Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-02

Storstockholm och Stockholm län

Sedan 2015 definierar SCB Storstockholm som samma område som Stockholms län. Då kan det kännas "onödigt" att skriva om kommuner att de ligger "i Storstockholm" eftersom det redan framgår av länstillhörigheten. Personligen kan jag tycka att den nya definitionen är lite tveksam; så är väl egentligen Håbo kommun mer "Storstockholmsmässig" än Nykvarn eller de yttre delarna av Norrtälje eller Nynäshamns kommuner. Men det hör ju inte hit, vi har att följa den indelning som är officiell. Det är bara att "gilla läget". Däremot behöver vi kanske inte skriva ut det i varje artikel om länets kommuner. --Andhanq (diskussion) 17 januari 2016 kl. 16.31 (CET)

Håller med. /Ascilto (diskussion) 17 januari 2016 kl. 16.48 (CET)

För mig känns det då som att begreppet Storstockholm nu har spelat ut sin roll. Och att vi generellt bör undvika använda det begreppet.Yger (diskussion) 17 januari 2016 kl. 17.03 (CET)

@Andhanq, Ascilto: Jag håller med er i praktiken i just detta sammanhang, men inte principiellt. Det finns en fara i att begrepp som används i dagligt tal med en lite vagare och situationsberoende betydelse formaliseras och begränsas i sin betydelse på grund av någon myndighet - i detta fall SCB - vill använda det i sin egen begreppsapparat. Vi har inte ett statligt reglerat språkbruk, och då bör vi vara öppna för att ord och begrepp kan ha ett liv vid sidan om den offentliga begreppsvärlden. "Storstockholm" kan helt enkelt betyda olika saker, beroende på sammanhanget. Håbo/Bålsta kan mycket väl räknas in i Storstockholm t ex när det gäller kollektivtrafik (pendeln går ju t ex dit), medan de norra delarna av Norrtälje kommun kanske inte passar in där när det t ex gäller en mer allmän beskrivning av geografi eller befolkningsstruktur. Storstockholms brandförsvar omfattar tio av länets kommuner. StorStockholms Genealogiska Förening, SSGF, är en förening för släktforskare bosatta i - som de själva skriver - "Stockholm med omnejd". O s v. Även den typen av begrepp kan alltså variera beroende på i vilket sammanhang som begreppet är tillämpbart. För dessa "Storstockholmsnyttjare" använder inte begreppet "Storstockholm" på fel sätt, bara för att staten har sin egen definition i ett visst sammanhang, som passar för just SCB:s behov. Vi ska "följa den indelning som är officiell" när det är relevant. Men det är alltså inte alltid som den är det. Däremot - om det uppstår risk för missförstånd ska man naturligtvis vara så tydlig och förklarande som möjligt. Lindansaren (diskussion) 17 januari 2016 kl. 17.39 (CET)

Jovisst. Jag tror nog att "Storstockholm" för de flesta av oss betyder något som "Stockholm med omnejd", typ tätorten Stockholm och litet runtomkring som är tättbebyggt, som Lidingö m m. Företag och sammanslutningar kan ju också använda detta i sina namn eller distriktsindelningar och då mena olika områden. Men eftersom det finns en speciell definition, som SCB använder och som vi har en artikel om just denna definition så blir det inte bra om vi länkar dit i ett sammanhang då menar någon annan definition. Eftersom begreppet i officiell mening sammanfaller med länet behöver vi inte skriva att en kommun ligger i Stockholms län och dessutom att den tillhör Storstockholm. Det blir liksom lite "tårta på tårta". --Andhanq (diskussion) 17 januari 2016 kl. 23.13 (CET)

Med tanke på att SCB:s definitioner även på andra områden lätt kan bli en smula krystade så tycker jag inte att vi oförbehållsamt ska anamma SCB:s definitioner. Vad termen "Storstockholm" innebär finns det väl flera auktoritativa på än just SCB? Traditionellt har ju 08-området varit en flitigt använd definition av Storstockholm. /ℇsquilo 18 januari 2016 kl. 13.28 (CET)

Informella indelningar kan behandlas i artikeln Storstockholm. I kommunartiklarna skall den definition som har källstöd användas (och är således onödig då den sammanfaller med länet). /Ascilto (diskussion) 18 januari 2016 kl. 14.15 (CET)

Låter bra. Tycker vi kör så. --Andhanq (diskussion) 18 januari 2016 kl. 15.03 (CET)

Minns jag rätt så överensstämde länet med storstadsområdet åtminstone redan 2010? -- Innocent bystander 18 januari 2016 kl. 16.25 (CET)

Det är faktiskt sedan 1 januari 2005 som Storstockholm överensstämmer med Stockholms län. /Portunes (disk) 18 januari 2016 kl. 17.56 (CET)

interwikilänkar

Det verkar finnas funktion för tjockstorlek och kursiv. Men varför finns inte det en funktion för att skapa interwikilänkar? Det hade underlättat en hel del. --Vannucci (diskussion) 17 januari 2016 kl. 18.28 (CET)

Det finns i menyn till vänster vid språk. Trycker du där kan du lätt lägga till en iw-länk, om du vet vad motsvarande artikel heter på ett annat språk. MVH Adville (diskussion) 17 januari 2016 kl. 19.05 (CET)

Interwikilänkar var ett felt ordval av mig. Jag menar när man skapar en länk med tecknet [[ ]] inom vårt egna projekt, i ordbehandlaren alltså. --Vannucci (diskussion) 17 januari 2016 kl. 20.52 (CET)

Fjärde knappen med denna symbol: AlphaZeta (diskussion) 17 januari 2016 kl. 20.56 (CET)

@Vannucci: Kan tipsa om frågesidan Wikipedia:Wikipediafrågor (länkad överst på denna sida). --MagnusA 18 januari 2016 kl. 10.49 (CET)

Eller med kortkommandot Ctrl+K. Sidan Wikipedia:VisualEditor/Användarguide innehåller ännu fler tips. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 januari 2016 kl. 11.08 (CET)

2016 WMF Strategy consultation

Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello, all.

The Wikimedia Foundation (WMF) has launched a consultation to help create and prioritize WMF strategy beginning July 2016 and for the 12 to 24 months thereafter. This consultation will be open, on Meta, from 18 January to 26 February, after which the Foundation will also use these ideas to help inform its Annual Plan. (More on our timeline can be found on that Meta page.)

Your input is welcome (and greatly desired) at the Meta discussion, 2016 Strategy/Community consultation.

Apologies for English, where this is posted on a non-English project. We thought it was more important to get the consultation translated as much as possible, and good headway has been made there in some languages. There is still much to do, however! We created m:2016 Strategy/Translations to try to help coordinate what needs translation and what progress is being made. :)

If you have questions, please reach out to me on my talk page or on the strategy consultation's talk page or by email to mdennis@wikimedia.org.

I hope you'll join us! Maggie Dennis via MediaWiki message delivery (diskussion) 18 januari 2016 kl. 20.06 (CET)

Saknade kartor

Landskapsartiklarna saknar tyvärr kartor. Det är en stor brist med tanke på att landskapen traditionellt varit de enheter som Sveriges geografi beskrivs utifrån sedan Folkskolans lärobok och Nordisk familjebok. Finns det någon lösning på detta? Kan det finnas någon skolatlas t.ex. med kartor som blivit fria?

Kartor över länens kommuner finns för alla län utom Stockholms. Finns det någon lösning på detta? Varför hoppade den eller de som gjorde de utmärkta länskartorna över Stockholms län? /Ascilto (diskussion) 19 januari 2016 kl. 17.26 (CET)

commons:Category:Locator maps of provinces of Sweden 83.233.122.104 19 januari 2016 kl. 17.35 (CET)

Jag menar fysiska kartor över varje enskilt landskap. /Ascilto (diskussion) 19 januari 2016 kl. 17.40 (CET)

Det finns numera data för landskapsgränser från Lantmäteriet med tillräckligt fri licens (Översiktskartan, lager: 'ao_riks') som bör gå att använda. Men någon ska göra det också... Taxelson (diskussion) 19 januari 2016 kl. 21.01 (CET)

Konstnär som ritar bilder och laddar upp

Vad tycker vi om denna redigering (med tillhörande bildbeskrivning på commons). Bra eller bara en typ av selfpromo? /Hangsna (diskussion) 15 januari 2016 kl. 20.10 (CET)

Se [1]. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 15 januari 2016 kl. 20.15 (CET)

Helt OK att lägga upp tecknade porträtt så länge de liknar personerna och det inte finns fria foton etc av artikelämnena. Däremot ser jag ingen anledning att skriva namnet på tecknaren i bildtexten om inte tecknaren är relevant för artikelämnet - precis som med foton så anges skaparen i beskrivningen på bildsidan.--IDV^disk. 15 januari 2016 kl. 20.28 (CET)

Okej om man gör det bra. Detta är inte bra. Hen har stulit en bild från [2] och kladdat över lite med photoshop. Eventuellt ett copyrightbrott. AlphaZeta (diskussion) 15 januari 2016 kl. 20.40 (CET)

Det finns ett prejudikat från 1989 om att en avteckning av ett foto av Evert Taube inte räknades som ett exemplar av fotografiet, men sedan dess har det skett stora ändringar i lagen. Bland annat har fotografier förts in upphovsrättslagen istället för att som tidigare skyddas genom en separat fotolag. Det finns ett nyare fall med en avteckning av ett foto på Christer Pettersson där fotografentecknaren fälldes i Solna tingsrätt[3] men friades i Svea hovrätt.[4] Sedan hörde jag något om att målet ska ha överklagats till Högsta domstolen, men jag vet inte om det beviljats prövningstillstånd eller om någon dom fallit. I andra länder, som t.ex. USA, verkar domstolarna se hårdare på konstnärer som målar av fotografier. Det är möjligt att denna bild är fri i Sverige, men det är mer tveksamt att den skulle vara fri i USA. --Stefan2 (diskussion) 15 januari 2016 kl. 21.28 (CET)

Ovanstående rättat. --Stefan2 (diskussion) 20 januari 2016 kl. 23.06 (CET)

Tack för utläggningen. Commons måste ju ta hänsyn till amerikansk lagstiftning. /Julle (disk.) 16 januari 2016 kl. 11.12 (CET)

@Stefan2:: Varför fälldes fotografen? Den hade väl inte gjort något fel? Menar du inte att tecknaren fälldes? Ser så ut i länken. MVH Adville (diskussion) 20 januari 2016 kl. 23.01 (CET)

Jag skrev förstås fel. Det var ju tecknaren som fälldes i tingsrätten men friades i hovrätten! --Stefan2 (diskussion) 20 januari 2016 kl. 23.06 (CET)

Då var detta fallet snabblöst, tack AlphaZeta för snabb och korrekt återkoppling. (Jag har skrivit till användaren och taggat på commons.) /Hangsna (diskussion) 15 januari 2016 kl. 20.49 (CET)

Det verkar som att konstnären är norrman, så då är det antagligen norsk eller amerikansk lag som gäller. Användaren har bara laddat upp en annan fil på Commons: Ett bokomslag som är upphovsrättsskyddat. -abbedabb^disk 16 januari 2016 kl. 00.03 (CET)

Residens eller vistelseort i infobox politiker?

Mall:Infobox politiker

Francis Preston Blair, Jr. Amerikansk senator för Missouri Tid i befattningen 20 januari 1871–3 mars 1873 Företrädare Daniel T. Jewett Efterträdare Lewis V. Bogy Född 19 februari 1821 Lexington, Kentucky Död 8 juli 1875 (54 år) St. Louis, Missouri Gravplats Bellefontaine Cemetery, Saint Louis Nationalitet USA Politiskt parti Free Soil Party 1848 Republikanska partiet 1854 National Union Party 1864 Demokratiska partiet 1868 Liberalrepublikanska partiet 1872 Alma mater Princeton University Transylvania University Yrke Advokat Residens Saint Louis, Missouri Maka Appoline Alexander Blair

Borde inte residens i infoboxen ändras till vistelseort ("plats(er) där personen främst bor/bodde, om annan än födelseorten"), som i Mall:Faktamall biografi? Jag tror att det är en felöversättning från engelskans residence. Den svenska boxen bygger på en:Template:Infobox officeholder; av sammanhanget att döma så handlar det om vistelse- eller bostadsort, till skillnad från födelse- och dödsort och inte residens. Jag tar saken på Bybrunnen för ingen vill diskutera frågan på Wikipediafrågor och det behövs konsensus innan man ändrar i mallar. Luke (diskussion) 16 januari 2016 kl. 10.04 (CET)

Många riksdagsledamöter är skrivna på hemorten där familjen har bostad, medan de bor i Stockholm största delen av året. Då blir vistelseort ett oprecist uttryck. Något mer precist är att föredra. /Ascilto (diskussion) 16 januari 2016 kl. 12.27 (CET)

Jag är glad att du delar min uppfattning om att residens inte är en adekvat parameter. Din invändning mot termen "vistelseort" har relevans för de flesta medlemmar i representativa församlingar i de flesta länder. Just ordet "hemort" kanske är ett bättre uttryck. Luke (diskussion) 16 januari 2016 kl. 15.11 (CET)

Om jag förstår rätt menar du den orten där de har sin familj, och inte Stockholm där riksdagen ligger. I så fall låter nog hemort bra. Jag skulle säga så. Adville (diskussion) 20 januari 2016 kl. 22.56 (CET)

100 artiklar med anknytning till Finland

Finland firar 2017 hundra år som självständig nation. På finskspråkiga Wikipedia uppmärksammas detta bland annat med Wikiprojekti Soumi 100. Jag fick igår ett tips om att ett motsvarande Wikipediaprojekt, Finland 100, gärna kunde lanseras på den svenska språkversionen, utan att listorna för den skull behöver vara identiska. Med svenskans status som officiellt språk i Finland bör hundraårsmarkeringen vara lika relevant att följa upp på svenskspråkiga Wikipedia. - Sniper Zeta (diskussion) 19 januari 2016 kl. 21.29 (CET)

Är inte detta ett bra projekt för WMSE att starta? Skrivarstugor skulle ju kunna anordnas, och finska ambassaden skulle gilla ett sådant initiativ om de kontaktades och man har en bra idé. Veckans tävling med. Målet bör vara ett visst finsk relaterade artiklar blir bra eller utmärkta. Varför inte utgå från den finska listan? Adville (diskussion) 20 januari 2016 kl. 14.29 (CET)

Lsjbot kommer att köra igenom Finlands geografi någon gång under året. Kan tajmas så att det passar ihop med andra aktiviteter. Vore väl kul om vi verkligen kunde få artiklar om alla sjöar i "de tusen sjöarnas land". Lsj (diskussion) 20 januari 2016 kl. 16.19 (CET)

Fint, Lsj, jag är KU inte i wmse styrelse längre. Vad säger wmse om det? Adville (diskussion) 20 januari 2016 kl. 20.15 (CET)

@Sniper Zeta: Bra att du uppmärksammade detta – jag hade inte en tanke på det just nu, utan fokuserade på året 1916. Vi kan säkert göra flera insatser här, till exempel Veckans tävling eller Månadens uppdrag och det kan kombineras med skrivstugor. Jag kan åta mig att ordna någon, eller några, Veckans tävling.--Historiker (diskussion) 20 januari 2016 kl. 20.39 (CET)

Bra eller dåligt

Vi har det senaste kvartalet haft rekordfå av pushande inlägg från grupperingen "främlingsfientliga". Samtidigt i mediasamhället i övrigt syns dessa allt tydligare, det har tex varit ett stort drev mot DN om (en sakmässigt felaktig bild av) förtigande att det var invandrare bakom grupptafsande av kvinnor etc. Och det är flera siter som eldar på dessa drev. Men för något år sedan var också Wikipedia i dessas fokus men det verkar inte vara så nu. Bör detta tolkas som att vi har fått en ökad cred och klarar oss genom att inte skriva om dagsktuella grejor, eller skall det tolkas som att vi numera ses som ointressanta föredettingar? Exempel: hösten 2009 kördes en medveten grej mot Wikipedia för att föra in i relevant artiklar att "alla våldtäkter i Sverige utförs av invandrare". I almedalsveckan 2010 var där SD huvudbudskap just detta, men de kunde då inte peka på wp som stöd för sitt påstående. Inför valet 2014 var det lite grann av detta men inte alls lika starkt. Och nu för man via egna medier fram att "DN mörkade att det var invandrare" men utan försök föra in denna konspirationsteori i Wikipedia. Yger (diskussion) 21 januari 2016 kl. 11.07 (CET)

Bra med sådana här observationer. Jag tror inte "ointressanta föredettingar" är orsaken, utan troligen att vi bevakar artiklarna hårt. Titta bara på diskussionerna om Avpixlat. För att ta ett liknande ämne: artikeln Gamergate har en historia av att samma påstående i artikeln tas bort trots att det är källbelagt och sant och därefter läggs tillbaka av någon van wikipedian.//Hannibal (diskussion) 21 januari 2016 kl. 11.35 (CET)

Jag tror att de högerextrema krafterna har insett hur mycket lättare det är att nå ut med sitt budskap genom sina egna kanaler när deras opinionssiffror är höga. /ℇsquilo 21 januari 2016 kl. 11.39 (CET)

Det har varit lite pushande, men inte alls som för ett tag sedan. Det är skönt. Det finns en användare i Nya tiders diskussion, Jan Larsson, som envisas med att lägga in om DN och länka till ursprungsartikeln om det. Dessutom finns det en tråd på motgift från december 2015 där en användare undrar om de "bör ta tillbaka wikipedia". Den bekräftar lite Esquilos teori om att de tar sina egna kanaler... Adville (diskussion) 21 januari 2016 kl. 15.46 (CET)

Mycket bra och intressant länk du ger. Det verkar nästan som de "gett upp" tanken att kunna "ta över" Wikipedia. Men deras snack om Metapedia är nästan patetisk, en användare hare redigerat de senaste två veckorna oftast knappt 5 per dag, det blir ingenting användbart av det. Men de har ju å andra sidan andra kanaler som numer når många. Som Esquilo skriver det väljer säkert de kanalerna i stället.Yger (diskussion) 21 januari 2016 kl. 19.49 (CET)

Namngivning och kategorisering av färgrelaterade artiklar

Hej! Jag är ganska ny på Wikipedia och har börjat försöka bringa reda i mängden av artiklar som rör färg och pigment. Jag har stor erfarenhet av området och tillgång till ett välförsett bibliotek, men är osäker på hur dessa frågor ska hanteras i Wikipedia. Jag ser två problem som jag redan har diskuterat med några av er andra för enskilda sidor/artiklar men som bör redas ut mera generellt.

1. Namn på artiklar som på något sätt handlar om färg

Nuläget: Förutom de mera övergipande artiklarna finns många som handlar om specifika färger eller färgmaterial. Vissa rubriceras med rena färgord (blå, vit, röd etc.) och tar upp många aspekter, inte minst kulturella. Andra rubriceras med vad man kan kalla härledda färgord (limegrön, vinröd etc.) och tar ofta upp själva ordets ursprung och ibland även annat. En tredje typ av rubriker utgörs av namn på färgande material eller produkter (blyvitt, koboltblått, engelskt rött etc.). Dessutom finns det artiklar som rubriceras med den kemiska beteckningen för sådana produkter (t.ex. dikromtrioxid).

Förslag: Jag menar att alla dessa rubriktyper kan vara berättigade och finnas parallellt, men att det tydligt ska framgå vad artikeln behandlar. Principen kan illustreras av ett exempel som jag just nu har snubblat över:

Smaragd ska handla om en ädelsten (analogt med rubin eller diamant)

Smaragdgrön ska handla om en färg (kulör) och dess användning och betydelse i alla tänkbara sammanhang och inte alls bara måleri (analogt med röd, limegrön eller cerise)

Smaragdgrönt ska handla om ett (eller flera) pigment som har (eller har haft) detta namn (analogt med blygult eller engelskt rött), och om pigmentets användning.

Kromoxidhydrat ska handla om en kemisk substans som kanske används till även annat än pigment.

Dessa fyra artiklar handlar alltså om olika saker, även om tre av dem råkar heta nästan likadant. Naturligtvis behöver inte alla typerna finnas i varje enskilt fall, men de ska kunna finnas om någon ser det som berättigat.

Motivering: Jag, som just nu skriver framför allt om pigmenten, menar att alla pigment ska ha egna artiklar under sitt etablerade tekniska namn (inte att förväxla med företagsknutna varunamn), oavsett om dessa sammanfaller med generella färgord eller ej. Inom andra tekniska eller naturvetenskapliga fält (t.ex. benämning av mineraler) verkar det vara regel i Wikipedia att rubricera artiklarna med etablerade tekniska/vetenskapliga benämningar där sådana finns.

2. Pigment och färgämnen

Idag finns en kategori Färgpigment och en kategori Färgämnen men det finns ingen logik i vilken kategori som den enskilda pigment/färgämnesartikeln har förts till. Detta är inte så konstigt, eftersom orden i hög grad används synonymt.

Förslag: Dessa båda kategorier förs ihop till en, med namnet Färgämnen och pigment.

Tacksam för synpunkter som kan hjälpa oss att hitta en linje i detta. Vänliga hälsningar --Chandra Varena (diskussion) 16 januari 2016 kl. 17.45 (CET)

Diskussion

Det är bra att du tar upp det, det behövs en enhetlighet i benämningarna! Bra förslag på struktur också. Tror dock att artikelnamnen behöver vara tydligare gällande kulör och pigment, annars kommer innehållet flyta ihop så småningom, och det är nog ingen självklar distinktion för de flesta läsare. Ska man använda sig av former som Grönt (pigment) istället, kanske? /JohanahoJ (diskussion) 16 januari 2016 kl. 18.01 (CET)

Bra förslag! I smaragdfallet skulle det alltså bli en sida Smaragdgrön om kulören och en Smaragdgrönt (pigment) om pigmentet. Säkert behövs det inte alltid - blyvitt är ju inget annat än ett pigment, men man kan använda den preciseringen när det behövs.--Chandra Varena (diskussion) 16 januari 2016 kl. 18.12 (CET)

Bra att du tar dig an detta. Du verkar mycket kunnig på detta område. Jag vet inte om du redan gjort det, men något jag själv ofta gör, och som i så fall är ett tips, är att jämföra med hur det ser ut på andra wikipedior och tillhörande projekt, t.ex. engelska och commons. Färgämnen: Dyes^(en), Dyes^(commons). Färgpigment: Pigments^(en), Pigments^(commons). Kanske har liknande frågeställningar förekommit på diskussionsidor där. DavidIvar (diskussion) 16 januari 2016 kl. 18.44 (CET)

Tack DavidIvar för uppskattande ord och för tips, jag ska titta på hur det ser ut i syskonprojekt på andra språk. Färgämnen, och pigment används ofta synonymt i svensk facklitteratur, men inte alltid: I läroboken Färger och lacker från 1971 skiljer man mellan pigment och färgämnen, där färgämnen avser organiska ämnen för färgning av papper etc. Jag kan tänka mig att det skulle gå att göra en distinktion mellan färgämnen och pigment, men den skulle bli krånglig och ha många läckor. Och det stora problemet skulle sedan vara hur de som i framtiden kategoriserar nya artiklar skulle hitta rätt. Hitintills har kategoriseringen inte gjorts konsekvent, och jag bedömer att det är stor risk att det blir lika rörigt igen om vi försöker upprätthålla en distinktion som inte är självklar. --Chandra Varena (diskussion) 16 januari 2016 kl. 19.18 (CET)

Jag kollade på engelska wp och de verkar också förvirrade. Men i artikeln om Lake pigment står det: A lake pigment is a pigment manufactured by precipitating a dye with an inert binder, or "mordant", usually a metallic salt. Unlike vermilion, ultramarine, and other pigments made from ground minerals, lake pigments are organic. Lake pigment motsvarar det som på svenska kallas färglacker och engelska wp menar alltså, om jag fattar det rätt, att t.ex. krapplack använt i målarfärg är ett pigment (med ett oorganiskt ämne som bärare) medan samma krapplack som textilfärg är en dye. --Chandra Varena (diskussion) 16 januari 2016 kl. 20.12 (CET)

Svar om båda frågorna i detta inlägg. 2:Bra, gör en kategori för båda. ÄR det många artiklar kan du be om wp:robothjälp så någon kan fixa det lite snabbt. 1: Även detta är ett bra förslag. Du är kunnig, vilket jag märkte i falu rödfärg, när du började här. Bra med en kunnig person som kan reda upp i en komplicerad fråga. Att lägga till ett förtydligande ord i artikelnamnet som johannahoj skrev är nog bäst för att du inte skall känna att det blir övermäktigt när andra senare redigerar i artiklrna och annars lätt gör fel... MVH Adville (diskussion) 20 januari 2016 kl. 14.40 (CET)

Instämmer med Adville! //Vätte (diskussion) 20 januari 2016 kl. 15.14 (CET)

Ja, det är väldigt bra då någon med sakkunskap tar sig ann ett ämne. Det är ju ofta man vet ungefär och kan bidra med någon specifik information, men det går mycket lättare att göra ett bra jobb om någon kunnig bidrar med en struktur.

Vad gäller namnet med förklarande parentes tror jag att det är bra att använda samma form på grundordet, om det är lämpligt i sammanhanget, alltså "smaragdgrönt" och "smaragdgrönt (pigment)". Normalt använder vi parenteserna bara då artikelnamnen annars skulle sammanfalla och en liten skillnad i grundordet kan vara förvirrande.

För att undvika att artiklarna senare flyter ut att behandla annat än artikelämnet tror jag att det viktigaste är att ha en tydlig topplänk till artiklar om närliggande begrepp och en första mening eller ett första stycke som klart beskriver vad artikeln handlar om.

--LPfi (diskussion) 20 januari 2016 kl. 22.42 (CET)

Chandra Varena, en topplänk ser du exempelvis i artikeln Stockholm. Då ser skribenter och läsare direkt att det finns en närliggande artikel och kan lättare särskilja dem. Adville (diskussion) 20 januari 2016 kl. 22.53 (CET)

Tack alla för uppskattande ord och goda råd! Jag försöker nu ta tag i detta, och hoppas på att det inte dyker upp nya stötestenar. I så fall tar jag upp dem på respektive diskussionssida. Jag gör omkategoriseringen manuellt, så får jag samtidigt en överblick över vilka artiklar som finns och hur de kan förbättras.--Chandra Varena (diskussion) 21 januari 2016 kl. 04.35 (CET)

Nu har jag slagit ihop kategorierna Färgpigment och Färgämnen till den nya Färgämnen och pigment. Jag föreslår att de gamla kategorierna tas bort. Det är lite "krafs" kvar på de gamla kategorisidorna, och jag ber om hjälp med att fixa till det hela, och är också tacksam om någon mera erfaren kan stämma av att jag har gjort rätt.--Chandra Varena (diskussion) 22 januari 2016 kl. 08.36 (CET)

Jag har tagit bort kategorierna. Det finns kvar problem att ordet pigment också används för biologiskt pigment. Hur skall denna kategori förhålla sig till det mer generella begreppet pigment, tex kategorin pigmentering. Och vi har fått försämringar för iw kopplingar och kopplingar till commons.Yger (diskussion) 22 januari 2016 kl. 09.09 (CET)

På enwp och dewp ligger kategorin Biologiska pigment i kategorin Pigment. Kan man på liknande sätt lägga kategorin Biologiska pigment i kategorin Färgämnen och pigment? /JohanahoJ (diskussion) 22 januari 2016 kl. 10.10 (CET)

Den låg där förut, och jag vacklar fram och tillbaka i vad jag tycker. Om det ger större samstämmighet med systerprojekten så kanske det är bra att den ligger där. I så fall behövs en liten introtext på kategorisidan, som klargöra att den omfattar dessa olika saker. --Chandra Varena (diskussion) 22 januari 2016 kl. 10.20 (CET)

Jag tycker inte det. Det som hör skett i att vi har splittrat upp pigmentbegreppet i två olika artiklar och kategoriträd. Jag har dock lagt i en ref till kategorin Biologisk pigment i inledningstexten för den nya kategorin. Och jag avser nu koppla den till Dyeds på andra projekt.Yger (diskussion) 22 januari 2016 kl. 10.37 (CET)

Jag ser att Yger har lagt in diverse kopplingar till systerprojekten och mellan kategorisidorna i vår wp och tycker att det är en bra lösning, som känns logisk.--Chandra Varena (diskussion) 22 januari 2016 kl. 11.24 (CET)

Veckans tävling vecka 4 - just nu ingen planerad

Just nu finns det ingen Veckans tävling upplagd för nästa vecka. Är det någon som känner sig hågad att leda en?--Historiker (diskussion) 20 januari 2016 kl. 21.18 (CET)

Jag skapade en lagtävling för vecka 4. Potentiella deltagare får redan nu snacka ihop sig med en polare och bilda lag men bidrag räknas från och med måndag. Välkomna till Fyra ögon principen! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 21 januari 2016 kl. 12.31 (CET)

Tack för det!--Historiker (diskussion) 21 januari 2016 kl. 21.30 (CET)

Statusrapport Community Tech

(Alla länkar till text på engelska, är jag rädd.)

Förhoppningsvis intressant information: Community Tech-teamet genomförde en undersökning i slutet av förra året för att samla in information om vad gemenskaperna gärna ville se som prioriterad utveckling. Just nu håller vi på och kollar vad som skulle krävas för de tio mest populära idéerna och hur lång tid de skulle ta, men har också börjat jobba mer direkt med två: automatiskt migrera döda länkar till Internet Archives Wayback Machine och sidvisningsstatistikverktyg.

Är man intresserad av arbetet kan man se statusrapporten för fler detaljer. Är man inte det kan det ändå vara kul att veta att det arbetas på ett mer pålitiligt statistikverktyg, för det är ju någonting vi har muttrat om i flera år. All feedback på hur sådant borde se ut tas för övrigt gärna emot på projektsidan som länkades ovan. Svenska duger bra om man inte är bekväm med att skriva på engelska. /Johan (WMF) (diskussion) 22 januari 2016 kl. 15.25 (CET)

Jag kan tillägga att just synpunkter om sidvisningsstatistikverktyget är eftertraktade då jag kommer att handleda 8 studenter på KTH som har det som sin uppgift i deras kurs Mjukvarukonstruktion. Vi har startmöte på måndag så ös på med önskemål!. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 januari 2016 kl. 16.44 (CET)

Vilka regler och regelverk följer Wikipedia?

Hej, kan någon säga rakt ut vilka regler och regelverk wikipedia följer? Följer Wikipedia Sveriges regelverk (alltså hur svenska staten tänker och tycker i vissa frågor)? Följer wikipedia den svenska befolkningens normer/värderingar? Vad följer wikipedia? Jag får jämt olika bud och har blivit riktigt förvirrad till slut. Tacksam för alla svar. Hälsningar, Lifeglider (diskussion) 15 januari 2016 kl. 19.22 (CET)

@Lifeglider: Snabbt och enkelt svar: Svenskspråkiga Wikipedia följer - vad gäller innehållet - det regelverk som utvecklas inom just svenskspråkiga Wikipedia, av dem som är aktiva här. Det innebär att varken stater, organisationer eller någon odefinierad "svensk befolkning" avgör innehållet här. Lindansaren (diskussion) 15 januari 2016 kl. 19.31 (CET)

Wikipedia tar inte ställning! /ℇsquilo 15 januari 2016 kl. 20.54 (CET)

Det finns väl ändå ett rättsligt regelverk som styr Wikipedia. Frågan är om det är Sveriges eller Kaliforniens lagar som gäller? Luke (diskussion) 15 januari 2016 kl. 21.15 (CET)

För förtal, personuppgifter, upphovsrätt etc finns det rättsliga regler. Och här finns det inte ett generellt svar för dessa fall. För personuppgifter tex vill vi vara väl inom det svenska juridiska regelverket är mycket mer restriktiv än USAs. För upphovsrätt är det svårare.Yger (diskussion) 15 januari 2016 kl. 21.30 (CET)

Det faktum att det huvudsakligen är amerikansk lag som styr Wikipedia betyder inte att inte svensk lag kan vara mycket aktuell för den svenska skribent som sitter i Sverige och skriver.

Vad det gäller länder och språk: det är värt att veta att svenskspråkiga Wikipedia saknar formell koppling till Sverige. Wikipedia ägs av Wikimedia Foundation, som är en ideell amerikansk stiftelse. Innehållet är antingen fritt från upphovsrätt eller hör till de enskilda skaparna, som dock gått med på att det får redigeras och spridas fritt. Svenska är inte officiellt språk bara i Sverige, utan även i Finland, där hundratusentals personer talar det som modersmål. Vi är ett internationellt uppslagsverk på svenska. Däremot är det förstås så att de allra flesta som är aktiva här bor i Sverige och att vi tar stor hänsyn till svenska lagar. /Julle (disk.) 16 januari 2016 kl. 11.10 (CET)

Jag tolkar utgångspunkten för Lifegliders fråga att skribenterna skulle skriva i enlighet med vad någon överhet (staten) tycker, alternativt vilka normer och värderingar som återspeglas i artiklarna. Den första utgångspunkten tyder på ett tänkande, eller erfarenhet, från samhällen utan demokrati och åsiktsfrihet, där medborgarna inte vågar uttrycka åsikter, som är misshagliga för staten. Det fallet råder inte här. Den andra utgångspunkten är de normer och värderingar som finns i samhället, och som påverkar de skribenter som finns här. Det är svenskspråkiga Wikipedia, och inte Sveriges Wikipedia, men som Julle skriver ovan, så finns de flesta skribenterna i Sverige, varför det svenska samhällets syn med naturlighet påverkar.--Historiker (diskussion) 16 januari 2016 kl. 12.47 (CET)

Att det svenska samhällets syn med naturlighet påverkar är sant (vi är alla barn av vår tid och vår omgivning) men det är också något vi måste lära oss att sätta oss över. "Wikipedia tar inte ställning" är en av våra grundprinciper. Vi skall alltså förhålla oss neutrala även i förhållande till vår egen kultur. Att vi har glasögon bör inte hindra oss att sträva efter objektivitet, vilket ju helt enkelt betyder att man betraktar något utifrån. Tostarpadius (diskussion) 16 januari 2016 kl. 12.58 (CET)

@Tostarpadius: Jag håller helt med om att vi skall sträva efter att vara neutrala, och detta är också en av grundpelarna. Dock är det så, precis som du skriver, att vi är barn av vår tid och omgivning, och en artikel skriven av svenskar är med största sannolikhet skriven på ett annat sätt, än om den skrivits av personer i en annan del av världen. Likaså påverkar tidsandan oss – en artikel idag ser med sannolikhet helt annorlunda ut än en som skrivs när Wikipedia är 100 år. Vi kan jämföra med hur artiklarna i Nordisk Familjebok eller Svensk Uppslagsbok ser ut.--Historiker (diskussion) 16 januari 2016 kl. 13.22 (CET)

Givetvis är det så. Samtidigt bör vi inte nöja oss med att konstatera detta utan verkligen arbeta för att så mycket som möjligt kommer att stå sig över tid. Det vore verkligen olyckligt om våra artiklar i framtiden ses som typiska exempel på tiotalsvärderingar. Tostarpadius (diskussion) 16 januari 2016 kl. 13.39 (CET)

Vi får hoppas på det, men vi vet att värderingar förändras över tid, liksom språket. Vi vet båda att flera artiklar i de gamla uppslagsverken anses föråldrade, nationalromantiska eller nedvärderande (medan andra är värdefulla och enbart behöver en varlig språkbehandling). Detta gäller säkert även Nationalencyklopedin, och vi vet hur ord får nya värderingar och i senaste upplagan av SAOL anses nedvärderande, medan de för två–tre upplagor sedan ansågs fullt acceptabla.--Historiker (diskussion) 16 januari 2016 kl. 15.08 (CET)

Resonemang med "styr" leder lätt fel om vi pratar om lagstiftning, medan "sätter ramar för" är mer korrekt. Förtalslagstiftning m.m. handlar ju mer om vad som inte får skrivas än om vad som faktiskt skrivs. Tomas e (diskussion) 16 januari 2016 kl. 16.55 (CET)

Jo. Det är en bättre formulering. /Julle (disk.) 16 januari 2016 kl. 17.19 (CET)

Visst finns det lagstiftning att ta hänsyn till. Här finns inte heller konkurrerande normgivare som det gör inom vissa andra organisationer. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2016 kl. 18.34 (CET)

Engelska artikelnamn

Användare:Lsjbot använder sig av engelska artikelnamn för schweiziska förvaltningsdistrikt, se: Delémont District. Är det klokt? Borde inte kantonens administrativa språk användas? Luke (diskussion) 20 januari 2016 kl. 22.58 (CET)

Hur boten ska namnge artiklar har diskuterats några gånger. Den procedur som används beskrivs här. Lsj (diskussion) 20 januari 2016 kl. 23.08 (CET)

Det är en rimlig procedur. I just det här fallet tror jag dock Schweiz distrikt borde namnges på samma sätt som hittills gjorts; Kategori:Schweiz distrikt. Men det kanske rör sig om så få att det är bättre att flytta manuellt efter boten är klar? ⬤Boⅰⅵᴇ 21 januari 2016 kl. 08.03 (CET)

Just för Schweiz måste det nog göras för hand, eftersom boten inte "vet" om det är franska eller tyska eller italienska som gäller för ett visst distrikt. Och boten är klar med Schweiz, så det är bara att flytta. De botskapade distriken finns under Kategori:Indelningar i Schweiz.Lsj (diskussion) 21 januari 2016 kl. 08.38 (CET)

Robotskapade artiklar får göra som de vill; andra får städa. Det är viktigast att tävla med enwp om antalet artiklar? Luke (diskussion) 21 januari 2016 kl. 15.33 (CET)

Jag har inte sett någon seriös medarbetare som stödjer Lsjbots arbete med motiveringen att det förbättrar statistiken. Utgå ifrån läsaren istället. Vad är bäst för läsaren som är intresserad av distrikt i Jura? Att det finns en med artikel med namnet Delémont District, eller att det inte finns någon artikel alls? ⬤Boⅰⅵᴇ 21 januari 2016 kl. 16.13 (CET)

Nu förstår jag inte riktigt. Så alternativet till att använda korrekt ärtikelnamn är att roboten inte skriver någon artikel alls? Det kräver ingen större ansträngning att namnge en artikel. Luke (diskussion) 23 januari 2016 kl. 16.57 (CET)

Är det inte just det att det i dessa fall faktiskt kräver en "större ansträngning att namnge en artikel" eftersom man inte enkelt vet vilket språk som gäller just där. Det problemet borde väl för övrigt gälla fler platser än Schweiz? /Hangsna (diskussion) 23 januari 2016 kl. 16.59 (CET)

Alltså gäller det olika regler för mänskliga redaktörer och bot-redaktörer. Den enda skillnaden är att roboten kvantitativt producerar fler artiklar än vad som man i efterhand hinner städa upp med mänsklig kraft. Luke (diskussion) 23 januari 2016 kl. 17.23 (CET)

Den som publicerar artiklar med hjälp av script är också en människa. Men denna fråga kan man också se det som att det är lättare att åtgärda när de är skapade med hjälp av en robot. Om man identifierar att det exempelvis är samma språk som ska gälla för alla i Kategori:Indelningar i Aargau så är det lättare att åtgärda botskapade med bot än det varit om de varit skrivna helt för hand. Det kan även räcka med att få fram en lista på vilket språk som ska gälla för vilket namn och sen låta ett script tugga igenom det. /Hangsna (diskussion) 23 januari 2016 kl. 17.28 (CET)

Men varför är det accepterat att lägga in mängder med faktafel bara man gör det med en robot? Jag kan inte fatta det. /rrohdin (diskussion) 23 januari 2016 kl. 17.45 (CET)

Nej det bör inte vara accepterat men är detta ett faktafel? Jag har inte uppfattat det så? /Hangsna (diskussion) 23 januari 2016 kl. 17.47 (CET)

Nej, det är absolut inget faktafel. Själv har jag ägnat en timme åt att gå igenom artikelnamn och städa upp i en del artiklar som skapats helt av människohand. Exemplen på detta är legio. Om det accepteras eller inte kan diskuteras, men jag hade inte gjort någon affär av det alls om det inte vore för detta samtal. Gnället på robotarnas fantastiska insatser bidrar inte konstruktivt till uppslagsverket utan endast till att försämra samarbetsklimatet här. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2016 kl. 17.58 (CET)

Jag är egentligen inte sur på robotarna, jag tycker att det är bra att det finns en artikel som Ederswiler; utan på att vi som skriver för människohand inte har samma immunitet från klagomål och gnäll från wikipediapedanter om mer eller mindre imaginära brott mot mer eller mindre imaginära wikipediaregler. För lika viktig som Ederswiler, är artikeln om John Tovey även om referenserna inte är perfekta. Luke (diskussion) 23 januari 2016 kl. 19.17 (CET)

I mina ögon ser jag inget att klaga på i den. Visst kan den utökas med tiden, men som en ringa begynnelse duger den gott. Jag är ingen vän av onödiga påhopp mellan oss som inte kan eller vill ta robotar till hjälp. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2016 kl. 19.25 (CET)

Jag antar att det är mig Luke syftar på när han skriver om gnälliga "wikipediapedanter", med tanke på att han parafraserat dels Boivies ord ovan i ett svar till mig i en annan diskussion samt parafaserat mina ord i svar till Boivie i denna diskussionen. Intressant diskussionsteknik men jag kan inte se att de två diskussionerna har särskilt mycket med varandra att göra. /Ariam (diskussion) 23 januari 2016 kl. 21.12 (CET)

När det gäller permanentlänkar tyckte jag själv från början att de var både onödiga och besvärliga att lägga in. Detsamma gällde urler för Ugglan. Hade andra användare då varit mycket påstridiga och inte endast kommit med uppmuntrande tips hade jag kanske tröttnat efter några månader här. Det är en konst att både ge och ta kritik. Jag vill inte påstå att jag under mina sju år här har lyckats perfekt med vare sig det ena eller det andra. Men man blir förhoppningsvis bättre med tiden. Övning ger färdighet, i detta som i så i mycket annat. Att tänka efter innan vi gör inlägg och inte skriva i affekt är en grundregel som få oss lyckas upprätthålla i alla lägen. Gjorde vi det hade mycket varit vunnet. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2016 kl. 21.21 (CET)

Vi har inte platsbrist...

...så sluta omformatera andras meddelanden (även fast de är sänt av en anställd av WMF) till att ta mindre plats. Om det är stavfel, eller om du översätter, bra, men om du bara tar bort fet/kursivmarkeringar eller tar bort blankrader, snälla sluta. Jag rör inte era meddelanden, så snälla rör inte andras meddelanden. Josve05a _{(prata med mig)} 20 januari 2016 kl. 14.04 (CET)

Inlägget ovan är riktat till mig även om det inte syns (varför inte vara öppen med det?). Det handlar naturligtvis inte om platsbrist i lagringsutrymme eller något sådant. Däremot är massmeddelandena utifrån utformade för att synas så mycket som möjligt, exempelvis många tomma rader, extremt varierad formatering med flera tricks. Reklam för aktiviteter utanför svwiki. Jag vill helt enkelt dämpa skrikigheten av spammet eftersom jag anser att våra egna interna diskussioner är mycket viktigare för oss än en massa "Engagera-er-härborta-istället"-meddelanden. --MagnusA 20 januari 2016 kl. 14.22 (CET)

Du får anse dit hur mycket du vill, men det är var och en av vårt privilegium att själva bestämma hur vi vill utforma våra meddelanden. Trots att de inte redigerar här, så har det lika mycket rättigheter att synas här som du och jag.

Nu använde jag en blankrad, och inget säger att jag inte får göra det, men vi har dokument spm säger att man inte ska omformatera/formulera andras meddelanden. Josve05a _{(prata med mig)} 20 januari 2016 kl. 15.31 (CET)

Lagringsmässigt så har Wikipedia ingen platsbrist, men varken Josve05a eller MagnusA vet hur mycket plats jag har i min browser. /ℇsquilo 20 januari 2016 kl. 17.26 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det är en sak att folk måste få använda sitt omdöme ifråga om hur egna inlägg skall läggas upp. Ibland blir man onödigt mångordig, ibland stavar man fel, ibland kanske man använder onödigt många stycken. Det är en annan sak om man gör det utstuderat, som MagnusA antar att det är. Ett par extra radbyten skulle normalt knappast störa någon, men om man regelbundet är tvungen att redigera inläggen för att bli av med färger och andra märkligheter, kan man av farten ingripa också då inlägget inte har egentliga problem.

Jag tycker inte var och en har rätt att använda Bybrunnen enligt eget förgottfinnande. Man skall lätt kunna hitta bland inläggen och det skall vara vilsamt för ögonen om det inte finns goda orsaker till annat. Om någons omdöme brister tycker jag andra bör få ingripa – såsom vi ingriper mot alltför obetänksamt språk, förminskar eller flyttar bilder etc.

--LPfi (diskussion) 20 januari 2016 kl. 17.27 (CET)

Om jag skulle börja diskutera med extra "luftiga" inlägg och lite färger här och där för att dra mer fokus till mitt inlägg, så skulle det väl ge reaktioner? Om då några inte ens kommer hit och skriver något utan skriver det "på distans", på ett annat språk och med ett syfte som är utanför detta projekt. Hur mycket mer borde inte det ge reaktioner? /Hangsna (diskussion) 20 januari 2016 kl. 23.38 (CET)

Lite mer luftiga och färgglada inlägg skulle nog enbart göra gott. Var gränsen går mellan för skrikiga inlägg och att man inte bör röra andras inlägg vet jag inte, men tycker vi än så länge är ganska långt därifrån. --افيراتير (diskussion) 21 januari 2016 kl. 09.04 (CET)

Så som jag upplever det handlar mycket om praxis. Det är inte praxis att signaturen hamnar på ny rad på svwp (även om undantag förekommer, ibland även med gott skäl). Jag tycker dock inte att det finns fog för är att stoppa in två radbyten mellan signaturen och spam om, exempelvis, distributionslistor. Avluftning av sådan karaktär har jag inga problem med då den luftglada versionen kräver onödigt mycket utrymme på skärmen och stör läsningen. Dieselmotorvagnar (till stationen) 22 januari 2016 kl. 09.59 (CET)

Ska man prata om att inte störa läsningen borde vi uppmuntra fler radbrytningar, alternativt införa någon stilmall som fixar det automatiskt. Ovanstående inläggs första rad är (trots 6 indrag) 247 tecken brett på min skärm, vilket är långt över rekommendationer om läsvänlighet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 januari 2016 kl. 16.56 (CET)

Radlängden (kolumnbredden) bestämmer var och en själv, så länge inte webbutvecklare lägger näsan i blöt mer än nödvändigt. Det finns en CSS-inställning som bestämmer maximal kolumnbredd (men den fungerade inte i IE senast jag hörde). I övrigt anpassas radlängden enligt webbläsarfönstrets bredd. Här har vi en rätt bred vänstermarginal som förkortar raderna (så jag måste ha fönstret bredare än vad jag annars skulle ha). Om din radbredd är 247 tecken antar jag att du maximerat fönstret. Det är ditt val. Jag rekommenderar att du väljer en smalare standardbredd som du använder med Wikipedia, och maximerar fönstret då du besöker webbplatser som tvingar fram ännu bredare marginaler. (anvandbart.se rekommenderar 95 tecken. Tidigare har jag hört att 67 tecken skulle vara det optimala. Man läser effektivast när man kan uppfatta hela raden på en gång, utan att röra på ögonen.) --LPfi (diskussion) 22 januari 2016 kl. 18.54 (CET)

Du har helt rätt i att man kan göra en CSS-inställning som bestämmer maximal kolumnbredd. Likväl kan man göra en som plockar bort all text-decoration eller en som gör avstånden mellan stycken obefintligt litet. Du verkar alltså mena att vi ska bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga formateringen och den som vill ha ett specialutseende får hacka på sin egen CSS-sida? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 januari 2016 kl. 20.34 (CET)

Jag menar att om man gör webbläsarfönstret brett och sedan klagar på att sidinnehållet blir brett, så har man missförstått hur webbsidor är avsedda att fungera. Jag medger att jag på den här punkten möjligen är ett levande fossil och att många webbutvecklare vill lösa just de problem jag inte vill att de skall befatta sig med, men om innehållet inte skall anpassa sig till tillgängligt utrymme, varför använder man överhuvudtaget HTML och inte PS (eller PDF)? CSS-koden som hindrar överlånga rader kunde vi använda, då 247 teckens rader knappast är något någon vill ha, men jag förstod att det blev krångligt p.g.a. IE. --LPfi (diskussion) 22 januari 2016 kl. 23.23 (CET)

En anledning till varför signaturerna ofta hamnar på en rad nedanför snarare än direkt efter (som är norm) är att man inte signerar på samma sätt med MassMessage, som Wikimedia Foundation ofta använder när det är någonting man anser att man borde nå ut med till hundratals Wikimediawikier. I och med att meddelandet levereras med bot kan man inte skriva ~~~~ utan måste specifikt ut vem som har skickat och sedan ange tiden med ~~~~~, annars signerar man som MediaWiki message delivery istället för som sig själv. I kombination med att man inte befinner sig på samma plats, utan skriver på Special:MassMessage på Meta, blir det på sätt och vis mentalt mer som att signera ett e-postbrev än ett diskussionsinlägg. Jag skall försöka tänka på det här i framtiden, men jag har svårt att tänka mig att det medvetet är tänkt att dra till sig blicken. /Julle (disk.) 24 januari 2016 kl. 22.43 (CET)

Dagens datum

Under dagens datum på huvudsidan idag, anges att Henrik VIII och Anne Boleyn vigdes detta datum. Jag undrar var den uppgiften kommer från? Deras vigsel skedde i hemlighet och forskningen har inget entydigt svar men man är eniga om att det måste ha skett på hösten och t.ex. Starkey anger ett datum i november. Jag kan inte finna någon källa som anger 25 januari. Vet ngn var uppgiften hämtats? Idunius 25 januari 2016 kl. 07.44 (CET)

Jag gissar att "dagens datum" tagit uppgiften från artikeln om Henrik VIII, där datumet är angivet. "The King's reformation" av Bernard anges som källa och på sid 67 påstår Bernard att bröllopet skedde den 25 januari.[5] //Romulus74 (diskussion) 25 januari 2016 kl. 07.52 (CET) (Bernard själv anger Diarmaid MacCullochs bok Thomas Cranmer som källa till uppgiften). //Romulus74 (diskussion) 25 januari 2016 kl. 08.01 (CET)

Tack! Idunius 25 januari 2016 kl. 09.49 (CET)

Johan Niclas Byström

En användare driver linjen att vi skall använda den normaliserade stavningen av den store skulptörens namn. Det ser anakronistiskt ut så det skriker om det. Det är endast kungligheter vi gör detta för. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2016 kl. 09.44 (CET)

När jag tittade i artikeln och de källor som finns angivna där verkade de alla stava med k, medan NE och SBL stavar med c. Frågan är då om man tycker generella uppslagsverk eller biografier väger tyngst för POMMF.

andejons (diskussion) 25 januari 2016 kl. 10.21 (CET)

Vet man att han själv stavade med c? AlphaZeta (diskussion) 25 januari 2016 kl. 10.35 (CET)

FredrikT har nu hittat en källa från hans livstid och Fredriks resonemang på artikelns diskussionssida är mycket beaktansvärt.Yger (diskussion) 25 januari 2016 kl. 10.38 (CET)

(redkrock) En diskussion förs på artikeldisken. Onödigt med parallella trådar. --MagnusA 25 januari 2016 kl. 10.38 (CET)

Min avsikt var enbart att lägga en blänkare här. FredrikT:s upptäckt är verkligen uppseendeväckande i mina ögon. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2016 kl. 10.41 (CET)

Lugna dig. Det var mer riktat till de som fortsatte här att det pågår en parallell disk på "rätt" ställe, inte till dig. --MagnusA 25 januari 2016 kl. 10.44 (CET)

Stavningen av k-ljudet kunde variera och var ingen stor sak förrän kanske i samband med stavningsreformen. Inte heller vi bör ha någon stark position i sådana fall för tiden fram till, säg, 1920 och att de vanliga reglerna tillämpas i sådana fall, nämligen att förste eller huvudförfattare väljer, samma stavning genomgående och pommf m.m. Edaen (diskussion) 25 januari 2016 kl. 11.21 (CET)

Det är inte praxis. I så fall skulle många normaliserade stavningar hänga kvar (det vill säga sådana från verk som regelmässigt valde "k"), vilket skulle försämra uppslagsverket avsevärt. Tumregeln är att alla personer inom de bildade klasserna använde "c" fram till omkring 1900. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2016 kl. 12.30 (CET)

Någon sådan tumregel känner jag inte till. Uttrycket "de bildade klasserna" är utgånget sedan ungefär den tiden. Edaen (diskussion) 25 januari 2016 kl. 12.38 (CET)

Då stavning på den tiden inte var så viktig, och varierade kraftigt, så måste väl valet av "c" också anses som en form av normalisering? ⬤Boⅰⅵᴇ 25 januari 2016 kl. 12.53 (CET)

Det har säkert förekommit normaliseringar åt båda hållen. I Anreps ättartavlor över svensk adel från 1800-talet används konsekvent c i stället för k och w eller f i stället för v, detta även i fall där man kan hitta belägg för att de enskilda personerna själv skrev annorlunda. I Elgenstiernas motsvarande verk från 1920-talet är det däremot k och v för hela slanten. /FredrikT (diskussion) 25 januari 2016 kl. 12.59 (CET)

För tiden före år 1700 måste man räkna med att personer skrev sitt namn på olika sätt vid skilda tillfällen, kanske därför att man gjorde det så sällan att man hade hunnit glömma vilka val man gjorde förra gången. Då blir normalisering nödvändig. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2016 kl. 13.48 (CET)

Man ändrade också utifrån vilket språk man skrev på. Jag har sett exempel på akademiker på 1800-talet som normalt hade ett W i sitt efternamn men som skrev det med V då de författade latinska texter (rimligen för att W inte finns i det klassiska latinska alfabetet). /FredrikT (diskussion) 25 januari 2016 kl. 14.21 (CET)

Ja, att man hade en särskild latinsk namnteckning, vilket nog får sägas ha varit regel bland 1600-talets prästerskap (kulturhistoriskt värdefull information om detta finns i de enskilda biografierna i Carlquists herdaminne), levde kvar betydligt längre än till stormaktstidens slut. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2016 kl. 17.07 (CET)

*.wikimedia.org

Just nu har vi problem med alla wikier med en wikimedia.org-adress (vilket inkluderar Meta och, lite värre, Commons). TechOps arbetar på att lösa det. /Johan (WMF) (diskussion) 26 januari 2016 kl. 20.05 (CET)

Nu skall de vara tillgängliga igen. /Johan (WMF) (diskussion) 26 januari 2016 kl. 20.28 (CET)

Eurovision Song Contest 2016

Jag har precis skickat in min ansökan om pressackreditering för Eurovision Song Contest 2016. Som en del kanske vet fotograferade jag tävlingen 2013 och 2014.

Det är ett tufft jobb som tar mycket tid, och det hade varit mycket enklare att göra det tillsammans med någon eller några andra. Är någon intresserad?

Förutom att det hade varit trevligt att ha med sig någon mer, så finns det en risk att jag inte kan vara med alls. Jag vet nämligen inte vad jag ska jobba med till våren/sommaren. Förra året hade jag tänkt åka till Österrike för 2015 års tävling, men jag arbetade då heltid i Vimmerby och hade ingen möjlighet att åka. Hur sommaren blir vet jag alltså inte ännu. Om det skulle bli som så att jag inte kan vara med på ESC så hade det varit bra om någon annan kunde fotografera. -abbedabb^disk 27 januari 2016 kl. 12.44 (CET)

Faktarutor från Wikidata

Detta är måhända en Wikipediafråga, men eftersom jag ser det som en principiellt viktig framtidsfråga väcker jag den här. När infoboxar tas direkt från den gemensamma databasen förses de med noter som är oskönt formaterade. En del har dessutom innehållet "Hämtat från: Engelskspråkiga Wikipedia". Normalt vill vi inte ha källangivelser av det slaget. Jag förespråkar därför att vi återgår till att sköta detta lokalt, i varje fall tills dessa problem är lösta. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 09.06 (CET)

Om du syftar på {{Faktamall biografi WD}} så har den stöd för att du anger parametrarna manuellt.

Vad gäller "oskö[n] formatering" får du gärna förtydliga vad du menar!

Och vad gäller "hämtat från: Wikipedia" så är det en olägenhet hos Wikidata, ja! Alternativet att dölja att data är hämtad från Wikipedia och dylikt tilltalade mig inte. Då kändes det bättre med att vara öppen med Wikidatas brister. -- Innocent bystander 21 december 2015 kl. 09.23 (CET)

Hur ska parametrarna anges manuellt? På beskrivning sidan anges explicit att det bara gäller bilden?--LittleGun (diskussion) 21 december 2015 kl. 09.31 (CET)

@LittleGun: Dokumentationen är ofullständig, ja! -- Innocent bystander 21 december 2015 kl. 12.01 (CET)

@LittleGun:

Ovanstående är några av de parametrar som finns i mallen. Vissa är inte särskilt väl anpassade, tyvärr. Och vad de fyller för syfte vet jag inte heller. Den här typen av mallar är inte min hemmaplan. -- Innocent bystander 21 december 2015 kl. 21.06 (CET)

(Fäller ihop listan över anrop för att det ska bli överblickbart, hoppas det är okej.) Anropen finns tekniskt sett fortfarande i mallen, men det rekommenderas inte att de används eftersom den lokala informationen inte alltid "skriver över" Wikidatas information. Om du exempelvis skriver in födelseort lokalt kommer den informationen synas bredvid Wikidatas födelseort. Att det är så beror på bristande kunskaper hos mallskaparen, men jag ska försöka ordna det någon gång under julhelgen. Väsk ✎ 22 december 2015 kl. 00.11 (CET)

Och nu är det ordnat så att alla värden kan skrivas över lokalt vid behov. Väsk ✎ 26 december 2015 kl. 16.29 (CET)

---

@Innocent bystander: Nu är jag ingen vän av faktarutor ö h t, särskilt inte om bild saknas, men vad gäller formateringen var min minnesbild felaktig. Jag förespråkar dock att detta sköts lokalt. Alla dessa noter till fakta som ändå skall finnas i brödtexten också är helt onödiga. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 09.34 (CET)

@Tostarpadius: Det finns inget som tvingas in i artikeln, det är upp till den som redigerar artiklarna att ha med denna teknik eller inte. Det kan tekniskt sett skilja sig mellan faktarutan och brödtexten, så det är nog bra om det finns noter på båda ställena. Det är inte alltid samma användare som lägger in båda. -- Innocent bystander 21 december 2015 kl. 12.01 (CET)

Vissa användare verkar lägga in mallen mer eller mindre systematiskt i redan existerande artiklar. Det är framför allt den utvecklingen jag vänder mig emot. Är den ursprunglig på sidan är det mindre störande. Jag förbehåller mig rätten att plocka bort dem i samband med andra konstruktiva redigeringar. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 15.51 (CET)

Om mallen inte tillfört något, så ser jag inget problem med det. Bortplockande för att skydda "sina" artiklar ser jag dock inte gärna. -- Innocent bystander 21 december 2015 kl. 17.57 (CET)

Nej, äganderätt har vi inte. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 20.05 (CET)

Wikidata är notoriskt opålitligt och lättmanipulerat, så information bör aldrig hämtas därifrån. {{Faktamall biografi WD}} och liknande utgör bara trovärdighetsproblem. Smetanahue (diskussion) 21 december 2015 kl. 11.56 (CET)

@Smetanahue: Du är välkommen att förbättra Wikidata! -- Innocent bystander 21 december 2015 kl. 12.01 (CET)

Jag skulle tro att kvalitetsproblemen minskar om fler ögon noterar dem och fler användare lär sig rätta felen där. Det är förstås ett problem att man tvingas lära sig att hantera ett annat system och en annan gemenskap, men åtminstone för mindre Wikipedior torde det vara ovärderligt att ha basfakta som kontrolleras också av de andra gemenskaperna. Trots att jag inte själv gett mig tid att arbeta på Wikidata ser jag inte otillförlitligheten där som ett inneboende problem. Om uppgift och källa syns på Wikipedia och man lätt kommer åt att rätta felen på Wikidata ser jag inte varför en uppgift skulle bli lättare manipulerad för att den tekniskt finns där istället för i faktarutan.

Uppgifterna i faktarutan bör i de flesta fall finnas också i brödtexten. Om mallen uppdateras automatiskt medan brödtexten innehåller för hand formulerade mer ungefärliga och äldre tal ("fem miljoner (2013)" med "512 324 356 (1.1.2015)" i faktarutan) är det lätt att göra en rimlighetsbedömning, som torde bita på det mesta klottret och simplare vandalism.

--LPfi (diskussion) 21 december 2015 kl. 14.10 (CET)

Magnus Manske analyserade data och skrev en kommentar angående referenstätheten. Det visar sig att Wikidata alls inte är notoriskt dåligt (jämfört med Wikipedia). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 januari 2016 kl. 22.16 (CET)

Jag har lämnat ett svar på faktamallens diskussionssida som även passar här:

Jag brukar då och då kolla uppgifter med sådana källvärden som används i artiklar på svenska Wikipedia för att ersätta dem med riktiga källor. Ofta fanns inte dessa uppgifter källbelagda innan mallen lades dit. På så vis bidrar det här systemet till en omfattande kontroll av källor som inte hade gjorts annars. När det inte lyckas finns det i regel två möjliga förklaringar:

• 1. Uppgiften är så uppenbar att den inte kan källbeläggas. Det gäller inte minst värden som kön där det är svårt att hitta explicita källor eftersom det nästan alltid anses kunna förstås implicit. Men även nationalitet:svensk kan vara väldigt svårt att källbelägga om det inte finns en utländsk tryckt källa. En variant av detta är när ett värde med säkerhet kan fastställas implicit, men inte explicit. Då blir frågan hur det ska behandlas. Ett exempel: Om jag kan källbelägga att en person varit senator, kan jag använda samma källa för att fastställa att personen var politiker? Eller ska den senare uppgiften lämnas källös?
• 2. Det finns inga källor i andra språkversioner, vilket innebär att det är svårt att kontrollera uppgiften utanför Wikipedias ekosystem. Men det gäller även de olika Wikipediaversionerna som okritiskt kopierat datum från varandra. Frågan blir då om det är bättre att sopa detta under mattan eller märka ut var uppgiften kommer ifrån.

Jag skulle nog säga att den första anledningen är vanligast, även om det ibland kan vara svårt att hitta källor för utomnordiska personers levnadsdata.

Att Wikipedia inte bör vara källa till sig själv är helt uppenbart. Men vad ska vi göra när så ändå är fallet? Om Wikidata hänvisar till en språkversion av Wikipedia så gör ibland även de andra Wikipediaversionerna detta. Jag menar att det är bättre att sådana data flaggas och att de inte bör sopas under mattan. Sedan kan man såklart diskutera formerna för detta, det är inte självklart att en ref-not med "hämtat från: X-språkiga Wikipedia" är det bästa.

När jag själv lägger in mallen brukar jag först gå igenom uppgifterna och byta ut "hämtat från"-källor. Jag har märkt att infoboxar lagts till i några dussin artiklar de senaste dagarna vilket ökat backloggen. Men jag har betat av några artiklar den senaste timmen vilket inneburit att tidigare källösa uppgifter nu fått kvalitativa kvällor. Väsk ✎ 21 december 2015 kl. 14.59 (CET)

Uppenbara saker (som kön) tycker jag man kan lägga in utan källor. Det är mer när könet ändras eller är tveksamt som det kan vara bra att ha källor. Ett problem för mallen är ju att det för den inte är enkelt att avgöra när källorna för sådana uppgifter är överflödiga eller inte. För sådant som koordinater brukar jag ange "hämtat från:svwp" som källa, men det är också något jag inte förväntar mig att vi någonsin kommer att börja lägga in noter om. De källhänvisningar vi har för dessa (och de är få) syns vanligen bara i redigeringsläge. Ofta har de här källorna lagts in, inte för att de behövs för uppgiften som sådan, utan för spårbarhetens skull.

Och jag tänker inte klaga på om någon tar bort källan "hämtat från:frwp" för nationalitet om det finns en god källa för sådant som födelseort. Jag ersätter själva ofta sådana källhänvisningar.

Ett problem är att sådant som kön har lagts in med förnamnet som implicit källa. Det är då inte alltid tydligt angivet vad källan egentligen var.

Om någon har en idé på hur man bättre presenterar den här typen av källhänvisningar får hn gärna presentera den. Baka in det, så att det inte syns, ser jag inte som en god idé. -- Innocent bystander 21 december 2015 kl. 17.57 (CET)

Ytterligare ett problem med mallar som dessa är att de gör det hart när omöjligt för nya användare att bidra med fakta de har tillgång till. Wikidata betraktar jag själv som alltför svårt. Jag lägger in nya objekt då och då, men utan andra uppgifter än artiklarna. Det övriga överlåter jag åt andra som begriper sig på hur det skall göras. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2015 kl. 08.22 (CET)

Därför tycker jag att dylika mallar passar bäst i robotskapade artiklar under förutsättning att botten skapar och populerar objekt på Wikidata, vilket vår flitigaste bot tyvärr inte gör. /ℇsquilo 22 december 2015 kl. 11.07 (CET)

@Tostarpadius: Andra språkversioner verkar ha lagt in en liten länk längst ner i faktamallar som hämtar data från Wikidata. Länken tar en direkt till datan i Wikidata. Exempel. På så sätt ger man ju användarna en enkel ingång till att redigera datan bakom mallen i varje specifik artikel. Kan det vara en lösning för våra liknande mallar? //Mippzon (diskussion) 6 januari 2016 kl. 15.31 (CET)

Wikidataobjektet är lätt tillgängligt via vänsterspalten. Det räcker. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2016 kl. 16.40 (CET)

Menar du den där lilla länken "Redigera Språk"? Det är ju knappast uppenbart att den leder till en sida där man kan redigera andra saker. Dessutom finns den väl inte om det skanas iw-länkar? När en tydlig länk är allt behövd. --افيراتير (diskussion) 7 januari 2016 kl. 01.52 (CET)

Det finns en länk till Wikidataobjektet också. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2016 kl. 05.47 (CET)

@افيراتير: Länken "Wikidataobjekt" finns under rubriken "verktyg" i vänstermenyn. Det är självklart en fördel att länken finns där den ska användas. Den kanske inte behöver ligga i mallen i läsläge men i redigeringsläge och eller i redigeringsrutan/dialogen när man klickar på mallen. Än så länge fungerar inte dialogrutan men jag gissar att det bara är en tidsfråga innan det går att både redigera en wikidatamall och populera wikidataobjektet direkt från Wikipedia i den. Då blir det lättare än vad det är nu att redigera en mall och skapa nya parametrar i den även om, eller tack vare, att det inte fungerar via wikitext. Jag tycker inte svenskspråkiga Wikipedia borde avvakta i det här fallet eftersom det lär bli en period med dubbla standarder ändå och mallar i allmänhet och dess populering i synnerhet ändå är överkurs. Än så länge.--LittleGun (diskussion) 7 januari 2016 kl. 08.09 (CET)

Det finns inget som säger att den information som ligger i mallen kommer (enbart) från det objekt som nås via "Wikidataobjekt" i vänsterspalten. I Grönkål är det bara vissa delar som kommer därifrån. Viss information kommer exempelvis från objektet som hör till artikeln Eukaryoter och det ligger åtskilliga musklick bort. -- Innocent bystander 7 januari 2016 kl. 09.36 (CET)

Den länken hade jag missat. Tack! Men jag vidhåller att det bör vara enklare att se hur man redigerar olika saker på Wikidata. Hur har jag däremot tyvärr inget bra förslag på :( Jag är dock hoppfull för framtiden och ser dessa faktarutor som ett stort steg framåt. --افيراتير (diskussion) 7 januari 2016 kl. 11.11 (CET)

Bra att diskussionerna är igång om faktamallar och Wikidata! Vad jag inte har lyckats utläsa är om vi har någon strategi framåt. Är det exempelvis så att det är att föredra att skapa en helt ny faktamall som liknar den traditionella (ex. {{Faktamall biografi}} kontra {{Faktamall biografi WD}}, men som enbart riktar in sig på att hämta data från Wikidata? Eller bör man sakta men säkert konvertera befintliga mallar till att klara av både manuellt inmatad data och hämtning från Wikidata? (Ex. {{Begravningsplats}}. //Mippzon (diskussion) 7 januari 2016 kl. 11.19 (CET)

Att hämta information från Wikidata som innehåller helt onödiga noter med mera är helt enkelt olämpligt i de allra flesta fall. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2016 kl. 01.32 (CET)

Vad är en onödig not? Är det en not för ett källbeläggande av data som redan är källbelagt i löptexten? I så fall skulle jag inte kalla det olämpligt utan snarare en hjälp till den som snabbläser en artikel att om man hittar en intressant information i faktarutan, inte behöva leta igenom hela löptexten för att först se om det också nämns där, och sedan ta den källan. Ta till exempel Sverige som i faktarutan har en not på ytan, och samma not i löptexten. Jag tycker att den fyller en bra funktion som underlättar för den som vill läsa vidare i källor om de uppgifter som finns i faktarutorna. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 januari 2016 kl. 07.59 (CET)

Ett problem är att noten bara finns i faktarutan och inte i löptexten. Dessutom är noten ofta en hänvisning till en annan språkversion, t ex "hämtat från: Engelskspråkiga Wikipedia", en sådan källa tillåter vi ju inte i löptexten. Thoasp (diskussion) 17 januari 2016 kl. 09.56 (CET)

Thoasp Menar du att om noten inte återfinns i löptexten så är den onödig och borde inte finnas alls? Eller att det är ett annat problem du pratar om? Om vi återgår till Sverige som exempel, i faktarutan finns en not på den uppskattade befolkningsmängden 2015. Är den ett problem bara för att den faktauppgiften inte återfinns i löptexten någonstans? Angående noter som hänvisar till andra språkversioner så är det möjligt att programmatiskt välja bort dem från faktarutan (och det tycker jag är ett rimligt förfarande). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 januari 2016 kl. 13.27 (CET)

Angående noter som hänvisar till andra språkversioner, typ "Importerad från Svenskpråkiga Wikipedia", så håller jag helt med. De fyller inget syfte och är onödiga. Skulle någon kunnig titta på mallarna i Kategori:Mallar som använder data från Wikidata och se hur man programmatiskt inte hämtar noter med hänvisning till andra språkversion, så som @Ainali: föreslår? Funktionaliteten kanske ligger i modulerna snarare än i mallarna? Hur som, om man löser den problematiken får man ju helt plötsligt värdefulla noter direkt från Wikidata när man lägger in en mall. Det blir enkelt att "källbelägga" en artikel med källbrister, förutsatt att Wikidata har bra källor för artikeln i fråga det vill säga. //Mippzon (diskussion) 17 januari 2016 kl. 15.25 (CET)

@Ainali:Det är att noten är en annan språkversion av Wikipedia som jag tycker är ett problem. Det vore bättre att noten var direkt till källan, detta är något som måste lösas på Wikidata där man för det mesta anger en språkupplaga på Wikipedia som källa istället för att ange källan direkt. Går det att ta bort noten om det är en annan språkversion, men få med övriga noter så tycker jag att det är en bra lösning. Thoasp (diskussion) 17 januari 2016 kl. 16.52 (CET)

Nej, noter skall vara formaterade på ett sätt som passar här. Dessutom är de oftast onödiga i faktarutor. Det som står där skall, i varje fall i biografier, finnas på annan plats i artikeln också. Kan vi skippa dessa referenser och få in länkar kring datum och årtal är jag inte alls lika kategorisk angående dessa faktarutor. Jag har för övrigt förstått att man kan välja att ta med vissa saker från Wikidata och lägga in annat lokalt. Det verkar krångligt, men bara det blir på svenska kan det tänkas fungera. Att make/maka skrivs ut som "non value" är däremot helt oacceptabelt. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2016 kl. 20.46 (CET)

Angående noters vara eller icke-vara i faktarutor tycker vi alltså helt olika. Min uppfattning är att det hjälper läsaren om det finns noter på de uppgifter som finns i faktarutorna, just eftersom att de är mycket lättare att hitta än att behöva leta igenom en hel artikel efter något i löptexten. Angående att välja vad man vill ta in så brukar mallarna byggas så att om något är angivet med en lokal parameter hämtas ingen data från Wikidata, endast om man inte anger något hämtas data därifrån. Så den som inte vill använda data från Wikidata behöver inte förändra sitt arbetsflöde alls, den kan fortsätta att fylla i mallen manuellt. Angående "non value" håller jag helt med dig, sådana uppgifter bör filtreras bort (eventuellt byggas så att det skrivs ut som "ogift" men denna sorts data bör behandlas var för sig för att se om de passar in). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 januari 2016 kl. 11.52 (CET)

Angående ogifta: Det finns lite olika filosofier om huruvida en källbelagd avsaknad av något ska markeras med ett särskilt objekt eller som "no value". Det finns bland annat ett särskilt objekt som kan användas för språkparametern i stumfilmer: d:Q21686005. Annars används ofta "no value" men problemet med det är att det ibland kan vara otydligt och betyda flera saker. Jag skapade ett särskilt objekt för folk som dog ogifta (d:Q22101595) och lade in det på personer som hade "make:no value" här på svenska Wikipedia. Det kan funka som en (eventuellt tillfällig) lösning på det problemet. Väsk ✎ 18 januari 2016 kl. 12.24 (CET)

Att någon dog ogift ser jag inte som encyklopediskt relevant information. Om det finns det dock olika uppfattningar. Om att vi inte skall ha engelskspråkiga uppgifter borde sådana inte råda. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2016 kl. 20.06 (CET)

Uppdateringar av förgreningssidor

Idag sökte jag efter William Blackstone på hans efternamn och hamnade då på denna förgreningssida som bara listade geografiska platser o dyl. Jag lade till personen och strukturerade om, så långt allt väl, men när jag gick till träfflistan för Blackstone märkte jag att förgreningssidan är mycket ofullständig.

Hur mycket är väl en bisak, men det slår mig att förgreningssidor sedan de skapas ju måste underhållas för att fylla en funktion. Det är ju inte helt enkelt för den som inte kan stället här hur man får upp träfflistan heller. Risken är att förgreningssidor då gömmer befintliga artiklar, om de inte pga platsbrist kommer upp i rullgardinen i sökrutan eller om det som i mitt fall är ett efternamn.

Någon tekniskt kunnig kanske kan komma på en bra lösning på detta problem.Klementin (diskussion) 23 januari 2016 kl. 16.52 (CET)

Jag förstår att man kan förvänta sig att hitta en sak men inte gör det. Men hade det då i detta fallet varit bättre om inte sidan Blackstone hade skapats för 1,5 månader sen? /Hangsna (diskussion) 23 januari 2016 kl. 16.55 (CET)

Då hade man kommit direkt till träfflistan. Nu måste man klicka på den kursiva texten under rullgardinen, men det framgår inte att man då kommer till en träfflista.Klementin (diskussion) 23 januari 2016 kl. 16.57 (CET)

Sedan skulle det potentiellt vara samma problem hur länge sedan en föreningssidaän skapats eftersom nya artiklar om Sandbergare o dyl skapas hela tiden utan att automatiskt hamna på förgreningssidan.Klementin (diskussion) 23 januari 2016 kl. 17.02 (CET)

Detta är ett problem på alla språkversioner så vitt jag vet. Det torde inte gå att lösa med robot. Enligt min mening är det bättre att de finns men är ofullständiga än att de saknas helt, men givetvis vore idealet att de uppdaterades kontinuerligt. Enda lösningen är att vi som skapar artiklar får försöka hjälpas åt att lägga in de nya på de ställen där det kan vara aktuellt. Kanske kunde en rekommendation om detta läggas in någonstans. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2016 kl. 18.30 (CET)

Kanske något för en Veckans tävling? Kanske årligt återkommande? //Vätte (diskussion) 23 januari 2016 kl. 20.01 (CET)

Wikipedia:Biografiska artiklar nämner förgreningssidor om personer med samma namn, men inte förgreningssidor enligt för- eller efternamn. Är förgreningssidorna enligt efternamn något nytt? Om vi vill ha dem (vilket jag antar att vi vill) är det väl rimligt att den som skriver en biografi förväntas lägga till personen på förgreningssidan.

Jag har kompletterat en del sådana förgreningssidor. Det går inte på nolltid men är relativt enkelt, om man antar att biografierna dyker upp i en enkel sökning. Jag antar att det skulle gå att använda något verktyg som spårar efternamn med många saknade och hjälper att få fram informationen, givet att förgreningssidan är märkt med {{efternamn}}, biografin är märkt med Kategori:Män eller Kategori:Kvinnor och efternamnet kan hittas i standardsorteringsdirektivet. Användaren måste sålla fram det väsentliga ur biografiernas ingresser och ta ställning till om efternamnet också används som tillnamn annat än släktnamn. --LPfi (diskussion) 23 januari 2016 kl. 21.18 (CET)

Efternamnsartiklar har väl funnits bra länge? Se till exempel Andersson. //Vätte (diskussion) 23 januari 2016 kl. 22.39 (CET)

Den artikeln började som en stubb om själva efternamnet 2007. 2011 lades in en lista på personer, möjligen enligt vem som hade artiklar på Wikipedia då. Jag antar att motsvarande ändring, från efternamnsartikel till namnförgreningssida, har skett i många andra av artiklarna. Jag vet inte när man gått in för att konsekvent skapa sådana förgreningssidor och huruvida det från början var ett privat projekt eller om de som sysslar med biografier gemensamt gick in för det. Att sidorna inte nämns i ämnesguiden tyder på att det inte slagit igenom för alltför länge sedan. --LPfi (diskussion) 24 januari 2016 kl. 00.04 (CET)

Den systematiska utökning som ägt rum har till stor del varit ett privat projekt från Roufus sida. Jag har varit oenig vad gäller vissa detaljer i upplägget, men det är ett storverk. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2016 kl. 01.33 (CET)

Jag konstaterade att det redan fanns sidor av det här slaget när jag började skriva här 2009. Ofta var de redan då instoppade med diverse slumpmässigt valda bärare av namnen, sällan utvalda varken på grund av betydenhet eller att de hade artiklar på wikipedia. När jag råkat på dem har jag försökt fylla på listorna, eftersom det varit rejält knepigt med olika stavningsvarianter av såväl för- och efternamn att upptäcka om personer har biografier på wikipedia när de saknas på grensidorna. Jag har inte brytt mig om att skapa sådana grensidor, undantag då efternamnen redan utgjort olämpliga omdirigeringar till någon person som knappast kan sägas vara den otvetydigt mest kände bäraren: NÄr Roufu började med sitt projekt för några år sedan tyckte jag egentligen att det hade varit bättre att vänta lite med att skapa grensidorna till alla fall mest kända namnen har artiklar. Men i takt med att antalet artiklar ökar så ökar ju också behovet av ordentlig särskiljning mellan artiklarna, och det är ju troligt att vi kommer att ha stora luckor länge än. Grensidor med bara några få slumpmässigt utvalda namn ser jag som mer hinder än nytta.FBQ (diskussion) 24 januari 2016 kl. 01.41 (CET)

En fråga angående detta är om det ska finnas olika förgreningssidor för olika former av samma ord. Det finns till exempel Målare och Målaren, och antagligen en rad andra nästandubletter av liknande slag. Finns det någon regel för hur sådant ska hanteras?--Chandra Varena (diskussion) 24 januari 2016 kl. 05.57 (CET)

Vi har så få regler som möjligt. Ibland har vi kodifierad praxis, men mycket är inte nedskrivet. Så fort något skall sättas pränt tenderar det att bli långa diskussioner som mynnar ut i att konsensus saknas. När det gäller efternamn med snarlik stavning och normalt samma uttal har de förts samman. En del fall, där det globala perspektivet pekar i annan riktning än det svenskspråkiga, har dock inte hanterats så. Ditt exempel har ingen självklar lösning med hänsyn tagen till befintliga bestämmelser. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2016 kl. 07.30 (CET)

Målare/Målaren (olika betydelser) ser jag inte som något problem eftersom det finns ömsesidiga hänvisningar. Det projekt med förgreningssidor som Roufu genomfört har direkta motsvarigheter på andra språkversioner (åtminstone enwp, dewp och frwp). Det innebär alltså att det nuvarande systemet har synkroniserad interwiki. Visst skulle uppdatering och komplettering med att lista nya biografier kunna skötas av en bot någon gång om året? /Ascilto (diskussion) 24 januari 2016 kl. 11.37 (CET)

Skulle man kunna lägga till en mening om träfflistan i slutet av förgreningsmallarna? Ungefär:

På så sätt får ovana användare en smidig väg till träfflistan, som faktiskt kan vara lite dold annars.Frisko ^{(dis.) (bid.)} 24 januari 2016 kl. 11.46 (CET)

Jag testade att lägga in det i namnförgreningsmallarna, men det blev lite fel, så jag återställde dem. Svensson1 (diskussion) 24 januari 2016 kl. 13.18 (CET)

En annan variant är att man helt och hållet tänker om. Förgreningssidor ersätter på sätt och vis träfflistor. Tänk om man skulle radera alla förgreningar? Om ett uppslag har företräde, som idag, skulle man då kunna erbjudas att söka efter sökordet dels i artikelnamnet, dels i brödtexten. Den senare funktionen hade jag gärna sett förverkligas oavsett vilket, för det är mkt bra när man skrivit en ny artikel och vill hitta ord att länka.Klementin (diskussion) 24 januari 2016 kl. 14.39 (CET)

@Svensson1: Jag fixade lite i mallen så nu ska det fungera! Frisko ^{(dis.) (bid.)} 24 januari 2016 kl. 14.42 (CET)

@Klementin: Menar du såhär? intitle:/Sobieska/ och insource:/Sobieska/. --Larske (diskussion) 24 januari 2016 kl. 14.47 (CET)

Tack @Larske:! Precis! Tänk om det bara hade funnits en knapp att trycka på, så slapp man browsa så mycket sådana gånger.Klementin (diskussion) 24 januari 2016 kl. 15.12 (CET)

"Sådana gånger"? Jag har inte följt med så noga i diskussionen här, men var menar du att denna knapp borde finnas? På en artikelsida, på en förgreningssida, bland dina "finesser" eller var? Det finns en knapp "Sök" på den här sidan som du kan ha som en favorit ett klick bort. --Larske (diskussion) 24 januari 2016 kl. 15.37 (CET)

Någonstans där man hittar den. Klementin (diskussion) 24 januari 2016 kl. 15.44 (CET)

Med tanke på att man kan vilja lista en betydelse även om den inte är en del av artikelnamnet verkar det vara en mycket dålig lösning. Även för namn som burits av många människor kan lösningen vara klumpig; [6] är en minst lika tänkbar sökning.

andejons (diskussion) 24 januari 2016 kl. 16.05 (CET)

Inte om träfflistan presenterades enligt samma principer som i ickedigitala uppslagsverk, alltså alfabetiskt.Klementin (diskussion) 24 januari 2016 kl. 16.29 (CET)

Fast det blir fortfarande problem att hitta personer med förnamnet Karl om de finns under Carl på Wikipedia, likaså personer med efternamnet Hässelqvist om de finns på uppslagsordet Hesselqvist och för personer där pseudonymer eller smeknamn anses POMMF. Jag vet inte om de här sökningarna inkluderar omdirigeringar för då kunde man ju möjligen lösa det den vägen, men då är det ju fortfarande svårt att avgöra vilka namn som möjligen finns på wikipedia men inte fått omdirigeringar skapade. Gärna förbättrade sökmöjligheter men behåll grensidorna.FBQ (diskussion) 24 januari 2016 kl. 21.46 (CET)

Innehåll på förgreningssidor

En näraliggande fråga är vilka artiklar som ska vara med på förgreningssidor. I fallet Blackstone finns flera artiklar i träfflistan med Blackstone i artikelnamnet, t.ex. i form av efternamn. Efternamnsförgreningarna är ju mera självklara, där är det bara fråga om huruvida de som bytt efternamn ska finnas med eller inte.

Eller en förgrening som Kommunal som också ger rena ordboksförklaringar. Ska maninte i ett sådant fall omdirigera till fackförbundet och där uppe i toppen lägga mallen till Wiktionary?Klementin (diskussion) 24 januari 2016 kl. 11.59 (CET)

Huvudregeln är väl att artiklar som kunde heta som förgreningssidan (givet annan syn på POMMF, avsaknad av viktigare artikelämne e.d.) bör finnas med, liksom artiklar som man kan vänta sig att rätt många läsare söker på det namnet (felstavning etc.). De senare artiklarna kan vara nåbara via en länk under Se även.

För "kommunal" verkar förgreningssidan förvirrad. Det viktiga vore väl att hänvisa till kommun, därifrån länkar borde finnas till t.ex. Kommunal verksamhet (om en sådan artikel skall finnas). Ingen söker väl efter kommunalråd med söktermen "kommunal". Att ersätta förgreningssidan med en omdirigering tycker jag verkar olämpligt. Det händer lätt att generiska smeknamn omdirigerar till någon betydelse på ganska godtyckliga grunder – det är bättre att den som söker på ett sådant namn kommer till förgreningssidan än att den som söker efter en annan betydelse blir förvirrad.

--LPfi (diskussion) 27 januari 2016 kl. 22.59 (CET)

Förgreningssidor hör till det bästa vi har. "Se även" i andra artiklar är alltid en nödlösning, oavsett om det står i en topplänk eller som en rubrik mot slutet. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2016 kl. 19.34 (CET)

Förgreningssidor och Se även har helt olika syften. Förgreningssidor ska hjälpa till att leda rätt när samma eller nästan samma uppslagsord (begrepp, term, sökord, eller vad vi kallar det) kan betyda flera olika saker. Se även är till för att länka till ytterligare artiklar som läsare kan vara intresserade av när de redan hittat till rätt artikel. Jag håller med att se även ofta är en nödlösning och det är bättre att försöka lägga in de länkarna i brödtexten. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 28 januari 2016 kl. 19.57 (CET)

"Se även" som topplänk har ungefär samma syfte som en grensida. I övrigt håller jag med. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2016 kl. 20.02 (CET)

Valutareform är INTE penningreform

Artikeln valutareform avser byte från nationell valuta till euro o dy. Den artikeln är ihopkopplad med engelska Monetary reform. Men det är inte samma sak. Det senare handlar om att offentlig penningutgivning ersätter dagens system där det vi använder som pengar skapas av privata banker. Eller andra ideer som nämns i den artikeln avseende penningskapandet. Kan nån fixa så detta blir rätt.

A. Svenska och norska artiklarna "Valutareform" kan kopplas ihop, liksom nederländska "Geldhervorming", polska "Reforma walutowa" koreanska "화폐 개혁", ukrainska "Грошова реформа", ryska "Денежная реформа", tjeckiska "Měnová reforma", slovenska..., tyska "Währungsreform" och finska "Rahauudistus". Har läst artiklarna och tolkar dem som motsvarande varandra. (Förstår inte finska, men ser att de bl a talar om övergången till euro och inte nämner namn som associeras med penningreform. Detsamma med övriga, som även är checkade med översättning).

B. Svenska artikeln "Penningreform" bör kopplas ihop med "Monetary reform" och övriga med samma betydelse. Dvs minst dessa: Artiklarna på engelska, spanska, portugisiska, kambodjanska. Men inte kopplas ihop med ovan nämnda norska, nederländska, polska, koreanskaŚ, ukrainska, ryska, tjeckiska, slovenska. tyska och finska artklar.

C. Kontrollera även övriga språklänkar, om de avser valutareform eller penningreform.

D. Fråga gärna på engelska wikipedia hur de tänkte när sökordet "Currency reform" leder till artikeln "Monetary reform". Kan inte tänka mig att dessa två begrepp är liktydiga och parallella på engelska.

--Mats33 (diskussion) 27 januari 2016 kl. 11.43 (CET)

Respektive wikidataobjekt att redigera (de som de svenska artiklarna idag är kopplade till):

• Valutareform
• Penningreform

Vem som helst som har tillräcklig kunskap om ämnet kan rätta eventuella felaktigheter och dubbletter. --MagnusA 27 januari 2016 kl. 11.59 (CET)

Vore bra om det kunde fixas som sagt. Har kollat igenom språket och detta är vad jag funnit. Det är antingen penningreform ELLER valutareform som de respektive artiklarna behandlar. --Mats33 (diskussion) 28 januari 2016 kl. 03.01 (CET)

Du kan prova att göra det själv? Inte för att låta arrogant, men jag tror att du är den som är bäst insatt, och har du konto här på svenska Wikipedia så har du också konto på Wikidata, och det är bara att ändra så sett. Det ska inte vara direkt svårt egentligen, jämförelsevis, rent tekniskt. Först ta bort objekt från den ena, sedan lägga till i den andra, tänker jag (jag är också nybörjare där). Är det den engelska rubriken på ena objektet som är problemet? Eller, dvs, båda objekten ser ut att ha samma engelska rubrik. Man kan ju undra då vilket objekt som bör handla om vad. flinga 28 januari 2016 kl. 23.33 (CET)

Vad jag noterar är dock att det inte finns någon artikel om Myntreform, som nog snarast borde beskrivas i artikeln om Valutareform. En Penningreform betyder en förändring i det monetära systemet men kan även vara en förändring av myntfot, politiken för penningutgivning, byte av mynttyper med mera. Myntreform är huvudsakligen ett äldre begrepp men passar bättre vad gäller reformer före pappersmyntfotens införande eftersom det då i allmänhet handlade om enskilda mynt som kunde ha olika värde oberoende av det åsatta värdet på myntet, och en myntreform kan omfatta vissa av mynten men inte andra. En valutareform förutsätter att det finns en enhetlig valuta. Jag är inte tillräckligt hemma för att avgöra om engelskspråkiga wikipedia har fel, men där beskrivs Monetary reform som: Monetary reform describes any movement or theory that proposes a system of supplying money and financing the economy that is different from the current system. Det inkluderar såväl sådant som kan kallas penningreformer, myntreformer eller valutareformer. FBQ (diskussion) 29 januari 2016 kl. 01.04 (CET)

Och nu tittade jag bara på hur begreppen verkar användas. Myntreform är det enda begrepp som har förklaring i SAOB. Där beskrivs det som just en reform av myntsystemet. Eftersom valutor i dag fungerar annorlunda och inte ens növändigtvis har myntsystem är det begripligt att valutareform i högre utsträckning används om modera förhållanden. Det skulle behövas en tydligare förklaring av begreppet valuta, men i min värld är en valuta en penningenhet som är inväxlingsbar mot andra valutor efter ett visst om än rörligt värde. Så har det ju inte varit med äldre myntenheter.FBQ (diskussion) 29 januari 2016 kl. 09.19 (CET)

Gärna om nån kan fixa språken enligt ovan. Angående myntreform så kanske det behöver en egen sida. Plus att det kan nämnas på valutareform. --Mats33 (diskussion) 29 januari 2016 kl. 15.25 (CET)

Kategoriändringar

Det är nu lite ändrat med kategorier så vitt jag förstår. Man kan nu i SÄ och bevakningslistan sortera ut och bevaka ändringar i en kategori. /Hangsna (diskussion) 28 januari 2016 kl. 19.22 (CET)

Nån som vet om det är enbart verktyg typ HotCat (eller enbart HotCat) eller om det även fångar upp manuella kategoriseringar? Om man gör andra redigeringar samtidigt som HotCat, vilket är möjligt, kan man gå "under radarn" då? Jag kanske läser WMF-spammen dåligt, men denna funktion känner jag inte igen, trots att den verkar bra! --MagnusA 28 januari 2016 kl. 19.37 (CET)

Den lär fånga "allt". Exempelvis fick jag upp denna: "18.58 Kategori:Sidor med referensfel‎ . . (0)‎ . . Obelix (Diskussion | Bidrag | Blockera) (Dan Eliasson togs bort från kategorin) (skillnad | historik)" efter att Obelix återställt klotter. /Hangsna (diskussion) 28 januari 2016 kl. 19.40 (CET)

Aha, så - i ditt exempel - Obelix redigering i "Dan Eliasson" syns som vanligt i SÄ, men numera kan man även få fram hur kategorin förändras, om man nu vill det? Suveränt! --MagnusA 28 januari 2016 kl. 19.48 (CET)

För en gång skull en bra förändring. ;-) Obelix (diskussion) 28 januari 2016 kl. 19.52 (CET)

I SÄ syns de som "20.53 Kategori:Alla artiklar som behöver faktakollas‎ . . (0)‎ . . Yger (Diskussion | Bidrag | Blockera) (Hexadien lades till i kategorin) (skillnad | historik)" alternativt syns inte alls. Man måste nog slå bort finessen helt för att i SÄ se det "ur artikelperspektiv". /Hangsna (diskussion) 28 januari 2016 kl. 20.55 (CET)

Jo, det var så jag först trodde att det var - ur "artikelperspektiv" (eller den sida där själva redigeringen sker), t.ex. skurarna av HotCat-redigeringar som dyker upp ibland. Men nu, ur "kategoriperspektiv", öppnas ju möjlighet att hålla ett öga på enskilda kategorier utan att behöva öppna dem hela tiden. --MagnusA 28 januari 2016 kl. 21.33 (CET)

Vad är relevant information på kommunsidor

Jag satt och bläddrade igenom ett antal kommunsidor idag och hittade på flera av dem, till exempel Klippans kommun och Södertälje kommun, ett avsnitt över antal/andel utlandsfödda. Är detta något som är relevant information för kommuner och ska visas på alla kommunsidor? --CoNaan (diskussion) 27 januari 2016 kl. 13.37 (CET)

Användaren Portunes har på senare tid lagt in tabeller över utrikes födda i ett antal artiklar om svenska kommuner (kanske är tanken att det så småningom ska göras i alla artiklar). Jag kan tycka att indelningen, ibland efter land och ibland efter världsdel, blir lite märklig. Uppgiften att det vid förra årsskiftet bodde 31 personer födda på Island i Norrköping känns lite kuriosaartad. Andelen eller antalet utrikes födda kan nog ha sin plats bland informationen om kommunens befolkning, men inte som en stor tabell. Tycker jag. /NH 27 januari 2016 kl. 14.03 (CET)

Ja själva storleken är lite problematisk, kanske göra en collapsable tabell för denna info.Yger (diskussion) 27 januari 2016 kl. 14.18 (CET)

Jag menade inte att den var för stor rent layoutmässigt, men att så detaljerad information som nu inte känns relevant, speciellt med tanke på hur indelningen är gjord. /NH 27 januari 2016 kl. 14.24 (CET)

Man skulle kunna begränsa listan till de 5 eller 10 största födelseländerna. AlphaZeta (diskussion) 27 januari 2016 kl. 14.59 (CET)

Eller de länder där det överstiger ett visst antal, eller andel av befolkningen. ⬤Boⅰⅵᴇ 27 januari 2016 kl. 15.07 (CET)

Till att börja med är planen att lägga in tabellen i samtliga kommunsidor. En del kommentarer: Det går inte att begränsa listan till de 5 eller 10 största födelseländerna på grund av hur SCB har sammanställt statistiken. Denna uppdelning på land och ibland världsdel är den mest detaljerade vi har just nu. SCB har inte i dagsläget några tabeller över de största födelseländerna per kommun så därför valde jag att lägga upp tabellen i sin helhet. Jag är ju visst lite färgad i frågan men ser inte varför det är kuriosa med att ta med samtliga länder som fanns i grundkällan? Sverige är idag ett land med en betydande andel utrikes födda och alla av landets kommuner är mångkulturella. Länder som Litauen, Ryssland, Storbritannien, USA, Vietnam, Filippinerna, etc går inte att få tag på någon information per kommun då SCB har begränsat sig till de fem nordiska länderna samt de 12 största födelseländerna nationellt. Jag har ändrat tabellens utseende flera gånger, och tycker det är bra att andra har synpunkter på detta. Precis som Yger ser jag gärna att tabellen blir collapsable men det är inte något jag är van vid att göra. /Portunes (disk) 27 januari 2016 kl. 16.01 (CET)

Jag är allmänt tveksam till det här men hinner inte formulera en invändning just nu. Vill mest mena att ska du blanda regioner och länder kan du väl åtminstone skippa flaggorna? Med flaggor på typ hälften av platserna ger det ett slarvigt intryck. /Grillo (diskussion) 28 januari 2016 kl. 01.23 (CET)

Jag har gjort tabellen i Södertälje kommun collapsable och tycker den ser mycket trevligare ut så.Yger (diskussion) 28 januari 2016 kl. 07.12 (CET) och nu påbörjat denna ändring i alla

Bra! Komplettera gärna rubriken med uppgift om vilket år siffrorna gäller för. Sådana här uppgifter tenderar ju att bli inaktuella fort. Stigfinnare (diskussion) 28 januari 2016 kl. 09.34 (CET)

Bra förslag om datum. Jag lägger in nu även det från kommuner på K och framåt.Yger (diskussion) 28 januari 2016 kl. 10.43 (CET)

Ser fint ut! /Portunes (disk) 28 januari 2016 kl. 13.05 (CET)

Nu har alla tabeller ett datum i dem. /Portunes (disk) 28 januari 2016 kl. 13.26 (CET)

Informationen är relevant att finnas i kommunartiklar. Off-topic, men om man vill göra sådana tabeller för Norges och Danmarks kommuner, så finns det följande källor:

• Tabell: 09817: Innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre, etter innvandringskategori, landbakgrunn og andel av befolkningen (K) som innehåller alla kommuner, åren 2010−2015 och 247 bakgrundsländer för Norge
• FOLK1: Folketal den 1. i kvartalet efter kommune, køn, alder, civilstand, herkomst, oprindelsesland og statsborgerskab likadan tabell för Danmark med 237 länder men mycket mer detaljerad, börjar från år 2008
• BEF3: Folketal 1. januar efter kommune, køn, alder, herkomst, oprindelsesland og statsborgerskab (AFSLUTTET) tabell för åren 1980−2006 (Danmarks gammal kommunindelning) med 237 ursprungsländer
• KRBEF3: Folketal 1. januar efter kommune, køn, alder, herkomst, oprindelsesland og statsborgerskab (AFSLUTTET) tabell för åren 2006−2009 (Danmarks ny kommunindelning) med 237 ursprungsländer

Tyvärr har SCB inte publicerat så noggran statistik för Sverige. Raksa123 (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.08 (CET)

Sångare/sångerska

Att skriva författare och skådespelare oavsett kön är sedan länge etablerat. Men det finns användare som ändrar sångare till sångerska (trots att det leder till omdirigering). Jag menar att uppslagsverket skall vara konsekvent med genusformer. Senast gäller det Seinabo Sey. /Ascilto (diskussion) 28 januari 2016 kl. 22.26 (CET)

I nutida svenska är sångerska det ord som används om kvinnliga sångartister och konsensus är att Wikipedia inte skall bedriva språkpolitik. /Annika (diskussion) 28 januari 2016 kl. 22.35 (CET)

Jag håller med om att sångerska är det som används utanför Wikipedia, och även bör användas inom Wikipedia. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 28 januari 2016 kl. 22.38 (CET)

För mig känns det naturligt med författare, lärare och skådespelare oavsett kön, men att kalla kvinnor för sångare blir onaturligt (trots att det är inkonsekvent). / Pontuz (diskussion) 28 januari 2016 kl. 22.41 (CET)

Ämnet diskuterades också för ett knappt år sedan: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-02#Skådespelerska, sångerska, författarinna m.m. Taxelson (diskussion) 28 januari 2016 kl. 22.45 (CET)

Diskussionen har fortsatt på Diskussion:Seinabo Sey. /Ascilto (diskussion) 29 januari 2016 kl. 08.45 (CET)

Båda två formerna förekommer utanför wikipedia och det skulle vara trevligt om båda skulle få vara OK här även fortsättningsvis. Att göra ändringar där man enbart byter ut "sångare" mot "sångerska" och vice versa är inte särskilt produktivt. Prematureburial 29 januari 2016 kl. 17.47 (CET)

Jag anser att sångerska passar bäst för kvinnliga sångartister, liksom att skådespelerska är att föredra för kvinnliga skådespelare. Däremot skall inte ändringar åt ena eller andra hållet accepteras. Och som sagt, ämnet har diskuterats förr.--Historiker (diskussion) 29 januari 2016 kl. 19.15 (CET)

Just skådespelerska används dock mindre och mindre, både av gammelmedia och skådespelare själva (jag tippar på att samhället är på väg åt samma håll där som med författare/författarinna). Sångerska är däremot fortfarande vanligt, både i allmänt språkbruk och media. //Vätte (diskussion) 29 januari 2016 kl. 19.30 (CET)

Det kan vara så, men jag noterade att Marika Lagercrantz använde skådespelerska om sig själv i Stjärnorna på slottet.--Historiker (diskussion) 29 januari 2016 kl. 19.32 (CET)

Vi skall inte ha en genuspolitisk agenda. Dessa båda ord används frekvent i svenska språket och jag är övertygad om att de som ser dem som föråldrade utgör en klar minoritet. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.15 (CET)

Ny etapp i Riostafetten – "Iranistan"

I den här tävlingen skriver vi (bland annat om) Iran, Afghanistan och Tadzjikistan.

Om fyra timmar är det februari – och ny vecka. Riostafettens fjärde etapp tar oss till de iranska språkens länder. Välkommen till en vecka där vi bland annat ska lära oss mer om Iran, Afghanistan och Tadzjikistan! Dessutom går det bra att skriva om Kurdistan, Ossetien och Baluchistan; alla är de regioner där man talar olika iranska språk.--Paracel63 (diskussion) 31 januari 2016 kl. 20.05 (CET)

Stilfiler till Lantmäteriets kartdata

Eftersom Lantmäteriet nu har släppt data till bland annat terrängkartan finns det behov av att vi kan skapa kartor på ett enkelt och enhetligt sätt. En del av detta är att ta fram stilfiler där information om varje lagers utseende lagras. På undersidan till Wikipedia:Stilfiler finns några stilfiler för QGIS åtkomliga. Fungerar detta sätt att byta information? Det kan vara nödvändigt att kopiera data från redigeringsläget. På Commons:Category:Map symbols of Sweden finns kartsymboler i svg-format. Dessa kan sparas ned, till exempel, till en map med sökvägen C:\Program Files\QGIS Lyon\apps\qgis\svg\Symboler_Tk eller motsvarande beroende på operativsystem m.m. Edaen (diskussion) 30 januari 2016 kl. 20.22 (CET)

Det kan nog fungera bra med ett gemensamt ställe att lagra stilfiler. När det gäller symbolfilerna så anges de på lite olika sätt i den stilfil, tk_bs, som är den första jag tittade i. För de flesta så anges endast filnamnet, till exempel "Badplats.svg", men för några så anges en katalog som prefix, "Symboler Tk/Idrottsplats.svg" och för en så är det en rätt komplex relativ sökväg, "../../../../Program Files/QGIS Lyon/apps/qgis/svg/Symboler Tk/Angöringsbrygga.svg", som förmodligen stämmer på din dator men inte säkert på andras. Om vi ska kunna använda samma stilfil och den kommer att utvecklas så är det opraktiskt att behövas gå in och ändra sökvägar efter varje uppdatering. Det bästa hade väl varit om sökvägen till katalogen med symbolfilerna hade varit en variabel som man kunde ändra på ett enda ställe, men det kanske inte går att få till. --Larske (diskussion) 30 januari 2016 kl. 21.04 (CET)

Det är en viktig poäng och det är möjligt att de korta filnamnen gäller om man läser in och sparar symbolerna i Qgis bibliotek. Det går att exportera symbolbiblioteket i XML-format. Skall vi göra så? Testa med Användare:Edaen/sandlåda2. Edaen (diskussion) 30 januari 2016 kl. 21.19 (CET)

Hmm, vad ska jag göra med den filen som ligger i sandlåda2? Den innehåller ju också olika sökvägar till svg-filerna?

Några problem till som jag har stött på:

1. Ska det vara så här i tk_my? <category render="true" symbol="15" value="" label=""/>, det vill säga varken value eller label för symbol med nummer 15. Vad är detta för typ av mark? Det finns gott om den i län 01. Koden <prop k="color" v="75,13,219,255"/> gör att den blir väldigt mörkblå,  svårt att se , och det är svårt att utskilja några svarta symboler på den ytan.
2. Stilfilen tk_jl (järnvägarna) får jag inte att fungera alls. När jag gör "Apply" på den så blir hela skiktet osynligt.

--Larske (diskussion) 30 januari 2016 kl. 22.05 (CET)

När det gäller symbolerna så går det ju att rätta till det själv. Man kan lägga symbolerna i en mapp och kopiera över den till rätt ställe och sedan manuellt välja rätt symbol till rätt beskrivning. För användarvänlighetens skull bör det bara vara att ladda ner, men frågan är om den tillgängliga programvaran är så användarvänlig. På fråga 1 svarar jag att det är odefinierad mark och vet inte varför den dyker upp. Det gör den inte hos mig. På fråga 2 undrar jag vad "apply" är. Hos mig ser det ut så här.[7] När jag väljer fil behöver jag sedan inte göra något mer. Edaen (diskussion) 30 januari 2016 kl. 22.18 (CET)

Apply = Verkställ i din version. Här kan du se hur det ser ut när jag har tillämpat alla stilfiler som du har lagt upp förutom tk_jl. Det skiktet har jag uteslutit. Det verkar som om det anonyma området av typen "15" är samma som "Låg bebyggelse" men på något sätt överrider den. --Larske (diskussion) 30 januari 2016 kl. 22.30 (CET)

Vad händer om du klickar bort krysset i de skikten som saknar beskrivning? Edaen (diskussion) 30 januari 2016 kl. 22.34 (CET)

Då försvinner de. Men "Låg bebyggelse" dyker ändå inte upp. Tror att det har blivit något problem med å, ä och ö när jag har sparat shapefilerna. Och då "fångas de inte upp" av stilfilen och de blir då istället stilade som "Övrigt". --Larske (diskussion) 30 januari 2016 kl. 22.40 (CET)

Det kan vara åäö som ställer till det. Använd ISO-8859-10 när du laddar in lagren och på alla andra ställen du kommer åt. Edaen (diskussion) 30 januari 2016 kl. 22.45 (CET)

Japp, nu gick det mycket bättre. Det löste järnvägarna också. --Larske (diskussion) 30 januari 2016 kl. 23.00 (CET)

Vad bra! Det är lurigt med kodningen. Jag har lagt upp hjälp för texten på Användare:Edaen/sandlåda2. Skapa nya fält enligt koden. Edaen (diskussion) 30 januari 2016 kl. 23.12 (CET)

Tack för vägledningen. Så här blev det med texterna i tk_tx stilade. Jag fick stryka "IS" som du hade med vid jämförelserna i koden för färg. --Larske (diskussion) 31 januari 2016 kl. 00.15 (CET)

Ytterligare skikt med tillhörande stilfiler inkluderade ger den här kartan. --Larske (diskussion) 31 januari 2016 kl. 18.58 (CET)

På färg kan man också köra följande:

CASE
WHEN "Color" IS 'blue' THEN color_rgb( 158,199,243)
END

På de symboler som bör roteras får man lägga till

"SRIKT" *-1

då Lm räknar rotation motsols. Edaen (diskussion) 31 januari 2016 kl. 08.25 (CET)

En lämplig arbetsskala är 1:30236. Edaen (diskussion) 31 januari 2016 kl. 22.04 (CET)

Jawp över 1 miljon

Numera över en miljon artiklar på japanska.

Japanskspråkiga Wikipedia har precis nått 1 miljon artiklar. Jawp har den femte största användargemenskapen (räknat efter antal skribenter senaste månaden), efter enwp, dewp, frwp och eswp.

En wp-version med något färre aktiva användare har samtidigt smugit upp på tredje plats efter antalet artiklar… Jovisst är det cebuanospråkiga Wikipedia, som med tanke på alla talare av cebuano borde kunna ha fler än ett drygt 100-tal användare en vanlig månad. Utan Lsjbots medverkan hade den här språkversionen sannolikt legat på en lite blygsammare placering. Så sent som i december 2012 hade man nått 43 000 artiklar.

I övrigt kan noteras att katalanskspråkiga Wikipedia har drygt 5 000 artiklar kvar till halvmiljonen och att serbokratiskspråkiga Wikipedia fortfarande lever sitt eget liv (med hittills 430 000 artiklar), trots förekomsten av Wikipediaversioner på både kroatiska, serbiska och bosniska. Senaste språkversionen som gick över 100 000 artiklar var thaispråkiga Wikipedia (knappt 101 000 artiklar just nu).--Paracel63 (diskussion) 31 januari 2016 kl. 04.00 (CET)

Tack för omvärldsbevakningen.//Hannibal (diskussion) 31 januari 2016 kl. 20.48 (CET)

Faktamall förnamn

För er som jobbar med artiklar om namn… Nu finns det en {{Faktamall förnamn}}, delvis inspirerad av motsvarigheten på enwp. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 31 januari 2016 kl. 20.56 (CET)

Vandringsutställningen Sköna stund

Hej allihop,

Eric Bengtsson heter jag och jobbar för närvarande för Riksutställningar för att skriva ett antal texter, för publicering på Wikipedia, om ett urval av deras utställningar. Jag började med den vid tillfället omdebatterade Sköna stund och det finns länkat till utkastet nedanför. Det är första gången jag gör det här och är öppen för alla slags tips och funderingar och den hjälp som gör att texten kan publiceras.

Med vänliga hälsningar, Eric Bengtsson

https://sv.wikipedia.org/wiki/Användare:Eric_Bengtsson/Sköna_stund

Spännande uppdrag. Första frågan är ju om enskilda utställningar är relevanta för egna artiklar på Wikipedia, och det är inte jag rätt person för att svara på. Du har mycket källhänvisningar; det är bra och brukar uppskattas. Rubriknivåer och formatering av externa länkar behöver justeras, jämför gärna med andra artiklar. ⬤Boⅰⅵᴇ 1 februari 2016 kl. 13.06 (CET)

Jag håller med Boivie; Bra med källor och välskrivet. Mest formatering och wiki som saknades. Vad relevansen anbelangar så borde riksutställningar vara relevanta. //Romulus74 (diskussion) 1 februari 2016 kl. 13.21 (CET)

Kvalitetsmätningen februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Infoga har minskat ordentligt, tack Nordelch, även substub ner mycket. I övrigt svagt upp på de flesta.Yger (diskussion) 1 februari 2016 kl. 03.14 (CET)

Även Källor har minskat något, kanske tack vare insatserna under Veckans tävling.--Historiker (diskussion) 1 februari 2016 kl. 23.32 (CET)

Månadens nya och utökade artiklar

Grand Restaurant och Torshamn.

Grand Restaurant utsågs till december månads bästa nya artikel. Samtidigt har Torshamn framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 279 nya och 76 utökade januariartiklar har 29 respektive 18 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen.

En viss del av de listade artiklarna från januari månads artikellistning hämtades ur Riostafettens tredje etapp. Eftersom den här pågående utflykten i geografin nu tagit sig ytterligare en bit österut, riskerar det att bli mer av den österländska varan även under februari månad. Jag hoppas att det kan ursäktas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 februari 2016 kl. 02.49 (CET)

Kategoriträd Måleri och dess material

Jag har börjat försöka bringa reda i det komplicerade ämnesklustret färg och måleri och har redan fått stöd för – och genomfört – en hopslagning av de tidigare kategorierna Färgpigment och Färgämnen till en ny kategori Färgämnen och pigment. När jag nu fortsätter med arbetet hittar jag ytterligare några svårigheter. De kategorier som finns, eller deras tillämpning, ger ingen överblick över vilka artiklar som finns och ger därmed heller ingen vägledning i vad som behöver kompletteras eller slås ihop.

Ett problem gäller förhållandet mellan hantverk och konst. Många material och verktyg som hör till hantverket är nu "gömda" under konstrelaterade underkategorier, som ibland t.o.m. uttryckligen anger att de INTE handlar om hantverk. Ett annat problem gäller förhållandet mellan de olika betydelserna av ordet färg. På engelska skiljer man mellan paint och colour. På svenska har vi inte naturligt den distinktionen, men jag menar att vi måste formulera den för att kunna kategorisera artiklarna på ett logiskt sätt. Har kan vi ta hjälp av engelska wikipedia.

På diskussionssidan för Kategori:Konst har jag analyserat problemet mera utförligt och presenterat ett förslag. Nu hoppas jag på synpunkter från er andra. --Chandra Varena (diskussion) 3 februari 2016 kl. 07.21 (CET)

Angående färgfrågan, går det inte att använda ordet "kulör" i de fall man behöver särskilja betydelserna? ⛐Boⅳⅰᴇ 3 februari 2016 kl. 08.08 (CET)

Kanske Färg (kulör) respektive Färg (målningsmaterial) ? --Chandra Varena (diskussion) 3 februari 2016 kl. 08.13 (CET)

Surrealism?

Hej igen, Eric Bengtsson på Riksutställningar här.

Nu har jag fått ihop ett utkast till en text om Riksutställningars utställning Surrealism?, som visades på fyra orter 1970. Tacksam för synpunkter på det. Vi hörs igen. Trevlig afton!

Med vänliga hälsningar, Eric Bengtsson (diskussion) 3 februari 2016 kl. 15.43‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ny rad i länk

Hur förhindrar man radbrytning efter bindestreck i en wikilänk? Se Mall:Bemannade flygningar till ISS för exempel. Har försökt med hårt bindestreck, men då går inte länken till rätt artikel. Voyager85 (diskussion) 3 februari 2016 kl. 20.51 (CET)

Du kan alltid använda [[STS-96|STS‑96]]. --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 februari 2016 kl. 20.54 (CET)

Tack, precis vad jag va ute efter. Voyager85 (diskussion) 3 februari 2016 kl. 21.31 (CET)

Vänstermenyn

För ett tag sedan hade vi en diskussion om hur vänstermenyn ska se ut. Den gick i stå. Jag startade om den med ett förslag för ett antal dagar sedan och sedan dess har flera kommit med fler idéer och frågor. Jag skulle gärna se att vi kom till ett beslut så att den diskussionen inte bara rinner ut i sanden efter alla bra tankar och idéer. Håll diskussionen här. Snabblänkar till de olika huvudförslagen: version 2 och version, men det finns också några andra förslag att titta närmare på. Själv gillar jag version 3 bäst, men inte ens det är perfekt, så lägg gärna in dina tankar också. Efter version 1 finns också några resonemang som kan vara bra att hålla koll på, men det är inget facit utan bara "food for thoughts". Tack på förhand.//Hannibal (diskussion) 28 januari 2016 kl. 09.50 (CET)

För den som tyckte att det blev för mycket att läsa finns förslagen sammanställda här. Gå gärna dit och gör din röst hörd. Hur gör vi det enklast för både nybörjare och veteraner?//Hannibal (diskussion) 5 februari 2016 kl. 23.15 (CET)

Vad är problemet med status quo? Ibland känns det som att vi ändrar för ändrandets skull. Jag skall dock titta på förslagen och se om de innehåller förbättringar. Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2016 kl. 12.21 (CET)

{{subst:LOCALDAY}}

Spårad i Phabricator (?)
Task T4700 Open

För tillfället verkar inte {{subst:LOCALDAY}} fungera i webbref-mallen. Det har fungerat tidigare, men nu skrivs exempelvis hämtdatum ut som
"Läst {{subst:LOCALDAY}} {{subst:LOCALMONTHNAME}} {{subst:LOCALYEAR}}".
istället för
"Läst 2 februari 2016."
Jag upptäckte felet nyligen, men det har fungerat tidigare. -abbedabb^disk 2 februari 2016 kl. 15.22 (CET)

Substa bakom ref-taggar har inte funkat på mycket länge, om ens någonsin. Så flytta ut webbrefen ur ref-tagarna och lägg sedan in dem innanför i nästa redigering. -- Innocent bystander 2 februari 2016 kl. 17.15 (CET)

Ett alternativ kan vara att använda #tag. Det här borde fungera: {{#tag:ref|{{webbref|url=https://sv.wikipedia.org|titel=Wikipedia|hämtdatum= {{subst:LOCALDAY}} {{subst:LOCALMONTHNAME}} {{subst:LOCALYEAR}}}}}}. Frisko ^{(dis.) (bid.)} 2 februari 2016 kl. 17.33 (CET)

Alternativt skriva "2 februari 2016" istället för "{{subst:LOCALDAY}} {{subst:LOCALMONTHNAME}} {{subst:LOCALYEAR}}. KISS-principen. --MagnusA 2 februari 2016 kl. 17.40 (CET)

en:Help:Substitution#Limitation

en:Help:Footnotes#Issues and limitations

--Pipetricker (diskussion) 2 februari 2016 kl. 19.35 (CET)

MagnusA: Självklart kan man skriva det, men jag har lagt in funktionen i TemplateData, så att datumet ska skrivas i automatiskt om man skapar referensmallar med VisualEditor.-abbedabb^disk 6 februari 2016 kl. 15.03 (CET)

Historiska/ej längre existerande

För församlingar som inte längre finns har vi kategorin historiska församlingar, och historisk används även för annat av typen verksamhet och organisationer. Ej längre existerande använder vi sedan för mycket av fysiska saker typ byggnader, (kyrkobyggnader) orter. Men hur skall man se på skolor, där används "Ej längre existerande" som för mig associerar till skolbyggnaden, men jag är nu på väg skriva om skolor som organisationer typ läroverk. Dessa kan ha funnits i olika byggnader över åren, och det kan även finnas en naturlig fortsättning av skolan men med nytt namn. Där tycker jag "ej längre existerande" känns fel och känner för det borde vara "historiska". Exempel är Farsta gymnasium (som är nedlagd som skola men byggnaden står kvar) Gossläroverket (där jag vill bryta ut infon om skolverksamheten~).Yger (diskussion) 5 februari 2016 kl. 12.14 (CET)

Måste det vara antingen historiska eller ej längre existerande? Det kan inte fungera med till exempel "Nedlagda skolor"? //Vätte (diskussion) 5 februari 2016 kl. 13.28 (CET)

Jag ser inget problem med att kategorisera något som "tidigare gymnasium i X" eller liknande men samtidigt ha kvar "skolbyggnader i X" även när det inte längre används som skolbyggnad, förutsatt att artikeln faktiskt i alla fall lite handlar om själva byggnaden. /Hangsna (diskussion) 5 februari 2016 kl. 18.04 (CET)

Hangsnas lösning låter bra. /FredrikT (diskussion) 5 februari 2016 kl. 18.10 (CET)

Har också funderat lite på detta ordval. "Historisk" betyder för mig något mer än "avskaffad", "nedlagd" eller liknade. "Historiska romaner" är ju en kategori. Det betyder ju inte att romanen som sådan har upphört att existera :-). Kanske ett särfall. Men vad är "Historiska koreaner"? Antagligen sådan som "gjort historia" på något sätt. Men "Historiska hotell i Sverige" betyder väl bara att de inte längre är i drift, med de behöver inte vara särskilt "historiska" för det. Det verkar att finnas en alltför stor mängd sådana "historiska" (?) kategorier. Jag tycker nog att "Ej längre existerande..." passar bättre på många av dem. --Andhanq (diskussion) 5 februari 2016 kl. 18.54 (CET)

Kategorin Kategori:Ej längre existerande skolor i Sverige avser i många fall skolornas verksamhet som upphört, men där byggnaderna står kvar.--Historiker (diskussion) 5 februari 2016 kl. 18.57 (CET)

Jag är lite förtjust i Vättes förslag, nedlagd. Denna variant kunde också användas på butiker som inte längre är där. Man säger ju nedlagd landsortsaffär, nedlagd konsumbutik och där finns oftast byggnaden/lokalen kvar, och det kan tänkas den öppnar igen. Och rörelsen kän finns kvar men i annan form. Och en kategori Historiska affärer leder ju tankemässigt helt fel. Ej längre existerande butiker/affärer är bättre, men känna inte heller riktigt bra.Yger (diskussion) 5 februari 2016 kl. 19.54 (CET)

Vi har redan kategorier som "Nedlagda byggprojekt" och "Nedlagda tidningar". Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2016 kl. 20.35 (CET)

Ny finess

Knappen är ett rött kryss bredvid bevakningsknappen.

Jag har gjort en finess som lägger till ett rött kryss bredvid bevakningsknappen. När användaren trycker på krysset läggs {{Radera}} till överst på den aktuella sidan. Krysset syns enbart på sidor som inte är patrullerade och inte redan innehåller Mall:Radera. Finessen är i skrivande stund inte default, vilket betyder att användare som vill ha detta får aktivera det längst ned under "Extrafunktioner" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Nirmos (diskussion) 2 februari 2016 kl. 04.39 (CET)

Och fungerade gjorde det också :)[8] (Man fick ingen chans att lägga till en motivering dock). //Romulus74 (diskussion) 2 februari 2016 kl. 07.39 (CET)

Romulus74: Jag tänkte att det allra oftast är så uppenbart varför en sida ska snabbraderas att den extra tiden det skulle ta inte är berättigad, men jag kan naturligtvis ändra på det om gemenskapen vill. Nirmos (diskussion) 2 februari 2016 kl. 07.54 (CET)

Nej, du har helt rätt, motiveringen behövs egentligen inte. (Om raderingsönskemålet verkligen behöver förtydligas kan man ju såklart peta in en motivering i efterhand). //Romulus74 (diskussion) 2 februari 2016 kl. 07.58 (CET)

Jag tror nog det kan vara bra om man efter ett tryck på det där krysset får en fråga om man vill lägga till en motivering. Ofta är det uppenbara fall, men t ex när en dublett ska raderas bör det finnas med en motivering, i det fallet för att informera om material överförts till annan artikel innan raderingsbegäran. /JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2016 kl. 08.30 (CET)

JohanahoJ: Om det är en dubblett som ska raderas så är den sidan redan patrullerad, och då är inte krysset där över huvud taget. Jag har gjort så flit just för att krysset inte ska synas på alla sidor. Nirmos (diskussion) 2 februari 2016 kl. 08.35 (CET)

Ja, det du rätt i! Bra! /JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2016 kl. 08.46 (CET)

När raderas en dubblett? Bör den inte göras om till en omdirigering? Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2016 kl. 21.24 (CET)

Konstiga Redigera-länkar

Jag har noterat att en del sidor både på Wikipedia och Wiktionary har konstigt formaterade Redigera-länkar. Ett exempel är Wikipediaartikeln Har du sett herr Kantarell. Är det någon annan som ser samma sak? --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 februari 2016 kl. 18.08 (CET)

Ja, det har dykt upp här och var den senaste tiden och diskuterats. Genom att öppna i redigeringsläge och spara utan att redigera försvinner det. Rex Sueciæ (disk) 3 februari 2016 kl. 18.13 (CET)

Tack för tipset, Rex Sueciæ! Matanb (diskussion) 3 februari 2016 kl. 20.58 (CET)

Det drabbar även andra språkversioner och utvecklarna arbetar på en lösning. /Hangsna (diskussion) 3 februari 2016 kl. 23.01 (CET)

Nu blev jag nyfiken! Vad var det för konstigt? -abbedabb^disk 6 februari 2016 kl. 17.30 (CET)

Hänvisar till tidigare diskussion på WP:Wikipediafrågor#Redigeringslänkar som inte fungerar. --Pipetricker (diskussion) 7 februari 2016 kl. 01.17 (CET)

VIAF-länkar fungerar inte i Auktoritetsdatamallen

Jag upptäckte nyligen att de VIAF-länkar som dyker upp när man använder {{auktoritetsdata}} inte längre verkar fungera.
I artikeln Claes Eriksson leder länken till https://viaf.org/viaf/228786569.
På wikidatasidan om densamme leder länken till http://viaf.org/viaf/228786569/.
Jag upptäckte nu att enda skillnaden verkar vara att det ena är https och den andra är http, samt att båda länkarna fungerar i Firefox, men inte i Chrome. -abbedabb^disk 6 februari 2016 kl. 15.15 (CET)

Då borde det vara lättfixat med en liten justering i Modul:Auktoritetsdata. //Romulus74 (diskussion) 6 februari 2016 kl. 15.36 (CET)

Felet ligger egentligen hos viaf.org. Deras uppsättning krypteringsschiffer för https ser väldigt märklig ut./ℇsquilo 6 februari 2016 kl. 16.37 (CET)

En annan skillnad jag ser i abbedabbs länkar är att den andra slutar med "/" medan den första inte gör det. kanske inte spelar någon roll men ändå. --MagnusA 6 februari 2016 kl. 18.54 (CET)

Jag förstår inte problemet. Båda länkarna verkar leda rätt. Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2016 kl. 19.57 (CET)

... och vilken webbläsare använder du då Tostarpadius? --Larske (diskussion) 6 februari 2016 kl. 20.36 (CET)

I mobilen, där jag jämförde, använder jag Chrome. Inte heller i Internet Explorer har jag dock upptäckt några problem. Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2016 kl. 21.22 (CET)

Modulen kanske ska ändras till att bygga länkarna med hjälp P1630 i d:Property:P214 istället för hårdkodas inne i mallen? Det finns dessutom "auktoritetsdata" som bygger länkarna på olika sätt beroende på vilket språk man hanterar. Tex en flerspråkg finsk databas där vi kanske föredrar svenska framför finska och engelska. Om dessutom modulen byggs på detta sätt, skulle vi inte behöva uppdatera den varje gång det kommer nya properties på WD. En modul kan automatiskt känna av vilka properties som finns och kontrollera om det rör sig om "auktoritetsdata" eller inte. -- 78.73.94.165 7 februari 2016 kl. 09.23 (CET)

Melodifestivalens första semifinal

Jag har sett det uttrycket i flera artiklar. Är det verkligen korrekt när det handlar om fyra deltävlingar? Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2016 kl. 21.20 (CET)

Nej, det är ju fel, om något skulle man kalla det kvartsfinal, men att bara kalla det deltävling är det bästa. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 februari 2016 kl. 21.26 (CET)

Jag hade detta på känn, men ville få bekräftat att det inte är en accepterad inofficiell terminologi. Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2016 kl. 21.37 (CET)

Skoluppsatser

Antagligen fylls Wikipedia för närvarande med en mängd skoluppstaser där delar av texten saknar encyklopedisk utformning. Har för närvarande inte ork att kasta in mig själv men artiklarna behöver bevakas. Två exempel är Livsmedelsmikrobiologi och Genmodifierade livsmedel. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 februari 2016 kl. 17.29 (CET)

Auktoritetsdata visas inte, trots MusicBrainz-länk

Jag skapade artikeln Mio Negga och la in en MusicBrainz-länk på Wikidata. I exempelvis artikeln Claes Eriksson syns MusicBrainz-länken tack vare mallen {{auktoritetsdata}}, men på Mio Negga visas inte mallen alls. Jag misstänker att det beror på att MusicBrainz var den enda identifierare (eller vad det heter) som är inlagd, men det borde ju visas ändå.

Jag la in det manuellt i mallen ({{Auktoritetsdata|MBA=a3082664-e04b-46d5-b570-728117463476}}), och då syntes det, men en bot tog bort det och "flyttade till Wikidata", så nu är det borta igen. -abbedabb^disk 9 februari 2016 kl. 16.37 (CET)

Jag noterar också att artikeln ligger i Kategori:Wikipedia:Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata. -abbedabb^disk 9 februari 2016 kl. 16.43 (CET)

Nu syns det. Det krävs tydligen att antingen "sysselsättning" eller "instans av" också har viss data ifylld på wikidata, enligt ett inlägg på diskussionssida. /JohanahoJ (diskussion) 9 februari 2016 kl. 17.11 (CET)

Å, tack så mycket! -abbedabb^disk 9 februari 2016 kl. 18.09 (CET)

"Rättade stavfel"

Jag tillhör inte de mest aktiva klottersanerarna, men då och då hänger jag på Senaste ändringarna, patrullerar nya sidor, etc, och jag använder Bevakningslistan mycket aktivt. En sak som jag upptäckt men som jag inte har sett diskuterats annorstädes är att klottrare förvånansvärt ofta använder sig av just frasen "rättade stavfel" i redigeringskommentaren, vilket antyder att de känner till att andra granskar vad de gör och att de vill flyga in under radarn genom att verka seriösa. Jag har inget färdigt förslag på en lösning, mer än att peka på problemet och att möjligen i all anspråkslöshet undra om det vore läge att lägga den redigeringskommentaren som ett filter, så att sådana redigeringar blir uppmärkta mer tydliga. Andra kommentarer man skulle kunna märka upp vore i så fall: stavfel och korr.//Hannibal (diskussion) 10 februari 2016 kl. 10.47 (CET) (redigerat av Hannibal (diskussion) 10 februari 2016 kl. 10.53 (CET))

Jag slår hårt på dessa då jag inte ser det som "misslyckat försök att redigera". Jag undrar också om de ser någon texten någonstans (i app? mobilsida?) som säger något liknande "kom ihåg att skriva en kommentar, exempelvis "rättade stavfel"..." /Hangsna (diskussion) 10 februari 2016 kl. 10.50 (CET)

Jag tror att du överskattar klottrarnas ambitioner att "flyga under radarn". När man redigerar från telefonen får man frågan "Hur förbättrade du sidan?" och i svarsrutan står det "Exempel: Rättade stavfel, lagt till innehåll". Mer fantasi än att välja något av dessa förslag verkar många klottrare inte ha. --Larske (diskussion) 10 februari 2016 kl. 10.57 (CET)

Aha, det var precis så som jag tänkte! /Hangsna (diskussion) 10 februari 2016 kl. 11.11 (CET)

Tack för upplysningen! När man redigerar mobilversionen, bör man nog säga. Själv använder jag just nu telefonen, men har Wikipedia i datorläge. Den möjligheten kanske inte så många klottrare väljer. Jag har alltid trott att de varit påhittiga och till och med haft en motvillig beundran för kreativiteten i vandaliseringen. Den befrias jag nu ifrån, vilket är en lättnad. Tostarpadius (diskussion) 10 februari 2016 kl. 11.22 (CET)

För min del har inte kreativiteten varit den stora stötestenen, utan själva försöket. Tillfället gör tjuven, lite så. Men jag verkar ha blivit bekräftad i att fler har lagt märke till samma beteende, vilket tyder på att det är hyfsat vanligt. Är det ett tillräckligt vanligt beteende för att det ska vara värt att göra något mer än bara vara extra vaksam, eller är det hanterbart? Jag har i bevakningslistan senast idag sett klotter med den redigeringskommentaren som legat i över 2 timmar.//Hannibal (diskussion) 10 februari 2016 kl. 11.27 (CET)

Jag hänger relativt stor del av min Wikipediatid på SÄ och för mig triggar numera den typen av standardsammanfattningar igång varningsklockorna. För det mesta (av dem jag tittar närmare på) är det mycket riktig redigeringar som inte borde ha gjorts (dvs klotter av något slag). --MagnusA 10 februari 2016 kl. 20.15 (CET)

Jo, det var ingen nyhet ens för mig som nästan aldrig jagar klotter. Samma sak med m (Mindre ändring). Dess syfte ("en [sid]version som användaren menar inte behöver kontrolleras av någon annan") tar jag bara på allvar när det kommer från ett välkänt användarnamn. -- Innocent bystander 10 februari 2016 kl. 21.07 (CET)

Om man ser redigeringskommentaren "Rättade stavfel" samtidigt som artikeln ökar/minskar med hundratals byte, så är det oftast ett solklart fall... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 10 februari 2016 kl. 22.39 (CET)

Jo, men en del är så sofistikerade att de lägger till ungefär lika mycket tecken som de tar bort. Diffen blir då på bara några få bytes. -- Innocent bystander 11 februari 2016 kl. 08.16 (CET)

Bra du lyfter detta Hannibal. För något år sedan gjorde @Nirmos: ett jättebra jobb med filtren som gör att mycket klotter får tydliga varningsflaggor. Kanske dags titta på detta igen det går kanske hitta nya "typiska klotterredigeringar som kan flaggas.Yger (diskussion) 11 februari 2016 kl. 12.45 (CET)

Kommentaren "Rättade stavfel" är alltid en varningsklocka för mig. Det slår sällan fel att det är klotter, ofta små förrädiska småändringar, men även grövre saker. Visst, det finns korrekta åtgärder, men det är alltid värt att kontrollera den kommentaren.--Historiker (diskussion) 11 februari 2016 kl. 21.54 (CET)

Redigeringar som görs från det mobila gränssnittet eller med en app får alltid ett "märke" i stil med "mobilredigering" eller liknande på Senaste ändringar. På det viset skulle man kunna avgöra om det faktiskt hänger ihop med förslagen till redigeringskommentarer som ges, och om det gör det också göra något åt det. Vad säger ni som stött på dem, är de märkta som mobilredigeringar? /NH 11 februari 2016 kl. 23.15 (CET)

Det är väl ganska enkelt för någon som använder mobila enheter att gå in via mobilgränssnittet och se efter om man får en uppsättning färdiga förslag till redigeringssammanfattningar eller inte? Själv sitter jag oftast vid stationär dator så jag kan inte kolla. --MagnusA 12 februari 2016 kl. 15.41 (CET)

Det går fint att kolla hur mobilgränssnittet ser ut även från en stationär dator (se länken "Mobil vy" längst ner på varje sida). När man sparar sin redigering får man förslag på redigeringskommentarer, där "rättade stavfel" är ett. Men det var inte det jag menade. Vad jag undrade var om lömska "rättade stavfel"-redigeringar oftast var mobilredigeringar. /NH 12 februari 2016 kl. 15.51 (CET)

"Det går fint att kolla hur mobilgränssnittet ser ut även från en stationär dator"? Mja, mer likt blir det kanske, men det stämmer bara på ett ungefär. Jag tycker det skiljer ganska mycket! -- Innocent bystander 12 februari 2016 kl. 16.10 (CET)

Jo, det är klart. Men man ser vilka systemmeddelanden som visas, vad det finns för knappar, menyer och länkar och sådär. /NH 12 februari 2016 kl. 16.33 (CET)

"Kina-Taipei"

Diskussion flyttad till Diskussion:Chinese Taipei#"Kina-Taipei". --MagnusA 13 februari 2016 kl. 10.15 (CET)

Nya goda bidragsgivare

Jag vill gärna uppmärksamma två nya värdefulla bidragsgivare. @Chandra Varena: som skriver om färger. Ett mycket avgränsat område, men å vad bra att det blir helt genomarbetat och komplett. @Mociaty: som skriver om det senaste inom Einsteins fysik och källbelägger tidigare inlagd inom i detta område. Expertkunskap som ger kraftig förstärkning av artiklar i det viktiga området.Yger (diskussion) 13 februari 2016 kl. 08.58 (CET)

Tack @Yger: för uppskattning! Det är roligt att vara med i ett kollektiv med så mycket samlad kunskap!--Chandra Varena (diskussion) 13 februari 2016 kl. 09.04 (CET)

Tack för att ni skriver! Det är mycket uppskattat. /Julle (disk.) 13 februari 2016 kl. 13.28 (CET)

Tack @Yger:! Håller med @Chandra Varena:, det är roligt att vara med! Mociaty (diskussion) 13 februari 2016 kl. 15.32 (CET)

Landskapskartor

Västergötland

Spårad i Phabricator (?)
Task T111815 Open

Västergötland i jpg-format.

Det ställdes en fråga om saknade kartor, främst över landskapen. Bilden här visar en tänkbar modell på landskapskartor. Här representerar färgerna höjd över havet. Det går att använda färger för att representera skog och åker istället. Val av information och hur den presenteras kan också diskuteras. Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 16.29 (CET)

Snyggt. Jag såg att ni (du och någon mer) hade diskussion om olika layout tidigare. Då kom annat emellan för mig men jag lägger mig gärna i lite gramm. Var har ni förslag och diskussioner om hur kartor kan se ut? --افيراتير (diskussion) 13 februari 2016 kl. 17.22 (CET)

Jag hoppas att sockengränserna kommer med eller i värsta fall moderna distriktsgränser. Det är för mig långt viktigare än topografiska förhållanden. Tostarpadius (diskussion) 13 februari 2016 kl. 17.25 (CET)

@Averater: Förslagen finns framför allt på Användare:Edaen/Förslag till tematiska kartor men även på Användare:Edaen/Kartkonventioner och Användare:Edaen/Kartstilar. @Tostarpadius: Topografiska förhållanden är faktiskt väldigt intressanta i kombination med sockengränser. Det går att göra en serie med kartor i olika skalor och för olika ändamål. Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 17.51 (CET)

Jag är inte ointresserad av topografin. Det var fråga om en prioriteringsordning. Tostarpadius (diskussion) 13 februari 2016 kl. 17.54 (CET)

Jag kan inte se någon bild i rutan till höger, och klickar jag där kommer efter ett tag ett felmeddelande ("Tyvärr, filen kan inte visas") som hänvisar till en fil som slutar med ".svg.png", så jag misstänker att det har blivit strul vid sparandet/omdöpandet av filen? //Vätte (diskussion) 13 februari 2016 kl. 18.03 (CET)

Filen är ganska stor så det tar nog sin tid att skapa png-filer. Om man klickar på stället där det borde funnits en bild kommer man till svg-filen och om webbläsaren kan läsa sådana så går det att se kartan. Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 18.05 (CET)

Min dator har 8gb ram, internetanslutningen ca 120mb/s ned och jag har inga som helst problem att se andra .svg-filer i webbläsaren (eller .png för den delen). Det jag reagerade på här var att jag får ett felmeddelande där det står att filen slutar på ".svg.png" - alltså två olika filmformatsändelser i en och samma fil - därav min fundering om någonting blivit fel. //Vätte (diskussion) 13 februari 2016 kl. 19.10 (CET)

Även andra svg-filer får ändelsen svg.png, t. ex. denna. Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 19.41 (CET)

Jag gjorde en buggrapport. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 februari 2016 kl. 19.48 (CET)

Det var första gången jag stötte på en .svg.png, i normala fall brukar mig veterligen .svg-filerna på commons bli som den här, men jag har inte über-düber mycket erfarenhet av .svg på just commons. Även den .svg.png som Edaen länkade till är ovisningsbar för mig. (Det blir tre vita rutor på en svart bakgrund, men däremot inget felmeddelande som för landskapskartan). //Vätte (diskussion) 13 februari 2016 kl. 20.48 (CET)

Det är inte fel. Det är kartsymbolen för rörlig bro. Den fil du länkar till är en svg-fil. Filerna som slutar på .svg.png är svg-filer som omvandlats till .png-filer (tror jag). Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 20.53 (CET)

Det är väldigt mycket mindre orter och andra saker utmärkta, vilket gör att text kan flyta ihop.

andejons (diskussion) 13 februari 2016 kl. 18.16 (CET)

Jo, frågan är om alla tätorter skall vara med eller om man bör nöja sig med de största och låta sockenkyrkorna få ta plats, eller tvärt om, i denna skala, i annan skala kan man ha med båda. Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 18.18 (CET)

Sockenkyrkorna är viktigast. Tostarpadius (diskussion) 13 februari 2016 kl. 18.23 (CET)

Förutom att min webbläsare hänger sig när jag försöker ladda bilden, som verkar väldigt tung, så tycker jag att det ser bra ut. Höjdskillnader plus vattendrag är alldeles utmärkt. Vad mig beträffar gör det inget om man skiljer på en fysisk karta med tätorter och en schematisk karta med härads- och sockengränser. Det kan bli för plottrigt med allt i en. /Ascilto (diskussion) 13 februari 2016 kl. 19.47 (CET)

Snygg Västergötlandskarta. Jag saknar namn på större sjöar och även sockengränser. Ritordningen verkar lite märklig med landsvägar, järnvägar och vattenvägar uppepå textlagren. Är den enligt någon standard? För mig vore det naturligare att alla textlager hamnade över de övriga lagren. Även symbolerna för kyrkor borde komma uppepå vattenvägarna. Se den här delförstoringen på Trollhättan. Trollhättans kyrka ligger visserligen "mitt i Göta älv", men nog borde korset ritas uppepå vattnet och inte tvärtom. En "teckenförklaring" där det beskrivs vad det är de olika typsnitten beskriver vore trevligt. --Larske (diskussion) 13 februari 2016 kl. 20.07 (CET)

Lagerordningen är inte enligt någon standard. I jpg-filen är den i vissa delar ändrad. Kartan är arbetsmaterial och lagerordningen beror mest på vad som var tydligast ur arbetssynvinkel. I jpg-filen är sockengränser tillagda. I svg-kartan har jag arbetat i skalan 1:500 000. Jpg-kartan är samma data, men dumpen är gjord i skalan 1:300 000. Man behöver göra ett nytt urval i den större skalan. Vattendrag som är för små i den mindre bör visas i den större och samma med orter och andra platser av intresse. Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 20.12 (CET)

Till er med problem att se svg-filen: har ni klickat på visa orginalfil? Då får man en 50MB fil som renderas i webbläsaren. Funkade för mig även om jag inte kunde se png-versionerna av svg-filen (de med ändelsen .svg.png). --افيراتير (diskussion) 13 februari 2016 kl. 21.53 (CET)

Larskes länk går till en ny karta i ca 1:1 000 000. Kartan i ca 1:500 000 finns på den här länken.[9] Edaen (diskussion) 13 februari 2016 kl. 22.07 (CET)

Det är väldigt bra om detta blir av! Men jag tycker det blir för plottrigt med all information i samma karta. Det vore önskvärt att informationen delades upp i en fysisk karta (med höjdskillnader, sjöar och vattendrag, tätorter, järnvägar och vägar) samt en översiktskarta (med härader och socknar). Det vore också önskvärt om de befintliga svg-kartorna över härader och socknar i landskapsartiklarna byttes ut mot png-kartor som är mer överskådliga och att samtliga landskapsartiklar försågs med härads- och sockenkartor (i de fall landskapen hade härader eller skeppslag, annars bara sockenkartor). Det är oerhört lovvärt om Edaen vill åta sig allt det här arbetet! /Ascilto (diskussion) 14 februari 2016 kl. 10.05 (CET)

Typsnitt?

Vad för typsnitt använder vi i våra artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, är det såhär i alla wikipedior och vem har bestämt detta? --Vannucci (diskussion) 12 februari 2016 kl. 20.55 (CET)

Detta bestäms av dina inställningar i din webbläsare. Yger (diskussion) 12 februari 2016 kl. 22.06 (CET)

Lite information om hur, vem och varför finns på mw:Typography refresh. Medan det lagts ganska mycket energi på ett nytt, mer användarvänligt sätt att skriva på Wikipedia (Visual Editor), så finns fortfarande ingen vidare bra funktion för att läsa. För min del brukar jag använda den inbyggda läsarfunktionen i Safari när jag ska läsa längre stycken artikeltext. Åtminstone på den skärmen jag oftast använder, 13-tums bärbar, är det ganska överlägset naturell Wikipedia vad gäller ögonkomfort. /NH 12 februari 2016 kl. 22.53 (CET)

@NH: Vad är det för "läsarfunktion" du syftar på i Safari? Kan du specificera? Rex Sueciæ (disk) 12 februari 2016 kl. 23.21 (CET) 

Se här. --Larske (diskussion) 12 februari 2016 kl. 23.24 (CET)

Ja, det är alltså en funktion i Safari som visar texten på en webbsida (Wikipediaartikel, tidningsartikel etc) i ett mer läsvänligt format. Det förstorar texten lite, sätter lagom radlängd och radavstånd, ordnar en neutral bakgrund etc, kort sagt optimerar för läsbarhet när man bara vill läsa ett flöde av text. Nuvarande version ser inte riktigt ut som bilderna i Larskes länk, men ungefär. /NH 13 februari 2016 kl. 12.47 (CET)

Knappen läggs till efter huvudrubriken i huvudnamnrymden.

Jag har skapat en ny finess med Larskes länk till [10] och Ainalis länk till [11] (i den här diskussionen) som utgångspunkt. Finessen lägger till en knapp efter huvudrubriken i huvudnamnrymden. När användaren klickar på knappen aktiveras ett läsläge. Med ett till klick på knappen blir allt som vanligt igen. Finessen är just nu inte default, vilket betyder att användare som vill ha detta får kryssa i det längst ned under "Utseende" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Om finessen uppskattas går det bra att göra den till default eftersom ingenting händer förrän användaren har tryckt på knappen, men då får någon annan än jag göra det. Nirmos (diskussion) 13 februari 2016 kl. 22.58 (CET)

Ambiöst! Jag funderade en stund på hur man kom ur läsläget, och chansade sedan att trycka på "Läsläge" igen. Kan det göras tydligare på något sätt? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 februari 2016 kl. 23.13 (CET)

Ainali: Jag har ändrat texten så att den är annorlunda när användaren redan är i läsläget. Nirmos (diskussion) 14 februari 2016 kl. 00.04 (CET)

Snyggt. Men punktlistor och indenterade rader (där ; eller : han använts) hamnar längst till vänster medan resten av texten är i ett sjok i mitten av skärmen. Kan du fixa det också? --افيراتير (diskussion) 14 februari 2016 kl. 08.38 (CET)

Averater: Jag har fixat det nu. Nirmos (diskussion) 14 februari 2016 kl. 10.24 (CET)

Bättre men inte perfekt. I Bipolär_sjukdom#Övriga är det två överskrifter som hamnar lite till vänster om övrig text och i Astronomi hamnar olika punktlistor lite olika långt till vänster (pga centrering utan 95-teckens-radbryt). Fördjupningslänkarna blev däremot centrerade och ligger riktigt snyggt. Och är det meningen att topplänkarna är borta? --افيراتير (diskussion) 14 februari 2016 kl. 13.17 (CET)

Fint initiativ. Men marginaljustering (båda marginalerna raka) fungerar bara om man använder automatisk avstavning, annars får man det som jag tror kallas floder på typografiskt fackspråk, på grund av de ojämna mellanrummen mellan orden. /NH 14 februari 2016 kl. 10.19 (CET)

Läsläge är en bra funktion, tack!, men går det att åtgärda att innehållsförteckningen och punktlistor är centrerade? Det stör. Det skulle vara fint att också kunna välja typsnitt, någon sådan inställning hittar jag inte. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2016 kl. 14.16 (CET)

Averater: Problemet är att det inte är överskrifter. Det är beskrivningslistor. Det är vi på Wikipedia som använder dessa på fel sätt. Problemet är – mer specifikt – att man kan förvänta sig att dd-element är indragna i förhållande till dt-element, se [12] och [13]. Eftersom jag har centrerat dd-element kan jag inte centrera dt-element. Jag har lagt till begränsningen på 95 tecken per rad på listor. Mall:Hänvisning bas har jag dolt med flit. Tanken är att om användaren har klickat på läsläget så har användaren redan hittat till rätt artikel. Om det inte var en bra idé är det enkelt att ändra.

Ascilto: Att ta bort centreringen för innehållsförteckningen är enkelt om det verkar som en bra idé (jag centrerade den med flit i likhet med t.ex infoboxar). Att få snygga listor verkar inte vara lika enkelt. Om jag tar bort centreringen hamnar listorna för långt till vänster. Jag har påbörjat arbetet med inställningar. Tanken är att användare ska kunna ställa in teckenstorlek, typsnitt och typ av marginaljustering (höger, vänster, centrerad och justerad). Inställningarna sparas på datorn i 30 dagar med hjälp av cookies. Just nu är endast inställningen för teckenstorlek färdig. Du kan testa det om du vill. Knappen för inställningar är till höger om knappen för att gå ur läsläget. Nirmos (diskussion) 15 februari 2016 kl. 18.42 (CET)

Mycket snyggt med listorna! Jag är medveten om att det var användning med ; och inte riktiga rubriker. I viss dokumentation rekommenderas att man använder dem som beskrivningar och då blir de överskrifter för listor. Men eftersom de är ovanliga och i detta fallet felanvända är det nog inte värt att lägga energi på att få till snyggare. Bra jobbat! --افيراتير (diskussion) 15 februari 2016 kl. 20.16 (CET)

"Tackåtgärden misslyckades. ...

Var god försök igen." - Vad beror detta på, om och om och om igen? --SergeWoodzing (diskussion) 16 februari 2016 kl. 15.23 (CET)

Troligen någon tillfällig bugg, på tyska Wikipedia kan jag inte klicka bort den röda klockan trots att jag har besökt sidan flera gånger. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 16 februari 2016 kl. 15.29 (CET)

Projektet Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK) kör igång

Hej gott folk,

Wikimedia Sverige har i år dragit igång ett stort projekt som vi kallar Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK), med generös finansiering från PostkodLotteriets Kulturstiftelse.

Än så länge har vi mest förberett det administrativa men under de kommande 16 månaderna kommer vi inom ramen för projektet bl.a. att arbeta med att föra över informationen i Wiki Loves Monuments-databasen till Wikidata. Vi kommer även att ladda upp 100 000+ bilder på kulturarv från hela världen, ordna en fotoutställning samt lägga till eller uppdatera kulturarvsdata från minst 10 länder. Vi jobbar med Unesco, Wikimedia Italia samt Kulturarv utan Gränser för att nå lämpliga personer i olika länder och övertyga dem om att släppa sitt material.

Tycker du att det låter spännande och vill engagera dig så skriv upp dig här. Vi kommer även att nyanställa en utvecklare för projektet. Så är du duktig på programmering och kan Wikimedias projekt så sök själv, eller tipsa bra personer om möjligheten!

Vänligen, John Andersson (WMSE) (diskussion) 16 februari 2016 kl. 17.00 (CET), projektledare KÖK