemmar, men knappast mer än så. -- Lavallen 18 september 2010 kl. 14.06 (CEST)

Kan man tolka konsensus som att ordföranden i kyrkorådet per församling kan vara relevanta av andra meriter, men inte per automatik, samt att det vore att föredra att upprätta kyrkoherdelängder per församling genom tiderna? Åtminstone historiskt hade väl rimligen kyrkoherden också rätt så mycket makt i trakten och kanske kan vara relevant för egen artikel? När vi var i Fru Alstads kyrka (tror jag det var) på Skånesafarit gick jag in i sakristian och fotograferade av en mängd porträtt på gamla kyrkoherdar, så någon betydelse måste de ju ha haft... /Grillo 18 september 2010 kl. 16.05 (CEST)

Jag tycker det är fel att jämföra Svenska kyrkan med vilken förening som helst. I många små byar utgör Svenska kyrkans verksamhet i stort sett den enda verksamheten som finns i bygden. Svenska kyrkan är inte vilken förening som helst med den storlek kyrkan har. Jag inser dock att jag verkar vara ensam om den åsikten, men jag tycker kyrkoherden alltid bör anges, även de nutida. Varken församlingarna eller pastoraten är dock knappast dugligt som geografiska enheter. Obelix 18 september 2010 kl. 16.23 (CEST)

\unindent SK är stor, bara i svensk perspektiv. Jesu Kristi Kyrka är långt större än hela Sveriges befolkning... Till och med Jehovas är jämförbara i storlek med SK. -- Lavallen 18 september 2010 kl. 16.29 (CEST)

Församlingarna är också väldigt intressanta av det skälet att kyrkan hade ansvaret för skolan. Det bör gå lätt att utläsa pastorats och stiftstillhörighet m.m. för en godtyckligt vald tidpunkt ur församlingsartiklarna.--Edaen 18 september 2010 kl. 18.59 (CEST)

Allt är relativt. Domprostar är väl i högre grad än kyrkherdar relevanta. Jag tycker definitivt att regementschefer är mer relevanta än kyrkoherdar. Häradshövdingar borde också vara mer relevanta än kyrkoherdar, annars kan jag mycket väl tänka mig att även dessa borde kunna få artiklar här på wikipedia. Lämpligen kan jag nog då tycka att åtminstone de främsta och mest inflytelserika pastorerna inom några av de större frikyrkorna, EFS, Missionsförbundet, Baptisterna, Pingsvänner och Frälsningsarmén också förtjänar artiklar.--FBQ 19 september 2010 kl. 20.34 (CEST)

Den historiska listan över kyrkoherdar (series pastorum), där betydligt fler än idag förtjänar egna artiklar, som FredrikT talar om, är av stort allmänintresse. Däremot menar jag bestämt att inte ens kyrkorådets (eller kyrkonämndens) ordförande, som enligt flera domar har ett särskilt ansvar för verksamheten, hör hemma i en encyklopedi. Visst kan man även där göra en historisk lista - det är inte så svårt, eftersom de fram till 1962 i princip sammanfaller med kyrkoherdarna och i många fall gjorde så även under följande decennier. Sedan relationsförändringen för snart elva år sedan är de självskrivna ledamöterna inte valbara till ordförandeposten, men de kunde sitta kvar den då pågående mandatperioden ut, d v s t o m 31 december 2001. Fernbom2 19 september 2010 kl. 09.28 (CEST)

Bara för att det vore bra om de flesta gör lika, om man vill börja med en lista över några socknars kyrkoherdar, var bör dessa ligga? I socken-, kyrko- eller församlingsartikeln? Oavsett om alla bör ha egna artiklar eller inte tycker jag gott att en lista över dem är helt på sin plats.--FBQ 20 september 2010 kl. 08.02 (CEST)

Listan är relevant och bör ligga i församlingsartikeln. /Dcastor 20 september 2010 kl. 13.40 (CEST)

Ok. Fast för att få ett förtydligande, hur görs med de socknar som idag har upphört? Skall kyrkoherdarna ligga i den nya storförsamlingen eller i sockenartikeln?--FBQ 21 september 2010 kl. 01.19 (CEST)

Det rimliga tycker jag är att lägga det i församlingens artikel, oavsett om det är en nuvarande eller tidigare församling. Om man av någon anledning valt att avhandla en före detta församling inom ramen för den nuvarande församling där den nedlagdas område ingår så läggs rimligen även listan där. /Dcastor 21 september 2010 kl. 01.26 (CEST)

Egentligen hör de hemma i pastoratsartiklarna. Det vore önskvärt att de historiska enheterna fick egna artiklar, även om deras huvudsakliga funktion före 1989 var just att vara kyrkoherdens verksamhets- eller ansvarsområde (beroende på om det fanns en mer eller mindre självständig komminister i en del av pastoratet, vilket var vanligt under 1900-talet). Fernbom2 21 september 2010 kl. 08.02 (CEST)

Orsaken till att jag frågade var att icke-existerande församlingar i allmänhet omdirigeras till socknen. Innan vi skapar fler kategorier ville jag påminna om att stora delar av Halland fortfarande saknar såväl socken, landskommuns- som församlingsartiklar - delvis appropå önskelistor i diskussionen nedan.--FBQ 22 september 2010 kl. 10.54 (CEST)

Noter och redigeringar, en djungel

Jag tror att frågan varit uppe vid flera tillfällen, dock utan märkbart resultat. Alltså, då en artikel försetts med ett antal noter, låt säga >10 stycken och där dessa källor emellanåt omfattar flera raders text, blir redigeringarna minst sagt röriga eftersom noter och text smälter ihop. Finns det verkligen ingen annan lösning på den problematiken? Ymer 18 september 2010 kl. 20.30 (CEST)

Det går ju att göra en mall av själva referensanropet. Det kortar ner en hel del... -- Lavallen 18 september 2010 kl. 20.37 (CEST)

Det är på väg en lösning, som kommer i utrullning tre från usabilityprojektet, kallat collapsible templates. då kommer man att kunna välja att slippa se hela mallen när man är i redigeringsläget. Utkast kan ses här.--Ainali 18 september 2010 kl. 21.12 (CEST)

Tack, och du menar säkert väl, men rörigare sida än den som du länkar till får man leta efter ;-) Lavallen, vad menar du med "referensanropet"? kanske hänger jag inte med i terminologin. Vad jag själv skulle önskat, vore egentligen samma system som används i den tryckta litteraturen, där noterna numreras i löpande ordning och där all text hamnar under eget stycke. Avvaktar med spänning "Citronen". Må den inte bli för besk! Ymer 18 september 2010 kl. 22.16 (CEST)

Att skriva "Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.<ref name="Johnson_2001">{{Science ref/47}}</ref>" tex. Där "Mall:Science ref/47" är en tänkt referens i tidskriften Science. -- Lavallen 19 september 2010 kl. 08.18 (CEST)

Det är just därför som jag väldigt sällan använder noter för referenser till källor. Referenser till källor lägger jag i stället direkt under rubriken ==Källor==. Då kan jag använda noterna till noter i stället. /Kemikungen 18 september 2010 kl. 23.22 (CEST)

Nu förstår jag inte, hur menar du? om du använder noter till noter uppstår väl samma problem? jag menar att det viktigt att vi notbelägger artiklarna med källor, och att tekniken bakom detta inte ska utgöra ett hinder/problem. Jag hävdar dessutom att detta t.o.m minskar produktivitetet på wp. Ymer 19 september 2010 kl. 00.01 (CEST)

Jag menar att om jag skriver <ref>blaha</ref> så är det dels text och inte någon esoterisk mall, dels är det text som även i redigeringsläge passar in i sammanhanget. Ska man använda noter för att visa vilka fakta som kommer från vilken källa så kommer varje mening att vara full med nötter, vilket klart minskar läsbarheten även i den färdiga artikeln och inte bara i redigeringsläge. /Kemikungen 19 september 2010 kl. 10.41 (CEST)

Jag missförstår kanske problematiken, men ett sätt att slippa ha jättelånga källhänvisningar insprängt i löptexten är att lägga själva källhänvisningarna längst ner på sidan under källrubriken och använda motsvarande <ref name>-tagg i löptexten. Se Användare:Knuckles/Referenstest för exempel. Nackdelen är att det visas [1], [2], [3], [4] under Källor-rubriken. Detta kan man kanske få bort på nåt vis? //Knuckles...wha? 19 september 2010 kl. 00.13 (CEST)

Nu börjar det likna något! men kan du samtidigt vara sidspecifik i varje not? att siffrorna visas under källrubriken blir här logiskt. Ska titta närmare på din lösning, kanske går den att putsa vidare på (om du tror att den kan bli allmänt accepterad på wp?). Ymer 19 september 2010 kl. 00.25 (CEST)

Jag tycker att Knuckles idé är bra - dvs att placera de långa källtexterna i ett separat fält som man sedan kan referera tillbaka med med hjälp av id-nummer. Det kräver nog dock som så mycket annat en mycket mer omfattande diskussion än på svwp:s bybrunn, eftersom det för att kunna införas skulle kräva en omskrivning av programvaran... Ainalis länk visar på att de som jobbar med användarvänligheten komnmit en bit, men nog inte tänkt lika radikalt som Knuckles ovan. /Grillo 19 september 2010 kl. 05.45 (CEST)

Det är inte säkert att det kommer att krävas förändring i programvaran, kanske det bara krävs ett hack i en css nånstans. Det kan säkert snillen som Caesar, Lavallen, Sertion eller Fluff fundera ut. //Knuckles...wha? 19 september 2010 kl. 07.56 (CEST)

Fördelen med att blanda referenser och löptext är att om man kopierar ett stycke text så följer referenser automatiskt med. Jag tycker stället att det enklaste vore att ref-taggarna visas med en annan färg i redigeringsfönstret. Exempel:

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. <ref>Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.</ref> Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum. AlphaZeta 19 september 2010 kl. 08.03 (CEST)

Annan färg har jag också tänkt på, men är det möjligt? upplever inte att kopiering av textstycken är speciellt vanligt, så det borde inte vara ett hinder. Men du har förstås rätt i sak. Att scrolla ner till referenstexten är i majoriteten (min uppskattning) av artiklarna inget större problem. Detta görs ju idag med artiklar som endast har ==Källor== (Tryckta- Webb-). Kanske måste vi göra vissa eftergifter t.v. för att uppnå den fördelen som en renare redigeringstext innebär ...? Ymer 20 september 2010 kl. 10.06 (CEST)

Även en kort artikel trasas snart sönder av några få noter i edit-läge; Andreas Andersen. Hur skulle man kunna göra istället? Ymer 20 september 2010 kl. 13.37 (CEST)

Kolla hur enwp har gjort: i reflistmallen. Det kanske kan vara något? Nu har jag länge varit emot att ha referenserna som en mall, men om det underlättar nothanteringen kanske det är att föredra. /Grillo 22 september 2010 kl. 11.51 (CEST)

Om jag förstår problemet och knuckles förslag på lösning rätt så finns den möjligheten redan inbyggd i referens-systemet, se till exempel socialhistoria. //Kaj 22 september 2010 kl. 12.08 (CEST)

Det blir onekligen lättare att redigera med en reflista längst ner och slippa leta efter refname=(webref) när texten har stuvats om och den inte längre är införd första gången källhänvisningen används. Exemplet socialhistoria är ännu smidigare men blir det inte bökigt att hålla reda på en massa referenser i mallars som riskerar att ändras obetänksamt? --Mercurial 22 september 2010 kl. 12.52 (CEST)

Att skriva populärt

Letade egentligen efter information om stjärnströmmar när jag hittade den här artikeln: [4]

Kanske ovidkommande, men jag tyckte att den tangerande flera problem som dyker upp även när man skriver artiklar på wikipedia :-)--FBQ 22 september 2010 kl. 12.24 (CEST)

Ordboksartiklar

För att Wikipedia ska bli en komplett encyklopedi så föreslår jag att artiklar med ovanliga ord borde tillåtas. Jag tänker då på ord som oomkullrunkelig (obestridd), abstrus (svårförståelig), knäsätta (godkänna), luguber (dyster och skrämmande), petimäter (överdrivet noggrann person.). Detta är ord som förekommer i andra uppslagsverk såsom Nationalencyklopedien och jag kan inte se vilken skada det skulle vara att även ha dem här på Wikipedia. Man skulle kunna ha som regel att om ett ord finns i en annan större encyklopedi så skall det även ha relevans för oss. AlphaZeta 22 september 2010 kl. 14.33 (CEST)

Varför göra detta när systerprojektet Wiktionary specialicerar sig på ord och uttryck? Det leder väl till onödigt dubbelarbete? /Diupwijk 22 september 2010 kl. 14.41 (CEST)

Jag tycker dock att man borde kunna omdirigeras till wiktionary, alternativt se en spegelsida här. Det skulle öka användarvänligheten. Spegelsidor borde väl inte vara omöjligt? Tanzania 22 september 2010 kl. 15.03 (CEST)

Jag håller med Diupwijk, ser ingen anledning att införa rena ordboksartiklar på Wikipedia när vi har Wiktionary. Jag tycker inte heller att man bör omdirigera artiklar på Wikipedia till Wiktionary. /-nothingman- 22 september 2010 kl. 15.09 (CEST)

Jag tror att många kommer till Wikipedia för att få svåra ord förklarade. Jag kan inte se att det skulle försämra Wikipedia om någon (=jag) skulle vilja göra det som Diupwijk tycker är onödigt dubbelarbete och lägga in en bunt sådana förklaringar. Det är oproblematisk information som inte behöver uppdateras till skillnad från de flesta andra artiklar. Bara fördelar, finns absout inga nackdelar. Dom som tycker det är onödigt kan syssla med något annat och kommer inte på något sätt lida av det. AlphaZeta 22 september 2010 kl. 15.31 (CEST)

Som Diupwijk visar ovan går det alldeles utmärkt att wikilänka till Wiktionary härifrån. Den möjligheten borde räcka ganska långt. Rena omdirigeringar funkar dock inte utan vidare - se Användare:Lsj/wikttest. Finns det något knep där som jag har missat? Skulle det gå att fixa? Lsj 22 september 2010 kl. 15.43 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Håller helt med AlphaZeta. Dessutom skapar sådana artiklar antagligen mer trafik till Wiktionary, som jag upplever att inte många känner till. (Då utgår jag alltså ifrån att det även länkas vidare till Wiktionary från WP-artikeln.) /Jssfrk 22 september 2010 kl. 15.44 (CEST)

Men allvarligt, vad är problemet med spegelsidor? Det är ju inget merarbete för oss och ökar användarvänlighten. Tanzania 22 september 2010 kl. 15.45 (CEST)

De exempel som nämns här ovan ser jag inget behov av - skulle aldrig komma på tanken att länka till dem. Däremot kan jag tycka att man i andra fall har varit för snabb att döma ut artiklar som hörande hemma i Wiktionary. Gör reklam för det projektet i stället för att blanda ihop två typer av lexika! Fernbom2 22 september 2010 kl. 15.56 (CEST)

På enwp har de en ruta som kommer fram om det man söker på inte finns, där man kan hitta resultat på andra projekt. Tanzania 22 september 2010 kl. 16.00 (CEST)

Kolla [5]. Tanzania 22 september 2010 kl. 16.01 (CEST)

Vi har kanske olika inställningar på enwp, varför jag ingenting ser där. Däremot får jag upp en länk till wikt: om jag klickar på en rödlänk här på svwp. -- Lavallen 22 september 2010 kl. 16.11 (CEST)

Det sistnämnda tycker jag är ett bra sätt att koppla Wikipedia till Wictionary. Möjligtvis kan hänvisningen göras mer synlig? /-nothingman- 22 september 2010 kl. 16.15 (CEST)

Är det bara jag som får upp en ruta där det bl.a står: "Om du sökte efter ett ordboksord finns ordet möjligen i Wiktionary" och med en länk till artikeln luguber på Wikitionary när jag klickar på luguber? Varför räcker inte det? Självklart ska vi inte ha ordlisteord här lika lite som vi bör ha nyhetsartiklar här, när vi har Wiktionary och Wikinews. Att gå till Wikipedia för att söka information om svåra ord är ju som att gå till frisören om man vill ha skorna omklackade, det här är uppslagsverksdelen av projektet, inte ordlistedelen. Var sak på sin plats. Ordlisteord i ordlistan. Encyklopediska artiklar i uppslagsverket. Nyhetsartiklar på Wikinews etc. Wikipedia är inte platsen för all världens vetande. / Elinnea 22 september 2010 kl. 16.28 (CEST)

Nej, du är inte den enda. Men länken är längst ner i en lista och står inte ut på något sätt, så jag tycker det helt klart verkar vara poäng i att hämta inspiration från hur de gjort på enwiki.

andejons 22 september 2010 kl. 16.54 (CEST)

Instämmer! /-nothingman- 22 september 2010 kl. 17.00 (CEST)

Jag har ingen länkning över huvud taget, och saknar det.. Det skulle nog öka användarvänligheten. Tanzania 22 september 2010 kl. 17.08 (CEST)

En missuppfattning. NE länkar till "Svensk ordbok" när de tar fram ordförklaringarna. Precis som Wikipedia skiljer NE på encyklopedi och ordböcker. //StefanB 22 september 2010 kl. 17.58 (CEST)

Om man måste använda vissa komplicerade ord så tycker jag att det funkar bra med en Wiktionarylänk. Se exempelvis lösningen i artikeln Hagaparken och ordet "pelouserna" - en ganska bra lösning tycker jag. --AHA 22 september 2010 kl. 18.12 (CEST)

Jag tycker inte att den behövs, eftersom det står "franska för gräsmattor" efter. Vore det inte bättre att där länka till Hagaparkens pelouse? / Elinnea 22 september 2010 kl. 18.37 (CEST)

Detta var bara ett exempel på hur man kan göra. --AHA 22 september 2010 kl. 18.56 (CEST)

Wiktionarylänken när man klickar på en rödlänk har jag aldrig lagt märke till överhuvudtaget. Den skulle behöva bli mycket tydligare för att vara till verklig nytta. Det måste synas att detta är en länk där man faktiskt kan hitta det man söker och inte bara en länk till någon trist text om nånting annat som man inte bryr sig om -Laxskinn 22 september 2010 kl. 23.30 (CEST)

Personligen tycker jag det var synd att Wikipedia delades upp i Wikipedia och Wiktionary. Men nu har det tyvärr blivit så. Programvaran och sökfunktionen borde dock uppdateras så att det blir enklare att hitta ordboksartiklar. --Petter 22 september 2010 kl. 23.32

Många ordbokshänvisningar i Wikipedia har handlat om riktigt dåliga substubbar, som aldrig kan bli en riktig encyklopedisk artikel. Då har wikipedianerna velat bli av med den, men det betyder inte att wiktionary vill ta emot skräpet. Fallen då en riktigt bra ordboksartikel har råkat bli skriven i Wikipedia torde vara lätträknade. Och frågan är väl om Wiktionarys uppslag om just luguber och abstrus är så mycket att hänga i granen. Hjälp gärna till att förbättra dem.

Wiktionary behöver fler medarbetare. Wiktionary är ett märkligt djur, där alla ord på alla språk definieras i alla språk av Wiktionary. För svenska ord, är det främst svenska Wiktionary och engelska Wiktionary som är aktiva. Skillnaden är vilket språk som används till rubriker och ordens förklaring. Det finns likvärdiga artiklar om wikt:längre på svenska Wiktionary och wikt:en:längre på engelska Wiktionary. Ibland kan engelska Wiktionary ha en bättre förklaring av ett svenskt ord än vad som finns i svenska Wiktionary, beroende på vem som råkat skriva den. De går inte i takt. Svenska Wiktionary har 23.000 svenska grundformer ("längre" är en böjd form, "lång" är en grundform). Engelska Wiktionary räknar statistiken lite annorlunda, men har ungefär hälften så många svenska ord. En bra svensk ordbok borde ha 120.000 grundformer, så väldigt mycket arbete återstår. Men det har hittills utförts av väldigt få deltagare, så några fler deltagare kan göra en stor skillnad. --LA2 23 september 2010 kl. 00.19 (CEST)

Jag har svårt att uppbåda någon större entusiasm för att arbeta med en svenskspråkig ordlista över svenska språket när SAOL, som är i det närmaste normerande, finns gratis tillgänglig på internet (om än med ett katastrofalt användargränssnitt). Jag har helt enkelt svårt att se behovet. /Dcastor 23 september 2010 kl. 01.23 (CEST)

SAOL är en ordlista, Wiktionary är en ordbok. SAOL innehåller ju till exempel varken etymologi, fraser eller exempelanvändning. /Jssfrk 23 september 2010 kl. 09.08 (CEST)

Och SAOB (Wiktionarys motsvarighet) är inte färdig efter 230 år... /Grillo 23 september 2010 kl. 12.54 (CEST)

Håller med AlfaZeta. Vissa ord som anses vara ordboksartikel som t.ex. Härskare som det finns mycket att skriva om borde finnas även här på svwp. --NERIUM 23 september 2010 kl. 21.08 (CEST)

LiquidThreads

LiquidThreads har aktiverats på till exempel svenska Wikisource och ungerska Wikipedia, med fler språkversioner på gång. Denna programvara bör installeras även här på svenska Wikipedia. Detta kommer inte att påverka existerande diskussionssidor, utan den nya diskussionen aktiveras sida för sida genom att skriva in {{#useliquidthreads:1}}. Då detta nu har installerats på så pass stora språkversioner som ungerska, tycker jag att vi bör begära att programvaran installeras även här. Installationen av programvaran kommer i sig inte att påverka något, utan vi bestämmer själva hur funktionen skall användas. --Petter 6 september 2010 kl. 20.52

Mja, det finns ett par olika sätt att installera LT. Att man får opta in som default vilket Petter beskriver, eller med LT som default och man får opta ur med: {{#useliquidthreads:off}} istället. På WS har vi Petters variant installerad för tillfället, om vi ska byta till det senare har det funderats på och jag vet ärligt inte vilket som är bäst. Mer Java-strul blir det i vilket fall, samt två nya namnrymder. "Thread" och "Summary", där motsvarande disksidor heter "Thread talk" och "Summary talk", på ren svenska... Namespace 90-93. -- Lavallen 6 september 2010 kl. 22.09 (CEST)

Jag tycker opt-in känns bättre istället för att införa det på ett bräde. På så sätt kan vi testa funktionen i liten skala först. --Petter 7 september 2010 kl. 08.27

Vill ni "testa funktionen" så tycker jag ni ska gå till min disksida (eller aktivera funktionen på er egen disk om ni har SUL) på Wikisource, diskutera lite, vad som helst. Det stör knappast. För att ta bort funktionen från ett projekt när man bestämt sig för att man inte gillar den, är knappast ett alternativ. Jag tror inte idag ens det är tekniskt möjligt att ta bort en namnrymd efter att den installerats... -- Lavallen 7 september 2010 kl. 08.58 (CEST)

Jag brukar i allmänhet inte ha synpunkter på ny funktionalitiet, som när interfacet ändrades för några månader sedan - det brukar vara trögt att ändra men sedan vänjer man sig vid det nya. Just liquid thread är jag dock minst sagt frågande för. Jag har varit med i ett projektgrupp där det användes och jag upplevde klara försämringar gentemot idag. Den modellen är enligt min mening bara att föredra när det är riktigt många parallella diskussioner som pågår (eller när det förekommer mycket diskussion i gamla ämnen), och när det som på sv:wp oftast bara är några få så är det mest nackdelar och blir svårare följa inläggen. Även här på Bybrunnen upplever jag det bara är på de handfull senaste som det pågår diskussion.Yger 7 september 2010 kl. 08.41 (CEST)

Att det bara pågår diskussion längst ner på Bybrunnen är ju för att det är så svårt att följa diskussionerna! Själv orkar jag oftast bara gå igenom de fem-sex sista diskussionerna på Bybrunnen. Med liquid threads kan man bevaka separata diskussioner och om det kommer något nytt inlägg ploppar den diskussionstråden längst upp. Det gör att det blir lätt att följa alla diskussioner, inte bara de som råkar ligga längst ner. Att det bara är två-tre diskussioner aktiva åt gången på Bybrunnen är alltså en effekt av dagens usla diskussionssystem. /Grillo 7 september 2010 kl. 11.17 (CEST)

Tänkvärt, det kanske blivit färre nyöppnade trådar om socknar med LT? Men ändå jag uppfattade LT som att man först får veta ett inlägg skett och sedan klickar man på tråden för att se det, dvs två moment istf dagens ett (om än med en del rullande).Yger 7 september 2010 kl. 13.26 (CEST)

En stor fördel som jag sett är att det inte går att "trixa" i andras inlägg utan att det blir väldigt synligt. En nackdel är att en tillbakarullning (ännu) inte tar bort nyintroducerade troll-trådar. Det går dock att lösa genom att tömma inlägget tillsammans med rubriken. En administratör kan radera en nyintroducerad tråd. Orsaken till denna skillnad är att varje inlägg ligger på en egen sida... -- Lavallen 7 september 2010 kl. 15.51 (CEST)

Har provat runt lite på min och Lavallens diskussionssida på Wikisource och jag måste säga att det fungerar riktigt bra. LiquidThreads är i mitt tycke väldigt fult ur grafisk synpunkt, men funktionaliteten väger helt klart över. Så summa summarum är att det här är något som vi borde införa på det mest använda diskussionssidorna snarast, åtminstone om jag fick bestämma. Jopparn 12 september 2010 kl. 20.30 (CEST)

Efter att ha ställt en fråga på Wikisource mötesplats måste jag säga att jag älskar de flytande trådarna. Inför snarast! /Jssfrk 25 september 2010 kl. 14.18 (CEST)

Jag har testa LiquidThreads vid olika tillfällen och gillar dem skarpt, om vi kör på opt-in varianten så kan vi ju också börja i lite skala som sades här ovan. MiCkE 25 september 2010 kl. 14.42 (CEST)

Ugglanartiklar med inaktuella uppgifter inom juridik och medicin

Det finns några artiklar i behov av språkvård i Kategori:Ugglanspråk, vilka dock inte bara behöver en språklig översyn, utan dessutom innehåller gamla uppgifter. Här behövs det hjälp av personer insatta i juridik respektive medicin: Bevakning (juridik), Legalservitut och Hjulbenthet. De behöver helt andra källor än NF från början av förra seklet. Som artiklarna är nu kan de i princip lika gärna raderas. Min uppmaning är därför: Har du kunskaper och källor inom dessa områden, hjälp till och skriv om artiklarna.--Historiker 19 september 2010 kl. 14.28 (CEST)

Artiklarna Bevakning (juridik) och Legalservitut kan lugnt föpassas till rättshistorien. Det finns nu en ny artikel om Bevakning i konkurs. Det finns också en hyfsad artikel om servitut ///Mvh--Quadrigarius 19 september 2010 kl. 16.56 (CEST)

Jag tycker gott att vissa uggleartiklar kunde raderas. Jag försökte länge förbättra stadsgas, men man borde nästan vara en pensionerad professor i energiteknik med specialintresse för äldre teknik för att förstå vad ugglan egentligen menar med vissa saker. Allt är framställt på ett så ålderdomligt, kryptiskt och troligtvis grovt felaktigt sätt om man jämför med dagens vetenskapliga språkbruk. --Ion-5 20 september 2010 kl. 18.32 (CEST)

Det är möjligt att den tekniska terminologin är föråldrad, men de historiska uppgifterna är av stort intresse. I vissa fall kan det dock krävas urskiljning och gott omdöme för att avgöra vad som bör tas med från artiklarna i Ugglan och vad som saklöst kan strykas. Obearbetad text från ett hundra år gammalt uppslagsverk hör givetvis inte hemmma här! Fernbom2 21 september 2010 kl. 08.05 (CEST)

Jag ser nästan ugglan som en primärkälla som en van forskare borde tolka. Att basera en artikel, om än historisk, på ugglan, ser jag som egen forskning. Då talar jag främst om artiklar om naturvetenskap och teknik. --Ion-5 21 september 2010 kl. 16.58 (CEST)

Nu är de gamla juridikartiklarna omdirigerade till de nyare. Då är det bara Hjulbenthet kvar. Frågan är om den skall raderas?--Historiker 22 september 2010 kl. 19.59 (CEST)

Absolut inte, varför skulle den raderas för? Nitramus 22 september 2010 kl. 21.08 (CEST)

Jag anser att artikeln i sig är relevant, men den nuvarande versionen har allvarliga brister, då den bygger på NF från början av förra seklet. Dels måste språket ses över, vilket jag skulle kunna göra, men i detta fall är det slöseri med arbete, då det finns grundläggande fel i den och den måste bygga på modern medicinsk litteratur. Jag har tagit upp artikeln här för att få någon medicinskt kunnig att göra om artikeln i grunden.--Historiker 24 september 2010 kl. 19.32 (CEST)

Jag har nu skrivit om artikeln enligt ditt önskemål. Källor kommer. Nitramus 24 september 2010 kl. 22.48 (CEST)

Personligen tycker jag gott att informationen om "kavalleristben" eller "ryttmästarben" kunde ha fått finnas kvar - referenser till till ryttares hjulbenthet finns ju i mängder - det vore ju synd vår artikel skall gå förbi det med tystnad.--FBQ 24 september 2010 kl. 23.01 (CEST)

Det kanske åkte bort lite mycket. Lägg gärna tillbaka om du vill. Nitramus 24 september 2010 kl. 23.04 (CEST)

Ok. Jag skall vänta lite, se om någon annan protesterar och vill göra det på annat sätt först :-)--FBQ 24 september 2010 kl. 23.14 (CEST)

Nu är det mycket bättre. Jag tog bort Ugglanspråkmallen, då språket inte längre är ålderdomligt. Låter som en bra idé att lägga tillbaka informationen om "kavalleristben"/"ryttmästarben". Lägg till korrekta källor och ta eventuellt bort hänvisningen till NF. Om den fortfarande gäller, bör den göras som en länk till NF-artikeln. Tack så mycket för arbetet!--Historiker 25 september 2010 kl. 21.42 (CEST)

Pärer av Frankrike

Jag har konstaterat att det känns underligt att stoppa in alla fransmän med pärsvärdighet i kategorin franska politiker, så jag funderade på att skapa en egen kategori för dessa. Nu ville jag först höra mig för, om det fanns andra synpunkter på var kategorin bör ligga - under franska politiker eller franska ämbetsmän? Egentligen passar ju ämbetsmän bättre, men eftersom titeln gav livstidssäte i parlamentet (för att förenkla det hela) och parlamentsledamöter normalt sorteras under politiker skulle det ju riskera att skapa förvirring om de ligger bland ämbetsmän? Några synpunkter?--FBQ 26 september 2010 kl. 10.14 (CEST)

Om de intog en mellanställning mellan parlamentsledamöter och ämbetsmän är det väl rimligast att kategoriin sorterar under båda dessa? Är inte "pär" dessutom en adelstitel? I så fall bör den väl även ligga under "Kategori:Fransk adel" (eller liknande; har inte kollat hur kategoristrukturen ser ut på denna punkt). /FredrikT 26 september 2010 kl. 12.22 (CEST)

Jo, det är en adelstitel - och artikeln Pärsvärdighet sorterar under kategori adel. I kategori:fransk adel verkar franska grevar, grevinnor, hertigar, hertiginnor, samt franska adelsätter ligga, så där kunde den definitivt ligga. Möjligen bör personerna i sådana fall kategorieras dels som pärer och dels som politiker, vad som följt med titeln har ju växlat över tiden. Avvaktar lite. --FBQ 26 september 2010 kl. 13.20 (CEST)

Dags att gå hårt åt församlingsbegreppet?

Det är 10 år sedan svenska kyrka och staten separerade, och sammanslagningar sker i accelererande takt, jag misstänker nära hälften av församlingar från 10 år sedan nu "försvunnit". Vi har också sedan något år varit överens att reservera församlingsbegreppet åt rent kyrkliga frågor. Men frågan är om vi inte bör (måste ur neutralitets synvinkel) gå fortare och hårdare fram med församlingsbegreppet, det är trots allt föraktfullt mot de som inte är med i svenska kyrkan, att församlingsbegreppet har sådan framträdande plats som det har idag på sv:wp. Även om motsvarande sockenartiklar ännu ej är på plats så skulle jag redan nu vilja ta bort församlingsparametern i kommunmallar och listorna över församlingar i kommunartiklarna. (Dessa listor visar sig dessutom innehålla många fel, då de ej uppdateras i takt med sammanslagningarna).Yger 26 september 2010 kl. 09.43 (CEST)

Jag instämmer inte i att församlingsbegreppet bör handla om kyrkliga frågor, jag anser att det främst är en geografisk indelning. Man bor i en församling, oavsett om man är kristen, ateist, muslim eller buddhist, det är inget föraktfullt med det. Jag tycker att det är relevant i en kommunartikel skriva vilka församlingar kommunen är indelad i, och i församlingsartiklarna ange i vilken kommun de ligger. I bostadsannonser står ofta församling, t.ex Sofia, Maria eller Högalid. Dessutom anges det ofta som födelseort, "X är född i Sofia församling". Kolla gärna varifrån församlingsartiklarna länkas. Även när det handlar om valkretsar etc så anges församlingen, så det är knappast bara ett religiöst begrepp. / Elinnea 26 september 2010 kl. 10.31 (CEST)

Men den diskussionen förde vi ju för en månad sedan, och jag uppfattade bred konsensus i den saken.Yger 26 september 2010 kl. 10.33 (CEST)

Var då? / Elinnea 26 september 2010 kl. 10.36 (CEST)

Det är inte frågan om att ta bort församlingsartiklar, utan att göra sockenartiklar till navet för info om området, i enlighet med diskussionen som förts bla här, här och här. Det jag tar upp här är den övertydliga referenserna till församlingar.Yger 26 september 2010 kl. 10.48 (CEST)

Intressant tanke Yger. Hur vill du göra med det faktum att församlingar är en statisitisk enhet? Jag kanske har missat något men varför ska församling reserveras åt kyrkliga frågor, jämför "FN:s generalförsamling". Och även när det är kyrkliga församlingar behöver de ju inte vara kristna? Det känns svårt och kanske ännu mer fel att göra om ett så allmänt begrepp till något som bara har med svenska statskyrkan att göra? Men upplys mig gärna :-)--Foreverminister 26 september 2010 kl. 10.43 (CEST)

Att SCB är SK-POV är inget skäl för oss att följa deras exempel. -- Lavallen 26 september 2010 kl. 10.46 (CEST)

Eh, jo. Att Statistiska centralbyrån, som är Sveriges centrala statistiska enhet, använder församlingar som grund för sin statistiska indelning av Sverige är ett tungt vägande skäl i mina ögon att informationen är relevant. Håller fö med Elinnea. Nitramus 26 september 2010 kl. 10.51 (CEST)

Församlingar i Svenska kyrkan är idag att betrakta som lokalföreningar som samlar medlemmar i Svenska kyrkan, och som verkar inom ett visst geografiskt område. Tidigare hade dessa församlingar (och deras föregångare socknarna) även en mängd andra funktioner. Fram till kommunreformen 1862 var de på många sätt att betrakta även som en kommunal organisation (med i praktiken obligatoriskt medlemskap), och hade även därefter ansvar för vissa bestämda uppdrag - t ex folkbokföringen. När man skriver om församlingarna måste man alltså vara mycket tydlig med att beskriva i vilken funktion som församlingen har verkat - som en del av det officiella Sverige, eller som förening. Vi bör också notera att begreppet församling även står för en mängd kyrkliga sammanslutningar som organiserat sig helt efter egna beslut, och helt utan officiell roll. Idag föds man inte in i en församling, utan blir medlem. Möjligtvis föds man inom ett geografiskt område som av hävd och tradition har benämnts som en församling, och ibland används denna geografiska indelning som en etablerad och praktiskt dragen gräns även i andra sammanhang. Janders 26 september 2010 kl. 10.56 (CEST)

Socken är ju ett ålderdomligt uttryck som jag Jag har aldrig hört någon (född på 1900-talet) som har angivit vilken socken de är födda i, vilken socken de bor i eller vilken socken de letar bostad i, däremot församling. Jag vet inte ens vilken socken jag bor i, tror faktiskt inte att gemene man gör det heller. Skulle jag gå ut på gatan här och fråga "ursäkta, i vilken socken befinner vi oss?", "i vilken härad är du född?" skulle de troligtvis titta på mig som om jag skämtade, som om jag lekte att jag befann mig i någon gammal film eller nåt. / Elinnea 26 september 2010 kl. 10.55 (CEST)

Noteringen "Född i xx församling" hänvisar alltså antingen till var vederbörande bokfördes vid födelsen (eftersom kyrkan länge hade ansvar för folkbokföringen), eller - under senare tid - det geografiska område som motsvarar det som idag är verksamhetsområdet för en av Svenska Kyrkans lokala enheter. Och om det är ett tydligt och väl angränsat område, så fungerar det säkert praktiskt i våra vardagskontakter. Janders 26 september 2010 kl. 11.17 (CEST)

För egen del är jag uppväxt med att man talar om socknar och härader. Huruvida man talade om socken eller församling var inga större problem tidigare, men sedan Svenska kyrkan efter skiljandet från staten började slå ihop församlingar på löpande band så har det blivit en stor skillnad mellan de socknar människor naturligt talar om och de församlingar som nu finns. / Achird 27 september 2010 kl. 11.00 (CEST)

Så om en tillräckligt auktoritär myndighet är POV så är det en grund för undantag från vår policy? Hur gör vi då när två olika auktoritära myndigheter har olika synpunkter, som tex Liancourtöarna? Är det japansk eller koreansk statistik vi ska följa då? -- Lavallen 26 september 2010 kl. 10.58 (CEST)

(Redkonfl)Jag håller inte med om att information om församlingsgränser är att "göra undantag från vår policy". Jag tycker nämligen inte att församlingsinformation, med den roll församlingar har i officiell svensk statistik, är så uppenbart orelevant att man genom att ha information om den gör något i strid med NPOV. Att däremot ta bort geografisk information som ligger till grund för ett lands officiella statistik för att informationen historiskt sett är indelat efter ett religiöst samfunds organisation, vore POV. Om ett land har två olika konkurrerande indelningar i statistik som båda är lika officiell ska givetvis båda indelningssystemen återspeglas på Wikipedia.Nitramus 26 september 2010 kl. 11.10 (CEST)

Men då får man förtydliga att församlingarna är relevanta för att de har offentliga uppgifter, främst som grund för folkbokföring, men även familjerättsliga och att religiösa föreningar inte med automatik har relevans. Och att mallarna anpassas för det. Även att andra församlingar som haft/har offentliga uppgifter använder samma mall, tex katolska/mosaiska pga att de haft uppgifter inom folkbokföringen.--Edaen 26 september 2010 kl. 11.05 (CEST)

Skulle bara tillägga att min uppfattning inte alls stämmer överens med Elinneas, men jag antar att det är geografiskt betingat.--FBQ 26 september 2010 kl. 11.15 (CEST)

Jag håller mig till mina fyra kolon :-) Intressant att detta är så engagerande, även för mig alltså. Jag läste Ygers hänvisningar och det verkar inte vara någon superkonsensus om att ändra användningen av församlingar som statistisk enhet, eller om att historiska landskap, härader och socknar MÅSTE diskuteras i presens. Fascinerande tankar. Socknarna låg inte ens alltid i en härad, vissa var till och med delade mellan olika län. Wikipedia är väl ingen tyckarverkstad där termer skall omdefinieras? Det finns ju definitioner i uppslagsverk och forskning, kan vi inte följa dem i möjligaste mån. Sedan, om definition saknas får väl bybrunnar och diskussionssidor användas till att nå konsensus. I fallet med församlingar känns det som att så länge artikeln är tydliga med vad det är för en församling är det inget stort problem, eller? Socknar motsvarar som begrepp de territoriella kyrkliga församlingarna, vilka inrättades samtidigt med att de borgerliga landskommunerna bildades 1863. Sedan fanns det icke-territoriella kyrkliga församlingar. De borgerliga kommunerna kom 1863 att omfatta delar av en socken=territoriell kyrklig församling eller flera socknar, t ex Visby södra landskommun respektive Nacka och Erstaviks landskommun. Jaja :-) Som sagt vi kanske inte når konsensus, då kan väl NE få gälla. Vad betyder förresten POV, jag är lite för långsam för att hänga med i alla nya spännande förkortningar :-) --Foreverminister 26 september 2010 kl. 11.17 (CEST)

Min diskussion här handlar inte om att ändra eller ta bort några begrepp, utan varför församlingsbegreppet ges sådan tyngd när vi beskriver en kommun. Varför finns församling med i ortsmallarna , som i {{Laholms kommun}} (8 av 11 ursprungliga församlingar har där uppgått i större grupperingar). Och frågan var inte brännande 2000 men är det nu när uppemot 50% av de tidigare församlingarna inte längre finns och när vi vill vara mångfaldsorienterade varför listas inte muslimska församlingar i kommunartiklarna etc. Yger 26 september 2010 kl. 11.26 (CEST)

Jag lyssnar :-) och jag ser hur det ser på {{Laholms kommun}}. Hur menar du att det ska se ut? (och kan inte du viska vad POV betyder)--Foreverminister 26 september 2010 kl. 11.37 (CEST)

Jag vill att raden med församlingar tas bort i mallen och POV betyder neutralitets synvinkel.Yger 26 september 2010 kl. 11.42 (CEST)

Eftersom muslimska församlingar inte är geografiska eller statistiska enheter, utan bara religiösa föreningar. Som jag skrev tidigare, vilken församling man bor i har inget som helst att göra med ens religiösa tro. Man kan vara ateist, humanist eller sikh eller tro på det flygande spaghettimonstret, man bor ändå i en församling. / Elinnea 26 september 2010 kl. 11.39 (CEST)

Enligt riksarkivet är tex Göteborgs mosaiska församling en kyrksocken.[6] --Edaen 26 september 2010 kl. 11.42 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag tycker absolut att Foreverminister har en poäng i att det kan vara värt att inte försöka hitta egna definitioner här på wikipedia. Däremot kan det vara värt att titta på varför NE kom att resonera som de gjorde. Verket börjar skrivas på 1980-talet, och då var socknar och församlingar i stort sett geografiskt liktydiga. Begreppet socknar användes av lantmäteriverket och i historiska och arkeologiska sammanhang. Man valde begreppet församlingar som var det moderna begreppet använt av svenska kyrkan för indelning av området, liksom det begrepp som folkbokföringen använde (folkbokföringen sköttes då fortfarande av kyrkan), vilket var ganska naturligt. Sedan dess har svenska kyrkan skiljts från staten och församlingssammanslagningarna har som Yger påpekat varit många. Det går inte längre att säga att socken/församling är geografiskt synonyma begrepp. Det är det vi måste förhålla oss till.--FBQ 26 september 2010 kl. 11.44 (CEST)

Det finns ju ett antal olika uppdelningar av kommundelar, beroende på t.ex. sammanhang, tidsperiod och syfte. Kan dock inte se ett direkt behov av att bara välja en av dem som efterled, som denna typ av artikelflytt är exempel på. Församling är inte heller generellt ett bra efterled och i t.ex. valsammanhang kan egna distrikt förekomma som t.ex södra eller norra. Frågar någon på gatan var någon befinner sig (som Elinnea nämnde i ett tidigare inlägg ovan), så är väl en Fjärås ett bra namn för att benämna området enl. WP:POMMF. Skulle det finnas skäl för ett modernt (och ej förvånande) efterled, hade kanske "Fjärås (kommundel)" kunnat funka?
/WeRon 26 september 2010 kl. 11.43 (CEST)

Kommundel låter ok. Det kanske ska smältas lite?--Foreverminister 26 september 2010 kl. 11.49 (CEST)

Geografiartiklarna skall ju även uppfylla kravet på Wikipedia:Tidlöshet. Församlings- och kommunmallar lider svårt av recentism.--Edaen 26 september 2010 kl. 11.59 (CEST)

Frågar man "mannen på gatan" just här där jag befinner mig så är det troligen ganska förvirrat. Socken/Församlingsgränsen går rakt igenom orten, med exklaver och enklaver så man får gå på fastighetsbeteckningen för att bli klok på galenskapen. -- Lavallen 26 september 2010 kl. 12.04 (CEST)

Det är ju där Wikipedia kommer in. En tydlig struktur för geografiartiklar där det är lätt att hitta den info man söker, om det så handlar om dagens eller gårdagens kommun, församling, socken, by, stadsdel, län, landskap etc.--Edaen 26 september 2010 kl. 12.11 (CEST)

Tror också att det borde smältas lite. Då vore det väl en god idé att inte fortsätta omdirigera artiklar till socken tills vidare?
/WeRon 26 september 2010 kl. 12.32 (CEST)

Jag har gjort om flytten av Fjärås, men att vänta.... Detta ha diskuterats i två år, och bred konsensus uppnåddes i augusti. Bättre då att successivt justera detaljer som i Fjärås artikeln när de dyker upp.Yger 26 september 2010 kl. 12.46 (CEST)

I de diskussioner i detta ämne som jag deltagit i fick jag absolut inget intryck av att det var fråga om konsensus för att rensa ut församlingsbegreppet ur kommunartiklar och -mallar. Diskussionen handlade så vitt jag vet bara om hur de olika artiklarna ska struktureras och vilka ämnen de ska täcka in. Jag ser det som full naturligt att man i geografiavsnittet på en kommun- eller tätortsartikel tar med de indelningar som finns, och bland dessa är församlingar relevanta. -- [ jiˈesˌdeːo ] 26 september 2010 kl. 14.25 (CEST)

Instämmer. Denna fråga ha de inte rått konsensus om, men hur basstrukturen bör se ut, som du också skriver.Yger 26 september 2010 kl. 14.41 (CEST)

Visst har Svenska kyrkan brutits ur från staten, men det är fortfarande så såsom Elinnea skriver att alla är med i en församling. Ta en titt era egna uppgifter i folkbokföringen så ser ni att ni är skrivna till en församling oavsett om ni är medlemmar i kyrkan eller inte. Frågan är inte lätt, och Yger har sina poänger när han skriver att församlingar inte är statiska geografiska enheter utan församlingar har slagits ihop, även om troligen det värsta sammanslagningsdrevet inom kyrkan vad gäller församlingar är över för stunden. Beträffande Edaen's inlägg om tidslöshet/beständighet tycker jag man enkelt kommer runt problemen med att församlingar slås ihop/avvecklas med att ha artiklar om de historiska församlingarna och skapa artiklar om eventuella nya/ihopslagna församlingar. Det historiska perspektivet är som bekant lika viktigt. Inga förändringar alltså, förordar jag. Obelix 26 september 2010 kl. 13.02 (CEST)

Nej, Obelix, alla är inte med i en församling. Däremot betalar alla begravningsavgift till den av Svenska Kyrkans församlingar som är verksam där man är skriven (detta gäller f ö inte Stockholms och Tranås kommuner, som har kommunalt begravningsväsende). Dessutom dras en kyrkoavgift av kyrkans egna medlemmar. Eftersom allt detta sker med automatik (Skatteverket kasserar in och fördelar pengarna till församlingarna) gäller det att ha koll på sambandet mellan församlingens geografi, och den enskildes bostadsadress. Janders 26 september 2010 kl. 13.46 (CEST)

Kommundel tycker jag iallafall är bättre än socken som borde vara de områden som omfattades av 1817 års lag om sockenstyrelse och sedan 1863 byttes ut mot kyrkliga församlingar. Socknarna borde slippa alla ändringar i kommun- och församlingsindelning som skett de senaste 150 åren, tycker jag :-) Är det någon som INTE tycker att socken borde få vara ett historiskt område som härad och landskap? Foreverminister 26 september 2010 kl. 13.51 (CEST)

Ja vid åtminstone fyra tidigare diskussioner i ämnet har slutsaten blivit att det är socken som bör vara bas för att beskriva adm historik och geografi etc. Kommundel är ett icke etablerat begrepp som inte går att använda som fundament, även om det säker finns flera tillfällen det kan utnyttjas. Dock denna fråga ÄR komplicerad och att öppna upp alla dessa aspekter igen, känner i alla fall inte jag för (som också avser fortsätta arbeta efter det som vi kom fram till i augusti. Den här diskussion startade inte för att öppna upp vad jag anser färdigdiskuterat (Församling/socken/landskommun/ort, namn med eller utan kvalificering etc) utan en följdfråga om det går att minska exponeringen av just församlingar i kommunartiklar. Här uppfattar jag att det hittills pekar på att konsensus saknas, vilket också är en typ av svar.Yger 26 september 2010 kl. 14.31 (CEST)

Det skulle ju faktiskt gå att hantera det hela olika i olika kommuner. De kommuner vars kärna består av gamla städer - kanske främst Stockholm som inte varit uppdelat i socknar (även om en del kringliggande socknar inkorporeras) där blir det ju naturligt att att för fokusera på församlingar. Möjligen gäller det några av de andra storstäderna, vars randområden som tidigare varit socknar kanske främst består av nybyggda bostadsområden där ingen bott tillräckligt länge ha upplevt tiden då området hade en annan administrativ indelning.--FBQ 26 september 2010 kl. 15.09 (CEST)

Klokt, värt att fundera mer på. Jag har ju medvetet börjat i områden där sockenbegreppet är levande (sydvästra Götaland) men kom idag in i Kungbacka kommun, närmare Göteborg, där det verkar alls inte lika etablerat. Yger 26 september 2010 kl. 15.18 (CEST)

Ja, det blir ju lite märkligt om man flyttar en artikel om t.ex en kommundel som Fjärås till Fjärås socken (kyrkosocken), vars namn leder tankarna till 1800-talet. I denna artikel berättar man sedan att det finns en vårdcentral och en simhall (tror inte att någon varken i tal eller skrift skulle föreslå att bygga dessa faciliteter i Fjärås socken). Om det alls behövs en särskiljning eller efterled till exempelvis Fjärås, känns inte socken som ett förstaval 2010.

Däremot bör både info om tidigare kyrkosocken/socknar och församlingar ingå i en kommundels artikel, och om gränserna helt har omarbetas finns det förmodligen stoff nog för egna artiklar. Ang församlingar/kyrkosocken så kan vi tycka vad vi vill om dessas existensberättigande idag, men de är likväl en del av områdenas historia, som bör beredas visst utrymme (skulle infon svälla ut blir det förmodligen bra med egna artiklar också).
/WeRon 26 september 2010 kl. 18.34 (CEST)

Det finns två typer av församlingar i Sverige, territoriella och religiösa. I Folkbokföringslagen (1991:481) så står det i §6 "En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.". Ur ett folkbokföringsperspektiv så är alla svenskar bokförda på en fastighet i en församling i en kommun i ett län. Socknar, valdistrikt, kommundelar är andra indelningar som finns för specifika behov. Religiösa församlingar kan vara geografiskt avgränsade och Svenska kyrkans församlingar sammanfaller ofta med den territoriella församlingen, men är inte detsamma som den territoriella församlingen. Så varför "gå hårt åt församlingsbegreppet? Det finns, men blandas ihop med något som råkar heta samma sak. // Castrup 27 september 2010 kl. 15.59 (CEST)

Den skillnaden Castrup tar upp borde göras tydlig i artiklar och mallar om församlingar, men med den skillnaden att även (tidigare) icketerritoriella församlingar som haft folkbokföringsuppgifter arbetas in i samma struktur.--Edaen 27 september 2010 kl. 16.08 (CEST)

Ja kanske det vore en lösning att i kommunartiklar där det nu står Församlingar i kommunen: det i stället stod Folkbokföringsgrundande församlingar i kommunen:.Yger 27 september 2010 kl. 16.26 (CEST)

Keep it simple. Ibland måste man kompromissa och förenkla mallarnas rubriker. Man kan förklara alla byrokratiska detaljer i det finstilta i mallhjälpen. Huvudsaken att vi är någorlunda konsekventa. Varför inte hålla sig till att församlingsartiklar handlar om svenska kyrkans verksamhet, medan all annan ortsinfo bplaceras i en orts/socken/köping/stadsartikel. Om en ort har bytt borgerlig styresform mellan köping, socken, etc, utan betydande gränsändringar så skall den de vara omdirigeraede till samma artikel. Mange01 27 september 2010 kl. 16.47 (CEST)

Det är precis så jag gör nu i mitt mastodontarbeta att arbeta igenom alla dessa artiklar (det är enormt mycket att korrigera och komplettera, dvs info som nu saknas). Och det viktigaste där att separera upp info om ort/Församling(Kyrklig info)/Landskommun(Adm historik om borgerliga kommuner)/och en som sammanfattar geografi, historia och adm historia. Denna senare info lägger jag just nu i sockenartiklar. Dock har jag börjat i landsändar där socken begrepp är självklart och POMMFen (sydvästra Götaland). Som FBQ skriver kanske inte detta gäller hela landet och sammanfattningsartikeln kan där ges annat namn, speciellt gäller detta nära städer. Men att göra den anpassningen är det lilla i det totala arbetet. Med drygt 1000 församlingar som helt saknar artiklar och nära 2000 uppslagsord om landskommuner som saknas, och mellan 500 och 1000 där artiklarna är en röra mellan församling, socken och ort så ser jag det basjobb jag gör som det primära som inte bör stoppas för att vissa justeringar i några landsändar behövs.Yger 27 september 2010 kl. 16.59 (CEST)

Jag vet inte exakt hur det ser ut på andra håll, men i sydvästra Götaland är socken inget direkt levande begrepp. Att skapa eller utöka artiklar är en sak, men att bara flytta en kommundels basartikel till något med efterledet socken – känns inte som POMMF, då varken myndigheter, media eller privatpersoner nämner socken i vardagslag. Är det dessutom så att jobbet är stort och t.o.m. betungande är det ju desto större anledning att det blir mer rätt än det var innan.
/WeRon 27 september 2010 kl. 18.13 (CEST)

Jag tycker det är viktigt att skilja på indelningsbegrepp. Order församling är, hur vi än bär oss åt, en "kyrkogeografisk" indelning men även en "statsgeografisk" dito. Kyrkostaten indelas ju i stift/församlingar medan landet delas in i län/kommuner. Jag ser alltså ingen anledning att "gå hårt åt församlingsbegreppet" eftersom det, till skillnad från socken, fortfarande är ett i högsta grad levande indelningssystem. Att använda presens i sockenartiklar känns för mig mycket konstigt eftersom sockenbegreppet inte är en levande indelning. I övrigt ansluter jag mig till Castrups argumentation. Riggwelter 27 september 2010 kl. 16.38 (CEST)

Jag läste Castrups inlägg bättre idag. Jag vet inte hur de teritoriella församlingarna ser ut idag, om de följer de senaste församlingssammanslagningarna. Jag sökte för att hitta något och det närmaste jag hittade var det här [7] på skatteverkets hemsida : Socken: dels detsamma som territoriell församling (kyrksocken), både vad avser området och menigheten, dels en motsvarande enhet för fastighetsredovisningen Oordebokssocken eller jordregistersocken), dels också en borgerlig kommun med motsvarande område (sockeäommun). Sockenindelningen för dessa ändamål har tidigare uppvisat många inbördes olikheter, vilket gav anledning till den s k oregelbundenhetskommitténs arbete (se i matrikeln under rubrik Litteratur i urval), och som oftast resulterade i att kyrksocknarnas gränser blev styrande för annan indelning. Om jag tolkar texten rätt är alltså de teritoriella församlingarna samstämmiga med normsocknarna av 1950. --FBQ 27 september 2010 kl. 18.32 (CEST)

Tydligen inte riktigt - Stockholms innerstad är tydligen registrerat som Stockholms socken i FMIS, medan de terroteriella socknarna där är betydligt fler.--FBQ 27 september 2010 kl. 18.36 (CEST)

Eftersom det någonstans ovan nämndes Lindome och Lindome socken, så tog jag en titt på de senaste förändringarna där och måste säga att jag tycker att det huvudsakliga uppslagsordet Lindome har försämrats med dessa ändringar. Jag skulle uppmana de som är aktiva skribenter att hellre hålla ihop informationen i den övergripande artikeln än att sprida ut den i underliggande grupperingar. För mig och säkerligen den genomsnittlige läsaren, så vill man inte hoppa vidare till Lindome socken för att få information om naturen i Lindome. 81.235.196.238 27 september 2010 kl. 20.07 (CEST)

Avslutning av denna diskussionstråd

Jag startade denna diskussion för en "överkursfråga" om användning av begreppet församling i kommunartiklar. Denna fråga har jag fått svar på och ser det för närvarnade inte finns konsensus att gå på den linje jag förordar och jag kommer därför låte församlingar ligga kvar i kommunartiklar och mallar som de tidiagre gjort. Diskussionen har också öppna upp den diskussion som varit min bas för mitt arbete, den som pågick under tidigt augusti. Här har jag fått återkoppling att vara försiktig använda sockenbegreppet i de delar av landet detta begrepp inte är levande. Att dock återuppta hela den disksison som var i augsiti ser jag inget värde i och väljer nu att åtminstone för min egen del nu avsluta denna diskussion.Yger 27 september 2010 kl. 18.38 (CEST)

Tja, det är väl inte upp till dig att bestämma när andra ska sluta diskutera något... Men i vilket fall hoppas jag inte att någon planerat att ersätta kommundel med socken, som antyds ovan, om det aldrig har funnits någon socken med det namnet. Det vill säga: hitta inte på egna termer, även om det inte går att finna några termer som passar bra i systemet i ett visst specifikt fall. Kolla upp om socknarna existerat innan vi använder termen, och kolla upp om det inte finns ett mer modernt begrepp som motsvarar det. I övrigt talar Castrup vist ovan. Församlingarna är inte bara religiösa indelningar, och att ta bort deras betydelse ur WP bara pga svenska kyrkans separation med staten vore ett misstag, speciellt då de i stor grad fortfarande används inom folkbokföringen, och församlingar används för att indikera var någon fötts i folkbokföringen, vilket vi är dåliga på att ange i artiklar (istället anger vi ofta byhålan som råkar ha samma namn som församlingen, där personen ofta aldrig har bott, utan bara råkar ha gett församlingen som täcker ett mycket större område sitt namn, som en kommun). /Grillo 27 september 2010 kl. 19.59 (CEST)

Det har inte gjorts några försök att skapa några sockenartiklar som aldrig existerat - det har existerat en socken med namnet Fjäsås. Fornlämningarna RAÄ 1-519 Fjäsås, är fortfarande registrerade som fornlämningar i Fjäsås socken. Sedan finns det tydligen en kommundel i Kungsbacka kommun med exakt samma utbredning socknen, och då förstår jag om man i kommunartikeln hellre vill länka till den. Så ser det dock vad jag vet ut i ganska få kommuner. Om Yger vill koncentrera sig på att skriva saknade socken och församlingsartiklar har han mitt fulla stöd, sedan kan givetvis diskussionen fortsätta för det. Hur sedan kommunartiklarna skall se ut och som dessa skall ha länkar till församlingar, socknar, eventuella kommundelar eller något annat kommer vi nog inte att kunna få konsensus kring här och nu. Frågan är ens om alla kommuner måste ha samma utseende? Helt klart är att det ser väldigt olika ut. En del kommuner består bara av en socken, andra åter bara av en församling. Jag har ingen statistik på det, men jag tror de flesta kommuner inte är uppdelade i kommundelar, det är i alla fall bara några få där jag känner till en sådan indelning.--FBQ 27 september 2010 kl. 20.25 (CEST)

Ingen av de kommuner jag bott i, vad jag vet, har haft någon kommundelsuppdelning, detta trots att det funnits utlokaliserade mindre kommunkontor. Samtliga dessa kommuner, utom en, är nog mindre än en godtycklig kommundel i en av våra största kommuner. -- Lavallen 27 september 2010 kl. 20.32 (CEST)

Jag måste ställa mig frågan hur så många här kan uppleva socken som 1800-tal? Jag passade på att söka lite på google books för att se om förhållandena i Fjäsås eller Lindome såg annorlunda ut än på de platser jag känner till. På landsbygden i Dalarna, Uppland och Västmanland, undantaget bruksorterna är det själklart att man talar om vilken socken man kommer ifrån. Svensk uppslagsbok 1955 använder (kyrk)socken som beteckning på det som idag kallas församling, och jag har uppfattningen att benämingen församling slog igenom ungefär 1960-70 (Undantaget stadsförsamlingar som exempelvis Katarina församling som har varit teritoriella sedan länge, utan att för den sakens skull vara socknar - Stockholm var ju stad). Det var precis vad jag såg när jag sökte i litteraturen på google books om Lindome och Fjäsås. Lindome kommundel fick 2 träffar och Fjäsås kommundel ingen. Däremot en rad träffar för Lindome socken (490) och Fjäsås socken (438), mestadels äldre, alla fall kallas området Fjäsås socken i SGU undersökning 1993, alla arkeologiska undersökningar (vilket iofs är själklart eftersom det där används fortfarande), botaniska föreningens undersökning från 2003, samt alla etnografiska studier. Lindome socken nämns i 15 böcker 1990-2010. Ett par nytryck av äldre volymer, mestadels arkeologisk litteratur, och etnografiska och folkmålsstudier, men en biologisk undersökning från 1987 och en geologisk studie från 1980-talet. Sedan är det möjligt att man inte tycker att arkeologin eller folkmålsstudier är det viktigaste när man skriver områdesbeskrivningen, och jag tänker inte lägga mig i hur några kommunartiklar utformas. Jag kände bara att detta prat om 1800-tal inte kunde stå oemotsagt. --FBQ 28 september 2010 kl. 00.16 (CEST)

Jag hade släkt i södra Kungsbacka kommun och upplevde att sockenbegreppet var väldigt levande där. De geografiska indelningar vi använder bör ansluta till de allmänt vedertagna. Både Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet talar om socknar i presens. .--Edaen 28 september 2010 kl. 06.29 (CEST)

”

Antikvarisk-topografiska arkivets (ATA:s) förteckning över städer och socknar Via länkarna nedan kan du kontrollera i vilket län, kommun eller landskap en viss socken ligger. Det finns även en notförteckning med kommentarer om förändringar i sockenindelningen (t.ex. sammanslagningar).

„

Bra skrivet FBQ! Tack för informationen om att både RA och RAÄ talar om socknar i presens. Det blir bra att ta fram vid eventuella ifrågasättanden.. :) /Nesse 28 september 2010 kl. 11.00 (CEST)

Jag har i och för sig inte uppfattat att någon skrivit att socknar inte "finns", det gör de ju - precis som landskap. Båda talas naturligtvis om i presens både av oss dagliga brukare och de som sysslar med information om äldre indelningar som RA och RAA. Däremot är de som termer och förvaltningspolitiska begrepp utgågna, de är förknippade med äldre lagar. Sedan 1863 talas det i lagtexter så vitt jag kan se om kommuner och församlingar. På NE står det också om socken "ngt åld." Jag tyckte det däremot det var ganska tydligt att åsikterna går isär gällande församlingar. Vissa, däribland undertecknad, tycker att församling är ett rätt oproblematiskt utryck enligt NE:s definition, som FN:s generalförsamling eller beteckning på ett viss folkbokföringsområde, medan andra verkar tycka att det bara betyder att vara medlem i svenska kyrkan. Ingen konsensus betyder väl ingen ändring eller hur? Och fritt tolkat av Grillo ovan, vi ska inte hålla på med begreppsförskjutning. Vi får väl vänta tills NE SCB med flera byter ut termen församling mot socken innan vi gör det? Gillar den här rubriken f ö, den verkar fungerat som ett rött skynke :-) Foreverminister 28 september 2010 kl. 14.28 (CEST)

Nja, socknarna förekommer fortfarande i lagtexter och i enligt lag förda register.--Edaen 28 september 2010 kl. 14.47 (CEST)

”	21 § Redovisningen av uppgifter om fastigheter och samfälligheter skall göras enligt följande. [...] Administrativ tillhörighet m.m. län xx församling inom Svenska kyrkan xx socken xx särskilt namn på fastighet x [...] 37 § På registerkartan skall redovisas [...] 10. indelningen i socknar vid den tidpunkt då register över fastigheter och samfälligheter började föras med hjälp av automatiserad behandling.	„
– Förordning (2000:308) om fastighetsregister

}}

Bra där :-) Fast poängen är densamma. Socknarna är de territoriella församlingarna utanför städerna fram till 1950, eller hur? Foreverminister 28 september 2010 kl. 14.58 (CEST)

Veckans omröstning

En röst till behövs innan omröstningen till veckans samarbete kan avslutas. Tanzania 27 september 2010 kl. 15.50 (CEST)

Annars brukar vi ju köra att den som nominerades först blir veckans om det är jämnt. / Elinnea 27 september 2010 kl. 19.58 (CEST)

Jaha, det var mer än jag visste! :) Tanzania 29 september 2010 kl. 20.47 (CEST)

Kvalitetsmätningen - september

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Minskningar inom vissa områden (bra jobbat!) och lite ökningar inom andra. / Elinnea 1 september 2010 kl. 11.59 (CEST)

Vi kör igång månadens kvalitetsprojekt igen, efter ett litet sommaruppehåll. Wikipedia:Projekt städa var månadens kvalitetsprojekt i maj och då lyckades vi få ned antalet från 396 till 201, samma siffra som vi fortfarande ligger på idag. Om vi klarade att minska antalet med 195 artiklar då, då kanske vi kan klara att tömma den kategorin helt nu under september om många deltar. Det är roligt att jobba tillsammans när man ser att antalet minskar för varje dag (eller rentav varje timme). Fram med kvastarna, dags för höststädning! / Elinnea 1 september 2010 kl. 12.13 (CEST)

Trevligt :) Har saknat att inte ha ett månadsprojekt att fokusera på :) Pillerillern 1 september 2010 kl. 14.11 (CEST)

Min bild av kvalitetsarbetet är att vi nu har två stabila rutiner - en för några typer där åtgärd sker i närtid (Rel, Wiki, Plagiat, substub), och en för stupstocksbehandling, då efter två år de flesta andra tas om hand, och där det också kan vara vettigt vänta så länge för POV, FK och KK (och Ouppdat?), men inte längre. För Fluff, Städa, Språk och Förvirrande kör vi då och då rensningsinsatser och här borde väl också dessa kunna betas av fullt ut innan en stupstockstid inträder. För Infoga betas dessa av enligt stupstocksvarianten efter två år, men troligen är detta än onödigt lång tid för denna typ, kanske ett år vore lämpligare. Slutligen har vi sorgebarnet Global, där vi kört fast i hur att angripa dessa, fler synpunkter välkomnas om dessa skall ses som åtgärdbara av "fixare" eller om de kräver nyskrivning av kvalificerad text (som idag egentligen krävs för att kunna ta bort {{källor}} och {{stub}} - vilket då innebär de ligger kvar i "oändlighet").Yger 2 september 2010 kl. 10.20 (CEST),

Det ideala vore ju om alla områden skulle fungera som (Rel, Wiki, Plagiat, substub), men vi är ju inte riktigt där än, det behövs fler regelbundna deltagare. "Stupstockstiden" på två år är ju väldigt lång i nuläget och det vore bra om den kunde förkortas, så att artiklar åtgärdas inom rimlig tid. Artiklarna i Städa har nu minskat ned till 183 st. Vore jätteskönt om vi skulle kunna få ned den till noll, så att vi kan lägga den till "realtidsåtgärdsområdena", det blir så mycket lättare att hålla efter då./ Elinnea 4 september 2010 kl. 10.36 (CEST)

Det är förstås trist att antalet artiklar med någon kvalitetskontrollsmärkning ligger på 3,90%, medan de utvalda artiklarna ligger på 0,16%. Men jag tycker fortfarande att ökningen av artiklar med krav på källor egentligen bara är positivt eftersom det visar på en fortsatt ökning av medvetenheten om verifierbarhet. Förhoppningsvis gör det att nyskrivna artiklar allt oftare är källbelagda redan från början. Skillnaden mellan utvalda artiklar och kk-artiklar kan ju också förklaras med att det är mycket enklare att bara lägga in en mall och en motivering jämfört med en lång omröstningsprocess. Däremot är det exakt vad man gör när man rekommenderar artiklar och det hade varit väldigt bra om de rekommenderade artiklarna hade kunnat ligga på minst samma nivå som de med kk-märkta, alltså knappt 3000. Det borde trots allt finnas minst 3000 (1%) av våra artiklar som uppnår kraven för rekommenderad, annars blir jag mörkrädd. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 september 2010 kl. 11.10 (CEST)

Jag håller med dig om att en ökning av källa behövs-mallar är ett sundhetstecken. Jag kommer börja oroa mig när alla Wikipedias artiklar kontrollerats och mallats och vi ändå har en ökning av antalet artiklar i dessa kategorier. Då har vi misslyckats. Nu arbetar vi tack och lov inte så utan artiklar mallas relativt "godtyckligt" (iaf när det gäller mallar med krav på källor). Det är klart att det är mer motiverande att fortsätta arbetet om man märker att antalet artiklar som behöver åtgärdas sjunker men det blir nog svårt inom ett område där mörkertalet är så ofantligt stort. Jag tror däremot att vi har lyckats ganska bra med att öka antalet nyskrivna artiklar som har källor. /-nothingman- 4 september 2010 kl. 11.41 (CEST)

(krock) Tyvärr är de bara 422 rekoemmenderade än så länge. Rekommendering av artiklar sker i alldeles för liten utsträckning. Jag tycker att fler borde ha som vana att när de läser igenom en artikel som de tycker håller god kvalitet att kolla den mot rekommenderad-kriterierna och rekommendera den. Jag tror också att minst 1 % av våra artiklar borde uppfylla de kriterierna, men det behövs folk som utför själva kollen också. Har funderat lite på att starta ett projekt Wikipedia:Projekt rekommenderade artiklar där man sporrar och motiverar folk att rekommendera artiklar, det vore väldigt bra om vi kunde få igång detta, så minst en artikel om dan blev rekommenderad eller nåt. man kanske skulle kunna införa "Dagens rekommenderade artikel" och lägga upp nånstans, t.ex på deltagarportalen? / Elinnea 4 september 2010 kl. 11.46 (CEST)

Ett första steg skulle kunna vara att ta bort den obegripliga regeln att man inte får Rekommendera artiklar man själv skrivit utan bara hoppas på att någon annan ramlar över den och får för sig att granska den. En Rekommenderad artikel ska ju bara uppfylla en handfull tydliga, enkla krav vilket gör bedömningen enkel. /78.69.59.76 8 september 2010 kl. 10.10 (CEST)

Jag tycker att den bör vara kvar, ofta är man hemmablind och ser kanske inte de brister en artikel har. Jag tycker att det är bra ytterligare någon person, utöver den som skapat en artikel, tittar igenom den. Angående Städa så har de nu minskats ned till 154 st. Den äldsta är från november 2008, Kungspyton. Ett urval av artiklar som behöver städas: Abort, Boden, Joseph Conrad, Grönland, Ernst-Hugo Järegård, Beyoncé Knowles, Köpenhamn, Makedonien, Malmö, Tutankhamun, Varg. Detta är artiklar som har ganska många läsare, och det är synd att de ska mötas av åtgärdsmallar år efter år, så det vore väldigt bra om vi tillsammans skulle kunna försöka att göra ett krafttag och försöka åtgärda dessa artiklar. / Elinnea 20 september 2010 kl. 13.00 (CEST)

Vi har nu lyckats få ned antalet artiklar i Städa-kategorin till 121. Bra jobbat alla ni som deltagit i detta arbete! Man ser fortfarande att många märker artiklar med "städa" och andra åtgärdsmallar utan att motivera vad det är man vill ska göras. Det gör arbetet med dessa artiklar besvärligt, eftersom det saknas tankeläsare på Wikipedia. Får man reda på vad som ska göras så är det väldigt mycket lättare att utföra en uppgift och se när den är klar. tror att en hel del av städamallarna blir kvar, dels för att man inte vet vad som ska göras och dels för att man inte vet vad som gjort. Var därför tydlig, typ: Användare 1: "X, y och z bör göras i den här artikeln". Användare 2: Jag har fixat X och z, y kvarstår. Användare 3: Har fixat y, tar bort mallen. I oktober blir månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt uppdatering. Vi har bland annat artiklarna april 2010, juni 2010, juli 2010, augusti 2010 (och snart september 2010 där gamla händelser står som planerade. Dessa artiklar bör skrivas om och fyllas med händelser som inträffade under dessa månader. Vissa artiklar har behövt uppdateras sedan 2008. Vi har även artiklar som Göteborg, Kenya, Pension, Sveriges län bland de 230 artiklar som behöver uppdatering. / Elinnea 30 september 2010 kl. 10.00 (CEST)

Månadens nyuppladdade bilder

Jag vill uppmärksamma att månaden snart är slut, så gå gärna in på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder för att kika på månadens alla fina illustrationer och foton som laddats upp i syfte att förgylla våra artiklar. Passa även på att rösta, än så länge är bara fyra röster lagda. Vivo 29 september 2010 kl. 12.35 (CEST)

Och utnyttja gärna också möjligheten att kommentera bilderna. Vad är bra, vad är dåligt, vad kunde gjorts bättre?--Ankara 29 september 2010 kl. 12.37 (CEST)

Jag la in en länk till sidan på Deltagarportalen, vi får se hur länge den får vara kvar. --Xauxa 30 september 2010 kl. 12.07 (CEST)

Wikipedia:Veckans tävling/Schweiz kommuner

Vi har väldigt många artiklar om Schweiz som är substubbar, de består i allmänhet bara av en faktabox och en rad text. Hjälp gärna till att utöka dessa artiklar med några rader. Delta gärna i Wikipedia:Veckans tävling/Schweiz kommuner och förläng dem! / Elinnea 30 september 2010 kl. 08.41 (CEST)

Det är oerhört lätt att delta och detta är något som verkligen behöver göras, en stor del av våra substubbar är just schweiziska kommuner. I en hel del artiklar så är det fel på vapenbilden, kanske går det att korrigera mallen eller så kanske nån med bot kan gå igenom artiklarna? Här ar några av de kortaste Schweiz-artiklarna:

Besenbüren, Bettingen, Bettwil, Bevaix, Birr (kommun), Birrhard, Birrwil, Boswil, Boudry, Brugg (kommun), Buchs, Burg, Schweiz, Burgdorf, Buttwil,Böbikon, Bözen, Bünzen, Cama, Capolago, Cauco, Cheiry, Chevilly (Vaud), Cheyres, Châbles, Cordast, Courlevon, Courtepin, Densbüren, Dietwil, Dürrenäsch, Effingen, Elfingen, Esmonts, Fresens, Fräschels, Ftan, Fuldera, Fétigny, Galmiz, Geltwil, Giffers, Gorgier, Greng, Holziken, Hundwil, Jeuss, Küttigen, Le Locle, Linn (kommun), Lommis, Lutzenberg, Lü, Mandach, Matten,Muri (kommun), Mägenwil, Mörigen, Nidau (kommun), Niederbipp, Noflen, Oberhofen (Bern), Oberrüti, Oberönz, Oberösch, Ochlenberg, Orpund, Pieterlen, Pontenet, Port (kommun), Péry, Rehetobel, Renan, Reute,Roches, Romont (Bern), Rottweil, Rumisberg Rüderswil, Rümligen, Saanen (kommun), Safnern, Saicourt, Saules, Schangnau, Schelten, Scheuren, Schwadernau, Schwendibach, Schöftland, Scuol, Seeberg, Seedorf, Seehof, Seftigen (kommun), Sent, Seon, Signau (kommun), Sigriswil, Siselen, Sornetan, Sorvilier, Souboz, Speicher, Steffisburg, Stein (Appenzell Ausserrhoden), Stetten, Stettlen, Suhr, Sulz, Sur (kommun), Susch, Tarasp, Tavannes, Teufenthal, Teuffenthal, Thierachern, Thun (kommun), Thörigen, Toffen, Treiten, Tschlin, Tschugg, Turgi, Täuffelen, Uebeschi, Uetendorf, Umiken, Unterkulm, Urnäsch, Uttigen, Uzwil, Vechigen, Veltheim, Vinelz, Wachseldorn, Wald, Appenzell Ausserrhoden, Waldstatt, Walperswil, Wanzwil, Wil, Windisch, Wolfhalden, Wolfisberg, Worb, Wynau, Wynigen, Zetzwil, Zollikofen, Zuoz,

Politisk neutralitet

Se vidare på Malldiskussion:Aktuell#Politisk neutralitet. DG 30 september 2010 kl. 12.33 (CEST)

Lucka i Sverigeartikelns versionshistorik

Denna version av Sverigeartikeln är från den 14 april 2007 kl. 19.14:

• http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sverige&oldid=4080277

Den föregående versionen är från den 5 april 2004 kl. 20.11:

• http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sverige&direction=prev&oldid=4080277

Någon som vet vad som hände däremellan?

Det verkar ha pågått diskussioner som vanligt under 2005 och 2006.

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Sverige/Arkiv_2005
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Sverige/Arkiv_2006

//--Fikonträd 30 september 2010 kl. 20.18 (CEST)

Artikeln verkar ha raderats och återskapats efter någon typ av sabotage. Jag skall se om jag kan återställa fler versioner.

andejons 30 september 2010 kl. 21.29 (CEST)

10 tankar, del 2

Hej,

För ett tag sedan skrev jag en essä om kvalitet. Nu har den fått en uppföljare.

Ville bara säga det...//Hannibal 22 september 2010 kl. 01.40 (CEST)

Väldigt välskrivet och lika visionärt som din förra text, om inte än mer visionärt. Just detta att nybörjare skräms bort är det farligaste problemet för Wikipedia, mycket farligare än klotter (som kan återställas på nolltid) eller vanliga nybörjarmisstag (encyklopedin skadas inte av att ha en möjligen encyklopediskt icke-relevant, okällbelagd artikel i några dagar). Wikier bygger nämligen på att alla besökare ska kunna redigera, men för att detta inte bara ska vara tomma ord, krävs det att det även är enkelt att redigera, och att det finns ett inbjudande klimat. När människor välkomstmallar eller lugnt och sakligt tillrättavisar nybörjare är det förstås inte med ont uppsåt, och i själva verket är det inte "fel" att göra det; grejen är att det inte räcker med att inte göra fel, vi måste också göra väldigt mycket rätt (det vill säga vara väldigt vänliga och hjälpsamma) i kontakt med nybörjare. Calandrella 22 september 2010 kl. 22.50 (CEST)

Jag tror personligen inte att det skulle skada med att vänta lite med att välkomstmalla nya användare, så att de får lite tid att pilla i lugn och ro utan att det känns som att alla hänger över dem direkt. Bara en tanke. -Laxskinn 22 september 2010 kl. 23.30 (CEST)

Tackar särskilt för introduktionen av Adrianne Wadewitz. För ett antal månader sedan länkade någon till en förberedande diskussion till en essä på temat 'hur vi kommunicerar på Wikipedia'. Jag återvände aldrig men tänkte att ämnet kan sammanfattas till det enkla men ofta så svåra budordet: Var alltid inkluderande. --Mercurial 23 september 2010 kl. 11.27 (CEST)

Något som jag tror fungerar betydligt bättre än välkomstmallarna är att uppmärksamma bra saker som nybörjare gör. Ge dem lite beröm för något bra de har gjort istället för den där mallen. Njaelkies Lea (d) 23 september 2010 kl. 11.49 (CEST)

Allt är klokt, bra skrivet och värdefulla kommentarer. Men, jag tycker nu denna typ av synpunkter dyker upp nu ungefär var tredje månad med ungefär likande budskap - var vänligare, mer bejakande och kommunicera mer med nya - utan att något egentligen händer. Det kan då vara plats reflektera inte över vad som vore önskvärt, utan vad behövs för att få detta till stånd. Min bild av verkligheten är:

• Av "nya" bidragsgivare är åtminstone 9 av 10 "oseriösa", och här tycker jag den grupp som följer alla redigeringar gör ett strålande jobb, jag har senaste månaderna bara återfunnit ett fåtal oseriösa ändringar/Nya artiklar som inte stoppats. Som Hannibal skriver är det inte "värt" "gulla" med de oseriösa, och att de som gör denna primära patrulleringen inte kan utbrista i längre välkommenfraser etc, när 9 av 10 är oseriösa tycker jag är fullt förståeligt och OK
• Nästa tillfälle där alster av nya granskas är vid patrulleringen. Och efter det goda arbetet som görs av de primära patrullerarna ovan, så brukar de 15-20 nya ofullkomliga alster per dag som dyker upp här i huvudsak vara skapade av någorlunda seriösa bidragsgivare, dvs här är ett verkligt gott tillfälle ge uppmuntringar, hjälp och stöd. Men här är vi få som gör denna insats, jag uppskattar att jag själv gör en stor del av de åtgärder som behövs för dessa ofullkomliga artiklar, inklusive ev dialog med skaparna. Och jag kan bekräfta Njalkas Leas synpunkt på viken av uppmuntran till nya som har ambitionen att inte bara skriva en enstaka PR artikel (som det är en mycket stor andel av nya som bara är ute efter). tack från en ny värdefull bidragsgivare efter en kort återkoppling. Så basfrågan kan lika väl ställas - hur få fler som gör efterpatrullering och tillfixning av de 15-20 nya ofullkomliga artiklar/dag?
• Sedan finns det ytterligare en nivå av artikeljustering som mer handlar om att få rätt balans och innehåll på de artiklar som har OK grundstruktur, men fortfarande har brister i form av bristande källor, obalans i innehållet, svag substans, avsaknad av illustrationer. Här tycker jag nog också det sker ett imponerande arbete, med tanke på att vi ändå är ett begränsat antal. Och jag tycker faktiskt att i dessa fall är dialogen med den ursprungliga bidragsgivaren bra, och bara det att det är en kvalificera dialog uppfattar jag motivationshöjande för dem.

Så visst stödjer jag att vi skall agera mer bejakande och det andra som Hannibal skriver. Men jag tycker också att det behövs vi blir konkreta om verkligen något skall hända. Hur kan vi ändra våra rutiner, skapa nya stödsystem etc? Och att vi, som Hannibal skriver, behöver göra skarp åtskillnad mellan de oseriösa och seriösa bidragsgivarna.Yger 23 september 2010 kl. 16.15 (CEST)

"Av 'nya' bidragsgivare är åtminstone 9 av 10 'oseriösa'". - Jo, och att du markerar 'nya' mellan citat-tecken kanske antyder att dessa ofta inte är "nya" utan samma gamla klottrare som återkommer med det ena kontot efter det andra...

Det kanske gäller att identifiera vilka det är som är den "tionde" och att bättre försöka skilja ut vilka som är uppsåtliga klottrare och vilka som bara har problem med det tekniska. Jag tror tex aldrig jag upptäckte min första välkomstmall över huvud taget. Det är först när jag varit inne på andra projekt eller när jag av olika anledningar använt marionetter som jag uppmärksammat detta fenomen.

Och jag kan bli lite irriterad när jag blir substad dessa välkomstmallar. Då kan jag inte avaktivera mallen med {{tl}} eller dylikt utan att först ta reda på om det lokalt är ett accepterat beteende eller inte. -- Lavallen 26 september 2010 kl. 09.12 (CEST)

Är det inte en något märklig inställning att bestämma att "Av 'nya' bidragsgivare är åtminstone 9 av 10 'oseriösa'" --212.214.214.217 29 september 2010 kl. 10.15 (CEST)

Av statistiken framgår det att per månad är det 135-200 användare som gör sin redigering nummer 10, det innebär 4-6 nya användare per dag, vilket i praktiken innebär 3-5 nya seriösa användare per dag. Samtidigt raderas cirka 80 nya artiklar per dag och några hundra redigeringar återrullas, båda tecken på att det är inlägg av oseriösa. Och då dessa oseriösa redigingar oftast görs av konton utan andra redigeringar så kan bör de motsvara betydligt mer än 100 "nya" oseriösa användare per dag. Antalet blockerade konton ligger också på 30-50 per dag, vilket också indikerar mer än 100 nya oseriösa per dag (Jag uppskattar det är mellan 1/4 och 1/2 av oseriösa ny som blockeras). Så siffran 9 av 10 är för liten, snarast är det 29 av 30. Men jag nämnde inte sifran som et vetenskapligt mått utan för att indikera hur mycket oseriöst våra grindvakter måste mota bort, och hur väl de lyckas då åtminstone jag efter oerhört sällan träffar på i oseriösa redigeringar i artiklar, (jag granskar tex nya artiklar efter 3 dagar och om artiklar helt sabbas så dyker de upp bland artiklar som saknar kategorier, vilka, jag också regelmässigt går igenom.Yger 29 september 2010 kl. 11.29 (CEST)

Ganska märklig statistik du räknar upp. 29 av 30 nya användare är enligt dig alltså oseriösa? --212.214.214.217 29 september 2010 kl. 11.44 (CEST)

redigeringskrock: Tanken med min essä har inte varit att komma med helt nya idéer, utan att som förra gången försöka fånga en förändring i flykten och kanske, kanske styra in fler användare mot samma mål. Jag tycker att Ygers mer detaljerade insikter här är både bra att ha, och lyfter fram en viktig poäng, nämligen att jag inte är klottersanerare (utan bara möter allmänheten), och därför inte kan ge några riktigt initierade förslag om hur man ska göra för att förbättra klottersaneringen.

En av mina käpphästar det senaste året har varit att försöka minimera dubbelarbetet. Ett exempel är när flera personer går igenom de senaste ändringarna och går in på samma oinloggade användares redigering. Det kanske tar fem sekunder per gång, men i slutänden betyder det att vi slösar med folks tid här - tid som de skulle kunna använda bättre. Finns det sätt att undvika sånt dubbelarbete?

En annan sak jag nämner i Tio tankar del 2 är att göra det enklare för folk att se vad som finns att göra. Finns det någon som kan tänka sig att ta sig an SuggestBot? Finns det fler saker vi kan göra för att tydliggöra det som är kvar att göra?//Hannibal 29 september 2010 kl. 11.54 (CEST)

Tanzanias förslag nedan tycker jag var ett bra exempel på hur man kan förenkla för nya användare. En enkel vägledning till vad som är mest saknat. Det finns önskelistor, men de blandar högt och lågt, och alla rödlänkar där är inte att betrakta som superviktiga. De olika projektportalerna är bra, men är ofta specialiserade, och de områden är det behövs mest arbete är ofta de där det saknas projekt. En mer övergripande "att göra"-portal som är lättåtkomlig för nybörjare? Fast jag vet inte vad SuggestBot är, det kanske finns enklare sätt.

Sedan vill jag med Ygers inlägg återkomma till vad jag sagt tidigare, jag tror att vi måste börja kräva inloggning för redigering om svenska wikipedia skall bli seriösare. Vi missar möjligen just 1 av 30 redigeringar som är seriösa (eller med tanke andelen seriösa bidrag bland dem som inte loggar in är ännu lägre snarare betydligt lägre siffror), men jag tror faktiskt att vi skulle få fler som registrerade sig och försökte bidra konstruktivt om de oinloggade bidragen minskade. Jag tror att personer som gjorde missar och missuppfattade wikipediaprojektet också skulle bemötas bättre, och det skulle bli möjligt att föra en dialog med dem om de hade konton.

En annan fråga är att vi om vi skall bli bättre på att kräva källor måste kräva inloggning från bidragsgivarna. Grillo tog i en annan diskussion, egentligen utifrån en annan aspekt upp den här artikeln - Ljunghusens GK, som ett exempel där man får lita på att andras bidrag är tillförlitliga. Nu behövs det inte, och om vi rakt av bara skulle lita på andra bidragsgivare kunde vi lika bra skippa källorna. Boken han använde sig av finns i 3 ex på svenska bibliotek, och säkert i några hundra exemplar hos golfspelare i trakterna runt klubben och ett och annat på annat håll. Jag är övertygad om att förr eller senare kommer någon äger boken in på wikipedia, och om Grillo har hittat på uppgifter i artikeln kommer det att visa sig. Troligen inte idag, eller imorgon, men förr eller senare. Problemet blir om Grillo istället är en IP-adress, helst från ett mobilt bredband, och byter IP-adress 10 gånger om dagen. Då kommer han att ha haft möjlighet att lägga in tiotusentals uppgifter från olika IP-adresser innan hans fuskande avslöjas. Om Grillo avslöjas med att ha fejkat uppgifterna i sin artikel, kan vi gå igenom Grillos förvisso ganska många redigeringar och undersöka vilka andra uppgifter som är felaktiga. Om av IP-adressens uppgifter avslöjas som falska har vi ingen aning om vilka andra artiklar som skall sökas igenom. Om personen skulle fortsätta lägga in avsiktligt felaktiga uppgifter skulle det gå snabbare att lägga nya falska påståenden än vad det skulle ta för hela wikipediagemenskapen att gå igenom och kontrollera de nyskrivna.

Nu är wikipedia som jag ser det i sin barndom - vi har en lång väg kvar innan det är ett tillförlitligt uppslagsverk, och möjligen brådskar inte frågan, men tror det är helt nödvändig på sikt.--FBQ 1 oktober 2010 kl. 11.29 (CEST)

Kuriosaavsnitt

Jag undrar varför man inte ska ha kuriosa med i artiklar för, eller rättare sagt: varför "rekommenderas" det inte att ha kuriosaavsnitt? På två artiklar som jag har förbättrat och lagt in kuriosaavsnitt så dyker kuriosamallen upp. /Hollac16 28 september 2010 kl. 10.12 (CEST)

Har du belägg för att den kuriosa du tar upp faktiskt uppmärksammats? Att lägga in saker som du själv tycker är festliga men inte fått någon egentlig uppmärksamhet riskerar att snedvrida artikeln. - Tournesol 28 september 2010 kl. 10.38 (CEST)

Argument för och emot kuriosaavsnitt finns på Wikipedia:Kuriosaavsnitt. /Grillo 28 september 2010 kl. 10.45 (CEST)

De kuriosa som finns på t ex Idol 2010 uppfyller kraven för kuriosa; det är källbelagt, det finns med i texten och är i sammanhang. /Hollac16 28 september 2010 kl. 11.06 (CEST)

Ofta kan det som står i kuriosaavsnitten arbetas in i brödtexten, det blir både snyggare och mer enhetligt så. Månadens kvalitetsprojekt är för övrigt Projekt städa, och vi är nu nere i 130 artiklar med städa-mall där kuriosa och prosa ingår (inga CV eller instruktioner återstår med de ingår om de finns). Andra får gärna hjälpa till att beta av dem mer, mängden har minskat med ca 70 sedan månadens början med det återstår en del att åtgärda. Ibland blir dock en del kuriosamärkningar onödiga, jag bytte exempelvis namn på en rubrik från just kuriosa till privatliv idag och plockade bort mallen så det kan ju ha hänt i ditt fall. Men ta helst inte bort mallen själv utan låt någon annan bedöma det. Pillerillern 28 september 2010 kl. 11.11 (CEST)

Jag bytte namn på kuriosaavsnittet, informationen hör i stort sett hemma i artikeln tycker jag, men under en bättre rubrik. Pillerillern 28 september 2010 kl. 11.17 (CEST)

Kuriosaförbudet tillkom för att kuriosaavsnitt ofta innehöll stickspår, för ämnet icke-relevant info och framför allt icke-källbelagd info. Eftersom kuriosaavsnitt ofta låg sist så blev det en slasktratt för skräpinfo som ingen orkade bevaka. Men om det finns kuriosaavsnitt som inte har denna karaktär så tycker jag man kan strunta i kuriosaförbudet.

På liknande sätt har folk försökt förbjuda kritikavsnitt i slutet av artiklen därför att sådana blir vinklade och inte alltid källbelagda. Men vi har flera utvalda artiklar som avslutas med kritikavsnitt. Huvudsaken är att kritikavsnittet skrivs neutralt och ger utrymme för bemötande av kritiken, och att kritiken är källbelagd.

Det finns fler riktlinjer som vi brukar struntar i om bara artikeln är källbelagd. T.ex. på enwp tjatar många om att Wikipedia är ingen kristallkula, eftersom så många skapar spekulativa artiklar med hemmabyggda teorier typ "i framtiden kommer vi att använda teknik X som kommer att möjliggöra fantastiska möjligheter att ...". Men det finns flera källbelagda och välskrivna artiklar med prognoser som får vara kvar utan att möta kritik. Huvudsaken artikeln inte innehåller originalforskning, så får den innehålla hur många prognoser som helst enligt min mening. Mange01 1 oktober 2010 kl. 17.46 (CEST)

Artikelutvärdering testas på engelskspråkiga Wikipedia

På test läggs en funktion in på engelskspråkiga Wikipedia, där man kan utvärdera den artikel man just läst. Se till exempel längst ner i US constitution. Läs mer om hela grejen här. Det finns redan på någon mer språkversion, även om jag inte just nu minns vilken. Tänk om vi skulle lägga in det här på svenskspråkiga Wikipedia.//Hannibal 28 september 2010 kl. 23.39 (CEST)

Ja, det vore bra, men isåfall borde den komma automatiskt när man skapar en artikel och inte via en mall. -Josve05a ^{(d | b)} 28 september 2010 kl. 23.42 (CEST)

Det finns på ungerskspråkiga Wikipedia (hu.Wikipedia) sedan något år. Införande här på sv.Wikipedia har diskuterats vid minst ett par tillfällen och som jag minns det fanns det ett rätt stort motstånd mot det hela på grund av att statistiken inte skulle vara rättvisande. Vi får väl se vad experimentet leder till på en.Wikipedia så vi slipper göra om deras misstag. Innan vi inför det (om?) vore det ju även värt att kontakta hu.Wikipedia. Jopparn 28 september 2010 kl. 23.54 (CEST)

Tumme upp och tumme ner högst upp på sidan räcker för mig, vill någon ta ställning om källor och formuleringar kan fältet i exemplet en wp komma fram med en drop-down länk.--Mercurial 29 september 2010 kl. 13.08 (CEST)

Jag kan tycka att en mycket enkel enkät som Mercurial föreslår skulle kunna vara bra. Mer avancerade åsikter finns det ju dock en diskussionssida för. Tanzania 29 september 2010 kl. 20.45 (CEST)

Intressant! Jag ser helt klart en poäng i att ha lite fler parametrar än bara "tumme upp" och "tumme ner" om man vill använda resultatet på något sätt. Däremot är jag tveksam till att vi på svwp har resurser nog att utnyttja enkätsvaren. Det skall dock bli spännande att se resultatet från testerna på enwp! /-nothingman- 29 september 2010 kl. 20.49 (CEST)

Hur skulle man få folk att vara intresserade av en lång enkät? Självklart kan man ha mer parametrar än tumme upp och ned, men blir det för många tror jag man förlorar "röstare".. Tanzania 29 september 2010 kl. 20.57 (CEST)

Viktigast tycker jag är att tummen visar vad andra användare gillar; listas topplistan dessutom i realtid i en box på huvudsidan blir det riktigt roligt.--Mercurial 29 september 2010 kl. 21.08 (CEST)

(redigeringskonflikt) Det är dels här jag menar att vi inte har resurser att använda oss av detta. Jag kanske underskattar de som bara använder Wikipedia för att läsa artiklar men jag tror att de inte skulle vara lika benägna att fylla i en enkät med flera frågor än frekventa bidragsgivare. Hade vi varit dubbelt så många (eller ännu fler?) aktiva användare hade kanske en sådan här sak gett bättre underlag. Att rösta "tumme upp" eller "tumme ner" skulle såklart kunna ringa in artiklar som behöver förbättras, men det skulle inte tala om på vilket sätt artikeln behöver förbättras. Det skulle man få gissa sig fram till. Med få som "röstar" blir även resultatet av enkäten mindre pålitligt, och de som bara röstar "på skoj" utan att ta det på allvar skulle kunna påverka resultatet mycket. /-nothingman- 29 september 2010 kl. 21.10 (CEST)

Jag ser inte riktigt på vilket sätt "tumme upp" eller "tumme ned" skulle ge oss information vi inte kan få genom att snegla på artikeln i en halv minut. Det hade varit en sak om det hade varit en utvärdering av personer som verkligen kan sitt ämne ... men det kommer det inte att vara. Det hade också vara en sak om det hjälpt oss att hitta dåliga artiklar vi annars aldrig snubblat över, men det kommer ju att vara de mest lästa som ger utslag. Jag ser ärligt talat inte riktigt vad det tillför. /Julle 29 september 2010 kl. 23.51 (CEST)

Ser jag att 197 pers före mig har ratat artiklen eller videoklippet kommer jag troligtvis att hoppa över den sidan och välja en som verkar bättre, såvida jag inte är redaktör och vill se om något måste åtgärdas. Jag är inte säker på att det är samma personer som rankar artiklar som läser om samlag varje kväll; å andra sidan kan ju tummarna vara kopplade till kategorier så att fågelentusiasterna ser vad andra fågelskådare rekommenderar när de läser en fågelsida. Vi behöver nog inte välja mellan tummarna och utvärderingsenkäten - på flera vis fyller de olika funktioner. Det kanske också är värt att titta på dagstidningarnas boxar för mest kommenterade, emailade, tipsade, tummade osv. Inte för att WP är Wikinews men för att det kanske finns några frön som gör sajten mer intressant. --Mercurial 1 oktober 2010 kl. 18.04 (CEST)

Tunna listor

Som fortsättning på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Lista över slott och herresäten på Öland undrar jag om det skulle kunna vara en idé att substub-märka listor som bara är en rad länkar (som Lista över slott och herresäten på Öland var då den anmäldes). De är ju ofta mycket längre än de artiklar som vanligen får substub-mall men de saknar brödtext och tillför i sitt nuvarande skick ingenting som inte en kategori gör. Alltså borde de "kvala in" som substubbar, eller? -Laxskinn 30 september 2010 kl. 00.10 (CEST)

Redan innan Öland-artikeln SFFRades så var den mer än en kategori: den gjorde skillnad på "Slott och borgar" och "Herresäten". Men substubbmärkning låter rimligt tycker jag! De är ofta lättexpanderade och skulle nog må bra av den extra uppmärksamhet substubbmärkning faktiskt ger. Plrk 30 september 2010 kl. 00.18 (CEST)

Märk dem gärna med {{bt}}. Kolla gärna igenom de kortaste listartiklarna. / Elinnea 30 september 2010 kl. 00.38 (CEST)

Låt mig korrigera "...ingenting som inte två kategorier med en gemensam överkatergori gör" ;) Nåväl, just att ge dem uppmärksamhet var vad jag tänkte mig, så brödtext-mallen blir nog bra. -Laxskinn 30 september 2010 kl. 00.48 (CEST)

De listorna som nu fick markeringen innehåller mer än kategorier, eftersom de innehåller rödmarkerade eller icke wikilänkade orter. Så länge inte alla är blåmarkerade innehåller listorna mer än kategorier. Jag tyckte i inte brödtextmallen kändes helt lyckad. Den varnar för att listan kan raderas.--FBQ 30 september 2010 kl. 00.59 (CEST)

Det är en fullständig missuppfattning att kronologiska listor inte tillför mer än kategorier. Alfabetiska listor gör det inte, bortsett från eventuella rödlänkar. Den föreslagna (och i några fall utförda) märkningen anser jag vara olycklig, därför att den ger näring åt detta missförstånd. Fernbom2 30 september 2010 kl. 08.02 (CEST)

Instämmer med FBQ och Fernbom2. Att kräva att en lista skall innehålla brödtext är närmast en logisk självmotsägelse. /FredrikT 30 september 2010 kl. 13.33 (CEST)

Listor ska, för att uppnå något slags ändamål, tillföra mer information än vad kategorier kan göra. Lista över slott och herresäten på Öland gjorde det inte när den anmäldes. Visst, den gjorde skillnad på "Slott och borgar" och "Herresäten", men det är fortfarande inte något som man inte kan göra med kategorier. Inte ens kronologiska listor tillför något eftersom även kategorier kan sorteras i kronologisk ordning om bara den som lägger in en artikel i kategorin vet hur det går till och orkar bry sig.

Exempel: Slaget vid Rotebro läggs in i kategorin Kategori:Svenska slag efter årtal så här: [[Kategori:Svenska slag efter årtal|1497]] /Kemikungen 30 september 2010 kl. 14.06 (CEST)

Om man gör som ovan får man förvisso slagen (eller vad det nu är) i kronologisk ordning, men Du ser väl fortfarande inte årtalet när Du tittar på kategorisidan?

Årtalet hamnar väl som rubrik och länken med slagets namn under den? Eller är det bara första siffran man får se? I vilket fall så tror jag det går att lösa om tillräckligt många tycker att kronologiskt sorterade kategorier är bättre än listor. /Kemikungen 30 september 2010 kl. 14.51 (CEST)

Givetvis går det att lösa, men vad är poängen? Är det inte bättre att låta kategorierna vara alfabetiska, medan listor i allmänhet skall ha annan uppställning och tillföra tilläggsinformation (som levnadsår och tjänstetid). Fernbom2 30 september 2010 kl. 15.31 (CEST)

Med [[Kategori:Svenska slag efter årtal|1497]] hamnar artikeln under rubrik "1", men kronologisk blir den. -- Lavallen 30 september 2010 kl. 15.33 (CEST)

Poängen är att dels att slippa underhålla listor manuellt, dels att slippa ha listor över allt mellan himmel och jord. Lista över listor över öar tar nog ändå priset... /Kemikungen 30 september 2010 kl. 16.06 (CEST)

Listan med svenska slag är inte så svårt att underhålla manuellt, skulle jag tro... Skämt åsido, visst finns det en poäng, men landshövdingar och biskopar med flera funktionärer byts inte ut så ofta att det är något större problem. Listor är i sådana fall både snygga och ändamålsenliga. Att det sedan fortfarande finns många som inte håller måttet som artiklar är en annan sak. Med olika slag av kategorier blir sorteringen ännu svårare för oss anväåndare som inte är så kunniga i teknikaliteterna. Allt talar enligt min mening mot att övergå till det systemet. Dessutom har rödlänkarna en stor och viktig funktion i sammanhanget. Fernbom2 30 september 2010 kl. 16.58 (CEST)

Kategorierna är bra för att hitta befintliga artiklar inom ett visst ämnesområde, men listor är i mitt tycke nästan alltid överlägsna när det gäller att skapa strukturerad och överblickbar samlad information. /FredrikT 30 september 2010 kl. 17.17 (CEST)

Detta sista kan jag helt ställa mig bakom! Jakten på listor börjar drivas alldeles för långt. Det borde gå att finna en samsyn kring att vissa typer av information med fördel presenteras i den formen. Om detta sedan bäst sker inom ramen för en annan artikel eller självständigt bör bedömas från fall till fall. Fernbom2 30 september 2010 kl. 17.39 (CEST)

Vill bara förklara mig lite. När jag {{brödtext}}-märkte några listor så var det inte för att jag ville att de skulle raderas utan att de skulle uppmärksammas och utökas (vilket jag antar är syftet med mallen?). Vissa av dem innehåller säkert mer information är en kategori, men inte mycket. Att de innehåller rödlänkar kan väl inte på egen hand försvara dem som artiklar i den vanliga artikelnamnrymden? I så fall är de ju snarare önskelistor. -Laxskinn 30 september 2010 kl. 23.23 (CEST)

Visst är de önskelistor, men de är mer än så. En landshövdinge- eller biskopslängd har ett egenvärde. Fernbom2 1 oktober 2010 kl. 06.21 (CEST)

Det är ju väldig skillnad om rödlänken ligger i en önske lista. Även det på något sätt går att skapa rubriker i kategorierna, så att det framgår mellan vilka år en person varit landshövding, så fungerar det ju inte att de oskrivna ligger i önskelistor. Om jag vill hitta vem som var landshövdning i Stockholms län 1775 och helst få uppgifter om honom, då är jag ju åtminstone hjälpt av att hitta att det var Jakob Johan Gyllenborg som styrde 1770-78 och att wikipedia inte har någon artikel om honom, och sedan försöka få fram uppgifter någonannanstans. Att behöva leta igenom önskestorna som inte ligger i wikipediarymden, och försöka gissa i vilken önskelista personen eventuellt då finns, och om han finns hoppas på att det i anslutningen till önskningen finns angivet just var och när han var landshövding, är knappast särskilt smidigt.--FBQ 1 oktober 2010 kl. 11.37 (CEST)

Personligen har jag i sådana fall betydligt svårare för det jag skulle kalla tunna listor - listor som säger sig innehålla en viss sak, men i själva verket inte gör det. Listor över kyrkoherdar i Västerås stift, som bara innehåller kyrkoherdar i en socken, eller Lista över svenskar som har blivit avrättade, som säger sig innehålla alla som avrättats i Sverige 1850, och de viktigaste namnen före 1850, men i själva verket saknar flera namn, troligen ganska många efter 1850, och knappast har de mest kända namnen före 1850. Likafullt anser jag att det är en lista som kan förbättras utan att raderas.--FBQ 1 oktober 2010 kl. 11.41 (CEST)

När Wikipedia:Projekt svenska slott och herresäten startade 2005 tog jag fram listor över slott och herrsäten i landet, uppdelade per landskap. Landskapsindelningen gjordes eftersom en lista över hela landet skulle bli otympligt stor. Eftersom fördelningen av slott och herrgårdar är ojämn över landet blev vissa listor korta. Dock finns en konsekvens i att ha listor för samtliga landskap. Inledningsvis fanns många rödlänkar i listorna, men sedan dess har alla slott och många herrgårdar fått egna artiklar. Det känns orimligt att ta bort vissa listor men behålla andra, bara för att vissa landskap har fler objekt än andra. Det alternativ jag ser som mest rimligt, om man nu skall avskaffa dessa listor, är att göra om dem till navigeringsmallar. Som exempel har någon gjort det för slott i Skåne. Se till exempel Barsebäcks slott. --// jorchr 2 oktober 2010 kl. 09.22 (CEST)

Konsekvens är bra så oberoende om ett område i en serie av listor har få artiklar skall de få finnas kvar. --NERIUM 2 oktober 2010 kl. 09.32 (CEST)

Afrika har ordet

Nordiska Afrikainstitutet (vid Uppsala universitet) har gett tillstånd enligt CC-BY-SA att återanvända texterna (ej bilder) till författarbiografierna (ej förord) i katalogen Afrika har ordet (2010, PDF), ISBN 978-91-7106-673-2 som användes på #Bokmässan förra veckan. Det glädjande beskedet om tillståndet har kommit via e-post från kommunikationschefen Birgitta Hellmark Lindgren. Bör det dokumenteras via OTRS eller liknande? Jag tänker inte ladda upp PDF:en till Commons, eftersom den ju innehåller fotografier (som inte är fria) och hela katalogen ändå är lätt tillgänglig. Annat som Nordiska Afrikainstitutet har skrivit brukar göras tillgängligt enligt CC-NC-ND, som ju är alltför restriktiv för Wikipedia, men kanske är beslutet om författarkatalogen ett genombrott som får fler efterföljare. --LA2 30 september 2010 kl. 15.22 (CEST)

Fantastiskt!//Hannibal 30 september 2010 kl. 15.31 (CEST)

Nu dokumenterat som källmallen {{Afrika har ordet 2010}}. --LA2 30 september 2010 kl. 21.44 (CEST)

Fint. Slängde upp och arbetade om ett tiotal artiklar därifrån. /Julle 1 oktober 2010 kl. 08.20 (CEST)

Nu har samtliga 65 författare en artikel i Wikipedia. Alla länkar är blå. Tack till alla som hjälpte till! --LA2 2 oktober 2010 kl. 22.58 (CEST)

Är det ok med smalare/djupare artiklar i en stadsportal?

Funderar på att göra ett rejält ryck med redan finfina Portal:Helsingborg men är osäker på vad som gäller för artiklarna som samlas där under. Är det tex ok att skapa en artikel för varje skola och andra offentliga inrättningar? Om jag får loss rättigheterna till att publicera Helsingborgs Stadslexikon, är det då ok ur encyklopediskt perspektiv? Osv. /--Jardenberg 1 oktober 2010 kl. 11.20 (CEST)

Jag har försökt gräva men misslyckats i att finna svar på om det är ok med smalare och djupare artiklar om deras huvudsyfte och främsta hemvist är att vara en del av en portal.

Nej, varenda skola och offentlig inrättning platsar inte i ett uppslagsverk som Wikipedia. Det finns nog artiklar i Helsingborgs Stadslexikon som är lämpliga ur ett encyklopedisk perspektiv, och de som inte är det. Artiklar ska skrivas så de platsar i uppslagsverket, portalerna är bara till för att finna dessa artiklar. / Elinnea 1 oktober 2010 kl. 11.39 (CEST)

Jag tror att norska Wikipedia och föreningen Wikimedia Norge har en del erfarenheter av att jobba med lokalhistoriska och hembygdsorganisationer. Nyckelord kan vara ABMU och "historielag" (som närmast motsvarar våra hembygdsföreningar). Se artiklarna under no:Kategori:Historielag och deras externa länkar, exempelvis http://www.strindahistorielag.no/wiki/index.php/Hovedside --LA2 1 oktober 2010 kl. 13.03 (CEST)

Om du ser på artiklarna om Stockholm och det projektet så ser du att det finns ganska många smalare artiklar om byggnader och annat. Det skall finnas ett allmänintresse, men visst djup är förstås önskvärt. Det kanske är enklare att besvara frågan om du ger några skilda exempel på vad man skulle kunna skriva om? /Julle 1 oktober 2010 kl. 14.41 (CEST)

Länken jag postade Helsingborgs Stadslexikon ger en liten bild av innehållet i boken. Den är utgiven av Helsingborgs lokalhistoriska förening och är redan refererad till i 190 artiklar (med reservation för att min sökning på "Helsingborgs stadslexikon" kanske inte är korrekt utförd i Wikipedia, jag är en gröngöling;) på svenska wikipedia. Ska se om jag kan gräva fram lite olika ytterlighetsfall och få synpunkter på dem. /--Jardenberg 2 oktober 2010 kl. 09.55 (CEST)

Vad trevligt att någon mer intresserar sig för Helsingborg här på Wikipedia! Ett tips är att titta i Portal:Helsingborg/Önskelista, där jag har skrivit upp ett antal artiklar som jag själv anser kunna ha relevans för Wikipedia. Det är jag som har skapat Portal:Helsingborg och även skrivit flera av artiklarna med anknytning till Helsingborg, så har du några frågor är du välkommen att kontakta mig på min diskussionssida. Tyvärr har jag dock varit väldigt upptagen det senaste halvåret och inte haft så mycket tid att skriva artiklar eller uppdatera Helsingborgportalen. Därför är det uppskattat om vi blir fler. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 oktober 2010 kl. 18.53 (CEST)

Härligt. Jag har länge imponerats av ditt arbete med portalen. I det här fallet finns det två syften, det ena är så klart att fylla på portalen och göra den matigare och nyttigare, men ett annat skäl är också att se till att om/när stadslexikonet blir ok att publicera i sin helhet på nätet så ska det inte ske i en avlägsen hörna av nätet där ingen hittar det - och där ännu färre bryr sig om att göra det till ett levande tidsdokument. /--Jardenberg 2 oktober 2010 kl. 09.55 (CEST)

Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2010

Wikipediamontern iordningställs på Bokmässan 2010. Med ryggen mot kameran Haxpett, till vänster föreningens ordförande Hannibal

Täppas med en blomma.

Det läsande Sverige inleder varje höst med en stor fest, som kallas Bok- & Biblioteksmässan och hålls i Göteborg, nämligen just nu den 23-26 september. Årets tema är Afrika. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige har en liten monter (E00:11) där vi informerar om Wikipedia och andra projekt inom fri kunskap. Ett helt gäng wikipedianer är funktionärer i montern och när de inte svarar på frågor, så går de runt och fotograferar kända författare på mässan. Synpunkter, frågor och förslag angående detta välkomnas. Mässbesökande wikipedianer välkomnas också att hälsa på i montern. --LA2 23 september 2010 kl. 00.02 (CEST)

Gud, så bra. Ser fram emot foton på en massa afrikanska författare! /Jssfrk 23 september 2010 kl. 09.02 (CEST)

Kan även tipsa om att flera av författarna på bokmässan saknar artiklar. Här har jag listat dem. /Jssfrk 23 september 2010 kl. 16.51 (CEST)

Jag har några bilder från Bokmässan på gång. Har bara inte hunnit bearbeta och ladda upp dem än. /FredrikT 29 september 2010 kl. 11.36 (CEST)

Det finns en växande mängd uppladdade foton i Commons:Category:Göteborg_Book_Fair_2010. Bra jobbat ni som var inne på mässan och fotograferade.--Ankara 29 september 2010 kl. 20.01 (CEST)

Nu har jag laddat upp mina bilder. Den sista blev journalisten Täppas Fogelberg med en blomma. Totalt har 380 bilder laddats upp. Flitigast har nog Vogler och Boberger varit. --LA2 2 oktober 2010 kl. 23.01 (CEST)

Enkelsvenska Wikipedia

Jag lär mig Svenska nu. Jag är fortfarande nybörjare. Det skulle vara bra att ha (Enkelsvenska Wikipedia). Enkel Engelska Wikipedia som exempel simple -- Abu Amal Bahraini 3 oktober 2010 kl. 08.35 (CEST)

Det är en god tanke, tyvärr tror jag att det är praktiska problem som gör den svår att göra verklig. Det skulle nog vara svårt att samla tillräckligt många bidragsgivare för att få idén att bära. Jag skulle gissa att svaret på varför den inte finns kan vara så enkelt som så. Däremot kan det vara en god idé att tänka på att vara så begriplig som möjligt när man skriver här på Wikipedia! MVH/--Idunius 3 oktober 2010 kl. 08.45 (CEST)

Och WMF kommer idag inte att starta någon ny Wikipediaversion i ett språk som inte har en egen ISO-kod, som sv för svenska. -- Lavallen 3 oktober 2010 kl. 09.15 (CEST)

Enkelengelska wikipedia har idag drygt 64 000 artiklar vilket gör att den hamnar mellan estniska och latinska wikipedia i storleksordning. Det blir ungefär 2% av artiklarna i den "riktiga" englska wikipedia. Får vi samma utbud av artiklar i en "enkelsvensk" wikipedia så landar det på runt 6 000 artiklar. Emrå inte tillräckligt för att motivera insatsen. Då är det bättre att se till att artiklarna här på svwp är tillräckligt lättlästa i stället. /Kemikungen 3 oktober 2010 kl. 11.24 (CEST)

Välskrivna är artiklar är oftast lättlästa. Det är ett skäl till varför vi ska lägga tid på att språkvårda viktiga artiklar. Rotsee 3 oktober 2010 kl. 12.38 (CEST)

När vi tidigare har diskuterat detta, har rekommendationen blivit att det inledande avsnittet i varje artikel bör vara skrivet på en enkel och lätt begriplig svenska. På det viset hamnar enkelheten överst överallt. En separat sajt där Nobelpriset, Afrika eller kronprinsessan Victoria presenteras på enkel svenska, skulle aldrig komma överst i sökträffar. --LA2 3 oktober 2010 kl. 16.13 (CEST)

IDstories.se

En Ip-adress, 90.227.123.134, har sedan 2008 varit aktiv i att lägga in externa länkar till företagets hemsida, [IDstories.se]. Jag ser egentligen inget problem med innehållet på de sidor som wikipediasidan länkar till, de verkar faktamässigt tämligen tillförlitliga. Däremot från att den är sponsrad av företag som betalat IDStories för att få sitt namn där, men uppenbarligen används wikipedia för att höja träffrankningen för sidorna och därmed reklamintäkterna för företaget. Vet inte riktigt vad tanken är att vi skall ha för förhållningssätt kring sådana förfaranden.--FBQ 2 oktober 2010 kl. 21.21 (CEST)

Upptäckte nu att en annan IP-adress 81.229.245.11 under 2007 gjort precis samma sak.--FBQ 2 oktober 2010 kl. 21.40 (CEST)

Ta bort. Systematiskt införande av länkar i uppenbart reklamsyfte skall beivras. Plrk 3 oktober 2010 kl. 00.16 (CEST)

Instämmer i att systematiskt införande av länkar i uppenbart reklamsyfte skall beivras. IDstories.se gör inte detta, utan länkar till artiklar av allmänt intresse . t ex senast till konstnären GAN eller till 10 berättelser om personer på Landskrona kyrkogård - se Landskronas hemsida. Vår ambition är att dessa länkar tillför intressant och underbyggd information till intresserade och att den inte alls eller i begränsad omfattning finns på Wikipedia. Vi producerar också mer kommersiella berättelser - ofta om speciella hus historiska bakgrund. Vi lägger inte upp versioner av dessa på Wikipedia, även om de ofta vore intressanta för många. Deltar gärna i en diskussion om rimlig gränssättning. Johan Schlasberg, IDstories.se

Att de faktisk tillför betydligt till artiklarna, och att wikipediavarianterna är ganska usla och okällbelagda, är det som fått mig att avvakta. Personligen tycker jag dock inte att det här är förenligt med ett fritt uppslagsverk.--FBQ 4 oktober 2010 kl. 12.48 (CEST)

Tack för de positiva orden om kvaliteten i våra IDstories. En del är inte bra än, men kommer att förbättras. Som forskarutbildad person värdesätter jag att källor anges och att kvalitetsnivån ska vara hög. Dock tillåter jag mig att formulera mig på ett sätt som kanske väcker mer spontant intresse än en akademisk uppsats. De som helt dominerande står som sponsorer i dagsläget av våra IDstories är Svenska Kyrkan. Vi har också i flera fall fått använda unika historiska bilder i vårt samarbete med olika muséer, på ett sätt som nog inte tror hade varit möjligt i ett Wikipediasammanhang. Lite grann undrar jag hur de framförda synpunkterna på IDstories.se ter sig när jättebolag som t ex Nokia och Sony-Ericsson tillåts ha ett stort antal separata sidor för unika mobiltelefoner med direkta länkar till öppet kommersiella produkthemsidor?? 4 oktober 2010 kl. 19.34 (CEST)

Vill bara påpeka att ingen tillåter någon ha en massa produktsidor på Wikipedia. Artiklarna om olika mobiltelefoner är skapade av Wikipediaanvändare utan anknytning till något mobilföretag (får man anta) och då ter det sig naturligt att dessutom länka till företagets sida om produkten. Dock är inte Wikipedia någon produktkatalog, så jag kan helt klart hålla med om att det finns för många artiklar om olika obskyra mobil- och kameramodeller. Vill passa på att framhäva sidan om intressekonflikter och det faktum att det alltså inte är företag själva som får utrymme att presentera sina produkter här. Reklamutrymme kan man köpa sig någon annanstans. /Grillo 4 oktober 2010 kl. 19.59 (CEST)

Kvalitetsmätningen - oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Lägger in för den här månaden. Trevlig nedgång bland städade artiklar, infoga och relevanskontrollmärkta med. Substubbarna har ökat, kanske något att ta tag i? Plagiat har gått upp, där bör vi ta tag i. Bra arbetat Elinnea med siffrorna. Tanzania 3 oktober 2010 kl. 11.49 (CEST)

Tanzania, måste ha glömt att lägga in den här, trodde jag gjort det, tack för att du gjorde det. I oktober blir månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt uppdatering. Vi har bland annat artiklarna april 2010, juni 2010, juli 2010, augusti 2010 och september 2010 där gamla händelser står som planerade eller kommande händelser. Dessa artiklar bör skrivas om och fyllas med händelser som faktiskt inträffade under dessa månader. Vissa artiklar har behövt uppdateras sedan 2008. Vi har även artiklar som Göteborg , Kenya, Pension, Sveriges län bland de 237 artiklar som behöver uppdatering. / Elinnea 3 oktober 2010 kl. 14.19 (CEST)

Nåja, vem som helst kan glömma, men det var lite ironiskt med tanke på att jag nyligen prisade dig, Elinnea, för att du kom ihåg att göra det här varje månad... Bra jobbat, alla som engagerar sig i det här kvalitetsarbetet.//Hannibal 4 oktober 2010 kl. 09.34 (CEST)

Tack för de fina orden på Tio tankar om användare! Ja, jag gjorde ju själva mätningen, men så var det nåt som kom emellan och sen trodde jag att jag hade gjort det. Men det är ju så bra med Wikipedia, att det ofta finns nån annan som kan ta vid och hjälpa till med det man själv missat. Av de projekt jag initierat som är mina favoriter, är de där andra har tagit vid, blivit engagerade och det rullar på, som Månadens nyuppladdade bilder, som du nämner. Är ju inte aktiv där sjäv (är en usel fotograf), men det är så roligt att se hur en liten idé man fått växt till något som många engagerar sig i och som är till stor nytta för Wikipedia. Kvalitetsprojekten... ja, de däremot behöver lite mer draghjälp och jag känner mig lite less på mig själv ibland med mina "nu finns det tvåhundrafemtioelva artiklar kvar att språkvårda/faktakolla/avfluffa!-utrop", men jag tänker att om det kan få någon att börja kvalitetskolla nån artikel så är det inte i onödan. Jag hoppas ju på att vi så småningom ska nå till den punkten där vi inte har en massa gammalt att kvalitetskolla utan att vi betar av det månad efter månad. Där vi så småningom har ett svenskspråkigt Wikipedia med endast relevanta och väl källbelagda artiklar som har ett bra språk och ett korrekt faktainnehåll. Långt kvar, men vi tar det steg för steg! / Elinnea 4 oktober 2010 kl. 13.44 (CEST)

Jag blir alltid lite sugen att göra nåt åt nån enstaka artikel när det är dags för kvalitetsmätning t.ex. Så jag tycker det bara är bra att det kommer lite påminnelser här och var. Roligt när man ser att siffrorna sakta kryper nedåt i tabellen ovan :) //Mippzon 4 oktober 2010 kl. 14.22 (CEST)

Visst är det som Mippzon skriver, inte bara är det intressant statistik, men man ser hur trenderna går och man blir sugen att arbeta för/emot dem. Dessutom är det en fantastisk länksamling; varje gång jag känner för att kvalitetsarbeta går jag in på Bybrunnen och klickar mig vidare via rubrikerna i tabellen. Fin omväxling till det vanliga arbetet! Att städa-kategorin minskade med nästan 40% förra månaden var knappast en slump. Tack Elinnea och alla som engagerar sig i detta! Zaijaj 4 oktober 2010 kl. 14.28 (CEST)

P.S., anledningen till att du (Ellinea) glömde uppdateringen var kanske för att du skrev ovan för kvalitetsmätningen i september den 30 september? Zaijaj 4 oktober 2010 kl. 14.30 (CEST)

FSCONS, 5-7 november i Göteborg

Årets mest prisvärda konferens om fri programvara och fri kultur är utan tvekan FSCONS, som arrangeras den 5-7 november i Göteborg. Nu är hög tid att anmäla sig. --LA2 4 oktober 2010 kl. 17.23 (CEST)

Tio tips

Den vetenskapliga tidskriften PLoS Computational Biology (september 2010) har en ledarartikel (editorial) med tio råd till biologer som vill börja skriva i Wikipedia. Artikeln är på engelska och riktar sig kanske främst till nybörjare i engelska Wikipedia. Men hur fungerar tipsen om nybörjaren i stället kommer till svenskspråkiga Wikipedia? Blir man väl emottagen om man följer tipsen? Ten Simple Rules for Editing Wikipedia --LA2 1 oktober 2010 kl. 22.46 (CEST)

Riktigt bra artikel EMRÅ, med utmärkta råd till den nybörjare som samtidigt är akademisk expert på något. Den är ju publicerad under en CC-licens - skulle man kunna inkorporera den i svwp:s nybörjarmaterial någonstans? Lsj 2 oktober 2010 kl. 21.21 (CEST)

Jag håller med om att den är riktigt bra, och som svar på din fråga tror jag att den som följer råden blir väl mottagen. Den borde man nog översätta.Sjö 2 oktober 2010 kl. 21.45 (CEST)

Jag la in den i råform på engelska på Wikipedia:Tio råd så att folk kan komma igång och översätta den. Källhänvisning på diskussionssidan. /Grillo 3 oktober 2010 kl. 02.07 (CEST)

Fast när jag tänkte lite till kom jag på att målgruppen förmodligen är van att läsa engelska, så det kanske är onödigt arbete att översätta.Sjö 3 oktober 2010 kl. 08.41 (CEST)

Har vi möjligheten kan vi åtminstone lika gärna ha en spegel här tills vidare, om någon vill översätta den i framtiden och källan skulle försvinna. /Grillo 3 oktober 2010 kl. 20.21 (CEST)

Jag tycker också det är bra information och också utvecklingsbar. Det skulle gå tex att göra en tvåkolumners grej, där på ena sidan det står vad den ny skribenten kan göra för att få flyt, och en andra vad vi gör i samma ämne för att välkomna nya skribenter. Och kanske i samma anda utveckla den än mer som ett generellt 10 punkts program för att ta emot nya, med "krav" både för de nya och oss som supportar dem. Att som första steg skapa en spegel tro jag är bra. Yger 3 oktober 2010 kl. 20.33 (CEST)

Det var tydligen jävligt kontroversiellt att kopiera hit artikeln. Först ville nåt ip-nummer radera den (stor sannolikhet att någon som inte regelbundet bidrar hittar den...) och sen fick jag kritik på min användardiskussion för att jag inte översatt den. I samband med det flyttade nån den till min användarnamnrymd. Jag har ingen avsikt att översätta den själv. Jag var djärv. Ska den ligga i min användarnamnrymd raderas den. Där har den inget att göra och jag tar inget personligt ansvar för den vilket sidor under användarnamnrymder antyder. Fattar inte varför man ska straffas så fort man redigerar i WP-namnrymden. /Grillo 4 oktober 2010 kl. 19.47 (CEST)

Trevligt med alla svordomar, när vi diskuterar bemötandet av nykomligar. --LA2 4 oktober 2010 kl. 20.47 (CEST)

Trevligt när folk kan bemöta vad man skriver. /Grillo 5 oktober 2010 kl. 18.44 (CEST)

Stub och källor

Jag har märkt en tendens bland nyskapade artiklar, som är korta, dvs. stubbar, att dessa inte behöver källor på samma sätt som längre artiklar. Väldigt få nyskapade stubartiklar har en källa över huvudtaget, och det känns som att folk använder stubmallen för att "förklara" att artikeln inte har någon källa. Likväl måste man ha tagit informationen någonstans ifrån, och detta någonstans måste man ändå skriva ut, hur kort artikeln än är. Nya artiklar utan källor som är långa raderas ofta eller ställs väldigt hårda krav på. Det bör vi även göra med stubbar. Stubmallen är ingen undanflykt från källor. Tanzania 3 oktober 2010 kl. 15.53 (CEST)

I många fall innehåller stubbar endast information som är allmänt känd (inom ett fack). Jag kan tänka mig att skapa stubbar för att slippa reda ut ett begrepp i en annan artikel jag skriver, och har då inte nödvändigtvis källor tillgängliga för det. Förfarandet är förstås i viss mån problematiskt, men jag tycker inte det är ett sämre alternativ än att en fackterm lämnas oförklarad. Och om man lämnar förklaringen utan källor i den ursprungliga artikeln så är ju risken större att förklaringen förblir okontrollerad. --LPfi 3 oktober 2010 kl. 21.17 (CEST)

Jag kan faktiskt inte hålla med. Jag tycker inte "allmänt känd information" borde finnas på Wikipedia, utan håller på grundkravet om verifierbarhet. Hur allmänt känd informationen är är det inte svårt att lägga till en källa, om man dessutom arbetar inom en angränsande artikel. Att inte ange någon källa över huvud taget tycker jag inte hör hemma i Wikipedia 2010. Tanzania 3 oktober 2010 kl. 21.25 (CEST)

För några år sedan hade jag köpt LPfis resonemang, men nu när vi skapat 360 000 artiklar tycker jag, som Tanzania, att vi borde bli striktare i kraven på källor för alla artiklar. Jag har å andra sidan sedan länge varit principiell motståndare till stubmärkningen och lägger inte in sådana när det inte är frågan om substub (som jag tycker är befogad). Kanske är det läge ta upp stubmärknigenns värde igen, om och när vi inför striktare praxis i att märka källösa artiklar?Yger 3 oktober 2010 kl. 21.34 (CEST)

Det kan nog ligga något i det du säger. En artikel behöver inte vara dålig för att den är kort, men har den ingen källa är den åtminstone i min värd dålig. Tanzania 3 oktober 2010 kl. 21.36 (CEST)

Och källa saknas är~(kan vara) en värdefull påminnelse/upplysning till läsaren. Uppmärkning att den är kort (stub) kan jag inte se tillför något som helst värde till läsaren.Yger 3 oktober 2010 kl. 21.41 (CEST)

Jag kan av och till också starta stubbar utan källa. Det handlar i så fall a) om "allmänt känd" kunskap inom fält jag har koll på eller b) om översättningar av vad jag bedömer som trovärdig information från en annan språkversion. Men det betraktar jag alltid som lösningar tills vidare -- det är inte så att de inte skall ha källor, även med den informationsmängden, de har det bara inte än. Annars håller jag med: källor bör, oavsett längd, alltid anges. /Julle 3 oktober 2010 kl. 21.53 (CEST)

Jag kan i undantagsfall förstå Lpfis resonemng, särskilt om det handlar om artiklar med interwiki - då finns ju viss möjlighet att kontrollera innehållet via denna. Men jag känner inte igen mig i den bild som Tanzania förmedlar. Det tillkommer varje dag ett stort antal stubbar med tydlig källmarkering. En del svarar jag själv för, andra till exempel FBQ och Annika64. Ygers ståndpunkt i denna fråga delar jag inte - då skulle jag inte lagt ner så mycken energi på att skapa nya mallar. Men den tål givetvis att diskuteras. Fernbom2 3 oktober 2010 kl. 21.47 (CEST)

Jag tänker framförallt på den uppsjö av nya albumartiklar, ortsartiklar och musikgruppsartiklar som skrivs varje dag. Jag är mycket väl medveten om din, och FBQ:s och Annika 64:s artikelskapande, och de är mycket bra, men jag är även en frekvent patrullerare av Special:Nya sidor, och det skapas väldigt många nya artiklar varje dag som inte har en enda källa. Tanzania 3 oktober 2010 kl. 21.56 (CEST)

Jag tycker att det borde vara ett absolut krav att ange källa. Även om källan är dålig så borde den anges: <ref>Egen kunskap</ref><ref>Jag frågade min mamma</ref><ref>Från engelska wiki</ref>. Det är i alla fall ärligt och ger läsaren chans att uppskatta källans trovärdighet. Alla icketriviala redigeringar utan källa borde snabbraderas. AlphaZeta 3 oktober 2010 kl. 22.07 (CEST)

Om källan är "min mamma" eller "egen kunskap" är det förmodligen trivialinformation. I vilket fall ska den typen av källhänvisningar inte lämnas, eftersom de inte är verifierbara (och även eftersom vi inte signerar artiklar). Då är det bättre att lämna artikeln källös så att den inte ger en falsk bild av auktoritet. Vi ska uppge verifierbara källor, det är en anledning till att vi inte kan ange någon annan språkversion som källhänvisning för ett påstående, utan bara som artikelursprung. /Grillo 3 oktober 2010 kl. 22.13 (CEST)

AlphaZeta Exempel: Ser att du skrivit artikeln Axel Gustaf Hertzberg och den är bra. Källan som du anger är en bild på commons. Tycker att man skall ha källor som verkligen är källor och att information är verifierbar d.v.s. som är lätt att kolla upp varsom helst. Men man skall inte lägga in eller kräva källor in absurdum. Källor behövs vid utsagor annars är det bara krafs som är inlaggt för att stila och som är ivägen när man skall redigera artiklar. --NERIUM 3 oktober 2010 kl. 22.23 (CEST)

Om albumartiklar och låtar tror jag att de antingen översatts från engelska, eller så är det så att författaren har albumet eller singeln själv. Ibland står lite på artisterna hemsida, Svensk mediedatabas har också en hel del om svenska artister. Det går enkelt att se om en artikel översatts från engelska, då kan man lägga dit att den är översatt till svenska från ett annat språk. J 1982 3 oktober 2010 kl. 22.34 (CEST)

AlphaZeta har gjort missen att länka till förstasidan. Jag vet inte hur man gör för att länka till någon annan sida, men Hertzberg finns på sidan 90. Det bästa vore väl att försöka kontakta de som skrivit artiklarna? Jag ser ju sådana artiklar ibland, men upplever att det ändå är ganska sällsynt. Säkerligen känner inte alla till att det krävs källor på wikipedia. --FBQ 4 oktober 2010 kl. 00.23 (CEST)

Såg först nu frågan om stubbmallar. Det är som sagt kanske en annan fråga, men i likhet med Yger tycker speciellt att den rika flora av stubbmallar som existerar känns helt överflödiga. Därtill helt godtyckliga och missvisande i fråga om vad som är saknat - vissa ämnen är värda längre och korta artiklar, om de på något sätt signalerade vilka som var i mest behov av förlängning, tyvärr gör de inte det och jag tror att det kan skötas på annat sätt än genom stubbmarkering. Men, som sagt, det passar nog i en annan tråd. --FBQ 4 oktober 2010 kl. 22.30 (CEST)

Det finns stubbmallar som är överflödiga, det kan t o m jag medge, men i det stora hela blir det bättre ju finmaskigare nätet är. Fernbom2 5 oktober 2010 kl. 17.33 (CEST)

Men blir det verkligen det? Finns det någon som systematiskt använder sig av stubbkategorierna för att hitta artiklar att åtgärda? För mig tycks det som att en artikel märks upp med en stubbmall och sedan behåller den mallen tills dess att den i stort sett är utmärkt... Det finns mig veterligt inget projekt som arbetar med att minska antalet stubbmallar och inte heller någon riktig definition om vad en stubb verkligen innebär (substubb finns det iaf en ungefärlig uppfattning). Jopparn 5 oktober 2010 kl. 17.43 (CEST)

Jag tror att det är rätt uppenbart när en artikel saknar information och då ger det ju inget mervärde för läsaren heller. Då innebär det hela bara ett onödigt extraarbete som vi skulle kunna lägga på annat. Jopparn 5 oktober 2010 kl. 17.47 (CEST)

Det Du beskriver är en stubstub - enligt min mening. En stub är en artikel som ger den viktigaste informationen, men som skulle kräva en utbyggnad för att bli någorlunda heltäckande. Givetvis skall mallen tas bort när det inte längre är så. Det slarvas det med, det kan jag hålla med om. Att minska antalet märkta artiklar sett i proportion till det totala antalet är givetvis önskvärt, men absolut inte att avskaffa möjliga märkningar. Fernbom2 5 oktober 2010 kl. 17.55 (CEST)

Huh? Jag beskriver väl just ingenting i mitt inlägg? Det är ju det som är min poäng, det finns ju ingen riktig beskrivning av vad som är en stubb. Standardtexten i stubbmallarna är oerhört luddig och ser ut som följer: "Denna artikel om [VAD DET NU ÄN ÄR FÖR ÄMNE] är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den." Det är i mitt tycke luddigt och omöjligt att åtgärda då man med den definitionen kan argumentera att alla artiklar bara är påbörjade tills dess att de är klara, och en artikel blir aldrig klar. Därför kan man inte ta bort stubb-mallen. Faktum är att med den nuvarande beskrivningen skulle alla artiklar alltså kunna märkas upp med en stubbmall utan att man vet när den skall tas bort. De enda som kanske skulle kunna undantas är våra Utmärkta artiklar. Jopparn 5 oktober 2010 kl. 18.21 (CEST) putsat 5 oktober 2010 kl. 18.25 (CEST)

Jag tycker en stubbmall är på sin plats när artikeln är så bristfällig att man inte med gott samvete kan säga att ämnet behandlas i Wikipedia, eller när artikeln har klart mindre innehåll än korta artiklar inom samma ämne. Ofta finns standardinnehåll inom ämnesområdet, som sedan utökas enligt artikelämnets särdrag eller författarnas intressen. Om artikeln inte har standardinnehållet eller helt saknar kött på benen tycker jag artikeln kan betraktas som stub. Det är inget problem om mallen tas bort onödigt tidigt eller onödigt sent, det gäller bara att i något skede vara djärv.

Om ingen kollar stubkategorierna så gör mallarna rätt litet nytta. Jag hoppas att jag inte är den enda som då och då tittar på dem. I vissa fall kan de varna en läsare för att artikeln kan sakna central information, till exempel om ett historiskt fenomen beskrivs endast ur nutidsperspektiv eller tvärtom (om författaren vet detta kan det antydas i artikeln, men ibland skriver man stubbar om begrepp man känner endast i viss kontext). Mallarna kan också vara ett sätt att antyda Wikipedias ambitionsnivå (men då måste de användas sparsamt eller endast begränsad tid).

--LPfi 5 oktober 2010 kl. 19.29 (CEST)

På den gamla goda tiden (när jag fortfarande författade ibland), så tog jag nästan systematiskt bort stubmallarna från asteroidartiklarna. Det visade sig ofta att Google Schoolar var tömt på material, och det lilla som fanns kvar var lite amatörastronomi-siter. (Ofta värt att nämna, men ger ofta inte mer än en mening.) En artikel kan vara färdig och ha under 2000 bytes, men det är ofta svårt att få folk att fatta när kvalite bara mäts i bytes... -- Lavallen 5 oktober 2010 kl. 20.47 (CEST)

Jag ser ett värde i stubbmallarna/kategorierna som ett sätt att hitta artiklar att utöka. Samtidigt kan jag notera att mallarna ligger kvar även i relativt långa artiklar, men i så fall kan man ta bort dem vid en genomgång. Notera att denna veckas tävling är ett arbete med att utöka personstubbar, så nog tas det tag i stubbartiklarna.--Historiker 5 oktober 2010 kl. 22.11 (CEST)

Jo, visst, men det skulle lika gärna ha gått att använda något av alla de externa verktygen och satsat på att förlänga artiklar under en viss bytegräns, inom ett visst område etc. Men om folk verkligen använder stubb-kategorierna regelbundet för att hitta artiklar att åtgärda så är det väl kanske bra att de finns. För övrigt kan jag bara instämma i det Lavallen skriver här ovan, och det är det som gör det så krångligt att ta bort dem om man inte själv är speciellt kunnig på området. Vänligen Jopparn 5 oktober 2010 kl. 22.37 (CEST)

Engelska artikelnamn

Jag har på sistone haft anledning att fundera kring namn på utländska företeelser (platser, skolor, myndigheter etc.) som saknar vedertagna svenska översättningsformer, men däremot har officiella engelska dito. Specifikt tänker jag på Kina, där de flesta museer, tempel och kyrkor etc. har mer eller mindre officiella engelska namn vid sidan av de kinesiska. Att skriva de kinesiska är för de flesta av oss ogörbart eftersom man inte utan stora språkkunskaper kan transkribera direkt från det kinesiska alfabetet som man gör från till exempel det kyrilliska. Jag brukar då använda de engelska namnen eftersom alternativet vore att skapa egna svenska namn (oftast genom att översätta de engelska). Hur tänker ni andra? (Exempel på artikel där jag tillämpat detta: Happy Valley, Peking.) /Dcastor 3 oktober 2010 kl. 16.17 (CEST)

Jag är möjligen lite rabiat på den här punkten, men jag hade använt artikelnamnet Huanle-gu och angett Happy Valley som engelskt namn i ingressen. Rotsee 3 oktober 2010 kl. 16.39 (CEST)

Transkribering eller svenska översättningar hellre än engelska - för min del. Moberg 3 oktober 2010 kl. 17.49 (CEST)

Jag hade gärna använt transkriberingar, men problemet är alltså att jag inte kände till transkriberingen förrän Rotsee skrev den ovan. Att översätta (vanligen från engelska) till svenska måste vara det sämsta alternativet; i det aktuella exemplet skulle artikeln i så fall ha hetat "Lyckliga dalen" eller något liknande, vilket nöjesfältet förmodligen aldrig kallas. Återstår är att den stora majoriteten av användare inte skapar Kina-relaterade artiklar med mindre än att man lyckas få hjälp med transkriberingen; min gissning är att man då ofta låter bli helt. /Dcastor 3 oktober 2010 kl. 17.57 (CEST)

Om man slår upp den kinesiska sidan finner man där 'Happyvalley' vilket troligtvis indikerar att Kina vill kommunicera med västvärlden på engelska. Om man läser på motsvarande franska sida ser man att där anges nöjesparkems namn på engelska liksom parkens alla attraktioner. Torde vara en fingervisning hur svwp ska kalla sina kinesiska artiklar. Wvs 3 oktober 2010 kl. 18.21 (CEST)

Om man slår upp en svensk sida som har en internationell version, eller någon internationell benämning, är det också sannolikt att den är på engelska. Det betyder inte att det är en god idé att kinesiska, tyska och arabiska Wikipedia använder sig av engelska benämningar på svenska fenomen. Bäst är om de använder kinesiska, tyska eller arabiska namn. Om sådana saknas svenska. /Julle 3 oktober 2010 kl. 19.57 (CEST)

Att inte skapa artikeln alls är förstås det sämsta alternativet, men man kan ju skapa en artikel under engelsk benämning tills vidare, om det är vad man känner till, och sedan påpeka saken för någon som kan tyda de kinesiska tecknen och flytta den. Att folk skapar artiklar under engelska namn om det är vad de är bekanta med är inte problematiskt. Att vi skulle bestämma oss för att använda dem och att vi inte bör flytta på dem är en annan sak. /Julle 3 oktober 2010 kl. 20.08 (CEST)

Man kan fråga sig: hur hade andra svenska media gjort? Om en journalist skriver om Huanle-gu, skulle denna journalist då skriva "Huanle-gu", "Happy Valley", eller "Glada dalen"? Jag skulle tro att hen skulle göra på den engelskspråkiga variant; som ligger närmast till hands när ingen svensk översättning finns tillgänglig. Jag tycker vi skall göra likadant. Plrk 3 oktober 2010 kl. 18.34 (CEST)

En journalist skriver ofta både utan tid (man har en deadline att möta, och så välbetalt är det inte att man kan sitta och fila och slå upp saker i oändlighet) och specialkunskaper. Det är utifrån omständigheterna föga förvånande, men vi -- som skriver för att läsas över en längre tid än de flesta tidningsartiklar -- bör kunna bättre än så. Som generell regel är journalistiken ingenting vi bör snegla för mycket på, vare sig när det gäller sådana här saker eller för att backa upp våra artiklar med källor. Vad man bör fråga sig, om man vill resonera på det sättet, är rimligtvis vad en person som skriver en bok om ämnet, eller en bok där ämnet förekommer, hade valt, i så fall. Det blir betydligt mer sällan en engelskspråkig benämning i de sammanhangen. /Julle 3 oktober 2010 kl. 19.57 (CEST)

Tilläggas kan för övrigt att det är vanligt att man ser svenska tidningsartiklar där man använder engelska namn till och med för till exempel kinesiska platser som har etablerade svenska benämningar. Journalisten baserar sin artikel på en engelsk förlaga och är är inte bekant med det svenska begreppet, eller kommer inte omedelbart att tänka på det även om den känt igen det om det nämnts, och ... ja, det blir som det blir. Kort sagt är det en dålig förebild. /Julle 4 oktober 2010 kl. 08.00 (CEST)

Jag är, om man diskuterar utifrån nämnt exempel, förstås påverkad av det faktum att jag sysslar en del med kinesiska vilket gör att man lätt tycker att det ser rätt idiotiskt ut med engelska namn på kinesiska saker på svenska, men jag tycker verkligen, med emfas, utropstecken och gärna versaler, att det är någonting vi bör undvika. Vi får annars en benämning som inte är på det språk vi skriver på, men som de allra flesta människor som bor vid, är engagerade i eller vad som än kan vara aktuellt, inte ens känner igen. Det är inte lyckat. Det finns en generell poäng i att inte gå omvägen via ett tredje språk. Om det finns ett svenskt namn bör vi självklart välja det. Om det inte finns ett svenskt namn så finns det ett kinesiskt. Är man osäker på vad det kan heta så finns det flera aktiva här man kan vända sig till och fråga om hjälp. /Julle 3 oktober 2010 kl. 19.57 (CEST)

Jag tror att du får svårt att hitta någon enhetlig linje bland svenska journalister – dilemmat är ungefär detsamma för medieföretagens språkvårdare som för oss här, och det beror nog på både stilnivå och skribentens egna språkkunskaper, och förstås på tänkt målgrupp. Själv har jag dessutom olika standard när jag skriver som journalist, och när jag på min fritid skriver här på Wikipedia. I ett resereportage om just denna nöjespark kan jag nog tänka mig att man tar med det kinesiska namnet: ”Här ligger nöjesparken Huanle-gu, 'Lyckliga dalens nöjespark', som [...]”, medan ett telegram som detta [8] inte ens nämner ett namn (ska kanske tilläggas att olyckan inträffade på en annan nöjespark). Rotsee 3 oktober 2010 kl. 20.45 (CEST)

Jag har intrycket att det i svenska Wikipedias barndom tillkom en hel del artiklar, där engelska namn översattes utan vidare, trots att det inte fanns någon vedertagen motsvarighet. Personligen har jag inte så stora problem med det, även om det ibland blir fel (en annan betydelse av ordet än den i detta sammnhang avsedda anges). Poängen med att denna språkversion finns är ju att modersmålet för majoritetsbefolkningen i Sverige och en alltjämt icke föraktlig minoritet i Finland kommer till användning. Det är i sig en insats som minskar den anglosaxiska dominansen i världen. Därför är jag ingen vän av att företeelser i andra länder (som Tyskland och Frankrike) får nmanen från enwp. Men det är inget större problem. Det går, som påpekats ovan, att rätta till. Vad gäller det kinesiska nöjesfältet hade jag nog inte tvekat att kalla det "Lyckliga dalen". Så omtalar jag det själv, om jag till äventyrs nämner det. Fernbom2 4 oktober 2010 kl. 05.29 (CEST)

Som privatperson och skribent är jag nästan stereotypt konservativ när det kommer till bruket av låneord och jag är som sådan mycket restriktiv vad beträffar engelska namn på kinesiska institutioner och dylikt. Som wikipedian måste jag däremot finna mig i gällande riktlinjer och där råder WP:POMMF, vilken dikterar att det är det namn som är mest vanligt i löpande svensk text som skall gälla som artikelnamn, oavsett ursprung. För min del är Pekings lärarhögskola ett fullt tillräckligt artikelnamn som jag är beredd att försvara på rent språkliga grunder, men enligt våra riktlinjer är det det minst förvånande namnet som skall gälla och jag inser härvidlag att Beijing Normal University eller Beishida mycket väl skulle kunna vinna konsensus om någon skulle få för sig att utmana namnet på artikeln.

Vad beträffar artikelinnehållet är reglerna tydligare beträffade språket och det är där jag jag föredrar att sätta in stötarna för en snygg och begriplig svenska. Så min ståndpunkt är tråkigt pragmatisk. 仅供参考。--Bothnia 5 oktober 2010 kl. 07.51 (CEST)

Ett exempel på när journalister allt som oftast använder sig av en irriterande och onödig engelsk namnform är när de kalalr Sadr-staden i Irak för "Sadr City", vilket rimligen ingen irakier kallar den utan nog bara beror på att man citerar ur amerikanska nyhetstelegram. Svwp:s artikel ligger lyckligtvis inte under denna namnform, men innehåller ändå de likartat tvivelaktiga påståendena att staden tidigare skulle ha hetat "Revolution City" och "Saddam City". /FredrikT 5 oktober 2010 kl. 08.42 (CEST)

Visst finns POMMF, men i de fall begreppet är praktiskt okänt menar jag att det knappast finns någon sådan form att ta hänsyn till. Men Mexico City är, hur hemskt det än ser ut i mina ögon och hur mycket det än skorrar i mina öron, en tyvärr nödvändig eftergift. Fernbom2 5 oktober 2010 kl. 12.11 (CEST)

Veckans tävling:Personstubbar

Fotomodellen Andreea Stancu skulle nog behöva lägga på sig både några kilogram och -byte.

Nu har veckans tävling, som går ut på att förlänga artiklar i kategorin Personstubbar, startat. På Wikipedia finns väldigt många korta artiklar om olika personer och målet med tävlingen är helt enkelt att minska antalet. Jag lovar att du kan hitta artiklar som passar just dina intressen i alla underkategorier! Välkommen att tävla! /Gaisjonke 4 oktober 2010 kl. 17.18 (CEST)

Trevligt initiativ! Jag hoppas bara att det inte leder till att vi får fler dåliga översättningar från andra språkversioner som ersättning för välskrivna, hämtade från svenska källor. Fernbom2 5 oktober 2010 kl. 12.13 (CEST)

Utvald artikel på framsidan

Jag tror det behövs tydligare rutiner för hur man ska hantera utvalda artiklar som ska upp på framsidan. Mary Rose är nu uppe för andra gången på mindre än fem månader. Båda gångerna har det dessutom skett utan att jag, som är huvudförfattare, fått reda på det genom att se den på framsidan.

Mall:Utvald artikel har exakt noll instruktioner och inte en enda rekommendation. Där verkar det vara lite vilda västern där det ändras lite hur som helst trots att den direkt påverkar framsidan. Det blir särskilt knepigt eftersom sidor som Wikipedia:Utvald artikel/2010 inte ger en korrekt bild av vad som faktiskt varit på framsidan. Jag tror det behövs någon form av standardiserad notering när en artikel varit på framsidan som UA och annat.

Det här var uppe för diskussion här och här.

Peter ^Isotalo 4 oktober 2010 kl. 08.46 (CEST)

WP:SOFIXIT.  BoiViE 4 oktober 2010 kl. 08.58 (CEST)

Att vara djärv funkar om man ska ordna specifika faktafel i enstaka artiklar. Det här är en fråga om kollektiv hantering av metafrågor. Jag kan inte på egen hand trolla fram en rutin för att välja ut och dokumentera huvudnumret på framsidan som sen också ska följas av ett flertal användare. Kom gärna med förslag för hur det bäst bör lösas.

Peter ^Isotalo 4 oktober 2010 kl. 09.31 (CEST)

Men du kanske har en idé på hur instruktionerna skulle kunna komma att se ut? Det är ju enklare att diskutera för- och nackdelarna med ett eller flera liggande förslag. Jopparn 4 oktober 2010 kl. 09.35 (CEST)

Vad finns det egentligen för poäng i att kontakta huvudförfattaren när man lägger upp en ny aktuell artikel, och hur identifierar man huvudförfattaren? För övrigt är det lätt att ha synpunkter på ett system, men mycket svårare att förbättra det. I förra omgången skrämdes Boivie bort från att bidra med hanteringen av de utvalda artiklarna på grund av påpekande av möjligen lite småmissar av just Peter, medan Peter själv såvitt jag inte kan se har hjälpt till med hanteringen. Jag vill inte gå på någon personligen här, men jag kan förstå frustrationen från folk när det ständigt kommer gnäll men inga förslag på hur det kan bli bättre, från någon som själv inte deltar i hanteringen. /Grillo 4 oktober 2010 kl. 09.52 (CEST)

Orsaken till att artikeln nu är uppe igen är troligtvis att den inte fetmarkerades förra gången, på grund av att det diskuterades så mycket om och när den ska vara på huvudsidan. Jag tycker inte att man behöver kontakta huvudförfattaren före man sätter in en artikel, artikelrutan uppdateras redan nu alltför sällan. Personligen tycker jag att den kunde uppdateras varje dag. Om man vill ha en artikel på huvudsidan en viss dag, kan man kanske skapa sammanfattningen för artikeln, och skriva en mening om att artikeln ska vara på huvudsidan ett visst datum? I så fall lägger nog ingen upp den i misstag på fel datum. --Ace90 4 oktober 2010 kl. 16.09 (CEST)

Jag kan förstå att folk slutar ändra huvudsideartikel. Nu är jag nog nästan den enda som gör det, och jag kan inget annat än att gå på fetmarkeringarna på WP:UA, och Mary Rose var inte fetmarkerad. Om du tycker hanteringen är ett stort problem får du väldigt gärna hjälpa till, för det är bland det tråkigaste jobb som finns att göra på Wikipedia, istället för att klaga på andras hantering. Tanzania 4 oktober 2010 kl. 16.42 (CEST)

Vad är en 'huvudförfattare'? Är det den användare som har skapat artikeln, eller den som har skrivit störst andel av den nuvarande artikeln, eller den som har gjort flest bidrag till artikeln totalt sett, eller något annat kriterium? Jag tycker att hävda att man i egenskap av huvudförfattare ska ha särskilda privilegier angående vissa artiklar strider mot Wikipedia:Ägarskap av artiklar. /Kemikungen 4 oktober 2010 kl. 16.50 (CEST)

Även om man kan diskutera vad en huvudförfattare innebär så tror jag att den som har skrivit majoriteten (i byte) har rätt stor koll på det som står där. I linje med den slutsaten vore det kanske inte helt fel att sätta i system att be den personen göra en sammanfattning av artikeln i samband med att den blir utvald efter bedömning på Wikipedia:Artikelnomineringar? Om jag ägnat tiotals timmar åt en artikel skulle jag inte ha något emot att även skriva en sammanfattning till huvudsidan då det kommer att leda till att många människor kommer att läsa den.

Som en del av avslutningen på Wikipedia:Artikelnomineringar skulle jag kunna ta på mig att klistra in en standardiserad förfrågan om det till de som skrivit den största delen av en artikel, om det här förslaget faller i god jord förstås. Jopparn 4 oktober 2010 kl. 17.25 (CEST)

KemiKungen, se det som ett sätt att utnyttja egenintresse för något som gagnar alla. Det är ju en fråga om att engagera den som redan lagt ner tid på något. Jag har svårt att se det något som ett otillbörligt privilegium. Om man inte vet exakt vem det är så kan man i alla fall skumma igenom historiken och skicka iväg meddelanden till dom namn som förekommer särskilt ofta.

Vad gäller klagomål och vem som gör vad så drog jag igång en diskussion på Wikipediadiskussion:Utvald artikel och föreslog lite rekommendationer. Ingen kommenterade de konkreta förslag jag la fram. Efter en lång tids tystnad petade jag in några av förslagen, men ingen verkar egentligen ha läst dom. Det finns uppenbarligen utrymme för en rätt okomplicerad förbättring, och det har inget att göra med enskilda användares agerande, utan brist på fungerande, väldokumenterade rutiner.

Ace's förslag tycker jag är en bra idé. En tanke jag har är om det finns någon möjlighet att slå ihop Mall:Utvald artikel med Wikipedia:Utvald artikel så att man inte missar instruktionerna.

Peter ^Isotalo 4 oktober 2010 kl. 17.33 (CEST)

Total öppenhet är bra, därför lägger man en förfrågan på artikelns diskussionssida; ingen med ett gediget intresse för artikeln kommer att missa inlägget och alla andra ser att här kan man göra en viktig insats. När artikeln mallas som utvald kan det ingå några rader om att det går bra att skriva en inledning här och nu eller senare, eller på en separat sida som samlar inledningsbidrag från alla välvilliga wikigenier. Det är väl illa som det är att få engagerar sig i en sån viktig grej, ska de modiga dessutom scrolla historiken och öppna för pettimäterdiskussioner är det väl risk att de lägger av direkt? --Mercurial 4 oktober 2010 kl. 23.39 (CEST)

Att meddela det i artikeldiskussionen låter som den enklaste lösningen för att väcka uppmärksamhet och den som sannolikt kommer dra till sig mest uppmärksamhet och hjälp. Personligen tycker jag inte det behöver vara en förfrågan så mycket som ett meddelande i stil med "om en vecka kommer den här artikeln vara på framsidan, hjälp gärna till med sammanfattning och puts tills dess".

Peter ^Isotalo 5 oktober 2010 kl. 14.48 (CEST)

Jag vill bara säga att jag är väldigt tacksam för att andra tagit på sig uppgiften att göra sammanfattningarna av de artiklar som jag varit huvudsyndaren bakom, och som fått synas på huvudsidan. Jag själv har inte haft tid, och inte känt mig insatt nog i hur sammanfattningarna ska utformas, att sammanställa dessa och jag tycker att den som gjort det oftast gjort ett mycket bra jobb! MVH/--Idunius 5 oktober 2010 kl. 15.19 (CEST)

Är någon intresserad av att hjälpa till med implementeringen av någon av de här förslagen på Wikipedia:Utvald artikel? Jag är rätt kass på kod, men jag hjälper gärna till att författa texter till standardmeddelande som man kan lägga i artikeldiskussioner.

Peter ^Isotalo 6 oktober 2010 kl. 14.29 (CEST)

Fundraiser 2010

På Wikimedia Sveriges årsmöte beslutades att vi i år ska delta i WMFs fundraiser. Årets fundraiser startar 7:e november men redan nu pågår tester med bannersystemet, landningssidorna och utformningen av meddelanden. Nytt för i år är att bannersystemet (central notice) kommer att ha bättre uppdelning för olika språkversioner och var i världen läsarna befinner sig för att kunna styra meddelandena på ett optimalt sätt. Gå till sidan för meddelanden och hjälp till med att översätta, komma med nya idéer och diskutera dom meddelanden som är föreslagna. /Haxpett 10 september 2010 kl. 23.36 (CEST)

Vad innebär beslutet att vi (WMS?) ska "ska delta i WMFs fundraiser" och hur påverkar det svenskspråkiga Wikipedia?--Ankara 11 september 2010 kl. 23.49 (CEST)

Kul! Jag hoppas det kan leda till något bra. Kul med nya kreativa idéer! :) Obelix 11 september 2010 kl. 23.52 (CEST)

Beslutet innebär att WMSE och WMF kommer att ingå i ett avtal som gör att alla som klickar på bannern under denna tid och kan geolokaliseras till att komma från Sverige kommer att skickas till en sida där det kommer att vara enklare att donera till WMSE istället för WMF. Som motprestation ska WMSE vara aktiva med översättningar och tolkning av varför vissa budskap fungerar bättre eller sämre i Sverige (sedan finns det en hel del ekonomitekniska motprestationer som rapportering på olika sätt mm). Eftersom att 76,7% av trafiken till den svenska Wikipedian kommer ifrån Sverige och det redan finns etablerade chapters som behärskar språken för de andra stora Wikipedieaversionerna som de i Sverige surfar till (och svenska är det språk vi behärskar bäst) kommer den språkversionen att få mest uppmärksamhet av oss. Konkret för svwp kommer det inte att innebära någon skillnad under själva insamlingen annat än att det förhoppningsvis kommer att vara bättre banners och att feedback även kommer att kunna ges på svenska. På längre sikt kommer svwp att gynnas av att WMSE kommer att kunna ge mer stöd till olika aktiviteter med den förbättrade ekonomin detta troligtvis ger. --Ainali 12 september 2010 kl. 10.20 (CEST)

tack för informationen.--Ankara 13 september 2010 kl. 20.16 (CEST)

Jag tycker faktiskt att donationerna bör gå till att driva Wikipedia, serverkostnader och liknande, och inte till att en lokal förenings projekt. Men om donationerna ska gå till den där föreningen istället för till Wikipedia är det väldigt viktigt att det framgår på de banners som läggs upp, så den som bidrar inte tror att de donerar pengar för att driva Wikipedia, när de i själva verket går till diverse administrativa kostnader, reklam, t-shirtar, fika, resor etc för föreningens styrelse/medlemmar. / Elinnea 14 september 2010 kl. 15.29 (CEST)

Wikimedia Sverige bestämmer inte över vad som står på banners, dessa kommer att utformas av communityn, WMF och WMSE. Det kommer klart och tydligt att framgå på sidan man kommer till efter att man klickat på bannern var man ska donera om man vill ge pengar till Wikimedia Foundation. Hur WMF väljer att använda pengarna har man som donator inte makt över, utan det kan mycket väl bli så att just dina kronor används till en videokamera till Wikimedia Česká republika eller till andra lokala initiativ. Att speca att pengarna ska användas till serverkostnader har inte heller tidigare år funnits som alternativ. Om man däremot tar en personlig kontakt med Wikimedia Foundation har man möjlighet att ställa villkor för hur pengarna ska användas (men då ska man ge mer än USD 100 000 för att frågan ska lyftas till ett styrelsemöte). Sen vill jag gärna tillägga att pengar till Wikimedia Sverige faktiskt rent konkret kommer Wikipedia till nytta (den sista länken kommer att ta en stund för toolservern att bearbeta) och vi blir bättre på det med. Det här var ett axplock av vad vi gör, det är ju svårt att mäta vad Wikipedia:Academy, eller en substub om Haparanda på somaliska ger för resultat. Vi är helt öppna med vad vi använder våra pengar till och har ni några frågor svarar vi gärna på dem. Hitills i år har föreningen lagt 0 (noll) kr på kaffe, fikabröd, mat, dryck eller annat som saluförs som livsmedel. --Ainali 14 september 2010 kl. 20.29 (CEST)

Huvudsaken är att det framgår tydligt då man skänker pengar, att den som skänker pengar inte tror att de skänker pengar till att driva Wikipedia, som i själva verket går till att intresseföreningens omkostnader. Om man tittar på den här bilden som tidigare låg här på Bybrunnen så står det "Donera till driften av Wikipedia". Gick de pengar som lades där till driften av Wikipedia eller till föreningen? Jag påstår inte att föreningen inte gör nån nytta, utan bara att man måste vara tydlig och ärlig när man samlar in pengar. / Elinnea 24 september 2010 kl. 12.09 (CEST)

Du har rätt i att man ska vara tydlig, och tyvärr vet jag ju faktiskt inte vad WMF har gjort med de pengar som vi skickade till dem, men vi skickade något mer än vad vi fick in på bokmässan för att vara på den säkra sidan. I år tänkte vi inte göra så och har därför bytt budskap. --Ainali 25 september 2010 kl. 00.34 (CEST)

Jag ser fram emot att föreningen förhoppningsvis kommer kunna få förbättrad ekonomi och därmed kanske kunna utöka sin verksamhet. Wikimedia Sverige är oherörd viktig förening. Det handlar inte om att stödja fika och resor till interna möten utan att kunna anordna fler offentliga möten och informera om Wikipedia i olika former och lobba för ökad användning och en bättre bild av vår wikipediaversion. Jag håller också med om att det är viktigt att vara tydlig med var pengarna går till men när jag får bättre ekonomi skänker jag mycket hellre till föreningen än att Wikimedia Foundation som organisationen. Jag är tämligen övertygad om att slantarna gör bättre nytta hos de entusiaster/wikimedianer som kämpar IRL för oss. Obelix 25 september 2010 kl. 00.41 (CEST)

Fundraiser Update/Beat Jimmy!

The Fundraising Committee is issuing all interested Swedish community members a challenge: we want you to beat Jimmy. The appeal from Jimmy Wales and the corresponding banner have been tested head-to-head with other successful banners, and the results are clear: it's our best performing message... by a lot. This year we have a lofty fundraising goal; we need all of our banners to bring in donations like the Jimmy Appeal, but no one wants to keep the Jimmy banner up for two months. We want to run donor quotes, and other wonderful ideas, but we have to have banners that work as well as or better than the Jimmy appeal.

We've just released the highlights from a donor focus group, and the results of our donor survey. With one month to the launch of the fundraiser, the messages we test must be driven by data from our tests and surveys - we can no longer rely on instinct alone.

We've redesigned our fundraising meta pages with the Jimmy challenge; check out the survey results and propose/discuss banners that reflect these findings. Add the banners you think will 'beat Jimmy' here to be tested Tuesday October 12 against Jimmy.

Read Philippe's call to the community Beat Jimmy and get involved! Klyman 6 oktober 2010 kl. 19.31 (CEST)

What does the appeal from Jimmy Wales look like? Could you provide a link? Jopparn 6 oktober 2010 kl. 19.48 (CEST)

Is this the one you mean? Jopparn 6 oktober 2010 kl. 19.50 (CEST)

Then perhaps

"Please read:

A personal appeal from

Jopparn, a nobody just like you"

would be a good one :)? It might surprise someone enough to make them click :) Jopparn 6 oktober 2010 kl. 20.18 (CEST)

Submit it! You never know...can you help translate our new meta page? [ [ http://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising_2010] ] Klyman 7 oktober 2010 kl. 21.54 (CEST)

Nobelprisnamn

Det drar ju ihop sig till Nobelpris, och listor över tippade pristagare börjar dyka upp här och där. Det kan ju vara kul att se över biografierna över dem som nämns (och kanske rent av skapa nya). Här är några tips, fyll gärna på med fler! På måndag kungörs medicinprisvinnare, på tisdag fysik och på onsdag kemi. Rotsee 3 oktober 2010 kl. 08.11 (CEST)

Raskt uppfattat av Njalkis Lea, som såg till att en artikel om Robert Edwards fanns på plats så snart hans namn började dyka upp i spekulationerna. Och visst blev det han som får ta emot medicinpriset! I morgon är det dags för fysik, se nedan för de vanligaste namnen i förhandsspekulationerna. Rotsee 4 oktober 2010 kl. 16.11 (CEST)

Medicin

Inger Attestam, SvD

• Robert Edwards

Karin Bojs, DN

• Shinya Yamanaka
• Ernest McCullogh
• James Till
• John Gurdon ^en
• Giacomo Rizzolatti ^en
• Riitta Hari ^fi
• Pierre Chambon
• Ronald M. Evans
• Elwood Jensen

David Pendlebury, Reuters

• Douglas Coleman ^en
• Jeffrey Friedman ^en
• Ernest McCulloch
• Ralph Steinman ^en
• James Till
• Shinya Yamanaka

Malin Attefall, SVT

namnen ovan, samt:

• James Rothman
• Randy Schekman
• Ulrich Hartl ^en
• Arthur Horwich ^en
• Alec Jeffreys
• Edwin Southern ^en
• Akira Endo ^en

Fysik

Karin Bojs, DN

• Alain Aspect
• Anton Zeilinger ^en
• John Clauser ^en
• Andre Geim
• Kostya Novoselov

David Pendlebury, Reuters

• Charles Bennett ^en
• Thomas Ebbesen ^en
• Lyman Page ^en
• Saul Perlmutter
• Adam Riess
• Brian Schmidt ^en
• David Spergel ^en

Jens Ergon, SVT

namnen ovan, samt:

• Peter Zoller
• Arthur McDonald ^en
• Yakir Aharonov ^en
• Michael Berry
• David Smith
• Sheldon Schultz
• John Pendry
• Victor Veselago ^en
• Sumio Iijima ^en
• Andre Geim
• Kostya Novoselov
• Vera Rubin
• David Payne
• Emmanuel Desurvire ^de
• Masataka Nakazawa ^de

Kemi

Karin Bojs, DN

• William Klemperer
• William Moerner
• Richard Zare
• Allen Bard
• Arthur Horwich
• John Ellis
• Craig Venter
• Eugene Myers

David Pendlebury, Reuters

• Patrick Brown
• Susumu Kitagawa (北川進)
• Stephen Lippard
• Omar Yaghi

Ulrika Engström, SVT

• Patrick Brown
• Stephen Lippards
• Jacqueline Barton
• Edwin Southern
• Alec Jeffreys
• Omar Yaghi

Litteratur

Se även Wikipedia:Projekt Nobelpriset i litteratur

Ladbrokes

• Tomas Tranströmer
• Adam Zagajewski
• Adonis
• Ko Un
• Les Murray
• Philip Roth
• Joyce Carol Oates
• Thomas Pynchon
• Alice Munro
• Margaret Atwood

Tranströmer är problematiskt källös men okej i längd. Zagajewski inte sämre än de andra språkversionerna, om än inte bra. Adonis som Zagajewski. Ko Un skulle man kunna utöka med it:Ko Un eller de:Ko Un, men de är inte heller vidare källbelagda. Enklare blir det med de engelskspråkiga författarna. Philip Roth har en fotnotslös men annars inte dålig artikel, så den behöver man inte koncentrera sig på. Pynchon är kort på svenska men ambitiös på engelska, dock fotnotslös. Joyce Carol Oates så att säga normal på svenska, bra på engelska, så lätt att bättra på. Les Murray också åt det hållet. Atwood har en mycket kort svensk artikel som enkelt skulle kunna bättras på med hjälp av den engelska motsvarigheten, och detsamma gäller Munro. Om man känner för att göra en insats här men inte har tillgång till bra källor hemma utan bara vill översätta skulle jag göra följande prioritering (bara sett till artikelkvalitet; jag är personligen rätt skeptisk till vissa av Ladbrokes toppnamns chanser), sett till behov och vad man kan göra: Atwood, Munro, Pynchon, Murray, Oates, Ko Un.

Men som vanligt är de som bedöms vara de troliga litteraturkandidaterna förstås de i minst behov av arbete. /Julle 3 oktober 2010 kl. 14.53 (CEST)

Diskutera gärna på Wikipedia:Projekt Nobelpriset i litteratur, där finns en tabell för bedömning och kommentarer. / Elinnea 4 oktober 2010 kl. 12.27 (CEST)

Om en halvtimme avslöjas litteraturpriset, läste just detta och såg att vi inte har någon artikel om Néstor Amarilla, skapade en stubb, utöka den gärna! / Elinnea 7 oktober 2010 kl. 12.28 (CEST)

Néstor Amarilla lär väl inte få litteraturpriset de närmaste tjugo åren, om någonsin. Har lite svårt att förstå varför han var så populär i vadslagningen. Men det var väl rykten som spreds, antar jag. Men en artikel är alltid en artikel! :) /Julle 8 oktober 2010 kl. 21.45 (CEST)

Ekonomi

David Pendlebury, Reuters

• Alberto Alesina^en
• Nobuhiro Kiyotaki^en
• John Moore ^en
• Kevin Murphy^en

Fred

• internet
• Liu Xiaobo

Väldigt bra att detta tas upp, men skulle man inte kunna skapa projektsidor, liknande Wikipedia:Projekt Nobelpriset i litteratur för detta inom de olika ämnesprojekten? Eller finns det kanske? Då har man arbetet samlat för kommande år, eftersom kandidater ofta återkommer i diskussionerna. Och oavsett om de får Nobelpris eller ej, så är personer som kommer upp i diskussioner kring Nobelpris definitivt personer som vi bör ha bra artiklar om i vilket fall som helst.

Jag har nu skapat Wikipedia:Projekt Nobelpriset i fysik, Wikipedia:Projekt Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Wikipedia:Projekt Nobelpriset i kemi, Wikipedia:Projekt Nobelpriset i ekonomi (jo , jag vet att det egentligen borde hetat "Wikipedia:Projekt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne", men det blev så långt) och Wikipedia:Projekt Nobels fredspris. Utöka och gå gärna igenom tabellerna och granska artiklarna, så våra artiklar om nobelpristagare blir så bra som möjligt. Ska vi kanske sätta någotslags mål, att innan priserna delas ut i december så ska artiklarna om de som får nobelpriset 2010 vara rekommenderade? Hur som helst, nu finns alla alla spekulationsnamnen samlade på projektsidor, så vi har för framtida år. Vi behöver jobba med att se till att de som fått priset gångna år också har bra artiklar. Lägg gärna in dem i tabellerna och bedöm artiklarna. / Elinnea 8 oktober 2010 kl. 12.11 (CEST)

Eva Brunne

På artikelsidan för Eva Brunne pågår just nu någonting som riskerar att bli ett redigeringskrig. Den ena parten vill lägga till en debattartikel som fördömer Eva Brunnes agerande, medan den andra vill hålla artikeln politiskt neutral (eller så gott som). Ta gärna ställning för endera sida i artikelns diskussion - som det ser ut nu kommer inte konsensus att nås. Abelamatus 8 oktober 2010 kl. 01.12 (CEST)

Den beskrivningen får stå för Abelamatus - det är knappast NPOV att påstå att motpartens version är POV medan den egna skulle vara "politiskt neutral". Konstiga argument om vad de flesta anser om predikan har enligt min mening mindre betydelse - det är väl den drabbades åsikt som är av intresse? Om nu SD:s representanter ansåg att den socialdemokratiska biskopens "predikan" var politiskt riktad mot dem bör väl självfallet detta framgå av artikeln? Det är dessutom snudd på skamgrepp att hävda att "den ena parten vill lägga till en debattartikel som fördömer Eva Brunnes agerande" - jag ser det som ett förtydligande av de mekanismer som låg bakom uttåget! --Vinterfrid 8 oktober 2010 kl. 01.31 (CEST)

Att vilja ha en balanserad artikel är inte fel. Det märkliga i sammanhanget skulle vara att det är "den drabbades åsikt" som är av intresse. Varför är inte båda sidors åsikter av intresse? Om vi nu alls ska röra oss med åsikter. Abelamatus 8 oktober 2010 kl. 01.39 (CEST)

Problemet som jag ser det är att du i din strävan att vara "politiskt neutral" (avsiktligt eller oavsiktligt) tar bort bakgrunden till incidenten, vilket gör artikeln urvattnad. Alternativet skulle annars vara att göra en egen artikel av händelsen, vilket den knappast förtjänar. Enligt ditt förslag tillgodoses bara den ena sidans intresse, medan den text som Obelix tillfört ger en bättre balans. Jag tycker man ska behandla artiklarna så ärligt som möjligt utan att därmed ta ställning för den ena eller andra åsikten. --Vinterfrid 8 oktober 2010 kl. 01.53 (CEST)

Båda sidors "åsikter" (=utspel i media, debattartiklar i riksmedia) är relevanta att skriva om, men för att balansera innehållet är det bättre att utöka information än att ta bort. Jag har nu utökat. Vidare diskussion bör tas på artikelns diskussionssida.Obelix 8 oktober 2010 kl. 01.46 (CEST)

Det är lovvärt, och artikeln ser bättre ut nu (om än aningen plottrig). Den speglar dock fortfarande inte suset kring händelsen särskilt balanserat (två repliker från partiledare, med den anstormning av debattartiklar och krönikor som i själva verket finns i åtanke). Men det är ett gott första steg. Artikeln kommer förhoppningsvis att få en mer allsidig karaktär med tiden, när fler deltagare ansluter sig. Abelamatus 8 oktober 2010 kl. 01.50 (CEST)

Lägg alltid in en länk till den sida som diskuteras för att underlätta för andra att ta sig dit! Fernbom2 8 oktober 2010 kl. 07.51 (CEST)

Lösa problemet med hackade konton

Jag skulle vilja att wikipedia gjorde något åt hackade konton. Mitt konto "sebastian" blev hackat av någon klottrare som gissade mitt lösenord (hade samma lösenord som mitt användarnamn). Mitt förslag är att en person kan i sina kontoinställningar välja nivå av sekretess, ungefär så här:

Visa din IP för:
(*) Endast IP-kontrollanter (standard)
( ) Alla byråkrater och uppåt
( ) Alla Administratörer och uppåt
( ) Alla klottersanerare och uppåt
( ) Alla registrerade användare
( ) Alla besökare inklusive gäster

På så sätt, kan man i inställningen för sitt konto ställa in att ex Administratörer får se ens IP utan att behöva begära hjälp av IP-kontrollant. En administratör kan då direkt se om ett konto är hackat eller ej och därmed vidtaga åtgärder för att återställa kontot och ev banna IP-adressen istället för kontot.

På samma sätt borde man ha någon säkerhetsfunktion så att ett exempelvis epostbyte ALLTID tar säg 5 dagar att genomföra. Och när ett epostbyte görs så skickas ett epostmeddelande ut till den gamla adressen som möjliggör att man kan avbryta epostbytet på kontot. (Så den "gamla" adressen ligger kvar på kontot i 5 dagar)

Skulle helst vilja se mer idéer om hur man kan förbättra säkerheten på wikipedia så att folk slipper få sina konton drabbade och avstängda som jag fick. Sebastiannielsen 5 oktober 2010 kl. 21.15 (CEST)

Tyvärr är inte IP-koll ensamt någon garanti för att se äganderätten till ett konto. Själv har jag här hemma haft tre olika IP-leverantörer under den senaste månaden, och jag har fortfarande två olika leverantörer i två månader till. IP-numren hoppar därför friskt då alla leverantörerna är dynamiska. Hur det ser ut för dem som är på resande fot eller som använder datorn på jobbet kan vi bara ana...

Andra alternativ finns kanske vilket fortsättningen på ditt inlägg visar. -- Lavallen 5 oktober 2010 kl. 21.20 (CEST)

Eller så läser man bara vad som står.

”	För att ditt konto ska hållas säkert, välj ett säkert lösenord. Ett bra lösenord är åtminstone 8 tecken långt, består av en blandning av VERSALER och gemener samt siffror och består inte av ord eller namn som kan hittas i något uppslagsverk.	„
– Special:Inloggning?type=signup

Vistas du i osäkra miljöer, ha dessutom "automatisk inloggning" avstängd. Själv är jag så nojig att jag inte ens har det hemma, rätt vad det är har man fest eller så. Vivo 5 oktober 2010 kl. 21.42 (CEST)

Ip-koll utgör visserligen inte ensamt någon identifikation, men om vi säger att IpA redigerar mycket seriöst på wikipedia, sedan kommer IpB och byter epost&lösenord på kontot och sedan bara totalt klottrar sönder wikipedia, och dessutom tillhör IpB en serie med många klotterblockerade IPn, och sedan kommer IpA tillbaka och inte kan logga in på kontot. (flera felaktiga inloggningsförsök från IpA). Det är då ganska uppenbart att kontot blivit hackat.

En annan idé kanske är möjligheten att blockera IPn anonymt. Typ en administratör kan välja en användare och sedan välja "Blockera IP anonymt". Då blockeras IPt som gjort en viss oseriös redigering från kontot X utan att IPt syns i blockeringsloggen, man kan visa en SHA1-hash eller något av IPt. Detta förhindrar att användarens IP syns för administratören så man kan fortfarande ha kvar IP-kontrollanterna. Kontot X blockeras då inte.

Sedan anser jag att administratörer också bör ha någon funktion att kunna nolla pw på konton här, om de inte redan har det. Sebastiannielsen 5 oktober 2010 kl. 21.44 (CEST)

Administratörer har över huvud taget inte särskilt kraftfulla verktyg i sin verktygslåda. Benämningen: Administratör är i mina ögon till och med lite missvisande som benämning. -- Lavallen 5 oktober 2010 kl. 21.53 (CEST)

Om en användare som haft många seriösa bidrag en tid övergår till klotter är det sannolikt antingen frågan om inbrott eller ett marionettkonto. För den slutsatsen behövs ingen IP-koll, och jag tror att ingen har tid att kolla folks ip-mönster (också om det tilläts).

Däremot är det problematiskt om e-postadressen kan bytas så att man blir av med kontot. Hur sköts den saken? (Också om den med dåligt lösenord kanske måste skylla sig själv, så kan också bra lösenord avslöjas genom spionprogram. Det är inte möjligt att värja sig mot sådana om man redigerar från datorer man inte har kontroll över.)

--LPfi 6 oktober 2010 kl. 00.19 (CEST)

Rent bortsett från allt annat (som att det är problematiskt om det går att få ut/påverka någon annans lösenord, eftersom man då har ett annat sätt att ta över någons konto ...), så är det här ingenting vi kan lösa på svenskspråkiga Wikipedia: kontona är i och med SUL globala, och det handlar om ingrepp i hur Wikipedia är uppbyggt. Det måste du diskutera på en annan nivå. /Julle 6 oktober 2010 kl. 09.49 (CEST)

Vi har inga stora problem med "hackade" konton, ens om man räknar lösenordsgissnande som "hackande" (vilket är att urvattna termen på flera plan). Rent krasst: om du har samma lösenord som användarnamn bryter du mot alla lösenordsriktlinjer som finns, och saknar varje tillstymmelse till sunt förnuft. Plrk 6 oktober 2010 kl. 10.16 (CEST)

Jag tror för övrigt att användaren har blivit väl medveten om problemet med svaga lösenord vid det här laget. Personligen tror jag inte att "skyll dig själv" är jättebra svar i diskussionen, oavsett vart man vill föra den. /Julle 6 oktober 2010 kl. 10.26 (CEST)

Jag tror att ibland är en rejäl utskällning inte helt fel som pedagogisk metod (för den som är intresserad av mer om detta, läs B.F. Skinner). Om man gör något så dumt som att ha sitt användarnamn som lösenord, och sen får sitt konto kapat på grund av detta, kan man tänka sig att man lär sig en läxa. Så icke Sebastian, som istället föreslår att vi skall införa stora förändringar för att komma tillrätta med dylikt klantande. Det är ju pinsamt. Plrk 6 oktober 2010 kl. 12.15 (CEST)

Jag håller med Plrk; Lösningen på "hackade" konton heter bättre lösenord, inte sämre sekretess. /Kemikungen 6 oktober 2010 kl. 11.41 (CEST)

De kan vara en idé att läsa Wikimedias integritetspolicy. Det är inte mycket vi får göra vad gäller ip-nummer, ip-kontroller får bara göras i vissa specificerade situationer (checkuser policy). I övrigt har Plrk och Vivo helt rätt. Man väljer helt enkelt inte samma lösenord som ens användarnamn. Man har ett eget ansvar att se till att ens konto inte används av någon som inte bör ha tillgång till det. /Grillo 6 oktober 2010 kl. 10.41 (CEST)

Ett dåligt lösenord är ju inte bra, men som jag konstaterar ovan så är ett bra lösenord ingen garanti för att inte någon lyckas få tag på det. Det är alltså inte självklart att den, vars konto blir kapat, själv är skyldig. Vi måste därför ha en infrastruktur som klarar kapade konton.

Många av oss använder datorer på bibliotek och arbetsplats för att redigera. En del bibliotek och arbetsplatser (sannolikt de allra flesta) ser användbarhet som viktigare än säkerhet och har datapersonal som inte är experter på datasäkerhet. Det betyder att det med största sannolikhet går att smussla in spionprogram på dessa datorer. Spionprogrammen kan till exempel (ofta utan exceptionella rättigheter) avlyssna allt man skriver, inklusive lösenord.

Om man saknar administrationsrättigheter på den dator man använder eller om andra något slarviga personer sköter en del av administrationen så är det väldigt litet man kan göra för att förhindra dataintrång (och installation av spionprogram) som sker genom dessa andra personers misstag. Och inte är vi kanske hemma heller så otroligt bra på datasäkerhet.

Det är bra att kapning av Wikipedia-konton är ovanligt, men det handlar inte om att vi andra är så duktiga, utan om att få ids kapa konton. På samma sätt hände det för inte alltför många år sedan aldrig att webbläsare kapades för att flytta pengar från användares konton. Möjligheten var uppenbar, men bankerna tonade ner den. Nu är sådant vardag.

--LPfi 6 oktober 2010 kl. 13.21 (CEST)

Jag ser det som att eftersom wikipedia valt att använda en osäker autensiteringsmetod (lösenord) så är det wikipedias ansvar att se till att identifiera när ett konto blivit hackat (med hjälp av kontots ägare) och tillse att kontot kommer i rätta händer igen och att eventuell historik med vandalism som gjorts från ett hackarIP då överförs till hackarens IP-nummer.

Det hade ju varit en HELT annan sak om man haft dosa eller SSL-certifikat eller liknande för att logga in på wikipedia, då hade man kunnat utkräva mer ansvar. Varför inte möjligheten att välja certifikatinloggning för sitt konto? Dvs att man kan välja att ha certifikat istället för lösenord.

Lämpligen bör sekretesspolicyn uppdateras så att en eventuell hackares IP-nummer lämnas ut till den som äger kontot om det visar sig att kontot oberhörigligen blivit använt av hackaren. På så sätt kan kontoägaren själv vidta åtgärder mot hackaren såsom abuse-anmälan och liknande i ett sådant fall. Sebastiannielsen 6 oktober 2010 kl. 17.07 (CEST)

Problemet är att det här är långt över huvudet på oss på svenska Wikipedia. Det här är jag rädd att man måste ta med utvecklarna. (Var man pratar med sådana vet jag inte.) En administratör här kan idag inte göra annat än blockera ett konto som användaren tappat kontrollen över. Man kan ta bort användarnamnet ur (den synliga) historiken om man vill dölja, men aldrig flytta det till en annan användare. Det vore ett brott mot den upphovsrätt som gäller på siten. -- Lavallen 6 oktober 2010 kl. 17.08 (CEST)

På vilket sätt skulle det varit upphovsrättsbrott? Det är ju hackaren som förfalskat användarens identitet genom att hacka kontot, då är det ju bara korrekt om man överför hackarens "verk" till hans namn/IP? Det enda som gäller är att man är riktigt BOMBSÄKER på att man verkligen talar med ägaren av kontot innan man intierar en sådan återställning. Har man bara tillräckligt med loggning (lösenordbyten/epostbyten etc) så kan man faktiskt försäkra sig om att man talar med rätt person. Sebastiannielsen 6 oktober 2010 kl. 17.22 (CEST)

Som tidigare påpekats så finns det inte någon användare på svenskspråkiga Wikipedia som har tillgång till loggar om lösenordsbyten eller epostbyten, och jag betvivlar att utvecklarna vill ge oss tillgång till dem. -- BoıvİE  6 oktober 2010 kl. 18.45 (CEST)

Problemet bör lösas annanstans, men har någon någon aning om var diskussion och riktlinjer finns? Eller var frågorna bör ställas? Jag hittar urgamla diskussioner och åtgärdsförslag på meta, men har ingen aning om huruvida åtgärderna har etablerats eller blivit inaktuella.

Angående lösenord, nycklar och smartkort, så är det inget att skylla ifrån sig med. Goda lösenord på 6-8 tecken räcker fortfarande gott för att värja sig mot de flesta attacker, om det inte finns brister annanstans. SSL finns tillgänglig, genom att använda https://secure.wikimedia.org istället för http://sv.wikipedia.org. SSL och smartkort har egna problem. Inga tekniska lösningar hjälper mot slarv från användarens sida.

--LPfi 6 oktober 2010 kl. 20.55 (CEST)

För mig är det ganska självklart att en sajt som använder sig av den osäkra inloggningsmetoden "lösenord" bör ha en procedur för att möjliggöra återtagandet och återställandet av kapade konton.

Hur den proceduren utformas spelar ingen roll, huvudsaken är att den som hackat kontot ska inte på något sätt kunna sätta den proceduren ur spel för den rättmätige ägaren.

Det är verkligen tråkigt att folk inte kan hålla fingrarna i styr, folk har typ hackat allt jag äger. Mitt steamkonto, hade samma pw som anvnamn, någon hackade det och fick det bannat. Samma med en hel drös forumkonton, speciellt i politiska forrum. Folk som inte hållt med med mina åsikter - och då hackat mitt lösen och sedan gjort allt för att få mitt konto bannat. Varför ska folk sabotera så för andra? Sebastiannielsen 7 oktober 2010 kl. 02.30 (CEST)

Men herregud, du går verkligen ut med ditt riktiga namn och skriker ut att du inte har något som helst vett vad gäller val av lösenord? Välj vettiga lösenord så ska du se att ingen lyckas gissa sig till dem (att gissa sig till ett lösenord är inte att hacka sig till det). Som flera personer har sagt till dig är detta heller ingenting som vi kan ändra lokalt på svenska Wikipedia, då administratörer inte kan göra mycket mer än vad du kan. Vill du få till någon ändring i systemet med inloggning måste du ta upp detta på utvecklarmaillistan. Som någon också nämnt kan du använda den säkra servern när du loggar in. Men lär dig för guds skull att välja vettiga lösenord och klaga inte på sidorna där du anmäler dig för att du har valt ett uselt lösenord. /Grillo 7 oktober 2010 kl. 02.34 (CEST)

Tack för länken, ska lägga upp ett förslag om åtgärder där. Men ska välja bättre - dvs slumpmässiga lösenord så snart jag fått upp min VPN-server med autologinfunktion så jag slipper ha massa lösenord i huvudet. Dock har alla andra sidor som jag reggat mig på, haft någon funktion eller liknande där man kan återfå kontrollen över ett kapat konto. Sebastiannielsen 7 oktober 2010 kl. 03.15 (CEST)

Vi torde också ha möjlighet att återfå kapade konton, men det räcker inte att vara "administratör" för att fixa det. Att analysera ip-nummer så att man ”säkert” vet att någon är den riktiga användaren genom är dessutom ett väldigt stort jobb. En användare kan istället använda en kryptografisk hashfunktion för att koda en fras utöver lösenordet och på användarsidan deklarera att den som känner frasen skall betraktas som den riktiga användaren (det finns en mall för detta någonstans). Det är lätt att kolla för dem som har möjlighet att byta lösenord åt andra. Men med en dålig fras (eller dålig hashfunktion) är förstås detta endast en andra väg att kapa kontot.

Byt gärna lösenord innan du har VPN-servern. Ett sätt att hålla många lösenord (för webbplatser man inte bryr sig mycket om) i minnet är att utgå från ett bra lösenord (andra bokstaven ur varje ord i en självpåhittad ramsa, med någon siffra och något specialtecken inbakad) och lägga till en bit härledd ur din relation till webbplatsen. Det senare är litet knepigt, då andra inte skall kunna gissa det, men om du till exempel använder en förvrängning av IRL-smeknamnet på en vän som också använder webbplatsen så torde det stoppa dem som inte känner dig (för värdefulla konton kan vännerna vara för uppenbara, det går ju lätt att pröva åtminstone några tusen alternativ).

Redan ett någorlunda enkelt lösenord kan skydda ett konto, förutsatt att angriparen inte lyckats kopiera lösenordsdatabasen. Om lösenorden måste prövas genom inloggningsförsök så har man på välskötta servrar knappast möjlighet att testa mer än i storleksordningen ett lösenord i sekunden (per användare, dessutom kan misslyckade inloggningsförsök med hundratals olika användarnamn från samma ip-adress starta varningsklockan på servern). Med den takten kräver redan lösenord à la "fishmås." (som ju annars absolut inte rekommenderas) många timmar, kanske dagar, om man inte har någon uppenbar koppling till fåglar. Lösenord identiska med användarnamnet går däremot att knäcka för vilken som helst högstadieelev som i brist på bättre sysselsättning knapprar in några förslag.

--LPfi 7 oktober 2010 kl. 09.35 (CEST)

Läste ngn dokumentation om att programvaran kräver minst 5 sekunder mellan inloggningsförsöken. Dessutom får man X antal försök per konto innan man måste göra en paus på Y timmar, något jag blev varse när jag loggade in med ett marionettkonto som jag hade glömt lösenordet för... -- Lavallen 7 oktober 2010 kl. 11.03 (CEST)

Sebastian: mycket snack om den "osäkra inloggningsmetoden lösenord". Vad är det som är osäkert med den? I en anslutning kan en osäkerhet ligga på tre olika platser: mottagaren, anslutningen, användaren. Hos mottagaren (Wikimedias servrar) har vi inga kända säkerhetsproblem. Anslutningen beror såklart på din egen setup hemma (använder du oskyddat trådlöst nätverk? Då kan det sniffas, såklart) och huruvida du använder SSL eller inte (men SSL finns tillgängligt), men får anses vara tämligen robust (och har ändå ingenting med "inloggningsmetoden lösenord" att göra per se). Kvar står användaren. Det är allmänt känt, och framgår med all önskvärd tydlighet, att man bör välja ett svårgissat lösenord - om man har sitt namn som lösenord är det tveksamt om man är kompetent nog att redigera ett uppslagsverk, rentav. Även mer avancerade säkerhetslösningar bygger ofta på lösenord: GPG/PGP-kryptering, bankdosor, etc etc.

Precis som på de flesta siter (som du nämner ovan) kan man återfå kontrollen över sitt konto förutsatt att man har angivit en e-postadress och den finns kvar. Plrk 8 oktober 2010 kl. 12.30 (CEST)

Plrk: Han ändrade tydligen min epost också, hackaren altså. Jag brukar ha 3 "nivåer" av lösenord, och det är att på de allra enklaste sidorna där man bara vill ha ett konto för att skriva eller läsa något så brukar jag ha ett enkelt lösenord, där tar jag det som ligger längst fram på tungan så att säga.

Sedan på lite mer känsliga sidor där kontot är lite mer personligt så har jag ett lite svårare lösenord, och på riktigt känsliga sidor, där jag är admin/moderator/annan högre post eller på sidor som har med pengar att göra, där har jag ett slumpmässigt lösen från https://www.grc.com/passwords som ligger sparat i min server. Dem känsligare sidorna kommer jag inte åt när jag är på språng, utan bara när jag är hemma. Därav det där med att jag ska fixa bättre lösenord när jag fått iordning på min VPN så jag kommer åt sidor när jag är på språng också. Sebastiannielsen 8 oktober 2010 kl. 23.22 (CEST)

Det finns mellanlägen mellan säkra och totalt osäkra lösenord. Man kan antingen ha en kombination som bildar ett nonsensord, som ligger bra i mun (så fungerar många militära akronymer för saker som ska utföras i en viss ordning (exempelvis OBSLÖSA), eller ramsor för kungar och huvudstäder), eller låta varje tecken motsvaras av ett ord, som sedan bildar en mening, exempelvis uJ7Sdot#T kan bli "ut Jick 7 Stora dvärgar och träffade fyrkantiga Törnrosa": psykologin säger att felstavningar och logiska kullerbyttor bidrar till att många kommer ihåg ramsor lättare. Vivo 9 oktober 2010 kl. 12.37 (CEST)

Eländet på Commons

Idiotiska raderingar, som påverkar massor med wikipedior, även svwp. Raderingsdiskussionen fick mindre än två timmar. De skiter i de få regler som de har, i det här fallet att diskussionen ska vara öppen i minst en vecka. /Pieter Kuiper 7 oktober 2010 kl. 21.58 (CEST)

De är snabba med att radera andras bilder än deras egna och de närmaste adminkompisarnas (vill någon radera de blockeras de ju har vi märkt), är kanske en rimlig slutsats? Obelix 7 oktober 2010 kl. 22.00 (CEST)

Det är sällan bråttom med att avsluta förslag för radering, se commons:Category:Deletion requests - många kvar från maj och juni. Om det görs så snabbt, brukar det ligga det något annat bakom. Till exempel att en admin tycker att det är roligt att radera en bild som jag har laddat upp (nja, uppdaterat med större fil, men det hade Funkmunk kanske inte ens lagt märke till). /Pieter Kuiper 7 oktober 2010 kl. 22.34 (CEST)

Den aktuella bilden raderades efter att det noterats att samma bild redan tidigare raderats efter diskussion. Därmed till synes inget konstigt i det här fallet. /Dcastor 7 oktober 2010 kl. 22.39 (CEST)

Visst är inte allt perfekt och rosor på Commons men den här raderingen ser jag inget konstigt i. Torvindus har tidigare laddat upp mängder med bilder från Nazitysklandtiden som alla varit copyvios. /Grillo 7 oktober 2010 kl. 22.43 (CEST)

Men nu säger US Holocaust Memorial Museum att bilden är public domain. Den raderande admin kallade det "bara någon websajt". Den förra diskussionen hade lutat åt behåll, och hänvisningen till den hade bara anförts som information, inte som argument för snabbradering. I alla fall, det blev återställt, och diskussionen kan fortsätta. /Pieter Kuiper 8 oktober 2010 kl. 00.03 (CEST)

Jag har varit med om att radera denna och liknande US Holocaust Memorial Museum (UHMM) bilder redan for lange sedan sa det ar ingen ny diskussion precis. Situationen har alltid varit den att UHMM havdar att de kan slappa fria alla bilder som donerats till dem, som om upphovsratten vore lankad till agandet av det fysiska fotografiet. I de flesta fallen sa ar kallan bilder som amerikansk millitar (och andra) samlade pa sig nar de under/efter andra varldskriget tog sig igenom Tyskland och annan av nazisterna ockuperad mark, alltsa inte bilder som de sjalva ager ratten till och bilder som i de flesta fall skapats av Tyska upphovsman och saledes ar skyddad av tysk lag. Av samma skal finns det ofria bilder i t.ex. Library of Congress trots att bilderna dar ofta antas vara PD. Sedan ar problemet med radering av denna slags bilder att det alltid uppstar massa argument som i slutanden kan kokas ner till "denna bilden bor vara fri for att den ar viktig", "nazister fortjanar inte upphovsratt", "den som vill radera dessa bilder fornekar forintelsen" etc. (och jag ar saker pa att vissa av raderingsforesprakarna anvander lika tunna argument). Sedan kan man ju tycka att det ar idiotiskt att en bild med okand upphovsman som avbildar en viktig handelse anda ska vara skyddad i 70 ar men det ar tyvarr inte nagot som Commons kan gora natt at. /Lokal_Profil 8 oktober 2010 kl. 11.31 (CEST)

Bilden är fri, säkert de facto fri eftersom det inte finns någon som kan hävda upphovsrätt, men även de jure fri enligt amerikansk och ukrainsk lag. Men nu har den igen raderats av commons-admin Rama. Man måste verkligen undra varför den här raderingsnomineringen är prioterad framför alla andra. /Pieter Kuiper 8 oktober 2010 kl. 18.30 (CEST)

Instämmer i princip. Man kan undra vem som äger copyright i detta specifika fall. Vem kan komma att dra wikipedia inför rätta för upphovsrättsbrott? Avoid copyright paranoia. Macaroni 8 oktober 2010 kl. 20.15 (CEST)

Hmmm, att inte bry sig om Copyright i de fall där upphovsrättsinnehavaren inte kan vidta åtgärd eller inte bryr sig tycker jag låter som "fair use" -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 20.18 (CEST)

Det finns ingen som kan hävda upphovsrätt? Har fotografen inga släktingar? De jure fria enligt USA-rätt? På vilka grunder (jag kan inte USA-rätt, men i raderingsdiskussionen nämndes inget sådant lagrum?. I och för sig är det möjligt att upphovsrättsinnehavarna inte känner till sin rätt, men Commons-policy godkänner inte det argumentet (det är inte heller "fair use", som handlar om annat).

Rama raderade bilden för att den (under annat namn) raderats tidigare, helt enligt Commons-policy, efter att någon påpekat att det rätta förfarandet varit att be om omvärdering av det tidigare beslutet. I den tidigare raderingsdiskussionen, öppen över en månad, talade många för bevarandet, men främst med argumentet att bilden är historiskt viktig. Det håller inte, om man inte ändrar Commons' policy. Hänvisningarna till juridiska argument var rätt vaga.

Jag kan tänka mig missbruk bland Commons-administratörer, såsom då lik av USA-soldater raderades, formellt av hänsyn till någon som uppgav sig vara släkting men möjligen av politiska orsaker. Den raderingen hade inget stöd i Commons-policy. Använd sådana exempel för att visa på missbruk.

--LPfi 9 oktober 2010 kl. 13.21 (CEST)

Bot för felstavningar

Svwp har haft två botar för felstavningar: Först hade vi Doddebot, som upphörde med sin verksamhet 2 juli 2009. Den efterträddes så småningom av Dumbot, vars verksamhet tydligen upphörde 19 juni 2010 (i och med att des ägare Tetraedycal inte längre är aktiv i svwp). Det finns en lista Wikipedia:Lista över vanliga språkfel som kan användas ifall någon annan vill driva en bot för språkfel. Finns det någon som är intresserad av att ha en sådan bot? Sjunnesson 8 oktober 2010 kl. 09.39 (CEST)

Jag tror Josve05a använder WP:AWB/Typos vilket i princip var samma som Dumbot använde. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 09.55 (CEST)

Jag använde både WP:AWB/Typos och Wikipedia:Lista över vanliga språkfel. -Josve05a ^{(d | b)} 9 oktober 2010 kl. 07.52 (CEST)

Hur ska felstavade kategorier behandlas?

Hur ändrar man en felstavad kategori utan att den rättstavade kategorin lyser rött? Jag har ett exempel: SAOL har uppgiften att puertoricansk stavas med c (alltså är t.ex. Kategori:Puertorikanska musiker felstavad). Av alla puertoricanska kategorier finns det endast två som är rättstavade: Kategori:Puertoricanska sångare och Kategori:Puertoricanska skådespelare. Hur ska alla felstavade kategorier behandlas? Sjunnesson 8 oktober 2010 kl. 10.08 (CEST)

Gör gärna en lista över kategorierna och anmäl saken på WP:RH, med en hänvisning hit. Det låter inte som något vi behöver diskutera i någon större omfattning. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 10.11 (CEST)

Jag tror det är lämpligt att diskutera först, och det bör göras på WP:PK. Är SAOL (och vilken utgåva?) det enda rättesnöret? Om ett stort antal kategorier använder en viss stavning (puertorikanska) så är det väl knappast otur, utan det kanske finns en plan bakom. --LA2 8 oktober 2010 kl. 10.16 (CEST)

Både NE och TT-språket skriver "puertoricansk" så det torde vi kunna hålla oss till. Rex Sueciæ 8 oktober 2010 kl. 10.41 (CEST)

SAOL finns på nätet: http://www2.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx och det bör vara den senaste upplagan. Sjunnesson 8 oktober 2010 kl. 10.45 (CEST)

Jag har nu lagt ett förslag till ändring på WP:PK. Sjunnesson 8 oktober 2010 kl. 10.56 (CEST)

Allmänt svar: Vad man gör är att man skapar den rättstavade kategorin (om den inte redan finns; klicka på den röda länken precis som när du skapar en artikel), byter kategori i alla artiklar där den är felstavad och sedan raderar (eller anmäler med {{radera}}) den felstavade kategorisidan. Man gör på samma sätt i alla fall då det av någon anledning uppstått flera kategorier som egentligen borde vara en. Tyvärr går det inte att "omdirigera" kategorier, utan varje artikel måste kategoriseras om för sig. /NH 8 oktober 2010 kl. 11.32 (CEST)

Går det verkligen inte att omdirigera kategorier på Svwp? Det funkar ju bra på Commons, hur gör de? Vivo 8 oktober 2010 kl. 16.14 (CEST)

Det är inga "vanliga #OMDIRIGERINGAR[[]]", utan mallar som styr dessa omdirigeringar. Det krävs botar för att genomföra katbytena i de artiklar som har en "omdirigerad kat". Startar du en sådan bot kan vi göra samma sak... -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 16.33 (CEST)

Åhå, där ser man. Tack för svaret! Vivo 9 oktober 2010 kl. 12.17 (CEST)

Vargas Llosa

Som många säkert redan märkt så är artikeln på engelska Wikipedia om Mario Vargas Llosa en utmärkt artikel sedan 2008. Det skulle vara väldigt trevligt om vi kunde uppdatera vår artikel genom att översätta den och på så sätt få en gedigen biografi om åtminstone en av årets nobelpristagare.

Jag tänkte översätta en del. Om man dessutom är några stycken som tar var sin rubrik så kan det väldigt fort. Tjinga gärna en egen rubrik på diskussionssidan!

Peter ^Isotalo 9 oktober 2010 kl. 00.40 (CEST)

Fler får gärna hjälpa till! Intressant person. Det är bara (!!) knappt 30 000 byte kvar nu. Tanzania 9 oktober 2010 kl. 11.47 (CEST)

Ny mall

Jag funderar på om det vore passande att införa en ny mall, och kommer att ta upp Est! Est!! Est!!! som ett exempel. När den skapades hade den vissa brister. Efter att den återställts från radering mallade jag den med {{kk}}, vilket fick några användare att reagera. Jag tycker dock att man borde förklara att nya artiklar har klara brister och att de måste förbättras även om de är nya.

Jag tycker därför att det vore bra att införa en lite vänligare mall, något i stil med:

Det skulle uppmuntra nya bidragare att fixa till sina artiklar, samt att lära sig nytt, tror jag. Tanzania 30 september 2010 kl. 20.24 (CEST)

Ser bra ut, tycker jag. Däremot ser jag en risk att mallen blir liggande i en del artiklar tills de alls inte är nya längre. /Dcastor 30 september 2010 kl. 20.43 (CEST)

Bättre, typ så? -- Lavallen 30 september 2010 kl. 20.46 (CEST)

Det skulle ju kunna bli ett problem, men det går ju bra med mall:pågår. Tanzania 30 september 2010 kl. 20.47 (CEST)

Mallen {{pågår}} tycker jag är direkt olämplig, men den har den fördelen att samma person som lägger in den rimligen också plockar bort den. Så behöver det ju inte vara med den föreslagna mallen. Med tidskategorisering kan den säkert ändå bli bra, som sagt. /Dcastor 30 september 2010 kl. 21.29 (CEST)

Jag tycker att denna mall skulle kunna vara ett bra alternativ till våra övriga mallar som är aktuella. Däremot ser jag samma problem som Dcastor, att mallen kommer att bli liggande för länge. Går det att standardisera mallen så mycket att en bot kan byta ut mallen mot till exempel wikifiering-, språkvård-, och/eller reklammallar efter en viss tid (några veckor kanske?). /-nothingman- 30 september 2010 kl. 21.54 (CEST)

Nothingmans idé låter som en bra idé, förutsatt att det går rent wikitekniskt. Någon botägare som vet? Tanzania 30 september 2010 kl. 21.59 (CEST)

Jag uppfattar tanken är att använda denna mall för hopplösa artiklar som inte bara är svaga som tex Adliga ätten Stiernecreutz nr 2143 (svaga artiklar finns ju redan ett antal mallar för). Om tanken är att vara mildare mot hopplösa så anser jag det måste finns en kort tid de för finns, en vecka eller två max, och att de sedan skall i princip raderas.Yger 30 september 2010 kl. 22.06 (CEST)

Tanken är väl snarare att göra det lättare att få nya bidragsgivare att förbättra sina artiklar. Att två minuter efter en artikel skapats sätta in massa {{källor}}, {{byt:ickewiki}} och så vidare, gör det ju inte lättare för en oinsatt. En sådan här mall där man skriver vad som behöver förbättrats samt där man mildare uttrycker detta, för att underlätta för nya användare. Det var i alla fall min tanke. Tanzania 30 september 2010 kl. 22.15 (CEST)

Då uppfattar jag den jämförbar med {{Multiple issues}} på en:wp, och det är säkert en bättre signal till nya bidragsgivare, sedan får vi hitta rutinerna för att åtgärda efter hand.Yger 1 oktober 2010 kl. 07.07 (CEST)

Ungefär så. Jag försöker fixa ihop en mall senare idag, men det vore trevligt om någon wikitekniker kunde säga om det gick att göra så som det står ovan med botarna! :) Tanzania 1 oktober 2010 kl. 07.58 (CEST)

Det går sannolikt för mig, om man daterar mallen i samband med inläggning, att tidigast X antal dagar senare byta ut mallen mot ngt annat. Det behövs dock med all sannolikhet någon kod som talar om VAD den ska bytas ut mot, om det inte varje gång ska vara med {{ickewiki}}.

Någonting formaterat såsom: {{nyartikelmedbrister|datum=2010-10-01|Allmän motivering|källor=ja|wiki=ja|relevans=nej|språkvård=ja|fotnoter=nej}} skulle jag sannolikt kunna efter X antal dagar byta mot: {{Källor|samma motivering som i orginalmallen}} {{ickewiki|samma motivering som i orginalmallen}} {{språkvård|samma motivering som i orginalmallen}} tex. -- Lavallen 1 oktober 2010 kl. 08.20 (CEST)

Så skulle man väl kunna göra mallen. Tanzania 1 oktober 2010 kl. 08.22 (CEST)

Det finne en "multi"mall på enwp som inte är så dum. Då slipper artikeln mallas med flera olika mallar som kan bli mer förvirrande än vad de hjälper. --NERIUM 1 oktober 2010 kl. 08.41 (CEST)

Länk till enwp: en:Template:Multiple issues. --NERIUM 1 oktober 2010 kl. 08.46 (CEST)

På vilket sätt skiljer sig denna mall från {{KK}} som är avsedd för artiklar med flera olika kvalitetsproblem? Elinnea 1 oktober 2010 kl. 10.26 (CEST)

Det jag tror Tanzania är ute efter, är inte först och främst en mall som ersätter flera andra, utan en "snäll" mall som, för nybörjare, på ett mer tydligt sätt, beskriver problemet, helst då med ett för den specifika artikeln handskrivet specialskrivet meddelande, istället för de standardmeddelanden som våra vanliga mallar har och som främst gamla wikiuvar begriper. Den engelska mallen och KK fyller inte riktigt den funktionen, och jag är tveksam till om en ambox-baserad mall öht gör det. -- Lavallen 1 oktober 2010 kl. 11.19 (CEST)

Handskrivet? Menar du som motiveringarna, att man skriver vad som bör göras? Jag tycker att denna mall är exakt samma sak som kk, skillnaden är bara att motiveringarna står i punktform och gör mallen gigantisk./ Elinnea 1 oktober 2010 kl. 11.51 (CEST)

Bristen i våra åtgärdsmallar är kanske just pedagogiken. Hur man når en nybörjare vet jag inte, våra åtgärdsmallar når främst våra städpatruller, sällan den ursprunlige författaren. -- Lavallen 1 oktober 2010 kl. 11.58 (CEST)

Men användaren i exemplet ovan har ju varit här i drygt 5 år. Hur länge ska man räknas som nybörjare? / Elinnea 1 oktober 2010 kl. 12.15 (CEST)

Nu förstår inte jag Elinnea? Tanzania 1 oktober 2010 kl. 12.46 (CEST)

Syftar nog på att Vinterfrid som skrivit i Est! Est!! Est!!! kom hit 2005. - Lavallen 1 oktober 2010 kl. 12.54 (CEST)

.Ja, jag tycker nånstans måste vi ha en gräns för hur länge man ska bli behandlas som nybörjare och med en "särskild pedagogik". Jag anser att har man varit här i snart 6 år så är man inte nybörjare längre. Jag tycker inte att det behövs särskilda mallar artiklar som är skapade av alla användare som varit här kortare tid än 6 år... Om man vill nå nybörjarna så tror jag att det är bättre att kontakta dem på deras diskussionssidor, snarare än att skapa ännu fler mallar till artiklarna. Upplever att mallfloran växer som ogräs och att hålla på och införa ännu flera mallar, med exakt samma användningsområde som de tidigare bara krånglar till detta. Vi har ju lagt ned en massa arbete att gå igenom Kategori:Kvalitetskontroll-samtliga att märka om dem med de specifika mallarna så de hamnar i korrekt problemkategori. Jag tror att det finns en stor risk att man bara gyttrar till något som vi (äntligen!) nu börjar få struktur på. För om folk använder den här mallen och som exempel skriver "Ostrukturerad och owikifierad", "Fullt med värdeord, t.ex "han är den främsta fotbollsspelaren"... " och "innehåller en mängd kuriosa som hans favoritmaträtt" så hamnar den artikeln inte i wikifieringkategorin, povkategorin och fluffkategorin. Jag tror att det finns en risk att detta blir en slaskkategori, där allt möjligt slängs om vart annat. Var ska gränsen dras, när man ska sätta den här "nybörjarartikelmallen" och inte? Jag tycker iaf inte att användare som varit här i nästan 6 år ska behandlas som nybörjare. / Elinnea 1 oktober 2010 kl. 13.32 (CEST)

Det är ju enkelt att bara välja att titta på den artikel som togs upp av Tanzania ovan men det skapas artiklar av andra personer som varit här betydligt kortare tid än så också. Som jag ser det skulle den här mallen vara en slags "övergångsmall" som finns under, till exempel, artikelns två första veckor för att sedan helt automatiskt bytas ut till de mallar som definierats när denna mall lades in i artikeln. Samma kategorier och egentligen samma innehåll hela vägen alltså så där ser jag inget problem annat än att "få alla att börja använda den". Skillnaden är att en artikelförfattare istället för att mötas av fem olika mallar som påpekar vad som är "fel" i artikeln bara möts av en mall som talar om exakt samma sak. Jag tror att det skulle vara ett mycket mer angenämt sätt att få feedback på än vad som är fallet idag. /-nothingman- 1 oktober 2010 kl. 13.39 (CEST)

(avindenterar) Jag tycker Nothingman sammanfattar det ganska bra ovan, och Lavallen verkar ju ha fått till det bra nedan. Tanzania 1 oktober 2010 kl. 16.11 (CEST)

Jag har nu provat det wikitekniska runt en bothantering av en sådan hypotetisk mall. Det ser ut att fungera ganska bra. -- Lavallen 1 oktober 2010 kl. 15.18 (CEST)

Jag tycker att det verkar väldigt bökigt och gyttrigt med en massa ja och nej etc, och tokigt att det ska dröja flera veckor innan artiklarna hamnar i rätt åtgärdskategori, ju fortare en artikel åtgärdas desto bättre. Men i vilket fall som helst så måste mallen språkvårdas, för en artikel kan väl knappast "ha problem"? En användare kan ha problem med att åtgärda en artikel, men artikeln i sig kan väl inte sägas "ha problem", eller? Kan ett ting ha problem? I mina öron låter det i allafall väldigt konstigt. Det är som att säga "Det här rummet har problem" om det behöver städas/byggas om etc. Byt ut till brister. / Elinnea 1 oktober 2010 kl. 18.00 (CEST)

Exemplet var bara för att visa att tekniken fungerar. Den exakta designen kan vi fortsätta diskutera. Det är möjligt att lägga i "rätt kategori" redan från början. "Nejen" kan vi ta bort, de är inte avgörande, bara att det finns parametrar som beskriver vilken/vilka mall/mallar som bytet ska ske emot. Inte ens namnet på mallen är spikat, bara att det är tekniskt möjligt att byta en mall mot en eller flera andra efter X antal dagar. -- Lavallen 1 oktober 2010 kl. 19.01 (CEST)

Skulle det gå att bara skriva typ |källor|wiki|, och att det då lägger dem i rätt kategorier? Tanzania 2 oktober 2010 kl. 13.48 (CEST)

Skulle gå, men är mycket mer knöligt kodmässigt. Låt mig experimentera lite först... -- Lavallen 3 oktober 2010 kl. 15.42 (CEST)

Det är inget måste, men vore smidigt.. Tanzania 3 oktober 2010 kl. 15.44 (CEST)

Nu funkar mallen med den syntaxen också, båda systemen funkar alltså samtidigt. Upp till 10 parametrar i rad går att skriva. Dock måste jag nu lära upp min bot på det systemet också... -- Lavallen 3 oktober 2010 kl. 16.13 (CEST)

Boten har vissa problem med det alternativa systemet, men det kringgår jag nu genom att boten får byta det ena systemet mot det andra vid första tillfälle. -- Lavallen 3 oktober 2010 kl. 18.03 (CEST)

Det låter bra, det blir ju i stort sett samma sak då. Tack så mycket för hjälpen! Tanzania 3 oktober 2010 kl. 18.08 (CEST)

Givetvis skall artiklarna hamna i åtgärdskategorierna redan från början, att de inte skulle göra det ser jag som uteslutet. Med det skrivsätt Tanzania föreslår ovan skulle det inte vara mer jobb att använda den här mallen än att lägga till ett flertal olika mallar. Elinnea, om man bortser från det rent tekniska, tycker du att grundidén är bra? Med grundidén menar jag att man istället för att lägga in tre-fyra olika mallar i en nyskapad artikel lägger in en mall som påtalar samma brister som man skulle göra genom att lägga in de tre-fyra mallarna. /-nothingman- 2 oktober 2010 kl. 13.57 (CEST)

Jag försöker på Mall:Brister, men har lite problem med det tekniska. Det kommer! Tanzania 2 oktober 2010 kl. 19.31 (CEST)

Jag har efter diverse pill nu fått till det med kategoriseringen efter typ av problem hoppas jag. Om man inte aktiverar någon enda åtgärdsparameter så kommer mallen att, av boten, omvandlas till en KK-mall efter tidigast två veckor. -- Lavallen 3 oktober 2010 kl. 15.19 (CEST)

Låter bra! Tanzania 3 oktober 2010 kl. 15.40 (CEST)

Om ni nu kikar i dokumentationen så ser ni vilka mallar som {{Brister}} är anpassad för. Är det fortfarande någon mall som saknas? -- Lavallen 3 oktober 2010 kl. 22.03 (CEST)

Motiveringen blir lite konstig. "Artikeln behöver: Har alla möjliga brister." är inte så god svenska. Annars ser det toppen ut! /Jssfrk 3 oktober 2010 kl. 23.30 (CEST)

Det är demon i dokumentationen, det följer inte med i artiklarna... -- Lavallen 4 oktober 2010 kl. 08.57 (CEST)

Jo, det förstod jag, men en motivering bör inte behöva passa ihop med "Artikeln behöver:", så som det ser ut nu. Hur skriver man en sådan motivering. "Förbättras på flera plan"? Kanske kunde man lägga motiveringen före "Artikeln behöver" och punktlistan? /Jssfrk 4 oktober 2010 kl. 16.46 (CEST)

Jobba med texterna i mallarna hoppas jag nästan vem som helst kan hjälpa till med, det är i detta fall inte svårare än i vilken mall som helst. Enda skilnaden här är att texterna även finns i {{Brister/Hjälp}}. Min fråga gällde det kod-/bot-mässiga, det förstår jag om inte alla känner sig hemma med. -- Lavallen 4 oktober 2010 kl. 16.53 (CEST)

Jag vill bara flika in att jag tycker att mallen är bra och behövs, detta trots att vi redan har en enorm flora av mallar att hålla reda på. /Mikael Lindmark 6 oktober 2010 kl. 00.06 (CEST)

Nu hoppar jag in i debatten eftersom det var jag som skapade sidan med Est! Est!! Est!!! som användare Tanzania använde som utgångspunkt för denna utförliga malldiskussion. Dessvärre hade jag ingen aning om att denna diskussion har förts (jag trodde att så fort mitt namn nämndes på WP skulle jag få en blänkare om det. En sådan funktion vore tacknämlig om någon kunde fixa).

För att återgå till artikeln - jag räknar mig inte till nybörjare på WP (som någon påpekade har jag varit mer eller mindre aktiv i nästan sex år). Jag har däremot inte satt mig in i varenda mall, relevanskriterium etc., utan går ofta på magkänsla vad som passar/platsar som artiklar på WP. Mitt allra första bidrag på WP (som handlade om den japanske skådespelaren Toshiro Mifune) redigerades av en administratör medan jag fortfarande var sysselsatt med att skriva in texten; jag blev snudd på förtvivlad eftersom jag inte kunde förstå hur min text ändrades varje gång jag kompleterat och sparat den. Förklaringen kom när administratören bad mig låta bli att ändra i texten - jag påpekade då på mitt vanliga försynta sätt att jag fortfarande höll på att skriva texten. Så småningom blev det en (i mitt tycke) bra artikel. Vissa paralleller kan man också dra till min artikel om Est! Est!! Est!!! - jag skrev en "basversion" som jag ämnade komplettera inom kort. Dagen efter hade dock - till min förskräckelse - användare Tanzania raderat hela artikeln. Efter diverse diskussion återställdes dock artikeln och jag (och andra användare) fyllde på med relevant information; användare Tanzania och jag "rensade luften" och uppnådde konsensus, så att säga.

Vad vill jag nu ha sagt med denna utläggning? Jo, jag tycker att tanken med en "vänlig" mall är god - som information till såväl nybörjare till såna som varit med i sex år! Tanken är ju att uppmuntra användare- inte att sänka dem. Jag håller fast vid min generella ståndpunkt att det är bättre att lägga till information än att ta bort den. Jag tycker också att man inte bör gå in för tidigt och börja "varna" i artiklar - ge användaren åtminstone någon dag (eller gärna längre) att komplettera sin text. Den föreslagna "vänliga" mallen skulle dock kunna sättas in vid ett relativt tidigt skede - och då som en god upplysning; inte som ett hot (om radering etc.) Jag ser fram mot resultatet av den diskussion som har förts i saken! --Vinterfrid 12 oktober 2010 kl. 10.42 (CEST)

Känner igen det du beskriver. Mallen ser ut: så här idag. Det exakta utseendet varierar med vilka parametrar man skrivit. Den här kategorin innehåller de artiklar som använder mallen, inte så många ännu med andra ord. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 12 oktober 2010 kl. 10.51 (CEST)

Ser helt okej ut - nu uppmuntrar mallen (på ett positivt sätt) till förbättring av artikeln. Starkt jobbat! --Vinterfrid 12 oktober 2010 kl. 11.08 (CEST)

Projekt skolor

Obelix' SFFR-diskussion har överraskande visat att det inte finns konsensus för att radera artiklar om skolor som inte är anmärkningsvärda. Jag är inte beredd till lika långtgående slutsatser som Obelix, men porten är alltså öppnad åtminstone på glänt för en massa skolartiklar.

För att mota Olle i grind vad gäller mina farhågor och för att försöka göra det bästa möjliga av det intresse som tydligen finns för skolorna, också bland oss allmänt aktiva redaktörer, föreslår jag att vi startar ett projekt med att skriva bra artiklar om ett antal skolor.

Obelix har börjat med sin. Jag föreslår att du Obelix försöker göra en utvald artikel av T4-skolan. Andra som tycker att också vanliga skolor har ett existensberättigande i form av artiklar på Wikipedia kunde skriva ihop artiklar om en eller några skolor, för vilka de har bra tillgång till källor.

Jag hoppas att vi skulle lyckas sätta en standard för hur skolartiklar kan se ut och vad man minst skall sträva efter. Om vi har tjugo bra artiklar om olika (gärna mycket olika!) "vanliga" skolor så är det lätt för den som vill skriva om sin egen skola (obs intressekonflikt, men det tror jag inte vi kan undvika) att få uppslag på hurudan information som kan vara intressant att ha med och var man kan hitta den. Länkar till några av dessa skolartiklar skulle med fördel införas i en WP:Att skriva om skolor.

Att skriva om just vanliga skolor bör inte vara ett självändamål heller nu. Jag tror var och en som lyckas med sin artikel samtidigt lyckas visa att den skolan i själva verket inte är en "vanlig" skola, utan har särdrag som gör skolan värd att skriva och läsa om. Om man har den uppfattningen från början är artikeln förstås lättare att skriva.

--LPfi 12 oktober 2010 kl. 12.26 (CEST)

Njae, jag blir ganska skeptisk att tanken är att artiklarna skall visa att det inte handlar om "vanliga skolor". Jag såg just någon som försökt sälja in Kyrkskolan i Gagnef som unik genom att den existerat sedan 1600-talet. Hellre sanningsenliga och berätta att det finns några tusen kyrkskolor, kanske 30-40 1600-tals, kanske 500 från 1700-talet och resten från från 1800-talet (om vi väljer dem med avlönade lärare och skollokaler). Oavsett vad utfallet i fråga om skolor blir behöver vi INTE fler reklamartiklar.--FBQ 12 oktober 2010 kl. 13.20 (CEST)

Sedan undrar jag lite när jag hör argument som "gammal" och "arkitektritad" om man skriver om "skol"-verksamheten eller om det är "byggnaden"? Jag skulle tex kunna tänka mig att det finns två artiklar om "riksdagen", en om verksamheten och en om byggnaden. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 12 oktober 2010 kl. 13.55 (CEST)

Det finns: Sveriges riksdag och Riksdagshuset i Stockholm. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 12 oktober 2010 kl. 14.10 (CEST)

Psis: Och därmed bör vi skilja WP:Att skriva om skolor från WP:Att skriva om arkitektur. Även om jag inte tycker att det alltid behöver vara två olika artiklar, så måste vi hålla isär vad vi skriver om och därmed det vi kallar "relevanskriterier". Skriver vi om arkitektur och sedan bara kategoriserar som "Skolor i Grönköping" har vi misslyckats. Då är "Byggnader i Grönköping" en bättre kategori, även om den inte utesluter den första. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 12 oktober 2010 kl. 14.24 (CEST)

Efter lite research så har Grönköping bara en skola, Läspeskolan, uppkallad efter den Erik den läspe och halte. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 12 oktober 2010 kl. 17.08 (CEST)

Jag håller med, men nuvarande relevanskriterier tar upp arkitektur och huset används ofta som argument. Och jag tycker inte heller att man i artiklar skall syssla med att försöka hitta ovanligheter (också om många tycker att "artikeln skall visa sin relevans", vilket leder just till detta).

Det jag for efter är att många skolor säkert har speciella drag värda att skriva om. En skola hade en driftig musiklärare som haft stort inflytande på kulturlivet på orten, en annan har haft en blivande president bland eleverna, en tredje räddades genom ett medborgarinitiativ som blev grunden för den ännu verksamma byaföreningen, en fjärde var experimentskola och erfarenheterna påverkade den kommande lagstiftningen. Men också skolans "normala" historia och nutid kan vara intressanta.

--LPfi 12 oktober 2010 kl. 17.38 (CEST)

Vad händer när en skola flyttar till nya lokaler? Om artikeln står och faller med en intressant byggnad så känns det ju inte så relevant att han den kvar då. Nog måste en skola "ha mer att komma med" än dess byggnad för att få en egen artikeln med namnet "skola", "gymnasium" eller liknande i namnet. /Hangsna 12 oktober 2010 kl. 23.20 (CEST)

Om endast byggnaden var relevant så bör väl artikeln döpas om enligt denna (och skolan kan nämnas i byggnadens användningshistoria), om båda var relevanta får innehållet separeras och om endast skolan är relevant så får byggnaden finnas kvar i ett avsnitt om skolans historia. Jag ser inga problem med detta. Samma gäller ju vilken som helst intressant byggnad som inhyser en möjligen intressant verksamhet. Vilket väl gäller de flesta intressanta byggnader. --LPfi 13 oktober 2010 kl. 12.31 (CEST)

Internetdagarna 25-27 oktober

Den årliga konferensen Internetdagarna hålls denna månad i Folkets hus i Stockholm (program, blogg). Måndagen 25 oktober är en upptakt med gratis inträde, men anmälan krävs senast 18 oktober. Den 26-27 oktober kostar inträdet 4900 kronor om man inte är student och skriver och ber om en fribiljett. Jag väntar ännu på besked om föreningen Wikimedia Sverige ska få ett utställningsbord på konferensen. --LA2 13 oktober 2010 kl. 10.09 (CEST)

Sv:wp per 17 april 2007?

Vet någon av detta är för webbplats http://swedish-wikipedia.wiki-site.com/ Det verkar vara en spegel från 17 april 2007. Jag kom hit från google när jag sökte på Baltaks församling, då den gav en träff med felaktig (inaktuell) info - kan den ge sv:wp dåligt rykte? Yger 13 oktober 2010 kl. 14.18 (CEST)

Eftersom den dessutom tagit med wp:s olika skyddade loggor (uppe till vänster samt de två små i nederkanten) är den väl dessutom en otillåten spegling/dump? /FredrikT 13 oktober 2010 kl. 14.28 (CEST)

Sidan anger licens och bidragsgivare. Att WMF-symbolerna inte får tas med har vi aldrig angivit särskilt tydligt, också om det nu har varit diskussion om dem och råden till återanvändare nu torde vara mer eller mindre korrekta. Det är fullt möjligt att vi år 2007 sade att bilderna är fria. --LPfi 13 oktober 2010 kl. 15.05 (CEST)

Det gjorde vi inte. Så här såg det ut på commons 2007: [9]. Så här såg mallen som syns i den andra länken ut i slutet av 2006 [10]. Det är alltså ett upphovsrättsbrott och jag antar att Wikimedia borde meddelas. Sedan är det ju jättebra att de andra delarna av licensen efterföljs, men loggan måste ju bort. Jopparn 13 oktober 2010 kl. 15.29 (CEST)

Sedan kan man ju ö h t fråga sig vilken poäng det finns med att ha en tre år gammal "frusen" kopia av svwp online. Bildlänkarna funkar f ö inte och inte heller sökfunktionen. /FredrikT 13 oktober 2010 kl. 15.33 (CEST)

Det är ingen idé med kopian. Få användare kommer att märka att det finns färskare information på Wikipedia, också om spegeln har en länk till nuvarande versioner av sidorna. Och det är varumärkesintrång oberoende av vad vi enskilda redaktörer på svenskspråkiga Wikipedia skrivit i våra råd. Däremot hade jag rätt i att vi i den version som speglats skrev att allt material är fritt och får kopieras enligt GFDL ([11]): "Tillstånd att kopiera, distribuera och redigera materialet på Wikipedia omfattas av GNU FDL". Som undantag nämns "fair use" och "invariant sections", men inget om WMF-symbolerna. --LPfi 13 oktober 2010 kl. 17.31 (CEST)

Syftet verkar trots allt vara att marknadsföra www.wiki-site.com. Vad som skiljer deras wiki-teknik från WMF's Mediawiki har jag inte brytt mig fundera på. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 13 oktober 2010 kl. 17.40 (CEST)

Söka konsensus?

På Wp:sffr har en raderingsdiskussion försigått kring en artikel om en grundskola, T4-skolan. Enligt anmälan var syftet att få en ny principomröstning kring grundskolors relevans. Det har nu föreslagits att diskussionen ska avslutas som "konsensus saknas", vilket ju enligt praxis innebär att artikeln får vara kvar - men vad innebär det för relevanskriterierna? Ska detta "konsensus saknas" innebära att alla grundskolor blir relevanta? Jag måste erkänna att jag inte tycker att det vore en bra lösning, utan jag skulle hellre se att man tog upp relevanskriterierna till diskussion och försökte finna konsensus kring en formulering, istället för att låta brist på konsensus i en enskild sffr bli en form av quasikonsensus. Annars finns det ju risk att sffr blir en metod att "vinna" strider om relevans, och att slippa söka konsensus. Jag föreslår alltså att vi lämnar diskussionen om denna enskilda artikel och istället för en diskussion kring relevanskriteriernas utformning i frågan, och ser om det går att finna konsensus på ett allmängiltigt plan. MVH/--Idunius 9 oktober 2010 kl. 18.51 (CEST)

Jag ser det enda rimliga att avsluta diskussionen om artikeln som konsensus saknas. På WP:REL står det idag för gymnasieskolor Offentliga gymnasieskolor och motsvarande för andra länder kan vara relevanta, delade meningar råder.. Jag föreslår att liknande formulering blir till grundskolor. Det saknas stöd att massradera nya och befintliga artiklar om grundskolor, liksom att infoga de som ändå har lite information, säg 3-4 meningar och kanske en bild och som är en adekvat stub. Obelix 9 oktober 2010 kl. 18.54 (CEST)

Inget av det jag skrev motsäger något av det du skriver, Obelix. Jag försöker hitta något konstruktivt sätt att gå vidare. MVH/--Idunius 9 oktober 2010 kl. 19.01 (CEST)

Syftet var att besvara med en lösning på vad konsekvensen borde i mitt tycke bli för WP:REL. SFFR-diskussionen var ju väldigt helhetsinriktad och jag tycker nog vi kan slå fast att det finns två grupper av användare som är i helt motsatta läger, och att de få användare som vill infoga är i ett annat läger med minimalt stöd för sin ståndpunkt. Obelix 9 oktober 2010 kl. 19.03 (CEST)

Jag är inte överens att diskussionen pekar på konsensus saknas. Enligt min mening är det infogning som är konsensus av diskussionen för att sedan låta den vara kvar när den utökats och fått substans. Och om det ändå anses resultatet är konsensus saknas så anser jag inte detta kan vara en grund att ändra relevanskriterierna, vi är ju inte överens om något. Slutligen är det ju tydligt det varit din ambition från början ändra relevanskriterierna och att du använt denna SFFR omröstning som en hävstång för att nå ditt mål. Jag tycker då inte det är lämpligt du så bestämt uttalar dig hur omröstningen skall uttolkas och hur detta kan påverka skrivningen av relevanskriterierna. Jag välkomnar därför den diskussion om hur detta kan påverka relevanskriterierna etc som Idunius här initierar.Yger 9 oktober 2010 kl. 19.04 (CEST)

Om denna SFFR var en allmändiskussion om skolor skall t.ex. alla stockholmsskolor infogas i artikeln stockholms kommun? --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 19.08 (CEST)

Grundprincipen, tycker jag, är att artiklar bör behållas så länge som konsensus saknas för radering. Relevanskriterierna kan inte ange radering när inte det finns stöd hos wikipediagemenskapen för det. Infogning är det en minimal del användare som vill och det skulle snarare förstöra framtida utvecklingspotentialer (hur många användare bryter ut artiklar och utökar?) och artikeln är idag med substans och har flera informationsbitar (därmed ingen substub) och är en adekvat stub, som vi har många av idag både vad gäller biografier och orter exempelvis. Obelix 9 oktober 2010 kl. 19.09 (CEST)

Du väljer en sätt att tolka resultatet. Jag ser det som att en tolkning, infogning nu när det är en stub och behåll när den utökats är flertalets mening. Och som sagt jag skulle helst se dig inta en lägre profil i denna fråga och låta andra både tolka omröstningen och hur detta kan påverka skrivningen av relevanskriterierna.Yger 9 oktober 2010 kl. 19.20 (CEST)

Totalt rymmer kategorin Kategori:Grundskolor i Stockholm 25 artiklar. Stockholms län har 2 miljoner invånare. De artiklarna jag tittade igenom handlade om skolor som utmärkta sig på antingen historisk, och/eller arkitektonisk grund. Regeln är alltså att grundskolorna inte har artiklar.--Ankara 9 oktober 2010 kl. 19.22 (CEST)

Jag ser inte att artikeln idag har en substans som motiverar dess existens. Ingenting i den skiljer ut skolan från en uppsjö andra och den givna frågan efter att ha läst artikeln blir just varför den över huvud taget finns med. Vad är den speciella informationen? När den väl blir språkligt gångbar kommer den dessutom att vara än kortare. (Att använda ledet "skola" sex gånger i två rader text blir naturligtvis störande upprepande och sänker läsbarheten.)Arnef 9 oktober 2010 kl. 19.24 (CEST)

Så kortare tycker jag inte den blev. Dessutom är det som Dcastor säger, all information behöver inte vara speciell på så vis att det måste vara utmärkande. I så fall skulle vi fått radera alla artiklar om småorter liksom de flesta om djurarter, planeter, vägar också vidare. Obelix 9 oktober 2010 kl. 19.28 (CEST)

Varför drar du in relevanskriterier för småorter hela tiden: varje diskussion skall ju stå på egna meriter? Och i den frågan är jag i och för sig av ståndpunkten att byar skall infogas i sockenartiklar när dessa fullt ut etablerats.Yger 9 oktober 2010 kl. 19.33 (CEST)

Infoga i vad? Det framgår inte vem som driver skolan, då infoga i Montessoripedagogik? -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 9 oktober 2010 kl. 19.30 (CEST)

Slentrianröstar man (vilket verkar vara ganska vanligt med tanke på de underliga kommentarerna som dyker upp på SFFR) och inte kollar upp artiklar som hamnar på SFFR så kan man nog tro att det handlar om T4-skolan. --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 19.31 (CEST)

Jaha, skall alla skolor i Stockholm, förutom den 25 som har artikel, ligga i artiklen Stockholms kommun? --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 19.37 (CEST)

Nej, dessa kommer rimligen finnas kvar som egna artiklar eftersom de HAR något som skiljer dem från mängden. Övriga, icke utmärkande skolor kan dock beskrivas i artiklarna om de stadsdelar eller kommuner de ligger i. -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 oktober 2010 kl. 20.01 (CEST)

Det finns artiklar om stadsdelar som redan idag har och lämpar sig för skrivningar om skolor i stadsdelen.Yger 9 oktober 2010 kl. 19.45 (CEST)

Finns det två sådana motsatta synpunkter bör vi, som Idunius så klokt påminner oss om, försöka hitta en kompromiss. Det är tanken i det konsensusbaserade arbetssätt vi har på Wikipedia. Det är inte ett konsensus om de factoresultatet här blir att alla artiklar om grundskolor ska vara kvar, bara för att det inte finns någon konsensus för att radera dom. Istället för att som ovan börja om diskussionen om denna specifika skola relevans, bör vi försöka hitta en kompromiss och dokumentera den i våra relevanskriterier.--Ankara 9 oktober 2010 kl. 19.46 (CEST)

Hittar inte något exempel på skolor i stadesdelar oberoende på vad jag söker på eller i kategori:Skolor. --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 19.57 (CEST)

I Kärrtorp nämns två (tre) och i Bagarmossen nämns tre.Yger 9 oktober 2010 kl. 20.02 (CEST)

Ja, namnet på några skolor finns men inget om skolorna eller om det är alla skolor utan det verkar vara den sedvanliga arkitekinformationen som finns i alla Stockholmsrelaterade artiklar. --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 20.12 (CEST)

I T4-skolan finns information om dels vad det är för skola (grundskola, montessori och särskola) samt elevantal. Bra stubb. Rom byggdes inte på en dag och det gör inte heller Wikipedia.Obelix 9 oktober 2010 kl. 20.26 (CEST)

Två saker: 1/ Jag tycker att det oftast är olyckligt när en viss kategori (i det aktuella fallet grundskolor i Sverige) får carte blanche, så att de olika artiklarna inte prövas individuellt. Det är i mina ögon en alltför onyanserad och schablonartad "urvalsprincip" för innehållet i ett seriöst uppslagsverk. Undantag finns, men då måste det gå att motivera gruppbedömningen, inte bara de enskilda artiklarna. Dessutom: 2/ SFFR behandlar den aktuella artikeln, inte den information som presenteras. Det står alltid var och en av oss fritt att fylla på en artikel med relevant information. Vi bör därför - oavsett hur SFFR-processen slutar - generellt ta tillvara på de synpunkter som framförs under infogaalternativet på SFFR, och föra över relevant information till någon annan artikel där den passar och kan bedömas som innehållsmässigt relevant. Det gäller oavsett om prövningen slutar med "raderas" eller "infoga". Och om man ser till exemplet T4-skolan finns det - trots att jag förespråkar "radera" - säkert anledning att omnämna skolan tillsammans med andra skolor i en allmän artikel om Hässleholm eller Hässleholms kommun (som dock i skrivande stund tycks sakna information om just skolor). Janders 9 oktober 2010 kl. 20.04 (CEST)

Får jag fråga vad det är som gör att skolor ska automatiskt kopplas samman med kommuner? Ska exempel på endemiska arter i Kramfors kommun ligga i kommunartikeln om det bara blir en stubbe? -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 9 oktober 2010 kl. 20.08 (CEST)

Jag håller med Yger om att Obelix bör hålla en låg profil i frågan om tolkning. Jag är dock - oberoende av anmälaren - benägen att mena att konsensus saknas i detta fall bör leda till ett preliminärt "behåll", men tills vidare utan konsekvenser för relevanskriterierna. Ändringar där är vi uppenbarligen inte mogna för ännu. Fernbom2 9 oktober 2010 kl. 20.25 (CEST)

Så nu har vi alltså en situation där en raderingsdiskussion om en specifik artikel som samtidigt var en övergripande principdiskussion om grundskolors relevans nått konsensus saknas. Men eftersom detta oftast betyder status quo betyder det att just denna artikel behålls medan man däremot inte får skapa fler artiklar om liknande grundskolor eftersom relevanskriterierna inte ändras. Det känns lite underligt och därför bör vi anstränga oss för att uppnå konsensus i denna fråga. -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 oktober 2010 kl. 20.31 (CEST)

Instämmer ! MVH/--Idunius 9 oktober 2010 kl. 20.35 (CEST)

Nu är ju inte relevanskriterierna lag som måste följas. Följden hade väl snarare blivit att skolorna nog skulle riskera sffr-anmälan även dem och utfallet skulle bero på vilka som deltog i diskussionen. Det är inte så bra; det håller jag med om. Bättre hade då varit att accepterat att konsensus saknas för radering och tillåta artiklar om grundskolor tills vidare. Jag håller med om att det vore bra om att nå konsensus, men flera av oss tycker att det vore minst adekvata alternativet att infoga och och övriga användare är långt ifrån varande i frågan. Detta scenario är ju ingen nyhet, även i artiklar om det fiktiva råder det väldigt delade meningar men artiklar skapas och tas till sffr, med olika utfall. Småorter är t.ex. det samma oklara läge med. Jag vidhåller att WP:REL ska ändras till att delade meningar råder och det gör det ju solklart av döma av diskussionen, oavsett vem som påpekar det.Obelix 9 oktober 2010 kl. 20.38 (CEST)

Vilka artiklar är det som riskerat att raderas? Jag har inte sett någon massradering, eller hot om massradering, av de existerande artiklarna om grundskolor i Sverige. Det här argumentet förbryllar mig verkligen och jag kan inte annat än instämma i Idunius kloka ord i börja av den här tråden, jag förstod faktiskt inte varför principdiskussionen fördes kring just den aktuella och därtill helt nyskapade artikel till att börja med. Höstblomma 9 oktober 2010 kl. 20.47 (CEST)

Jag håller inte med om det här Bättre hade då varit att accepterat att konsensus saknas för radering och tillåta artiklar om grundskolor tills vidare.. Det hade inte varit bättre eftersom att arbetet på Wikipedia bygger på konsensus, den lösningen tillgodoser bara en sida.

WP:REL kan visst ändras, men det bör göras i en konsensussökande process som innebär en kompromiss. Sedan bör du också vänligen försöka sluta fokusera på just den artikeln om T4-skolan, det första inlägget liksom de du svarar på här rör inte just denna artikeln.--Ankara 9 oktober 2010 kl. 20.52 (CEST)

Det diskussionen om denna artikel visar är väl just att "konsensus saknas" på ett övergripande plan. Vissa menar att grundskolor måste utmärka sig för att platsa, andra att det räcker att de är en i mängden. Jag kan inte se att det just nu finns förutsättningar att komma längre inom detta område. Fernbom2 9 oktober 2010 kl. 20.53 (CEST)

Den slutsatsen finner jag otillfredsställande och i princip omöjlig att arbeta efter, särskilt för alla de utav oss som spenderar mycket tid på att kvalitetssäkra på SÄ. Jag anser att Ankara uttrycker det mycket väl ovan: vi måste kunna komma fram till en arbetsmodell, åtminstone tills vidare, "i en konsensussökande process som innebär en kompromiss". MVH/--Idunius 9 oktober 2010 kl. 21.04 (CEST)

Jag vill bara förtydliga så att ni förstår mig rätt ovan. Mitt syfte är inte att tysta en allmän diskussion om grundskolor utan precis som Fernbom2 skrev så känner jag att sffr-diskussionen just var väldigt övergripande/på ett allmänt plan om grundskolor och där visade sig att flertalet har helt skilda uppfattningar i frågan. Sffr-diskussionen var dessutom en av de mest längsta här på Wikipedia. Frågan är om det ens är möjligt att nå en enad hållning om grundskolor. Sffr-diskussionen är en indikation på att det känns omöjligt. Obelix 9 oktober 2010 kl. 21.09 (CEST)

Fast jag har vid flera tillfällen varit med om att dilemman som startade med att personer hade mycket starka och diametralt olika uppfattningar, genom en noggrann, ansvarstagande och generös diskussion kunnat leda fram till konsensus genom jämkning och kreativa kompromisser. --Idunius 9 oktober 2010 kl. 21.16 (CEST)

Ja, ibland finns det förutsättningar för det, men minst lika ofta är det klokt att avsluta samtalet när det inte ser ut att leda längre och återuppta det efter en tid, när stridsdammet lagt sig. I detta fall har jag svårt att se kompromissmöjligheterna. Jag kan tänka mig, som jag flera gånger påpekat, att dra gränsen för automatisk relevans vid klasserna 7-9. Kan man nå konsensus om det är jag givetvis nöjd. Men så länge vissa bestämt kräver att skolor skall utmärka sig på något sätt, skilja sig från mängden, vet jag inte var man kan börja närma sig varandra i den i och för sig viktiga strävan mot samsyn. Fernbom2 11 oktober 2010 kl. 11.38 (CEST)

Det är ganska många som anser att om en artikel på SFFR blivit raderat så skall alla andra likadana raderas. Se t.ex. Absolute music artiklarna som alla raderades. --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 21.07 (CEST)

Det finns fall där det är en rimlig slutsats, som till exempel det nämnda. Fernbom2 11 oktober 2010 kl. 11.38 (CEST)

Där jag bor finns en drygt 110-årig byggnad som varit "folkskola", "småskola" (tror jag), "lågstadieskola" och nu är förskola. Skulle den inte vara relevant för att den nu är förskola, medan T4-skolan är det för att det går barn över 13 där? "Konsensus saknas" vad gäller automatisk relevans för skolor är en bra sammanfattning, och då får varje artikel bedömas för sig. /NH 9 oktober 2010 kl. 21.27 (CEST)

Det som NH pekar på är det som jag irriterar mig på vad gäller sådana här frågor. Istället för att acceptera att olika skolor (eller artister, eller småorter osv) skiljer sig ifrån varandra ska man klumpa ihop till ett resonemang likt "men om han får så får jag också!". Det är ett barnsligt sätt att tänka. Vi måste fortsätta att se på artiklar som unikum, och resonera kring vad det är vettigt att ta gruppbeslut om och var det inte är det. Vi kan mycket väl skriva om vissa skolor, om något utmärker dem. En friskola som aldrig uppmärksammats någonstans är helt enkelt inte verifierbar och därför skriver vi inte om den. Detta grundläggande kriterium har i diskussionen tappats bort. /Grillo 9 oktober 2010 kl. 21.34 (CEST)

Det finns i stort sett alltid tillräcklig information om grundskolor på kommunernas hemsidor och därmed kan artiklarna bli verifierbara. Hela diskussionen har handlat om det är lämpligt att konstatera att grundskolorna per automatik är relevanta eller inte, och där wikipediagemenskapen helt oense. Precis om Dcastor har sagt har vi flera ämnen som per automatik ger relevant för att de finns, t.ex. djurarter. I stort sett finns det inga gränser för småorter heller. Vi tycker man kan konstatera att grundskolor är relevanta för egna artiklar så länge man kan skrapa fram lite information om dem och i t.ex. det här fallet finns så mycket information att det är en helt okej stubb.Obelix 9 oktober 2010 kl. 21.38 (CEST)

Och ändå är det så många som raderar artiklar för att de inte gillar just något speciellt ämne eller så är det formen som inte passar. Jag tycker inte det är barnsligt att t.ex. ha artiklar om alla länder på jorden för att just det gör wikipedia komplett, lättanvänt och systematisk. --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 21.50 (CEST)

Jag håller med Grillo i detta. Vad en person tycker är relevant kanske inte stämmer med vad en annan person tycker, det är ju därför vi söker konsensus öht. Då bör det ju vara rimligt att varje artikel prövas för sig angående dess relevans. Speciellt när vi kommit fram till att konsensus saknas för ett övergripande beslut gällande alla sådana artiklar. Det måste väl vara för att artiklarna ibland kan vara relevant och ibland inte som vi inte kan hitta konsensus? /Hangsna 10 oktober 2010 kl. 13.23 (CEST)

Varje artikel ska stå på egna ben, och prövas på egna meriter, det anser jag också. Men mot vad? Mina egna tyckanden? Ett enskilt utfall på sffr? Eller mot relevanskriterierna? Jag skulle ha trott det senaste alternativet, varför jag menar att det är viktigt att uppnå konsensus om hur relevanskriterierna ska se ut så att det överhuvudtaget ska vara möjligt att pröva relevansen. Relevanskriterierna behöver inte täcka alla eventualiteter, men bör åtminstone kunna visa inriktningen på gemenskapens syn på frågan i nuläget. MVH/--Idunius 10 oktober 2010 kl. 13.36 (CEST)

Relevanskriterier är meningslösa om de inte speglar hur det faktiskt ser ut, eller åtminstone hur de allra flesta anser att det borde se ut. Ibland har det fungerat att diskutera fram relevanskriterier, men oftast inte. Man kan börja med att titta på de artiklar som faktiskt finns. I Kategori:Grundskolor i Stockholm finns bland annat Adolf Fredriks Musikklasser och Franska skolan. De "skolorna" är (tror jag) välkända och etablerade som begrepp, och jag tror inte så många ifrågasätter de artiklarna. Bland annat Engelbrektsskolan, Stockholm och Katarina norra skola kan man tänka sig är relevanta på grund av byggnaderna i sig själva. I kategorin finns också några nyare skolor, och där är det mer osäkert. Artiklar om sådana har hittills ofta inte behållits. /NH 10 oktober 2010 kl. 14.23 (CEST)

Eftersom konsensus saknas för att radera grundskolor hoppas jag alla förstår att inga artiklar skall snabbraderas hädanefter utan alla får tas upp på sffr för prövning. Obelix 10 oktober 2010 kl. 14.33 (CEST)

Majoritet, eller något i den stilen, saknas, "konsensus" är något annat. Artiklar om grundskolor (där det inte framgår att de speciellt intressanta) har tidigare raderats, och kommer kanske, eller kanske inte, fortsätta att bli raderade. Man kan knappast ha en specialregel just för artiklar om grundskolor att de alla ska tas upp på sffr. /NH 10 oktober 2010 kl. 16.40 (CEST)

Nog saknas även konsensus när ungefär lika många är av helt motsatt åsikt och båda sidor har argument för sin sak? Som bekant är ju konsensus inte bindande, visst har grundskolor under lång tid raderats men nu har det visat sig att konsensus saknas om radering av grundskolor helt liksom med gymnasieskolor och relevanskriterierna bör belysa just detta. Det handlar inte om specialregler utan om att enbart ämnen där konsensus finns för radering bör snabbraderas - andra bör tas till diskussion på sffr för prövning. Kanske är denna diskussion ett exempel på att relevanskriterierna faktiskt inte har så stort stöd och faktiskt inte återspeglar konsensus alltid? WP:REL måste vara levande och finns det ingen bred enighet bör WP:REL tala om det.Obelix 10 oktober 2010 kl. 16.59 (CEST)

När artiklar, som inte är självklara snabbraderingar, raderas, sker det i 80% eller så av fallen efter "relevanskontroll" (där flera användare tittat på artikeln), resonerande på diskussionssidan, etc. Sffr blir det mest i undantagsfall. /NH 10 oktober 2010 kl. 18.14 (CEST)

Det här är en mycket oroande exempel på hur det konsensusbaserade arbetet på Wikipedia faller sönder. Få man inte konsensus för att ändra relevanskriterierna kan man få sin vilja igenom totalt genom att göra så här. Om vi tittar på siffrorna för en stund här, 36 personer har yttrat sig på SFFR och av dom har 13 stycken ansett att artikeln var relevant, övriga 23 har inte ansett att grundskolor automatiskt är relevanta. Det är alltså en tydliga majoritet som inte anser att grundskolor per automatik är relevant, likväl anser tydligen Obelix här att dessa 12 personer ska få sin vilja fram ut begränsningar.

En minst lika rimlig tolkning är alltså att det inte finns något tillräckligt stöd för att ändra de nuvarande kriterierna, och att vi därmed bör fortsätta precis som förrut.--Ankara 11 oktober 2010 kl. 08.51 (CEST)

Det är också viktigt att påpeka att fyra av dessa tolv inte ens har motiverat sina röster, trots Obelix uppmaning om att det handlade om en principdiskussion. Alla konsensusbeslut måste tas fram genom diskussioner, inte genom röstande. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 08.57 (CEST)

...liksom är det fyra som röstat på radera utan att motivera sig. Dessutom är det ofta mycket "Som [användarnamn]" i wikipediadiskussioner, det kommer vi inte ifrån. Dessutom kan vi knappast fortsätta som förut och köra över 12 pers; det bör IMO inte handla om folk ser en radering eller inte hurvida en radering får vara kvar eller ej. Obelix 11 oktober 2010 kl. 09.02 (CEST)

Du har i hela den ovanstående diskussionen argumenterat för att vi ska köra över alla 23 totalt och anpassa Wikipedia efter denna tydliga minoritetsuppfattning.--Ankara 11 oktober 2010 kl. 09.04 (CEST)

Det har alltid varit så att radering en fått ske såvida det saknas konsensus (som i praktiken varit bred enighet, cirka 75%). Och det är inte 23 som vill radera. Obelix 11 oktober 2010 kl. 09.14 (CEST)

Det är inte helt korrekt, artiklar ha infogats i sådana situationer just därför att det varit så få som velat behålla men bristande stöd för radera. Men ovan talar vi inte så mycket om detta specifik fall, utan om relevanskriterierna som du vill ändra utifrån denna minoritetsuppfattning. --Ankara 11 oktober 2010 kl. 09.24 (CEST)

Jag tycker minoriteten är tillräckligt stor för att konstatera att bred enighet inte råder för radering, därmed råder inte heller konsensus. Märk väl att jag inte vill ändra relevanskriterierna till att alla grunskolor är relevanta, utan bara till att delade meningar råder och det står ju redan vad gäller gymnasieskolor, att de så att säga "kan vara relevanta, delade meningar råder". Obelix 11 oktober 2010 kl. 09.34 (CEST)

"kan vara relevanta" gäller väl i princip vilket ämne som helst?! -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 11 oktober 2010 kl. 09.59 (CEST)

Ja, någon förändring av kriterierna ger diskussionen inte stöd för, det vidhåller jag. Fernbom2 11 oktober 2010 kl. 11.38 (CEST)

Angående infogning, och senare utbrytning och utökning; Ja, det händer att jag bryter ut och utökar artiklar som i egenskap av före detta substubbar har blivit infogade i någon artikel, oftast i en kommunartikel. Detta under förutsättning att jag hittar den. Det är inte alltid jag kollar vart en länk går utan ibland utgår jag från att en artikel finns om länken blir blå. Jag förväntar mig inte att hamna på Föglö om jag länkar till Överö. Därför tycker jag att det är bättre att artiklar raderas än att de infogas. Då är det bättre/tydligare att radera artikeln så att länken lyser ilsket röd. /Kemikungen 11 oktober 2010 kl. 09.33 (CEST)

Där har jag diametralt motsatt uppfattning. Omdirigeringar är i de flesta fall det bästa. Samtidigt tycker jag att det är ett oskick att avstå från rödlänkar. Alltför ofta väljer den som skriver/bearbetar en artikel att endast hänvisa vidare till sidor som redan finns. Det motverkar Wikipedias utveckling. Det är ett stort och onödigt arbete att, när ämnet väl får sin behandling, leta upp alla de ställen som borde skicka dit. Fernbom2 11 oktober 2010 kl. 11.38 (CEST)

Varför ska man omdirigera till en artikel som inte innehåller någon information om det man omdirigerade ifrån, förutom möjligen dess blotta existens?

Och om du tycker att det är oskicka att avstå från att länka; Vad ska man i så fall länka? /Kemikungen 11 oktober 2010 kl. 16.21 (CEST)

Jag menar inte att varje ord skall länkas. Det jag syftar på är framför allt uppräkningar, där några av orden/namnen, till synes godtyckligt, saknar hänvisning, och enda förklaringen kan vara att sidan saknades på svenska Wikipedia vid den tidpunkt då artikeln tillkom. Fernbom2 11 oktober 2010 kl. 17.15 (CEST)

Så hur går det nu med konsensussökandet i denna diskussion? Finns det öht någon vilja att komma fram till en kompromiss i frågan? Kan vi nå fram till en skrivning i WP:REL som de flesta kan bli nöjda med? Vi kanske kan lätta upp skrivelsen "om de inte särskiljer sig från mängden" en aning för att fler ska bli nöjda? Själv har jag däremot utvecklat en aversion mot alltför specifika kriterier, så jag gillar egentligen inte att skriva till olika villkor som "har över 300 elever", "varit verksam i över 50 år" osv. Det är alldeles för mycket av den varan redan bland relevanskriterierna.

Ett litet sidospår: Jag har under den här diskussionen kollat lite hur relevanskriterierna på enWP ser ut och har märkt att deras kriterier för "notable" ofta istället hör samman med hur källäget ser ut. Alltså att ämnet exempelvis ska ha omnämnts i minst två oberoende verk. Hur ställer vi oss till detta?

För övrigt verkar enWP nå samma slutsats vad gäller skolor som vi gör i våra relevanskriterier, om man ser under en:Wikipedia:Articles for deletion/Common outcomes#Education. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 16.50 (CEST)

Jag har uppfattat att vi i praktiken har hårdare skrivningar i kriterierna än vad vi sedan tillämpar. Och jag tycker det är en bra ordning, då ingen kan "kräva" relevans utifrån skrivningen i tveksamma fall, men det ändå då finns utrymme för sunt förnuft än vad som kan rymmas i en skrivning. Jag anser alltså bara en viss uppmjukning är nödvändig, Uppmärksamhet, existerat länge, har en speciell arkitektonisk historia, haft mycket kända elever etc.Yger 11 oktober 2010 kl. 16.57 (CEST)

Bra källor ger just vad jag kallar "artikelrelevans". -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 11 oktober 2010 kl. 16.58 (CEST)

Tack vara den svenska offentlighetsprincipen kan man hitta bra källor om varenda person, företag och organisation som levt och existerat i riket.--Ankara 11 oktober 2010 kl. 17.01 (CEST)

Det låter sig sägas, men - bortsett från rena födelse- och dödsdata eller motsvarande - särskilt lättillgängliga är de inte alltid. Hur som helst anser jag att källor aldrig kan ge relevans, de kan endast styrka relevans. Jag förmodar det är detta som vissa menar med uttrycken "ämnes"- respektive "artikelrelevans". Fernbom2 11 oktober 2010 kl. 17.15 (CEST)

Det specifika kravet är att ämnet fått "significant coverage in secondary sources". Alltså har det genom att gå via sekundära källor redan utsatts för en slags relevansprövning. Jag tolkar det som att ämnet antingen avhandlats mycket heltäckande i en eller två källor eller utgör en mindre del i flera mer övergripande verk. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 17.17 (CEST)

Min tolkning är nog rätt eftersom detsamma står under Wikipedia:Relevans#Verifierbar betydelsefullhet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 17.21 (CEST)

Jag läste nog lite slarvigt, och missade att Lavallens inlägg var ett svar på det du skrev. Hursomhelst en bra utgångspunkt för att bedöma relevans.--Ankara 11 oktober 2010 kl. 17.25 (CEST)

Jag ser nog den nuvarande formuleringen i kriterierna som ganska bra om man tittar på sffr-diskussionen. Det ser inte ut att finnas någon konsensus för att grundskolor automatiskt skall vara relevanta för en egen artikel enbart för att de existerar, vilket jag uppfattat som kärnan i principdiskussionen. Jag håller med om att kriterierna är riktlinjer och inte behöver vara alltför specifika, vi bör kunna ta ställning från fall till fall om det är tveksamt. Höstblomma 11 oktober 2010 kl. 17.45 (CEST)

Grejen är inte att det ska finnas konsensus för att grundskolor skall vara relevanta automatiskt utan för att det inte ska vara det. Konsensus saknas för att ändra WP:REL men konsensus saknas också för att radera artiklar enligt de kriterierna. Tas de till sffr lär de behållas. Vi bör enligt min mening formulera relevanskriterier som vi tror klarar sig i en sffr-diskussion, vilket nuvarande relevanskriterier om grundskolor inte gör. Obelix 11 oktober 2010 kl. 17.50 (CEST)

Det är en väldigt tydligt utslag på SFFR att inte betrakta grundskolorna som per automatik relevanta, 23 mot 13 just nu om jag räknar rätt. Den rimligen kompromissen (eller om man vill konsensuslösningen) där är ett artikeln infogas. Att sätta i system att gå till SFFR för att åsidosätta majoritetens uppfattning är en ful taktik, och sätter hela konsensusarbetet ur spel. --Ankara 11 oktober 2010 kl. 17.58 (CEST)

Det är just nu 15 för radera, 13 för behåll och 6 för infoga. Det tolkar jag som allt annat än tydligt utslag. För övrigt är det inte den enkla majoritetens uppfattning som skall råda utan det krävs snarare mer en kvalificerad majoritet för radering. Jag står fast vid att det bör bli konsensus saknas som vanligt. I övrigt tycker jag det är bättre att vi fokuserar på att diskutera Dcastors kompromissförslag än att fortsätta diskutera sffr-diskussionens utslag. Obelix 11 oktober 2010 kl. 18.09 (CEST)

21 mot 13 är ett tydligt utslag. För övrigt är innebörden i vad du argumenterar för ovan " Vi bör enligt min mening formulera relevanskriterier som vi tror klarar sig i en sffr-diskussion, vilket nuvarande relevanskriterier om grundskolor inte gör" ett minoritetstyrani på Wikipedia, själva motsatsen till konsensus. Det innebär att samla man ihop 26 procent kan man alltid köra över konsensus kring relevansfrågor. Det är en absurd konsekvens.--Ankara 11 oktober 2010 kl. 18.12 (CEST)

Ovanstående diskussion har sin grund i att SFFR-diskussionerna på svWP inte har karaktären av diskussioner, utan omröstningar. Istället för att det är argumenten som vägs är det istället rösterna som räknas och det är inte så Wikipedia ska fungera. Vi bör alla anstränga oss för att nå konsensus i dessa frågor (inom rimlighetens gränser, såklart; det kommer alltid att finnas hårdnackade och envisa personer som aldrig ger med sig en tum inom vissa ämnen, men dessa måste helt enkelt ignoreras då de bryter mot Wikipedia arbetssätt). -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 18.23 (CEST)

Grundskolor är i hög utsträckning kulturbärande i samhället. Förutom att de flesta människor genom egen och anhörigas skolgång har relation till minst en grundskola eller motsvarande så har skolorna vanligtvis också andra funktioner. Aulor, matsalar, idrottshallar och bibliotek är ofta av stor betydelse för lokalt kultur- och idrottsliv. Internationellt sett är det dessutom vanligt att skolornas idrottslag fyller den funktion som fristående föreningar har i Sverige. När jag föreslår att grundskolor skall vara relevanta är det alltså inte något carte blanche utan det sker utifrån bedömningen att en skola genom att vara skola är tillräckligt viktig och allmänt känd för att motivera en egen artikel. Sedan bygger givetvis artikelskapandet på att skribenten kan hänvisa till trovärdiga källor etc., men det gäller ju för alla artiklar. Mitt förslag till kompromiss är att vi som relevanskriterium för grundskolor sätter något i stil med att de skall ha haft en genomströmning på minst 500 elever (vilket innebär att en 1-6-skola med 200 elever behöver ha varit verksam cirka 15 år medan en skola med 500 elever blir relevant med en gång) eller vara/ha varit den dominerande grundskolan på sin ort eller ha erhållit anmärkningsvärd uppmärksamhet. /Dcastor 11 oktober 2010 kl. 17.38 (CEST)

Jag stödjer Dcastors kompromissförslag. Obelix 11 oktober 2010 kl. 17.55 (CEST)

När det gäller skolor som har erhållit anmärkningsvärd uppmärksam ser jag inga problem, möjligen inte heller att det har varit den dominerande skolan under längre tid på orten. Däremot att infoga ett sifferkriterium som per automatik gör skolor med en större genomströmning än 500 relevanta ställer jag mig mycket skeptisk till, och med bakgrund i diskussionen där trots allt en majoritet vidhöll att skolan skulle behöva utmärka sig på något sätt (500 i genomströmning är inte speciellt mycket för en skola). Skolor av arkitektoniskt, och historiskt värde, torde redan idag anses relevanta, och bör så vara i framtiden också.--Ankara 11 oktober 2010 kl. 18.20 (CEST)

Jag vet inte vilken storlek på orten Dcastor utgår ifrån när han menar att denna ska vara den dominerande på orten. Det lämnar i min mening utrymme för kryphål, då det finns en hel del väldigt små orter med väldigt små, men ändock dominerande, skolor. Jag hade nog också velat se en större siffra för genomströmningen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 18.28 (CEST)

Däremot tycker jag att själva termen "genomströmning" var en bra idé. Den gör, som du påpekar, kriterierna mer flexibla vad gäller både ålder och storlek. Dock är den nog lite krånglig att uppskatta. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 18.35 (CEST)

I tätorten Hedemora (som off-topic är Dalarnas enda medeltida stad) finns för närvarande tre f-6-skolor, varav en är arkitektritad och en (kanske två, om jag får läsa på lite - eftersom särskolan gick med oss) möjligen kan fogas samman med psykområdet Haggården. Vidare finns ett högstadium och ett gymnasium. Jag förstår alla ovanståendes synpunkter, särskilt med tanke på hur många grundskolor det finns i större städer (jag kan inte ens tänka mig hur det ser ut i Mexico City), men jag delar Ankaras syn på att arkitektritat alltid är arkitektritat. Vivo 11 oktober 2010 kl. 18.41 (CEST)

Som arkitekt själv hoppas jag verkligen att alla skolor är arkitektritade! ;-) -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 18.42 (CEST)

Mellanstadiet gick jag i "tillfälliga baracker", varken arkitektritat (kändes inte så i alla fall) eller genomtänkt öht. Men de "tillfälliga" barackerna står av någon anledning kvar efter 30 år, trots att elevunderlaget inte borde fylla dem längre... -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 11 oktober 2010 kl. 19.58 (CEST)

Ah, ja, de "tillfälliga" barackerna. Sådana satte de upp på min skola när jag gick i lågstadiet, även om jag själv lyckades undvika att hamna i dem. De står förstås fortfarande kvar. /Julle 12 oktober 2010 kl. 21.59 (CEST)

Jag tycker att relevanskriterier som bygger på 1.) Uppmärksammad i oberoende källor (2?),och 2.)Historiskt/kulturhistoriskt värde/betydelse är bra, detta ställer jag mig gärna bakom. När det gäller genomströmning kan det vara svårt att bedöma vad som visar på betydenhet (för det är väl vad som åsyftas), problem med olika stora orter o.s.v., och jag skulle därför hellre se ett kriterium som bygger på varaktighet (20 år?). Om ett kompromissförslag skulle bygga på de här tre principerna skulle jag bedöma det som gott. MVH/--Idunius 11 oktober 2010 kl. 19.05 (CEST)

Här har ni skrivit 39.500 bytes i diskussionen, med utgångspunkt i artikeln T4-skolan som är 508 bytes inklusive stubbmarkering och extern länk. Vore det inte rimligt att man tillåter artiklar om varje grundskola, på villkoret att de åtminstone innehåller ett fotografi och ett historikavsnitt? När grundades skolan och vilka har varit rektor där? Det skulle betyda att man definierar en gråzon för halvrelevanta företeelser, där bra artiklar får finnas men dåliga raderas. --LA2 12 oktober 2010 kl. 11.05 (CEST)

Det är ju ännu en faktor. Många grundskolor idag har ingen egen rektor, utan rektorsområden samordnas mellan olika främst mindre skolor. Hur intressant är det att skriva om grundskolor som ses som så små att de inte kan utgöra ett eget rektorsområde? Med det sagt är Dcastors argumentation ovan vettig, med reservation för Lavallens påpekande ovan. /Grillo 12 oktober 2010 kl. 12.01 (CEST)

En sak gällande om man fäster vikt vid själva byggnaden är att en skola ju fortfarande kan heta samma namn men byta byggnad. Ska artikeln då raderas eftersom "skolan" (eleverna) inte längre är i den av arkitektur intressanta byggnaden? (För övrigt vill jag ha en redigeraknapp även längst ner i ett ämne när det blir såhär mycket snack :)) /Hangsna 12 oktober 2010 kl. 23.03 (CEST)

LA2:s förslag är bra. Även Dcastors kan jag leva med. För mig är konsensus angelägen. Däremot har jag svårt för kravet (inom något område) att artikelämnet skall skilja sig från mängden inom sitt område. Vi kan givetvis inte öppna för artiklar om alla arkitektritade byggnader, då det finns massproduktion även av sådana. Men även dussinföreteelser kan vara intressanta för att belysa verkligheten. Fernbom2 13 oktober 2010 kl. 07.29 (CEST)

Trots att diskussionen här gick i annan riktning var det uppenbart vart samtalet på SFFR var på väg. Även om jag avslutade där utifrån den tendensen hoppas jag att sökandet efter konsensus fortsätter här, alternativt återupptas om några månader. Inga röster bör känna sig tystade, men ibland får demonstrativa handlingar motsatt effekt än den avsedda. Fernbom2 13 oktober 2010 kl. 17.24 (CEST)

Kraftigt ifrågasatt på Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/T4-skolan. Obelix 14 oktober 2010 kl. 11.35 (CEST)

Veckans samarbete

Den här veckans samarbete är att översätta en utmärkt artikel på engelskspråkiga Wikipedia, Slaget vid Svolder (eller norska om man vill, där den är utmärkt med). Det är mycket att göra, men går absolut om många hjälper till! Texten att översätta ligger här (Wikipedia:Veckans samarbete/Översättning). Tanzania 11 oktober 2010 kl. 07.30 (CEST)

Bumpar. Hjälp gärna till, annars blir inte översättningen klar. Tanzania 12 oktober 2010 kl. 20.19 (CEST)

Det var en rätt svår artikel att översätta med många namn som inte har artiklar på svenska wikipedia. Hoppas att de som är insatta i historia vill hjälpa till. --Ion-5 14 oktober 2010 kl. 09.18 (CEST)

Den var lite småkrånglig ja.. Vi får hoppas det går i alla fall! Med lite kämparglöd går det nog! Tanzania 14 oktober 2010 kl. 17.06 (CEST)

Infobox för olika typer av skådespel

Infoboxar är ju ett utmärkt sätt att få snabb överblick över ett ämne. Jag skulle vilja ha hjälp att utveckla en mall för olika typer av skådespel. Det finns idag en mall för teater (skådespel) och en för musikal, men jag tror att man skulle kunna använda en och samma för flera typer av uppträdanden.

Min idé är att man skulle kunna göra en liknande lösning som vi gjort i infoboxen för musiker; olika färger på plattan bakom rubriken för olika genrer (där det i musikerboxen varierar för sångare, instrumentalister, grupper etc). Franska wiki har ganska trevliga plattor med olika färger och till och med symboler (noter inom musik), se exempelvis infoboxarna för musikal och opera. Jag tror att det räcker med en färg för respektive balett, musikal, opera, operett och talteater.

Låter det vettigt? I så fall skulle jag behöva hjälp från någon mallkunnig att utveckla mallen. Men jag vet inte om man borde göra en helt nu eller om det vore smart att utveckla någon av infoboxarna skådespel eller musikal och ”döda” den andra och hänvisa till den utvecklade infoboxen. Jag har tittat lite på engelska, franska och spanska Wikipedia och dessutom knåpat ihop ett antal parametrar som kan läggas till. Jag kan också bidra med exempel på hur mallen kan fyllas i för olika genrer. Men jag kan inte koda mallar själv. /Jalf17 13 oktober 2010 kl. 19.49 (CEST)

Boxen för t ex nobelpristagare är iofs fager men jag börjar alltmer ifrågasätta hur pedagogiskt det egentligen är med sånt pyntande. Enwp har neutrala boxar för skådespelare se Sean Connery, bara bakgrundstonen skiljer. Stilrent. Passar väl kanske bättre grundkonceptet att hålla det enkelt? Här ska vi enligt Mall:Infobox Skådespelare/dok använda standardfärgen gul för levande skådespelare och silver för döda. För att? Nu tycker jag å andra sidan att boxar är bra och pyntar gärna dessa med microflaggor... men ändå. --Mercurial 13 oktober 2010 kl. 22.49 (CEST)

Det är absolut ingen viktig fråga med ”pyntandet”. Det kan se trevligt ut (även om flaggorna ju i många fall kan vara lite problematiska), men det är viktigare att vi får en kompletterad mall. /Jalf17 14 oktober 2010 kl. 19.10 (CEST)

Veckans tävling: Basartiklar

Nu är det dags för en tävling om basartiklar igen! Basartiklarna är de artiklar vi skall värna extra om, och kan ses i sin helhet här. Många basartiklar är bristfälliga, och det är väldigt tråkigt, och något att ändra på! Deltag i Veckans tävling: Basartiklar! Kanske familj, elektronik eller leksak vore något att bita i? Tanzania 11 oktober 2010 kl. 07.36 (CEST)

Ett tips: det finns ett lite avstannat översättningsprojekt här: Wikipedia:Projekt Kina/Kulturrevolutionen. Den som vill delta men inte vet vad man skall börja med får gärna ta en titt. /Julle 12 oktober 2010 kl. 08.30 (CEST)

Fint! Någon mer måste väl vara intresserad än Josve05a av att utöka basartiklarna? Tanzania 12 oktober 2010 kl. 20.19 (CEST)

Nu börjar denna veckan närma sitt slut och om man blickar frammåt så det finns ingen tävling upplagd inför nästa vecka!! Så om någon känner att just stubbar, språkvård eller vad som helst behöver utökas/förbättras så skapa gärna en tävling. Mvh Fredde^♪ 16 oktober 2010 kl. 15.29 (CEST)

Bra att du uppmärksammade oss om detta. Jag har lagt upp Wikipedia:Veckans tävling/ Länskampen - slutspurten. Förhoppningsvis så klarar vi av att förlänga de kvarvarande 55 artiklarna. / Elinnea 16 oktober 2010 kl. 16.00 (CEST)

Efterlysning: Wikipedian aktiv inom fotbollsrelaterade artiklar.

Här har jag gjort en efterlysning, men eftersom responsen där har varit tämligen obefintlig utvidgar jag sökningen. Efterlysningen gäller en wikipedian som är aktiv i fotbollsrelaterade artiklar och kan tänka sig att bli intervjuad av en journalist för en svensk fotbollstidning. Svara här eller kontakta mig via wiki-mail. /Haxpett 14 oktober 2010 kl. 10.36 (CEST)

Har du kollat med någon av medlemmarna i Projekt fotboll? -- [ jiˈesˌdeːo ] 14 oktober 2010 kl. 12.36 (CEST)

Inte mer än på diskussionssidan. Nästa steg blir att kolla historik och göra personliga förfrågningar. /Haxpett 15 oktober 2010 kl. 23.22 (CEST)

Politikers medieuppmärksamhet

Bara som en liten notis här vill jag lyfta fram en startad diskussion på Wikipediadiskussion:Att skriva om politik#Relevansgrundande medieuppmärksamhet för politiker för den som är intresserad att delta. För alltså diskussionen där. Obelix 16 oktober 2010 kl. 17.41 (CEST)

Förslag om Deltagarportalen

Under flera år har jag funderat på hur vi ska kunna få fler att börja bidra, skapa konton och framför allt fortsätta att bidra. Det är inga lätta frågor, men jag tror att det ibland finns små saker vi kan göra för att underlätta för folk, och att det ibland räcker. Just nu deltar jag till exempel i ett projekt för att få fler att skapa konton och att få fler som skapar konton att börja bidra (för närvarande börjar bara ca 30% av alla som skapar konto att faktiskt redigera). Där arbetar vi med hypotesen att det kanske inte är jättestora saker som behövs fixas - bara ta bort några av de massiva varningstexter som finns på kontoskaparsidorna, kanske. Vi tänkte experimentera lite för att se vilka småsaker som ger mest effekt.

I alla fall, under det senaste wikifikat i Göteborg påminde mig nykomlingen Linda om en sak som jag också tänkt på under bokmässan: det finns massor av folk som inte vet att man kan redigera Wikipedia. Det är lätt att tro att alla vet det, men så är det inte. Vi som läser det här hör inte till den gruppen som inte vet, men titta dig omkring lite med en nybörjares ögon. På hur många ställen, och var, och hur, står det att alla är välkomna att hjälpa till att förbättra artiklarna? Vi prövade under en kort period för ett tag sedan att ha en redigera-knapp med avvikande färg. Det gjorde många veteraner irriterade. Jag har inga siffror på om det gjorde fler nybörjare nyfikna, medvetna eller avskräckta, men i all sannolikhet var experimentet lite för kort för att ge några verkliga effekter eller tydliga siffror.

Men nu föreslår jag att vi gör en annan förändring, som jag hoppas kommer irritera färre veteraner men kanske locka flera nybörjare att bidra: mitt förslag är att vi döper om länken "Deltagarportalen" i vänstermenyn till "Vill du förbättra Wikipedia?" eller något liknande. Som Linda sa: Deltagarportalen fick henne att tro att det bara var för de deltagare som redan bidrog mycket, alltså det interna forumet. En tydligare formulering kanske skulle kunna få fler att gå från att läsa till att skriva. Mitt förslag är också att vi har kvar den förändringen under åtminstone en månad för att kunna bedöma effekten av det. Därefter kan vi gå tillbaka om vi bedömer att det här är ett dumt förslag. Alltså:

• ska vi göra den här ändringen?
• hur ska ändringen ska se ut?
• hur ska vi bedöma effekten av det här experimentet?
• ska ändringen vara permanent eller inte?

Så vad tycker ni?

För den som vill göra fler liknande förändringar finns Projekt Wikipedia.//Hannibal 6 oktober 2010 kl. 15.35 (CEST)

Tycker inte "Vill du förbättra Wikipedia?" skulle vara ett särskilt lyckat namn på en portal. Då skulle huvudsidan lika gärna kunna heta "Vill du läsa lite i Wikipedia" och Bybrunnen heta "Vill du diskutera Wikipedia". Att alla får redigera står i fetstil överst på huvudsidan, det är alltså det absolut första som möter en användare. Välkommen till Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera. Det är som om jag skulle ha en skylt på dörren där det stod, Välkommen, häng upp jackan på krokarna till höger och det sedan skulle komma folk som sa "Va? Kan man hänga upp jackan härnånstans? Det hade jag ingen aning om."... Redigera-knappen är dessutom i fetstil på varenda sida man går in och läser så har man en knapp där det står Redigera. Överst på Deltagarportalen står: "Deltagarportalen är avsedd för dig som skriver, eller vill börja skriva, på Wikipedia", hur man kan tolka det till "interna forumet" är för mig en gåta, jag tycker att det står i klartext vad syftet med den sidan är. Jag tror att fler avskräcks av "förbättringsportalen" och tänker "Nej, jag tänkte bara delta, skriva nån artikel, rätta några stavfel eller så, inte förbättra hela Wikipedia, det får de som är mer vana göra,". / Elinnea 6 oktober 2010 kl. 16.32 (CEST)

Förstasidan har tusentals besökare, men många fler kommer direkt in på en artikel efter en vanlig webbsökning, inte för att de var intresserade av Wikipedia, utan för att de var intresserade av tordmular eller Nordiska sjuårskriget eller något sådant. Vi kan också utgå ifrån att nybörjarna är oinloggade, så en extra skyltning för dem behöver inte vara densamma som för alla inloggade. Jag vet inte om just "vill du förbättra" är en bra ledtext, men den är åtminstone inte sämre än "deltagarportalen". Kanske ska det i stället vara två varianter av "Stöd Wikipedia": Genom att skriva eller genom att donera pengar. Om överskriften för detta ska använda verbet "stöd" eller "förbättra" eller "hjälp", kan vi ju disktuera. --LA2 6 oktober 2010 kl. 16.43 (CEST)

(redigeringskonflikt) Om man inte klickar på Deltagarportalen ser man inte att det står att sidan "är avsedd för dig som skriver, eller vill börja skriva..." så jag tycker inte det är orimligt att det tolkas som ett "internt forum". Bara för att man ändrar länken i vänstermarginalen behöver man inte heller ändra namnet på sidan. Till vänster kan det stå "Vill du förbättra Wikipedia?" samtidigt som den länkar till Deltagarportalen. Jag är ganska övertygad om att fler skulle komma fram till Deltagarportalen om ändringen genomfördes! Jag ser alltså inget problem med att genomföra Hannibals förslag. /-nothingman- 6 oktober 2010 kl. 16.43 (CEST)

Jag håller för ovanlighetens skull med Elinnea! Vi behöver inte skriva folk på näsan att de kan hjälpa till. Jag tror faktiskt att alla som verkligen är intresserade av att förbättra på ett eller annat sätt hittar möjligheten. Men - för att återanknyta till detta med IP-nummers möjlighet - skulle det krävas inloggning är det möjligt att vissa skulle se det som ett bevis på att projektet är seriöst, men betydligt fler skulle avskräckas. Själv avstår jag oftast från att kommentera eller på annat sätt yttra mig om det fordrar registrering. Det faktum att man inbjuds att redigera på varje sida borde vara fullt tillräckligt. Fernbom2 6 oktober 2010 kl. 16.52 (CEST)

Och jag håller för en gångs skull inte med Elinnea! Varför skulle vi inte vara tydliga med det? Det är ju enligt flera undersökningar ett STORT antal som inte vet att de kan redigera här (irriterande nog hittar jag inte igen statistiksidan där det exakta antalet redogörs (den listade orsakerna till varför folk inte redigerar här, tror att det var en del av usability))! Uppenbarligen är vi inte tillräckligt tydliga! Datorvana personer har säkerligen hört talas om Wikipedia och har en vana av att söka av en webbsida och alla knappar och de personerna kommer att hitta igen det. Men många andra har det inte.

Om jag får vara lite ovetenskaplig har jag ett exempel från IRL som kan belysa det hela. För något år sedan hade min familj besök av vår revisor och dennes familj, en av de mest ekonomiskt kunniga personer jag stött på, och de sökte efter något på Google och snubblade på det sättet in på Wikipedia. Jag kom in till kontoret då och såg vad de höll på med. Med den baksluga förhoppningen att ragga en ny kunnig skribent frågade jag efteråt om han prövat att redigera på Wikipedia. Han tittade frågande på mig och undrade vad jag menade. Jag förklarade då att sidan han just läst på var öppen för redigering för alla och att han säkerligen skulle ha mycket att bidra med. Jag vet inte om han någonsin prövat på det efter det, men poängen är att han överhuvudtaget inte upptäckt det när han surfade in här! Jag tycker alltså att Hannibals idé är ett bra första steg för Deltagarportal är inte direkt inbjudande i mitt tycke. Jopparn 6 oktober 2010 kl. 18.56 (CEST)

Mitt exempel ovan visar även på att vad som står på huvudsidan inte alltid hjälper för att sprida den informationen. Huvudsidan och Bybrunnen är inte heller lika viktiga att folk i allmänhet lägger märke till och övertydlighet blir därför inte lika viktigt. Sedan undrar jag lite varför den tydligare redigeringsknappen togs bort? Kan inte minnas att jag såg någon diskussion om det. Någon som minns och kan länka? Jopparn 6 oktober 2010 kl. 19.02 (CEST)

En anledning till att jag inte förstår behovet att leda folk till Deltagarportalen är måhända att jag själv aldrig känt behovet av att gå dit, ens när jag var ny. Att det skulle vara svårt att redigera har jag aldrig upplevt. Tvärtom! Det var betydligt enklare än att kommentera på vissa bloggportaler jag besökt. Men jag inser att det kan ha sina problem för den som saknar datorvana. Jag har dock svårt att tro att det finns särskilt många skribenter att hämta i den gruppen. Med det menar jag inte att de överlag är okunniga, utan endast att om deras erfarenhet av Internet är begränsad finns det oftast skäl till det, som inte så lätt övervinns. För tio år sedan var läget ett helt annat i det avseendet. Fernbom2 6 oktober 2010 kl. 19.30 (CEST)

Jag har också väldigt sällan känt ett behov av att gå in på Deltagarportalen, men jag hittade å andra sidan ganska snabbt den information jag behövde för att kunna redigera det jag ville. Trots detta, vad har vi att förlora på att byta namnet på länken? Det går ju alltid att förbättra Deltagarportalen om man tycker att den inte innehåller det den borde göra. Jag har också exempel på personer som inte vet att man kan redigera Wikipedia. /-nothingman- 6 oktober 2010 kl. 19.53 (CEST)

Det blir helt enkelt inte snyggt med en så lång beteckning på sidan till vänster. Kan någon hitta ett ord (eller möjligen en sammanställning av två) som är bättre än Deltagarportalen har jag ingenting att invända. Fernbom2 7 oktober 2010 kl. 07.47 (CEST)

Om man vill nå ut till de personer som endast använder Wikipedia för att söka information, i förhoppningen att få dem att redigera, så måste man utgå från hur dessa använder Wikipedia. Det första dessa tittar efter i en artikel är just den information de söker. Vänsterkolumnen och flikarna överst är då bara an massa krimskrams som väldigt få bryr sig om, likt reklamen på nyhetssidor. Kanske är det första som informationssökarna lägger ögonen på artikelns rubrik. Tidigare låg redigera-fliken rakt ovanför denna och det är i min mening olyckligt att denna flyttats till en mer undanskymd del, något som jag också påpekat i min feedback till Usability-projektet. Uppenbarligen har nyhetssidorna märkt att folk ignorerar reklamen i kanterna och har nu börjat lägga in reklamen mitt i artiklarna istället. Självklart kan vi inte börja lägga in skrikig redigeringsreklam i artiklarna, men informationen om möjligheten att redigera måste göras mer synlig för de som läser artiklar, grundat på att jag antar att de flesta ignorerar det mesta på Wikipedia som inte är en del av artikeln. Kanske kan man direkt efter artikelns rubrik lägga in en "Redigera denna artikel" eller något liknande. -- [ jiˈesˌdeːo ] 6 oktober 2010 kl. 20.18 (CEST)

Eftersom jag inte använder det nya utseendet har jag inte tänkt på hur det ser ut. Jag tror att Jsdo1980 har en poäng i sitt påpekande. Kan man göra den rubrik vederbörande föreslår diskret men ändå synlig har jag inget emot den. Hellre det än långa meningar i marginalen. Fernbom2 7 oktober 2010 kl. 07.47 (CEST)

Håller med jiˈesˌdeːo och andra när det gäller tydlighet. De flesta som kommer till Wikipedia gör väl antagligen det för att läsa en speciell artikel. Till exempel vid rubriken Välkommen till Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera. så har man nog tappat de flesta vid Välkommen till Wikipedia... helt enkelt eftersom det inte finns någon anledning för dem att börja läsa rubriker och texter som de inte kommit hit för. Om någon kommer med inställningen "oj, vad spännande med Wikipedia, nu ska vi se vad man kan göra här" så är väl tydligheten tillräcklig, men de som inte vet att man kan redigera själv kommer inte själva aktivt att leta rätt på informationen om detta. Jag vill minnas att jag själv förr i tiden inte riktigt tänkte på/hajade/brydde mig om vad flikarna ovanför artiklarna egentligen var för något trots att det står på dem... -Laxskinn 6 oktober 2010 kl. 21.35 (CEST)

Det här kan väl vara värt ett försök. Det är inte som att det kan bli ett fullständigt misslyckande och det vore kul om det går att skönja någon effekt, även om jag är skeptisk. /Grillo 7 oktober 2010 kl. 08.44 (CEST)

Eftersom en del av kritiken gäller den långa formuleringen tänkte jag kasta upp några snabbt påkomna alternativa skrivningar: "Vill du bidra?" eller "Vill du bidra här?" eller kanske ett mer kommenderande "Delta gärna!" eller "Hjälp till!". (Hannibals förslag var det lite längre: "Vill du förbättra Wikipedia?") Jopparn 7 oktober 2010 kl. 09.04 (CEST)

jiˈesˌdeːo, vi gör redan "reklam" mitt i artiklarna för att man kan redigera, vid varje rubrik så sitter det ju en en [redigera]-länk. I en längre artikel kan det ju vara drygt 20 rubriker och därmed lika många redigera-uppmaningar. [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] [redigera] "Va? Kan man redigera? Det är det ingen som har nämnt!" Det verkar alltså som att folk varken läser på flikarna, i kolumnerna eller mitt i texten... / Elinnea 7 oktober 2010 kl. 11.05 (CEST)

Texten [redigera] är trots allt rätt lätt att missa även den. Vi kanske får arbeta med att göra den synligare på något sätt. Och då tänker jag ju inte direkt på något liknande Redigera denna text!!!, utan det finns troligen mer återhållsamma sätt att ge uppmärksamhet till redigera-funktionen. Hur vill du att vi ska nå ut till de som endast läser artiklarna, då? -- [ jiˈesˌdeːo ] 7 oktober 2010 kl. 11.35 (CEST)

Jag har läst igenom förslaget och diskussionen och blir lite konfunderad. Rakt på sak: vad skulle ändringen skada? Om vi med ändringen lyckas värva kanske fem nya regelbundna användare har vi lyckats. Jag tror att det bara är positivt med förslaget. Vi måste prova lite nytt. Obelix 7 oktober 2010 kl. 11.12 (CEST)

Jag tycker att länkarna på sidan ska vara informativa, man ska se var de leder. Jag tycker inte att man ska byta ut texten "Mjölk" på mjölkförpackningarna till "Är du törstig?" eller det kortare "Drick!" utan jag tycker att det bör stå mjölk på dem. På samma sätt tycker jag att det bör stå Deltagarportalen på den länk som leder till Deltagarportalen. På vilket sätt denna ändring värva några nya deltagare? Jag tror att det är mycket svårare att hitta det man behöver om man ändrar på länkarna dit, det är ju som om man skulle tänka "Det kommer alldeles för lite folk hit till Knäckebröhult, så nu skriver vi "Vill du bo?" istället för "Knäckebröhult" på vägskyltarna!" Jag tror inte att det leder till att fler folk hittar, utan bara att man förvirrar folk. / Elinnea 7 oktober 2010 kl. 11.23 (CEST)

Mindre ändring av texten till något som Hjälp att delta, Om att bidraga eller så, det är ju inte en omskrivning.Yger 7 oktober 2010 kl. 11.40 (CEST) Skribenthjälp, Skrivarstöd är andra alternativ

Jag har faktiskt väldigt svårt att se likheten mellan att ändra texten på mjölkförpackningen till "drick" och det förslag Hannibal lagt fram här. Ändringen är till för nya användare eller personen som inte vet att de kan bli användare. Jag har svårt att se att våra etablerade användare kommer ha svårt att hitta till Deltagarportalen om ändringen genomförs, dessa personer klarar säkert av att skriva in WP:Deltagarportalen i sökfältet. /-nothingman- 7 oktober 2010 kl. 13.42 (CEST)

Jag föreslår "Vill du delta?" som ny menytext för Deltagarportalen. Själva sidan Deltagarportalen behöver naturligtvis inte flyttas eller byta namn, det är länken i menyn vi snackar om. Plrk 7 oktober 2010 kl. 14.19 (CEST)

Bra förslag! Tydligt samband mellan länknamnet och namnet på portalen. /-nothingman- 7 oktober 2010 kl. 14.49 (CEST)

Det kanske är en lite för stor förändring men jag skulle inte ha något emot att dölja de flesta av sidolänkarna, åtminstone för oinloggade användare. Hur ofta används länkarna till portalerna och kategorierna till höger på startsidan t.ex? Verkltygslåda, Skriv ut/exportera och listan över stora språkversioner... Man skulle väl i alla fall kunna prova att ha nästa alla de där länkarna i rullmenyer, så kan man göra de allra viktigaste ännu lite synligare istället. Huvudsida, Deltagarportalen, Stöd Wikipedia och möjligen Hjälp skulle kunna vara kvar (även om jag själv aldrig lagt märkte till "Hjälp" tidigare :P) -Laxskinn 7 oktober 2010 kl. 15.44 (CEST)

Instämmer! Bra förslag Plrk! Förstår inte hur jag kunde missa den mest självklara omskrivningen! Jopparn 7 oktober 2010 kl. 18.32 (CEST)

Då borde Bybrunnen i logikens namn får rubriken "Vill du diskutera?" eller något liknande. Det kan visserligen missförstås, men någorlunda enhetlighet bör eftersträvas. Fernbom2 8 oktober 2010 kl. 11.01 (CEST)

Varför försöka laga någonting som inte är trasigt? Jag ser inget motsatsförhållande mellan att i vänsterspalten länka till Deltagarportalen med texten "Vill du delta?" och att länka till Bybrunnen med texten "Bybrunnen". /-nothingman- 8 oktober 2010 kl. 11.27 (CEST)

För min personliga del dröjde det länge innan jag hittade hit. Namnet lät helt enkelt inte lockande! För mig är en bybrunn snarast en plats för skvaller. Fernbom2 14 oktober 2010 kl. 16.28 (CEST)

Kan man avveckla Deltagarportalen och föra över delar till "Hjälp", och övriga delar till "Bybrunnen" (det som inte är för nybörjare)?

Jag skulle vilja se en särskilt länk till Nybörjarskolan i vänstermenyn.

FInns det statistik över vilka länkar i vänstermenyn som används minst ofta? "Slumpartikel" gissar jag har en jumboplats. Mange01 17 oktober 2010 kl. 02.54 (CEST)

Lite statistik här. Slumpartikel ligger högt. AlphaZeta 17 oktober 2010 kl. 08.05 (CEST)

I nästa släpp från Usability Initiative (Citron) verkar det som att länkarna i vänsterspalten kommer att vara baserade på en kvantitativ analys. --Ainali 17 oktober 2010 kl. 09.34 (CEST)

Deltagarportalen bör absolut inte avvecklas, det är en grundläggande sida som finns på alla Wikipediaversioner, och har väl gjort det sedan starten så vitt jag vet. Det är ingen sida som man avvecklar, eller styckar upp och sprider ut på andra ställen. Jag tycker att det är ett problem att vi har för många sidor i Wikipedianamnrymnden med i stort sett samma sak som länkar runt till varandra, det är bättre att det finns samlat, som på Deltagarportalen. Det är den sida dit man går när man inte hittar, lite som en reception i en byggnad, som kan leda en rätt. Bybrunnen är till för diskussion, där ska inte en massa annat ligga. Deltagarportalen är inte bara för nybörjare¨, utan till för alla deltagare, den centrala sida som man kan gå till för att kolla efter saker att göra. / Elinnea 17 oktober 2010 kl. 10.42 (CEST)

Håller med Elinnea naturligtvis. --NERIUM 17 oktober 2010 kl. 12.30 (CEST)

Är det lämpligt att lägga externlänkar till google mfl. i våra åtgärdsmallar?

Jag tog tidigare upp detta på en Malldiskussion:Hitta källor malldiskussionssida, men det var inte så många som uttalades sig, så jag lyfter diskussionen hit istället. Nyligen har inbäddade länkar till bl.a google lagts till våra några av våra åtgärdsmallar, som {{källor}} Bör vi verkligen ha mallar med inbäddade googlelänkar på det här sättet? Är det lämpligt att ha externa länkar till ett företag i våra åtgärdsmallar, som förekommer på över 10 000 sidor? Jag tycker dels att det är olämpligt och dels att det ger fel signaler. Länken "fria bilder" länkar till diverse googlebilder som ofta inte alls är fria, utan det står "Denna bild kan vara skyddad av upphovsrätten" och "Attribution-NonCommercial-NoDerivs 2.0 Generic ", vilket gör att den inte kan användas här. Jag förstår inte alls vad den länken har där att göra när mallen handlar om källor. Jag tycket inte att vi bör ha externa länkar i våra åtgärdsmallar och att dessa mallar bör återställas./ Elinnea 14 oktober 2010 kl. 11.29 (CEST)

Ta bort! Plrk 14 oktober 2010 kl. 11.33 (CEST)

Håller med båda tidigare talare. Oacceptabelt att ha externa företags tjänster i våra mallar. Zaijaj 14 oktober 2010 kl. 12.21 (CEST)

+1. /Jssfrk 14 oktober 2010 kl. 13.50 (CEST)

Som Zaijaj. Nirmos 14 oktober 2010 kl. 16.07 (CEST)

Instämmer till fullo med de övriga! Fernbom2 14 oktober 2010 kl. 18.06 (CEST)

Ingen reklam tack. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 14 oktober 2010 kl. 20.04 (CEST)

Borttagning pågår... /NH 17 oktober 2010 kl. 15.34 (CEST)

Ny mall för byggnader

Jag har ett tag nu jobbat på en mall som ska kunna fungera för de flesta byggnader, istället för att ha flera olika mallar med olika utseenden. Jag har baserat mallen på Mall:Geobox utseende och använt mig av dess undermallar. Jag har gjort några exempel, som kan ses här. Själva mallen är dock inte skapad än, utan koden ligger i Användare:Jsdo1980/Sandlåda6. Förutom exemplen har mallen speciella parametrar för idrottsarenor, inomhusarenor (max 5 hallar), simhallar (max 5 bassänger), museer, gallerior, teatrar/operor/konserthus (max 5 scener), biografer (max 10 salonger) och religiösa byggnader. Jag hade gärna uppskattat synpunkter och förslag på mallen utseende och dess funktioner, till exempel om jag missat nåt eller om något borde ändras. -- [ jiˈesˌdeːo ] 14 oktober 2010 kl. 19.54 (CEST)

Några synpunkter från mig:

• Mycket snygg mall!
• Kategori: Känns överflödigt. Den ger sken av att det skulle finnas en strikt definition av olika typer av byggnader när det inte finns någon sådan. Det ser dessutom lite fånigt ut när det står att Sydneys operahus är ett "operahus" eller att Kungliga slottet är ett "kungligt slott". Även fast parametern säkert är valfri så skulle jag välja att ta bort den.
• Koordinater: Jag är personligen av åsikten att det är snyggare om koordinaterna finns på samma ställe i alla artiklar, dvs ovanför strecket. Onödigt och överflödigt att dessutom ha den i mallen.
• Kulturmärkningar: Wikilänka inte detta ord. Det leder till artikeln Kulturmärkning i Sverige vilket blir väldigt missvisande för en artikel om en byggnad utanför Sverige.
• År (världsarv): Förvirrande att wikilänka "år" till världsarv. Länk till världsarv finns redan i rubriken (som för övrigt borde räcka med enbart "Världsarv", eller om man absolut vill nämna Unesco, i så fall enbart med versalt U enligt svenska skrivregler).
• Externa länkar, commonslänkar och portallänkar tycker jag hör hemma någon annanstans. Jag tycker det är en fördel om man renodlar mallen till att vara en faktaruta om själva byggnaden. Länkar brukar vi normalt sett ha längst ned i artikeln.

Flera av mina synpunkter gäller förstås mallar generellt, och inte specifikt just den här mallen. Men som sagt var, snyggt jobb! mvh --Kildor 14 oktober 2010 kl. 23.51 (CEST)

Jag håller med om allt som Kildor skriver utom om portallänken. Det finns i mitt tycke inget speciellt bra ställe att lägga in en länk till en portal i en artikel och ingen etablerad standard. Längst ned i mallen är dock passande då den blir lätt att hitta igen och det blir, i mitt tycke, en bra och snygg avslutning på boxen. I astronomimallarna har det varit standard länge att ha en projektlänk längst ned. Jopparn 15 oktober 2010 kl. 00.04 (CEST)

Jo, men jag tycker ändå att det finns skäl att lägga portallänkar sist. Portallänken har ingenting med själva ämnet som sådant att göra och passar därför inte riktigt in i en faktaruta. Skriver man ut artikeln på papper eller återanvänder/speglar artikeln på annat håll så ser det lite märkligt ut med en portallänk i faktarutan. Personligen föredrar jag portalllänkar av typen som ligger längst ned, t.ex. Mall:AstronomiPortallänk, som ligger tillsammans med övriga navigationsrutor. Det känns naturligt att man i slutet på artikeln samlar förslag på vidare läsning och fördjupning. --Kildor 15 oktober 2010 kl. 09.18 (CEST)

Jag hittade inget exempel i sandlåda nr.6, men gissar att det är den i nr.3? Då mallen innehåller så många kategorier så kommer det att krävas långa byggnadsartiklar för att den inte skall helt galet ut rent layoutmässigt. Och även i dessa kommer mallen att vara dominerande, även över exempelvis bildgallerier. --I99pema 15 oktober 2010 kl. 11.22 (CEST)

Hej, Jag hinner inte delta i diskussionen, men se även argumenten för/emot faktarutor här. Är tanken/målet att faktarutan ska användas på samtliga byggnadsartiklar eller ett urval? I så fall vilket urval? Man kanske även borde ta fram exempel baserade på mindre kända byggnader (ett exempel i mängden: Felix Sachs hus)? Allt gott, /Urbourbo 15 oktober 2010 kl. 09.41 (CEST)

Jag tycker ofta mallarna blir klumpiga när man försöker "pressa" in byggnader i snäva rubriker. Detta gäller framförallt äldre byggnader har inte sällan genomgått om- och tillbyggnationer och därmed ändrat utseende, syfte/verksamhet, stil, arkitekter och byggherrar under århundradena. Se exempelvis Gustav Horns palats. --I99pema 15 oktober 2010 kl. 09.53 (CEST)

Tack för alla synpunkter! Svar till Kildor:

• Jo, kategorin är ju en kvarleva från Geoboxen, så den kanske inte behövs. Detta har ju diskuterats tidigare vad gäller Mall:Ortsfakta Sverige.
• Själv anser jag att det mest intuitiva stället för koordinaterna är att de står i själva faktarutan. Geoboxen skapar ju automatiskt även koordinater över strecket, men det skapar å andra sidan en dubblering av informationen. Har för mig att detta också har diskuterats tidigare.
• Det är trist att vi inte har någon artikel som handlar om kulturmärkning ur ett globalt perspektiv. Länken får nog tas bort sålänge.
• Wikilänkningen av år till världsarv är också en kvarleva från Geoboxen och kan ju tas bort.
• Vet inte om jag håller med om externa länkar osv. I en väldigt lång artikel kan det vara bra att ha möjligheten till att även länka externt m.m. högsta upp i artikeln. Alla parametrar är ju valfria. Jag håller även med Jopparn angående portallänk. (Portaler har övrigt inte har en egen parameter i mallen, utan länken till Stockholmsportalen har lagts in i fotnot-fältet, på samma sätt som i geoboxen för Stockholms slott.)

Svar till I99pema: Användningen av mallen är frivillig och jag lämnar det upp till de som skapar artikeln att göra bedömningen huruvida mallen platsar layoutmässigt eller inte. De flesta skärmupplösningar jag numera använder är väldigt breda och på dessa blir artiklar väldigt svåra att läsa, då varje textrad blir mycket lång. Då kan en mall vara till hjälp för att göra raderna kortare. (Men problemen med allt bredare skärmar för läsbarheten är en annan diskussion.)

Svar till Urboubo: Även om jag inte kommer att lägga mig i hur andra använder mallen var inte min tanke att mallen ska användas i alla byggnadsartiklar. Jag tänkte mig att den mestadels skulle användas i artiklar om mer betydelsefulla byggnader, byggnadsminnen osv. Dessutom som ett sätt att skapa ett enhetligt utseende för olika sorters byggnader (arenor, konserthus, teatrar, kyrkor osv.), vilka ibland har olika sorters mallar. -- [ jiˈesˌdeːo ] 15 oktober 2010 kl. 15.33 (CEST)

Jag är generellt motståndare till infoboxar för byggnader och arkitekter. Anledningen är samma synpunkter som I99pema framför, nämligen att boxen blir ofta klumpig och mycket dominant, speciellt vid korta artiklar. Jag tycker att introtexten och en bra och stor introbild fyller (eller skall fylla) samma funktion som en mall. Har man inte tid att läsa introtexten, då har man inte heller tid att läsa mallen. Vi borde alltså lägga större krav på introtexten. I de av mig skrivna byggnadsartiklar (och det är många) har jag inte tagit hänsyn till en framtida byggmall. Därför har dessa artiklar en layout där text och bilder matchar varann. En byggmall av den föreslagna modellen skulle innebära att hela artikeln måste “byggas om”. I de fall som infoboxar infördes i efterhand har jag dock sällan sett att man anpassade artikel till nya boxen, utan man “slängde” bara i boxen - pang bom! Sedan får någon annan städa. Se exempelvis byggnaderna på Långholmen eller längs Götgatan, Drottninggatan, Stockholm och Skeppsbron, Stockholm, där har bara slottets artikel tillräcklig volym för en box (som redan finns). Betr. mallens utformning har jag inga synpunkter. Jag kan bara hoppas att mallen används sparsamt och med förstånd och att den som lägger in en byggmall i en bef. artikel tar hänsyn till vettig layout. Skärmbredd bör inte vara ett argument för infoboxar. Har själv en mycket bred skärm, men använder sällan full bredd utan nöjer mig med halva bredden, det kan man ju bestämma själv. Hälsningar --Holger.Ellgaard 16 oktober 2010 kl. 11.27 (CEST)

PS.: Vad är "mer betydelsefulla byggnader"? Den bedömningen är väl högst subjektiv. --Holger.Ellgaard 16 oktober 2010 kl. 11.37 (CEST)

Snygg mall! Ghostrider ♠ 16 oktober 2010 kl. 11.31 (CEST)

Först och främst: Tack, Ghostrider! För övrigt: Jag la inte upp detta avsnitt för att diskutera faktarutors vara eller icke vara, utan för att få synpunkter på mallens utförande. Det finns de som tycker om dem och de som inte tycker om dem och användningen av denna är självklart frivillig. Denna ger bara en möjlighet för alla mallar om byggnader att få ett enhetligt utseende, men jag lämnar det till respektive artikelskapare att själv göra bedömningen om denna vill använda mallen eller inte. Min åsikt om faktarutor är däremot att deras uppgift är att sammanfatta artikelns fakta på ett snabbt och lättillgängligt sätt. När informationen är uppstakad på sättet den är i en faktaruta blir den trots allt lättare att hitta för de som letar efter något specifikt. De ska aldrig fungera som ersättare för brödtext, alltså ska de helst inte innehålla information som inte återfinns i artikelns text. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 oktober 2010 kl. 16.29 (CEST)

Bra mall och mallar är bra! --NERIUM 17 oktober 2010 kl. 18.22 (CEST)

Radera en artikel utan varning?

Jag tycker inte att man skall radera en artikel utan att först underrätta den som skapat artikeln och sen diskutera om artikeln skall raderas på artikelns diskussionssida.

Jag har fått artikeln Gradbeteckningar i Sydafrikas flotta av Användare:Yger med motiveringen: Oartikel: inga källor, ingen textsubstans. osvenska på bilden.

Det handlar om att jag lagt in följande bild: Fil:SA Navy Rank Insignia.gif fast större, med lite förklarande text i början och slutet.

Med radering utan diskussion, så har ingen fått tillfälle att förklara eller utöka artikeln. Artikeln är för evigt försvunnen. När jag stött på dåliga artiklar inom det som jag förstår mig på, har jag försökt förbättra dem - eller i varje fall tagga dem med förslag på förbättringar. Har jag stött på dåliga artiklar i ämnen jag inte förstått mig på, så har jag lämnat dem därhän.

Varför inte utnyttja en bild som finns i Wikimedia Commons, även om texten är på engelska. Som bekant talar man inte svenska i Sydafrika, varför den sydafrikanska flottans gradbenämningar är på engelska.

Alltså:

(1) Det är osnyggt att radera utan varning

(2) Raderingen var onödig.

Luke 16 oktober 2010 kl. 21.54 (CEST)

Man kan ju undra hur en sådan här fantasiartikel kan få stå kvar, även om inte är skriven på osvenska: Polisiära YtSpaningsStyrkan. Luke 16 oktober 2010 kl. 22.13 (CEST)

Artikeln innehöll 9 ord, som i stort sett bara upprepade rubriken, samt en bild i jätteformat. För att artikeln ska få vara kvar måste du lägga in mer information redan från början och inte lägga in bilderna i jätteformat. Thoasp 16 oktober 2010 kl. 23.06 (CEST)

Fast om texten är för kort och bilden för stor måste det väl vara mer konstruktivt att krympa bilden och lägga in en stubbmall? Jag instämmer med Luke att detta var en mycket märklig radering. Att ämnet i sig får anses relevant hoppas jag att alla kan hålla med om, och då bör inte en artikel om det raderas bara på layoutformmässig grund. /FredrikT 17 oktober 2010 kl. 00.32 (CEST)

Snabbradering är en smäll på käften som man kan ge spammare och vandaler. För att inte skrämma bort nybörjare tycker jag man kan vara lite försiktig med snabbradering när någon skapat en artikel i gott uppsåt. Kort artikel och usel kvalitet ingår inte i kriterierna för snabbradering, utan det hanterar man med stubbmarkering och kvalitetsmallar.

I det har fallet tror jag att ämnet är för smalt för att ha förtutsättningar att bli en bra egen artikel, så artikeln borde ha "långsamraderats" eller sammanslagits med längre artikel. En miniatyr av bilden kanske kan passa in i avsnittet Sydafrika#Försvar, eller i en ny längre artikel om Sydafrikas armé. Mange01 17 oktober 2010 kl. 01.32 (CEST)

Jag håller med. Jag tycker inte namnet är optimalt, men informationen är viktig. Jag återskapade, så får någon som kan mer om ämnet avgöra om det skall infogas i artikeln om Sydafrika, om artikeln skall utökas eller vad som skall hända. Tanzania 17 oktober 2010 kl. 01.41 (CEST)

Vi verkar ha förhållit oss litet inkonsekvent till detta ämne tidigare. Svenska gradbeteckningar omdirigerar till ett avsnitt i artikeln Försvarsmakten, medan t ex Finländska gradbeteckningar och Tyska gradbeteckningar är egna artiklar. /FredrikT 17 oktober 2010 kl. 02.22 (CEST)

Samtidigt finns artikeln Militära grader i Sverige. --FBQ 17 oktober 2010 kl. 14.04 (CEST)

Appropå den artikeln känns det som det kunde vara av värde att ha bilder på gradbeteckningarna för m/1886 och m/1914, samt eventuellt andra uniformsmodeller men frågan är om de bör finnas med i den här artikeln? Jag tänker alla fall inte göra något just nu, men kunde ju vara bra att veta om det finns synpunter först, om det istället bör skapas en separat artikel för aktuella gradbeckningar i svenska försvaret?--FBQ 17 oktober 2010 kl. 17.30 (CEST)

Bra! Då får vi se om jag kan göra ngt vettigt av den. Luke 17 oktober 2010 kl. 15.25 (CEST)

Bilden skulle fungera mycket bättre som enskilda bilder för varje grad. Bilden är idag tagen från Sydafrikas flottas hemsida, vilket man kan tycka vad man vill om. Men Med enskilda bilder så skulle man även kunna "översätta" graderna till vad det motsvarar mot Sverige eller annan mer central användningsenhet. --Civilspanaren 17 oktober 2010 kl. 17.16 (CEST)

Inga artiklar raderas för evigt, utan läggs bara i ett arkiv som bara administratörer kan komma åt. Det går alltså alltid att återställa en raderad artikel. För övrigt kan nog inte Luke betraktas vara en nybörjare, då hans första bidrag är från november 2006. Man kan tycka att man bör ha skaffat sig lite koll på hur sidan fungerar efter fyra år. /Grillo 17 oktober 2010 kl. 17.57 (CEST)

Jag tycker Yger gjorde helt rätt. Vi skriver artiklar och så pass lite information går att återskapa för den som vill skriva en artikel. Obelix 17 oktober 2010 kl. 17.59 (CEST)

Jag tycker att det är en oerhört dålig vana vi har att radera allvarligt menande men ur Wikipedias synvinkel suboptimala artiklar utan att ta oss tiden att vänligt förklara på skaparens användarsida varför, och när jag själv har upptäckt att jag har gjort ett par gånger har det fått mig att ifrågasätta om jag borde vara administratör, eftersom risken finns att jag tappar perspektivet. Det handlar inte om informationen som försvinner. Det handlar om att det är ett synnerligen effektivt sätt att skrämma bort potentiella blivande bidragande genom vad de uppfattar som ett arrogant och maktfullkomligt beteende som de inte förstår anledningarna till, eftersom de inte får någon ordentlig förklaring och -- precis som nästan alla som börjar redigera här -- inte vet hur Wikipedia fungerar. /Julle 17 oktober 2010 kl. 18.44 (CEST)

Att en administratör kan återskapa en raderad artikel hjälper knappas en arg/ledsen/upprörd artikelförfattare som blivit av med sitt nedlagda arbete. Skulle vi inte bli snällare mot varandra? --NERIUM 17 oktober 2010 kl. 18.53 (CEST)

Nej, det hade ju krävt att de hade känt till att man kan vända sig till en administratör och få sin raderade sida återskapad eller åtminstone få tillbaka texten. Hur många tror ni vet det första gången de skriver en artikel på Wikipedia? Hur många tror ni vet hur man hittar en administratör? /Julle 17 oktober 2010 kl. 19.01 (CEST)

För säkerhets skull vill jag förtydliga att jag inte kritiserar någon enskild administratör: det här är någonting väldigt många av oss gör. Inklusive mig själv, tyvärr, har jag fått inse. /Julle 17 oktober 2010 kl. 19.19 (CEST)

Jag håller med Obelix om att Yger gjorde rätt som raderade artikeln. Förklaring står i raderingsloggen som man får se om man går till sidan efter att den har raderats. En artikel som innehåller nio ord och en bild behöver man inte fiska upp ur arkivet för att återskapa, då är det lika bra att börja om från början. Vill man hålla på att småpilla på en artilken och spara den emellanåt kan man lägga den som undersida till sin egen användarsida. /Kemikungen 17 oktober 2010 kl. 19.03 (CEST)

Jag håller med om bedömningen av artikeln, men tycker att man kan kosta på sig att kommunicera direkt med användaren när man raderar en artikel som uppenbart är seriöst menad och och på ett trevligt sätt berätta vad som är fel. Det tjänar vi på i längden. Njaelkies Lea (d) 17 oktober 2010 kl. 19.15 (CEST)

Faktum är att avgörande faktor som fick mig att radera var att all info på bilden var på engelska, och utan brödtext var det alltså inte begripligt enligt våra kriterier. För det engagemang som här syns för mer komplett återkoppling till personer som skapar helt ofullkomliga artiklar, vilket i sig är önskvärt, så välkomnar jag att detta engagemang också syns i patrulleringen av alla nya artiklar. Vi har nu mellan 20-30 mycket svaga artiklar per dag och när jag själv efter 4-5 dagar tittar på dem är vissa dagar nästan alla oåtgärdade, medan andra dagar flertalet har behandlats. Att säga vi bör agera perfekt är bra, att aktivt medverka att vi också agerar perfekt är bättre.Yger 17 oktober 2010 kl. 19.27 (CEST)

Jag tycker commons är som en stor säck och om man lyckas fiska upp en bild så är det inte så säkert att jag lyckas hitta den igen. Förklaringar i raderingsloggen brukar på sin hjöd vara en plattityd som t.ex. osvenska (vad det nu är). Det finns inte något som säger att man måste skriva artiklar på sin egen användarsida, snarare tvärt om att man skall hålla den på ett minimum. --NERIUM 17 oktober 2010 kl. 19.25 (CEST)

Du kan läsa mer om de krav vi har på att artiklar skall vara skrivna på svenska här: Wikipedia:Oartikel#Artiklar som inte är skrivna på svenska. Jag brukar enligt en praxis jag tagit till mig kalla de som ej är på svenska för osvenska. Du är välkomne introducera en annan term, jag har ingen åsikt i termen som används.Yger 17 oktober 2010 kl. 19.36 (CEST)

Engelsk text på bilder brukar inte raderas vad jag vet. Hur skall en ny användare hitta till Wikipedia:Oartikel#Artiklar som inte är skrivna på svenska. Det är för övrigt bättre att skriva vad man menar än att använda termer. --NERIUM 17 oktober 2010 kl. 19.43 (CEST)

Specialsök som extern länk?

Jag hittade en ny extern länk i en artikel, som går till en webplatsen http://www.pion.se/ som jag inte sett tidigare men som är en sökbar katalog om hälsa och sjukdom, ett samarbete mellan universitetssjukhus. Sökresultatet från den externa länken ser ut så här: PION - din guide till information om hälsa och sjukdom. Inte för att jag tycker att den är olämplig, men vad säger ni, är det en resurs för läsare? Förvirrande? Eller ska hellre jämställas med att googla? Ska 'Externa länkas' reserveras för artiklar som vi själva har läst? Frågar för att jag (ovanligt nog) själv saknar åsikt.--Mercurial 17 oktober 2010 kl. 15.56 (CEST)

Länka inte till sökmotorer, utan i så fall till artiklar som ni hittar genom sökmotorerna, är mitt tips. Dessutom bör man undvika att tala med läsaren, och webbplatsernas egna slogans behöver vi inte ha med i länktexterna. /Grillo 17 oktober 2010 kl. 17.54 (CEST)

Jag håller med Grillo. En länk till sökmotorn är dock berättigad under Externa länkar i artikeln Pion (databas). --Ainali 17 oktober 2010 kl. 19.02 (CEST)