Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-01

Byta namn på länken i huvudmenyn

Nyligen flyttades en länk från huvudmenyn i syfte att det inte ska skapas lika många nya artiklar som inte håller måttet. Då borde det också gå att byta namn på länken till kursen. Dels på grund av att den ska överensstämma med namnet på kursen och innehållet i den, men också i syfte att fler användare ska klicka på den (inte bara främst sådana som ser sig som nybörjare). /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 november 2017 kl. 16.57 (CET)

@Paracel63, Hannibal, Essin, Averater, Omnibit, Romulus74, Esquilo, Ainali, LPfi, Vätte, Tostarpadius, Hangsna, NH, Definiendum, GeMet: Ni har alla varit aktiva i en liknande diskussion. Några spontana åsikter? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 december 2017 kl. 15.32 (CET)

Jag har inga problem med att byta till Introduktionskurs eller liknande. Jag kan då passa på att slå ett slag för Wikipedia:Projekt Wikipedia med målet att förenkla Wikipedia, inte bara för nybörjare. Senaste tiden har jag haft ett uppdrag så jag har inte varit så aktiv, men när uppdraget går över i nästa fas kommer jag att gå in mer intensivt för det.//Hannibal (diskussion) 13 december 2017 kl. 16.08 (CET)

Jag har inga synpunkter på detta. Givetvis skall hjälpsidor vara lättillgängliga för dem som behöver dem. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2017 kl. 16.45 (CET)

Tack för input. Det verkar vara ett bra projekt och det är säkert rätt ställe att arbeta vidare med det. Jag kommer nog inte kunna vara särskilt aktiv eftersom jag bara besöker Wikipedia sporadiskt, men jag är tacksam om det finns en vilja från andra att hjälpa till med att driva det vidare. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 december 2017 kl. 16.50 (CET)

En ändring känns vettig, bra förslag. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 december 2017 kl. 16.55 (CET)

Jag tycker också att det är bra om länken får ett namn som bättre överensstämmer med titeln på sidan som länken går till. Varför inte "Introduktion" som är namnet på just den sidan? (Alternativt flytta själva sidan till "Introduktionskurs" om det är det vi vill att det ska stå i länktexten.) Att skapa så lite förvirring och desorientering som möjligt is the shit. :D //Vätte (diskussion) 13 december 2017 kl. 17.19 (CET)

Syftet är att undvika ord som "ny" och "start" i titeln och att länktiteln ska överensstämma med kursens namn, och att kursens namn i sin tur ska kännas rättvisande. Sedan är väl exakt titel mest en personlig smaksak. "Introduktion" kallas kursen, men jag sätter mig inte emot om det finns en vilja att ändra namnet till något likvärdigt. Det är väl en fördel om namnet inte är onödigt tillkrånglat. Förslag på alternativa titlar kan vara: "Vägledning", "Guide", "Snabbkurs" och "Sammanfattning". Att undvika "kurs" också ser jag nog bara som ett plus, för jag tänker att introduktionen är tänkt att kunna uppfattas och användas som en smidig lathund också. Den är tillgänglig överallt och det är lätt att hoppa mellan olika kapitel. Engelskspråkiga WP verkar för övrigt kalla motsvarande för "Contents". /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 december 2017 kl. 19.26 (CET)

"Introduktion" (utan -kurs) är ett bra förslag. "Snabbkurs" eller "Grundkurs" kan också funka, eftersom de tydliggör att det handlar om en liten kurs hur man bidrar (alla kan läsa vänstermarginalen, var tusende läsare bidrar en given månad). Längre ord är mer opraktiska. Mina två ören./--Paracel63 (diskussion) 13 december 2017 kl. 19.53 (CET)

Tack för respons. Det är väl olika vad vi får för associationer. Jag associerar nog "kurs" med något som kräver lite (mer) tid och engagemang. Att det i skolvärlden är något som brukar avslutas med att man får kursintyg eller studiepoäng. Medan "vägledning" eller "introduktion" inte nödvändigtvis behöver det, utan lika gärna kan avse en muntlig presentation under en timme. Möjligen att det bjuds på kaffe i pappmugg efteråt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 december 2017 kl. 20.33 (CET)

Nu ändrade jag länknamnet till "Introduktion". --JohanahoJ (diskussion) 18 december 2017 kl. 09.13 (CET)

Det gick snabbt, men det är bra. Jag tycker att det ser naturligt ut. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 18 december 2017 kl. 19.29 (CET)

Dags att lägga in artiklar om skolor?

Hej! Jag tycker det borde finnas artiklar om svenska skolor på Wikipedia. Idag måste det vara en berömd arkitekt som gjort byggnaden eller någon känd person som förknippas med skolan. Det känns omodernt och gammaldags elitistiskt. Själva skolan är väl det intressanta? För de elever som går där är en artikel om sin skola en väldigt bra ingång till mer mer vetande om sin närmiljö. Det kan leda till kunskap om Wikipedia, samhällskunskap, lokalhistoria m.m..

Jag såg en gammal diskussion i bybrunnen från 2010 om detta, men det kändes mer 1900-talsencyclopedi om den diskussionen. Wikipedia är inte NE, utan något mer aktuellt, levande och betydligt större.

hälsar Jonas Pertoft, Uppsala 185.154.111.85 16 december 2017 kl. 21:30 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av DenSportgladeSkåningen.)

Det finns 4800 grundskolor i Sverige, vilket skulle kunna vara okej. Problemet skulle dock uppstå om någon sedan börjar bot-köra och lägger in all världens skolor. Fem5 (diskussion) 16 december 2017 kl. 21.40 (CET)

Jag uppfattar inte att vi i relevanskriterierna har några betydande begränsningar om att skriva om skolor. Som jag ser det är det fritt fram för artiklar om skolor. Se: Artiklar om skolor och lärosäten. För övrigt finns det redan en hel del artiklar om skolor i Sverige. Se: Kategori:Skolor i Sverige. Mvh --Bairuilong (diskussion) 16 december 2017 kl. 21.43 (CET)

Problemet med artiklarna är väl snarare att de inte håller måttet, att de utsätts för klotter regelbundet och att många med intressekonflikt skriver om sådant som inte är relevant. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 december 2017 kl. 21.59 (CET)

Praxis efter många disksioner efter 2010, är grundskola bara om den har en intressant skolbyggnad ~(=gammal, arkitektritad). En skola som bara är för årskurser udner 6an och ryms i baracker är inte relevant.Yger (diskussion) 16 december 2017 kl. 22.02 (CET)

Men tänk Yger, med nära 5000 grundskoleartiklar skulle du nog aldrig behöva sitta sysslolös och rulla tummarna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 december 2017 kl. 22.11 (CET)

Vad vill du med den kommentaren, tror du mitt återgivande av praxis har med mitt eget engagemang skriva arttiklar om skolor? Jag har både tagit bort svaga alster om skolor och uppmuntrat/kompletterat goda ofullständiga. Jag uppskattar om du i enlighet med vår etikett diskuterar sakfrågan och inte person.Yger (diskussion) 17 december 2017 kl. 15.21 (CET)

Hm, om det är någon som inte kan anklagas för att rulla tummarna så är det Användare:Yger, efter Användare:Tegel förmodligen vår mest aktive användare. /Ascilto (diskussion) 16 december 2017 kl. 22.30 (CET)

Wikipedia skall ju också vara tidlöst - vi raderar inte en skola för att den upphört. et betyder i så fall att även äldre skolor är relevanta. Visserligen sker en allt ökad centralisering i de flesta kommuner och byskolor läggs ned (har väl förvisso pågått ganska länge), samtidigt startas nya friskolor, varav några bara existerar en kortare tid. Skulle skolor vara relevanta oavsett ålder? Ja, då har vi inte bara drygt 5.000 utan ganska många gånger fler skolor att skriva om. Skolorna själva brukar ju också oftast själva mest skriva om sina utbildningsprogram, något som ju vanligen väldigt snabbt blir inaktuellt. När skolorna annars skriver som sig själva brukar det också handla om priser de vunnit, stora satsningar på eleverna de genomför med mera som oftast är rejält vinklade. FBQ (diskussion) 16 december 2017 kl. 22.42 (CET)

Ascilto, det var det som var själva vitsen. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 december 2017 kl. 23.45 (CET)

I de flesta fall räcker det att nämna skolor i artikeln om orten eller stadsdelen där de ligger. Det finns sällan speciellt mycket som skiljer en viss skola från alla andra skolor av samma sort. // jorchr 17 december 2017 kl. 00.05 (CET)

Jag tycker också att det bör finnas en viss restriktivitet. --Andhanq (diskussion) 17 december 2017 kl. 13.54 (CET)

Nu krävs att en skola skall skilja sig från mängden för att uppfattas som relevant. Jag misstänker att en välskriven artikel om nästan vilken skola som helst skulle visa att den skiljer sig från mängden, och det är fullt möjligt att artikeln skulle överleva en relevansbedömning. Och det är rätt. Vi har inte resurser att hålla efter 5000 skolartiklar som regelbundet utsätts för både klotter och vinklad text. Förutom de 5000 finns förstås ett antal skolor i andra länder, för vilka klottertendensen torde vara mindre. De nuvarande kriterierna gör det möjligt att utan större besvär radera skolartiklar av tvivelaktigt värde och avbryta eventuella botprojekt. Däremot skulle jag gärna se välskrivna artiklar om skolor. Om vi lyckades få sådana ens om gymnasier, så hade vi modeller att visa upp. Rätt många skolor (också, eller kanske i särskilt hög grad, byskolor) har haft stor betydelse för närsamhället, speglat tiden genom olika aktiviteter och initiativ. Jag tror t.ex. att det finns mycket att skriva om Våno skola, Nagu skola, Skärgårdsskolan i Korpo, Sirkkala och Cygnaeus lågstadier i Åbo, högstadiet i Iniö o.s.v. (för att välja några jag varit i kontakt med). Men det är onödigt att diskutera relevansen innan någon är beredd att lägga ner arbete på att faktiskt skriva något läsvärt om skolorna. --LPfi (diskussion) 17 december 2017 kl. 20.44 (CET)

Du skriver precis som hur jag agerar som patrullerare. Välskrivna alster med ordentlig substans får vara kvar medan slarviga utan substans, tas bort. Och för en temporär barackskola går det inte få till någon substans, så de ryker.Yger (diskussion) 17 december 2017 kl. 21.09 (CET)

Omdirigeringar

Vi har återigen diskussioner om hur man ska göra omdirigeringar när det gäller hockeylag. Många redaktörer tycker tydligen att omdirigeringar ska undvikas, medan andra tycker att de är att föredra jämfört med att ändra länkens namn. Vi behöver input här: Diskussion:Hockeyallsvenskan 2005/2006.Machatjkala (diskussion) 17 december 2017 kl. 17.07 (CET)

Jag har försökt ge input, men det verkar behövas lite mer. /NH 18 december 2017 kl. 19.16 (CET)

Riksarkivet fritt 1 feb

Se pressrelease

Idag har Wikipedia födelse och dödsdatum ofta utan källor på svenska Wikipedia. I bästa fall citeras en andrahandskälla som Dödboken, en andrahandskälla på Runeberg, eller SBL som saknar bra referenser för enskilda fakta och i värsta fall anges ett felaktigt datum utan källa....

Jag lyfte frågan tidigare och det var positiva svar att citera kyrkböcker. Jag kände viss tveksamhet hur detta skulle implementeras men med ovanstående nya möjlighet så känns det som Wikipedia bör hänga på... och använda Riksarkivet SVAR som den vi pekar på....

Den mest intressanta delen är dock I ett andra steg görs informationen tillgänglig som öppen, länkbar data.... och maskinläsbart...

Den blir då en del av den växande mängden öppna data från offentlig sektor. Min förhoppning är att innovatörer tar chansen och skapar bra produkter för medborgarna, säger Karin Åström Iko (twitter astrom_iko)

Förhoppningsvis kan wikidata kopplas in här --Salgo60 (diskussion) 10 december 2017 kl. 10.38 (CET)

 Gillar. Den som vill läsa mer om till exempel vilka politiker som motsatt sig det ökade anslaget för att möjliggöra detta kan läsa på sidorna 36–37 i Kulturutskottets betänkande 2017/18:KrU1. --Larske (diskussion) 10 december 2017 kl. 11.32 (CET)

Om jag läser rätt var det bara M och Kd som var emot, L och C var bara kosmetiska ändringar. Yger (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.21 (CET)

Min enkla uppgift är att kyrkböcker är förkastliga som källor. Wikipedia är inte platsen för egen forskning. Den här typen av förstahandskällor bör åtminstone vara utrustade med kritisk apparatur om de skall kunna användas.

andejons (diskussion) 10 december 2017 kl. 11.44 (CET)

Kyrkböckerna täcker framförallt perioden från 1770-talet och framåt, medan mantalslängderna som saknar födelsedatum sträcker sig från 1640-talet och framåt. Sveriges dödboks nästa upplaga börjar 1901 och Sveriges befolkning har om jag förstått det rätt födelsedatum från 1910. Kyrkböckerna har alltså störst betydelse för perioden från cirka 1700 (om de äldsta i 1770-talets kyrkböcker var födda på 1700-00-talet) till cirka 1870 (om de yngsta vi skriver om som finns i Sveriges dödbok hunnit bli 30 år innan de dog från 1901 och framåt). Då det stora flertalet från denna period som vi skriver biografier om förmodligen är omskrivna i tryckta verk, kommer kyrkböckernas främsta användning vara som komplement till andra källor och det har jag svårt att se som egen forskning. /Ascilto (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.09 (CET)

Vi är tveksamma till primärkällor av två skäl. När de inte är allmänt tillgängliga, vilket inte längre gäller kyrkoböcker. Om uppgifterna behöver värderas/problematiseras, tex vet man att det är rätt Karl Andersson, son till Andersr Karlsson som avses då det finns väldigt många som passar in. I det senare fallet anser jag det i de flesta fall är oproblematiskt och att vi i de fall det är problematiskt, bör kunna ha med uppgiften om den problematiseras. Jag tycker det är OK anvnda uppgifter från kyrkoböcker (med förstånd).Yger (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.21 (CET)

Kyrkoböcker används som källor i andra encyklopedier, som SBL. Felläsningar och fel pga långa slutledningar kan göras med bas i annat material också. Det är ingen större skillnad mellan att göra en egen syntes av publicerade handböcker eller att göra det med kyrkoböcker som källa. Edaen (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.49 (CET)

Publicerade kyrkoböcker är inte primärkällor i ordets egentliga mening. De har offentliggjorts och tolkats. Därför kan de användas. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2017 kl. 13.41 (CET)

SBL skrivs av sakkunniga. Wikipedia skrivs av amatörer. Detta leder förutom att vi skall undvika egen forskning även bland annat till att vi till skillnad från andra uppslagsverk ofta har en notapparatur. Olika texter har olika normer.

Om kyrkoböckerna har genomgått någon form av granskning innan publikation kan de möjligen användas. Den typen av resonemang som förs i ursprungsinlägget, som utgår från att det är Wikipedias sak att reda ut om det är primär- eller sekundärkällor som "har rätt" är dock på tvärs mot flera riktlinjer. Sådana utredningar skall publiceras på annan plats först innan de kan komma i fråga här.

Min motvilja mot egen forskning har ingenting med tillgänglighet att göra. Det är en fråga om att inse ens egna begränsningar. På Wikipedia är vi på gott och ont alla amatörer. När man loggar in lämnar man sitt yrke och utbildning till stor del bakom sig. Det gör att uppgifter som klart hör till primärforskning - som att plocka fram uppgifter ur primärkällor och att tolka dessa - är klart olämpliga och att använda sådan metod och göra sådana tolkningar inte har mer värde än att t.ex. använda bloggar som källor. Vårt mål är att presentera den etablerade bilden av ett ämne, inte sanningen.

andejons (diskussion) 10 december 2017 kl. 15.02 (CET)

SBL skrivs bland annat på grundval av originalkällor som arkivarier (stundtals tillika wikipedianer) som undertecknad plockar fram åt redaktionen. Kan de lita på denna information borde vi kanske också kunna våga det - särskilt om källan framöver är allmänt tillgänglig för envar som vill dubbelkolla? /FredrikT (diskussion) 10 december 2017 kl. 18.43 (CET)

Vi kommer inte ifrån egen forskning. Redan urval och avgränsning av ämnet är egen forskning. Artikelnamnet är också egen forskning liksom layout med bildval och bildplacering och rubriksättning har stor betydelse för vilken bild som förmedlas. Läsning av källor är också perspektivberoende. En annan sorts egen forskning som man inte kommer ifrån är bakgrundskunskaper: för att kunna läsa en källa behövs avkodningskunskaper. Edaen (diskussion) 10 december 2017 kl. 17.12 (CET)

Den typ av data som diskuteras här (hämtad ur kyrkböcker, men även domar o dyl) har en stor fördel: Den har inte genomgått den risk för kvalitetsdegenerering som följer av att uppgiften noteras, tolkas, refereras och återberättas i flera omgångar. Var är det mest sannolikt att det uppstår fel - nära ursprungshändelsen eller under den följande traderingen som sedan kanske resulterar i en biografisk artikel i ett uppslagsverk, som WP sedan lutar sig mot? Ett födelsedatum, som noterats fel i kyrkboken, blir inte riktigt bara för att det senare publiceras i en biografi. Ett fel blir fel, oavsett var det uppstår. Men sannolikheten att uppgiften är korrekt minskar, ju fler gånger som den refereras. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 15.27 (CET)

Och Andejons, det är möjligt att min invändning här mest är en fråga om semantik... Men jag vill ändå helt ödmjukt invända mot din beskrivning av målet, när du skriver att "vårt mål är att presentera den etablerade bilden av ett ämne, inte sanningen." Nej - vårt mål är att beskriva sanningen, och ta hjälp av etablerade kunskapskällor för att verifiera beskrivningen av den. Allt annat måste betraktas som någonstans på skalan mellan "bagatellartat misslyckande" och "medveten verklighetsförvrängning". Om "den etablerade bilden" är att Kalle Karlsson föddes den 1 maj - men sanningen (som definieras av när det verkligen skedde) säger att det var den 2 maj - har vi misslyckats. Sådana misslyckanden sker ständigt, och det är möjligt att vi i nästan alla fall får nöja oss med "den etablerade bilden". Men vi kan inte ha det nederlaget som mål. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 18.23 (CET)

Jag instämmer med andejons! Vårt mål har aldrig varit att skriva sanningen, utan att referera trovärdiga källor. Det är en förutsättning för att bibehålla vårt anseende som uppslagsverk, och det är även vad vår verifierbarhetspolicy i korthet inbegriper. Om t.ex. NE skriver att Kalle Karlsson föddes den 1 maj, är det de som har misslyckats, inte vi. / Reddarn (diskussion) 10 december 2017 kl. 18.51 (CET)

@Reddarn: Jaha, då var det alltså inte bara en fråga om semantik...;) Vi - Wikipedia - har självpåtaget, och med det ansvar som följer av detta, tagit på oss ett ansvar gentemot läsarna; att efter bästa förmåga besvara deras frågor och presentera en kunskap som ligger så nära sanningen som möjligt. Om vi inte strävar efter det sviker vi läsarna. Och det - om något - vore förödande för vår trovärdighet. Vi kan förklara våra eventuella brister (och många av dem är säkert i praktiken oundvikliga), men vi bör inte se dem som oundvikliga och får absolut inte skylla i från oss. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 19.04 (CET)

En liten reality check.

Tittar vi på internet idag så har Yger tagit upp det tidigare att felaktigheter sprids fort med ett exempel om socknar. När jag kopplar ihop SBL med Wikidata/Wikipedia dyker det upp en hel del avvikelser mellan SBL och Wikipedia.

1. "ej skriva sanningen" skolan ==> citera alltid SBL och använd det om inget annat finns/hittats
2. exempel när "ej skriva sanningen" blir lite absurd Lars_Hjortsberg se blog där har Wikipedia artikel skribenten valt Europas konstnärer
   1. "sanningen" hämtas från 1887 Runeberg Europas konstnärer
      1. "sanningen" finns nu på
         1. Runeberg
         2. svenska Wikipedia
         3. engelska Wikipedia
         4. Wikidata Lars Hjortsberg (Q5807838) har importerat sanningen från engelska Wikipedia 00:59, 30 September 2017
         5. SBL 13658 har gjort egna kontroller och funnit annat datum
      2. Kollar vi i kyrkboken tror jag alla är överens om att det är en dag fel se bild

Skall Wikipedia skicka vidare felaktigheten? Skall Wikipedia "kvalitet" märka källor och säga att SBL alltid är bättre?

Tittar vi på Wikidata har dom källäge P1480 för att förklara osäkerhet..och om något är ifrågasatt.. - Salgo60 (diskussion) 10 december 2017 kl. 20.42 (CET)

Vårt mål är den etablerade bilden. Inte sanningen. Om det skulle vara så att Kalle Karlsson har olika födelsedatum i olika källor och vi vill korrigera detta så är det inte som Wikipediaskribenter vi bäst gör det; det finns andra kanaler där sådant hör hemma. I exemplet Hjortsberg ovan hävdas att det vore "absurt" att skriva annat än kyrkboken. Jag hävdar att det vore absurt att använda Wikipedia som någon sorts forskningstidsskrift för att publicera den här typen av korrektioner. Wikipedias uppgift är inte att publicera nya rön.

Återigen: Vi är inte experter. Vi kan inte åberopa någon som helst kompetens inom något av de ämnen vi skriver om (i exemplet ovan saknar i alla fall jag den kompetens som krävs för att tyda handstil från 1700-talet). Det enda sättet för oss att uppnå trovärdighet i det vi skriver är att luta oss mot de som faktiskt är experter. Vi står inte på jättarnas axlar för att se längre än dem; vi står möjligen där för att bättre höra vad de beskriver. Vill man ta reda på sanningen och föra ut den bör man bli forskare eller journalist. Wikipedianens roll är snarare redaktörens.

Edaen framför en mängd aktiviteter som hen hävdar är forskning. Jag hävdar att detta är fel. Att avgränsa ett ämne, välja bildsättning och presentera det är inte något exklusivt för forskning. Här är det snarare redaktionella val; ibland är de inte självklara. I tveksamma fall bör man se till att ha en tydlig källa som redan gjort detta arbete att stödja sig på. Läsning av primär- eller sekundärlitteratur för att producera egen tertiärlitteratur är dock "forskning" endast i grundskolan. I vuxenvärlden liksom på Wikipedia krävs det att man själv befattar sig med primärkällor eller tillför egna tankar om ämnet för att det skall bli forskning.

andejons (diskussion) 10 december 2017 kl. 21.07 (CET)

Andejons, det här är en viktig diskussion, med tanke på att vi numera faktiskt har en så central roll i hela samhällets kunskapsspridning. Jag hoppas fortfarande att vi pratar förbi varandra, men blir lite orolig att så inte är fallet. För mig handlar det inte så mycket om skillnader i de facto-innehåll, utan om vilket ansvar (och vilken målbild) man har som publicist. Det är en skillnad i synsätt som kanske inte spelar så stor roll i vardagen, men som är avgörande i den övergripande synen på vad man - både som producent och konsument - kan förvänta sig av Wikipedia.

Reddarn nämner vår verifierbarhetspolicy. En fotnot eller annan källhänvisning har till uppgift att verifiera att de påståenden som vi publicerar står i överensstämmelse med vad som sägs i källan. Men den informationen har ringa värde om vi inte samtidigt gör det troligt - med till visshet gränsande sannolikhet - att uppgiften är korrekt. Det är inga problem att verifiera att en viss uppgift förekommer och är spridd av tredjehandskällor. Men kravet på verifierbarhet stannar inte vid källan - den ska bara bekräfta att uppgiften är tillräckligt etablerad - utan handlar om sakläget. Det är därför vi t ex värderar källor och de påståenden som de framför, samt förlitar oss på etablerad vetenskap och forskning.

Den redaktionella insatsen kan därför ske på två olika plan. Dels kan man välja att vidarebefordra de uppgifter som man hittar (och nöja sig med det), dels kan man välja att publicera de uppgifter som man som ansvarsfull bidragsgivare/redaktör bedömer har störst sannolikhet att de är korrekta. Det första alternativet innebär att man har en högre toleransnivå för att sprida felaktigheter till läsarna. Det senare innebär att man sätter sanningen som mål (även om det så gott som alltid i praktiken är helt omöjligt att nå det), och ser brister som problem, inte bara som mer eller mindre oundvikbara brister. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 21.55 (CET)

Vi har haft den här diskussionen förr - allt eftersom världens arkivbestånd blir allt mer tillgängliga online - och jag hade hoppats att vi vid det här laget hade nått konsensus om att det är en väldig skillnad mellan att läsa primärkällor och utifrån dem dra egna slutsatser om olika typer av sammanhang respektive att läsa primärkällor och utifrån dessa hämta enskilda rena sak- och faktauppgifter. Det första är definitivt "egen forskning", det senare - i vart fall i mina ögon - inte alls. Och vad är skillnaden mellan att använda sig av inskannade originalarkivaler (som nu diskuteras) och att använda sig av sedan länge accepterade källor som t ex Sveriges dödbok och Sveriges befolkning, vilka bara är av-/renskrifter av samma originalarkivalier - med den skillnaden att de riskera att innehålla avskrivningsfel? /FredrikT (diskussion) 10 december 2017 kl. 22.11 (CET)

Den typen av fel som påvisas på bloggen kan med fördel ändras med hjälp av kyrkoböcker. Vad gäller frågan om den etablerade bilden är Wikipedia en viktig länk och det finns stor risk för källhänvisning i cirkel. Vi kan ta den här bilden igen. Ursprunget är ett feltryck i en SOU. Susning och Wikipedia har antagligen bidragit till spridningen (baserat på skillnader som finns mellan SOU:ns och Wikipedias/Susnings text. Alltså, omskyfflandet av källor kan gå från Wikipedia –> akademisk publikation –> Wikipedia. För att komma ur den rundgången behöver man kunna kontrollera "genealogin" och ursprungskällor och ägna sig åt vanlig källkritik. Det här är ett klockrent fall där "originalforskning" slår normalt trovärdiga källor som SOU:n och senare akademiska publikationer. Citatet får nog anses ha hört till den etablerade bilden. Edaen (diskussion) 10 december 2017 kl. 22.19 (CET)

Detta är komplicerat. Jag anser egentligen inte att skribenter på Wikipedia skall gå till originalkällorna och tyda dem själva. Det är en uppgift för forskare, akademiska eller släktforskare. Samtidigt är det givetvis inte önskvärt att man lägger in en uppgift som man på goda grunder misstänker vara felaktig, enbart därför att ingen tidigare upptäckt vad som står i en primärkälla. Nu ser jag inte ett felaktigt dödsdatum som något större problem i en encyklopedisk artikel. Problematisering av dylika hör hemma i andra sammanhang. Jag vill inte förbjuda att man rådfrågar kyrkoböckerna, men jag vill inte heller att det skall betraktas som ett krav att kontrollera i dem. Överensstämmer deras uppgifter med dem som är spridda i litteraturen behöver det inte ens anges i artikeln att de konsulterats. Vi bör inte överlasta våra artiklar med onödigt utförliga källförteckningar. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2017 kl. 22.59 (CET)

Jag tycker ju inte att användande av kyrkböcker är oproblematiskt. Dels kan prästen faktiskt ha skrivit fel. Som sagt är det inget jätteproblem om ett datum blir fel, men om en biografi noga studerat privata anteckningar och dokument för att fastställa att kyrkböckerna faktiskt har fel, skall den forskningen då underkännas med hänvisning till kyrkböckerna? Sedan är det ju så att kyrkböcker sällan är några otvetydiga källor. En dopbok innehåller anteckningar om att ett barn med ett visst namn döpts. Vanligen anges föräldrarna, ibland bara fadern, dopvittnen och ofta även födelsedatum och platsen där föräldrarna bor. Men uppgiften kan knappast säkerställas gå att identifiera med en viss person utan ytterligare källor. Skillnaden mot Sveriges dödbok är att det där går att söka alla med likalydande namn. De får man inte fram i kyrkboken. Nu är inte Sveriges dödbok eller Sveriges befolkning helt oproblematiska att använda heller men problemen med - om vi nu börjar med det - dop- och begravningsböcker är större. Börjar vi sedan använda husförhörslängder (särskilt före modellhushörhörslängderna i slutet av 1700-talet eller domböcker glider vi snabbt från principen om ingen originalforskning. Jag tror att det kommer att bli mycket svårt att hålla egna tolkningar borta från artiklarna.FBQ (diskussion) 11 december 2017 kl. 00.56 (CET)

>>Som sagt är det inget jätteproblem om ett datum blir fel

Jag håller inte med trovärdigheten skadas vilket drabbar hela Wikipedia och dess roll att vara ett uppslagsverk....

Varje fel skadar Wikipedias trovärdighet oberoende om det är en medicinsk artikel eller en sällan läst personbiografi.... tendensen med "Fake news" den senaste tiden gör att frågan fått ett helt annat fokus

En läsare av en Wikipedia artikel skall veta att

• vi gjort det bästa vi kan
• varifrån vi hämtat uppgiften
• "kvaliten" på den källa vi hämtat uppgiften från
• att inga ändringar gjorts i Wikipedia som avviker från den trovärdiga källan...

- Salgo60 (diskussion) 11 december 2017 kl. 12.06 (CET)

Och det bästa vi kan göra är inte att gå till primärkällor, utan att hitta så auktoritativa sekundärkällor som möjligt. När det handlar om födelsedatum må det vara skit samma, men om det nu vore en helt annan typ av artikel: skulle du vara nöjd med en artikel där Wikipediaskribenterna själva tolkat klimatdata för att skriva om global uppvärmning? Att de presenterade egna översättningar av gamla texter, eftersom de menar att de gamla är fel, och bara hänvisade till källtexten? Att de gjorde egna härledningar av matematiska resultat? Just nu spärras allt sådant effektivt av regeln om att inte komma med egna tolkningar av källor utan att förlita sig på experter. Att sedan experterna ibland har fel bör åtgärdas genom kommunikation med dem, inte genom att man själv skriver något annat på en internetsida utan egen trovärdighet. Den mest trovärdiga källan i det anförda exemplet ovan är SBL, sedan "Europas konstnärer", sedan någon Wikipedians tolkning av en kyrkbok.

andejons (diskussion) 11 december 2017 kl. 13.36 (CET)

Andejons Baserat på Forum för levande historias lärarhandledning Omänskligt, sidan 48, skriven av Ola Larsmo, vilken partitillhörighet hade Georg Bissmark? Edaen (diskussion) 11 december 2017 kl. 14.57 (CET)

Jag vet inte vad argumentet skall visa på, men han beskrivs såväl som "högerman" som "representant för SNF", vilket dock inte är en direkt motsägelse. Lösningen på problemet torde dock inte vara att beställa upp gamla medlemsmatriklar utan att vända sig till en källa som faktiskt har Bissmark som sitt ämne och inte bara nämner honom i förbifarten. Om man får tro Maciej Zaremba så är det knappast partibeteckningen som är det största problemet i sammanhanget [1]; det verkar inte helt otroligt att Larsmo har tagit fel på person snarare än på parti. Om det är lösningen skulle alltså ett försök att gå till primärkällor för att få reda på partibeteckningen ha gjort att man silat mygg och svalt kameler. Oavsett vad sanningen är bör den första åtgärden vara att påpeka problemet för Forum för levande historia.

andejons (diskussion) 11 december 2017 kl. 15.35 (CET)

(Med anledning av att du använder en usel källa.) Det får man inte. Zarembas och Runcis framställningar är tendentiösa. Bissmarks motion var gissningsvis skriven av Nils von Hofsten. Faran med 1934 års lag var att den genom att lämna avgörandet i läkarnas händer för rättskapabla riskerade att öppna för en utveckling där sterilisering blev en ordinär preventivmetod.

• "Om lagförslaget antages, utan att bestämmelser rörande sterilisering av rättskapabla personer utfärdas, blir konsekvensen ofrånkomligen den, att sterilisering av personer, som på detta bekväma, ofarliga och fullt effektiva sätt önska förebygga barnalstring, praktiskt taget alltid kan anses juridiskt tillåten; risken för rättslig påföljd i tvivelaktiga fall bleve i alla händelser ytterst ringa." (Nils von Hofsten, Det nya förslaget till steriliseringslag, SvD 12/9 1933)
• "Därutöver beslöt emellertid riksdagen, i anledning bland annat av en av herr Bissmark (h) väckt motion (I: 306), att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag, på vad sätt regler i lag skulle fastställas beträffande frivillig sterilisering av rättskapabla personer." (Sociala meddelanden, 1934, 7–12)
• "I den mån jag genom att ha tagit initiativet till lagen och verksamt bidragit till dess utformning bär jag med glädje ansvaret." (Nils von Hofsten i Svenska läkartidningen citerad i SvD 22/10 1946)

Zaremba ser alltså ut att vända vad som handlade om att förbjuda friska människor från att sterilisera sig av egen fri vilja och i eget intresse till att handla om att tvinga människor till sterilisering. Larsmo har nog feltolkat Mattias Tydéns avhandling. Tydén använder riksdagsgrupper och ger Bissmark partibeteckningen (n). Jag vet inte om det är standard, samtida litteratur och press skrev Bissmark (h). Tydén har en något underlig förklaring till högerns uppdelning på riksdagsgrupper.

Vad jag menar är att självklart får man rätta felaktigheter mot samtida källor. Även att man måste få använda samtida källor för enkla faktauppgifter. Edaen (diskussion) 11 december 2017 kl. 15.44 (CET)

Jaha, så hamnade vi då i en debatt om något helt annat. Fint urspårat. Jag vidhåller: oavsett vad problemet är så är det i första hand hos Forum för levande historia du bör försöka få det rättat. Inte på Wikipedia.

andejons (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.04 (CET)

Som sagt. Källor måste granskas. Enkla faktauppgifter klarar vi av på egen hand, från t. ex. kyrkoböcker, matriklar mm. Även när det gäller mer avancerade saker måste källkritik användas. Säg vid artiklar om klimatfrågan. Det finns nominellt trovärdiga källor för motsatta påståenden. Ofta måste vi avgöra vad som är trovärdigt och det innefattar en slags egen forskning. Edaen (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.07 (CET)

Nej, Andejons, problemet i Edaens hypotetiska exempel skulle faktiskt i första hand vara just Wikipedias (och våra läsares). För om Wikipedia levererar felaktiga påståenden, oavsett vilka grunder vi har för det, så är det också WP, inte den bristfälliga källan, som "lurar" sina läsare. Allt måste läsas med källkritiska ögon, och vi måste väga de olika möjliga källornas trovärdighet i varje enskilt fall. Därför - rent principiellt: Vad är bäst, att vi använder tillgängliga korrekta källor (i ovanstående exempel t ex ett riksdagsprotokoll) eller sammanfattande och tolkade tredje-, fjärde- eller tiondehandskällor? Är det bättre att våra läsare får ta del av en bearbetad och verifierad men missuppfattad beskrivning, eller att vi redovisar ett lika verifierat korrekt sakläge? Jag tror (hoppas) att jag vet vad de flesta wikipedianer svarar. Men är det då inte också det "sanna", korrekta och sakliga som bör vara vårt mål? Lindansaren (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.26 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Förmodligen vill vi alla nå ungefär samma mål. Problemet är att vi inte nödvändigtvis är överens om vad som i längden är säkrast. andejons argument att vi inbjuder till ännu fler feltolkningar och misstag genom att vända oss till protokoll och dylikt är ju inte orimligt. /Julle (disk.) 11 december 2017 kl. 17.31 (CET)

Jag är som bidragsgivare besatt av att redovisa korrekta uppgifter (som Lindansaren också skriver). För socknar använde jag 2-3 sekundära källor men det dök ändå upp fel, Nad var där oerhört viktig för att få fram mer info och sedan leta efter fler källor som anger det riktiga datat. För tingsrätter hade jag två enormt tunga källor en akademisk avhandling om hur och när de blev till och Svensk författningssamling som kungjorde beslut om alla ansvarsändringar. Det var ändå fel, några annonserade ändringar genomfördes aldrig i praktiken, och där vad NAD enormt viktigt som komplement i den fallen, I några fall hade där arkivarien gjort en sammnanställning, i andra fall fick jag föra in de olika muppgifterna och problemtiser datum. Men att bara ta sekundärkällorna kan jag inte acceptera, men tar med primärkällor mer för att följa upp/kontrollera än "i stället" för sekunderkällor. Exempel Sollentuna tingsrätt.Yger (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.48 (CET)

Ja, Julle, det säkraste är, emå i alla fall, att vara källkritisk och både se riskerna med å ena sidan felläsningar i originaltexter, och å andra sidan den uppluckring av kvalitén som riskerar att följa av att något återberättas i flera, ibland cirkulära, led. Vad jag menar – och det blir nog det sista jag anför i denna diskussion – är att om vi inte har som mål att redovisa ett korrekt sakläge (här kallat "sanningen"), utan nöjer oss med de möjligen missuppfattade referaten, så sätter vi våra interna metoder och arbetssätt före vår grundläggade uppgift – att leverera kunskap i form av sanningen, och inte bara nöja oss med (som andejons beskrev det högre upp i tråden) den "etablerade bilden av ett ämne". Det är i alla fall det som våra läsare borde kunna förvänta sig att vi strävar efter. EOD Lindansaren (diskussion) 11 december 2017 kl. 18.12 (CET)

Jag förstår Lindansarens inställning att vi bör presentera vad vi vet om ett ämne och inte nöja oss med den etablerade bilden. Men Andejons hållning är den som hittills varit gällande och jag anser att den även framgent bör vara det. Detta är inte rätta platsen att presentera nyheter inom forskningen. Däremot kan vi givetvis, i första hand i noter och på diskussionssidan, presentera skiljaktiga uppgifter inom litteraturen. Att gå till primära källor för att få hjälp med att bedöma rimligheten måste vara tillåtet, men det är bättre att publicera upptäckter på andra håll. Tostarpadius (diskussion) 11 december 2017 kl. 21.23 (CET)

Är inte vår uppgift att både delge den etablerade bilden av ett ämne men också redogöra för korrekt fakta? Precis som vi gör när det gäller exempelvis tilltalsnamn och dopnamn i biografier (samt olika stavningar). //Vätte (diskussion) 13 december 2017 kl. 17.32 (CET)

Det förekommer i biografier, men det finns inget krav att så skall ske. Tostarpadius (diskussion) 14 december 2017 kl. 10.20 (CET)

Jag var idag och lyssnade på Maria Mähler som jobbar på SVAR i Ramsele hos Riksarkivet temat var vad som komma skall 1 februari. Och på min frågan kan vi använda era bilder på Wikipedia så var svaret ja om ni anger att dom kommer från Riksarkivet. Känns dock som att jag vill ha ett tydligt CC0 innan jag känner mig helt trygg. Min vision efter att följt den här diskussionen är

• Wikipedia refererar auktoritativa sekundärkällor e.g. SBL
  • SBL bygger sina artiklar på primärkällor som dom tolkar. Till varje fakta i sina artiklar länkar dom till de primärkällorna som finns från och med 1 februari gratis åtkomliga hos SVAR...

- Salgo60 (diskussion) 19 december 2017 kl. 00.09 (CET)

Det är inte riktigt så jag tolkar diskussionen. Vi ska ha korrekta uppgifter och inte sprida vidare felaktigheter. Tillgång till SVAR ger oss möjligheten att "crowdsourca" faktakollen och förbättra kvaliteten. När det gäller enkla faktauppgifter som födelsedatum borde det inte vara kontroversiellt. Svårare blir det när korrekta fakta sparkar sönder ett narrativ eller en teori. Edaen (diskussion) 19 december 2017 kl. 14.01 (CET)

Det är väl URL 9, yttrande av svensk myndighet, eller för gammalt i de flesta fall. Edaen (diskussion) 19 december 2017 kl. 00.12 (CET)

Men det innehåller ju ett undantag för just bilder (som väl frågan och svaret gällde?). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 december 2017 kl. 07.44 (CET)

@Ainali:, @Salgo60: Definiera "bilder". Om "bild" = mikrokopia i nätversion så är skyddet det samma som för ursprungsdokumentet. Om "bild"= karta, foto eller teckning/målning så är skyddet eventuellt detsamma som för ursprungshandlingen.

En viss begränsning ligger emellertid i kravet att produkten skall utgöra en »bild». Som kommittén anfört undantages härigenom från skydd vanliga ljuskopior och liknande kopior av ritningar och handlingar; gemensamt för här avsedda fall är att den fotografiska metoden användes som medel för rent mångfaldigande. src:Kungl Majts proposition nr 17 år 1960/Förslaget till lag om rätt till fotografisk bild

Den överväldigande delen av det material vi talar om här kvalificerar sig inte som bilder. Edaen (diskussion) 19 december 2017 kl. 13.03 (CET)

Ja, om "bilder" av någon anledning avser text så kan mitt förra inlägg helt bortses från. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 december 2017 kl. 13.15 (CET)

@Ainali: Antar att jag inte har bäst kontakter med Riksarkivet men jag tänkte försöka vara med och lyssna på vad dom gör med Länkade data. Skulle ni kunna formulera frågan till mig som man ställer ;-) och vad är URL 9?

Det jag ser framför mig

• jag tror på att ge läsaren tillgång/möjlighet att läsa i de historiska källorna ger läsaren en mer intressant läsupplevelse se Möte med det förflutna: digitaliserade primärkällor i historieundervisningen. Hur det görs vet jag inte men...
  • att kan finnas en popup i Wikipedia som visar utdrag av originalboken
  • en länk till SVAR direkt in på rätt del av sidan inzoomat
  • eller video spelas upp där källan tolkas av en person från SBL
  • ?!?!?
• samma med kartor att se en gammal annoterad/tolkad karta eller hoppa in i FORNSÖK

Det hela bygger till viss del att bilder av kyrkböcker/kartor finns annoterade och ligger i WikiCommon som CC-0 gissar jag - Salgo60 (diskussion) 19 december 2017 kl. 16.03 (CET)

För den oinvigde blir det där bara en uppvisning i hur duktiga historiker/vi är. Det krävs förmåga att läsa källorna och bakgrundskunskap. För den som är nyfiken är ett extra klick eller två inget oöverstigligt hinder. Att Wikipedia bygger på källor och kritisk granskning av dem bör vara tydligt men att lyfta fram originalkällorna riskerar att ta fokus från ämnet. Edaen (diskussion) 19 december 2017 kl. 16.51 (CET)

RE lyfta fram är för mig även länka... något vi kan bli mycket mycket bättre på.... och envisas SBL att redovisa texten på samma sätt som man gjorde 1919 så bör vi kunna bättre

Kollade idag på 58000 poster med LIBRIS nummer som kan användas till att koppla oss mer till originalhandlingar och Kungliga Biblioteket

• Kollar jag på dom ca. 3000 Wikipedia artiklar vi har med SBL koppling så börjar jag mer och mer vilja hoppa direkt till SBL artikeln....
• LIBRIS nummer öppnar upp en ny ingång till Kungliga Biblioteket och elektroniska dokument
  • se lista med personer som har SBL , Wikipedia, Kungliga Biblioteket = 3885
    • Mall:Libris namn som gör denna koppling finns idag bara på ca 10% av dessa see lista varför inte göra det enklare att koppla ihop?

Den som vill hjälpa till att få fler poster med LIBRIS nummer så finns hela katalogen importerad

• Mix'n'Match LIBRIS katalogen hittar ni som katalog 732
• Att göra:
  • Alla automat matchade behöver bekräftas se länk
  • Finns spelmode och speciell mobil spelmode om man har tråkigt på tåget ;-) dock svår matchat pga av att LIBRIS ger så lite info....

- Salgo60 (diskussion) 19 december 2017 kl. 19.17 (CET)

Propertyn Levande musikarvs kompositörs-ID finns nu

Förslaget gick igenom och nu finns P4607 (Levande musikarvs kompositörs-ID) i Wikidata. Jag har kompletterat mallen {{Auktoritetsdata}} så att "Auktoritetsdata-rutan" i våra artiklar på svwp nu också innehåller detta ID med länk. Artiklar som har detta "ID" satt hamnar i Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Levande musikarv. Det som också bör göras är att skriva artikeln Levande musikarv som förklarar vad detta är för "katalog". --Larske (diskussion) 12 december 2017 kl. 01.49 (CET)

Spännande borde inte SBL P3217 kvalificera sig att synas i {{Auktoritetsdata}} - Salgo60 (diskussion) 13 december 2017 kl. 20.40 (CET)

Jag gjorde också den reflektionen när jag la in P4607, men det blir nog lite "tårta på tårta" att ha både mallen {{SBL}} och en SBL-länk i {{Auktoritetsdata}}. SBL-mallen är ett slags "framhävd" form av Auktoritetsdata som kanske inte alla skulle gilla om den togs bort. --Larske (diskussion) 13 december 2017 kl. 21.21 (CET)

Det vore definitivt en försämring om den toges bort. Däremot skulle jag inte ha något emot en dubblering genom att ha det även i auktoritetsdata. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2017 kl. 21.24 (CET)

OK, jag har lagt in SBL i {{Auktoritetsdata}} nu. Artiklar vars Wikidataobjekt har ett SBL-id hamnar i Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från SBL. Det tar väl en stund innan den blir fylld. --Larske (diskussion) 13 december 2017 kl. 21.50 (CET)

Fundering: För att slippa artikel skrivandet och spara plats så är en variant att bara skriva Levande Musikarv och det är klickbart i {{Auktoritetsdata}} ... känns som för SE-LIBRIS etc. så har numret i sig mening i olika sammanhang vilket det inte har för Levande musikarv eller SBL, Den intresserade läsaren hittar säkert om Levande Musikarv och Om SBL. Nackdelen är att den texten kan inte vi påverka och min erfarenhet är man skall alltid informera läsaren om vilken typ av källa det är och kvalitén på källan - Salgo60 (diskussion) 16 december 2017 kl. 12.47 (CET)

Slippa artikelskrivandet? Det är väl själva poängen med våra insatser här på Wikipedia? Allt annat är bisaker. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2017 kl. 06.36 (CET)

Tjafsa på Bybrunnen är en bisak.... Jag tror Tim Berners Lee har rätt igen

Efter att ha läst ca. 100 artiklar hos Levande Musikarv skrivit och pratat med en kompis i filharmonikerna så är det bara inse att dom kan skriva bättre om musik än många andra. Dock saknar dom samma stringens som SBL - Salgo60 (diskussion) 20 december 2017 kl. 00.57 (CET)

Vem är det som tjafsar? Jag slår vakt om uppslagsverket vi producerar här. Diskussioner är inget jag ägnar mig åt frivilligt. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2017 kl. 07.12 (CET)

Höjda relevanskrav på list-artiklar?

Flyttat till Wikipediadiskussion:Listor --Bairuilong (diskussion) 23 december 2017 kl. 06.57 (CET)

Request for help

Hello, here is a request for help from a French Wikipedian. I am currently working on an article on Montagu Parker, an early "raider of the lost Ark" who led a disastrous archeological mission in Jerusalem in 1909-1911. A lesser known member of his team was a Swedish engineer, Johan Millen. He wrote a book in Swedish in 1917, where he confessed the purpose of the mission was to find the lost Ark. Gustaf Dalman, who wrote other papers on this mission, reviewed his book in Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom in 1918. The title of his article is "De engelska grävningarna i Jerusalem och Millens bok »På rätta vägar»", pp. 209-218 of the 1918 volume of Bibelforskaren (as indicated here). Unfortunately, these pages are missing at the Runeberg archive [2]. My hope would be to get an OCR of these pages to run in Google translate. Any step in this direction will be appreciated. Thanks in advance and happy holidays. — Racconish^✉ 19 december 2017 kl. 21.25 (CET)

It seems that just this part was missing when the Runeberg people scanned, so it has never been available to them.Yger (diskussion) 19 december 2017 kl. 21.35 (CET)

That is exactly right. Which is why I am asking here for help. Could someone help find this in one of these libraries ? — Racconish^✉ 19 december 2017 kl. 21.39 (CET)

The complete title of Johan Millens book is På rätta vägar : Davids forntida stad upptäckt : Israels tio stammar återfunna (äro icke judarna) (1917) wich aproximatly means "On right ways : Davids ancient city discovered : Israels ten tribes retrieved (are not the jews)". Thus it's not sure that the book covers anything about the lost Ark. You can find a list of all available libraries in this item [3]. Any academic library in France should be able to make a remote loan for you. /Ascilto (diskussion) 19 december 2017 kl. 22.52 (CET)

Thank you. — Racconish^✉ 20 december 2017 kl. 09.42 (CET)

Åbo Akademi (not listed at kb.se) has the journal as e-book, but refers to Runeberg for older volumes. There are some old volumes available on dead tree, but I cannot find the relevant one. The book is available. It is not certain old books are available for remote loans, but I suppose this would be (as it is not published in Finland, and there is another copy in Helsinki). --LPfi (diskussion) 21 december 2017 kl. 10.10 (CET)

I might be able to get hold of it through my university library. If you don't manage with a remote loan, you could send me an update. However, I'm not in my university until early January. Tanzania (diskussion) 22 december 2017 kl. 23.47 (CET)

Riksarkivet länkad öppen data workshop feb/mars

Not: "SBL" nedan syftar på Svenskt biografiskt lexikon.

För den intresserade så kommer i feb/mars Riksarkivet bjuda in till en workshop om framtiden och länkad data se tweet

Tycker diskussionen ovan var bra och tydlig

• Wikipedia skall ha korrekta uppgifter
• Trovärdighet är viktigt och uppnås genom att Wikipedia bygger sina artiklar på auktoritativa sekundärkällor
• Om primärkällor skall refereras är tveksamt. Bättre är om vi får e.g. Riksarkivet SBL att redovisa sin forskning bättre med primärkällor tydligt angivna med ev. länkar till kyrkböcker... även
  • idag följer SBL i princip samma modell som dom hade 1919 och redovisar källor som en klump i slutet och är inte alls anpassade för länkad öppen data

Jag ställde frågan i Berlin på d:Wikidata:WikidataCon_2017 Wikidata 5 år "State of the Project" hur vi skall öka trovärdigheten och pekade då att vi borde skapa ett "ekosystem" där kvalitetskällor typ SBL ingår som Wikidata kopplar sig mot och regelbundet stämmer av att Wikidata och SBL har "samma fakta" (avvikelser dokumenteras) se svar vid 42 min

Min vision tycker jag överensstämmer med diskussionen ovan och bygger på "TRUST" dvs. att läsaren i Wikipedia skall

• se att Wikipedia hämtar sitt fakta från en auktoritativ källa e.g. SBL
• att det finns en länk till källan som läsaren själv kan kontrollera faktat med
• att det blir en varning eller en avvikelseförklaring om Wikidata och den auktoritativa källan avviker från varandra som är synlig i Wikipedia
• att användaren enkelt kan förstår kvaliten på den auktoritativ källa e.g. SBL har en heltidsanställd redaktion som faktakollar resultatet och så lång som möjligt använder primärkällor ... ny forskning genomförd av kvalificerade experter från olika fält presenteras i artiklarna

Vi kan redan idag enkelt ta fram artiklar som är kandidater att ses över eftersom det verkar sakna koppling till SBL gjort på korrekt sätt eller artikel saknas

• person som finns beskriven i SBL men saknar SBL mall i en artikel - resultat 3804 personer

Enklaste sättet att ge Wikipedia läsaren en direkt feedback är enligt mig en lösning som dagens Mall:Faktamall_biografi_WD där Wikipedia -> Wikidata -> SBL -> primärkälla

• För att denna vision skall fungera
  • SBL bör förbättra sin struktur så en person har EN ingång med relevant data kopplat till den primärkälla de använt.... ex. kyrkböcker...
    • Se om SBL Även dessa uppgifter tas fram ur primärkällor....
  • SBL inför någon typ av versionshantering så ändringar blir spårbara för läsaren - fel finns men få
  • grundläggande information som vilken kalender ett datum använder finns i maskinläsbar form
  • gärna mer semantisk information (kan snart hämtas från Wikidata exempel förälder/barn, födelseort med same as Wikidata...)
  • Wikidata -> SBL kontrolleras regelbundet.... och avvikelser loggas/kommenteras

- Salgo60 (diskussion) 12 december 2017 kl. 13.34 (CET)

Jag tycker väl här att det är värt att inte binda upp oss för mycket kring SBL. Ja, SBL är ett förhållandevis auktoritativt verk när det gäller biografier över svenskar. Men i många fall finns andra mer fördjupade studier som är bättre källor. De äldsta delarna är som sagt från 1919 - vad gäller de äldsta delarna finns en hel del som är föråldrat. Vad gäller SBL:s redaktion så arbetar de vad jag vet bara på att fortsätta verket. Man är ju för närvarande på S. Finns det avskikt att börja om och publicera uppdaterade band när man väl är klar och kommit fram till Ö? Jag antar att det i så fall kommer att kräva extra anslag, tror också att det kommer att ta några decennier innan man är där. Att gå igenom de gamla biografierna från 1920-talet och kontrollera källorna skulle innebära mycket jobb för RA - nästan lika mycket som att skriva nya biografier - finns det verkligen anslag i deras budget för ett sådant arbete? Men visst, man kunde ju kanske önska att de skulle ändra processen för de nya delar de publicerar. FBQ (diskussion) 12 december 2017 kl. 19.44 (CET)

Sedan går det väl absolut att söka efter skillnader mellan exempelvis SBL och wikidata för att därigenom upptäcka fel, men det gäller ju då att inte ta för givet att det alltid är SBL som har rätt.FBQ (diskussion) 13 december 2017 kl. 00.18 (CET)

Tror SBL behöver några som "tittar till dom" ;-) Känns som dom slumrat in bakom någon hög törnrosahäck med sina kartotek och klippa och klistra....

I mitt Sisyfos projekt att få Tostarpadius att älska Wikidata ;-) så gjorde jag om artikeln Historiens_100_viktigaste_svenskar till strukturerat data Historiens 100 viktigaste svenskar (Q10524618) och kollade då upp vad SBL klarat av att dokumentera på sina första 100 år. Vissa dagsländor kan räknas bort men känns galet att Wikipedia dokumenterat Raoul_Wallenberg på 40 språk och att SBL inte skrivit om honom etc........

• Tidslinje med alla 100 personerna och vilka som dokumenterats - tycker det lutar till att SBL får ta fram stora skämskudden....
• Procent dokumenterade = 66% se även blog

- Salgo60 (diskussion) 20 december 2017 kl. 15.04 (CET)

@Salgo60: Har inte SBL skrivits "i bokstavsordning"? Enligt den här sidan hade de för två år sedan hunnit fram till de Suremain. Och på den här sidan, senast uppdaterad för ett år sedan står det att Band 33 slutar med Svedelid. Och webbversionen ser för närvarande ut att sluta med SBL-id 34886 som är runt sidan 635 i band 34 och det är också det högsta SBL-id som finns i Wikidata.

De verkar som att de helt enkelt inte har kommit fram till W som i Wallenberg än. Det är därför emrå ganska meningslöst, för att inte säga orättvist, att jämföra vilka personer som har artiklar i Wikidata och vilka som har det i SBL.

Här är en fråga som visar antalet artiklar och senaste födelsedatum per förstabokstaven i efternamnet, efter bortrensning av diverse "prefix" som "af" och "von", för de SBL-id som du har stoppat in i Wikidata. De två på "T" är Jane Miller Thengberg som av någon anledning fått Thengberg som sitt efternamn i Wikidata medan SBL "avverkade" henne när de var på bokstaven "M" i band 25 (1985–1987). Den på "W" är Oscar de Wahl som SBL "avverkade" med bokstaven "D" i band 11 (1945). Att Björn Borg och Zlatan Ibrahimović inte finns med i SBL beror antagligen mest på att de inte ens var födda när man skrev banden med bokstaven "B" (band 5 1925) respektive "I" (band 19, 1971–1973). Som du ser i listan ovan finns det inte en enda person med SBLid i Wikidata och med ett efternamn som börjar på A, B, C eller D som är född efter 1800-talet. Inte beroende på att det inte finns några "viktiga" personer av det slaget, utan för att de helt enkelt inte hade hunnit bli berömda förrän SBL-tåget gått. --Larske (diskussion) 20 december 2017 kl. 17.53 (CET)

SBL tar numer endast upp avlidna personer. Alla de personer som saknas verkar kunna förklaras med att de var vid liv när motsvarande band skrevs, eller att SBL inte hunnit längre än "de Suremain" än. (Sedan är ju urvalet i boken fnoskigt, men det är en annan sak).

andejons (diskussion) 20 december 2017 kl. 20.07 (CET)

Nått system fel är det att det tar 100 år och 100 tals miljoner.... Känns lite som SBL går under radarn och ingen styr upp det hela utan det är vad gamla herrar beslutat 1917 som en aktivitet att dokumentera dom själva fortfarande lever kvar.

Ännu mera oförsvarligt att med vald metod: avliden och A->Ö så blir antalet kvinnor under 7% som dokumenteras. Med Wikidata kan vi enkelt visa att Finland som har Kansallisbiografia har dubbelt så stor andel kvinnor som SBL...Framtiden får visa om detta styrs upp bättre med kvinnor på alla platser och en feministisk regering i toppen, kvinnlig kulturminister, första kvinnliga Riksarkivarie på 400 år och en kvinnlig chef för SBL....

Mycket spännande är dock det som hände igår med kravet på myndigheter att ha en 'Wikidata liknande lösning som öppnar upp systemen och vi kommer bort från "klipp och klistra" se Diarienummer: U2017/05168/F... ==> förhoppningsvis blir det enklare att knyta sig till SBL och ta del av deras forskning....

Detta twittrades även ut av @Vetenskapsradet och @RiksbankensJubi så jag tog chansen och visade med en sökning hur snyggt Wikipedia/Wikidata har redan denna funktion och kan direkt hitta +2000 kvinnor som finns hos Wikipedia men inte valts att dokumentera av SBL se länk och bild nedan...

Histropedia and Wikidata sökning som visar 3000 kvinnor som inte "fått" plats i SBL

*

* Kravet som ställs på Myndigheterna är att följa FAIR DATA Principles

* Wikidata uppfyller FAIR DATA Principles se föredrag i Berlin hur bra video vid 8 minuter

Vore magiskt spännande om vi kunde gå All-In med Wikidata och på samma sätt som Wikipedia gjort ett avtryck så skulle kombinationen med Wikidata bli dom som knyter ihop det svenska kulturarvet även i "data lagret" - Salgo60 (diskussion) 23 december 2017 kl. 22.53 (CET)

Riksarkivet SBL skall en Wikipedia artikel alltid använda den - hur är kvalitén?

Lyfter ut FBQ fråga.

Jag skapade Wikidata Propertyn P3217 - SBL 2016 sep och har sedan dess ställt samma fråga till princip "alla" historiker jag träffat och har även själv försökt skapa mig en uppfattning och min mycket subjektiva bild är

• kvalité
  • mycket hög
    • en universitetslärare i historia tittade konstigt på mig då jag undrade om det var bra kvalitet. Kom studenterna till henne och inte hade kollat I SBL var det bara att gå hem och göra om
    • det är enorma resurser som plöjts in i detta. Idag uppfattar jag att det finns en heltidsanställd redaktion på +4 personer och dom lägger ut jobb på betalda skribenter ung +50 stycken ==> ett överslag 100 år * +4 personer * +50 personer ==> gissar en bra bit över 100 miljoner Skr har lagts på detta 100 åriga projekt som mest dokumenterar gubbar från Stockholm ;-)
    • var igår på adventsglögg och pratade med en museiman som skrivit en artikel för SBL och processen var enormt uppstyrd och kvalitetsfokuserad
      • redaktionen har sammanställt saker övertiden som dom har i kartotek (se video) som ges till den som skall skriva
      • han skrev sin artikel och fakta kollade
      • redaktionen faktagranskar det han skrivit och gör om artikeln helt enligt "SBL formatet" (dvs. den "oläsliga" ingressen med alla förkortningar och alla källor på slutet ;-)
• sättet att redovisa på web och papper
  • för att vara så högkvalitativ forskning plus att Riksarkivet har regeringens uppdrag för öppen data så känns SBL som websidan som något "Gud glömde"
    • mitt intryck är web:en är en scannad version av det som trycks på papper dvs. elektroniskt tryckunderlag skickas till tryckeriet som sedan scannas och för in nya fel....
    • all forskning/källor som används redovisas modell 1919 i en klump på slutet dvs. en läsare av Wikipedia som hittar ett födelsedatum och har en referens till SBL för källa får inte reda på vilken primär källa dom använt
    • datum redovisas utan att ange kalender...
    • web:en är inte "maskinläsbar"
    • relationer fader -> son finns ofta inte medans en inte intelligent maskinläsbar länk kan finnas son --> far
    • om jag fattar rätt är SBL en auktoritet som kan skapa VIAF nummer men inga VIAF nummer anges på artiklarna ( det har däremot Wikidata +4600 VIAF nummer se blog)
    • ingen versionshantering finns utan det bara ändras i sidan ej transparent för läsaren...
• rätta fel
  • jag har hittat enormt få fel och de små fel jag hittat har rättats direkt. Hade även en fråga varför dom presenterade namnet på ett visst sätt och fick ett svar som visar hur noggrant dom jobbar men även hur dåligt saker och ting presenteras på web:en....
• skall alla Wikipedia artiklar ha koppling till SBL
  • jag tycker det eftersom dom har den kvalite dom har
  • även om Wikipedia inte redovisar SBL som källa i Wikipedia artikeln så skall vi åtminstone försöka skapa en infrastruktur som jmf datat i Wikidata med SBL och har kontroll på avvikelser
• SBL <-> Wikipedia
  • med den spridning Wikipedia har så bör det ligga i SBLs intresse att vara en "del" av det "ekosystem" jag pratade om innan och inta den auktoritetsroll vi tillskriver dom..... med hopp om att SBL även fokuserar på att publisera elektroniskt på ett intelligent sätt

- Salgo60 (diskussion) 13 december 2017 kl. 12.39 (CET)

Jag förstår inte kritiken av webbpubliceringen. Jag anser att den är föredömlig. Det enda jag saknar är den inskannade boksidan så som materialet presenteras på Projekt Runeberg. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2017 kl. 16.49 (CET)

Missuppfattar jag dig, men ändrar SBL:s redaktion i artiklarna i den tryckta utgåvan utan att ange någon ny författare till dem? Då tycker jag det är högst vanskligt. Jag har några gånger hänvisat till den tryckta utgåvan, det finns alltså skillnader utan att det framgår. Jag har väl hittat en del fel - men den ena typen handlar om att tryckfelsnisse varit framme vid digitaliseringen av verket, det är alltså fel som bara finns i nätutgåvan. De upplever jag har blivit färre så de arbetar de säkert på att korrigera, var nog ett par månader sedan jag senast såg något. Då skiljer ju också ofta löptexten och texten i huvudrubriken sig åt - som du påpekar verkar löptexten ha inscannats - där finns ibland tydliga scanningsfel, medan rubrikerna verkar ha matats in för hand. Det andra handlar just om föråldrade uppgifter, det gäller ju främst medeltida personer, och då sådana delar som författats innan Hans Gillingstam kom in i SBL:s redaktion. Vad gäller historieprofessorn så finns det väl ingenting att opponera mot det, så vida hon inte anser att studenterna får godkänt bara de tittat på SBL:s artikel och källorna i den och struntat i att kontrollera annat. Men, det beror väl på vad studenterna skall göra, och att slå upp personen i SBL går ju ganska snabbt. Om det hade handlat om en C- eller D-uppsats vars huvudämne handlar om att biografera någon av personerna i SBL tycker jag nog att läraren borde be dem att gå hem och göra om om SBL och dess källor är det enda de använt. Men, det är ju en helt annan sak. Jag övervägde om jag skulle skriva mycket tillförlitligt verk, men eftersom jag tyckte att modifiering var på sin plats valde jag ett svagare ganska. Åtminstone för många kända personer finns ganska omfattande biografiska verk med förteckningar över det mesta av vikt som tidigare skrivits om personen. Men visst är tillgängliggörandet av SBL en fantastisk resurs, och visst - om vi talar om större svenska biografiska uppslagsverk så är ju SBL helt oöverträffat.FBQ (diskussion) 13 december 2017 kl. 22.34 (CET)

Jag är ingen expert men dom skall ha all heder för kvaliten jag tycker det är enormt kul att läsa artiklarna när man kommit över att alla dessa förkortningar finns...sedan skulle dom kunna dela med sig av vilka primärkällor som används etc... undrar hur många läsare som hittar dit? Förhoppningsvis kan WIkipedia styra dit lite folk. Nytt från igår är att om mallen Mall:Auktoritetsdata finns i artikel och SBL i Wikidata så kommer en länk till SBL med.... kanske borde det skapas en Kategori:Wikipediaartiklar_med_identifierare_från_SBL jmf SELIBRIS

Mig veterligen inga ändringar mer än fel länkat och något namn som var fel placerat.... men jag gör ingen egen forskning eller jmf inte med pappersversionen...

Jag kan dock reta mig på att Band 34 inte har årtal utan det sätts när den inbundna boken trycks 2018/2019...

- Salgo60 (diskussion) 14 december 2017 kl. 09.17 (CET)

@Salgo60: Den kategori du efterlyser finns sedan 21.43 igår. Den innehåller just nu 3 282 artiklar. Av dem är det 2 622 artiklar som har mallen {{SBL}} och följaktligen 660 artiklar som saknar den. Sen finns den 1 278 artiklar som har mallen {{SBL}} men saknar mallen {{Auktoritetsdata}}. Om man har finessen "Visa Mall:Auktoritetsdata i alla artiklar som har katalogreferenser i Wikidata." aktiverad ser man dock rutan med Auktoritetsdata även om mallen inte är inlagd i wikitexten. --Larske (diskussion) 14 december 2017 kl. 10.31 (CET)

@Larske: måste missat det tacker... man kanske skall skippa Mall:SBL eller göra om den så den hämtar från Wikidata .... vet inte hur enkelt Auktoritetsdata är för den som sällan använder Wikipedia... - Salgo60 (diskussion) 14 december 2017 kl. 11.04 (CET)

Avskaffa mallen? I många fall fungerar den som källhänvisning. Direkt hämtning från Wikidata bör endast ske i rena undantagsfall, som i mallen "Auktoritetsdata". Finns det problem här skall de i första hand lösas just här. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2017 kl. 08.35 (CET)

Om du inte hämtar ifrån och städar upp i WIkidata så får du dessa klippa och klistra problem..... Du frågade om varför SBL artikeln inte var bra jag har inte orkat svara men så fort du startar klippa och klistra så tappar du kontrollen.... hade SBL gjort ett bra jobb så skulle dom ha definierat sina socknar/yrken etc. tydligt så att man skulle se vad dom menar med ett visst yrke eller socken (när den startar i tiden etc,...) och vi skulle kunna med en sökning se om hela Wikipedia/Wikidata stämmer med SBL.... Struktur är bra men kräver lite mer tänkande...

Det som syftas på ovan var att ha Mall:Auktoritetsdata OCH Vidare läsning med Mall:SBL.... blir lite lite tårta på tårta.... att ha SBL mallen som en källhänvisning det är bra alla dagar i veckan... men även källhänvisningar är bättre i Wikidata för då kan du hitta alla artiklar som har obstriker som yrke både i WIkidata och i SBL enkelt. I dagens "klippa klistra" approach så blir kategorier ens bästa vän om man skall ha lite koll på vad som skrivs i artikeln vilket är så där... kolla in den magiska sökning Larske gjort som jämför födelse och dödsdatum länk, den bygger på det "vaga" antagandet att datumet som finns Wikidata med "imported from Wikipedia" är det samma som används idag i artikel ==> genom att ha i Wikidata samma värden som i SBL OCH vad som står/stått i artikeln kan vi lite snabbare hitta avvikelser.... sedan dyker nya svårigheter som att SBL inte nämner vilken kalender dom har sina datum etc.... men detta är iallafall ett steg bort från "klippa/klistra" som inte fungerar 2017 då fel sprids snabbt och tillslut blir en "sanning" eller omöjliga att rätta - Salgo60 (diskussion) 19 december 2017 kl. 15.23 (CET)

Wikidata är en sammanställning av fakta, svenskspråkiga Wikipedia är ett uppslagsverk. Det är två helt olika saker och därför bör vi vara restriktiva med de direkta kopplingarna. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2017 kl. 22.55 (CET)

1. Tostarpadius utveckla gärna det där eller ännu hellre ta dig tid och läs om texten ovan...
2. Tänk efter ett varv till och inse att skall du kunna ha någon typ av kontroll på fakta etc. så funkar inte klippa/klistra för att skala upp systemet... Klippa och klistra är lika smart som att tro att man har versionshantering när man använder Tipp-Ex - Salgo60 (diskussion) 19 december 2017 kl. 23.22 (CET)

Kan man vara tydligare? Wikipedia är ett uppslagsverk, alltså en samling artiklar med texter på ett flytande språk, medan Wikidata är en sammanställning av fakta helt utan kommenterande text. Någon "uppskalning" av systemet behövs inte. Wikipedia är tillförlitligt som det är. Vi arbetar självständigt, helt oberoende av Wikidata. Vi väljer vilka fakta vi vill presentera i våra artiklar och vilka källor vi vill använda. Så måste det förbli. Förhoppningsvis drar man i databasen nytta av det arbete vi gör här, precis som vi kan ta hjälp av de uppgifter som finns där. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2017 kl. 07.48 (CET)

Det är bra att du skriver kan ta hjälp. Jag skulle dock vilja uttrycka det som att vi bör ta hjälp av Wikidata så mycket som möjligt. Anledning är att det finns en struktur på data som gör att kvalitén på det som visas i Wikipediaartiklarna kan bli bättre. I en Wikipediaartikel kan man utan vidare skriva att "A var far till B" och i en annan artikel att "B var mor till A". Om man försöker göra samma sak i Wikidata får man genom inbyggda kontroller reda på att något är fel och kan undersöka vilket av påståendena som är fel och behöver rättas. Wikidata passar utmärkt för data och relationer mellan data som är språkoberoende, som släktskapsrelationerna ovan eller folkmängden i en kommun, medan det är svårare med dialektala/provinsiella benämningar på olika företeelser där det inte finns någon gemensamt accepterad struktur om till exempel vad som "ingår i" vad.

Det är alltså inte svart eller vitt och min önskan inför framtiden är att vi lägger mer energi på att få Wikidata och Wikipedia att tillsammans bli så bra som möjligt och mindre på att bygga mentala murar av "självständighet" och "vi och dom-tänkande". Jag skulle vilja att vi undviker ordet "dom" (eller "man" som du skriver). Bättre om vi tänker "vi här" och "vi där". Min version av din sista mening blir alltså:

"Förhoppningsvis drar vi där i databasen nytta av det arbete vi här gör här, precis som vi här bör ta hjälp av de uppgifter som vi där har lagt in i databasen."

Sen är det upp till var och en om man vill arbeta mest "här" eller "där", alla goda krafter behövs. --Larske (diskussion) 20 december 2017 kl. 09.55 (CET)

Jag brukar personligen kontrollera vad som finns på Wikidata om en viss person. Överensstämmer det med vad som står i den källa jag använder gör jag ingen affär av det, är så inte fallet bedömer jag källornas trovärdighet (tyvärr saknar alltjämt många uppgifter på Wikidata angivna källor och då måste trovärdigheten ses som låg). I undantagsfall lägger jag in biografiska data, som regel auktoritetsdata om dessa saknas (jag söker alltid efter personerna på VIAF och ibland även på andra ställen). Jag är positiv till projektet, men vänder mig emot att uppgifter tas direkt därifrån. Det gör våra artiklar mer svårredigerade. Man kan inte förvänta sig att den som är aktiv här också skall bidra där. Vi kompletterar varandra och är givetvis varken motståndare eller konkurrenter. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2017 kl. 10.38 (CET)

Ett problem är att mycket data inte är så språkoberoende som kan skulle kunna förvänta. WD-strukturen tenderar därför ofta att bli färgad av de dominerande språken på WD (engelska, tyska, ryska). Det behövs därför fler röster på fler språk på WD. Det vi kan bidra med härifrån är de svenska rösterna. Vi kan försöka vänja av folk från att ange att A är "grandfather" till B, och istället försöka speca om de är "morfar" eller "farfar". Samma typ av strukturproblem finns på väldigt många andra ställen. -- 109.228.149.82 20 december 2017 kl. 10.14 (CET)

Om inte mellangenerationen är helt okänd behöver man inte alls ange om A är "morfar" eller "farfar" till B, det räcker att ange att A är "far" till C och att C är "mor" (eller "far") till B. Men jag håller helt med om att svenskkunniga kan göra en stor insats på Wikidata, om inte annat för att ge bra översättningar för diverse yrken/sysselsättningar. Vad heter till exempel antikvetare (Q2468727), gravör (Q11569986) och aforistiker (Q3606216) på svenska? --Larske (diskussion) 20 december 2017 kl. 10.35 (CET)

Detta håller jag helt med om. De angivna exemplen är inte helt enkla, i varje fall inte det första. Scholar är ett mycket användbart ord som tyvärr saknar direkt motsvarighet på svenska. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2017 kl. 10.43 (CET)

Håller med dem som påpekar problemen med WD. Den '"struktur" på data' man hänvisar är många gånger inte så självklar. Problemet kan både ligga i verkligheten och i kunskapen om den, båda kan vara rätt suddiga. Förväntningarna på att verkligheten/kunskapen om den ska gå att omvandlas till en entydig struktur leder till att man tvingar osäkra uppgifter till att bli entydiga. Detta är också en form av egen forskning. Vilken församling/socken en demografisk händelse inträffade i är ofta inte alls självklart: är det det område där det hände eller det område där det bokfördes? Sockenindelningen var på många håll osäker in på 1900-talet, den uppgift som accepterats kan bygga på slutledningar och sannolikhetsresonemang. Hur stor var befolkningen inom ett visst område? Det beror på. Använder man registrerad befolkning, som kanske inte tar upp annat än bofast, besutten befolkning, eller har man gjort en uppskattning av den verkliga befolkningen?

Enligt officiell statistik bor ca 3 000 personer i området Tjärna ängar. Områdespolisen i Tjärna ängar gör dock den sammanvägda bedömningen att den verkliga befolkningen i området uppgår till ca 10 000 personer. Polisen vittnar om extrem trångboddhet. Skriftlig fråga 2017/18:281 Carl-Oskar Bohlin (M) till Statsrådet Peter Eriksson (MP).[4]

Vilken myndighets siffror ska vi använda i ett fall som detta? Skatteverkets eller polisens? Verkligheten kan vara en annan än någon av uppskattningarna och det är möjligt att forskare kommer fram till en annan bedömning. Wikidata kräver att vi gör ett val och det behöver inte alls stämma med verkligheten och ger sken av att det finns säker kunskap när osäkerheten kan vara enorm. Edaen (diskussion) 20 december 2017 kl. 10.52 (CET)

Det går utmärkt att stoppa in flera uppgifter om folkmängd så länge det finns källor till uppgifterna. Det vanligast är kanske att man har olika uppgifter för olika tidpunkter, men det går också att ange olika uppgifter med olika "bestämningsmetoder". I ditt exempel ovan skulle bestämningsmetoderna kunna vara "folkräkning" respektive "uppskattning". Och referenserna är till "SCB:s statistik" respektive den tidningsartikel som du länkade till. Och skulle det dyka upp nån "forskningsrapport" så går det bra att lägga in den också. Det går också bra att deklarera osäkerheten i en enskild uppgift med "+/-" om man har källstöd för detta. --Larske (diskussion) 20 december 2017 kl. 11.39 (CET)

Då är vi i praktiken tillbaka i "klipp och klistra". Edaen (diskussion) 20 december 2017 kl. 13.31 (CET)

morfar/farfar var bara ett exempel på skillnader mellan språken. Ett annat jag stött på är att man på enwp ser kommuner som rent geografiska enheter. Sedan finns det (ibland) en organisation, en vald styrande församling, kopplad till denna geografiska enhet. Denna valda församling anses vara en organisation i sig. Vårt synsätt är nog lite annorlunda. En kommun är i sig självt en organisation, där den valda församlingen bara är en del av denna. En kommunfullmäktige har i sig självt sällan ett organisationsnummer. Det är det hela organisationen som har. Sedan har en kommun oftast ett geografiskt område de betjänar, men det är ingen självklarhet. Det finns/fanns kommuner utan en geografisk yta kopplad till sig eller där kopplingen är mer diffus. -- 109.228.149.82 20 december 2017 kl. 13.24 (CET)

>> Vilken församling/socken en demografisk händelse inträffade i är ofta inte alls självklart: är det det område där det hände eller det område där det bokfördes?

Min bild är att Wikidata är ett "ungt" projekt i utveckling och nya egenskaper behöver skapas och vi behöver en mycket bättre diskussion om detta. Exempel d:Property:P20 dödsort så skulle jag vilja se att det delas upp i fysisk plats och i vilken kyrksocken det dokumenterades - Salgo60 (diskussion) 20 december 2017 kl. 14.46 (CET)

Jag tycker det är ett allmänt problem med databaser och stora datamängder att osäkra uppgifter förvandlas till absoluta sanningar. Edaen (diskussion) 20 december 2017 kl. 14.59 (CET)

Fast det är lite "skitbakom spakarna" dock inte trivialt att lösa men i Wikidata har du d:Property:P1480 källäge etc... så vill du beskriva osäkerhet så kan du.... min käpphäst är att vi måste bli mycket mer tydliga med vilka källor vi använder. Min vision är att datum och "enkla fakta" i Wikipedia skall finnas

• med källanvisning
• med kvalitétsbeskrivning av källan
• att presenterat data överensstämmer med källan dvs. Wikidata data kontrolleras kontinuerligt mot vissa utvalda trovärdiga källor

- Salgo60 (diskussion) 20 december 2017 kl. 15.12 (CET)

Riksarkivet SBL <-> Wikidata

Tittar vi på kopplingen SBL <-> Wikidata så är mitt svar JA det skall alltid finnas. Håller just nu på att koppla in en annan extern koppling till Levande musik arv Property:P4607 see blog. Wikidata blir en "hub" med kopplingar VIAF, LIBRIS, SBL, Levande musik arv....

- Salgo60 (diskussion) 13 december 2017 kl. 12.39 (CET)

En gåva från Västerås pastorat

Pastoratet har bekostat en utökning och förstärkning av artiklarna om de 20-tal kyrkor som tillhör pastoratet. De må vara "paid editing" men jag ser enbart positivt på vad Användare:HSHBHB har lagt in idag. När jag började med Wikipedia för dryft 10 år sedan, trodde jag denna typ av inlägg skulle bli "standard" för organisationer, men det var ju för naivt. Roligt dock se de mer "vanliga" bidragen från glam instutitioner och nu detta. Kanske min vision för tio år sedan blir verklighet de kommande tio? Yger (diskussion) 21 december 2017 kl. 15.19 (CET)

Kul. Jag skrev en kort kommentar till kontot om bilder, om de har möjlighet att ta sådana. Adville (diskussion) 21 december 2017 kl. 15.55 (CET)

Uppsåtet är ju gott, och resultatet kanske blir bra artikeltext, även om jag ser en del som nog kommer att strykas i det som lagts in hittills. Och jag ser väl personligen lite mildare på att Svenska kyrkan gör detta än om t ex Volvo skulle göra det. Men jag tycker ändå det skadar förtroendet för Wikipedia att vi tillåter "betald" redigering eller redigering med uppenbar intressekonflikt. Att vi inte kan förhindra all sådan redigering är sant, men vi borde motarbeta det när vi kan. Min åsikt, den delas inte av alla. /NH 21 december 2017 kl. 17.26 (CET)

Jag är skeptisk till betald redigering, men det är ju svårt att göra något åt. Illvillig sådan kommer knappast att identifiera sig frivilligt och den som säger det öppet kanske inte är den vi främst behöver oroa oss över. Enda sättet att komma åt detta är att tillämpa Wikipedias principer överallt på alla artiklar. Sedan känns kyrkobyggnader kanske inte som så hett ämne. Möjligen kan man överdriva deras turistvärde? Jag tycker ändå inte vi ska uppmuntra detta. /Machatjkala (diskussion) 21 december 2017 kl. 21.05 (CET)

Jag håller med Yger och Adville, allt seriöst engagemang från sakkunniga skribenter är bara att glädjas åt så länge det har ett gott encyklopediskt syfte. Det behövs mer av det. Vad som snarare kan skada förtroendet för Wikipedia är väl inkompletta, bristfälliga artiklar, som jag ser det. Jag tror uppriktigt sagt ingen normal läsare har en aning om vem som skrivit artiklarna eller bryr sig om andra omständigheter bakom dem så länge innehållet är normalt balanserat informativt.--Bemland (diskussion) 24 december 2017 kl. 01.09 (CET)

Så länge vanliga redaktionella principer gäller, det vill säga att man eftersträvar neutralitet och inte begär att bli fredad från fortsatt bearbetning, ser jag positivt på dylikt nästan oavsett vem som ligger bakom. Jag är mer tveksam till alla Wikimediaprojekt där lön utgår. Tostarpadius (diskussion) 24 december 2017 kl. 08.02 (CET)

Årets sista Veckans tävling - År 1918

Under årets sista vecka, med början vid midnatt juldagen den 25 december, och avslut vid årets sista skälvande minut, pågår Veckans tävling: År 1918, där det gäller att skriva nya, eller utöka befintliga, artiklar om allt som rör året 1918. Det kan gälla historia, litteratur, film, vetenskap, byggnader, händelser, sport och mycket mera. År 1918 avslutades första världskriget, finska inbördeskriget bröt ut, den ryska tsarfamiljen avrättades, spanska sjukan bröt ut och Ingmar Bergman och Birgit Nilsson föddes. Var med och tävla och förbättra Wikipedias artiklar om vad som tilldrog sig för 100 år sedan. Varmt välkommen!--Historiker (diskussion) 23 december 2017 kl. 20.50 (CET)

God Jul och Gott Nytt År

Jag önskar en God Jul och Gott Nytt År till alla som firar jul, och nyår 31 december. Till alla övriga önskar jag ett antal goda och trevliga dagar. Och jag hoppas samtliga får det lugnt och avkopplande / sällskapligt och skojigt / intressant, efter hur var och en vill ha det.

Själv tänkte jag ta det lugnt, käka gott, varvat med lite skrivpyssel inför min kommande tävling. Och kanske denna julhelg hinna läsa Derynis alla artiklar om shoguner. Jag hittar säkert mycket annat också, så brukar det ju vara här på Wikipedia.

Det fina vinterfotot är taget av Dcastor :-) // Zquid (diskussion) 20 december 2017 kl. 11.53 (CET)

Jag instämmer i den fina önskningen, till Zquid och andra ansvarsfulla och energiska skribenter - och till hela vår allmänbildade läsekrets. Deryni (diskussion) 20 december 2017 kl. 18.43 (CET)

God Jul till alla! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 december 2017 kl. 16.30 (CET)

Har sett att vissa språkvarianter har Wikipediasymbolen med tomteluva på. J 1982 (diskussion) 22 december 2017 kl. 23.22 (CET)

God Jul! :) Höstblomma (diskussion) 24 december 2017 kl. 07.42 (CET)

God Jul och ett riktigt Gott Nytt År. Idunius 24 december 2017 kl. 13.29 (CET)

Även jag önskar alla som firar högtiden en god jul! Alla andra önskar jag en skön vinterledighet. Tostarpadius (diskussion) 24 december 2017 kl. 07.58 (CET)

God Jul!--LittleGun (diskussion) 24 december 2017 kl. 08.57 (CET)

God Jul! Rasmus 28 24 december 2017 kl. 13.11 (CET)

Gud jul! Machatjkala (diskussion) 24 december 2017 kl. 14.47 (CET)

God Jul! /Nosslrac (diskussion) 24 december 2017 kl. 17.09 (CET)

God Jul! /JohanahoJ (diskussion) 24 december 2017 kl. 17.54 (CET)

God fortsättning på Julhelgen!/--Allexim (diskussion) 25 december 2017 kl. 13.44 (CET)

Cortes Generales

Om det inte döljer sig en mer historisk artikel någonstans, – Kan någon lägga in en lämplig "bristmall" här? Den engelska artikel har ett millenniums längre perspektiv... KlasHass (diskussion) 17 december 2017 kl. 13.27 (CET)

 Utfört Tostarpadius (diskussion) 19 december 2017 kl. 09.01 (CET)

Kul att fler intresserar sig för det här ämnet. När jag började skriva i artikeln 2015 såg den ut så här. Under de två senaste åren har ingen annan bidragit till artikelinnehållet. Förhoppningsvis blir det en ändring nu. Gott nytt!--Paracel63 (diskussion) 30 december 2017 kl. 01.13 (CET)

Ok att använda "cacheade" länkar som källa?

Hejsan! Upptäckte tidigare idag att det går att läsa en (säkerligen fler!) låst artikel på DN, om man klickar på cache-länken via Google. Vore detta Ok att använda som källa (dvs. inte skulle väl WP råka hamna i "blåsväder" för att använda sig av "obetalda" tidningsref)? Det går f.ö. att komma direkt dit med vanlig url. /Mvh Vostok (disk.) 27 december 2017 kl. 17.37 (CET)

Vi anväbder redan många cachade sidor frpn olika tidningar. Det är ok. Adville (diskussion) 27 december 2017 kl. 18.06 (CET)

/Vostok (disk.) 27 december 2017 kl. 18.19 (CET)

Det fungerar inte med alla sidor som ligger bakom en betalvägg. Risken är att den cashade sidan så småningom, via en omdirigering, kommer att spegla den sidan som ligger framför betalväggen. Anledningen till att man kan läsa "låsta" cashade sidor på Google är att det uppstår ett glapp mellan Googles lagring och tidpunkten, då som i detta exempel DN, lägger den från fri läsning till att den hamnar bakom betalväggen. Googles cashade sidor går däremot att ladda upp på http://archive.is/. Jag har själv gjort det i några fall där en URL är död/borttagen men då Google fortfarande har en cashad kopia och jag ser inget otillåted i det. - Skivsamlare (diskussion) 27 december 2017 kl. 18.37 (CET)

Använder man en DN-artikel som källa är det viktiga att ange rubriken och när artikeln är publicerad. På så vis kan den som behöver kolla upp innehållet genom de sätt att komma åt materialet som står honom/henne till buds. DN är tillgängligt både i pappersform, på nätet för prenumeranter, och på nätet för den som t ex har tillgång till Mediearkivet. Att länka till Googles cachade versioner av sidor är olämpligt – de är inte beständiga. Att länka till en Google-cache-sida som man själv arkiverat på en tredje webbplats känns lite tveksamt. Det viktiga är som sagt att berätta vilken källa man använt – det är inget krav att källor ska vara enkelt och gratis tillgängliga på nätet. Hur man själv kommit åt källan – läst gratis på nätet, lånat grannens tidning, läst på biblioteket – spelar inte så stor roll. /NH 27 december 2017 kl. 20.15 (CET)

Nu har jag inte läst alla inlägg före mig. Det är tillåtet att använda såväl cachade webbsidor som betalsidor som källor. Finns det en webbsida som inte är cachad eller kräver inloggning är det ofta att föredra. Är det en målsida som kräver inloggning eller betalning tycker jag att det är önskvärt att nämna det intill länken i artikeln. För övrigt heter det cache från franskans "gömma", inte att förväxla med cash som syftar på pengar. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 27 december 2017 kl. 20.58 (CET)

Funderade i huvudsak på om det kunde uppstå "juridiska" problem (vilket jag anser ha fått svar på). I övrigt kunde jag tänka litegrann som NH, att dessa länkar ej är beständiga – men det är ju många andra typer av webbplatser och länkar som inte är det. I mitt fall var saken tänkt som något av en "nödlösning"... /Mvh Vostok (disk.) 28 december 2017 kl. 00.30 (CET)

Huvudsaken är att en referens innehåller rubrik, tidning och datum. Det gör det möjligt att leta upp artikeln igen om/när länken dör oavsett vilken länk man använder. /ℇsquilo 28 december 2017 kl. 09.17 (CET)

Juridiska problem uppstår inte, men det är en så kortsiktig lösning att jag skulle säga att det nog är bättre att länka direkt till den betalväggsblockerade artikeln istället. Även källor man måste betala för eller masa sig till biblioteket för att läsa är källor. Tycker att vi borde länka till källor vi tänker kommer fungera åtminstone tills vidare. /Julle (disk.) 29 december 2017 kl. 21.57 (CET)

Illustration – antisemitism

En fundering om den inledande illustrationen i artikeln Antisemitism. (Skulle kanske skriva på den diskussionen men tänkte det kunde bli mer nyanserat här.) "Judestjärnan" uppfattar jag som en antisemitisk symbol, och att då lägga ett förbudstecken över denna för att symbolisera antisemitism tycker jag mest blir konstigt. Vad tycker Ni? -- KlasHass (diskussion) 28 december 2017 kl. 20.59 (CET)

Jag håller med om att illustrationen ter sig underlig. Davidsstjärnan är en judisk symbol som bland annat finns på den israeliska flaggan. Men den gula davidsstjärnan med texten jude var en nazistisk antisemitisk symbol. Vad förbudstecknet då avses visa är oklart i sammanhanget. /Ascilto (diskussion) 28 december 2017 kl. 21.07 (CET)

Det finns ganska många bilder att välja på i commons:Category:Antisemitism. Eftersom många förknippar antisemitism med nazism kanske en bild likt den här är mer illustrerande? /ℇsquilo 28 december 2017 kl. 22.19 (CET)

Fast när artikeln sträcker sig över två tusen år så är det kanske fel att inleda med en illustration knuten till 1933-45. Eventuellt bättre utan någon öppningsbild alls. (Här en karikatyr från 1900).-- KlasHass (diskussion) 28 december 2017 kl. 22.54 (CET)

Jag tycker att det känns märkligt att ha en dylik bild utan någon förklarande text till vad den fyller för funktion. Tanzania (diskussion) 28 december 2017 kl. 23.25 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag håller med om att det nog är bäst utan bild. Illustrerar man med antisemitiska bilder så sprider vi samtidigt antisemitism. Propagandabilder har ju gjorts i syftet att manipulera och det är långt ifrån säkert att alla läsare klarar att värja sig mot manipulationerna. /Ascilto (diskussion) 28 december 2017 kl. 23.28 (CET)

Jag instämmer helt med Ascilto! Då det verkar finnas stark konsensus för att den nuvarande bilden är motsägande snarare än illustrerande, avlägsnar jag den. / Reddarn (diskussion) 29 december 2017 kl. 01.14 (CET)

Det bör gå att hitta bilder som illustrerar antisemtism men inte själva är antisemitiska. Jämför t.ex. rasism. Sedan håller jag absolut inte med om att man sprider antisemitism bara för att man visar upp en sådan bild; det handlar minst lika mycket om vilken kontext den presenteras i. Esquilos förslag ovan har egentligen inget som helst budskap annat än vad man själv läser in. Tycker man änd¨det är för starkt med en bild från nazityskland kunde man försöka hitta något relaterat till Dreyfusaffären istället.

andejons (diskussion) 29 december 2017 kl. 10.27 (CET)

Väldigt grovt så använder vi illustrationer på två sätt: i allmänhet ("den här bilden har med ämnet att göra") och specifikt ("vi pratade om just den här saken i artikeln, och här är en bild på det"). Till det sistnämnda hör tydligt bild på Haj Amin al-Husseini och Hitler, portarna till Auschwitz, Sions vises protokoll, till exempel. De har en klar och tydlig pedagogisk poäng i det att de illustrerar någonting som skrivs om i artikeln. Är kopplingen svagare kan jag se poängen med att vara försiktig med att bildsätta till exempel olika rasistiska föreställningar, som antisemitismen. /Julle (disk.) 29 december 2017 kl. 22.06 (CET)

Den där bilden som Reddarn avlägsnade verkar vara en relativt nygjord konstnärlig symbolisk framställning av fenomenet antisemitism: ett montage av davidsstjärnan och förbudstecknet. Eftersom den inte bidrar med något sakligt och dessutom visades upp helt okommenterat så anser jag att det var rätt att ta bort den. Däremot tycker jag att det skulle ha en pedagogisk poäng att visa upp några antisemitiska propagandaaffischer eller satirteckningar i artikeln. Då ges nämligen tillfälle att ytterligare förklara och definiera antisemitism. Jag har skummat igenom artikeln och saknar information om hur antisemitism kan yttra sig visuellt. De bilder som uttryckligen uppmanar till särbehandling av eller våld mot judar är ju uppenbar antisemitism för betraktaren, men just propagandaaffischer och satirteckningar kan också vara ganska raffinerade och bygga på symbolspråk så att de därmed har ett mer inlindat och manipulativt budskap. Sådana bilder måste därför ledsagas av uppgift om i vilket sammanhang bilden har tillkommit samt en bildanalys som förklarar symbolspråket i bilden och varför bilden är antisemitisk. Lång bildtext alltså! Poängen med detta skulle vara att läsaren lär sig mer om antisemitism och jag tycker att just det visuella skulle vara ett bra komplement till artikeln. Qvistsjö (diskussion) 30 december 2017 kl. 00.40 (CET)

Relevanskriterier Hockeyklubbar

Nyss föreslog jag att artikeln Alingsås HC skulle raderas p.g.a. bristande relevans. Det avslogs snabbt som ögat, men istället kvarstår flera andra frågor. Tidigare har nämligen sagts att föreningen ska ha spelat i Division 1, vilket Alingsås aldrig gjort. Artikeln tyder inte på att klubben är särskilt betydande i någon annan bemärkelse heller. Artikeln är f.ö. både inaktuell och dåligt källbelagd även om den nu i alla fall har fått rätt klubbnamn. Skälet till att artikeln fick vara kvar var att klubben bildats 1932 samt att den "viktig för bygden" - det första är inte som ishockeyförening och senare helt obelagt.

Tidigare har jag fått artikeln Kalmar HC raderad och det har skett många gånger tidigare. Detta trots att föreningen går tillbaka på Kalmar FF:S hockeysektion som spelat i andraligan redan på 1940-talet. D.v.s. ligakriteriet är uppfyllt även om det är längesedan. Man har 12 ungdomslag och ett juniorlag ihop med Nybro.

Vi har ytterligare klubbar som aldrig tycks ha spelat i division 1 Brinkens IF och FAIK Hockey. Jag tar gärna med dem i diskussionen också. Brinken ligger mitt i Stockholm och blir givetvis ganska liten i en så stor stad, spelar i hockeyfyran och har 8 ungdomslag, men inget juniorlag. Har aldrig spelat högre än division 2. FAIK är ett division 2-lag som inte spelat i högre divisioner. 8 ungdomslag, men juniorlaget som listas verkar ha upphört.

Får jag gissa var man inte medveten om Kalmar HC:s historia tillbaka till 40-talet när artikeln raderades och nu är det lite prestige i att den inte ska återskapas. Jag tycker det är dags att släppa den prestigen och återskapa artikeln. Relevans finns om man jämför med de tre klubbarna ovan. Machatjkala (diskussion) 26 december 2017 kl. 16.48 (CET)

De versioner av Kalmar HC som blivit raderade har alla varit ganska undermåliga, och samtliga har helt saknat källor. Om du börjar i din sandlåda att bygga upp en artikel som har lite substans och även källor så är det inte omöjligt att den kan bli accepterad. Vänta med att publicera tills att den känns färdig. Jag kan gärna hjälpa dig med Wikifiering om du vill. Mvh --Bairuilong (diskussion) 26 december 2017 kl. 17.06 (CET)

Jag kan skriva en Wikiartikel, det är inte det som det handlar om. Jag har inte min KHC-artikel kvar, men jag tvivlar starkt på att den var utan källor. Hur som helst raderades den med hänvisning till relevanskriterierna. Uttryckligen för att de endast spelade i division 2. Machatjkala (diskussion) 26 december 2017 kl. 17.17 (CET)

Jag har nu här: Användare:Machatjkala/Kalmar HC återskapat den versionen som du skapade 23 april 2017. Bygg vidare på den så håller jag ett öga på hur det går och hjälper till vid behov. Lycka Till! Mvh --Bairuilong (diskussion) 26 december 2017 kl. 17.26 (CET)

De där "relevanskriterierna" har jag tidigare nämnt att jag har synpunkter på. Jag tror tex inte att det någonsin har funnits ett svenskt klubblag i amerikansk fotboll som inte legat i minst andra divisionen nationellt. Kriterierna är centrerade runt stora sporter i länder där sporterna som sådana är stora. -- 109.228.149.82 26 december 2017 kl. 21.37 (CET)

Det kriteriet ändrades för nästan två år sedan, till "högsta 0.25 %". Men om man kör med kriterier av typen "viktiga för bygden" utan att belägga, så kan vi ju lika gärna ta med varenda idrottsklubb.

andejons (diskussion) 26 december 2017 kl. 22.09 (CET)

Nu är det som jag ser det rimlig att en klubb som verkat i 100 år är tio gånger mer relevant än en som har verkat i 10 år. En klubb som halvdant sysslat med en idrott är bara en trettiodel så viktig som en som sysslat med 30 idrotter. Exakt vilken division en klubb nått som högst i någon sport ser jag som underordnat. Sedan är ju alltid problemet vad en artikel skall beskriva. Idag är det vanligt att föreningar går i konkurs och ombildas. Skall dessa beskrivas i samma artikel som sina föregångare och vad kan räknas som föregångare? Idag delas ju också klubbarna oftast upp i självständiga sektioner för olika idrotter, skall dessa beskrivas i separata artiklar, även för den tiden då de inte var det. Det är ju frågor som avgör relevansen för olika klubbsidor och som bör vägas in. Sedan vet jag inte om jag vill ha för mycket synpunkter på exakt var ribban bör ligga.FBQ (diskussion) 27 december 2017 kl. 21.35 (CET)

Jag skulle säga att vi inte har någon relevansribba alls för idrottsklubbar, titta t.ex. i Kategori:Sportklubbar i Ale kommun där bara Surte BK är av riksintresse genom spel i högre divisioner. Jag kan tänka mig att t.ex. Skepplanda BTK uppfyller relevanskriterierna viktig för bygden och har funnits länge (1948) och så har den ett roligt och udda namn. /Ascilto (diskussion) 27 december 2017 kl. 21.52 (CET)

0,25 % blir löjligt. Det finns 399 hockeyföreningar vilket skulle ge bara en artikel. Viktig för orten har det problemet att lag i små orter lätt blir viktiga, medan klubbar i storstäder försvinner i mängden. IK Pantern är hyfsat oviktig för Malmö, men ett högst relevant lag i Hockeyallsvenskan. Betydelse för idrotten borde vara ett bättre kriterium. Ett A-lag i division två, samtidigt som man hela tiden producerar nya spelare som tas upp av andra lag betyder ändå att man är en klubb med betydelse. Ålder har en viss betydelse det medges om man haft kontinuerlig verksamhet, men när klubbar går ihop kan man får man vara lite noga med årtalen. Ofta anges årtalet moderföreningens grundande som den senare utbrutna hockeyförenings år för bildande även om moderföreningen inte alls spelade hockey vid sin start. Även Eliteprospects är slarviga här. Nybro Vikings grundat 1906 t.ex. är ju rent trams - men både vi och Eliteprospects anger det. I Kalmars fall är det den konkursade föreningen som har relevans, men det skulle bli förvirrande att inte ens nämna den nya med samma namn, men bildade året för den nya är 2000 och inget annat - det är en ny förening. Machatjkala (diskussion) 27 december 2017 kl. 22.12 (CET)

Liksom Ascilto har jag en viss svaghet för Ale kommun, med en blandning av vildmark, lasndsbygd, industrisamhällen och förort till Göteborg. Jag menar att flera artiklar i Kategori:Sportklubbar i Ale kommun utan vidare kan raderas. Information om mindre klibbar bör i stället kunna sammanföras med tilllhörande idrottsanläggningar, och detta bör kunna infogas i beskrvningen av de orter, där de hör hemma. Idrottsföreningar bör här jämföras med grundskolor, som heller inte utan vidare är relevanta för egna artiklar. Roufu (diskussion) 28 december 2017 kl. 05.12 (CET)

Samtidigt är artiklarna om sportklubbarna i Ale komun välgjorda med källor och allt. Det är ju rätt oförskämt att radera när någon lagt så mycket jobb och det inte skadar även om relevansen kanske är låg. Min enda synpunkt där är att säsongerna för Nol IK borde in i en snygg tabell. Machatjkala (diskussion) 28 december 2017 kl. 11.37 (CET)

Säsongstabell inlagd i Nol IK, men den behöver kompletteras med resultat med mera för åren 2015 och framåt. @Machatjkala: fixar du det? --Larske (diskussion) 28 december 2017 kl. 12.35 (CET)

Man kan närma sig detta från flera håll. Antingen förlitar man sig på rent objektiva mätbara kvalitéer som kan bockas av i ett binärt system med ja-eller-nej-svar: Tillräckligt gammal, tillräckligt antal medlemmar, tillräckligt hög position i seriesystemet, tillräckligt många "stjärnor"? Många ja-svar ger relevans. Många nej-svar ger det inte. Den metoden har dock en stor begränsning. Den kan bara användas som stöd för relevans, eftersom den bara prövar om ämnet klarar en viss miniminivå. Och det är väl så relevanskriterierna är tänkta, även om de sällan ger någon verklig vägledning. Man behöver ju sällan söka stöd i en bedömning av om elit- och jätteklubbar platsar eller ej.

Men den metoden fungerar inte – och ska emå inte heller användas – för att avgöra relevans för de ämnen som inte klarar sådana mer eller mindre checkliste-baserade kriterier. De fångar visserligen upp "toppen", men säger väldigt lite om alla andra egenskaper som kan rymmas i ett ämne – förankring, "kändhet", historia och det som vi betecknar som "förankring" och position i medvetandet hos invånarna i det samhälle och det sammanhang som klubben verkar i.

Ett sätt att se på saken kan vara att vidga vyerna lite, och inte bara titta på föreningen i sig, utan även på dess omgivning. Alla idrottsföreningar och lag samagerar med andra föreningar i samma situation. Det innebär att lag A – oavsett plats och framgångar i seriesystemet – varje säsong delar uppmärksamhet med minst ett tiotal andra lag. Deras olika möten, resultattabeller och tidningsartiklar skapar en gemensam mängd intressenter, i form av supportrar, mot-supportrar och – vad gäller kännedom och relation – alla de samhällen som i mer eller mindre omfattning har kopplingar till samtliga lag i den serie som laget spelar eller har spelat i under åren. Om klubben dessutom är gammal har dessa kopplingar bidragit till kännedom, och intresse, över en lång tid.

D v s – låt oss inte stirra oss blinda på klubben i sig (dess isolerade egenskaper är bara ett stöd för automatisk relevans), utan titta på det sammanhang som den verkat och verkar i. Då blir intressesfären mångdubbelt större, och det innebär för vår del att även läsarintresset är större än vad man kan tro.

Lindansaren (diskussion) 28 december 2017 kl. 13.23 (CET)

Jag vet inte om jag håller med dig. Det låter som om du menar att några års seriespel räcker för relevans, det stämmer ju inte alls med hur kriterierna ser ut för tillfället. Jag är dock inte emot att vi lättar på relevanskriterierna - tvärtom. Men har vi resurser till det? Innan vi skriver artiklar om klubbar som spelar i Hockeytrean kanske vi först ska skriva om alla som spelar i Hockeyettan och om hur seriespelet där går till och hur det har gått till förr? Läsintresse finns. Lokalt vill idrottsintresserade gärna läsa om sina klubbar och ibland är det också intressant att läsa om klubbar som ens lokala lag ska möta. Jag tror inte vi vill hamna i en situation där division 5 i Stockholm är utförligt beskrivet, medan division 2 saknar i vissa regioner. Jag tror därför det kommer ta ett tag innan vi kan redovisa kompletta seriesystem med klubbartiklar för de större idrotterna i Sverige. Under tiden är det väl bra om vi kan vara någorlunda överens om hur vi går vidare. Machatjkala (diskussion) 28 december 2017 kl. 15.18 (CET)

Vi arbetar inte systematiskt på det sättet (annat än i speciella projekt). Samtliga klubbar kan vara relevanta utan att vi fördenskull behöver ha artiklar om alla. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2017 kl. 16.03 (CET)

I grund och botten är "viktig för bygden" ett bra argument. Problemet är att det i Lindansarens inlägg ovan dras i en riktning mot lika slentrianaktigt avbockningskriterium som "spel i högsta 2 divisionerna" eller "främsta 0.25 %" (NB: alla relevanta klubbar skall inte täckas av alla kriterier, och kriterierna är sällan speciellt bra kalibrerade). Relevanskriterier bör utformas så att de främjar artiklar som förmedlar kunskap, inte råfakta. Kan man visa på hur Skepplanda BTK ordnat danstillställningar, tipspromenader eller pubkvällar och därigenom främjat bygden (t.ex. genom reportage i lokaltidningar), så är det argument för att behålla artikeln. Sportsligt är det då kanske skitsamma om de spelat i division 5 eller elitserien; har ett lag spelat i elitserien är det också troligen skitsamma om det är 100 år gammalt eller köptes ihop i fjol. I båda fallen gäller dock att ordentligt skriven brödtext som förklarar varför något är av intresse, även om de formella kriterierna kanske inte exakt nås, är långt bättre än att det bara står utskrivet exakt vilket kriterium som är uppfyllt.

andejons (diskussion) 28 december 2017 kl. 16.18 (CET)

Tack vare Användare:J 1982:s insats har artikeln om Skepplanda BTK uppdaterats så att den nu påvisar relevans. /Ascilto (diskussion) 30 december 2017 kl. 12.05 (CET)

Jag upprepar min jämförelse med grundskolor. Ingen kan bestrida att dessa är viktiga förbygden, men det är inte nog för att motivera egna artiklar. De omtalas därför vanligen i artiklar om just borten eller ygden. På samma sätt bör mindre idrottsföreningar utan kända insatser på elitnivå omtalas. De ingår i utbudet av fritidsverksamheter på orten eller i bygden, och bör i första hand omtalas i ett sådant geografiskt sammanhang. Artikeln om Älvängen, den större grannorten till Skepplanda, kan tjäna som exempel. Roufu (diskussion) 29 december 2017 kl. 08.34 (CET)

Älvängen är helt ok. Men om ortartiklarna börjar fyllas med listor på spelare/tränare och gamla sportresultat så har det spårat ur. Då är det bättre med egna sport-artiklar. -- 109.228.149.82 29 december 2017 kl. 09.11 (CET)

Om något är viktigt för bygden kan man ju nämna det på bygdens artikel. Annars hamnar vi i att det som är viktigt i småorter kan vi skriva om, men när samma företeelse finns i en större ort så är det inte tillräckligt viktigt. När det gäller hockeyklubbar är "viktig för idrotten" mer väsentlig. För skolor blir det "viktig för utbildningsväsendet" - det är nog inte många skolor som haft den rollen men någon bör det ju finnas så den kan få en egen artikel. Machatjkala (diskussion) 29 december 2017 kl. 11.42 (CET)

En svår sak med mindre orter är att tex Forsmo IP egentligen ligger i Sand inte i Forsmo. -- 109.228.149.82 29 december 2017 kl. 14.21 (CET)

Ja, erfarenheten där jag kunnat kolla är att minst 80 % av uppgifter om idrottare och lag från "orten" är felaktiga. Både lag och spelare är vanligen från församlingarna utan någon koppling till småorterna där informationen placerats.FBQ (diskussion) 30 december 2017 kl. 13.15 (CET)

Kan väl bara kort kommentera vidare - jag ser inte det här med olika föreningar riktigt lika strikt som Machatjkala men visst, när en förening består av två eller flera sammanslagna är det ju viktigt att skilja på när dessa grundades och när den aktuella föreningen grundades. Och de bör inte kallas något annat än vad de då hette. Ibland finns skäl till olika artiklar men ibland kan de sammanfattas i samma, särskilt om relevansen är på gränsen och artiklarna är korta kan det ju finnas skäl att samla informationen. Jag skriver ju annars en del om företag och där uppfattar jag problemen som än större. Om gränsen för idrottsklubbar vill jag inte tycka för mycket - jag är själv egentligen inte så jätteintresserad av ämnet, och därför tycker jag nog att de som sysslar med sportartiklar är bättre på att avgöra var gränserna bör gå. Jag reagerade dock på att "viktigt för byggden" skall visas genom hänvisningar till att Skepplanda BTK ordnat danstillställningar, tipspromenader eller pubkvällar osv. Jag tycker nog inte det är särskilt lyckat. De flesta aktiva föreningar anordnar massor med liknande aktiviteter varje år. Ibland är lokalpressen där, särskilt om det råkar vara nyhetstorka. Men jag kan inte se att det är relevansgrundande. Visst, om man kunde ragga upp 50 eller fler sådana reportage över en längre tid - men dels blir det en onödigt stor arbetsinsats att leta rätt på alla dessa artikar - dels tycker jag inte att länkar till dessa artiklar har något att tillföra i artikeln om föreningen. I många fall har föreningarna i stället gett ut jubileumsskrifter som ofta beskriver verksamheten - där finns vanligen annat - man har bedrivit sommarläger, kanske ägt lägergårdar, anordnat turneringar, gett ut föreningsblad eller på andra sätt bedrivit verksamhet som satt mer bestående spår i lokalsamhället. Men, nu har jag inga bra exempel och är inte heller insatt i föreningarna som var bakgrunden till den här tråden.FBQ (diskussion) 30 december 2017 kl. 20.41 (CET)

Vad för nivå av språk?

Vad för nivå av språk ska SVWP sträva efter för att i möjligaste mån nå ut till den gemene svenskspråkiga läsaren? Jag stör mig på två saker, att artikeltexten inte alltid är anpassad för webben (erkänner mina egna brister) och att det finns för många siffror i vissa filosofiska och vetenskapliga artiklar (det problemet ligger mer i att artiklarna (siffrorna) är inte lättfattliga framställda). Man kan påstå att det är upp till läsaren att fördjupa sig i avancerade siffror för att förstå sig på ämnet. Men samtidigt hjälper det faktiskt att ha rekommendationer till våra artikelskapare som gör det enklare för fler läsare att förstå sig på ämnet. Vad mer har jag missat och vad har ni för åsikter om språknivån i våra artiklar som skapas av alla våra duktiga skribenter? --Vannucci (diskussion) 29 december 2017 kl. 22.52 (CET)

Det finns väl konsensus för att vi skall försöka ha en lättförståelig inledning och senare i artikeln använda ett gott språk som inte förutsätter specialkunskaper annat än då artikelämnet kräver det, men inte heller förenkla så mycket att det stör den som klarar svårare språk och svårare begrepp.

Filosofiska och vetenskapliga artiklar handlar ofta om ämnen som i sig är svårförståeliga, och då måste man räkna med att de för många läsare är svårsmälta eller t.o.m. omöjliga att greppa. Med ett gott språk och framförallt en god framställning kan svåra problem ofta förklaras också för en lekman, men vi har inte ett överflöd av skribenter som klarar det; det är lättare att använda en stil som liknar den man är van vid från sina egna studier, riktad till fackfolk.

Jag förstår inte problemet med att artiklarna inte är anpassade till webben. Hurudan anpassning? (Jag har ett hum, men det jag kommer att tänka på verkar inte riktigt relevant.) Jag förstår inte heller problemet med siffror, jag tror inte jag märkt problemet.

--LPfi (diskussion) 30 december 2017 kl. 09.51 (CET)

@Vannucci: Jag har också litet svårt att hänga med. Anpassad till webben på vilket vis? Tekniskt, språkmässigt, eller hur då? Och hur kan siffror vara för dåligt framställda? Det här är inte avsett som kritik eller retorik, jag är genuint frågande. Kanske några exempel kunde underlätta? / Ternarius_D 30 december 2017 kl. 21.23 (CET)

Gott Nytt År 2018!

Gott Nytt År!--Historiker (diskussion) 1 januari 2018 kl. 00.05 (CET)

Gott Nytt År! --JohanahoJ (diskussion) 1 januari 2018 kl. 00.17 (CET)

Gott nytt år till alla som använder den gregorianska kalendern! Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2018 kl. 00.25 (CET)

Gott nytt år allesammans! 🎆 / Reddarn (diskussion) 1 januari 2018 kl. 00.52 (CET)

2017 var ett bra år gott nytt år och hoppas 2018 blir ännu bättre. Adville (diskussion) 1 januari 2018 kl. 01.37 (CET)

Gott nytt år! /Pontuz (diskussion) 1 januari 2018 kl. 01.55 (CET)

Gott nytt år! 新年快乐 (Xīnnián kuàilè, jämför nedan). Roufu (diskussion) 1 januari 2018 kl. 18.56 (CET)

Kvalitetsmätningen januari för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % Nu A + B C + D E + F 1 782

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Ett fortsatt bra resultat vid årsskiftet. Idag finns det endast två artiklar, Helsingborgs historia och Svenskans tionde vokal med en flaggning i Wikidata som inte stämmer överens med kategoriseringen i svwp.

• Helsingborgs historia (Q10520542) är fortfarande flaggad som bra artikel (Q17437798) i Wikidata trots att den sedan 20 december inte längre är kategoriserad som Bra artikel.
• Svenskans tionde vokal är sedan 15 december kategoriserad som både Utmärkt artikel och Rekommenderad artikel. I Wikidata flaggas den som en utmärkt artikel (Q17437796) sedan 18 december.

--Larske (diskussion) 1 januari 2018 kl. 10.08 (CET)

 Åtgärdat / Reddarn (diskussion) 1 januari 2018 kl. 10.34 (CET)

Vad är poängen med att bibehålla flaggningen "Rekommenderad" när en artikel blir "Utmärkt"? Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2018 kl. 11.51 (CET)

Det var just det som hade blivit lite tokigt. I den här redigeringen lades {{Utmärkt}} till, men {{Rekommenderad}} togs inte samtidigt bort. Nirmos (diskussion) 1 januari 2018 kl. 12.41 (CET)

Då förstår jag sammanhanget. Det var alltså inte på Wikidata det blivit fel. Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2018 kl. 11.09 (CET)

Månadens artiklar

"For the Time Being" och "Rune Andréasson".

En brittisk dikt och en svensk serieskapare blev premierade i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under november månad. For the Time Being utsågs till bästa nya artikel och Rune Andréasson till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (161 stycken) och utökningarna (18 stycken) under december.

Nu är det januari, och vi kan rösta på december månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 21 nya och 17 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 januari 2018 kl. 14.56 (CET)

Kvalitetsmätningen januari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Inget dramatiskt, totalen (exklusive källor) något ner, men många ändå upp något.Yger (diskussion) 1 januari 2018 kl. 07.47 (CET)

Vad blev det för "projekt" för januari månad? Jag hittar inte det... Yger, vet du? // Zquid (diskussion) 3 januari 2018 kl. 16.03 (CET)

Jag tror inte att någon valt ett ännu. Förslag? Höstblomma (diskussion) 3 januari 2018 kl. 16.05 (CET)

@Höstblomma: Över trettiotvåtusen artiklar är märkta som källbehövande, så det är mitt förslag. // Zquid (diskussion) 3 januari 2018 kl. 16.08 (CET)

Det är ett bra förslag, vill du fixa i mallarna, annars kan jag göra det? Höstblomma (diskussion) 3 januari 2018 kl. 16.15 (CET)

Jag känner mig inte hemmastadd på hur man gör det, så om du vill vore det jättebra. // Zquid (diskussion) 3 januari 2018 kl. 16.28 (CET)

Ok, det är gjort, välkomna att delta i Wikipedia:Projekt källhänvisningar denna månad! Mvh Höstblomma (diskussion) 3 januari 2018 kl. 16.40 (CET)

Tack för hjälpen! :-) // Zquid (diskussion) 3 januari 2018 kl. 16.42 (CET)

Externa länkar LIBRIS hur görs dom bäst?

LIBRIS byggs om så detta är kanske en "non issue".

Profilen Byss-Calle försöker jag länka till LIBRIS och använder Mall:Libris namn

* {{Libris namn|förnamn=Carl|efternamn=Ersson Bössa|år=1783-1847|namn=Ersson Bössa, Carl|auth=209260}}

Då skapas en URL: libris.kb.se/hitlist.jsp?q=(förf:Ersson Bössa, Carl, 1783-1847) dvs. söker på författare..... ==> 1 träff

Skulle följande mer generella sökning gjorts Ersson Bössa, Carl, 1783-1847 så får jag 6 träffar på böcker om/med honom...

Finns det andra sätt? Jag tycker oftast nummer 2 den mer generella sökningen känns mest intressant. För den LIBRIS duktige går det säkert att söka vidare men inte helt trivialt för en icke bibliotekarie.... några fler än jag som funderat över detta "problem" - Salgo60 (diskussion) 31 december 2017 kl. 02.54 (CET)

Skillnaden är ju att när du söker på fritext så får du träffar på honom både som författare och som titel/ämne. Då tycker jag det är bättre att göra två olika sökningar. En på författare och en på titel alternativt ämne, det ger lika många träffar, men det blir mer precist vad träffarna innehåller. (Du behöver inte inkludera levnadsåren i någondera sökningen, resultatet blir detsamma.) /Ascilto (diskussion) 31 december 2017 kl. 13.19 (CET)

Japp det är en variant och då behövs en till mall som är mer generell. Min tro är att bäst är att söka med SELIBR numret (skall kolla detta med LIBRIS), att skippa år blir nog lätt fel (jmf Wikipedias problem med "redirect sidor" och namn kollisioner och Wikidatas stabila Q nummer som är stabila över tid).

Om vi kollar på den länk Mall:Auktoritetsdata skapar för Byss-Calle så går den till sidan som jag uppfattar visar hur LIBRIS beskriver Byss-Calle med alla olika namnformer ==> för att slippa osäkerhet med namnformer är nog sökning med hans unika SELIBR nummer 209260 bäst.

LIBRIS Namnformer ==> URL https://libris.kb.se/auth/209260

SELIBR 209260
 Other names
 Boussard, Carl Ersson, 1783-1847
 Boussard, Karl Ersson, 1783-1847
 Byss-Calle, 1783-1847
 Byss Calle, 1783-1847
 Byss-Kalle, 1783-1847
 Byss Kalle, 1783-1847
 Bössa, Carl Ersson, 1783-1847
 Bössa, Karl Ersson, 1783-1847
 Ersson Boussard, Carl, 1783-1847
 Ersson Boussard, Karl, 1783-1847
 Ersson Bössa, Karl, 1783-1847
 VIAF http://viaf.org/viaf/25812506

Jag skall försöka ta en diskussion med LIBRIS vad som är bäst.... Tycker worldcat länken är snygg... ex. Worldcat Semla Lagerlöf/ ex Worldcat Byss-Calle 1783-1847 ==>

• Översikt med genre
• Alternativa namn
• Översikt när verk publiserades av henne och om henne
• Populäraste verk
• Användbara länkar med lnk tillbaka till Wikipedia/Wikidata
• .....

- Salgo60 (diskussion) 2 januari 2018 kl. 09.16 (CET)

Hittills har ju en länk med texten "NN i Libris" under rubriken Externa länkar haft en viss innebörd, nämligen de verk som NN är upphovsman till och som finns i Libris. Jag tänker mig, men kan ha fel, att det oftast är det mest användbara vad gäller författare etc. (En länk till "allt med någon anknytning till Strindberg i Libris" vore kanske mindre användbar i artikeln om Strindberg. Eller kanske inte.) Kanske skulle man förtydliga Mall:Libris så att länktexten förklarade vad den faktiskt länkar till. Länkar till generella fritext-sökningar i databaser tycker jag inte man ska presentera, utan det bör finnas någon slags säker koppling till det objekt som artikeln handlar om. /NH 2 januari 2018 kl. 12.42 (CET)

>> kan ha fel

jag tar mig fräckheten ;-) och säga att Kungliga Biblioteket innehåller en hel del mer intressant inte bara en författares böcker utan även länkar till arkiv om personen eller böcker om personen etc.... jag kopplar just nu in svenska tonsättare och länken till LIBRIS försöker jag alltid få med.

I dagens Libris används MARC formatet men man är som sagt på väg denna vecka till Libris XL som är som Wikidata dvs. länkat data vilket borde öppna upp. Finns en hel del bra föreläsningar på YouTube om vart dom är på väg se nedan....

• Idag är LIBRIS numret det som är bäst att använda men det känns som systemfel att Riksarkivet skriver biografier som inte refereras från LIBRIS och att
  • inte alla personer i SBL har eget LIBRIS nummer
  • att SBL inte anger VIAF eller LIBRIS på författare av artiklarna och inte länkar till LIBRIS så man kan läsa fler böcker av en viss författare

Kanske LIBRIS XL kan göra denna mismatch bättre plus att Regeringens U2017/05168/F om att öppna upp forskningssystemen kräver lite mer fart under galoscherna från LIBRIS och SBL... Wikidata är redan en god medlem och hanterar det som kallas FAIR mycket bra se tweet

Lite filmer om det ”nya", jag har även frågat LIBRIS om dom kommer att presentera vad dom gör så vi kan vara med på ett hörn.... vissa hävdar ödmjukt att Wikidata är bättre som plats att ha auktoritetsdata eftersom Wikidata innehåller mer metadata om personer och deras verksamhet... framtiden får visa om Wikidata kan hantera detta "förtroende"....

• Kort sammanfattning om Länkat data - Peter Krantz, Kungliga biblioteket
• Libris tar sikte på synlighet - Anna Berggren, Kungliga biblioteket
• Bibframe - Lars Svensson, DNB
• Libris bloggen triple bypass
• Import, export och de lokala bibliotekssystemen - Charlotta Simonsson, Kungliga biblioteket
  • github

- Salgo60 (diskussion) 5 januari 2018 kl. 16.26 (CET)

Sök mall parameter

Kan man söka artiklar som använder en speciell parameter i en speciell mall? Voyager85 (diskussion) 1 januari 2018 kl. 16.40 (CET)

Om parameternamnet är någorlunda unikt kan man använda Sök.

Exempel: Sök alla artiklar som innehåller |måne_till= (men inte nödvändigtvis i mallen {{Faktamall himlakropp}}).

För mer "vanliga" parameternamn som till exempel "land" fungerar inte Sök-metoden så bra om du bara är intresserad av artiklar som använder en viss mall. --Larske (diskussion) 1 januari 2018 kl. 17.12 (CET)

@Larske: Tack, det funkade fint. Var kan man läsa om prefixen du använde i sökningen? Voyager85 (diskussion) 1 januari 2018 kl. 18.41 (CET)

Larske: Du vet att det finns hastemplate? exempel

Voyager85: Det finns en del på mw:Help:CirrusSearch. Nirmos (diskussion) 2 januari 2018 kl. 00.18 (CET)

@Nirmos: Ja, hastemplate gör att man bara får träffar för artiklar som har en viss mall och det kan vara lämpligt att kombinera insource och hastemplate om man ska söka efter ett parameternamn som förekommer även i andra mallar än den man är intresserad av. Men det är ändå ingen garanti för att de träffar man får med den "trubbiga" sökningen med insource ger träffar som tillhör, det vill säga "ligger inne i", en viss mall när olika mallar har gemensamma parameternamn. Det kan ju finnas flera olika mallar i en artikel.

@Voyager85:, mitt exempel ovan var inte så bra eftersom det även returnerar artiklar med parameternamnet men utan att något värde är angivet. Och det var väl inte det du menade med "använder".

Exempel 2: Med den här sökningen får man artiklar som dels har mallen {{Faktamall himlakropp}} och dels ett värde, skilt från ingenting, angivet för parametern bild. --Larske (diskussion) 2 januari 2018 kl. 01.22 (CET)

Jag tror att verktyget "Template Tiger" fortfarande finns på tools.wmflabs.org. Med den kan man söka efter både mall och parameter. /ℇsquilo 5 januari 2018 kl. 09.59 (CET)

Kategorisering av användarnamnrymdsartiklar

Det finns ett par användare som har för vana att lägga artiklar under arbete som sparats i användarnamnrymden i olika kategorier. När sedan dessa artiklar är färdiga och flyttas till artikelnamnrymden så kommer de nyskapade, färdiga artiklarna inte med i kategoriernas historik och man får således ingen notering i bevakningslistan om att kategorin fått en ny artikel. Detta skick är besvärande, men hur kan det stävjas? /Ascilto (diskussion) 2 januari 2018 kl. 11.37 (CET)

Tycker jag inte alls att man ska. Vill man göra en artikel färdig i sin sandlåda ska man givetvis kunna göra det. Wikipedia bör däremot filtrera bort sidor rån kategorierna när de ligger namnrymden Användare och meddela när de flyttas. Det vore långt mycket bättre med den funktionen än med onödiga regler. Machatjkala (diskussion) 2 januari 2018 kl. 15.21 (CET)

Jag har alltid uppfattat det som etablerad praxis att sandlådeartiklar aldrig skall kategoriseras, och den stöder jag till fullo! Så länge en artikel inte accepteras i artikelnamnrymden, bör den rimligen heller inte accepteras att visas i kategorier avsedda för artiklar. Jag är dock helt emot att införskaffa något filter – det skapar endast förvirring, och torde heller inte lösa problemet som Ascilto påpekar ovan, då kategorierna rent tekniskt redan finns (och alltså inte läggs till) när sidan flyttas till artikelnamnrymden. Det är bättre att manuellt gå in och lägga till ett kolon framför kategorier i användarsandlådor när man upptäcker sådana, och gärna även meddela användaren. / Reddarn (diskussion) 2 januari 2018 kl. 16.59 (CET)

Väl uttryckt av Reddarn - inga kategorier i sandlådan, utom möjligen dolda, om det nu skulle kännas bra för någon. Deryni (diskussion) 4 januari 2018 kl. 19.27 (CET)

När jag lägger in kategorier i mina egna sandlådeartiklar, sätter jag "nowiki" - "/nowiki" runt kategoriavsnittet. Då undgår man att sandlådeartiklarna syns i artikelrymden. Kanske bör man göra detta också i andras sandlådor än sin egen? Jag vet inte. Roufu (diskussion) 5 januari 2018 kl. 00.14 (CET)

Jo, det kan man göra. Ingen kan (bör) ta illa vid sig av det — tvärtom är det ju ett slags service. /NH 5 januari 2018 kl. 00.22 (CET)

Jag gör likadant som Roufu – och tycker likadant som NH: Jag ser inga problem med att "exportera" det. Som Reddarn ser jag däremot inget behov av något filter – användare som inte förstår nackdelarna av sin prematura kategorisering får helt enkelt finna sig i att vi döljer den. / Ternarius_D 5 januari 2018 kl. 00.40 (CET)

Inga kategorier i sandlådorna! Den funktion som Machatjkala föreslår är en dålig idé eftersom sandlådor ligger i användarnamnrymden och användarsidor ska kunna kategoriseras, se t.ex. Kategori:Användare Stockholm. /ℇsquilo 5 januari 2018 kl. 09.56 (CET)

Automatiska funktioner är alltid bättre än manuella och vill man ha undantag får man ta hänsyn till dem när man skapar de automatiska funktionerna. Med manuellt system har jag och många andra glömt detta om ett år och ni kommer tillbaka till bybrunnen och irriterar er igen. Machatjkala (diskussion) 5 januari 2018 kl. 14.35 (CET)

Här är en länk till PetScan (tar cirka 30 sekunder) som visar vilka artiklar i användarnamnrymden som ligger i någon kategori som är en underkategori till Kategori:Artiklar (med undantag för underkategorier till Kategori:Wikipedia:Användare). Just nu är det 424 artiklar. Utöver dessa finns ett fåtal (8) i användardiskussionnamnrymden. --Larske (diskussion) 4 februari 2018 kl. 13.32 (CET)

Den olympiska stafetten har nått Kina

Vänster: Regionen Kina rymmer 10 miljoner kvadratkilometer och mer än 1 miljard människor. Höger: Jackie Chan fredar sig framgångsrikt på filmduken.

Vi inleder det nya året med att sparka igång nionde etappen i etapptävlingen Pyeongchang!. Den här gången har vi nått regionen Kina. Varmt välkommen att delta, tipsa om artiklar som behöver fixas till eller bara se vad som händer. Gott nytt år! --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2018 kl. 00.09 (CET)

Uppgiften att "fixa till" artiklar om Kina är tyvärr oöverkomlig. Kina är för stort, antalet bot-artiklar som behöver åtgärdas är enormt, och antalet intresserade wikipedianer kan räknas på ena handes fingrar.

Men jag har här en kommentar nu till nåot lagom stort i jul- och nyårstiden. Artikeln Traditionella kinesiska högtider kallar en rad högtider för festivaler, troligen en översättning från engleska. Den svenska ordboken har ordet "festspel" som synonym till "festival", och festspel är det ju inte fråga om utan fest. Nu bor jag sedan länge i Norge, och mina kontakter med Kina går inte genom det svenska språket. På norska säger man "vårfesten" som alternativ till "kinesisk nyttår" och "månefesten" som altenativ till det engelska "Mid-Autumn Festival". Frågan är nu om inte "vårfesten" och "månfesten" låter bättre också på svenska. I varje fall är det "fest", när svenskar firar Lucia och midsommar. Roufu (diskussion) 1 januari 2018 kl. 18.47 (CET)

@Roufu: Tack för förslaget! Jag pingar Bairuilong och för över tipset till vår tävlingssida. Så får vi hoppas att någon nappar på det hela. Ordet "oöverkomlig" låter för dystert – se det som en möjlighet i stället. Varje sak som vi fixar är åt rätt håll, och tävlingar kan man hålla fler gånger. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 januari 2018 kl. 15.01 (CET)

Det kinesiska ordet som översatts till "festival" är "节", som betyder typ: 'helg', 'högtid', 'fest' och 'festival'. Jag kan hålla med @Roufu: om att "fest" nog är det bästa valet till svensk översättning. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 januari 2018 kl. 16.25 (CET)

OK. Inte mig emot. Jag har nu lagt in lite mer info i Traditionella kinesiska högtider och börjat källbelägga. I svenska källor verkar både festival och fest användas om de här evenemangen. Men om någon vill flytta de länkade artiklarna från -festival till -fest är jag inte emot. Exempelvis De dödas dag i Mexiko brukar också beskrivas som en fest, och den har också traditionella rötter.--Paracel63 (diskussion) 2 januari 2018 kl. 16.29 (CET)

Jag har gjort flyttningar från festival till fest i de flesta artiklar som berörs men är lite osäker på om inte gravstädningsdagen skulle vara ett bättre namn på Qingmingfesten.Det är vidare plats att skriva om dagar som inte är med, tillexempel lyktfesten(Latern Festival. Roufu (diskussion) 5 januari 2018 kl. 06.14 (CET)

Här är en annan sak där vi behöver en ny artikel: Xiong'an New Area vad det nu skall heta på svenska. Det är ett utvecklingsprojekt som avser att skapa en satelltistad till Peking, dit också mindre centrala regeringsfunktioner och ämbetsverk skall flytta. Enligt en tidningsrubrik är planen att bygga en stad som är nästan tre gånger New Yorks storlek. Beslutet tillkännagavs i april 2017 och är troligen av historisk betydelse. Roufu (diskussion) 5 januari 2018 kl. 06.14 (CET)

Bra förslag - Jag har här: Xiongan gjort en grund att bygga vidare på. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 januari 2018 kl. 11.12 (CET)

Veckans tävling: Encyklopedijakten

Om ett par timmar startar en ny Veckans tävling – Encyklopedijakten. Den här gången tar vi en titt på ett annat stort uppslagsverk för att hitta nya ämnen att skriva om. Det är nämligen fortfarande tusentals artiklar som finns med där men som vi saknar! Förslagslistan sträcker sig från den sällsynta sjukdomen abetalipoproteinemi till Överstyrelsen för yrkesutbildning med allt möjligt däremellan. Välkomna! --Vesihiisi (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.16 (CET)

Innehåller listan samtliga artiklar som finns i NE men saknas hos oss? Isåfall ligger vi förvånansvärt bra till med bara 2917 saknade artiklar. Eller visar listan bara sådana saknade artiklar som har objekt på Wikidata? /Ascilto (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.26 (CET)

Listan är tyvärr (väldigt) ofullständig. Det är bara ca 12% av NE:s artiklar som är kopplade mot Wikidata, så mörkertalet är svårt att uppskatta. Därav bara en "förslags"-lista... --Vesihiisi (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.43 (CET)

Mässlingen-artikeln enormt välbesökt

Sedan det uppdagades ett antal mässlingsfall i Göteborgregionen har vår artikel om mässlingen fått enormt många sidvisningar, från att snitta 100-150 har den som mest haft 13000 sidvisningar per dag sedan den 25:e december.

• Sidvisningar de senaste 90 dagarna

Jag vill uppmuntra alla här att ta en titt, se över om det är något som kan förbättras. Jag förbereder lite material och tänker expandera artikeln i de kommande dagarna.

Tack, Carl Fredrik 💌 📧 5 januari 2018 kl. 11.47 (CET)

Varningsmall för diskussionssidor till medicinartiklar

Risken finns alltid att folk använder artikeln som medicinsk rådgivning. För att förebygga det problemet, har jag skapat disclaimer-mallen {{Ingen medicinsk rådgivning}} (omdirigering: {{Ejmedicin}}), avsedd att placeras på diskussionssidor. Mallen är baserad på den liknande {{Inte censurerat}}. / Reddarn (diskussion) 5 januari 2018 kl. 15.00 (CET)

Den mallen är ju i sig själv späckad med råd: "Vid medicinska problem, kontakta en läkare eller tandläkare. Endast en individuell undersökning kan leda till ett diagnos- och terapibeslut. Ta endast medicin efter råd av en läkare eller apotekare." Så jag har tagit bort den. Rätt tillvägagångssätt är att se till att våra artiklar inte innehåller medicinska råd. Varje sida har redan en länk till det allmänna förbehållet etc. /NH 5 januari 2018 kl. 16.38 (CET)

Har vi inte haft en gammal mall som i praktiken vara innehöll texten "Wikipedia ger inte medicinsk rådgivning"? Jag har för mig att den var försedd med ett rött kors också, men det är som sagt länge sedan. Minns någon mallen? Riggwelter (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.27 (CET)

Det korrekta är väl vad gäller svenska förhållanden att hänvisa till sjukvårdsupplysningen på 1177? Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2018 kl. 08.14 (CET)

Mallen bör ge ett globalt perspektiv. Jag håller dock inte alls med NH. Att överlåta bedömning till legitimerad medicinsk personal är inte i sig ett medicinskt råd. Länken till allmänna förbehåll nedan är försvinnande liten, och detta specifikt gäller våra medicinska förbehåll. Vi bör givetvis sträva efter att artiklarna inte innehåller några medicinska råd, men det är i praktiken helt omöjligt att säkerställa det. Dessutom kan sådant som inte är avsett som råd uppfattas som dito. Jag ser därför mallen som fullt berättigad, och anser att den bör återställas. / Reddarn (diskussion) 7 januari 2018 kl. 11.15 (CET)

Behöver mallen vara så lång – hade det inte räckt med de tre första meningarna? Hur läsaren ska skaffa sig information varierar väldigt inte bara beroende på åkomma, men också geografiskt – i vissa länder kan man få ganska utförliga råd på apoteken, andra (som Sverige) har webbaserad rådgivningsservice. Många irriterar sig på alltför stora blaffor i artiklar och på diskussionssidor, så vi behöver väl inte göra dem större än nödvändigt – budskspet går säkert fram ändå. Däremot tycker jag idén med en mall var bra, även jag minns den gamla mallen, och förstår inte riktigt varför den försvann. Åtminstone jag har ingenting emot om en bantad mall åter läggs in. / Ternarius_D 7 januari 2018 kl. 17.13 (CET)

Jag stöder förslaget att mallen bantas. Jag vet emellertid inget om att det skulle ha funnits någon gammal liknande mall. / Reddarn (diskussion) 7 januari 2018 kl. 17.20 (CET)

Jag anser att 1177 bör nämnas. I andra hand bör även sjuksköterskor nämnas bland den medicinska personalen. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2018 kl. 18.02 (CET)

Men varför – borde vi inte vara globala? Inte ens i Finland är 1177 gångbart. Om den sista meningen i mallen lyder: "Eftersom vem som helst kan redigera Wikipedias artiklar, ges inga garantier att informationen i artikeln är korrekt, uppdaterad eller heltäckande", så är det väl tillräcklig varning? Vi vet ju redan att det inte är alla som är bekväma med stora mallar ("blaffor" kallas dem gärna) på sidorna. Lägger vi in specifika webbplatser de ska kontakta hamnar vi snart i samma läge som fick NH att ta bort den. Det viktigaste, som jag ser det, är dels att vi får till en mall som varnar läsare för att tro för mycket på vår information i ett läge där det faktiskt kan skada dem att göra så, dels att vi lägger in en mall som alla kan acceptera. Sedan behöver vi faktiskt inte lägga in all världens sjukvårdsupplysningar och nödnummer i den. Att ha specificerad upplysning för rikssvenskar men inte för finlandssvenskar tycker jag uppriktigt sagt skickar ut väldigt konstiga signaler. / Ternarius_D 7 januari 2018 kl. 19.09 (CET)

Jag tycker det vore bra om vi inte gjorde så stor sak av det på sidan. En mall som bara säger att wikipedia är ett uppslagsverk och inte medicinsk rådgivning borde räcka. Kontakta läkare känns överflödigt. Vem vet inte egentligen vad som är läkarens uppgift? De läser kanske t.o.m. på wikipedia för att mästra läkaren. Vill man moralisera kan man naturligtvis be folk att följa sina läkares råd, men det känns oencyklopediskt att moralisera. Folk oroar sig över vad de läser på nätet, man kan varna för det också i så fall och det är kanske mer relevant. En Googla inte symptom-mall borde finnas i varje webbläsare, men inget vi är skyldiga att ge. En länk till 1177 som är medicinsk rådgivning är iofs möjlig. Jag tror inte sajten är blockerad utomlands, man jag föredrar det kort. Machatjkala (diskussion) 7 januari 2018 kl. 19.28 (CET)

Huvudsaken är att vi inte misskrediterar 1177, vilket vi gör om vi nämner läkare och apotekare men inte sjuksköterskor. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2018 kl. 19.47 (CET)

Utifrån diskussionen borde det räcka med en mall som inskränker sig till de tre första raderna i den nuvarande mallen: "Wikipedia ger inga medicinska råd. Detta är en encyklopedisk artikel som ger allmän information om ett medicinskt ämne. Den kan inte ersätta råd som ges av medicinsk personal." Likt flera andra anser jag att medicinska artiklar skall vara försedda med varningar, med föreslagen formulering är mallen även global och utesluter inte heller någon medicinskt kunnig yrkeskategori. Med en kortare text riskerar man inte heller att läsarna hoppar över informationen. Varningssymbolen får gärna göras något större. /Ascilto (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.11 (CET)

Svar till de som undrar ovan: Det fanns en mall, Medicinskt förbehåll, som användes i artiklarna ett tag för sådär 10 år sedan. Den är borttagen ur artiklarna och raderad, efter diskussion. Det har gjorts ett par andra försök att införa sådana mallar, det senaste tror jag var Mall:Medicinska råd. Den används när jag skriver detta inte på några sidor. /NH 7 januari 2018 kl. 21.26 (CET)

Jag tycker den mallen ser bra ut. Inget krångel och tydlig information. Machatjkala (diskussion) 7 januari 2018 kl. 23.08 (CET)

Jag ansluter mig till Asciltos förslag ovan. Med det är det i alla fall ingen risk att vi ger otillbörlig vikt åt någon yrkesgrupp. (Jag hade gärna sett mitt förslag till förkortning komma till användning; det ´var i princip samma som Asciltos, men med den extra meningen "Eftersom vem som helst kan redigera Wikipedias artiklar, ges inga garantier att informationen i artikeln är korrekt, uppdaterad eller heltäckande" sist – eftersom många verkligen tror att allt som står på Wikipedia är sant, tyckte jag det var värt att betona motsatsen. Men om det kan bidra till att vi åter kan få en förbehållsmall, är jag fullt beredd att släppa den meningen. Beträffande den gamla förbehållsmallen så bestod den av texten "Medicinskt förbehåll - Använd inte Wikipedia för hälsorådgivning", inlett av ett vitt kors på grön botten. Den raderades den 13 november 2008, men diskussionen var nära nog den minsta tänkbara. Motiveringen var att den inte fanns i någon artikel, men om det finns ett intresse av att återinföra den, bortfaller väl det argumentet? / Ternarius_D 7 januari 2018 kl. 23.16 (CET)

Jag anser att tillägget som Ternarius hänvisar till ovan bör bibehållas! Då uppnås den önskvärda tydligheten, som är mallens tänkta syfte, bättre. Jag är dock beredd att ansluta mig till Asciltos förslag – bättre det än att helt exkludera mallen från diskussionssidor. / Reddarn (diskussion) 7 januari 2018 kl. 23.51 (CET)

Vilken funktion fyller en sådan här mall? Av de som söker i och läser Wikipedia för medicinsk information gissar jag att det är en väldigt marginell andel som skulle uppmärksamma en mall på diskussionssidan. Så om man hade en mall skulle den fylla en större funktion som påminnelse till wikipedianer att inte skriva medicinska råd i artiklar (eller på diskussionssidor eller i mallar), och borde i så fall utformas med tanke på det. --Pipetricker (diskussion) 7 januari 2018 kl. 23.57 (CET)

Mallen lämpar sig väl för läsare som går in på diskussionssidan för att diskutera diverse råd, eller till och med fråga efter sådana. Man kan inte förutsätta att nybörjare förstår att våra diskussionssidor endast är till för att diskutera den specifika artikelns innehåll. Det är också antagligen betydligt fler som går in på diskussionssidan än följer den lilla länken "Förbehåll" längst ned. Sedan fungerar mallen även sekundärt som en upplysning till skribenter. / Reddarn (diskussion) 8 januari 2018 kl. 00.09 (CET)

På diskussionssidan skulle mallen inte göra mycket nytta. Av erfarenhet vet jag att läsare inte är särskilt bekanta med diskussionssidorna. Mallen bör ligga högst upp i artikeln. /Ascilto (diskussion) 8 januari 2018 kl. 00.16 (CET)

Jag tycker Mall:Medicinska råd ser mycket bra ut. Den kan användas i artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2018 kl. 00.21 (CET)

Jag tycker betydligt bättre om Asciltos förslag av den 7 januari 20.11 (CET) (gärna med Ternarius tillägg). Meningen om att vi ger encyklopedisk diskussion är något klumpig, men duger. Vad gäller den andra mallen så är det viktigt att påpeka att vår information inte ersätter professionella råd, och att den kan vara uppåt väggarna. Vi skall inte låtsas (som den korta mallen gör implicit och den långa explicit) att våra artiklar är skrivna med tanke på teoretiskt intresse utan verklighetskoppling. Wikipedia skall skrivas så att artiklarna är relevanta (som bakgrundskunskap) också för dem som har eller misstänker en viss sjukdom – men läsas kritiskt och endast som komplement till professionell rådgivning. --LPfi (diskussion) 9 januari 2018 kl. 12.34 (CET)

Jag har svårt för tanken att vi ska såga våra artiklar som potentiellt värdelösa i en mall. Tror vi det så tycker jag det är bättre vi raderar artiklarna eller delar av dem. Eller åtminstone ett projekt för att källbelägga dem. Att märka med att 'vem som helst kan ha skrivit detta så tro det inte' är inte långt ifrån att märka med 'Wikipedia är skit använd inte'. Machatjkala (diskussion) 9 januari 2018 kl. 13.07 (CET)

Vi (inklusive företrädare för Wikimedia) brukar i flera sammanhang påpeka att Wikipedia inte alltid kan betraktas som 100% sant, just på grund av risken för klotter. Det är ju en av orsakerna till att vi inte accepterar Wikipedia som källa. Det innebär inte att vi framställer oss som skräp, utan bara att vi inte förhäver oss. Att förtiga att artiklarna kan ha vissa kvalitetsbrister vore oärligt, i ett sådant här sammanhang när ovana läsare faktiskt kan bli skadade av det kanske rentav omoraliskt. / Ternarius_D 9 januari 2018 kl. 13.25 (CET)

Jag är tveksam om att börja mass-malla artiklar om sjukdomar. Kommer vi sedan även att lägga in förbehåll i alla juridiska artiklar ("kontakta advokat istället")? Kanske till och med religösa artiklar ("kontakta präst istället")? Fem5 (diskussion) 9 januari 2018 kl. 13.38 (CET)

Jag undrar också lite över varför just artiklar om medicinska ämnen anses behöva varningsskyltar. Är det för att de kan råka innehålla farliga råd ("vid långvarig kraftig buksmärta bör man prova omläggning med vitkålsblad") eller är det för att folk kan tänkas råka använda dem på ett farligt sätt (t ex ställa egna felaktiga diagnoser)? Båda sortens risker förekommer ju i samband med väldigt många andra typer av artiklar ("cykling är tillåtet på vägrenen på motorväg i Sverige", någon som bygger en egen teslaspole med hjälp av vår artikel). Isåfall ser jag en farligare utveckling på engelska Wikipedia, där artiklarna ofta ger detaljerade behandlingsråd, inklusive dosering av läkemedel, och detta är aktivt understött av diverse medicinprojekt på engelska Wikipedia. /NH 9 januari 2018 kl. 13.56 (CET)

Kanske det helt enkelt är för att det i långa tider har varit vanligt med självmedicinering? Förr sökte man i läkarboken (eller gick till biblioteket om man inte hade någon egen), nu har webben tagit över. Inte alltid idealiskt – läkarböckerna kunde vara mer eller mindre bra, men avsiktligt missledande information fanns det i alla fall inte i dem. Dessutom inser nog de flesta med litet sunt förnuft att man inte bör gå på motorvägen, speciellt som det finns förbudsskyltar mot gångtrafik, och att det kan vara farligt att leka med högspänning. När det gäller medicinska råd, däremot, är få personer så insatta att de kan skilja mellan ett gott råd och ett avsiktligt missledande.

Argumentet om engelska Wikipedia tycker jag nog, med all respekt, låter som en "Brukar du fiska"-variant. Innebär det faktum att det är värre på enwp att vi kan slå av på våra kvalitetskrav? / Ternarius_D 9 januari 2018 kl. 15.30 (CET)

Jag håller nog med NH. Jag tycker inte vi skall ha varningsmallar i artiklarna som inte är kopplade till tydligt identifierade brister som går att åtgärda. All information på Wikipedia används på egen risk. Konsekvenserna av missledande information om medicinska tillstånd kan vara allvarliga, men det kan även information om kemiska produkter, trafikregler och svampars ätlighet vara. Börjar man markera viss information som potentiellt farlig finns risken att all information som inte är markerad ses som okontroversiell. Det tycker jag inte heller vore bra.

andejons (diskussion) 9 januari 2018 kl. 16.24 (CET)

Jag håller inte med. Som jag redan skrivit, menar jag att just för att medicinska råd är så svåra att bedöma för en lekperson bör vi ha en varningsmall. Att det är farligt att experimentera med högspänning och starkström, eller att man inte bör bryta mot tydliga förbud att gå på vissa vägtyper är självklara; farliga kemiska produkter är redan tydligt utmärkta på förpackningarna (dessutom påpekar media dagligen och stundligen hur farligt det är att förvara giftiga/frätande preparat oförsiktigt) så beträffande dem finns det ingen anledning att upprepa varningen. Giftiga svampar, däremot, finns det all anledning att varna för. Där utgör inte bara sociopatiska klottrare som med vett och vilja markerar giftiga svampar som ätliga en fara; många svampar har fått sin ätlighet starkt ifrågasatt eller rent av omvärderad. Där utgör även personer som är övertygade om att auktoriteterna har fel och skriver så i artiklarna en fara. De "stora" giftsvamparna, vit och lömsk flugsvamp känner väl de flesta till. Men stenmurklan är starkt omdebatterad, riddarmusseronen misstänks orsaka svåra muskelskador (bl.a. på hjärtmuskeln med dödlig utgång som följd), grå bläcksvamp anses av många experter vara mutagen och man avråder därför från konsumtion (fast vår artikel nämner bara symptomen ihop med alkohol) – alla sådana artiklar bör tas med en rejäl nypa salt. Sedan ska vi inte glömma alla matsvampar som har dödligt giftiga dubbelgångare. Personligen anser jag att även svampartiklar bör ha en varningsmall. Det anses på många håll bland wikipediamedarbetarna vara nästan "fult" att tala om att vi skulle ha ett ansvar gentemot allmänheten, det betraktas ungefär som att blanda in egna politiska värderingar när man lägger in information. Litet av det stack till exempel upp sitt huvud under diskussionen om självmordsmetoder för ett par år sedan. Jag håller alltså inte med. Vi har många besökare som inte bidrar till encyklopedin, utan bara läser den. Självfallet ska vi inte fryna åt dem eller betrakta dem som minte viktiga! Vårt huvudmål är väl ändå att förse allmänheten med en så vederhäftig encyklopedi som det är möjligt med den öppna form av editering som vi tillämpar (något som jag ska skynda mig att försäkra att jag inte har något att inväna mot). Ibland får jag nästan intrycket att huvudmålet för vissa skulle vara själva skrivandet, och det upplever jag nog har ett drag av elitism. / Ternarius_D 9 januari 2018 kl. 16.55 (CET)

Om det finns i problem i artiklar så bör det lösas genom att utformningen av dem ändras, inte genom att man permanent hänger på en mall. Någonstans måste man dra gränsen för när man kan förvänta sig att människor kan tänka själva, och jag ser inte att det skulle vara självklart att människor slaviskt litar på vad som står om medicin medan de skulle förhålla sig kritiskt till en eventuell uppgift om att man kan få ett rus av att käka alkogel. Det finns olika sätt man kan definiera att ta ansvar för vad man skriver. Att hänga på en mall som säger att "lita inte på det här" är förmodligen det enklaste, men jag har mycket svårt att tro att är det enda eller ens det bästa.

andejons (diskussion) 10 januari 2018 kl. 13.59 (CET)

Jag är rädd att du missar det som varit den springande punkten i mitt resonemang, andejons: Det är inte artiklarnas normala utseende som jag har några problem med. Vad som är en av våra främsta tillgångar, att alla kan editera våra artiklar, gör också att vi är känsliga för klotter på ett sätt som ett tryckt verk eller en traditionell sjukdomsupplysningssajt aldrig upplever. Hur löser du det genom att ändra artiklarnas utformning? / Ternarius_D 10 januari 2018 kl. 14.20 (CET)

Hur löser du det genom en mall som är lika enkel att ta bort som att ändra något annat?

andejons (diskussion) 10 januari 2018 kl. 16.48 (CET)

En mall har två funktioner: Dels informera den tillfälliga besökaren om att det som står i artikeln kan, tillfälligt, vara felaktigt. I den funktionen är den lika känslig för klotter som allting annat, det är riktigt. (Om jag skulle vilja vara elak så skulle jag kunna fråga dig hur vi löser problemet med klotter genom att ändra artiklarnas utformning. Men det vill jag givetvis inte vara, elak alltså, så jag nöjer mig med att konstatera att med den argumentationen kan vi inte göra någonting åt illvilligt klotter i några av våra mer känsliga artiklar, och det tycker jag faktiskt är rätt otillfredsställande.) Dels kan mallen, så småningom, förmedla en medvetenhet hos besökarna att vissa artiklar är mera känsliga för klotter än andra (eller snarare, att klotter i de artiklarna riskerar att få värre konsekvenser än i andra). Det löser inte problemet med tillfälliga besökare med ingen Wikipediavana, det är riktigt, men nog är det bättre än att bara strunta i problemet? / Ternarius_D 10 januari 2018 kl. 17.12 (CET)

Om det verkligen är ett utbrett problem med klotter har vi redan ett verktyg som är effektivt i att motverka det: skrivskydd. Förvisso är det inte bara sannolikheten som avgör risken, men det finns som sagt även andra artiklar där konsekvenserna av att någon läser och tror på något felaktigt skulle kunna vara förödande (jag vill minnas något recept i en tidning eller liknande som innehöll 25 muskotnötter, vilket vore tillräckligt för leverskador). Innan vi springer iväg och inför åtgärder vill i alla fall jag se någon indikation på att det finns ett problem. Har vi överhuvudtaget sett den typ av klotter du beskriver? Om så, hur utbrett är det?

andejons (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.00 (CET)

Sedan när började diskussionen handla om att malla artiklar? Förslaget gällde diskussionssidor. Om det är artiklar som skall markeras med mallar, kan möjligen mallen placeras längst ned i artiklarna, annars motsätter jag mig förslaget. Jag skulle dock mycket hellre se en mall högst upp på diskussionssidorna – där torde också mallarna vara betydligt mer okontroversiella. / Reddarn (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.16 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det är inte klotter som är den största risken med medicinartiklar. Den största risken är att de är skrivna av amatörer, vi har så få medicinskt kunniga användare att de inte ens finns tillgängliga för att bedöma artiklar på Artikelnomineringar, därför har flera medicinartiklar på senare tid förlorat status som utvalda. Det finns inte tillräckligt många medicinskt kunniga användare för att granska alla medicinartiklar. Vi kan inte lita på att de som skrivit artiklarna följt policyn att inte ge medicinska råd, sådana formuleringar förekommer och de är inte alltid alldeles enkla att upptäcka. Därför behövs en varningsmall som måste ligga överst i artiklarna, inte på diskussionssidorna. Att mallen inte försvinner från någon artikel som är kategoriserad inom medicinträdet kan bevakas av en bot. /Ascilto (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.20 (CET)

Att lägga mallen i artiklarna vore att misskreditera dem, och det förespråkar jag inte. Mallen var tänkt som en ansvarsfriskrivning, inte att moralisera. Det sistnämnda blir resultatet av att malla artiklar, och det hör inte hemma i en encyklopedi. / Reddarn (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.31 (CET)

Jag känner mig tveksam eftersom detta kan lätt leda till mallhysteri. Liknande för några år sedan då det skapades mängder av stub-mallar med olika kombinationer av (ibland blinkande eller animerade) ikoner för att varna för att artiklarna var okompletta. Om vi nu ska ha varningsmallar så ska de självklart läggas överst i själva artiklarna, det finns ingen mening med att varna på en diskussionssida som bara vana wikipedianer ser. För att slippa mass-mallande så skulle man kunna ha en allmän varning som visas automatiskt på varje sida via programkod. Det skulle då vara en allmän varningsruta som passar för alla artiklar ("Wikipedia skrivs användarna och det kan inte ges några garantier att informationen är korrekt. Använd ej Wikipedia för medicinska diagnoser, juridiska vägledning eller liknande."). Fem5 (diskussion) 10 januari 2018 kl. 19.01 (CET)

Den automatiska allmänna varningen finns redan på alla sidor. Förvisso ganska liten men det är otroligt mycket som skall klämmas in på allasidor. Längst ned finns en länk Förbehåll som bland mycket annat tar upp det för tillfället aktuella ansvarsfriskrivningen. --MagnusA 10 januari 2018 kl. 22.32 (CET)

Vi skall inte låtsas "att våra artiklar är skrivna med tanke på teoretiskt intresse utan verklighetskoppling". Det behöver vi inte. Det borde vara självklart för oss alla. Praktiska upplysningar söker man annorstädes på nätet. Här inhämtar man bildning, vilket har ett egenvärde. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2018 kl. 22.39 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Första världskriget

Slag, vapen, propaganda och mycket annat med temat "första världskriget" kan ni skriva om under tävlingsveckan.

På måndag den 15 januari kl 00.00 startar tävlingen. Ni är välkomna att tävla och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 12 januari 2018 kl. 15.19 (CET)

Fotografera Mello 2018

Melodifestivalen 2017, Göteborg

Snart är det dags för Mello igen, men innan dess är det dags att söka ackreditering om någon är intresserad av att fotografera evenemangen. Sista datum för att söka ackreditering är 9 januari, och jag gör gärna det administrativa runt ansökningen. Datum och platser som gäller är:

• 3 februari – Deltävling 1, Löfbergs Arena, Karlstad
• 10 februari – Deltävling 2, Scandinavium, Göteborg
• 17 februari – Deltävling 3, Malmö Arena, Malmö
• 24 februari – Deltävling 4, Fjällräven Center, Örnsköldsvik
• 3 mars – Andra chansen, Kristianstad Arena, Kristianstad
• 10 mars – Final, Friends Arena, Solna

Lokala förmågor är önskvärt i första hand för att hålla nere kostnaderna för resor och boende, men det finns även möjlighet att söka bidrag för resa och uppehälle om ingen från orten kan och vill. Snabba bud, så kommentera nedan eller kontakta mig på annat sätt om du är intresserad. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 4 januari 2018 kl. 13.31 (CET)

Med en dag kvar finns det intresse för deltävling 2 i Göteborg och finalen i Stockholm. Någon på dom andra orterna som kan tänka sig att göra en insats eller är det någon som kan tänka sig att åka till någon av platserna? Ping Janwikifoto, Ainali, Abbedabb och Josve05a som fotograferade förra året. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 januari 2018 kl. 09.46 (CET)

Jag ställer upp i Göteborg och Malmö. Är med stor sannolikhet i Stockholm helgen innan så säg bara till hur jag går till väga för det praktiska så fixar jag det. //Agatefilm (diskussion) 8 januari 2018 kl. 20:54 (CET)

Ackrediteringar beviljade för fyra fotografer på fem platser (med eventuell möjlighet att efteranmäla till Örnsköldsvik). Hjälp gärna till att uppdatera projektsidan med wikidatalistor och att uppdatera wikidataobjekten så att listorna blir kompletta. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 16 januari 2018 kl. 09.33 (CET)

Nya landslagsmallar för sporter, vilka "förkortningar" ska användas?

Då jag nästan gjort alla landslagsmallar som fanns med i Mall:Matchrapport mallar, som var rödlänkade, tillgängliga, så är min fråga nu. Sporter som inte är med i mallen, lacrosse är ett exempel. Vilka förkortningar ska användas? Jag är vilsen på det, då jag inte förstår sammanhanget på mallarna och deras respektive namn, en sak förstår jag givetvis och det är att "h" och "d" vilka står för "herrar" respektive "damer", men jag förstår inte den andra logiken.
T.ex. Bandyn (herrar) har ju {{Blh}}, det säger sig själv att b står för bandy, men var kommer L ifrån? eller det varför är det två f i {{hff}}?
Jag tyckte iallafall det var bättre att ta upp det här än att skapa en mall med ett namn jag anser passa, som kanske inte alla håller med om. Jag vill liksom förstå sammanhanget på mallarna som redan finns, så jag har något att utgå ifrån. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 16 januari 2018 kl. 17.10 (CET)

@DenSportgladeSkåningen: Om man försöker hitta något mönster i namnen dessa mallar så kan man se att de består av tre delar

del 1 - en eller två bokstäver, H eller D (H för Herrar och D för Damer) med ett tillägg av j för juniorer

del 2 - två bokstäver som är en unik förkortning för sporten (fotboll är här ett undantag, se nedan)

del 3 - alltid ett f (för flagga kanske)

Exempel:

• Dcuf = Damer, curling, flagga
• Djihf = Damer juniorer, ishockey, flagga
• Dibf = Damer, innebandy, flagga
• Hbkf = Herrar, basket, flagga
• Hhpf = Herrar, hästpolo, flagga

Fotboll verkar vara ett undantag eftersom "del 2" endast består av 1 bokstav. Herrar,fotboll,flagga. Det svarar väl också på frågan om varför det är två f i den mallen.

Bandy passar inte alls in i mönstret, de mallarna borde heta Hbyf och Dbyf (ba bör kanske undvikas eftersom basket också börjar på ba).

--Larske (diskussion) 17 januari 2018 kl. 13.08 (CET)

@Larske: Det låter helt logiskt och nu ser jag mönstret/sammanhanget, nu finns det iallafall något att utgå ifrån, jag tackar för förklaringen.

Så om man skapar en mall för exemplet lacrosse, så skulle mall:Hlcf/mall:Dlcf (herrar/damer, lacrosse, flagga) vara vettigt? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 17 januari 2018 kl. 13.49 (CET)

Ja, det tycker jag. --Larske (diskussion) 17 januari 2018 kl. 14.01 (CET)

Kompletterar med en jämförelse av mallnamn mellan några olika språkversioner:

Tabell

Språkutgåvor Wikidataobjekt Etikett # svwiki enwiki nowiki dawiki eswiki cswiki d:Q6670887 Mall:Haff 4 Mall:Haff Template:Af - - - - d:Q22749768 Mall:Daff 3 Mall:Daff Template:Afw - - - - d:Q6710880 Mall:Blh 7 Mall:Blh Template:Bandy - - - - d:Q6710893 Mall:Bld 6 Mall:Bld Template:BandyW - - - - d:Q6713329 Mall:Hbbf 16 Mall:Hbbf Template:Bb - - - - d:Q6713469 Mall:Dbbf 4 Mall:Dbbf Template:Bbw - - - - d:Q1494579 Mall:Hbkf 45 Mall:Hbkf Template:Bk Mal:Basketballflagg - Plantilla:Selbc-i - d:Q6720580 Mall:Dbkf 31 Mall:Dbkf Template:Bkw - - - - d:Q7740932 Mall:Hcrf 34 Mall:Hcrf Template:Cr - - - - d:Q7743001 Mall:Dcrf 17 Mall:Dcrf Template:Crw - - - - d:Q22902498 Mall:Hcuf 1 Mall:Hcuf - - - - - d:Q6164615 Mall:Hff 97 Mall:Hff Template:Fb Mal:Fotballflagg Skabelon:Fb Plantilla:Self-i Šablona:Odkaz fotbalová reprezentace d:Q10533262 Mall:Dff 50 Mall:Dff Template:Fbw Mal:Fotballflagg-kv Skabelon:Fb-k - Šablona:Fbw d:Q6894805 Mall:Hfsf 25 Mall:Hfsf Template:Futsal Mal:Futsalflagg Skabelon:Futsal - - d:Q14449941 Mall:Dfsf 14 Mall:Dfsf Template:Fsw Mal:Fsw - - - d:Q6061906 Mall:Hhbf 34 Mall:Hhbf Template:Hb Mal:Håndballflagg Skabelon:Hb - Šablona:Hb d:Q13033830 Mall:Dhbf 31 Mall:Dhbf Template:Hbw Mal:Hbk Skabelon:Hbk - Šablona:Hbw d:Q15080024 Mall:Hibf 3 - Template:Fl - - - Šablona:Odkaz florbalová reprezentace d:Q15079978 Mall:Dibf 5 Mall:Dibf Template:Flw - - - Šablona:Odkaz ženská florbalová reprezentace d:Q6054130 Mall:Hihf 40 Mall:Hihf Template:Ih Mal:Ishockeyflagg Skabelon:Ih - Šablona:Odkaz hokejová reprezentace d:Q10809639 Mall:Hjihf 7 Mall:Hjihf Template:Ihj - - - Šablona:Lhj d:Q10810231 Mall:Dihf 19 Mall:Dihf Template:Ihw - Skabelon:Ihw - Šablona:Ihw d:Q13966725 Mall:Djihf 6 Mall:Djihf Template:Ihw18 - - - Šablona:Ihw18 d:Q14400778 Mall:Hlhf 25 Mall:Hlhf Template:Fhm Mal:Fh - - - d:Q11134462 Mall:Dlhf 20 Mall:Dlhf Template:Fhw - - - - d:Q11300894 Mall:Hruf 29 Mall:Hruf Template:Ru - - Plantilla:Selr-i Šablona:Odkaz ragbyová reprezentace d:Q11164850 Mall:Druf 13 Mall:Druf Template:Ruw - - - - d:Q13101144 Mall:Hrlf 16 Mall:Hrlf Template:Rl - - - - d:Q11300894 Mall:Hruf 29 Mall:Hruf Template:Ru - - Plantilla:Selr-i Šablona:Odkaz ragbyová reprezentace d:Q11164850 Mall:Druf 13 Mall:Druf Template:Ruw - - - - d:Q11057581 Mall:Hr7f 17 Mall:Hr7f Template:Ru7 - - - - d:Q14388283 Mall:Dr7f 14 Mall:Dr7f Template:Ru7w - - - - d:Q6713619 Mall:Hsff 19 Mall:Hsff Template:Beachsoccer - - - - d:Q22715704 Mall:Dsff 6 Mall:Dsff Template:Bsw - - - - d:Q13245951 Mall:Hvpf 21 Mall:Hvpf Template:Wp - - - - d:Q11159426 Mall:Dvpf 20 Mall:Dvpf Template:Wpw - - - - d:Q10982427 Mall:Hvbf 34 Mall:Hvbf Template:National volleyball team Mal:Vb - - - d:Q10983016 Mall:Dvbf 27 Mall:Dvbf Template:National women's volleyball team - Skabelon:Vbk - -

Med undantag för "Bandy" tycker jag det ser ut som om svwp är den mest konsekventa språkutgåvan vad gäller namngivningen av dessa landslagsmallar. Svensk etikett saknas dock i Wikidata för många av dessa mallar vilket får kolumnen "Etikett" i tabellen ovan att se lite märklig ut. --Larske (diskussion) 17 januari 2018 kl. 14.01 (CET)

Fullkomligt obegripliga maillnamn! Kan vi inte göra som ñowp och ge dem begripliga namn i stället? /ℇsquilo

Eller ännu hellre; använd EN mall och ange de kryptiska förkortningarna parameter. /ℇsquilo 17 januari 2018 kl. 14.19 (CET)

@Esquilo: Jag håller med dig om att namnen är obegripliga, trots jag nyss fått reda på mönstret om dom, eftersom man måste "kolla upp" dom vid en sport man inte är bekant vid. Det går alltid att skapa mall-omdirigeringar men givetvis hade det varit enklare att skriva {{landslag|kön|sport|nation|eventuell flaggvariant}}, t.ex. {{landslag|d|fotboll|Sverige}}/{{landslag|d|fb|SWE}} för att få Sverige eller {{LL|h|rugbyunion|IRE|rugby union}} för att få Irland. Men det är som det är just nu, jag förstår på ett ungefär hur mallarna är byggda men inte helt, annars skulle jag gett det ett försök. Dessa mallar jag skapat har jag egentligen "härmat" från mallar som redan existerat och det enda jag gjort är att byta ut sporterna, könen och förkortningarna. Det är bättre än inga mallar alls iallafall. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 17 januari 2018 kl. 15.38 (CET)

Vi har ju en {{flagga}} med delar av samma funktionalitet. Det vore kanske bra att modifiera den? {{flagga|NOR|ih|h|j}}. Om det nu finns någon mall-/modul-expert som är villig att fixa lite. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 17 januari 2018 kl. 15.48 (CET)

Några som skall till Riksarkivet på Torsdag 18 jan Marieberg, Stockholm?

Samverkansdag inom offentlig informationshantering vore kul att pratas vid jag nås på 0705937579 - Salgo60 (diskussion) 17 januari 2018 kl. 17.06 (CET)

Stor bokstav på varje ord i titel

Vi brukar vad jag förstått ej ha stor bokstav på varje ord i titlar. Igår stötte jag på en artikel jag flyttade, men såg samtidigt att väldigt många titlar verkar skrivna som ex denna: The Wild Hunt (album av Watain). Är ddt något vi skall ändra eller? Adville (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.08 (CET)

Tycker inte det finns anledning ändra detta: "På Wikipedia är det vanligt att utländska egennamn följer de versaliseringsregler som gäller för respektive språk, vilket bland annat i princip innebär att engelska namn skrivs med versal initial på alla "betydelsebärande" ord." Från Wikipedia:Artikelnamn#Namn på andra språk. BiblioteKarin (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.32 (CET)

(Redigeringskonflikt) Om albumtiteln i ditt exempel skrevs med gemener skulle det bli en översättning av titeln från engelska till svenska och även då skulle man ställas inför problemet att välja mellan The Wild hunt och The wild hunt. Jag menar att det måste finnas källor för att vi skall översätta titlar, inga hemmasnickrade översättningar. Källor i det här fallet kan t.ex. vara dagspressrecensioner. Språknämndens Svenska skrivregler ställer inte upp någon fast regel i fall som detta: "När man i svensk text återger utländska titlar kan man antingen följa originalspråkets principer för stor eller liten bokstav i titlar (om man känner till dem) eller svenska principer. Det senare är att föredra när svenska och utländska titlar förekommer i samma text. När man återger exempelvis tyska titlar bör man emellertid följa tysk rättstavning, d.v.s. skriva substantiv med stor bokstav." Och i artikelnamn handlar det ju aldrig om att blanda svenska och utländska titlar, så därför är originalspråkets versalisering att föredra enligt mig. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.34 (CET)

Det vanliga är nog att man följer originalspråket (exempelvis The Winner Takes It All). Svenska titlar bör generellt sett inte skrivas med inledande versal i varje ord. Jag har sett att det är en del som har gjort det, troligen influerade av engelskan. Det är bra om många tänker likadant för att det ska bli rätt med länkar och artikelnamn från början. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 januari 2018 kl. 15.05 (CET)

Svensk Filmdatabas gör för övrigt också det, se exempel. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 januari 2018 kl. 15.11 (CET)

Den praxis som jag kan urskilja efter tio års redigerande här, är att titlar på svenska följer svensk titelstandard, medan övriga språk om möjligt följer dessa språk. Det innebär att titlar på engelska följer engelsk titelstandard, med en myckenhet initialversala ord. Franska titlar verkar hyfsat ofta följa fransk titelstandard, som ligger nära svenskan men där versal även hamnar på initial till första ordet som inte är en bestämd artikel (dessutom versaliseras bl.a. folkgrupper i franskan). Annars verkar det mesta följa svensk titelstandard.

Denna praxis rekommenderas av Språkrådet, som i Svenska skrivregler (8.5.2 + 8.15; rekommendationerna är samma i både 2008 och 2017 års utgåvor) nämner de båda möjliga varianterna – antingen svensk standard konsekvent eller standard för varje enskilt språk. Fördelen med att använda engelsk titelstandard för alla engelska titlar är att titeln direkt känns igen som en engelsk titel och inte en svensk (snabbar upp läsarens tolkning och uttalsförberedelser). Mina två ören--Paracel63 (diskussion) 7 januari 2018 kl. 07.34 (CET)

Skulle det då vara för verk som fått en "svensk" titel på engelska (har för mig att det finns ett par sådana filmer)? Jag har svårt att se att om det finns en flerordig titel som skulle kunna utläsas på såväl svenska som engelska att versaliseringen skulle hjälpa. Själv skulle jag nog föredra att undvika versalisering i så stor mån som möjligt, men å andra sidan vore det konstigt att helt avversalisera t.ex. substantiv som ingår i tyska titlar.

Man får också komma ihåg att versalisering på engelska inte är någon exakt vetenskap. Det finns sammanhang där samma versaliseringregler som i prosa gäller, och när det gäller titlar finns lite olika besked om exakt vilka ord som skall versaliseras.

Jag skulle formulera riktlinjen ungefär: om du är osäker, versalisera endast första ordet så blir det troligen inte fel. Är du säker på originalets versalisering, så använd ditt eget omdöme och försök vara konsekvent med resten av artikeln.

andejons (diskussion) 7 januari 2018 kl. 10.19 (CET)

Tack för kompletteringarna och perspektiven. Ja, min minnesbild är att det är språket som i praktiken fått styra, inte landet. Se bland annat denna, denna och denna kategori. Jämför engelskspråkiga och svenskspråkiga titlar i listorna, och jag tror att ett mönster framträder. Det är det mönstret som jag försöker följa när/om jag blir inblandad i filmer med engelsk titel. Samma mönster framträder vad gäller musikalbum. Se bland annat denna, denna och denna kategori.

Att du tycker att det vore konstigt att avversalisera tyska substantiv i titlar är väl ett utslag av samma "känsla" för ursprungstitelns stavning? Så resonerar jag själv när det gäller franska titlar, så vi som känner till ursprungsspråkens titelstavningsregler har åtminstone Språkrådets tillåtelse att fortsätta att stava enligt dem reglerna i Wikipedias artiklar. Ditt förslag till riktlinje är i praktiken den som Språkrådet rekommenderar. Däremot får våra artiklar allt som oftast Title Case, eftersom de ofta översätts från enwp, källbeläggs från IMDb och känns igen via filmbolagens marknadsföring (som oftast är enligt Title Case). Samma sak med engelskspråkiga musikalbum och låttitlar.

Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 8 januari 2018 kl. 06.26 (CET)

Det verkar ha varit mer självklart att normalisera till svenskt skrivsätt (små bokstäver) förr. Själv har jag aldrig fått lära mig det, utan har oftast bara härmat originalet. Har dock börjat normalisera de senaste par åren, bl.a. eftersom jag hållit på med texter som annars hade behövt blanda skrivsätt fram och tillbaka, men ska sluta med det på Wikipedia. Att ta bort title case är dock något helt annat än att skriva t.ex. engelska avledda egenamn eller tyska substantiv med liten bokstav, eftersom sådant är förknippat med entydiga rättskrivningsregler som inte är bundna till vissa textsammanhang och som rimligen bör ses som mer integrerade delar av skriftspråket. /Genomlysning (diskussion) 8 januari 2018 kl. 11.59 (CET)

Ja, i exempelvis Ugglan genomförs detta konsekvent även med tyska och danska titlar (danskan inledde alla substantiv med versal fram till 1948). Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2018 kl. 12.06 (CET)

Spännande! Ser att också skandinaviska egennamn också normaliserats æ→ä och ø→ö i Ugglan. Idag är man väl betydligt mindre benägen att transkribera det dansk-norska alfabetet. Numera ser jag till och med æ och ø i namnuppgifter som hämtas direkt ur det svenska folkbokföringsregistret, så de bokstäverna får nog sägas vara officiellt välkomnade. /Genomlysning (diskussion) 8 januari 2018 kl. 12.57 (CET)

Eftersom de flesta verkar tycka att frågan inte är så hemskt viktig och att båda varianter är tänkbara skrev jag ett stycke om det i skrivreglerna: [5]. Om det finns en faktiskt praxis att använda title case i artikelnamn så har jag inga större problem med det, även om jag tycker det ger ett konstigt intryck när man blandar titlar på olika språk att en del har väldigt många versaler medan andra knappt har någon.

andejons (diskussion) 8 januari 2018 kl. 13.15 (CET)

Versalisering av svenska organisationsnamn

Eftersom jag nömnde förwtagsnamn i början rycker jag vi skall se till det med i diskussionen, och då finns det ex Kooperativa Förbundet och Lärarnas Riksförbund som skriver på svenska. Hut är riktlinjerna där? Eller när ett företagsnamn blir ihopsatt som AarhusKarlshamn? Adville (diskussion) 6 januari 2018 kl. 15.27 (CET)

Svenska skrivregler från 2008 säger att "Huvudregeln för flerordiga namn är att endast första ordet och ord som i sig är egennamn skrivs med stor bokstav". Det är en bra regel, så har de inte ändrat den i senare utgåvor så tycker jag vi följer den. Engelska namn är något annat, de följer egna regler som jag också tycker vi följer när vi använder engelskspråkiga namn. Machatjkala (diskussion) 6 januari 2018 kl. 17.10 (CET)

Fast här har vi ju också som princip att skriva ut organisationer och föreningars namn såsom de själva skriver dem. I vissa fall handlar det om gamla företag eller organisationer som stavar som på den tiden den grundades, som Svenska Akademien. Sedan finns det ju gott om exempel där man haft en äldre stavning, infört en modernare och sedan återgått till en äldre, eller helt enkelt infört den - antingen för att verka anrikare eller så för att rikta sig till en internationell marknad. Men det är ju svårt för oss att göra åtskillnad eller försöka gissa deras bevekelsegrunder.FBQ (diskussion) 6 januari 2018 kl. 20.34 (CET)

Det finns flera undantag även i svenska skrivregler. Wikipedia har regler som jag tycker täcker in ganska väl vad som är etablerat i svenska språket. Ingen logotypeskrivning t.ex. Skrivregler#Stor eller liten bokstav.

Machatjkala (diskussion) 6 januari 2018 kl. 20.52 (CET)

När det finns vedertagna namnformer med versal i det senare ledet kan vi använda dem, men exempelvis "universitet" bör alltid inledas med gemen. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2018 kl. 12.06 (CET)

Vad tycker vi om slamkryparen Jönköping University (som ju numera heter så på svenska)? mvh Aron Ambrosiani 10 januari 2018 kl. 13.08 (CET)

Förfärligt. Värre än "Ericsson Globe" som Globen numera, tillfälligtvis, heter på svenska. Officiellt namn är inte per definition tvingande för Wikipedia och inte samma sak som vedertaget namn. Jag tycker inte vi ska ha såna regler eller tvingande konsekvens åt något håll utan behandla varje artikel för sig och där väga in vad som är POMMF, etablerat, vedertaget, källbelagt, officiellt, beständigt med mera. Oftast är det inga konstigheter och ibland får kanske såna som jag leva med namn som Jönköping University.--LittleGun (diskussion) 10 januari 2018 kl. 17.21 (CET)

I det fallet ser jag ingen anledning att använda det "officiella" namnet. Det är inte etablerat. Varför inte "Högskolan i Jönköping"? Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2018 kl. 17.33 (CET)

Se gärna Diskussion:Jönköping_University, alla intresserade. /Genomlysning (diskussion) 17 januari 2018 kl. 17.27 (CET)

Jag tycker inte att Jönköping University m.fl. är svenskspråkiga namn. De är (ibland missvisande) engelskspråkiga namn som huvudmannen valt att använda även på svenska. I vissa fall använder också vi engelskspråkiga namn, t.ex. då svenskspråkigt namn saknas, men dessa namn är ett skilt problem. Jag tycker liksom Tostarpadius att vi inte behöver följa huvudmannens och dess PR- eller sponsoravdelningars nycker, utan bör göra en egen bedömning. --LPfi (diskussion) 18 januari 2018 kl. 12.09 (CET)

Vad gäller artikelnamn i stil med Svenska institutet och Skånes Djurpark så är riktlinjen sedan länge att vi följer organisationernas egna skrivsätt vad gäller små och stora bokstäver: Wikipedia:Artikelnamn#Flerordiga namn. Men obs! att den riktlinjen talar om artikeltitlar, inte löptext. /NH 18 januari 2018 kl. 12.26 (CET)

Switching from Tidy to RemexHTML

Hej alla.

I juli 2017 berättade vi att vi planerar att ersätta Tidy med RemexHTML över Wikimediawikierna till juli 2018. För att kunna göra den här övergången har vi identifierat ett antal trasiga wikitextmönster som behöver fixas på wikierna, funna med hjälp av högprioritetskategorierna i Linter-tillägget.

Jag skulle vilja lyfta fram de snabba och viktiga framsteg som wikipedianer på den här wikin har gjort med att fixa problem relaterade till att ersätta Tidys parsningsbibliotek. Tack, alla som hjälpt till, från mig och Parsningsteamet på Wikimedia Foundation. Vi planerar att avsluta processen med att stänga av Tidy i juli 2018, och att göra tidiga byten från Tidy till Remex kommer att låta oss identifiera kvarvarande problem som inte redan fångats av Linter-kategorierna och vår kvalitetstestning. Vi uppmanar stora wikier som har arbetat hårt med detta att byta snart – italiensk- och tyskspråkiga Wikipedia, till exempel, har redan gjort så för en månad sedan.

Om vi ser till nuvarande mängde högprioritetsproblem på den här wikin tror vi att den här wikin är redo att byta från Tidy till Remex. För tydlighets skull: om vi lägger märke till några problem (eller om wikin begär så) kommer vi att byta tillbaka när vi har identifierat vad som ligger bakom problemet. Om ni ser någon wikikod som inte visas korrekt kan ni lägga till ?action=parsermigration-edit i slutet av webbadressen för att se om det var övergången från Tidy som orsakade det. Vi föreslår 31 januari 2018 som ett möjligt datum för den här övergången. Vi lyssnar gärna på eventuella bekymmer rörande detta, och hur vi kan hjälpa till göra övergången så smidig som möjligt. Om ni har några kommentarer, ber jag att ni pratar med teamet på diskussionssidan på mediawiki.org – det är så vi kan se dem och agera på dem, annars kommer vi att anta att ni har sett detta och att deadlinen fungerar för gemenskapen här. Tack!

mw:User:SSastry (WMF) 10 januari 2018 kl. 21.28 (CET)

Det blir säkert bra. Men kan någon på begriplig svenska (ej maskinöversatt) förklara lite enkelt vad Tidy respektive Reemex är för något? Tidy har tydligen en massa buggar och då får man väl anta att det nya inte har det (såsom brukligt är i all nyskriven programvara)... Eller är det bara jag som sedan cirka tio år fokuserar på wikins innehåll utan att egentligen kunna det teknska bakom eller vad det heter? --MagnusA 10 januari 2018 kl. 22.17 (CET)

Som jag tolkat det, fixar HTML Tidy till en del felaktig kod på sidorna, så att webbläsare kan tolka dem ordentligt. Men den är, som sagt, gammal och arbetar med HTML4. Sedan en tid är HTML5 standard och RemexHTML är en (PHP-baserad) HTML5-parser (tolkar om till korrekt HTML5). Med det bytet behöver dock ett antal Wikipediasidor vissa korrigeringar för att visas som avsett, eftersom RemexHTML tolkar sidor på delvis annorlunda sätt än föregångaren Tidy. /JohanahoJ (diskussion) 10 januari 2018 kl. 22.41 (CET)

Det behövs i vilket fall som en del ändringar, eftersom vissa taggar och attribut inte längre stöds av HTML5 och bara fungerar så länge webbläsare fortsätter behålla den bakåtkompatibiliteten. På sidan Wikipedia:HTML5 finns lite info och tips gällande den övergången. /JohanahoJ (diskussion) 10 januari 2018 kl. 22.53 (CET)

Väldigt många sidor använder den numera föråldrade taggen <center>, ofta i onödan också eftersom gallerier etc ändå är centrerade. /ℇsquilo 11 januari 2018 kl. 11.15 (CET)

Det kanske låter beundransvärt att fokusera på wikins innehåll i stället för det tekniska tills man förstår att om vi inte fixar det med hög prioritet på Special:LintErrors så kommer en del innehåll bli otillgängligt på ett eller annat sätt. Fel i kategorin Special:LintErrors/deletable-table-tag kan göra att en del innehåll täcker över annat (jag har förklarat mer utförligt på Användardiskussion:Nirmos#table-tag). Fel i kategorin Special:LintErrors/multiple-unclosed-formatting-tags kan göra text så liten eller så stor att den inte går att läsa. Föråldrade taggar och attribut har ingenting med utfasningen av HTML Tidy att göra. Det är bara de kategorier med hög prioritet på Special:LintErrors som är relevanta för bytet från HTML Tidy till RemexHTML. Nirmos (diskussion) 11 januari 2018 kl. 14.29 (CET)

Just felet deletable-table-tag begriper jag inte och jag blev bara än mer förvirrad av att läsa Malldiskussion:Klimatöversikt. Varför behöver den mallen stoppas in i ytterligare en tabell!? Det verkar ju hur korkat som helst! /ℇsquilo 18 januari 2018 kl. 14.17 (CET)