Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-01

Fem nya finesser

Hallå, alla glada!

Det finns fem nya finesser på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets – tre under "Redigeringsfinesser", en under "Utseende" och en under "Extrafunktioner". I skrivande stund är inga av dessa aktiverade som standardalternativ, men min förhoppning är att communityn vill ha den första och den tredje som default.

Den första lägger redigeringsverktygen (rutan med klickbar wikikod och specialtecken) ovanför sammanfattningsfältet, det vill säga direkt under redigeringsrutan. Tanken är att det ska ge en betydligt mer logisk placering. Den är vanligtvis under Spara-knappen vilket är heltokigt. Med finessen behöver man inte föra muspekaren lika långt från redigeringsrutan, och användare som har zoomat in mycket behöver inte scrolla upp och ned hela tiden. På engelskspråkiga Wikipedia är detta default.

Den andra lägger till en knapp i samma meny som "Flytta". När man trycker på den får man upp en popup-ruta som listar eventuella upprepade mallargument och automatiskt skriver en redigeringskommentar. Knappen syns bara i redigeringsläget. Det är inte jag som har skrivit den här, utan Frietjes på engelskspråkiga Wikipedia.

Den tredje gör redigeringsverktygen namnrymdskänsliga. Standarduppsättningen (som finns på MediaWiki:Edittools) innehåller mycket som aldrig eller väldigt sällan används i vissa namnrymder. Genom att sålla bort saker som ~~~~ i artiklar, <noinclude></noinclude> på sidor som inte är mallar och [[Fil:|miniatyr|]] i kategorier, så får man plats med andra saker som används betydligt oftare i just den namnrymden som man har mycket mer glädje av, utan att rutan tar upp hur mycket plats som helst. I artiklar finns källmallar och åtgärdsmallar. På användardiskussionssidor finns mallar för problematiska användare. I mallnamnrymden finns parserfunktioner och beteendeväxlar. Utöver namnrymdskänsligheten är dessa redigeringsverktyg mer avancerade än standarduppsättningen på två sätt: För det första behöver inte den synliga texten matcha texten som faktiskt läggs till. För att förstå hur kraftfullt det här är, testa att aktivera finessen, gå till en artikel och klicka på {{Tidskriftsref}}. Alla parametrar läggs till utan att de behöver ta upp plats i redigeringsrutan. För de andra finns hovertexter för en del wikikod som <nowiki></nowiki>,  och  som är tänkta att hjälpa nybörjare. Standarduppsättningen består till hälften av diakriter. Dessa behöver inte vara bland redigeringsverktygen eftersom de redan finns i toolbaren (menyraden som är fäst vid redigeringsrutans övre kant) under "Specialtecken".

Den fjärde finessen (som finns längst ned under "Utseende") fixerar den övre menyraden (som bland annat innehåller länkar till den egna användarsidan), sökrutan och menyn "Mer" vid webbläsarfönstret. Den gör även sökrutan större samt flyttar "Logga ut", "Beta" och "Inställningar" till samma meny som "Flytta". Tanken med den här finessen är att man inte ska behöva scrolla tillbaka längst upp på sidan för att nå vanliga länkar. Länkar som jag misstänker att många inte klickar på alltför ofta har flyttats till drop-down-menyn, vilket tillåter att sökrutan kan göras större.

Den femte finessen (som finns längst ned under "Extrafunktioner") gör att länken Du har nya meddelanden går till slutet av diskussionssidan. Tanken är att man oftare hamnar på rätt ställe och slipper scrolla ned till meddelandet. Lösningen är inte perfekt eftersom man strängt taget kommer till sidfoten, inte den sista rubriken. Den här finessen kanske inte blir särskilt långlivad i och med att Flow är på väg, och då kommer de senaste rubrikerna vara längst upp.

Ha så kul, testa gärna och säg vad ni tycker är bra och dåligt så att det kan åtgärdas! Nirmos (diskussion) 13 december 2014 kl. 14.56 (CET)

Bra jobbat! Jag har synpunkter på "Fixera den översta menyraden vid webbläsarfönstret", var diskuterar jag det bäst? /Hangsna (diskussion) 13 december 2014 kl. 15.58 (CET)

Tack, Hangsna! För min del spelar det ingen roll var – det kanske är bra att bolla idéer här där många ser. Annars finns finessens css här och dess javascript här. Nirmos (diskussion) 13 december 2014 kl. 16.55 (CET)

Personligen föredrar jag Edittools framför den ganska struliga Toolbaren. Så ska man plocka bort diakritiska tecken, bör man kanske göra det med urskiljning? -- Innocent bystander (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.13 (CET)

Innocent bystander, hur ofta använder du dessa diakritiska tecken? Nirmos (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.27 (CET)

Här, nästan aldrig så en rensning kan nog vara ganska brutal. På Wikisource använde jag dem hela tiden överallt. Med det beror nog på vad man redigerar om. Redigerar man om Frankrike så behöver du nog främst ç. (Hur man får till ê och ë med tangentbordet vet nog de flesta.) Redigerar man om Danmark/Norge så är ø och æ värdefulla. I vissa delar av Östeuropa kan du få användning för ganska mycket. -- Innocent bystander (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.33 (CET)

Sitter du med ett utrikiskt tangentbord kan nog å vara av värde också. -- Innocent bystander (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.34 (CET)

Kul med nya finesser! Jag gillar idén med att fixera menyraden. Dock skulle jag gärna se att även den andra raden med "Artikel", "Diskussion", "Visa", "Redigera" osv fixerades. Jag upptäckte att det var lätt att fixa genom att redigera den egna css-filen så nu har jag det som jag vill, men jag återkopplar ändå ifall någon annan är intresserad. --Mgr (diskussion) 13 december 2014 kl. 18.53 (CET)

Jag använder ofta de diakritiska tecknen och även de grekiska tecknen när jag redigerar artiklar om fysik och matematik. Jag har också gjort en lista över tecken som jag använder ibland som inte finns med i toolbaren. Däremot så använder jag nästan aldrig wikikoderna i toolbaren. /ℇsquilo 14 december 2014 kl. 08.43 (CET)

Hur det ser ut för mig. I detta läget har jag klickat på pilknappen.

Då skriver jag här. På detta sätt blir det för mig med finessen att fixera översta menyraden. Det kan så klart ha att göra med att jag pillat med inställningarna redan men det ser inte bra ut med sökrutan sådär. Sen tycker jag att "lilla pilen" ska reserveras för sådant som hör till artikeln (radera, flytta...) och inte "logga ut" och annat som inte har med den aktuella artikeln att göra. Dock förstår jag att man vill "gömma sånt som inte används så mycket" på något annat ställe. Själv har jag dock en searchbar i Firefox så jag behöver inte att sökrutan "är kvar där uppe". Sammanfattning: Jag tar på mig själv att det ser fel ut för mig, jag tycker däremot inte "pilmenyn" ska blanda artikel/annat. /Hangsna (diskussion) 13 december 2014 kl. 21.52 (CET)

Jag tycker att det skulle vara bra om "logga ut" flyttades och kanske försvann i en gardin. Jag råkar flera gånger per dag logga ut mig själv. I synnerhet när jag redigerar med mobilen. Det är väldigt störande och går detta att åtgärda skulle jag bli väldigt glad. :-) dnm ^{(d | b)} 13 december 2014 kl. 22.32 (CET)

Just utloggningsknappen har jag (med hjälp av Nirmos) dolt eftersom jag också tryckte på den av misstag lite för lätt. Lägg in följande kodsnutt din css-fil så försvinner den utom synhåll:

li#pt-logout { display: none; }

--MagnusA 14 december 2014 kl. 08.50 (CET)

Hangsna, jag håller med dig helt och hållet, och som jag sade här när finessen kom ut, så skulle det vara bra att på något sätt klona menyn, och lägga "inställningar" och "logga ut" i en egen meny. Just nu vet jag inte hur man gör det, men det kanske finns någon annan som kan.

Innocent bystander, tror du att de flesta skulle ha mer nytta av de namnrymdskänsliga redigeringsverktygen?

ℇsquilo, jag har gjort personliga redigeringsverktyg till dig utifrån listan du länkar till. Om du vill kan du kopiera Användare:Nirmos/Edittools till Användare:Esquilo/Edittools och lägga in

/* Lägger till personliga edittools under redigeringsrutan. 
 * Personliga edittools hämtas från sidan [[Användare:<Användarnamn>/Edittools]],
 * som använder samma syntax som [[MediaWiki:Edittools]]. */
$( function() {
  var mytoolpage = mw.util.wikiUrlencode( 'Användare:' + wgUserName + '/Edittools' );
  var tools = $( '.mw-editTools #edittools' );
  if( tools ) {
    $.getJSON( '//sv.wikipedia.org/w/api.php?action=parse&page=' + mytoolpage + '&prop=text&format=json',
               function( data ) { tools.before( data.parse.text[ '*' ] ); } );
  }
} );

på Special:Min sida/common.js. Nirmos (diskussion) 14 december 2014 kl. 11.25 (CET)

@Nirmos:, ja, namnrymdsanpassade redigeringsverktyg är apsolut till det bättre. Tror det redan funkar så på vissa projekt, tex Commons. Och en rensning bland de diakritiska har jag inget emot alls, bara en ren tömning jag är emot. -- Innocent bystander (diskussion) 14 december 2014 kl. 13.41 (CET)

Innocent bystander och ℇsquilo, finessen för namnrymdskänsliga redigeringsverktyg laddar nu diakriter från MediaWiki:Edittools. Jag har även lagt till ≡, ≤, ≥ och − i alla namnrymder. Vill ni testa "Lägg redigeringsverktygen ovanför sammanfattningsfältet" och "Namnrymdskänsliga redigeringsverktyg" igen? Är det tillräckligt bra för default? Nirmos (diskussion) 16 december 2014 kl. 13.34 (CET)

Jag slog på finessen som hjälper till att hitta upprepade mallargument, men får inte upp någon knapp. Jag har monobook så jag har inte någon "liten pil med ytterligare kommandon". Exempelvis ligger flytta-kommandot" direkt bredvid historik-kommandot. (För övrigt ser jag nu att Bybrunnen inte har någon flytta-flik alls till skillnad från andra sidor i Wikipedia-namnrymden, vilket känns inkonsekvent). --MagnusA 14 december 2014 kl. 11.34 (CET)

MagnusA, Bybrunnen har [move=sysop] sedan 11 februari 2008 kl. 09.14, därför syns inte någon Flytta-knapp. Var vill du knappen för upprepade mallargument i monobook? Nirmos (diskussion) 14 december 2014 kl. 11.47 (CET)

Generellt borde den knappen läggas där de övriga knapparna "under pilen" läggs, dvs direkt i överkanten av sidan, liknande där flytta-, och stats-knappen har hamnat. Jag har en egen knapp i "p-cactions" och den hamnade under pilen när jag använde vector och i överkanten när jag bytte tillbaka till monobook. --MagnusA 14 december 2014 kl. 11.59 (CET)

Placering av finessen "HittaDubbleradeMallargument" i monobook.

MagnusA, är du verkligen i redigeringsläget när du letar efter knappen? Jag testade precis i monobook och jag ser den (se bild till höger). Nirmos (diskussion) 14 december 2014 kl. 12.03 (CET)

Aha, den syns bara i redigeringsläget? Ja, nu ser jag den även i monobook. :-) Kanske ska förtydliga någonstans att den enbart syns i redigeringsläge. Antar att det inte bara är jag som trodde den knappen betedde sig som de andra knapparna. Hur ser det ut för dem som inte har någon flytta-flik (exempelvis oinloggade och ännu ej bekräftade användare). --MagnusA 14 december 2014 kl. 12.11 (CET)

MagnusA, till mitt försvar skrev jag faktiskt det ovan, och den ligger ju under "Redigeringsfinesser" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets.
Oinloggade har i skrivande stund inte tillgång till några av dessa finesser eftersom ingen av dessa står som default på MediaWiki:Gadgets-definition. Det skulle vara en bra början om vi kunde komma överens om att lägga redigeringsverktygen på ett ställe som inte är urkorkat (det vill säga sätta MediaWiki:Gadget-EdittoolsAboveSummary.js till default). Nirmos (diskussion) 14 december 2014 kl. 12.22 (CET)

Aha, då är jag med. Min fråga om oinloggade m.fl. föranleddes av att i anvisningen står det uttryckligen att den lägger sig i samma meny som "Flytta" som om det också finns en teknisk koppling i koden. (jämför exvis motsvarande för stats-knappen som bara säger Lägg till en flik för att.... Just nu är jag en "dum" användare som läser vad som står i dokumentationen och inte i koden... :-) --MagnusA 14 december 2014 kl. 12.30 (CET)

Finns det någon som är emot att sätta MediaWiki:Gadget-editsection0.js och MediaWiki:Gadget-EdittoolsAboveSummary.js till default? Den första tillåter användare att redigera introt. Den andra lägger redigeringsverktygen mellan redigeringsrutan och sammanfattningsfältet. Det är väldigt grundläggande saker som redan är standard på andra språkversioner, och som oinloggade användare inte har tillgång till just nu. Inloggade användare som inte vill ha detta skulle då kunna kryssa bort detta. Nirmos (diskussion) 14 december 2014 kl. 12.57 (CET)

Jag har för länge sedan kryssat bort den störande verktygslådan. Skulle detta innebära att jag måste göra det igen? Tostarpadius (diskussion) 14 december 2014 kl. 14.43 (CET)

Tostarpadius, kan du precisera vad du har tagit bort, och var? Jag misstänker att det du syftar på inte har att göra med finesser över huvud taget, utan en inställning som finns Special:Inställningar#mw-prefsection-editing och heter "Visa redigeringsverktygsraden".

Det jag föreslår är att låta oinloggade redigera introt på sidor (en finess som du använder väldigt flitigt), samt flytta upp redigeringsverktygen så att de hamnar omedelbart under redigeringsrutan (testa gärna att slå på detta så du förstår vad jag menar). Nirmos (diskussion) 14 december 2014 kl. 15.32 (CET)

Huvudsaken för mig är att jag slipper verktygsraden även framgent och att möjligheten att redigera med wikikod inte försvinner. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2014 kl. 13.54 (CET)

Tostarpadius, jag ser nu att du har dolt redigeringsverktygen med css. Förändringen kommer alltså inte påverka dig, men däremot alla andra. Det skulle därför vara bra om fler ville testa. Nirmos (diskussion) 16 december 2014 kl. 13.34 (CET)

Finns det verkligen inte fler än jag som utnyttjar denna utmärkta möjlighet? Jag skulle önska det vore standard. Det dröjde innan jag upptäckte finessen. Raden använde jag aldrig. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2014 kl. 14.05 (CET)

Redigeringsverktygen.. vi pratar alltså inte om knapparna högst upp i rutan då, utan sakerna som ser ut som länkar och ligger i en box längst ner på själva sidan, i redigeringsläge? Används den, undrar jag nästan (alltså, utom ganska sällan, #OMDIRIGERING, egentligen signatur, och när man behöver ett konstigt tecken kan ju vara bra)? För min del hade jag stängt av det, eftersom jag knappt använder den blir den i så fall ivägen (när jag ska sammanfatta t ex). Det är ju min preferens, men.. är det verkligen så att en vanlig grupp behöver det där? Det kan göra att det ser krångligare ut... (å andra sidan, är den närmare skulle den väl iofs användas mer). flinga 17 december 2014 kl. 21.30 (CET)

Jag har tagit bort knapparna också. De var bara i vägen. Det enklaste är att skriva koden manuellt. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2014 kl. 21.36 (CET)

QRpedia på Hedemora gammelgård

Idag på styrelsemötet för Hedemora gammelgård, där jag sitter med, bestämde vi att QRpedia kommer ge ett mervärde till våra besökare. Detta särskilt som gården ligger i anslutning till Kulturpromenad Hedemora som också kommer få QRpedia. Därför ska vi söka sponring och sätta upp ca 20 skyltar med fördjupning via Wikipedia. Det kan exempelvis vara vad en trösklada är eller hur linberedning går till. Vi kommer förmodligen göra någon form av skrivstuga i form av en studiecirkel för våra medlemmar, men det finns säkert hundra sätt att få det riktigt lyckat. Avtäckningen planeras till gammelgårdens 100-årsjubileum i sommar, så fram till dess får den som vill gärna förbättra eller översätta artiklarna i denna lista (som kan komma att justeras litegrann): WP:Projekt Hedemora/Gammelgården. Vivo (diskussion) 16 december 2014 kl. 22.57 (CET)

Jättemalplacerat inlägg säkert, men har folk tänkt på när de ordnar sådana här skrivstugor att inte alla måste lära sig att lägga in text på Wikipedia? Det finns kanske de som är bra på att forska fram och skriva texter, utan att de vill sätta sig in i hur man redigerar här. De kan lämna in till en person som är beredd att ansvara för själva bidragandet. Men, nu när jag tänker ett varv till – det går ju förstås i viss mån att stoppa in oformatterade texter, visserligen, utan att förstå så mycket av sidan. (Och nu använde jag faktiskt redigeringsverktygslådeboxen, till tankstrecket (apropå en diskussion längre upp)). flinga 17 december 2014 kl. 22.41 (CET)

Det är ju bra om folk passar på att lära sig, men jag har hjälpt sådana som inte velat ta steget, som istället bidragit med text eller bilder via mejl eller sociala medier. Så visst finns det olika varianter. Vår studiecirkel kommer dock till stor del handla om hur man redigerar. Vivo (diskussion) 18 december 2014 kl. 12.52 (CET)

New Wikipedia Library Accounts Now Available (December 2014)

The TWL OWL says sign up today :)

Apologies for writing in English, please help translate this into your local language.

Hello Wikimedians! The Wikipedia Library is announcing signups today for, free, full-access accounts to published research as part of our Publisher Donation Program. You can sign up for new accounts and research materials from:

• Elsevier - science and medicine journals and books
• Royal Society of Chemistry - chemistry journals
• Pelican Books - ebook monographs
• Public Catalogue Foundation- art books

Other partnerships with accounts available are listed on our partners page. Do better research and help expand the use of high quality references across Wikipedia projects: sign up today! You can host and coordinate signups for a Wikipedia Library branch in your own language. Please contact Ocaasi (WMF). --The Wikipedia Library Team.18 december 2014 kl. 01.22 (CET) This message was delivered via the Global Mass Message tool to The Wikipedia Library Global Delivery List.

Snart dags för nedsläpp!

Idag, med start 13.00, är det nedsläpp för en skrivstuga med tema ishockey för damer eftersom det inte står så mycket om lagen som spelar i Riksserien eller ens nånting om Riksserien 2014/2015 (än). Av dom som är anmälda är några veteraner, men det är också några helt nya som kommer. Nästan alla som kommer är dessutom mer eller mindre fanatiska anhängare till något inblandat lag, men jag har bett alla att läsa om intressekonflikter så jag tror inte att vi kommer få några problem med det. Ser ni nånting får ni gärna hjälpa till genom att påtala det på lämplig diskussionssida så vi både kan åtgärda och ta upp det för diskussion. Vill ni vara med och hjälpa till går det också bra, och om ni kommer till Wikimedia Sveriges kontor och är med bjuds det pizza lagom till matchen mellan Damkronorna och Tyskland börjar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 december 2014 kl. 10.22 (CET)

Kul projekt! Lycka till! Rex Sueciæ (disk) 20 december 2014 kl. 10.24 (CET)

Om försiktighet med att förändra på Wikipedia

Jag skulle gärna se att "Förändra inte i onödan" blir en huvudregel på Wikipedia. Jag tycker det finns en tendens till att vilja förändra, utan att det verkligen är nödvändigt. Det största exemplet var diskussionen om huvudsidan, som mestadels handlade om tycke och smak. En annan ständig dilemma är alla layoutförändringar Wikimedia Foundation gör. Jag hade gärna sett, innan beslut om layoutförändringar tas, att alla användare (liksom vid stewardsvalen) får rösta om layouten bör ändras. Och när det gäller diskussionen om huvudsidan borde det först ha röstats om det verkligen är nödvändigt med en förändring. Liksom när det gäller wikipediasidor, och etablerade och inlärda wikitermer såsom "fluff" också vidare bör inte ändras om inte synnerligt bra skäl föreligger. Ett fungerande system som t.ex. SFFR som flera vill förändra är också helt onödigt, så länge det inte anses vara helt omöjligt att använda det. Bevara det som är bra och ändra inte på saker i onödan, är vad jag vill ha sagt. Obelix (diskussion) 13 december 2014 kl. 14.39 (CET)

Flera? Vad gäller SFFR ser det ut som det bara var jag som tyckte att relevans/raderingsdiskussioner ska betraktas som en del av artikelarbetet, istället för en del av meta-dito. Och jag är bara en person, och ibland knappt det.

Vad gäller att få WMF att sluta ändra layout och funktioner stup i kvarten så är nog det effektivaste att strypa pengaflödet till utvecklingen. -- Innocent bystander (diskussion) 13 december 2014 kl. 15.56 (CET)

Nä, Hangsna och Definidieum ville också det ju, men i varje fall var inte syftet att peka ut dig. SFFR-diskussionen var ett exempel. Generellt på Wikipedia tycker jag det är onödigt att ändra på det som fungerar och WMF verkar vara helt sysslolösa och är i mitt tycke helt utflippade i sin iver att ändra på allt, precis hela tiden. Kanske ska folk kunna känna igen en så vanlig informationskälla som Wikipedia? Alla layoutsförändringar är en katastrof. Jag trodde för övrigt att pengarna gick till serverunderhåll. Obelix (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.04 (CET)

Jag delar Innocent bystanders tolkning att vederbörande var ensam om att önska den föreslagna förändringen. När det gäller grundhållningen delar jag Obelix inställning, men jag tror att det är svårt att införa en sådan regel. Må vi alla besinna Edmund Burkes visdomsord: "Viljan att bevara och förmågan att förbättra är vad jag kräver av en statsman. Allt annat är tarvligt som tanke och farligt som handling." Tostarpadius (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.16 (CET)

Obelix grundtanke är bra, men en risk är att ett sådan regel kan komma att används för att befästa "ägande" av artiklar. Ägande är en av de mest destruktiva krafterna vi har här. -- Innocent bystander (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.23 (CET)

En annan är att "förmågan att förbättra" går förlorad. Även om jag inte ställde mig bakom förslaget om SFFR menar jag att det är viktigt att förnyelse inte avvisas utifrån en principiell motvilja. Det finns sådant som kan bli mycket bättre. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2014 kl. 17.38 (CET)

Någon "huvudregel" behövs inte, det är redan praxis. Alla som har förslagit en ny funktionalitet vet hur väl sådant måste presenteras och hur färdiga förslagen måste vara för att konsensus för införande ska nås. Menar du Obelix att saker inte ens ska införas trots att det finns konsensus i gemenskapen? Vad gäller val av layout tycker jag att det låter konstigt att alla användare skulle rösta. De flesta användare har förmodligen ingen som helst kunskap i människa-dator-interaktion, hur man gör saker lättförståeliga eller lätt användbara (för fler än sig själv). Att rösta om det är fel sätt, det är inte heller så vi bygger våra artiklar. Alla intresserade bör istället presentera sina sakliga argument redan innan saker är färdigbyggda så att det blir så bra som möjligt redan från början. Tjuvhåll inte på kunskaper i hur man bygger en bra webbplats eller värdefulla layoutkunskaper tills att saker är färdiga, utan hjälp utvecklarna att göra Mediawiki fantastiskt på ett effektivt sätt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 december 2014 kl. 19.49 (CET)

Jag tycker tvärtom att det borde vara lättare att ändra saker. Det hindrar utvecklingen av Wikipedia. Det har vi faktiskt en "huvudregel" om.//Hannibal (diskussion) 13 december 2014 kl. 20.32 (CET)

Den huvudregeln är bra just genom att den i sig är ett undantag. Om alla vore djärva i varje upptänkligt sammanhang hade den inte fungerat. Tostarpadius (diskussion) 14 december 2014 kl. 00.18 (CET)

Jag tycker att diskussionen verkar att handla om två saker som inte nödvändigtvis behöver behandlas på samma sätt: Dels om att ändra i wikipediaartiklar, dels om att ändra wikipedias funktionalitet. Det är väl den andra snarare än den första saken som gör en del av oss (även jag) småirriterad då och då; och principen "att vara djärv" hör knappast hemma där.

Hannibal och Ainali, säger ni att det finns goda möjligheter att påverka i funktionalitetsfrågor, så har ni förmodligen fog för det - åtminstone från ert perspektiv. Jag antar att det betyder att ni är betydligt aktivare än vi andra i något wikimediasammanhang, där dessa frågor tas upp innan enkäter går ut. (Jag har ibland fått en obehaglig känsla av att bredare enkäter bara tillåts handla om detaljer i på vilket sätt fuinktionaliteten ändras; men detta är kanske mitt eget fel, för att jag inte tillräckligt aktivt och ihärdigt deltar på alla nivåer.)

Det är ju lika litet som vad gäller redigerande så att en samsyn (eller "konsensus" för den som föredrar svengelska) om funktionalitetsfrågor egentligen omfattar fler än de som har deltagit i diskussionen, eller som har observerat den och aktivt valt att inte yttra sig, därför att det som sägs stämmer bra med ens egen uppfattning.

Vad gäller en artikel eller artikelserie är det ju relativt lätt att riva upp en "samsyn" som bara omfattat en liten grupp, och där senare en större grupp upptäcker och inte gillar förändringarna. Det motsvarande gäller knappast större funktionsförändringar. Var är vi alla välkomna att diskutera detta i förväg - och hur vet vi när det är som viktigast från vårt enskilda perspektiv att göra det, om exempelvis någon skulle föredra att lägga ned huvuddelen av sin wiki-tid på artikelskrivandet? Jörgen B (diskussion) 14 december 2014 kl. 02.47 (CET)

Om en användare lyfter förslag på förändring beror det alldeles säkert på att den användaren anser att det nuvarande inte fungerar eller kan bli bättre. Därför är det nödvändigt ur den användarens perspektiv att utmana det etablerade, ingrodda, kanske stela, ineffektiva och funktionsodugliga. Det är denna utmaning som leder till utveckling och framsteg. Förändringsfientlighet handlar nog till stor del om vanor. Visst har jag reagerat negativt på flera förändringar (exempelvis byte av typsnitt och teckenstorlek) men när jag ställer mig utanför mig själv och ser syftet framträder en nytta för flera som tidigare haft svårt att tillgodogöra sig Wikipedia. För mig personligen har inget annat hänt än att min vana utmanats, och det är ett lågt pris.

Det allra viktigaste att ha i åtanke är att vi på inget sätt nått historiens slut eller fulländning. Bejaka förändringsviljor, se möjligheter, testa och utvärdera. Att agera bromskloss leder ingenstans. Hade den konservatives mening varit Wikipedias skulle uppslagsverket vara en parentes idag. dnm ^{(d | b)} 14 december 2014 kl. 04.09 (CET)

I detta delar jag inte alls Dnm:s inställning. Den konservativa hållningen är enligt min mening en förutsättning för att det skall bli verkliga framsteg och inte endast förändringar för sakens skull. Det gäller på Wikipedia såväl som i andra sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 14 december 2014 kl. 04.56 (CET)

Jag har svårt att se att detta i grunden skulle handla om konservatism eller radikalism. Jag gick (med anledning av en annan BB-tråd) in på sv-wikiversity, och hittade omedelbart v:Wikiversity:Café#Letter petitioning WMF to reverse recent decisions. Jag antar att svwp-BB också fick en sådan propå, men att den låg kvar på sv-v, därför att det projektet varit föga aktivt. Just den historien känner jag inte igen; men det som beskrivs där känns tyvärr som en rätt typisk - och väldigt onödig - wikikonflikt. Sättet att hantera det på är också ägnat att väcka ont blod, om inlägget beskrivit sakförhållandena korrekt.

Att "bejaka förändringsviljor" kan vara nog så bra; men betyder detta att experimenterande och alternativ bör uppmuntras, eller också att man måste införa varje förändring som ett obligatorium för alla projekt så kvickt som möjligt, oavsett om den nya programvaran är riktigt utprovad eller ej, och oavsett vad projektdeltagarna själva kommer fram till som vettigast? Jörgen B (diskussion) 14 december 2014 kl. 05.42 (CET)

Superprotect diskuteras två gånger i Septemberarkivet.

En diskussion som kanske gick hetare här är kanske den när svwp blockerade en av wmf's spambotar. Redan då talades det från utvecklarhåll om att göra spamboten till en superanvändare som inte gick att blockera. Det genomfördes dock aldrig. -- Innocent bystander (diskussion) 14 december 2014 kl. 08.05 (CET)

Instämmer med Tostarpadius. Mvh, Triboci (diskussion) 22 december 2014 kl. 16.21 (CET)

Ny mall för Nobelmedalj.

Hej! är ganska ny här som användare på wikipedia, och tycker det är jättekul att börja ge sig in i redigeringen. Något som intresserar mig extra är just den visuella presentationen av artiklar (infobox mm).

En brist jag uppmärksammat, och nu försöker ändra på, är den lilla Nobelmedaljen bredvid pristagarens namn i infoboxen. När man för muspekaren över ikonen får man upp en liten ruta där det står "Nobelpristagare". Lite torftigt, har jag tyckt. Visserligen finns all information såsom utdelningsår och priskategori i artikeltexten, men jag upplever att man söker sig till ikonen när man ser den och vill att den ska berätta med egna ord varför den är där.

Jag har därför skapat mallen Mall:Nobelmedalj. Där kan man enkelt mata in uppgifter så att dialogrutan berättar lite mer. Extra förtjänst gör funktionen i situationer som Linus Pauling, som mottog två nobelpris i olika kategorier. Jag har ännu inte använt den i någon artikel ännu (utom just Pauling), utan vill höra vad ni andra tycker först. /Namkrap (diskussion) 15 december 2014 kl. 16.36 (CET)

Ser riktigt snyggt ut! Kodningen skulle säkert också kunna återanvändas i andra medalj- och utmärkelsesammanhang. Det finns en mängd ordnar och dylikt som kan behöva synkas med en faktaruta. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 16 december 2014 kl. 01.43 (CET)

Ska vi inte göra mallar på de övriga hundratals utmärkelserna och priserna dom fått och trycka in de i mallen också? Tycker den är totalt onödig. /Saftgurka (diskussion) 17 december 2014 kl. 11.01 (CET)

Namkrap, man får bygga om faktamallarna i stället för att sätta en mall i namnparametern. Det finns externa sidor och en massa annat som bygger på att det endast står namn i det fältet. Nirmos (diskussion) 17 december 2014 kl. 14.10 (CET)

Nirmos, jag kände inte till den problematiken. I såfall är det ju ett problem att de flesta artiklar med nobelpristagare har dessa ikoner. Jag har spårat fenomenet till åtminstone 2009, om inte tidigare. Finns det någon tidigare diskussion om detta? Namkrap (diskussion) 17 december 2014 kl. 21.56‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag håller med Nirmos om att man bör undvika att blanda olika saker i ett och samma parametervärde. Man skulle kunna använda en ny parameter, högerikon, i de mallar där man vill tillåta att en bild/ikon kompletterar namnet i rutan. För denna parameter kan man, när det handlar om nobelpristagare, med fördel använda den mall som Namkrap har gjort, och som är föredömligt väl dokumenterad, som parametervärde, alltså |högerikon = {{Nobelmedalj|kategori|år}}. Så är gjort i mallen {{Infobox tunnelbanestation}}. Jag har tillfälligtvis låtit Albert Einstein bli en tunnelbanestation för att visa hur det skulle kunna se ut om mallen {{Infobox forskare}} kompletteras på samma sätt.

Albert Einstein
Albert Einstein, 1921.
Stationsinformation

Frågan är förstås om man verkligen vill ha en nobelmedaljbild jämte namnet eller om man ska nöja sig med att ha den under parametern priser som redovisas längre ner i infoboxen. Att ha medaljen både efter namnet på pristagaren och före det aktuella priset, som (just nu) i Albert Einstein med flera artiklar tycker jag är lite överdrivet.

--Larske (diskussion) 17 december 2014 kl. 22.03 (CET)

Jag tycker det känns lite Sverigecentrerat att placera en nobelmedalj längst upp i infoboxen vid namnet som i artikeln om Einstein mfl. (Det är alltså inget nytt utan har hängt med ett tag.) Nobelpriset är ganska futtigt jämfört med vad namnet Albert Einstein står för, liksom. /NH 17 december 2014 kl. 22.29 (CET)

(”Nästa, Albert Einstein. Tänk på avståndet mellan tåget och plattformen, utifrån den relativa hastigheten mellan kropparna, när..”). Mallen ser fin och bra ut, själva funktionen den tillför. Jag tänkte också på att det är lite ”nobel-centrerat” att ha medaljen där högst upp, det känns som att det är jättejätteviktigt om en person (och, visst, viktigt är det). flinga 17 december 2014 kl. 22.48 (CET)

Jag kan lite grann hålla med NH (även om nobelmedaljen råkar räknas som världens finaste vetenskapsutmärkelse). Jag skulle gärna se att alla medaljer och utmärkelser samlades i ett fält i infoboxen (ungefär som jag har gjort i artikeln om Amet-Chan Sultan, fast gärna i ett kompaktare format). Det gjordes ett försök för något år sedan att modularisera {{Infobox biografi}}, men jag tror inte att det blev färdigt. /ℇsquilo 18 december 2014 kl. 09.44 (CET)

Vad är det för fel på den befintliga {{Nobelpristagare}}? Den är mycket använd. --MagnusA 18 december 2014 kl. 18.56 (CET)

@MagnusA: mall:Nobelpristagare är uppbyggd såhär: [[Fil:Nobel_prize_medal.svg|20px|Mottagare av Nobels {{{1|}}}]], vilket innebär att att man får en felaktig benämning på alla priskategorier utom fredspriset (där den nästan uteslutande används). "Mottagare av Nobels fysikpris" låter fel i mina öron. Jag valde att göra en ny mall som lämnar ifrån sig korrekta benämningar istället för att redigera ovannämnda mall. Det hade blivit svårt att göra den bakåtkompatibel. /Namkrap (diskussion) 19 december 2014 kl. 14.02 (CET)

Om det är felaktiga benämningar i mallen {{Nobelpristagare}} så behöver det rättas. De 108 användningarna av den mallen i artikelnamnrymden fördelar sig på 59 st "fredspris", 33 st "litteraturpris yyyy", 13 st "litteraturpris", samt 1 st vardera på "ekonomipris", "pris i kemi" och "pris i fysiologi eller medicin". Dessa kan enkelt konverteras till att använda mallen {{Nobelmedalj}} i stället. --Larske (diskussion) 20 december 2014 kl. 14.03 (CET)

Jag tycker absolut att det ska rättas. Oavsett medaljens varande eller ickevarande i infoboxen, bör texten vara enhetlig. Kan du förklara exakt hur det går till, @Larske:? Går man igenom artiklarna med en bot? /Namkrap (diskussion) 20 december 2014 kl. 17.21 (CET)

@Namkrap:Det finns flera sätt att göra det på. I och med att den endast var cirka 100 artiklar så gick det ganska snabbt att ändra halvmanuellt med hjälp av AWB. Alla anrop av {{Nobelpristagare}} är nu konverterade till motsvarande anrop av {{Nobelmedalj}} och diskussionen kan väl fortsatta på mallens diskussionssida om benämningarna som finns just nu i mallen är de "rätta" eller om de behöver justeras något samt om det är lämpligt att placera medaljen i namnrutan eller ej och om den ska få tillhöra parametern namn eller om den bör flyttas till en egen parameter. --Larske (diskussion) 25 december 2014 kl. 01.31 (CET)

Antiokiska greker

Artikeln är masskapad med helt identiskt innehåll på ett tiotal språkversioner. Språket är inte så taffligt som vid maskinöversättning, men ändå dålig svenska och innehåller flera småsaker som inte översatts alls. Jag skulle gärna få fleras synpunkter (på artiklens diskussionssida, inte här) om det är rimligt vi lägger ner den tid som krävs (en hel del) för att få den OK eller om den bör raderas.Yger (diskussion) 23 december 2014 kl. 20.19 (CET)

Artikeln är nu raderad. /Hangsna (diskussion) 24 december 2014 kl. 18.01 (CET)

Borde inte artikelnamnet ha varit "Antiokenska greker"? Tostarpadius (diskussion) 25 december 2014 kl. 05.43 (CET)

God jul!

God jul, allesammans! Klementin (diskussion) 24 december 2014 kl. 10.26 (CET)

Önskar dig detsamma! --Allexim (diskussion) 24 december 2014 kl. 10.57 (CET)

Även jag instämmer i denna hälsning till gemenskapen! Tostarpadius (diskussion) 24 december 2014 kl. 11.02 (CET)

God jul. J 1982 (diskussion) 24 december 2014 kl. 11.30 (CET)

En riktigt God Jul önskar jag alla! Idunius 24 december 2014 kl. 11.35 (CET)

En härlig helg tillönskas! Mr.Dr (diskussion) 24 december 2014 kl. 11.49 (CET)

God jul! / Pontuz (diskussion) 24 december 2014 kl. 12.25 (CET)

God jul! Obelix (diskussion) 24 december 2014 kl. 13.06 (CET)

Instämmer!--Lill-Ann (diskussion) 24 december 2014 kl. 13.13 (CET)

Håller med! Dieselmotorvagnar (till stationen) 24 december 2014 kl. 15.58 (CET)

God jul! /Vostok (diskussion) 24 december 2014 kl. 16.41 (CET)

God jul! önskar jag och min kumpan den svenske tomten, med rötter i Majorna och Kalmar! --Paracel63 (diskussion) 24 december 2014 kl. 20.21 (CET)

God jul! Hockew (diskussion) 24 december 2014 kl. 21.17 (CET)

God Jul önskar även jag alla mina kära med-wikipedianer! Rasmus 28 24 december 2014 kl. 23.03 (CET)

Instämmer i kören: God jul! //Vätte (diskussion) 24 december 2014 kl. 23.46 (CET)

Ja, en god och vilsam julefrid tillönskas envar.--Bemland (diskussion) 25 december 2014 kl. 04.15 (CET)

God jul, allesammans! --Sjö (diskussion) 25 december 2014 kl. 10.32 (CET)

Ho ho ho! Tomas e (diskussion) 25 december 2014 kl. 15.55 (CET)

Veckans tävling vecka 1: År 1915

Vid midnatt startar en ny veckans tävling. Temat är året 1915. Efter ett händelserikt 2014 går vi in i ett nytt år – 2015. För hundra år sedan befann sig världen i krig sedan några månader tillbaka. Första världskriget, som startat under sommaren, hade inte blivit det korta krig många trott det skulle bli, och det hade inte avslutats till julen, som man hoppats. Det hände dock även en hel del annat för hundra år sedan. Tävla om att förbättra Wikipedias innehåll om året 1915. Du tävlar på denna sidan. Lycka till!--Historiker (diskussion) 28 december 2014 kl. 17.44 (CET)

Resultat Wiki loves monuments 2014

Den internationella juryn har avslutat sitt arbete och utsett 10 vinnarbidrag i Wiki loves monumentestävlingen. Bilderna kan beskådas vid denna webbplats: LÄNK Motiv från Europa dominerar. Det blev norskt på tredjeplatsen. Hälsningar / Sniper Zeta (diskussion) 23 december 2014 kl. 13.24 (CET)

Och det helt utan att någon fått veta hur det gått med det rättsliga gällande fotograferande av skulpturer i Sverige! Härligt 83.233.106.204 23 december 2014 kl. 13.32 (CET)

Nu vet jag inte vad som är härligt, men med "det rättsliga" gissar jag att du menar BUS stämning av Wikimediaprojektet offentligkonst.se? Det har ingenting med Wiki loves monumentestävlingen att göra (som dessutom i Sverige handlar om fornminnen och k-märkta byggnader). Vad stämningen kommer göra med rättsläget vet ingen ännu, inte heller hur det går för offentligkonst.se-projektet.--LittleGun (diskussion) 23 december 2014 kl. 18.22 (CET)

Där ser man. Lätt att missförstå. Ett tips: skriv på svenska och i klartext vad ni menar i fortsättningen :) 83.233.107.23 23 december 2014 kl. 18.58 (CET)

Vad är inte på svenska? Åsyftas Wiki loves Monuments, som är en närmast global fototävling? Borde dess namn vara svenskt? Om man verkligen vill, så går det utmärkt att bidra här, med text och bilder till det encyklopediska projektet. Om man vill något annat, så vimlar det av alternativa webbplatser. /Sniper Zeta (diskussion) 31 december 2014 kl. 15.28 (CET)

Commonscat

Har vi någon vettig praxis för när och hur detta skall in i artiklar?. Jag ser tex att i kommunartiklarna finns de ibland och oftast pekande på centralortens Category i Commons inte Kommun (municipaly) (se tex Hagfors kommun). Jag ser också det ofta finns i kategorierna (se tex Kategori:1990 i Azerbajdzjan där den generas automatiskt till något som inte finns) - är det bra?Yger (diskussion) 29 december 2014 kl. 13.00 (CET)

Just här på svwp om just svenska kommuner har vi ju tack vare dig ordning. Så är det inte alltid på commons eller andra språkverisioner eller om andra kommuner i andra länder. Jag hoppas/gissar att det blir lättare allt eftersom Wikidata används mer och mer. Som det är nu är jag en av dem som petar in commonscat ganska ofta i alla artiklar där det finns en passande kategori. Just om kommuner tror jag det är svårt att hålla commonskategorierna städade från bilder som borde ligga i underkategorier vilket ju gör sådana commonscat-länkar extra svåra. - Averater (diskussion) 29 december 2014 kl. 13.08 (CET)

Tyvärr finns inte Category:Xx Municipality för alla kommuner i Sverige på Commons. Själv avhåller jag mig från att skapa nya, men ångrar mig nästan varje gång att jag inte gjort en upprensning. Som Averater säger hamnar allt möjligt i kommunkategorierna, men jag ser inte detta som något dåligt. Alla som laddar upp bilder redigerar inte på Wikipedia i någon större utsträckning och måste sortera in bilderna någonstans. Hellre bilderna sorterade i rätt kommunkategori än i fel eller ingen kategori. Det går oftast lätt att fixa i efterhand när man väl vet i vilken kommun bilden är tagen. Nasko (diskussion) 29 december 2014 kl. 16.04 (CET)

Jag har för mig Wikimedia Commons börjat använda "Municipality" som standard (har nämligen sett att vissa flyttar genomförts där). När det kommer bilder om centralorten får de också en egen kategori om just bara centralorten. J 1982 (diskussion) 29 december 2014 kl. 18.16 (CET)

Commonslänken i artikeln Hagfors kommun var uppenbarligen fel, så jag har rättat den nu. Samma länk på Wikidata var dock rätt. Jag är dessutom rätt säker på att alla svenska kommuner har en kategori på Commons. Commonslänken i Kategori:1990 i Azerbajdzjan var också fel (felstavad). Även där var länken på Wikidata rätt. Jag tycker nästan att vi kan skrota mallen {{commonscat}} och klämma in en länk i vänsterspalten för alla artiklar som har attributet "Commons category" på Wikidata. /ℇsquilo 29 december 2014 kl. 18.43 (CET)

låter som en mycket bra idé. Hur får man dit länken i vänsterspalten?Yger (diskussion) 29 december 2014 kl. 19.03 (CET)

Mallen {{Iwcommonscat}}? --MagnusA 29 december 2014 kl. 19.05 (CET)

Nja, det kräver nog lite js-pul. Esquilo kan nog kontakta någon på WD som kan hjälpa till att hitta rätt script. -- Innocent bystander (diskussion) 29 december 2014 kl. 19.32 (CET)

Det finns redan en beta-funktion som gör just detta. Om det finns konsensus att vi vill använda detta kan vi ju be om att få den aktiverad som default här och den som vill testa hur det fungerar kan ju aktivera den för sig själv på en gång. Jag tycker att detta är en av Wikidatas starka sidor och att vi skulle kunna aktivera den funktionen här. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 december 2014 kl. 19.16 (CET)

Låter mycket intressant. Jag klickade i den rutan längst ner men upplever ingen skillnad.Yger (diskussion) 30 december 2014 kl. 20.01 (CET)

@Ainali: Exakt vilka länkar är det denna funktion skapar länkar utifrån? Det Esquilo talar om är länkar genom en property för Commons kategorier (P373). Det är inte nödvändigtvis samma sak som det betafunktionen syftar till. -- Innocent bystander (diskussion) 30 december 2014 kl. 20.10 (CET)

@Innocent bystander: Från mw:Beta Features/Other projects sidebar: "When activated, it adds the "Other projects" sidebar section with links to related content at other projects supported by Wikidata (currently: Wikipedia, Wikisource, Wikivoyage, Wikiquote, Wikinews and Commons)." Så nej, det är inte P373 som används utan interwikilänkarna på Wikidata, jag är rädd att jag inte förstod att Esquilo avsåg en egenskap och inte sidlänkarna (som ju också innehåller fler projekt än bara Commons). @Yger: Kolla till exempel August Strindberg som med beta-funktionen påslagen har två avsnitt i vänsterspalten för länkar till andra projekt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 december 2014 kl. 20.40 (CET)

Musikaliska Akademiens ledamöter

Nu har jag äntligen uppnått ett delmål. På Lista över Musikaliska Akademiens ledamöter har samtliga svenska ledamöter under 1900- och 2000-talet fått egna biografier. Nu återstår 17- och 1800-talen, samt de utländska ledamöterna… Det är dock möjligt att några av dessa redan har artiklar, fast under andra namn. Jag är tacksam för alla bidrag och hjälp från andra att komplettera artiklarna. Rex Sueciæ (disk) 29 december 2014 kl. 18.15 (CET) 

Har skrivit David Gustaf Frölich med stöd av adelsvapen på nätet, där du hittar mycket om många. Dock nämns aldrig ledamotskap av Musikaliska akademien...Klementin (diskussion) 30 december 2014 kl. 10.05 (CET)

En del associéer är kategoriserade som ledamöter, andra inte. Hur skall det vara? /Annika (diskussion) 1 januari 2015 kl. 11.32 (CET)

Jag ser det som rimligt att kategorisera dem så. I annat fall bör de få en egen kategori. Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2015 kl. 12.51 (CET)

Om Levande Musikarv och Svenskt Biografiskt Lexikon gäller som källor kan jag nog fylla i ett par stycken. 1 januari 2015 kl. 13.30 (CET)Fotiu (diskussion)

Kvalitetsmätningen – januari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
43 artiklar
kvar att neutralisera

Den här gången gick det totala antalet artiklar med åtgärdsbehov "bara" upp med 3 stycken. Antalet artiklar för kvalitetskontroll, relevanskontroll och infogningar gick ned. Detsamma gäller förra månadens kvalitetsprojekt (språkvård) där antalet artiklar med språkvårdsbehov gick ned med 11 stycken. Den här månaden är kvalitetsprojektet neutralitet. Definiendum (?) 1 januari 2015 kl. 09.37 (CET)

Dags att rösta på månadens bästa bild!

Nu är det dags att rösta på decembers bästa nyuppladdade bild. December bjuder bland annat på porträtt, flygbilder, illustrationer och och landskap. Instruktioner för hur man röstar finns här. --ArildV (diskussion) 1 januari 2015 kl. 09.50 (CET)

De nominerade bilderna

rösta här

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

Bästa bidragen under november

Vandrande stenarna (t.v.) valdes till bästa nya novemberartikel, medan broskfiskar (t.h.) utsågs till månadens bästa utökning.

Vandrande stenarna utsågs till november månads bästa nya artikel. Broskfiskar valdes samtidigt till den bästa artikelutökningen. Vi fortsätter att förnominera artiklar (max två per skribent och avdelning), så att det blir lite färre artiklar att välja bland när det är dags att rösta. För december har vi nominerat 23 nya och 18 utökade artiklar. Välkomna att rösta eller att lista januariartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2015 kl. 19.19 (CET)

Gott nytt år!

Fyrverkerier!

Definiendum (?) 1 januari 2015 kl. 00.00 (CET)

Jag önskar detsamma!--Historiker (diskussion) 1 januari 2015 kl. 00.01 (CET)

Gott nytt år! flinga 1 januari 2015 kl. 00.39 (CET)

Gott nytt år! J 1982 (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.02 (CET)

Gott nytt år och god fortsättning! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 januari 2015 kl. 01.08 (CET)

Har någon lagt upp bilder på Skansens nyårsfirande 2014-2015? J 1982 (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.14 (CET)

Jag önskar med ett riktigt Gott Nytt År! /Simon9B (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.16 (CET)

Gott nytt år! B-) /Vostok (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.24 (CET)

Gott nytt 2015! önskar Mr.Dr (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.31 (CET)

Gott nytt år och god fortsättning! :) --Vannucci (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.32 (CET)

Gott nytt år! Obelix (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.36 (CET)

Gott nytt år! (obs. värdeladdad yttring) Roufu (diskussion) 1 januari 2015 kl. 09.34 (CET)

Gott nytt år! Klementin (diskussion) 1 januari 2015 kl. 10.03 (CET)

Gott nytt år, och god nyårskonsert! Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 januari 2015 kl. 12.31 (CET)

Samma till er alla!--Lill-Ann (diskussion) 1 januari 2015 kl. 16.37 (CET)

Detsamma! --Allexim (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.37 (CET)

Statistik	Länk	Sida	Användare	Tidpunkt
Den första redigeringen 2015	Differens (29248223)	Atomnummer	Definiendum	00:00
Den första artikeln 2015	Permanent länk (29248224)	Emil Levan	Annika64	00:00
Den sista redigeringen 2014	Differens (29248222)	Mall:Carola Häggkvist	90.227.135.41	23:59
Den sista redigeringen 2014 (i en artikel)	Differens (29248221)	Colomby	Josve05a	23:59
Den sista artikeln 2014 (omdirigeringssida)	Permanent länk (29248211)	Johnel	Pontuz	23:56
Den sista artikeln 2014 (icke-omdirigeringssida)	Permanent länk (29248183)	Barsebäckshändelsen	Baltazaren	23:43

Definiendum (?) 1 januari 2015 kl. 09.59 (CET)

Antal visningar i artikelns huvud

Har länge tänkt att det skulle vara intressant och positivt för en besökare att direkt på artikelsidan se antalet visningar av densamma, som ju annars ligger under egen flik (standard?). Informationen kunde - om möjligt - exempelvis finnas i en egen ruta på samma linje som artikelnamnet vilar på. Kanske längst ut till höger. Är det öht möjligt resp. vad tycker andra? Ymer (diskussion) 1 januari 2015 kl. 18.53 (CET)

Möjligt... Ej tekniskt kunnig nog. Intressant.. Mycket. Det kan vara ett bra mått för journalister som ibland taggar artiklar som "vidare läsning" att kunna hå in och se hur intressanta deras artiklar var så folket vill läsa fördjupning. Jag har kontakt med en journalist som taggar ibland, men hen har svårt att hitta till statistiken. Detta skulle underlätta, anser jag. Adville (diskussion) 1 januari 2015 kl. 21.01 (CET)

Jag vill minnas att vi tidigare har diskuterat om man kunde köra något på huvudsidan i stil med "mesta lästa under december" eller "mest lästa vecka 51". Jag tror dessa diskussioner har kommit fram till att besöksstatistiken inte är så tillförlitlig som man vill för att kunna använda den ordentligt. Den är en kanske en bra fingervisning (om många läser så syns det) men inte alltid helt korrekt. /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 21.05 (CET)

Nej – inte på huvudsidan, men möjligen någon annanstans. Jag tror själv inte så mycket på den statistiken. Definiendum (?) 1 januari 2015 kl. 21.10 (CET)

Med väl synlig och lättillgänglig besöksstatistik ökar risken för att bli frestad till manipulation och vidta aktiva åtgärder för att ge sken av att en viss sida är mer läst än vad den faktiskt är. Inte för jag vet hur viktigt detta är för en viss wikipedia-sida jämfört med exempelvis antal följare på Twitter, visningar på Youtube och andra mer eller mindre pålitliga mått på läs- eller sevärdhet, men ändå. --MagnusA 2 januari 2015 kl. 10.47 (CET)

Det har du en poäng i, Magnus. Adville (diskussion) 2 januari 2015 kl. 10.52 (CET)

Fast, då ligger väl snarare problemet i själva verktyget. Om det inte är tillförlitligt (+- 10-20%?), menar jag isf att funktionen ska tas bort eller förtydligas. Innebär "-- has been viewed --", att sidan har "besökts" x-antal ggr eller vad? Ymer (diskussion) 2 januari 2015 kl. 17.10 (CET)

Det är ett extern verktyg, inget inbyggt i programvaran. Den räknare som fanns i MediaWiki har tagits bort då den ansetts "flawed". Möjligheten att manipulera statistiken är betydande och det är svårt (läs omöjligt) att göra något åt. -- Innocent bystander (diskussion) 2 januari 2015 kl. 17.20 (CET)

Tja, då faller väl frågan med det. Trist, men tack för klargöranden. Ymer (diskussion) 2 januari 2015 kl. 17.22 (CET)

Politisering av wikiartiklar och POVpushing

Jag läste och jämförde Ingvar Kamprad och Sven Wollters artiklar samt diskussionssidor. I Kamprads artikel fanns det ett stycke om det nazistiska engagemang han hade under 2a världskriget, samt väldigt lite diskussion runt om relevansen av detta. I Wollters artikel fanns inget stycke om det kommunisiska engagemang han har i dagsläget, det fanns väldigt mycket diskussion runt om irrelevansen av detta.

Vore det inte idé att ha någon slags konsekvent standard för hur artiklar om personer, där politik inte är deras huvudgärning, borde utformas snarare än använda dubbla måttstockar?

64.233.173.188 2 januari 2015 kl. 08.59 (CET) /C

Svenskspråkiga Wikipedia har 2575 aktiva användare, lägg till det ett gäng oinloggade. Var och en redigerar av oss redigerar mer eller mindre ovetande av varandra. Vissa är intresserade av teater och film och redigerar i artikeln om Wollter. Andra redigerar runt personer inom näringslivet, och kanske råkar på artikeln om Kamprad. Ytterligare finns det sådana som ser en artikel i vald Aftonblaska och skriver om det de hittar i denna. Under sådana omständigheter kommer du inte att få någon standard som alla användare kommer att använda i alla artiklar. Vad som är "lagom" vinklat är sedan dessutom ofta en smaksak. -- Innocent bystander (diskussion) 2 januari 2015 kl. 10.19 (CET)

Att det skulle ha något med POV-pushing kan jag inte se. Kommunistiska partiet skulle säkert önska att det stod mycket mer om Wollters engagemang inom partiet i artikeln. Det står redan i Wollters artikel: Wollter är även politiskt engagerad och är medlem i det vänsterradikala revolutionära Kommunistiska Partiet, tidigare KPML(r). Jag kan tänka mig att man kan utveckla det så länge man använder tillförlitliga källor och håller en neutral ton, men som Wollter inte i första hand är politiker utan skådespelare ser jag att det fortsatt bör vara en bisak. Angående Ingvar Kamprad så är det ju ofta så att någon enstaka händelse eller någon liten aspekt av en persone eller företeelse som intresserat en viss användare ofta fått väldigt utförlig bearbetning medan ingenting sägs om andra detaljer. Det har med wikipedias grundprincip med att var och en skriver om vad de själva är intresserade. Jag tycker nog dock inte att Kamprads artikel är något extremfall. Kamprads engagemang i Nysvenska Rörelsen och SSS har uppmärksammats ganska stort och bör omtalas och beskrivas. Möjligen kan man då tycka att artikeln är tämligen kortfattad kring hur han utvecklade IKEA som ju är det han är mest känd för. Den som känner sig manad får gärna bidra till att utöka avsnittet. --FBQ (diskussion) 2 januari 2015 kl. 12.46 (CET)

Diskussionerna om Wollter-artikeln handlar inte om att det skulle vara irrelevant att nämna hans politiska engagemang. De handlar om att presentationen av det aktuella partiets politik hör hemma i artikeln om partiet och inte i artikeln om skådespelaren samt att det är irrelevant att upp den formulering om Wollter som en aftontabloid haft på sin förstasida. Inte heller artikeln om Kamprad tar upp de aktuella organisationernas politik eller kvällstidningsrubriker. /Annika (diskussion) 2 januari 2015 kl. 13.06 (CET)

Och det är ju rimligt - Nysvenska rörelsen skall beskriva dess politik och Kommunistiska Partiet det partiet, inte artikeln om Kamprad eller Wolter. Inom rimliga gränser kan man ju dock även ha med hur Wolter eller Kamprad agerat i förhållande till partiernas ståndpunkter och hur de gett partierna sitt stöd.FBQ (diskussion) 2 januari 2015 kl. 13.19 (CET)

Harry potta

Då jag inte vill agera demonstrativt och massmalla flera sidor med relkoll så undrar jag om alla grejer som hör till Harry Potter verkligen är relevanta i ett uppslagsverk? Vad gör exempelvis att Peeves och Gabrielle Delacour platsar här? Som krydda har dessa artiklar ibland (jag har läst för få för att skriva "ofta") även ett fluffigt språk och antaganden från den som skrivit. /Hangsna (diskussion) 29 december 2014 kl. 17.10 (CET)

Återkommande tyngre karaktärer som förekommer i mer än en bok är väl en sak (om de egenskaper karaktärerna tillskrivs i artikeln kan källbeläggas med oberoende källor och inte är skribentens egna tolkningar av böckerna), men karaktärer som bara förekommer i en bok föreslår jag att man infogar i artikeln om motsvarande bok och återkommande småkaraktärer och annat kanske kan samsas i artikeln om "universumet". - Tournesol (diskussion) 29 december 2014 kl. 17.15 (CET)

Båda exemplen borde väl vara möjliga att infoga i till exempel Magiska varelser i Harry Potter. Ingen av de två artiklarna som nämnts har en egen artikel på en-wiki.Magnus242 (diskussion) 29 december 2014 kl. 17.26 (CET)

Jag tycker det är rimlig en gränsdragning som Tournesol ger uttryck för, men det är definitivt inte lätt att veta i förhand om en åtgärd kommer få stöd av gemenskapen. Se t.ex. Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Växter i Harry Potter, där utfallet blev ett behållande.Obelix (diskussion) 29 december 2014 kl. 17.28 (CET)

Kör igång så sakteliga med infogningar och rens av ej relevant detaljinfo så visar det sig förmodligen när vi hittat en lagom nivå. --MagnusA 29 december 2014 kl. 17.37 (CET)

Det har förekommit hetsjakter på Harry Potter förr och jag vill inte se det igen. Hade vi bara varit lite mer för källor då hade vi förmodligen sluppit det. Fram till sent 2008-tidigt 2009 någonting var det snarare det vanligaste att artiklar skrevs helt utan källor eller ens externa länkar. J 1982 (diskussion) 29 december 2014 kl. 17.56 (CET)

J 1982, försök gärna argumentera med stöd i riktlinjer istället för med hänvisning till hur du personligen skulle vilja att Wikipedia fungerade eller till att efterlevandet av riktlinjerna var ännu sämre förr. - Tournesol (diskussion) 29 december 2014 kl. 18.55 (CET)

Om det har varit en sffr-omröstning är detta väl ändå en ickefråga om dylika artiklar ska finnas eller inte. Men för att ändå vara konstruktiv så handlar ju "relevans" aldrig om vad för info som får finnas utan om vad som ska vara en egen artikel. Men om någon känner för att rensa från fluff så är ju det helt okontroversiellt. Blir det sedan så lite kvar att artiklarna ändå kan passa bättre i andra artiklar så är ju också det relativt okontroversiellt att då infoga dem där. - Averater (diskussion) 29 december 2014 kl. 23.59 (CET)

"Problemet" är väl att de som gillar sånt inte tycker att artiklarna ska bort. Samtidigt är de som inte är insatta och tycker att det inte platsar i ett uppslagsverk inte lämpade att göra något åt det och vill nog därför inte heller göra något åt det. Kvar blir då dessa fluffiga och subjektiva artiklar om fiktiva saker. Om jag (som inte är insatt i ämnet men tycker många av artiklarna är trams) skulle agera enligt redigeringskommentaren här så skulle jag mycket möjligt få svårt att klara ett omval som administratör...

Tournesol har föredömligt rensat i de två exempel jag nämnde men kvar blir knappt något och fortfarande finns inga källor. Det är alltså IMHO knappt en förbättring av artikeln, bara ett "minimerande av skadan". /Hangsna (diskussion) 30 december 2014 kl. 19.26 (CET)

Jag har aldrig gillat Harry Potter, men jag står upp för artiklarna. Precis som allt annat skall de utökas, skrivas om och förbättras, inte raderas. "Subjektivt" och "trams" handlar naturligtvis om hur artikeln är skriven, inte vilket ämne det är. J 1982 (diskussion) 1 januari 2015 kl. 11.44 (CET)

På vilket sätt står du upp för artiklarna givet Wikipedias riktlinjer? Det känns som om du står upp för vad du skulle vilja att Wikipedia skulle ha som ambition att vara mer än något annat. - Tournesol (diskussion) 1 januari 2015 kl. 12.19 (CET)

Jag stöder MagnusA:s linje. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2015 kl. 18.01 (CET)

Borgmästare i Linköping

Hej! Jag har börjat att ordna upp borgmästare i Linköping och skriva artiklar om dem. Jag undrar om det finns någon lämplig mall man kan använda för de under 1400-talet fram till 1700-talet? Marcus.linneberg (diskussion) 3 januari 2015 kl. 14.55 (CET)

Vilken sorts mall letar du efter? Gäller det faktaruta fungerar väl {{Infobox politiker}}? Gäller det navigationsruta kan väl något baserat på {{Navbox}} funka? Här har du liknande navigationsrutor att jämföra med.--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2015 kl. 17.47 (CET)

Nytt med dubbla redigeringsknappar vid artikelhuvud?

Jag har observerat att det plötsligt (?) har dykt upp extraknappar med "Redigera" och "Redigera wikitext" alldeles intill artiklarnas huvudrubrik högst upp, trots att det ju finns samma knappar på vanliga platsen snett upp till höger om rubriken. Jag har inte lagt märke till dem tidigare, så jag undrar om det verkligen ska vara så? Andra språkversioner har dem inte och de känns ganska överflödiga och distraherande intill rubriken. Kanske har jag missat någon information om detta?--Bemland (diskussion) 31 december 2014 kl. 03.49 (CET)

Precis som andra redigera-knappar vid rubriker används denna för att redigera avsnitt, det vill säga ingressen. Definiendum (?) 31 december 2014 kl. 06.50 (CET)

Och funktionen kan alla inloggade själva välja om de vill ha genom att gå till Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets, avsnittet "Redigeringsfinesser" och sen "Visa [redigera]-länk för att redigera ingressen." (Så har det tidigare varit, skillnaden nu är att det är påslaget som standard och man får klicka ur om man inte vill ha det, tidigare var det tvärt om.) /Hangsna (diskussion) 31 december 2014 kl. 09.11 (CET)

Jag tycker också det blev förvirrande så jag slog av det. Är detta numera standard över alla språkversioner eller bara här? Om det bara är här, så slå av det standardbeteendet igen. Generellt tycker jag att "finesser" är extra funktionalitet man kan slå på om man vill ha den, inte en radda knappar för att slå av extra funktionalitet. --MagnusA 31 december 2014 kl. 10.16 (CET)

Eftersom de flesta läsare inte (eller någon enstaka gång) redigerar artiklar tycker jag det stör läsupplevelsen med dessa extra redigeringsverktyg, som ju mest är till för de ofta återkommande skribenterna. Några skribenter var nyligen – angående frågan om att under kort tid lägga in någon diskret enkätundersökning vid sidhuvudet – väldigt bestämda med att man bör störa läsarna så litet som möjligt. Då tycker jag att det här stör helhetsintrycket betydligt mer (för att inte tala om alla redigeringsmallar av olika slag i var och varannan artikel), så jag tycker också det vore bättre att ha det som tidigare, att den som önskar lätt själv kan lägga in dessa extrafinesser, bara man lätt vet att och var de finns att hämta.--Bemland (diskussion) 2 januari 2015 kl. 01.49 (CET)

Den här ändringen kändes faktiskt rätt välkommen,för mig som skribent. Det har ibland varit riktigt irriterande att inte kunna ändra ett par ord i ingressen utan att behöva lyfta in hela artikeln i redigeringsläge, bara därför att ingressen saknade rubrik och därför också saknade skapandet av avsnittsredigeringsmöjligheter.

Snarast kändes nyordningen mest som en lusfix - när jag väl hade fattat vad den gick ut på.

Vad gäller "de flesta läsare", så läser de wikipedia oinloggade. Man kan diskutera om det alltför mycket "stör läsupplevelsen" för oinloggade genom att visa redigeringsmöjligheter vid varje avsnitt; detta skall vägas mot att vi (eller åtminstone många av oss) gärna vill uppmuntra även oinloggade att exempelvis omedelbart rätta tryckfel de råkar se. Detta påverkar dock knappast hur vi väljer att göra för de inloggade. Ingenting säger väl att vi behöver ha samma lösningar för båda grupperna. Jörgen B (diskussion) 4 januari 2015 kl. 16.37 (CET)

Går det att flytta fotnoter med hjälp av en robot?

Ibland stöter man på artiklar där fotnoterna konsekvent placerats före, istället för efter, punkterna som avslutar meningarna som ska källbeläggas. Att korrigera detta manuellt kan i omfattande artiklar bli ett ganska tidskrävande arbete. Finns det möjlighet att göra sådana ändringar på automatisk väg med hjälp av en robot? Bredman (diskussion) 1 januari 2015 kl. 12.52 (CET)

Jag har haft samma tanke. Även det störande "...mening. ref ." (alltså ny punkt efter referensen efter meningen.

Kan det däremot finnas fall där referensen stöder ett visst avslutande ord i meningen men inte hela meningen, bör i så fall referensen vara direkt efter ordet och därmed före punkten? Jämför ref mitt i en mening. Eller är det överkurs att göra så? /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 14.12 (CET)

Ja, precis ett sådant fall stötte jag på igår. Jag försökte mig på den här redigeringen till

Gruppen har bland annat varit förband åt Alter Bridge^[1], Halestorm^[2] och Amaranthe^[3].

men den ändrades efter en stund så här, alltså till

Gruppen har bland annat varit förband åt Alter Bridge,^[1] Halestorm^[2] och Amaranthe.^[3]

Som nybörjare hade jag anledning att fundera över detta för en tid sedan. I exemplet ovan, är det helt fel att skriva: ... åt Alter Bridge, Halestorm och Amaranthe.^[1][2][3] ...? Castorp (diskussion) 1 januari 2015 kl. 14.47 (CET)

Nej, det är inte helt fel. Vad som är bäst är dock inte lika lätt att svara på. Inom vetenskapliga texter finns flera olika sätt att ange noter på och de skiljer sig en del. Så det är långt ifrån alltid helt självklart var det är bäst att sätta en not. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 15.14 (CET)

Jag tycker inte heller att något av alternativen är "fel" även om jag själv av rent estetiska skäl hade föredragit version nr 2, det vill säga den med en fotnot efter punkten och två inne i meningen. Men kanske är det ingen katastrof om en robotkörning skulle omvandla några fotnoter placerade innan punkten (version 1) till efter punkten (version 2), även om det inte var exakt så som användaren som skrev källhänvisningen hade tänkt sig? Bredman (diskussion) 1 januari 2015 kl. 18.45 (CET)

Så att göra en flytt helt utan manuell kontroll, av någon som dessutom vet hur det ska vara, tror jag är svårt.

--Larske (diskussion) 1 januari 2015 kl. 14.35 (CET)

Troligen är det så. Dock Text.<ref>*</ref>. -> Text.<ref>*</ref> (alltså plocka bort punkt efter referens om det finns före) torde vara okontroversiellt. Jag lyckas dock inte söka upp dessa fall med vår sökmotor så jag vet inte hur omfattande det är. /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 17.23 (CET)

Sökmotorn ger 7 856 träffar på det här uttrycket: insource:/\.\<ref\>.*?\<\/ref\>\./. --Larske (diskussion) 1 januari 2015 kl. 17.56 (CET)

Jag håller med, Hangsna. Jag kommer inte på någon situation där det skulle bli fel att plocka bort en sådan "extrapunkt" efter fotnoten. Att eliminera närmare 8 000 sådana fall vore en klar förbättring. Bredman (diskussion) 1 januari 2015 kl. 18.55 (CET)

Instämmer med ovanstående. Och när en bot ändå är tillkallad… Det är förvånansvärt vanligt med mellanslag före fotnoten eller mellan fotnoter. Det har ingen funktion, vad jag kan se, och borde vara lätt att ta bort via bot.--Paracel63 (diskussion) 1 januari 2015 kl. 19.25 (CET)

Ta det helst litet lugnt med det där!

I exemplet med Alter Bridge, Halestorm och Amaranthe är det enligt min ringa åsikt fullständigt felaktigt att placera enbart den sista fotnoten efter punkten; det är att tala om för läsaren att det finns en principiell skillnad, där de båda första noterna bara täcker det de står i anslutning till, medan den sista noten täcker hela meningen. Skulle jag upptäcka en sådan direkt felaktig notplacering, så skulle jag flytta not 3 till före punkten.

Det är möjligt, men något missvisande, att placera alla tre noterna efter punkten; gör man det, så säger man att vi här har tre källor till påståendena i hela meningen, utan någon koppling till vilka som kommer in var.

I sådana sammanhang där man ofta använder källhänvisningar, som i vetenskaplig litteratur, strävar man oftast efter att placera noterna så nära det de skall täcka som det är rimligt att göra, eftersom det är detta som ger läsaren bäst information. Jag råkar just nu sitta med ett artikelutkast (som närmast torde behandla matematiska tillämpningar i ekonomiska modeller) framför mig, och den första meningen jag får syn på lyder så här:

We should mention that, while several authors experiment their algorithms on undisclosed or randomily generated data, a selection of the cited papers [1,10,14,26,29,32,33] report results obtained on the five real-world data sets introduced in [8] that have been made available by Beasley in his OR-Library [2].

Jag misstänker starkt att författarna kommer att ändra en del i formuleringar i den slutliga artikeln; men de skulle knappast komma på idén att lägga den sista referensen [2] efter punkten.

Detta är inte exakt detsamma som fotnoter; de är ovanligare i vetenskapliga texter. Jag kan dock inte se någon egentlig orsak att tillämpa andra principer för fotnoter än för källhänvisningar - och för övrigt är det inte så sällan som en "fotnot" i en wikipediatext bara består av en ren källhänvisning. Ovanan att lägga alla fotnoter efter slutet av en mening är ofta störande, och ibland direkt destruktiv för artikelinnehållet. (Jag tror att den egentligen sammanhänger med en motvilja mot hela systemet med källbeläggning via noter; ovana läsare skulle ju kunna uppfatta dem som störande. Jag har ibland sett översättningar till svenska av vetenskapligt inriktade böcker, där de svenska utgivarna helt sonika har strukit hela källapparaten, och i ett förord eller efterord helt enkelt hänvisar den intresserade läsaren till den oöversatta originalutgåvan. Sådana böcker köper jag normalt inte.) Jörgen B (diskussion) 4 januari 2015 kl. 16.20 (CET)

Happy Public Domain Day!

Logo Public Domain Day

Feel free to translate this message in your language!

On January 1 we celebrate Public Domain Day as many works of authors who died 70+ years ago now enter the public domain and can be used freely. Let us be aware: copyright is temporary. It only lasts during the authors lifetime and 70 years afterwards (in most countries). During those years it is limiting Wikipedia and her sister projects in showing works of art, literature, public art and buildings in countries without freedom of panorama, and more in the articles. But now a new batch is freed from copyrights!

An overview of images and texts that are restored or added to the Wikimedia Commons, are collected on: this page. Many of these files still need a place in articles. You can help! You can also help by uploading new files of subjects that are freed of copyrights. You can also help by tagging all requests for deletion pages with the category when the file can be restored, which will be/was deleted. As I follow the log of restored files this week, more images and texts will follow. If still files or texts are missing in the list, let me know or add them yourselves.

A very happy Public Domain Day! Romaine (diskussion) 1 januari 2015 kl. 19.18 (CET)

• Some of the freed files:

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

Härligt med fler bilder! <egna tankar>Som vanligt finner jag det ironiskt att någon skriver "Let us be aware: copyright is temporary." samtidigt som ENWP och andra projekt laddar upp bilder under fair use bara för att det inte är möjligt att ha en fri bild. Det är det ju visst, det är bara att man får vänta lite först!</egna tankar> /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 20.56 (CET)

Jo, det är ju det att man kan bli lite gråhårig innan upphovsrätten går ut. Mycket av Wilhelm Meyers grafik som blev fri vid årsskiftet skapades på 1860-talet (nu har väl en del redan tidigare funnits på commons fast det egentligen inte varit tillåtet). Konståret 1944 innehåller en hel del under året avlidna konstnärer vars verk nu är fria, där finns ju många stora namn som Edward Munch, Piet Mondrian, Vasilij Kandinskij med flera för den som känner sig hågad.--FBQ (diskussion) 2 januari 2015 kl. 12.04 (CET)

Vi har tilläggskomplikationen att bilderna också måste vara fria i USA, där 70-årsregeln inte har någon särskilt stor betydelse ännu. För att bilderna som nu blir fria på den här sidan pölen skall kunna laddas upp till Commons måste de normalt vara publicerade före 1923 (många nyare bilder är fria av andra anledningar, men för dem är detta nyår irrelevant). Bilder publicerade 1923 blir fria i USA 2018, varefter vi får motsvarande effekt av nyår i USA som vi nu har i Europa. --LPfi (diskussion) 2 januari 2015 kl. 17.06 (CET)

Se även [1]. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 2 januari 2015 kl. 18.32 (CET)

Vad gäller bilder från före 1923 i USA efter 2018: Det är inte alls så säkert att de då kommer att vara fria. Starka grupper i USA (inte minst disneykonglomeratet) har arbetat och arbetar envetet för att successivt förlänga upphovsrättsskyddstiden; och år 2018 kan tiden mycket väl ha förlängts ytterligare.

Att upphovsrättsskyddet inte skulle vara evigt är en sanning med modifikation. Tanken utgår ifrån att man vid varje tillfälle betraktar en fix tidsgräns. Om i stället tidsgränsen fortsätter att successivt förskjutas uppåt, säg med 10 år varje decennium, så blir ju effekten precis motsatsen: Ett evigt upphovsrättsligt skydd.

Är det någon som känner till något som talar för att trenden mot längre och längre upphovsrättsskyddstider har brutits? Jörgen B (diskussion) 5 januari 2015 kl. 14.42 (CET)

Den huvudsakliga förändringen är att Internet nu är etablerat på riktigt. De två viktigaste resultaten är dels att vi nu tydligt ser fördelarna med att tillgängliggöra upphovsrättsfritt material, dels att det blir lättare att organisera ett motstånd. När skyddet förlängdes från 50 till 70 år pma i EU (1993) och USA (1998) fanns i stort sett ingen som hade något intresse av att stoppa det. Nu har bland annat Google och Wikipedia ett intresse av att skyddet inte förlängs, liksom ABM-sektorn som nu är väl insatt med problem kopplade till digitalisering och tillgängliggörande.

Med detta inte sagt att en förlängning är omöjlig. EU håller på med en omfattande reform av upphovsrätten som jag inte har tillräcklig koll på, den kan mycket väl slå helt fel. Ett tidigare försök att öka tillgängligheten av föräldralösa verk inom EU ledde ingenstans. Upphovsrättslobbyn älskar att föra fram dyra och för dem mycket lukrativa lösningar som avtalslicenser, vilket en del lagstiftare verkar nappa på. Vissa verkar tro att man ska kunna återskapa det motstånd som fällde SOPA/PIPA, men jag ställer mig tveksam till om det är möjligt. Väsk ✎ 5 januari 2015 kl. 16.15 (CET)

Födelsedatum för svenska orienterare

Jag har lagt märke till att flera svenska orienterare saknar födelsedatum. Jag har åtgärdat tre som jag vet var de bor, men resten kanske någon som är insatt kan åtgärda – eller om nån känner nån som kan? :) Vivo (diskussion) 3 januari 2015 kl. 14.30 (CET)

Känns inte nödvändigt. Riktlinjerna säger att datum endast ska skrivas för berömda personer där datumen redan är vitt spridda. (se Wikipedia:Artiklar om nu levande personer#Födelsedatum) AlphaZeta (diskussion) 3 januari 2015 kl. 15.33 (CET)

Den skrivningen har jag uppfattat som "berömd"="relevant för egen artikel" och "marginellt känd"="endast relevant för att nämnas i någon annans artikel". Edaen (diskussion) 3 januari 2015 kl. 15.53 (CET)

Om man måste efterforska datumen genom att veta var de bor så kan man knappast kalla uppgifterna vitt spridda. Men om det allmänt anses att det bör tas med så får vi väl ändra riktlinjerna. AlphaZeta (diskussion) 3 januari 2015 kl. 16.14 (CET)

Här är en länk till en lista på de, just nu 31, artiklar som tillhör både Kategori:Svenska orienterare (126) och Kategori:Födelseår saknas (1 100). --Larske (diskussion) 3 januari 2015 kl. 16.22 (CET)

Vad bra att Catscan är uppe igen. Jag tänkte att nån som kan mycket om orientering kanske vet var det går att hitta någon form av register eller liknande. Vivo (diskussion) 3 januari 2015 kl. 16.26 (CET)

Det skrevs mycket i ämnet födelsedatum för ett år sedan: [2]. Men i praktiken tror jag att vi inte skiljer på "berömda" och "icke-berömda" personer, så länge de anses vara viktiga nog att förtjäna egen artikel. Ska vi trycka hårdare på att faktiskt skilja på "berömdheter" och andra, och var ska vi då dra gränsen så att alla blir nöjda?

Annars tror jag att "Om man måste efterforska datumen genom att veta var de bor så kan man knappast kalla uppgifterna vitt spridda" kan vara en bra avgränsning. Det förtydligandet borde i så fall läggas in på lämplig plats i alla dessa personfaktamallar – jag har ännu inte sett det nämnas där någonstans. Och i nästan alla personfaktamallar specificeras ålder med hjälp av {{Ålder}} eller {{Död datum och ålder}}. Ingen av de mallarna fungerar om man utelämnar månad eller datum. Så för att vår befintliga riktlinje ska kunna gälla (enligt förslag från AlphaZeta) måste nog de mallarna byggas om. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2015 kl. 17.40 (CET)

För hur många människor är egentligen födelsedatum (än mindre födelseort) "vitt spridda"? Jag kan inte se att några mer än vissa amerikanska filmstjärnor eller musikstjärnor tillhör den gruppen på grund av några ivriga fans (eller journalister) som lyckats leta fram dessa och publicerat på vissa sidor. Inte ens politiker/ministrar, idrottspersoner, höga chefer etc har sådana uppgifter offentliga (utöver möjligen födelseår), så de allra flesta kräver efterforskning. Förr fanns det ju biografiska lexika som Vem är det? o dyl där sådant publicerades. Så skulle vi gå efter de reglerna skulle vi egentligen inte ha födelsedata på många (ofta inte ens på våra regeringar), alltså tycker jag inte de reglerna kan vara särskilt relevanta.--Bemland (diskussion) 3 januari 2015 kl. 18.35 (CET)

Eller så är det uppgifter som det inte ens går att hitta källor för utanför rena register som inte är särskilt relevanta. (Jag är helt undrande inför all denna datumfetischism. Jag har svårt att tänka mig något mer triviaartat att veta om en människa än om det var 21 mars eller 5 maj personen föddes på).

andejons (diskussion) 3 januari 2015 kl. 21.40 (CET)

Vilket år personer är födda är åtminstone ganska viktigt, särskilt om någon vill korsköra med något annat. Sen vore det ju bra om kategori:möjligen levande personer blev lite mindre. Det åstadkoms inte med födelsedata ensamt, men kan vara en hjälp att ta reda på hur det ligger till. Vivo (diskussion) 3 januari 2015 kl. 23.48 (CET)

För att kunna komplettera med dödsdatum efter hand är det angeläget att fullständiga namn o födelsedatum finns i artiklarna. I de fall som uppkommer där biograferad lider kan det dock vara bra att tillämpa enbart år o tilltalsnamn. / Pontuz (diskussion) 4 januari 2015 kl. 00.19 (CET)

Är dödsdatum mer angeläget då? -- Innocent bystander (diskussion) 5 januari 2015 kl. 16.25 (CET)

Wikiversity

Är det någon här som vill bolla idéer med mig om hur vi kan bygga om Wikiversity? Hockew (diskussion) 11 december 2014 kl. 00.08 (CET)

Bra initiativ! Jag föreslår att du kollar på andra – främst större – språkversioner av Wikiversity. Därifrån kan en nog få en del idéer. Definiendum (?) 11 december 2014 kl. 07.51 (CET)

@Adville har titta på det, föreslår du tar kontakt med honom.Yger (diskussion) 11 december 2014 kl. 11.10 (CET)

Tackar! Ska kolla på andra språkversioner. Bra förslag! Ska höra med Adville om han har lust att va med och tänka. Hockew (diskussion) 11 december 2014 kl. 13.42 (CET)

Vi har startat Wikipedia:Projekt Wikiversity för att börja spåna. Hoppas vi kan bli några stycken som hjälps åt och utvecklar projektet. Wikiversity är värd mer omtanke :-) Hockew (diskussion) 12 december 2014 kl. 22.42 (CET)

Det här är verkligen ett bra initiativ! Vid en wikiträff i oktober med @Idunius, @Elderstig, @Gunnel Thydell och mig själv började vi skapa den här sidan med önskemål kring Wikiversity som kanske kan komma till användning. Vi hade en hel del fokus på gymnasieskolan men även tekniska frågor och idéer om hur Wikiversity kan användarförbättras för alla olika utbildningssammanhang. --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 15 december 2014 kl. 11.55 (CET)

Strålande! Länkar naturligtvis till listan. Där finns flera saker vi kan diskutera och tänka på :-) Hockew (diskussion) 15 december 2014 kl. 20.33 (CET)

Jag har byggt en sektion på Wikiskola för att flippa om derivator i Ma4 och som vanligt bäddat in filmer från Youtube. Men denna gång har jag i de flesta fallen hittat lämpliga filmer som har CC-licensen. Inom matteundervisning på gymnasiet finns numera ett stort antal filmer för varje moment att välja mellan. Jag föreslår att vi försöker få till stånd inbäddning av Youtubematerial åtminstone som ett försök. Det är dels ett sätt att skapa sidor med lockande innehåll och därmed större användbarhet. Men det är också ett sätt att uppmärksamma de lärare som publicerar sig på Youtube med CC-licens. I förlängningen kan vi säkert locka filmskapare att lägga upp sina filmer på Commons. För att åstadkomma allt detta behöver vi ett positivt exempel. --Elderstig (diskussion) 15 december 2014 kl. 23.23 (CET)

Jag vet att vi pratade om det sist vi sågs. Visst hade det varit praktiskt att bädda in videoklipp från YouTube, men jag tror tyvärr att ganska många är emot det. Det handlar om att de vill hålla allt material inom Wikimedia-familjen så man har kontroll över innehållet och vet att det är schyssta licenser. Men eftersom filmerna du använder är CC-märkta (Typ CC BY-SA?) går de ju att ladda upp på Commons och använda :-) Det är lite meckigt, men det går. Ska bli spännande att höra vad andra i gemenskapen tycker om dit förslag. Men jag tycker det skulle va kul och testa inbäddning av CC-BY-SA klipp från Youtube till svenska Wikiversity. Kanske skulle det skapa mer innehåll och aktivitet! Som ett försök :-) Hockew (diskussion) 16 december 2014 kl. 08.16 (CET)

Jag är lite kluven till inbäddning. Som lärare och aktiv på Wikibooks skulle det vara smidigt men samtidigt är det ju ännu bättre om filmerna hade varit fria. Inom undervisning är det dock inte alltid ett alternativ då man bland annat diskuterar aktuella händelser och andra saker som sällan är fria att dela hur som helst. Än så länge har jag löst det genom att använda externa länkar vilket har både för och nackdelar. - Averater (diskussion) 16 december 2014 kl. 09.05 (CET)

En fördel med att lägga fria filmer inom ett wikimediaprojekt är att de är reklamfria. Jag har rätt liten erfarenhet av Youtube; men det verkade inte väldigt reklamfritt.

En nackdel kan vara att filmer kan ta väldigt stor plats. Har vi ( = Wikimedia foundation som helhet) alls resurser för att öppna en "filmwiki" med samma fria access och möjlighet att ladda upp egenproducerat material som vi har för texter och stillbilder? Jörgen B (diskussion) 16 december 2014 kl. 21.07 (CET)

Med tanke på hur lite plats befintligt material tar, så är jag inte orolig för just den biten. -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 21.17 (CET)

Vad menar du med "filmwiki" JoergenB? Wikimedia Commons är mediadatabasen för Wikimedias olika projekt och tar emot filmer redan idag. När jag har pratat med anställda på Wikimedia Foundation är det enda de verkar vara oroliga angående film att det är svårt att ladda upp och att det därför finns alldeles för lite film på Commons. Någon platsbrist har jag aldrig hört någon nämna. (Indirekt begränsas det dock genom att man inte enkelt kan ladda upp filer större än en GB). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 december 2014 kl. 21.38 (CET)

Där ser man. Jag trodde att de filmer som finns på Commons handlade om smärre animationer; men det verkar alltså att vara fritt fram att ladda upp CC-licensierat material där, om jag förstår dig rätt, Ainali.

Jag är möjligen litet för okunnig om tekniken för att kunna bedöma det här riktigt. Kan någon berätta hur stor en inspelning av ett lektionspass (säg 45 minuter) blir som fil? Jörgen B (diskussion) 16 december 2014 kl. 21.49 (CET)

Ja du har förstått mig rätt. Se exempelvis hur WMF själva laddar upp mängder med längre filmer.

Svaret är (som så ofta): det beror på. (I detta fall mest beroende på vilken upplösning du har och hur hårt du komprimerar filen. Det kan handla om allt mellan några megabyte till några gigabyte.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 december 2014 kl. 23.07 (CET)

Wikiversity och wikibooks

Jag kikade runt litet i båda projekten, och tycker att gränsdragningen verkar oklar. Kurser kan ju ibland kopplas till läroböcker. Spontant tycker jag nog ändå att det skulle vara naturligare att placera hela b:Språkkurser i wikiversity, eftersom de däri ingående "böckerna" mest verkar att vara lektionssamlingar. Böcker som mer är underämnesindelade tycker jag däremot platsar bäst i wikibooks, även om de används som läroböcker.

Skillnaden för exempelvis grammatik är om man tar upp litet olika bitar lektion för lektion, och helt pedagogiskt ofta återkommer till sådant man redan har behandlat ytligt tidigare, men varje gång med litet mer djup (lektionsupplägg), eller till exempel behandlar formlära och satslära för sig, och i formläran systematiskt går igenom ordklass för ordklass, och därför skriver det mesta som handlar om adjektivformer på ett bestämt ställe (underämnesupplägg). De här språkkurserna verkar vara av det första slaget, vilket jag alltså egentligen tycker lämpar sig bättre för wikiversity.

Är det någon som har någon trevlig referens till ställen där skillnaden mellan kurser i wikibooks och kurser i wikiversity diskuteras och klargörs - för de svenska projekten, eller mer generellt?

Hur man än löser detta, så borde man nog försöka korslänka mer mellan dessa två projekt. Jörgen B (diskussion) 16 december 2014 kl. 21.28 (CET)

Även Wikisource innehåller ibland material som gränsar till Wikibooks. Skillnaden är att det då inte är skapat av användare, utan är redan publicerat material. -- Innocent bystander (diskussion) 17 december 2014 kl. 08.51 (CET)

Jag anser att det är bra som det är med olika projekt. I många fall finns det en tydlig distinktion mellan projekten, även om de ibland kan gränsa till varandra. Wikibooks är avsett för instruktioner, handböcker och läroböcker, medan Wikiversity är avsett för kurser och e-lärande. Definiendum (?) 19 december 2014 kl. 08.23 (CET)

@Definiendum:, betyder det att du tycker att trädet b:Språkkurser borde flyttas till wikiversity? Jörgen B (diskussion) 20 december 2014 kl. 17.45 (CET)

Hur har andra språkversioner valt att göra i detta fall? Definiendum (?) 21 december 2014 kl. 13.46 (CET)

Jag har tittat runt litet, och det verkar att vara litet blandat. På franska wikibooks hittade jag något som såg ut som möjlighet att skriva upp sig på en klasslista (som på de svenska "lektionerna" i wikibooks), men det hittade jag inte i de andra språkversioner jag kikade på. Engelskan hade "lektioner", men de verkade mer vara avsedda för "självstudier", och inte kopplade till lektionsgrupper, som de svenska.

Sammantaget tycker jag nog att situationen verkade oklar där jag tittade, också. Någon får gärna se om det går att urskilja något mönster jag inte såg. Vidare undrar jag alltså om det finns policydokument av något slag någonstans som gör ett försök att klargöra rågången mellan exempelvis engelska wikibooks och engelska wikiversity. @Hannibal:, har du något förslag på var man kunde leta eller vem man kunde fråga?

Den första lektionen i holländska såg ut att vara översatt från motsvarande engelska lektion; vilket nog kan förklara varför den börjar med att tala om att man i holländska (precis som i svenska) kan bilda långa sammansatta ord, och att man (precis som i svenska) har olika ordföljd i olika situationer. Båda sakerna kan förstås vara förvirrande för engelskspråkiga läsare... Det hade för sveskspråkiga möjligen varit vettigare att tala om att det finns stora likheter, men att holländskan också har en del drag främmande för de flesta som bara kan svenska, som verbböjning efter person och numerus. Jörgen B (diskussion) 4 januari 2015 kl. 14.27 (CET)

Jag har ingen koll, mer än att den som startade Wikiversity heter Cormac Lawler. Kanske kan han hjälpa till.//Hannibal (diskussion) 4 januari 2015 kl. 14.44 (CET)

Tack för tipset!

Jag letade vidare ifrån den länken, och lyckades till sist åtminstone hitta litet om historiken. Wikiversity startade tydligen inom Wikibooks; föreslogs där för radering; föreslogs på meta som ett eget projekt. Förslaget antogs av 2/3 av samfälligheten, men förkastades av styrelsen, som krävde revision av ett par punkter; ett modifierat förslag antogs sedan av båda parter.

Det ursprungliga förslaget innehöll möjligen litet tydligare förslag om rågången visavi wikibooks.

Jag är rätt osäker på hur mycket som nu är relevant av de gamla diskussionerna (och vet inte alls vad "wikibooksfolket" tyckte); men det verkar som om dels wikiversity var mer inriktat på dels ren "forskning" (vilket aldrig definierades nöjaktigt), och dels på på "lärande genom forskning", än wikibooks. Vidare verkade man att anse att vissa saker var förbehållna det ena eller andra projektet; läroböcker skulle bara finnas på wikibooks, men övriga läromedel bara på wikiversity; och grupper av deltagare som under en viss tid följer en viss kurs bara på wikiversity.

Detta är alltså min osäkra tolkning, baserat på det lilla jag fått fram. Jag kan lätt ha missuppfattat intentionerna - eller uppfattat em rätt, men feluppfattat dem som projektsamsyn.

Det fanns också önskemål om korslänkning, och detta verkar faktiskt att praktiseras (i begränsad omfattning) på en-b och en-v. en-b-läroböcker hänvisar ibland till motsvarande kurser på en-v. Tanken är att en-v-kurserna också skall kunna hänvisa till en-b-läroböcker som kurslitteratur; jag vet dock inte hur mycket detta görs i praktiken.

Om detta är riktiga tolkningar - och om vi tycker att dessa idéer skall styra uppdelningen hos oss - så borde wikibooksläroböcker ligga kvar på sv-b, men inte kallas "kurser" utan snarare just "läroböcker"; och de borde hänvisa till sv-v-kurser (om flera vill "plugga tillsammans"), eller som alternativ ange individuella självstudier.

Exempel på språkkursmaterial på sv-v skulle då kunna inkludera ljudfiler. Exempel på kursaktiviteter skulle kunna inkludera kursfora, och "språkcaféer". ("Språkcaféer" har jag nyligen fått lära mig av en student är sammankomster för stockholmsstudenter, där de under en timme bara skall använda ett bestämt språk. Dit kommer då både sådana som vill lära sig eller öva språket, och exempelvis utbytesstudenter som har respektive språk som förstaspråk. Om vi skulle vilja fixa något liknande (virtuellt) på wikiversity, så skulle vi också kunna annonsera om deltagande på respektive språks wikiversity - och på dess wikipedia.)

Jag har samlat några länkar och kommentarer (rätt ostrukturerat) på v:Användare:JoergenB.

God natt! Jörgen B (diskussion) 6 januari 2015 kl. 05.06 (CET)

Utan att vara någon expert på varken Wikiversity eller Wikibooks skulle jag säga att det här är en rimlig tolkning av det som är tanken med båda. Bra jobbat, JoergenB.//Hannibal (diskussion) 6 januari 2015 kl. 13.02 (CET)

Artikeln publiceras inte

Vad har jag gjort för fel? Har följt anvisningarna men ändå publiceras inte artikeln. Anv: ThomasuperThomasuper (diskussion) 2015 januari 3 kl. 15.25 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du flyttar inte artikeln till artikelrymden utan den ligger kvar i användarrymden.Yger (diskussion) 3 januari 2015 kl. 15.29 (CET)

Din planerade artikel verkar handla om dig själv. Att skriva artiklar om sig själv är inget vi uppmuntrar här på Wikipedia. Här kan du läsa mer i ämnet.--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2015 kl. 17.56 (CET)

Jag har skrivit ett inlägg på Användardiskussion:Thomasuper/sandlåda om att jag tycker en artikels författare är mindre viktigt, det viktiga är innehållets relevans och källbeläggning, övrigt kan alltid justeras av andra. Jag har skrivit det förr, att vi borde vara tacksamma om de som är insatta i ett ämne bidrar med sådant andra inte känt till/tänkt på, så går det sedan lätt att justera vidare det som behövs. Detta handlar inte om någon skrytartikel eller påhittat, vad jag kan uppfatta utan någon inblick i ämnet.--Bemland (diskussion) 3 januari 2015 kl. 19.06 (CET)

Möjligen var det lite svagt med källor just nu i sandlådetexten. Det kanske kan fixas bara fler kan hjälpa till med artikeln när den väl blivit publicerad. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 4 januari 2015 kl. 01.21 (CET)

Paracel63 skriver ju om sig själv i den artikel om honom själv som finns länkad från hans användarsida. Då kan han väl inte gärna ha något emot att andra gör samma sak?!? /NH 4 januari 2015 kl. 22.51 (CET)

@NH: I och för sig har jag inte kollat vad det är för redigeringar Paracel63 har gjort i artikeln om sig själv, men även om han har gjort redigeringar tycker jag nog ändå det är vettigt att avråda nybörjare alternativt mana till stor försiktighet. En erfaren användare som har varit här länge bör, tänker jag, vara så insatt i praxis och hur artiklar skrivs att vederbörande bör kunna klara av mindre redigeringar i en artikeln där intressekonflikt råder än en nybörjare som precis kommit hit men är inte van än vid hur artiklar ska formuleras i uppslagsverket för att det ska vara neutralt, sakligt enligt konstens alla regler. Obelix (diskussion) 5 januari 2015 kl. 11.05 (CET)

Jag har nu tittat på artikelhistoriken; och jag måste nog säga att mitt första intryck är att Paracel63 under en period i början kanske medverkade direkt i artikeln mer än vad jag tycker är lämpligt, åtminstone om dessutom den oinloggade person som skapade artikeln skulle ha varit han själv; men oavsett om man tycker som jag eller inte så gjordes detta för såpass länge sedan att eventuella olämpligheter nu bör vara preskriberade. Jörgen B (diskussion) 5 januari 2015 kl. 15.10 (CET)

Jag erkänner gärna att jag nog putsade lite väl mycket i artikeln om mig (när det begav sig), men det var i syfte att källbelägga uppgifterna som hade lagts in. Den som skapade artikeln var inte jag, men det kan ha varit någon av dem som skrivit i den lilla artikeln om mig på Seriewikin: [3] Den artikeln skapade jag inte heller. Jag deltar gärna i principiella diskussioner om hur man bör hantera wp:IK-reglerna på ett praktiskt sätt som både gynnar uppslagsverket och undviker att väcka ont blod. Jag stöter ofta på frågeställningen i mitt pyssel som Wikipedia-fadder och försöker att ge avvägda råd även där. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 6 januari 2015 kl. 02.58 (CET)

Jag är rädd att Användare:Thomasuper (ja, hans namn lyser nu rött) har blivit bortskrämd från Wikipedia av all uppståndelse kring hans artikelutkast och fråga ovan, och det är han väl dessvärre inte den första att bli. Dessutom har hela hans användarsida också raderats (där artikelutkastet om honom själv låg som presentation) och det känns kanske inte så helt välkomnande..? Sådant gör mig alltid väldigt sorgsen, även om det inte beror på illvilja utan på en sammanlagd reaktion och viss osmidighet i relation till Wikipedias ofta stelbenta regelverk (och tolkningarna av det). Mer av diplomatisk flexibilitet och en gemensamt förbestämd handlings-/kommunikationsplan hade inte skadat i många liknande situationer, särskilt för nyanlända utan så stor erfarenhet av denna ofta komplicerade plats. På tal om regelverket kan vi emellanåt rent allmänt behöva påminna oss om: "Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket." och Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter. Som jag skrivit tidigare, ser jag heller inget som helst fel med att själv på sedvanligt korrekt sätt kunna bidra och redigera i artiklar om sig själv eller närstående intressen, det är väl att betrakta som en mänsklig rättighet och bör ofta välkomnas och verkligen inget att behöva smyga med eller känna skuld över, så länge man inte förvränger innehållet på inkorrekta sätt (som med alla andra redigerare). Vänliga hälsningar--Bemland (diskussion) 6 januari 2015 kl. 03.27 (CET)

Tillfälle för den som vill bidra till att göra det enklare att redigera

Hej,

Jag fick nyligen ett mail om att Wikimedia Foundations Design Research team söker folk som kan tänka sig att svara på lite frågor om redigerinsgmönster för att göra processen lättare. De söker både erfarna och nya wikipedianer. Vad de vill veta är både vad du gör, hur du gör det, vad som är svårt och vad som fungerar bra. Om du vill vara med på ett entimmessamtal via Google Hangout, anmäl intresse här. Där får du fylla i lite om hur stor erfarenhet du har och hur de kan kontakta dig. Anmälan är inte bindande.//Hannibal (diskussion) 6 januari 2015 kl. 02.03 (CET)

Förfrågan om MediaWikinotis

Hej! Som en del av ett examensarbete om användning och uppfattningar om Wikipedia har jag gjort en enkät som riktar sig till läsare och användare av svenskspråkiga Wikipedia. Jag skulle vilja lägga den som sitenotice för att samla tillräckligt antal svar för statistisk säkerställning och eftersom den föreslagna riktlinjen förespråkar konsensus tar jag upp det här. All information samlas anonymt och alla resultat kommer att göras publikt åtkomliga. Insamlingen uppskattas ta 7 dagar, med beredskap för att avbryta insamlingen tidigare vid tillräckligt antal svarande. Så vitt jag har förstått är detta första gången en användarundersökning görs på svenska och jag tänker därför att det även kan vara intressant för gemenskapen att ta del av resultaten. Läs mer om enkäten här, förhandsgranska hur enkäten ser ut inklusive frågor här. MediaWikinotisen har jag tänkt utforma såhär. Icebear Sweden (diskussion) 5 december 2014 kl. 11.35 (CET)

• Hur vällovligt än syftet är skall vi inte besvära våra läsare mer än vad som är absolut nödvändigt.Yger (diskussion) 5 december 2014 kl. 11.46 (CET)
• Men använd gärna anslagstavlan, och det kanske finns någon epostlista? /NH 5 december 2014 kl. 12.01 (CET)

  Då når du inte läsarna! -- Innocent bystander (diskussion) 5 december 2014 kl. 12.38 (CET)

Hur många svar kommer du att behöva? Det är nog ganska många som läser här på Bybrunnen. /ℇsquilo 5 december 2014 kl. 13.35 (CET)

Målet är 2406. Mer info om den siffran finns här. Och som sagt, jag är mest intresserad av uppfattningar hos läsare och inte användare. Icebear Sweden (diskussion) 5 december 2014 kl. 14.41 (CET)

Jag instämmer med NH, och har nu lagt in en notis på anslagstavlan. Även läsare når dit – via deltagarportalen. Definiendum (?) 5 december 2014 kl. 15.51 (CET)

@Definiendum: Jag tog bort den från anslagstavlan då enkäten inte är aktiverad för att samla in svar än (den som kan nås nu är en förhandsvisning så att gemenskapen kan se hur enkäten är utformad). --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 5 december 2014 kl. 16.50 (CET)

Jag kan inte se att denna enkätnotis skulle behöva störa någon läsare, om man placerar den t ex vid sidhuvudet ovanför artikelrubrikerna. Då är det valfritt att svara för den som vill. Det kan ju tänkas att det finns många läsare som brinner för att få chans att dela med sig av åsikter om Wikipedia, och liknande enkäter finns på snart sagt varenda webbplats på Internet numera. Forskning kan väl alltid vara bra att kunna stödja?--Bemland (diskussion) 5 december 2014 kl. 15.53 (CET)

Vill en nå den som använder Wikipedia genom att googla ett ord och klicka på den första länken (majoriteten av läsarna^{[källa saknas]}) är sitenotice nog det enda stället en sådan notis kan ligga på. Alla andra placeringar kräver någon form av kunskap om hur Wikipedia fungerar vilket därmed skulle resultera i en snedfördelning bland svaren. /Lokal_Profil 5 december 2014 kl. 16.53 (CET)

Jag håller med föregående talare i att det är nog ända sättet att nå alla på Wikipedia. Men det jag reflekterar över är att det kommer se mest ut som en vanlig användare undersökning, och därmed se ut som att det är Wikipedia som frågar. Om man nu skulle vilja köra det här bör KTH logotyp vara med och Wikimedia Foundation. --Eriass2 (diskussion) 5 december 2014 kl. 19.55 (CET)

Det är väl inte så ofta Wikipedia gör sådana läsarenkäter? Kanske man skulle passa på att göra en utvidgad gemensam undersökning med ev ytterligare några frågor av intresse?--Bemland (diskussion) 5 december 2014 kl. 20.09 (CET)

Är absolut öppen för förslag om fler frågor som kan vara intressanta för gemenskapen. Det är med en del demografiska frågor i undersökningen, och de är ställda på ungefär samma sätt som i den senaste liknande undersökning som gjordes - Wikipedia Editors Study 2011. Tänker att det kan vara intressant att jämföra resultaten därifrån med denna. En test-version av undersökningen inklusive alla frågor kan ses här.Icebear Sweden (diskussion) 6 december 2014 kl. 00.02 (CET)

Jag tycker det här känns ganska mycket viktigare än alla olika tävlingar och dylikt som nu ploppar upp då och då/Bro 5 december 2014 kl. 23.01 (CET)

Resultatet av undersökningen kan bli användbar för svenska Wikipedia. Om någon vill göra undersökningen utan ersättning så är det bara tacka och ta emot. Det blir win-win. Jag stöder alltså en sitenotice om det. AlphaZeta (diskussion) 6 december 2014 kl. 00.55 (CET)

Även jag stöder. Jag har länge saknat data om användardemografi på svwp. Bra om det blir gjort. Ett villkor är att vi får tillgång till resultatet på lämpligt sätt. Lsj (diskussion) 6 december 2014 kl. 11.07 (CET)

@Lsj: Både rapport och rådata kommer att göras publikt tillgängliga. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 6 december 2014 kl. 11.52 (CET)

 Gillar Lsj (diskussion) 6 december 2014 kl. 12.12 (CET)

Finns någon praxis eller något regelverk när externa verksamheter kan tillåtas få utrymme? Jag ser väl inget problem med denna undersökning (men så har jag helelr inte sett frågorna), men det hade ju kunnat uppstå många tveksamma fall. Är det inte egentligen Wikimedia som ska godkänna sådant här?Klementin (diskussion) 6 december 2014 kl. 11.20 (CET)

Dessutom innehåller notisen beteckningen "vi", vilket i sammanhanget tycks vara missvisande.Klementin (diskussion) 6 december 2014 kl. 11.24 (CET)

@Klementin: Själva frågorna i enkäten har granskats och godkänts av både Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige (som också är en av handledarna i examensarbetet). Men för att sätta upp en sitenotice av detta slag är det praxis att det finns konsensus hos gemenskapen. Angående notisens text kan den absolut omformuleras (men det kanske diskuteras bättre i anslutning till den?). Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 6 december 2014 kl. 11.52 (CET)

I så fall tycker jag att det är OK.Klementin (diskussion) 6 december 2014 kl. 12.29 (CET)

Jag tycker att det är viktigt att få mer siffror om de här frågorna, av flera skäl. Inte minst för att det inte verkar komma någon WMF-enkät på ett tag. Ur Wikimedia-synvinkel är det ett viktigt mått på om vi gör rätt saker och vad vi borde lägga mer fokus på. För mig överväger det att det kan distrahera vissa läsare under en period. Ett par frågor dock:

• syns det på mobil och går det att svara på mobil?
• när jag går in, är standardspråket engelska och bytesknappen lite diskret. Går det att göra standardspråket till svenska?
• det står inte hur många frågor det är allt som allt. Ur besvararsynpunkt tror jag att det är viktigt. Går det att fixa?
• det finns ingen länk på själva enkäten till mer information. Går det att lägga till?

I övrigt önskar jag lycka till!//Hannibal (diskussion) 6 december 2014 kl. 16.37 (CET)

Bra synpunkter!

• Enkäten ska fungera bra på alla mobila enheter (Android, IOS & Windows Phone) samt surfplattor. Har dock inte testat alla.
• Dolde den engelska översättningen nu, så undviks missförståd och det blir nog bättre överlag eftersom enkäten utgår från svenskspråkiga Wikipedia i alla fall.
• Har lagt till en progressbar
• I slutet av enkäten finns både länkar till arbetet, till kontakt med mig och som en uppmaning till läsare: hur man kommer igång att redigera! Icebear Sweden (diskussion) 6 december 2014 kl. 17.27 (CET)

Jag försöker sammanfatta diskussionen lite. En användare (Yger) har sagt nej för att vi inte ska störa läsarna mer än nödvändigt. Två användare (NH och Definiendum) har sagt nej utan att ange några skäl. Fem användare (Bemland, Bro, AlphaZeta, Lsj och Hannibal (samt alla på WMSE:s kansli (detta anger jag bara för att det ska vara tydligt att det har funderats på av flera, inte för att det ska räknas som antal röster i en omröstning))) tycker att det här är så pass viktiga frågor att denna notis kan få köras trots att läsare riskerar att störas. En användare (Klementin) har sagt ok utan att ange specifika skäl. En användare (Eriass2) har synpunkter på notisens utformning, vilket implicerar ett OK i frågan om att en notis ens kan komma på frågan i detta fall. Det är inte en solklar konsensus även om det lutar mot att ett godkännande. Finns det några ytterligare aspekter att ta hänsyn till eller fler argument i frågan? En fråga till Yger för att försöka förstå vidden av hur du anser att läsare inte ska störas, tycker du att det har varit fel av Wikimedia Foundation att bjuda in till undersökningar via MediawikiNotiser tidigare? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 december 2014 kl. 20.43 (CET)

ja.Yger (diskussion) 13 december 2014 kl. 20.49 (CET)

Om man, som sagt, betänker att var och varannan webbplats numera har ganska enerverande typer av pop-up-enkäter om deras webbsidor och att läsarna dessutom här erhåller en väldigt mängd ideellt producerad information om världen helt kostnadsfritt, registreringsfritt och reklamfritt, så tror jag nog att de allra flesta av dem skulle kunna smälta en liten vänlig notis med en dylik förfrågan någon gång, lika väl som de får tåla årliga ganska framfusiga vädjanden om att omgående donera pengar till Wikipedia. Det kan sannolikt till och med finnas läsare som innerligt längtat efter efter en sådan chans att få ge sin åsikt om hur de upplever Wikipedia. I övrigt har jag full respekt för god omtanke om läsarna och att vi alla har olika syn och upplevelse av olika saker. Jag tror faktiskt inte det finns en enda sak som alla i världen skulle kunna vara överens om.--Bemland (diskussion) 14 december 2014 kl. 01.09 (CET)

Jag är i princip emot att störa läsarna, men om det sker vid enstaka tillfällen, syftet är gott och inte snedbalanserat mot något viss nischintresse, designen är hyggligt diskret och visningsperioden är kort må det väl vara hänt någon gång ibland. Skulle det gå att trolla med exempelvis cookies så rutan inte visas mer än fem gånger för någon användare, och inte för de användare som redan klickat på knappen (oavsett om de fullföljde eller ej)? - Tournesol (diskussion) 15 december 2014 kl. 16.18 (CET)

Som Tournesol. //Vätte (diskussion) 15 december 2014 kl. 16.47 (CET)

Det kan kanske gå, men kräver då både javascript och fler cookies (som behöver sättas redan första gången meddelandet visas för att kunna hålla räkningen). Redan utan att bygga in mer teknik så försvinner ju meddelandet om man trycker bort den med krysset (och då sätts en cookie så att den inte borde visas igen alls för den användaren). Dock kan inte oinloggade dölja en sitenotice så för de krävs att man bygger något om det ska gå att klickas bort. Angående designen går den att titta på (och senast det användes en sitenotice på svwp var juni 2012). Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 15 december 2014 kl. 17.28 (CET)

Just jag har som Presskontakt (PK) ännu inte fått så många frågor om det område enkäten avser att undersöka, men detta kan ändra sig när som helst. Jag ser inte att PK har någon unik synpunkt i frågan om sitenotice utöver det, att om en sitenotice bidrar till att bättre underbygga undersökningen, så gynnar det tillväxten av kunskap på ett område som nog har ett stort intresse för allmänheten och nyhetsmedierna. Vid sidan av undersökningens resultat, skulle det vara intressant om reaktionerna på en eventuell sitenotice kan sammanställas, i synnerhet om det framkommer kritiska reaktioner. / Sniper Zeta (diskussion) 15 december 2014 kl. 22.58 (CET)

Jag har lagt upp en site-notice nu. Jag tycker konsensus är för ovan och att det inte stör läsaren i onödan, det är dessutom inte vilket vällovoligt syfte som helst utan starkt kopplat till Wikipedia, gemenskapen och våra läsare: Gemenskapen frågar sig ofta hur användare/läsare etc ser ut. Dessutom är den diskret, kanske för diskret. Naturligtvis ska vi även fortsättningsvis vara återhållsamma.--LittleGun (diskussion) 20 december 2014 kl. 09.21 (CET)

Tack så mycket! Jag håller noggrann uppsyn över hur snabbt svaren trillar in, och rapporterar här vartefter. Icebear Sweden (diskussion) 20 december 2014 kl. 11.02 (CET)

Updatering 1 - Efter 24 timmar har 442 svar erhållits. Jag fortsätter hålla koll.

Updatering 2 - Efter 48 timmar, 814 svar. Andelen påbörjade men oavslutade enkäter är förvånansvärt låg, ligger på enstaka procent. Hittills finns inte helt oväntat en överrepresentation av aktiva användare, förväntar mig dock att denna andel minskar inom kort. Icebear Sweden (diskussion) 21 december 2014 kl. 12.34 (CET)

Updatering 3 - Uppe i 1690 svar nu, svarstakten har börjat avta. Icebear Sweden (diskussion) 26 december 2014 kl. 14.40 (CET)

Jag har nu tagit bort sitenoticen. det har gått över 7 dagar och tillräckligt med svar har inkommit.Yger (diskussion) 28 december 2014 kl. 20.10 (CET)

Ja, 2483 svar blev det totalt! Ska presentera all data så fort den är "tvättad" (säkerställd att ingen uppgett personlig information i fritextsvaren) innan den publiceras, och arbetar efter nyår på att sammanfatta och presentera enkätresultaten. Icebear Sweden (diskussion) 29 december 2014 kl. 12.38 (CET)

 Gillar. Det ser jag fram emot. Fast på din undersida "Enkät" skriver du bland annat "Antalet svar som insamlas bygger på att urvalet ska representera den totala populationen med en signifikansnivå på α=5%." Jag hoppas att du kommer att nå ditt mål, trots att ett frivilligt urval alltid ger betydligt sämre populationsrepresentativitet än ett slumpmässigt urval.--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2015 kl. 18.10 (CET)

Missa inte Björns bloggpost på Wikimedia Sveriges blogg om undersökningen. /Haxpett (diskussion) 8 januari 2015 kl. 23.55 (CET)

"Ellerlistningar" med pejorativa epitet

Tar upp frågan här då den är av principiell natur. I listartikeln Lista över svenska tidningar ordnade efter ideologi stod det fram till den 15 september som en punkt "Sverigedemokratiskt eller kritisk inriktning mot svensk invandringspolitik". Användare:Dnm och ett IP-nummer har sedan argumenterat för att det ska stå "Sverigedemokratisk, rasistisk, invandringskritisk eller vit-makt inriktning" istället. Även Användare:Adville förespråkar samma linje som Dnm.

För att citera mig själv skriver jag på diskussionssidan

"Att använda laddade ord i en listning på det här sättet kan jag inte se som annat än ett försök att åstadkomma "guilt-by-association""

Vidare skriver jag:

"När det hamnar om listningar där det inte handlar om "minsta gemensamma nämnare" kan man inte använda negativt laddade ord. Då blir det "guilt by association". Däremot går det, i princip, att stycka upp listan så att bara de som anses uppfylla ett visst kriterium står listade bakom det kriteriet."

Om jag inte missuppfattat något så hävdar vare sig Adville eller Dnm att alla tidningar de listat under "Sverigedemokratisk, rasistisk, invandringskritisk eller vit-makt inriktning" är just av karaktären "vit-makt" eller "rastisk".

Administratör och wikistyrelseledamot Adville skriver som motivering: "Som du ser står ordet eller innan sista uppräkningen. Jag förstår inte varför det skall vara fel att benämna dessa utifrån vad de är, enligt deras artiklar. Det är inte att neutralisera utan att försöka tvätta lista."

Eftersom jag inte ser någon möjlighet att diskutera frågan med Adville och Dnm i konstruktiv anda skulle jag vilja ha wikisamhällets syn på just det här beteendet de visar upp, att göra en lista på egenskaper, där vissa har klart negativ värdeladdning och lägga in företeelser som kan anses ha vissa av de listade värdeneutrala egenskaperna på listan men inte de negativt värdeladdade. Är det okej att göra så?

Som försök till kompromiss har jag föreslagit att det görs en ny punkt i listan där tidningar som verkligen uppfyller kriteriet att vara av "rasistisk" eller "vitmakt"-karaktär listas men inga oskyldiga publikationer. Vare sig Adville eller Dnm är som jag förstår det särskilt sugna på detta. Agge2 (diskussion) 31 december 2014 kl. 14.28 (CET)

Jag vidhåller att din förändring, att en nazistiska/vit makt-publikationer ska beskrivas som invandringskritiska, när alla andra rubriker rör ideologisk sortering, är en point of view-förändring. Även liberala, socialdemokratiska och så vidare-tidningar kan vara invandtingskritiska. Invandringskritik är inte synonym med nazism. dnm ^{(d | b)} 31 december 2014 kl. 14.33 (CET)

Min poäng är alltså att du inte ska skapa en rubrik av karaktären "rasistiska eller något annat" och under den rubriken sortera in tidningar som inte enligt sina respektive wikiartiklar är att beteckna som "rasistiska". Speciellt besvärligt för dig tycker jag det är att du krigat i månader för att få så grava epitet som möjligt i ingressen till Fria Tider (kanske finns fler exempel) och sedan när du misslyckats med det på det här sättet försöka få företeelsen och det negativa epitetet sammanlänkade på det här sättet i stället Agge2 (diskussion) 31 december 2014 kl. 14.49 (CET)

Ligger tidningarnas självbeskrivning till grund för inplaceringen på listan? I så fall kan väl rubriken lämpligen delas upp i två, där sverigedemokratisk är den ena. Genom att SD primärt beskriver sig som socialkonservativa bör det gå att skilja ut de som själva beskriver sig enbart som nationalistiska eller liknande, vilket förmodligen är självbeskrivningen av de som av Expo m.fl. räknas som vit makt-orienterade. Det framstår för mig inte som konstigare än att konservativ, kristdemokratisk och kristen är tre olika kategorier, eller att socialdemokratisk och diverse andra varianter av socialistisk är två olika. Tomas e (diskussion) 31 december 2014 kl. 15.02 (CET)

(Redigeringskonflikt) @Agge2: Den specifika frågan du lyfter upp nu är bara en liten detalj i allt tjafs som är. Frågan här som jag ser det är ifall en nazistisk tidskrift ska få beskrivas som "Sverigedemokratisk" eller endast "invandringskritisk". Jag anser att det är olämpligt. En nazistisk tidskrift är inte enbart invandringskritisk, den är just nazistisk! Alla andra tidningar är rubricerade efter ideologi och då ska även "Sverigedemokratiskt eller kritisk inriktning mot svensk invandringspolitik" följa ett sådant mönster varför jag specificerade den rubriken så att den följer de andra rubrikerna. Som jag skrev ovan kan liberala och socialdemokratiska tidningar också vara invandringskritiska. Invandringskritik är inte nazism och inte ens sverigedemokratisk för den delen. Det fanns ingen guilt by association i det hela. Orsaken till att rubriken inte delades upp (vilket mycket väl kan göras) är för att jag inte ville stöta mig med de flera som önskar få extrema högertidningar att verka bättre genom att dessa ska kopplas samman med Sverigedemokraternas godare renommé (senast det hände var nu i Fria tider där Fria tider beskrivs genom att de ska kopplas samman med SD, vilket jag anser är POV, men jag orkar inte bråka om det helt enkelt).

Jag har följt källor. Jag har följt den allmänna uppfattningen och hur det är omskrivet i media. Jag har följt statens medieråd och forskning. Jag tycker det är fruktansvärt irriterande med dina återkommande anklagelser om POV hit och POV dit. Jag bygger allt jag gör på källor, alltid! Det enda jag får tillbaka är smädeler och personliga tycken "Jag tycker dnm är dum, jag tycker inte om hans redigeringar". Hur skulle det vara om du började göra redigeringar baserat på källor istället för att i olika sammanhang klaga på mig, Adville, Averater, Glentamara med flera som gjort något ni finner är emot era personliga tycken och smak. Jag är trött på allt *** bråk och gnäll hela *** tiden. Antingen bygger vi artikeln på källor (och följer WP:V) eller så skapar vi en encyklopedi byggd på personliga Point of Views. Vilket ska det vara? dnm ^{(d | b)} 31 december 2014 kl. 15.08 (CET)

Att försöka knö in "Sverigedemokratisk" och "Vit-makt" under samma rubrik är ju som att stoppa in Socialdemokratisk och Stalinistisk under samma. lite urskiljning får vi nog försöka ha. Verifierbara källor ska vi naturligtvis ha, men vi ska inte ägna oss åt "cherry-picking" heller. /ℇsquilo 31 december 2014 kl. 15.53 (CET)

Om du drar hela historien, Agge, så kan du i historiken för listan se att jag raderade rubriken "vit makt" med motiveringen att det inte skall finnsa tomma rubriker och jag bad dig hjälpa till att lägga in tidningar under den rubriken om du vill ha den. Du har inte alls viljat hjälpa till att lägga in något under rubriker, bara plocka bort och tvätta. Vad du även gör, eftersom den listan bara är en liten del av hela saken, är att anklaga alla som skriver högerextremister för att följa dnm och att försöka smutskasta organisationer och tidningar. Det diskuterar vi just nu på din användarsida, vilket de som läser denna rråden även bör gå in och läsa för att få en bättre helhet. Du verkade tro det var Dnm som skapat artikeln och skrivit in högerextrem, när det var användare:Glentamara. Tyvär för dig så blev det då fel, eftersom han inte varit inblandad i detta innan och då inte gjort någon guilty by... Vad jag gjorde och Dnm gjorde, som verkade starta bråket, var att källbelägga påståendet Och lägga in kategorin på det Glentamara hade skrivit... ETT år efter att artikeln skapades... (Det är aom om du bevakar våra redigeringar för att försöka ändra vad vi skriver, och jag har för mig du skrev att du gör det med Dnm på din sida) Vi källbelägger hela tiden, och tyvärr verkar det vara det enda jag hinner med nu på wikipedia eftersom du hela tiden sätter kb på sådant utan att själv kolla om du hittar källor (som det om någon Sd medlem varit med i organisationen, vilket användare:Averater lätt hittade. Varför inte försöka hjälpa till och lägga in källor... Eller om du nu anser våra källor är felaktiga, vilket de kan vara, ge oss källor på att dina påståenden är rätt. Det är ju det vi efterlyser. Källor från dig och inte bara ditt personliga tyckande. Snälla Agge och alla andra varför kan ni inte börja ge oss källor så vi slipper alla dessa evighetsdiskussioner. Jag vet inte hur ofta det diskuteras om expo skall vara källa eller inte, men gemenskapen har sagt att expo får vara det... Klaga då till gemenskapen om expo och se om de vill öndra det, istället för på mig som hittar info på expo... Samma sak gäller när jag använder DN som källa (eller hittar 10 olika nyhetstidningar som beskirver en företelese på ett sätt, då ni säger att "det är inte forskning som säger det utan en tidning...). Diskutera med källor. Adville (diskussion) 31 december 2014 kl. 16.15 (CET)

Om man tittar på historiken i artikeln den här diskussionen handlar om ser man att dnm och Adville har redigeringskrigat med Agge2 för att få in följande rubrik i artikeln:

Sverigedemokratisk, rasistisk, invandringskritisk eller vit-makt inriktning

Under den rubriken klumpar de sedan ihop allt från sverigedemokratiska till nazistiska tidningar och tidskrifter. Det är givetvis totalt olämpligt och av allt att döma ren POV-pushning. Bredman (diskussion) 31 december 2014 kl. 16.56 (CET)

Instämmer med Agge2 och Bredman. Ifrågasätter samtidigt - med stöd i Expos befintliga artikelutförande som sådant om inte annat - Wikipediagemenskapens konsensus om Expo som auktoritativ källa i fråga om, säg, bedömning av exempelvis självbeteckningars legitimitet på företeelser till höger om Socialdemokratiska arbetarepartiet. Detta ifrågasättande tycker jag mig ha sett här flera gånger. Rätta mig gärna om jag har fel. Triboci (diskussion) 31 december 2014 kl. 18.33 (CET)

Triboci, om du undrar om det är godtagbart att med stöd av Expo pressa in epitet som "främlingsfientlig", "rasistisk", "högerextrem", "islamofob", och så vidare, i ingresserna på artiklar om olika företeelser som står till höger på den politiska skalan, är svaret att sådant inte ska förekomma på Wikipedia. Det som gäller är policyn Wikipedia:Neutral synvinkel och där står det så här:

Många begrepp inom politik, krig och religion är värdeladdade, samtidigt som de saknar en skarp definition. Skribenter bör vara försiktiga med att använda sådana begrepp och ge en saklig beskrivning av vad som ligger bakom.

Exempel: Den som kallar ett religiöst samfund för "sekt" antyder att samfundet är auktoritärt, samhällsfientligt, konspirationsteoretiskt eller har någon annan skadlig egenskap som många förknippar med uttrycket "sekt". (Notera att engelskans "sect" inte har samma nyans som det svenska "sekt", som på engelska ofta översätts "cult".) Det finns samfund som verkligen har dessa dåliga egenskaper, men detta bör i så fall framgå implicit av beskrivningen i artikeln. (Det kan bland annat stå skrivet hur samfundet är organiserat, hur det arbetar och hur utomstående experter betraktar det.) Om Wikipedia beskriver vissa samfund som sekter kommer det uppstå konflikt om vilka som förtjänar beskrivningen.

Det finns användare som gärna struntar i de här reglerna, men de är i minoritet och vad de sysslar med reflekterar definitivt inte konsensus. Bredman (diskussion) 31 december 2014 kl. 18.58 (CET)

Det finns användare som gärna tolkar "att vara försiktiga med" när det gäller ämnen som ligger dem varmt om hjärtat som "får inte finnas" och givetvis anser de då att de då har tolkningsföreträde till vad som är värdeladdat kontra vad som är sakligt. De användarna borde istället läsa WP:IK. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 03.26 (CET)

Averater, anser du att man är försiktig med värdeladdade begrepp om man skyfflar in sverigedemokratiska tidningar tillsammans med nazistiska sådana under rubriken "Sverigedemokratisk, rasistisk, invandringskritisk eller vit-makt inriktning"? Är ett sådant förfarande i enlighet med din syn på NPOV? Bredman (diskussion) 1 januari 2015 kl. 08.24 (CET)

Jag anser det inte vara neutralt när man väljer vilka beskrivningar som inte får användas om just sin egen favoritorganisation eller favoritparti trots gott källstöd för den beskrivningen. Jag anser det inte heller vara neutralt när man anger det som att andra "skyfflar in" utan att själv utgå ifrån källor. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 11.28 (CET)

Averater, försök gärna hålla dig till sakfrågan, som i den här diskussionen är utformningen av en viss rubrik i artikeln Lista över svenska tidningar ordnade efter ideologi. Kan du inte bara besvara den fråga jag ställde? Anser du att den nuvarande versionen - där allt från sverigedemokratiska till nazistiska tidningar klumpas ihop under rubriken "Sverigedemokratisk, rasistisk, invandringskritisk eller vit-makt inriktning" - är i enlighet med NPOV? Bredman (diskussion) 1 januari 2015 kl. 11.54 (CET)

Om sakfrågan är den aktuella artikeln så diskutera detta där. Om en allmän diskussion önskas så håll den här. /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 12.16 (CET)

Instämmer. Har dessutom lagt in länk på Mall:Aktuella diskussioner/Lista. Frågan om "utformningen av en viss rubrik i artikeln Lista över svenska tidningar ordnade efter ideologi" (Bredman) kan ni med fördel diskutera på Diskussion:Lista_över_svenska_tidningar_ordnade_efter_ideologi. Diskussioner om exempelvis källor från Expo kan föras på Diskussion:Expo. Här borde väl diskussionen begränsas till allmänna frågor om "grava epitet" i kontroversiella artiklar samt vilken konsensus som gäller om detta, då konsensus är ifrågasatt? Triboci (diskussion) 1 januari 2015 kl. 13.25 (CET)

En allmän diskussion önskas. Jag tycker inte att Adville och dnm redigerar i konstruktiv anda och de som delar den uppfattningen får gärna säga det här så går det kanske att få dem att bättra sig. Agge2 (diskussion) 3 januari 2015 kl. 21.44 (CET)

Mina allmäna synpunkter är:

1. . Det är bättre att bidra med att källbelägga och/eller komma med förslag på alternativ, än att kb-märka, när det gäller ämnen man kan mycket om.
2. . "Stalking" är inte något som bidrar till ett gott arbetsklimat och därför inte heller till ett gott arbete.

I sakfrågan: Vad gäller SD, är deras ideologiska hemvist omstridd - är de bara nationalister, eller bör de också uppfattas som fascister? (Efter DN-intervjun tror jag att det är mycket svårt att hävda att de enbart skulle vara "socialkonservativa". Klargörandet att man enligt SD inte till "nationaliteten" kan vara "svensk" och samtidigt vara "jude", "same" eller "kurd" (oavsett om man har svenskt medborgarskap eller ej), utan att man tvingas välja det ena eller det andra, har inte ett skvatt med "socialkonservatism" att göra, såvitt jag förstår, men däremot rätt mycket med "nationalism" eller möjligen "nationalsocialism". Det har dock mindre att göra med renodlad "rasism", eftersom individerna ges möjligheter att efter medvetet val byta "nationalitet"; och partiet efter vissa inre uppgörelser numera klart tycks principiellt acceptera att exempelvis adoptivbarn från asiatiska länder kan vara fullgoda "svenskar". Vidare gjorde SD mycket klart vid riksdagens budgetdebatt (jag lyssnade på den!) att partiet ansåg att både regeringens och alliansens förslag var mycket dåliga, och att man dessutom av principiella skäl aldrig kan stödja ett budgetförslag som inte innehåller åtminstone vissa inslag av sådana begränsningar av invandringen som SD kräver; vilket igen inte hade med "socialkonservatism" att göra, utan enbart med "invandringsfientlighet" (vilket inte är exakt detsamma som "invandrarfientlighet", även om de två inställningarna mycket ofta går hand i hand). Ännu anmärkningsvärdare var att man ansåg sig kunde rösta för alliansens förslag till budget, bara därför att man ansåg att detta inte kunde få effekten att förslaget förverkligas. Det enda skälet tll att man avsiktligt kunde delta i ett majoritetsbeslut i riksdagen om ett helt års statsbudget var alltså att man ansåg beslutet helt betydelselöst - vad avser budgeten. Detta betyder att man faktiskt gav ett mycket klart besked om att man tar avstånd från det politiska styrelseskick Sverige för närvarande har - alltså inte bara styret, utan principerna för hur beslut fattas. Idén att vi har en riksdag som fattar de grundläggande besluten, och att dessa beslut sedan skall verkställas, tog man alltså tydligt avstånd ifrån. Detta har inget med "socialkonservatism" att göra - däremot en del med "extremism" och kanske, som en del statsvetare hävdar, med "fascism".)

@Agge2:, har du tillgång till SD:s principprogram (eller vad de kallar det för)? Vad skriver man där om "nationer" och om begrepp som "svensk", "jude" eller "muslim"? Kan man enligt detta vara "svensk" och "muslim" samtidigt? Kan man vara "svensk" och "kristen"? Jörgen B (diskussion) 4 januari 2015 kl. 15.32 (CET)

I det här fallet har Dnm och Adville försökt få så grava epitet som möjligt i wikisidan för Fria Tider. När de blev nerröstade där försöker de få igenom epiteten på andra sidor, som den nu aktuella, där det inte är så många som håller koll. Jag ser det som ett försök att få in epitet bakvägen, när man misslyckats på företeelsens wikisida så försöker man få in epitetet här. Vad gäller de SD-tidningar som finns med i listan kan man föra ett likartat resonemang. Som jag tolkar diskussionen ovan av diverse användare, så verkar det inte finnas någon klar konsensus kring frågan om huruvida man ska få använda sig av "ellerlistningar" med klart negativt laddade begrepp. Agge2 (diskussion) 8 januari 2015 kl. 17.11 (CET)

@Agge2: Se mitt inlägg här ovanför den 31 december 2014 kl. 18.58. Att det inte görs fler inlägg i den här diskussionen beror nog mest på att de flesta (inklusive jag själv) inte orkar diskutera det här ett varv till. Du startade en väldigt snarlik tråd på Bybrunnen i slutet av april förra året. Där skrev Janders flera bra inlägg (bland annat det här) där han utförligt redogjorde för tillämpningen av NPOV på ett sätt som är helt i enlighet med konsensus (även om jag inte instämmer i hans omdöme om just Expo, men det är inte det diskussionen handlar om). Läs gärna Janders inlägg igen, de innehåller många kloka synpunkter. Bredman (diskussion) 8 januari 2015 kl. 17.31 (CET)

Agge2: Ponera att du har rätt i att man inte skall använda pejorativa epitet, vilket du förfäktar väldigt mycket just nu i artiklar som handlar om extremhögern. Hur kommer det sig då att du vill sätta in i sådant i artiklar inom extremvänstern, se [[[Diskussion:Revolutionära Fronten#Metod]], men där exakt samma motivering kunde ha använts för att lägga in sama epitet i artikeln om Svenska motståndsrörelsen... men där gjorde du ingenting. Det tyder, enligt min tolkning, som att du inte är konsekvent i dina redigeringar. ("Militant utomparlamentarism", som var din motivering står det bara i tre artiklar på wikipedia, och två av dem är vänster den tredje höger.) Jag motsätter mig inte att de använder våld, någon av organisationerna, men anser att militant och revolutionär, som står på alla tre räcker även om man kan lägga in källor på att de använder våld som metod. Just denna diskussionen kan göras på den länkade diskussionen (eftersom användare:Ferrotomb återställde "våld" och angav källor, men jag ville belysa det i denna diskussionen. Adville (diskussion) 8 januari 2015 kl. 21.52 (CET)

Försök hålla dig till ämnet, det blir jobbigt annars. Ämnet är alltså "ellerlistningar med pejorativa epitet". Vi vet redan att du är för ellerlistningar med pejorativa epitet eftersom du skrivit det. Just den här stilen du kör med nu, att börja väva in allt mellan himmel och jord i diskussionen, är tröttsam och föga konstruktiv.Agge2 (diskussion) 8 januari 2015 kl. 22.08 (CET)

Veckans tävling om Baltikum börjar snartǃ

Hejǃ

Jag såg på nederländska Wikipedia att de hade en schrijfweek, vilket betyder skrivvecka på svenska, och är ungefär deras motsvarighet till veckans tävling, bara att man inte vinner några priser, utan man bidrar gemensamt. Hursomhelst var denna skrivvecka om den baltische regio, den baltiska regionen, dvs Baltikum. I Baltikum ingår inte bara Estland, Lettland och Litauen, utan även Kaliningrad oblast, som tillhör Ryssland. Skrivveckan där har de med anledning av att Lettland blir ordförandeland i EU, och att Litauen ansluter sig till eurozonen, från den 1 januari, som redan har varit visserligen. Ialllafall, på nederländska Wikipedia har de skrivit om allt som har med Baltikum att göra - allt från filmare, skidåkare och universitet - till bryggerier, företag, Eurovision och slott. De har lyckats få över 200 artiklar om Baltikumämnet, och alla har deltagit. Och ni som kanske hängt på Senaste ändringarna kanske har märkt att jag börjat skriva artiklar om Baltikum, översatta från de vanliga språken jag brukar översätta ifrån, dvs norska och danska. Nu har jag även börjat översätta några artiklar från nynorska, och nederländskan. Så nästa veckas tävling kommer handla om Baltikum. Här kan ni besöka tävlingssidan.

Förslagː sitenotice som syns på alla sidor på Wikipedia?

Som sagt, går man in på nederländska möts man av en sitenotice som gör reklam för skrivveckan. Jag föreslår att vi upprättar en sådan här på svenskspråkiga Wikipedia med inför nästa veckas tävling. Nedanstående ruta är direkt tagen från nederländska Wikipedia, men jag har översatt den till svenska.

Veckans tävling om Baltikum är igång! Mellan den 12 januari och 18 januari är temat för Wikipedia Baltikum. Gå med!

Jag föreslår att ovanstående ruta läggs in på MediaWiki:Sitenotice den 12 januari. Då ansluter sig flera till tävlingen, och att antalet artiklar om Baltikum ökar drastisktǃ Mvh, Medlemmen (diskussion) 8 januari 2015 kl. 15.59 (CET)

Nej, stör inte läsaren mer än nödvändigt. Den här är ju skrikigare än de stora "Donera pengar"-banderollerna. Den här flyttar dessutom fokus från uppslagsverket till interna aktiviteter. Det finns redan länkar till tävlingar och andra sidor där man "ska" aktivera sig, alla försöker överrösta varandra.... --MagnusA 8 januari 2015 kl. 21.06 (CET)

Håller med MagnusA. Det finns redan så många störmoment som flyttar fokus för en. Färgerna i förslaget gör det än värre. Obelix (diskussion) 8 januari 2015 kl. 21.09 (CET)

Men det kanske gör att fler vill ansluta sig till veckans tävling och bidra till Wikipedia. /Medlemmen (diskussion) 8 januari 2015 kl. 22.15 (CET)

Jag förstår din tanke, Medlemmen, och den är mycket god. Dock brukar gemenskapen ha så få sitenotices som möjligt för att inte bli för reklamig. Det finns andra sätt att nå ut till nya personer som man vill locka till att skriva, ex skriva om veckans tävling på sin FB-sida och länka till den. Då lockar du dina fb-vänner och du kan förklara för dem vad det handlar om. Förhoppningsvis leder det till fler aktiva skribenter, för det är ju roligt att skriva. MVH Adville (diskussion) 8 januari 2015 kl. 22.21 (CET)

Någonting enkelt och blygsamt lockar fler att bidra, i stället för någonting som är skrikigt och känns påtvingande och desperat. --Vannucci (diskussion) 8 januari 2015 kl. 22.29 (CET)

Jag gillar idén och skulle inte ha något emot detta förslag. Tror dock det blir svårt att få igenom konsensus för detta, vilket trots allt är förståeligt trots att jag stödjer ditt förslag. Vänligen, Hastaro (diskussion) 9 januari 2015 kl. 02.48 (CET)

Vi försöker redan vårt bästa för att locka nya skribenter. Om de vill bidra genom denna tävling eller på andra sätt spelar ingen roll, men om det är fråga om dem så bör vi fundera på hur högljutt vi vill locka på dem och vilka kampanjer som är de vi främst bör visa upp. Utgångspunkten bör alltså då inte vara att marknadsföra en viss tävling. Vi kan dra slutsatsen att en tävling som denna är ett bra sätt att locka dem, men vi hinner inte föra diskussionen innan det är för sent för just den här tävlingen.

Den andra målgruppen är vi som redan bidrar. De flesta av oss torde vara medvetna om tävlingarna och ha sina preferenser för hur man vill bidra. Om jag valt att inte delta i tävlingar är det lätt irriterande att högljutt bli påmind om varje tävling. Det är förstås möjligt att missa tävlingar man skulle vilja delta i, men då är frågan var man bäst når dem som skulle vilja delta utan att störa dem som inte vill delta (eller redan hittat tävlingen på egen hand). De som bevakar Bybrunnen är redan medvetna om den, likaså de som brukar delta i tävlingarna. Återstående torde vara ganska få. En färgrannare marknadsföring kan aktivera några som vet om tävlingen men ändå inte aktiverat sig, men den får inte irritera dem som medvetet valt bort den.

--LPfi (diskussion) 9 januari 2015 kl. 10.06 (CET)

Håller med MagnusA, vi bör vara extremt restriktiva med sitenotïce.Yger (diskussion) 9 januari 2015 kl. 10.10 (CET)

Vi har redan reklam så det räcker här! Möjligen skulle man kunna lägga de länkar som finns i SÄ även i bevakningslistan? -- Innocent bystander (diskussion) 9 januari 2015 kl. 10.23 (CET)

Som Yger, MagnusA och Innocent bystander med flera. Vi ska fortsatt vara restriktiva. Jag tror vi vinner i längden på att vara en site med så lite metainformation som möjligt för användare som söker specifik informtion. Huvudsidan däremot ska locka till att bidra.--LittleGun (diskussion) 10 januari 2015 kl. 06.11 (CET)

Enkel hänvisning i arkiven till konsensus.

Jag lyfte en synpunkt på diskussionssidan för Lukas Romson men anser nog att den hör bybrunnen till. Jag skulle vilja se att vi utarbetar en mall i vilken vi kan till artiklarnas diskussionssidors sidhuvuden lägga till en kort beskrivning av eventuella konsensus som nåtts av viktiga, känsliga eller svåra frågor. Det finns på flera diskussionssidor som konsensus nåtts kring en rad frågor som skulle vara bra för alla att kunna enkelt ta del av. Sådant skulle kunna korta ner diskussioner avsevärt genom att tidigare synpunkter också kan värderas, fastslås eller eventuellt omvärderas (så inte hjulet uppfinns flera gånger),. I flera fall tror jag också att en sådan enkel hänvisning skulle innebära att diskussioner kanske inte startas om ämnen som redan är tydligt avgjorda (där många argument och källor brutits mot varandra) ifall inget nytt tillförs som kan innebära en ny diskussion.

Konsensus är på sätt och vis en ständigt levande process, men samtidigt är det mycket tydligt att alla agerar efter att fastslaget konsensus också ska följas över tid, i synnerhet i viktiga, känsliga eller svåra frågor (som kanske inneburit hårda strider på diskussionssidorna). Jag skulle se ett stort värde i en sådan mall, av slaget som SFFR-mallen, fast då endast en mall som kan läggas till punkter och länkar i så att man slipper stapla mallar på mallar (som i fallet med SFFR-mallen, se exempelvis här). dnm ^{(d | b)} 10 januari 2015 kl. 13.57 (CET)

Just det. Är "konsensus" från arkiven verkligen så huggna i sten att de måste framhävas och exponeras särskilt? Annars är det väl iofs bara att sätta igång att göra ett urval och lista dem på exponerat ställe. Om inte annat får ni ytterligare något att diskutera om. Vilka diskussioner och vilket var det där konsensus som arbetades fram för några år sedan och som man kan dunka i huvudet på Någon när Någon försöker göra ändringar (trolleri är förstås bara att rulla tillbaka, utan jag tänker på mer "normala" ändringar)? Föreställer mig att det kan bli nog så vilda diskussioner över det som över artikelinnehållet direkt.... Men andra ord, jag ser tyvärr mest problem med att exponera vissa diskussioner. Ytterligare en sak att bli oense om. --MagnusA 10 januari 2015 kl. 16.43 (CET)

Intentionen är god, men jag delar MagnusAs farhågor. Det finns också en nackdel generellt att systematiskt "gammalt skit från bokhyllan". Fokuset bör vara på nutiden och framtiden, vad vi vill idag och inte på gamla diskussioner med kanske 2-5 års förflutet. Det känns också lite tveksamt om vi bör vara bundna av äldre diskussioner. I synnerhet fallet Lukas Romson känns det för egen del väldigt omotiverande att läsa igenom de äldre diskussionerna och än mer utgå från dem. Obelix (diskussion) 10 januari 2015 kl. 16.51 (CET)

Till saken hör väl att ju färre diskussioner det är desto bättre är det. Fokuset ska inte behöva ligga på diskussioner och kan några av dessa undvikas eller nå en snabbare lösning är det värt mycket. Speciellt om vi ser till antalet timmar som kan förläggas på artikelutveckling istället.

Det finns många diskussioner som kommit till ett avslut i en rad frågor av olika vikt och betydelse, och ifall konsensus saknas kan man också ange det. Exempelvis NN diskuterades, men konsensus i frågan saknades med en tillhörande länk till diskussionen som var. Idag är den kunskapen personbunden och beroende minnesbilder.

Jag ser detta som precis lika problematiskt/ickeproblematiskt som när vi gör blänkare från SFFR. dnm ^{(d | b)} 10 januari 2015 kl. 18.23 (CET)

"Ju färre diskussioner desto bättre"!? Jo jag tackar jag! Folk ska med andra ord skriva artiklar och hålla käften? /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 11.53 (CET)

Har jag kanske skrivit att jag anser att folk ska hålla käft och aldrig diskutera? Jaså, inte? Påstå inte det då! dnm ^{(d | b)} 11 januari 2015 kl. 13.40 (CET)

Vad är det i så fall du påstår med påstående "Ju färre diskussioner desto bättre"? Jag kan faktiskt inte dra någon annan slutsats av det än den jag just presenterade. /ℇsquilo 11 januari 2015 kl. 15.06 (CET)

@Esquilo: Det var nog inte avsiktligt av Dnm, men visst kändes det mästrande. Obelix (diskussion) 11 januari 2015 kl. 17.08 (CET)

Personliga akademiska meriter offwiki

Jag har hamnat i en högst beklämmande diskussion, där självklarheter (som jag källbelägger med mycket trovärdiga, auktoritativa källor) ifrågasätts med inga/tvivelaktiga/feltolkade/otolkade källor av en person som yrkesmässigt ägnar sig åt problemet. Personen har nu ett par gånger ändrat ståndpunkt under diskussionen,och vägrar acceptera källor som läggs fram. Personen påstår nu att denne redigerar för att " patienter blivit ledsna och oroliga av att läsa felaktigheter här". Jag är benägen att hålla med fastän tvärt om, eftersom mitt källutgångsläge är så entydigt auktoritativt. Jag upplever diskussionen som att den inte komemr att kunna lösas av mig, men jag skulle vilja att personens påståenden granskas och att andra hjälper till.Klementin (diskussion) 11 januari 2015 kl. 12.42 (CET)

”	If you need specific advice (for example, medical, legal, financial or risk management) please seek a professional who is licensed or knowledgeable in that area.	„
– en:Wikipedia:General disclaimer

-- Innocent bystander (diskussion) 11 januari 2015 kl. 12.49 (CET)

Jag tycker det ser ut som du är på väg lösa upp denna knut. Jag ändrade ett ordval för att mildra det din diskussionspartner reagerat på.Yger (diskussion) 11 januari 2015 kl. 13.01 (CET)

Kan du länka till diskussionen så man kan sätta sig in i den? MVH Adville (diskussion) 11 januari 2015 kl. 14.24 (CET)

Diskussion:Skleros (medicin), men verkar nu vara avklarad.Yger (diskussion) 11 januari 2015 kl. 20.46 (CET)

Veckans tävlingː Baltikum är igångǃ

Hejǃ Idag drar Veckans tävling om Baltikum igång, och igår avslutade nederländska Wikipedia sin skrivvecka om Baltikum. Så gå gärna medǃ /Medlemmen (diskussion) 12 januari 2015 kl. 00.09 (CET)

Kvalitetsmärkning för Wikipedias riktlinjer och hjälpsidor

Finns det för närvarande kvalitetsmärkning för Wikipedias riktlinjer och hjälpsidor, och om inte, finns det möjlighet för oss att skapa något sådant? --Vannucci (diskussion) 7 januari 2015 kl. 22.07 (CET)

intressant förslag som jag spontant (utan att tänkt igenom alla möjliga konsekvenser) tycker låter bra.Yger (diskussion) 8 januari 2015 kl. 15.47 (CET)

Tycker också det låter vettigt. Finns det någon anledning att göra det krångligare än att helt enkelt återanvända det system vi har i huvudnamnrymden (wp:Utvalda artiklar)? Lsj (diskussion) 8 januari 2015 kl. 16.02 (CET)

Ett kvalitetsmärkningssystem för dessa sidor borde ha en helt annan roll än det för artiklar. Alla officiella riktlinjer och hjälpsidor borde ha en hygglig standard och allt under det bör ses som åtgärdsmallar eller -kategorier. Artiklar kan man välja att läsa för att de är bra, men riktlinjer läser man väl sällan för att fördriva tiden eller allmänt förkovra sig. --LPfi (diskussion) 9 januari 2015 kl. 09.51 (CET)

Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt. Jag är helt på det klara med att vissa riktlinjer och hjälpsidor är bra och att andra är långt ifrån klara, men finns det inte en risk att en "utmärkt riktlinje" ses (framför allt av nybörjare/bråkstakar) som viktigare än en utan stjärnmärkning? Jag tror snarare, om målet är att göra riktlinjer och hjälpsidor bättre att a) använda diskussionsidorna för att markera vad som saknas/kan göras bättre, b) sätta upp någon slags standard för vad de ska innehålla, c) köra ett veckans samarbete för att fixa till några av dem under kort tid.//Hannibal (diskussion) 9 januari 2015 kl. 10.26 (CET)

Jag tror det är av två skilda saker på sätt och viss. En kvalitetsmärkning för Wikipedias riktlinjer och hjälpsidor är inte för läsningens skull, att förnöja sig som man gör när man läser encyklopediska artiklar. Wikipedias riktlinjer och hjälpsidor är till att fördjupa sig och bli bättre i Wikipedia-arbetet, det är en sorts vägledning. Att kvalitetsmärka Wikipedias riktlinjer och hjälpsidor skapar en anda av att ständigt förbättra oss och skapa robusta hjälp- och riktlinjesidor. Det gör oss mer vaksamma i Wikipedia-arbetet och vi kommer kunna urskilja vilka hjälp- och riktlinjesidor som är utmärkt skrivna och vilka är svagt skrivna. Att påtala om åtgärdsmallar, det har väl även artiklar som senare kvalitetsmärks? Om idén tycks vara dålig så kan vi ändå väl ge ett försök att kvalitetsmärka Wikipedias riktlinjer och hjälpsidor, det skadar väl inte? --Vannucci (diskussion) 9 januari 2015 kl. 15.33 (CET)

Den skada jag kan ana är att riktlinje WP:PQRS kommer att anses gå före WP:TUVW för att PQRS-riktlinjen är mer välskriven än vad TUVW är. En viss flummighet kan vara bra i vissa fall och det ser jag kan bli ett problem utifrån kvalitetsbedömningen. Ett tag kändes tex WP:Etikett väldigt detaljerad, med direktiv om exakt vad man inte fick kalla varandra, vilket användes på ett väldigt otrevligt sätt i konflikter. -- Innocent bystander (diskussion) 9 januari 2015 kl. 15.49 (CET)

Ja. För artiklarna spelar kvalitetsmärkningen en roll för trovärdigheten, vilket den inte bör göra för riktlinjerna. Trovärdigheten avgörs av vad som är policy, riktlinje, hjälpsida eller essä (i de sistnämnda är förstås också kvaliteten avgörande). Kvalitetsmärkning skapar inte en anda av att ständigt bli bättre: när en riktlinje blivit kvalitetsmärkt blir man ju snarare mer försiktig med att förbättra den. En grupp av oss arbetade ett tag rätt intensivt på att förbättra sidorna för något år sedan, med vad jag tycker var tillfredsställande resultat. Motsvarande kan ordnas som veckans samarbete. Och markeringar på diskussionssidan är säkert bra. Det är förstås möjligt att någon skulle bli sporrad att göra en insats om denna kan leda till kvalitetsmärkning, men jag undrar om inte mer energi skulle gå till evalueringsprocessen än vad som skulle tillkomma (och så har vi problemet Hannibal och Innocent bystander tar upp). --LPfi (diskussion) 9 januari 2015 kl. 16.12 (CET)

Jag instämmer med Hannibal, Innocent bystander och LPfi. Jag ser gärna ett förbättringsarbete av Wikipedias riktlinjer och hjälpsidor, men anser att just en kvalitetsmärkning kan vara kontraproduktiv när det gäller den typen av texter. //Vätte (diskussion) 9 januari 2015 kl. 16.29 (CET)

Glädjedödare (skämtsamt). Man kan ju alltid "avmärka" ifall förändrade förhållanden leder till att man måste uppdatera kvalitetsmärkta riktlinjer och hjälpsidor. Kvalitetsmärkning skulle ge wikipediaanvändare en tydlig bild av vilka riktlinjer och hjälpsidor är robusta och vilka är bristfälliga. Jag ser ett behov som måste tillfredsställas. Nuvarande situation är ohållbar och leder ingenvart - förnyelse behövs! --Vannucci (diskussion) 9 januari 2015 kl. 20.55 (CET)

Jag håller med. det kanske går hitta någon variant. Jag tänker tex på att markera "robusthet" på diskussion~ssidan. Kanske en mall högst upp "denna sida har granskats 2015-xx-xx och funnits vara av bästa graden robust"> och att det sedan förs en diskussion över robustheten med flera inblandade och kanske fler olika grader av robusthet.Yger (diskussion) 9 januari 2015 kl. 21.01 (CET)

Om någon sätter in ett avsnitt på diskussionssidan med "Jag tycker att sidan har följande brister: ..." så vågar jag nästan lova att jag går in och försöker åtgärda dem. Det finns förstås sådant som vi har olika åsikter om och som inte kan "rättas" ensidigt. Ibland är riktlinjerna flummiga eller har en märklig synvinkel för att vi inte är eniga om sakfrågan eller om hur riktlinjen skall se ut. Är det det som avses med att riktlinjesidan inte är robust, att den är en mindre tillfredsställande kompromiss? --LPfi (diskussion) 9 januari 2015 kl. 22.27 (CET)

Någon som har lust och ork att skapa sidan Wikipedia:Kvalitetsmärkning eller dylikt? --Vannucci (diskussion) 14 januari 2015 kl. 13.15 (CET)

Adoptation av "Revision deletion policies" från engelska WIkipedia

Jag föreslår att vi adopterar samma regler och "krav" för att radera revisioner som finns på en:WP:CRD. Alltså:

1. Vid plagiat ska revisioner med plagiat raderas (användarnamn kan behållas för attribution).
   • Detta därför att WMF delar ut dumpar (en:WP:DUMPS) med alla revisioner i artiklarna, vilket betyder att svWP gör så att de bryter mot lagen och sprider plagiat och upphovsrättsskyddat material olovligt.
2. Grovt förolämpande, förnedrande eller kränkande material.
3. Rent störande material
   • Den här kan ev. exkluderas enl. mig.
4. "Oversightable"-information
   • Personuppgifter, en:doxxing av användare, etc.

Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 13.30 (CET)

Punkt 1 är jag beredd att instämma i av juridiska skäl. I övrigt är jag generellt anhängare av absolut minsta möjliga raderingar. /FredrikT (diskussion) 14 januari 2015 kl. 13.54 (CET)

Jag motsätter mig. Vi har en egen kultur och bör skriva våra egna riktlinjer. Ändringar bör motiveras en och en.

Vi bör vara mycket restriktiva med radering, för att vem som helst skall kunna se hur artiklar utvecklats. Det gäller i synnerhet kontroversiella artiklar, varav en del sannolikt drar till sig rätt mycket klotter som kan falla under dessa kriterier. Om flera versioner döljs är det svårt att se om det är frågan om berättigad censur eller försök att bli kvitt någon viss synvinkel.

1. Plagiat i historiken torde vara oproblematiska. Den är att jämföra med redaktionens arkiv, som i vårt fall råkar vara allmänt tillgängligt, på samma sätt som till exempel otillåtet publicerat material som hamnat i bilagor till domstolshandlingar. Plagiatet kan ofta användas för att förbättra artikeln, efter omskrivning och angivande av källa.
2. "Alfred är en padda" och liknande (läs: grövre) kan ofta uppfattas grovt förolämpande, men begravet i historiken är det i allmänhet oproblematiskt. Jag har för mig att nuvarande praxis fungerar.
3. "Rent störande"? På en-wp har man buntat ihop irrelevant material ("no relevance or merit to the project"), som det inte finns någon orsak att dölja, med försök att distribuera sabotageprogram. De senare måste döljas om de annars utgör hot, men formuleringen måste göras bättre än på en-wp (och den raderingsmotivering som syns i historiken måste vara explicit)
4. "Oversightable"-information, torde ingå i nuvarande riktlinje. På en-wp anger man alltför breda kategorier (inklusive t.ex. "material that looks like it might be allusions to non-public or personal information")

Några av enwp-kriterierna var här bortlämnade.

--LPfi (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.05 (CET)

Punkt 1 håller jag delvis med om och lika med punkt 2 genomförs den väl i stora drag, punkt 2 när det gäller mobbningsklotter mot namngivna. Även i övrigt håller jag med FredrikT. Sista punkten riskerar att göra en av uppslagsverkets centrala funktioner, den som handlar neutrala, självständiga biografier om politiker, högre ämbetsmän författare, konstnärer m.m., svår. Införs den kommer den troligen att användas för att försöka censurera eller styra innehållet. Det finns redan nu ett starkt tryck åt det hållet och alla riktlinje om oversightable information måste vara väldigt tydliga och genomtänkta. Edaen (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.09 (CET)

Plagiat är inte oproblematiska, oavsett om de är gömda från direkt syn i artikeln, då det fortfarande är olagligt att sprida copyvios, vilket det faktiskt leder till. Libel etc. Det finns en anledning WMF Legal valde att ha med detta på enwp's lista av revdels. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.19 (CET)

Punkt två kanske redan "raderas" men det är bra om vi kan göra en "policy"/regel om det på Wikipedia, och inte bara "praxis". Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.21 (CET)

Plagiat kan Oversightas på WMFs begäran, men jag har inte sett något alls åt det hållet i våra Oversightloggar. Det borde rimligtvis inte vara lokala administratörers ansvar hur dumpar sprids. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.27 (CET)

Det är inte någons ansvar att redigera Wikipedia överhuvudtaget, som t.ex. ta bort vandalism/klotter. Nu är det just så att bara administratörer (+) kan radera plagiat i revisioner, och då faller ansvaret på "administratörerna" att göra det, inte en speciell admin däremot (självklart). Användare taggar dessa plagiat-raderingar på enwp med en:Template:Copyvio-revdel. Ge mig de verktygen så kan jag radera dessa Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 14.45 (CET)a

För mig får du radera vad du finns lämpligt, men problemet med hur dumpar används borde ligga hos den som publicerar dessa. Om det är WMF's systemadministratörer som gör detta, så har dom de verktyg som behövs. -- Innocent bystander (diskussion) 14 januari 2015 kl. 15.05 (CET)

Det är inte bara dumpar, men det faktum att plagiat fortfarande finns synligt på Wikipedia.Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 16.57 (CET)

Som LPfi. Om något ska dokumenteras här så ska det vara vår egen praxis så som den har utvecklats här. Och som bekant har ingen användare några plikter så vem skall dölja det som enligt enwikis byråkratiska regler skall döljas? Vad är det som gör att just enwikis dokumentation är den som passar alla språkversioner? Möjligen om det hade varit från meta eller WMF, men inte bara en annan språkversion, inte ens den största. --MagnusA 14 januari 2015 kl. 14.48 (CET)

Jag menade inte att enwp's policy var/är den bästa, men den är på just engelska som (de flesta) förstår, och är en av de största Wikipediorna (är det ett ord?)...så it's just as good as any, och är bättre än ingen policy alls. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 16.57 (CET)

Hur är vår egen praxis på området. Det är den som skall dokumenteras om det inte redan är gjort. Vad andra har för praxis är helt enkelt inte intressant här. Om vi skulle implementera enwikis dokument här ("Adoptation" som du kallar det för (på svenska?)) så riskerar det att bara bli en pappersprodukt som enbart paragrafryttare läser och följer noga. --MagnusA 14 januari 2015 kl. 17.06 (CET)

Lite bakgrundsinformation till denna post: WP:BOÅ (arkiv) (tredje begäran). Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 17.11 (CET)

Jag väntade på att få svar från WMF, men fick aldrig något, och sen glömde jag bort det. Josve05a (diskussion) 14 januari 2015 kl. 17.13 (CET)

Vi kan fråga WMF igen. Bästa stället är nog på Meta, så jag ställer en fråga där. Sen stämmer det du skriver inte riktigt – engelska Wikipedias policy innehåller inget absolut krav på att versioner med upphovsrättsskyddat material (dvs någon annans upphovsrätt) alltid ska raderas, utan säger tvärtom att "Best practices for copyrighted text removal can be found at (en):Wikipedia:Copyright problems and should take precedence over this criterion". /NH 14 januari 2015 kl. 17.51 (CET)

Plagiat i historiken bör raderas. Finns alltid större en risk annars att någon går in och återställer upphovsrättsskyddad text (kanske den som började lägga dit upphovsrättsskyddad text). J 1982 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 19.22 (CET)

Är risken verklig? Ofta handlar plagiaten om att en PR-människa använder sin arbetsgivares material för att berätta om arbetsgivaren på Wikipedia. Det andra typiska fallet är en välvillig nybörjare, som inte är bra på att formulera med egna ord. Ingendera har orsak att återställa när saken förklarats – och det är lättare att klistra in texten på nytt från ursprungskällan eller den egna datorn än att återställa via historiken.

Det är mycket vanligt att den otillåtet publicerade texten används som utgångspunkt för att införa omskriven text (som alltså får publiceras). För det ändamålet är versionen i historiken mycket behändigare än ursprungskällan (som ofta inte angetts tillräckligt noga för att lätt hittas senare). Att versionen inte döljs är alltså redaktionellt viktigt (och i den användningen är det inte juridiskt problematiskt).

I de fall den problematiska texten innehåller hemligheter bör den i många fall döljas. Det vanliga är dock att den är lättare tillgänglig från upphovsrättsinnehavarens webbplats – att den också går att gräva fram ur vår historik är ett icke-problem. Vi bör förstås dölja den om upphovsrättsinnehavaren upplever det som ett problem, men det är ytterst sällsynt.

De juridiskt ansvariga är två: den som ursprungligen lagt in materialet och WMF. Att upphovsrättsinnehavaren skulle trakassera någon för material i en gammal version är i de flesta fall ytterst osannolikt. WMF är ansvarig endast om de är medvetna om ett enskilt fall, varvid de kan be oss agera eller agera själva. Vad jag vet ger svensk eller finsk lag oss administratörer inget ansvar i frågan. Därmed är frågan om hur vi skall ställa oss pragmatisk eller etisk snarare än juridisk.

--LPfi (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.05 (CET)

instämmer med LPfi. det är också så att vi är mycket få som dagligen håller på med sådan här saker. Och tex jag själv känner ingen motivation att utöka mina åtgärder med något som här beskrivs, som jag t.o.m. har svårt att tekniskt greppa.Yger (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.35 (CET)

10-årsjubileum

Jag tänker uppmärksamma ett 10-årsjubileum. I dag har nämligen Svenskspråkiga Wikipedia varit större än Susning i 10 år (enligt artikeln Susning.nu). J 1982 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 20.04 (CET)

Faktiskt, och man minns det som igår. Tänk att det gått 10 år! Dan Koehl (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.24 (CET)

 Gillar Och apropå jämna tal… Två miljoner är också ett jämnt tal. Jag har nu skapat den här projektsidan. Just nu har vi drygt 1,95 miljoner artiklar. Jag gissar att vi kan få pressen att skriva lite om Wikipedia (om kvantitativa och kvalitativa prestationer) om knappt 50 000 artiklar. När nu det blir. --Paracel63 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.47 (CET)

Och i dag fyller Wikipedia 14 år! Grattis! J 1982 (diskussion) 15 januari 2015 kl. 19.18 (CET)

Aviseringar eller systemmeddelanden?

Nu ser det lite annorlunda ut i menyn som fälls ut direkt till höger om användarnamnet. Överst står det "Systemmeddelanden" (en gång i tiden "Notifications" och senare "Aviseringar"). Nederst står det "Alla aviseringar" till vänster och "Inställningar" till höger. Jag retar mig lite på att det inte står samma ord både där uppe och där nere (till vänster). Vad tycker ni?--Paracel63 (diskussion) 14 januari 2015 kl. 22.57 (CET)

Anledningen till det är att det som är däruppe är en flik med en sorts avisering. Det ser lite konstigt ut idag när det inte finns någon mer flik än systemmeddelanden, men snart kommer Flow och då blir det mindre konstigt (detta kan man tjuvkika på redan nu på mediawiki.org där det är påslaget). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 januari 2015 kl. 23.17 (CET)

Schysst. Jag har bara sett mockups av det tidigare. Här kan man se tidsplanen.//Hannibal (diskussion) 15 januari 2015 kl. 00.02 (CET)

Images for biographies

Hi all,

excuse my English, feel free to translate this to Swedish. I was thinking about introducing this project to sv.wiki. I would like to know if this is wanted, whether or not you already have a similar project, and any feedback or help is very welcome.

The project adds images to biographical articles (that have no image) by using information from Wikidata. All images come from Commons. No existing images are deleted. So far I have introduced this to 11 Wikipedias and in total 16.700 images have been added to these projects. For example 1.300 images were added to the Danish Wikipedia. See Special:Bidrag/Taketa for examples.

Sincerely, Taketa (diskussion) 29 december 2014 kl. 17.43 (CET)

I have bot code to do something similar. The bot will go through interwiki and commons category for a set of articles and locate potentially suitable images that way. It can either just make a list, or actually add image galleries to the articles. Possibly of interest for your project? Old version of the code at Wikipedia:Projekt DotNetWikiBot Framework/Lsjbot/Lsj-get-images-from-iw - if anybody is interested, I will upload an updated version. Lsj (diskussion) 29 december 2014 kl. 19.42 (CET)

Hi Lsj, I am very interested. I am not technical myself so you would have to give an example. Maybe you could make an example on nl.wiki. There are dozens of people on nl.wikipedia who are interested in adding images, so if you add imagesuggestions to the article talk pages they will take it up from there. Several Wikidata admins and botusers, like Romaine, Sjoerddebruin, Lymantria or Trijnstel can probably make good use of your code. If it works well, I am very willing to expand it to other projects. My talk page is at nl:Overleg gebruiker:Taketa. All the best, Taketa (diskussion) 29 december 2014 kl. 19.58 (CET)

I will make some examples on nlwp in a few days, when I get back from the holidays. Lsj (diskussion) 31 december 2014 kl. 11.49 (CET)

Test in progress -- see here. Lsj (diskussion) 3 januari 2015 kl. 12.15 (CET)

See for extended discussion Användardiskussion:MagnusA. Sincerely, Taketa (diskussion) 29 december 2014 kl. 20.36 (CET)

Update: So far images have been added to 500 articles. Sincerely, Taketa (diskussion) 2 januari 2015 kl. 05.57 (CET)

Update: So far images have been added to 1.000 articles. Sincerely, Taketa (diskussion) 6 januari 2015 kl. 11.12 (CET)

I have done most biographies. I will continue with species. Sincerely, Taketa (diskussion) 6 januari 2015 kl. 12.15 (CET)

And now Lsjbot is generating image suggestions on nlwp at full speed. Lsj (diskussion) 14 januari 2015 kl. 19.36 (CET)

Hmm.. @Taketa:: Lsjbot has already gone through most species articles on svwp and added images where available. Perhaps species is not the optimal category to work on? Lsj (diskussion) 14 januari 2015 kl. 19.39 (CET)

Yes, I came to the same conclusion. I am currently working on the English and Italian Wikipedias with images, but I will come back to here in a while and see where best to take it. All the best, Taketa (diskussion) 16 januari 2015 kl. 01.10 (CET)

Vad är konsensus i Wikipediasammanhang?

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Konsensus. --Allexim (diskussion) 16 januari 2015 kl. 20.57 (CET)

Förslag till ny policy rörande intressekonflikter

Det har diskuterats en hel del angående frågor om intressekonflikter och det är som bekant en daglig källa till tråkiga konflikter med många (ofta nya) redigerare. Jag har flera gånger i olika sammanhang skrivit om denna fråga och vill nu vara djärv och föreslå en radikal ny dellösning på problemet (även om jag vet att sådant inte alltid uppskattas..). Varför inte "vända på steken" och aktivt skicka inbjudan till informatörer o dyl vid olika lämpliga organisationer, verksamheter, myndigheter, företag, bildningsverksamheter, kulturverksamheter etc och föreslå dem att skriva/komplettera en eller flera artiklar med anknytning till deras verksamheter? Det saknas fortfarande ett stort antal artiklar/innehåll om dito och skulle underlätta mycket med ett sådant tillskott, liksom löpande aktiv tillsyn/uppdatering av uppgifter. Vi skulle då kunna skapa en ny speciell instruktionssida (komplement till WP:Intressekonflikt) och ev. även en gemensam "sandlådesida", där dessa artiklar ev. kunde publiceras för granskning och justering i dialog med kontaktpersonen, innan de läggs ut färdiga. Kanske kunde man t.o.m. skapa en särskild mall i stil med: "Denna artikel skapas i samverkan med auktoriserad intressent." (Jmf även företeelsen med anlitade Wikipedian in Residence.) Det borde vara bättre att ha ett antal kunniga, betrodda redigerare än ständiga konflikter och misstänkliggöranden av redigerare som måste dölja sig eller sonika skräms bort. WP:s önskan är väl att få fler kunniga redigerare, inte färre? Jag vet det har diskuterats en del med universitetsvärlden etc tidigare, men vet inte vart det lett?--Bemland (diskussion) 15 januari 2015 kl. 02.46 (CET)

Det skulle inte bara ställa krav på andra användare att lägga ner mycket arbete på att ta bort ren reklam, fluff och annat. Det är totalt hopplöst att kontrollera att till synes neutrala uppgifter inte i själva verket är ett PR-mässigt genomtänkt urval av fakta, vilket de normalt är. Edaen (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.03 (CET)

Instämmer med Edaen. Att bjuda in informatörer (marknadsförare) att skriva om det de får betalt för att marknadsföra är högst problematiskt. En annan sak vore att bjuda in sakkunniga att skriva inom sitt sakområde (men inte om sin egen arbetsgivare), det kan vi gott göra. Men i min erfarenhet har många informatörer förskräckligt svårt att skriva npov, det är varken deras uppdrag eller något de tränats i. Lsj (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.24 (CET)

Jag har som ett personligt experiment gjort något sådant där jag fick informatörens text visa mail, för att kunna tvätta den. Och trots detta mycket reglerade och genomdiskuterade interface kom det mest info som var omöjlig acceptera utifrån NPOV och OVIKT. Så jag uppfattar kulturkrocken är för stor att det ens teoretiskt skulle vara genomförbart. Sedan är det den typen info jag själv är tröttast att möta. PR-fluff/ reklam skapad av personer på arbetstid som sedan aggressivt vill övertala/hota mig för att få in den text, de får goda förtjänster för om de lyckas få in texten. Och i motsats till ovana och även partpoushande skapare så blir denna kategori aldrig glade med mitt/wikipedias agerande. Det bästa resultatet som kan uppnås är att de upplever de nått en acceptabel deal i en förhandling med mig, och hoppas nästa gång "vinna" mer. Yger (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.45 (CET)

Det har funnits en del projekt i den riktningen, bland annat i regi av WMF-SE. Någon kan säkert ge länkar till några av dem och till diskussionerna kring dem. Sådana projekt minskar inte nämnvärt mängden andra artiklar skrivna i intressekonflikt, men kan ge ett antal välskrivna artiklar. Projekten har varit mycket kontroversiella. Också då inget projekt varit aktuellt har det funnits klart olika åsikter, vilket kan ses i historiken och på diskussionssidorna för riktlinjen och relaterade sidor (WP:Politikerhjälpen, WP:Att skriva om företag etc.). --LPfi (diskussion) 15 januari 2015 kl. 10.37 (CET)

Ett sätt att närma sig problematiken vore att istället för att be om texter be om källmaterial. Jag har ibland försökt skriva någon om företags historia, men sådana uppgifter är i allmänhet svåra att hitta på deras webbplats, möjligen med undantag från någon viss aspekt (bakgrund i hårt arbete, lokala rötter, lyckad globalisering eller vad företaget råkar vilja identifiera sig med). Om en anställd skulle gå med på att rota upp grejer i arkiven kunde man hitta ett och annat. Men kanske PR-avdelningen är lika historielös som webbplatsen och arkiven kvarlämnade vid flytt och fusioner. --LPfi (diskussion) 15 januari 2015 kl. 11.42 (CET)

Jag har drivit ett par av de där projekten för att få företag att skriva informerat och neutralt på Wikipedia. Det fungerar inte. Jag kommer inte att engagera mig i det mer. Orsakerna?

1) de tror redan att de vet hur Wikipedia fungerar och går inga utbildningar, även om det är gratis

2) de har inget att vinna, tror de, på neutrala artiklar

3) de är, som LPfi skriver, själva historielösa

4) det finns bara ganska allmänna råd om hur man ska skriva (jag putsade upp WP:Att skriva om företag, som innan dess mestadels innehöll varningar)

5) Wikipedias system är ganska svårt att navigera - framför allt skulle företagen vilja ha en person eller en "avdelning" att handskas med, inte (som de upplever det) 10000 småpåvar som när som helst kan ta bort allt gott de har gjort

6) det är få företag som lägger tid och pengar på sånt, när resultatet är så oklart (ökar det vinsten? Får de fler informerade arbetssökande, vilket underlättar rekrytering, vilket sparar pengar? etc)

Jag tror att det kommer ta ett par år till innan företagen inser möjligheterna att göra något av Wikipedia. Visst, några av dem har insett det, men de fokuserar framför allt på engelskspråkiga Wikipedia. Vi får nog, dessvärre, dras med den typen av användare som försöker föra in reklam, ta den otacksamma fajten (tack Yger, Tournesol och alla andra som gör det mesta av det dagliga arbetet med de bitarna!), och långsamt få mer kredd, så att de till slut lyssnar på oss. Och, tror jag, arbeta på att få fler positiva saker i tidningarna, för sånt inspirerar företagen. Mina två ören.//Hannibal (diskussion) 15 januari 2015 kl. 12.52 (CET)

Jag tackar för erfarenhetsbeskrivningarna. Jag har dock emellanåt själv sett ganska positiva exempel på att företrädare för t ex dagstidningar gått in och uppdaterat/tillfört ny tydligare information om deras verksamhet (även om man ofta behöver justera en del upplägg efteråt), men jag förstår verkligen problematiken som anges. Det var därför jag föreslog en helt ny samarbetsform, där man kunde markera överenskomna artiklar med en mall av typen "Denna artikel skapas i samverkan med auktoriserad intressent.", för att de därmed skulle känna ett större förtroende från WP:s sida. Sedan finns det ju ett flertal användargrupper som är specialintresserade anslutna till olika "projekt" (WP:Projekt Göteborg, WP:Projekt kvinnor etc). Kanske kunde ett antal intresserade på samma sätt knytas till dessa olika specialområden med en speciell projekt-benämning och därmed mer medvetet bevaka dessa markerade artiklar, så att inte "10 000 småpåvar" bara går in och ovetande ändrar hur som helst efter eget tycke. Dvs man skapar ett särskilt ramverk omkring dessa. Som LPFi skriver ovan: det "kan ge ett antal välskrivna artiklar". Jag kan för övrigt bara hålla med om denna märklighet att företag, organisationer etc har så innerligt svårt att på sina webbplatser uppge någon som helst relevant information om sin historik, startår, omstruktureringar, firmanamns/förkortningars betydelser, verksamheter etc, nästan som om de verkar skämmas för att de har ett förflutet och inte är "toppmoderna"; en del av den hysteriska ungdomstrendfixeringen, gissar jag.--Bemland (diskussion) 15 januari 2015 kl. 16.13 (CET)

Jag tror att responsen mycket beror på vilket slags företag man vänder sig till. Jag tror att journalister har bättre förståelse för Wikipedias mål och former än vad en marknadsförare på ett industriföretag har. /ℇsquilo 17 januari 2015 kl. 08.59 (CET)

Alternativa former i SAOL

Apropå ingenting: Det finns många ord som kan skrivas på två sätt som är likvärdiga enligt SAOL. Om det är någon som har synpunkter på om vi ska ändra "ska" till "skall", "fördra" till "fördraga", "balsamet" till "balsamen", etc, etc, så har vi en liten diskussion på gång om den saken. Jag bedömer att den rätta platsen för detta ämne är Wikipediadiskussion:Skrivregler#Alternativa_former_i_SAOL. Alla intresserade är hjärtligt välkomna dit! Tjing! Marfuas (diskussion) 17 januari 2015 kl. 18.10 (CET)

Inte så korta basartiklar längre.

Nu för ett positivt meddelande angående våra basartiklar. Nu har vi nåt ett litet kvantitet mål, att ingen av dem ska vara under 2500 byts. Detta till stor del av de som har varit med i månadens uppdrag. Utav 1000 basartiklar är nu 307 under 10000 byte (eller enligt Mediawiki 289 artiklar). Och jag kommer nu lägga in en uppdaterad version av detta förbättrings projekt i projekt basartikla. --Eriass2 (diskussion) 15 januari 2015 kl. 21.17 (CET)

Jag tror många basartiklar varit korta för att många av dem skapades så tidigt (runt 2001-2002, ibland 2003-2004), när det var mindre noga med källor och så och man knappast börjat bry sig om att förlänga artiklar (jag ser inte korta artiklar som något problem, även om jag förstås blir glad när de utökas) + att många nog tror att basartiklarna redan är långa för att det är så allmänna ämnen, men så går de inte ens in och kollar och då har inte mycket hänt. J 1982 (diskussion) 16 januari 2015 kl. 21.55 (CET)

Jag tror i stället att det handlar om andra saker: 1. Det är svårare att skriva en längre text än en kortare 2. Det är svårare att skriva en text där man måste ta hänsyn till redan existerande text. Särskilt om texten delvis saknar källor och man måste göra en avvägning om delar av den gamla texten skall plockas bort eller sparas. 3. Det är ofta svårare att skriva om ett brett ämne, där man måste välja ut vad som är viktigast att ha med i artikeln, och inte kan ta med allt som man hittar i de källor man har tillgång till. Sedan är det nog så att många användare på wikipedia föredrar att hålla sig till egna, ganska snäva ämnen där de får arbeta ostört.--FBQ (diskussion) 18 januari 2015 kl. 14.07 (CET)

Det var en trevlig nyhet om basartiklarna och roligt att det går bra med Månadens uppdrag! :) Höstblomma (diskussion) 18 januari 2015 kl. 14.22 (CET)

Strålande! Jag minns för några år sedan när jag tittade på detta. Jag konstaterade lite åt det hållet som FBQ säger att det var svårt att förlänga artiklar som saknade källor (för då fick man i regel börja om från början). När uppgifter är fel i artiklar är det lättare att motivera en fullständig omskrivning av artikeln. I dessa fall var det inte alltid frågan om det. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 18 januari 2015 kl. 14.34 (CET)

 Gillar Deryni (diskussion) 18 januari 2015 kl. 17.24 (CET)

Fler är förresten välkomna till Månadens uppdrag, både för att hjälpa till med uppdrag, men också för att lägga uppdrag som man önskar utförda. Upp till fem uppdrag får man lägga in. Välkomna! Deryni (diskussion) 18 januari 2015 kl. 17.24 (CET)