Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2020-09

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Vinnarbild korad i Wiki Loves Earth:s svenska deltävling[redigera | redigera wikitext]

Hej alla!

En jury ledd av Ainali, där även Wikipedianen Zquid har ingått, men även en representant från Svenska Unescorådet, har nu kommit fram till ett resultat i den svenska deltävingen av Wiki Loves Earth! Totalt kom 1 900 bidrag in i den svenska deltävlingen, av 250 olika fotografer. Topp tio syns här nedan:


Kul om bilderna kommer till användning här på Wikipedia – jag vet att flera av dem redan gör det! Grattis till alla vinnare, och kul med så många bidrag i årets upplaga! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 15.33 (CEST)

Ny stil på franskspråkiga Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Jag upptäckte nu att franskspråkiga Wikipedia verkar ha infört ett nytt format på sin stationär-vy. Det gör artikelbredden smalare och mer konstant, och hela vänsterspalten kan gömmas. Resultatet blir något som verkar ha ett inbyggt "läsläge". Dessutom kan (i bästa fall) placering av artikelbilderna underlättas, om man inte behöver anpassa sig till för många olika fönsterbredder i webbläsaren. Nackdelen är att det är blir mer tomma ytor till vänster (om man döljer marginalen) och höger. Mobilläget verkar inte ändrat, men det här ser ändå ut som en anpassning för läsning, läsplattor och dylikt. Vad tycker ni själva om formatet? Jämför exempelvis Sverige med fr:Suède. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 15.29 (CEST)

Man kan få den nya Vector-versionen även här, genom att i Inställningar > Utseende välja bort "Använd gamla Vector". Den behöver dock fortfarande mycket bearbetning av utvecklarna. För mig blir det t.ex. alldeles för stor vänstermarginal. Man kan lämna synpunkter och följa utvecklingen på T258277 - A friendly place to share your initial reactions to the first relase of desktop improvements. /JohanahoJ (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 16.01 (CEST)
För mig, ser det (tack och lov) fortfarande ut som vanligt på frwiki. Jag var dock inne på egytisk arabiskspråkiga wikipedia för första gången häromdagen, och det såg för d-igt ut. Alla de dåliga sakerna från plattan fanns helt plötsligt i datorn. 62 osv (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 17.03 (CEST)
Om detta är Wikipedias framtid, så får vi hoppas att vi med widescreen ges valmöjlighet att utnyttja våra skärmar till fullo. Voyager85 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 17.26 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Frwp har tagit ett steg i rätt riktning, när det gäller läsbarhet. Wikipedias smala marginaler och breda läsyta är en kvarleva från internets barndom, väldigt otidsenlig. Och framförallt trögläst på så vis att den kräver för många ögonrörelser per rad. Läsytan skulle bli mycket mer läsvänlig om den gjordes lika smal som ett A4 minus normala marginaler, alltså omkring 60 tecken per rad. Det är också så de flesta textbaserade webbställen ser ut. Det som stör på frwp är att vänstermarginalen fortfarande är ljust grå, om den var vit skulle det se mycket mer harmoniskt ut. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 17.27 (CEST)
Alternativt skulle hela marginalen kunna göras ljust grå, så att endast läsytan är vit. Det skulle också funka. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 18.29 (CEST)
Vänstermarginalen blir vit (men med synlig ram-kant) när jag har textzoom i min Chrome på 90% (det har jag oftast). Jag störs inte av gränsmarkeringen, eftersom det är bra att veta vad som tillhör artikeln och vad som inte gör det. Att jag upptäckte det först på frwp var att den tillhör textupplagorna. Jag är försiktigt positiv till förändringarna, av två orsaker… Det är bra att mobil- och stationärgränssnitten kommer närmare varandra (gynnar i längden både läsare och skribenter). Och det är bra (för läsningen och för bildplaceringen) att inte radlängden får lov att springa iväg hur långt som helst. Den som vill ha över en halvmeter långa textrader bör åtminstone vara medveten om att det leder till konsekvenser vid "layoutandet" av Wikipedias artiklar. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 19.09 (CEST)
Saker kan säkert förbättras, men det är helt klart lättare att läsa när textytan är smalare, så att ögonrörelserna minskas. Att läsa långa artiklar på bred skärm är ansträngande för ögonen.--Historiker (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 18.53 (CEST)
Voyager85:s fråga är dock intressant. Förhoppningsvis kommer utvecklarna att ha kvar ursprungliga Vector bland alternativen. Vi har ju fortfarande tillgång till MonoBook, och när jag nyss testade den hamnade jag direkt i min Wikipedia-barndom; fortfarande användbart, men det smala sökfältet irriterade mig. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 19.15 (CEST)
Det är absolut mycket lättare att läsa när raderna blir kortare. Breda marginaler gör inget, men risken är att foton måste flyttas om och en del större tabeller inte får plats./Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 20.56 (CEST)
Jag förstår inte riktigt kritiken mot långa rader. Raderna anpassar sig ju till webbläsarfönstrets bredd. Problemet är andra webbplatser, som kräver att man maximerar bredden (och just stora tabeller etc.). För dem som bara ibland landar på Wikipedia är det förstås jobbigt att ändra fönsterstorlek enligt webbplats, men mer aktiva användare kan ha ett fönster för Wikipedia, där bredden är anpassad. Jag försöker hålla fönstret tillräckligt smalt för att kunna ha min källa, en diff eller liknande synlig i ett fönster, medan jag redigerade artikeln i fönstret bredvid. Då måste webbsidan vara användbar också i ett ganska smalt fönster (och i många omgivningar ploppar det aktiva fönstret upp, så att man inte kan ha det andra fönstret att överlappa t.ex. marginalen). –LPfi (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 20.58 (CEST)
Jag gillar inte det nya utseendet alls och har istället börjat med temat "Timeless" för att vänja mig då jag antar att gamla Vector förr eller senare ändå försvinner. Ainali diskussionbidrag 8 augusti 2020 kl. 22.40 (CEST)
I html jobbar man med flytande tabeller. Då anpassas layouten automatiskt till alla skärmupplösningar. I Wikipedias fall skulle det då finnas en bakgrund som var ljust grå, en kolumn till vänster som var transparent så att dess bakgrund också blir grå, samt en centrerad textkolumn på säg 60 teckens bredd plus marginal mot vit bakgrund. /Ascilto (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 08.48 (CEST)
Jag trodde tabellayout var passé i och med CSS. Utrymmesfördelningen mellan tabellkolumnerna blir lätt fel. Samma misstag kan göras med CSS. –LPfi (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 12.54 (CEST)
Jag behärskar html, men slutade göra hemsidor i samband med introduktionen av css, så det har jag aldrig lärt mig. Poängen var att det är möjligt att kontrollera layouten oberoende av skärmupplösning, det vore konstigt om den finessen försvunnit med senare teknik. /Ascilto (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 15.14 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Det här är bara ett första steg i ett större förändringsprojekt för Vector, kallat "Desktop Improvements". Projektsidan hittas här: mw:Reading/Web/Desktop_Improvements. /JohanahoJ (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 09.31 (CEST)

Det nya Vector verkar utvecklas vidare. Det verkar nu vara en bredare spalt för artikelinnehållet. Och med infälld vänstermarginal kan artikelinnehållet nu också expanderas vänsterut (när man ökar inzoomningen av texten i webbläsaren). Det såg jag inte tidigare.--Paracel63 (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 21.50 (CEST)
Jag besökte den franska typ nån dag före denna diskussion startades och trodde först att det var nåt problem med inladdningen av webbsidan. Ja, designen ser förj ut om man använder desktop! Hur kan man tycka det är OK att trycka ihop texten så pass för desktop-användare!? Är det så många fransktalande som redigerar och skapar artiklar via plattor och mobiler idag som kan diktera såna radikala förändringar? DIEXEL (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 12.22 (CEST)
Nej, det är definitivt inte någon anpassning till plattor eller mobil. Jag använder själv oftast iPad Mini, som väl ger samma skärmbild som vanlig iPad, och det blir en stor inskränkning på innehållets bredd med nya Vector. Med vänstermenyn framme går det åt en fjärdedel av skärmens totalbredd från vänsterkanten innan artikeltextens vänsterkant börjar. Wikipedia-loggan överlappar dessutom toppmenyn. Jag kan också tyvärr konstatera att utvecklarna åtminstone inte kollat på någon iPhone under arbetets gång. Det är synd att de inte lyckats få med flexibiliteten från den äldre Vector, men det lär vara något de jobbar på. /JohanahoJ (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 13.18 (CEST)
Från utvecklarnas synpunkt så är det mobil vy som gäller för mobiler. Och det kan jag ha förståelse för. Så länge den finns kvar känns det suboptimalt att också anpassa den stationära vyn för mobiler. Men om de skulle ge upp mobilvyn och göra ett enda fullt responsivt utseende (vilket jag tycker att de borde göra) kan jag hålla med om din kritik. Ainali diskussionbidrag 21 augusti 2020 kl. 16.04 (CEST)
Jag har ej padda men franska såg ok ut i mobilen om man gick över till desktop-versionen eftersom den är ju nu anpassad till det men den är fortfarande en katastrof om man använder dator. DIEXEL (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 16.10 (CEST)
Jag förväntade mig inte att Vector skulle anpassas till mobiler; jag nämnde det som svar på misstanken att den eventuellt skulle vara anpassad just för mobiler. Surfplattor tycker jag dock ska fungera med Vector; de har en storlek som kan fungera bra med desktopvyn. Jag har själv gått över till nya Vector på min padda, men då tillämpar jag ett eget skript bl.a. för att minska diverse padding, marginaler och skrymmande logga. /JohanahoJ (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 16.40 (CEST)

Undersökning inför Wikimedias Universal Code of Conduct[redigera | redigera wikitext]

Arbetet med att ta fram en global uppförandekod (Universal Code of Conduct), vilket syftar till att ta fram riktlinjer för att skapa en god och säker arbetsmiljö på de olika Wikimediaprojekten, så att alla som vill bidra känner sig trygga och välkomnade, har inletts. Universal Code of Conduct kommer att utgöra en bindande lägsta nivå för alla Wikimedia-projekten, och den kommer att gälla såväl anställda, som frivilliga. Inför det fortsatta arbetet med uppförandekoden görs det nu en undersökning, vilken ni finner nedan. Från Wikimedia Sveriges sida anser vi att det är viktigt att det råder ett bra arbetsklimat på de olika projekten, så att vi har en gemenskap, som trivs och behandlar varandra respektfullt och väl. Vi vill därför uppmana er att svara på enkäten och ge era synpunkter. Nedan är meddelandet från Wikimedia Foundation Trust and Safety team.

Med vänliga hälsningar

Mattias Blomgren

Ordförande Wikimedia Sverige

Message to Members[redigera | redigera wikitext]

There has been talks about the need for a global set of conduct rules in different communities over time, and finally, Wikimedia Foundation Board announced a Community Culture Statement, enacting new standards to address harassment and promote inclusivity across projects.

Since the universal code of conduct that will be a binding minimum set of standards across all Wikimedia projects, will apply to all of us, staff and volunteers alike, all around the globe, and will impact our work as groups, individuals and projects, it’s of great importance that we all participate in expressing our opinions and thoughts about UCoC, its nature, what we think it should cover or include and what it shouldn’t include; how it may develop, drawback or help our groups.

This is the time to talk about it. As you are a valuable contributor to the Wikimedia movement, your voice counts. Before starting to draft the code of conduct, we would like to hear from you; We invite you to devote some minutes to take this survey; your answers will help us create a safer environment for all on Wikimedia:

(English): https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSd36dNdU3C5shXEkKp9itJOhuCTx9hZE5AE-xflkxtfRMnZtg/viewform?usp=pp_url

It’s possible that you are a member of more than one affiliate; hence you may receive this survey more than once, and you may have participated previously in the discussions or filled out a previous survey during the first round of consultations about UCoC which targeted wikipedia/wikimedia communities. We apologize for this; it is really difficult to identify if a wikimedian belongs to multiple groups that work to spread free knowledge.

Looking forward to your thoughts and opinions and hoping that you can respond within the next 2 weeks. If you have any questions about the surveys or difficulties accessing the link, please contact me by email (msalman-ctr@wikimedia.org)

Results will be considered during the drafting process for the UCoC

Thank you for your participation

--Historiker (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 20.02 (CEST)

Adressen leder till docs.google.org. Undersökningens "Privacy Statement" nämner överhuvudtaget inte hur Google hanterar datat. Redan att jag klickar på länken ger mer information om mig än jag skulle vilja dela med Google. –LPfi (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 20.17 (CEST)
@LPfi rad två i undersökningens "Privacy Statement" adresserar detta. Abbe98 (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 12.16 (CEST)
För att kunna läsa rad två måste man klicka på länken och därmed berätta för Google att man sannolikt är aktiv på Wikipedia. Den är inte särskilt framträdande och hänvisar bara till Googles "Privacy Statement" och användarvillkor, som är oacceptabla. De berättar inlindat i snömos att Google förbehåller sig rätten att göra vad som helst. –LPfi (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 13.30 (CEST)
Vad menas med frågan"Which chapter/user group(s) are you a member of?"? Sjö (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 14.16 (CEST)
Chapters är nationella föreningar som till exempel Wikimedia Sverige, user groups är mindre formella grupper av användare som till exempel Wikimedians for Sustainable Development. Ainali diskussionbidrag 20 augusti 2020 kl. 16.59 (CEST)
Frågan kommer av att Wikimedia Foundation såg detta som en undersökning riktad till medlemmar i föreningarna eller användargrupperna. När vi diskuterat detta inom föreningen Wikimedia Sverige, ansåg vi att detta till stor del berör gemenskapen på Wikipedia, varför jag lagt upp den här. Om du inte är medlem i Wikimedia Sverige, svara "Swedish Wikipedia".--Historiker (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 21.34 (CEST)
Låter märkligt att detta inte skulle vara en fråga för Wikipedia-gemenskapen. Bra att ni förde den hit. –LPfi (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 21.37 (CEST)
@LPfi: Tack för det! Ja, det var mycket märkligt att inriktningen ansågs vara medlemmar i chapters, då dessa inte behöver vara aktiva på Wikipedia, eller något av de andra projekten, och därmed inte direkt berörda. För user groups är det annorlunda.--Historiker (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 21.51 (CEST)

19 år av ärliga och goda intentioner[redigera | redigera wikitext]

Jag ber er betänka, medan vi lämnat medeltiden med häxförföljelser, och avtvingande medelst tortyr eller hot, om människors BOT OCH BÄTTRING, att ett styrande av en fri encyklopedi, är dömt att misslyckas. Alla med ögon ser vad ni håller på med. Och det är inte vad som avsågs med Wikipedia, eller vad svenska skolbarn skall få sig presenterade, i en förpackning som filtrerats av mindre än 20 personers personliga åsikter, där man bryter mot Wikipedias riktlinjer om NPOV. Vi behöver inte er styrda version av Wikipedia, vi behöver den Wikipedia som avsågs, och i någorlunda utsträckning fortfarande upprätthålls på andra språkversioner. Jag är bara en budbärare, och genom åren har det funnits fler, som lämnat projektet.

Det finns ett ansvar inför framtiden, för skolbarn och kommande generationer, och inför de som sitter i Wikimedia Sverige, att man även på svenska Wikipedia följer de ursprungliga riktlinjerna, som ingenstans någonsin har angett, att färre än 20 personer skulle sitta och efter eget gottfinnande, censurera och radera, med stöd av fabricerade konsensus, som de anser står över riktlinjer, verifierade uppgifter. det spelar nämligen ingen roll vad någon tycker, hit eller dit, utan regler skall följas, och Wikipedias 'five pillars skall respekteras, och utgöra ett skydd mot att projektet kidnappas av en minoritet, som med medeltida maktmedel vill styra innehållet.

Res er alla, som vill ha en fri svenskspråkig Wikipedia, för oavsett hot, blockeringar och diverse primitiva metoder att försöka styra andra människors rätt till en fri encyklopedi, och att Wikipedias regler upprätthålls, är en självklar rättighet, och ingenting ni skall ens behöva försvara, gentemot denna handfull av personer, vars namn ni inte vet, vars politiska hemvist ni inte vet, och vars intentioner med att nå maktpositioner på Wikipedia, ni inte vet. ER rättighet, syns uppe till vänster vid logotypen, att detta är en fri encyklopedi, där reglerna skall försvara friheten, och inte manipulativt missbrukas till att decimera den så att en minoritet ÄGER 3 690 449 artiklar, och avgör med sina personliga åsikter, vilket innehåll de skall ha, medan man negligerar det regelverk, som skall garantera projektets neutralitet. Inför skolstarten 2020, i princip en generation efter att Wikipedia föddes, är det av vikt, att projektet inte tillåts att bli kidnappat av några som genom att bryta mot reglerna, baserat på sina personliga åsikter, vill bestämma över Wikipedia innehåll. FÖRSVARA WIKIPEDIA MOT DETTA OCH KRÄV ATT REGLERNA FÖLJS AV VARENDA LITEN ADMIN, OAVSETT VILKEN ELIT DE TROR ATT DE TILLHÖR! Dan Koehl (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 16.14 (CEST)

Viktiga principer för Wikipedia är att förankra alla uppgifter i oberoende, trovärdiga källor och att inte använda Wikipedias artiklar för att promota sig själv. Alla vet också att administratörer inte har större inflytande än andra användare över innehållet på Wikipedia, detta avgörs genom respektfulla diskussioner som förs tills konsensus kan uppnås. /Ascilto (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 17.08 (CEST)
Som jag nyligen nämnt är målstyrning avsevärt mycket bättre och effektivare än regelstyrning, men det passar inte alltid personlighetstyperna här. När Wikimedia funderar på framtiden bör de ha detta i åtanke. Mål och inte regler ska driva projektet för att få största möjliga framgång. /Machatjkala (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 20.02 (CEST)
En ”budbärare” som anser sig orättvist behandlad för att han inte fick skriva sin egen version här på Wikipedia utan faktiskt råkar ut för den kontroll som alla andra råkar ut för dagligen. (Jag vet för jag såg igår att när jag redigerade Paul Andersson (politiker) den 14:e juni så blev det en topp i besöken i två dagar (över 20) för att andra kontrollerade mig. Det kändes tryggt då jag vet att ni godkände vad jag ändrade. (Tack) Den kontrollen måste ske och det är inte 20 admins (där jag nog är en av dem) som styr detta, utan alla vi tillsammans. Det följer Wikipedias grundprincip och är viktigt. DK verkar ha tappat det konceptet på vägen och gått vilse och ser sig själv som skaparen och upprätthållaren av Wikipedia. Att han är den som skall bestämma över vilken fakta som är rätt och fel och om någon säger emot ’’honom’’ så är det en konspiration... han vet ju mer än andra. Jag kom långt efter honom och ser inte någon som bättre än andra... dock har jag en otrolig respekt för nästan alla här. (Kör man med personangrepp som DK gjort så minskar respekten). DK verkar bara ha viljat komma tillbaka för att provocera fram en ny blockering att använda på meta mot oss. Lite som don Quijote som slåss mot väderkvarnar. Jag tror inte vi behöver fördjupa oss i detta inlägg (men det är fritt fram att göra det), utan bara gå vidare. Vi alla gör ett bra jobb här på våra egna sätt. Adville (diskussion) 15 augusti 2020 kl. 20.24 (CEST)
Senaste tiden har Dan Koehl betett sig mycket illa mot andra användare. Det han skrivit på Meta är bland det värsta jag någonsin läst på diskussionssidor på Wikimediaprojekt. /NH 15 augusti 2020 kl. 22.17 (CEST)
Det är ganska tragiskt att en person tror sig stå som ensam försvarare av Wikipedias riktlinjer mot 20 (antagligen betydligt fler) andra etablerade användare, när det i själva verket är tvärt om. Dan Koehl borde läsa och ta till sig Wikipedia:Sammansvärjningen finns inte. /ℇsquilo 16 augusti 2020 kl. 09.01 (CEST)
Jag går in på Bybrunnen för att se om något kräver min uppmärksamhet och hittar detta: "Alla med ögon ser vad ni håller på med" o.s.v. Kan någon förklara vad jag har gjort så jag förstår sammanhang? Eller ingår jag inte i begreppet "ni"? En något undrande Tomas e (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 10.29 (CEST)
Kort sammanfattning: Dan Koehl verkar tro att du, jag och en mängd andra wikipedianer är del av en sammansvärjning. Åtminstone skulle vi vara det, så länge vi tycker att han inte bör få fritt spelrum att utveckla artiklar typ Tama elefanter, Tuppfäktning , Elefanterna på Skansen, Dan Koehl och Elephant Encyclopedia. Dan Koehl är av de få riktiga wikipionjärerna som fortfarande är aktiva här på svwp, men han har ibland svårt med den andra och fjärde av våra grundregler. Just nu är han blockerad på 14 dagar, för att ges en chans att ta sitt förnuft till fånga och återkomma mer konstruktivt.--Paracel63 (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 17.44 (CEST)
Jag förstår inte vad det är som ska diskuteras och om det är något som angår alla. Det låter för mig som en personlig uppgörelse som inte är utredd. Kanske är det bättre att föra diskussionen där den kan tänkas ha börjat eller åtminstone på något annat ställe. Sedan bör inte andra kasta sten i glashus. Det är lättare att klandra någon annan för att den gör fel än att erkänna sina egna fel. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 augusti 2020 kl. 18.15 (CEST)

Principiell fråga om användning av källor: Kan man anföra en källa bara för att exemplifiera att källans skapare har använt publikationen som wikipediaartikeln handlar om som källa eller resurs?[redigera | redigera wikitext]

Jag ber om ursäkt om läsaren finner rubriken är svårbegriplig. Jag skall genast förklara.

Källanvändning typ 1. Det vanligaste sättet att använda källor är att skriva ”Karl XII stupade 30 november 1718”, och sedan har man referens till en källa som gör utsagan att Karl XII stupade 30 november 1718. Texten i wikipediaartikeln och i källan är sakligt identiska.

Källanvändning typ 2A. I artikeln Avpixlat står att ”Bloggen har av svenska, finländska och internationella medier beskrivits som en rasistisk hatsajt, främlingsfientlig och högerextrem.[9][10][11][12][13][14][15][16][17][18]”. I det fallet gör inte källorna utsagan att bloggen har beskrivits som rasistisk et cetera ”av svenska, finländska och internationella medier”, utan var och en av källorna är ett exempel på det som skrivs i wikipediaartikelns text. De olika orden ”rasistisk” et cetera finns i källorna, men wiipediaartikelns utsaga om att flera medier har skrivit liknande saker är skapad av wikipeidaartikelförfattarna.

Källanvändning typ 2B: I artikeln Skander står att ”2017 släppte han sitt debutalbum Hon via Playground Music.[1] Hans musik har omskrivits i bland annat Göteborgs-Posten[2], Sonic Magazine[3], HYMN[4], Festivalrykten[5], Gaffa[6], Djungeltrumman[7] och Kingsize Magazine[8]”. I denna typ av källanvändning finns inget ord i artikeln som även finns i källorna. Källorna anförs endast som exempel på att vissa publikationer har uppmärksammat Skander, och underförstått säger artikeln att publikationerna har påstått något om Skander.

Källanvändning typ 2C. Slutligen har många wikipediaartikelförfattare åberopat källor bara för publikationen i källan har använt den sak som är artikelns ämne. Ett exempel är artikeln Jihad Watch, som säger: ”Webbplatsens inlägg har citerats i bland annat The New York Times,[9][10] The Christian Science Monitor,[11] Daily Mail[12] och Toronto Sun.[13]”. Om man följer referensen till New York Times ser man att New York Times har använt ett citat från Jihad Watch för att skriva sin egen artikel, utan att New York Times själva påstår något om Jihad Watch.

Jag kommer nu till ett färskt exempel, som är orsaken till att jag skriver detta inlägg. Dan Koehl skrev denna mening: ”Elephant Encyclopedia används som referens för vetenskapliga publikationer,[2][3][4][5][6][7][8] av journalister,[9][10][11] [12][13] djurskyddsorganisationer [14][15] och elefantintresserade personer från Sverige [16][17] övriga Europa[18] och hela världen.[19][20]”

LPfi flyttade referenserna 2–20 till diskussionssidan med denna motivering: ”Jag lägger hit en hop ’referenser’ från artikelinledningen. Jag antar att det är publikationer som använder elephant.se, inte sådana som beskriver den. Om någon faktiskt diskuterar det de lagts som källa till, lägg gärna tillbaka dem, men så att deras roll framgår.”

Min fråga är denna: Är det i princip dåligt att skriva på detta sätt i en wikipediaartikel som heter XYZ: ”många vetenskapliga publikationer har använt XYZ som källa”, följt av referenser till åsyftade publikationer? Om det är dåligt, då är det ju också ett problem med att författarna till artikeln Jihad Watch ville visa att New York Times använde Jihad Watch utan att någon utsaga om Jihad Watch i wikipediaartikeln stöds av källan (vilket icke kan ske eftersom New York Times inte skriver något om Jihad Watch).

Om man tycker att källanvändning av typ 2C är dålig, skulle man även kunna hävda att källanvändning typ 2B är fel, eftersom källorna inte stöder någon utsaga om Skander. Källorna anförs bara för att visa att publikationer har skrivit om Skander.

Orsaken till att wikipediaartikelförfattare anför källor utan att källorna stöder en utsaga om artikelsubjektet är väl inte skryt, utan att författarna är tvungna att påvisa att artikelsubjektet är uppmärksammat.

Min frågeställning som jag önskar svar på är denna: Är det fel att göra som Dan Koehl, att anföra källor som stöd för ens egen utsaga att publikationer har använt artikelsubjektet som man skriver om? Ett jakande svar finge konsekvenser för många artiklar. Det händer ofta att källor anförs bara för att visa att artikelsubjektet har använts eller citerats, och inget som finns i källan återfinns i wikipediaartikeln. Tydligt exempel i Sherry Wolf: ”Boken har citerats ett flertal gånger i vetenskaplig litteratur.[10]”, varest referens 10 bara är en lista på litteratur. Jan Arvid Götesson (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 01.01 (CEST)

Rent spontant tycker jag det är en legitim användning. Jag kan förstå om LPfi reagerade på vad hen förmodligen uppfattade som WP:IK, men då skall emm det påverka hela artikeln, inte enstaka källor. Den användningen av källor har jag sett flera gånger. Dessutom bör det påpekas att det finns andra medarbetare som har editerat artiklar om sig själva; att underkänna en artikel på grund av IK är alltså vanskligt. Det faktum att min inställning till Dan Koehl har skärpts på grund av hans i mitt tycke oacceptabla personangrepp, och att jag kan tänka mig en situation där hans medarbetarskap kan komma att ifrågasättas, har inte förändrat min åsikt att våra åtgärder mot en medarbetare inte bör påverkas av hur illa omtyckt hen är, utan av vederbörandes faktiska handlingar. Dan Koehls personangrepp finner jag oacceptabla; samma gäller inte hans artiklar, som jag många gånger uppfattar som värdefulla bidrag. Jag påstår inte att så har skett i det aktuella fallet, men om vi skulle börja finna Dan Koehls artiklar oacceptabla på samma sätt som vi finner många av hans handlingar oacceptabla, är vi emm ute på ett sluttande plan. / TernariusDisk 19 augusti 2020 kl. 03.04 (CEST)
Ett PS: Det finns faktiskt en tendens på Wikipedia att bedöma en bidragsgivares alster annorlunda efter det bidragsgivaren slutat. Om jag får ta ett kanske mindre kontroversiellt exempel: När Lsj lät sin bot Lsjbot masskapa biologiska artiklar höjdes han fullt berättigat till skyarna för sitt initiativ. När Lsj sedan övergick till att masskapa geografiska artiklar av kanske inte lika hög kvalitet, utsattes han för så stark kritik att han till slut tyvärr valde att lämna projektet. Jag skall inte kritisera kritiken i sig, även om jag ofta fann tonen både okänslig och onyanserad, och jag kritiserar inte det efterföljande massraderandet av de botskapade geografiska artiklarna – jag har själv deltagit i det – det var många gånger nödvändigt. Däremot har jag då och då sett linnande tongångar, hittills bara på diskussionssidorna, mot de biologiska artiklarna, och det bekymrar mig storligen. Så tendensen jag nämnde i inledningen finns, det bör vi vara medvetna om. / TernariusDisk 19 augusti 2020 kl. 03.41 (CEST)
2A. Avpixlat. Det har blivit så för att det har kritiserats ett otal gånger från pov-användare att den siten inte är rasistisk mm... så för att undvika attacker finns tyvärr en hop källor i ingressen.
Elefantsidan: När den skapads var den inte kontroversiell. Då bör vi undvika massa källor i ingressen som gör det svårläst. De kan stå nere i löptexten. Jag hade flyttat dem dit. Sedan har jag under mitt arbete med att radera ex debattartiklar som källor raderat så dyr det varit Max 3 per exempeluppräkning för att göra det mer lättläst. (Det fanns och finns nog sidor om debattörer där det stod ”har skrivit debatter i Aftonbladet 9 källor, expressen 8källor...”) vi skall inte överanvända källor i onödan. Här är det för många källor per exempel i elefantartikeln anser jag. Adville (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 07.10 (CEST)
Jag hade haft förståelse om källorna hade flyttats, men här togs källorna helt sonika bort, det skedde inte ens en rensning bland dem. Och hur ska vi se på Sherry Wolf, som Jan Arvid Götesson nämnde ovan? Där utgjordes referensen av en länk till en sökning på Google Scholar, alltså en lång litteraturlista på sas "annan plats". Det ser jag som snarast värre än den metod som användes i Elephant Encyclopedia. / TernariusDisk 19 augusti 2020 kl. 08.53 (CEST)
Jag skrev hur jag hade gjort. Jag skulle inte tagit bort dem. När det gäller Wolf exempel hade jag raderat det och satt kb där. Eller letat källor. Adville (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 09.02 (CEST)
Jag menar att det är legitimt att använda källor enligt princip 2B och 2C för att styrka en egen utsaga som sammanfattar något som är relevant i artikeln. Till exempel ATT en fråga har debatterats, eller ATT en bok eller blogg har citerats, eller ATT ett konstnärligt verk har presenterats i massmedia. Utan att man för den skull refererar innehållet i varje debattinlägg, recension etc. Om detta sedan bör ske i ingressen eller ej är en fråga om form och läsbarhet och borde kunna lösas rätt enkelt. --Chandra Varena (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 09.56 (CEST)
Jag tycker antal citeringar av en vetenskaplig artikel är ett av de bättre måtten på "impact", och att Google Scholar är en lättillgänglig och hyfsad källa till detta, men det bör nog vara lite mer specificerat än vad det är nu i Sherry Wolf. I Per-Simon Kildal har jag t.ex. angett att en av hans tidiga och betydelsefulla artiklar citerats nära 700 gånger, vilket är "mycket" och också framhållits i en av källorna, och jag styrker med länk till Google Scholar. På liknande sätt tycker jag det finns andra "kvantitativa relevansmått" som t.ex. att en bok har kommit ut i flera upplagor men också att en person upprepade gånger refereras som "expert" i massmedia (se t.ex. Christer Bergström /andra världskriget/ eller Jonas Arnell-Szurkos /faleristik/ ), vilket då styrks med referenser/källor som visar _att_ personen/artikeln citeras utan att i detalj gå in på vad citeringen innehåller. / Anhn (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 10.29 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
@Adville: Mitt förra inlägg var inte någon kritik av dig, eller ens i huvudsak riktat till dig (även om det givetvis var ett svar på ditt inlägg); det var avsett som en allmän åsikt till alla läsare. I det sammanhanget tycker jag det var litet olyckligt att diskussionen hamnade här, och inte på artikelns diskussionssida. (Jag förstår iofs hur Jan Arvid Götesson tänkte, att det var ett generellt problem, men det var ju ändå editeringen i artikeln som föranledde hela diskussionen.) Alternativt borde kanske de inblandade i diskussionen ha pingats, åtminstone LPfi, med tanke på att hen faktiskt fick viss kritik i inlägget. / TernariusDisk 19 augusti 2020 kl. 10.40 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Jag skrev här för att jag menade att det är en viktig fråga som gäller för allt artikelskrivande. Det var olyckligt att jag skrev att orsaken till mitt inlägg var redigeringen av Elephant Encyclopedia. Jag skulle ha skrivit att en fråga som jag tänkt på aktualiserades av LPfi:s redigering. Det var inte menat som kritik, eftersom jag formulerade detta som en fråga. Svaret från andra kunde ju ha blivit att vi måste skärpa till detta, och helst ha en god källa på att artikelsubjektet är uppmärksammat i stället för att rada upp exempel.

Jag finner att svaret på min fråga är som följer. Normalfallet är att en källa uttryckligen säger samma sak som artikeltexten. Men det är i vissa fall godtagbart att anförda källor är exempel på att det som sägs i artikeln är sant. Jag har själv gjort så och ville vara säker på att det är en sund redigeringsprincip – tillämpad med gott omdöme. Uppradning av exempel är ju ett avsteg från källbeläggningens grundidé, som är att en god källa gör samma utsaga som wikipediaartikeln. Jan Arvid Götesson (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 11.11 (CEST)

En diskussion blir ofta jobbig om man lyfter en principiell fråga utan att explicit nämna det specifika exempel som aktualiserade den. Det är svårt att beskriva frågeställningen i tillräcklig detalj och en del av dem som deltar i diskussionen brukar förstå vad som ligger bakom om implicit syfta på det icke-nämnda exemplet. Därför ser jag det som oproblematiskt att min redigering nämns, och jag blev pingad. Jag valde dock att vänta med svar för att kunna formulera mig genomtänkt.
Källhänvisningarna som jag tog bort var inte där för att betjäna läsarna, utan som argument i diskussion med andra redaktörer. Den funktionen kan de fylla lika bra på diskussionssidan dit jag flyttade dem. Det tycker jag gäller allmänt med källor som används för att "påvisa relevans". Jag ansträngde mig för att de skulle vara läsbara där. En av källorna handlade om elephant.se och den flyttade jag till första meningen (jag har inte hemifrån tillgång till DN så jag var tvungen att gissa vad den styrkte).
För läsaren är det betydligt intressantare med en diskussion om hur webbplatsen använts. Dess betydelse för t.ex. cancerforskning nämns senare i artikeln och där lämnade jag kvar källhänvisningen ifråga. Det vore förstås bättre om man hade en källa som diskuterade webbplatsens betydelse för forskning. Om en sådan fanns med i en lång lista på källhänvisningar så drunknar den – så var t.ex. DN-artikeln rätt välgömd.
Vad gäller den principiella frågan så tycker jag att källhänvisningar av typen 2A–C är problematiska framförallt för att man ofta försöker berätta något som inte styrks av raden av källor: att bloggen allmänt betraktas som rasistisk, att albumet fått stor uppmärksamhet o.s.v. Någon läser mellan raderna vad som avses och struntar i källorna, en annan är tvungen att självständigt avgöra hur representativa de angivna exemplen är. Det är vi och inte läsarna som skall ta ställning till om Corren eller hatespeach.org är trovärdiga källor.
Ett viktigt problem är att ribban ofta sätts lågt i en sådan här lista. Att någon avpixlat Avpixlat betyder inte att Corren beskriver Avpixlat som främlingsfientligt, också om det framgår mellan raderna. Och att Expo ger den beskrivningen är inte oväntat och kunde sägas explicit: Expo betraktar Avpixlat som främlingsfientlig (en kraftigare formulering kunde användas om man som källa hade en artikel där det inte bara sades i förbigående).
Ett problem här är förbudet mot "egen forskning": om man hittar många referenser så kan man dra slutsatsen att en webbplats allmänt används. Att denna slutsats är egen forskning försöker man dölja med källhänvisningarna. Jag tycker det vore bättre att dra slutsatserna på diskussionssidan och ange den utan källor i artikeln, eller med en not om resonemanget. I Wikipedia:Källhänvisningar står:
"I den allmänna beskrivningen av artikelämnet behöver man inte exakt följa någon viss källa och ofta sammanfattar man det allmänna resonemanget i flera källor. Man bör då göra en avvägning mellan att formulera artikeln så smidigt som möjligt eller att vara trogen källorna. Ifråga om kontroversiella ämnen eller tolkningar måste man i allmänhet följa källorna mer exakt och också ange de använda källorna med fotnoter, likaså [...]"
Jag skulle säga att detta bör tillämpas här. Om senare avsnitt diskuterar hur elephant.se används i olika typer av forskning kan man gott i inledningen säga att webbplatsen används i forskning utan att där ha någon källhänvisning. Man kan tänka sig att denna användning inte är central för webbplatsen och därför inte behöver beskrivas närmare, men behöver det då stå i ingressen? Om man helt enkelt inte ännu hunnit skriva avsnittet kan man använda diskussionssidan, på samma sätt som jag vore beredd att skriva en stubb om en författare jag vill länka till utan att ange källor för att författaren är betydande eller berömd, om jag inte snabbt hittar sådana (detta är i och för sig kontroversiellt – vårt regelverk förbjuder väl i princip stubbar utan tillräckliga källor).
LPfi (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 13.49 (CEST)
Beaktandes wikipedias alla riktlinjer angående källor och egen forskning, och allmän god praxis kring användning av källor, skulle jag hävda att endast 1 är ett godtagbart sätt att hänvisa till källor, medan 2A, B och C är oacceptabla. En artikel med påståendet "Sveriges främta rockband Kenny uppträder i Kuben", publicerad i Morgonbladet, kan inte användas som källa för påståendet "Kenny är Sveriges främsta rockband". Ej heller som källa för påtåendena "Kenny omnämns ofta som Sveriges främsta rockband" eller "Kenny har uppmärksammats i media", eftersom det blir egen forskning. Tyvärr är dock alla de här sätten att hänvisa till källor väldigt utbredda på wikipedia. I dagens läge borde vi väl dock fokusera på kvalitet framom kvantitet. Hitter vi inte goda sekundärkällor som explicit stöder påståenden i en artikel, kan vi väl lika gärna stryka innehållet och fokusera på något annat. mvh Lithobolos (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 07.20 (CEST)
Konkreta åsikter ska hänvisas till person, statistik eller dylikt. Dessutom är en blogg inte en person med åsikter, utan bara en avspegling av någon eller någras åsikter. Däremot kan man skriva att en blogg skildrar en viss typ av åsikter om det är uppenbart (inte kan komma ifrågasättas av någon).
Det är inte tillåtet att förstärka eller förvränga något. Man får inte skriva "skandal" om det inte finns källa på att det är en skandal. Däremot får man använda synonymer som är jämförbara eller mer neutrala (när det handlar om källkritik). Står det exempelvis "väckte uppmärksamhet" i källan känns det inte jämförbart att skriva "skandal" på WP, eftersom "skandal" är ett starkare och mer negativt laddat ord.
När det handlar om kontroversiella ämnen är det ännu viktigare att det är säkerställt och att källorna är trovärdiga. Finns det tveksamheter i biografiska artiklar eller artiklar om kontroversiella ämnen kan uppgifterna raderas tills vidare. Dessutom bör det diskuteras på respektive artikels diskussionssida. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 augusti 2020 kl. 12.50 (CEST)

Källa answers.com[redigera | redigera wikitext]

Idag stötte jag på en, för mig ny källa Answers.com. Efter en snabb sökning på svenska Wikipedia, så ser det ut som webbsidan förekommer som källa drygt 200 gånger. Efter att ha gjort några stickprov, så kan jag inte se att sidan lever upp till de krav vi ställer på en källa. Voyager85 (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 12.11 (CEST)

Det är uppenbart ett forum där vem som helst kan ställa frågor och vem som helst kan svara. Anger inte sina egna källor. Sådana källor skall vi inte ha. /Ascilto (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 12.23 (CEST)
Se en:Answers.com. Samtliga hänvisningar dit bör raderas snarast. Sigvid (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 12.25 (CEST)
Allt kan vara en källa, det gäller bara att hitta rätt sammanhang. Men jag tror du avser om det är en bra källa för faktauppgifter och det tror jag inte det är./Machatjkala (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 12.26 (CEST)
(redkonflikt)Det ser ut att vara en wiki-site där "vem som helst" som skapar ett konto kan lämna svar[1].
Den speglar tydligen både Wikipediaartiklar och innehåll från olika uppslagsverk. Om det som den speglar är en pålitlig källa ska vi ange den källan som referens. Om answers.com speglar en opålitlig källa (eller är något skrivet av någon okänd skribent) ska vi inte alls använda answers.com. Inte tillräckligt pålitligt, med andra ord. Sjö (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 12.35 (CEST)
Answers.com är ju precis som Quora, där vem som helst kan svara men också ändra i svar och frågeställningar. Alla källor med dessa bör tas bort eller bytas ut. DIEXEL (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 12.44 (CEST)
Det är källor som är lätta att hitta och för orutinerade användare kan de se pålitliga ut. Kanske de borde svartlistas? Sjö (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 13.04 (CEST)
Diskussionen på en-wp (mellan två personer?) utmynnade i att det är OK att länka answers.com om källhänvisningen i övrigt gäller originalverket. Sådan konsensus antyder att answers.com skulle ha tillgång till källor som annars är svårlänkade. Är det så? I så fall är en svartlistning olämplig. Här kunde alltså answers.com jämställas med Google Books. –LPfi (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 13.56 (CEST)

Skulle man kunna sätta en boot på att märka alla referenser (så man får en arbetslista som hålls uppdaterad) som pekar på denna typ av uppslagsverk/forum och även källor som speglar Wikipedia? Voyager85 (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 14.02 (CEST)

Kanske den här listan kan fungera som arbetslista.
--Larske (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 16.12 (CEST)
Den typen av källa (utan hänvisning eller tydlig utgivare) är väldigt vanlig på engelskspråkiga WP och gissningsvis är det därifrån många har hittat vägen till svenskspråkiga. Att en källa är opålitlig eller tveksam är dock inte samma sak som att innehållet är inkorrekt, så helst bör den ersättas av en annan. Det finns även liknande webbplatser på svenska där den som svarar, eller om det nu är en robot, verkar hämta svaren från olika källor (kanske även Wikipedia) utan att ange källorna. Det är ungefär som om någon skulle ange Google som källa på Wikipedia. Det måste alltid finnas en möjlighet att verifiera källor. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 augusti 2020 kl. 13.06 (CEST)

Kategoriserade omdirigeringar[redigera | redigera wikitext]

Jag skrev först på Diskussion:Olaus Erici (bygdemålare), men det kanske är bättre på Bybrunnen eftersom det finns många liknande omdirigeringar. Är det meningsfullt att kategorisera omdirigeringen när det finns så lite information om personen i målartikeln om en kyrka? Speciellt "Födda" och "Avlidna okänt år" tycker jag är onödiga när det inte finns någon artikel om personen. "Målare under 1600-talet" kanske inte är helt onödig eftersom det är den enda information som finns om personen i kyrkartikeln. Det finns många liknande artiklar där personer nämns för att de är medlemmar i band, relaterade till ett företag, släkting till en person, eller på andra sätt relaterade till en artikel dit de omdirigeras. Ibland finns lite information och ibland lite mer. Men det är ändå inte samma sak som Tore Ahlsén eller Bonnie Parker som omdirigeras till "samlingsbiografier" om flera personer, där jag tycker kategoriserade omdirigeringar är helt rimliga. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 12.39 (CEST)

Det är ett accepterat bruk att undantagsvis göra sådan kategoriersering. Jag tycker det är överanvänt. Kanske är det så att det användes mer förr än idag, det vet jag inte. Jag kan tänka mig att det finns användning för det när det gäller just personer om någon är känd under flera namn. Annars tycker jag det bör undvikas. Jag har sett exempel på att i fall där bästa europeiska laget i VM får Europåmästartiteln så kategoriseras varenda säsong en omdirigering till världsmästerskapen med namnet europamästerskapen. Sådant tycker är helt onödigt./Machatjkala (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 18.21 (CEST)
Det är inte bara undantagsvis. För pastorat som helt beskrivs i församlingsartikeln, har jag kategoriserat omdirigeringssidorna konsekvent för att få ett komplett kategoriträd över pastoraten.Yger (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 18.29 (CEST)
Det är väl biografier vi har kategoriserade som "födda" och "avlidna", inte omdirigeringar?
Ygers resonemang förstår jag, mindre varför vi ska kategorisera samma person flera gånger för att det finns alternativa namn. 62 osv (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 19.32 (CEST)
Om pastoraten inte har en egen artikel behöver de knappast en kategori. Det är ungefär som EM/VM-exemplet jag gav. Kompletta kategoriträd bör motsvaras av kompletta artikelserier, annars tycker jag det kan vara./Machatjkala (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 19.40 (CEST)
Det skall absolut inte användas för att kategorisera samma person två gånger. Det är ett oskick. Pseudonymer skall läggas i den kategorin, men inte i några andra, om det är fråga om en omdirigering. Däremot är det användbart för personer som omnämns i en samlingsartikel av något slag. Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 20.22 (CEST)
@Machatjkala. Jag delar ej alls din uppfattning, pastorat är ju en eller flera församlingar och före 2010 täcks det som gäller pastorat helt i församlingsartikeln (därefter blir det större skillnad och också anledning ha separat artikel). Och det är av stor vits hitta tex vilka pastorat som finns nu och vilka som upphört vilket lätt ses av ett kategoriträd.Yger (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 20.46 (CEST)
Jag tycker det är biografier som vi kategoriserar som födda och avlidna. Det är därför jag vill ta bort kategorierna från Olaus Erici (bygdemålare) som inte har någon biografisk information i målartikeln om kyrkan, men samtidigt tycker att Tore Ahlsén gärna kan kategoriseras då den omdirgeringen leder till en biografi tillsammans med brodern. De flesta kategoriserade omdirigeringar jag sett leder inte till något som kan jämföras med biografier, utan liknar mer exemplet Olaus Erici. Några fler exempel där jag tycker kategoriseringen kan tas bort är Katarina Hardt, Bengt Reinhold Ribbing, Adelaide, prinsessa av Frankerriket, August Ringnér, ... F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 20.23 (CEST)
Visst kan enskilda fall ifrågasättas med visst fog. Jag föreslår att den som har synpunkter tar upp dem på respektive diskussionssida. Exemplen skiljer sig åt, så det går knappast att se något gemensamt mellan dem som vi kan mejsla fram här. Tostarpadius (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 21.41 (CEST)

Rulla tillbaks vandalism[redigera | redigera wikitext]

Jag ströbläddrar ibland (med knappen "-bot") på Wiki när jag har tråkigt. Och då ibland snygga till småsaker som stavfel och liknande.

Jag har ibland stött på uttrycket "rulla tillbaka" när nån åtgärdar vandalism och liknande.

Nyss stötte jag på vad som uppenbart var just vandalism på artikeln "Jockfallet", och undrade vad jag kunde göra åt saken. Det ser ut att vara tre "vandaliserande" ändringar, följda av två som försökte styra upp det hela, men som bara gjort det delvis.

Innebär "att rulla tillbaka" i detta fall att jag/man måste ta bort förändringarna en efter en, och därmed "rulla tillbaka" de två välmenta ändringarna först, och därefter de tre illasinnade?

--Mikael Parkvall (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 21.58 (CEST)

Rulla tillbaka är en funktion/verktyg som gör att man med en knapptryckning återställer en användares senaste redigeringar. Det är lite snabbare än "gör ogjord", och till skillnad från "gör ogjord" tar den bort alla versioner som skapats i rad som användaren som rullas tillbaka gjort.
Om flera olika användare gjort redigeringar, tex två klottrat och den tredje bara fixat det första klottret så går det inte att "rulla tillbaka". Enklast är att istället gå till historiken, öppna versionen som var före det första klottret, välja redigera och spara utan att ändra något, så skrivs de tre verionerna över med den version som var före. Det dyker upp varningar som "du redigerar i en gammal version". Som sammanfattning kan man skriva "återställer till senaste klotterfira version" till exempel.
Om du vill kan jag ge dig tillbakarullarbehörighet så kan du testa i sandlådan, hojta bara, och i snadlådan kan skriva något emellan också så att du ser hur det är när flera redigerat.
Personligen använder jag funktionen sällan, och har med någon sorts kod tagit bort länken från raderna i "senaste ändringarna" eftersom sjabbliga skrollningar ibland kunde bli ett klick på "rulla tillbaka".--LittleGun (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 22.10 (CEST)
I fallet Jockfallet, så ska du öppna den här versionen:[2], av Wcis, välj redigera, skriv "återställer till senaste klotterfria version" och spara. Testa eller hojta.--LittleGun (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 22.14 (CEST)
Mikael Parkvall, du kan läsa mer på Wikipedia:Tillbakarullning om du vill. Mvh ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 24 augusti 2020 kl. 03.47 (CEST)
Jag har återställt artikeln nu till en version utan vandalism. MVH/ YesDi (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 09.40 (CEST)

Veckans tävling: Tema Mexiko[redigera | redigera wikitext]

Nu har veckans tävling dragit igång med tema Mexiko för första gången någonsin så vitt jag har kunnat hitta. Det är en skrivartävling, och allt skrivande som angår Mexiko är poänggivande! Varmt välkomna att bidra!

/ EstrellaSueciadiskussion, 24 augusti 2020 kl. 05.13 (CEST)

Blänkare om Sommarprat i Finland[redigera | redigera wikitext]

Hej, vi på Projekt Fredrika har grundat en sida för svenska Finlands version av radioprogrammet Sommarprat. Vi skapade en kategori för sommarpratarna, en förteckningssida av sommarpratarna på 2020-talet samt en sida för själva programmet - vilket ledde till en förgreningssida Sommarprat till Sommar i P1 (Sverige) och Sommarprat i Yle Vega (Finland). Vi hoppas det är av intresse :) Robert (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 17.47 (CEST)

Tack för det! Något jag anmärkt är att de externa länkarna i Sommarprat i Yle Vega inte fungerar. Funderar även kring artikelnamnet. Är "Sommarprat i Yle Vega" den vedertagna benämningen? Här verkar i alla fall programmet tituleras som "Vegas sommarpratare". Mvh Sigvid (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 18.46 (CEST)
Hej @Sigvid:, tack för feedbacket. Fungerar externa länkarna fortfarande inte? För mej fungerar dom - jag testade också gå in på dom via VPN från Sverige ifall det är någon sorts landsmur, men det fungera lika bra för mej.
Sommarprat har i Finland hetat "Sommarprat" sedan det började (se inspelning från 2006 och 2011), och ändrade namn till "Vegas sommarprat" 2012 (se artikel från 2012). Programmet hänvisas fortfarande till som "Sommarprat", se tex HBL artikeln 7.8.2020 "Hoppas vi hörs igen, kära sommarprat". Jag föreslår att jag ändrar sidan till att heta "Sommarprat (i Yle Vega)" med parenteser för att precisera vilken kanal sidan hänvisar till. I själva artikeln lägger jag till att programmet dessutom kallas för Vegas sommarpratare. Det kan ju hända att den ännu byter namn på nytt någon gång :) Robert (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 11.25 (CEST)
@Robertsilen: länkarna åtgärdades samma dag som jag skrev inlägget. Om programmets officiella namn varit "Vegas sommarpratare" i 8 år tycker jag för all del att artikelnamnet ska vara "Vegas sommarpratare". Då har ju ändå programmet hetat "Vegas sommarpratare" (8 år, 2012 och framåt) längre än det hetat "Sommarprat" (7 år, 2005 -> 2012). Att skriva "även kallat Vegas sommarpratare" tydliggör inte det faktum att det omvända gäller: programmet heter "Vegas sommarpratare", men kallas ofta (eller ibland) "Sommarprat". Om WP:POMMF är att kalla det "sommarprat" bör det åtminstone tydliggöras att Vegas sommarpratare är det officiella namnet på programmet. Sigvid (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 08.34 (CEST)
Hej @Sigvid: jag håller med. Jag ändrade nu sidans namn till Vegas sommarpratare och justerade innehållet och länkar enligt det. Tack för din input! Robert (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 12.35 (CEST)

Diskussion om relevans[redigera | redigera wikitext]

Just nu pågår en intressant diskussion på SFFR rörande en postmästare Olof Norling. Meningsutbytet påvisar, återigen, att vårt nuvarande arbetssätt i praktiken gör det omöjligt att bedöma relevansen för enskilda individer på ett konsekvent sätt. Vi försöker luta oss mot kriterier som beskriver olika yrkesgruppers vikt och värde i uppslagsverket, och bygger vidare på övertygelsen att de kriterierna är en lämplig grund för inkludering respektive exkludering. Norlingdiskussionen visar på svagheterna och inkonsekvensen.

Vi har hundratals artiklar om fotbollsmålvakter, 47 militärläkare, några hundra trumissar, nästan 500 svenska textilkonstnärer osv... Acceptansen för dem - deras plats i uppslagsverket - bygger på en uttalad praxis att de tack vara sina yrken och titlar (inte nödvändigt deras verksamhet) betraktas viktiga, notabla och angelägna (relevanta) att nämna i uppslagsverket Wikipedia. De är individer som klarar ribban pga att de ingår i en grupp som har något relativt ytligt gemensamt - yrket. Men finns det verkligen god och hållbar förklaring till varför postmästare Norling som individ, dvs som artikelämne, ur ett kunsksaps- och läsarperspektiv skulle vara mindre relevant än "random" textilkonstnär som kommit här pga att vederbörande finns med i ett visst konstnärslexikon?

Vi har diskuterat detta många gånger tidigare. Jag tror att det nu, efter nästan 20 års WP-produktion, är hög tid att utveckla en ny syn på relevans och grunderna för inkludering. Det nuvarande systemet, där vi försöker bedöma viktighet eller grad av intresse, håller inte längre. Uppslagsverket är alltför brett och stort för att det ska gå att utveckla denna syn på "meritrelevans". Relevans bör avgöras av artikelkvalitet, inte tongivande wp-bidragares intresseområden. Janders (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 17.41 (CEST)

jag ser diskussion som förs som något av det mest konstruktiva och upplysande som vi haft på många år, med många nya vinklingar (delvis oförenliga) hur vi bör se på relevans framöver. Det är bara i de konkreta fallen vi kan komma någon vart, principiella diskussisoner slutar som oftast i snömos och förvirring.Yger (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 17.50 (CEST)
Vi har alldeles för många artiklar om "konstnärer", så det är inte riktigt relevant som exempel för en principiell diskussion om relevanskriterier. Problemet med dessa är om möjligt värre än med Vem är vem. Många har fått artiklar efter omnämnande i verket Svenska konstnärer och det har visat sig omöjligt att med hjälp av andra källor verifiera att personerna ifråga verkligen varit konstnärer. Problemen med Vem är vem som kriterium för vem som får artiklar är två. Dels deras gränslösa urvalskriterier som jag uppfattar som ännu generösare än Rotarys, Lions och Odd Fellows medlemsrekrytering. Dels att uppgifterna om de olika karriärstegen har de biograferade personerna själva som källa. /Ascilto (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 18.05 (CEST)
Nja, nuvarande artikelkvalitet får inte avgöra, eftersom en artikel med starkt källäge potentiellt kan bli bra även om den initialt är en stubbe, och en välskriven artikel inte kan kontrolleras och hållas aktuell på sikt om ämnet är okänt. Nuvarande artikelkvalitet är verkligen berönde av enstaka tongivande wikipediaanvändares intressen. Men vi skulle kunna försöka formulera generella relevanskriterier för hur starkt källäget måste vara, hur länge ämnet har varit känt och hur känt ämnet förväntas vara på sikt, som mått på hur många Wikipedianer som kan vara intresserade av att bidra och bevaka ämnet i framtiden. Men det är svårt att mäta och kvantifiera sådant på ett jämförbart sätt mellan olika typer av ämnen. Och det skulle leda till bristande rättvisa och objektivitet (t.ex. kan kvinnor, invandrare och ungdomar ha färre goda källor, än medelålders vita män, trots jämförbara meriter i övrigt). Därför har vi formulerat ämnesspecifika kriterier, som i grunden syftar till att kvantifiera krav på källäget och hur känt ämnet är.
Kriterierna är ganska lika mellan olika språkversioner, så enstaka svenska tongivande wp-bidragare har knappast påverkat dem. Kriterierna är nog inspirerade av biografiska lexikon och liknande, med långa traditioner.
Det finns inga regler på Wikipedia. Om konsensus uppnås kan man alltid göra undantag från ett relevanskriterie, vilket inte är ovanligt. Men det är möjligen i den processen som tongivande wp-bidragare brukar påverka på ett subjektivt sätt. Om en postmästare är ovanligt känd och väldokumenterad, och intressant för en stor krets långt efter sin död, eller långt efter att han uppmärksammades i media, kan man komma överens om att göra ett undantag.Tomastvivlaren (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 18.10 (CEST)
Det svåra är inte att skapa tydliga relevanskriterier som är enkla att följa. Det svåra är att medarbetare har svårt att acceptera att de tillämpas i alla lägen. Det finns inklusionister som menar att man kan skapa artiklar om precis allt, bara det är källbelagt. Jag menar att precis som man betraktar verket Vem är vem med viss skepsis på grund av att vissa personer tydligen har kunnat köpa sig en plats där, riskerar vi att omvärlden kommer betrakta Wikipedia med viss skepsis om vi inte har ett kvalitetsurval, baserat på fastställda relevanskriterier. Om vi inte har det, riskerar vi (i betydligt större grad än nu) få en mängd artiklar i Wikipedia som har skapats mot betalning. Enda skillnaden är att det inte är Wikipedia utan fristående skribenter som får pengarna. Sedan är frågan var gränsen ska dras. Postmästare och apotekare? Adjunkter och lektorer? Byns förskolelärare? För att uppslagsverket ska ha mer än ett uns av trovärdighet, måste vi tillämpa strikta relevanskriterier och inte enbart se på hur pass välskrivna och källbelagda artiklarna är.Stigfinnare (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 18.25 (CEST)
Företag och kommersiella produkter är vi stränga med, och det är nog främst pga att vi har negativ erfarenhet av artikelskapande mot betalning som Stifinnare nämner, reklamighet, intressekonflikter och svårigheter att hålla föränderliga uppgifter uppdaterade. Men Wikipedia skulle kunna fokusera på deras historia. Vi skulle kunna vara mycket mer generösa med företag och produkter som har en väldokumenterad historia. Yger ville ha konkret exempel. En norrländsk hamburgerskedja som är välkänd i hela Norrland och har en intressant berättelse får inte vara med, medan en internationell hamburgerkedja med samma namn men som inte finns i Sverige får ha en egen artikel.
Musikkriterierna är numera skrivna så att körer, t.ex. studentkörer, som har funnits mycket lång tid kan få en artikel, trots att de inte har gett ut egna skivor, men för att de är en institution på orten. Många människor har varit med genom åren, och ändå fler har hört deras konserter, och det finns mängder av recensioner skrivna. Denna typ av långvarighet skulle kunna bakas in i fler kriterier, eller i generella kriterier. Företag som har funnits tillräckligt länge borde inte behöva vara så stora för att vara relevanta.Tomastvivlaren (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 18.41 (CEST)
Om vi ska generalisera och måla med den breda penseln tycker det borde fungera att luta sig mot hur mycket som finns publicerat i media och andra publikationer om den aktuella personen. Är en person omnämnd i flera olika publikationer betyder det dels att det finns ett intresse att läsa om personen och att vi har tillgång till källor för att kunna skriva en acceptabelt källbelagd artikel. Mvh --Bairuilong (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 18.44 (CEST)

Jag instämmer med Yger om att det är samtalen om konkreta fall som blir intressanta. SFFR är långt viktigare för uppslagsverkets utveckling än diskussioner om relevanskriterier. Dessa finns bara för att vi inte skall behöva pröva varje enskild artikel minutiöst. Tostarpadius (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 19.10 (CEST)

Yger och Tostarpadius: Ja, SFFR-diskussionerna är kanske de bästa arenorna för praxisutveckling, men det förutsätter att ny praxis kodifieras och tillämpas konsekvent. Det blir ofta svårt, i alla fall när argumentationen avslutas med "konsensus saknas".
Ascilto: Det finns alltid exempel på inkonsekvent praxis, som t ex vår mycket generösa syn på konstnärer. Men det illustrerar just det problem som jag vill belysa - att det finns utrymme för att vissa yrkesgrupper "slinker igenom" med stöd av relevanskriterier, medan andra behandlas med betydligt större njugghet, trots att varje artikelämne egentligen ska bedömas som unikt. Det tyder på att vi inte riktigt vet (eller i alla fall inte är överens om) vad vi vill uppnå med uppslagsverket.
Kriterierna handlar om stöd för tillämpning av ett regelverk och praxis. Men innan vi kan ta ställning till praktiken (följa kriterierna) borde vi väl ha en stabil grund för de grundläggande kvalitetsaspekterna och urvalsmålen: Vad vill vi egentligen fylla vårt uppslagsverk med? Nu hamnar diskussionen istället i den motsatta frågan: Ska vi radera? Och om vi kommer fram till att något inte passar måste vi veta vilka objektiva krav som ämnet inte klarar av att leva upp till. Här saknar vi ofta både svar och helhetssyn. Janders (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 20.05 (CEST)
Om man tittar på de relevanskriterier som finns så är de märkligt olika utformade för olika yrkesgrupper. När det gäller sport så sägs att en person är relevant om hen "under minst två år kunnat försörja sig som aktiv". Det kanske är en rimlig gräns - eller inte. Men frågan är då varför försörjning är ett relevanskritierium för just idrottare, och inte för musiker, skådespelare och andra delar aktörer inom det som i vid mening kan kallas kultur/underhållning? Varför är en professionell fotbollsspelare mera relevant än en professionell skådespelare? --Chandra Varena (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 23.45 (CEST)
Chandra Varena, det är nog ett försök att fånga upp att idrotten i fråga skall vara tillräckligt stor för att ådra sig intresse. Sedan tycker jag väl att det är väldigt nutidsorienterat formulerat. Det är ju inte särskilt länge sedan inom såväl OS, VM som SM FÖRBJÖD professionellt deltagande.FBQ (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 00.29 (CEST)
@Janders: Här går den nog den stora skiljelinjen mellan oss aktiva. En del av oss vill ha en mer målmedveten styrning, andra (till vilka jag själv hör) vill låta tusen blommor blomma och användarna avgöra som hittills. Det har fungerat väl i två decennier och kommer att göra det även framgent. Tostarpadius (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 02.01 (CEST)
Felet med att hämta material ur verk som Vem är vem och Svenska konstnärer är att vi överlåter urvalet av ämnen för artiklar till aktörer vars princip är att inte ha några urvalskriterier. Vi ska ha strikta relevanskriterier som vi följer utom om de visar sig ohållbara, då de måste förhandlas om. Att ha "förekommer i biografiskt verk" som relevanskriterium är just ett sådant kriterium som måste förhandlas om. Upphovsmän till uppgifterna i Vem är vem är artikelsubjekten själva, alltså lika pålitligt som Facebook, Linkedin eller privata hemsidor. Ett stort problem med Svenska konstnärer är att det visat sig omöjligt att med andra källor verifiera att personerna ifråga verkligen varit konstnärer och då kan man inte heller säkerställa identiteten i befolkningsdatabaser. Vi har alltså artiklar om personer som vi inte ens kan verifiera har existerat. /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 13.43 (CEST)

Förslag till ny syn på relevans: Relevanskriterier är ett maktmedel mot dem som skapar artiklar i reklamsyfte, av fåfänga, och för att ensidigt propagera[redigera | redigera wikitext]

Janders har har gjort goda inlägg om problemformuleringen. Janders skrev att det ”är hög tid att utveckla en ny syn på relevans och grunderna för inkludering. Det nuvarande systemet, där vi försöker bedöma viktighet eller grad av intresse, håller inte längre. Uppslagsverket är alltför brett och stort för att det ska gå att utveckla denna syn på ”meritrelevans”. Relevans bör avgöras av artikelkvalitet, inte tongivande wp-bidragares intresseområden … Vad vill vi egentligen fylla vårt uppslagsverk med? Nu hamnar diskussionen istället i den motsatta frågan: Ska vi radera?”.
Jag uppfattar det som att Janders önskar en problemformulering som inte utgår från att problemet är att dra gränsen mellan det som behöver raderas och det som kan behållas. De som vill radera artiklar som Olof Norling formulerar vad problemet är genom att anföra två raderingsskäl: dels att Wikipedias kvalitet och anseende toge skada om det funnes många sådana mindre bemärkta artikelsubjekt, dels att sådana artiklars blotta existens skulle göra det omöjligt att hindra oetablerade och oinloggade från att skriva reklam‑ eller fåfängetexter om encyklopediskt ovärdiga artikelsubjekt.
Det vore bra om envar begrundade dessa wikipedianers två argument och komme fram till ett svar. Personligen har jag kommit fram att deras första farhåga är obefogad; den andra har fog för sig men en lösnings finns. För det första, ”kvalitets‑ och anseenderisken” är inte stor. Ursäkta att jag upprepar mig, men om forskare och folk i allmänhet finge syn på artiklar som Olof Norling (vilket de inte kommer att göra, eftersom läsare nästan uteslutande läser sånt som de letade efter eller klickade sig fram till), så komme de inte att ringakta Wikipedia på grund av en välskriven artikel om ett mindre viktigt ämne.
Det andra argumentet – Hur hindra en flodvåg av reklam och fåfänga? – löser vi genom att formulera om problemet och dess lösning. Problemet är inte i sig att oviktiga ämnen får artiklar, vilket kan ske på grund av fåfänga/reklam eller med ärligt uppsåt, och lösningen är inte att hindra både egennyttigt och oegennyttigt skapande av icke‑notabla artiklar genom att draga ett relevansstreck som utestänger både reklammakaren och dem som skriver om ett oansenligt ämne i god tro; nej, problemet är bara artiklarna som skrivs med fel bevekelsegrund – inte de harmlösa okända artikelsubjekten – och lösningen är att inte lägga ner mer arbete på relevanskriterier utan att selektivt använda relevanskriterierna som ett maktmedel, bara mot de artiklar som skapas som reklam eller av annat icke godtagbart skäl.
Alltså: Radera artikeln om det nygrundade företaget som har en jättebra produkt, men släpp fram artikeln om den lilla snickerifabriken som lades ned 1978, om artikeln är välskriven och källbelagd. Om den nyregistrerade användaren som vill skriva om en produkt/poplåt/kompis tycker att raderingen är orättvis, kan vi hantera det eftersom vi är vana att bemöta argumentet ”Men den artikeln får ju finnas, varför inte min?” I sista hand kan vi ärligen förklara att relevansprövningen är mindre hård när intressekonflikt uppenbarligen saknas.Jan Arvid Götesson (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 08.55 (CEST)

Använda vissa regler bara när vi inte gillar hur artikeln kommit till, det vete f-n om jag är en så stor fan av. Samma problem finns runt IK-diskussionerna. Det är i princip bara när vi inte gillar artiklarna som IK-kortet tas fram. Nej, absolut nej!!! Det är hos Arbetsförmedlingen och andra diktaturer som man bestraffar människor och tankar man inte gillar, inte här där vi vill sprida kunskap fritt. 62 osv (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 09.24 (CEST)
Det är inte tankar och kunskap som vi skulle ingripa mot, utan egennytta och självcentrering; inte heller skulle vi nödvändigtvis bry oss om hur en artikel kommit till. Kunskapsspridandet skulle kunna öka om vi koncentrerar oss på att radera artiklar om samtida ämnen som inte förtjänar att skrivas om. Jan Arvid Götesson (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 10.12 (CEST)
Jag håller med Jan Arvid Götesson . Vi borde bejaka skapandet av nya artiklar och radera endast om vi kan motivera varför en artikel INTE ska finnas på wikipedia. Det gör ingen skada om en (eventuellt) obetydlig postmästare eller ett endast lokalt betydelsefullt snickeriföretag får en artikel, om den hänvisar till godtagbara källor och är välskriven. Vi har inte ett begränsat antal sidor som måste fyllas med det som är viktigast, och att vi låter dem vara kvar innebär inte att vi MÅSTE ha artiklar om alla postmästare eller lokala snickeriföretag.
Jag kan inte se att existensen av sådan artiklar på något sätt skulle drar ner wikipedias anseende. Få kommer att hitta dem om man inte söker efter dem, och om man råkar hitta dem så är de välskrivna. Det som med rätta försvagar vår trovärdighet är i stället de artiklar som INTE är välskrivna, uppdaterade eller ordentligt källbelagda, och som trots detta ibland läses av väldigt många. Se till exempel Indien som under vårterminen 2020 hade nästan 500 läsningar per dag. Den är källmallad sedan 2016 och avsnittet ”Historia” tar slut i början av 1980-talet - knappast förtroendeingivande! Där är det inte ämnets relevans som brister, utan kvaliteten på den artikel som presenterar ämnet. --Chandra Varena (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 10.27 (CEST)
Även jag är på väg till ett likartat synsätt, men även om vi accepterar mer tycker jag ändå det för dessa måste finnas ett notabilitetskrav om än lägre. Lektorer och majorer men inte kaptener eller läroversadjunkter.Yger (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 10.33 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Här är Anhns inlägg på SFFR (se i diskussionen längre ner) väl värt att läsas. Vi kan ogärna ha regler som gäller bara en del användare, men vi kan utforma reglerna så att de fångar upp det vi vill att skall fångas upp, utan att kasta ut barnet med badvattnet.
Problemet är att IK-artiklarna inte håller den kvalitet vi önskar, och att det är svårt att förbättra dem om vi avskaffar relevanskriteriet och inte beaktar artikelkvaliteten. Jag tror att vi bör beakta såväl relevans som artikelkvalitet och källtillgång.
  1. En artikel om ett uppenbart relevant ämne skall inte raderas. Vi bör ha resurser att snabbt förvandla en usel artikel om ett sådant ämne till en acceptabel om också kort artikel.
  2. En bra artikel om ett perifert ämne kan i allmänhet behållas. Vi kan identifiera vissa klasser av sådana artiklar som ändå bör raderas för att skydda uppslagsverket, men då behövs starka argument för att risken för skada är reell. Svagt källäge som medför risk för att vi sprider missinformation är ett sådant argument (jfr plats-stubbarna). Starkt intresse för ämnet bland personer som inte vill eller klarar att skriva neutralt innebär ett liknande problem (jfr WP:IK).
  3. Om det är lätt att hitta källor om ett ämne kan en dålig artikel lätt förbättras, och en icke-neutral synvinkel lätt korrigeras. Därmed innebär artikeln inte någon större belastning.
LPfi (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 10.37 (CEST)
Idén att ha artikelkvalitet som kriterium istället för bestämda meriter är inte helt dum. Detta kriterium skulle genast diskvalificera postmästaren Olof Norling. Upphovsman till uppgifterna hämtade från Vem är vem härrör från honom själv och har inte faktagranskats av någon redaktion, det fanns det självklart ingen möjlighet till med omkring 18 000 biografier, verket skulle bli ohållbart dyrt. Uppgifterna är alltså lika tillförlitliga som Facebook, Linkedin eller privata hemsidor. Det skulle också diskvalificera alla majorer och de flesta universitetslektorer. Helt enkelt för att det inte går att påvisa någon oberoende uppmärksamhet för sådana personer och heller inga källor. Inte förrän de är döda och eventuellt har fått en dödsruna i någon tidning. Sådana källor skall man dock vara försiktig med, eftersom de oftast är skrivna som hyllningar. En god poäng med att ha artikelkvalitet som urvalskriterium är att det ännu mer än nu sätter fokus på att vi har goda, pålitliga källor till allt vi skriver. /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 13.55 (CEST)
Mycket bra inlägg, Ascilto. Pålitliga källor till påstådd relevans är exakt det som skiljer agnarna från vetet i fall som detta. EstrellaSueciadiskussion, 21 augusti 2020 kl. 13.57 (CEST)
Tack så mycket! Utan att ha varit medveten om det har jag tänkt i de här banorna länge, eftersom jag ofta motiverar mina ställningstaganden på SFFR med "ingen relevansgivande uppmärksamhet, oberoende källor saknas". /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 14.06 (CEST)
Nja, här får vi hålla rätt på kausaliteten. Det är inte för att artikelkvaliteten är dålig som artikeln saknar relevans. Om jag skulle översätta inledningsstycket från en:Bubba Wallace till svenska men utelämna källorna så är artikelvaliteten undermålig, men relevansen solklar. Så det är inte att källorna i artikeln är dåliga eller obefintliga som spelar roll, det är att det inte finns några andra källor alls (vilket ju inte har med artikelkvaliteten i sig att göra). Ainali diskussionbidrag 21 augusti 2020 kl. 14.30 (CEST)
Ascilto jJg vet vi har olika grundsyn i detta. Men postmästaren återfinns i tre statskalendrar som fullt ut veriferar de tre befattningarna. Och det är det jag menar med miminikrav för notabiltet att det finns en sådan auktorativ källa, och att med det då går diskutera möjlig relevans.Yger (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 15.10 (CEST)
I Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till allmänt resereglemente; given Stockholms slott den 13 februari 1925 [3] hittar man var i den statliga rangordningen som man hittar postmästare: "…till 3:e klassen hovrättsråd, byråchefer, sekreterare, kamrerare, överstelöjtnanter och majorer m. fl., till 4:e klassen notarier, revisorer, postmästare, postexpeditörer, kyrkoherdar, komministrar, kaptener, löjtnanter och underlöjtnanter m. fl., till 5:e klassen landsfiskaler, landskanslister, nämndemän, verkmästare och underofficerare m. fl…." Wvs (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 16.07 (CEST)
Vi kan diskutera detta tills vi blir blå, men problemen kommer i grund och botten bestå: vi gör alla olika bedömningar om vilken sorts artiklar som är lämpliga att ha i uppslagsverket. Oavsett vad vi baserar "kriterier" på så kommer det finnas diskussioner. Personligen tycker jag att ett uppslagsverk skall ge läsaren något de inte kan få genom att slå i matriklar, statskalendrar eller databaser, och därför menar jag att sådana källor inte bör användas för att påvisa relevans.
andejons (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 16.37 (CEST)

Intresssanta och i många fall kloka synpunkter, som väl illustrerar frågeställningen: Trots vår långa (i många fall gemensamma) erfarenhet av tolkningen av något så grundläggande som vad som egentligen bör platsa i uppslagsverket är vi i praktiken inte överens om en grundläggande princip för hur vi definierar nyckelbegreppet relevans. I praktiken verkar det gå ganska bra ändå, eftersom vi håller på att bygga upp en massa mindre delmängder av ämnen och ämnesgrupper som vi funnit speciellt angelägna och därför ger speciell tyngd i förhållande till andra. Men jag tror alltså inte att det räcker.

Vi håller oss till två huvudprinciper – 1/ verifierbarheten med hjälp av goda källor (den har jag inga synpunkter på) samt 2/ ett ämnesurval som delvis avspeglas i relevanskriterierna, delvis är resultatet av rent subjektiva och mer eller mindre godtyckliga (i alla fall inte tydligt definierade) värderingar att vissa ämnen har mer allmänintresse eller är tyngre, viktigare och mer angelägna än andra. Konsekvensen blir att vi inte ens blir överens om relevansen för en postmästare i landsorten, som inte klarar automatisk inkludering enligt relevanskriterierna, men som uppenbarligen en relativt stor skara aktiva tycker borde klara dessa kriterier.

Jag startade denna diskussion här, och inte i SFFR-tråden, för att den inte skulle präglas för hårt av JUST postmästardiskussionen. Jag vill därför gärna lyfta tillbaka frågan till det principiella: Tycker vi att vi hanterar denna grundläggande brist på tydliga principer på ett sådant sätt att det inte påverkar den allmänna kvalitén i det löpande arbetet med uppslagsverket? Eller tappar vi (kanske tom förlorar) viktiga kvalitetsaspekter som konsekvens, helhetssyn, bredd, trovärdighet, intresseskapande, läsartillfredsställelse osv? Jag är själv kritisk mot att vår praxis har så låg tröskel för svenska konstnärer. Detsamma gäller en del nutida medie- och populärkulturämnen, vissa teknikämnen, datorspel, docentschablonen för akademiker och en hel del annat. Men tänk tanken att detta, som uppenbarligen har fyllts på tack vare bidragsgivarnas personliga engagemang, kanske är eller kunde bli några av våra viktigaste ämnesgrupper. men om så vore, så vet vi ändå inte vilket intresse som militärhistoriker skulle ha av bra och källbelagda, artiklar om infanterifänrikar. Vi vet inte om kyrko- eller hembygdsintresserade skulle uppskatta texter om komministrar. Och vi vet inte om personer som är intresserade av lokalt näringsliv skulle vara intresserade av beskrivningar av sedan länge nedlagda sågverk eller gjuterier.

Med detta vill jag ha sagt att vi inte bör låta just våra egna intressen och våra egna värderingar av vad som är angeläget eller "av allmänintresse". Grunderna för dessa begrepp är alltför subjektiva och individuella. Jag efterlyser alltså några tydligare och mer objektiva kriterier för vad som ska bedömas vara ett intressant och värdefullt att ha med i uppslagsverket. De kriterierna bör bygga på kvalitet, inte på mer eller mindre subjektiva uppfattningar om vad "som passar", eller rent kvantitativa uppfattningar om "vad som räcker". Verifierbarheten ska vi aldrig rucka på. Den är en kvalitetsförutsättning i sig. Men otydligheten är nog inte hållbar i längden. Janders (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 17.56 (CEST)

För slappa krav på notabilitet, relevans och betydenhet lämpar över problemet på läsaren. Om Wikipedia skriver om alla som någonsin hållit i en trumpet – hur ska man då kunna skilja Miles Davis från någon amatörmusiker på KTH? Om alla som fått en bok publicerad i Sydamerika ska beskrivas och artiklarna kategoriseras som författare – hur ska man då förstå att J.L. Borges tillhör de viktigaste 0.01 procent? Förr (i pappersform) löstes sådant av utrymmesbrist, man var tvungen att prioritera. Men vi måste också göra det trots att vi har oändligt många bytes. /NH 21 augusti 2020 kl. 18.08 (CEST)
NH, om det inte framgår av artikeln att Miles Davis är en betydligt viktigare och mer notabel musiker än andraårseleven NN på en musikhögskola lider Davis-artikeln med all säkerhet av allvarliga kvalitetsproblem. Man kan f ö dra en parallell: Vi har artiklar om både den jättelika staden New York och den lilla staden Clinton, Iowa. Två städer, med helt skilda förutsättningar. Det framgår väl ganska väl att de har olika notabilitet? Dessutom – att söka nya principer för urval innebär inte att man måste tillämpa allt eller inget. Men man måste veta varför man gör vissa bedömningar och avväganden. Janders (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 18.56 (CEST)
Vi har artiklar om båda städerna för att städer ansetts relevanta i ett uppslagsverk (vad nu en stad är). Om NE hade ett ”globalt perspektiv” så hade den haft artiklar om alla världens städer. Men inte om alla som spelar trumpet. /NH 21 augusti 2020 kl. 19.13 (CEST)
NE-argumentet är svagt, helt enkelt därför att NE inte är något facit för WP. NEs innehåll styrs av NEs speciella förutsättningar, inte WPs. Alla innehållsmässiga beslut i alla informationssamlingar styrs av uppfattningen av vad som är lämpligt i just det unika sammanhanget. Det är vi som avgör det för WPs del. Därför denna diskussion om vår nuvarande praxis och vår relevanssyn verkligen är den bästa. Jag tycker f ö inte att vi ska ha artiklar om alla som spelar trumpet (inte heller alla av något annat heller). Men vi ska kanske tänka på möjligheten att tillåta artiklar om de trumpetare som det går att skriva något vettigt om? Janders (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 19.31 (CEST)
Håller i mycket med Chandra Varena "> radera endast om vi kan motivera varför en artikel INTE ska finnas... gör ingen skada om ett lokalt snickeriföretag får en artikel". En välskriven icke-relevant artikel gör ingen skada. Det finns massor av relevanta snor-tråkiga artiklar, som är mycket längre och bättre på bl.a. engelska. Men relevant ämne, källbelagda. Men som drar ned läsarens intryck. Om någon skapar bra artiklar, om mindre relevanta ämnen, så är det bra - min åsikt. Janwikifoto (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 19.40 (CEST)
Makten att skapa eller radera artiklar måste frikopplas från wp-skribenters godtycke och preferenser. Är tillgången på sekundära källor som behandlar artikelämnet på djupet tillräcklig så har ämnet relevans. Det finurliga med den ordningen är att:
  • Iom att sekundära källor krävs, så räcker ej t ex pressreleaser skrivna av t ex en artist eller politiker för att verifiera relevans. Självpublicerade källor eller crowdcreated källor som IMDb räcker heller inte. Även registerutdrag är otillräckliga då de bara veriferar existens, ej relevans.
  • Det i slutänden inte är wikipedianer som bestämmer om ett ämne är relevant, utan andra, förhoppningsvis kunniga inom sitt område, som verifierar relevans. Det skulle i sin tur förhindra godtycke, t ex då en bunt wp-skribenter helt enkelt "röstar bort" en artikel för att de inte gillar den även när expertis har skrivit om ämnet.
  • Det förhindrar även missbruk där skribenter publicerar blogar som sedan används som källor till att skapa artiklar.
mvh TusenOrd (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 09.26 (CEST)
Jag tycker väl i diskussionen att det är viktigt att vi är överens om att wikipedia skall vara ett UPPSLAGSVERK. Om man slår upp eller söker efter Kalle Karlsson, Björkhult eller SAS skall läsaren få information om vad Kalle Karlsson, Björkhult eller SAS betyder. Det är givetvis svårt att få in alla syftningar, ibland är det svårt att veta exakt vad läsaren syftat på med sökning och att täcka in 100 % av alla sökalternativ är meningslöst. Men, en jätteintressant och välskriven artikel som inte handlar om det personen sökt efter är irrelevant, och om den får personen att tro att den hittat rätt är den direkt skadlig. Visst, man kan läsa ett uppslagsverk från A-Ö också (inte nätuppslagan av NE vad jag vet) eller slå upp ord på måfå för att hitta ett intressant ämne, men det är inte huvudfunktionen hos ett uppslagsverk.FBQ (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 09.37 (CEST)
Kanske är det själva ordet ”relevans” som rör till det för oss. Som jag förstår det så kan relevans aldrig vara någonting fristående eller absolut, utan finns alltid i ett specifikt sammanhang. Och att definiera vilka artikelämnen som är relevanta i sammanhanget ”wikipedia” är, som vi ser av diskussionen, praktiskt taget ogörligt.
Låt oss, som ett tankeexperiment, pröva modellen att bedöma artikelns publicerbarhet i stället för ämnets relevans. Kanske såhär:
En artikel är publicerbar på wp om den
* presenterar sitt ämne på ett begripligt sätt
* förmedlar information som är relevant i förhållande till artikelns ämne och verifierbar med hjälp av godkända källor
* presenterar sina viktigaste källor
* INTE består av reklam, driver personligt särintresse eller är uppenbart olämplig på annat sätt.
--Chandra Varena (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 11.35 (CEST)
Det är förfärligt om användare gör en individuell rankning av yrken eller liknande. Vi har relevanskriterier för vad som platsar för att det inte ska vara en personlig bedömning. För ämnen som inte har specifika relevanskriterier ska allmänna gälla. De ska vara tillräckligt tydliga för att inte ord ska stå mot ord annat än vid enstaka gränsfall. Saknas det tydlighet i relevanskriterierna behöver det ses över snarast. Om relevanskriterierna uppfylls ska ingen kunna få artikeln raderad med egna personliga eller påhittade kriterier. Ett exempel kan vara när någon säger att vi inte ska ha artiklar om företag eller varumärken för att det är reklam, när det framgår i relevanskriterierna att det är tillåtet om särskilda förutsättningar är uppfyllda. Och finns det brister i en relevant artikel ska bristerna i första hand åtgärdas (man kan använda åtgärdsmall). Är det en nyskapad artikel som är relevant men bristerna anses för omfattande kan artikeln raderas tills vidare, men då är det fortfarande fritt fram för någon att skapa en ny artikel om ämnet. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 augusti 2020 kl. 12.06 (CEST)
Relevanskriterierna bör utgå från vilka artiklar som finns i artikelsamlingen sedan tidigare och andra språkversioners motsvarighet, så att inte heller dessa blir fråga om personligt tycke och smak. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 augusti 2020 kl. 12.18 (CEST)
Vad som skall finnas och inte finnas på Wikipedia är en som, Janders skriver i inledningen, gammal god diskussion. Jag drar mig till minnes raderingsdiskussionerna kring den finländske prästen Knut Emil Sonck (https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Sidor_f%C3%B6reslagna_f%C3%B6r_radering&oldid=231605#Knut_Emil_Sonck) som fördes mellan sedan länge utflugna (och några fortfarande aktiva) wikipedianer 2004. Artikeln minns jag som mycket välskriven, rikt illustrerad, men som sagt smal. För smal för Wikipedia? Mycket av argumenten kan kännas igen i Olof Norling-diskussionen, med den skillnaden att kraven på källor 2004 var mycket mindre omfattande än idag 2020. Går det att slå fast relevans på millimetern eller är det helt enkelt så som Chandra Varena skriver att vi alltid måste resonera oss fram i alla dessa fall? Ingman (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 12.46 (CEST)
Relevanskriterierna är till för att man inte ska behöva resonera annat än vid undantagsfall när något är precis på gränsen eller när man har svårt att tolka något. Att ta diskussion praktiskt taget varje gång är mycket oencyklopediskt eftersom resultatet kan bli olika från gång till gång (beroende på vilka som deltar) och leda till såväl en haltande artikelsamling som till konflikter längre fram. Det går aldrig att ha relevanskriterier som är exakta för alla sammanhang, men det viktiga är att det finns grundläggande krav som måste vara uppfyllda och som vem som helst kan "pricka av". Det är oväsentligt om relevansen uppfylls med minsta marginal eller med råge. Sedan ser förstås kraven olika ut beroende på ämne, källtillgång och i vilken omfattning ämnet behöver begränsas. Generellt utgår kriterierna från att det ska vara tillräckligt uppmärksammat och gå att källbelägga. Om det behöver ställas ytterligare krav bör de vara förutbestämda. Wikipedia innehåller både smala och breda ämnen, så det finns inget som är för smalt eller för brett för Wikipedia. Det är heller inget som går att utgå från eftersom det är lösa åsikter, precis som om man skulle säga att man måste vara tillräckligt känd för att vara relevant, vilket inte heller går att fastställa generellt. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 augusti 2020 kl. 13.53 (CEST)
Relevanskriterierna är inte och kan inte vara tillnärmelsevis heltäckande. För många typiska fall är de tillräckliga, och de ger visst stöd för ens omdöme i många andra fall. Att utarbeta tillräckliga relevanskriterier, så att eget omdöme skulle behövas endast i undantagsfall, med nuvarande principer, skulle vara ett jättearbete, och de skulle säkert visa sig vara olämpliga väldigt ofta. Eget och gemenskapens omdöme behövs, och god vilja. –LPfi (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 15.07 (CEST)
Låt mig, främst med anledning av Kyllos inlägg i tråden, förklara att mina resonemang inte på något sätt är tänkta att öka graden av godtycklighet. Syftet är det precis motsatta – att vi mejslar fram ett tydligt och konsekvent regelverk som fokuserar på artikelkvalitet istället för något vagt och inkonsekvent som kallas "encyklopedisk relevans". Det är ett odefinierat begrepp som vi har haft möjlighet att formulera och utveckla helt på egen hand. Vi valde ett system (relevans med stöd av kriterier) som innebär att vi rangordnar vissa bestämda ämnesegenskaper – t ex titlar, kvantiteter, formella samhällspositioner, upplevt läsarintresse mm och ger dem legitimitet som grupper, trots att alla ämnen egentligen ska bedömas individuellt. Jag ser istället framför mig ett system som bygger på att artikelkvalitet, källor, beständighet och att det finns ett bra samband mellan utformning och innehåll. Då slipper på dragkamper om huruvida advokater (generellt) är mindre viktiga än fotbollsspelare, orkestermusiker mindre viktiga än soloartister, diktare med en bok är mindre viktiga än dem med två böcker, eller om popband med sju egenutgivna album är mindre viktiga än dem med två som är signade på "etablerade" bolag. Naturligtvis måste dessa nya "publicitetskriterier" arbetas fram i detalj och genom praxis. Men om vi vill undvika framtida godtycklighet och subjektivitet i uppslagsverksbygget bör vi vara beredda på att arbeta vidare med principerna för vad vi egentligen bör försöka få med här. Janders (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 15.19 (CEST)
(Redigeringskonflikt) tydligen.
Ett traditionellt uppslagsverk kan sträva efter att vara heltäckande och konsekvent inom de ramar man ställt upp. För Wikipedia skulle en sådan strävan vara mycket hämmande. Vi kan ha någon intresserad av indiska musiker, som skriver ett hundratal läsvärda biografier om sina favoriter och dem han annars råkar ha källor till. De må höra till Indiens tusen viktigaste, och därmed kanske världens tiotusen viktigaste, men urvalet är skevt, grundat på subjektiva kriterier. Världens tiotusen viktigaste musiker torde vara värda att biograferas. Vi skall inte inskränka urvalet för att det är inkonsekvent att inte ha med de niohundra andra, för att inte tala om kanske alla nepalesiska. Samma sak gäller på alla områden. Vi har centrala områden på vilka vi vill vara heltäckande och där en del av oss ägnar betydande energi annat än på sina egentliga huvudintressen för att nå målet (vilket ändå ännu är långt borta), men utöver det är det en rikedom att folk här kan skriva om sina särintressen. Utan den möjligheten vore vi mycket färre. –LPfi (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 15.22 (CEST)
Jag instämmer med LPfi. Man må kalla det subjektivitet och godtycklighet, men jag är helt emot målstyrning inom Wikipedia. Att användarna kunnat välja vad de skriver om och ibland samarbetat i projekt har fungerat bra hittills och det är så det bör vara även framgent. Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 20.27 (CEST)
Tostarpadius, bara så det inte råder något missförstånd: Mina tankar gäller inte på något sätt någon målstyrning, begränsning av ämnen eller styrning av vad enskilda bidragsgivare skulle kunna tänkas ägna sig åt. Tvärt om. En fokus på kvalitet, källor och verifierarbarhet istället för den ämnesinskränkning som blir konsekvensen av den nuvarande synen på relevans innebär att vi vidgar det som skulle kunna uppfattas som "encyklopeiskt" samtidigt som vi får fram bättre artiklar. Janders (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 21.07 (CEST)
Visst är artikelkvalitet viktigt, men det avgörande är att man börjar någonstans. Wikipedia är ett samarbetsprojekt och de sidor vi förr kallade stubbar är värdefulla för helheten. Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 21.13 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Relevanskriterierna är en grund för hög och jämn artikelkvalitet. Det har i allmänhet fungerat bra, vad jag har sett. Eventuella problem har oftast legat i att användare inte riktigt har koll på kriterierna. Dock kan det finnas ämnesområden som inte har några specifika kriterier och där det inte heller går att använda sig av generella. Där kan det behöva kompletteras. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 augusti 2020 kl. 17.59 (CEST)

Jag tycker näringslivet har för hårda relevanskriterier. Det beror säkert på spam vi fått, men man bör tänka på att alla företag inte marknadsför sig mot konsument. Sådana företag lär inte spamma oss utan är ibland ganska nöjda med att inte synas. Jag vet inte om vi ska tillmötesgå det om vi har källor./Machatjkala (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 19.42 (CEST)
Rubriken har negativ klang. Vi ska välkomna nya användare, inte skrämma bort dem. Tydliga kriterier löser mycket. Inte att man behöver ha riktade kriterier för alla ämnen, för i många fall fungerar de grundläggande, men just inom områden som är särskilt problematiska. Därmed är det inte alls något jätteprojekt som en del vill få det till. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 augusti 2020 kl. 08.19 (CEST)
Det vore intressant att få input på vilka viktiga egenskaper i uppslagsverket som skulle äventyras om man vidgade relevansbegreppet, så det mer handlade om en "publiceringsbarhet" som fokuserar mer på ämnesmässig bredd, innehållsmässigt kvalitet och en större förståelse för att både olina bidragsgivare och läsare värnar om egna intresseområden, som inte alltid sammanfaller med det som lyfts upp i vår relevanssyn. Janders (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 08.45 (CEST)
Vilka viktiga egenskaper i uppslagsverket skulle hotas om vi publicerade alla välskrivna, källbelagda artiklar som inte innehåller reklam eller fåfänga? Inga viktiga egenskaper skulle hotas. Det är läsaren som slår upp eller klickar sig fram till för läsaren läsvärda artiklar, och om läsaren kan leta sig fram till en enskild indelt knekt i Konga kompami är det väl bara bra. Jan Arvid Götesson (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 09.14 (CEST)
Ett praktiskt problem är långa förgreningssidor. Det problemet finns redan på en-wp – för att det finns många relevanta personer med samma namn. Om någon skriver om varje Anders Svensson så blir det ohållbart. Samma med vissa kategorier, och framförallt sökrutan. Det här är ett problem som måste lösas också fastän vi inte blir mer generösa, men ett exempel på att det inte är helt oproblematiskt att ha stor volym, fastän vi inte har brist på utrymme i databasen. –LPfi (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 09.24 (CEST)
Det är intressant med relevansdiskussionen och jag håller med om att den behöver vara levande. Min tanke om relevans kontra hur välskrivet något är, är att det inte är meningen att Wikipedia ska vara en databas eller katalog, se Wikipedia:INTE. Något urval i form av betydelse behövs när det är ett uppslagsverk. Vi är ändå väldigt generösa. Välskrivet eller inte om en enskild person, utan något urval hör sådant hemma i en släktforskningsdatabas eller liknande. Jag skulle i alla fall inte vilja jobba med en urskiljningslös "produkt" som ingen vet vad det är. Höstblomma (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 09.38 (CEST)
Välskrivet OCH verifierbart genom hänvisningar till godkända källor. Det ger automatiskt en gallring så det är nog ingen risk att alla Anders Svensson kommer med.--Chandra Varena (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 10.01 (CEST)
Ofta är det så. Men det finns saker som går att verifiera och ändå inte är relevanta för uppslagsverk, bland annat genom beständighet eller uppmärksamhet. Det kan t.ex. gälla mindre företag eller en artist. Säg att ett företag var aktivt i några år, hade några få anställda, innan det gick i konkurs och gjorde en tjänst eller produkt, uppskattat lokalt, men utan att utmärka sig i förhållande till andra företag. Det kan då finnas väl omskrivet i lokala källor. Även om en eventuell artikeln var välskriven och refererad och saklig skulle det vara väldigt märkligt att ha med det i ett uppslagsverk. Det skulle sluta att vara ett uppslagsverk och blir en katalog eller register eller liknande om det var praxis. Därför är inte artikelkvaliteten bra som "enda" kravet på relevans. Höstblomma (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 10.22 (CEST)
Jag delar den synen, även om vi har mer fokus på publiceringsbarhet anser jag det behövs något minimum av notabilitet. Jag har också noterat vi numer redan börjat tillämpa denn syn på relevans. Tex Macus Linnebergs många artiklar om bland annat körer och organister och klockgjutare. De har varit helt OK ur aspektetn publicerbarhet och jag har inte mallat dem även om många av dem nog itne uppfyller de formella krav vi har idag på relevans.Yger (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 10.36 (CEST)
Ja, båda behövs. Det är bra att fokus också gått mot publiceringsbarhet, dvs kvalitet, inte bara kvantitet. Wikipedia är generöst, det är det som är roligt, men ändå, någon gräns behövs. Höstblomma (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 10.56 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Relevans och källäge är inte samma sak, men det får ofta samma konsekvens. Ett ämne kan ha relevans, men saknas källor kan vi ändå inte skriva artikeln. Vi behöver ändå distinktionen, inte minst när vi raderar artiklar. Därför att källäget kan ändras och har vi då raderat en artikel med motiveringen att det inte är relevant kommer väldigt få personer våga återskapa artikeln. Dessutom kan ett relevant ämne med dåligt källäge ofta ändå innebära att man kan skapa en stub och då måste man kunna skilja det ena från det andra./Machatjkala (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 10.35 (CEST)

Vi bör hålla i medvetande att många läsare, de allra flesta skulle jag tro, betraktar förekomsten av en artikel som ett bevis i sig på att ämnet har någon form av betydelse. I många fall kan naturligtvis ämnets betydelse avgöras av innehållet i artikeln, men inte alltid. Det beror delvis på att relevanskriterierna rör artikelämnet som sådant, inte artikelns innehåll.
Även om det inte är vanligt så förekommer det att personer inte bara tillfredsställer sin fåfänga genom att skapa en artikel om sig själv, utan också mer eller mindre skapar sin egen betydelse genom att väva in artikeln i encyklopedin. Allt är givetvis välskrivet och verifierbart. Sådana fall blir svåra att komma åt om det inte finns en princip som tillämpas konsekvent (så konsekvent som det går).
Sedan måste jag instämma i vad flera skrivit om skillnaden mellan verifierbarhet och relevans. Verifierbarhet kan inte vara ett kriterium för relevans. Därför blir det lite märkligt att förekomst i ett biografiskt verk skulle vara relevant. Nog borde varje artikelämne kunna bedömas på egna meriter och inte utifrån vad andra har skrivit om det. Att ett ämnet har blivit känt på grund av att det har blivit uppmärksammat i media skulle kunna göra ämnet relevant, men då är det fortfarande uppmärksamheten i sig som gör ämnet relevant, inte verifierbarheten, även om relevans och verifierbarhet i det fallet delvis sammanfaller. /B****n (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 10.39 (CEST)
För att kombinera synsätten, kan man formulera generella relevanskriterier i två nivåer?
1. Ett artikelämne skall normalt vara noterbart enligt Wikipedias ämnesspecifika relevanskriterier. Dessa bygger bl.a. på andra uppslagsverks relevanskriterier. Även en stubbartikel eller artikel med stora kvalitetsbrister kan i detta fall betraktas som encyklopediskt relevant, om det existerar tillförlitliga källor, och om det är rimligt att tro att allvarliga problem kan åtgärdas inom rimlig tid. I annat fall kan ett ämne som uppfyller ämneskriterierna bakas in i en annan artikel, i den mån det är möjligt.
2. Alternativt ska artikelämnet ha varit uppmärksammat och väl beskrivet i flera oberoende källor, på nationell eller internationell nivå, i decennier. Då krävs emellertid att det finns källor med fördjupande material till mer än en stubbartikel, exempelvis levnadsberättelse eller aktuell teoretisk analys, och inte bara kvantitativ fakta. Ämnet måste vara tillräckligt brett för att det ska gå att länka artikeln till andra wikiartiklar [forskningsämnen kan nämligen vara så smala och djupa att Wikipedia inte kan ge en begriplig kontext]. I detta fall ställs högre krav på att allvarliga kvalitetsproblem åtgärdas snabbt för att en ny artikel inte ska raderas.
Tomastvivlaren (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 17.51 (CEST)
Som jag skrivit tidigare anser jag att det i fall två måste finns en minimumnivå av notablitet. Om notabliteten är för låg kan inte rimligheten bedömas av det som är källbelagt och inte heller bedömas hur troligt det är att fakta är beständigt. Men tex i stort sett alla som omnämns i statskalendern kan ses som OK, men inte mitt hus även om det finns goda källor om det.Yger (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 18.16 (CEST)
Du tror inte att kriteriet "i decennier" i fall 2 skulle säkerställa att informationen är beständig? Åtminstone att noterbarheten är beständig.
I fall 2 kan man lägga till att personen måste uppfylla kriterier som tillämpas i något annat uppslagsverk eller motsvarande? Då tänker jag på vem-är-vem, nordiskt uppslagsverk, svenskt kvinnobiografiskt lexikon, statskalendern, osv. Personen/ämnet behöver inte vara med där, men skulle ha platsat där. Tomastvivlaren (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 18.31 (CEST)
Tomastvivlaren Bara för tydlighetens skull: Menar du verkligen Vem är vem och inte Vem är det? Vem är vem innehåller omkring 18 000 biografiska notiser om tandläkare, apotekare, majorer, rektorer, ingenjörer m.fl. bland kreti och pleti med de biograferade personerna själva som källa. Menar du på fullt allvar att vi skall överlåta relevanskrierierna åt detta verk som enligt egen utsago jobbade utifrån "breda" relevanskriterier?! /Ascilto (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 18.39 (CEST)
@Yger:@Tomastvivlaren: Menar ni allvar att alla som finns i statskalendern skall anses relevanta?! Vi har just haft en uppslitande diskussion om ifall en postmästare kan anses tillräckligt relevant. Det slutade med konsensus saknas. Men nu hävdar ni att även postmästarens underlydande postkontrollörer och stationsföreståndare skall anses relevanta? Utslaget för postmästaren ger inget som helst stöd för det. Jag finner förslaget fullständigt måttlöst. /Ascilto (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 18.47 (CEST)
jag instämmer det inte finns konsensus för detta. Men jag uppfattar detta handlar om en diskussion vad begreppet publicerbar kunde innebär i praktiken, och jag vänder i detta mot att inga notabiletskrav skulle finnas.Yger (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 18.53 (CEST)
Glöm mina exempel på uppslagsverk. Vad tror ni om en princip om 2 punkter/nivåer, ungefär enligt ovan? Även om man tillämpar punkt 2 skulle knappast postmästaren ifråga vara relevant.Tomastvivlaren (diskussion) 25 augusti 2020 kl. 00.17 (CEST)
Jag menar att vi inte kan hävda att liknelser med NE eller för den delen andra traditionella uppslagsverk inte är intressanta. Visst, vi har en helt annan ambition vad gäller antalet artiklar och hur omfattande de får lov att vara. Vi har dock fortfarande ambitionen att vara ett uppslagsverk. Det betyder att den som söker ett uppslag skall få hjälp att hitta rätt på de vanligaste betydelserna, hur många ovanliga och obetydliga andra betydelser vi sedan också vill ha med kan vi ha olika uppfattning om. Det handlar förutom om att artiklarna skall underhållas att grensidor finns när orden har flera betydelser, att vanliga betydelser som saknas är rödlänkade om de saknas, att wikilänkar leder rätt med mera. Personligen menar jag att vi måste ha gränser, oavsett var vi menar att dessa skall gå. Jag är annars beredd att vara generös. Det jag är orolig för är dock att vissa inlägg verkar tyda på en tanke om att föra bort från tanken på en encyklopedi. Det spelar ingen roll om Charlie Chaplin och hamnar på en artikel om en cirkushäst med samma namn, bara artikeln om cirkushästen är intressant och väl källbelagd. Att det lätt blir konstigheter som en del i arbetsprocessen är något vi får leva med, det är ju en annan sak som skiljer oss från NE, vi har frivilliga volontärer som skribenter som skriver om vad vi vill. Att vi därmed skulle kasta bort ambitionen ett vara ett uppslagsverk är något som jag är mycket orolig om det verkligen förespråkas.FBQ (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 20.54 (CEST)

Ett försök att sammanfatta[redigera | redigera wikitext]

Jag startade den här diskussionen utan större förhoppningar om någon mer genomgripande förändring av relevansbegreppet. Vi känner de olika ståndpunkterna sedan länge och det är naturligtvis inte rimligt att förvänta sig en tydlig kursändring efter en sådan här diskussion. Men jag är ändå lite optimistisk.

Diskussionen har delvis handlat om det jag önskade, men även om en hel del annat. Låt mig därför än en gång göra det helt klart att mina tankar inte handlar om att öppna några dammluckor och släppa in alla artiklar om all världens personer eller andra ämnen som finns omnämnda (verifierbara) någonstans. Nej, det handlar istället om att skärpa till uppslagsverket genom tydligare beskrivningar om vad som krävs för att en artikel ska klara ribban här. Och då menar jag att vi måste se mer till artikelkvalitet och mindre till de begränsningar och förväntningar som tillämpas med stöd av relevanskriterierna.

Diskussionen har sett ett nytt ord: "Publiceringsbarhet". Det är ett bredare begrepp än relevans och fångar inte bara upp ämnet/artikelrubriken, utan även de kanske viktigaste frågorna – vad är det egentligen vi berättar och vilken grund har våra påståenden, så som de presenteras i artikeln? Där handlar det om kvalitet, utformning, konsekvent hantering av olika ämnen, argument för varför vissa ämnen ses som (o)viktigare än andra, samt en mer likställd syn på både bidragsgivarnas och läsarnas olika intresseområden och förväntningar. Där finns den verkliga relevansen. Ämnesval är mer en fråga om profil, utrymme, tradition och en trots allt subjektiv värdering av vad som är "encyklopediskt".

Som sagt, jag är trots allt lite optimistisk och tror att de nuvarande relevanskriterierna sakta men säkert håller på att förlora sin roll. Kvalitetsfrågorna, viljan att se andra aspekter av ett ämne än de rent formella och kvantitativa, samt förståelsen att äpplen och päron (trots att de är olika både till form och smak) åtminstone bör värderas utifrån konsekventa förutsättningar, blir allt viktigare. Uppslagsverket ska innehålla god information om intressanta ämnen. Men då bör vi undvika att begränsa innehållet på så sätt att intressanta och angelägna ämnen gallras bort utan andra skäl än att vår praxis dömer ut dem som "ej relevanta", samtidigt som vi släpper igenom dåliga artiklar om formellt, men kanske inte i praktiken, intressanta ämnen. Jag ser alltså fram mot framtida diskussioner i samma ämne. Janders (diskussion) 25 augusti 2020 kl. 16.11 (CEST)

Efter tjugu år finns stora åsiktsskillnader. Stridiga viljor diskuterar huruvida regelverket är dåligt eller ganska bra, huruvida praxis går åt fel håll eller rätt håll. Det är inte alltid lätt att förstå hur andra tänker, än mindre bli överens. Så kommer det att förbli. Jag tror att det bästa är att koncentrera sig på att hålla bort reklam, fåfänga och propaganda genom att selektivt använda regelverket. Jag har uttryckt detta i klartext: regler används som ett maktmedel mot dem som gör skada. Men ärliga skribenter som skriver väl och källbelagt om ämnen som inte är färska dagsländor ingriper vi oftast inte mot, även om deras ämnesval tänjer på nedskrivna relevans‑ och egenforskningsgränser.
Vi som vill ”undvika att begränsa innehållet” behöver taga hänsyn till dem som befarar att Wikipedia kommer att bli vad som med en anglicism kallas ”inklusionistiskt”. Betänk och besinna att gruppen som vill godkänna ”publiceringsbara” artiklar har ett övertag eftersom diskussionsresultatet ”Konsensus saknas” om en redan publicerad artikel betyder att artikeln får vara kvar. Hänsyn tas genom att ställa höga krav på ”publiceringsbarheten”. Jan Arvid Götesson (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 02.22 (CEST)
Klokt skrivet och stämmer enligt min uppfattning. Jag som är mycket aktiv att granska och "godkänna" nya artiklar av ej etablerade användare gör ofta just så.Yger (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 05.49 (CEST)
Oavsett vilka regler vi kommer fram till vill jag starkt invända mot just "att selektivt använda regelverket". Det är motsatsen till förutsägbarhet och rättssäkerhet och en metod som används av diktaturer som saknar andra vettiga argument. Vi behöver skriva reglerna så bra att den som har läst dem kan inse hur artikeln tas emot när knappen publicera används. Ainali diskussionbidrag 26 augusti 2020 kl. 19.13 (CEST)

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon <-> Wikidata uppdaterad[redigera | redigera wikitext]

Jag gjorde en aktivitet och stämde av Wikidata <-> SKBL och uppdaterade Wikidata med lite info plus återkopplade till SKBL att det dom gör är bra men att det finns saker som kan göras bättre

- Salgo60 (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 22.08 (CEST)

Bra! Om jag uppfattar saken rätt så är Svenskt kvinnobiografiskt lexikon fritt tillgänglig, men har inte öppet innehåll (som Wikipediaartikeln nyss påstod). Vi har alltså rätt att referera det, men inte göra långa citat, och enbart hämta mycket gamla bilder ifrån det. Författarna tycks vara namngivna akademiker, så det torde vara en pålitlig källa jämförbar med andra biografiska lexikon. Tomastvivlaren (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 18.45 (CEST)
Jodå, biografierna är släppta under CC BY 4.0, se här. /Ariam (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 19.26 (CEST)
Där ser man - du har bättre google-fu än jag. Hypotetiskt skulle vi alltså kunna plagiera deras artiklar, vilket nog inte skulle uppskattas.Tomastvivlaren (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 23.28 (CEST)
SKBL:s biografier har använts flitigt som grund för wikiartiklar, men givetvis med en tydlig hänvisning till författare och licens. Sedan är texterna förstås justerade för att passa Wikipedias format och riktlinjer. /Ariam (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 23.39 (CEST)
Så som Ariam noterade gör jag rätt ofta. Förra veckan tog jag hela SKBL-texten om Ninni Kronberg, klistrade in den i vår då betydligt kortare artikel, synkade ihop de båda texterna till en, wikiformaterade och källbelade allt som jag hämtat från SKBL. I källhänvisningen från SKBL noteras där också licensen, så att det är tydligt att vi får lov att ta hela meningar och stycken rätt av från källan.--Paracel63 (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 13.07 (CEST)

SKBL visar vägen[redigera | redigera wikitext]

Lite off topic och hur gör vi SKBL som är bra bättre plus kanske ännu viktigare hur visar vi Riksarkivet att det finns modernare sätt att jobba.... lite siffror på den galenskap jag tycker mig se

en anledning att SKBL skapades var att det saknas biografier om kvinnor

  • jmf vi med Svenskt biografiskt lexikon så startade dom 1918, har inget API, dokumenterar i bokstavsordning (kommit till S) och av de 7596 personer vi kopplat i WD är antal kvinnor i WD 518 dvs. SKBL har 3 ggr mer kvinnobiografier på några år och med dagens takt som SBL levererar med 5 kvinnoprofiler per år blir det några 100 år att "komma ifatt"

Varför blir det så galet med Riksarkivet att dom som har heltidsanställda personer och inte kan uppgradera sitt arbetssätt jmf 1918 tycker vän av ordning, var är felet och kan Wikipedia/SKBL visa på fördelarna... - Salgo60 (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 09.37 (CEST)

Går det göra en liknande lista som på engelskspråkiga Wikipedia med saknade artiklar på svwp? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 10.24 (CEST)
Japp vi har mig veterligen ingen Listeria lista för SKBL men lite andra varianter se diskussionssida (mer sökningar) men det intressanta med Women in Red tycker jag är att dom göra massa listor så man kan välja om man vill skriva om kvinnliga läkare....
Min förhoppning är att försöka få SKBL att förstå fördelar med länkad data och att även platser, författare, händelser förs över som Länkade data se försök att förklara det GITHUB. Eftersom dom tagit steget att vara datadrivna och ha artiklar både på engelska/svenska så ramlar dom in i problem hur detta görs på bästa sätt dvs. något vi i Wiki världen gör på > 200 språk så det är lite synd att inte Wiki produkten och Wikibase marknadsförs bättre då skulle massa onödiga kostnader sparas
- Salgo60 (diskussion)
  • lista alla i SKBL där kolumnen "Namn" indikerar om det finns en artikel eller inte men du ser även vilka vi har bilder för. Jag gjorde för en användare på en:Wikipedia ett snabb hack som hämtade ut alla länkar till bildfiler som SKBL har med engelsk beskrivning se GISTS. Gissar att många bilder uppfyller PD-Sweden-photo - Salgo60 (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 11.13 (CEST)

Sidor som länkar till[redigera | redigera wikitext]

Sidor som länkar till ser inte alla sidor som länkar. Till exempel finns det 10 artiklar i kategorin Spanska racerförare som länkar till Mall:Landsdata Spain, men enligt Special:Länkar_hit/Mall:Landsdata_Spain är det endast 2 sidor som länkar till mallen. Beror det på att de 10 mallanropen går via en annan mall (Mall:Racerförare)?

Något som talar emot detta är att artikeln Emilio Zapico tidigare idag också anropade Mall:Landsdata Spain och att nämnda artikel även listades av Special:Länkar_hit/Mall:Landsdata_Spain. Så fort jag åtgärdat nämnda artikel, försvann den från Special:Länkar_hit/Mall:Landsdata_Spain.

Enligt erfarenhet från andra Landsdata mallar, så kommer några, men inte alla av de 10 artiklarna (om dom lämnas oåtgärdade) som anropar Mall:Landsdata Spain ramla in på Special:Länkar_hit/Mall:Landsdata_Spain inom 3 dagar. Om dessa nyupptäckta artiklar, då åtgärdas, kommer ytterligare några av de 10 ramla in på listan efter ytterligare 3 dagar. Vad är det som klickar? De flesta artiklarna är inte redigera på flera veckor, det gäller även Mall:Racerförare. Voyager85 (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 10.23 (CEST)

Skulle gissa att det är de här mallarnas konstruktion som kan spöka. 62 osv (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 10.41 (CEST)
Efter en nollredigering av en artikel dök den upp i listan. Mediawikis "job queue" går efter hand igenom sidorna, bland annat för att länklistor ska uppdateras med ändringar av länkar via mallar, men ibland kan det ta månader innan en sida kommit fram i kön och uppdateras. /JohanahoJ (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 11.31 (CEST)
Hittade ett Phabricatorärende som kan vara relevant här. /JohanahoJ (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 12.33 (CEST)
Jobbkön borde inte ta mer än några timmar eller högst något dygn. Om det tar månader för en sida att ändras när en mall redigerats så har något nästan säkert gått fel. Jobbet med att uppdatera sidan placerades kanske aldrig i kön, eller så ramlade jobbet ur kön innan kön nådde till det, eller så misslyckades jobbet när kön nådde fram till det. Om ändringarna ändå genomförs efter så lång tid beror det antagligen på en senare redigering av sidan eller en mall som används på sidan. /EnDumEn 28 augusti 2020 kl. 17.26 (CEST)
Det är ju bra, kötiden alltså, jag hoppas att det jag läste om i vissa fall extremt långa kötider inte stämmer då. När jag tittat vidare lite kring jobbkön, så får jag bilden av att den har lättare att missa en länkning som genereras via mall än om den är hårdkodad i artikeln. I exemplet med missade länkningar till "Mall:Landsdata Spain" var det just en typ av länk som "Mall:Racerförare" knåpar ihop utifrån den data som angivits. /JohanahoJ (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 19.02 (CEST)

Assyrier/Syrianer[redigera | redigera wikitext]

En ny tråd angående lämpliga benämningar för dessa folkgrupper, speciellt att "assyrier" ej borde användas, har startats här / Anhn (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 13.37 (CEST)

En ny enfrågeanvändare försöker argumentera för teorierna i sak istället för på det sätt sådana här diskussioner behöver föras på Wikipedia. Jag ser inte att något deltagande behövs från wikipediagemenskapens sida, det räcker att någon försöker förklara hur vi tänker. Om användaren förstår den synvinkeln kan det vara dags att återkomma. –LPfi (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 09.58 (CEST)

Veckans tävling: Tema wikilänkar[redigera | redigera wikitext]

Nu har Wikipedia:Veckans tävling/Särskiljning och länkutredning startat! Vi har ett enkelt men viktigt tema, att wikilänkar går till rätt artikel och att läsare ska hitta rätt artikel så smidigt som möjligt! T.ex. genom en topplänk eller förgreningssida. Många djur-, växt- och svampartiklar kan behöva lite puts av wikilänkar, men alla artiklar ingår i tävlingen! Välkommen att delta och förbättra wikilänkning! Höstblomma (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 07.56 (CEST)

Nygamla tidningar varje dag[redigera | redigera wikitext]

Svenska dagstidningar har nyligen ändrat sitt upplåsningsförfarande för när upphovsfria tidningar blir fria att läsa. Tidigare släpptes ett helt års tidningar fria i ett sjok i början av januari varje år. Nu släpps tidningarna löpande en dag i taget så att morgondagens tidningar -115 år är tillgängliga för läsning. Här finns exempelvis tidningar från den 1 september 1905. Kanske ett incitament för att besöka Svenska dagstidningar lite oftare. Väsk 31 augusti 2020 kl. 19.37 (CEST)

Länkröta - webbplatsen för Kunstindeks Danmark har blivit kinkig[redigera | redigera wikitext]

Det finns 248 externa länkar från svwp till webbplatsen för Kunstindeks Danmark (https://www.kulturarv.dk]), men den verkar helt oåtkomlig, åtminstone med senaste version av webbläsarna Mozilla Firefox eller Mircosoft Edge. Av de 40 länkar som går till sidor under http://www.kulturarv.dk är det problem med knappt hälften. Det kan ju vara något tillfälligt, men risken är nog stor att de har möblerat om på webbplatsen som gör detta till en permanent länkröta.

Egenskaper i Wikidata som är berörda är Kunstindeks Danmark-ID (P1138) och Kunstindeks Danmark artwork ID (P2108) som vardera används av mellan 7 000 och 8 000 objekt.

Är det någon som vet vad som har hänt och något sätt att ta sig runt problemet?

Jag vet inte om det gäller alla länkar, men några som jag kollade har sparats i Internet Archive, till exempel:

--Larske (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 11.57 (CEST)

Länkar till Kunstindeks fungerar inte på Slots- og Kulturstyrelsens egen hemsida heller [4] ("503 Service Temporarily Unavailable"). /JohanahoJ (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 12.47 (CEST)
Det finns fyra kulturarvsdatabaser under Slots- og Kulturstyrelsen
1) Museernes Samlinger https://www.kulturarv.dk/mussam/
2) Kunstindeks Danmark https://www.kulturarv.dk/kid/
3) Fredede og bevaringsværdige bygninger (FBB) https://www.kulturarv.dk/fbb/
4) Fund og fortidsminder http://www.kulturarv.dk/fundogfortidsminder/
Nummer 3 och 4 fungerar för närvarande, däremot inte 1 och 2 som antingen inte svarar eller ger fel 503.
Plumbum208 (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 13.16 (CEST)
Nummer 3 fungerar inte heller för mig. Verkar ha med protokollet (https) att göra.
--Larske (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 17.11 (CEST)
Med mina inställningar av Firefox kommer jag fram till nummer 3 men får en gul varningstriangel på urlens hänglås. Varningstexten lyder "Parts of this page are not secure (such as images)". Plumbum208 (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 17.26 (CEST)
Nu kommer Internet Archive åt sidor i Kunstindeks om någon vill arkivera dem. Se t.ex. Albin Albelin arkiverad nyss. 503-felen var bara tillfälliga. Men danskarna borde uppdatera programvaran på sin server. Både Microsoft, Apple, Google och Mozilla har meddelat att deras webbläsare kommer sluta stödja de gamla osäkra säkerhetsprotokollen TLS 1.0 och TLS1.1.[5] F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 22.29 (CEST)
Nu funkar alla fyra databaslänkarna för mig. /JohanahoJ (diskussion) 1 september 2020 kl. 07.32 (CEST)

Wikin inte redigeringsbar några minuter i eftermiddagen 1 september[redigera | redigera wikitext]

Eftersom alla inte läser Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden eller Wikipedia:Tech News: I dag, 1 september, kommer det vara ett fönster på några minuter när det inte går att redigera wikin (den kommer fortfarande att vara läsbar). Detta kommer att ske någon gång mellan 14:00 och 15:00 UTC, vilket motsvarar 16:00 och 17:00 svensk tid samt 17:00 och 18:00 finländsk tid, men beräknas ta bra mycket kortare tid än den timmen. Se Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden för mer information. /Johan (WMF) (diskussion) 1 september 2020 kl. 01.07 (CEST)

Kvalitetsmätiningen september[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
2019-12-01 25 100 53 9 41 0 121 162 414 0 87 537 401 1 506 2 3 458 39 679 43 137 1,15 %
2020-01-01 24 104 57 11 40 0 107 184 413 0 97 476 406 1 532 0 3 458 40 354 43 812 1,17 %
2020-02-01 32 107 56 13 42 1 122 172 428 0 97 476 402 1 550 2 3 500 40 947 44 447 1,19 %
2020-03-01 26 107 53 14 44 0 115 175 422 0 91 455 407 1 548 3 3 460 41 551 45 011 1,2 %
2020-04-01 18 109 48 10 43 0 121 185 422 0 97 431 408 1 555 2 3 449 42 343 45 792 1,23 %
2020-05-01 16 110 50 10 49 1 121 191 425 0 100 429 405 1 525 1 3 433 42 633 46 066 1,23 %
2020-06-01 6 109 49 12 55 0 118 200 432 0 108 450 407 1 539 1 3 486 43 051 46 537 1,25 %
2020-07-01 11 109 53 12 54 0 103 211 422 0 95 433 403 1 570 1 3 477 44 290 47 767 1,28 %
2020-08-01 11 106 48 14 56 0 85 221 414 0 94 453 405 1 598 3 3 508 44 567 48 075 1,3 %
2020-09-01 10 105 48 12 59 1 91 234 405 0 96 424 409 1 646 1 3 541 44 959 48 500 1,31 %
2020-10-01 16 112 54 15 66 0 114 241 404 0 106 431 405 1 639 7 3 610 45 496 49 106 1,34 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Ökning av ouppdaterat och viss ökning av språkvård, annars mest oförändrat.Yger (diskussion) 1 september 2020 kl. 07.14 (CEST)

Hur skulle patrullering i Wikipediaappen bäst fungera?[redigera | redigera wikitext]

Hej, några frågor om patrullering i mobilen om ni har lust att fundera på hur det skulle kunna fungera.

Resonemang[redigera | redigera wikitext]

Vi har länge sett att fler når Wikipedia genom mobilen. Det är ungefär lika lätt att läsa ett uppslagsverk på telefonen som på datorn. Däremot är det mycket svårare att bidra med innehåll utan riktigt tangentbord. Bland annat misstänker vi att det i längden innebär att vi har svårare att nå folk som i ett annat sammanhang kunde ha blivit wikipedianer och redigera, så som många av oss har dragits in genom att också ha läst wikin på samma enhet som vi kunde bidra från, så vi har funderat ganska mycket på flöden som kunde vara lämpliga för apparna (i det här fallet Android). En sådan sak skulle unna vara patrullering och vandalbekämpning: mycket av arbetet är att bevaka, läsa och bedöma. Det är kvalificerat och viktigt men behöver färre klick, vilket är bra för mobil. Det är också någonting man kan göra i fem minuter och ändå göra nytta. Vi tror särskilt att det kommer att vara rimligt när vi väl har integrerat diskussionssidor i appen, vilket vi arbetar på nu.

Det finns ingen fast plan om att göra en insats just här: det är ett litet arbetslag med en mycket lång lista över saker som kunde förbättras i appen. Men vi känner att vi åtminstone borde undersöka det här och se om det finns någonting vi kan göra.

Frågorna[redigera | redigera wikitext]

  • I Wikipediaapparna – och det är särskilt Android som frågar, men vad som fungerar väl i en app kan sannolikt migrera över till den andra (iOS) förr eller senare – vad skulle vara ett användbart flöde när det gäller patrullering och antivandalismarbete?

Dessutom: det finns många sätt att bli wikipedian. Att hitta udda innehåll och ta bort uppenbar vandalism har alltid varit ett av de sätt somliga gör sin första redigering. Vi tror att patrullering kunde vara ett sätt att lära nykomlingar bli wikipedianer och bli produktiva deltagare i gemenskapen.

  • Vad vore rimliga uppgifter och ett rimligt arbetsflöde där nykomlingar faktiskt kunde göra nytta?
  • Hur lär vi dem bäst och hjälper dem att bli kunniga wikipedianer som kan bidra på olika sätt, att så att säga övergå från ett begränsad flöde särskilt inriktat på att hjälpa dem till friare redigering?

Om ni skulle roas av att hjälpa mig tänka kring det här. /Johan (WMF) (diskussion) 1 september 2020 kl. 13.19 (CEST)

Kvalitetsmätningen september för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 %
2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 %
2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 %
2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 %
2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 %
2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 %
2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 %
2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 %
2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 %
2019-12-01 0 0 1 1 1 537 0,07 %
2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 %
2020-02-01 1 0 0 1 1 541 0,06 %
2020-03-01 0 0 0 0 1 539 0,00 %
2020-04-01 0 0 1 1 1 537 0,07 %
2020-05-01 0 0 1 1 1 536 0,07 %
2020-06-01 1 0 2 3 1 539 0,19 %
2020-07-01 1 0 1 2 1 544 0,13 %
2020-08-01 0 0 1 1 1 608 0,06 %
2020-09-02 0 0 5 5 1 627 0,31 %
Nu A + B C + D E + F 1 630

Idag finns fem avvikelser mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

  • Fel av typ E:
    • Artikeln Köpenhamn är sedan 11 augusti inte längre kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har fortfarande flaggning som Rekommenderad i Wikidata.
    • Artikeln Svenska Frisksportförbundet är sedan 10 augusti inte längre kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har fortfarande flaggning som Rekommenderad i Wikidata.
    • Artikeln Girjasmålet är sedan 10 augusti inte längre kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har fortfarande flaggning som Rekommenderad i Wikidata.
  • Fel av typ F:
    • Artikeln Centralafrika är sedan 11 augusti kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har inte motsvarande flaggning i Wikidata.
    • Artikeln Luandas historia är sedan 11 augusti kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har inte motsvarande flaggning i Wikidata.

--Larske (diskussion) 2 september 2020 kl. 13.07 (CEST)

 Fixat Paracel63 (diskussion) 2 september 2020 kl. 16.56 (CEST)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev en doldis och en populärkulturikon som belönades, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juli månad. Katia Mann (skapad av LucieManette) utsågs till bästa nya artikel, medan Marilyn Monroe (av Impromptu) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (37 stycken) respektive utökningar (32 stycken) under augusti. Boberger respektive Hans Frörum stod – även denna gång – för de här insatserna. Totalt listades under förra månaden 202 nya och 85 utökade artiklar i projektet. I listningen för juli inkluderades de allra flesta av våra nya artiklar på minst 8 000 byte.

Nu är det september, och vi kan rösta på augusti månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 61 nya och 18 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det några artiklar som kan intressera. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 september 2020 kl. 17.15 (CEST)

Faktamall biografi WD bättre än mall Riksdagsledamot ?[redigera | redigera wikitext]

Wikidata har fyllts på med mer Riksdagsdata borde vi byta Mall:Riksdagsledamot till en mall som använder Wikidata dvs. Mall:Faktamall biografi WD?

- Salgo60 (diskussion) 2 september 2020 kl. 20.36 (CEST)

Den nuvarande är ovanlig kluddrig (men det borde gå åtgärda). Faktamall är lite konturlös och saknar den bra toppraden (medlem av ..) också saknar jag valkrets. SÅ jag tycker det för nuvarande inte är helt lämpligt att göra ett generellt byte.Yger (diskussion) 2 september 2020 kl. 20.44 (CEST)
Mallen {{Riksdagsledamot}} har vi väl redan ersatt med {{Infobox politiker}}. /Ariam (diskussion) 2 september 2020 kl. 23.17 (CEST)

Relevans av adelsätters huvudmän[redigera | redigera wikitext]

När adelskap innebar politisk makt, var det viktigt vem som i egenskap av huvudman representerade ätten på Riddarhuset. Idag är svenskt adelskap en privaträttslig angelägenhet, vi skriver om adliga ätter av historiska skäl och om adliga personer i den mån de uppfyller Wikipedias krav på relevans. Adelskap ger ingen genväg till ett omnämnade i Wikipedia. Det samma borde gälla för adligtt huvudmannaskap, som enbart är en konsekvens av genealogiska omständigheter och inte kan påverkas av innehavaren själv.

I Faktamall adelsätt ingåremellertid en rad för huvudman, som dock i allmänhet inte är ifylld. Men är man huvudman för en adelsätt, kan man alltså stå med namn i Wikipedia, även om man inte uppfyller relevanskriterierna. Ett Wikipedia Light med andra ord.

Jag läser wikipediauppgifter om adelsätters nutida huvudmän som ett utslag av fåfänga, något som försvagar framställningens seriositet. Sådana uppgifter bör strykas, och raden för huvudman i adelsmallen tas bort. Roufu (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 20.05 (CEST)

Håller helt med. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 20.07 (CEST)
Jag håller inte alls med. Personen bör givetvis endast vara länkad om vederbörande är relevant på andra meriter, men namnet har allmänintresse. Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 20.20 (CEST)
Eftersom människor dör titt som tätt skiftar huvudmannaskapet ständigt. Vem uppdaterar denna info i alla ättefaktarutor?-Wvs (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 20.42 (CEST)
Ser egentligen inget problem med "relevans". För företag kan ens namn stå utsatt om man är VD trots att man inte är relevant för egen artikel, idrottare kan nämnas i artiklar om klubbar, körledare i artiklar om körer osv. Huruvida det är relevant att sätta ut namnet på huvudmannen måste avgöras utifrån vad som krävs för att ge en rimligt komplett bild av adelsätten.
andejons (diskussion) 22 augusti 2020 kl. 21.49 (CEST)
Wikipedia skall spegla verkligheten, vare sig vi användare tycker att tidens seder är löjliga eller bevarandevärda. Adeln återfinns i stort sett ej i gällande författningar, men i media har ”adelns återkomst” diskuterats. Tidningar kan sätta rubriker som ”Adelskvinna körde rattfull” och ”Adelsman rånad” för att locka läsare. Rikstidningarna publicerar artiklar om att det finaste i Sverige är att vara både adlig och rik, som Gustaf Douglas, vilken har hjältestatus efter att ha ökat riddarhusstiftelsernas värde. Jag är ej expert, men jag antar att huvudmännen beslutar om till exempel riddarhusstiftelserna. Det är ett betydande icke lagstiftat privilegium att kunna söka bidrag ur riddarhusstiftelserna för studier och dylikt. Adelsätterna och deras huvudmän har – beklagligt eller ej – betydelse. Roufu skrev att uppgifter och rad i adelsmall om huvudman vore utslag av fåfänga, men den fåfänga som vi skall motarbeta är att personer skriver av fåfänga för egen räkning. Artiklarna som finns nu tyder inte på att Sveriges adel skriver in huvudmannauppgifter i Wikipedia. Allmänt sett tycker jag att den senaste tidens diskussion går i riktning bort från att bygga Wikipedia på att generellt tillämpa regler och konsensusbeslut om vad som inte får vara med. Ingripa mot adelsartiklar kan vi göra när och om det blir tydligt att fåfäng knapadel personligen förhärligar sina anors glans i artiklarna. Jan Arvid Götesson (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 04.26 (CEST)
Som andejons, och så menar jag att aktuell huvudman hjälper till att ge en god bild av ätten.--LittleGun (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 07.39 (CEST)
Jag ser inget behov av att ta bort raden huvudman i mallen. Det finns inget som säger att namnet måste länkas till en artikel, det kan stå som vanlig svart text istället om personen inte anses relevant. -- jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2020 kl. 11.47 (CEST)
Eftersom den huvudman som utses är släktens äldste kommer de att dö i en strid ström. Det är inget vi kan hålla på med. Det är alldeles för mycket arbete för ett helt värdelöst resultat. Jag hjälpte Roufu med fyra döda huvudmän. Det var första och sista gången. Två av dem hade dött redan 2007. Vi hade alltså 13 år gamla uppgifter om huvudmän som kan ha ersatts flera gånger under dessa 13 år. Det är värre att ha felaktiga uppgifter än inga uppgifter alls, och dessa uppgifter kommer i stor utsträckning alltid att vara fel. Det är bara ett par användare till som har senaste dödboken och dessa är inte lika aktiva som jag. Och de som dött efter 2017, vilka blir alltfler, finns inte med i dödboken. Då måste man leta bland dödsannonser och för att veta i vilken tidning man skall leta måste man veta senast kända adress och för det behövs Sveriges Befolkning 1990 eller när den kommer SB 2000. Intresserade - och de är sannolikt inte många utom de närmast berörda - får vända sig till adelskalendern helt enkelt. /Ascilto (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 20.12 (CEST)
De som inte håller med mig, uppmanar jag att själva bekosta inköp av Sveriges Dödbok och Sveriges Befolkning. /Ascilto (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 20.18 (CEST)
Finns detta på Wikidata? I så fall, hur hålls det uppdaterat där?--LittleGun (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 20.49 (CEST)
OT gällande ämnet, men när frågan om att bekosta inköp av referenslitteratur kommer upp postar jag som oftast en länk till wmse:Tillgång till referenslitteratur. Om någon behöver en bok (eller liknande) går det att söka ersättning för inköp. Hör av er om ni är intresserade. Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 09.33 (CEST)

Huvudmannen är inte släktens äldste. Han kan vara nyfödd. Han representerar den äldsta fortlevande grenen, men hans egen ålder spelar ingen som helst roll. Så vitt jag vet kan detta lätt uppdateras med hjälp av en adelskalender. Tostarpadius (diskussion) 23 augusti 2020 kl. 21.32 (CEST)

Precis. Enligt Riddarhusförordningen: "Huvudman är stamfadern och efter honom äldste ättemannen av den ättegren, som i varje led varit äldre än någon av de övriga levande grenarna av ätten." Det är alltså inte fråga om att dessa kommer att "dö i en strid ström". -- jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2020 kl. 22.26 (CEST)
Eftersom huvudmannen i ätten inte uttryckligen mämns i adelskalendern måste infosökaren själv klura ut vem det är och själv ta reda på namnet. Detta brukar kallas för egen forskning, något vi inte skall tillämpa.-Wvs (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 09.48 (CEST)
Frågan är huruvida det är egen forskning att lägga i hop två och två. Låt oss säga att man har en alfabetisk lista på australiensiska deltagare i slaget vid Kokoda Track med biografiska uppgifter. Vore det egen forskning att skriva ”NN. är idag (2020) den äldste australiensiske veteranen från slaget vid Kokoda Track” eftersom man har luskat ut det själv? Man kan ju på grundval av belagda fakta snabbt och utan risk för fel leta sig fram till vem som är huvudman? Jan Arvid Götesson (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 10.15 (CEST)
Nej, det kan många gånger vara en svår procedur att söka mellan de olika ättegrenarna och se efter och jämföra vem som är äldst i resp. gren. Dessutom måste man kolla om denne inte har dött sedan senaste utgåvan av kalendern. Jag har i flera fall själv gått bet på uppgiften.-Wvs (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 10.41 (CEST)
Förlåt, men äldst är väl (nästan) irrelevant i fråga om huvudmannaskap; ålder är ju bara relevant för att fastställa att nu levande huvudman är huvudman och inte hans son, som en dag skall bli huvudman. Man behöver väl inte jämföra släktgrenar på något komplicerat sätt, bara hålla sig så nära boksidans västerkant som möjligt när man går nedåt från stamfadern i ätteträdet, och backa tillbaka om man kommer till en återvändsgränd. Jag skall finna en PDF av en gammal upplaga nu, och försöka själv. Jan Arvid Götesson (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 11.19 (CEST) TILLÄGG: Jag ser att det är fråga om att läsa tabeller snarare än träd; vi får se hur det går. Jan Arvid Götesson (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 11.22 (CEST) TILLÄGG IGEN: gamla adelskalendrar har huvudmannen först, ser det ut som (De senaste finns inte fria på väven). Har det ändrats? Jan Arvid Götesson (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 11.26 (CEST)
Jag ser att jag uttryckte mig otydligt, ursäkta för det, men meningen var att man måste ta reda på vilken ättegren som är äldst och det kan vara svårt ibland där det är stora och långa ättelängder och många ättegrenar.-Wvs (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 16.56 (CEST)
Jag ber om ursäkt för att jag frågar av okunskap (har ej tillgång till en nyare adelskalender): Har de senaste upplagorna av adelskalendern frångått den gamla redigeringsprincipen att skriva huvudmannen först i artikeln om en ätt? Står huvudmannen fortfarande först är det lätt att få rätt uppgifter i Wikipedia. Jan Arvid Götesson (diskussion) 25 augusti 2020 kl. 02.24 (CEST)

Precis som med allting annat så styrs ju Wikipedias innehåll av användarnas personliga intressen. Det är naturligtvis fritt fram för de som vill ägna sig åt adelsfjäsk att införskaffa adelskalendern varje år samt Sveriges dödbok och Sveriges befolkning och sätta igång att uppdatera dessa uppgifter som extremt få andra har intresse för. Enligt Libris finns den senaste upplagan på sju stads-/kommunbibliotek och inte på något forskningsbibliotek, så för de flesta blir det att inköpa boken själv. /Ascilto (diskussion) 24 augusti 2020 kl. 17.20 (CEST)

Jag tror nog att dessa användare klarar sig alldeles utmärkt utan nedvärderande omdömen. -- jiˈesˌdeːo ] 24 augusti 2020 kl. 18.07 (CEST)
Hur kan Du, Ascilto, leda i bevis att det är få som är intresserade av uppgifterna? Tostarpadius (diskussion) 25 augusti 2020 kl. 01.10 (CEST)
Det är ju svårt att föra i bevis, men åtminstone jag inbillar mig att det idag är fler som vurmar för människors lika värde än det var för 150 år sedan. 62 osv (diskussion) 25 augusti 2020 kl. 08.46 (CEST)
Återigen hade denna diskussion varit mer konstruktiv om vi hade kunnat undvika insinuationer om att de personer som är intresserade av detta skulle syssla med "adelsfjäsk" eller sakna uppskattning för alla människors lika värde. -- jiˈesˌdeːo ] 26 augusti 2020 kl. 08.58 (CEST)
Adelskapets grundidé är att människor inte är lika mycket värda. Adeln har haft historisk betydelse, men den nutida adeln är inte encyklopediskt relevant eller ens relevant i något annat avseende än att vissa anses finare än andra (av vissa). Den nutida adeln har inga egna meriter, den har sin air av forna tiders ställning och betydelse. /Ascilto (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 09.16 (CEST)
Det betyder inte att det inte fortfarande finns personer som är intresserade av att skriva om ämnet och det är de nervärderande kommentarerna mot dessa som jag protesterar mot. Jag är själv inte särskilt intresserad att skriva om adelsätter, men att samtalsämnet helt plötsligt skiftade till pejorativ när argumenten verkade tryta är inte en argumentationsstil som bör eftersträvas här. -- jiˈesˌdeːo ] 26 augusti 2020 kl. 10.17 (CEST)
Med det sagt tror jag inte det är någon här som argumenterar för att adelsätters huvudmän skulle ha någon slags automatisk relevans. Jag motsätter mig att ta bort raden huvudman i mallen eftersom det där, liksom i mallar om företag där man kan skriva in personer, kan lämna namnet olänkat, men jag tycker att informationen är intressant. Dessutom kan det finnas fall där huvudmannen är relevant baserat på egna meriter. -- jiˈesˌdeːo ] 26 augusti 2020 kl. 10.31 (CEST)
Även om jag är part i målet, hävdar jag bestämt att jag haft fler och mer utvecklade argument, än t.ex. du Jsdo1980. /Ascilto (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 10.33 (CEST)
Men när Tostarpadius påvisade att dina argument var baserade på den felaktiga uppfattningen att huvudmannen är släktens äldste, gick argumenten över till spekulationer om intresse och nedvärderande kommentarer. -- jiˈesˌdeːo ] 26 augusti 2020 kl. 10.38 (CEST)
Jag bemötte inte Tostarpadius påstående eftersom jag inte tillmätte det något större värde. Att huvudmannen är den äldste i den äldsta grenen hindrar inte att de dör i strid ström. De uppgifter vi haft om huvudmän har visat sig vara 13 år gamla, under den tiden hinner mycket hända. Ni som vill ha de här uppgifterna har mycket att stå i för att få det rätt. /Ascilto (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 10.48 (CEST)
Det finns ingenting som säger att de dör i strid ström. Man kan vara huvudman i hundra år. Tostarpadius (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 10.58 (CEST)
Att dumpa över ansvaret för att hålla informationen uppdaterad på dina meningsmotståndare är lite lågt. Min argumentation är att om det finns användare som är intresserade av att ange den informationen ska de ha möjligheten att göra det. Jag har som sagt själv inget intresse av att göra det. Det finns dessutom inget som säger att huvudman måste anges i varje artikel bara för att parametern finns där. -- jiˈesˌdeːo ] 26 augusti 2020 kl. 11.13 (CEST)
Om man vill att något skall finnas på Wikipedia så är det upp till en själv att fylla på med uppgifterna. Man kan inte beställa insatser av de som saknar samma intresse. /Ascilto (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 14.39 (CEST)
Återigen: min argumentation är raden huvudmans vara eller inte vara i mallen. Den finns redan, vilket ger personer med mer intresse för detta än jag möjligheten att lägga dit uppgiften, så för mig finns det inget att fylla på och jag har inte beställt något från någon. -- jiˈesˌdeːo ] 26 augusti 2020 kl. 15.16 (CEST)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Som jag tolkar diskussionen så är konsensus att huvudman är rimlig att ha med i mallen, oavsett om det finns relevans för denne eller inte. Det ska självklart finnas källa till uppgiften, det gäller alltid. Det är inte så att parametern måste fylls i eller att någon är skyldig att svara om vid förfrågan om uppgiften stämmer. Vid fotbollspelare t ex så anges antal gjorda mål, något som ofta blir inaktuellt för aktiva spelare. Då anges det när uppgiften uppdaterades i en not. Det är ju möjligt att göra så även för den här uppgiften.--LittleGun (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 11.45 (CEST)
Huvudman verkar inte finnas på Wikidata, så de hanterar det inte alls. Vet någon intresserad om detta anges och hålls uppdaterat i adelskalendern?--LittleGun (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 11.47 (CEST)
Bra sammanfattat, LittleGun! Rimlig att nämna huvudman, sedan gäller det att uppdatera denna information (som alltid på Wikipedia). Per W (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 15.19 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/USA 3![redigera | redigera wikitext]

Den 7 - 13 september har Veckans tävling temat USA. Det finns som vanligt många delområden och många artiklar inom ämnet att förbättra eller skapa, och jag hoppas att många av er vill vara med i tävlingen. Skapa, förbättra eller tipsa. Eller alla tre.

Välkomna!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 6 september 2020 kl. 20.59 (CEST)

Svåröversatta personnamn[redigera | redigera wikitext]

Jag har den senaste tiden gått igenom Wikidataetiketter på främmande språk för personnamn och minskat antalet betydligt. Det som åtgärdats är huvudsakligen enklare fall där en svensk etikett kunde åstadkommas genom att i lämpliga fall kopiera, transkribera eller lätt anpassa en utländsk etikett. Det som finns kvar är de svårare fallen: kungligheter, visa adliga, svårtranskriberade namn samt människor från medeltiden och antiken. I dessa fall krävs ofta specialkunskaper vad gäller språk, historia och namngivningskonventioner så det är i regel inte lämpligt att bara kopiera eller transkribera en utländsk etikett.

I skrivande stund finns det ungefär 340 artiklar som innehåller åtminstone en etikett för ett oöversatt personnamn. Om jag känner gemenskapen tror jag det finns intresse och förmåga att åtgärda de flesta av dessa. Väsk 7 september 2020 kl. 14.27 (CEST)

Wikipedia-upplagor vars språk saknar artikel[redigera | redigera wikitext]

Jag tog listan med 310 språk på MediaWiki:Gadget-iwsort.json och skapade utifrån den en mindre lista på Användare:Nirmos/Wikipedia-upplagor vars språk saknar artikel som är den delmängd där värdet i den första listan inte finns som artikel eller är en omdirigering. De 53 språken har jag nu gått igenom manuellt (för att ta bort falska positiva som "Norska (bokmål)" och legitima omdirigeringar som "Bishnupriya Manipuri" → "Bishnupriya manipuri") och skapat en ännu mindre lista på 24 språk som har en Wikipedia-underdomän men inte har en egen artikel på svenskspråkiga Wikipedia.

Språk Språkkod Wikidata-objekt Antal talare Antal Wikipedia-upplagor
Atikamekw atj Q56590 6160 26
Kotava avk Q1377116 16
Sydazerbajdzjanska azb Q3449805 15000000 9
Bihari bh Q135305 63000000 49
Lågsorbiska dsb Q13286 6670 62
Doteli dty Q18415595 790000 24
Franska Guyanas kreol gcr Q1363072 300000 17
Goa-konkani gom Q5575236 3633900 3
Högsorbiska hsb Q13248 13300 69
Västarmeniska hyw Q180945 1395240 27
Banyumasan jv-x-bms Q33219 13500000 31
Kabiye kbp Q35475 1000000 19
Komi-permjakiska koi Q56318 63100 51
Ripuariska ksh Q32145 250000 44
Lezgiska lez Q31746 633610 71
Nordluri lrc Q19933293 1500000 5
Tarantinska nap-x-tara Q695526 900000 29
Nederländsk lågsaxiska nds-NL Q516137 29
Pfalziska pfl Q23014 1000000 32
Västpunjabi pnb Q1389492 90700000 8
Santali sat Q33965 6000000 64
Sakizaya szy Q718269 958 9
Twi tw Q36850 3000000 34
Västflamländska vls Q100103 1400000 35

Det är värt att poängtera att de svenska namnen på språken ovan inte är någon auktoritativ lista, utan en best effort av Wikipedia-användare som har engagerat sig i MediaWiki:Gadget-iwsort.js och MediaWiki:Gadget-iwsort.json. För en del språk som kotava, doteli, kabiye, santali, sakizaya eller twi kanske det inte finns så mycket att bråka om, utan där är det nog bara att klicka på rödlänken och börja skriva. För en del andra språk kan det vara bra att göra lite research först. "Lezgiska" ska eventuellt vara "lezginska". "Komi-permjakiska" kanske bara ska vara "permjakiska". Den fransk-baserade kreolen i Franska Guyana (gcr) ska ej förväxlas med den engelsk-baserade kreolen i Guyana (gyn). Nirmos (diskussion) 4 september 2020 kl. 14.37 (CEST)

Snyggt initiativ. Artikelskapande om dessa kanske med fördel kan läggas in på Månadens uppdrag? EstrellaSueciadiskussion, 4 september 2020 kl. 14.40 (CEST)
Facebook like thumb.pngBra idé! Deryni (diskussion) 4 september 2020 kl. 15.21 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Paracel63 (diskussion) 4 september 2020 kl. 16.58 (CEST)
Enligt TT-språket är adjektivet för någon från Guyana guyansk medan det för Franska Guyana är guyanansk. På samma sätt skulle språken då kunna heta guyansk kreol respektive guyanansk kreol. Franska Guyanas kreol ser illa ut i min mening och språk brukar inte namnges på det sättet på svenska. Lezginska heter mycket riktigt språket i NE och även komi-permjakiska. Banyumasan verkar vara en engelsk avledning eftersom området heter Banyumas. Språket hade på svenska kunnat heta banyumasanska som försvenskning av det engelska namnet. Sydazerbajdzjanska, västarmeniska och västflamländska såsom regionala varieteter borde kunna infogas under huvudartiklarna om språken. Detsamma gäller kanske några andra såsom goa-konkani → konkani? --Lundgren8 (d · b) 7 september 2020 kl. 14.49 (CEST)
Goda synpunkter att ta med i det fortsatta artikelskapandet. Deryni (diskussion) 7 september 2020 kl. 21.07 (CEST)
Fråga: Västflamländska? Är det ett språk/en dialekt i sig egentligen? Jag vill minnas att det som talas i östra delen av Flandern brukar benämnas som andra saker än flamländska. Kan det då egentligen vara så att det som ovan kallas Västflamländska, är den egentliga Flamländskan? 62 osv (diskussion) 10 september 2020 kl. 18.50 (CEST)

Women in African History ~ Women in Red[redigera | redigera wikitext]

Women in African History

Om det finnes noen blant dere som leter etter utmaninger innenfor artikkelskrivende, til eksempel knyttet til WikiProject Women in Red, så kan jeg anbefale min norske kollega Kjerstis prosjekt knyttet til artikkelen no:UNESCOs liste over kvinner i afrikansk historie.

Jeg synes den fortjener å oversettes til svensk. Jeg er overrasket over at ingen andre Wikiprosjekt har en tilsvarende artikkel.

Her kan man virkelig være med på å skrive den andre historien, den som ikke er kjent fra før. Kvinnehistorie og tredje verden-historie er underprioriterte områder som fortjener oppmerksomhet og skriveinnsats. Værsågod! Ideen er gratis! Mbh Morten O Haugen (diskussion) 10 september 2020 kl. 18.53 (CEST)

Status för svwp:s artiklar/listor/portaler bland dem som flaggas som utmärkta eller bra i flest Wikipediaspråkversioner[redigera | redigera wikitext]

Det finns just nu 1 684 Wikidataobjekt som är kopplade till artiklar/listor/portaler som är flaggade som Utmärkta eller Bra i minst fyra språkversioner. Status för dessa artiklar/listor/portaler i svwp framgår av följande lista.

  • Länk till fråga som ger en lista på (just nu 1 684) Wikidataobjekt som är kopplade till minst fyra språkversioner som har flaggat sidan (artikeln, listan eller portalen) som Utmärkt eller Bra.

De 10 artiklar som helt saknar kvalitetsstämpel i svwp men är utmärkta i flest andra språkversioner är alltså:

  • Andra världskriget – utmärkt på 22 språk och bra på 7 språk
  • Tyskland – utmärkt på 21 språk och bra på 4 språk
  • USA – utmärkt på 20 språk och bra på 9 språk
  • Månen – utmärkt på 19 språk och bra på 6 språk
  • Lejon – utmärkt på 19 språk och bra på 1 språk
  • Venus – utmärkt på 18 språk och bra på 5 språk
  • DNA – utmärkt på 18 språk och bra på 3 språk
  • Evolution – utmärkt på 18 språk och bra på 1 språk
  • Jupiter – utmärkt på 17 språk och bra på 6 språk
  • Saturnus – utmärkt på 17 språk och bra på 3 språk

--Larske (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 19.22 (CEST)

@Larske: Artikeln om Månen tog jag bort från Rekommenderade artiklar under VT Rekommenderat III, eftersom artikeln var mallad med "Fler källor" sedan maj 2016. // Zquid (diskussion) 11 september 2020 kl. 15.30 (CEST)
@Zquid: Det finns fler bortglömda Rekommenderade artiklar. Kristus Frälsarens katedral har haft mallen {{Fler källor}} dubbelt så länge, sedan januari 2012, och Högertrafikomläggningen har haft mallen {{Fler källor}} sedan april 2018. Det finns till och med en Bra artikel, Hogland, som haft mallen {{Fler källor}} sedan april 2013 då artikeln var klassad som Utmärkt artikel. Den blev i september 2013 nedgraderad till Bra artikel. Kraven har uppenbarligen skärpts i och med att en artikel vid omprövning i september 2013 kunde klassas som Bra artikel trots mallen {{Fler källor}}, medan en sådan mallning idag gör att artikeln inte ens kan vara Rekommenderad artikel.
Tanken med listan jag skrev här den 28 augusti var mest att dela med mig av reflektionen över att så många artiklar inom området astronomi är högt värderade (Utmärkta eller Bra) på många andra språkversioner, medan motsvarande svwp-artikel inte ens är rekommenderad.

--Larske (diskussion) 11 september 2020 kl. 17.27 (CEST)

Månfas[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon som förstår mallar och/eller matematiken som Portal:Astronomi/Månen bygger på? Den 30 augusti 2020 skulle ge ungefär 94%, men ger 79,55%. Voyager85 (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 22.25 (CEST)

Anropet som anges i dokumentationen verkar helt begripligt: man får ett dagnummer ur datumet, utför viss aritmetik för att få ett tal mellan 0 och 4 (med tre decimalers precision), där 0 är nymåne och 2 halvmåne. Har perioderna konstant längd? Formeln verkar utgå från det.
Mallen verkar inte utföra egentliga beräkningar, den bara genererar bild och text. Varför används inte sinus eller cosinus? Ytan ökar och minskar ju snabbare då månen är ungefär halv.
LPfi (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 18.16 (CEST)
sin (79,55/100 * π/2) ≈ 94,9.
Mallens {{#expr:(({{{q}}})*50 round 2)}} och motsvarande med 4-q ger det utskrivna procenttalet. Vid fullmåne är q=2 och 2*50=100. Man borde ersätta q*50 med sin (q*π/4) * 100 (och (4-q)*50 med motsvarande). Jag vet inte om #expr klarar trigonometriska funktioner.
LPfi (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 18.33 (CEST)
Tydligen {{#expr:sin(q*pi/4)}} –LPfi (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 18.40 (CEST)


Moon phase 2.svg
Mall under testning, ger sannolikt fel värden.


Andra kvarter (24/10 kl. 18; 8 dagar sedan nymåne), 73 % av månens yta är synlig.

Så här? Verkar fungera åtminstone idag. Vill någon kontrollera så att koden kan läggas in på portalsidan? –LPfi (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 18.57 (CEST)
Tyvärr fungerade den modifierade koden bara några dagar. Voyager85 (diskussion) 7 september 2020 kl. 22.00 (CEST)
Var det så att koden för nedan innehöll teckenfel eller annat slarvfel? Enklare att hitta felet om du kan säga vad som borde visas, jag tycker talet ser rimligt ut (men jag ser varken måne eller kalender nu). –LPfi (diskussion) 7 september 2020 kl. 22.13 (CEST)
Koden var ju bara ett snabbt utkast. Bilderna borde antagligen bytas vid andra tidpunkter (det har jag inte kollat) och koden flyttas till något bestående namn. Jag antog att du tappat intresset då jag inte fick någon reaktion, så jag lämnade koden som första utkast. –LPfi (diskussion) 7 september 2020 kl. 22.18 (CEST)
Japp, tappade intresset ett tag, då jag hittade fler motstridiga uppgifter när jag försökte verifiera din nya kod ovan. Webbsidan Månkalender 2020 verkar vara till tillförlitlig. (hittade en annan webbsida som påstod ett tredje värde och att den hämtade data från en tillförlitlig källa, men den lyckades inte ens få datumet rätt.) Voyager85 (diskussion) 8 september 2020 kl. 08.17 (CEST)
Den främsta frågan är om mallen räknar fel utgående från den formel den försöker räkna enligt, eller om felet är i själva formeln. Formeln räknar med att alla månader (lunationer) är lika långa, vilket knappast stämmer, men kanske stämmer tillräckligt bra för detta ändamål. Jag tycker det ser ut som om mallen skulle fungera, enligt den formel den använder. Båda modellerna använder punkter i tiden som de rapporterar som om de representerade hela dygnet – i månkalendern hoppar procenten som värst från 65 till 50. När mallen här nu visar 80 % så är det vad månkalendern visar för i går. Var bryter månkalendern dygnet, var bryter mallen (24.00 GMT?)? Är felet alltså möjligen ett avrundningsfel? Eller visar mallen fel på riktigt? –LPfi (diskussion) 8 september 2020 kl. 10.54 (CEST)
Utan att känna till var mallar och referenser bryter dygnet, men om vi antar en fel marginal på +-1 dygn, så ser den nya koden ut att komma närmare sanningen än den som idag styr Portal:Astronomi/Månen. Kan koden bakom Norska bokmåls motsvarighet ge någon ledtråd? Voyager85 (diskussion) 8 september 2020 kl. 15.15 (CEST)
Min kod rapporterar alltså sin(x) där den i portalen rapporterar x. Den på portalen berättar alltså hur stor del av månens synliga yta som är upplyst (också om en del av den lyser "åt fel håll"), medan min berättar hur stor del av månskivan såsom vi uppfattar den är upplyst (alltså med mindre vikt för kanterna, som ser ut att ha mindre yta). Den norska har rätt komplicerad kod, jag hinner inte nu bena ut vad den gör. Idag ändrade jag min kod så att hänsyn tas till klockslaget, med en timmes noggrannhet, vilket i dessa dagar kan betyda ± ca 5 %-enheter. –LPfi (diskussion) 8 september 2020 kl. 15.58 (CEST)
(Hm: Klockslaget används bara om man inte lägger in ett q-värde, eller beräknar sitt q-värde med beaktande av klockslaget. –LPfi (diskussion) 9 september 2020 kl. 09.13 (CEST))
Och nu ser jag att mallen visar uppåt väggarna, med 75 % av månskivan under halvmåne. Tankefel någonstans, men jag ger mig inte tid att fixa det nu. –LPfi (diskussion) 9 september 2020 kl. 09.58 (CEST)
Om jag förstår rätt är det en mall som visar aktuell månfas, vid varje givet tillfälle? Kämpa på! En sån mall borde bsolut finnas i t ex artikeln om månen. Och gärna på min användarsida.-- LittleGun (diskussion) 9 september 2020 kl. 10.57 (CEST)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Jag har gjort en testmall som är oberoende av de åtta svg-bilderna på commons för att rita "en månbild" för en viss "månfas". Bilderna är "kontinuerliga" och helt beroende på det "q-värde" som kan räknas ut med tidpunkten för en känd nymåne, periodtiden och den valda tiden. De två förstnämnda är tagna från koden på portalen. Värdet på q ökar från 0 vid nymåne, via 1 vid halvmåne (ny), 2 vid fullmåne och 3 vid halvmåne (nedan) till 4 vid "slutmåne". I och med att månens synodiska period inte är konstant, den varierar mellan 29,27 och 29,83 dygn (enligt dewp) och mallen räknar alltid med 29,530588, blir det inte en helt exakt bild, men den kanske är tillräckligt bra för en illustration. Några exempel finns på sidan Användare:Larske/Testsida21.

Mallen använder css-kod och jag vet inte om den fungerar på alla plattformar och med olika webbläsare. Det ser dock ut att fungera i såväl stationär som mobil vy med Firefox och Edge på Windows och med Chrome på Android. Den som har någon annan miljö/webbläsare får gärna kontrollera hur det ser ut där och meddela eventuella problem.
--Larske (diskussion) 11 september 2020 kl. 12.07 (CEST)

Fenomenalt! Det var så jag trodde ovanstående fungerade. Nästa fråga är om den räknar rätt, så att approximationen stämmer om några år. Kan man lägga in "skott-procent" varje år eller så? LittleGun (diskussion) 11 september 2020 kl. 12.42 (CEST)
Ja, det är en relevant fråga. Faktum är att det redan nu är "om några år" i och med att den beräkning som används nu utgår från en nymåne i september 2006, för 14 år sedan. Jag koncentrerade mig på själva "bildgenereringen" utgående från ett "q-värde". Någon astronomiintresserad kanske kan gräva fram ett "julianskt datum" för en mer nylig nymåne. Om det finns någon "periodicitet" och "amplitud" i längden för den synodiska perioden skulle det gå att göra en mer exakt beräkning. Men man kanske ska börja med att räkna ut hur stort det maximala felet i "q" kan bli med en formel som antal en konstant längd på 29,530588 dygn. Om det bara är någon procent fel är det kanske inte mödan värt att räkna mer exakt.
--Larske (diskussion) 11 september 2020 kl. 13.08 (CEST)
Tillägg:På den här sidan finns en lista med tidpunkter för alla nymånar. Jag valde London för att få GMT, men man får se upp med att tiderna är angivna med sommartid när sådan råder. Där finns också längderna för perioderna, den "lunation" vi är inne i just nu, nummer 1208, har alltså längden 29 dagar 8 timmar och 31 minuter, det vill säga cirka 29,355 dygn.
--Larske (diskussion) 11 september 2020 kl. 13.20 (CEST)

Biographiskt Lexicon[redigera | redigera wikitext]

Ännu en källa (fast kanske inte alltid helt pålitlig?) till biografier är Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män (23 delar, 1835–1857). Denna titel har länge funnits i Projekt Runeberg, men bara innehållit fragment baserade på Googles digitalisering. Under det senaste året har vi emellertid lyckats hitta bättre scannade bilder till hela verket, skapat OCR-text och påbörjat indexeringen. Man hittar detta på http://runeberg.org/biosvman/ och det finns i dag ett 20-tal länkar dit från Wikipedia. Men det kanske kan bli fler. --LA2 (diskussion) 3 september 2020 kl. 23.39 (CEST)

Jag vill väl lägga in in brasklapp - verket är från början av 1800-talet, när i biografiska data motsägs av andra källor är de vanligen fel. Med det sagt går det säker att hitta en hel del intressanta personer som senare glömts bort. Det kan dock vara på sin plats att jämföra informationen med andra källor.FBQ (diskussion) 4 september 2020 kl. 08.58 (CEST)
Biosvman innehåller ganska få personer jämfört med andra biografiska lexikon, men biografierna är i gengäld desto utförligare. Ett bra komplement till SBH och SBL. /ℇsquilo 4 september 2020 kl. 12.25 (CEST)
Det är ju lite problematiskt om uppgifterna saknas i andra källor. Men är man försiktig går det säkert att använda den. FBQ (diskussion) 5 september 2020 kl. 08.44 (CEST)

Det kan vara intressant att studera hur verket är organiserat. De första 8 banden av 23 (en tredjedel) omfattar A–L, eller halva alfabetet. Men sedan händer något. Artiklarnas längd börjar växa, till synes utan kontroll. Vill köparna verkligen läsa 33 sidor om Andreas Rydelius (artikeln börjar här)? Och sedan mitt på sidan 154 i artikeln om Cornelius Rahmn, står "Det må tillåtas oss, ..." och så följer en rad med biografier över fem helt andra personer, helt utanför alfabetsordningen och utan nya rubriker. Det finns ju ingen rimlig chans att hitta dessa biografier, där de står insmugna. De är bara till för den som läser verket från pärm till pärm (eller söker via Google). Man kanske skulle prova "det må tillåtas oss" i någon Wikipedia-artikel. I artikeln om Volvo kan man t.ex. börja berätta anekdoter om Göteborg, varför inte. --LA2 (diskussion) 10 september 2020 kl. 17.54 (CEST)

Plötsliga insikter: Nu blir nödvändigt, att vi fatta oss kortare. --LA2 (diskussion) 10 september 2020 kl. 22.18 (CEST)

Blänkare om den globala uppförandekoden[redigera | redigera wikitext]

massmeddelandesidan kom nyss en inbjudan om att tycka till om utkastet på den globala uppförandekoden (som alltså kommer att gälla här också). Vi har på oss till den 6 oktober att ge återkoppling, beslut av Wikimedia Foundations styrelse ser ut att vara planerat till 13 oktober. Ainali diskussionbidrag 11 september 2020 kl. 09.59 (CEST)

Namnkollision[redigera | redigera wikitext]

Vi måste dela upp det tvetydiga släktnamnet Glyphis. Har någon några starka åsikter om namn på artiklar om valar eller lavar, så hör av er på Diskussion:Glyphis#Splittra upp efter hajar och lavar före onsdag! Annars löser jag detta efter eget huvud. M. v. h., Jörgen B (diskussion) 13 september 2020 kl. 21.12 (CEST)

Ny vecka, ny tävling![redigera | redigera wikitext]

Denna gång handlar tävlingen om att inför årets digitala Bokmässa skapa och uppdatera artiklar med anknytning till årets mässprogram, då dessa artiklar (om författare, förlag, priser mm) med stor sannolikhet kommer att få ett uppsving i antal besökare i slutet av vecka 39 (och kanske redan nu, eftersom programmet släpptes i slutet av augusti). Så, klicka dig in till Wikipedia:Veckans tävling/Bokmässan 2020 och skriv, bara skriv! :) //Vätte (diskussion) 14 september 2020 kl. 00.36 (CEST)

Fri musik på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Mamsell Lina ägde bara sin kissa - SMV - SVA BB 5384 20

Hej!

Wikimedia Sverige arbetar under hösten med projektet “Fri musik på Wikipedia” där vi laddar upp musik som är upphovsrättsligt fri eller där upphovsrättsinnehavaren har satt en fri licens på verken som gör det möjligt att dela på våra plattformar.

En samarbetspart är Musikverket men vi hoppas att fler institutioner ser möjligheten att tillgängliggöra delar av sina musiksamlingar som fri kunskap. Nu i början är det folkmusik från Matts Arnbergs inspelningsresor som läggs i kategorin Free music on Wikipedia. Vi har laddat upp flera hundra filer och kommer att fortsätta under hösten för att så småningom få upp allt material från denna samling på Commons.

Vi söker också efter nyinspelningar av upphovsrättsligt fri musik. I förlängningen kan materialet sedan användas för att musiksätta biografier och artiklar eller användas i andra sammanhang. Mycket arbete sker på Wikimedia Commons och Wikidata också – fråga eller tipsa oss gärna! --Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 13.50 (CEST)

Nyinspelningar av upphovsrättsligt fri musik (säg Mozart) är normalt inte upphovsrättsfria. Det är möjligt att man kan publicera nyinspelningar under fria licenser, men det verkar vanskligt, åtminstone i Sverige (jag känner bara till svenska förhållanden). /NH 28 augusti 2020 kl. 18.47 (CEST)
Inte upphovsrättsfria, men om en amatörensemble spelar in dem torde medlemmarna kunna publicera dem under valfri licens (proffs har sannolikt avtal som kan göra det komplicerat). Ett problem är att fastän kompositionen inte längre är under upphovsrätt så kan noterna vara det. Om man inte har tillgång till en kopia av originalnoterna så är det krångligt att reda ut att ingen på vägen gjort egna tolkningar, som möjligen når verkshöjd, innan noterna ritats rent. Och om kompositionen arrangerats för en ensemble med annan sammansättning än den ursprungliga så är det troligt att arrangemanget uppnår verkshöjd. Men jag antar att ni kollat upp sådant i projektet. –LPfi (diskussion) 28 augusti 2020 kl. 19.12 (CEST)
Tack för bra inlägg! Ja det är väldigt viktigt att det blir rätt med upphovsrätten. Det måste finnas någon verifikation eller auktoritär källa som verifierar att verket/filen är i public domain eller har en fri licens av typen CC0, CC BY eller CC BY SA.
Det gäller även för nyinspelad musik där vi måste visa att ursprungligt verk är fritt och att nyinspelningen har en fri licens. Ett bra sätt att göra detta på är att ha med information på webbplatsen. Det finns verktyg från Creative Commons som kan underlätta för CC0 till exempel. Så kan länk till denna sida finnas med på Commons och gärna en länk till Internet Archive för säkerhets skull. Det går också med ett OTRS-förfarande. Det verkar vara samma regler för noter som för böcker, fritt först 70 år efter upphovsrättsinnehavarens död. Kort om upphovsrätt och noter.
Det finns mycket musik och musikrelaterat på nätet och det går ju att göra Creative Commons-sökningar på till exempel Youtube. Men det är också intressant att hitta databaser (med fri data), biografier, bilder, noter, mindre samlingar av fri musik (eller som enkelt kan sättas till en fri licens) med mera som vi kan koppla ihop på våra plattformar. Kommande uppladdningar med filer från Musikverket kanske passar att presentera på Projekt musik då det finns mycket intressant att fortsätta arbeta med. --Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 14.10 (CEST)
Tack för det. Ett tillägg: Jag skulle rekommendera att ni undviker att rekommendera CC0 (CC-zero) som enda licens. I EU kan man inte frånsäga sig de moraliska rättigheterna, annat än i begränsad utsträckning, och CC0 gör ett klumpigt försök att hantera detta på ett internationellt gångbart sätt. CC-BY är tydligare och därmed juridiskt säkrare, och om den finns som alternativ licens kan slutanvändaren avgöra om fördelen med CC0 är stor nog för att uppväga osäkerheten. –LPfi (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 18.18 (CEST)
Det är visserligen sant att de moraliska rättigheterna inte kan frånsägas, men det är väl att sprida lite FUD att insinuera att CC 0 skulle vara osäkert, för det finns väl inget fall i EU där någon har följt CC 0 men dömts till upphovsrättsbrott (dvs. att licensen inte skulle hålla i rätten)? Ainali diskussionbidrag 30 augusti 2020 kl. 20.40 (CEST)
Har licensen prövats? Jag antar att 99,9 % av dem som licenserar något som CC0 uppriktigt vill avsäga sig alla rättigheter. Men någon kan ångra sig och strunta i det moraliska, någon kan få en intressebevakare som håller hårt på det strikt formella o.s.v. På Commons säger PCP att "Upphovsrättsinnehavaren kommer inte ha något emot det/bör vara glad över att vi har spridit hens verk" (som väl är det som gäller här) inte räcker. Samma torde gälla många av dem som skulle vilja använda projektets musik. En del kanske känner sig tvungna att lägga ner mycket möda på att försöka spåra någon som inte brydde sig om att avslöja namn eller pseudonym – och utan namn eller pseudonym är det svårare att kontrollera huruvida den som licenserat verket är upphovsrättsinnehavare. –LPfi (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 21.09 (CEST)
Nej, det är lite av min poäng. Och trots PCP accepterar Commons utan omsvep CC 0 och tvingar inte användare från EU att använda CC BY. Så fram tills dess att Commons byter policy så blir det tvetungat med råd om att undvika att använda CC 0. Ainali diskussionbidrag 30 augusti 2020 kl. 21.54 (CEST)
Vid större datamängder är det bra om det är CC0 på metadata så det då kan laddas upp till Wikidata. Men har också sett att det går att sätta olika licenser på filer respektive data. Så länge det är fria licenser som fungerar på Commons så fungerar det i projektet. När det gäller nyinspelningar så är det ett bra tillfälle att prata om licenser och de som vill bidra får nog själva välja licens och plats för publicering – det är ju upphovsrättsinnehavaren som har ansvaret i slutändan. Men vi håller koll på om den här frågeställningen dyker upp så kanske vi får fler exempel att diskutera. Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 14.09 (CEST)
Metadata uppnår sällan verkshöjd, annat än möjligen beskrivningen av verket. Där är CC0 enkel och bra. Risken att någon börjar processa om något som möjligen, i så fall med darr på ribban, uppnår verkshöjd är minimal. Det är en annan sak med musikarrangemang och framföranden. Man kan naturligtvis ha CC0 med, om ensemblen samtycker, men jag tror det är bra att ha en annan licens som alternativ, t.ex. CC-BY om man egentligen skulle föredra CC0. Själv skulle jag vilja ha -SA om jag medverkar, för att arrangemanget och uppträdandet (och vad annat arbete som krävs) skulle vara ett frö för fritt material (jfr GPL/BSD-diskussionen, som är för omfattande för att refereras här). –LPfi (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 17.53 (CEST)
Ett av de största problemen med CC0 i mina ögon är källkritiksmässigt när man sätter det på verk som uppnår konstnärlig verkshöjd. Då du vid CC0 inte behöver yppa något om, ifall vi tar musik som exempel, vem som har skrivit texten, vem som har tonsatt den, vem som har arrangerat den eller vem som framför verket - detta gör det extremt svårt att vara säker på att verket ifråga är rätt licensierat (något som den som laddar upp verk till Commons faktiskt ska vara). Vem som helst kan ta vilket verk som helst och omlicensiera (medvetet eller omedvetet), när detta sker men licensen är CC-BY etc är det mycket lättare att kolla upp (jag vet inte hur många gånger jag t.ex. har kollat upp om fotograf X eller Y släppt verk fria men upptäckt att någon felaktigt omlicensierat verket utan upphovspersonens godkännande). Hur gör man för att ta kontakt eller kolla upp om upphovspersonen släppt ett verk fritt om ingen upphovsperson anges? Och även om vi skulle kunna försäkra oss om licensieringen är godkänd av upphovspersonen pga direktkontakt med den som tillhandahåller filen, så "vidarebefordrar" vi ju bara problemet om någon vill använda verket och sprida det vidare. //Vätte (diskussion) 14 september 2020 kl. 00.22 (CEST)
Ja det kanske inte alltid är praxis att ta med alla namn på de som varit med och skapat ett musikverk i nästa steg när det är satt i CC0-licens. Det bör ju ändå vara så att de som skapat verket är medvetna om detta (och kanske vill ha det så) för att ursprunglig CC0-licens ska vara korrekt. Men det bör ju vara god sed, som med fotografer för bilder, att man gör det (tar med namn på de som skapat verket). Det som är viktigt på Commons är ju att vi visar varifrån CC-licenserna kommer ifrån och att de går att verifiera. Så ogiltiga eller icke godkända uppladdningar är ju ett problem även om det görs i god tro och ännu värre om någon gör medvetna felaktiga tolkningar/uppladdningar. Upphovsrätt är svårt och en stor utmaning i det här projektet. CC0 är nog inte så vanligt för nyinspelad musik då de flesta ändå vill bli omnämnda. Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 15 september 2020 kl. 13.50 (CEST)

Riksarkivet SBL Wikidata uppdaterat[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort ett försök att webscrapa Riksarkivets SBL data

Tips mottages att få bättre precision i denna koppling plus det vore kul om någon funderar hur vi kan koppla in SBLs släktartiklar i WIkipedia/Wikidata. Finns ett vagt löfte från Riksarkivet om ett API men gissar den ambitionen har dött - Salgo60 (diskussion) 15 september 2020 kl. 11.08 (CEST)

Föråldrade vägbeskrivningar på Wikiträffar[redigera | redigera wikitext]

Hej på er! Lade idag märke till att det finns en sektion för vägbeskrivningar på wikiträffarsidan, vid en titt så verkar många vara föråldrade, däremot har jag inte själv koll på vad som gäller för olika orter - så hjälp med att uppdatera Wikipedia:Wikiträffar#Vägbeskrivningar behövs. //Vätte (diskussion) 15 september 2020 kl. 13.17 (CEST)

Ge synpunkter på svar till EU-kommissionens konsultation om tillgång till digitaliserat kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Just nu pågår en en konsultation om tillgång till digitaliserat kulturarv inom EU. Eftersom vi arbetar mycket med GLAMWiki i den svenska och internationella gemenskapen så kommer vi på Wikimedia Sverige att svara på konsultationen. Vårt utkast till svar vill vi gärna ha era synpunkter på! Du kan ge dina synpunkter på två sätt: Direkt i detta GoogleDoc eller i denna PDF.

Notera att svaret är skrivet på engelska, men du får gärna ge dina synpunkter på svenska. Dina synpunkter måste vara oss tillhanda senast 08:00 CET måndagen den 14 september. För samma dag måste svaret skickas in. --David Haskiya (WMSE) (diskussion) 9 september 2020 kl. 09.22 (CEST)

Jag undrar varför Wikimedia Sveriges svar är skrivet på den språkliga varieteten standardengelska, en språklig varietet som är konstitutionellt andraspråk blott i Irland och Malta inom EU. Jag har gått till [6] och där kunde jag välja inställningar så att skriftspråket blev standardsvenska. Om man vill svara kan man gå till
Om dig:
  • Vilket språk svarar du på?
och så kan man välja ”Svenska” där. Jag ser en kommentar som David Haskiaya Haskiya har skrivit:

It's been read and commented on internally by Wikimedia Sverige colleagues before this. And has also been open for comments from AvoinGLAM and the Free Knowledge Advocacy Group EU. That's why you see some comments already in the document! (Detta har redan lästs av medarbetare på Wikimedia Sverige som också har skrivit kommentarer. Det har också varit möjligt för AvoinGLAM och Free Knowledge Advocacy Group EU att kommentera. Detta är orsaken till att där redan finns kommentarer i skrivelsen!)

Jag förstår att sådant som ”Free Knowledge Advocacy Group EU” måste vara något gränsöverskridande samarbete, vilket kan förklara valet av arbetsskriftspråk. Men svar som skickas från Wikimedia Sverige till ett EU‑organ skickas väl i slutändan på svenska? Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 september 2020 kl. 12.36 (CEST)
Vi har valt (denna gång) att skicka in svaret på engelska. Anledningarna till att vi skriver svaret på engelska är just för att vi, utöver att ta in synpunkter från den svenska gemenskapen, denna gång också vill kunna dela kunskap och erfarenheter med andra kapitel samt få deras synpunkter på våra svar och vårt ställningstagande (och vice versa). Det sker bl.a. via Free Knowledge Group EU, en grupp i vilken flera Wikimediakapitel samarbetar för att följa och påverka för oss relevanta förändringar av EUs lagstiftning och policies. Vidare vill vi att europeiska partners också, om de så vill, ska kunna återanvända delar av vårt skriftliga ställningstagande i sina egna svar. Och förresten, mitt efternamn stavas Haskiya. --David Haskiya (WMSE) (diskussion) 10 september 2020 kl. 09.10 (CEST)

Bör inte Wikimedia rörelsen vara mera selektiva vilka vi engagerar oss med?[redigera | redigera wikitext]

Skall verkligen Wikimedia rörelsen engagera sig i detta? Tycker jag ser att EU projekt som Europeana som startade 2012 idag 2020 underlevererar så grovt att en:Wikipedia inte ens vill länka dom, samma problem med Europeiska Data Portalen (Q21819923) finns massa pengar men skickar runt textsträngar och gissar jag aldrig kommer att göra skillnad. Satt igår på redaktionsmöte med SKBL och presenterade Wikidata och dom tog spontant upp sin besvikelse med en partner till Wikimedia Sverige LIBRISXL... Jag tror man skall tänka både en och 2 ggr med vem man hoppar i säng. På mötet igår förstod SKBL mervärdet med Wikidata och kommer nu se om dom kan göra sin plattform mera kopplat till Wikidata. Enkel jämförelse mellan hur SKBL och Riksarkivet SBL levererar som jag gjorde talar sitt tydliga språk att vissa aktörer skall man hålla sig borta från om man vill göra skillnad. Min gissning med alla nedskärningar som görs på t.ex. Riksarkivet så inte kommer dom att ta in ny kompetens. Bättre satsa på små snabba projekt som SKBL är min tro... och ha en länkad data vision som är större än det KB har i sitt LIBRISXL projekt där man fortfarande 2020 inte pratar länkade data utan MARC format - Salgo60 (diskussion) 10 september 2020 kl. 12.24 (CEST)

Är detta din fråga: Varför ska Wikimediarörelsen engagera sig i att svara på konsultationen? Om det är frågan så får du gärna bekräfta det så ska jag försöka ge ett svar. Och, då 1-2 av frågorna i kommissionens enkät berör Europeana, du vill framföra din åsikt att kommissionen bör lägga ner Europeana? Är det en korrekt tolkning av vad du skriver? Det du skriver i övrigt: kritik mot Riksarkivets och Kungliga Bibliotekets arbete samt föreningen Wikimedia Sveriges val av samarbetspartners är inte relevant för svaret på konsultationen. --David Haskiya (WMSE) (diskussion) 11 september 2020 kl. 08.29 (CEST)
Min fråga är mer riktad till andra utanför "Wikimedia Sverige" vad dom tycker om detta och om någon tror det gör någon nytta eller om det hela bara verkar vara en lekstuga och en klubb för inbördes beundran.... som aldrig kommer att kunna leverera...
  • känns som Karin Nilsson i förra veckan på Digitalt museimötet (länk) gav uttryck för samma frustration jag känner. Att wikipedia Sverige skall skicka in ett svar till en Europa byråkrat att dom skall använda språkteknologier för att bygga upp en europeiskt digitalt kulturarv när man redan lagt ned säkert mer än 100 miljoner på att "misslyckas" med Länkade data i Europeana projektet och kan efter 8 år inte hålla koll på att en bild av Carl Larsson (Q5937128) skickas till en annan site. Istället för att styra upp museerna och ställa krav så gissar Europeana att alla i Sverige som heter Carl Larsson är = Carl Larsson (Q187310) (se länk galenskapen). DIGISAM mm har suttit och muttrat om detta på powerpoint slides sedan 2012... Tycker Karin ger uttryck för frågan "hur många kulturarvstekniker och eu utredningar behövs det för att skruva i en taklampa"
  • jag tycker det är bra att Wikimedia Sverige skapar en dialog här på Bybrunnen om hur ni kan skapa mervärde och tycker det är synd att ni inte diskuterar LIBRISXL projektet eller andra projekt som inte blir så bra som Wikipedia/Wikidata bör kunna kräva. Min tro är att det är bättre att positionera Wikimedia Sverige som en kunskapsorganisation som EU gubbarna får köpa tjänster av och att ni försöker ligga i framkanten med konkreta aktiviteter. Tycker aktiviteter som detta känns rätt, tycker initiativ som Hilary Thorsen gjort för bibliotekarie/Wikidata i USA LD4-Wikidata Affinity Group borde ni kunna kopiera och köra i Sverige. Finns intressanta tankar om Länkade data och "provenance" i denna Wikibase Live Session som jag gissar Wikidata världen är mogen för och som ni borde kunna leda Europeana och andra aktörer att se och lära av. Känns lite som "Wikipedia Sverige" försöker bli mer kompis med dom som sitter på pengarna istället för att vara tydliga med vad vi förväntar oss som community. Varför inte berätta att en:Wikipedia med 9 miljarder sidvisningar per månad, vill visa så mycket av europeiska kulturarvet som vi kan men idag kan vi inte det eftersom exempelvis Europeana projektet underlevererar
- Salgo60 (diskussion) 15 september 2020 kl. 14.41 (CEST)
Okej, jag förstår. Eftersom frågan var riktad mer till andra än Wikimedia Sverige lämnar jag den obesvarad för andra att besvara. Kan dock tycka att en egen rubrik i så fall vore lämpligare, då konsultationen är stängd. Jag hoppas du tog möjligheten att besvara den som privatperson. --David Haskiya (WMSE) (diskussion) 16 september 2020 kl. 15.48 (CEST)

Vi har nu skickat in vårt svar[redigera | redigera wikitext]

Position paper - skriftligt ställningstagande

Enkätsvar

Tack till de av er som gav synpunkter på enkätsvaren och på vårt skriftliga ställningstagande (position paper). --David Haskiya (WMSE) (diskussion) 14 september 2020 kl. 14.37 (CEST)

Orter med mindre än 100 invånare[redigera | redigera wikitext]

Som alla säkert vet eller har sett vid det här laget (icke minst via diskussionen ovan) så håller jag för närvarande på med orter och kommuner i Mexiko. Bland annat källbelägger jag befolkningsantal med pålitliga källor. Något som säkerligen inte kommer som en chock för någon är att i vissa fall har Lsjbot lagt in felaktiga befolkningsuppgifter. Jag har märkt att Lsjbot inte skapade några artiklar om orter i Mexiko med under 100 invånare enligt "källorna" Lsjbot använde. Men i vissa sällsynta fall visar det sig att några orter faktiskt har under 100 invånare. Jag tycker 100 invånare är en bra gräns att dra för relevans och jag har hittills omdirigerat de som visat sig ha under 100 invånare till kommunen och jag planerar att fortsätta göra det. Jag nyskapar även orter där vi inte har någon artikel, men där lägger jag gränsen på 1000 invånare för att jag skall nyskapa en artikel om orten, annars blir det för mycket jobb helt enkelt.

Så jag passar på att fråga här om ni tycker 100 invånare är en bra gräns och ifall någon har några invändningar mot att jag omdirigerar orter med färre invånare än så till kommunen? EstrellaSueciadiskussion, 14 september 2020 kl. 22.54 (CEST)

Jag tycker inte att 100 invånare är en bra nivå på "relevans". Det sagt, så tycker jag det ändå är en rimlig nivå för lsjbot-städning. Någonstans behöver man dra en gräns för vad som är värt att spara. Jag hade nog I just Mexiko lagt ribban högre, men det handlar ju också om hur mycket man orkar... 62 osv (diskussion) 15 september 2020 kl. 06.06 (CEST)
Ja, om det finns källor för de små orterna är det väl oproblematiskt att ha dem kvar, också om jag håller med om att den invånarmängden inte allmänt ger automatisk relevans. Mindre orter kan också vara relevanta, men då skall man ha mer att säga om dem. Vi har ju t.o.m. artiklar som Naimakka, med två invånare. Ranttila, i tiderna med tre familjer, finns t.o.m. på de flesta Finlandskartor (kanske mest för att där annars vore tomt) – och uppfyller därmed våra relevanskriterier med råge. –LPfi (diskussion) 15 september 2020 kl. 09.02 (CEST)
Ja, men det finns också en gräns för vad som är värt att spara som Sextvå påpekar. Projektet är stort nog som det är. Jag googlar givetvis de små orterna och tittar om det finns någon information som tyder på att de skulle vara signifikanta innan jag tar beslutet att omdirigera. EstrellaSueciadiskussion, 15 september 2020 kl. 09.05 (CEST)
Som gräns för botstädningen helt ok. Annars blir det oöverskådligt. Dock ej som generell regel. Hittas någon källa för orten under 100 så blir det relevant ändå... om man orkar leta på alla dessa små byar. Adville (diskussion) 15 september 2020 kl. 09.08 (CEST)
Jag skulle föredra gränsen 50, som för svenska småorter, men inser att det är ett hästarbete att gå igenom allt detta. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2020 kl. 15.07 (CEST)
Att spara artiklar under 100 invånare men över 50 är inget hästarbete i jämförelse med många andra aspekter av projektet. Jag är öppen för olika åsikter i frågan, därför jag tog upp det här. Däremot kommer jag inte under några omständigheter skapa några nya artiklar om orter med under 1000 invånare, det är alldeles för mycket jobb och kommer göra att själva botstädningen tar ännu längre tid. Det finns drygt 80 000 Mexiko-artiklar att städa eller radera, och betar jag av 100 om dagen i snitt är jag klar om drygt två år. Det är lång tid, men ett rimligt tempo för mig och absolut möjligt att åstadkomma. EstrellaSueciadiskussion, 15 september 2020 kl. 15.19 (CEST)
En gräns på 100 invånare känns rimlig. Hur kommer en ort med mindre än det förekomma? Kommer orten med i kommunartikeln eller blir det bara en omdirigering? På fiwp är det vanligt, se fi:Rantasalmi#Kylät, där kylät betyder byar. Då får man en lista. Bra jobb med att städa upp Lsjbot-artiklarna! Per W (diskussion) 15 september 2020 kl. 21.49 (CEST)
Tack, Per W. De gångerna detta har inträffat hittills har jag antingen "bara" omdirigerat (ofta brukar det skilja rätt så kraftig, tex 250 → 12 invånare). Eventuellt ska jag skapa mallar med orter efter kommun så fort jag har städat klart delstaten. Då kan det få stå med där, olänkade och som "≤100 invånare". EstrellaSueciadiskussion, 16 september 2020 kl. 12.27 (CEST)