De tänker byta ut texten på Spara-knappen till PublilceraPublicera sida respektive Publicera ändringar. “Publicera ändringarsida” kommer att vara texten när man skapar en ny sida. Orsaken är att många nykomlingar tror att deras redigeringar skulle sparas privat först.
Ändringarna kommer troligen äga rum i slutet av augusti. Innan dess kan vi behöva uppdatera våra manualer, både på och utanför Wikipedia. På Wikipedia kan man använda koden {{int:Publishpage}} och {{int:Publishchanges}} för att visa rätt etiketter.
The Editing team is planning to change the name of the “Spara sidan” button to “Publicera sida” and “Publicera ändringar”. “Publicera sida” will be used when you create a new page. “Publicera ändringar” will be used when you change an existing page. The names will be consistent in all editing environments.[1][2]
This change will probably happen during the week of 30 August 2016. The change will be announced in Tech News when it happens.
If you are fluent in a language other than English, please check the status of translations at translatewiki.net for “Publicera sida” and “Publicera ändringar”.
The main reason for this change is to avoid confusion for new editors. Repeated user research studies with new editors have shown that some new editors believed that “Spara sidan” would save a private copy of a new page in their accounts, rather than permanently publishing their changes on the web. It is important for this part of the user interface to be clear, since it is difficult to remove public information after it is published. We believe that the confusion caused by the “Spara sidan” button increases the workload for experienced editors, who have to clean up the information that people unintentionally disclose, and report it to the functionaries and stewards to suppress it. Clarifying what the button does will reduce this problem.
Beyond that, the goal is to make all the wikis and languages more consistent, and some wikis made this change many years ago. The Legal team at the Wikimedia Foundation supports this change. Making the edit interface easier to understand will make it easier to handle licensing and privacy questions that may arise.
Any help pages or other basic documentation about how to edit pages will also need to be updated, on-wiki and elsewhere. On wiki pages, you can use the wikitext codes {{int:Publishpage}} and {{int:Publishchanges}} to display the new labels in the user's preferred language. For the language settings in your account preferences, these wikitext codes produce “Publicera sida” and “Publicera ändringar”.
"Publicera ändringar" känns inte som helt klockren svenska... isåfall bara "publicera" eller kanske "verkställ". Men det finns antagligen bättre förslag? /NH10 augusti 2016 kl. 10.22 (CEST)[svara]
Jättebra att "spara" försvinner, jag reagerade på det senast för bara några veckor sen trots att jag redigerat länge. Jag tycker det räcker med "publicera" för både ändring och ny sida, men har inget problem med "publicera ändringar" och "publicera ny sida". Kanske "publicera dina ändringar" och "publicera en ny sida" eller liknande. "Verkställ" är lite otydligt, "sänd" och "skicka in" känns mer som att någon tar emot och sen publicerar.--LittleGun (diskussion) 10 augusti 2016 kl. 11.12 (CEST)[svara]
"Publicera artikeln" för nya artiklar och "Genomför ändringen" för redigeringar av tidigare existerande artiklar tycker jag är det tydligaste. /ℇsquilo10 augusti 2016 kl. 12.02 (CEST)[svara]
Det är ju två val till på samma plats, Visa förhandsgranskning och Visa ändringar så det måste finnas en kongruens. Därför bör det kanske vara Publicera ändringar. Rex Sueciæ (disk)10 augusti 2016 kl. 12.24 (CEST)[svara]
Och även om man förstår att det är Wikipedia: Var på Wikipedia? Som ett utkast? Det är problemet: "Spara" används i allmänhet för att spara ett ofärdigt utkast som man själv har tillgång till men som inte ligger öppet för allmänheten. Det är förvirrande när vi använder annan terminologi än stora andra delar av nätet. /Johan (WMF) (diskussion) 18 augusti 2016 kl. 19.15 (CEST)[svara]
Det här var bra onödigt och, ursäkta, mest tramsigt. Här fanns inget behov av förändring. Jag håller med Tostarpadius. Förändra inte i onödan är vårt viktigaste wikimåtto, eller som @Yger: formulerar det - förändra inte det som fungerar. Hälsningar bakåtsträvaren Obelix (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 18.26 (CEST)[svara]
Med anledning av denna diskussion (Diskussion:Patrick Nasmyth), om huruvida namnen National Gallery och Tate Gallery skall kursiveras eller inte, vill jag till Bybrunnen lyfta följande fråga: Skall utländska kulturinstitutioners, till exempel museers, namn kursiveras? WP:SKR är i detta ärende otillräcklig som riktlinje. Disembodied Soul (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 07.13 (CEST)[svara]
I WP:SKR står "Uttryck på andra språk än svenska". Uttryck är inte detsamma som ord och jag tolkar det snarast som att man kursiverar uttryck för att de sedan följs av en förklaring eller översättning. Namn på utländska kulturinstitutioner, till exempel museer, bör däremot inte kursiveras. Rex Sueciæ (disk)17 augusti 2016 kl. 07.27 (CEST)[svara]
Jag tolkar det på rakt motsatt sätt. Tyska, franska eller engelska ord utan kursivering i våra texter ser i mina ögon mycket märkligt ut. Sedan får det givetvis göras en bedömning om namnet är så etablerat på svenska att det ändå inte skall ses som ett uttryck på främmande språk. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 07.54 (CEST)[svara]
Vi kursiverar inte andra typer av egennamn på andra språk om vi inte gör det med de svenska, så varför skulle vi göra det med museum?
Jag ser inte heller vad nyttan skulle vara i att kursivera egennamn. Om ett en formulering behöver förklaras, som med utländska uttryck, markerar kursiveringen detta. Egennamn står oftast för sig själva. /Elzo 90 (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 09.47 (CEST)[svara]
Det händer att jag kursiverar benämningar som består av flera ord och benämningen inte är länkad. Och främst då orden inte inleds med versal. Exempel i striden deltog Savolax (Nyslotts) fördubblingsinfanteribataljon, jämte tremänningar, utan kursivering är det oklart om det är en eller två enheter Yger (diskussion) 18 augusti 2016 kl. 08.25 (CEST)[svara]
Det är å andra sidan i princip under förutsättning att översättningar finns (eller eventuellt om översättningen faktiskt är helt självklar, när den nu är det). Strikt talat är det annars att mynta ett begrepp själva, och det har jag ibland sett vad jag tycker är klara exempel på här, vilket jag alltså menar att vi bör undvika. För min del gillar jag också stilen där man kursiverar allt som står på utrikiska; det är inte då enbart i fall då man markerar en term för att den ska förklaras, som vissa tar upp exempel om, utan bara för att visa att det här är främmande ord. flinga19 augusti 2016 kl. 21.56 (CEST)[svara]
Jag tycker nog inte att det ser okej ut. Det innehåller inte faktafel men fokuserar helt på dolkstötslegenden och det faktum att Tyskland hade lyckats besegra Ryssland på Östfronten då första världskriget slutade. Det är en smaksak hur pass ingående det skedet skall beskrivas i artikeln men den bör ju då förtydliga att Ententen förutom att ha vunnit sjökriget och lyckats blockera Centralmakterna från varutillförsel var i ständigt stigande numerärt övertag på Västfronten, särskilt efter USA:s inträde hade Tyskland ingen chans att matcha deras numerär. Tyskland kunde i början döda fler fiender per stupad egen soldat men 1917-1918 gjorde man inte längre det. Då man inledde offensiven på Östfronten hade man gjort en taktisk reträtt för att korta sin försvarslinje för att kunna fortsätta försvara den. Trots det lyckades man inte hålla sina linjer. Sedan hade fronten ännu inte drivits tillbaks in på tyskt territorium, och man kan fråga sig hur lång tid det tagit. Att det sedan utbröt oroligheter och uppror bland trupperna visade ju att stridsviljan var tämligen bruten. Det är ju uppenbart att Erich Ludendorff inte ens själv trodde Tyskland kunde vinna kriget, utan att han trodde att man kunde ha slutit en bättre fred om man inte villkorslöst kapitulerat.
Det är ju tveksamt hur mycket om det här man behöver skriva i en artikel som inte handlar om första världskriget utan om andra. Men jag ser det som olämpligt att beskriva situationen på östfronten utan att beskriva situationen vid krigsslutet i stort.FBQ (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 17.03 (CEST)[svara]
Nej, men så som det nu är formulerat låter det snarast som dolkstötslegenden ger den verkliga bilden av situationen vid första världskrigets slut.FBQ (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 18.43 (CEST)[svara]
Nu låter det i artikeln som tyskarna höll på att segra i fält men handelsblockaden knäckte dem. Jag tycker inte att det är en rättvis bild. Sedan skall absolut dolkstötslegenden nämnas, det gjorde den ju faktiskt även innan. Frågan är hur mycket om vad den gick ut på behöver stå i artikeln om andra världskriget, det kan ju i så fall beskrivas mer ingående i just den artikeln.FBQ (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 22.39 (CEST)[svara]
Som väl de flesta av er är medvetna om har vi flera av oss diskuterat tveksamheter i de artiklar som skapats och vad som kan ändras i upplägget för att det fortsatta skapandet kan ge färre "problemartiklar". Denna diskussion närmar sig nu sitt slut och jag ser gärna att fler läser och kommenterar/ger sin syn på det nästan slutliga förslag på åtgärder som nu återfinns på Wikipedia:Bybrunnen#Förslag - en sista? diskussionsrunda.Yger (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 12.28 (CEST)[svara]
När jag en gång i tiden raderade min diskussionssida, fick jag käft och den återställdes mot min vilja. Hur kan det då vara tillåtet att ha en diskussionssida där det är omöjligt att ta del av vad som tidigare diskuterats: Användardiskussion:dnm . Luke (diskussion) 25 juli 2016 kl. 15.36 (CEST)[svara]
Skriv in det namn du vill att undersidan ska ha, till exempel Användardiskussion:Luke/Arkiv/2012–2015, i sökrutan uppe till höger och klicka på förstoringsglaset. Om sidan inte redan finns får du högst upp i sökresultatet en rödlänk som du kan klicka på. Skriv sen in det du vill ha på sidan, klicka på Visa förhandsgranskning och, om du är nöjd, Spara sidan. --Larske (diskussion) 25 juli 2016 kl. 17.31 (CEST)[svara]
Hejsan! Med viss "inspiration" av dialogen ovan skrev jag sent igår kväll ett inlägg här, som jag önskar lite respons på (gärna på plats där) så därav den här underrubriken... En annan fundering därtill: Har flera år gamla användardiskussioner någon som helst betydelse för encyklopedin (om du exempelvis är medlem på ett socialt medium, går du verkligen tillbaks till personens inledande tidslinje)...? /Mvh Vostok (disk.) 2 augusti 2016 kl. 17.47 (CEST)[svara]
Som jag skriver där är denna möjlighet mycket viktigt för mitt arbete här på Wikipedia, där jag ofta är inne och rotar i mycket gamla redigeringar.~och också behöver minneshjälp för återkommande tjafsdiskussionerYger (diskussion) 2 augusti 2016 kl. 18.03 (CEST)[svara]
Jag går också ofta tillbaka och kollar gamla diskussioner som stöd för minnet. Som diskussioner på allmänna wikipediasidor ofta refererar till förhistorier på enskilda diskussionssidor (och i bland t o m också flyttas dit) skulle borttagande av dessa dessutom riskera att medföra en omfattande intern länkröta. /FredrikT (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 18.03 (CEST)[svara]
Även användardiskussioner är viktiga. "ömsesidigt flams" kan också ha betydelse i vad som ledde till en blockering när man ser tillbaka. Därför är det viktigt det arkiveras och inte raderas. Adville (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 12.57 (CEST)[svara]
Hej! I september är det dags för sjätte upplagan av fototävlingen Wiki Loves Monuments i Sverige. Du deltar i tävlingen genom att ladda upp dina foton på vårt skyddade kulturarv (byggnadsminnen, fornminnen (socken, kommun), arbetslivsmuseer och fartyg) till Wikimedia Commons under september månad! För mer information, se den svenska deltävlingens hemsida.
Är du intresserad av att delta i juryn för årets Wiki Loves Monuments? Vi strävar efter att ha en jury med kompetens både från Wikipedia/Wikimedia Commons, som fotograf samt från kultursektorn. I dagsläget har vi en person som valt att ställa upp och vi skulle gärna se en jury på tre personer. Maila axel.petterssonwikimedia.se om du är intresserad av att delta!
Någon som har något emot att vi åtgärdar en del av dessa problem med robot? Det berör då en del arkiverade diskussionssidor. Utseendemässigt ska inget ändras, det är bara en Media-Wiki-åtgärdskategori som ska tömmas! -- Innocent bystander7 augusti 2016 kl. 13.39 (CEST)[svara]
RE:Nirmos: Jag hade hittat vissa signaturer som hade kunnat justeras med robot. (Vådan med alltför konstnärligt utformade signaturer.) Men nu undrar jag om inte Svensson1 har hunnit emellan och fixat dem. -- Innocent bystander8 augusti 2016 kl. 07.45 (CEST)[svara]
Ifall en <tag/> kan ersättas med </tag> så var nog syntaxen fel redan från början. <tag/> ska ersättas med <tag></tag> och inget annat. /ℇsquilo8 augusti 2016 kl. 11.19 (CEST)[svara]
Vilket är, precis som jag skrev, fel redan från början. Dessutom fel som är väldigt svåra att rätta till eftersom det kräver en parser som är medveten om att det finns en <tag> som inte har någon matchande </tag>. /ℇsquilo8 augusti 2016 kl. 13.18 (CEST)[svara]
En del av felen har varit <span/>-taggar. Men tomma <span></span> är också konstigt även om det inte är syntaxfel och kan ofta ersättas med något bättre. 81.231.250.898 augusti 2016 kl. 11.51 (CEST)[svara]
@81.231: Där jag kunnat se en funktion, har det handlat om att man velat styra MediaWiki till att skapa en fungerande punkt- eller numrerad lista inne i mallar. Det har inte fungerat som tänkt när man skrivit
lista = * För det första
* För det andra
* För det tredje
Jag har åtgärdat en del, men det är svårt att arbeta med den då syntaxfel som fixats för över en veckan sedan fortfarande ligger kvar och skräpar. /ℇsquilo9 augusti 2016 kl. 13.29 (CEST)[svara]
Dessa fel är inte syntaxfel, men det är det svenska namnet för denna databas med "fel", så det är vad de kallas. Lsjbot har skapat ungeför 30 000 syntaxfel #48 då artiklar länkar till sig själva. T.ex. p.g.a att stad x ligger i en kommun med samma namn, och därmed länkar till den kommunen (utan att använda en särskiljning i länken), vilket länkar till sig själv. Någon som har en lösning till detta problem? Borde vi avlänka alla dessa, eller ändra länkarna manuellt till "X (kommun)" etc. för 30 000 artiklar? Josve05a(prata med mig)9 augusti 2016 kl. 19.38 (CEST)[svara]
De tecknen används för att skifta mellan höger-till-vänster och vänster-till-höger text. Att de används i artiklar som blandar latinsk och arabisk text är såvitt jag förstår helt korrekt, det är det tecknen är till för. Lsj (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 18.36 (CEST)[svara]
Någon som har koll på hur läget ser ut för Albanien-relaterade artiklar på den norskspråkiga och danskspråkiga Wikipedia? Något att tänka på när man översätter från norska och danska till svenska? Hur såpass viktigt är det i övrigt att ha svenska översättningar av artiklar på norska och danska? Jag vill passa på att gratulera norskspråkiga Wikipedia för en utmärkt artikel om Enver Hoxha! --Vannucci (diskussion) 10 augusti 2016 kl. 22.45 (CEST)[svara]
Jag gillade MagnusAs svar. Du ÄR duktig på det området (och kanske du kan locka fler, för det är intressant att läsa balkans historia men jag kan inte översätta. ) svar på frågan: Vilket språk något översätts från är inte vikitt i sig, bara det förbättrar svwp... Men rent kulturellt att vi är grannar, gör det intressant med lversättningar mellan de nordiska språken... Men det är nig viktigare från svenska till de språken så att de får en skjuts framåt. Har dock inte tid själv att göra det. Eventuellt lite fotografier när kag jobbar i Danmark eller Norge. Mvh Adville (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 22.11 (CEST)[svara]
Min erfarenhet är att de flesta svenskar aldrig eller så gott som tittar på artiklar på danska eller norska. De hittar dem inte ens, även när de skulle kunna kolla där, för de dyker inte upp i sökmotorresultaten. Översätt du på om de har bra, källbelagda artiklar. /Julle (disk.) 14 augusti 2016 kl. 15.34 (CEST)[svara]
Saknas en artikel här kommer ju resultat från wikidata upp vid en sökning, under förutsättning att artikelnamnet är identifierbart. Sannolikheten för det torde öka om det finns material på andra nordiska språk. Tostarpadius (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 22.33 (CEST)[svara]
Fast de flesta söker ju inte på Wikipedia, utan i någon sökmotor och går sedan på någon av de två, tre första träffarna överst på Google eller vad det är. Där kommer inte Wikidata att ligga – jag ramlar aldrig in på norska eller danska artiklar när jag söker information om världens beskaffenhet. /Julle (disk.) 18 augusti 2016 kl. 19.17 (CEST)[svara]
Tostarpadius, det är vi som upptäckt eikipedias förträfflighet och neutralitet... Andra skriver bara i webläsarens adressfält och ser svaren utan att tänka på att de optimerar dökningen utifrån vad läsaren brukar läsa o så... Dvs de leds in på länkar som bekräftar deras världsbild. Adville (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 10.24 (CEST)[svara]
Tostarpadius, idag så råkade wikipedia ut för just googling och läsa deras sammanfattning för "fakta", just som nämns här ovan, i direktsänd radio... (Svenska pop). De sa det stod på wiki att Sanna Nielsen är gift, vilket är fel.Snabb koll av mig och jag skickade meddelande via fb till dem. Liten stund senare svarade de med en skärmdump där det stod "wikipedia..." Men det var googles sammanfattning de skickade. Jag messade tillbaks att de skall kolla artikeln direkt. Först missförstod de, men lade in en rättelse i radion, direkt, sedan försod de och jag förklarde "sök på wikipedias sökfunktion och lita inte på google"... Bra gjort av dem! Men det visar många gör det felet... Adville (diskussion) 22 augusti 2016 kl. 23.24 (CEST)[svara]
I kategorier sorteras 974, 1051, 1754, 1986 som 1051, 1754, 1986, 974. Vi vill fixa det till hur de flesta förväntar sig. Kan vi slå på det?
Längre version, med länkar:
Just nu sorteras saker dåligt i kategorier så snart siffror är inblandade, eftersom siffrorna sorteras alfabetiskt och det är inte hur de flesta av oss tänker på dem. 1, 2, 9, 11, 34 kommer inte sorteras i den ordningen, utan som 1, 11, 2, 34, 9. NHL 98 kommer till exempel efter NHL 2001 eftersom 2 kommer före 9. Årtalen 871, 1025, 1573, 1974, 1975, 1976, 2010 kommer att sorteras 1025, 1573, 1974, 1975, 1976, 2010, 871 eftersom 8 har högsta värdet.
Det här är lite problematiskt för det är inte så de flesta av oss tänker på tal när vi skummar kategorier för att hitta dem, så vi har blivit ombedda att fixa det. Det visade sig vara lite knepigare än vi hade tänkt oss, så vi kunde inte testa det som vi först ville, men nu har vi en lösning som kan fungera bra. Ni kan kika här, till exempel, där den är anpassad efter tyska.
Nackdelen är att den kräver att wikin kör UCA, vilket kan vara lite krångligt att föra över till. Lyckligtvis är svenskspråkiga Wikipedia en av de wikier som redan gör det, så för oss skall det vara väldigt enkelt. Eftersom det är så okomplicerat här, kan vi slå på den och testa det på svenskspråkiga Wikipedia? Vi har kört det hela på testwikierna och det är inga problem. Det som skall hända är att det tar ett litet slag för kategoriseringen att sortera om. /Johan (WMF) (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 12.34 (CEST)[svara]
Vi ser ingen anledning att tro någonting annat. Som med allting som har med mjukvara att göra finns alltid möjligheten att vi misstar oss, men så är det med alla ändringar som görs. Det har fungerat utan problem på testwikierna. /Johan (WMF) (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 12.46 (CEST)[svara]
Bra fråga. Har vidarebefordrat den. Om det skulle vara ett problem – det numeriska värdet skulle väl rimligtvis fortfarande placera artikeln där den hör hemma, men det kanske påverkar sortering av artiklar med samma numeriska värde? – skulle min spontana lösning vara att jag i förhand går igenom artiklar som har en standardsortering som inleds med 0/00/000 men i övrigt matchar artikelnamnet och manuellt fixar dem innan vi gör någonting, men det kanske går att ordna på enklare sätt. /Johan (WMF) (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 13.36 (CEST)[svara]
@Johan (WMF): Jag gilar idéen men hur fungerar det här med svenska tusenavgränsare och decimaltecken? Att det funkar i en testwiki med engelska inställningar är en sak, en annan om det är fullt internationaliserat. -- Innocent bystander9 augusti 2016 kl. 13.11 (CEST)[svara]
Det kommer att vara svenska inställningar, förstås, annars sorteras ä med a, till exempel, och det tänker vi inte göra. Jag tror att det redan ingår i svenska uca-sv-u-kn-inställningar men skall för säkerhets skull kontrollera så att vi har tänkt på tusenavgränsare och decimaltecken och testat det innan vi slår på det om jag skulle missta mig. /Johan (WMF) (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 13.15 (CEST)[svara]
Kolla i den tyska kategorin ovan; där används punkt som tusentalsavkiljare. Att tolka komma som decimalkomma kan dock bli fel även på svenska, t.ex. 2,4-Diklorfenoxiättiksyra.
Mm. För att förtydliga: Vi kommer alltså att växla från uca-sv till uca-sv-u-kn, så det är ingenting som vi hittar på själva här och nu, vilket skulle ha ökat risken för misstag. /Johan (WMF) (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 14.00 (CEST)[svara]
När jag provar med ICU Collation Demo så sorteras inte decimaltal i storleksordning. Det spelar ingen roll om komma eller punkt används som decimaltecken. Heltalsdelen och decimaldelen verkar hanteras som två olika tal och inte som delar av samma tal. Samma observation gäller tal med tusentalsavskiljare, de verkar inte heller "hållas ihop" som ett tal utan hanteras som två helt separata tal, se exempel i följande tabell:
Man behöver nog skriva talen som {{formatnum:3.2}} och {{formatnum:2500}} för att det ska fungera. Det blir omöjligt för Wikin att veta vad som faktiskt är två olika tal annars. /ℇsquilo11 augusti 2016 kl. 08.13 (CEST)[svara]
Svaret jag har fått annorstädes är att UCA hanterar alla tusenavgränsare (alla tecken som inte är siffror som avbryter en serie siffror närmare bestämt) – oavsett hur de ser ut, det här är inte specifikt problem för svenska eftersom det förväntas att det skall fungera som på engelska – som någonting som avslutar ett tal ("Separators are considered ambiguous characters and thus not treated as parts of numbers"). Det innebär att man skulle få använda {{STANDARDSORTERING}} och lägga in tal utan tusenavgränsare eller dylikt.
Har vi förrestens ens några artiklar om decimaltal? 0,999… är den enda artikeln jag kan som bara har en talrepresentation med decimalkomma i artikelnamnet. Sedan har vi en del artiklar om t.ex. artilleri, men där har man ändå problem med blandade mått i cm och mm.
Jag tolkar det här som att folk ställer sig allmänt positiva till det här så länge som vi inte saboterar någonting som fungerar i dagsläget, vilket inte borde vara fallet. /Johan (WMF) (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 14.05 (CEST)[svara]
There is this new tool Wiki Needs Pictures that should be more complete than wikishootme using wikidata items without images (property P18) but also pinpointing articles form your Kategori:Illustrationsbehov, and similar categories from other local platforms. Many airport image requests come from itwikipedia, for example.
The original description page of the project is here on meta
Actually, there are really too many entries so not all wikidata items without P18 are displayed, but if you reduce the density uploading more images, we can go further.
It is still a beta, you have to select your country manually and items from wikidata are not categorized in the "selection list" up right. The green "use your location button" should work but not on Firefox (in that case it redirects to Italy)
The tool shows how often obsolete and partial local templates are (you end up with few duplicates and some tags to be updated), some wikidata item are missing an image that already is hosted on commons but we simply hope it will speed up your look for missing images around your area. Personally, i think that any local requested images category has a high maintenance for low "output" now that we can use wikidata, but again, let's reduce the requested images and than you can decide.
The introductory explanation (low button, left) is available in Swedish. The tool read your preference language from your browser otherwise by default it's in English. My Swedish is not perfect so let me know if I did some mistakes.--Alexmar983 (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 20.42 (CEST)[svara]
@Alexmar983: Wikidata is supposed to be about "structural data". Property:P18 is probably the WD-property with the least connection to "structural data" we have. Why is then so much effort used to promote the usage of this property? A P18-claim without any P2096-qualifier in Swedish is in my opinion not very helpful to us at sv.wikipedia. I would rather promote some real addition of "structural data" to Wikidata, like migrating P1566 to Wikidata. -- Innocent bystander21 augusti 2016 kl. 08.18 (CEST)[svara]
The reason Wikidata was created in the first place was to "centralize" data for Wikipedia. That a structural data model was chosed is actually the bigest brawback with Wikidata and the factor that is limiting its usability above anything else. The consensual aproach to create properties have created a data modell that is haphazard rather than thought through. P18 is a useful property for Wikipedia. P279 (which is central to the "structural data" approach) is not. Especially not when it is used in stead of P31. /ℇsquilo21 augusti 2016 kl. 08.44 (CEST)[svara]
Looks really nice. I am a bit bothered by the claim that you don't show all items without p18. But not to bothered by the lack of p2096 as most images should be rather selfexplanatory. --افيراتير (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 10.44 (CEST)[svara]
We use a property that wikidata has, that's basically it. I've noticed this in the past that when someone talks about one aspect of wikidata, often someone point out what wikidata was born for. I am no "purist", I've used the introduction of P18 as a step to teach wikidata and it worked fine, for example, because there is no right way to deal with an "interconnected" system. I've teached users P18 than geolocalization, and later if they want other repository properties. It simply works and they learn something.
It's up to your local community what you want to coordinate with wikidata on this topic. As a fact, it is possible (some attempts were done on ptwiki or ruwiki, if I remember) to use only wikidata for some missing images categories. In theory also the lack of P373 (commons cat) with a P18 is something to pinpoint on a map, because It means statistically there is lack of images. Some local templates on some platforms are so obsolete that I think you can just use wikidata and not waste any energy in the issue. Some small community have so few users it would be nonsense to have a manually maintained local category when wikidata more or less is going to "do the trick". At full regime the tool will show some practical questions, the answer is up to you, local community.
Sometimes it is possible that a local article is not updated on wikidata for some months, but they're statistically details. And you can use part of the energy you use to keep a local structure of categories to be sure that one-language new item are rapidly connected to wikidata. Again, it is up to you. I am presenting it to different communities (with a good or bad wikidata interaction, with or without a local categorization, small or medium-sized...) and see also how they interact,
Please notice that the tool is flexible, so if you have a specific list of coordinates whatever they are (even if there is no article or wikidata items yet), they can be uploaded. For example if there are 1000 undocumented Swedish churches or train stations (for a specific national competition) it is very rare that their articles will appear on a wiki different than svwiki. You can upload them on wikidata as structured item or if you don't have enough time, you could just give us a list of coordinates. That's why WMCH financed the tool in the first place.
The main structural problem IMHO here is not the beta version of the tool but the lack of a good "starting point". You talk with some wikidata users and they say something like "with images everything is ok" just because for example they update "X millions more every year", but it is not ok actually, there are too many false flags for missing P18 still now. Better than one years ago, but there are still a lot. In the case of Italy I've used local wikimetrics and gathered more than 20-30 users to "clean their areas". In other areas on the map local communities have to do something else.
I am specifically bothered that we can't show all missing P18 and that's why I am making campaigns to update the false negatives of P18, so we can reduce them and show more on the map with minor issues. If I remember correctly, we show buildings, not places, that's the compromise (because often a building is also good to represent a place). Also a lot of local templates are obsolete, it would be nice to reduce them from the "upload funnel".
No, Averater, we missed that tool. We found other ones and we want to make an integrate map soon or later. But again, we need to reduce the upload of obsolete pinpoints, that would remove one big practical problem, and there's a lot to do. Especially if you live in a urban area and you don't mind give a tour twice at a distance of few months, it would be nice to start cleaning. The users I've contacted in Italy did. they used not-perfect tools and yet they did a great job in many areas. Of course as soon as they were good manually I provided them with automatic tool but they knew nothing of wikidata in the beginning. So it took some months. I don't regret, it was very interesting and we produced this spin off ida about local user wikimetrics that is very promising.--Alexmar983 (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 13.30 (CEST)[svara]
I've seen some users doing a great cleaning. Good job. Just one thing: if your browser is in English, the tool does not show any title for wikidata pinpoint because there's no English label yet for very specific Swedish article such as "bridge of" and "church of". if you are in the mood, you can add an English label on wikidata. This might help some wiki-tourists visiting the area.
We are currently updating the nlWiki categories and many other will follow (we show so far ptwiki, frwiki, itwiki, cawiki, svwiki, jawiki). Every new local cat we introduce is a lot of new pinpoints and that kinda compansates the new uploaded images and and the duplicate, obsolete local templates and false flags a lot of volunteers are removing. As soon as we reach a balance, I hope we will update all the P18-pinpoint of places and locations from wikidata that are still missing.--Alexmar983 (diskussion) 22 augusti 2016 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Some of the tools which have been developed for Wikidata gives us a lot of clean-up work on Wikidata. These adds of P18 are for example worthless and is still an issue on Administratörs Noticeboard. There is a "game" that merges items based only on that they have the same label. That "game" also causes a lot of extra work on Wikidata. -- Innocent bystander23 augusti 2016 kl. 10.25 (CEST)[svara]
Innocent bystander I am sorry I am not getting your comment: not the content but the context. Personally I showed users wikishootme and how to introduce P18 manually, than some automated tools to speed up later. I've introduced to wikidata 20-30 users to test this tool (some simply focused on the local templates and ignored wikidata, their choice) and I am quite sure noone of those 20-30 users caused any extra work. Some took care of their "local" items even further and reduced the work to do.
there is a problem that wikidata is sometimes introduced or perceived more as a"nerd game" see the guy's edit pattern than as a content-oriented tool. If you go to focused ns0-users and show them one use for their activity, they behave very good. They are focused and do the clean up. It is a learning pattern.
if you want, I can start to find all svwiki users with a strong local focus and teach them how to edit P18. I did manually but just provide a standardize message in Swedish and a flag for mass message, the only thing you need from me a list of good target. Not all the users are the same, you need to recognize them.--Alexmar983 (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 13.36 (CEST)[svara]
We normally set such things as bots into the hands of experienced and trusted users. It is nothing for newbies. In every bot-run there is always a certain percentage of edits that becomes bad. We need to know that the responsible user can minimize the risks of bad edits and have the will and ability to correct them. -- Innocent bystander23 augusti 2016 kl. 14.18 (CEST)[svara]
Again, Innocent bystander these are very generic sentences, what do they have to do with this tool specifically?
BTW if you show how to insert P18, no ns-0 user look for speeding up the process immdiately unless you suggest some advances tool later. Personally I think that on wikidata the strategic mistakes was that many "advanced users" didn't open it soon to real content users, and it's time. These users are not newbies in the original meaning, wikidata is as new as an advance preferences for example for some of them. They are actually pretty good to learn as you explain to them why it is useful. Give it a try. Again, help me to send me a mass message and I can prove it to you with the P18, but also with other properties as soon as you for example update your local lateral infoboxes to wikidata.
It is time of continuos low-intensity masses of medium-expert content-oriented users to join, otherwise it is not wiki. If we keep focusing only on bots and advanced tools, it is normal that it ends up in a battle between "good" and "bad" nerds (or similar). Medium-expert content-oriented users are the social glue that precisely avoid that output, keeping it real. People want to learn wikidata and if they hear comments like that, they don't stop, they come to ask people like me. It is a fact, I've been there. Luckily I can select the people I want to work with (right motivation), so I am happy. Are you happy?--Alexmar983 (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 16.43 (CEST)[svara]
If you ask me if I am happy with how Wikidata has evolved, is the answer simple - NO! Allowing Wikipedia as source was a huge mistake, our biggest! Making it simple to mass-import data from Wikipedia was another very large mistake! Marketing Wikidata as the new solution to Interwiki was another very large mistake, made already by WMDE. Allowing sitelinks to disambigs on Wikidata was another mistake! NOW, after all this time, we have finally started to question why we have sitelinks to templates on Wikidata! Yes, why? -- Innocent bystander23 augusti 2016 kl. 18.30 (CEST)[svara]
You know Innocent bystander I HATED the import of unsourced claim from local platform as well? And I think the use of wikidata for lateral infoboxes is abused? itwiki is wikidata-centering everything and I'm not sure it is a nice goal because plurality is great in an encyclopedia. Sites to disambigutions look really funny to me as well, but I see no big harm. But this has nothing to do with decent users uploading images or fixing coordinates of items close to their houses. Or skipping some local templates that might become obsolete. Wikidata is there, if we find something that speed up out job especially when it is strong on ns0 let's use it. I am also teaching how to make lists of "to do articles". Not all of them is "to do" but it is a clic and they have it and work 99%. Why not? In the end these local users don't decide these main strategies we are very critical, they just do something when they think it's useful. Removing false flags of P18 is useful, they do it.--Alexmar983 (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 19.06 (CEST)[svara]
itwiki is actually the source to many strange claims about sister-city-relation to Swedish urban areas on wikidata. -- Innocent bystander23 augusti 2016 kl. 20.18 (CEST) (And FYI: You are not pinging me by linking my user_talk.)[svara]
I know only a user I've followed who uploaded sister city information on wikidata about her home town, but she's good, so I can rule her out. I've heard of massive wikidation (can I invent the word?) of town infoboxes and I suddenly had to explain to local users how to upload for example car plate properties because strange error messages occurred with new centralized infoboxes (some property that was previously optional was not on wikidata). But I did not follow that... maybe there's some relationship (it was part of the general wikidation campaign in that area) . Not my cup of tea. --Alexmar983 (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 21.17 (CEST)[svara]
There are seldom lack of good intentions. But that is not enough if you want to do some real contributions instead of causing problems. If you find the information that Italian city X is sister city to the Swedish city of Y. Then you have to know which article corresponds to "Italian city X" and "Swedish city of Y". On itwiki you have obviously consequently mistaken the latter to be [[sv:Y]]. As long as that information was isolated to itwiki, the harm done was minimal. When it was transported to Wikidata it caused real problems! To be useful here, good tools and good intentions are not enough. -- Innocent bystander24 augusti 2016 kl. 07.14 (CEST)[svara]
As far as I know the pieces of information about a single country are not updated separately in the first step, so we have to start to clean some very big country like US with lots of data before we remove this funnel and show P18 missing pinpoints from wikidata everywhere. It would take some months, but if all local communities are as fast as you, we can probably complete the global upload (including remaining local categories from dewiki or ruwiki...) and start with the refining of the categorization (wikidata item are not categorized yet by type) sooner than I expected.
For those who want to see the missing P18 of the town and places that due to the upload funnel we cannot show yet , User:Epìdosis suggested this query. As you can see with Q34=Sweden is still slow to upload. But you can refine for a county, for example Västra Götaland County (Q103093). Just change with the right wikidata item at the end of line 6 of code and hit the Run! botton on the left.
And as a comparison: according to the query at the moment there are 16600 items without P18 in Italy, they are 69500 in Sweden (much more!). Italian users use(d) much more wikidata and after seven months of introduction to dozens of local users many area were efficiently cleaned. The tool is ready to be used, the amount of pinpoints does not freeze your device. This has increased the productivity of image uploading for a lot of people.--Alexmar983 (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 00.10 (CEST)[svara]
The explanations above are a bit too technical for me to fully understand. However, the points found on the map do in fact have pictures in Commons in many cases. There seems to be a discrepancy between Commons and Wikidata regarding whether a picture exists or not. Will this difference be fixed in an automated way? If not, the tool will not be very useful to us. What I want to know as a photographer is if a picture is actually missing in Commons, not that the link in Wkidata is missing. // jorchr24 augusti 2016 kl. 07.49 (CEST)[svara]
The images on commons should be used and not only exist. This tool can find where images aren't used. To merge this tool with wdfist would be awsome but this is at least one step. I have left some feedback on meta. I have also added images of almost all Swedish churches to WD fixing some of the easiest items without p18. Lakes is the next step. Would be great to know when it is planned to update your map and how often you are planning on doing it. --افيراتير (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 10.10 (CEST)[svara]
As far as I know only when established local infobox templates exist you can upload pictures with a bot to wikidata directly. Otherwise the wisest strategy is to optimize manual work, basically wdfist as Averater stated. But I don't give WDFIST to new users because I want them to know WHAT are they doing first. In the case of Italy for example only dark green points on this map used WDFIST. The green light points are users who just checked manually some areas around their houses (the list is not complete, I constantly update it). In the end 5-6 expert users with WDFIST can do miracles, and that's why Italy does not have many more false P18 left.
The tool sometimes is not updated when AlessioMela works on some improvements. It would be smooth when we reach a stationary state (as it is with Italy now) but the following weeks are the final rush so it's gonna be a little bit crazy. So sorry for that. Together with elwiki or plwiki or cswiki you're going to be the first mass beta testers. I just chosed you because you speak fluent English, you have some sv-N wikidata active users, you have an almost 1:1 correlation between country and language edition and you have a local category already updated in the tool. Unfortunately, Sweden had one of the biggest P18 backlog in Europe, proportionally to surface or active users.--Alexmar983 (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 15.51 (CEST)[svara]
Most of those are probably our lake-articles which were made by bot (56637 articles). Most of those are of lakes where no one has taken any photos. That means that most of the items without p18 are due to an actual lack of images (and not because to that no one has added the images to WD). --افيراتير (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 20.28 (CEST)[svara]
افيراتير, I did suspect you botted something besides species. Mistery solved. In Italy we inherited the botted articles of Serbianwiki which created all the very small hamlets from the database of the Institute of Statistics, or similar. We had some of them but less than 50% of the total on Itwiki which requires decent stubs and does not accept 2-lines descriptions. It was annoying, and some of them are nonsense, pure burocratese. They were in the oder of 1000-5000 and they are a good percentage of the missing ones on our map now.
I will ask Alessio to create a specific "lake "property so you can make a national competition next year :D At the moment the items uploaded from wikidata are uncategorized and in the export file they are labeled "999". Currently only few labels for train station or airports are partially assigned (labels 1,2,3...) from only local missing image categories, but we can create new ones.--Alexmar983 (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 00.28 (CEST)[svara]
I have a few more suggestions for categories in addition to lakes (Q23397). We have a few nature reserves (Q179049), churches (Q16970) and other buildings (Q41176) and maybe bridges (Q12280) and other archaeological sites (Q839954) . I don't know how many there are of each and if there are any other category of which there are more. Churches are are a subset of building but might still be motivated to keep separate (possibly together with other religious buildings (mosques etc.). --افيراتير (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 09.06 (CEST)[svara]
Now افيراتير, Innocent bystander I've looked at the new WSM version 3 and of course it has potential but I am worried that instead of tools for people we need now people for tools. I left some comments here that IMHO it is too much, too early, too nerdy. I mean look at my personal stats: only 2-3 out of 50 users of itwiki expert on local areas knew how wikidata worked, there is a flickr search but who uses flinfo efficiently? Answer: a mere 5% of the users, if you're lucky. And the creation of wikidata items directly from the map, are we ready for that?
That was I hoped to avoid, a "blubble" of tools hat create backlog and than new tools. You can spend an afternoon looking for images on flickr and panoramio filtering copyright tags and looking for the small angle where you see the detail you need to crop but that's an emergency solution, something very expert advanced users do not as a standard but as a gap to fill. You can simply send a normal user in the area with camera that starts for what is clearly missing and follow his/her expertise. (s)he knows the details, (s)he understands that the object is important even if it's not on wikidata or the local wikipedia yet, (s)he knows which specific details of it are really necessary. To be honest, I prefer (s)he comes to a point on the map and do a good job than just avoiding it because someone who never saw the place, upload there a not correct image from nowhere just because it was the only one available dealing with thousand of them during an afternoon. And how can (s)he find the time if you (s)he could end up with new amount of poorly categorized images coming from every tourist in the area? This topic really needs more debate with ns-0 oriented users, IMHO. I mean we didn't have advanced tools for Italy yet our it-N users did a terrific job and took only seven months, in the end. Is it just me? thank you for you time. You're the first community outside Italy I talk about the general strategy.--Alexmar983 (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 17.34 (CEST)[svara]
Artiklar om personer hänförs i regel till flera olika kategorier, bland annat geografiskt.
Jag har uppfattat det så att om man vill hänföra någon till en mindre geografisk enhet än kommun så kan socken användas.
Detta har ifrågasatts av person som anser att sockenbegreppet ska vara tidsbundet och inte omfatta nu levande personer.
Jag skulle därför vilja ha ett klargörande i denna fråga. Ska kategorin "Personer från xx socken" enbart vara förbehållen personer födda före ett visst årtal? Vilket i så fall?
--MickeH (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 01.27 (CEST)[svara]
Fram till 1972 registrerades fastigheter per socken, men även därefter håller lantmäteriet reda på fastighetsindelning per socken. Och flera myndigheter som RAÄ mm använder sockenbegreppet aktivt i nutid. Så att säga ett berg/en ort/en byggnad/en fornlämning ligger i en socken är korrekt även för nutid, och även efter att distrikten införts. Komplikationer uppstår för personer, då dessa ur folkbokföringssynpunkt registrera(t)s per församling och från 2016 per distrikt. Och före 1952 kan (förenklat) det sägas att församling hade samma utbredning som socken så är detta mer oklart därefter. Jag anser det dock korrekt att skriva XX växte upp i SS socken, men tveksamt skiva XX är född i SS socken efter 1950/1970. Om det med "Personer från xx socken" menar född där, bodde vid födelsetiden där eller växt upp där är inte helt solklart men nog tycker jag vi kan använda den kategorin även efter 1950/1970 och göra en egen tolkning. Som du skriver finns ju ingen annan underindelning till kommun att tillgå.Yger (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 06.58 (CEST)[svara]
Behöver personer kategoriseras efter minde enheter än kommuner är väl den första frågan. Jag tycker det är bättre att dela upp kategorierna efter "födda i", "avlidna i" och "med anknytning till" i stället för det ospecifika "från". /ℇsquilo21 augusti 2016 kl. 08.35 (CEST)[svara]
Tack för svar! Rörande motfrågan: "Behöver personer kategoriseras efter mindre enheter än kommuner" så beror svaret på vad man lägger i begreppet "behöver". Många kategoriers relevans kan naturligtvis diskuteras, det som är intressant för en person är helt ovidkommande för en annan. Detsamma kan sägas om många kategorier, t ex "Man" eller "Kvinna", vilket år man är född osv. Det faktum att så många artiklar ändå försetts med kategori om sockentillhörighet tyder väl ändå på att det hos många Wikipedianer finns ett intresse av att kunna hitta personer från en viss trakt, inom en kommun? Vilken den indelningen ska vara, socken eller distrikt har ju Yger på ett förtjänstfullt sätt skapat en egen diskussion kring. Så länge denna inte resulterat i att alla kategorihänvisningar till socken ska ersättas av distrikt så kommer jag att fortsätta att använda sockenbegreppet vid kategorisering. Att bryta ner detta ytterligare och skriva "födda i", "avlidna i" och "med anknytning till" i stället för "från" är inget jag motsätter mig. Jag kommer inte att rulla tillbaka artiklar som försetts med en sådan kategorisering. --MickeH (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Att personer från äldre tid kategoriseras efter socknar beror på att den nuvarande kommunindelningen inte existerade då. Ursprungligen började en del användare att kategorisera alla personer efter den nuvarande kommunindelningen, men många opponerade sig mot detta då det ansågs totalt felaktigt för personer från äldre tid. Av denna anledning började personer att kategoriseras efter socknar när det gäller äldre tid, men efter den nutida kommunindelningen när det gäller sentida personer /Annika (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 10.25 (CEST)[svara]
Kategorisering av personer efter geografisk tillhörighet bör ske efter den indelning som gällde vid tidpunkten. För födelse och död bör det vara församling fram till senaste årsskifte och därefter kommun. Både församlings- och kommungränser ändras, men kombinationen av fsg eller kn plus tid gör att det går att fastställa vad som menas. Det stämmer även med andra källor som t. ex. Sveriges dödboks uppgifter. Socken är oftast det samma som församling, på wp däremot ofta jbsn. Edaen (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 10.45 (CEST)[svara]
En sak att ta i beaktande är att befolkningen efter andra världskriget flyttat runt mycket. Var en person vuxit upp har format personen mer än var denne är född. Dock kan det vara svårt att hitta uppgifter om uppväxt för de flesta personer. Födelseort och dödsort finns ju i Sveriges befolkning respektive Sveriges dödbok och var en person varit verksam är oftast belagt i de källor vi använder. Jag håller med om att "från" är alltför vagt och bör ersättas av "födda i", "avlidna i", "med anknytning till" eller "verksamma i" - för enkelhetens skull bör "med anknytning till" vara den generella kategoriseringen och en person kan då ha anknytning till flera administrativa enheter. Jag håller också med om att tidpunkten bör avgöra om en person skall kategoriseras efter socken eller kommun. Gränsen måste dock inte gå vid födda före 1970. Personer födda under 1950- och 60-talen föddes i en socken (eller stadsförsamling) men växte upp i en kommun. Då kan jag tycka att det ändå är mest relevant att ange kommun. (Dock kan det bli fel om personen flyttat i unga år, det medges.) /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Officiella källor anger så gott som alltid församling, ibland kommun (stad eller landskommun). Jordebokssocken användes sällan för folkuppgifter. Kyrkan ansvarade för folkbokföringen och det är dess indelningar som har använts för denna typ av uppgifter. Från senaste årsskifte kommun. Har vi källor som kopplar folkbokföringsuppgifter med distrikt? Edaen (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 14.41 (CEST)[svara]
Jag tycker att det vore bra om man även fortsättningsvis kan ha kategorier för personer med anknytning till samma geografiska område (mindre än kommun) oavsett när i historien dessa är födda. Tror att många användare tycker att det är kul att på detta vis kunna söka på personer med anknytning till ens egen (eller någon släktings) hembygd. Vad denna enhet ska kallas, socken, församling eller distrikt är för mig mindre viktigt. --MickeH (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 09.00 (CEST)[svara]
Det är knappast någon som har visat intresse för sådan kategorisering tidigare. Problemet är, särskilt vad gäller de senaste 50 åren, att folk mycket ofta flyttat. Eftersom en stor del av befolkningen har vuxit upp på annan ort eller andra orter än födelseorten blir sådan kategorisering ofta helt missvisande. Detta problem finns även för en del personer vad gäller äldre tid, men det är inte alls lika vanligt förekommande. /Annika (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Hej, vi pratade om siffror, kategorier och sortering tidigare. Tänkte bara förvarna om att vi kommer att sätta igång med övergången från uca-sv till uca-sv-u-kn i kväll (någon gång mellan 20:00 och 21:00 svensk tid och 21:00 och 22:00 finländsk tid). Omsortering av kategorierna kan ta några timmar; under tiden kan det vara lite rörigt.
Det borde inte uppstå några sorteringsproblem som inte funnits tidigare (däremot kommer den nya sorteringen inte att lösa alla de potentiella problem som togs upp i diskussionen men som redan nu existerar), men om det gör det, pinga mig eller skriv på min diskussionssida. /Johan (WMF) (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Verkar fungera som tänkt! {{Gillar}}. Man kan notera att tusentalsavgränsare inte funkar i sorteringsnyckel (1000 000 sorteras före 1001), vilket diskuterades ovan. /NH24 augusti 2016 kl. 15.59 (CEST)[svara]
Jag vet inte om det är något direkt fel men det är lite konstigt i Kategori:1 (tal). Dels ingår inte 1 (tal) och dels ligger −1 (tal) under N. Något som jag tycker borde ändras (nu när det ändå hålls på) är rubriken 0–9 som blir konstig när det är talstörre än 9 (exempel: Kategori:Heltal). Jag inser att det handlar om första tecknet men nu när sorteringen är vettig tycker jag det ser konstigt ut. --افيراتير (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 19.28 (CEST)[svara]
Det har mest att göra med hur vi själva väljer att kategorisera. 1 (tal) är huvudartikel i Kategori:1 (tal); huruvida den ingår eller inte har inte att göra med UCA utan om och i så fall hur vi väljer att lägga in den. −1 (tal) låg under N eftersom den var sorterad som "Negativ −1", vilket nu har ändrats så att den ligger under tecknet −, men det kommer ju inte automatiskt att läsas av som del av ett tal eftersom det också har andra funktioner. Den här förändringen kommer inte att hjälpa alls vad det gäller kategorisering av olika sorters tecken som inte är siffror och både kan ingå i tal och inte göra det, är jag rädd. /Johan (WMF) (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 20.32 (CEST)[svara]
Just artiklar om tal har tidigare varit svåra att sortera, man har fått ta till diverse knep. I t ex Kategori:Heltal fungerar den nya sorteringen utmärkt, innan var det en rätt komplicerad mall som valde sorteringsnycklar, nu går det helt av sig själv (återstår att fixa några artiklar manuellt). /NH
Det är ju skillnad på tankstreck, bindestreck och minus. Enbart minus hade jag velat sortera som ett tal. Men nu kanske jag går lite för fort fram... Det är ju en bra förbättring redan. Så oavsett minustecken och rubriker i kategorier: Bra jobbat!--افيراتير (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 22.09 (CEST)[svara]
Nu finns nya bilder från Joe Bidens besök i Sverige, se diskutionssidan om Joe Biden för detaljer. Det viore trevligt om någon kunde skriva in lite text i artikeln! Eller lägga som aktuellt kanske, på första sidan. --Janwikifoto (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 12.52 (CEST)[svara]
Det gör mig ont men jag känner ändå jag vill ta upp denna diskussion. Jag är helt positiv till botskapde artiklar i lämpliga ämnen, och vill inte alls den aspekten tas upp här. För species är jag också fortsatt 100% positiv, dess källbas är stabilare och inget av krånglen enligt nedan finns där.
Det är fyra aspekter som gör jag känner det vore bra med en längre paus för att begrunda dessas saker innan botskapande återtas, vilket då kan diskutera om en längre tid, säg ett år:
Kvaliteten på källan verkar vara tveksam i flera fall
Svårt med hopblandning av kommuner och orter. Det är ju svår fråga i grunden och kräver nog mer övervägande per land, då det skiljer sig åt hur detta fungerar
Kvalificeringsdelen till namnen, när de inte är unika, är inte bra
Förgerningsidorna har blivit närmast sallad, dubblerade mot existerande etc
det finns flera som jobbar med de skapade artiklarna, En har gjort mycket (bra) med Antarktis artiklarna, och dubblerade förgreningssidor har något börjat angripa. Kategorier på fenomen i Finland har åsatts manuellt. Och några har försökt bena i detta med kommun/ort men tyvärr har detta mest gjort en rörig situation än mer rörig. Och rena volymen med de många oansenliga sakerna är ett orosmoment i sig. Om det blir förändringar, en skog huggs ner en kobbe slukas av havet, har vi verkligen kraft följa upp dessa förändringar?Yger (diskussion) 18 juli 2016 kl. 13.46 (CEST)[svara]
Är det inte så att det i flera av problem ligger de här snarare än med källa/bot? Att vi (och Wikidata) till exempel redan har en röra med kommuner/orter som gör det svårt för boten. Tror även de upplevda problemen med källan har att gör med antal och inte med andel. Då det är många artiklar blir även många fel även om andelen är låg (kanske också lägre än bland de redan skapade?). Men viktigt att ta itu med för vi vill ju inte missa de klart fler korrekta artiklarna. Angående förgreningarna så är väl de lätta att åtgärda så länge de botskapade inte raderas utan omdirigeras? Tror iof Lsj kan svara mycket bättre. --افيراتير (diskussion) 18 juli 2016 kl. 15.45 (CEST)[svara]
Det största problemet jag har med geografiartiklarna är att de så ofta väsentligen är innehållslösa - de innehåller uppgifter, men det är inte de uppgifterna man vill läsa om.
Det har t.ex. skapats artiklar om floder. Får man då reda på hur långa de är, vilket vattenflöde de har, om de flyter genom någon viktig ort? Nej, man får reda på en massa data om en punkt längs dem, vilket i bästa fall är lätt meningslöst, i värsta helt missvisande.
Det har skapats artiklar om fornlämningar, men dessa berättar inte vilken sorts fornlämning det är, bara att den finns (och att klimatet på orten är si och så).
Det har skapats artiklar om borgar, men istället för att få reda på om de ligger på naturligt försvarbara platser får man information om landskapet i stort en kvadratmil runtomkring.
Lsjbot kan möjligen skapa hyfsade artiklar om vissa typer av objekt. Innan den fortsätter bör det dock utvärderas så att den enbart sysselsätter sig med just sådana, och inte med objekt som den inte har lämplig data för att skriva om.
Jag är tveksam till om kvaliteen är tillräckligt bra ens för PPL (tätortsartiklar) ska skapas på ett tillförlitligt sätt här. Kommunerna går väl an, men ppl-erna är jag skeptisk till. Det behövs mycket bättre källor här! -- Innocent bystander18 juli 2016 kl. 18.04 (CEST)[svara]
Du har ju varit ganska delaktig i projektet. Vilka felaktigheter har du sett? Är det fel som kan åtgärdas genom att viss information utelämnas eller handlar det om att det är för stor andel av artiklarna som inte borde ha skapats alls? --افيراتير (diskussion) 18 juli 2016 kl. 18.51 (CEST)[svara]
@Averater: Det enda dessa poster garanterar är att dessa platser är utsatta på en karta någonstans. Jag känner mig lite för ofta osäker på om dessa ens fått rätt platstyp. I övrigt vet vi inte alls varifrån källan de uppgifter som finns kommer ifrån. Ibland finns länkar till Wikipedia angivna i databasen och där stöter jag dagligen på stora märkligheter. Alltför ofta har man bara letat upp en artikel med samma rubrik som platsen. Ibland handlar inte ens artikeln om en plats, utan om något helt annat. -- Innocent bystander18 juli 2016 kl. 19.15 (CEST)[svara]
Vet vi faktiskt att det är klart fler korrekta artiklar? För Sverige, Finland och kanske några länder till bör vi ha ganska bra möjligheter att kontrollera artiklar och hitta och åtgärda konstigheter. Men för stora delar av världen tror jag inte sådan kontroll görs. Där hittas kanske uppenbara fel (t.ex. hav som ligger långt över havsnivån) medan sådant som är fel men ändå inte helt orimligt blir kvar i artiklarna. Vem kan kontrollera koordinater eller befolkninssiffror för en liten ort i Kamerun eller ytan för en liten sjö i Indonesien? Jag tycker det är ett större problem att det skrivs massa felaktiga artiklar än att vi missar något som är korrekt. Dels eftersom många korrekta artiklar har de problem Andejons beskriver, och dels eftersom det är svårt att veta vilka av alla artiklar som är korrekta eller felaktiga. 81.231.250.8918 juli 2016 kl. 18.11 (CEST)[svara]
Det är bra att frågan tas upp, så att gemenskapen ges möjlighet att reflektera över vad som åstadkommits. Jag har också ansett det vara positivt med många av de botskapade artiklarna, och jag har framför allt uppskattat sjöartiklarna. Sedan har vi haft alla växt- och artartiklar, vilka haft bra kvalitet. Under senare tid har jag följt diskussionen om kvalitén på flera av de botskapade geografiartiklarna och funderat över vad resultatet faktiskt innebär. Källan verkar inte ha tillräckligt hög kvalitet, vilket diskuterades redan tidigt i projektet. På senare tid har problemet med floderna kommit, där det, som andejons skriver ovan, refererar till en punkt och inte hela dess sträckning. Sedan har vi artiklar om byggnader, som blir mycket märkliga baserat på den aktuella källan – läsaren får till exempel reda på att X är ett slott som ligger på en viss plats och en viss höjd, men sedan beskrivs klimat, omgivning och befolkning runt omkring, men ingenting om när slottet byggdes och dess historia. Som läsare blir jag förvånad över att finna denna typ av uppgifter i en artikel om ett slott – det är uppgifter som hör hemma i artiklar om orter och områden. Utöver detta kan relevansen för flera artiklar ifrågasättas – det har skapats artiklar om skär, höjder och uddar, där det inte framgår hur stora de är. Är det någon i dess närhet som ens lägger märke till dem? En större urskiljning över vad som faktiskt bör skapas artiklar om måste göras.--Historiker (diskussion) 18 juli 2016 kl. 20.47 (CEST)[svara]
Jag kan inte annat än hålla med Yger, Andejons och Historiker. Jag har sett positivt på projektet, men håller med om att en paus kan vara bra, så att den mänskliga handpåläggningen får en chans att hinna ikapp de fel och brister som uppdagats. /Ascilto (diskussion) 18 juli 2016 kl. 21.02 (CEST)[svara]
Medhåll. Jag var försiktigt positiv i projektet började, men jag hoppades då på en långsammare takt, och att man började med objekt där det hade varit enklare för många användare att undersöka hur rättvisande beskrivningarna var och relevansen hos objekten för att sedan arbeta sig vidare, och att man också först valt mer kända objekt så att dessa fått första tjing vid skapandet av grensidor. Vissa saker klarar helt enkelt boten inte av och det kräver manuell handpåläggning.FBQ (diskussion) 19 juli 2016 kl. 11.41 (CEST)[svara]
Av det jag har sett när jag gått igenom Kategori:Robotskapade Ålandartiklar så är ungefär 1% av artiklarna helt upp åt väggarna. Antingen beskriver de en plats som inte existerar, behandlar fel plats eller här på något annat sätt lyckats blanda ihop flera platser. Det första två ska man nog inte beskylla LSJbot för utan snarare datakällan Geonames. /ℇsquilo19 juli 2016 kl. 15.15 (CEST)[svara]
Visst. Jag har inte systematiskt studerat de botskapade artiklarna. De botskapade artiklarna rörande Sverige är ju ganska få. När jag tittat på geonames i Sverige upptäcker jag att det vanligaste är att det handlar om verkliga platser men att positionerna hamnat fel och att geonames är antingen felaktiga eller så vaga att de utan förförståelse kan missuppfattas. Och det är mycket vanligare än 1 % av artiklarna. Jag har sett på önskade sidor att boten troligen ligger bakom att Sockenhuvudort och Häradshuvudort.
Sedan klarar ju inte heller boten av att avgöra relevans. Jag är ganska tveksam till att inga som helst relevanskriterier tillämpats. Bandar Şadad är skapad enbart på grund av att den är en ankarplats. Är alla ankarplatser relevanta på wikipedia? För den som sett hur många gamla ankarplatser som genom århundranden brukats på olika håll efter kusterna blir det här givetvis helt orimligt. Vem skall kunna granska och underhålla de här artiklarna? Jag skulle inte ha något emot att särskilt betydande ankarplatser som varit av betydelse för handel och brukats under längre perioder får artiklar. Nu klarar ju inte boten av att avgöra om de är sådana. Min erfarenhet är ju också att det är helt slumpmässigt vad som finns på geonames. En av tankarna med skapandet av de här artiklarna var ju att motverka det faktum att en användare som skriver om alla byar i Skövdetrakten skapar en väldig obalans kontra artiklarna om byar i Falköpingstrakten. Eftersom geonames är användargenererat importeras en sådan skevhet direkt in på wikipedia. Jag ser det på att i vissa socknar saknas helt de större byarna i geonames medan några små torp i ett visst område finns medtagna. Nu är inte det ett problem för wikipedia eftersom "populates place"-artiklarna inte importeras men det finns ju inget som tyder på att inte samma skevhet finns bland ö-, flod-, eller bergartiklarna, tvärtom har ju stickproven från Åland visat att just så är fallet.FBQ (diskussion) 19 juli 2016 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Jag kommenterade en del då, men hade inte tid att engagera mig, jag visste nästan ingenting om geonames. Mitt förslag just då var att till att börja med skapa mindre grupper av artiklar om områden som var välkända där det var lätt att utvärdera hur det såg ut. Nu blev det inte mitt förslag som gick igenom. Det första området som gjordes var någonstans i Asien och eftersom jag inte kunde tillräckligt om de platserna kunde jag inte heller avgöra relevansen hos dem.FBQ (diskussion) 20 juli 2016 kl. 01.31 (CEST)[svara]
En hel del platstyper sorterades bort, och andra har tagits bort under resans gång, antingen för att de ansetts ha låg "relevans" eller för att källan varit inte helt tillförlitlig. "Regioner" vill jag minnas i Sverige är en salig blandning av landskap, härader och samebyar. Platstypen övergivna bebodda platser övergavs med tiden då många sådana platser har återbefolkats och artikeln blir då missvisande, när den inte kunnat direkt kompletteras med platsens historia. Befolkade platser tas med, men i ett begränsat urval. I Färöarna ligger många koordinater långt ute i havet, i Kanada finns många dubbletter då databasen byggts upp både på franska och engelska data. -- Innocent bystander20 juli 2016 kl. 08.56 (CEST)[svara]
Jag var som sagt inte med i diskussionerna - men upplever utifrån det jag sett att nästan alla kategorier är så vaga och innehåller så många olika typer av objekt att de sällan kan ge vägledning om relevansen.FBQ (diskussion) 20 juli 2016 kl. 10.31 (CEST)[svara]
Plats-relaterade artiklar brukar kräva väldigt lite för att anses "relevanta" enligt den traditionella modellen. Själv ser jag hellre en modell baserad på artikelns kvalité "as is" istället för dess potential. -- Innocent bystander20 juli 2016 kl. 18.46 (CEST)[svara]
Vad gäller plater upplevde jag att det fanns vissa någorlunda höga krav innan VISS-artiklarna. Och jag själv anser att någon form av, om än inkomplett tillämpat eller täckt är nödvändigt för en fungerande encyklopedi. Om man slår upp uppslagsordet Bergsjö förväntas man hitta de mest kända platserna där. Det kan vara de 50 de 500 eller de 5.000 mest kända platserna, men om man i stället hittar de 300 obetydigaste är uppslagsordet "fel" - även om artiklarna inte är det.FBQ (diskussion) 20 juli 2016 kl. 21.26 (CEST)[svara]
Med anledning av diskussionen ovan pausar Lsjbot sin verksamhet på svwp tills vidare. Inga ytterligare botkörningar kommer att göras förrän det finns konsensus om fortsättningen. Lsj (diskussion) 6 augusti 2016 kl. 15.03 (CEST)[svara]
Hemskt tråkigt beslut. Många av de europeiska artiklarna fungerade bra, tyckte jag, och jag såg fram emot att vi också skulle få större täckning i Asien.--ボスニア (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 02.33 (CES
Hemskt tråkig diskussion här ovan. Med bara en enda användare som entydigt stöder projektet (tack @averater:!) var beslutet att sluta köra tyvärr givet. Nu får vi se om det blir konsensus för en fortsättning i någon form, och om jag i så fall har lust och ork att återuppta verksamheten. Lsj (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 10.18 (CEST)[svara]
Jag stöder projektet helhjärtat och hoppas därför att det blir en återhämtningspaus. Samtidigt är det klokt att inte bara köra på utan dra lärdomar av det som varit. Jag tror att vi är många som ser fram emot en fortsättning! Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 12.31 (CEST)[svara]
Vad gäller ADM så ser jag inget omedelbart behov av en paus. De delarna kan enligt min mening fortsätta köras. Det är nog snarare en fördel om det redan är färdigt innan andra typer läggs in. -- Innocent bystander7 augusti 2016 kl. 12.34 (CEST)[svara]
Det är orättvist och överdrivet känslosamt att påstå att alla som efterfrågar en paus ovan skulle vara motståndare till projektet. Eftersom det framkommit många kvalitetsbrister och eftersom det är svårt att hinna ikapp med mänsklig granskning av dessa brister, verkar det vara nödvändigt att pausa projektet. Som jag ser det är en paus nödvändig för att rädda projektet. Det är faktiskt ganska många utöver som Lsj som engagerat sig i projektet och som sliter med att rätta kvalitetsbrister. Flera av dessa har kommit med kloka synpunkter nedan och på diskussionssidan, som det är värt att ta till sig innan projektet fortsätter. /Ascilto (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 13.05 (CEST)[svara]
De skapade artiklarna kan grupperas per geonamntyp och per land. För varje sådan grupp går det sedan att (teoretiskt) diskutera värdet med att skapa denna grupp artiklar. Värdet är i sin tur sammansatt av en nytta och en "kostnad". Nyttan kan diskuteras i generella termer eller just för svwp (Sjöar och orter med mer än 100 invånare är av större värde än sund och klippor, vissa sortiment kommer aldrig efterfrågas av läsare på svwp och då inte kontrolleras). Kostnaden kan delas upp i problem med kvalitetsbrister och i extra arbeta som behövs läggas ner för att få ordning på artiklarna. Kvalitetsbristerna i sin tur kan ses utgöras av problem med namnet/existensen av objekt, problem med substansinnehållet och problem med beständighet av informationen. Extra arbete handlar om "granskning" men speciellt hantering av dubbletter, extra förgreningssidor som behöver tas om hand etc.
Min mycket subjektiva bild säger mig att i vissa områden, som Antarktis, har allt som skapats varit av positivt värde, medan i andra områden har det funnits "sortiment" som ansetts ge mer "kostnad" än nytta (vissa sund i Indonesien, småkullar i Afrikanska länder etc). Samtidigt har vi upptäckt för vissa värdefulla sortiment finns det faktafel som generellt borde åtgärdas (arealuppgiften för de finländska sjöarna är oftast helt fel).
Kvarvarande frågor är:Går det att mer generellt säga något om de olika geonamntypsortimenten, typ vissa borde inte alls skapas, vissa borde ha högre prio att skapas än andra. För vissa skapade artiklar behövs efteråtgärder gärna genomförda per bot. Måste Lsj göra allt detta eller kan fler hjälpa till med fixarbete med botkörningar?Yger (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 07.18 (CEST)[svara]
Jag har kontinuerligt jobbat med de här artiklarna på WD-sidan. Sedan ett tag har jag väl tappat lusten och lägger den mesta mödan nu på våra tät- och småorter istället. Men jag åtgärdar några i åtgärdskategorierna varje dag. Det är bara det att dessa kategorier innehåller en halv miljon artiklar, minst. De stora kategorierna är lättfixade, det kan göras med robot. Medan de mindre, som bara har några tusen medlemmar idag, har några tusen. De här mindre kategorierna kommer dock att växa i storlek när de lättare problemen är fixade. -- Innocent bystander7 augusti 2016 kl. 08.41 (CEST)[svara]
En av mina drivkrafter bakom projektet var att återupprätta wp:GLOBAL. De handskapade geografiartiklarna var förskräckligt snedfördelade mellan länder och världsdelar, med artiklar om varje tjärn och byhåla i Sverige men med miljonstäder saknade i Afrika och Asien. Jag vänder mig bestämt emot en värdering av artiklar som klassar "sund i Indonesien, småkullar i Afrikanska länder" som mindre viktiga än motsvarande i Sverige. Om konsensus blir att botskapande inte ska följa wp:GLOBAL så får någon annan ta över. Lsj (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Att skilja på geonamnstyper har jag inga problem med. Det gjorde jag själv i början av projektet, och efterfrågade då synpunkter från gemenskapen, synpunkter som nu kommer in ett år försenade. Det jag vänder mig emot är att skilja på länder. Det är lätt att tolka dig som att du tycker Afrika och Indonesien är mindre viktigt, och då är vi inte alls överens. Lsj (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 10.45 (CEST)[svara]
Vi är nog överens om olika områdens viktighet. Men det är f-n så mycket lättare att verifiera en artikel om Australien och Kanada än det är att göra detsamma om Sydsudan och Indonesien. Det är nog ingen slump att "synpunkterna" började ramla in en masse efter Finland. Det var då kvalitetsproblemen blev uppenbara för ganska många. -- Innocent bystander7 augusti 2016 kl. 10.52 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Något som var ett genomgående problem med ålandsartiklarna var att fjärdar var kategoriserade som sund, sund som strömfåror och skär som klippor. Antagligen har Geonames för få datatyper för att rättvisande beskriva alla geografiska entiteter eller så har datatyperna använts på fel sätt. Eftersom felet var konsekvent så var det ganska enkelt att sätta en bott på att rätta dem. /ℇsquilo7 augusti 2016 kl. 10.56 (CEST)[svara]
Det finns två distinkta typer av kvalitetsproblem: direkta fel i underlaget (t.ex. felaktig koordinater för finska sjöar). Där är man nog tvungen att ibland bedöma kombinationer av länder och objekt som omöjliga eller bara möjliga med mycket handpåläggning. Då får man se om det finns folk som är beredda att syssla med de artiklarna. Gör det inte det får vi kanske ha sämre täckning av finska sjöar eller indonesiska sund, inte för att de är mindre värda utanför att vi inte kan skriva artiklar av tillräcklig kvalitet (att ha undermåliga artiklar är väl minst lika mycket ett sätt att underkänna viktigheten? "Det är bara en finsk sjö, det är inte så viktigt att arean är en faktor tio fel").
Den andra är när underlaget är otillräckligt för att skriva ens en basal artikel; jag har skrivit en utläggning om det ovan, men det kan väl enklast sammanfattas med att om man inte kan få svar på de mest grundläggande frågorna om ett ämne (hur stor folkmängd har orten, hur lång är floden, hur hög är kullen), varför skall man då skriva en artikel som innehåller uppgifter som normalt inte presenteras i den typen av artiklar (hur många människoskapade artiklar om borgar innehåller uppgifter om nederbörd?), eller som är av lite mer sekundärt intresse. Detta borde vara enkelt att åtgärda: Lsjbot kan helt enkelt strunta i att skapa sådana artiklar, eller lägga dem i någon inkubator ifall någon är intresserad av att göra något med dem.
Det finns mycket i geografiprojektet jag är tveksam till. Det innebär inte att det inte kan producera värdefulla artiklar. Det kräver dock att man tänker efter före. Gör vi bara det nu så kan det säkert komma mycket värdefulla bidrag.
Jag har skrivit det förut att Lsj borde köra flera projekt och inte ett enda stort projekt om alla världens platser, så att användaren kan omprogrammera boten med rätt sorts information för varje enskilt projekt. Till exempel ett projekt om orter/samhällen, ett projekt om sjöar/vattendrag, ett projekt om kullar/berg, ett projekt om slott/borgar, ett projekt om flygplatser (som jag har påpekat tidigare) osv. DIEXEL (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 11.33 (CEST)[svara]
Visst ska vi följa wp:GLOBAL, men det kan inte betyda att vi måste ha artiklar om "artiklar om varje tjärn och byhåla" i hela världen, och inte heller att vi behöver veta något om alla "småkullar i Afrikanska länder". Enligt min åsikt behöver vi inte heller ha uppgifter om alla småkullar i Sverige. Några relevanskriterier behöver vi också ha för geografiska platser, liksom vi har det för andra saker. För övrigt har Lsj fel när han här ovan påstår att artiklarna om tjärnar i Sverige skulle vara handskapade. De flesta av dem är faktiskt helt och hållet robotskapade. Och eftersom vi t.ex. saknar artiklar om miljonstäder i Afrika och Asien borde vi väl först och främst lägga ner datorkraft på sådana. Men helst då mer intressanta och mindre stereotypa uppgifter än de som har botskapats i det här projektet. Vad man är intresserad av när det gäller encyklopediska artiklar är inte hur omgivningen till en stad eller ett slott o.s.v. är (beträffande temperatur, kupering m.m), utan man är intresserad av just vad som utmärker en stad, ett slott etc. i sig. Därför tycker jag att DIEXELs idéer om köra att flera projekt och använda rätt sorts information för varje enskilt projekt är mycket bra. Det borde då kunna bli intressantare uppgifter än de som har körts fram hittills. Stiwed (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 17.38 (CEST)[svara]
@DIEXEL: Rent tekniskt är det inget större problem att köra en platstyp i taget i stället för ett land i taget, mjukvaran är redan förberedd för den möjligheten. Mjukvaran innehåller också redan åtskilliga rader specialkod för olika kategorier av platstyper, den sorts "omprogrammering" som du efterfrågar. Men är det verkligen lyckat att byta strategi nu halvvägs genom projektet, när en dryg miljon artiklar redan har skapats land per land? Notera också att det finns hundratals platstyper i Geonames (närmare 700 totalt, varav ungefär 300 är markerade som relevanta för boten). Lsj (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 18.00 (CEST)[svara]
@Stiwed: Om du känner till en bot-användbar källa som har "rätt sorts information" för varje stad och slott i världen, så är jag mycket intresserad. Jag har använt de bästa globala källor jag har hittat. Lsj (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 18.00 (CEST)[svara]
Den här diskussionen ger inte intryck av att konvergera. Bara att förteckna de olika problem som tas upp skulle vara ett betydande arbete. Självklart uppstår ett mycket stort antal problem när någon skapar miljoner artiklar. Jag är själv mycket angelägen att Lsjbot ska fortsätta sitt arbete med platser. För mig är det uppenbart att nyttan av det som är bra med dessa artiklar är mycket större än den skada som deras brister orsakar. Vi bör inte fundera på hur mycket arbete som skulle behövas för att fixa till de artiklar som Lsjbot producerar. En oerhört stor andel av artiklarna kommer inte att fixas till. Ta till exempel kvalificerings-tillägget i titeln för en artikel om en plats bland flera som har samma namn. Vad gör den för skada? Då ska vi jämföra med situationen att artikeln inte finns alls. För mig är det självklart bättre med en artikel med fult namn än ingen artikel alls. Men om ingen hittar artikeln för att den har så konstigt namn? Ja, då gör den försumbar skada. Men om någon vill göra samma artikel för hand? Ja, då är det lättare att flytta den som finns än att göra en ny. För detta exempel ser jag ingen skada. Varför ska det då stoppa projektet? Kan vi på något sätt göra en lista med problem som orsakar verklig skada? Jag vill också påpeka att det finns en asymmetri på så vis att kommuniteten kan stoppa projektet, men inte sätta igång det igen. Det vi kan göra efter en paus är att ge tillstånd till fortsättning. Sannolikheten för att en sådan fortsättning då kommer till stånd minskar troligen snabbt med den påtvingade pausens längd. --Ettrig (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 22.15 (CEST)[svara]
Jag tycker tvärtom diskussionen varit mycket konstruktiv och konvergerar och det är inte stopp vi diskuterat utan olika justeringar av hur arbetet läggs upp som minskar observerade negativa effekter. Jag konkretiserar i punkten nedan (som jag annars tänkt vänta med en tid för att invänta fler synpunkter på försöket till analys).Yger (diskussion) 10 augusti 2016 kl. 07.37 (CEST)[svara]
Jag vill svara på påståendet om "skadan": I flera fall har det framkommit att Lsjbot skapat direkt felaktiga artiklar: den har gett finska sjöar grovt felaktig area, den skriver artiklar om existerande "slott" när det kanske som bäst är en ruin efter en borg, den påstår att en flod som flyter genom Chicago mestadels flyter genom glest befolkade trakter. Om en människa satt och producerade artiklar med sådana fel skulle den få skarpa tillsägelser, och i slutändan antingen blockeras eller få andra kringskärningar av redigeringsmöjligheterna. För en bot finns dock en klar möjlighet att se till att dessa problem undviks, samtidigt som det värdefulla arbetet behålls. Då kan jag inte se att det bidrar till en konstruktiv diskussion att bara säga "äh, det är väl inte så farligt med några hundratusen artiklar som vi starkt kan misstänka är felaktiga".
@Lsj: Det verkar som jag uttryckte mig otydligt. Vad jag menade var att man kan variera texten efter vilken typ av objekt man beskriver, genom att ha olika projekt för olika geografiska platstyper, så som DIEXEL önskar, så att vi får rätt sorts information för varje enskilt projekt. I ditt svar till användaren medger du också att det är möjligt att göra så, men inte önskvärt. Enligt min åsikt skulle DIEXELs förslag kanske leda till att artiklarna inte blir fullt så triviala som nu. Däremot tror jag naturligtvis inte att det över huvud taget kan finnas något sätt att beskriva en plats med hjälp av bot på det sätt som man har möjlighet att göra manuellt. Stiwed (diskussion) 10 augusti 2016 kl. 10.40 (CEST)[svara]
@Stiwed: Jag tror snarare du missuppfattar mig. Vad jag säger är att vilken ordning man kör artiklarna inte i sig påverkar hur fylliga de är. Att lägga till ytterligare källor och lägga ytterligare progammeringsmöda på att bygga ut texten går att göra oavsett vilken ordning man kör. Men artiklarna blir inte fylligare utan att någon lägger ner väldigt mycket tid på att hitta ytterligare källor och programmera en bot att använda dessa, oavsett hur boten sedan körs. Du verkar också tro att artiklarna idag innehåller identisk text för alla olika platstyper. Jag föreslår att du jämför botskapade artiklar om t.ex. ett berg och en provins; de är inte alls identiska. Lsj (diskussion) 13 augusti 2016 kl. 20.41 (CEST)[svara]
Med reservation att jag kan missat och missförstått saker och ting
Takten
Jag tycker mig ha sett uppemot 60 personer som fixat saker och ting med de skapade artiklarna och dessa insatser är av av mycket stor betydelse för slutresultatet. Det har kommit fler återkopplingar att flera tappa sugen för att det blivit för mycket i volym/tidsenhet. Och fixning tar tid, Antarktis tog cirka tre månader, sjöar i Finland lär behöver 3-6 månader. Det är också så att Lsjbot "frågelåda" tidvis varit överfull, även där vore det önskvärt det fanns tid reda ut ordentligt frågor som dyker upp. Det finns som jag ser det indikationer att skapandet går för fort och bör gå saktare för att inte tappa fixarna. Takten kan sedan minskas genom att skapa förre artiklar/land (se nedan), genom att lägga in lite pauser mellan skapandet per land, eller stora pauser per säg kvartal. Just nu flyter det fortfarande in många frågor frekvent till "frågelådan". En signal kunde vara att dessa frågor bör ha lugnat ner sig i frekvens innan det är dags köra en ny omgång.
Kvalitet/geonamntyper
Det har kommit många återkopplingar det är problem med kvaliteten på artiklar inom vissa sortiment (ev bara per sortiment i vissa länder). Och själv börjar jag undra om egentligen relevanskraven borde vara högre för botskapade artiklar är för manuella (en manuellt skapad artikel i sig är ett tecken på uppmärksamhet för objekttypen). Jag skulle gärna se vi gjorde om urvalet av dessa typer på samma sätt som skedde vid starten av projektet (vi har lärt oss mycket sedan dess). Jag tycker också förslaget att bara i en första omgång köra på några få sortiment/land (enligt Diesels idé) kan vara värt begrunda. Vi kanske då kan säkra de tyngre objekten först och först därefter se över de mer sekundära sortimenten.
Några korta tankar, jag reser bort några dagar strax.
Takten
Det finns två sidor av takten. Den ena är den som du tar upp ovan. Den andra är att projektet ska vara genomförbart som helhet och möjligt att fullfölja inom en rimlig tidsram. Även i full fart är det här ett projekt som tar flera år. Om projektet bromsas in och regleras alltför mycket syns inte längre något ljus i slutet av tunneln för mig.
Kvalitet/Geonamnstyper
Detta är mindre problematiskt, förutsatt att relevans ska bedömas utifrån sådant som boten faktiskt har källor till (inte ålder på borgar). Det görs redan för orter och kullar, under en viss befolkning/höjd skapar boten inte artiklar.
Med färre sortiment och än mer med mycket färre sortiment (eventuellt hårdare krav på vilka som plockas med inom ett sortiment) minskas ju takten automatiskt, så det känns en (omstart) av diskussion runt vilka sortiment som skall vara med och ev minimikrav per sortiment vore ett lämpligt första steg gå vidare i denna diskussion, då när du är tillbaks.Yger (diskussion) 10 augusti 2016 kl. 08.50 (CEST)[svara]
Alla dessa robotskapade artiklar börjar krångla till det. Som ofta skapas dubbletter helt i onödan. Jag yrkar på att pausa fler robotskapade artiklar. Vi behöver en handlingsplan för att åtgärda problemen som har uppstått. Enligt mitt tycke känns det som att robotskapade artiklar borde tillhöra ett annat Wikimedia-projekt. Det här känns mer som "storhetsvansinne". --Vannucci (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 13.37 (CEST)[svara]
Som du kan se i början av denna tråd handlar inte denna diskussion om att stoppa Lsjbot utan att se om det med mindre justeringar av upplägget går att mildra några av de negativa effekterna som observerats. Om du vill föreslå totalstopp föreslår jag du skapar en ny tråd om det förslaget.Yger (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 14.21 (CEST)[svara]
För att få till ett förslag ser jag två infallsvinklar. Antingen att koncentrera skapandet (i en första omgång) på ett fåtal sortiment där dessa är stabila, och där sortimentet i stor utsträckning finns representerade mer eller mindre redan i Wikidata. jag ser tex orter som en sådan grupp, där jag egentligen inte uppfattat några egentliga problem uppmärksammats. Efter en sådan skapandeomgång för alla länder går det sedan föra upp till diskussion att köra en ny skapandeomgång för ett antal ytterligare sortiment. En annan infallsvinkel är att köra på ungefär som det gjort hittills men utesluta några sortiment, sådana som orsakat problem och/eller där stora kvalitetsproblem uppmärksammats. Jag ser tex administrativa enheter ("kommuner") höra hit, de avser ju en utbredning och förändras ofta och har orsakat problem i de länder som körts. Hur ser du @Lsj: på detta och skulle du själv ha möjlighet formulera förslag eller tror du det kan vara mer intressant att vi gemensamt (flera) tittar igenom de olika geonamnntyperna som det tills nu skapats artiklar för, för att klassa dem som OK, svårartade och halvsvåra?Yger (diskussion) 14 augusti 2016 kl. 10.11 (CEST)[svara]
Jag förespråkar definitivt det andra förslaget med så liten inskränkning som möjligt. Det är verkligen beklagligt om vi inte får kommunartiklarna heltäckande. Samtidigt gör ju inte andra språkversioner den distinktionen ordentligt, vilket gör Wikidata svårhanterligt i det avseendet. Tostarpadius (diskussion) 14 augusti 2016 kl. 11.26 (CEST)[svara]
Geonames har ungefär 700 olika platstyper, varav boten betraktar 300 som relevanta. Boten sorterar platstyperna i ett tjugotal kategorier (orter, berg, sjöar, vattendrag, administrativa enheter ...) och det är väl rimligen sådana kategori som du Yger kallar "sortiment" ovan. De problem som har anförts kring de botskapade artiklarna är av några olika typer:
Frågetecken kring relevansen, antingen för enskilda platser eller för hela platstyper. Relevans per platstyp är enkelt att hantera, bara vi kommer överens om vilka platstyper som är (ir)relevanta. Enskilda platsers relevans kan också hanteras, om relevansen grundar sig på något som finns i tillgängliga data. Som jag skrev ovan görs detta redan för orter och berg/kullar.
Otillräckliga data. För vissa platstyper, t.ex. vattendrag, finns det väldigt lite användbar information i GeoNames. Då blir artiklarna med nödvändighet torftiga. Om en flod är mycket lång blir också uppgifter kring den givna positionen missvisande. Rent numerärt är dock det stora flertalet vattendrag ganska blygsamma åar, och för dessa blir det acceptabel precision att ange terräng och klimat kring en punkt.
Bristande precision i data. För höjd- och befolkningsuppgifter har precisionen kontrollerats, och är fullt acceptabel - se Averaters inlägg ovan. Men något som är vanligt i Geonames är att koordinater anges med begränsat antal decimaler, ofta avrundade till hela bågminuter. Detta leder till positionsfel på upp till någon kilometer. För platser med viss utsträckning gör det inte så mycket, och bergstoppar går att justera, men för t.ex. mycket små öar och sjöar blir det problem, om koordinatpunkten är utanför ön/sjön.
Onödiga data. Vissa användare hävdar att det är ointressant med t.ex. klimatdata för slott, och att det är ett fel att sådant finns med i artiklarna. Jag håller inte med. Visst är det intressantare att veta när ett slott är byggt, men terräng och klimat är inte ointressant, och att byggår saknas är inget skäl att utelämna andra relevanta uppgifter.
Felaktiga areaberäkningar. Detta har drabbat ett stort antal sjöar i mycket flack terräng, främst i Finland. Botens algoritm för areaberäkning tog för givet att kringliggande terräng var mer än en meter över sjöns yta, vilket inte stämmer om sjöar omges av vidsträckta sankmarker. Det blir också fel om flack terräng kombineras med koordinatavrunding och koordinatpunkten hamnar utanför sjön. Arbete pågår med att göra beräkningen mer pålitlig i sådan terräng, eller åtminstone finna vägar att sortera bort opålitliga uppgifter.
Problem med annat ursprung än boten och Geonames. Det vanligaste här är problem i Wikidata. Två typer förekommer flitigt:
Många WD-poster har en länk till Geonames, vilket boten använder för iw-länkning m.m. Tyvärr är en besvärande hög andel av dessa länkar fel.
Svenska Wikipedia skiljer på kommun och tätort. Så gör även Geonames, och det finns konsensus om att Lsjbot ska göra sammalunda. Tyvärr gör olika språkversioner olika, och på Wikidata råder ofta total förvirring med iw-länkning mellan kommunartiklar, ortsartiklar och kombinationsartiklar kors och tvärs. Boten iw-länkar efter bästa förmåga, men... De problem som har varit med kommuner kommer härifrån, och är alltså inte ett problem med botskapandet som sådant.
Buggar i botkoden. Irriterande, men relativt lätt att åtgärda. I värsta fall får ett artikelsortiment skapas om.
Rena fel i källan. Förekommer sporadiskt, men jag har inte sett några belägg för att det skulle vara så vanligt att det är ett större problem. Finns undantag; på Färöarna har Geonames fått in mängder av koordinater som är helt uppåt väggarna. De artiklarna bör nog kasseras.
Dessa olika fel (och "fel") är av mycket olika art, och kräver olika typer av åtgärder. Relevans behöver vi nå konsensus om, liksom var gränsen går för en meningsfull artikel. Sjöarna behöver en rejäl genomgång, och kan må bra av att vänta ett tag. Men förutom sjöarna har jag svårt att se att vi skulle vinna mycket på att övergå till att köra per sortiment snarare än per land, även om det rent tekniskt inte vore svårt. Lsj (diskussion) 14 augusti 2016 kl. 21.03 (CEST)[svara]
Problemet är inte nödvändigtvis att klimatdata är angivet för ett slott. Problemet är att botten inte egentligen har tillgång till mycket information som är relevant när man normalt skriver en artikel om de objekt den försöker skriva om. Klimatdata, höjd över havet, terrängen i en rutan med flera tusen meters längd: det är data som är relevanta för rent geologiska objekt, men undantaget orter vanligen inte för människoskapade. Jämför t.ex. [3] med Läckö slott, som är en helt OK människoskapad artikel - den enda typ av uppgift de har gemensamt är att de geografiskt placerar ut dem. Ingen verkar ha velat lägga in klimatdata, eller terrängen på Kållandsö generellt, eller ens hur högt över havet Läckö ligger. Det Lsjbot gjort är som att försöka skriva artiklar om statsministrar utifrån folkbokföringsregistret, skattelängder och bildtolkningsprogram: det blir en hel del text, men väldigt lite av den ger någon som helst förståelse.
Sedan finns det ju också ytterligare problem, som att geonames kategorier ibland är för grova: är det ett slott, en borg, en fästning? Är den här "fornlämningen" en stadion, en pyramid, en gånggrift? Har man inte reda på sådana ännu mer basala fakta känns det verkligen som man bör avstå från att säga något överhuvudtaget.
Det är väldigt mycket lättare att fylla på med mer meningsfull information om det redan finns ett artikelskal än om det inte finns något alls och man då ska skapa en hel artikel på acceptabel nivå med relevansstrul och annat. --افيراتير (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 00.32 (CEST)[svara]
Problemet är ju att den inte heller skapar en artikel på acceptabel nivå. Dess tilgång till "meningsfull information" för borgar och fornlämningar är extremt liten så länge den håller sig till geografiska databaser. Om den inte kan skapa en artikel som kan stå någorlunda på egna ben (som den kan med t.ex. orter eller berg), då bör den inte göra det i förhoppning på att någon någon gång eventuellt skall fylla på artikeln.
Ingen har så vitt jag vet ifrågasatt relevansen för ämnet slott och borgar. Däremot är de uppgifter som botten fyller sina artiklar med uppenbarligen sådana som härör sig till platsen de råkar ligga på, inte till borgen själv. Skulle någon skriva en artikel om Stockholms slott och bara skriva att det ligger flera öar i närheten, att terrängen är lätt kuperad, att den ligger 2 möh (eller 10, eller 20, eller vad det nu kan bli beroende på var man mäter), att medeltemperaturen i juli är 13-22 grader, och att den närmsta större staden är Stockholm, då skulle man tro att personen inte var riktigt klok.
Vad som andra tycker är "relevant" är något man inte vet när man skapar en artikel och är något som gör att jag drar mig för att skapa artiklar. Det är inte få andra jag hört som uttryckt en meningslöshet att skapa artiklar här när de ändå bara raderas. Det är klart intressant vad det är för terräng runt ett slott och mycket lättare att bygga ut än om det inte står något alls (varken vad det är för terräng eller om det är ett slott eller var det ligger eller något annat). För mig kan det räcka att få reda på att Stockholms slott är ett slott som ligger i Stockholm. Att få reda på att där finns öar är inte ett minus och något jag enkelt kan justera om jag väljer att bygga ut artikeln. --افيراتير (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 09.15 (CEST)[svara]
"Terrängen runt Darthmouth Castle är platt".
Averarter, du läser inte vad jag skriver: ingen har velat göra något åt artiklarna om borgar för att artiklämnet brister i relevans, utanför för att de saknar relevant innehåll. Om du skapar en artikel "Sverige är ett land som ligger norr om Sydafrika", så är det inte brist på relevans hos ämnet som är problemet, utan att det den innehåller inte är relevant, och delvis missvisande. Skriver man så usla artiklar, så kommer man få dem raderade eller åtgärdade (återigen: det botten gör på vissa områden är helt OK som artiklar. Det är bara vissa områden som den inte har förutsättningar att hantera). Sådana artiklar kan bara försvaras om man är säker på att någon faktiskt kommer gå genom dem alla och åtgärda. Vet man inte att någon kommer göra det bör de inte masskapas av en bott, utan tas fram av ett verktyg på begäran.
Och jo, terräng runt borgar är relevant. Problemet är att den algoritm som Lsjbot använder inte är anpassad för att ge en rimlig bild av den - se bild. Det kanske är sant att landskapet några hundra meter bort är platt, men det runt själva borgen är det knappast. Det är tänkbart att det går att få fram en bättre algoritm, men det är tveksamt om det inte är bättre att ändå låta en människa titta på en karta för att beskriva läget.
Du missar min poäng. Alternativen är artiklar att bygga ut eller inga alls. Att det står att det finns öar runt Stockholms slott och att det är är ett slott som ligger i Stockholm räcker oftast för mig. Jag säger inte att det inte går att förbättra sådana artiklar utan att de är mycket bättre än inga alls. Jag säger vidare att det är bättre att få reda på att det finns öar med en källa som enkelt kan granskas än att själv vara tvungen att ta reda på alla källor själv. Visst, det vore bättre om en människa kunde granska läget i alla artiklar, men utan något att granskas kommer det inte göras i alls samma utsträckning som om man måste börja från scratch. Sedan känns jämförelsen med Sverige-Sydafrika direkt fånig, Sådana artiklar har inte Lsjbot skapat. Snarare: Uppsala är en stad i Sverige norr om Stockholm. --افيراتير (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 10.21 (CEST)[svara]
Jag tycker detta meningsutbyte är mycket bra. Jag ser det som önskvärt att de aspekter som känns lite tveksamma/olustiga luftas så vi har "rensat luften" när boten kör igång igen. Jag har än så länge tänkt inkludera den här frågeställningen i förslaget för att fånga in att fler skall kunna ge sin syn på den och hoppas då jag kan kopiera de inlägg ni gjort här.Yger (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 10.43 (CEST)[svara]
Averater: min poäng är att om vi vet att en artikeltyp inte innehåller något innehåll som någon rimligen efterfrågar, så är det bättre att inte ha några av de artiklarna alls, och låta någon börja från början utan att behöva rota runt i gammal bråte. Jag skrev om en av Lsjbots artiklar, och förutom positionsangivelserna så rök allt den genererat, eftersom jag bedömde det som antingen irrelevant i sammanhanget eller nästintill garanterat felaktigt. Det den gör kan kanske vara bra som stöd när man skapar en ny artikel, men fram till att någon faktiskt gör det så för det potentiellt mer skada än nytta - för att den ibland gör fel kan vi vara säkra på.
Och Lsjbot har visst givit sådana konstiga lägesanvisningar. Titta på artiklarna om platser i de brittiska områdena på Cypern, där läget i förhållande till London angetts.
De lägesangivelserna är väl åtgärdade? Och det är ändå inte samma sak som den fåniga jämförelsen med Sydafrika/Sverige. Att få reda på att något är en borg som ligger på en viss plats är bättre än inget. Det är i många fall det enda jag söker att få bekräftat. Det kommer sannolikt inte vara någon som någonsin kommer börja från scratch för nästan alla sådana artiklar (ens om vi väntar 100 år). Klart fler kommer bygga ut (eller byta ut) de av boten skapade artiklarna. Så har det varit för artartiklarna och så har det varit för Rambots artiklar. Därför är de klart bättre än inga alls. Att utifrån källorna se vad som är rimligt och som i ditt fall ta bort att terrängen är platt tycker jag är klart lättare än att själv ta reda på vad det är för terräng. De gör därför mycket mer nytta än den i praktiken obefintliga skadan. --افيراتير (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 13.49 (CEST)[svara]
Nej, de ligger kvar, se t.ex. Kourion Stadium (fornlämning i Storbritannien) (ett annat bra exempel på att botten inte har förutsättningar att göra ett bra jobb, ens om vi bortser från att ingen människa skulle säga att platsen ligger "i Storbritannien" utan ytterligare kontext). Och oavsett vilket så är poängen inte att roboten nödvändigtvis är missvisande på just det sättet, utan att den kommer med konstiga uppgifter som att kalla befästningar för slott, inte vet om de står eller är rivna, eller på annat sätt missleder läsaren eftersom den inte har mer information att utgå från.
Då borde de vara lätta att åtgärda. Vet att de var uppe för diskussion tidigare, trodde de åtgärdades då. Men helt missvisande är det ju inte oavsett eftersom de tekniskt sett ligger i Storbritannien, även om jag inte hade valt att formulera mig så. Men jag hade inte formulerat mig på många andra sätt heller. Att skilja på slott och borgar är något jag inte heller gör. Även om jag gissar att slott anses "finare" och nyare än borgar inom just svenskt språkbruk. Att kalla att utgå ifrån källor att missleda en läsare låter ganska missledande. Särskilt när alternativet är att inte ha med något alls (så man inte ens får reda på att det är en/tt borg/slott eller var det ligger. --افيراتير (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 15.22 (CEST)[svara]
Du "gissar". Det är precis vad Lsjbot gör också (den gissar att alla är slott). Det är just problemet: skulle det vara OK att en vanlig användare "gissade" och kallade alla orter för "städer"? Alla byggnader för "hus"? Alla vattendrag för "floder"?
Och det är jättenkelt att missleda någon trots att man utgår från källor: det var precis vad exemplet med att Sverige ligger norr om Sydafrika var menat att visa på.
Och jag skulle tro att de flesta som söker på "Dartmouth Castle" redan vet att det är ett slott eller en borg. Att påstå att det är det ena när det är det andra är då faktiskt att lämna dem i en sämre sits än innan de sökte.
Håller med Andejons här. Det som möjligen skulle kunna göras är att låta boten skriva ut osäkerheten, t.ex "X är, eller har varit, en borg eller slott i etc.". Har funderat på på motsvarande för klipporna (i Finland) som ofta heter "-kivi" och när de ligger på landbacken då ofta torde vara flyttblock snarare än klippor. Kanske ."X är en klippa, flyttblock eller liknade i etc". Det är viktigt att man inte säger mer än man vet. Det är inte bara den som avsiktligt säker efter en viss artikel som hittar den. Man kan också t.ex titta vad som finns i ett visst område, och då riskera att upptäcka slott och klippor där det finns flyttblock och borgruiner, vilket kan göra stor skada på intrycket. Taxelson (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 17.47 (CEST)[svara]
Tack Lsj, och andejons. Buggar, mindre fel i indata, dålig precision i koordinater och heltokiga data för vissa länder där du då skippar hela landet ser jag som saker du, Lsj tar hand om på ett sätt som inte direkt behöver diskutera mer brett. De områden jag uppfattar kan må bra av att diskutera vidare är: kommuner/administrativa områden (ett område som också utmärker sig i antalet förvirrande manuella redigeringar i försök fixa till, och där jag själv vill driva de inte mer tas med), vattendrag där det blir för mycket punkt och ej längd (personligen är jag dock positiv till dem), Sjöar där det finns problem med areal och där du Lsj för fram det intressant alternativet att ta hand om dem i en "efteromgång", info som mer förvirrar än ge mervärde (typ klimat data i fornminnesartiklar) och sortimnet som bara blir för tunna och intetsägande. Sedan har vi sortiment som kanske kan må bra av att ha krav på "minsta" av något slag för att tas med, och Wikidatafrågor (en fråga som jag själv inte greppar). Jag tycker vi börjar komma nära att beskriva ett förslag på vad som bör exkluderas/hanteras i egen omgång, och ett sådant förslag kunde vi sedan brett efterfråga synpunkter på (och ev ytterligare saker att diskutera). Så just nu känner jag det vore bra få fram mer konkreta saker som bör finnas med i "förslaget" medan själva disksionen om de olika frågorna i mycket kan avvakta tills "förslaget" finns framme.Yger (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 08.54 (CEST)[svara]
Jag tycker ovanstående låter rimligt. Det finns flera områden där jag trots vissa uppdagade problem (sjöar) inte egentligen har något problem med att låta botten ta upp verksamheten igen, eftersom de främst verkar bero på dåliga data för enskilda länder (men där vi bör vara uppmärksamma på liknande problem igen). Jag vet inte om det är bra att införa någon slags kravlista liknande relevanskraven, men å andra sidan kanske det skulle hjälpa till om man vill försöka hitta ytterligare databaser för att kunna skriva om objektstyperna.
Jag håller med andejons i vad denne skriver ovan. Att skapa artiklar om slott och andra byggnader enbart utifrån uppgifter om placering och klimatdata blir tunt och märkligt. Det är uppgifter som normalt sett hör hemma i geografiartiklar om länder och platser. Om man jämför exemplet med Läckö slott, så skulle jag som läsare inte förvänta mig den informationen i den artikeln, utan snarare i artikeln om Kållandsö. Artiklar, oavsett om de är skapade av människor eller botar, skall ge relevant information, som läsaren förväntar sig att få reda på i artikeln, och då krävs det att källorna som används är lämpliga för aktuell artikeltyp; man använder inte en hammare för att dra i en skruv. Precis som andejons skriver, så skulle en artikel om Stockholms slott innehållande enbart denna typ av uppgifter verka märklig och personligen skulle jag som läsare ifrågasätta Wikipedias innehåll och trovärdighet. Tänk er "Eiffeltornet är ett torn i Paris" plus klimat- och terränguppgifter. Blir läsarna glada av det? Söker jag på Eiffeltornet vill jag även veta höjden, när det byggdes med mera, det vill säga uppgifter som rör själva objektet. Då får källor med den typen av uppgifter användas.
Att källan inte skiljer på slott, befästningar och ruiner är inte bra. Jag hade inte velat läsa "är ett slott" om det i själva verket är en ruin – det skulle vara rent missvisande.
Det är bra att vi för en diskussion om detta. Jag anser att vi behöver komma fram till för vilka objekt det är lämpligt att låta boten använda nuvarande källa, om den skall fortsätta att skapa artiklar. Personligen anser jag inte att byggnader tillhör den gruppen.--Historiker (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 20.53 (CEST)[svara]
Jag börjar undra om det handlar om artiklar om olika landformer (samt orter) och artiklar som inte handlar om landformer. Både (de ifrågasatta) kommuner och byggnader är icke-landformer, och det jag haft filosofisk problem med, brunnar i öknar. Och även om Taxelsson nu tar upp även klippor (som kanske är en teknikfråga och inte principfråga) så verkar det just nu som det som det väcks upp är en fråga om icke-landformer behöver ifrågasättas betydligt mer. Orter bör nog vara med och forskningsstationer på Antarktis, och stora vattendammar, men byggnader och fornminnen och brunnar borde kanske inte vara med.Yger (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 21.28 (CEST)[svara]
Wikipedias trovärdighet är starkt ifrågasatt och har alltid varit det och kommer sannolikt fortsätta vara det ett bra tag till. Att skriva ut vad saker är (slott eller borg iaf inte ett berg, boten har väl inte beskrivit något som "hus") och var de ligger är relevant information man förväntar sig att hitta i ett uppslagsverk. Att inte hitta ens det gör Wikipedia sämre. Om vi ska vara konstruktiva så kan man diskutera hur artiklarna ska utformas (det har funnits otaliga chanser till det) istället för att enbart dissa utifrån enstaka fel (när majoriteten är bra och hjälper läsaren). Det oavsett om vissa gör långtgående distinktioner mellan slott och borgar som de tycker alla andra också borde göra. Som läsare är jag hjälpt av informationen om vad och var något är men jag är inte hjälpt av avsaknad av information (Jag är hjälpt oavsett om till exempel Hohenwerfen beskrivs som borg eller slott). Jag är som skribent hjälpt av att ha ett källbelagt material att utgå ifrån som jag kan bygga med, jag är inte hjälpt av om det inte finns något alls. --افيراتير (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 22.00 (CEST)[svara]
Jag håller i grund och botten med Averater ovan, men om det underlättar samarbetet kring projektet har jag inga invändningar mot att ta bort marginella platstyper som slott och fornlämningar ur botens repertoar. Däremot håller jag inte med Yger om att det skulle handla om landformer kontra icke landformer. Byggnader kan vi nog vara utan de flesta (och de flesta byggnadstyper tog jag aldrig med i botsortimentet från början, med slotten som ett av få undantag). Men det vore ytterst beklagligt att inte få artiklar om t.ex. alla länders administrativa enheter, även om dessa ställer till med en del jobb. Lsj (diskussion) 15 augusti 2016 kl. 22.33 (CEST)[svara]
Att Wikipedias trovärdighet fortfarande sätts i fråga håller jag inte alls med om. De förlöjligande som förekom för fem eller än mer tio år sedan har så gott som upphört. Jag vet att det finns restriktioner när det gäller skolungdomars användning av uppslagsverket som källa till uppsatser men i övrigt stöter jag aldrig på något annat än positiva omdömen, frånsett den kritik som framförs här (och ibland i bloggar) av dem som inte får skriva vad de vill. Tostarpadius (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 22.28 (CEST)[svara]
För att facilitera diskussion om platstyper och deras relevans:
Här finns en lista med de platstyper som boten betraktar som relevanta i dagsläget, samt de benämningar boten använder. Administrativa enheter saknas i listan, eftersom benämningarna anges separat för varje land. Kom gärna med specifika förslag till förändringar av listan.
Här finns statistik om hur många platser av varje sort som finns i GeoNames. Ger en fingervisning om hur mycket möda det är lönt att lägga ner på olika typer.
Jag försöker lista de sortiment/frågor där problem indikerats i diskussionerna ovan. Jag välkomnar justeringar av mina problembeskrivningar, och också att fler objekt läggs till. Och sedan hoppas jag på att många ger synpunkter (in-line) på åtgärder per objekt.Yger (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 10.18 (CEST)[svara]
Kommuner/administrativa enheter
Problem: Många länder/språkversioner anger att ort och kommun är samma sak, vilket medfört en röra i wikidata för dessa objekt och att det skett många förvirrade försök till manuella "rättningar" (som ofta varit försämringar) av de skapade artiklarna. Det finns fel i indata då kommuner förändras över tiden.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Exkludera. Efterarbetet har blivit rörigt och orsakat olust bland de som försöker "rätta" (och rätta felaktiga rättningar). Tveksamt om kvaliteten kan bli acceptabelt och om detta som inte är fysiska objekt, och både ändras ofta och ser så olika ut per land kan bli fungerade med botskapande.Yger (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 10.18 (CEST)[svara]
Vad jag förstått har projektet tvärtom lett till att en hel del förvirring i Wikidata upptäckts och delvis rättats till. Jag tvivlar också på att förvirringen skulle vara mindre kring orter. De geografiska områdena och orterna är väl ändå sådant som ger betydande mervärde; Wikipedias bristande täckning utanför Sverige (och eventuellt Finland, Frankrike och några till) har varit ett stort problem. --LPfi (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Kör över WD. Det är väl bättre att vi har det rätt än att vi inte har de alls eller att vi importerar felen från WD? Kanske kan man låta dessa vara utan iw-länkar och sedan manuellt slå ihop på nått sätt (utan att få in felen från WD). Skulle folk på WD bli arga om man skapade massa dubbletter? --افيراتير (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 10.30 (CEST)[svara]
Som Averater och LpFi. Stort värde i kommunartiklarna, och boten kan ge meningsfull information. En möjlighet med iw-länkarna är att boten lägger in dem "utkommenterade" (<!--[[en:XXX]]-->)för att i framtiden lätt kunna kolla och återställa, om möjligt med bot. Lsj (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 12.05 (CEST)[svara]
Jag accepterar om detta blir konsesus, men vill kommentera att mitt bekymmer är vad som sker med dessa efter de skapas. det finns användare som systematiskt ogör de skapade artiklarna som här trots flera tillsägelser, och jag har inte lust/komp~etens att ogöra de ogörningarna, även om det är risk allt nu håller på bli sallad.Yger (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 04.13 (CEST)[svara]
Jag vill gärna se att dessa artiklar kommer till. Vad jag vill skippa på sikt är dessa pseudoförgreningar med "ort" och "kommun". Jag beklagar att vissa användare ser sig nödsakade att anpassa länkningen efter desda. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 06.41 (CEST)[svara]
Jepp, jag har redan på annan plats rekommenderat fortsatt körning av kommun/region-artiklar. De kan ofta utan stora problem kopplas till WD. Jag upplever det är PPL-artiklarna som är det stora problemet där. Utreda missförhållandena på WD är inte lätt, då de ofta inkluderar språk som är mycket knepiga att tolka. -- Innocent bystander19 augusti 2016 kl. 19.38 (CEST)[svara]
Problem: Arealen har blivit fel i flera fall och det verkar blivit något fel, genom att boten tittar på omgivande terräng. Lsj har uttryckt dessa kanske borde skapas i en omgång efter anda objekt
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Jag ser sjöar som mycket viktiga objekt att skapa, så skulle tycka de vore syn de kördes i separat omgång efteråt. För de De finländska verkar det nu också vara aktiviteter på gång som fixar dem. Men kanske behöver algoritmerna runt platt natur omkring etc ändras?Yger (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Instämmer att sjöar är viktiga. Men det är en hel del datorkörningar och tester att göra för att få ordning på areaalgoritmen. Medan det pågår kan boten få göra andra artiklar. Lsj (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 17.31 (CEST)[svara]
Tror att Lsj är på rätt spår här. Idén att beräkna areal är god, men det är viktigt att kvalitén bli bra. Att utveckla programvara som klarar det är inte gjort i en handvändning.Taxelson (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 21.20 (CEST)[svara]
Mycket bra om du gör en sådan botkörning. I avvaktan på det så anser jag det är bra gå vidare med det förslag Lsj lagt fram och är villig genomföra.Yger (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Konsensus:behåll, men avvakta tills fixar är gjorda för att få ordning på areaalgoritmen. Medan det pågår kan boten få göra andra artiklar.
Vattendrag
Problem. Dess koordinater anges som en punkt vilket innebär utsträckning inte finns med och också att man tagit med kring info om punkten, som klimat och landskapsform vilka inte är giltiga för hela vattendraget. Den väsentliga uppgiften Längd på vattendraget saknas
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Behåll, men ta bort all extrainfo relaterad till punkten. Vattendrag refereras ofta till i andra artiklar och det är extremt svårt skriva artiklar om dem pga svagt källäge. Jag ser att de även med rudimentär info tillför värde.Yger (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 10.18 (CEST)[svara]
Jag vill inte helt ge upp "extrainfo". Har kollat på karta ett par hundra vattendrag i olika länder (enkelt via {{GeoLänk}} i underkategorier till Kategori:Vattendrag efter land). Det stora flertalet har koordinatpunkten i anslutning till sitt utlopp (i havet, eller i en större flod eller sjö). Det stora flertalet är också såpass korta att klimatdata m.m. för utloppet torde vara hyfsat giltiga längs hela floden. Man kunde fundera på att ändra formuleringar, så att det tydligt sägs att uppgifter handlar om utloppet. Boten kunde också använda befintlig kod för att kolla närhet till hav. Lsj (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 17.31 (CEST)[svara]
När det gäller områden där det finns data om även små vattendrag (bäckar/smååar) så behöver det säkerställas att koordinatdata har sekundupplösning - med minutupplösning blir det oanvändbart - finns ofta flera bäckar att välja på. I Finland verkar dessutom namnen ofta inte stämma med vad som återfinns på Lantmäteriverkets karta. Är datan av otillräcklig kvalité bör artikeln inte skapas. Taxelson (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 21.20 (CEST)[svara]
Nära konsensus:exkludera närdata, alternativt förändrabättre koordinatupplösning behövs
En idé till en möjlig algoritm för att få fram längd på vattendrag håller på att ta form i mitt huvud. Låt mig utveckla och testa den innan boten gör fler vattendrag. Lsj (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 22.45 (CEST)[svara]
Det är angeläget att vi får artiklar om världens floder och större åar, men jag håller med om problemet med att beskriva omgivningarna vid mynningen. En ny algoritm för sträckning är i högsta grad önskvärt. /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 12.36 (CEST)[svara]
Slott, borgar, fornlämningar, ?byggnader?.
Problem: Omgivningsdata blir lätt absurd, klimatdata ej relevant för detta sortiment, och landformer i närheten är av en annan kontext. Och om omgivningsdata tas bort blir innehållet i det närmaste helt substanslöst. Frågan har diskuterat en del härovan, och några förespråkar att denna typ av objekt exkluderas, men andra tycker att de ändå är bättre än ingenting.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Okomplicerat att ta bort förutom att en och annan rödlänk efterlämnas i redan skapade grensidor. Om vi vill ha kvar dem, vilket jag förordar, så kan omgivningsdata modifieras eller tas bort helt. Beräkningen av terrängform kan enkelt modifieras till att gälla ett mindre område för den här typen av platser (några km snarare än några mil). Lsj (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 12.05 (CEST)[svara]
Det skulle snarare behövas en omskrivning av modulen med omgivningsdata: det man vill veta är ju om en borg ligger på en udde, eller en kulle, eller något annat liknande i första hand, och sällan hur omgivningen är i stort. Större problem är dock att den data som finns fortfarande bara handlar om en geografiskt punkt, inte om byggnaden som ligger där. Dessutom bör vi nog ta bort höjd över havet helt, även ur befintliga artiklar , eftersom det ofta är dåligt definierat och inte speciellt relevant (se Dartmouth Castle med bild: vilken punkt ligger egentligen 18 möh?) andejons (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 13.41 (CEST)[svara]
Boten räknar redan lite grovt på sådant, och anger det i artiklarna när den får ett entydigt resultat - se t.ex. Sadberge Castle som "ligger uppe på en höjd". Men det går att förfina och göra mer i den riktningen, inte minst att göra det på en skala som är mer relevant för slott. Den "punkt" som är 18 möh är den pixel i höjddata (upplösning 3" om jag minns rätt, ca 90 meter vid ekvatorn) som innehåller platsens koordinater. För Dartmouth Castles del innefattar pixeln nog en del av kullen bakom slottet. Lsj (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 14.20 (CEST)[svara]
Den punkt som indikeras när man går in på en karta för koordinaterna ligger i vattnet. När manzoomar ut så man ser höjdlinjerna är det väl inte alldeles omöjligt att någon del av slottet kan ligga 18 möh, men som sagt verkar uppgiften i det här fallet rätt konstig när delar av slottet snarast ligger ett par meter över vattnet. Systeranläggningen Kingswear Castle har dock fått helt galen höjdanvisning, 55 möh, när den ligger på ungefär samma höjd. Möjligen är siffrorna högsta höjden i själva byggnaderna, men det är ju något helt annat. Jag vidhåller att uppgifterna är såpass opålitliga och såpass oviktiga att det är bättre att ta bort dem. andejons (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Borgar och slott är sådant man gärna vill kunna läsa artiklar om. Frågan är om Geonames är bästa källan. Bör snarare hämtas från olika länders kulturhistoriska databaser, motsvarande Riksantikvarieämbetet. /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 12.36 (CEST)[svara]
Klippor
Problem: För Finland verkar geonamntypen även inkludera saker som flyttblock. Taexelsson har fört frma at kanske inledningen borde ändras så den inte uppger "X är en klippa" utan något som "X är en klippa, flyttblock eller liknade".
Även skär klassas som "klippor" i Geonames. För Åland var det såpass genomgående att det gick att klassa om alla klippor till skär utan problem. /ℇsquilo16 augusti 2016 kl. 11.32 (CEST)[svara]
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Hoppa över klippor helt och hållet eftersom det är allt för otillförlitligt vad det som är klassificerat som "klippa" i Geonamed egentligen är för något. Då slipper vi dessutom problemet med artiklar om obetydliga objekt likt Bogrundet (Sottunga, Åland). /ℇsquilo16 augusti 2016 kl. 11.34 (CEST)[svara]
Går bra att hoppa över dem, flertalet torde vara av marginell relevans. Men om det är så konsekvent som på Åland skulle det gå att hantera så här, genom att boten använder terrängdata:
"Klippor" som är helt omgivna av hav döper boten om till "skär".
"Klippor" på land i platt terräng på nordliga breddgrader kallas "flyttblock".
I alla fall det första (klippor i vatten => skär) tror jag kommer att fungera, i alla fall i vårt närområde. Men ur ett mer internationellt perspektiv är jag mer osäker. Objekt som Rockall och Haslewood Rock borde nog kallas just klippor. /ℇsquilo16 augusti 2016 kl. 14.34 (CEST)[svara]
Jag tycker Lsj förslag är intressant, och kan vara gångbart om det ger tillräcklig kvalitet i slutändan (vilket då också tillåter många "hoppa" över). Om det är kvar en känsla det kan bli fortsatta problem tycker jag gruppen kunde skippas helt, då jag ser nyttan som mycket liten för denna grupp.Yger (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 15.50 (CEST)[svara]
Tveksam till denna kategori, men ska den finnas så bör man formulera sig så att det blir tydligt att boten inte vet om det är en klippa eller flyttblock om det ligger på land (vilket den kan veta om det gör). Skriv ut osäkerheten! Taxelson (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 21.20 (CEST)[svara]
Mycket nära konsensus:Exkludera möjligen dock gör mycket annorlunda enligt Lsjs förslag
b;Obetydliga objekt inom sortiment som i allmänhet är relevanta
Problem:Lilla kobben i Åland var uppe på Sffr och vissa mindre (nu nedhuggna) skogar har tagit upp som exempel. Lsj har framfört att om et går ange ett kvalifeiceringskriterie, så går de t exkludera objekt. mer konkreta exempel med förslag på detta saknas dock tv
Jag tror det är oerhört svårt att hitta kriterier som Lsjbot kan använda. Storleken korrelerar bara svagt med betydenheten. Det är också bra att ha ett komplett sortiment; om man vill länka till den kobbe där en Sverigebåt (Finlandsbåt) gick på grund är det illa om man länkar till fel kobbe för att den riktiga saknar artikel. Att ett grund är namngivet borde då räcka för relevans, åtminstone för omnämnande på en förgreningssida. Vi har haft som praxis att ta bort objekt som inte bör ha artikel, men det är problematiskt. Lsjbot har öppnat mina ögon för hur många platser det finns med namn som jag uppfattat som unika, något jag tycker att vore bra också för våra läsare, men detta kan kräva en större diskussion kring hur förgreningssidor skall se ut. --LPfi (diskussion) 16 augusti 2016 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Skär som Farfarsgrund vid Sandhamn är egentligen bara relevanta på grund av händelser som grundstötningar, men om inte ens oljetankern Tiira som gick på grund där 1986 har någon artikel så är det tveksamt om Farfarsgrund ska ha det. /ℇsquilo16 augusti 2016 kl. 11.41 (CEST)[svara]
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Klimatdata och positionsnära landformer
Problem:det har frmförts att dessa, åtminstone för vissa sortiment, kan uppfattas som lite oseriöst
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Behåll klimatdata, men se till att varmaste/kallaste inte betyder "varmaste/kallaste av de med tillgänglig data" (kanske detta redan är fixat i botkoden, men tror det finns gamla synder kvar i ns0). Högsta punkt bör tas med endast om den är tillräckligt markerad. Tillse att det är samma höjd som är högst över ett tillräckligt stort område för att täcka objektet. Om en sjö är 2 km lång och 1 km bred är det meningslöst att påstå att den högsta punkten ligger 1.2 km sydväst om den (d.v.s om en godtycklig punkt på eller i närheten av sjön).
Konsensus:Behåll
Wikidata trassel
Problem: Lsj har framfört att WD-poster ibland har en länk till Geonames, vilket boten använder för iw-länkning, men som tyvärr ofta länkar fel.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
Problemen kommer från att GeoNames innehåller länkar till artiklar på Wikipedia. Dessa länkar är väldigt ofta väldigt väldigt fel. Det finns flera åtgärdskategorier både här och på Wikidata om detta. Vissa innehåller fortfarande hundratusentals sidor. Det vore gott om vi kunde "hinna ikapp" lite med detta arbete. -- Innocent bystander19 augusti 2016 kl. 19.44 (CEST)[svara]
Lsjbot använder inte länkarna till Wikipedia i GeoNames. Det som ställer till problem i samband med Lsjbots arbete är felaktiga Geonames-länkar (P1566) i Wikidata, inte tvärtom. Lsj (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 20.13 (CEST)[svara]
@Lsj: P1566-länkarna i Wikidata kommer i de allra flesta fall från GeoNames. Det skedde en databas-import därifrån strax efter propertyn skapades. De flesta poster som inte härör från svwp eller cebwp kommer just från GeoNames wp-länkar. -- Innocent bystander19 augusti 2016 kl. 20.31 (CEST)[svara]
Allmän diskussion
Ljsbot på artiklar som finns på andra språk?
Ett sätt att få svenska artiklar om utländska platser av betydelse vore om man laddade alla språks icke-botskapade wikipediaartiklar, och extraherade alla geografiska kooordinater de innehåller. På så sätt skulle man få fram alla platser lokalbefolkningen anser vara relevant ("miljonstäder i Afrika") samtidigt som man slipper artiklar om "kullar i ödemarken". 81.236.207.18819 augusti 2016 kl. 15.28 (CEST)[svara]
Jag se detta som en mycket intressant idé som dock behöver bearbeta en hel del innan den är färdig som förslag. Dock handlar denna tråd primärt inte om att "ändra" grunddragen för lsjbotkörningar, utan bara mer förändringar av typen ta med/ta ej med innan körningarna återtas, och då är en sådan här stor ändring för radikal.Yger (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Wp-artiklar med koordinater på enwp
Ett sådant projekt skulle bara reproducera den kraftiga geografiska snedfördelning som Wikipedia har idag, se bild. Lokalbefolkningen i Afrika eller Antarktis skriver tyvärr inte mycket alls på Wikipedia. Det där är ett helt annat projekt, med annat mål, som jag inte vill delta i. Lsj (diskussion) 19 augusti 2016 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Ett bekymmer med Geonames som har berörts ovan är att koordinater ibland är avrundade till hela bågminuter, vilket ger positionsfel på upp till 1 km. För vissa platstyper spelar detta ingen roll, men för andra är det fatalt. Jag har kört igenom hela GeoNames nu och letat efter koordinater som är jämna bågminuter. Det är ungefär 12% av samtliga poster på GeoNames som har avrundade koordinater. Ska se hur de fördelar sig per land och per platstyp.
Förslag till åtgärd
Identifiera avrundade koordinater under botkörning. Enkelt nog, utom att man får falska positiva (typ 0,01%) för de platser som faktiskt ligger på ett koordinatkryss. För platser som har avrundade koordinater:
Ingen åtgärd för t.ex. administrativa enheter, där koordinaten ändå är godtycklig på den nivån.
Ingen åtgärd för platstyper som normalt har större utsträckning än någon km (skogar, tätorter, ...)
Avstå från artiklar för platstyper där 1 km fel koordinater sannolikt gör artikeln felaktig eller meningslös.
Kolla sådant som sjöar eller öar -- om den rekonstruerade arean inkluderar en hel kvadratbågminut kring koordinatpunkten, så bör den sanna koordinaten finnas med. Annars hoppa över.
Berg fixar boten redan - den kollar terrängen och om koordinaten för ett berg inte pekar på en bergstopp kollar den högsta punkten i närheten.
Jag tror inte att koordinaterna är avrundade, det är någon annan osäkerhet på dem. Av alla Ålandsartiklar jag gick igenom var det inte en enda koordinat som var avrundad neråt. Alla koordinater som inte pekade rätt pekade för långt åt nordost. /ℇsquilo20 augusti 2016 kl. 20.46 (CEST)[svara]
Åland kanske har något annat systematiskt problem. Men påfallande många platser i andra länder har koordinater som är hela minuter i både latitud och longitud, ibland så till den grad att man ser ett rutnät i {{GeoLänk}}. Det torde bero på avrundning. Lsj (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 22.34 (CEST)[svara]
Jag pysslade en hel del med Geonames för Sverige för ett år sedan, men tröttnade pga den låga datakvaliteten. Noterade då att i princip alla svenska sjöar låg i ett rutnät på hela minuter. I många fall så är koordinaterna en bra bit från sjön. Detta "fenomen" kan finnas även för andra länder. Kitayama (diskussion) 20 augusti 2016 kl. 22.43 (CEST)[svara]
för att få en kvantitativ uppfattning om kvaliteten på Lsjbots artiklar tittade jag på en slumpvis vald grupp av 273 orter, se Användare:Ettrig/Orter. Det är i allmänhet svårt att avgöra kvaliten på Lsjbot-artiklar. Men för orter kan man i alla fall se på satellit-bilden om det finns en ort på platsen. Jag fann att Google maps för en stor majoritet av artiklarna hade satt ut samma namn på platsen (även Open Street Map, men i något mindre grad). I 1 artikel är koordinaterna så fel att de inte leder till orten (de är tom i fel land). I 5 artiklar är koordinaterna så fel att de visar klart utanför orten (avrundningsfel?), men Google Maps visar ortens namn tillräckligt nära. I 27 fall visar koordinaterna på ett område som inte innehåller en tätort med detta namn. I många av dessa fall är det ett glesbefolkat område som fått detta namn. Troligtvis är en liten minoritet helt felaktig, men det är mycket svårt att avgöra. I 28 fall länkas till WD-artikel som är ett administrativt område, oftast kommun. Befolkningssiffrorna överensstämmer ganska väl med satellitbildens utseende. Men det är ofta ganska fel. jag kan inte ge någon absolut uppfattning om detta problems omfattning. Sammanfattningsvis upplever jag dessa artiklar som mycket mer värdefulla än de problem som de är behäftade med. En ort-artikel som länkar till en kommun är mycket bättre än ingenting. Ofta har dessa kommuner en huvudort med samma namn, så att distinktionen inte görs i de artiklar som finns på andra språk. Att ort-artiklar handlar om områden som inte är tätorter är kanske inte direkt ett fel. Ordet ort kan ju också användas i en betydelse som närmast liknar plats. Men när man använder ordet ort som den första klassificeringen av ett uppslagsord, då har läsaren rätt att förvänta sig att det är en tätort som avses. Dels för att det annars blir orimligt allmänt, dels för att det är det som avses i en mycket stor majoritet av de artiklar som säger att de handlar om orter. --Ettrig (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 10.32 (CEST)[svara]
Vad gäller "En ort-artikel som länkar till en kommun är mycket bättre än ingenting" så har jag direkta invändningar. En PPL-artikel ska dela WD-objekt med andra PPL-artiklar, allt annat är direkt emot WD's policy. Om man ändå vill ha interwiki-länkar emellan dem, så har jag inget att invända om det på ett eller annat sätt fixas lokalt.
"Ort" är ganska brett, och jag uppfattar inte att det är reserverat för tätorter. Vad en tätort är för något varierar stort beroende på vilken definition man använder och de flesta definitioner sätter en gräns vid 2000 invånare, inte 200 som det är här i Norden. -- Innocent bystander21 augusti 2016 kl. 13.35 (CEST)[svara]
Ja ort är ganska brett, eller som jag skrev "kanske inte direkt fel". Men den användningen är så bred att den blir närmast värdelös när den används så här. Vad är det för information vi förmedlar när vi berättar att X är en ort? Jag tror att läsaren tolkar det som att det är en ansamling (Geonames definition av PPL säger agglomeration) av bebodda hus. Vad menar du? Vad tror du att läsaren uppfattar? Om det är som jag tror, så är ungefär 10% av Lsjbots ort-artiklar felaktiga, för det finns ingen ansamling av hus i närheten av koordinatpunkten. Jag tycker att det är ett fel och att det är ett fel vi kan leva med att Lsjbot gör. Men vi borde komma överens om ifall det är ett fel och hur det i så fall ska hanteras. Många av dessa icke-orter är som Himmeta. Det är ett område som är välbekant för dem som bor där (ortsbefolkningen?). Det bor människor i området men det finns ingen särskild ansamling av hus, knappast ens i kyrkbyn. Vi kallar det inte heller för en ort i Wikipedia. Vad ska vi göra med sådana platser benämnda orter i andra länder? Det finns 27 st i min lista. --Ettrig (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 17.38 (CEST)[svara]
Jag måste rätta mig själv. SAOL, min gamla från 1973, säger att ort betyder plats, ställe, trakt. Det är mycket bredare än det vi avser med Kategori:Orter. Vi behöver byta till annan term eller andra termer. --Ettrig (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Det felet du beskriver är just det jag har som invändning emot GeoNames som källa för PPL'er. Massor med fel har lagts in, troligen genom att man har "mjölkat" digitala kartor på ortnamn. Det gör att man fått en koordinat och ett namn. Men det är ingen garanti att det verkligen finns någon "agglomeration" med detta namn. Det gör att sådant som 2662086 Ytterlännäs har fått en egen post. Ytterlännäs är en socken/församling, inte en "agglomeration". Den ort som Geonames här markerat här, heter egentligen Bollstabruk. Området som koordinaten ligger vid tror jag kallas "Bruket". Sedan finns det "orter" som inte är särskilt "agglomerade", men som ändå är en slags ort. Se tex en:Dispersed settlement. Det första jag kommer att tänka på där är 633089 Vaalimaa i Finland. Orten finns utsatt på varenda bilatlas som finns att skaffa och utmärker sig som gränsort mot Ryssland. Husen ligger här ganska glest. Kungsgården är ett annat exempel. Orten uppfyller inte kriterierna för att bli benämnd småort, men har med all säkerhet betydligt mer än 50 invånare.
Behåll, men avvakta tills fixar är gjorda för att få ordning på areaalgoritmen. Medan det pågår kan boten få göra andra artiklar.
Vattendrag
Exludera närdata (problem att den anges som en punkt) dock inte 100%konsensus. En idé till en möjlig algoritm för att få fram längd på vattendrag vill Lsj utveckla och testa innan boten gör fler vattendrag.
Klippor
Exkludera sortiment (problem kvalitet på basdata och vad som är en klippa) Lsj har som alternativ formulerat ett ändrat skapandesätt, vilket dock tv kan ses som riskabelt, dvs risk för fel är högre än ev nytta
Lsj förslag: Om det är så konsekvent som på Åland skulle det gå att hantera så här, genom att boten använder terrängdata:
"Klippor" som är helt omgivna av hav döper boten om till "skär".
"Klippor" på land i platt terräng på nordliga breddgrader kallas "flyttblock".
Här tror jag att man nog måste ta sig en titt på hur det ser ut. Exempelvis på Gotland lär nog ganska få "klippor" vara flyttblock. Det kan vara svårt att gissa vad de är i stället. Det kan vara klintar, det kan handla om raukar. På sina håll finns mindre uppstickande namngivna "klippor" som inte är flyttblock, utan kanske snarare bergshällar. Jag tycker nog att de här behöver granskas mer innan boten kör vidare med dessa. Alternativt enbart skapa mindre mängder som går att gå igenom manuellt och granska. Finns det någon viss storlek som avgör när boten kallar det "klippa", "berg" eller "kulle", eller handlar det om huruvida handlar om en höjd av jord eller en höjd av bergart?FBQ (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 23.38 (CEST)[svara]
Som det står är ansatsen att sortimentet helt skall exkluderas, och ditt inlägg förstärker detta, då du pekar på svårigheter med "Lsjalternativet".Yger (diskussion) 22 augusti 2016 kl. 06.50 (CEST)[svara]
"Klippor" i bergig terräng får heta klippor.
Tveksamma fall hoppas över.
Öar (i inland, alltså i insjöar floder eller djupa havsvikar
Lsj gör sitt bästa att mildra (problem: WD-poster ibland har en länk till Geonames, vilket boten använder för iw-länkning, men som tyvärr ofta länkar fel.)
Koordinatavrundning
Justera algoritm Identifiera avrundade koordinater under botkörning. och gör åtgärder enligt förslag ovan
Slott, borgar, fornlämningar, ?byggnader?.
Ej färdigdiskuterat/konsensus saknas
Problem: Kringinformationen som nu skapas ger information som är så irrelevant att den kan uppfattas som direkt felaktig
Förslag till åtgärd:
Kör vidare men med snävare radie för kringinformation:@Lsj:
Det är riktigt att jag anser att kringinfo bör exkluderas, men även andra åtgärder för att klarlägga status (borg, slott, men framför allt om det är en ruin eller något mer existerande i form av byggnad) behöver göras.--Historiker (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 20.34 (CEST)[svara]
att ge tid till "fixare" och Lsj (med sin frågelåda) att komma ikapp
att ge utrymme för diskussion och analys av diverse gny och muttrande som uppkommit
se om det gick få fram ett förslag till ändrade "regler" kring skapandet som ger mindre antal "problemartiklar"
Alla dessa syften anser jag nu har uppfyllts, och för egen del ser jag längre inget skäl till en fortsatt paus. Jag hoppas därför att @Lsj: kan återta skapandet med hänsyn tagit till förslaget nedan. Jag vill också passa på att tacka för de många konstruktiva inlägg som skett och naturligtvis för Lsj tålamod i denna diskussion. Och medan jag för egen del ser detta som mitt "sista" inlägg i denna fråga är det naturligtvis öppet för att fortsatt diskussion(en) av andra, men kanske då i annan tråd.
Förslag till ändrade rutiner vid skapande av artiklar av Lsjbot
"Sortiment"
Förslag
Kommentar
Administrativa enheter
Behåll
Önskemål:säkra WD-koppling
Insjöar
Behåll
men avvakta till fixar är gjorda för att få ordning på areaalgoritmen. Medan det pågår kan boten få göra andra artiklar.
Vattendrag
Exludera närdata
Klippor
Exludera sortiment
Öar i "inland"
(ej genomdiskuterat)
Önskemål:kontexten kan fastställas, alltså i vilken sjö, flod eller havsvik den ligger.
Wikidatatrassel
Lsj gör sitt bästa att mildra
handlar om WD-poster ibland har en ibland felaktig länk till Geonames
Koordinatavrundning
Justera algoritm
enligt förslag från Lsj
Slott, borgar, fornlämningar, ?byggnader?
Inget entydigt förslag dock: *Ingen gillar kringinformation som idag, så grundförslag är att all kringinformation exkluderas *Sedan finns det flera som anser att åtminstone några av dessa sortiment borde exkluderas helt, som byggnader
Då det under sommaren varit några diskussioner här om vad Wikimedia Sverige gör, inte gör och borde och inte borde göra kommer här en inbjudning till det planeringsmöte som inleder arbetet med verksamhetsplan, budget och FDC-ansökning inför 2017. Mötet (som även om det heter Medlemsmöte är öppet för alla intresserade) är på Wikimedia Sveriges kontor, Hantverkargatan 21 i Stockholm, lördag 27 augusti, klockan 10.30-17.00. Intresserade som inte kan eller vill komma till mötet kan antingen skriva på idé-sidan eller maila till infowikimedia.se så kommer det med i hanteringen. För att underlätta fikaplaneringen är det bra om alla som vill vara med på plats anmäler sig med ett mail till infowikimedia.se också. Välkomna!
/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 10 augusti 2016 kl. 14.49 (CEST)[svara]
Efter denna helg finns nu en uppdaterad verksamhetsplan. Det mål som gäller gemenskapen är
Att, som tidigare, få tillgång till utrusning, teknisk expertis och att med finansiell hjälp arrangera olika saker finns kvar
En nysatsning på Fikarummet, inklusive lättare få kontakt med faddrar, för att nya smidigt skall kunna få tillgång till hjälp/stöd
Insatser för att få fler från underrepresenterade grupper (kvinnor, äldre, de som jobbar mot anda små språkversioner) vilket kommer göras mer målmedvetet för de olika grupperna (dvs inte bara mot kvinnor)
En ny punkt är ansatsen att driva/stötta ett implementeringsprojekt av någon teknisk funktionalitet vi i gemenskapen kan se som önskvärt. Exempel införande av klottersaneringsstödet ORES, förståeliga beskrivningar hur kopplingar mot Wikidata bör/skall göras (mer är iwlänkningar), kartstöd etc. Föreningen kommer återkomma vid eller efter årsskiftet och höra hur vi i gemenskapen ser på detta och om det är ett grej vi skulle vilja prioritera/få (hjälp få) gjort.
Hej alla! Det har varit lite tunt med tävlingar, men nästa vecka är det å andra sidan en tävling med chans till riktigt mycket poäng. Temat är Gamla synder där det gäller att utöka gamla och korta artiklar. Man får ett poäng per byte multiplicerat med hur många år gammal artikeln är och dividerat med hur många tusen byte den var. Den som utökar Ringö med tusen byte kommer skrapa hem nästan 66 tusen poäng (den är både gammal och kort). En än värre synd som ger än mer poäng är Rahula. Den som fixar den kan skrapa ihop riktigt fett med poäng. Lycka till! --افيراتير (diskussion) 27 augusti 2016 kl. 18.06 (CEST)[svara]
Tips om artiklar som kan utökas (nej jag orkar inte, det är inget kul). Jag hittade en där det står "Denna samhällsrelaterade artikel saknar väsentlig information.". Visst stämmer det! Och andra som säger att "Kaplan avgick den 18 april 2016 och efterträdare har ännu inte meddelats". Riktigt gammal och uppenbart felaktig information alltså. Titta på "Sveriges bostadsminister", "Bostadsminister", "Bostadspolitik". Ointressanta stubbar, säkert skapade i tävling, eller av en bot. Radera, slå samman, eller utöka! --Janwikifoto (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 22.05 (CEST)[svara]
Ja, en hel del är sorgliga. Väljer du ditt senaste alternativ (att utöka dem) har du goda chanser i tävlingen! Det finns flera som enbart är korta och där en utökning nog är relativt lätt. För andra artiklar kan det mycket väl vara så att de mår bäst av att raderas. De senare kan du lämna åt andra i just denna tävling. Är det så att en mycket kort stubb kan bytas ut mot bättre innehåll är det nog få som klagar då de i flera fall är gamla och den ursprungliga skaparen glömt av dem. Och görs det räknas också de bidragen, det borde vara okontroversiellt i de allra flesta fallen. --افيراتير (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 23.00 (CEST)[svara]
Artikeln Bostadspolitik är onekligen en stubb och skulle kunna utökas väsentligt. NE (band 3) omfattar tre spalter om ämnet, där man dels behandlar bostadspolitikens historia och dels dess mål och medel. Å andra sidan hade de Bengt Owe Birgersson som ämnesexpert inom området. Jag anser inte att artiklarna bör slås samman, utan istället skall de utökas och uppdateras.--Historiker (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 19.52 (CEST)[svara]
Det skapades ett 50tal ny användarkonton på eftermiddagen och de börjar nu lägga in info, dock utan att verka veta baskraven. Källor saknas nästan helt och det är mycket "konstig" info. Jag är borta nu ett tag men hoppas andra kan kolla upp vad som pågårYger (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 16.55 (CEST)[svara]
Tack för förtydligandet. Jag försökte hitta det masskapandet, men såg bara den mängden du nämnde. Sen blev jag tvungen gå, så jag hann inte att "rapportera" eller fråga. Bra att du ber om hjälp! Jag har kollat några av de andra, men det var så många icke-botskapade artiklar om städer från IP-adress, att det var svårt att hitta dem.//Hannibal (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 22.07 (CEST)[svara]
Tyvärr har det börjat igen idag, och av redigeringar så ser det ut som något som initierats av något med koppling till arbetsförmedlingen. Kanske ett misslyckat försöka ge arbetslösa "datorvana"?Yger (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 11.15 (CEST)[svara]
Om du syftar på sådant som "Användarkontot Miscatosca (Diskussion | Bidrag) har skapats automatiskt" så kommer det från att kontot har ursprungligen skapats på en annan wiki och sedan har kontot skapats lokalt här genom SUL, den gemensamma inloggningen. -- Innocent bystander30 augusti 2016 kl. 12.19 (CEST)[svara]
Tack! Jag funderade just på om så kunde vara fallet. Det som fick mig att tveka var att så många automatskapade hade svenskklingande användarnamn (de två gånger jag kollade logglistan). //Vätte (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 12.57 (CEST)[svara]
Hello everyone of the Swedish Wikipedia. I am Cyberpower678, a bot operator on the English Wikipedia. I am reaching out to the content editors of this Wikipedia, in regards to the mentioned Phabricator tasks listed on the right. T120433 is a tracking ticket for an ongoing bot project to combat dead links constantly surfacing in hundreds of thousands of articles. This ticket was opened as a result of being the number one requested bot on the m:2015 Community Wishlist Survey, and can be found here. I am currently the lead developer of this bot project, and with the bot approaching readiness to be run on other wikis, with only a few bugs still needing to be fixed, I am asking the editors of the Swedish Wikipedia if such a bot would be supported on the Swedish Wikipedia.
The specific ticket for deploying this bot to the Swedish Wikipedia is T136142. The first step is gaining community consensus, through this proposal, and then adapting the bot to suit the needs of this wiki.
This bot is very functional, configurable, and very intelligent. The bot comes with a run page, that allows for the quick disabling of the bot, in the event of a malfunction. Every wiki will also have a config page, that directs the bot how to behave on that wiki. On the English Wikipedia, the bot is able to scan existing URLs and detect if they are dead or not. During trial testing, this has revealed to have a false positive rate of 0.1%. The bot is capable of replacing original URLs with archive URLs, or adding them on. It is able to read sources and citations formatted in various ways and either intelligently fix the source as needed or make the formatting consistent, by altering the way the source is formatted. InternetArchiveBot, can leave a talk page message with details of what it did to the article page. The configuration page also has an option to only leave messages and not touch the main article at all. InternetArchiveBot is {{nobots}} compliant and also supports a blank tag used on the English Wikipedia, {{cbignore}}, which instructs the bot to ignore a specific source on a page.
Det är bra att roboten märker upp döda länkar. Men jag är emot länkandet till arkiverade webbsidor eftersom själva arkiveringen och återpubliceringen antagligen strider mot upphovsrätten i de flesta fall. Vi länkar ju t ex inte till Torrent-nedladdningssidor av böcker i källhänvisningar, även om det vore möjligt. NH 28 juli 2016 kl. 11.37
Det finns massor med döda länkar i referenserna, men det gör inget så länge de är tidsmärkta. Skall nu en maskin börja ändra i källhänvisningar, så vet man inte var man hamnar. Kommer verkligen innehållet i texten och vad som står i referensen att stämma? För övrigt anser jag att alla inlägg på sewp skall vara på svenska. Luke (diskussion) 11 augusti 2016 kl. 11.13 (CEST)[svara]
Språkkoden "se" är alltså nordsamiska, medan språkkoden för "svenska" är sv. Just här på Bybrunnen på svWp finns skrivelsen: "Please feel free to write in English". Jag tycker det är klokt att folk från systerversioner och liknande ska kunna kommunicera med den svenskspråkiga gemenskapen här.--LittleGun (diskussion) 11 augusti 2016 kl. 16.05 (CEST)[svara]
Precis. Sv är språkkod (ISO 639) och se är landskod (ISO 3166). Ej att förväxlas för då vet man inte var man hamnar (samiska som den talas i Slovenien?) När det gäller Lukes invändning så tycker jag att det är bättre med en fungerande länk som man kan verifiera och ta bort om den inte stämmer än en död länk som hänger i limbo och varken kan verifiera eller avvisa. /ℇsquilo11 augusti 2016 kl. 17.08 (CEST)[svara]
Petimetrarnas julafton! svwp brukar betyda wikipedia på svenska; såvitt jag vet finns det ingen wikipedia på finlandssvenska; nu råkade jag skriva se som i nordsamiska vilket togs för intäkt att komma med en mängd narraktiga inlägg: endast en person iddes argumentera mot min invändning. Heder till @Esquilo:. Vad gäller ditt motargument, så betyder detta att hela det referenssystem som hittils använts på wp vad gäller Internetkällor kastas ut! Exempelvis: Jag lägger in en referens med en länk till en elektronisk version av Andreas Linhardt, Feuerwehr im Luftschutz 1926-1945 (2002) där det sägs att budgetansvaret för yrkesbrandkårerna förblev kommunalt trots att de inordnades i statspolisen; av någon anledning blir denna länk död; maskinen söker efter något liknande och hamnar på en sida som hamnar om samma ämne, men där inget sägs om budgetansvaret; Esquilo kollar länken och ser att det inte står något om budgetansvar: tar bort min text därför att den är obelagd! En annan sak om den döda länken ligger under externa länkar! Luke (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 18.26 (CEST)[svara]
I sådana fall bör man väl låta påståendet/meningen/meningarna vara kvar, och istället använda {{Källa behövs}} eller liknande, så att den som lagt in påståendet(eller någon annan) får en chans att se över det. Fördelarna med boten tycker jag ändå väger över. DavidIvar (diskussion) 22 augusti 2016 kl. 22.14 (CEST)[svara]
@Luke: - Boten markerar på diskussionssidan vad som gjorts och att ändringarna inte är kollade(checked=false). Det blir mindre arbete med att bara kontrollera källan och ändra till checked=true, än som det är nu. Man kan också lägga till undantag, med {{cbignore}} eller {{nobots|deny=InternetArchiveBot}} så att boten inte kör över en viss artikel. Det jag sett av botens arbete på enwp uppfattar jag som väldigt underlättande. Här är en kontroll jag gjort på enwp. DavidIvar (diskussion) 11 augusti 2016 kl. 17.34 (CEST)[svara]
Jag fattar inte ett smack! Jag är rädd för att maskinfantasterna förstör wikipedia genom obegriplig jargong och införande av tillsynes oskyldiga tekniska förändringar vilka får oöverskådliga konsekvenser. Luke (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 18.23 (CEST)[svara]
If Google translated correctly, which it usually doesn't for Swedish, if you are worried about the bot breaking things, I can put that to rest. This bot is being extensively tested, and is very accurate in the work it does.Cyberpower678 (diskussion) 12 augusti 2016 kl. 20.53 (CEST)[svara]
He expresses a fear that the content in the page replacing the dead one isn't identical. Thereby would information be lost from the source possibly making them invalid for some claim. --افيراتير (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 10.24 (CEST)[svara]
That's easily addressed. InternetArchiveBot attempts to fetch a snapshot that is as close to the original access date as possible. This ensures that the archive is likely identical to the original.Cyberpower678 (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 13.58 (CEST)[svara]
Civilspanaren (diskussion) 22 augusti 2016 kl. 10.28 (CEST). Om jag förstått det hela rätt så lägger bara Boten in texten <arkivurl> och <arkivdatum> på de referenser som den hittar som är döda. Vi lägger ju själva manuellt in detta med jämna mellanrum för att kunna hitta tillbaka till verkligheten så att säga.[svara]
When scanning an article, should it only touch links inside <ref> tags, or should it touch all? (Recommend all)
What pages should it work on when doing its runs on Wikipedia, only pages with tagged dead links, or all pages? (Recommend all)
What links can it touch when analyzing the links on a page? Touch all links, only the tagged dead links, or all dead links? (Recommend all dead links)
Should a link that is tagged as dead override the bot's judgement on whether or not it really is dead? If not, the bot will simply remove tags it thinks were placed in error. (Recommend yes)
Should provided archive snapshots be from around the same time as the original access date? If not, the bot will grab the latest snapshot. (Recommend yes)
Can the bot touch links that already have archives? (Recommend no) (The bot will still touch links with archives, if it detects an incorrect usage of the archive.)
Should the bot leave a talk page message when it modifies links on the main article. It will leave a message only when changing an archive snapshot, adding a snapshot, or tagging a link as dead. (Recommend yes)
IABot can proactively submit links that are alive for archiving into the Wayback Machine. This is provided the developers of the Wayback Machine agree to the bot doing this on this Wikipedia. In the event of a failure to archive a link into the Wayback Machine, should the bot leave a message on the article's talk page? (Recommend no)
Should IABot actively check if a link is alive? The current tested false positive rate is 0.1%. (Recommend yes)
Instead of editing the main article, should IABot leave a message on the talk page instead? This is brings attention to a problem, but IABot won't actually try to address it. (Recommend no)
I agree with most of the recommendations, but with one exceptions:
The bot should proactivly submit links for archiving. What's the point of waiting untill they are dead? Better to archive a link before the content changes.
The proactive archiving needs permission from the developers of the Wayback Machine. On the English Wikipedia, they have their own bot that automatically archives all newly added links on Wikipedia into the Wayback Machine, and thus proactive archiving is disabled on the English Wikipedia. Cyberpower678 (diskussion) 28 augusti 2016 kl. 17.08 (CEST)[svara]
I am in direct contact with the executive director of the Wayback Machine. I have inquired regarding running their bot on the Swedish Wikipedia. I'm still waiting to hear back. Having them use their own bot is better than IABot, because it archives the moment a new link is added on Wikipedia, while IABot systematically goes through the articles and archives the URLs one by one, and that can take time, and then it makes another pass which also takes time.Cyberpower678 (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 17.24 (CEST)[svara]
På huvudsidan visas längst upp en av Wikipedias "utmärkta" artiklar. Artikeln byts en gång om dagen. Tekniken fungerar med hjälp av Mall:Utvald artikel/Datum. Den mallen innehåller helt enkelt en lista på artiklar, en för varje datum, som är konstruerad och uppdateras manuellt. Man ser hur det går till om man kollar på mallen i redigeringsläge. Det finns en del krångel med detta. Eftersom det finns 340 utmärkta artiklar inser man att det inte går att fördela artiklarna jämnt över året, och dessutom måste Användare:Någon se till att uppdatera listan när det tillkommer nya utmärkta artiklar, eller när någon förlorar sin status. Så har inte skett, och därför har det t ex visats artiklar på huvudsidan som inte (längre) har "utmärkt" status.
Ett förslag vore att istället låta en robot sköta uppdateringen, inte av listan, men av vilken artikel som ska visas på huvudsidan. Konkret kunde den – till exempel – gå igenom Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar i alfabetisk ordning dag för dag. Den kategorin hålls uppdaterad. Då slipper man både att hålla listan uppdaterad och att lösa problemet med hur artiklarna fördelas över året (åren).
Så då är frågan dels om detta är en bra idé, dels om det finns någon robot som skulle vilja ta sig an uppgiften? Omgörningen av mallarna kan jag stå för.
Ett utmärkt förslag. Dock blir det snedfördelat med alfabetisk ordning, en ny artikel vars ordning precis passerats kommer ju inte att dyka upp på huvudsidan förrän om nästan ett år. Tycker därför att ordningen bör vara att den ovisande artikel som senast erhöll utmärkt status visas, när alla visats börjar det om på nytt. Det gör visserligen att en ny artikel som tillkommer i slutet på cykeln både visas då och blir första artikel i nästa cykel, men då artikeln är nyligen uppgraderad är det väl bara bra.Åkebråke (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 11.17 (CEST)[svara]
Varför inte bara ha en lista där man lägger in artiklar ungefär där de utnämns, och sedan får den ligga kvar där? Om någon skulle nominera en hel mängd artiklar inom ett visst ämne kan man gå in och korrigera för hand så att de sprids ut mer.
Ehm... anledning att jag tog upp det var ju just att det inte fungerar. Som det är nu visas nytillkomna utmärkta artiklar aldrig på huvudsidan. Se även Hannibals länk ovan. /NH25 augusti 2016 kl. 11.26 (CEST)[svara]
Nu är mallen uppdaterad och det finns för tillfället sex luckor, alla om mer än ett halvår. De kommer förhoppningsvis att fyllas innan dess. Artikelsammanfattningar kommer. Jag föreslår därför att nuvarande system bibehålls. Jag skall själv försöka bevaka detta i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 09.36 (CEST)[svara]
Som tur är är det ganska få artiklar som använder mallen med litet a. (Däremot finns det tusentals som använder den med stort A.)
Enklaste sättet är nog att leta upp det lilla antal (ca 20 st) som använder {{Find a Grave}} (litet a) här: Special:Länkar hit/Mall:Find a Grave och göra om dem så att de istället använder {{Find A Grave}} (stort A). Sedan kan man omdirigera den första mallen till den andra. Om man prompt vill att mallen ska ha litet a i namnet, så får man isåfall flytta den. Kan hända att jag ger mig på det, om ingen annan hinner före.
Sajten själv kallar sig Find A Grave vilket egendomligt nog är mot normal rubricering och namngivning på engelska, där det andra ordet, av underordnad betydelse, inte borde vara versal. --SergeWoodzing (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 21.14 (CEST)[svara]
Fixat, åtminstone delvis: Nu finns inga sidor som använder {{Find a Grave}} med litet a, och (den enda) mallen heter nu {{Find A Grave}}. Om man vill att mallen istället ska heta Find a Grave med litet a, så får man flytta den nuvarande mallen till det namnet (kräver administratörsredskap) och sedan låta en robot byta ut mallanropen i alla artiklar som använder den. Det kommer jag dock inte att göra eftersom jag tycker det duger som det är. /NH30 augusti 2016 kl. 17.59 (CEST)[svara]
När man lägger in mallen "Källor" i en artikel via VE kommer följande infotext upp:
Denna mall används främst om artikelämnets encyklopediska relevans (i bemärkelsen verifierbara allmänintresse) ifrågasätts. Om specifika faktauppgifter i artikeln ifrågasätts är mallen "källa behövs" att föredra framför denna mall, eftersom "källa behövs" placeras i stycketexten direkt efter den mening som ifrågasätts och således utgör konkret snarare än svepande kritik.
Jag tror att denna text bör skrivas om. Att efterlysa källor för en artikel som helt saknar sådana är inte att ifrågasätta artikelämnets verifierbara allmänintresse. Tvärtom kan det i många fall vara just för att en artikel har ett stort allmänintresse som det är angeläget att den refererar till trovärdiga källor. --Chandra Varena (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 13.13 (CEST)[svara]
Jag tycker mallen närmast borde avskaffas. Den används i massor med artiklar, men den leder sällan till något. För många gånger slängs den också med "motiveringen" "Det finns inga källor". Det är väl ofta sant, men när kan man sedan ta bort den? När man lagt till en källa? Två? När man källbelagt något av de viktigare styckena i artikeln? När alla stycken fått någon källa? När allt är källbelagt?
Även om det är godtyckligt hur många och starka källor som behövs så menar jag att det är viktigt att wp:s artiklar har hänvisningar till källor. Och att malla de artiklar som inte har källor är dels en hjälp för wikipedianer att hitta artiklar att åtgärda, men också, minst lika viktigt, ett sätt att signalera för läsaren att "vi på wp tycker att artiklar ska ha källor men den här har vi tyvärr inte hunnit med". Detta för att mota den (ibland berättigade) misstron mot wikipedias trovärdighet. --Chandra Varena (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 14.26 (CEST)[svara]
Jag tycker som andejons att mallen bör avskaffas. Alla artiklar kan må bra av fler källor. Man ska vara källkritisk till alla artiklar oavsett om någon slängt in en mall eller inte. I flera falla verkar mallen rutinmässigt inslängd trots att det som står är triviala fakta. Mallen gör ingen nytta i att upplysa om att en viss artikel är bättre eller sämre än någon annan. --افيراتير (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 15.00 (CEST)[svara]
Det är mycket viktigt för uppslagsverkets kvalitet att artiklarna är väl källbelagda. Som mallen ser ut nu verkar det dock som att artikelförfattare lätt tolkar den just som svepande kritik, även om det inte varit tanken hos den som lagt in den. Därför skulle det vara bra med något mindre nedslående mall än den nuvarande, särskilt om användningsinstruktionen ändras. Beteendevetare säger också att vi människor har mycket lättare att faktiskt följa positiva uppmaningar än negativa piskor. Något för att uppmana till att lägga in källor behövs iallafall. JohanahoJ (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 16.23 (CEST)[svara]
På vad sätt är den nuvarande mallen nedslående? Är allt som står i artikeln belagt i de angivna källorna behövs inte fler, så enkelt är det. Externa länkar i måttlig mängd och uppgifter om vidare läsning i motsvarande utsträckning kan däremot vara bra. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 18.17 (CEST)[svara]
Jag har märkt av reaktioner från artikelförfattare att den tydligen kan upplevas så, att den tolkas som ett ifrågasättande av artikelns existens över huvud taget, istället för en uppmaning till ytterligare förbättring. JohanahoJ (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 18.36 (CEST)[svara]
Jag ändrade lite i mallens dokumentation (den text som Chandra Varena citerar, och som också visas på sidan Mall:Källor). För vad man än tycker om mallen så används den i väldigt många artiklar som saknar källor men som är solklart relevanta. /NH29 augusti 2016 kl. 18.27 (CEST)[svara]
Att artiklar bör ha källor angivna tror jag alla kan hålla med om. Det jag inte håller med om är att den här mallen är en bra lösning om en artikel saknar dem. Till och med en någorlunda viktig artikel som Frankrikes historia har varit märkt i över sju år, och har ändå inga källor.
För övrigt har mallen fler källor precis samma problem med att den egentligen behöver få en ordentlig motivering av vad och varför vissa stycken skall källbeläggas om den skall vara användbar som annat än skrämsel.
Det är oerhört viktigt att mallen får finnas kvar. Den fyller elementära funktioner. Den viktigaste är signalen till läsarna att de skall vara extra källkritiska. Idag lärs källkritik ut i skolan, men det infördes med den senaste läroplanen. Många har vaga föreställningar om vad källkritik är. /Ascilto (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 18.51 (CEST)[svara]
Källkritik lärde jag mig i skolan oavsett vad som stod eller inte stod i läroplanen. Dessutom inpräntades det i mig därhemma. Jag tror nog de flesta i vår tid ifrågasätter allt vad auktoriteter heter och gör sina egna bedömningar. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 19.17 (CEST)[svara]
När jag gick i skolan ansågs man bråkig om man ifrågasatte läroböckerna eller lärarna. Men jag hade också många skrämmande konservativa lärare i både högstadiet och gymnasiet. Detta var på 1970-talet. /Ascilto (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 19.22 (CEST)[svara]
Hade den faktiskt använts för att märka upp svaga artiklar hade det varit en sak, men just användandet för "den här artikeln har inga källor", och allt användande utan riktig motivering gör att detta syfte helt förtas. Artikelmallar borde vara till för att artiklarna skall åtgärdas, inte för att bli liggande i över sju år även i artiklar som inte verkar speciellt dåliga (jag letade lite bland de äldsta för att avgöra hur illa det var, och jag hittade tre artiklar jag tyckte mig kunna uttala mig någorlunda säkert om: Fornöstnordiska och Rollo, som båda verkar i stort sett OK, samt Karoliner, där jag hittade fel i ett stycke som inte var uppmärkt som i behov av källor).
Skulle enbart mallen källor tas bort skulle sannolikt fler artiklar kb-mallas i en omfattning som jag likställer med vandalisering. Artiklarna blir i fråga oläsliga av ett frenetiskt användande av mallen kb. Jag skulle föreslå att mallarna {{källor}}, {{fler källor}}, {{kb}} och liknande tas helt bort till förmån för mallarna för faktakontroll där {{ifrågasatt faktauppgift}} används om enstaka icke källbelagda påståenden ifrågasätts, men annars bör artikeln mallas med {{faktakontroll}}. Vi brukar ju tala i termer som att artiklarna ska vara verifierbara - och det kan mycket väl en artikel utan källor vara om det är ett okontroversiellt innehåll och det antas vara lätt att själv/för läsaren att verifiera innehållet - och inte att de måste vara verifierade. Möjligtvis bör en ny mall skapas för artiklar där kommersiellt syfte finns och det finns risk för att neutraliteten går att ifrågasätta på grund av eventuell intressekonflikt exempelvis. Å andra sidan har vi mallar för pov, så jag ser inte behovet som stort. Obelix (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 20.25 (CEST)[svara]
När det gäller källkritik ser jag wikipedia som annorlunda än i stort sett alla andra publicerade texter. Vanligtvis kan man i viss mån bedöma trovärdigheten genom att se vem som är "avsändare" (författare, förlag, webbsidesägare o.s.v.). Men i wikipedia finns ingen avsändare, de flesta av oss skriver inte i eget namn och vi ska inte ska dra egna slutsatser ("egen forskning") Alltså måste det vi skriver baseras på seriöst arbete som finns publicerat någon annanstans, och om detta inte redovisas blir det omöjligt för läsaren att bedöma värdet av det som sägs i en artikel.---Chandra Varena (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 22.15 (CEST)[svara]
Problemet är ju dock då att de flesta läsare inte vet vad som är seriösa källor och därför ändå inte kan bedöma värdet i det som står i artikeln. Därför måste ändå wikipedianer granska innehållet, och som jag ser det är det viktigare att lägga krutet på artiklar som är ofullständiga eller vinklade eller med stor sannolikhet mer eller mindre felaktiga, med eller utan källor. Sedan finns ju många andra skäl att använda källor. Att jag och många andra ifrågasätter den här mallen är att den började läggas in i artiklar på måfå runt 2009-2010, när nästan alla artiklar som tidigare skapats saknade artiklar. Det handlade om några hundra tusen. Tror de som helt saknar källor idag är färre, men som ganska få har åtgärdats tror jag att huvuddelen finns kvar. Ganska få jobbar intensivt med källbeläggning. Ofta är också artiklarna om centrala ämnen som är ytterst nödvändiga - ofta är det ju så på wikipedia att ju generellare ett ämne är ju sämre och kortare är artiklarna, medan fragmentariska småämnen tenderar till att bli utförligt beskrivna. Tror ju delvis att det handlar om att det är svårare att välja ut det viktiga i ett brett ämne - speciellt när mängder med kockar skall vara inblandade. Därför tjänar mallen inte mycket till - annat än att ge en varning, en varning som egentligen kunde gälla 20 gånger fler artiklar och ändå inte nödvändigtvis malla artiklarna med störst behov av åtgärder.FBQ (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 23.22 (CEST)[svara]
Jag ser det som skrämmande att vissa vill avskaffa källmallningen, som är en elementär signal till läsarna att vi som redigerar är medvetna om behovet av källor. Det är en förtroendeskapande åtgärd. Att källmallningen preciseras och motiveras bättre har jag däremot ingenting emot. Jag menar att vi måste vara tydliga med kravet på källor och noter för trovärdighetens skull. Att ingen åtgärdat artiklar på flera år är inget hållbart argument, artiklarna saknar fortfarande källor, vilket bör framgå tydligt. Läsarna bryr sig inte om hur länge en mall funnits.
Diskussionen om källor pendlar på ett märkligt sett mellan ytterligheter. Ibland vill vissa användare starta massradering av artiklar och uppgifter som saknar källor. I den diskussionen förespråkar jag ökad mallning av källbrister. Tas mallarna bort finns inte längre något argument eller verktyg mot massradering.
Inställningen till både mallning och källbehov är mycket splittrad. Själv råkar jag då och då ut för att relativt korta och väl källbelagda artiklar mallas med noter behövs, med motiveringen att man inte skall behöva leta igenom hundratals sidor för att hitta källan. Detta har hänt i hundrasartiklar som är källbelagda med flera hundraslexikon. Gäller det t.ex. tax är det bara att slå upp taxavsnittet på högst ett par sidor, alltså inte några hundra. Böckerna i sig är lika svårtillgängliga, med eller utan sidhänvisning och finns i princip samlade bara på KB. Min inställning är att korta artiklar som inte gör anspråk på att bli utvalda klarar sig med en samlad källförteckning. Mallning bör förbehållas artiklar som verkligen saknar källor.
På Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar förs en i viss mån parallell diskussion där vissa vill sänka kravet på noter i utvalda artiklar. Att kvalitetsmärkta artiklar är väl notbelagda handlar också om trovärdighet. Med dessa två diskussioner samtidigt ser det ut som om krafter är i rörelse för att sänka kravet på källor och det oroar mig. De som står för den andra ytterligheten har inte gjort sig hörda i någon av diskussionerna. /Ascilto (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 15.34 (CEST)[svara]
Att {{Källor}} har en felaktig beskrivning i VisualEditor är en sak som borde vara lätt att fixa. Hur diskussionen gick därifrån till att diskutera den mallens avskaffande övergår mitt förstånd! Den mallen är en av de viktigaste mallarna som vi har på Wikipedia. Den är central i kvalitetsarbetet för oss Wikipedianer och för läsarna ger den en varning om att innehållet i en artikel inte kan verifieras (och därmed strider mot grundpelaren WP:V) och att trovärdigheten är därefter. /ℇsquilo30 augusti 2016 kl. 15.50 (CEST)[svara]
Mallen visar inte att innehållet inte kan verifieras utan att det inte är verifierat. Mallen fungerar dessutom inte för att visa ens det. Många artiklar utan källor är inte mallade och många med källor har mycket som inte är verifierat. Att allt borde ha källor behövs det inte någon mall för. Som flera påpekat ovan är den dessutom avskräckande, särskilt i de fallen den läggs in med liten eller ingen motivering. Jag tycker alla i fall där mallen finns utan någon motivering alls borde den tas bort med robot. --افيراتير (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 16.32 (CEST)[svara]
Jag tycker tvärt om att den borde läggas till med bott i alla artiklar som saknar <ref>-taggar eller rubriken Källor. Ja, den kanske uppfattas som avskräckande. Det är i så fall bra eftersom det visar att varningen har gått fram och tagits på allvar. Och nej, den betyder just att innehållet inte är verifierbart eftersom det inte går att veta vilka källor den bygger på. En artikel med källor är å andra sidan verifierbar. Verifierad blir den först när någon kollar att innehållet i artikeln stämmer överens med källan. Det överlåts åt läsaren. /ℇsquilo30 augusti 2016 kl. 18.19 (CEST)[svara]
Med avskräckande menar jag alltså att den inte på något sätt avskräcker en läsare utan de som skriver. De kommer i än mindre grad lägga in källor med mall än utan. De fåtalet som håller "sin" artikel uppdaterad hade lika gärna kunnat få information via diskussionssidan. Det är dessutom trevligare och då tvingas kritikern också motivera. Om fakta är verifierbar en enkel googling bort eller inte säger mallen ingenting om. Om läsare eller skribent verifierar fakta via källor vet ingen utom de själva. --افيراتير (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 18.37 (CEST)[svara]
Jag delar inte Averaters uppfattning att den avskräcker oss från att lägga in källor. Tvärtom uppmuntrar den oss till det! Däremot håller jag med om att begreppet "verifierbart innehåll" måste innebära att uppgifterna går att styrka, alldeles oavsett om möjliga källor finns inlagda i artikeln eller ej. Om det inte är det som menas bör vi hitta ett annat begrepp. Tostarpadius (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 23.38 (CEST)[svara]
Att en mall som efterlyser källor skulle avskräcka folk från att lägga till källor är mig fullständigt främmande. Det är som att säga att en parkeringsplats skulle avskräcka folk från att parkera. /ℇsquilo31 augusti 2016 kl. 07.32 (CEST)[svara]
Esquilo tololkar begreppen felaktigt. En artikel är verifierad om källor finns som stöder alla påståenden. En artikel är verifierbar om det förväntas gå att hitta källor till artikeln. Obelix (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 07.40 (CEST)[svara]
Från WP:V: "alla kritiserbara uppgifter inklusive citat kräver verifiering med källhänvisning" (min kursivering). De ska alltså verifieras och det gäller kritiserbara påståenden. Det är möjligt om de är verifierbara. Påståenden som kan verifieras är verifierbara och om de kritiseras ska det till källa som verifierar för att uppfylla verifieringskravet. För jämförelsen med parkeringsplatser så är det att jämföra med två parkeringar där det i ena fallet finns en krånglig skylt som säger massa saker om hur man måste parkera, jag kommer då hellre parkera på den andra platsen. --افيراتير (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Och om man läser lite högre upp: Verifierbarhet är en grundläggande policy med krav på att samtliga publicerade uppgifter i alla artiklar på Wikipedia ska kunna verifieras av en trovärdig och tydligt angiven källa. Alltså: Det är ett grundläggande krav att alla uppgifter i alla artiklar ska kunna verifieras av en trovärdig och tydligt angiven källa. Den källor som uppgifterna i en artikel kommer irån måste alltså anges. Det är inte en rekommendation eller en målsättning. Det är ett krav. Tyvärr uppfyller vi inte det kravet idag. Därför har vi ett kvalitetsäkrande arbete att göra. Det arbetet blir omöjligt ifall det inte går att spåra vilka artiklar som inte uppfyller kravet. Det är där mallen {{Källor}} kommer in. Att det finns artiklar som har varit märkta med den mallen i sju år är i sig inget problem. Problemet är att det finns artiklar som fortfarande saknar källor trots att den bristen har varit upptäckt i sju år. Det är ett misslyckande i kvalitetsarbetet, men det är knappast mallen fel. /ℇsquilo31 augusti 2016 kl. 17.44 (CEST)[svara]
Åter verifieras, det handlar inte om om de är verifierbara. Vi strävar mot att allt kontroversiellt ska ha källa, där är vi överens. Däremot finns det gott om okontroversiella uppgifter där det blir absurt att ha källa på varenda stavelse. Vilket också uttrycktes i förtydligandet som jag citerade. --افيراتير (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 19.10 (CEST)[svara]
Om du menar mig så var det inte min mening. Citatet E nämnde visar inte något om verifierbarhet. Dessutom blir det citatet lösryckt om det används för att allt ska källbeläggas vilket jag antog inte var vad som menades. Det gjorde därför inget till. För att påståenden ska kunna verifieras med källor måste de redan innan varit verifierbara. Oavsett vilka påståenden som är verifierade ger en avsaknad av mallen som bäst en falsk trygghet eftersom den aldrig intygar att källorna är bra, att de använts lämpligt eller att rätt saker är källbelagda. Mallen i sig gör inte heller något för att fler källor ska läggas in och kan till och med verka kontraproduktivt. --افيراتير (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 21.39 (CEST)[svara]
Det står "samtliga publicerade uppgifter", inte "samtliga kontroversiella uppgifter". (Vilka uppgifterär för övrigt kontroversiella?) Det står också "kunna verifieras", inte "har vid något tillfälle verifierats av någon". Jag kan hålla med om att det kan bli absurt om man drar det till sin spets. En mer rimlig målsättning, i alla fall från det läge vi har idag, är att alla artiklar ska ha minst en källa som påvisar att artikelsubjektet existerar och att det har relevans. Artiklar helt utan källor är och förblir en styggelse. /ℇsquilo1 september 2016 kl. 07.49 (CEST)[svara]
Om mallen vore central i kvalitetsarbetet skulle den inte ligga kvar i sju år i artiklar. Det är en mall som i mängder av fall inte leder till någonting alls. Det handlar inte om att avskaffa något krav på källor, det handlar om att vårt sätt att försöka tillgodose det uppenbarligen inte fungerar. Det finns över tiotusen artiklar som saknar källor, men det kan vara allt från att innehållet faktiskt är tveksamt till att någon hittat en artikel och sett att det inte finns källor och velat ha dem. Källor tenderar att komma antingen direkt efter att de efterfrågats, eller när någon bestämt sig för att skriva om ämnet ändå. Jag tror mallen nästan lika gärna skulle kunna automatiskt plockas bort efter en månad utan att det skulle leda till att färre artiklar fick källor.
Jag vill förtydliga att när jag påtalade att en del uppfattar mallen som negativ kritik, så var det för att jag gärna skulle se någon annan formulering av den, och det ska inte läsas som en kritik av mallens existens. Den är, som flera redan påpekat, mycket viktig. Däremot kan uppföljningen förbättras. Och så länge en artikel inte åtgärdats med källor är det bra att den finns kvar som en varning. JohanahoJ (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 17.33 (CEST)[svara]
Kvalitetskraven och kvalitetsarbetet på svenskspråkiga Wikipedia har utvecklats över tid. I begynnelsen var källkravet i princip obefintligt och mycket stor del av artiklarna saknade källor och inga mallar lades in i artiklar utan källor. Senare ökade kraven och mallning började bli vanligare i det fall källor saknades. Numera läggs det in en källmall i nästan alla nyskapade artiklar utan källor i samband med patrullering. Det gör att vi nu har drygt 28 100 artiklar som märkts med någon form av källmall, varav drygt 12 500 har mallats med mallen Källor. Att vi har artiklar som haft mallen sedan år 2009 (äldsta månadskategorin är 2009-04), innebär inte att mallen skall avskaffas, utan att arbetet med källbeläggning måste ökas, ett arbete som inte alltid är helt enkelt. Ett antal artiklar åtgärdas genom Veckans tävling, vilket brukar vara populärt. Mallningen gör att vi hittar de artiklar som saknar källor, dock inte alla, för att kunna åtgärda dem på ett strukturerat sätt.--Historiker (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 19.41 (CEST)[svara]
Oj vilken jättediskussion detta blev! Min avsikt när jag reste frågan var inte att diskutera källmallens existens, utan bara att föreslå en omformulering att den instruktion som dyker upp när man lägger in mallen via VE. Jag föreslår alltså att den instruktionen ändras på det sätt som NH redan gjort på den sida där mallen beskrivs. Detta borde inte vara kontroversiellt, och skulle kunna göras även om vi i övrigt inte är överens om mallens berättigande eller användning. --Chandra Varena (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 22.01 (CEST)[svara]
Fixat, även vad gäller texten som Visual Editor presenterar. (Jag trodde att den använde den vanliga malldokumentationen, men så var det inte.) /NH1 september 2016 kl. 11.28 (CEST)[svara]
Fast när jag försöker använda malen så kommer fortfarande följande text som förklaring: Denna mall läggs in överst i de artiklar som saknar källor. Det finns möjlighet att månadsstämpla så artikeln automatiskt läggs i en månadskategori. Denna mall används främst om artikelämnets encyklopediska relevans (i bemärkelsen verifierbara allmänintresse) ifrågasätts. Om specifika faktauppgifter i artikeln ifrågasätts är mallen [källa behövs] att föredra framför denna mall, eftersom källa behövs placeras i stycketexten direkt efter den mening som ifrågasätts och således utgör konkret snarare än svepande kritik.- Men det är kanske bara någon sorts eftersläpningseffekt? --Chandra Varena (diskussion) 1 september 2016 kl. 11.36 (CEST)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Jag skulle vilja flytta Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå till Stim och flytta nuvarande Stim till Fiskstim. Man får leta länge på Stims hemsida innan man hittar en förklaring till den gamla akronymen STIM som inte längre används annat än i logotypen. (Jämför Asea, Saab, m.fl.) Den nuvarande artikeln Stim handlar visserligen i någon liten mån om andra användningar av ordet stim, men de är mera av ordbokskaraktär och hör bättre hemma på Wiktionary. Tacksam för synpunkter. Rex Sueciæ (disk)1 september 2016 kl. 20.26 (CEST)[svara]
Stim bör flyttas till Fiskstim. Det är vettigast så. Men om Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå ska ha företräde på ordet Stim eller inte låter jag vara osagt, antingen det, eller så gör vi en grensida av ordet Stim--Bruno Rosta (diskussion) 1 september 2016 kl. 22.04 (CEST)[svara]
För min del tycker jag också att artikeln borde heta Stim (eventuellt med särskiljningstillägg), av de skäl som anges ovan. Men den har tidigare hetat i tur och ordning STIM, Stim (upphovsrättsorganisation), Stim, STIM (upphovsrättsorganisation), STIM och nu alltså Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå. Så innan man flyttar bör det nog vara ordentligt förankrat. /NH1 september 2016 kl. 22.56 (CEST)[svara]
Det var just därför som jag skrev här. ;) 1 september 2016 kl. 23.23 (CEST)
Grensida till de för närvarande två artiklar som har stim i sig, och sedan får artiklarna ha särskiljningstilläg (dvs fiskstim och Stim (upphovsrättsorganisation)). Adville (diskussion) 1 september 2016 kl. 23.35 (CEST)[svara]
En fråga som jag har funderat över. Inte minst på grund av den ändå stora skillnaden mellan engelskspråkiga och svenskspråkiga Wikipedia som bitvis överlappar varandra. Ibland får vi handskas med artiklar som rör t ex internetfenomen. Här slinkar det igenom, för mig irrelevanta ämnen som kan betecknas som dagsländor. Om till exempel en kvinna som kör sin egen knasiga version av Mariah Carey och abrakadabra får en egen artikel. Har svårt att förstå relevansen kring det egentligen. Å andra sidan har vi tonvis med artiklar som ändock har en lokal anknytning men dock inte känt utanför en stad eller län. Jag hade gärna velat rentav se en ny formulering kring hur vi ska ta in fler artiklar kring till exempel kända lokala och regionala organisationer som dock inte behöver vara rikskända. Därmed kan vi öka utbudet för lokala/läninvånare, lika med läsare, och likaledes för alla som söker i vårt uppslagsverk. Vi behöver formulera en relevans kring lokala/regionala företeelser eller dylikt som öppnar denna dörr. Är det möjligt att fixa? Någon som håller med mig, mer eller mindre? Jag har också en annan fråga som jag just nu lägger åt sidan men som berör rubriken ovan. --Vannucci (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 22.09 (CEST)[svara]
Tanken är ju att relevanskriterierna skall fånga upp lokala företeelser om de är tillräckligt kända och i ett tillräckligt stort område och med tillräcklig beständighet. Jag kan inte se att det skiljer mot andra ämnesområden. En schackspelare eller tävlingsryttare kan vara helt okänd för den som inte är intresserad av ämnet. Själv vet jag vilka Pelé och Maradona är men de flesta fotbollsspelare här på wikipedia är helt okända för mig. Det betyder ju inte nödvändigtvis att de är irrelevanta. Att de är okända utanför kretsen fotbollsintresserade gör dem ju inte självklart irrelevanta. Det gäller även lokala företeelser. Men du får nog ge exempel om jag skall kunna säga något. Organisationer är ett ganska oprövat område, men vad jag sett av artiklar om hembygdsföreningar här på wikipedia så skulle nog de flesta av dessa klara relevanskriterierna om någon satte ingång och skrev ordentliga artiklar om dem.FBQ (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 00.19 (CEST)[svara]
Jag håller med om att det skulle vara värdefullt om fler artiklar skulle behandla lokala organisationer o.d. I våras hade vi en SFFR-diskussion om Partille kammarorkester som tog upp just detta, och vi kom fram till att artikeln skulle behållas. När det gäller geografi så har vi redan artiklar om mycket lokala företeelser, skapade av bot eller manuellt (se t.ex. Hågåån), och jag ser det som rimligt att organisationer, kulturgrupper etc. som är välkända på ett lokalt/regionalt plan får utrymme i svwp även om de inte uppmärksammats nationellt eller internationellt. vad gäller det internationella perspektivet menar jag att det inte ska överdrivas. Vi skriver för svenskspåkiga läsare och det är rimligt att vi lägger ett "tätare nät" över Sverige och Finland än över andra delar av världen. Se till exempel Kategori:Svensktoppsmelodier och Kategori:Allsvenskan i bandy. Oavsett intresse för den speciella musikformen eller sporten så tror jag att vi är överens om att de är relevanta i svwp. Men det betyder inte, menar jag, att vi bör ha motsvarande kategorier och artiklar för alla andra länder. --Chandra Varena (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 07.18 (CEST)[svara]
Vi har en tillåten POV här, det rör det svenskspråkiga. Det gör att vi kan vara generösa mot svenskspråkig musik och litteratur. Men när det gäller länder ska vi vara globala. Vi är dock inte avlönade, ingen kan tvinga oss att skriva om polsk folkmusik bara för att vi redan har så mycket om svensk populärmusik. -- Innocent bystander31 augusti 2016 kl. 08.09 (CEST)[svara]
En central aspekt på relevansbegreppet är att det har en kvalitets aspekt. En skytteförening i en mindre by intresserar bara de 30-tal som är med i den föreningen. Det är inte tillräckligt för att kvaliteten på den artikeln kan säkras på det sättet det fungerar här. Det är för få som uppmärksammar den för att uppdatera den om och när fakta som står i artikeln ändras, och den är inte tillräckligt betydande för att utomstående skall "bry" sig om den. Det är då stor skillnad på hembygdsföreningen som dels har fler aktiva men speciellt betydligt fler utomstående som är intresserade av den, dess möten vänder sig bredare och skrifter sprids brett, och lokalhistoria intressera alla som kan komma i kontakt med byn. Vi har också generösa kriterier för hembygdsföreningen men inte för skytteföreningar. En bygdeförening är ofta så intimt kopplad till orten att det räcker med en länk till föreningen i ortsartikeln. Hur vi bör se på lokala kultur och idrottsföreningar har vi en levande diskussion om och det skiljer sig åt från fall till fall. Är det en förening som bara vänder sig till medlemmarna eller är det många utanför som är intresserade.Yger (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 08.23 (CEST)[svara]
+1 på det Yger skrev och flera andra kloka inlägg. Ytterligare en aspekt på det är källäget. Vi har ibland diskussioner om svårigheten för läsarna att tyda en källa på t.ex. polska eller urdu, och de få skribenter som använder källor på polska och urdu. Det betyder per definition en viss POV, med framför allt svenskspråkiga, engelskspråkiga, samt i mindre grad fransk- och tyskspråkiga källor, och därmed dessas POV ("vinnaren skriver historien"). Att ta sig förbi allfarvägarna när det gäller källor är ibland både krångligt och ifrågasatt (av goda skäl), men det kan också vara nyttigt. Så utan mer konkreta exempel är det svårt att svara mer konkret.//Hannibal (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Nu bör vi inte blanda ihop kvalitet med relevans. För kvalitet har vi egna regler som i stort är helt okontroversiella. Att hembygdsföreningar är speciellt mycket bredare eller har större medlemsbas än skytteföreningar ifrågasätter jag också. Men att det måste till ett rimligt antal som uppdaterar artiklar (varför priser raderas där det är helt omöjligt att hålla uppdaterat) samt ännu viktigare ett rimligt stort underlag av oberoende källor är klart. Vad som är rimligt många är inget man kan säga mycket om då många mycket breda ämnen förblir ouppdaterade samtidigt som många smala områden hålls uppdaterade (trots mycket motvind med relevans och annat). --افيراتير (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 12.44 (CEST)[svara]
Relevans ÄR en central komponent i kvalitet. Den skytteförening jag tänker på delade inte ut fina priser, utan den höll igång en skjutbana i skogen så medlemmarna kunde träna inför älgjakten. Och hembygdsföreningen ordande hembygdsdagen med 1000-2000 besökare. Yger (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 13.23 (CEST)[svara]
Kvalitet har inget med relevans att göra. Flera hävad att saker är relevanta oavsett kvalitet och artiklar kan ha kvalitet oavsett godtyckliga relevanskriterier några satt upp inom olika områden. Det finns säker olika aktiva hembygdsföreningar på samma sätt som det finns olika aktiva skytteföreningar. Där jag kommer för drar hembygdsföreningen som mest några tiotal deltagare. Fotbollsklubben drar betydligt fler (trots lägsta divisionen). Just därför är relevans ett uselt mått på om vi ska ha artiklar om hembygdsföreningar eller skytteföreningar. Det säger inte heller någonting alls om vilken artikel som har störst potential eller som faktiskt kommer bli bäst. --افيراتير (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 13.37 (CEST)[svara]
Du skriver relevans som ett mått (=kriterier?) det ser jag det inte som utan ett sätt att resonera om kvalititet. Och det är inte typen av förening som ger relevans utan uppmärksamhet och betydenhet som kan variera betydligt inom en viss typ av förening.(sista inlägg för mig i denna fråga där vi egentligen när nog är överens även om du gillar att polemisera i frågan)Yger (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 14.25 (CEST)[svara]
Tanken med relevans som kvalitetsgarant är nog det enda argumentet för relevanstänket som skulle kunna ha någon tyngd i mina ögon, men det håller inte. För om vi skall bedöma artiklars relevans utifrån förmodat underlag av redigerare kommer vi ofrånkomligen att tvingas bryta mot det globala perspektivet. Det är förmodligen större chans att en 30-medlemmars skytteförening i Sverige med enbart intern verksamhet får redigerare på svenska Wikipedia än att en medelstor veckotidning i Nigeria får det. /Dcastor (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 15.17 (CEST)[svara]
Relevans (begreppet) är den yttersta kvalitetsmarkören. Vi ska naturligtvis bara ha med det som "passar här", d v s är relevant i förhållande till syftet med projektet. Problemet är bara att vi inte är överens om detta syfte. Det är inte formulerat eller förankrat. Istället har vi krånglat till det hela med spretiga och detaljerade relevanskriterier, som inte är ställda i relation till något mål eller syfte utan istället definierar detaljer och som skapar obalanser mellan olika typer av ämnesområden. Tänk så mycket enklare det vore om man skippade dem, försökte definiera ett syfte, och formulera mål. T ex:
SVWP är ett svenskspråkigt allmänt uppslagsverk med globalt perspektiv, som beskriver etablerade, källbelagda och dokumenterade begrepp och företeelser inom ett brett spektrum av områden. Huvudmålgruppen är en allmänhet som saknar detaljkunskaper om de ämnen som presenteras i de olika artiklarna. De ämnen som presenteras i uppslagsverket ska därför bedömas ha ett tydligt informationsvärde för en bred målgrupp utöver de som är direkt berörda, på annat sätt har ett direkt intresse i eller av ämnet, eller redan har en detaljerad kunskap om det. De ämnen som beskrivs i uppslagsverket ska dessutom präglas av beständighet, samt vara relevanta företeelser i sitt sammanhang.
Med den avgränsningen skulle vi kunna avskaffa kriterierna och komma ganska långt i konsensus om vilket innehåll som är relevant. Konsekvensen blir naturligtvis att SVWP i praktiken även fortsättningsvis kommer att avhandla ämnen som ligger nära det som de olika skribenterna känner närhet till (d v s ofta material som är tillgängligt genom svenskspråkiga källor och som finns med i det samhällsliv som äger rum inom den svenskspråkiga världen). Men då - som nu - får det globala perspektivet bli en extra kvalitet och krydda i helheten. Lindansaren (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Fast relevanskriterierna har ju kommit till för att kvantifiera målsättningarna. Hur etablerad ska en företeelse vara för att kunna klassas som "etablerad"? Hur länge ska den ha existerarat för att kunna klassas som "beständig"? När är den "relevant i sitt sammanhang"? /ℇsquilo1 september 2016 kl. 07.40 (CEST)[svara]
Ja, jag tror definitivt att kriterierna behövs för att visa vad vi lyckats komma överens om. På det sättet kan den som själv tycker att något inte hör hemma här få vägledning när gemenskapen har en annan uppfattning. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2016 kl. 08.05 (CEST)[svara]
Lindansarens syn skulle onekligen lösa godtycket med kriterierna som i nuläget baseras på tyckande. Den sista meningen lämnar dock en del öppet för tyckande/tolkningar och skulle behöva omformuleras eller skippas. --افيراتير (diskussion) 1 september 2016 kl. 16.01 (CEST)[svara]
@Esquilo: Svaret beror på från vilket håll man betraktar ämnet. När man gör bedömningen kan man antingen resonera som att allting passar, utom det som inte lever upp till de fastställda kraven, eller som att ingenting passar, utom det som lever upp till de fastställda kraven. Själv tror jag att det första synsättet är enklaste att följa. Det torde vara lättare att avgöra vad som t ex inte är beständigt eller etablerat, vad som inte är källbelagt eller dokumenterat, och vad som inte vänder sig till en bred målgrupp eller inte är relevant i sitt sammanhang (här syftar jag främst på artikelinnehåll, inte övergripande ämnen). Om man exkluderar det, men släpper igenom resten, så kommer uppslagsverket att fyllas på med artiklar som klarar ett definierat grundsyfte: Ett allmänt uppslagsverk som klarar vissa kvalitetskrav (kalla det gärna för relevans). Det är klart att man måste arbeta upp en praxis (i praktiken utveckla den nuvarande). Men vi slipper problemen med att vi saknar verktyg som väger olika begrepp på samma våg - akademiker och företagsledare, hembygdsföreningar och sportklubbar, tung industri och tjänsteföretag, rockmusiker och konstmusiker o s v. Lindansaren (diskussion) 1 september 2016 kl. 17.53 (CEST)[svara]
Jag tycker att Lindansarens sätt att skriva inte är ..., i alla fall inte rätt formulerat. Jag ser rött när språkets krånglas på det viset. Det inger en känsla av, hur ska man säga, mindre intellektuellt än vad syftet är och blir otydligt. Anmärker bara på språket, inte person. Det behövs avsevärt bytas ut mot något enkelt och vardagligt. Annars är det svårt att ta ställning till det. --Vannucci (diskussion) 1 september 2016 kl. 22.25 (CEST)[svara]
Den eviga kampen mellan inklusionism och exklusionism. I princip borde båda synsätten leda fram till samma resultat så länge vi är överens om de fastställda kraven. Problemet med kvantifieringen kvarstår dock; En förening eller evenemang som har funnits i 50 år är etablerad, en som har funnits i 5 år är det inte. Men de som har funnits i 25 år då? Eller 10 år?. Att verifiera hur gammalt något är brukar inte vara något problem. /ℇsquilo2 september 2016 kl. 09.36 (CEST)[svara]
Jag ser som flera varit inne på relevanskriterierna främst som ett stöd för den som har svårt att förstå hur man skall tolka "etablerad" eller "beständig". Det är wikipedias konsensus kring hur det skall tolkas. Sedan håller jag helt med om att det är ett trubbigt verktyg, vi kommer aldrig att få ned alla olika aspekter som kan vara viktiga att väga in i beslutet kring en artikel. Sedan tycker jag att relevanskriterierna kan vara bra för att få de röstande att motivera sig tydligare när man frångår relevanskriterierna. Det kan då leda till att förståelsen för gemenskapens tolkning av relevans kan förbättras.
Vad gäller att låna processen från NE är det inte särskilt lämpligt. De har med all sannolikhet efter att ha bestämt ett ungefärligt omfång sneglat på andra uppslagsverk, och sedan bestämt vad som är absoluta grunden att ha med. Sedan har de anställt ett antal ämnesexperter att ge ytterligare förslag på artiklar som behöver finnas med för att ge en bred täckning. Deras resonemang har från början utgått från ett givet omfång. Hur de sedan resonerat när de fyllt på med artiklar i nätupplagan vet jag inte men de har troligen haft existerande artiklar som måttstock på det de lagt till, inte några relevanskriterier. Bortsett från att vi saknar redaktion och ansvariga för ämnesområden har vi inte heller något givet omfång - och om vi skall gissa på ett framtida sådant är det många gånger större än NE:s. På ett plan har vi dock redan snott deras relevanskriterier - alla uppslag som är relevanta i NE anses vara det på wikipedia.
Om jag återvänder till skytteföreningen med 30-tal medlemmar som var exempel ovan visar det på just detta. Visst, hur länge föreningen existerat spelar ju givetvis in, men också om den historiskt haft fler medlemmar. Att medlemsantalet minskar gör ju inte att en förening blir irrelevant. Driver föreningen en känd skjutbana, anordnar man någon betydande skyttetävling, har man varit viktiga inom svensk jakthistoria för introduktion av nya tankar, och om den är äldre har den haft betydelse för framväxten av skarpskytterörelse eller betydelse för landstorm och hemvärn på orten? Det skall ju ställas i relation till hur många artiklar om olika lokala föreningar av olika slag vi vill ha artiklar om och tror att vi kan underhålla. Och då underhålla oberoende av att det just nu finns tio aktiva wikipedianer som råkar vara medlemmar i föreningen och att det därför just nu inte är något som helst problem. Om nu föreningen ansetts historiskt betydelsefull så skall ju artikeln om den kunna finnas kvar även om den helt upphör.FBQ (diskussion) 2 september 2016 kl. 22.42 (CEST)[svara]
Ibland stöter man på typ <references group="http://xxxxxx.se/" /> som ersättning för taggen <references/>.. Är detta något man ska ta hänsyn till eller bara återställa? KlasHass (diskussion) 2 september 2016 kl. 20.37 (CEST)[svara]
I allmänhet ligger det en tanke bakom när någon grupperar referenserna, och att bara återställa är sällan lämpligt. Om du inte förstår vad som är meningen är det bäst att fråga på användarens eller artikelns diskussionssida. Ofta används "group=" för att skilja mellan källnoter och kommentarnoter, eller för kommentarnoter som man vill ha i samband med en tabell eller liknande. --LPfi (diskussion) 2 september 2016 kl. 22.27 (CEST)[svara]
Hmmm... Ett gemensamt drag för alla exemplen som IP-adressen ger ovan är att de är gjorda med Visual Editor. Kan det vara något fel i den? Jag har svårt att se att så många användare skulle använda "group" på ett felaktigt sätt. Jag misstänker bugg... Kitayama (diskussion) 2 september 2016 kl. 23.10 (CEST)[svara]
Tack för feedback. Kan Ni hänvisa mig till någon sida som förklarar det här med "group"? De sidor jag har sett där man under källor ersatt references/ med group har det bara förstört och inget tillfört. KlasHass (diskussion) 3 september 2016 kl. 00.14 (CEST)[svara]
Inget syntaktiskt fel, en "group" kan heta i stort sett vad som helst. Men om någon har skrivit så är det förmodligen för att vederbörande inte riktigt vet hur man skriver referenser. --Larske (diskussion) 3 september 2016 kl. 01.01 (CEST)[svara]
Alla de fall av references group="http... som fanns på olika sidor var helt verkningslösa eftersom det saknades ref som hänvisade till dessa grupper. Jag har åtgärdad 16 sådana sidor, i de flesta fall genom att helt enkelt ta bort den verkningslösa taggen eftersom den som lagt in den även hade lagt in referensen som en vanlig "ref-tag". --Larske (diskussion) 3 september 2016 kl. 01.50 (CEST)[svara]
När jag började jobba med av avPova artiklar, trodde jag jag skulle fastna på de som diskuteras mest (fenomen som anses vinkade vänster-höger) eller hopplösa som makedoniska namnkonflikten. Men så var det inte, de var ändå möjlig åtgärda. Men nu är det gruppen som handlar om Israel (-Palestina) jag helt kör fast i. Jag hittar ingen öppning för att åtgärda, metoden att skära hårt känns inte bra, och inte heller att laborera med känsliga meningar. Jag är av synen att vi inte kan acceptera POVmallar i all oändlighet, hellre ingen artikel då. Idéer hur vi bör åtgärda dess mottas tacksamt. Artiklarna (som också utgör de tre äldsta povmallade överhuvudtaget): Israel, Brittiska Palestinamandatet, Israeliska bosättningar.Yger (diskussion) 2 september 2016 kl. 11.03 (CEST)[svara]
Tyvärr är det nog så att vi får leva med POVkommentarer i dessa artiklar så länge som konflikterna pågår. Jag har många gånger försökt moderera texten på ett så neutralt sätt som möjligt, men nya kommentarer popar ständigt upp. Det är dock viktigt att informationen finns kvar. Kan man tänka sig att, till en början, komponera en särskild mall för dessa artiklar – en speciell "konfliktmall"? --Wvs (diskussion) 2 september 2016 kl. 12.27 (CEST)[svara]
Jag funderar också som alternativ att ta bort mallarna (efter en viss "tvättning") och sedan kräva de har mer specifik info om och när de återläggs (och informera den som åsatt mallen om detta). Dvs alla måste omprövas och ommotiveras efter två år.Yger (diskussion) 2 september 2016 kl. 12.32 (CEST)[svara]
Knappast rimligt alternativ. Som Wvs skriver är det bättre att bibehålla nuvarande innehåll och ha kvar pov-mallen som ett signalement på att artikeln är omstridd. Det informerar om att artikelns innehåll är omstridd och läsarnas källkritik får då bli (än mer) viktigare.212.181.23.2022 september 2016 kl. 12.43 (CEST)[svara]
Jo rimligt om vi anser att dagen POVmall bara får sitta en begränsad tid. Dock är jag öppen för det alternativ som Wvs för fram, evigt giftmarkerade artiklar med speciell "gift"mall.Yger (diskussion) 2 september 2016 kl. 12.45 (CEST)[svara]
Jag läste hans inlägg lite slarvigt. Jag anser alltså att det är POV-mallen som ska stå kvar tillsvidare tills miraklet sker att konflikten är löst. Då kanske det går att få fram artikel som inte är omstridd, men jag ser bara pov-mallen av godo, som en extra varning till läsaren och inget negativt i sig. Det är bara bra att vi är öppna om att läsarna bör vara extra vaksamma. 212.181.23.2022 september 2016 kl. 12.48 (CEST)[svara]
Visst är det en åtgärdsmall, men svåra frågor måste få ta sin tid. Allt kan inte avgöras med en handvändning och att, i syfte att ta bort pov-mallen så fort som möjligt, ta bort information som inte helt nödvändigtvis är oneutral (fastän vissa anser det) är knappast av godo för uppslagsverket.212.181.23.2022 september 2016 kl. 12.53 (CEST)[svara]
POV-mallning är i många ämnen bör nog ses som en tidsbegränsad historia. Artiklar som behandlar pågående konflikter är dock av naturen ofärdiga och kommer att ha ett antal brister så länge konflikten pågår. En variant är att använda {{Pågående}}, en ännu otillverkad {{Pågående konflikt}} (jämför även de här enwp-mallarna) eller {{Kontroversiell}}.
Den sistnämnda är en meddelandemall, ingen åtgärdsmall, och den syns nu på den här diskussionssidan, men inte i själva artikeln. Argumentet att den här mallen ska placeras på diskussionssidan (och inte i artikeln) framfördes 2006, och i diskussionen deltog en (1) skribent. Kanske läge med en ny diskussion? Eller en annan utformning av mallen?
(redigeringskonflikt)Eftersom jag just tagit åtgärdat 100 POVmallade artiklar, vilket gick bra, kan jag inte se något positivt att de skulle varit kvar. Det förstör verkets trovärdighet med mallar där de står de är åtgärdsmallar, men där du skriver de "aldrig" skall åtgärdas. Däremot är jag helt positiv till Paracel63s förslagYger (diskussion) 2 september 2016 kl. 13.23 (CEST)[svara]
Jag tycker ju att det är främst läsarna som POV-mallen är till för, för att de inte ska tro att det är en artikel utan tvister. Att placera den på diskussionssidan istället motverkar sitt syfte. Det behövs inte skapas en massa alternativa mallar, utan ta ett djupt andetag och låt det sa sin tid. Om det tar två år, fem år eller 15 år för att en mycket kontroversiell artikel ska kunna åtgärdas för sina POV-problem, så låt så vara. Naturligtvis är de artiklarna få, men vi har ingen brådska. Vi behöver inte åtgärda alla problem så fort. Självklart ska de få åtgärdas, men på rätt sätt. Med diskussion och ändringar av befintlig text men att som en quickfix-lösning ta bort nästan all text för att kunna snabbt ta bort pov-mallen är som att bota magproblem med ett nackskott. Att signalera till läsarna att en artikel behöver åtgärdas är inte att förstöra projektets trovärdighet, utan tvärtom är det ett erkännande att just den artikeln inte är färdigåtgärdad än. 212.181.23.2022 september 2016 kl. 13.28 (CEST)[svara]
"Att signalera till läsarna att en artikel behöver åtgärdas är inte att förstöra projektets trovärdighet": Jo, det är det i mångas ögon, jag tror att man nedvärderar dess innehåll p gr av POV-mallen. Visar man emellertid en mall som tala om att informationen som tillhandahålls innehåller uppgifter som inte delas av alla betyder det inte att infon i alla lägen måste åtgärdas - den kan ses ur olika synvinklar.--Wvs (diskussion) 2 september 2016 kl. 13.57 (CEST)[svara]
Det här är inget problem som har en enkel lösning eftersom det kräver att man måste sätta sig in i ett stort antal källor med tendens för både det ena och andra lägret. Den artikel som är lättast att göra något åt är Israeliska bosättningar eftersom det enda som efterfrågas av POV-anmälaren är att Israels motiv skall återges. Det ser jag inget problem med att tillgodose. När det gäller Israel-artikeln kan en framkomlig väg kanske vara att som vanligt i internationella sammanhang försöka följa NE och Landguiden, som borde vara godtagbart balanserade. Där är det extra prekärt att POV-anmälaren ju underkänner att båda sidors vinkel ges utrymme om vartannat. När det gäller Palestinamandatet är det ingen framkomlig väg att malla artikeln som pågående konflikt, eftersom det handlar om omtvistad historia. /Ascilto (diskussion) 2 september 2016 kl. 15.59 (CEST)[svara]
Stort tack för synpunkter och hjälp. Jag har nu åtgärdat/avmallat två av artiklarna utifrån erhållna synpunkter och kvar är endast artikeln Israel, där diskussion om innehållet nu pågår på dess diskussionssida.Yger (diskussion) 3 september 2016 kl. 08.43 (CEST)[svara]
Vid årsskiftet infördes efter lång beredning distrikt i Sverige för att helt kunna avveckla svenska kyrkans församlingar som officiell indelningsgrund för Sveriges befolkning. När distrikten skapades var kontinuitet med den gamla socknarna en viktig utgångspunkt även om de mappades på församlingsutbredningen 1999/2000. På Wikipedia har vi varit alerta i att införa dessa ny begrepp och göra länkningar dit där det är relevant. Och medan några här varit aktiva att göra distriktsartiklarna mer gedigna har andra också arbetat med att förstärka sockenartiklarna.
Jag har nu då försökt följa upp hur begreppen nu används i praktiken. Om man ser på hur många som slagit upp distrikts artiklarna i förhållande till sockenartiklarna, så finner man att det är nära 10 gånger fler som säker sockenartiklarna, trots att vi lagt in fullt med länkar till distrikten. Jag tolkar det som att i praktiken har inga läsare gått in och sökt efter "X distrikt". Jag har också försökt följa hur de olika begreppen används i samhället. I de sex hembygdsföreningar i olika ställen i Sverige jag nyligen haft kontakt med så finner jag sockenbegreppet används mycket aktivt och ingen använder distriktsbegreppet. I media har jag inte träffat på en enda referens till
ett lokalt område som distrikt men flera referenser till lokala socknar (för nutid). Subjektivt uppfattar jag snarast att socken för lokalt område har ökat(!). Före införandet var jag undrande om distrikten skulle i praktiken ersätta sockenbegreppet, men subjektivt uppfattar jag det blivit tvärtom, med det etablerandet av en officiell indelning av lokala områden, har sockenbegreppet blivit mer salongsfähiga!Yger (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 08.59 (CEST)[svara]
Mina senaste kontakter visar de fortfarande (jag provade förgäves 2011 men hade hoppats på ändrad attityd) är totalt allergiska mot idén att sprida information och bilder på annat sätt an via skrifter och personlig besök i deras arkiv, tvärtom ser de Wikipedia som en sunkig plats som stjäl info från deras skrifter. Och samtidigt möter jag många 40+are som har ett mycket stort intresse av lokala hembygdsfrågor, men helt vägrar gå med i den lokala hembygdsföreningen och sitta av deras mosiga möten, utan vill hitta info på en webb (som hembygdsföreningarna bara ser som sin anslagstavla) och kommunicera via Facebook (som föreningarna antingen tycker är "läskigt" eller enbart ett sätt hålla kontakt med sina barnbarn). Så tyvärr tror jag inte föreningarna är alertare om 25 år utan döda, förutom gubben och gumman som visar gamla liar i deras hembygdsgård.Yger (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 10.42 (CEST)[svara]
Jag tror också 25 år kan vara väl kort. Förra ordföranden i "min" hembygdsförening satt i över 50 år! Men å andra sidan har jag upplevt en positivare bild av nätanvändning. Att kunna söka och lägga upp information om sin hembygd har jag upplevt som något de önskar mer av. Men angående socken/distrikt, kan inte den frågan ha med historia att göra? Är man intresserad av historia är det sockenbegreppet som gäller. Innan distrikt börjar användas när man studerar lokalhistoria behöver ju nutid bli historia. Det tar nog mer än 50 år. --افيراتير (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 10.55 (CEST)[svara]
Att man läser sockenartiklar istället för distriktsartiklar beror på detta att sockenartiklar är långa och innehåller mycket information medan distriktsartiklar är väldigt korta. Om SCB kunde skapa statistik (befolkning, arealuppgifter, tätorternas/småorternas distriktstillhörighet osv.) över distrikt, kunde man nyttja den nya indelningen, men enligt Wikipedia:Projekt geografi/Distrikt/Scb 24 september är det omöjligt. Stockholm har dock börjat använda distrikt istället för församling i Basområdelistan 2016. Distriktsartiklarnas innehåll kan ökas på många sätt: man kunde lista granndistrikt, beskriva naturgeografin, lista sjöar och älvar, göra en lista över andra orter än tätorter, skriva om gamla skolor (som nu har blivit nedlagd), kopiera administrativ historik också till distriktsartikeln, samma för ortnamnets ursprung, göra en lista över viktiga byggnader, beskriva trafikförbindelser och annat likadant. Alltså skapa en noggrann geografisk beskrivning över området som distriktet omfattar. Man behöver inte använda gamla svartvita bilder från arkiv utan man kan själv ta nya. Raksa123 (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 11.13 (CEST)[svara]
Jag upplever inte att distriktsartiklarna på något sätt är skämmiga, och det jag mätt är inte hur de uppskattas av läsarna popularitet utan vad man söker innan man vet något på och då är det X socken, inte X distrikt. Rättviks distrikt (en bra artikel) 36 träff på 90 dagar, Rättviks socken 369 och den tämligen ointressanta artikeln Rättviks landskommun, som ingen lär slå upp spontant, 38. Yger (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 11.20 (CEST)[svara]
Ingen trafikräknare ser ju hur mycket av artiklarna som läses! De kan på sin höjd skilja robotar och spindlar från vanliga läsare av kött och blod, och inte ens det är jag säker på att de är bra på. -- Innocent bystander21 augusti 2016 kl. 11.28 (CEST)[svara]
Vad som hör hemma i sockenartiklar diskuterades nyligen och jag står fast vid att historia och natur hör hemma där, i analogi med hur de stora uppslagsverken formaterat sina landskapsartiklar. Av samma skäl tycker jag att åtminstone historia hör hemma i häradsartiklarna snarare än i kommunartiklarna. När det gäller natur är jag mer ambivalent på den nivån. Distriktsartiklarna kan förtjänstfullt byggas ut med nutida förhållanden såsom tät- och småorter, näringsliv och kommunikationer. /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 11.40 (CEST)[svara]
Som sagt, vi får se om 50 år. Men jag är tveksam om att distrikten kommer att slå igenom. Främst eftersom intresset från myndigheterna som införde dem att anpassa dem efter de traditionella sockengränserna var lika med noll, de såg dem som en rent statistisk enhet man egentligen inte var särskilt intresserad av och ville få införd. Det handlade ju om en extern lobbyverksamhet från historiker som drev fram införandet, men myndigheterna som införde indelningen var ganska ointresserad av den. Det finns ingen idag som försöker driva användandet av distriktsbegreppet. Att sockenbegreppet blir alltmer erkänt handlar nog snarast om att församlingsbegreppet som man lite grann tidigare ville få in som socknens ersättare nu helt spelat ut sin roll annat än som en administrativ enhet inom Svenska kyrkan och det lett till att allt färre använder församling och i stället väljer socken, särskilt om församlingarnas utstäckning inte längre stämmer med de gamla socknarnas. Jag tycker väl kanske att det är att gå lite långt att börja flytta historia från kommun- till häradartiklarna. Häradsartiklarna bör enligt mig främst innehålla uppgifter kopplat till den juridiska historien - tingsplatser, avrättningsplatser, jämte administrativ historik. Sedan kan man avgöra lite från fall till fall. I Skåne har ju ofta folkdräkterna varit häradsvis kopplade och det finns skäl att återge den typen av information. Om det finns annan FBQ (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 23.39 (CEST)[svara]
Att församlingsbegreppet spelar ut sin roll beror på de många sammanslagningarna. Därför var distriktsreformen nödvändig. Jag tror dock att de aldrig kommer att ersätta socknarna i det lokala medvetandet. Dessa har en tusenårig förankring i folkdjupet. Generationsskiften i hembygdsföreningar kommer näppeligen att ha någon betydelse i det sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2016 kl. 00.47 (CEST)[svara]
Jag tycker det är ett gränsfall. Det anges så i källor att han var skriven där vid sin död och är därför ur den aspekten formellt korrekt, men egentligen bor man i en kommun, och inte distrikt.Yger (diskussion) 31 augusti 2016 kl. 18.03 (CEST)[svara]
Det beror på vad du vill göra för förändringar. Mediawiki är byggt med php och använder javascript och css ovanpå det. Man kan komma väldigt långt med bara javascript. Men om du vill skriva ett eget tillägg så kan du göra det lite hur du vill backend så länge det kommunicerar med resten av programvaran korrekt. ♥Ainalidiskussionbidrag3 september 2016 kl. 14.59 (CEST)[svara]
En hel del går ju att ändra också med direkta konfigurationsparametrar. Det är kanske bäst att helt enkelt installera MediaWiki (helst på en maskin bakom en brandvägg), läsa instruktionerna, försöka få det att fungera, leka med olika konfigurationsparametrar och se dels om du verkar att förstå dig på programvaran, dels huruvida den egna idén verkar att gå att genomföra utan programmeringsinsatser. Om du är ovan vid programmering eller webbadministration kan det hända att du behöver använda en hel del tid på att sätta dig in i problematiken, men åtminstone jag har ingen aning om vilken bakgrund du har eller vad du vill åstadkomma. --LPfi (diskussion) 3 september 2016 kl. 21.17 (CEST)[svara]
Kan man ladda upp plattformen på egen hemsida direkt? Tänkte starta The Next Big Thing men pallar inte med hårt slitande i källkoden. Jag är mer duktig på att ge direktioner och bygga upp språkliga texter från skratch. Html är ganska enkelt men det tar tid att lära sig och bli fullfjädrad inom flera programspråk. Kan LPfi och Hannibal tänka sig samma erbjudande som ovan? --Vannucci (diskussion) 5 september 2016 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Jag behärskar inte MediaWiki och tänker inte lära mig det det närmaste året, så tyvärr, jag kan inte hjälpa i själva projektet. Vad gäller att ladda upp plattformen på "egen hemsida" så beror det helt på vilka rättigheter du har på webbservern ifråga. Det är t.o.m. möjligt att MediaWiki redan är installerat. Men om du skall leka med din idé rekommenderar jag nog att du installerar plattformen på en dator du har bakom en brandvägg, så att eventuella misstag inte syns eller kan missbrukas från Internet. --LPfi (diskussion) 5 september 2016 kl. 21.19 (CEST)[svara]
Enkel film från Simpleshow som förklarar Nobelpriset.
Simpleshow, som gör korta bra filmer som förklarar saker, gillar Wikipedia, och hjälper därför till att göra fria filmer som förklarar saker. Inför nobelprisdelen av hösten vill Simpleshow, Wikimedia Österrike och Wikimedia Norge i ett samarbete ha med oss i att göra en film för varje Nobelpris som förklarar vad det handlar om. Det som behövs för att det här ska kunna bli av är 2-3 volontärer per pris, alltså fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och ekonomi (trots att... och så vidare), medan norska volontärer hand om tar hand om fredsarbete. Det volontärerna behöver göra är att lägga ungefär 5-8 timmar på att förenkla vad priset (forskningen, upptäckten, författargärningen...) handlar om, skriva ett manus och faktakolla, och det behöver göras under några dagar direkt efter att pristagarna tillkännages (3-10 oktober) så att filmerna sen kan animeras och spridas. Simpleshow erbjuder möjlighet att vara med i ett webinar om arbetet, så det är inte jättenödvändigt med djupa förkunskaper i varken manusskrivande eller dom olika ämnena. Intresserade kan antingen höra av sig till mig eller skriva upp sig här under.
Med förhoppning om glada tillrop och mycket fri kunskap,
/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 september 2016 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Tack för intresse från Göteborg. Vad gäller litteratur är det dock fortfarande oklart när det kommer att tillkännages, så det är inte säkert att det är klart 4 oktober. Jag noterar att intresse finns i alla fall, så får vi se när Svenska Akademien och Sara Danius kommer fram till ett datum dom ska vara färdiga. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 september 2016 kl. 14.41 (CEST)[svara]
Förutom litteraturintresset från Göteborg, är det någon kunnig inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin eller ekonomi, eller allmänt manuskunnig som är intresserad av det här? Vi har ett möte om det imorgon, och då är det bra att veta vad jag ska ha för ingångsvärde. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 september 2016 kl. 15.38 (CEST)[svara]
Namn som nämns i klotter tar vi bort och namn som finns i artiklar kommer från källor. Men hur är de med namn på andra sidor. jag återställde detta borttag men sedan blev jag tveksam. Det kan ju vara en individ som inte vill stå vid denna kommentar nu nio år senare och finns det verkligen något skäl för Wikipedia att nämna det namnet, patenterat nonsens är ju nära klotterkommentarer. Och borde vi principiellt (om än inte praktiskt) anonymisera namn på patenterat nonsens?Yger (diskussion) 7 september 2016 kl. 21.13 (CEST)[svara]
Syftet med Patenterat nonsens är ju rent humoristiskt och i fall som detta tillför ju namnen ingenting så jag tycker gott att namnen kan anonymiseras. Rasmus287 september 2016 kl. 21.34 (CEST)[svara]
Tack, jag har gjort så (tagit bort namnen). Som 25-årig när man söker jobb vill man nog inte att arbetsgivaren vid googlesöknign finner trams man gjorde som 16-årig.Yger (diskussion) 8 september 2016 kl. 10.32 (CEST)[svara]
Hej, på mediawiki.org finns en sida för att diskutera små redigeringar vi kan få läsare att göra för att bidra till projekten och underlätta för oss, till exempel men inte nödvändigtvis från mobiltelefoner. Om ni är intresserade får ni gärna kika på den och kommentera på diskussionssidan där. /Johan (WMF) (diskussion) 9 september 2016 kl. 09.29 (CEST)[svara]
Jag är frågande hur SFFR egentligen fungerar när man anser att konsensus saknas när ena sidan vinner. Det mest konstigaste är att man inte har valt det enkla vägen och det är just att får en av "radera", "behåll", "infoga" flest röster då verkställs åtgärden, men nu verkar det vara att ena sidan måste ha minst 50-75% FLER än andra sidan, och det är fullkomligt orimligt och rent sagt löjligt. Man har valt detta sätt för att eliminera chanserna till att radera innehåll i encyklopedin? Ta till exempel Yrsa Walldén och Emilia Lind, som var uppe nyligen i SFFR, där "infoga" fick flest röster mot "behåll" med 12-9 respektive 13-9 men ändå anser man inte att artiklarna ska infogas...det är så dumt så man tar sig för pannan. DIEXEL (diskussion) 8 september 2016 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Det finns väldigt många grundläggande problem med SFFR och hur den fungerar. Jag tex tycker det är underligt med vad jag anser vara "jultomteröster", "ja visst är artiklen kass men någon kunde kanske skriva om den och döpa om den/infoga den och hitta källor, så den blev OK, därför röstar jag på behåll" Det är också många "fina" utfall som aldrig genomförs, de bara ligger som önskemål ingen exekverar, vad är det för vits med sånt. I det perspektivt ser jag det du tar upp bara en av frågställningarna, som ofta inte går se enbart separat. Men SFFRä det vi har och det är viktigt med en arena diskutera hur hantera tveksamma alster, så vi får vara glãda med det vi har.Yger (diskussion) 8 september 2016 kl. 19.51 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt):Det som är mest intressant när man läser texten i "Åtgärder" > "Avslutande" och där står det INGENSTANS att det krävs ett visst antal röster fler i ena åtgärden för att den ska verkställas. Ska man gå efter det så ska de två artiklarna infogas och inte behållas på grund av "konsensus saknas". Men i verkligheten så verkar SFFR-reglerna vara väldigt flexibla och det är upp till den som åtgärdar att bedöma om konsensus är nådd eller ej... DIEXEL (diskussion) 8 september 2016 kl. 19.58 (CEST)[svara]
Jag håller här med Tostarpadius helt och hållet. Blir utslaget "konsensus saknas" blir det att artikeln behålls. Utslagen var också korrekta. Också är det så att jag även håller med Tostarpadius i den delen att i att SFFR är det mest välfungerande diskussionsforum vi har. "Fullkomligt orimligt" och "rent ut sagt löjligt" är starka ord. Jag tycker det är fullt rimligt. "Radera", "Behåll" och "Infoga" är tre fristående alternativ och finns inte konsensus för något, behålls artikeln. Däremot räknar vi inte röster helt och hållet, men det går inte att komma ifrån att i de aktuella fallen att båda omröstningen och diskussionen visar på att det saknas konsensus. Inte heller är någon av de berörda artiklarna "kassa" i mina ögon. Utslag med konsensus saknas kan tas upp till förnyad prövning, men det förstås efter att en längre tid har förflutit. Nu skulle utslaget säkert bli densamma. Infogningen ska inte ske, som Yger ger uttryck för, utan i så fall efter en ny omröstning med det utfallet. Obelix (diskussion) 8 september 2016 kl. 20.29 (CEST)[svara]
På Wikipedia finns inga regler vilket innebär att den initiativrike ges stor frihet. Regler och utfall indikerar lämplig åtgärd, men skall inte ses som stela regler. Vi vill ha aktiva skribenter inte wikibyråkrater.Yger (diskussion) 8 september 2016 kl. 20.36 (CEST)[svara]
Bortsett från sista meningen, som jag inte besvarar mer än en hänvisning till Wikipedia:Etikett, så tycker jag det vore konstigt att göra undantag i just dessa fall när så många vill behålla artiklarna. Det handlar inte alls om byråkrati utan om att bibehålla ett system som fungerar. Frimodigheten får, som jag ser det, istället ta uttryck i avslutandet av SFFR-diskussionerna, t.ex. beakta diskussion i en aktuell SFFR även om "omröstningen" pekar åt ett annat håll, men ändå välja ett annat avslut. För övrigt behöver nog Wikipedia också krafter som prioriterar relevansbedömningar för att uppslagsverket ska fungera. Obelix (diskussion) 8 september 2016 kl. 20.44 (CEST)[svara]
Jag håller med om att "bör" skulle vara ett bättre urval, just för att det är som du säger att allt på Wikipedia bygger på riktlinjer som man bör följa, medan regler ska/måste man följa. Med det sagt var väl mitt olyckliga ordval tämligen harmlöst? Berättigade verkligen det till ord som vi behöver skribenter och inte wikipoliser (som du först skrev) och sedan wikibyråkrater? Visst finns det en nyansskillnad, men ingen etablerad användare torde kunna missförstå mig. Ditt tillrättavisande kändes rätt obefogad, emm. Jag har svårt att se det som mer än att märka ord. Obelix (diskussion) 8 september 2016 kl. 20.54 (CEST)[svara]
För mig är skillnaden mellan skall och bör av avgörande betydelse och alls inte harmlös. Men det är bra du är överens om att "bör" är det lämpliga och korrekta ordvalet. Och min sista mening menar jag generellt, du valde ta det mer personligt än det var menat, även om det var ditt skall som triggade att jag skrev det. Yger (diskussion) 8 september 2016 kl. 21.08 (CEST)[svara]
Ok, då kan vi släppa det och lämna det bakom oss. Min erfarenhet är dock att det är svårt att vara initiativrik eller frimodig. Avslut som skiljer sig från de normala brukar nästan alltid återställas och det blir en massa diskussion av det, så man tar en avsevärd risk med sådan frimodighet men med det sagt absolut inte alltid fel. Obelix (diskussion) 8 september 2016 kl. 21.22 (CEST)[svara]
Omdirigera eller infoga är inte alltid mot radera eller behåll. Det framgår inte att någon som röstade på radera om CSPromod var emot en infogning och jag tror alla behåll hellre såg det är ren radering. Även kring Lista över samtliga spelare i Manchester United FC tror jag det finns olika alternativ om att arbeta ihop med Lista över spelare i Manchester United FC som skulle kunna vinna brett gehör. För de två sommarvärdarna är det svårare där det tydligare är två konkurrerande alternativ mot varandra. --افيراتير (diskussion) 8 september 2016 kl. 20.50 (CEST)[svara]
För att besvara ursprungsfrågan: konsensus saknas innebär att inget alternativ får kvalificerad majoritet. Det är i sig något av ett misslyckande eftersom arbetet på Wikipedia bygger på just konsensus, men om man inte lyckas uppnå konsensus om en viss åtgärd så kvarstår status quo tills fallet tas upp igen. Hur lång tid som behöver passera innan det kan tas upp igen kan jag inte hitta någonstans, men jag har för mig att det är sex månader. /ℇsquilo9 september 2016 kl. 15.19 (CEST)[svara]
De flesta användare är ganska kompromissvilliga. Därför behöver det inte vara så att det att det saknas en kvalificerad majoritet innebär att det inte går att nå konsensus. Om t ex hälften i en omröstning röstar "behåll" och hälften "infoga", men många av de som röstar "behåll" förklarar att de också kan tänka sig en infogning, så kan en infogning vara ett konsensusalternativ.
Det behöver inte heller vara så att konsensusalternativet är precis det alternativ som en absolut majoritet förespråkar.
Tyvärr finns ett litet antal ganska högljudda användare som ofta avvisar tanken på kompromisser, lite av princip verkar det.
Det är kompromissviljan som skiljer konsensusarbete från en vanlig majoritetsomröstning. Men det kräver förstås att alla är tydliga med vilka alternativ de tycker är acceptabela. Jag tror att vi har haft SFFR-omröstningar där majoriteten röstade för radera men där resultatet ändå blev infoga eftersom det var ett alternativ som de flesta kunde acceptera (och för att det fanns en lämplig artikel att infoga i). /ℇsquilo9 september 2016 kl. 16.47 (CEST)[svara]
Jag kompromissar gärna, men i detta fall var det direkt olämpligt enligt min mening. Vi som stödde "behåll" menar av principiella skäl att alla sommarpratare är relevanta. En samlingsartikel är därför inte en via media. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2016 kl. 20.51 (CEST)[svara]
ℇsquilo har helt rätt i att utslaget ibland blir infogning eller i varje fall omdirigering trots att en klar majoritet förespråkar radering. Strävan efter konsensus är viktig och den förutsätter vilja till kompromisser, men ibland visar det sig att vår syn kolliderar totalt. Just nu verkar Jacob Truedson Demitz vara ett exempel på detta. Jag vill absolut inte föra över sakfrågan hit också, men däremot den principiella frågan: Kan det ibland ligga i projektets intresse att en artikel raderas trots att den är både välskriven, källbelagd och relevant? Mitt eget svar är ett bestämt "nej". Jag anser tvärtom att det skadar uppslagsverket om så sker. Vi skall (inte endast "bör") vara så heltäckande som möjligt. Det betyder enligt min mening att alla ideella insatser som ökar vår encyklopediska kunskap bör mottas med tacksamhet. Endast artiklar som saknar den dimensionen (och det gör, enligt min ringa mening, sällan biografier över personer som haft någon som helst roll i offentligheten – och dit räknar jag inte sociala medier eller Youtube) bör förkastas. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2016 kl. 09.20 (CEST)[svara]
Vänster: Bild från 2015 års bokmässa. Höger:Patti Smith, inbjuden till 2016 års bokmässa.
Hej! Nu vid midnatt startar en ny Veckans tävling. Ämnet är Bokmässan 2016, vilket inkluderar allt och alla som är där eller kommer dit. Välkommen att vara med i tävlingen!
Veckan därpå arrangeras förresten den tionde upplagan av Illustreringsrace. Den veckan är det bokmässa i Göteborg, och ett antal wikipedianer är på plats för att bland annat fixa bilder till Wikipedias artiklar. Även veckans tävling går då i bildernas tecken. Hela den kommande månaden arrangeras veckotävlingar, vilket känns riktigt kul. --Paracel63 (diskussion) 11 september 2016 kl. 12.33 (CEST)[svara]
Från och med 13 september kommer RevisionSlider att vara tillgänglig som en betafunktion på din wiki. RevisionSlider ger dig möjlighet att enklare navigera mellan olika diffar i historiken. Den har tillkommit som ett önskemål från tyskspråkiga gemenskapens önskelista. Vi hoppas att den kan hjälpa dig. Alla är hemskt välkomna att testa funktionen och komma med feedback.
Några Foton och lite video från Riksmötets öppnande 13:e sep kommer. Troligen får vi tag i texten till konungens tal, liksom statsministerns tal. Sådant kan läggas in i kanske wikisource. Det finns en del arbete med alla artiklar om Riksmöte, bland annat så finns en referens i "Riksmötets öppnade (1)" till en icke-existerande sida. Man ska nog nog inte gärna länka till riksdagen, det är nog inte så beständigt där. Dvs det finns artikel-arbete, för den som vill förbättra de relativt tama artiklarna om riksmöte. Man kan även önska bilder på riksdagesledamöter och kanske andra politiker, med viss tur kanske det går att få en bild av just det önskade ansiktet. Likaså finns möjligheter att fotografera arkitektur inne i byggnaden, men det är ju bra att veta vilka arkitektur-punkter som efterfrågas. --Janwikifoto (diskussion) 10 september 2016 kl. 14.13 (CEST)[svara]
I skrivande stund finns ingen namnstandard för flygvapen. Vissa nationers flygvapen skrivs med genetiv-s, t.ex. Finlands flygvapen, medan andra står som possessiva, t.ex. Tjeckiska flygvapnet. Thailands flygvapen står under det engelska namnet Royal Thai Air Force. Finns det några argument mot att man går in på landsdata-mallarna och ändrar till Lands flygvapen. Jag vet inte hur det ligger till med nationella flottor och armeér, men det vore bra om även dessa kunde ha ett liknande system så att man enkelt hittar de olika artiklarna. // MAURIZIO4 september 2016 kl. 17.07 (CEST)[svara]
I de fall där det inte finns en tydlig POMMF-benämning kan jag också tycka att [Land]s flygvapen är ett lämpligt skrivsätt. I de fall där ett lands flygvapen är mycket mer känt under en annan benämning skulle jag dock helst se att dessa låg under den benämningen, och jag måste säga att jag blev uppriktigt förvånad när jag vid en koll nu precis fann att "Royal Air Force" omdirigerar till Storbritanniens flygvapen och att "Luftwaffe" omdirigerar till Tysklands flygvapen. Dessa två är i mitt tycke paradexempel på flygvapen som i enlighet med POMMF borde ligga under sina inhemska, mer kända benämningar. /FredrikT (diskussion) 4 september 2016 kl. 18.09 (CEST)[svara]
Lite försiktig får man vara med länder som inte är engelskspråkiga. En del har vedertagna engelska namn utöver de på det egna språket, då kan det vara den vi bör använda. Jag tänker på Kambodja som till exempel har västerländska namn på det mesta utöver namnen på khmer. Vet dock inte hur det gäller militär och liknande. Vill bara uppmana till försiktighet att avfärda namn på särskilt engelska till förmån för svenska namn som ingen använder. --افيراتير (diskussion) 4 september 2016 kl. 20.48 (CEST)[svara]
Fast det är ju anledning att följa efter vi har. I varje fall ta en rejäl funderare. Wikipedia ska använda de termer som används, inte konservera språket eller skapa egna försvenskningar eller slaviskt följa officiella krav eller liknande.--LittleGun (diskussion) 5 september 2016 kl. 07.40 (CEST)[svara]
Lands flygvapen med omdirigeringar från Landska flygvapnet och eventuellt från det ursprungliga namnet tycker jag är en bra standard. Man kan möjligen göra undantag för de fall där det ursprungliga namnet har vunnit acceptans i svenskan som t.ex. Luftwaffe. /ℇsquilo5 september 2016 kl. 08.40 (CEST)[svara]
Förra gången den här diskussionen var uppe på Bybrunnen så framförde jag att när inga etablerade svenska översättningar finns skall vi inte hitta på egna utan istället namnge försvarsgrenarna och förbanden som de namnges på modersmålet, allså inte bara de välkända som Luftwaffe och Royal Air Force, utan alla som har egna artiklar. Så tycker jag fortfarande, men jag tycker det vore på sin plats med en omdirigering från t.ex. Tysklands flygvapen så att gemene man kan hitta artiklarna utan förkunskaper. /Ascilto (diskussion) 5 september 2016 kl. 14.49 (CEST)[svara]
Det är skillnad på att ge artiklar svenska hittepå-namn och att ge dem generiska namn. Jag tror väldigt få av oss har stor lust i att ha artikelrubriker på Thai.
Jag avhåller mig helst från truismer och därför avstod jag från att påpeka att främmande alfabet självklart skall transkriberas. Men visst, man skall skriva det självklara - tydligen även i diskussioner utan att oroa sig för om man därmed dumförklarar övriga deltagare i diskussionen. /Ascilto (diskussion) 5 september 2016 kl. 15.33 (CEST)[svara]
Jag ser inget fel i att översätta utländska namnformer om de exakt går att återge på svenska. Att transkribera utländska alfabet till det latinska alfabetet räcker inte anser jag. Thailands flotta skulle i så fall heta Kongthap Ruea. Ett mycket märkligt och svårläst namn för en svenskspråkig person. Utländska namn bör användas när de är väletablerade i svenskan eller när det är helt omöjligt att hitta en svensk namnform. Ett problem att standardisera namnen är också att vissa flottors namn på ursprungsspråket är skrivna i genetiv-s, andra i possessiva. T.ex. har Kroatiska örlogsflottan (Hrvatska ratna mornarica) nyligen flyttats till Kroatiens örlogsflotta (vilket på kroatiska skulle skrivas Ratna mornarica Hrvatske) efter denna diskussion vilket alltså inte är det korrekta officiella namnet på ursprungsnamnet. Vi ska inte hitta på egna namn men varför komplicera när det går att översätta ett namn/ord rakt av utan att något förvrängs? Tromber 5 september 2016 kl. 21.39 (CEST)
Finlands flygvapen heter på finska Ilmavoimat. Skulle man översätta det rakt av till svenska så skulle det bli "luftstyrkan". Så, nej, exakt återgivna översättningar är inte alltid att föredra. Dessutom har vi en riktlinje som kallas WP:POMMF som säger att "Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna". Det är det vi försöker eftersträva. /ℇsquilo5 september 2016 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Om översättningen blir dålig eller konstig svenska kan man naturligtvis behålla ursprungsformen. Men där det går att översätta rakt av, exakt återgivet, ser jag inte varför en "konstig" utländsk och svårläst namnform ska användas. Dessutom, ifråga om Kroatiska flygvapnet, så verkar just den namnformen (som också är den korrekta namnformen), användas i svensk media och svensk litteratur.
Å andra sidan har väl rimligen finska vapengrenar även officiella svenska namn också, så där kan ju finnas all anledning att inte vara konsekvent med den svenska motsvarigheten. Annars håller jag med om att vi snarare lägger artiklarna under svenska benämningar som bör vara konsekventa än att vi översätter namnet ordagrant (då kan vi hamna i betydligt konstigare diskussioner än vilken grammatisk konstruktion vi skall välja).
Problemet med "konsekvens" och "standardiseringar" är att helt korrekta översättningar ersätts med hittepånamn. T.ex. heter Kroatiska flygvapnet inte Kroatiens flygvapen. Det är likt men inte samma. Men visst, jag följer kollektivets beslut ;-) Tromber 5 september 2016 kl. 22.32 (CEST)
Betydelsen är densamma, så jag ser inga problem. En korrekt svensk artikelrubrik behöver inte nödvändigtvis vara grammatiskt identisk med en utländsk. Då gör vi det bara onödigt krångligt, och i vissa fall rentav ogörligt. /Elzo 90 (diskussion) 5 september 2016 kl. 23.01 (CEST)[svara]
"Grammatiskt identisk" är inte ett meningsfullt begrepp överhuvudtaget om vi inte pratar om ganska närbesläktade språk, och även då kan "identiska" former ha olika betydelsenyanser. Svenska och kroatiska är möjligen nära nog, men definitivt inte svenska och finska eller thai. Att kräva grammatiskt identiska översättningar är därför inte lämpligt. Lsj (diskussion) 6 september 2016 kl. 09.38 (CEST)[svara]
Vad är syftet med namn-standarden? Ska det vara enkelt och tydligt för den som söker information, eller är det försvar av svenska språket, eller ska den som skriver briljera med att slaviskt följa en regel utan undantag?
Just exemplet Thailand är bra, för troligen har landet fortfarande två stora engelska tryckta morgontidningar. Mycket av den information vi får från Thailand är alltså på engelska. Royal Thai Air Force är alltså en term som man ser, och som man kanske vill kunna söka. Finns då bara "Thailändska flygvapnet" så blir det svårare att hitta informationen. Likaså finns det franskspråkiga länder (Kambodja) där saker har franska benämningar. Man bör alltså se till att de finns omdirigeringar.
Vad som sedan står i rubriken... För Storbritannien känns Royal Air Force som det jag begriper bäst. I artikeltexten kan det dock gärna stå "Storbritanniens flygvapen".
För finska vapenslag/myndiheter/etc är det väl rimligt att både det svenska och det finska namnet finns redan i rubriken. För Schweiz kanske 4 språk (flera officiella språk).
[indrag]
För artikelnamnet finns tydligen ett halvdussin alternativ. De som åtminstone skall nämnas i början av artikeln och/eller faktarutan är det officiella namnet på landets språk (eller namnen, då språken är flera), detsamma transkriberat, en översättning, det namn som etablerats i svenskan och, om vi väljer att ha systematiska artikelnamn, detta (Svenska flygvapnet eller Sveriges flygvapen). Som omdirigeringar behövs alternativa transkriberingar, i svenskan använda namn på tredje språk (engelska, franska etc.) och logiska men av oss inte använda svenska benämningar.
Jag tycker vi har ett visst ansvar för det svenska språket och för fostran till internationalism. Därför tycker jag att vi skall vara restriktiva med att använda namn på tredje språk, som fått spridning för att våra korrespondenter inte behärskat det lokala språket eller genom att nyheter via internationella nyhetsbyråer inte översatts ordentligt. Benämningen skall vara väletablerad i svenskan för att vi skall använda den (ibland är vi tvungna för att folk skall känna igen det vi talar om, men det är undantaget).
De officiella namnen kan vi inte konsekvent använda som artikelnamn, för att de blir alltför klumpiga för en del främmande språk.
Som jag ser det står valet alltså mellan att konsekvent använda beskrivande namn enligt något mönster eller att göra undantag då något annat namn är väletablerat i svenskan. Med det förra undviker vi diskussioner ifråga om gränsfall, och jag ser inget större problem med
Finlands flygvapen, Flygvapnet (finska: Ilmavoimat) är en av Finlands försvarsmakts tre försvarsgrenar samt ...
Tysklands flygvapen, Luftwaffe, är en del av ...
Jag tror att genitivformen är bättre, eftersom den är tydlig och adjektivformerna kan vara märkliga.
Jag hävdar att vi har precis inget ansvar för det svenska språket (eller något annat språk). Om de som läser svenska bättre förstår ett namn som är på ett tredje språk eller enligt andra transkriberingsregler blir det svårare att förstå och krystat att använda något annat än det (eftersom jag håller med om att namn på ickelatinska alfabet bör undvikas i löptext). Detta gäller givetvis såväl personer som platser. Finns det en etablerad transkribering till latinskt alfabet ska vi inte hitta på eller använda en egen som färre kommer förstå, söka efter eller känna igen. --افيراتير (diskussion) 9 september 2016 kl. 12.24 (CEST)[svara]
Om vi nu har en artikel rubricerad "Thailands flotta" finns det ingen anledning att ha en artikel med rubriken "Royal Thai Air Force" utan istället "Thailands flygvapen". En strävan efter en viss konsekvens vore bra.--Wvs (diskussion) 9 september 2016 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Ja, konsekvens är bra. Det jag åsyftar är att underkänna en transkribering av อ่างทอง till Ang Thong för att den används i engelskspråkig litteratur och istället använda en annan "svensk" stavning. Samma sak gäller till exempel Phak Phuea Thai som är lätt att söka efter medan Folkmaktspartiet är svårare om man inte vet (kanske tack vare Wikipedia) att det handlar om People's Power Party. --افيراتير (diskussion) 9 september 2016 kl. 18.26 (CEST)[svara]
Självklart skall vi alltid följa svenska transkriberingsregler. Är engelska transkriberingar mer kända kan man vara generös med omdirigeringar liksom med påpekanden i texten. "Folkmaktspartiet" verkar vara ett hemmasnickrat namn utan källor, sådant skall över huvud taget inte förekomma. Artikelnamnet borde snarast ersättas av en korrekt transkribering. /Ascilto (diskussion) 9 september 2016 kl. 18.37 (CEST)[svara]
Har läst igenom alla era åsikter och mitt förslag blir följande: Vi använder oss av artikelnamnet Lands flygvapen, men att vi lägger till (i första meningen i artikeln) namnet på landets flygvapen i det lokala språket, samt eventuell transkribering. Detta system gör det enkelt att hitta rätt artikel och följer POMMF. Om vi ska ha artikelnamn med transkriberingar eller namnet på det lokala språket så stöter vi snabbt på ett annat problem: alla länder är inte enspråkiga. Algeriet benämner sitt flygvapen på pashto (دافغانستان هوائی ځواک) och dari (قوای هوائی افغانستان), Bosnien och Hercegovina har tre officiella språk (bosniska: Brigada zračnih snaga i protivzračne odbrane, kroatiska: Brigada zračnih snaga i protuzračne obrane, serbiska: Бригада ваздушних снага и противваздушне одбране) osv... // MAURIZIO10 september 2016 kl. 22.31 (CEST)[svara]
Schweiz armé har fyra officiella namn: Schweizer Armee (tyska), Armée suisse (franska), Esercito svizzero (italienska) och Armada svizra (rätoromanska). Det avspeglas tydligt i de:Schweizer Armee, men inte i den svenskspråkiga artikeln. (Interwikin är dessutom en röra; svenska, finska, ungerska och engelska artiklarna handlar om Schweiz försvarsmakt, artiklar på övriga språk handlar om Schweiz armé). /ℇsquilo14 september 2016 kl. 10.41 (CEST)[svara]
Jag är mycket tveksam till rubriken på artikeln Befrielsekriget och har initierat en diskussion om detta på dess diskussionssida. Skriver här för att göra er andra uppmärksamma på detta - men låt oss fortsätta att ha diskussionen på diskussionssidan. Jag undrar också om det finns någon formaliserad procedur för beslut om ev. namnändring - alltså motsvarande proceduren för SFFR. --Chandra Varena (diskussion) 5 september 2016 kl. 12.58 (CEST)[svara]
Det finns ingen formaliserad procedur för namnändringar. Artikelns diskussionssida är rätt plats. När det gäller flera artiklar, som t ex artiklar om olika länders flygvapnen ovan, är det mer praktiskt att ha diskussionen här, eller ibland kanske på Wikipediadiskussion:Artikelnamn. /NH5 september 2016 kl. 13.59 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Ovanstående namnproblematik liknar nog en del den om Bokmässan (se dess diskussionssida för diverse argumentation åt olika håll). I båda fallen handlar det om specifika händelser som lagt beslag på en hel kategoribeteckning (med rätt eller orätt).--Paracel63 (diskussion) 6 september 2016 kl. 01.16 (CEST)[svara]
Professor Thomas Lindkvist: "Detta krig har inget eget namn. Det ingick i den serie av krig och uppror som ledde fram till Kalmarunionen upplöstes. Tidigare, i en mer nationalistiskt färgad historieskrivning, var det vanligt att beteckna det som ungefär ”Gustav Vasas befrielsekrig”. Termen ”befrielsekrig” härrör från den uppfattningen att Gustav Vasa skulle genom sitt krig ha befriat Sverige från ett danskt herravälde. Och riktigt på det sättet uppfattas det numera inte." Alltså gammaldags nationalistisk historieskrivning. /Ascilto (diskussion) 14 september 2016 kl. 00.19 (CEST)[svara]
[redigeringskonflikt] Fast blomman torde vara uppkallad efter klädesdetaljen, närmare bestämt efter den typ av kragar som syns på bilden intill och som ju bl a danska präster ännu har.
Den sortens prästkrage som består av två nedåtgående "streck" kallas väl informellt för en "elva", men det är nog en väl slangartad benämning som artikelnamn; därtill avser det ju bara en sorts prästkrage.
En tanke: eftersom artikeln om klädesdetaljen kommer att ta upp flera olika varianter kanske den kan döpas till Prästkragar i pluralis? Då undviker man kollision med blomsterartikeln utan att använda särskiljning i parentes. /FredrikT (diskussion) 5 september 2016 kl. 13.59 (CEST)[svara]
Finns det någon som kan vietnamesiska här? Jag håller på och lägger upp artiklar om hästskonäsor (ett släkte fladdermöss med de mest gulliga små näsor) och tänkte just börja utöka artikeln om arten Rhinolophus marshalli. Emellertid har jag litet material om utseendet. När jag googlade hittade jag en vietnamesisk site skriven på hyfsad engelska. Emellertid visade det sig att artbeskrivningarna var på vietnamesiska. Artbeskrivningen för Rhinolophus marshalli var inte särskilt lång, och en del mått var angivna, så jag förstod att utseendet nämndes. Länken till artbeskrivningen är här: Finns det någon som kan hjälpa mig med en översättning? / TernariusD14 september 2016 kl. 23.24 (CEST)[svara]
Jo, Google Översätt gav en hyfsad översättning av det mesta av artbeskrivningen, men just delen som beskrev utseendet blev så märklig att jag inte ens vågade mig på en gissning. Tag exempelvis meningen "Sticky nose quadrilateral space, no side parallel to the shore expanded into wings." (Jag brukar översätta till engelska, eftersom det är min uppfattning att man får de bästa [Läs: minst förvanskade] översättningarna då.) / TernariusD15 september 2016 kl. 11.25 (CEST)[svara]
wikimedia.se om du är intresserad av att delta!
Fixat --Larske (diskussion) 7 augusti 2016 kl. 05.29 (CEST)
JohanahoJ (diskussion) 9 augusti 2016 kl. 12.55 (CEST)
-- Innocent bystander 23 augusti 2016 kl. 20.18 (CEST) (And FYI: You are not pinging me by linking my user_talk.)
Det är bra att roboten märker upp döda länkar. Men jag är emot länkandet till arkiverade webbsidor eftersom själva arkiveringen och återpubliceringen antagligen strider mot upphovsrätten i de flesta fall. Vi länkar ju t ex inte till Torrent-nedladdningssidor av böcker i källhänvisningar, även om det vore möjligt. NH 28 juli 2016 kl. 11.37
Det finns massor med döda länkar i referenserna, men det gör inget så länge de är tidsmärkta. Skall nu en maskin börja ändra i källhänvisningar, så vet man inte var man hamnar. Kommer verkligen innehållet i texten och vad som står i referensen att stämma? För övrigt anser jag att alla inlägg på sewp skall vara på svenska. Luke (diskussion) 11 augusti 2016 kl. 11.13 (CEST)
--Paracel63 (diskussion) 2 september 2016 kl. 14.05 (CEST)
Eftersom att det är licensierat under GPL kan du ändra hur mycket som helst för att passa din egen idé. ♥Ainali diskussionbidrag 2 september 2016 kl. 22.09 (CEST)
_04.jpg)
--Paracel63 (diskussion) 11 september 2016 kl. 12.33 (CEST)
5 september 2016 kl. 21.39 (CEST)
