Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-06

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Finess som sparar wikitext på datorn[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en finess som sparar wikitexten på datorn med jämna mellanrum. Tanken är att om något går fel (nätverksproblem, webbläsaren crashar, laptopen får slut på batteri, servrarna strular...) så ska ändå användaren kunna få tillbaka sin wikitext. Wikitexten sparas som standard en gång per minut, men användare kan ändra på detta i inställningarna. Det finns även en minimigräns för antal tecken som får sparas (10 är standard) för att förhindra scenariot där användaren markerar all text (ctrl A), försöker kopiera (ctrl C) men missar ctrl och därför byter ut all wikitext mot ett "c". Även den här gränsen kan anpassas individuellt. Finessen är i skrivande stund inte default, vilket betyder att användare som är intresserade får kryssa i finessen här. Frågor och feedback välkomna. Nirmos (diskussion) 6 maj 2016 kl. 06.27 (CEST)

Tack @Nirmos: Jag har ofta velat spara mitt pågående arbete i ett kör av rädsla för att annars förlora hela texten. Jag har testat att det sparas när jag redigerar wikitext. En fråga: Fungerar det också för VE-redigering? --Chandra Varena (diskussion) 6 maj 2016 kl. 08.43 (CEST)
Chandra Varena: Nej. Nirmos (diskussion) 6 maj 2016 kl. 09.05 (CEST)
Tack så mycket. Det där har jag också sökt. Var någonstans sparas texten?//Hannibal (diskussion) 6 maj 2016 kl. 09.57 (CEST)
Hannibal: "Sparad wikitext" i verktygslådan i vänstermenyn. Nirmos (diskussion) 6 maj 2016 kl. 11.14 (CEST)
TACK för det tipset! /Nesse (diskussion) 6 maj 2016 kl. 11.23 (CEST)
Jag menade i datorn. Sparad wikitext såg jag. Beklagar om jag var otydlig. :-) Och tack igen.//Hannibal (diskussion) 6 maj 2016 kl. 11.39 (CEST)
Hannibal: Beror på operativsystem och webbläsare. Kolla upp localStorage för att se var det sparas för just dig. Nirmos (diskussion) 6 maj 2016 kl. 12.38 (CEST)
Tack. Mest nyfiken :-) //Hannibal (diskussion) 6 maj 2016 kl. 12.46 (CEST)

@Nirmos: Går det att få den här finessen införd på WMSE-wikin också? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 maj 2016 kl. 14.23 (CEST)

Axel Pettersson (WMSE): Fixat. Nirmos (diskussion) 17 maj 2016 kl. 20.47 (CEST)
Hurra! Stort tack Nirmos. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 maj 2016 kl. 09.31 (CEST)

Mallarna som efterlyser källor[redigera | redigera wikitext]

Jag har upptäckt en märklig formulering i de mallar som efterlyser källor. Såhär står det: "Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort". Men rimligtvis borde det inte stå "fakta" - för om det inte finns källor så går det inte att bedöma om det som står i artikeln är fakta eller inte (och kanske går det inte heller om det finns källor, men det är en annan diskussion...). Jag förslår att vi ändrar texten till "Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort". --Chandra Varena (diskussion) 7 maj 2016 kl. 21.50 (CEST)

Låter rimligt. Stödjer förslaget. Stöder DavidIvar (diskussion) 7 maj 2016 kl. 22.08 (CEST)
Ja, det låter bättre. Stöder --Larske (diskussion) 7 maj 2016 kl. 22.17 (CEST)
Yes! Bra! Matanb (diskussion) 7 maj 2016 kl. 22.19 (CEST)
Nja. Det kan bedömas även utan källor (ibland) och kan definitivt ifrågasättas även om de har källor. Vad som ska klassas som fakta är också en filosofisk fråga man kan ha olika åsikter om. Man kanske kan skriva något i stil med "Påståenden utan källhänvisning som ifrågasätts kan tas bort"? --افيراتير (diskussion) 7 maj 2016 kl. 22.40 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Jag instämmer. Möjligen har tanken bakom varit att uppgifterna kan tas bort trots att de är korrekta. Formuleringen kan dock lätt missförstås. Tostarpadius (diskussion) 7 maj 2016 kl. 22.43 (CEST)
Eller kanske: "Uppgifter som inte kan verifieras med trovärdiga källor kan ändras eller tas bort" (kopierat ur "Grundprinciper") --Chandra Varena (diskussion) 8 maj 2016 kl. 05.27 (CEST)
Det sistnämnda ("Uppgifter som inte kan verifieras...") låter bäst. "Påståenden" tycker jag redan i sig låter misstänkliggörande. Säger man att någon "påstår" någonting så tror man inte riktigt på det. "Uppgifter" är mer neutralt.--Andhanq (diskussion) 8 maj 2016 kl. 07.10 (CEST)
Men här handlar det ju inte om att de inte kan verifieras utan att det inte görs i artikeln. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2016 kl. 07.40 (CEST)
Jag skulle vilja förslå formuleringen "Uppgifter utan trovärdiga källor kan ändras eller tas bort". Egentligen tycker jag att det skulle stå "Ifrågasatta uppgifter utan trovärdiga källor kan ändras eller tas bort", men majoriteten verkar tycka att även icke ifrågasatta uppgifter kan tas bort om de saknar källa. // jorchr 8 maj 2016 kl. 07.48 (CEST)
Håller med Jorchr och tycker det andra förslaget är riktigt bra. Annars funkar även det första eller så kanske man kan stryka "kan" i Chandras andra förslag? --افيراتير (diskussion) 8 maj 2016 kl. 08.00 (CEST)
Uppgifter som är "självklara" och relevanta bör inte raderas även om källor saknas, så ur den aspektent tycker jag det är rätt skriva "ifrågasatta uppgifter". Om det sedan blir skrivmässigt bra är en annan sak.Yger (diskussion) 8 maj 2016 kl. 08.36 (CEST)
Glad att ha fått så stor respons på detta! Det viktigaste, ur min synvinkel, är att byta ut ordet "fakta" mot "uppgifter". Sen tycker jag att formuleringen i Wikipedia:Grundprinciperna (alltså som ovan "Uppgifter som inte kan verifieras med trovärdiga källor kan ändras eller tas bort") är bra just för att den är hämtad därifrån, alltså från en allmänt accepterad policy för svenska wikipedia. Och den säger ju inte att alla uppgifter utan källor ska eller ens bör ändras eller tas bort, bara att detta kan göras.--Chandra Varena (diskussion) 8 maj 2016 kl. 09.45 (CEST)
@@Chandra Varena: Just den formuleringen handlar främst om verifierbarhet. Verifierbarhet handlar om vad som går att källbelägga och vad som inte går att källbelägga. Vi blandar ibland ihop begreppen där. Icke verifierbara påståenden faller inte bara på att de kan vara fel, utan på att de inte är möjliga att kontrollera. Vi mallar oftare påståenden som är verifierbara än sådant som inte är det. -- Innocent bystander 8 maj 2016 kl. 17.07 (CEST)
@User_talk:Innocent bystander: Aha! Jag är nöjd och glad bara "fakta" ersätts med "uppgifter", och litar på att ni som har mera wp-erfarenhet än jag hittar en bra formulering.--Chandra Varena (diskussion) 8 maj 2016 kl. 17.13 (CEST)

Jag tolkar det som att vi är överens om att "fakta" bör ersättas med "uppgifter". I övrigt finns det flera förslag, men vad jag kan se inga principiella oenigheter. Jag föreslår att någon av er som är erfarna och mall-vana väljer en formulering och ändrar i mallarna. --Chandra Varena (diskussion) 14 maj 2016 kl. 12.33 (CEST)

Tyvärr, jag blev kuggad i kursen om tankeläsning, så jag vet inte vilka mallar du syftar på! Visa vilka mallar det rör sig om så är det snabbt fixat! -- Innocent bystander 14 maj 2016 kl. 13.29 (CEST)
Se nedan !
{{Källor}} · {{Källor avsnitt}} · {{Källor biografi}} · {{Fler källor}} · {{Fler källor avsnitt}} · {{Fler källor biografi}}
--Chandra Varena (diskussion) 14 maj 2016 kl. 13.33 (CEST)
Utfört Utfört --Larske (diskussion) 14 maj 2016 kl. 13.43 (CEST)
Tack! (Letar efter en mall med glad gubbe eller så att sätta hit, men hittar den inte).--Chandra Varena (diskussion) 14 maj 2016 kl. 13.51 (CEST)
Man kan använda t.ex. {{=)}} som ger SMirC-smile.svg eller {{smiley}} som ger Smiley.svg. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 18 maj 2016 kl. 14.57 (CEST)
@Kyllo:Smiley.svg!! -Chandra Varena (diskussion) 18 maj 2016 kl. 15.02 (CEST)
och @Larske:Smiley.svg!! --Chandra Varena (diskussion) 18 maj 2016 kl. 17.01 (CEST)

Kommentarer / utveckling av mobilapp[redigera | redigera wikitext]

Om man har kommentarer ang mobilappen - vart vänder man sig då? --AHA (diskussion) 15 maj 2016 kl. 19.04 (CEST)

Bra fråga. Jag blev tvungen att avinstallera appen efter senaste uppgraderingen. Man hamnar i den ständigt, vare sig man vill eller ej. // jorchr 15 maj 2016 kl. 19.33 (CEST)
Konstaktuppgifter och info om felrapportering hittas nederst på mw:Wikimedia_Apps/iOS_FAQ (ios) och mw:Wikimedia_Apps/Android_FAQ (android). AlphaZeta (diskussion) 15 maj 2016 kl. 22.16 (CEST)
Ping @André Costa (WMSE):, samma hände mig i Samsung Galaxy S7 Edge (men jag trodde att det var en Samsung bug). Ainali diskussionbidrag 16 maj 2016 kl. 07.26 (CEST)
Jag rensade helt enkelt ut den ur mina "defaults". Så nu får jag mobilvy igen snarare än app. /André Costa (WMSE) (diskussion) 16 maj 2016 kl. 10.45 (CEST)
Det hjälpte inte för mig, appen tog över allt ändå. Ainali diskussionbidrag 16 maj 2016 kl. 11.23 (CEST)
Jag tvingades också avinstallera appen efter uppdateringen. / Pontuz (diskussion) 17 maj 2016 kl. 22.12 (CEST)

Användarnas loggböcker[redigera | redigera wikitext]

Vad tror ni om idén att skapa en kategori för loggböcker som användare för in, liksom den som finns om användarnas essäer? --Vannucci (diskussion) 17 maj 2016 kl. 22.03 (CEST)

Här är Kategori:Wikipedia:Användaressäer. Och här är användarundersidor med ordet "loggbok" i namnet. --Pipetricker (diskussion) 18 maj 2016 kl. 18.10 (CEST)

Europeana Art History Challenge[redigera | redigera wikitext]

Europeana 280 logo.png

Det börjar närma sig slutspurt i Europeana Art History Challenge, tävlingen som knyter ihop Wikidata, Wikipedia, #Europeana280 och samlingssidan Europeana Art History. Som en extra bonus så här i slutet har Nationalmuseum lanserat några extra priser relaterade till svenska språket och svenska verk, som ett komplement till dom priser som Europeana och WMNO redan har skänkt. Tävlingsmässigt ligger Boberger (som gjort ett imponerande jobb) oförskämt bra till, men bakom honom är det jämnare och fortfarande chans att klättra en bit i resultatlistan. För den som snarare vill hjälpa till med att sprida kunskap om dom svenska verken ligger "vi" på tredje plats i antal översatta artiklar, och dessutom trea i antalet artiklar på svenska om dom andra ländernas urval.

30 maj slutar tävlingen, så innan dess måste alla bidrag vara registrerade för att vara med. Lycka till! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 maj 2016 kl. 17.15 (CEST)

A new "Welcome" dialog[redigera | redigera wikitext]

Hello everyone. Apologies for using English on this page. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack!

This is a heads-up about a change which is going to be announced in Tech News: Add the "welcome" dialog (with button to switch) to the wikitext editor.

In a nutshell, this will provide a one-time "Welcome" message in the wikitext editor which explains that anyone can edit, and every improvement helps. The user can then start editing in the wikitext editor right away, or switch to the visual editor. (This is the equivalent of an already existing welcome message for visual editor users, which suggests the option to switch to the wikitext editor. If you have already seen this dialog in the visual editor, you will not see the new one in the wikitext editor.)

  • I want to make sure that, although users will see this dialog only once, they can read it in their language as much as possible. Please read the instructions if you can help with that.
  • I also want to underline that the dialog does not change in any way current site-wide and personal configurations of the visual editor. Nothing changes permanently for users who chose to hide the visual editor in their Preferences or for those who don't use it anyway, or for wikis where it's still a Beta Feature, or for wikis where certain groups of users don't get the visual editor tab, etc.
    • There is a slight chance that you see a few more questions than usual about the visual editor. Please refer people to local documentation or to the feedback page, and feel free to ping me if you have questions too!
  • Finally, I want to acknowledge that, while not everyone will see that dialog, many of you will; if you're reading this you are likely not the intended recipients of that one-time dialog, so you may be confused or annoyed by it—and if this is the case, I'm truly sorry about that. Please feel free to cross-post this message at other venues on this wiki if you think it will help avoid that users feel caught by surprise by this change.

If you want to learn more, please see https://phabricator.wikimedia.org/T133800; if you have feedback or think you need to report a bug with the dialog, you can post in that task (or at mediawiki.org if you prefer).

Thanks for your attention and happy editing, Elitre (WMF) 15 maj 2016 kl. 14.03 (CEST)

@Elitre (WMF): Does this "only once" means "once per project" i.e. hundreds of times, or "once in all projects"? -- Innocent bystander 15 maj 2016 kl. 15.28 (CEST)
As detailed on the task, it means "once per project". Yeah, I know. That's due to the lack of "global preferences". Time to go and add another token there... Thanks for your question. --Elitre (WMF) (diskussion) 15 maj 2016 kl. 15.32 (CEST)
Yes, this "global notifications" which came the other day here, was a very helpful new tool. But it was not helpful at all when I got the notifications translated to Banjar. Smiley.svg These global settings becomes more urgent for every new feature we get. -- Innocent bystander 15 maj 2016 kl. 15.40 (CEST)
@Innocent bystander: You should not be seeing notifications in Banjar or any other foreign language: when viewing notifications on Swedish Wikipedia, you should be seeing them in Swedish no matter where they came from. This is working for me (when I opened my notifications here, I saw notifications in Swedish from Hungarian Wikipedia and Portuguese Wikibooks), but if it's consistently not working for you, please let me know. --Roan Kattouw (WMF) (diskussion) 16 maj 2016 kl. 09.14 (CEST)
@Roan Kattouw (WMF): I am mainly a Wikidata-user these days. That means I crawl all over the WMF-sites to identify what pages are about. When I visit a Banjar wiki, the default preferences is set at the Banjar language. If I get a notification when I am at the Banjar wiki, the notifications are in Banjar. I can of course change the preferences at the Banjar wiki, but that is something I have to do >700 times, since we do not have global preferences. I can of course turn of the Global notifications in wikis that I do not know the language of, but that is also something I have to do >700 times. -- Innocent bystander 16 maj 2016 kl. 10.12 (CEST)
OK, that makes sense to me. I agree that that's annoying behavior, and that language settings are one of the most important reasons why global preferences would be useful. I was worried for a minute that you'd found a bug, but it sounds like you're talking about something that is "expected behavior" (even though it is annoying). --Roan Kattouw (WMF) (diskussion) 16 maj 2016 kl. 20.48 (CEST)
I am uneasy about one-time notifications. Usually, if I start doing something (like click "edit" to change a misspelling), I am annoyed by notifications and will ignore them if possible, clicking them away if necessary. Later I might want to check what it was about. A one-time notice is very annoying, as I will not find any way to check what I missed. It is doubly annoying as the existence af such messages forces me to read any notice, regardless of how irrelevant it is for the task at hand, as it might be my only chance to get some important information. I hope you have some mechanism to lessen this problem (an "ignore for now" button?). --LPfi (diskussion) 18 maj 2016 kl. 23.19 (CEST)
Ingen aning om det är rimligt, men jag skall framföra det. /Johan (WMF) (diskussion) 20 maj 2016 kl. 18.05 (CEST)

html-kod för spalter[redigera | redigera wikitext]

Nu har jag som tokig försökt letat efter en enkel html-kod för att dela upp min bidragslista i spalter (en så kallad <>, </>). Någon som kan hjälpa mig utan vidare diskussion? --Vannucci (diskussion) 22 maj 2016 kl. 16.19 (CEST)

En möjlighet är att göra som i artikeln Årets skåning. Men det är inte html-kod utan en lösning som bygger på wiki-kod. // jorchr 22 maj 2016 kl. 16.29 (CEST)
Något sånt här? (CSS-kod för style-attributet.) --Pipetricker (diskussion) 22 maj 2016 kl. 16.51 (CEST)
Jag brukar använda Mall:Kolumner. Fler layoutmallar finns i Kategori:Layoutmallar. --MagnusA 22 maj 2016 kl. 17.05 (CEST)

Relevanskriterier?[redigera | redigera wikitext]

Jag reagerade på kategorin Svenska dokusåpadeltagare Kategori:Svenska dokusåpadeltagare Hur många av dessa har åstadkommit något minnesvärt när säsongen är slut? Samma sak med svenska läkare: Kategori:Svenska läkare Räcker det med att vara läkare för att bli tillräckligt relevant för Wikipedia? En sån här artikel tycker jag närmast är reklam: Ludmilla Rosengren. 95.195.215.191 25 maj 2016 kl. 12.42 (CEST)

Alla artiklar ska relevansbedömas. Att det finns en kategori innebär egentligen inget annat än att det finns en grupp för de relevanta artiklar som passar i kategorin. Kategoriseringen kommer alltså efter relevansbedömningen. Både dokusåpadeltagare, läkare och alla andra ämnen bedöms på sina egna meriter. Lindansaren (diskussion) 25 maj 2016 kl. 12.49 (CEST)
Kategorins relevans avgörs i sin tur av om det finns så många artiklar i ämnet att de är värda att sortera ut för tydlighets skull. En del anser att den gränsen går vid 1 artikel. /194.236.221.108 25 maj 2016 kl. 18.15 (CEST)
Att vi har kategorier som Kategori:Födda 1973 betyder inte att dessa är relevanta för att de är födda 1973. -- Innocent bystander 27 maj 2016 kl. 08.34 (CEST)
När det gäller just kategorier för födelseår räcker det med en artikel för att den skall existera. I de flesta andra fall är det inte så, även om det tyvärr förekommer onödig uppslittring. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2016 kl. 18.49 (CEST)
Hur man kan tycka att en artikel om Ludmilla Rosengren är i det närmaste reklam är för mig en gåta. Hon är inte känd för att vara läkare utan är känd som grundare av Svenska Babysimförbundet och en av initiativtagarna till och ordförande i Suicide Zero. --Allexim (diskussion) 27 maj 2016 kl. 19.46 (CEST)

Minsta möjliga information?[redigera | redigera wikitext]

Vad är minsta möjliga information för att påbörja en personartikel? Jag har skaffat litteratur så jag kan fylla luckor i ett par kategorier och listor, men det är inte alltid vidare utförlig information. Jag har dock levnadsår och yrke. 26 maj 2016 kl. 17.07 (CEST)Fotiu (diskussion)

Basdata (korrekt namn, födelse och dödsår), vilken sak som ger relevans (tex yrke) och de saker som påvisar relevansen.Yger (diskussion) 26 maj 2016 kl. 17.12 (CEST)
Tack! Då tror jag att det funkar. De jag kommer att prioritera kommer jag också att kunna utöka när jag har fått tag på en del andra böcker. 26 maj 2016 kl. 17.36 (CEST)Fotiu (diskussion)
I Wikipedias barndom skrevs det många rudimentära biografier, av vilka enstaka finns kvar utan att ha kompletterats. Sedan dess har ibland begreppet "substub" tolkats väl vitt, så att artiklar som verkligen innehåller information innefattats i det och därför riskerat radering, men om någon exempelvis tillhörde en kunglig akademi räcker det som upplysning utöver rena basdata. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2016 kl. 07.25 (CEST)
Det gäller Hovkapellet och Kungliga Teatern, men vid en närmare titt är nog upplysningarna i min bok tillräckliga för att kunna påvisa relevansen.27 maj 2016 kl. 07.52 (CEST)Fotiu (diskussion)
Så länge artikeln innehåller mer information än det som redan står i listan över musiker i Hovkapellet borde det inte vara något problem. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2016 kl. 18.54 (CEST)

Nytt skolprojekt i höst: gymnasieelever redigerar kulturhistoriska artiklar[redigera | redigera wikitext]

hej, i höst drar Nordiska museet och Wikimedia Sverige igång ett pilotprojekt som är bra att känna till. Utifrån förberedda ”ämnespaket” med källmaterial, litteratur och artikelförslag ska gymnasieeleverna dels lära sig om källkritik och hur Wikipedia fungerar, dels producera kulturhistoriska artikeltexter (både i befintliga och nya artiklar). Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige har skrivit lite om hur aktiva wikipedianer kan bidra.

Vi kommer att arbeta aktivt med eleverna kring hur man redigerar i befintliga wikipediaartiklar och vad som kännetecknar en bra artikel. Eleverna kommer att skapa användarnamn knutna till projektet så att det är tydligt i vilket sammanhang redigeringarna sker.

Intresseanmälan är öppen fram till 3 juni, därefter väljer Nordiska museet ut de lärare och skolor som kan delta. Själva projektet pågår under läsåret 2016/2017, dvs själva redigerandet börjar inte förrän en bit in på hösten.

Det finns mer information på projektets wikipediasida. Tacksam för all input kring hur vi skräddarsyr det här så att det blir så bra som möjligt både för skolorna och för Wikipedia som uppslagsverk. mvh Aron Ambrosiani 25 maj 2016 kl. 14.31 (CEST)

Mycket positivt och roligt! Jag tror då vi tills dess också skall arbeta med att insatsen inte behöver innebära att vi som patrullerar "drunknar" i åtgärdsbehov. Vi har för andra behov laborerat med saker som mall {{fadderhjälp}} och något liknande kunde också skapas för detta initiativ, där en mallning på diskussionssidan till en svag artikel medför att någon dyker upp inom 36 timmar och följer upp med operativ hjälp.Yger (diskussion) 25 maj 2016 kl. 16.20 (CEST)
Tack för det Yger! Som jag skrev i blogginlägget så kommer detta inte att handla om hela klasser som följer samma tidsplan, vilket brukar vara fallet när en lärare har en Wikipediauppgift i sin kurs, med det här upplägget borde därför publiceringarna komma vid olika tidpunkter. Jag följer diskussionen om mallen, så kan jag också se till att eleverna och lärarna som deltar är uppdaterade om vad som sker. Hälsning Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 25 maj 2016 kl. 18.12 (CEST)
Observera, att användningen av primärkällor, som Nordiska museets arkiv, inte är tillåtet enligt Wikipedias regelverk. Det kallas originalforskning och är förbjudet. Allt som publiceras på Wikipedia skall ha sitt ursprung i sekundärkällor eller tertiärkällor. Notera också, att i den terminologi som används på Wikipedia betecknar man med termen källor det som är tillåtet att användas enligt Wikipedias regelverk. Alltså, källor i wikipedianernas terminologi är det som kulturvetenskaperna kallar sekundärkällor eller tertiärkällor. Luke (diskussion) 27 maj 2016 kl. 00.04 (CEST)
Kul att det gymnasieelever ska bidra till uppslagsverket! :) Det kan vara värt att titta på denna princip som jag ser som förmodligen den mest centrala: WP:Ingen syntes/WP:Ingen ny kunskap. Det täcker in det grundläggande förhållningssättet. Det som får publiceras på Wikipedia är alltså sådant andra redan publicerat, i vad vi på Wikipedia betraktar som trovärdiga och relevanta källor. dnm (d | b) 27 maj 2016 kl. 01.20 (CEST)
Jag håller helt med om WP:Ingen syntes/WP:Ingen ny kunskap. För användning av primärkällor delar jag grundtanken i vad som står om detta, men tycker vi ibland (inte nödvändigtvis här) skriver lite för onyanserat i tillämpning. Jag tycker det i många sammanhang är helt OK använda arkivens egna sammanställningar som källa, typ i arkivet finns 276 amerikabrev. Också för vissa basfakta som en byggnadsritning eller beslut om tillstånd som källa till information om när en byggnad tillkommit och vem som var arkitekt/byggherre.Yger (diskussion) 27 maj 2016 kl. 06.58 (CEST)
Ja, poängen med regeln är ju främst att vi inte skall presentera nya tolkningar utan hålla oss till etablerad konsensus i forskarvärlden, när sådan finns, och i annat fall lägga fram de olika sätt att förstå materialet som vetenskapen erbjuder. Om Nordiska museet publicerar något, exempelvis på sin webbplats, torde det vara fritt fram att använda, men även det Yger nämner ser jag som klart acceptabelt. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2016 kl. 07.17 (CEST)
Hej, tanken med källmaterialet är att använda på samma sätt som historiska fotografier: att erbjuda direktkontakt med historien, inte som fristående fakta/originalforskning. Dessutom används materialet i projektet (inte i Wikipediaartiklarna som produceras) för att titta närmare på förhållandet källa–litteratur–uppslagsverk. Låter det rimligt eller har jag formulerat mig alltför otydligt? mvh Aron Ambrosiani 27 maj 2016 kl. 09.23 (CEST)
Det låter bra du är insatt i denna problematik. Jag tror sedan när det blir skarpt läge det kan finans anledning återkomma och jag ser inte att vi på Wikipedia har en helt kristallklar ståndpunkt i frågan så exempel från ert projekt kan också hjälpa oss blir bättre precisera hur vi ser på detta. På Diskussion:Gunnar Hedlund#Skolgång tar vi upp ett fall där sekundärkällorna har fel och jag finner det orimligt återberätta det felet, och att någon form av utnyttjande av primärkälla vore av värde (Just i detta fall hittade vi dock en annan sekundärkälla som gav rätt info). Yger (diskussion) 27 maj 2016 kl. 12.04 (CEST)
Absolut, det kommer säkert att dyka upp gränsfall när vi väl börjar med redigeringsarbetet. Vi ska försöka vara lyhörda och flexibla i användningen, så leder det förhoppningsvis till många bra diskussioner om hur vi utvecklar innehållet på Wikipedia :) mvh Aron Ambrosiani 27 maj 2016 kl. 12.29 (CEST)
Som sagt, det finns olika ståndpunkt på wikipedia i frågan om användande av primärkällor, som vi inte behöver gå in på, men när källan som i det här fallet är en frågelista krävs det ganska mycket egna tolkningar för att dra ut kontentan av materialet, och då här det ju hursomhelst mindre lämpligt. Men, så länge deltagarna är medvetna om att de inte skall användas i wikipediaartiklarna är det ju inget problem. Förresten - får man kommentera projektets frågeställningar på diskussionssidan, eller vill ni ha dem för er själva? :-).FBQ (diskussion) 27 maj 2016 kl. 23.48 (CEST)
Kommentera gärna! Jag kopierar dessutom över hela den här bybrunnentråden för att inte tappa bort synpunkterna när de arkiveras. mvh Aron Ambrosiani 28 maj 2016 kl. 10.23 (CEST)

Duplicates[redigera | redigera wikitext]

I don't speak your language but the following bot-created articles are duplicates of each other, just one with the English name and the other with the French name:

I already removed the intewikis in Wikidata for the articles with the name in French and asked for the deletion of duplicate items in Wikidata (some were only duplicate of each other, while other were both duplicate of another existing item with interwiki to other Wikipedias). The same duplicate articles were created on ceb.wp.

If there is a better place to report those, please let me know, because I'm sure I will find more. Amqui (diskussion) 27 maj 2016 kl. 20.23 (CEST)

Thank you for letting us know. Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser is the project page regarding those botcreated pages where those kind of findings could be reported. --افيراتير (diskussion) 27 maj 2016 kl. 21.08 (CEST)
Thanks, hopefully a bot can correct the situation because there is a lot of duplicates. Amqui (diskussion) 27 maj 2016 kl. 21.37 (CEST)
@Amqui: We have learned that especially Canada have a lot of these duplicates. Many times because both French and English sources has been added to GeoNames. Your help is very welcome to identify them! -- Innocent bystander 27 maj 2016 kl. 21.51 (CEST)
@Innocent bystander: Running a bot comparing the articles with the exact same coordinates would work, no? Amqui (diskussion) 27 maj 2016 kl. 22.07 (CEST)
All the Canadian duplicates are created by a bot; I cannot understand why the bot in question is not self-correcting. Luke (diskussion) 27 maj 2016 kl. 23.02 (CEST)
@Amqui: The source here does not tell everything about a place. There can be a municipality, a locality, a hill and a buliding with more or less the same name at the very same spot. That does not mean that they have to fit into the same article. I do not know much about first nations in Canada, but I know that there in Arizona, US is a First Nation who has a partly overlapping territory with another First Nation. They therefor have the exact same coordinates, but two different administrations. And there can also be historical entities in the database, who overlap in place, but not in time. -- Innocent bystander 28 maj 2016 kl. 05.59 (CEST)
@Innocent bystander: There is a difference here. The "name" is the exact same, only the "generic" part of the name is different (one in English and one in French). You know it's not a "hill" or a "municipality" at the same place because the title of the articles include "Indian reserve" under both titles. Amqui (diskussion) 30 maj 2016 kl. 18.02 (CEST)
RE:Amqui: It is probably obvious for a human editor, yes! It is less obvious for a robot. -- Innocent bystander 30 maj 2016 kl. 18.09 (CEST)

Spårningskategorier för Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Bla frwp har kategorier som de i fr:Catégorie:Page utilisant Wikidata par propriété som beskriver vilka sidor som använder vilka egenskaper. Är det här något vi vill ha? Det skulle kunna ge oss en snabb överblick över hur vi blir påverkade av Property-förändringar på Wikidata.

Jag vill ställa frågan, men själv är jag något skeptisk. Det är småsvårt att åstadkomma och dessutom har vi åtminstone en Gadget som bygger på properties. Dessa berörda sidor kommer inte att komma med. -- Innocent bystander 29 maj 2016 kl. 20.47 (CEST)

Förenade kungariket vs Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Inbjuder till diskussion på d:Talk:Q145 om vilken svensk label landet som Beatles, Merlin och Monty Python kommer från ska ha. -- Innocent bystander 30 maj 2016 kl. 18.52 (CEST)

Samma som här, se disk till Storbritannien. Edaen (diskussion) 30 maj 2016 kl. 18.57 (CEST)
Som Edaen.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2016 kl. 19.17 (CEST)
@LittleGun, Edaen: Era kommentarer gör mer nytta på Wikidata. Återställa utifrån vad som diskuterats på ett helt annat projekt är inte särskilt juste. -- Innocent bystander 30 maj 2016 kl. 20.34 (CEST)
OK, fast påverkar det svWP borde det gå att diskutera här. Annat är ojuste.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2016 kl. 21.59 (CEST)
Det gör det lättare att förankra beslutet mot resten av Wikidata-gemenskapen om diskussionen förs där. För ett tag sedan togs en del "beslut" rörande spanska labels på Wikidata på spanskspråkiga Wikipedia och det blev inte så väl emottaget. -- Innocent bystander 31 maj 2016 kl. 07.59 (CEST)
Jag förstod att det berodde på nåt sånt och jag tycker det är synd, fel och ojuste om det ska vara så.--LittleGun (diskussion) 31 maj 2016 kl. 08.19 (CEST)
Det är nog ungefär samma sak med Commons. Deras beslut "drabbar" oss, men vill vi radera eller återställa en fil, så är det på Commons diskussionen gör bäst nytta.
Påverkan i detta fallet hade blivit att alla länkar som våra Wikidata-baserade mallar skapar och som ska handla om Monty Python-land skulle komma att skriva ut "Förenade kungariket" isf "Storbritannien". Det rör väl främst "nationalitet" i vår ibland omdiskuterade Wikidata-baserade biografi-mall. Just nu kanske inte så många artiklar alltså. Det som gjorde mig mer akut orolig var att det här riskerade göra att varenda robotskapad artikel med koppling till detta land skulle hamna i en åtgärdskategori. Det hade kunnat gå att fixa, men lite knöligt hade det blivit med tusentals falska positiva i denna kategori. -- Innocent bystander 31 maj 2016 kl. 08.34 (CEST)
Skillnaden mot Commons är att vi med Wikidata tänker oss att använda info därifrån automatiskt och en masse som förändrar Wikipedias innehåll. Från commons hämtas filer manuellt och en redigerare på Wikipedia gör urvalet och bilder som raderas påverkar oss sällan en masse, om de inte beror på en lagändring eller liknande som skulle påverka vårt artikelinnehåll ändå. Vi har inga planer på att automatiskt skapa gallerier i våra artiklar från Commons till exempel.--LittleGun (diskussion) 31 maj 2016 kl. 19.13 (CEST)

förtydliga källhänvisning[redigera | redigera wikitext]

Hur skriver jag in sida samt uppslagsordet, som till exempel Albania, poetry of, sida 30-31 när jag använder källhänvisningar, som till exempel boken The Princeton Encyclopedia of Poetry and Poetics. Jag vill också veta vad för referenssystem passar bäst. Kan någon rent av skapa den källhänvisning som jag söker efter ovan. Då vet jag till nästa gång och vore oerhört tacksam för den hjälpen. --Vannucci (diskussion) 28 maj 2016 kl. 22.28 (CEST)

Så här har jag gjort i motsvarande fall:
  • Under referenser: * Turnbull, J.R. (1974), "Dieskau, Jean-Armand", Dictionary of Canadian Biography (University of Toronto Press), vol. 3, sid. 185-186.
  • I noten: Turnbull 1974. eller Turnbull 1974, s. 185. Luke (diskussion) 29 maj 2016 kl. 00.21 (CEST)
Och jag skulle, med Lukes exempel, skriva: Turnbull, J.R., "Dieskau, Jean-Armand", Dictionary of Canadian Biography (University of Toronto Press, 1974), vol. 3, sid. 185-186. Och det direkt i noten. Vid utförliga noter behöver inte verken även listas under/över listan med noter.
Jag skulle även rekommendera att använda källmallar, då fyller du i den information du har i respektive rutor och sedan tar mallen hand om själva formateringen. (I wikitextläge hittar du dem under Källor -> Mallar. Det går även att få upp i Visual Editor.) Det finns inte bara ett sätt att källhänvisa till på Wikipedia och inget som anses vara Det Enda Rätta. ;) //Vätte (diskussion) 29 maj 2016 kl. 02.43 (CEST)
Jag skriver referenser på klassiskt vis (som jag fick lära mig när jag studerade på universitetet):
  • J.R. Tumbull & Jean-Armand Dieskau: Dictionary of Canadian Biography vol 3, Toronto 1974, ISBN
Sidhänvisningarna skriver jag bara i fotnoten där tryckort och år utlämnas. Skriva förnamnen först gör jag bara på Wikipedia som en anpassning till att det då är lätt att länka författarnamnet. /Ascilto (diskussion) 29 maj 2016 kl. 09.59 (CEST)
Vill bara påminna om Libris, där det finns en funktion att skapa en referens avsedd för wp. Man kan lägga till |sid=123 f. Då blir det så här:
  • Greene Roland, Cushman Stephen, Cavanagh Clare., Ramazani Jahan, Rouzer Paul F., Feinsod Harris., Marno David., Slessarev Alexandra., red (2012) (på eng). The Princeton encyclopedia of poetry and poetics (4th ed.). Princeton: Princeton University Press. sid. 123 f.. Libris 13430822. ISBN 9780691133348 
Taxelson (diskussion) 29 maj 2016 kl. 10.14 (CEST)

@Taxelson: betyder f. fortsättning? Hur gör jag för att lägga till Albania, poetry of i källförteckningen? Tack på förhand! Vore mig behjälplig! --Vannucci (diskussion) 1 juni 2016 kl. 19.15 (CEST)

Vannucci, "f." brukar betyda "och följande sida". Nu har jag inte den aktuella boken, men jag antar att det är fråga om en artikel i detta större verk, du vill hänvisa till. Om just den artikeln har en angiven författare, så skulle jag kanske göra så här:
  • [Artikelförfattare] (2012) (på eng). Albania, poetry of i: The Princeton encyclopedia of poetry and poetics (4th ed.). Princeton: Princeton University Press. sid. 30-31. Libris 13430822. ISBN 9780691133348 
Byt [Artikelförfattare] mot hans/hennes namn om det framgår, annars hoppa över och/eller låt redaktör vara kvar från föregående exempel. Se i övrigt dokumentationen på {{bokref}}. (Och kolla så att libris hänvisar till samma edition som du har, ändra annars. Taxelson (diskussion) 1 juni 2016 kl. 22.16 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel


2018-08-01 32 106 52 30 52 0 65 208 374 0 67 643 372 1 199 2 3 202 33 335 36 537 0,97 %
2018-09-01 30 110 54 32 52 0 68 217 386 0 70 611 372 1 219 1 3 222 33 563 36 785 0,98 %
2018-10-01 28 116 50 17 58 1 53 215 399 0 61 597 372 1 234 6 3 207 34 026 37 233 0,99 %
2018-11-01 26 115 51 21 54 0 98 223 430 0 65 609 374 1 242 6 3 314 34 372 37 686 1 %
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas
Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk.
Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt.
Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar.
Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.)
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Flera mindre nedgångar i områden som Fluff, en glädjande nedgång i Fakta, och månadens satsning på svåra POV gav en viss effekt. Infoga är den som nu växer väldeliga.Yger (diskussion) 1 juni 2016 kl. 11.26 (CEST)

Det finns nog en hel del åtgärdsmallar och önskemålskategoriseringar som man kan städa bort utan större arbetsinsats per enskild artikel. Som ett exempel finns 1.410 artiklar för vilka det anges att faktamall behövs. Om detta kan man säga, att redan skalan gör att arbetsbehovet kan upplevas så stort att det inte är lönt att börja göra något åt det. Det är alltså sannolikt kontraproduktivt att en sådan märkning i en sådan utsträckning. Därutöver kan man ju tycka det vara en smaksak med faktamallar eller ej i flertalet (?) av dessa fall. Sådana kanske kan anses vara en viss förbättring, men inte särskilt viktig förbättring egentligen, jämfört med många andra slags föreslagna artikelförbättringar. I detta fall vore det bäst att med en bot stryka samtliga sådan artiklars "behövs"-kategorisering.
Sedan kan man ju om man så vill börja om, så´att de artijklar som kan anses ha allra mest intresse för de faktarutsinriktade användarna märks upp, men inte i större mängd än att det är realistiskt att tro att önskemålet kan realiseras.Boberger (diskussion) 1 juni 2016 kl. 13.23 (CEST)
Kan tillägga att det möjligen är ännu värre än det ser ut med "infogandet". Det finns åtminstone ett par tusen sidor på Wikidata som märkts upp som "dubbletter" och det verkar främst handla om robotskapade svampar. -- Innocent bystander 1 juni 2016 kl. 15.27 (CEST)
Fast vad det gäller livsformer på Wikidata så förekommer där mycket egen forskning av två användare som oberoende av källor gör egna slutsatser. De har i mycket rätt men tills källorna uppdateras bör vi inte själva göra sådana slutsatser. Därför är Wikidata där ganska tveksamt om de verkligen är dubbletter (innan någon källa faktiskt stöder deras slutsatser). --افيراتير (diskussion) 1 juni 2016 kl. 16.34 (CEST)
Jag har faktiskt ingen aning om hur det är med den saken, men Grynig hjorttryffel ser ut att ha exakt samma vetenskapliga namn som Hjortsvamp? Det är ofta sådana saker som gemensamma egenskaper som ger oss ledtrådar på WD. -- Innocent bystander 1 juni 2016 kl. 17.33 (CEST)
Det ser ut som en dubblettja. Just svamparna kördes ju separat först av Lsjbot... så där kanske det är riktiga (på alla sätt) dubbletter. Finns just de i någon enkelt hittbar kategori? --افيراتير (diskussion) 1 juni 2016 kl. 19.21 (CEST)
Den körning jag gjorde nyss kan jag inte upprepa, men här ska du ha åtminstone 61 stycken Robotskapade svampartiklar som är märkta som dubbletter på WD. -- Innocent bystander 1 juni 2016 kl. 20.11 (CEST)
Vad gäller "Infoga" kan det också finnas ett stort mörkertal. I exempelvis kategori:Orter i Katalonien finns numera ett antal artiklar som endast existerar på svenska och cebuano. Åtminstone när det gäller mindre kommuner i storstadsområden (exempel Santa Coloma de Gramenet eller Sant Adrià de Besòs) är mycket information som Lsjbot lägger in nästan identisk, och de här artiklarna är ibland även placerade i kategori:Robotskapade anomalier (pga. identiska platskoordinater). Kanske är det rimligt att en ort som inte längre är en egen tätort (utan ingår i tätorten Barcelona) fortfarande har egen artikel. Men det blir mycket dubblettinfo…
Sedan kan jag själv tycka att särskiljningsledet "kommunhuvudort" används väldigt ofta i just ovanstående kategori. Grensidorna i sådana här fall verkar överflödiga och raderbara. Lsjbots husse tycker (enligt projektdiskussionen) också att raderingar i dylika fall – när inga ytterligare orter/kommuner är konkurrerar om uppmärksamheten – kan vara en god strategi.--Paracel63 (diskussion) 2 juni 2016 kl. 23.02 (CEST)
Jag tycker att särskiljningarna är helt sagt bedrövliga. Jag förstår inte hur konsensus har blivit att det ska vara (ort i landet, provins/delstat/county, en massa siffror för koordinaterna), vem kommer orka skriva ut dessa när man ska länka till en ort och inte minst vilka oinloggade eller gäster kommer göra det? sv.Wiki brukade köra förut med ort, provins/delstat när det gäller nordamerikanska och det är det enklaste och mest naturligaste sättet för att skriva ner rätt när man ska länka ort. Är det flera orter i samma land som i samma delstat och land, då är det väl bara köra "ort, county, delstat" utan massa j-kla krusiduller som det är nu i det där projektet. Angående 100 artiklar om samma stad och kommun som inte ens finns på andra språkversioner orkar jag inte ens kommentera, det tycks vara viktigast med att det finns en språklänk till svenska och cebuano här! DIEXEL (diskussion) 3 juni 2016 kl. 12.26 (CEST)

Wiki Loves Earth 2016[redigera | redigera wikitext]

Finns det något intresse att delta på c:Wiki Loves Earth 2016?

Det en årlig internationell fototävling som genomförs under juni månad och organiseras av Wikipediagemenskapen. uppbyggd ungefär som Wiki Loves Monuments, men med fokus på nationalparker och skyddad natur.

Sverige är än så länge inte representerat. Dan Koehl (diskussion) 2 juni 2016 kl. 11.08 (CEST)

Jag är gärna med och tävlar. Arrangera känns lite för stressigt då det skulle ha varit klart för start igår. Ainali diskussionbidrag 2 juni 2016 kl. 20.45 (CEST)

Geografiska namn i Georgien[redigera | redigera wikitext]

En användare Giorgi Balakhadze (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) har bytt namn på ett antal geografiska artiklar nyligen. Se dennes redigeringar samt diskussionssidan. Jag misstänker att olika transkriberingsregler spelar ett spratt, men jag har inte nog på fötterna för att påbörja en återställning av användarens redigeringar. Är det någon med kunskaper i transkriberingsregler för georgiska som skulle kunna ta en titt på detta? Stigfinnare (diskussion) 2 juni 2016 kl. 14.30 (CEST)

You can also read this information about UN change. [2] --Giorgi Balakhadze (diskussion) 2 juni 2016 kl. 14.36 (CEST)
Nu är jag verkligen ingen expert på georgiska, men en snabb snegling bland använderbidragen antyder att användaren i alla fall håller sig till svensk transkribering, snarare än engelsk som så ofta är fallet när folk som inte pratar svenska skall byta namn på saker.
Jag kan ha hemskt fel, men jag misstänker att det är ont om svensk tradition kring huruvida man bör skriva Gulripsji eller Gulripsj. /Julle (diskussion) 2 juni 2016 kl. 21.20 (CEST)
I can say that these names also need discussion: Tsandrypsj ► Gantiadi; Afon Tjyts ► Ny Athos; Gatjrypsj ► Leselidze. You just using name which were adopted by Russian occupational regime, and separatists after 1992-93 war and have no source why you using these names and not official ones. In Abkhazia after ethnic cleansing of Georgians (more than 50% of regions population), they try to hide/demolish everything what has connection with Georgia and Georgians because they are war criminals and they don't care about human rights (mostly Georgians rights) and do every xenophobic things what they wish. Their toponym policy is vandalism and unfortunately because of lack of knowledge about this issue Wikipedia blindly helps their propaganda to replace official toponym names with separatists introduced one.--Giorgi Balakhadze (diskussion) 3 juni 2016 kl. 10.50 (CEST)

Månadens nya och utökade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Svipdags sång utsågs till april månads bästa nya artikel. Samtidigt valdes Kinesiska muren till april månads bästa utökning. Av projektets 198 nya och 59 utökade majartiklar har 22 respektive 24 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkomna att bidra med röster eller att lista artikelbidrag.

Lite mer statistik… Sedan projektet drog igång i april 2013 har priset för flest nya artiklar gått till elva olika skribenter (Deryni nådde i maj 2014 månadsrekordet med 216 nya artiklar). Samtidigt har sju olika skribenter delat på motsvarande pris för flest artikelutökningar (samme Deryni klarade av 75 artikelutökningar under januari 2014). På senare tid har inte minst Boberger synts flitigt i statistiken. I maj 2014 lades totalt 609 nya artiklar in i projektet, medan rekordsiffran för antalet noterade utökningar är från januari 2014 med 179 stycken. Totalt 22 skribenter har varit inblandade i månadens nya artikel och 25 i månadens artikelutökning.

Det här projektet listar endast en mindre del av den totala mängden nya artiklar. Undertecknad betade i projektets begynnelse av "Senaste ändringar", vilket under maj månad 2013 bidrog till rekordsiffran i antal deltagande skribenter – 47. Numera är dock både antalet skribenter bland de nya artiklarna och bland utökningarna ofta lika många och ofta drygt 20 stycken var.

Ännu mer statistik kan hittas här. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 2 juni 2016 kl. 23.42 (CEST)

Uppföljning Lsjbot om arter[redigera | redigera wikitext]

Det är nu nära två år sedan Lsjbot skapande av artartiklar avslutades~(september 2014). Och medan det stundtals varit flera hundra artiklar som varit uppmärkta för infogning/sammanslagning verkar det just nu bara vara något 10-tal. Jag har i övrigt det senaste halvåret inte sett några kommenterar kring dessa. Är detta ett tecken på att dessa nu kan ses som "tillräckligt bra", eller beror det på utmattning i att ta upp tveksamheter? Finns det någon återkoppling från Wikidata?Yger (diskussion) 4 juni 2016 kl. 15.21 (CEST)

Det finns en del artiklar som på Wikidata är uppmärkta som dubbletter. Jag vet inte exakt hur många dessa är. Jag ska prova att lägga in i Taxoboxen en koll efter sådana påståenden och märka upp dem med en åtgärdskategori?!
Annars är väl feedbacken från Wikidata tidvis ganska infekterad. Fråga bara Averater hur det kan blåsa runt en svenskspråkiga användare som försöker lägga sig i detta ämne. Vi från just detta projekt får inte så sällan stå måltavla för de felaktigheter i CoL som introducerats via våra artiklar. Just detta hörn av Wikidata har väl också samlat en försvarlig del problemanvändare som har ganska svårt att skilja på sak och person och som ser varje form av kritik som en attack på dem själva. -- Innocent bystander 4 juni 2016 kl. 15.53 (CEST)
Vad innebär det rent konkret: hittar man saker där boten gjort fel?, hittar man allvarliga fel i Col, eller är det nyansgnäll? Raderar man information eller åtgärdsmallar man uppgifterna från lsjbot?Yger (diskussion) 4 juni 2016 kl. 17.10 (CEST)
Kritiken går i princip ut på att CoL samlar alla data om "livsformer" med dålig eller inget urval efter kvalitén på de underliggande artiklarna eller hur vetenskaplig konsensus ser ut. Något system för "åtgärdsmallar" finns inte ännu, förutom att man ibland märker upp artiklar som "dubbletter", vilket på sätt och vis påminner om vår märkning för infogning. Det finns dock projekt som aldrig kommer att infoga sina artiklar, tex Nynorsk WP har en rad artiklar skrivna på Högnorska och Armeniska WP har ibland dubbletter på öst- och västarmeniska. Det finns även språkversioner som har dubbletter på olika skrivsystem. Det enda ställe där vi ska/kan ha dubbletter är nog bland grensidorna. -- Innocent bystander 4 juni 2016 kl. 18.31 (CEST)
Jag har nu lagt in åtgärdskategorin Kategori:Wikipedia:Artiklar som Wikidata märkt upp som dubbletter i Mall:Taxobox. Om några dagar har kategorin kanske fyllts med det som på WD anses vara dubbletter hos oss. -- Innocent bystander 4 juni 2016 kl. 18.43 (CEST)
Tack. Den just nu enda artikeln (Acanthophysellum lividocaeruleum) belyser också problematiken där det är två olika namn men där den ena troligen är en felstavning. Enligt någon källa är det felstavade namnet rätt men där det ändå enligt någon användare ska sammanfogas. Att det ska det här är okontroversiellt där vi i samma artikel enkelt kan nämna flera olika namnformer och kan nyansera källor med motsägelsefull information. --افيراتير (diskussion) 4 juni 2016 kl. 18.53 (CEST)
Låter mycket bra båda två. Gnäll av denna typ på källor ger jag inte mycket för. Vi ser Col som trovärdig källa och om man hittar bättre källor eller fel kan de sedan läggas till/fixas. Jag har redan sett det ofta redan finns parallella källor till Col i Wikidata för artiklar och det är väl bara bra. den andra signalen är jättebra, den som redan ligger där måste vara en felstavning vid manuell inmatning av någon, lätt fixat!Yger (diskussion) 4 juni 2016 kl. 18.55 (CEST)
Ja, här är det lätt fixat... På WD är det en annan sak. (Håller med IB i det han skrev ovan) --افيراتير (diskussion) 4 juni 2016 kl. 19.01 (CEST)
En artikel som Siljansöring borde kunna märkas upp som något annat än just dubblett. Att det inte är en annan art än Öring påstår ju ingen men det är likväl inte en dubblett-artikel. Hade det varit utanför taxonomins område, skulle jag märka upp den som "underklass till:Öring". Idéer någon? -- Innocent bystander 5 juni 2016 kl. 09.10 (CEST)
Det borde vara samma problem med strömming. En grupp som ändå inte räknas som underart. Det bodre finnas gott om liknande exempel där en art inom ett visst område har en egen artikel utan att räknas som en taxonomisk grupp. --افيراتير (diskussion) 5 juni 2016 kl. 09.39 (CEST)
Just när det gäller laxfiskar så benämns de ju ofta efter lekområdet som kan vara en liten å. Grönålaxen är t.ex. ett bestånd av den annars utdöda Göta älvlaxen. Vad detta har för status taxonomiskt har jag dock ingen aning om. /Ascilto (diskussion) 5 juni 2016 kl. 11.38 (CEST)
En artikel som den om Siljansöring är inte ett problem, om uppslaget är ett etablerat begrepp, jag tycker det kan betraktas som en "fördjupningsartikel", en sådan som man kan skriva för att avlasta "huvudartikeln" från väldigt specifik information om en liten del av huvudämnet. Dubbletter skapades i stor omfattning i och med botskapandet, men dubbletter som beror på att uppslagen är synonyma vetenskapliga namn är i alla fall hyfsat lätt att upptäcka och åtgärda. Värre är det med mer svårupptäckta problem, som uppstått i botskapandet, t.ex. att boten ett tag inte läste av underartsepitet korrekt, utan missade dem, vilket gjorde att det blev felaktiga vetenskapliga namn i taxoboxarna. Detta är svårt att upptäcka om man antigen inte har så god kunskap om ämnet att man anar att något är konstigt, alternativt faktiskt slår upp källan och bokstavligen jämför. I "god tro" förutsätter de flesta att avläsningen är rätt. Det är bristen på resurser för den senare typen av efterkontroll som är det största problemet. Höstblomma (diskussion) 5 juni 2016 kl. 12.25 (CEST)
@Yger: mfl. När ni sammanfogar artiklar såhär, så ta i beaktande om det finns något att spara i den sitelink som finns på Wikidata och som efter en sammanfogning bara leder till omdirigeringen. Ofta finns det ett värde i dylika objekt och omdirigeringen kan stå kvar. Men när objektet bara säger att det är en dubblett, så är värdet obefintligt. Jag har omdirigerat två av de artiklar Yger nu skapade och raderat en tredje (jag hade omdirigerat den tredje också, om inte programvaran klagat på ngn detalj). -- Innocent bystander 5 juni 2016 kl. 17.49 (CEST)
Ja jag började med två, där den första a.. var rakt fram men den andra var bakvänd (X skulle inte flyttas till Y utan Y till X). Och på wikipedia var det inte så vårt fixa, men jag misstänkte något skulle gå fel på Wikidata. Men det är ju genom att göra som man kan lära.Yger (diskussion) 5 juni 2016 kl. 18.05 (CEST)

Alt[redigera | redigera wikitext]

(@Vame:) Jag anser att Altstämma borde flyttas tillbaka till Alt (med omdirigering). Det är nästan 250 sidor som länkar till Alt och vid en snabb genomtittning verkar nästan alla vara musikrelaterade. -- KlasHass (diskussion) 31 maj 2016 kl. 08.50 (CEST)

Håller med! Alt i sångsammanhang betecknar inte bara stämmnan utan också personen ("hon är alt"). Jämför tenor. --Chandra Varena (diskussion) 31 maj 2016 kl. 08.56 (CEST)
Mnja. Artiklarna heter tenor och sopran men altstämma och basstämma. Håller med om att det vore väldigt bra om det var konsekvent, men hur man ska göra är inte självklart. Det är t ex inte säkert att bas(stämma) skulle få första tjing på uppslagsordet bas. /NH 31 maj 2016 kl. 20.10 (CEST)
Hej! Tack för meddelandet! Jag är nog mer inne på, vad jag förstår, NHs linje. Trots ett stort musikintresse, så förstår jag inte varför musiken ska ha monopol på Alt, alt och ALT, inte minst då alternativet Altstämma finns. Fast jag förstår mycket väl det där med att "hon är alt" (hennes röstläge) inte fungerar. Däremot fungerar ju exempelvis altsax och altfiol. Vame (diskussion) 31 maj 2016 kl. 21.52 (CEST)
Varför inte Alt (stämma)? (Och samma sak med bas.) Det är särskiljning vi behöver, inte att försöka göra ord som rätt så sällan används till att användas mer. //Vätte (diskussion) 1 juni 2016 kl. 01.54 (CEST)
Bra förslag Vätte! Då blir "stämma" en specificering på samma sätt som i Nyans (färg) eller Don (flod).--Chandra Varena (diskussion) 1 juni 2016 kl. 08.24 (CEST)
+1.Yger (diskussion) 1 juni 2016 kl. 08.42 (CEST)
Alt (stämma) låter Bra (åsikt). Vame (diskussion) 1 juni 2016 kl. 22.52 (CEST)

Tack till den som fixade länkarna Alt/Altstämma. Det var bara allt det jobbet jag var orolig för... -- KlasHass (diskussion) 2 juni 2016 kl. 20.19 (CEST)

Jag har gjort ett inlägg på Diskussion:Altstämma och förordar en återflytt. Rex Sueciæ (disk) 2 juni 2016 kl. 23.58 (CEST)
Lite krångligt att diskussionen pågår både här och på Diskussion:Altstämma. Vilken plats är rätt forum? Är detta förslagen: Ha kvar Altstämma, flytta till Alt (stämma) eller kanske till Alt (musik), eller återflytt till Alt? Vame (diskussion) 6 juni 2016 kl. 12.33 (CEST)
Diskussionen gällande vad artiklarna om sopran, alt, bas och tenor ska heta förs från och med nyss på Diskussion:Altstämma. Bestämmer jag nu :-) /NH 6 juni 2016 kl. 13.53 (CEST)
I enlighet med det har jag ändrat rubriken för den diskussionen till Artikelnamn och definitioner för artiklar om musikaliska stämmor. --Pipetricker (diskussion) 6 juni 2016 kl. 14.25 (CEST)

Veckans tävling – Stilla havet[redigera | redigera wikitext]

Tävlingen handlar om Stilla havet och dess övärld. I tävlingen ingår hela havet och dess bihav, samt Melanesien, Mikronesien och Polynesien. Tävlingen handlar om Stilla havet och dess övärld. I tävlingen ingår hela havet och dess bihav, samt Melanesien, Mikronesien och Polynesien.
Tävlingen handlar om Stilla havet och dess övärld. I tävlingen ingår hela havet och dess bihav, samt Melanesien, Mikronesien och Polynesien.

Vid midnatt startar Riostafettens åttonde etapp. Alla som är intresserade av Stilla havet, dess minst 20 000 öar och 32 procent av jordytan är välkomna att bidra eller att följa bidragen under veckan. Här finns världsettor i rugby, långörade stenstatyer, USA:s västligaste storstad och en höjdskillnad på 16 kilometer (mellan det här berget och den här djuphavsgraven). Wikihälsningar! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 5 juni 2016 kl. 22.19 (CEST)

WP:Skrivregler vs. WP:POMMF[redigera | redigera wikitext]

WP:POMMF står det idag så här: ”En titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ bör dock i allmänhet inte stå tillbaka för "slarviga" eller direkt felaktiga alternativ, även om dessa är välkända och spridda i vardagligt bruk. I sådana fall kan principen om minsta möjliga förvåning tillgodoses genom omdirigeringar eller hänvisningar.”

För "slarviga" eller direkt felaktiga namnformer är det vettigt, men idag får även etablerade "korrekta" namnformer stå tillbaka för rigida och (enligt min åsikt) ålderdomliga skrivregler. Ibland till den grad att det inte längre framgår av titeln vad det är artikeln handlar om. Jag är inget fan av riktlinjen WP:POMMF eftersom den uppmuntrar till användningen av just "slarviga" namnformer i stället för den/de officiella, men när både det officiella namnet och det förväntade namnet överensstämmer så tycker jag att det är det namnet som bör användas.

Exempel:

Som av en händelse så råkar det vara så att de artiklar med mest kamelnotation är de som blir minst begripliga när de normaliseras. Inte ens i den akademiska världen finns det väl någon som begriper vad Lithe blås skulle kunna tänkas vara? /ℇsquilo 3 juni 2016 kl. 08.29 (CEST)

Med hjälp av artikeltexten blir det nog begripligt. Edaen (diskussion) 3 juni 2016 kl. 08.35 (CEST)
LaTeX är inte så jag är van att se det skrivas. LaTeX logo.svg är då mer "korrekt". -- Innocent bystander 3 juni 2016 kl. 09.19 (CEST)
Jag skulle gärna se det skrivas som

LaTeX, men tyvärr så finns det tekniska svårigheter som gör att vi inte kan ha det som artikelnamn. /ℇsquilo 3 juni 2016 kl. 14.18 (CEST)

Jag tycker inte att skrivreglerna har spelat ut sin roll. De bör stanna. Berörda WP-sidor: WP:SKR, WP:Namn och Wikipedia:CamelCase. Språkrådet: Svenska skrivregler. TT: Rekommendationer från Mediespråksgruppen. – GeMet [diskussion] 3 juni 2016 kl. 11.58 (CEST) uppd. – GeMet [diskussion] 3 juni 2016 kl. 12.10 (CEST)
Själv är jag en varm anhängare av POMMF, men även av skrivreglerna som normaliserar. Gällande kamelnotation har jag svängt och håller med Esquilo om att både POMMF och officiellt namn övertrumfar skrivreglerna. Ren versalisering, som SAAB och IKEA är jag fortfarande emot.--LittleGun (diskussion) 3 juni 2016 kl. 14.33 (CEST)
(Hur skriver vi förresten engelskspråkiga titlar? Filmer, böcker och liknande.) Jag funderade på om exempelvis LiTHe Blås var ett undantag eftersom det väl är en förkortning... men så insåg jag att det kanske också läses som ord, "Lite blås"? Förkortningar som inte utläses som ord borde väl i alla fall vara rätt enkla fall (att helt enkelt inte göra om till endast gemener, tror jag väl att en allmän tumregel är). flinga 4 juni 2016 kl. 16.36 (CEST)

Jag anser att WP:CamelCase är en utmärkt regel, som bör följas. Det är möjligt att även jag kan ställa mig bakom enstaka undantag, men inte i fråga om det ovan anförda exemplen. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2016 kl. 11.03 (CEST)

I vanlig ordning: vi har omdirigeringar. Gör det lätt för läsarna att hitta artiklarna. Låt oss inte fastna i sådana här frågor, utan att skriva artiklar istället.//Hannibal (diskussion) 6 juni 2016 kl. 11.33 (CEST)
Jag har tidigare varit principiell motståndare till att tillämpa CamelCaseskrivningar på wp, men jag måste erkänna att jag börjat tänka om. Som ℇsquilo visar ovan med exemplet LiTHe Blås ovan så finns det sammanhang där själva förståelsen av ordet minskar om man tar bort den speciella versaliseringen, och en skrivregel som minskar förståelsen av det lästa är ingen bra regel. Vi har ju dessutom redan nu som princip att följa artikelobjektets egen versalisering vad gäller början av ord (d v s vi skriver inte Svenska dagbladet om Svenska Dagbladet), så varför i konsekvensens namn inte ha samma princip även för versaler inne i ord? /FredrikT (diskussion) 6 juni 2016 kl. 13.13 (CEST)
Svenska Dagbladet skriver vi mest så eftersom tidningar i kraft av sitt kulturella kapital har lyckats få "alla" att acceptera avvikande versaliseringar, på liknande sätt som Svenska akademien fått folk att acceptera avvikande stavning. För de flesta liknande namn så tar vi bort extra versalisering. Sedan tycker jag inte det är en speciellt bra princip att använda artikelnamn för att meddela diverse upplysningar om artikelämnet, sådant kan man göra inne i artiklarna. Om det skulle vara så att läsarna skulle missförstå med ändrad versalisering (som potentiellt för LaTeX/Latex) så kanske det kan övervägas, men jag tycker inte vi skall ha diverse textreklam som "iPhone" (där även dagstidningar oftast normaliserar).
Så: om man kan visa att en variant med avvikande mönster är klart utbrett (ex: "SvD"), då borde det vara möjligt. Men bara för att något "officiellt" skrivs på ett sätt bör inte vi följa efter.
andejons (diskussion) 6 juni 2016 kl. 20.48 (CEST)
Fast vilka är egentligen de tunga argumenten mot CamelCase mer än att det skulle vara "textreklam" (vilket jag i vart fall inte tycker är något särskilt tungt argument) eller typografiskt oestetiskt (vilket jag däremot kan hålla med om, men kanske ändå inte tycker skall väga tyngre än POMMF)? /FredrikT (diskussion) 6 juni 2016 kl. 21.08 (CEST)
Det strider mot svenska skrivregler. Att det är textreklam verkar vara ett bra skäl. Det är också ett fall av att artikelsubjektet inte äger artikeln här. En klar och tydlig regel behövs när marknadsförare vill styra bilden av sitt företag eller sin vara. Edaen (diskussion) 6 juni 2016 kl. 21.57 (CEST)
Just textreklamsaspekten är väl orsaken till att firmor (och en del offentliga institutioner, argh) väljer namn som går mot gängse språkregler. Jag tycker inte vi skall spela med. Namn som SvD lutar sig däremot tillbaka på en tradition från tiden innan nuvarande versaliseringsprinciperna etablerats, så de är inte jämförbara. Jag har heller inget emot iPhone och LaTeX, men offrar dem hellre än råkar ut för de värre exemplen.
Om LiTHe Blås är svårbegripligt med normal versalisering så får de skylla sig själva (visst, där finns också en tradition jag kan respektera). I och med att namnet skrivs i den "officiella" formen i artikelns inledning ser jag i själva verket inget problem med begripligheten, däremot blir speciella versaliseringar störande om de förekommer flera gånger i artikeltexten, eller om flera sådana namn nämns. Våra nuvarande riktlinjer är klara och ändamålsenliga.
--LPfi (diskussion) 6 juni 2016 kl. 22.08 (CEST)
Det kan ändå finnas tillfällen när en blandning av stora och små bokstäver är ok. Det gäller till exempel vid transkribering av ryska eller grekiska förkortningar. Ett exempel kan vara PPSj-41 som på ryska förkortas ППШ-41. "Sj" är det svenska sättet att skriva den ryska bokstaven "Ш". Edaen (diskussion) 6 juni 2016 kl. 22.22 (CEST)

Finesser som importerar gamla JavaScript[redigera | redigera wikitext]

Det är dags att börja fundera på hur vi ska göra med finesser som importerar gamla JavaScript. Ett exempel WikEd. Det kommer sluta fungera i november om ingen gör något. Det är 415 som använder WikEd, varav 25 är aktiva. Användaren på engelskspråkiga Wikipedia som har gjort skriptet är inte intresserad av att göra de nödvändiga uppdateringarna. Det vi kan göra är att kopiera hit koden och sedan uppdatera själva. Problemet med det är att skriptet är alldeles enormt (659 kb) vilket betyder att någon annan än jag får göra uppdateringarna (min webbläsare kraschar). Som tur är så är substitutionerna som krävs väldigt enkla att göra – det är inte nödvändigt att kunna programmera för att uppdatera skriptet. Om ingen är intresserad av att göra detta tar jag bort de finesser som importerar gamla JavaScript. Nirmos (diskussion) 7 juni 2016 kl. 21.11 (CEST)

Jag tycker utgångspunkten bör vara att grejen med utgången kod av denna typ får bli ofungerande. Yger (diskussion) 7 juni 2016 kl. 21.15 (CEST)

Var går gränsen?[redigera | redigera wikitext]

Användaren Tournesol har envisats med att omdirigera artikeln Inledande omgångar i Svenska cupen i fotboll 2016/2017 trots att den helt klart är relevant - givetvis även i nuläget. Anledningen h*n anger för att omdirigerar artikeln kan inte anses som tillräckligt befogad. Om man kan acceptera artiklar som VM i fotboll 2018, VM i fotboll 2022 till och med VM i fotboll 2026 redan nu (2, 6 och 10 år framåt), som i dagsläget är totalt ointressanta, så bör man acceptera även utbrutna delar av artiklar - särskilt när turneringen faktiskt pågår i nuläget, vilket gör den mer intressant än de andra nämnda. Jag har även tagit upp detta på artikelns diskussionssida men får inga (seriösa) svar, användaren vägrar med andra ord att diskutera. 79.138.134.141 7 juni 2016 kl. 20.12 (CEST)

@79.138: Vill du göra relevanta jämförelser, så är det nog bättre att jämföra "Inledande omgångar" med de artiklar vi har om de fotbollsdivisioner som dessa lag spelar i. För en jämförelse med något sådant som "VM i fotboll 2026" får mig att slänga in en radera-mall direkt. Venuspassagen 10 juni 2498 är i mina ögon ett bättre ämne att ha en "kristallkule-artikel" om än en om ett fotbollsmästerskap som vi inte vet om det någonsin kommer att bli av alls. -- Innocent bystander 7 juni 2016 kl. 20.27 (CEST)
Jämförelsen är helt klart relevant, det jag undrar är fortfarande var går gränsen? Var/när skulle Inledande omgångar i Svenska cupen i fotboll 2016/2017 anses vara okej? Fortfarande konstigt att man accepterar artiklar som handlar om ett sportevenemang som spelas först om 6 och 10 år (i dag är de artiklarna/turneringarna ointressant till 10000) - och som du säger, och man vet inte ens om det blir av. Men man kan inte acceptera en utbruten del av en turnering som faktiskt pågår i detta nu. Sen att det ena berör hela världen och det andra bara ett land har egentligen ingen betydelse. 79.138.134.141 7 juni 2016 kl. 20.34 (CEST)
Att använda konstgjorda liknelser brukar inte fungera bra, bättre diskutera det konkreta fallet. Och där är artikelns diskussionssida lämpligaste platsen. Däremot är det OK om du här signalerar du vill ah fler som deltar i den.Yger (diskussion) 7 juni 2016 kl. 21.14 (CEST)
Liknelsen var dock inte konstgjord. Visst, det skulle inte skada om fler deltog i diskussionen - speciellt sådana som faktiskt kan ge seriösa och konkreta svar på frågor, för att få sådana svar jag fått hittills är hopplöst, om jag inte får ordentliga, seriösa och konkreta svar, hur ska jag då veta? 79.138.134.141 7 juni 2016 kl. 21.21 (CEST)
Vad som är relevant och för vem varierar givetvis - en fotbollsmatch som skall spelas om 50 år, en som spelades för 50 år sedan eller en som spelas just nu. Wikipedia är ingen nyhetssite så att matchen skulle vara mer intressant för att den spelas just ser jag av mindre vikt. Tanken är ju att artikeln skall ligga kvar om 50 och om 100 år också. Däremot är det ju givetvis så att en match eller serie som man inte vet något om är svårare att skriva verifierbar information som platsar på wikipedia om. Sedan är alltid frågan vilken detaljnivå man bör ha. Jag har lite svårt för den här typen av artiklar - vanligen för att någon börjar skriva artiklarna medan serien pågår och sedan tröttnar, sedan tillkommer ingen information när serien väl är klar och det som vore den verkligt intressanta uppgiften, hur det gick kommer vanligen att saknas. Egentligen borde sådant vara av mindre betydelse, men det gör troligen att många aktiva är ytterst skeptiska till liknande artiklar. Rimligen är ett världsmästerskap av större dignitet än en nationell tävling och borde tillåta mer utbroderande. Någon fast norm finns dock inte--FBQ (diskussion) 7 juni 2016 kl. 23.57 (CEST)
Jag är mycket tveksam till artiklar som förutsätter att det sker en löpande uppdatering av det slag som krävs när man följer en pågående utveckling. Det är helt enkelt - i mina ögon - ett material som inte lämpar sig i detta sammanhang. Men, oavsett det: Vad är argumentet för just att de inledande omgångarna inte ska redovisas i huvudartikeln? Lindansaren (diskussion) 8 juni 2016 kl. 08.55 (CEST)
Jag är sedan gammalt också mycket skeptisk till sådana artiklar. De brukar inte bli särskilt "encyklopediska". Det finns stor risk att artiklar som Presidentvalet i USA 2016 blir mer av dagböcker än artiklar. En artikel som Naturkatastrofen i Sidoarjo 2006, som fortfarande är att betrakta som "pågående", tröttnar användare som inte är direkt inblandade snart på. -- Innocent bystander 9 juni 2016 kl. 09.27 (CEST)

TED speaker challenge[redigera | redigera wikitext]

From 6 June to 6 July we are holding a writing challenge about TED speakers. Everyone can participate by writing about people who have held a TED talk. For an overview of TED speakers in the in competition see here: User:Jane023/TED speakers. For an overview of all the TED talks that these people have held, see here: User:Jane023/TED talks. More information about the challenge, the points, the prizes, and the sign-up is here: TED speakers challenge. Jane023 (diskussion) 9 juni 2016 kl. 11.50 (CEST)

Please explain who Ted is. Luke (diskussion) 9 juni 2016 kl. 18.44 (CEST)
@Luke: d:Q23054661 -- Innocent bystander 9 juni 2016 kl. 18.51 (CEST)
@Luke: Det går också att läsa en del på TED (konferens). //Vätte (diskussion) 9 juni 2016 kl. 18.59 (CEST)

Hur (om) bäst presentera originaltext för en källa[redigera | redigera wikitext]

Historien om Slaget vid Brännkyrka lät redan Gustav Vasa sin skrivare Peder Svart skriva som en propagandatext som sedan upprepats ett otal gånger som fortfarande influerar amatörhistoriker av typ glada entusiaster (som även satt upp "galna" infoskyltar på fel plats, med stöd av den lokala hembygdsföreningen). Historiker har sedan länge helt förkastat Peder Svarts krönika och lutar sig i ställer på två redogörelser uppgjorda strax efter slaget av ögonvittnen. Dessa är skrivna på latin respektive lågtyska och återfinns i en bok utgiven 1876, nyutgiven 1960. I artikeln finns det fyra källor, verk av moderna historiker som utnyttjat dessa källor (så jag diskutera inte originalforskning), men jag skulle ändå vilja göra dessa ursprungstexter tillgängliga för läsaren. Hur gör jag det bäst? Wikisource känns lite overkill då det ju bara är två sidor ur boken som är aktuella. Kan jag skanna sidorna till jpg filer och lägga dem i Commons. Bör jag göra två långa noter? Yger (diskussion) 8 juni 2016 kl. 12.39 (CEST)

Src går väl utmärkt. Man behöver inte korrekturläsa hela dokumentet, eller ens skanna in hela, även om det är en fördel. Edaen (diskussion) 8 juni 2016 kl. 12.50 (CEST)
Kan tillägga att just dews har lite udda policys som det gäller att hålla sig väl med. En inskannad sida är oftast nödvändig där. -- Innocent bystander 8 juni 2016 kl. 19.37 (CEST)
De.src är mycket udda och svåra att ha att göra med. Edaen (diskussion) 8 juni 2016 kl. 20.01 (CEST)
Är texten på lågtyska ska den dock inte läggas på dews i första hand utan på den lågtyska startprojektet på flerspråkiga Wikisource (src:mul:Main Page/Plattdüütsch).--Thurs (diskussion) 8 juni 2016 kl. 21.40 (CEST)
Ja här vill jag ha både originalet och en grov översättning till svenska av texten, då hade jag trott svenska src var rätt, eller borde jag nöja mig med originalspråket?Yger (diskussion) 8 juni 2016 kl. 21.52 (CEST)
Beror på vad du menar med grov. Du kan lägga in en fullständig översättning på svenska Wikisource förutsatt att den är fri [från upphovsrätt] och sedan iwlänka dem tillsammans. Jag tvivlar på att andra Wikisource-upplagor accepterar eget material: översättningar, noter och kommentarer på svenska.--Thurs (diskussion) 8 juni 2016 kl. 22.41 (CEST)
Om dokumentet är flerspråkigt i original, så bör det dock inte ge några problem. -- Innocent bystander 9 juni 2016 kl. 09.17 (CEST)
Nu har jag lagt upp de två på Wikisource. Dock mallen fungerade ej för den på plattyska, där prefix för wikisource saknas.Yger (diskussion) 10 juni 2016 kl. 09.21 (CEST)
Det vore nog en fördel om du la upp scans på Commons. Det finns åtskilliga OCR-fel i texterna som blir betydligt lättare att kontrollera om man kan jämföra med originalet. Edaen (diskussion) 10 juni 2016 kl. 09.38 (CEST)
Prefixet för flerspråkiga Wikisource är mul men nds hade också fungerat. Dessutom varför har du krånglat till det med noterna i texten. Referenssystemet ju det samma som på Wikipedia.--Thurs (diskussion) 10 juni 2016 kl. 10.17 (CEST)
Ja jag blev osäker över noterna, de är ju inte mina utan Annerstedts, men jag borde kanske lägga in dem enligt standard. Jag har gått igenom och rättat Ocr texten och upptäckt Annerstedt måste gjort några fel när han skrivit av från originalet, men vist borde det vara bäst lägga upp de skannade sidorna på Commons också.Yger (diskussion) 10 juni 2016 kl. 10.21 (CEST)

Åldersgräns för Wikipedia?[redigera | redigera wikitext]

Hej jag är 12 år och har ett eget wikipedia konto, jag undrar om det finns någon åldersgräns för wikipedia.

Tack för svar.

--AlphaInfoNinja (diskussion) 8 juni 2016 kl. 22.44 (CEST)

Nej. Unga personer som tar ansvar har samma rätt att redigera, rätta och lägga in bilder som gamla. Man blir accepterad utifrån vad man gör. Är det något du undrar över när du redigerar kan du fråga någon som har mer vana (mig till exempel). MVH Adville (diskussion) 8 juni 2016 kl. 22.51 (CEST)
Ja, vi frågar inte om åldern här på svenskspråkiga Wikipedia. Om du berättar mycket om dig själv kan det ändå hända att någon ingriper på ett annat sätt än om du skulle vara vuxen. Om du blir administratör eller laddar upp problematiska bilder (känsliga eller med oklar upphovsrätt) kan det bli problem med ansvarsfrågorna. I de sammanhangen är det bra att vara försiktig och vid behov be om råd. --LPfi (diskussion) 9 juni 2016 kl. 11.21 (CEST)
Vår erfarenhet är att alerta 12-åringar kan klara sig bra, men att de bör vara försiktiga att bli administratörer. 11-åringar finns det något exempel att det fungerat, men inte yngre.Yger (diskussion) 10 juni 2016 kl. 12.29 (CEST)

Wikipedia to the Moon: voting has begun[redigera | redigera wikitext]

Hello, after six weeks of community discussion about Wikipedia to the Moon, there are now 10 different proposals for content for the mission. Starting today, you can vote for them on Meta-Wiki, and decide what we will work on: a Wikipedia canon, different lists, the Moon in 300 languages, an astronomy editathon, featured articles, articles about technology, endangered things, or DNA-related topics. You can even vote against community involvement. Voting is open until 24 June. Sorry that this message is again in English only, but we are using village pumps to reach as many communities as possible, so that everyone knows they can vote. Best, Moon team at Wikimedia Deutschland 10 juni 2016 kl. 17.31 (CEST)

Atlas Copco[redigera | redigera wikitext]

Vill någon med större auktoritet ta en titt på ändringarna gjorda av AtlasOla och Marcymike123 ? Tack -- KlasHass (diskussion) 10 juni 2016 kl. 23.01 (CEST)

Tack, återställt. Det var nog god tro, men det mesta var fel formaterat, utan källor och hårdhänt förstörande av tidigare korrekt info.Yger (diskussion) 11 juni 2016 kl. 07.10 (CEST)

ArticlePlaceholder[redigera | redigera wikitext]

En ny funktion relaterad till Wikidata har aktiverats på bland annat nynorska Wikipedia.

Se nn:Spesial:AboutTopic/Q2013. -- Innocent bystander 10 juni 2016 kl. 20.58 (CEST)

Se nn:Special:AboutTopic
och
mw:Extension:ArticlePlaceholder#Special Page
mw:Extension:ArticlePlaceholder
ArticlePlaceholder now live on first 4 Wikipedias (Wikidata mailing list)
--Pipetricker (diskussion) 11 juni 2016 kl. 15.33 (CEST)
I korthet innebär det att det visas data från Wikidata om någon söker på något som vi saknar artikel på och om det finns på Wikidata - men endast om Wikidataobjektet har minst 3 språklänkar och 3 påståenden där. Ainali diskussionbidrag 12 juni 2016 kl. 21.15 (CEST)
Ja, länkar till About topic-sidor visas längst ner på sökresultatsidor under rubriken "Discover data on the topic" eller lokaliserad motsvarighet.
Exempel:
--Pipetricker (diskussion) 13 juni 2016 kl. 16.46 (CEST)
Exakt hur det ska vara till hjälp när Wikidata inte är översatt till svenska har hittills ingen kunnat förklara... -- Innocent bystander 13 juni 2016 kl. 18.03 (CEST)

Biografier per invånare[redigera | redigera wikitext]

Lite intressant statistik hämtad från en tråd på Wikidata. [3] Det finns biografi-objekt om 2811 personer per 1 miljon svenskar. Det slås bara av finnarna som har 3841. Tyskar 1176, Britter 934. Kineser ligger utanför tabellen här, men ska enligt uppgift bara vara 6. Det är tyder på att inte bara Lsjbot är duktig med att skapa artiklar. -- Innocent bystander 12 juni 2016 kl. 21.31 (CEST)

Ja 6,7676... för Kina (d:Q148).
Sverige ligger dock i topp på listan om man bara räknar döda personer istället för bara levande som i länken ovan. --Larske (diskussion) 12 juni 2016 kl. 22.53 (CEST)
Det förvånad mig inte. Däremot blir jag överraskad av att Danmark ligger så högt. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2016 kl. 22.57 (CEST)
Nej och det är ju värt att placera i sitt sammanhang. Jag vet inte om svenskspråkiga wikipedia har fler biografier än andra språkversioner men traditionella uppslagsverk brukar ha mellan 1/3 och 1/4 biografier. Här ligger svenskspråkiga wikipedia lågt. Sedan brukare endast ungefär hälften av de biograferade i ett allmänt uppslagsverk vara svenskar. På svenskspråkiga wikipedia är andelen högre. Men att vi ligger i topp beror med all sannolikhet på att vi hör till ett av de språk som överhuvud har flest artiklar per talare. Undantaget är främst några språk vars artiklar huvudsakligen består av botartiklar, och botartiklar som är biografier har ju inte skapats i någpn större omfattning.FBQ (diskussion) 13 juni 2016 kl. 06.57 (CEST)
Vad gäller döda personer så finns det vissa statistiska svårigheter, då man på WD gärna använder sådant som "Sverige under frihetstiden" för att beskriva "nationalitet". -- Innocent bystander 13 juni 2016 kl. 09.50 (CEST)
Hur räknas egentligen personer från innan finska kriget, och från gamla Danmark-Norge? Det borde kunna förklara i alla fall några av de underligheter som noterats.
andejons (diskussion) 13 juni 2016 kl. 10.13 (CEST)
@Andejons: Ofta är datan på Wikidata direkt inlagd från kategoriseringar eller mallparametrar på olika Wikipedia-projekt. I vissa fall är den tagen ur vissa biblioteksdatabaser. Så när det gäller historiska personer uppmanar jag dig inte att förvänta ett genomtänkt system. Detta bygger sedan också på en property på WD som heter "Medborgarskap". Hur då göra före medborgarskap som begrepp uppfanns? Leonardo da Vinci anges vara medborgare både i "Republiken Florence" och "Italien". Italien var som land inte uppfunnet då och inte heller medborgarskap, så ... -- Innocent bystander 13 juni 2016 kl. 20.44 (CEST)
Nej, och då konstaterar jag att det är än större röra när det gäller balttyskar och personer från svenska Pommern där det är en enda röra. Wikidata verkar i flera fall som källa för property P27 som handlar om medborgarskap att personerna på tyskspråkiga wikipedia kategoriserats som "deutscher" som snarare handlar om tyskspråkiga personer. Konstaterar att i flera fall Österrikare och Böhmare från historisk tid lagts till i propertyn. FBQ (diskussion) 13 juni 2016 kl. 23.24 (CEST)
Det finns särskilda Propertys för sådant som etnicitet och använda språk, men att få användare att se den skillnaden är inte det lättaste. Personer som talar ASL har till alldeles nyligen inte fått denna egenskap tillagd för att propertyns beskrivning varit lite för snäv. En del användare är alltså lite för modiga och lägger in både det ena och det andra medan andra varit lite för försiktiga. -- Innocent bystander 14 juni 2016 kl. 07.20 (CEST)
Att medborgarskap som begrepp har sin bakgrund i franska revolutionen är en grov förenkling. Ordets nuvarande innebörd har en sådan koppling, även om jag snarare vill hänvisa till upplysningen som sådan än till dess extrema konsekvens. Det egentliga ursprunget är det romerska medborgarskapet under antiken. Tostarpadius (diskussion) 14 juni 2016 kl. 09.58 (CEST)
Ännu tidigare faktiskt. De grekiska statsstaterna gjorde skarp skillnad på medborgare och icke-medborgare. Men i den moderna meningen föddes medborgarskapet med de franska och amerikanska revolutionerna. /Ascilto (diskussion) 14 juni 2016 kl. 12.21 (CEST)
Det är helt sant att även statsbildningar före romarriket hade medborgare, men jag vill påstå att just det romerska genom den betydande roll det spelade i en stor del av världen faktiskt alltjämt är av avgörande betydelse för hur vi förstår detta med medborgerliga rättigheter. Tostarpadius (diskussion) 14 juni 2016 kl. 14.42 (CEST)
Det finns ju det äldre begreppet "undersåte" men det är ju inte helt motsvarande medborgare. Angående Finland konstaterar jag att det varierar högst betänkligt, vissa klassas på commons som svenskar, andra som finländare. Även efter 1809 varierar det, de flesta klassas som finländare men vissa som Carl Olof Cronstedt d.y. anses ha rysk nationalitet. Här antar jag att man tänker sig att han var rysk undersåte, men det borde ju då gälla alla som levat i Finland mellan 1809 och 1917. Men möjligen har det spelat in att han var ämbetsman inom den ryska administrationen. När det gäller inledningsmeningar i artiklar formulerar jag själv mig olika beroende på typ av person. En militär är av den nationalitet för vilken personen huvudsakligen stridit. En politiker är av den nationalitet inom vars administration personen varit politiskt aktiv. Författare eller konstnärer ser jag det som viktigare att dokumentera nationalitet utifrån vilken kultursfär personen verkat. Men det är inte helt enkelt. Men jag konstaterar att commonskategorins beskrivning i de flesta fall är helt missvisande.FBQ (diskussion) 14 juni 2016 kl. 22.50 (CEST)
Det romerska medborgarskapets betydelse kanske främst tillkommit genom Eph. 2:19. -- Innocent bystander 15 juni 2016 kl. 08.05 (CEST)
Jag skulle snarare säga att dess stora betydelse i Medelhavsvärlden under århundradena omkring Kristi födelse tydligt framgår av skriftstället i fråga. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2016 kl. 08.49 (CEST)

Fortsatt diskussion om Disneyfigurer och SFFR[redigera | redigera wikitext]

Jag vill uppmärksamma gemenskapen på att avslutet efter SFFR-prövningen av Lista över Disneyfigurers namn på olika språk har satt igång en egen diskussion som pågår här. Lindansaren (diskussion) 14 juni 2016 kl. 09.52 (CEST)

Avslutet har skett helt i enlighet med hittillsvarande praxis. Skall denna ändras bör en principdiskussion föras här. Tostarpadius (diskussion) 14 juni 2016 kl. 09.53 (CEST)
Eller så öppnas diskussionen igen. -- Innocent bystander 14 juni 2016 kl. 10.22 (CEST)
Den hade avstannat ett par dygn innan resultatet konstaterades, så det ser jag ingen anledning till. Tostarpadius (diskussion) 14 juni 2016 kl. 10.51 (CEST)
Det var absolut inte fel att avsluta diskussionen. Det betyder inte att det inte kan vara rimligt att öppna den igen.
andejons (diskussion) 14 juni 2016 kl. 11.13 (CEST)
Ungefär så, ju färre diskussioner vi avslutar med "konsensus saknas" dess bättre. -- Innocent bystander 14 juni 2016 kl. 11.30 (CEST)
Visst är det så, men här saknas uppenbart konsensus till och med om hur resultatet skall tolkas. Fortsatt samtal i dagsläget kommer inte att leda någon vart. Om några månader kan situationen ha förändrats. Tostarpadius (diskussion) 14 juni 2016 kl. 13.12 (CEST)

Jag tycker avslutet "konsensus saknas" var riktigt, så länge man kommer ihåg vad det innebär – nämligen att det inte finns konsensus varken för att ta bort artikeln eller att behålla den i sin nuvarande form. Med andra ord borde det gå fint att t ex rensa ganska kraftigt i artikeln vad gäller uppgifter som saknar källor. Då är jag mer fundersam över Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Bogrundet (Sottunga, Åland). Den avslutades också – helt korrekt – med "konsensus saknas". Men i det fallet finns tusentals (?) liknande artiklar där utslaget nog hade blivit samma, och fler kommer att skapas. /NH 14 juni 2016 kl. 12.58 (CEST)

Skulle man rensa i Kalle Anka-artikeln skulle det inte bli något kvar, så det är ju väsentligen detsamma som att radera den. För övrigt upptäckte jag att Wiktionary har en artikel wikt:Kalle Anka, som också tar upp namn på andra språk. Om Wiktionary tycker att sådant faller inom deras domäner så är det ju utmärkt - då kan ju de som är intresserade av diverse Kalle Anka-figurer hänvisas dit.
andejons (diskussion) 14 juni 2016 kl. 13.10 (CEST)
Vad gäller Bogrundet var åsikterna väldigt spretiga. Även med ett radera eller ett behåll-utslag hade det inte fungerat att bygga ett prejudikat runt det eftersom det enda det i så fall funnits konsensus runt var att det skulle behållas/raderas, inte varför.
Om man räknar argument här istället för röster, så är de flesta behåll-rösterna av karaktären "som X". Och även behåll-röstarna är här inte nöjda med källorna. -- Innocent bystander 14 juni 2016 kl. 14.27 (CEST)
Att räkna antalet argument var en märklig variant. Varför väger många argument tyngre än ett som övertygar? Tostarpadius (diskussion) 14 juni 2016 kl. 14.30 (CEST)
Jag vill inte förringa användarnas argument, men de står heller inte oemotsagda. Och när behåll-röstarna själva diskuterar käll- och formatteringsbristerna så försvagar det behåll-sidans sak. -- Innocent bystander 15 juni 2016 kl. 08.09 (CEST)
Eftersom det är relevansen vi prövar på SFFR ser jag det inte så. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2016 kl. 08.36 (CEST)
För mig är inte kvaliteten skild från relevansen. Jag ser den snarare som en förutsättning för den. -- Innocent bystander 15 juni 2016 kl. 14.57 (CEST)
Och jag ser det som väsensskilda frågor. En irrelevant artikel skall raderas hur välskriven den än är. Att en artikel är usel gör inte ämnet mindre relevant. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2016 kl. 15.54 (CEST)
"En irrelevant artikel skall raderas hur välskriven den än är." ser jag inte överensstämmer med verkligheten över huvud taget.
Och vad gäller att bedöma "ämnen" så lyder många raderingsmotiveringar: "Innehållet förklarade inte ämnets relevans". [min kursivering] Det säger inte att ämnet är irrelevant. Som jag tolkar det: En artikel visar inte ämnet relevans och blir därmed raderad för sin oförmåga att visa relevansen. Oförmågan att visa relevans är då en kvalitetsbrist hos artikeln, inte hos ämnet.
Jag vet inte vilka riktlinjer du syftar på i olika delar av denna nu väl spridda diskussion, men jag vet inte om jag tycker din tolkning av dessa är särskilt välförankrad i praxis. -- Innocent bystander 15 juni 2016 kl. 16.40 (CEST)
Jag beskriver vad jag uppfattar som praxis. Riktlinjer utan förankring där är jag närmast helt ointresserad av. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2016 kl. 16.45 (CEST)

Omarbeta till tabellform[redigera | redigera wikitext]

Eftersom diskussionen fortsatt så återöppnade jag anmälan och flyttade detta stycke till SFFR, så hamnar all diskussion någorlunda samlat. andejons (diskussion) 15 juni 2016 kl. 13.56 (CEST)

Den diskussionen har knappast med relevansen att höra. Den kunde med fördel ha flyttats till artikelns diskussionssida. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2016 kl. 15.51 (CEST)

Radera på egen diskussionssida[redigera | redigera wikitext]

Får jag radera detta: https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Luke#Fr.C3.A5ga , då det absolut inte hör hemma på min sida? Luke (diskussion) 14 juni 2016 kl. 21.30 (CEST)

Ja, men allra snitsigast är om du flyttar det till användaren Bzwabis diskussionssida, och lämnar kvar "Flyttat till Användardiskussion:Bzwabi" eller liknande på din. /NH 14 juni 2016 kl. 21.42 (CEST)

Indiens kaster mm[redigera | redigera wikitext]

Jag snubblade över artikeln Jater, som är undermålig på många sätt: Den korta texten är direkt hämtad ur Ugglan och därmed helt inaktuell (om den någonsin varit korrekt...) och större delen av artikeln utförs av en uppräkning av namn, utan förklaring eller källhänvisningar. Flera andra artiklar med liknande ämnen verkar ha ungefär samma kvalitet. Sådant ska vi inte ha i vår wikipedia! Men för att inte kasta ut eventuella barn med badvattnet vill jag inte föreslå radering, utan hoppas i stället på att några av er andra är intresserade av ett samarbete kring de många artiklar som finns om Indiens kaster. På engelska wp finns en mycket utförlig artikel om kastsystemet (här) och vad jag kan förstå även genomarbetade artiklar om många av kasterna, däribland om Jat people. Med aktuella källor. Man skulle kunna ha ett projekt att gå igenom dessa och översätta valda delar till svenska, och kanske också gå direkt till källorna. Jag kan en del om Indien, men inte tillräckligt mycket för att ge mig på detta på egen hand. Någon som är intresserad?--Chandra Varena (diskussion) 3 juni 2016 kl. 21.08 (CEST)

Jag är helt övertygad om att informationen var korrekt för hundra år sedan. Samtidigt håller jag med om att Ugglan givetvis inte skall användas som källa på detta sätt. Att ge sken av att samma demografiska förhållanden råder idag är djupt problematiskt. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2016 kl. 23.07 (CEST)
Jag har jobbat vidare med detta, skrivit artikeln Kastsystemet i Indien och mallat en stor mängd artiklar om olika kaster, som antingen helt saknar källor eller hänvisar till ugglan som enda källa. Se till exempel Satnami, Mopla och Meria. Jag vet inte vad man ska göra med dessa mallade och helt inaktuella artiklar. Att skriva om dem alla är ett jättejobb. De är nu mallade så att läsaren åtminstone ser att de är inaktuella, men egentligen tycker jag inte att sådana artiklar alls borde finnas på svwp.--Chandra Varena (diskussion) 12 juni 2016 kl. 23.29 (CEST)
Den användare som tidigare bidragit mycket till Indien-artiklar var väldigt förtjust i Ugglan och dess världsbild. Användarnamnet var taget från den ultrakonservative Rudolf Kjellén som dog 1922 och som hade en geopolitisk inriktning. H*n försvarade också intensivt att rasbegreppet var tillämpbart på människor. /Ascilto (diskussion) 12 juni 2016 kl. 23.36 (CEST)
Jag är själv mycket förtjust i Ugglan. Vad gäller biografier och många historiska ämnen är den oöverträffad som källa, men rasbiologi är ett av de områden där den endast kan användas för att belägga sin tids syn. Rudolf Kjellén var enligt min mening en av det begynnande 1900-talets största tänkare i vårt land, men han var som vi alla ett barn av sin tid. Man kan inte följa honom i allt. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2016 kl. 23.46 (CEST)
Ett ras-perspektiv lyser igenom i många av dessa små kast-artiklar, och även i den Lista över kaster i Indien som jag har föreslagit för radering. Jag tror att man måste ta ett helhetsgrepp över detta, men är osäker på vilket.--Chandra Varena (diskussion) 12 juni 2016 kl. 23.56 (CEST)
Ugglan kan användas till mycket så länge det sker med urskillning, men dess värderingar är inte NPOV, lika lite som Rudolf Kjelléns ideologi är det. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2016 kl. 00.09 (CEST)
Som framgår av vår artikel om Kjellén har han blivit olika bedömd som vetenskapsman. Jag sällar mig till dem som menar att han gjorde en viktig insats genom sin samtidsanalys och att hans forskningsresultat och hans opinionsbildning måste hållas isär. Han förutsåg Hitler, men hans egen ideologi var väsensskild från nazismen. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2016 kl. 00.15 (CEST)
Oavsett skilda uppfattningar om Kjellén så tror jag att vi är överens om att kastartiklarna i nuvarande form inte är OK. Vi kan se dem som inte NPOV eller som inaktuella eller som båda delarna samtidigt, men jag tror inte att någon hävdar att de är bra som de är. Och frågan är då: vad gör vi åt dem? Finns det någon möjlighet att radera dem från vanlig läsning men spara dem i någon dold kategori i väntan på att någon kan ta tag i en bearbetning? Även om Ugglan-uppgifterna inte kan godtas rakt av så kan kanske vissa av de små artiklarna ge viss relevant information, och jag drar mig lite för att föreslå att alltihopa raderas. --Chandra Varena (diskussion) 13 juni 2016 kl. 05.25 (CEST)
Jag har tidigare en eller två gånger varit inne och rotat i dessa (jag har för mig de ofta var substubbar). Jag uppfattade att det som var skapat var förskräckligt och i behov av större omgörning vilket också kan innefatta borttag. Om det är möjligt skulle jag föreslå en top-down approach. Dvs först huvudartiklen (som du nu fått ordning på), sedan de om huvudkasten. Och att man sedan i artikeln om huvudkasten (eller i artiklar om underavdelningar av huvudkasten, om sådan är relevanta) listar kastar inom området, och därefter omdirigerar de artiklar om kast som nu finns till dessa upplistningar.Yger (diskussion) 13 juni 2016 kl. 06.45 (CEST)
Förutom huvudartiklen har jag gjort kraftiga bearbetningar av de fem artiklarna om det som kan kallas huvudkaster: Brahmin, Kshatriya, Vaishya, Shudra och Dalit. Vad gäller alla de andra så kan de inte alltid entydigt inordnas under de fem "stora". Jag vet inte heller hur de kaster som har artiklar i svwp är utvalda bland de tusentals kaster som finns, eller vilken relativ storlek och/eller betydelse de har. NE anger drygt 3000 kaster och 25000 underkaster, och andra källor ger siffror i samma storleksordning. Jag är alltså tveksam till om de är en teoretiskt möjligt att få till tillförlitliga listor, oavsett indelningsgrund, och under alla omständigheter är det ett enormt arbete som kräver helt andra kunskaper än mina. Om vi hade in indolog inom svwp så skulle hen kanske kunna fixa det, men hen skulle nog ha givit sig till känna vid det här laget.
Även andra artiklar och underkategorier inom Kategori:Indiens etnologi har liknande brister, men dem har jag inte gått igenom lika systematiskt.
En möjlighet - om det låter sig göras - är att en bot döljer alla artiklar inom dessa kategorier och placerar dem i en dold kategori. Sedan kan jag omgående "befria" de artiklar som jag har bearbetat och de andra som jag bedömer som OK. Jag kan också gradvis bearbeta / skriva om artiklarna om de grupper eller företeelser där jag har tillräckliga förkunskaper för att kunna bedöma källor och ämnets relevans. Och naturligtvis, som jag sagt tidigare, är vi flera som gör detta tillsammans så blir det både bättre och roligare. Så småningom kommer den dolda kategorin då bara att innehålla sådant som vi antagligen utan problem kan radera - och vad vi gör då behöver vi inte ta ställning till nu.--Chandra Varena (diskussion) 13 juni 2016 kl. 09.17 (CEST)
I stället för de kategorier du för fram, så föreslår jag att man gör om dem till omdirigeringar. Då finns ju texten kvar i historiken. frågan är då bara till vart de skall omdirigeras, eftersom det krävs kastnamnet omnämns i "målartiklen".Yger (diskussion) 13 juni 2016 kl. 10.11 (CEST)

Möjligtvis skulle man kunna skriva en artikel om just den problematik vi diskuterar här, alltså svårigheten och godtyckligheten i att göra demografiska eller etnologiska analyser utifrån föråldrade källor, och där lista alla de kastnamn som anges i de gamla artiklarna - inte som en "Lista över Indiens kaster" utan som en "Alfabetisk lista över kaster som tidigare haft egna artiklar i svwp". Och sen låta dem alla omdirigeras dit.--Chandra Varena (diskussion) 13 juni 2016 kl. 10.37 (CEST)

Det är en lösning. I så fall bör de flyttas till Wikipedianamnrymden, där en sådan lista hör hemma. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2016 kl. 10.46 (CEST)
Eller i artikelrymden något med ett namn som Exempel på kaster i Indien som finns och/eller har funnits. Själva iden med en samlingsartikel för dessa gillar jag.Yger (diskussion) 13 juni 2016 kl. 11.11 (CEST)
Roligt att detta är på väg mot konstruktiva lösningar utifrån en svårbemästrad situation, som Chandra Varena analyserar trovärdigt. När det gäller samarbete är det nog så, att de flesta är upptagna med sina egna projekt. Det är inte så lätt att byta intresseområde. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2016 kl. 11.52 (CEST)
Såhär skulle vi alltså kunna göra:
1) Jag skapar en ny artikel Indiens kaster och stammar i äldre litteratur och skriver mycket kort om den problematik som vi har diskuterat ovan. Där listar jag också alla de problematiska kast-artiklarna.
2) Jag ber en bot att radera texten (med bevarad historik) i samtliga artiklar i Kategori:Indiens kaster och omdirigera dem till den nya artikeln. Kategoriseringen kan finnas kvar på omdirigeringssidorna så att ingenting blir borttappat i processen.
3) Jag gör omdirigeringen ogjord för de artiklar som jag bedömer som tillräckligt OK för att finnas kvar som artiklar. I och med att alla listas i den nya artikeln så finns även i framtiden möjligheten att bearbeta flera till OK skick.
4) För andra artiklar i Kategori:Indiens etnologi gör jag genomgång och eventuell radering och omdirigering "för hand", fortfarande med bibehållen historik, och för in även dessa rubriker i den nya artikelns lista.
Vad tror ni om det? --Chandra Varena (diskussion) 13 juni 2016 kl. 12.45 (CEST)
Det låter synnerligen väl genomtänkt. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2016 kl. 13.27 (CEST)
Titta gärna på Användare:Chandra Varena/Försök Indienkaster för ett försök till ny artikel.--Chandra Varena (diskussion) 13 juni 2016 kl. 20.24 (CEST)
~Ser ut som en bra ansats. Dock behöver den nya artikeln skivas med finess så det inte blir egen forskning. Också observans mot ev iw-länkar kan vara bra.Yger (diskussion) 14 juni 2016 kl. 12.33 (CEST)
Innan en robot körs bör kategoriseringen kollas t.ex. Kula (indiskt uttryck) och kanske Jat Moslem utan att ha tittat på alla. Maundwiki (diskussion) 15 juni 2016 kl. 17.28 (CEST)
Tittat på alla och kategoriserat om några till Kategori:Indiens etnologi--Chandra Varena (diskussion) 15 juni 2016 kl. 23.15 (CEST)
Den nya artikeln heter Indiens etnologi i 1800-talets europeiska perspektiv. Se även dess diskussionssida. --Chandra Varena (diskussion) 16 juni 2016 kl. 08.42 (CEST)
Jag vet inte om det är denna diskussion Chandra Varena ombad mig att yttra mig under, men jag gissar att det är så (jag visste inte om denna diskussion när jag reagerade på vad som såg ut som en spontan massradering av information mitt i natten). Jag noterade flera omdirigeringar som jag uppfattade som omfattande till ett sammanhang där i princip ingen information fanns om det som omdirigerats. På det sättet tycker jag inte omdirigeringar ska användas. När jag såg artikeln de olika artiklarna omdirigerats till var det en början till en framtida översiktsartikel som därifrån länkar vidare till huvudartiklarna (som nu omdirigerats till översiktsartikeln istället).
Jag har fått motiverat att det beror på att artiklarna som omdirigerats är undermåliga. Jag har inget skäl att ifrågasätta riktigheten i det påståendet, men jag ser flera risker med omdirigeringar i dessa fall. Jag tänker främst på att "huvudartiklarna" som sådana, vilka har omfattande artiklar på exempelvis engelskspråkiga Wikipedia, riskerar att döljas för läsare som skulle vilja bidra till uppslagsordet. Förutom att det försvårar bidragsmöjligheter blir en omdirigerad artikeln, enligt den erfarenhet jag har, sällan ett eget uppslagsord igen, och i detta ligger en stor förlust.
Jag tycker det skulle vara bättre om artiklarna gjordes om till stubbar där inledningen från andra språkversioner översätts till svenska. Stubbar är alltid bättre än mjukradering i denna typ av fall. dnm (d | b) 16 juni 2016 kl. 14.50 (CEST)
@dnm: Jag håller med om att det är bättre att åtminstone vissa av dessa artiklar finns som stubbar i stället för som omdirigeringar. Men det är ett stort arbete - det handlar om minst 50 artiklar. Jag tänker mig därför att man på kategorisidan kan lägga in en uppmaning att förbättra de mjukraderade sidorna, och jag tänker själv göra det i den takt som jag klarar av. Och under tiden ser jag det som att det är bäst att de är dolda, med tanke på deras ofta tydligt rasbiologiska infallsvinkel och deras absoluta brist på aktualitet. Den artikel som först fick mig att reagera på allt detta , Jater, hänvisar till "Indien" som den brittiska koloni det var för hundra år sedan och antyder inte ens att det sedan 1947 är uppdelat på flera länder. Jag ser det som pinsamt att sådana artiklar kan finnas i ett modernt uppslagsverk och menar att de försämrar SVWP:s allmänna trovärdighet.--Chandra Varena (diskussion) 16 juni 2016 kl. 15.04 (CEST)
@Chandra Varena: Jag förstår att det är ett stort arbete, men en bättre lösning än omdirigering borde vi kunna hitta med tanke på riskerna det medför och den försämrade möjligheten att bidra och utveckla Wikipedia på det här området. Att lägga in uppmaningar på kategorisidan hjälper inte mycket i det fallet är jag rädd. Det kan möjligtvis bli en påminnelse för oss få som snurrar runt på de sidorna ibland, men den vanliga läsaren och den som bidrar då och då är nog där sällan eller aldrig.
Jag delar din problembeskrivning och jag blir inte förvånad att det existerar problem i artikeln du nämner. När jag tittade närmare på vilka källor som använts anges Nordisk familjebok. Det är en ofta usel källa till denna typ av information. Jag betraktar den som notoriskt opålitlig när det kommer till just det du tar upp. Det är ett bekymmer när uppgifter från den kopieras in i Wikipedia från det uppslagsverket (även i andra artiklar). Det finns nyare och mer aktuella uppslagsverk än ett gammalt konservativt nationalromantiskt uppslagsverk som sett sina bästa dagar för typ 100 år sedan. Trots detta tror jag att det är bättre att korta ner dem till stubbar på en eller ett par meningar i värsta fall (det borde inte ta jättelång tid). På så vis syns uppslagsordet och tydligt visar att här behövs utbyggnad.
Detta är dock ingen fråga jag tänkt driva. Jag litar till dina avsikter och ser att frågan diskuterats tidigare. dnm (d | b) 16 juni 2016 kl. 15.24 (CEST)
De är hemska i sitt innehåll. Och jag ser hellre ingenting än de som idag finns. Och jag tycker Chandra har en pragmatisk plan att komma till rätta med detta. Och att det är bättre gå på den planen än den du skriver, att justera till dem. Den har lite för mycket ideal teori över sig och riskerar att istället för att åstadkomma något innebära att allt bli oförändrat.Yger (diskussion) 16 juni 2016 kl. 15.29 (CEST)

Källor vid översättning från wp på andra språk[redigera | redigera wikitext]

Diskussion hitflyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor. /Ascilto (diskussion) 5 juni 2016 kl. 15.15 (CEST)
Hur det kan gå om man inte själv kontrollerar källorna. Citatet fanns på Susning.nu och här på Wikipedia med felaktig källangivelse.[1] Kanske författaren har kopierat både text och källhänvisning härifrån? --Edaen

Hej! Jag har hittat ett antal välskrivna och väl källbelagda artiklar på enwp och funderar på att översätta dem till svenska och samtidigt göra vissa bearbetningar. Hur hanterar man källor i sådana fall? Jag kommer inte att kunna kolla alla källorna i den engelska artikeln. Kan jag då ändå hänvisa till dem med en anteckning om att referensen är gjord via enwp? Att bara lägga in en avslutande mening "Artikeln bygger helt eller delvis på..." känns väldigt futtigt och otydligt när det gäller en lång artikel med massor med källor. Jag antar att andra har stött på motsvarade problem och hoppas att det finns en fastställd policy för detta. --Chandra Varena (diskussion) 4 juni 2016 kl. 22.56 (CEST)

Det finns olika uppfattningar om det. Min är att man enbart skall ange den källa man använt, i detta fall artikeln på enwp. Edaen (diskussion) 4 juni 2016 kl. 23.07 (CEST)
Jag instämmer med Edaen (om man då inte läser själva källorna som ursprungsartikeln bygger på). Min rekommendation är att göra just detta (eller se om det går att hitta andra källor), texterna brukar bli bättre då. Jag har själv vid flera tillfällen övergett engelskspråkiga artiklar till själva källornas fördel då jag upptäckt att det som stod i den engelskspråkiga artikeln och det som stod i själva källan inte riktigt stämde så väl överens. Om man inte kan kolla detta så riskerar man att föra vidare felaktigheter över språkversionerna = inte så bra. //Vätte (diskussion) 4 juni 2016 kl. 23.26 (CEST)
Jag instämmer helt med Edaen. Man skall inte ståta med lånta fjädrar. Tostarpadius (diskussion) 5 juni 2016 kl. 16.37 (CEST)
Nu har du ju inte angivit vilka artiklar det gäller, men de flesta källhänvisningar går att kontrollera, till exempel på Google Books och i tidskriftsarkiv. Disembodied Soul (diskussion) 4 juni 2016 kl. 23.37 (CEST)
Jag håller med om att artiklar skrivna direkt för svenska wp ofta blir bättre, och tycker egentligen också att det är bäst att bara ange de källor man själva har kollat. Men i detta fall gäller det ett område där det finns enormt mycket mera kunskap i England än i Sverige (Indiens kaststystem), och att kolla alla källorna (eller leta nya) är ett så stort jobb att det knappast kan göras. Samtidigt riskerar en allmän hänvisning till den engelska artikeln att bli meningslös om den svensksrpåkiga artikeln sedan fortsätter att bearbetas så att man inte kan se vad som är hämtat varifrån. Kanske kunde man sätta noter för viktiga uppgifter och där ange den engelska wp-artikeln, hämtningsdatum och dess notnummer, men utan att skriva ut dess källa? Som det ser ut nu är området i pinsamt dåligt skick på svenska wp --Chandra Varena (diskussion) 4 juni 2016 kl. 23.42 (CEST)
Titta på denna artikel med dess mer än 300 noter så förstår ni vad jag menar!--Chandra Varena (diskussion) 4 juni 2016 kl. 23.47 (CEST)

Jag anser att man bör ta med alla källor som finns i ursprungsartikeln (oavsett om man läser och kontrollerar dem eller inte). Jag anser inte att det är nödvändigt att kontrollera alla källor. Någon har ju ändå kontrollerat dem tidigare innan vederbörande lade in dem i ursprungsartikeln, och dessutom tar det väldigt mycket tid. Jag tar alltid med alla källor som finns i ursprungsartikeln, även om jag inte alltid kontrollerar dem. --Omnibit (diskussion) 5 juni 2016 kl. 06.08 (CEST)

Och jag tycker att den typen av artiklar skall få sina källor raderad och markerade som inte källbelagda. Edaen (diskussion) 5 juni 2016 kl. 08.12 (CEST)
Dito. Man ska ange de källor som man har använt för att skriva artikeln. Har man använt Engelskspråkiga Wikipedia som källa så anger man den som källa. Har man läst och använt källor från den engelskspråkiga artikeln så kan man ta med dem också. /ℇsquilo 5 juni 2016 kl. 09.26 (CEST)
Det är inte praxis att strunta i källorna när man översätter men något en del användare hävdar. Andra (bland annat jag) hävdar att man kan se det som när man flyttar eller gör om en artikel: Då är det inte ifrågasatt att källorna står kvar. Jag litar lika mycket på att användare på EnWP har läst källorna de lägger in som jag gör med användare på SvWP. --افيراتير (diskussion) 5 juni 2016 kl. 09.42 (CEST)
Det är väldigt beklagligt att det inte är praxis att enbart uppge den källa man faktiskt använt. Det är kraftigt ifrågasatt att låta källorna stå kvar. "Trust me" är ett dåligt argument. Man är alltid ansvarig för de källor man lägger in. Jag gav ett, i mitt tycke, mycket graverande exempel på hur fel det kan bli. Edaen (diskussion) 5 juni 2016 kl. 10.00 (CEST)
Wikipedia kan aldrig användas som källa till sig själv. Praxis är att flytta över källorna. AlphaZeta (diskussion) 5 juni 2016 kl. 10.07 (CEST)
Om man har använt Wikipedia som källa så ska det anges. Man kan förvisso tycka att det är en dålig källa, men den blir inte ett dugg bättre för att man flyttar över overifierade källor som kanske eller kanske inte stämmer. Även om källan och artikeln stämde överens när källan lades in så kan artikeln ha ändrats sedan dess. Jag använder ofta enwp som källa (och skriver ut det också), men nästan aldrig som enda källa. De andra källorna kan vara plockade från enwp eller hittade på annat sätt. Jag för aldrig över källor som jag inte kan verifiera, som t.ex. tryckta källor. /ℇsquilo 5 juni 2016 kl. 10.25 (CEST)
Tack alla för råd och synpunkter. Uppenbarligen finns det ingen klar praxis, så när jag väl ger mig på detta så försöker jag lösa det efter mitt eget omdöme. --Chandra Varena (diskussion) 5 juni 2016 kl. 10.37 (CEST)
Wikipedia byggs upp av frivilliga och för att snabbt fylla på uppslagsverket gav man efter på olika standarder i början. Vi är inte längre i det läget. Som det är nu har vi ett stort antal artiklar som ser ut att vara väl källbelagda, men som i själva verket inte uppfyller normala krav på källgranskning. Det här är ett stort problem och det finns ingen anledning att nu fortsätta tillåta att källor kopieras. Edaen (diskussion) 5 juni 2016 kl. 10.41 (CEST)
För min del tycker jag det mest ärliga är att inte ange några källor alls. Den ursprungliga texten på engelska är inte en källa utan en förlaga. Däremot ska man ange att texten är översatt, med Mall:Enwp eller liknande. /NH 5 juni 2016 kl. 10.42 (CEST)
Ja, man måste ange att man översatt från en viss plats. Jag förordar att ange det i redigeringskommentaren (med diff-nummer). --افيراتير (diskussion) 5 juni 2016 kl. 11.03 (CEST)
Den här diskussionen har ofta förts på Artikelnomineringar. Det finns ett antal artiklar som har utvald status trots att den svenska huvudförfattaren inte kontrollerat källorna som överförts från enwp. Själv delar jag Edaens och Esquilos m.fl. uppfattning att endast artikeln på enwp skall anges som källa om man inte kunna kontrollera originalkällorna. Det är uppåt väggarna att ange källor som man själv inte använt sig av! En kompromiss är att lägga de okontrollerade originalkällorna under en egen rubrik: Källor hämtade från (t.ex.) enwp.
Det Vätte skriver ovan är värt att upperpas och betonas: vid kontroll visar det sig ibland att det som står i artikeln inte stämmer med källan - fel riskerar att spridas mellan språkversionerna. Det är väldigt mycket arbete att översätta en lång artikel. Om man är så intresserad att man lägger ner allt det arbetet borde intresset också räcka till att kontrollera källorna. Påfallande ofta finns källor på främmande språk i Libris och då finns böckerna på KB eller något universitetsbibliotek och kan således beställas hem till vilket folkbibliotek som helst. Detta borde bli normen. /Ascilto (diskussion) 5 juni 2016 kl. 11.26 (CEST)
Och exakt samma problematik gäller inom SvWP. Här finns också massor fel som kan avhjälpas om fler kollar källor. Fel riskerar annars spridas inom språkversionerna. Det är ingen som hävdar att källor inte ska kontrolleras. Bara att det blir väldigt konstigt om vi har helt olika krav på kontrollerna beroende på om källan las till av någon här eller av någon på en annan språkversion. Man kan också poängtera skillnaden mellan att vara författare och översättare. Det är helt olika roller med helt olika krav. --افيراتير (diskussion) 5 juni 2016 kl. 12.00 (CEST)
Ja du brukar hävda att olika krav skall ställas på "författare" och "översättare". Det är anledningen till att vi har ett antal utvalda artiklar med okontrollerade källor. Det här behöver diskuteras igenom grundligt en gång för alla så att vi kan komma fram till en konsensus kring vilka kvalitetskrav vi skall ställa. Jag skulle tro att flertalet väljer att värna Wikipedias trovärdighet. Den här diskussionen borde flyttas till Bybrunnen så att fler deltar. /Ascilto (diskussion) 5 juni 2016 kl. 15.12 (CEST)

Jag ställer mig bakom ℇsquilos argumentation. Själv översätter jag endast i undantagsfall, men då anger jag aldrig okontrollerade källor. Det är bättre att enbart hänvisa till den andra språkversionen. Det bästa är när vi har egna artiklar. Interwikin blir meningslös om det står exakt detsamma överallt. Vi är ett självständigt svenskspråkigt uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 5 juni 2016 kl. 16.43 (CEST)

Den här frågan har diskuterats ett antal gånger tidigare, till exempel [4], [5] och [6] (och säkert några till). Enligt min uppfattning är det bättre att ta med källor, även om de inte kontrollerats, men att då ärligt ange att så är fallet, än att inte ta med några källor alls. Då får läsaren möjlighet att själv söka upp källan och kontrollera trovärdigheten. Självklart skall man även permanentlänka till den version som översättning skett ifrån. Själv har jag slutat med översättningar.--Historiker (diskussion) 5 juni 2016 kl. 18.33 (CEST)
Men på något sätt borde man väl ändå behöva ange att man lägger in källor som man inte har läst? Annars blir ju hela källvärdet urholkat, om det skulle vara ok att lägga in källor utan att ha behövt ta del av informationen som man hänvisar till? //Vätte (diskussion) 5 juni 2016 kl. 20.41 (CEST)
När man lägger in permanentlänken anger man ju också indirekt de ursprungliga källorna, precis som när man hänvisar till en bok med notapparat. Tostarpadius (diskussion) 5 juni 2016 kl. 20.50 (CEST)
Fast det tänket fungerar ju bara på artiklar där allt är översatt och ingenting någonsin ändras... Hur ska en läsare som kommer till artikeln tre år senare veta vilka av noterna som är kollade av den som lagt in dem och vilka som inte är det? Vilka av noterna som liksom "slunkit med" när permalänken lagts in? Och hur göra skillnad på detta förfarande och de som faktiskt stämmer av med källorna när de översätter? (Det är ju faktiskt ofta inte så svårt, särskilt inte i de fall det gäller artiklar som ligger ute på nätet som är de man anvisar till.) //Vätte (diskussion) 5 juni 2016 kl. 21.00 (CEST)
Samma sak gäller flyttar som när material kopieras mellan sidor inom en Wikipediaversion. Det är bara att kolla historiken så hittar man. Vilka som faktiskt stämmer får man på exakt samma sätt som med alla andra artiklar anta att författaren kollat. Man ska alltid vara kritisk oavsett om materialet blivit översatt, flyttat eller bara är skrivet en gång. Läsare kan inte veta vilka noter som författaren, översättaren, flyttare, andra redigerare eller andra som bara kontrollerat artiklarna faktiskt läst. --افيراتير (diskussion) 5 juni 2016 kl. 21.34 (CEST)
Det är många som "antagit", i god eller ond tro, att författaren, här, på Susning eller på annat ställe, kollat att källhänvisningen till citatet i bilden ovan stämde. Edaen (diskussion) 5 juni 2016 kl. 21.39 (CEST)
Jag, som med min fråga drog igång denna diskussion löser nu det hela på såhär: De av enwp:s källor som jag kan hitta på nätet kollar jag och hänvisar till direkt. För andra uppgifter i enwp, där jag inte har tillgång till källorna, försöker jag hitta alternativa källor och/eller hänvisar till enwp i not med permanentlänk för varje enskild uppgift.--Chandra Varena (diskussion) 5 juni 2016 kl. 21.42 (CEST)
@Vätte: Ett förtydligande av mitt inlägg ovan: Ja, jag menade att man skall ange att man inte har läst källorna, om man tar med dem.--Historiker (diskussion) 5 juni 2016 kl. 22.09 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar //Vätte (diskussion) 5 juni 2016 kl. 22.15 (CEST)
@Vätte: Jag menar alltså att man inte för över noterna utan att de finns på ursprungsspråket. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2016 kl. 10.57 (CEST)
Tyvärr hjälper det inte användaren som kommer till sidan tre år senare. Att hitta rätt källa förutsätter att man kan spåra vilken källa som hör till vilken formulering, vilket är omöjligt om översättaren ändrat dispositionen och mycket svårt om disposition och formulering ändrats senare. Risken att formuleringen ändras i förhållande till den i källan är också mycket större om källan inte angivits i samband med formuleringen. --LPfi (diskussion) 8 juni 2016 kl. 14.19 (CEST)
Rekommendationen är att använda en permanentlänk i mallen "översatt".
Observera att mallen måste användas med en permanent länk, det vill säga en länk till en viss version av artikeln. Annars förändras artikeln som används som källhänvisning med tiden och det är naturligtvis inte i sin ordning.
Från dokumentationen till {{översatt}} Edaen (diskussion) 8 juni 2016 kl. 14.25 (CEST)
Ja. Problemet är att det är väldigt svårt att veta vilken bit av förlagan som använts för en viss formulering i den översatta artikeln, om dispositionen ändrats i samband med översättningen eller senare. Om den nuvarande formuleringen inte finns på motsvarande ställe som i förlagan och inte till konstruktion liknar förlagans är det hopplöst att hitta källan utan att analysera historiken. Det arbetet skall alltså jag göra bara för att översättaren inte kunde läsa den spansk- eller finskspråkiga källan och därför lämnade bort noten! --LPfi (diskussion) 8 juni 2016 kl. 14.50 (CEST)

Efter Kulturmarxism-diskussionen där en användare använde källor på ett icke-godkänt sätt, som nöstan gick igenom nålsögat så anser jag att man skall kolla källorna när man översätter, och lägga in dem som noter. Jag har själv redigerat i en översatt artikel (inga källor) och det vat jättesvårt. Jag lade in många källor i den korta artikel (allt som var nödvöndigt), och ansåg att "översatt" då kunde raderad för set fanns inget som intevar källbelagt med källor. Det tyckte inte alla. Jag tycker källor skall gå före "översatt" och att alla självklart skall läsa källorna man lägger in. Chandra varena. Du kan alltid översätta i en sandlåda och bjuda in andra att hjälpa dig med källor (sätt en parentes efter ställen du vill ha källa och skriv källa behövs, så kanske fler kan hkälpa dig). Adville (diskussion) 5 juni 2016 kl. 22.36 (CEST)

Ja, jag blir jätteglad om vi kan hjälpas åt med detta. Jag har som första steg bestämt mig för att inte översätta utan att i stället skriva en ny artikel som till stor del utgår från dem som finns på enwp men inte tar upp alla detaljer. Och så parallellt med detta förbättra / skriva om de svenska artiklar som handlar om "delmängder" inom området. Välkomna att titta och lämna bidrag på min arbetssida Användare:Chandra Varena/Kastsystemet i Indien.--Chandra Varena (diskussion) 5 juni 2016 kl. 22.45 (CEST)

Många intressanta tankar. För att krångla till det ytterligare har vi problemet med döda länkar. I mitt tycke känns det inte så bra att lägga in en sådan, men samtidigt var den förmodligen korrekt när den användes. Där har vi återigen problemet med att läsa själv visavi att lita på den som läst innan. Jag läser gärna källorna själv, inte för att jag inte litar på föregående, utan för att de flesta (ofta inklusive jag själv) bara gör ett urval ur en text. Detta oftast beroende på att det bara behövs en referens till en viss uppgift, men kan även vara för att resten av faktan inte riktigt passar in någonstans i befintlig text. Hur tänker ni kring döda länkar? Vivo (diskussion) 8 juni 2016 kl. 09.47 (CEST)

Javisst gör man ett urval, och även olika tolkningar. Och här är ju problemet att man som wikipediaskribent oftast inte kan ha överblick över all litteratur inom det område man skriver om. Olika forskare kommer till olika slutsatser, och har man inte överblicken kan man inte själv bedöma vad som bör tas med och inte. Risken är då att man ger formellt korrekta referenser efter ha ha läst de källor som en annan wp-version baserar sig på. Men att man inte har en aning om vilka andra , och eventuellt motsägande, referenser som också skulle kunna åberopas. På det sättet är det kanske ärligare att hänvisa till den andra wp-versionen.
Vad gäller döda länkar: Om jag inte kan nå källan så hänvisar jag inte till den. Då tycker jag att det är bättre att ange enwp som källa, om uppgiften alls behöver vara med och jag inte kan hitta någon annan källa. Även detta är ju en fråga om tolkning och bedömning, och jag har ofta större tilltro till en till synes genomarbetad text på enwp än till lösryckta uppgifter på "oberoende" websidor.--Chandra Varena (diskussion) 8 juni 2016 kl. 11.03 (CEST)
Just på en-wp tycker jag att "lösryckta uppgifter på 'oberoende' websidor" är ett stort problem, antagligen för att man är hård med att kräva källor, men mindre hård med källornas kvalitet och uppgifternas relevans.
Hur som helst tycker jag att det är bättre att ta med källor, också källor man inte har tillgång till, för de ger en uppfattning om hur trovärdig källan var, och i vissa fall kan ju en läsare hitta källan också om översättaren inte hade tillgång till den. En källhänvisning à la "NN: Bla bla, genom [permlänk|en-wp: Artikelnamn]" ger möjlighet både att se vilken källan uppgavs vara och hur man formulerat uppgiften, och genom artikelns historik möjligen när och hur uppgiften lagts in och förändrats. Den analysen skall kunna göras också av andra än översättaren.
Sedan har vi frågeställningen kring om uppgifter i okontrollerade källor kan tas med. Om man inte kan ta med dem ens då de verkar trovärdiga, icke-kontroversiella och inlagda av en respekterad användare tillsammans med förtroendeingivande källor, ja då är det mer eller mindre omöjligt att översätta artiklar med papperskällor. Det tycker jag vore synd.
--LPfi (diskussion) 8 juni 2016 kl. 14.33 (CEST)
Jag delar till fullo LPfi:s uppfattning om den låga kvaliteten på enwp:s källkrav. Acceptansen mot allehanda lösa webbkällor är alldeles för stor. När det gäller att föra över källhänvisningar direkt från andra språkversioner har jag dock den motsatta uppfattningen. Ett minimikrav är att överförda källhänvisningar förs in under en särskild rubrik: Källor överförda från engelskspråkiga Wikipedia, så att läsaren förstår att källorna inte kontrollerats eller konsulterats vid författande. /Ascilto (diskussion) 8 juni 2016 kl. 14.53 (CEST)
Bra idé, Ascilto! //Vätte (diskussion) 8 juni 2016 kl. 16.15 (CEST)
De artiklar på enwp som jag arbetar med nu (Indiens kastsystem) hänvisar inte till lösa webbkällor, utan tvärtom till en stor mängd vetenskapliga verk. Mycket går att nå på nätet men bara lösryckta bitar av böckerna. Annat går inte att nå - då anger jag enwp (med avsnittsrubrik och permanentlänk) som källa. Men problemet kvarstår: författar/författarna i enwp har gjort ett urval av källor, och jag kan inte bedöma i vilken mån urvalet är tendentiöst. När det gäller ämnen som historia finns det ju en mängd olika teorier. Att kolla att det som står i källan verkligen står där är det lättaste, men betydligt svårare är att bedöma källans trovärdighet och vetenskapliga relevans. Jag försöker lösa det genom att skriva "många forskare anser...." eller så. Artikeln blir lite tyngre att läsa, men mera korrekt på det sättet.--Chandra Varena (diskussion) 8 juni 2016 kl. 15.29 (CEST)
"Många forskare" är problematiskt. I många fall går det att istället skriva "enligt NN och NN<ref group=en-wp>källhänvisningen från en-wp</ref> ..." (här med modellen med skild rubrik för okontrollerade källor). En grovkoll på hur representativa källorna är är att se på historiken: om flera etablerade användare arbetat med artikeln (vad gäller substans, inte bara puts) utan att gräla om vilka åsikter som skall lyftas fram är det sannolikt att åsikterna inte är omstridda. --LPfi (diskussion) 8 juni 2016 kl. 15.38 (CEST)
Ett sätt att göra det presenteras faktiskt i Wikipedia:Wikipedia som källa på Wikipedia#Utformning, "Okontrollerade fotnoter". --LPfi (diskussion) 8 juni 2016 kl. 15.30 (CEST)
Tanken är god, problemet är att även om det finns och presenteras i en essä så följs det inte av användare. Borde det införas som krav? //Vätte (diskussion) 8 juni 2016 kl. 16.15 (CEST)
Mina fem öre i detta är att man alltid ska ta med alla källor vid översättning. De olika språkversionerna av Wikipedia ska på sätt och vis vara speglingar av varandra. Wikipedia kan aldrig vara sin egen källa och därför kan man inte heller hävda att en översatt artikel från engelskspråkiga Wikipedia har som sin källa engelskspråkiga Wikipedia. Antingen översätter man och tar med alla källor eller så låter man bli och bygger en helt egen artikel från grunden. Personligen kontrollerar jag alla källor och de källor som inte går att direkt kontrollera gör jag kvalificerade bedömningar av och beroende på hur säker jag anser bedömningen är så tar jag med eller låter bli en källa jag inte kunnat läsa själv (det har hänt ytterst sällan vill jag dock påpeka).
En artikel som är översatt och saknar källhänvisningar är inte källbelagd även om den hänvisar till exempelvis en engelskspråkig artikel. Den engelskspråkiga versionen kan dessutom ändras oberoende av den svenskspråkiga och därför är det alltid bättre att ta med källorna. Det kanske kan vara bra att tillföra en mall som heter "Ej kontrollerad källa" som man kan sätta i anslutning till en källhänvisning som man inte kunnat kontrollera vid översättningen. Då döljs inget och någon kanske kan hjälpa med kontrollen. dnm (d | b) 16 juni 2016 kl. 14.42 (CEST)
Att säga att Wikipedia inte kan vara källa till sig själv är ungefär som att säga att akademin inte kan vara källa till sig själv. Det finns mängder av information som kommer in i Wikipediarymden och som sedan vidareutvecklas eller används för att stödja annat. Det viktiga är att kunna följa informationen till den verkliga källan och att det är möjligt att göra en bra värdering av det som står. Edaen (diskussion) 16 juni 2016 kl. 15.02 (CEST)
En grundregel är att Wikipedia aldrig kan vara sin egen källa. Däremot kan vi använda samma källor från andra artiklar för att utveckla en tredje artikel. Det är något helt annat än att Wikipedia är sin egen källa. Jämförelsen med akademin haltar. Där sker forskning och produktion av ny kunskap. Det pysslar inte vi med på Wikipedia. dnm (d | b) 17 juni 2016 kl. 16.22 (CEST)
Det är en väldigt fyrkantig bild av informationsförmedling. Alla Wikipedias artiklar bygger på ett urval och en läsning av uppgifterna. Vid varje vidareanvändning görs ett urval och informationen hanteras i den användarens förståelse. Information är inte svarta lådor som flyttas runt utan att innehållet påverkas. Det är viktigt att kunna följa hur informationen flyttar runt inom Wikipedia för att kunna göra en värdering av trovärdighet och tendens. Edaen (diskussion) 17 juni 2016 kl. 16.29 (CEST)

Vårdcentraler[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag undrar om det finns någon bra mall för att skriva om till exempel vårdcentraler? Har letat, men har knappt hittat någon artikel som handlar om en vårdcentral, finns det något skäl till detta eller är det bara ingen som har skrivit något om det? Theo Meier Ström (diskussion) 15 juni 2016 kl. 16.01 (CEST)

En enstaka vårdcentral kan inte ses som relevant och vad jag vet har vi inte en enda artikel om enstaka. Däremot finns det artiklar om kedjor av vårdcentraler.Yger (diskussion) 15 juni 2016 kl. 16.03 (CEST)
Okej, tack för snabbt svar. Theo Meier Ström (diskussion) 15 juni 2016 kl. 16.15 (CEST)
Som ovan angående relevansen. Annars finns ju {{Faktamall företag}} eller {{Institution}} (kedjan av vårdcentraler), alternativt {{Faktamall byggnad}} (om själva huset är värt att skriva om).--Paracel63 (diskussion) 17 juni 2016 kl. 00.58 (CEST)

Max Martin-artikel med behov, någon som känner sig manad?[redigera | redigera wikitext]

I dag lär det vara tusentals som läser artikeln om Polarpristagaren Max Martin. Artikeln toppas dock av skylten om brist på källor. Om skylten åtminstone kunde bytas mot "källa behövs" på specifika ställen skulle det vara bra. Någon som känner sig manad? I så fall vore det toppen! Vänligen Pontuz (diskussion) 16 juni 2016 kl. 21.22 (CEST)

Listorna nederst är alldeles för långa (se artikelns diskussion. Annars vore det bra att använda artikelns innehåll och jämföra det med Google Sök. Antar inte att en uppmaning räcker, utan vill man källbelägga artikeln manar man sig själv och inte andra. Vänligen --Vannucci (diskussion) 16 juni 2016 kl. 22.11 (CEST)