Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2022-11

Riksdagsledamöter

Det finns en massa riksdagsledamöter att redigera. Jag uppgraderade en, från kommunalråd till riksdagsledamot. Knöligt arbete som tog mycket tid. Någon får gärna kolla att det blev rätt. Oliver Rosengren. Han blir nog lite konfunderad, när bilden vi tog på honom försvinner... om några dagar. Jag ska maila honom om det. Med hopp om att Gemenskapen verkligen hjälper till, nu när det är mycket! Mvh Janne Janwikifoto (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 23.28 (CEST)

Visst är det en hel del redigeringsarbete som behövs nu efter valet. Personligen har jag tagit mig an att skapa artiklar om nyblivna riksdagsledamöter som saknat artikel, vilket hittills resulterat i 30 stycken nya (korta) artiklar, som med fördel kan utökas; arbetet med att skapa nya artiklar av denna typ bör bli klart denna vecka (även om det förstås lär tillkomma ytterligare tjänstgörande riksdagsledamöter under mandatperioden). Sedan tillkommer förstås ett gäng befintliga artiklar om riksdagsledamöter som behöver uppdateras, men där har jag noterat att olika användare påbörjat arbetet, åtminstone när det gäller de mer lästa artiklarna. Här kunde man tänka sig att en mer samordnad insats kunde vara på sin plats. En annan sak som behöver göras är att uppdatera artiklarna om valkretsar, där ingen av dessa valkretsartiklar än så länge listar de ledamöter som sitter under nuvarande mandatperiod (2022–2026). / SomeCatsKnow (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 23.51 (CEST)

Janwikifoto, varför kommer bilden på Rosengren försvinna menar du? /Ariam (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 10.32 (CEST)

Riggwelter har lagt till raderingsmall på de som Janwikifoto har laddat upp. Tanzania (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 19.17 (CEST)

Kloka tankar och bra argument i diskussionen på commons är välkomna. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 oktober 2022 kl. 08.51 (CEST)

Nästan alla bilder i den här uppladdningen av @Janwikifoto har raderats nu efter att @Riggwelter märkte dom med No permission. Jag har startat en begäran om oborttagning, och fler får gärna tycka till både där och i diskussionen länkad ovan. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 oktober 2022 kl. 10.08 (CEST)

Fortsätter diskutera med mig själv här, men nu är alla bilder i serien återställda. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 10.31 (CEST)

En milstolpe har passerats: vi har nu en artikel om varje ledamot som valdes in i riksdagen i valet 2022, enligt Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2022–2026. / SomeCatsKnow (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 19.15 (CEST)

Jag vill uttrycka min stora uppskattning för denna milstolpe, och för det metodiska arbete som SomeCatsKnow lägger ner, med fokus på riksdagsmän, för att svwp ska bli heltäckande och få bra kvalitet. / Anhn ✎ 9 oktober 2022 kl. 22.00 (CEST)

Jag instämmer i hyllningskören! Det är ett omfattande arbete som lagts ner, men det är verkligen information som brukar bli läst och använd i hög utsträckning och som känns fint att Wikipedia kan bistå med. /Ariam (diskussion) 14 oktober 2022 kl. 09.12 (CEST)

 Gillar LittleGun (diskussion) 14 oktober 2022 kl. 09.17 (CEST)

Bra jobbat! Notera dock att med några avhopp i veckan saknas två av de nuvarande, och vi kan förvänta oss stora ändringar på måndag när en ny regering presenteras och en massa nyutnämnda ministrar kommer att behöva ersättas. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 oktober 2022 kl. 13.52 (CEST)

Avsnitt om kommunvapen i artiklar om kommuner

Avsnittet om en kommuns vapen har alltid legat näst först, efter avsnittet om administrativ historik. Nu tycks det ha ändrats så att det ligger nästan sist, efter avsnittet om kultur i kommunen. Det blir fel. Vapenskölden finns i faktarutan uppe till höger och informationen om vapnet skall ligga i dess närhet, inte undanskuffat i slutet. Kan vi få en bot att ändra tillbaka detta? Ove Raul (diskussion) 25 september 2022 kl. 17.02 (CEST)

det som det blivit nu är väldigt bra och jag stöder ej återläggning. Kommunvapen är en för läsaren information av ytterst marginellt intresse och bör därför inte ligga som dominant som det gjorde tidigare. Längste ner passar betydligt bättre för att läsaren skall kunna ta till sig artikelns innehåll optimalt Yger (diskussion) 25 september 2022 kl. 17.07 (CEST)

Kommunvapnet är, som Yger skriver, inte alls centralt i en artikel om en kommun. Vidare vill jag påpeka att ändringen föregåtts av diskussioner här på Bybrunnen tidigare, på diskussionssidan för WP:Geo samt att synpunkter har efterfrågats på WP:Artikelgranskningar sedan den 4 maj (Umeå kommun). Det är alltså ingen haständring detta utan ett projekt som pågått under månader.NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 17.22 (CEST)

@NnieAndersson: Det kanske kan vara lite svårt att hitta var placeringen av avsnittet om kommunvapnet har diskuterats. Kan du ge en länk till just den diskussion som leder fram till att Kommunvapnet ska vara ett underkapitel till Kultur som i sin tur ska placeras efter alla tabeller över politiska styren och diagram över befolkningsutvecklingen med mera.

Skulle man, på någon lämplig projektsida, kunna sammanfatta de diskussioner som har förts på olika diskussionssidor om utformningen av artiklarna om de 290 svenska kommunerna med en "exempelsida" över en fiktiv svensk kommun där det klart framgår vilka avsnitt som är obligatoriska och vilkas om är valfria samt deras inbördes placering etcetera. Gärna med en brödtext som förklarar vad som ska stå i respektive kapitel.

Det vore också bra om det framgick någonstans vilka kommunartiklar som är helt omgjorda enligt det nya formatet, vilka som är delvis omgjorda och vilka som ännu inte är omgjorda. Går du igenom artiklarna i någon speciell ordning, bokstavsordning, kommunkodsordning, från söder till norr, eller på något annat systematiskt sätt?

Jag tycker att det ligger något i vad Ove Raul tar upp, men om nu avsnittet om kommunvapnet förpassas ner ett långt stycke (flera skärmsidor), borde det då inte även inkludera en bild på kommunens vapen och inte bara bilder på diverse vapen på äldre tiders landskommuner och köpingar så att man kan se bilden samtidigt som man läser om blasoneringen? Larske (diskussion) 25 september 2022 kl. 18.20 (CEST)

Det bästa hade ju varit om man gjorde en projektledare, nu har jag istället försökt lägga ut på lite olika sidor för att nå så många som möjligt. Men jag har ingen aning om hur man gör, och eftersom det har diskuterats på flera håll samt att det finns möjlighet att diskutera på varken diskussionssida så har jag inte sett att det varit nödvändigt. Projektet har ju pågått ett tag och inga större påpekanden har gjorts, dessutom följer ju strukturen ganska väl WP:Geo som är tämligen väletablerad vid det här laget. Vad gäller själva kommunvapnet så kan jag hålla med om att det borde finnas bilder, men det är inget avsnitt som jag har rört, mer än flyttat, det ligger utanför mitt område och det finns andra som är mycket bättre än mig på det där. Men... det fördes för inte allt för länge sedan en diskussion om just det där med bilderna på kommunvapen. Det där har jag inga synpunkter på.NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 18.31 (CEST)

Jag förespråkar fortfarande att strukturändringar med fördel diskuteras på diskussionssidan för WP:Geo. Detta då den är ganska väl etablerad och lättillgänglig jämfört med andra sidor exempelvis projektsidan för kommunmallen. Som svar på den andra frågan dom jag ser att jag missade att svara på, nej det är ingen logik bakom vilka som gås igenom. I brist på lämpligare plats så visas vilka jag gått igenom på min användarsida och har också lagts in löpande i Månadens artiklar för granskning. Angående exempelsida så tycker jag absolut inte att man ska gå in och diktera vad som ska vara "obligatoriskt" eller inte. Min personliga åsikt är att man håller det som det är, med WP:Geo som någon form av stöd. Däremot är det klart att det blir rätt homogent när det är en skribent som uppdaterar alla artiklar. Då fyller ju jag på vissa avsnitt, som tenderar att vara rätt lika varandra. NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 18.38 (CEST)

Häng inte upp dig på ordet "obligatoriskt", det jag menar är vilka avsnitt "som man bör kunna förvänta sig i alla artiklar om de 290 nuvarande svenska kommunerna". Ett exempel som visar på en rekommenderad standard för hur avsnitten bör placeras är inte att "diktera" mer än vad du gör när du flyttar avsnitten om Kommunvapen från en plats till en annan i alla kommunartiklarna. Men det är ett samlat sätt att åskådliggöra ett förslag innan det börjar realiseras. Den diskussion på WP:GEO som du hänvisar till verkar inte ha involverat någon annan än Yger och dig själv. Bybrunnen ser jag som ett synnerligen dåligt ställe för att diskutera den typen av frågor om man inte säkerställer att resultatet av diskussionen flyttas över till en mer projektorienterad sida där det tydligt sammanfattas. Att behöva leta på en massa olika artikeldiskussionssidor och i en stor mängd Bybrunnen-arkiv efter fragment av diskussioner, som inte sällan rinner ut i sanden, är närapå lika illa som att hänvisa till att "det finns på Internet". Pekare från WP:GEO-diskussionssidan till relevant(a) diskussion(er) i olika artikeldiskussioner på Bybrunnen hade underlättat, men allra helst även en sammanfattning.

Här är en sådan, lång men oavslutad(?), diskussion, finns det fler? I den diskussionen pekar du på artikeln om Umeå kommun som ett exempel på den nya strukturen som skulle kunna utgöra en mall att ta efter. Jag tycker nog att rubriken Umeås kommunvapen borde ändras till Kommunvapen. Kapitlet före det heter ju Massmedier, inte Umeås massmedier eller Massmedier i Umeå. Samma gäller för alla andra kapitel i artikeln, inget innehåller namnet Umeå, allt i artikeln gäller ju Umeå kommun, så Umeås kommunvapen är ett märkligt undantag.

Jag har utgått från strukturen i Umeå kommun (med ändringen av rubriken Umeås kommunvapen till Kommunvapen) och lagt denna här i Sandlådan.

Med hjälp av ett sådant strukturdokument skulle en robot kunna inventera i vilken grad kapitlen i respektive kommunartikel är placerade i enlighet med den rekommenderade strukturen och lista eventuella avvikelser. För varje kapitelrubrik bör det framgå om den förväntas i samtliga 290 kommunartiklar eller ej.

För att hjälpa dem som skriver och uppdaterar artiklarna skulle det kunna kompletteras med <här skriver vi ...> som beskriver vad som bör ingå i respektive avsnitt och i vilken form (lista, tabell, mall^*, prosa och så vidare). Det är förstås en omfattande uppgift, men ändå mindre att beskriva det samlat på ett ställe än att stuva om i 290 artiklar för att sedan kanske behöva backa och göra om på något annat sätt.

^*Not: Att vi inte använder samma slags diagram för befolkningsutvecklingen i samtliga 290 kommuner, jämför till exempel Eskilstuna kommun och Flens kommun, är väldigt skämmigt om du frågar mig.

-- Larske (diskussion) 25 september 2022 kl. 21.49 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Det är absolut möjligt att göra en projektsida, dock är det inget jag kommer göra för det ligger utanför min kompetens, vilket jag också skrev ovan. Vill du, eller någon annan för den delen, skriva en lista utöver den som redan finns på WP:Geo så är det också helt okej med mig men jag ser inte vad det skulle tillföra eftersom det stödet redan finns i just WP:Geo. Sen skulle jag tycka att det vore bra om vi fick till en utmärkt artikel eller bra artikel som stöd, men det är ju lyft på flera olika sidor även om jag som sagt tycker det vore bra att ha en projektsida. Vad gäller statistikmallen håller jag förvisso inte med om att det är pinsamt, däremot önskvärt att de är likadana och jag är väldigt tacksam för att du visade mig den "nya". Den har jag i alla fall börjat införa när jag uppdaterar befolkningsstatistik då den är lättare att hantera. Men jag tror inte att vi ska göra det så enhetligt som du vill, att exempelvis gå in och skriva var det ska vara en tabell. Det är rätt mycket detaljstyrning om du frågar mig, inget illa ment. Jag ska gå in och kolla i din sandlåda också, återkommer.NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 22.20 (CEST)

Jag har tittat i din sandlåda. Jag har inget problem egentligen, i nuläget påminner den rätt mycket om WP:Geo. När jag har skrivit artiklarna har jag utgått från vad som funnits i artiklarna från början, därför är dom inte lika fyrkantiga och jag tycker heller inte att dom behöver vara det. Ett mer fylligt exempel att utgå från är Skellefteå kommun.

Jag vill också nämna att i samtliga artiklar där frågan om historiaavsnittet lyfts på artikelns diskussionssida så har det avsnittet lyfts ut till artikeln om tätorten. I diskussionen på Bybrunnen "Websändning från kommunalfullmäktige" som jag tror mynnade ut i en an annan artikel med en annan rubrik diskuterades avsnittet ekonomi. Där var det kritiskt mot ett sådant avsnitt.

Även om det kan vara rimligt att göra en stödmall utifrån ditt förslag så tror jag inte på för mycket detaljstyrning snarare tre föreslagna punkter under varje rubrik, för så långt går vi inte ens för länder.NnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 22.43 (CEST)

Här Larske kan du titta på ett utkast till stödmall i min sandlåda Användare:NnieAndersson/sandlådaNnieAndersson (diskussion) 25 september 2022 kl. 22.58 (CEST)

Jag har kommenterat varför jag tycker att det är värdefullt med en beskrivning av den föredragna strukturen som en sammanfattning av resultatet av "utspridda diskussioner" i tråden Wikipediadiskussion:Att_skriva_om_geografi#Om_artiklar_om_kommuner.

-- Larske (diskussion) 7 oktober 2022 kl. 16.01 (CEST)

Kommunvapnet är kommunens officiella symbol och utgör huvudillustration till varje kommunartikel. Det är därför inte alls av ”marginellt” intresse och informationen om kommunvapnet skall finnas nära illustrationen. Den som har hittat på att informationen skall gömmas undan nästan längst ner i artikeln borde förklara sig. Jag har frågat var denna ändring gar diskuterats och hänvisades hit! Alltså till där jag har ifrågasatt ändringen. Den är med andra ord genomförd utan föregående diskussion. Ove Raul (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 21.51 (CEST)

Admin-val 2022-10

Nytt kvartal - och därmed går mandatperioden ut för flera administratörer. För närvarande (2022-10-01) pågår omröstning på sidan WP:AAB för omval för flera personer men inga nyval. Skulle nyval dyka upp kan detta med fördel uppmärksammas med ett inlägg i denna tråd. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!

/Anhn ✎ 1 oktober 2022 kl. 08.54 (CEST)

För närvarande (2022-10-08) är 3 omröstningar om omval avslutade, 3 omröstningar om omval pågår, samt 0 stycken nyval. / Anhn ✎ 8 oktober 2022 kl. 13.34 (CEST)

Vi har nu nio administratörer vars förordnande går ut 31 oktober och som ännu ej nomineras. Då flera av dem vill bli nominerade av annan än sig själv, så vore det bra om någon kunde lägga en förfrågan på deras diskussionssidor och erbjuda sig att nominera Yger (diskussion) 14 oktober 2022 kl. 15.51 (CEST)

För närvarande (2022-10-19) pågår 6 omröstningar om omval, samt 0 stycken nyval. / Anhn ✎ 19 oktober 2022 kl. 05.37 (CEST)

Lsjbot (igen)

Jag vet ju att det pågått ett projekt med städning av alla platser och det har funnits ett flertal duktiga Användare i projektet. Nu undrar jag om det förekommit något arbete kring flora och fauna. Är det något särskilt man behöver vara uppmärksam på innan en tar bort mallen om robotskapad?NnieAndersson (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 23.06 (CEST)

Andra kanske har bättre koll. Generellt sett är det mindre problem med dessa artiklar. Det finns några. Bilderna kan vara helt tokiga, då en bot som inte alls förstår något av motivet stoppat in det utifrån namnet. Det kan ibland finnas tokiga formuleringar, det är dock ganska sällsynt. Mer problematiskt kan vara att en växt- och en djurart kan heta samma sak, och boten bara skapat den ena. Då kan det behövas en grensida. Sedan är ju ibland taxonomin föråldrad och skulle behöva uppdateras.

Värt att komma ihåg är ju annars att alla arter inte alls har fått artiklar. Lsj hoppade bland annat över encelliga organismer, alla utdöda arter (har hittat några som blivit fel) med mera. Men det fanns flera andra luckor, jag noterade bland annat när jag skrev om kräftor att vissa kräftfamiljer saknades, jag frågade Lsj om det och vissa grupper hade hoppats över. Lavar vet jag bland annat också att Lsjbot hoppade över då taxonomin var besvärlig eftersom de är svampar och alger. Det kan finnas fler sådana områden.FBQ (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 08.32 (CEST)

Det finns några sidor med tips på vad som behöver kollas för djur och det mesta av det gäller nog växter också, se t.ex. Wikipedia:Projekt djur, Användardiskussion:Lsjbot/Projekt djur och Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla arter/Arkiv. Höstblomma (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 08.51 (CEST)

Namnet på auktorn är ofta länkat till en grensida, och när det inte är det har lsjbot inte sällan valt fel namn. Här är ett exempel på båda: Campsicnemus truncatus.--Versatilist (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 09.35 (CEST)

Ja, för djur är processen noga beskriven på Wikipedia:Projekt djur#Robotskapade artiklar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2022 kl. 10.07 (CEST)

Bra hörrni, tack för snabba svar!NnieAndersson (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 14.10 (CEST)

Det finns ett antal duplikat markerade i Wikidata. Dessa listas i Användare:MatSuBot/Duplicates. En bra början på städning i flora- och faunavärlden vore att arbeta bort dessa duplikat. Kitayama (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 02.52 (CEST)

Jag vet inte hur det ser ut generellt men bland fjärilarna finns det ofantligt många synonymer som har egen artikel. Det är egentligen inte bara Lsjbots fel utan snarare källan, Catalog of life som hade alla taxa upplagda som arter tidigare. Plagodis 🦋 (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 00.20 (CEST)

Å andra sidan finns det ibland arter som saknas på svwp men har artiklar på andra språk och projekt. Vad det beror på har jag inte lyckats utröna. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 03.41 (CEST)

Det finns flera skäl. Catalog of life har använt en äldre taxonomi. Vissa arter kan därför ha fått ett annat namn än vad de har på andra språkversioner. Då finns svenska artiklar men de är inte kopplade till övriga språkversioner. Det kan också vara så att de i stället räknats som underarter i stället för egna arter. De är några av de artgrupper Lsj hoppade över. Som jag skrev ovan har han hoppat över vissa grupper, exakt varför är oklart, har för mig att han sade att taxonomin var för rörig i fråga om kräftorna. Jag har också konstaterat att Catalog of life har haft missar som gjort att arter som varit utdöda räknats som levande och motsvarande arter som finns kvar räknats som utdöda. Som utdöda arter inte fick artiklar kan en del ha försvunnit den vägen. Encelliga organismen saknas ju också. Arter som tillkommit efter att databasens källa tillkom saknas ju också, vare sig de är nyupptäckta eller ändrat klassifikation från underarter till självständiga arter.FBQ (diskussion) 19 oktober 2022 kl. 08.36 (CEST)

Att det i vissa fall handlar om synonymer har jag upptäckt, liksom att det har varit oklart vad som är underarter och vad som är självständiga arter. Tostarpadius (diskussion) 19 oktober 2022 kl. 19.48 (CEST)

Skrotad ministerpost?

Frågan flyttad till Wikipedia:Faktafrågor. 18 oktober 2022 kl. 21.11 (CEST)

En liten observation om könsfördelningen bland ministrar och nyutsedda statssekreterare

• Av de 24 personerna i den nya regeringen, 1 statsminister och 23 statsråd (=de som pratar och syns utåt?), är 13 män och 11 kvinnor (54 respektive 46 procent). Ganska jämnt.
• Av de 21 nya statssekreterarna (=de som arbetar, men inte syns utåt?) är 15 män och 6 kvinnor (71 respektive 29 procent). Ganska ojämnt.

Jag har i ovanstående räknat personer som har namn som normal bärs av män respektive kvinnor som män respektive kvinnor.

-- Larske (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 23.29 (CEST)

Biografiska uppgifter för personer med någon form av skyddstatus

På Diskussion:Mats Strandberg (journalist) pågår för närvarande en diskussion om vi skall dölja biografiska uppgifter och i så fall i vilken utsträckning för personer med någon form av skydd. Alla intresserade är välkomna. Lägg märke till att diskussionen skall föras där, och inte här nedan! / ^Ternarius_Disk 19 oktober 2022 kl. 19.52 (CEST)

Relevans för egna artiklar om biskopsval?

Noterar att vi har artiklar om ärkebiskopsval, vilket känns rimligt och relevant. ÄB leder Sveriges största medlemsorganisation, och har stor möjlighet att påverka samhället.

Men hur upplever gemenskapen relevansen för egna artiklar om biskopsval, dvs de lokala stiftsbiskoparna? Jag hittar inga sådana artiklar. Är det ett utslag för att relevans saknas för dem, eller snarare för att det saknas kunskap och/eller författare? (Material för jämförelse finns här: Kategori:Val i Svenska kyrkan.) OJH (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 10.01 (CEST)

Vi har om finländska biskopsval: Biskopsvalet i Borgå stift 2009 och Biskopsvalet i Borgå stift 2019. Motsvarande borde vara möjliga även för Svenska kyrkan. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 12.09 (CEST)

Huvuddelen av biskopsvalen i Svenska kyrkan torde gå den bredare allmänheten helt förbi. Ett fåtal blir uppmärksammade mer allmänt, vanligen på grund av något skandalartat (Helandermålet är väl det mest uppenbara exemplet). Å andra sidan är Svenska kyrkan såpass stor att även ett val som främst uppmärksammas internt borde vara möjligt att skriva om.

Istället för att börja med generella resonemang, ta något specifikt. Senaste biskopsvalet för Visby stift borde kanske vara lämpligt, med tanke på att det gällde att ersätta en avkragad biskop och kan förväntad ha varit mer uppmärksammat än normalt. Går det inte att få ihop en vettig artikel om det, så går det knappast om huvuddelen av alla val som skett.

andejons (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 12.39 (CEST)

Jag anser de ligger i en gråzon, om de kan kallas relevanta. De i Borgå stift har mycket substans och är bra källbelagda och jag valde i de fallen att inte relevanskontrollmalla dem. En tunn artikel och/eller om källorna är svaga skulle jag dock överväga föra in i artikeln om biskopen Yger (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 13.33 (CEST)

Gör ett samfunds storlek i sig att dess interna val per automatik uppfyller kriterierna för relevans? Personligen tycker jag inte det, och håller därför med Yger. Men har ett val (biskops- eller annat), oavsett samfund, av någon orsak blivit omskrivet kommer saken i annan dager. Alla religiösa samfund ska behandlas lika. //LevandeMänniska (diskussion), 11 oktober 2022 kl. 19.57 (CEST)

Tack för kommentarer, jag bemöter några av dem!

• Ja, Borgå stift med sin särskilda betydelse för svenskspråkiga Finland är annorlunda än svenska stift. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är också statskyrka, vilket är ytterligare en skillnad.
• Helandermålet och Tomas Petterssons avkragning är snarare exempel på avsättningar av biskopar. De berör alltså inte min fråga. Men samma princip kan så klart tillämpas även på biskopsval! Det vill säga att särskilt uppmärksammade biskopsval är mer relevanta än "business as usual"-val.
• Materialläget för en "vettig artikel" verkar gott. Det finns nominerade, ett nomineringsval, oftast en andra valomgång, röstsiffror i dessa, samt en bakgrund och information om vad som händer efter valet. Jämför med Ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan 2022!
• Källäget är mycket gott, eftersom det finns skriftliga källor i form av protokoll att tillgå. Lag om Svenska kyrkan reglerar att dessa är offentlig handling, och kyrkans förvaltningsorganisation bygger helt på den kommunala. Därför menar jag att de kan vara goda källor, trots att de inte är oberoende. (Däremot är de digitala källorna i form av stiftens pressmeddelanden och valprocess-sidor inte lika goda.) Det brukar också finnas tidningsartiklar i läns- och specialpress att tillgå.
• Frågan om ett samfunds storlek gör att interna val automatiskt uppfyller relevanskriterierna är kanske den som biter tag i mig starkast. För mig är svaret på den "Nej". Betydligt mindre samfund än Svenska kyrkan kan vara mycket relevanta. Jag har försökt komma på exempel på större organisationer som inte skulle vara relevanta, men inte lyckas. Men principiellt är det inte storleken som avgör frågan för mig!

Tack för alla goda tankar, jag lyssnar gärna lite till! OJH (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 23.12 (CEST)

När det gäller Svenska kyrkans ställning i det svenska samhället får man inte glömma att det finns en särskild Lag om Svenska kyrkan. Det som ägde rum 2000 var endast en relationsförändring, inte en fullständig skilsmässa. Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 06.59 (CEST)

Grundprincipen för WPs tillväxt bygger inte på vilka ämnen som kan ses som prioriterade i en helhet, utan på vilka ("relevanta") ämnen som användarna vill bidra med. För egen del kan jag inte se annat än att biskopsval uppfyller de emm viktigaste kriterierna för relevans — verifierbarhet och beständighet — och att artiklarna därför borde kunna platsa här (om någon vill lägga sin skapandekraft på just det ämnesområdet). Men om vi styrdes av prioriteringar hade nog läget varit annorlunda. Janders (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 07.26 (CEST)

LevandeMänniska: Jag har ingen egentlig åsikt om biskopsval, lutar åt att det ska mycket till för att vara relevant. Men, jag tycker absolut inte alla "religiösa samfund ska behandlas lika". Storlek är absolut en parameter som ska beaktas. Snarare precis som med rockband: Ett stort rockband är relevant, en del så stora att enskilda medlemmar är relevanta för egna artiklar. Det gäller inte små rockband. De kanske inte ens är relevanta för en egen artikel överhuvudtaget. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 08.57 (CEST)

En organisations storlek bör i sig inte ses som avgörande i någon relevansfråga. Däremot är det naturligtvis så att ett samfund likt Svenska kyrkan med miljontals medlemmar, tusentals anställda och en framträdande plats i riksoffentligheten kommer generera uppmärksamhet och användbara källor på ett helt annat sätt än en scoutklubb med några dussintal medlemmar, som drivs av voluntärarbete och som bara sätter avtryck på föreningslivet på en mindre ort.

För övrigt gällde Helandermålet just händelser vid ett biskopsval och smädesbreven hade troligen gjort att valet var relevant även om någon annan än Helander åtalats och fällts. Tomas Petterssons avkragning hade ingen sådan koppling.

andejons (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 09.03 (CEST)

@LevandeMänniska Nej, jag tror inte någon har argumenterat för att alla religiösa samfund ska behandlas lika. @Andejons och jag har däremot sagt att storlek inte är ensamt avgörande. Det kan finnas andra skäl som trots (eller tillsammans med) storleken leder till relevans.

@Andejons Ja, du har ju rätt om Helander. Jag mindes fel igår natt. Tack. OJH (diskussion) 12 oktober 2022 kl. 09.35 (CEST)

Jag skulle vilja se biskopsval ungefär som kommunvalsartiklar för enskilda kommunval. Vi har inte så många, och ambitionen att få en komplett samling torde vara låg, men jag har alltid uppskattat dem när någon har tagit sig tiden. Finns källorna tycker jag att biskopsvalen fyller en tillräckligt central samhällsfunktion för att det skall vara motiverat att behålla dem om någon faktiskt tar sig tiden att skriva dem. /Julle (disk.) 20 oktober 2022 kl. 03.10 (CEST)

Nu finns artikeln Biskopsvalet i Linköpings stift 2022 som ett första försök. Titta, fundera, läs, granska, ändra!! En artikel om Biskopsvalet i Visby stift 2022 kommer inom kort. Tack för alla inspel hittills.OJH (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 14.21 (CEST)

den nya artikeln har god fullt källbelagd substans, och volymen text gör att den inte passar in i artikeln om den biskop som blir vald. Så då anser jag det inte aktuellt radera den. Jag vill dock inte friskriva mig vad som är lämpligt om det skapas en snuttartikel om ett annat biskopsval, det kan då vara en variant att infoga Yger (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 16.16 (CEST)

Tack för feedback @Yger.

Nu finns även Biskopsvalet i Visby 2022 uppe. OJH (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 16.28 (CEST)

Jag uppfattar delar av artiklarna som en allmän introduktion till biskopsval. Att ha med samma text i flera olika artiklar på det sättet gör dem svåra att underhålla och aningen tröttsamma att läsa, speciellt i grupp. Mer specifikt uppfattar jag artiklarna som väldigt torra: det är som att läsa en mall, namn och siffror byts men i övrigt inget. Detta är troligen ett problem i många artiklar om val, men i slutändan menar jag att förutom själva resultatet borde det viktigaste att redovisa vara vad valet verkligen gällde: att det har hållits en hearing är inte så intressant i sig att det behövs en egen rubrik, däremot vad som sades och framgick av den. Kanske är det Biskopsval i Svenska kyrkan som borde arbetas med först, så att den kan bli ett stöd för artiklarna om enskilda val så att de kan fokusera mer på vad som var unikt för dem?

andejons (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 18.11 (CEST)

Kan ligga en hel del i det, @Andejons. OJH (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 21.18 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2022 III

Under veckan 24-30 oktober pågår Veckans tävling - Källor 2022 III. Välkomna att tävla och förbättra Wikipedias trovärdighet genom att källbelägga artiklar. Historiker (diskussion) 23 oktober 2022 kl. 18.37 (CEST)

Hur presenterar vi Sveriges vice statsminister?

På Statsministerns ställföreträdare (Sverige) har två wikipedianer gjort olika tolkningar av text, källor och/eller möjligen något annat. Eftersom det inte kommit någon input från andra kunniga flaggar jag för frågan här, i hopp om konstruktiva diskussionsbidrag på artikelns diskussionssida! Tack. OJH (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 00.08 (CEST)

@OJH: se fråga till Riksdagsinformationen 2 Dec 2021, 10:37 Diskussion:Regeringen_Andersson#Ställföreträdande

• Skapade en önskan om att få denna information i Riksdagens öppna data se #67

- Salgo60 (diskussion) 26 oktober 2022 kl. 12.05 (CEST)

Wikipedias Asien-månad 2022

Wikipedias Asien-månad är november!

Wikipedias Asien-månad 2022 börjar om en vecka! För åttonde året i rad arrangeras den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. Förra året ledde den svenskspråkiga upplagan till 86 nya högkvalitativa artiklar om Asien. Årets skrivarstuga på SvWp administreras av Bairuilong. Inför 1 november går det bra att redan nu anmäla sitt intresse att delta. Välkomna! En förändring sedan tidigare år är att vi har ett nytt verktyg för att anmäla bidragen. Mvh --Bairuilong (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 05.34 (CEST)

 Gillar Deryni (diskussion) 26 oktober 2022 kl. 21.32 (CEST)

Kan ett icke‑existerande skrivtecken vara artikelnamn?

Jag har nyss redigerat artikeln om skrivtecknet ẚ, U+1E9A LATIN SMALL LETTER A WITH RIGHT HALF RING. Flera märkligheter finns med detta tecken. För det första, om det diakritiska tecknet (den halva ringen) är rakt över bokstaven a när du läser detta ẚ på skärmen, är det fel. Tecknet skall se ut ungefär så här: aʾ. Historien bakom detta fel beskrivs i artikeln.

Men det är inte det viktiga. Den viktiga frågan rör obligatorisk versalisering av artikelnamn. Som bekant finns ett inbyggt tvång att första bokstaven i artikelnamn är versal. Orsaken till denna regel vet jag inte, men jag förstår att det vore meningslöst att ifrågasätta detta. Om det är språkligt omöjligt att ha versal som första bokstav i ett artikelnamn, som i namnet von Essen, så löses det med DISPLAYTITLE, och artikelns underliggande namn kommer att vara ”Von Essen”.

Men skrivtecknet ẚ (som alltså skall se ut så här: aʾ) har ingen versal motsvarighet. Som artikelnamn används nu tydligen ett påhittat skrivtecken, en påhittad versal Aʾ, som bildas av att man skriver A och ʾ efter varandra.

Att man har tvångsversalisering från v till V kan jag förstå. Men tvångsversalisering från ett existerande skrivtecken till ett påhittat skrivtecken tycker jag är fel. Dessutom kommer A och ʾ för långt ifrån varandra i artikelnamnet så att det inte ser ut som ett sammanhållet tecken, åtminstone på min bildskärm. Om denna versal funnes på riktigt, skulle grundbokstaven och det diakritiska tecknet vara närmre varandra.

Ett liknande fall är den tyska bokstaven eszett, ß, som historiskt inte har en versal. Nu har man skapat en versal, ẞ, som 2017 godtogs av de tysktalande länderna (jag har nyss redigerat artikeln om det). Men vår artikel heter fortfarande ß, med den lilla bokstaven, som artikelnamn! Så gör andra språkversioner också.

Varför skall å ena sidan skrivtecknet ß inte ha versalisering i sitt artikelnamn, trots att där finns en versal, som de tysktalande har godtagit (åtminstone som alternativ till SS och SZ), medan å andra sidan artikeln om U+1E9A LATIN SMALL LETTER A WITH RIGHT HALF RING får sitt namn ”versaliserat” till en versal som icke existerar? Jan Arvid Götesson (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 12.43 (CEST)

@Jan Arvid Götesson Rekommenderar att läsa Phabricator T292552. Där förklaras varför man tvingats göra ändringar p g a externa förändringar i PHP och Unicode. Det raderades ett större antal omdirigeringar av ligaturer i natt och artiklar flyttades enligt Unicode 11. Kitayama (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 12.50 (CEST)

Tack för svar. Mina problem är nu att jag måste börja från noll för att förstå vad PHP och Phabricator är. Vad som menas med ”artiklar flyttades enligt Unicode 11” förstår jag inte. Jan Arvid Götesson (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 13.04 (CEST)

@Jan Arvid Götesson PHP är ett externt skriptspråk som ligger i botten på Wikipedia. Förändringar i den är alltså utanför Wikisfärens möjligheter att påverka. När den ändras så måste Wikisfären följa med, även om det innebär försämringar. PHP har bytt till en ny version av Unicode, Unicode 11, och i samband med det har PHP ändrat funktionerna för hantering av stor och liten bokstav. Wikisfären har försökt motverka negativa effekter av detta, bland annat hanteringen av ß som hade förvandlats till SS om inte Wikisfären hade bestämt sig för att bygga en speciallösning. Den gångna natten flyttades den artikeln du nämner ovan på grund av dessa förändringar. "Maintenance script flyttade sidan ẚ till Aʾ utan att lämna en omdirigering: Uppercasing title for Unicode upgrade". Detta är förmodligen något som vi måste acceptera, finns inte stöd för ẚ som artikelnamn i de externa programvaror som Mediawiki bygger på så är det förmodligen en lång process att få det ändrat. "Gilla läget" - tyvärr. Jag lämnar med detta diskussionen då jag är lite ute på tunn is och utanför mitt kompetensområde. Kitayama (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 13.37 (CEST)

Tack igen. Din kompetens räcker för att göra mig klokare. Jag har ändrat visat artikelnamn till aʾ med hjälp av DISPLAYTITLE, alltså vanligt följt av U+02BE som ny visad titel på artikeln.

En annan konstig sak är att i rutan som jag skriver detta svar i visas U+02BE som U+02BF, men i den grå rutan ”Förhandsgranska” är det rätt. Och U+02BF visas som U+02BE. De två tecknen är omkastade men bara i redigeringsrutan. Kan någon förklara det? Jan Arvid Götesson (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 13.58 (CEST)

Stefan Gödicke eller Jens Hultén?

Tacksam för kommentar till min fråga och undran om det är rätt bild på Diskussion:Jens Hultén./ Pontuz (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 17.34 (CEST)

Sven-Eric Liedman hyllar wikipedia...

i en artikel i dagens DN. För den som inte prenumererar och kanske inte kan läsa artikeln citerar jag det aktuella stycket:

"Vi får inte glömma att det finns en vit svan bland de sociala medierna – Wikipedia. Wikipedia har sina brister, särskilt när det gäller kontroversiella ämnen. Men på det stora hela är det en underbar tillgång. Och inte minst är det en allmänning för vår tid, ett gigantiskt samarbetsprojekt som alla kan bidra till och dra nytta av." -- Chandra Varena (diskussion) 26 oktober 2022 kl. 10.49 (CEST)

Stort tack, jag kopierar detta inlägg till WP:WIM /Anhn ✎ 26 oktober 2022 kl. 11.04 (CEST)

Trevligt, särskilt efter den märkliga rallarsvingen mot Wikipedia i november 2021. / Lucie Manette ^(Diskussion) 29 oktober 2022 kl. 08.46 (CEST)

Veckans tävling 31 oktober - 6 november handlar om kvinnor då och nu

Det går att skriva om Nancy Pelosi, Lata Mangeshkar, UN Women och mycket mer under veckan.

Tävlingen har startat, och det finns många artiklar att förbättra eller skapa.

Denna gång har jag lite extra fokus på artiklar som har anknytning till Asien, eftersom Wikipedias Asienmånad äger rum i november. (Ja, jag tjuvstartar lite...)

Välkomna att lämna bidrag eller tips! Eller både och.

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 31 oktober 2022 kl. 06.50 (CET)

Regeltolkning vid SFFR

Det finns oenighet om hur snabbt och på vilka grunder en SFFR-anmälan kan avslutas med "Konsensus saknas". I detta fall gäller det artikeln Utomparlamentarism, men oavsett beslutet i just det fallet så ser jag behovet av en mer principell diskussion om hur våra regler ska tolkas. Se raderingsanmälans diskussionssida.-- Chandra Varena (diskussion) 31 oktober 2022 kl. 08.47 (CET)

Kvalitetsmätningen november för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2021-01-01 0 0 3 3 1 636 0,18 % 2021-02-01 0 0 0 0 1 635 0,00 % 2021-03-01 0 0 0 0 1 637 0,00 % 2021-04-01 0 1 0 1 1 637 0,06 % 2021-05-01 0 1 0 1 1 639 0,06 % 2021-06-01 0 0 1 1 1 641 0,06 % 2021-07-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2021-08-01 0 1 1 2 1 663 0,12 % 2021-09-01 0 0 1 1 1 663 0,06 % 2021-10-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % 2021-11-01 0 0 0 0 1 666 0,00 % 2021-12-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % 2022-01-01 0 0 0 0 1 662 0,00 % 2022-02-01 0 0 1 1 1 665 0,06 % 2022-03-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2022-04-01 0 0 1 1 1 669 0,06 % 2022-05-01 0 0 1 1 1 672 0,06 % 2022-06-01 1 0 0 1 1 674 0,06 % 2022-07-01 0 0 0 0 1 674 0,00 % 2022-08-01 0 0 0 0 1 675 0,00 % 2022-09-01 0 0 0 0 1 676 0,00 % 2022-10-01 0 0 0 0 1 677 0,00 % 2022-11-01 0 0 0 0 1 679 0,00 % Nu A + B C + D E + F 1 782

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns det inga avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata. -- Larske (diskussion) 1 november 2022 kl. 01.27 (CET)

Förtydligande av regler för avslut när sidor föreslagits för radering

På SFFR:s diskussionssida pågår en diskussion om ämnet - delta om ni vill! Chandra Varena (diskussion) 1 november 2022 kl. 09.34 (CET)

Jag, som under ett drygt årtionde genomfört många avslut, har säkert ibland varit för snabb. Vi har dock samtalat oss fram till regler som gör att processen fungerar smidigt. Nu ligger det förslag som gör att det kommer att ta längre tid om de genomförs. Jag har framfört mina betänkligheter i tråden det hänvisas till ovan. Jag böjer mig som alltid för gemenskapens beslut, men vill mana till eftertanke. Det är viktigt att det inte går för fort med att införa ett nytt regelverk. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2022 kl. 14.26 (CET)

Jag håller med Tostarpadius om att det är viktigt att vi inte tar förhastade beslut och att de beslut vi tar är väl förankrade i gemenskapen. Därför hoppas jag att flera vill delta i diskussionen och ta ställning till de förslag som finns. Chandra Varena (diskussion) 3 november 2022 kl. 15.13 (CET)

Kritik av Wikipedia

Jag tycker det är dags för en svensk artikel om detta: https://en.wikipedia.org/wiki/Criticism_of_Wikipedia

Med tanke på vad jag har upplevt under dagen efter att jag har redigerat artikeln Szczecin med källor här på svenska wikipedia så tror jag en sådan artikel behövs.

Såklart kan jag inte skriva en sådan artikel för då skulle jag vara partisk, men det skulle vara najs om någon annan användare offrar sin fritid till att göra det Hälsningar Gurra.79 (diskussion) 30 oktober 2022 kl. 20.51 (CET)

På hur många parallella fronter tänker du driva den här rättshaverismen? - Tournesol (diskussion) 30 oktober 2022 kl. 20.59 (CET)

@Tournesol Det här inte rättshaverism. Det handlar om att wikipedia i sig måste kunna vara självkritiskt till hur wikipedia (systemet) fungerar.

Tex att banna en användare för att den gör en källbelagd redigering på det språkliga utallet (svenska, polska, tyska) av Stettin/Szcezin är inget skäll till motivering för blockering. Ingen ifrågasatte det på diskussionsidan. Förövrigt ska ban/blockeringverktyget undvikas så långt som möjligt, tyvär är det enkelt att missbruka det idag. Att man nedvärderar engagerade wikipedianer och kallar dem manisk och intensiv för att de kommer med nya källor leder inte till ett bra diskussionsklimat. Höstblomma diskuterade lika intensivt som jag, vilket jag uppskattade. Men jag fick ta hela skiten för att det blev intensivt i artikeln. I slutändan följde jag praxis och återställde artikeln till hur det var innan diskussionen slutade. Jag ändrade även artikeln under blockeringen där jag lade till danska (vilket det var innan diskussionen startade). Har jag redigeringskrigat efter det? Nepp! Gurra.79 (diskussion) 30 oktober 2022 kl. 21.38 (CET)

Ditt ärende diskuteras redan på din diskussionssida och på diskussionssidan för den aktuella artikeln. Att på detta sätt kasta in brandfacklor på Bybrunnen är inte förmånligt för någon, allra minst för dig själv. Tag det lugnt i stället och återkom när vatten runnit under broarna. Lantgård (diskussion) 30 oktober 2022 kl. 23.02 (CET)

En sakupplysning kan kanske vara att olika avsnitt i artikeln om Wikipedia här på svwp berör en liknande kritiska aspekter som artikeln på enwp du länkade till. Lucie Manette ^(Diskussion) 1 november 2022 kl. 19.52 (CET)

Definitivt går det att kritisera Wikipedia, även om kritik praktiskt taget alltid möts av motstånd eller hot, till skillnad från beröm. Det är inte realistiskt att Wikipedia kan bli helt perfekt och samtidigt vara den omfattande fria encyklopedin med allt vad det innebär. Jag menar att klotter lär alltid lär finnas så länge som oinloggade kan redigera. Källkvalitet lär också variera med tanke på ämnesbredden. Olika åsikter och brister i språket lär också finnas kvar eftersom det är många som redigerar. En nackdel med att många redigerar är att konflikter uppstår oftare eller kan leda till ojämna artiklar, men det är inte nödvändigtvis bättre med en liten skara som tycker likadant om allt och kanske är färgade av sina åsikter och intressen. Många gånger behövs det en avvikare eller någon som tycker helt annorlunda eller har åsikter i ämnet för att uppmärksamma problem eller förbättra något. Det är viktigt att ta hänsyn till, även om den inte har någon rätt att självständigt agera hur den vill för det.

Man bör se Wikipedia som det folkliga projekt som det är, inte som en säker informationskälla eller som den bästa encyklopedin alla kategorier. Inte heller administratörer verkar alltid agera opartiskt, självständigt och korrekt i alla situationer. Orsaker kan vara att administratörer själva är aktiva i redigeringar, ofta utgör merparten i omröstningar och projekt och ofta har en bra relation till varandra online eller till och med IRL. Om en får något om bakfoten är det lätt att andra också får det. Som administratör är det nog ännu viktigare att vara lyhörd för andra, även om "andra" inte alltid förstår eller håller med om allt.

Till viss del ska det finnas förståelse för misstag, som för nybörjare eller ovana situationer. Det är också viktigt att hålla sig till det faktiska i diskussionerna som uppstår. Att inte klandra och hota någon för att agera provokativt bara för att den är aktiv och har en stark eller avvikande åsikt. Inte heller tolka allt som någon skrivit eller gjort på värsta tänkbara sätt, utan att man i så fall frågar först vad som menas. Men också ta på sig att man handlat fel när man inser att man gjort det eller det är bevisat, samt att ta hänsyn till andras sansade ursäkter.

Om någon exempelvis skriver att något är "idiotiskt" i en diskussion så måste man som läsare dels förstå att det är en personlig åsikt och sedan inte misstolka det som att någon anses vara en idiot. Sedan behöver man ta hänsyn till situationen. Är det exempelvis en sakdiskussion där åsikten motiveras eller är det rent klotter? Skriver någon att Wikipedia är dåligt ska det inte tolkas som att det nödvändigtvis är det eller som att alla som bidragit till Wikipedia är dåliga. Inte heller ska man provocera fram gräl eller förvärra situationer som är heta. Jag har sett liknande situationer tidigare, så det är värt att påminna om. Man bör alltid försöka lösa ett problem fredligt först. Går det inte är det bättre att ta en paus från varandra än att gå på hårdare eller göra större sak av det. En grundregel när man känner sig provocerad eller hotad är att alltid börja med att ta reda på om det kan vara ett missförstånd, exempelvis ett ord som tolkas olika.

Har man nu använt ett ordval eller uttryck som andra tolkat helt annorlunda kan man inte göra så mycket mer än att beklaga det inträffade och förklara vad man menar med andra ord. Men då behöver också andra acceptera att det redan har skett och ta del av förklaringen, inte bara blunda för den och fortsätta vara irriterade. Det är oerhört lätt att misstolka någon, särskilt på internet. Man måste helt enkelt kunna ta att det blir missuppfattningar ibland.

I många konflikter är det någon som tycker sig ha handlat helt i enlighet med policyer och riktlinjer, medan en annan tycker att den andra inte har gjort det. Då får ju båda fråga sig på vilket sätt och hur det styrks. Annars blir det bara lösa anklagelser och smutskastning. Och är det en ren tolkningsfråga behöver man acceptera att det inte finns något rätt eller fel.

Ett annat misstag är att någon skriver "10 mot 1 talar sitt tydliga språk" eller liknande i syfte att tydliggöra vilka som har rätt och vem som har fel, men saken är att den ensamma i diskussionen varken behöver vara ensam om sin åsikt eller ha fel bara för att den har en avvikande åsikt. Inte heller behöver majoriteten ha rätt eller vara i majoritet bland alla aktiva eller användare. Och arbetet på Wikipedia handlar i grunden inte om att välja rätt sida, utan om konstruktiv kritik, förslag och lösningar som får encyklopedin att bli bättre. Sedan spelar det ingen roll vem det är som lägger fram kritiken, lägger fram förslag, kommer med lösningar och vem som genomför det praktiska arbetet, för alla behövs om Wikipedia ska utvecklas som mest. Kyllo (diskussion) 4 november 2022 kl. 16.25 (CET)

Upphovsrätt och SOU

Svenska Vietnamkommittén är mallad för plagiat, men är det inte så att texter i statens offentliga utredningar (SOU) är upphovsrättsligt fria? Yger (diskussion) 1 november 2022 kl. 09.22 (CET)

Våra artiklar bör inte vara kopior av någon SOU, men det är för att det är plagiat, inte för att det är ett upphovsrättsproblem. Mallen {{plagiat}} har ett förvirrande namn.

andejons (diskussion) 1 november 2022 kl. 09.33 (CET)

Jag vill minnas att det var just det att SOU:er är undantagna från upphovsrätten som gjorde att Katastrofkommissionens betänkanden om tsunamikatastrofen kunde tryckas upp och säljas kommersiellt; vill minnas att jag köpte en pocketutgåva på en flygplats eller liknande när det begav sig. Men jag kan minnas fel så man ska ta det med en nypa salt. / Lucie Manette ^(Diskussion) 1 november 2022 kl. 19.59 (CET)

Det stämmer säkert. Upphovsrätten 9§: "Upphovsrätt gäller inte till 1. författningar, 2. beslut av myndigheter, 3. yttranden av svenska myndigheter och 4. officiella översättningar av sådant som avses i 1-3." (Vissa undantag till undantaget finns, men de är inte speciellt relevanta för Wikipedia).

andejons (diskussion) 1 november 2022 kl. 21.23 (CET)

Om man vill kan man lägga upp SOU:er på Commons och renskriva dem på Wikisource. Upphovsrätten står inte i vägen. Wikipediaartiklar är däremot en egen produkt och ska inte tas över av citat. Edaen (diskussion) 1 november 2022 kl. 21.30 (CET)

Fungerat texten som en artikel ser jag inget problem med det så länge källan är angiven. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2022 kl. 09.25 (CET)

Det tror jag inte att den gör. Texten är för lång för att vara en artikel. Per W (diskussion) 4 november 2022 kl. 10.29 (CET)

Det förstår jag inte. Vi har många som är betydligt längre. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2022 kl. 12.04 (CET)

November, och Wikipedias Wikipedias Asien-månad 2022 är igång...

• 
  Suhaila Seddiqi
• 
  Yi So-yeon

... och det pågår saker på flera håll. Denna vecka är, som ni kanske sett, temat för Veckans tävling Kvinnor då och nu XI. Där finns möjlighet att få extra mycket poäng genom att förbättra och skapa artiklar om kvinnor, organisationer mm med anknytning till Asien. Och inte nog med det - nyskapade artiklar som är tillräckligt långa kan även läggas som bidrag i det internationella evenemanget. (Mer information här).

Och nästa vecka kommer en Veckans tävling som helt inriktar sig på det asiatiska temat (och har namnet Asien-vecka 2022).

// Zquid (diskussion) 2 november 2022 kl. 18.28 (CET)

 Hur bra som helst! Deryni (diskussion) 4 november 2022 kl. 17.05 (CET)

Autism, Autismspektrumtillstånd m.m.

Under artikeln Autism har det startats en diskussionstråd med förslag på omstrukturering och namnändring av sidorna Autism, Autismspektrumtillstånd och Genomgripande störning i utvecklingen. Du som har kunskaper inom området: Delta gärna i denna diskussion! / Anhn ✎ 4 november 2022 kl. 03.33 (CET)

Invitation to attend “Ask Me Anything about Movement Charter” Sessions

Fler språk • Hjälp till att översätta till ditt språk

Hello all,

During the 2022 Wikimedia Summit, the Movement Charter Drafting Committee (MCDC) presented the first outline of the Movement Charter, giving a glimpse on the direction of its future work, and the Charter itself. The MCDC then integrated the initial feedback collected during the Summit. Before proceeding with writing the Charter for the whole Movement, the MCDC wants to interact with community members and gather feedback on the drafts of the three sections: Preamble, Values & Principles, and Roles & Responsibilities (intentions statement). The Movement Charter drafts will be available on the Meta page here on November 14, 2022. Community wide consultation period on MC will take place from November 20 to December 18, 2022. Learn more about it here.

With the goal of ensuring that people are well informed to fully participate in the conversations and are empowered to contribute their perspective on the Movement Charter, three “Ask Me Anything about Movement Charter" sessions have been scheduled in different time zones. Everyone in the Wikimedia Movement is invited to attend these conversations. The aim is to learn about Movement Charter - its goal, purpose, why it matters, and how it impacts your community. MCDC members will attend these sessions to answer your questions and hear community feedback.

The “Ask Me Anything” sessions accommodate communities from different time zones. Only the presentation of the session is recorded and shared afterwards, no recording of conversations. You are invited to join the event:

• Europe/MENA/Sub Saharan Africa: November 12, 2022 at 15:00 UTC (your local time). Interpretation is available in Arabic, French and Russian.

On the Meta page you will find more details; Zoom links will be shared 48 hours ahead of the call there.

Call for Movement Charter Ambassadors

Individuals or groups from all communities who wish to help include and start conversations in their communities on the Movement Charter are encouraged to become Movement Charter Ambassadors (MC Ambassadors). MC Ambassadors will carry out their own activities and get financial support for enabling conversations in their own languages. Regional facilitators from the Movement Strategy and Governance team are available to support applicants with MC Ambassadors grantmaking. If you are interested please sign up here. Should you have specific questions, please reach out to the MSG team via email: strategy2030@wikimedia.org or on the MS forum.

We thank you for your time and participation.

On behalf of the Movement Charter Drafting Committee, DBarthel (WMF) (diskussion) 4 november 2022 kl. 16.41 (CET)

Biografer

I Kategori:Biografer i Sverige efter ort ligger ett antal biografer. Artiklarna är i vanlig ordning av varierad kvalité, men många verkar ha masskrivits ur en bok under förra året. Dessa artiklar har I många fall knappt någon mer uppgift än att biografen har funnits. Så vad är egentligen praxis för artiklar om biografer. När är en biograf tillräckligt relevant för en egen artikel? Se även Saga (Skövde).NnieAndersson (diskussion) 3 november 2022 kl. 19.46 (CET)

Så här ser fördelningen av artikelstorlekar ut för de 259 artiklarna i kategoriträdet Kategori:Biografer i Sverige efter ort som inte är omdirigeringar:

Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

Jag gjorde en sorterbar tabell som för varje artikel i detta sortiment visar

• namnet
• storleken
• antal revisioner
• när och av vem artikeln skapades
• när och av vem artikeln senast redigerades. (Om NnieAndersson är den som senast redigerade artikeln visas istället data för den näst senaste redigeringen för att inte inläggningen av relevansmallen ska påverka resultatet. Eventuell inläggning av relevansmall ingår dock i artikelstorleken och antalet revisioner.)

Tabellen finns här i Sandlådan

--Larske (diskussion) 3 november 2022 kl. 21.24 (CET)

Uppskattar som vanligt din statistik Larske. Jag kan ha misstagit mig och att det bara var källa som lades in i flera artiklar 2021 (Det är i många fall samma källa). Så vitt jag vet är det, än så länge, bara en som är märkt för relevanskontroll Saga (Skövde). Det dök upp ett påstående på diskussionssidan som fick mig att undra, är biografer per automatik alltid relevanta? Eller är detta en kategori som skulle behöva en översyn? Om de inte är relevanta bara för att de är biografer, hur kan dessa kompletteras så de blir relevanta?NnieAndersson (diskussion) 3 november 2022 kl. 22.25 (CET)

Som vanligt när det gäller organisationer och företag så bör både storlek/aktivitet och livslängd påverka. Tycker spontant att det är rimligt att vara tämligen generösa. Numera finns det väl sällan mer någon biograf per mellanstor svensk stad? Mindre biografer har väl ofta en hel del kulturell verksamhet (filmfestivaler och dylikt)? Provade att titta på lista över biografer i Uppsala och upplever att det är ganska välavvägt vilka biografer som har respektive inte har artiklar. Gunnar Larsson (diskussion) 3 november 2022 kl. 23.13 (CET)

Instämmer i att vi bör vara generösa. De är en viktig del av kulturhistorien under 1900-talet. När det gäller Uppsala är det definitivt inte för många som har artikel, utan det kunde gott vara ett par till som Upsala-Biografen (på grund av den tidiga starten) och Fågel Blå (på grund av att det så länge fanns en biograf med det namnet). Tostarpadius (diskussion) 4 november 2022 kl. 07.01 (CET)

Det saknas inte dokumentation för åtskilliga av våra biografer i Sverige, gamla som nya, men det är bara de i Göteborg och Stockholm som behandlats ordentligt här. Malmö är ju erbarmligt dåligt, med tanke på att det finns flera bra skriftliga källor, och hur många biografer, befintliga och nedlagda, som nu saknar artikel. Logjohn (diskussion) 3 november 2022 kl. 23.03 (CET)

Ser att det jag skrev kunde tvetolkas, det var alltså inte avsett som en fråga om var jag hittar källor utan snarare en efterlysning av relevanskriterier.NnieAndersson (diskussion) 3 november 2022 kl. 23.06 (CET)

Jag valde faktiskt att "missförstå" din fråga; för våra biografer är en viktig del av landets kultur-, näringsliv-, underhållning- och folkbildning, i nutid och historia och de förtjänar att behandlas därefter. Varenda biograf platsar inte för en egen artikel, men ämnet som jag ser det är gravt eftersatt, därav kommentaren. Vi har fler artiklar, och diskussioner om röstskådisar, och animerade kortfilmer från USA, än om vår egen filmhistoria, och där har även biograferna har sin viktiga roll. Din fråga är fullt resonabel, men istället borde väl frågan som ställts varit: Vad kan vi göra för att förbättra de här artiklarna? Logjohn (diskussion) 3 november 2022 kl. 23.31 (CET)

Det var faktiskt det som var frågan om du läser igen; "hur kan dessa kompletteras så de blir relevanta?"NnieAndersson (diskussion) 3 november 2022 kl. 23.44 (CET)

Jamendåså :-) Tyvärr är inte jag personen att svara dig på frågan om någon praxis föreligger, men av artikelutbudet att döma går min gissning i den pessimistiska riktningen: Om den finns verkar den iså fall vara en väl förborgad hemlighet för ett fåtal invigda! Logjohn (diskussion) 3 november 2022 kl. 23.51 (CET)

Som jag ser det är artiklarna redan relevanta (kanske med något enstaka undantag). Däremot kan de givetvis kompletteras så att detta framgår tydligare. Som vanligt vill jag dock framhålla att målet för en utökning aldrig i första hand skall vara just att få en text att uppfylla eventuella kriterier utan att ge läsarna värdefull information. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2022 kl. 07.01 (CET)

Problemet ligger väl mest i att antalet artiklar som uppfyller relevanskriterierna och antal skribenter som intresserar sig för att skriva artiklar i ämnena inte står i proportion, och att vi har ett ganska litet antal aktiva skribenter som av naturliga skäl skriver om det som intresserar dem mest. Är biografier mindre relevanta än många andra objekt vi skriver om? Jag vill väl svara nej. Järnvägsstationer och apotek är väl några exempel på liknade artiklar, lasarett är ett område där jag noterat att vi har extremt dåligt med artiklar utanför Stockholm. Restauranger och krogar är väl ett annat exempel. Är artiklar om liknande ämnen ofta snedfördelade - både i fråga om kvalitet och fördelning? Absolut. Jag tycker väl kanske att det är värt att hålla igen med relevanskriterierna, som jag argumenterat för ibland att i fråga om torp, men jag tror nog annars att frågan behöver ses utifrån vidare perspektiv. Går det att starta vidare projekt för att se över var våra stora luckor finns? Behöver vi arbeta på listor och grensidor för att förtydliga att vårat artikelbestånd är skevt och kanske uppmuntra till skapande och locka nya skribenter till wikipedia? FBQ (diskussion) 4 november 2022 kl. 11.01 (CET)

Dessa mer smala ämnen med väldigt lokal anknytning skulle väl kunna vara en bra infallsvinkel för WMSE:s nya projekt där de skall försöka bygga upp en gräsrot av skribenter i vissa utvalda landskap (i början). biografer, anrika restauranger stationer teatrar är ju oftast lokalhistoria som intresserar hembygds och lokalhistorieföreningar. Om det kunde göras listor på artiklar i ovan nämnda kategorier (och säkert andra) med namn, landskap (de 4 utvalda), storlek och eventuella åtgärdskategorier så kan det kanske vara något att utgå ifrån. Ett tips utifrån tankar på det @FBQ skrev. mvh Adville (diskussion) 4 november 2022 kl. 11.40 (CET)

Jag är fullt införstådd med att vårt uppslagsverk oftast inte utökas systematiskt, mer än i den mån vi som användare gör det själva. Detta bör inte vara ett hinder för tillväxten utan är en tillgång för oss. Tostarpadius (diskussion) 4 november 2022 kl. 12.07 (CET)

Påståendet att svenska biografer skulle vara "smalt" och med endast "lokalintresse" faller på sin egen orimlighet, då de ända sedan filmens början här i landet organiserats i biografkedjor, och tämligen snart uppköpta och kontrollerade av ett fåtal nationella ägare, som Svenska Bio/SF, Sandrews, och här ska även tilläggas att väldigt många Folkets hus i landet hade biograf.

Inom parentes kan då även påpekas att detta är anledningen till att somliga biografnamn återkommer på flera platser, som Röda Kvarn, Smultronstället, Spegeln m m, då dessa använts under olika tider av de nationella kedjorna. Nämner detta eftersom jag ser att det inte återspeglas (!) i artiklarna. Logjohn (diskussion) 4 november 2022 kl. 13.53 (CET)

@Logjohn, mitt svar var kanske inte så tydligt. Jag menade biografer från bö3jan till mitten av 1900-talet. Inte senare när allt blev kedjor och aå. Många lokala små biografer som intresserar lokalhistoriker. Självklart inbegripet folkets hus biografer och angränsande lokala tidiga teatrar mm. Sådant hembygdsföreningar har intresse i. Mvh Adville (diskussion) 5 november 2022 kl. 00.51 (CET)

Jag vet! :-) Men redan på 1910-talet var biografkedjorna etablerade, och den krisande ekonomin efter första världskriget ledde redan då till uppköp och att finansvärlden etablerande sitt grepp över både produktion och distribution. Det var så Victor Sjöström och Moje Stiller hamnade i Hollywood, film har alltid varit dyrt att göra. Tyvärr verkar Malmö inte ha nån vidare hembygdsförening här på wp, nåt sånt skulle verkligen behövas för fler och bättre (förbättrade) artiklar, och det gäller inte bara inom filmen. Logjohn (diskussion) 5 november 2022 kl. 01.03 (CET)

Intressant diskussion. Tilläggas kan att det finns en betydande del svenska biografer inlagda på Wikidata, en hel del med även med källor. (Även svenska biografägare; personer och organisationer, finns ganska rikligt förekommande på Wikidata). En del inlagda av mig själv men även av @Sverigesbiografer. Dessa kan kanske vara till stöd för den som vill skapa eller utöka artiklar om biografer på svenska Wikipedia. Vitplister (diskussion) 5 november 2022 kl. 15.11 (CET)

Glömde nämna att jag även försökt styra upp bilder på svenska biografer på Commons: c:Category:Cinemas in Sweden by city. En hel del av de som finns här saknar artiklar. Vitplister (diskussion) 5 november 2022 kl. 15.54 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig i frågan, å ena sidan finns en lång tradition med biografer och biografer som är byggnadsminnen. Men jag har lite svårt att se att varenda SF biograf i hela Sverige skulle vara relevant för en egen artikel. Samtidigt känns det ytterst konstigt att lägga krut på att börja komplettera artiklarna om det i slutändan framkommer att vi inte alls tycker att varenda biograf i landet bör ha en artikel. Om vi tar Saga (Skövde) som nu är märkt för relevanskontroll. Så vitt jag kan hitta finns inte särskilt mycket mer att skriva om just den, säkert lite grann men i get som tydliggör någon relevans. Nu påstår förvisso en användare att det är Sagas femte största biograf i Sverige, en uppgift som inte är källbelagd men ändå. Det är inte den enda artikeln i kategorin som ser ut på det här sättet, där det egentligen inte verkar finnas så mycket mer att skriva. Jag kan tänka mig att komplettera en del så de får ligga kvar, om jag lite mer om hur vi i gemenskapen resonerar kring detta med biografer.NnieAndersson (diskussion) 4 november 2022 kl. 16.08 (CET)

Jag anser att vi kan vara generösa vad gäller biografer. Som nämnts tidigare i diskussionen är det en del av vår kulturhistoria, vilken är väl värd att dokumentera på Wikipedia. Summan av bitarna ger en större helhet för att visa hur biografer etablerades och senare har försvunnit. Det uppstod i början av 1900-talet många biografer, som inte blev så långvariga, till exempel Alhambra (biograf, Göteborg), Allébiografen, Annedalsbiografen och Nordstadens Kinematograf. Som en del i Göteborgs biografhistoria är det helt klart relevant att ha artiklar om dem. Finns det trovärdiga källor, så föreligger inget problem. Historiker (diskussion) 4 november 2022 kl. 19.54 (CET)

Medhåll med att det ska kunna vara generöst, åtminstone med reservationen att det gäller främst historiska fenomen likt de ovan anförda exemplen. Ricjac 5 november 2022 kl. 00.57 (CET)

Fick jag välja så skulle varje kommun ha EN artikel som motsvarar den nya artikeln Biografer i Skellefteå. Då får man det kulturhistoriska sammanhanget. DÄRUTÖVER skulle man ha artiklar om enskilda biografer AV VIKT, alltså väldigt stora biografer, byggnadsminnen eller annars intressanta biografer. Det är mycket trevligare att läsa om också än att komma till en sida som Saga (Skövde), där det knappt står något och jag inte hittar ens lite material att utöka med.NnieAndersson (diskussion) 4 november 2022 kl. 23.49 (CET)

Jag delar inte den uppfattningen. Det är bättre att ha artiklar om enskilda biografer även om de blir korta. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2022 kl. 00.29 (CET)

Artikeln om den från Skövde geografiskt närbelägna Cosmorama, Falköping är väl ganska typisk för vad som går att få fram om en småstads- eller landsortsbiograf och samtidigt hålla en acceptabel miniminivå av verkshöjd för en artikel än enbart katalogdata. Ricjac 5 november 2022 kl. 00.47 (CET)

Ja, det är i mina ögon fullt tillräckligt för att motivera en artikel här. Tostarpadius (diskussion) 5 november 2022 kl. 00.52 (CET)

Den är jättebra och tydlig, och skulle nån hitta gammalt material från äldre tider är det bara att lägga till. Cosmorama är ett namn som använts ända sedan starten kring förra århundradet, både här och utomlands, Danmarks första framgångsrika biograf, som öppnades 1904 på Østergade i Köpenhamn, hette Kosmorama av en Constantin Philipsen, vilken året efter öppnade en hel kedja över hela landet [1]. Logjohn (diskussion) 5 november 2022 kl. 01.26 (CET)

Jag upplever att det oftast underskattas hur mycket källor det finns rörande såvälbiografer som annat. Sedant kräver det vanligen att man har god lokalkännedom, tillgång till lokalhistoriska samlingar på kommunbiblioteket eller ett eget lokalhistoriskt bibliotek (tillgång till universitetsbiblioteken är ju också användbart, men du behöver fortfarande lokalkännedom för att veta var du skall leta). Har aldrig varit med om att det inte finns material. Till och med biografen i Harbo skulle det vara möjligt att skriva en hel del om (tror dock inte att jag gör det om vi inte får många fler biografartiklar). Kanske spelar det roll att det där fanns en välbevarad projektor från 1920-talet, men jag tror nog att det finns liknande skäl att skriva om de flesta biografer.--FBQ (diskussion) 5 november 2022 kl. 10.49 (CET)

Ju mer jag kollar runt, desto mer övertygad blir jag om en gemensam insats i ämnet film i Sverige är nödvändig, såg precis att Sveriges allra första filmvisningar, på Pilstorpsutställningen i Malmö 1896, inte ens förekommer i den artikeln. De nämns i artikeln om Svensk film, men först nu tog jag bort rödlänkningen där till artikeln om Pilstorp... Nu handlar ju denna tråden om landets biografer, men precis såhär gick de ju till under den första tiden, under begränsad tid i tillfälliga lokaler, även i tält, och sådana görs ju även idag, bland annat i samband med stadsfester, såsom till exempel Malmöfestivalen, där tältvisningar gjordes av Folkets bio under några år bland annat i Magistratsparken, bara några hundra meter från där Sveriges allra första visningar gjordes under Pilstorpsutställningen 1896. Folkets bio Malmös moderna biograf Panora, (nu) på Möllevången, saknar helt artikel, vilket även flera nutida och historiska bior i stan tyvärr också gör. En gemensam strategi visavi våra biografer, och helst även svensk film generellt, vore nog det bästa. Logjohn (diskussion) 5 november 2022 kl. 11.37 (CET)

Det är detta som är det fina med Wikipedia - det blir aldrig färdigt. Det finns många ämnen, som det saknas artiklar om. Någon dag upptäcker någon läsare/skribent denna brist och tar tag i situationen, antingen själv, eller tillsammans med andra. Precis som FBQ skriver, så kan det kräva mer arbete med att söka källor, då allt inte finns på Internet, utan man behöver gå till bibliotek, hembygdsföreningar, eller andra institutioner. Korta artiklar är inget problem, om de är utformade på korrekt sätt och försedda med någon källa, som styrker innehållet. Historiker (diskussion) 5 november 2022 kl. 19.03 (CET)

Positiva oktober siffror

Vi var 726 bidragsgivare som gjorde fler än fem redigeringar vilket var klart mer än 2020 (688)och 2021 (695). Och även antalet nya artiklar var högt (4739) mot 2021 (4028) och 2020 {4458]. Det stämmer även med min egen observation som patrullerare, många nya (men ofta med intressekonflikt..). Antalet läsare minskar men det gäller för all språkversioner och jag tror de beror på teknik (hur google visar upp text i ruta och hur m.wp används) Yger (diskussion) 5 november 2022 kl. 08.44 (CET)

Illustrationer

Jag fick en avisering från FiWP att "det fanns en bild som skulle passa till en artikel på din bevakningssida". Det gällde två artiklar (fi:Suomen presidentin valinta 1973 och fi:Nordel) och där la jag in dessa förslag. Det var något automatiskt system. Är det någon som vet mera? Jag lärde mig betydelsen av bilder i Veckans tävling när det var fokus på illustratinner. Tack, Paracel63! Per W (diskussion) 6 november 2022 kl. 05.20 (CET)

 Gillar Bra funktion (hur den än fungerar). Jag ser att i alla fall en artikel nu fick en bild. --Paracel63 (diskussion) 6 november 2022 kl. 10.06 (CET)

Månadens artiklar

"Skjutningar i Sverige" och "Elizabeth II:s död och begravning".

Det blev vapenvåld och naturlig död, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under september månad. Skjutningar i Sverige (skapad av Manvswow) utsågs till bästa nya artikel, medan Elizabeth II:s död och begravning (av… tadaa!… Manvswow) belönades som bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (67 stycken) respektive utökningar (40 stycken) under oktober. Här stod Slånbär och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 288 nya och 100 utökade artiklar i projektet. I listningen för september inkluderas även fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 10 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det november, och vi kan rösta på oktober månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 50 nya och 15 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 6 november 2022 kl. 14.25 (CET)

Veckans tävling 7 - 13 november handlar om Asien

Tävlingen, som ingår i Wikipedias Asienmånad, har startat, och det finns många artiklar att skapa eller förbättra. Välkomna med bidrag eller tips! Eller både och...

Mer information finns på på tävlingssidan. // Nalle&Lisa (diskussion) 7 november 2022 kl. 12.14 (CET)

Relevanskriterier för röstskådespelare

Flyttat till Wikipediadiskussion:Relevanskriterier Tostarpadius (diskussion) 8 november 2022 kl. 07.07 (CET)

Reiner Fuellmich

Tråden kopierad till Diskussion:Reiner Fuellmich. Diskussionen bör fortsätta där. / Anhn ✎ 9 november 2022 kl. 03.39 (CET)

Jag blev via wikimail uppmärksammad på artikeln Reiner Fuellmich. Skaparen av artikeln är globalt blockerad för bland annat originalforskning. Jag kan för lite om ämnet för att kunna kontrollera så att det stämmer, eller om artikeln borde raderas. Den är skapad av samma användare på de andra språkversionerna med. Skulle någon kunna hjälpa mig här? Mvh Adville (diskussion) 8 november 2022 kl. 11.52 (CET)

Hinner inte titta något längre på detta nu men finns lite information från Vice här https://www.vice.com/en/article/akvww8/reiner-fuellmich-nuremberg-2-why-covid-conspiracy-theorists-see-this-lawyer-as-their-saviour . Han tycks efter en snabb googling även ha kopplingar till Qanon. Låter som en mycket bra idé att se över den här artikeln! Hypotes (diskussion) 8 november 2022 kl. 12.07 (CET)

Jag skulle inte som patrullerare reagera på den artikel och åsätta relevanskontrollmall, så jag kan inte se det som en snabbraderingskandidat. Och då är det som kan vara aktuellt att föra den till SFFR. Och min känsla är att den där inte skulle få konsensus radera. Så jag rekommenderar att låta den vara efter ev puts och förbättring Yger (diskussion) 8 november 2022 kl. 13.28 (CET)

Det finns dock en diskussion här som skulle kunna tänkas leda till en annan slutsats. Jag har själv inte läst den ännu. Tostarpadius (diskussion) 9 november 2022 kl. 02.31 (CET)

Artikeln saknas på dewp o enwp, däremot så finns den på nowp med en helt annan spets med belägg för förintelseförnekelse och missbruk av insamlade medel istället för den mer skönmålande svwp. Jag tror den möjligen kan ha "herostratisk relevans". / Anhn ✎ 9 november 2022 kl. 03.36 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Fortsätt diskussionen på Diskussion:Reiner Fuellmich / Anhn ✎ 9 november 2022 kl. 03.40 (CET)

Lsjbot-skapade artiklar som redigeras av icke-svenskspråkiga användare

Nu är det återigen dags med användare som inte kan svenska som redigerar i geografiartiklar, varav många är Lsjbot-skapade och ännu inte reviderade, härinne. Ordspråket "Bättre stämma i bäcken..." kommer väl till pass här, för oredan och besynnerligheterna bara ökar, aktiviteten fortsätter utan anmärkning, det blir kaka på kaka på kaka med felaktiga språktranskriberingar och andra underligheter, som knappast minskar arbetsbördan när väl dessa besynnerligheter till artiklar nån gång ska gås igenom. Logjohn (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 17.26 (CEST)

Kan jag ta bort posten? Ingen verkar ju bry sig, och då är det väl bättre att den inte står här som en panelhöna vid kvällens sista dans. Logjohn (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 22.16 (CEST)

Kan du visa exempel på det du nämner? bbx (diskussion) 28 oktober 2022 kl. 00.51 (CEST)

Ja, att börja söka efter det blir som att leta efter en nål i en höstack, så exemplifiering vore värdefullt för att få gemenskapen att reagera. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2022 kl. 08.21 (CEST)

Användaren kallar sig GiorgiXIII, jag har skrivit på hans diskussionssida men det har vederbörande bara uppfattat som uppmuntran.

Jag redigerade ett antal av de Lsjbot-skapade artiklarna listade i Georgiens distrikt i helgen, vilket ledde till att han började skugga vad jag gjorde, även i andra ämnen, och gjorde ändringar efter mig, vilket jag först upptäckte när jag inte hittade mina egna ändringar när jag skulle avsluta artikelflyttningar. Det är arbete nog att vara noggrann och få allting rätt, särskilt artikelflyttningar och snabbraderingar, men med denne ivrige aktivist i nacken orkar inte jag fortsätta med Lsjbot-artiklarna. Logjohn (diskussion) 31 oktober 2022 kl. 18.45 (CET)

Jag får ändå intrycket att Dina redigeringar till sist kvarstår. Användaren har dock genomfört någon egen flytt som jag hittat. Nu vet jag inte om transkriberingen är korrekt vad gäller Chasjuri, så jag kan inte bedöma resultatet. Tostarpadius (diskussion) 31 oktober 2022 kl. 23.07 (CET)

Det handlar inte om det, utan om att han inte kan lämnas oövervakad. Vem av oss ska göra det?

När vi för ett tag sen hade en ryss, som inte heller kunde svenska, som lade upp en massa filmartiklar, reagerades det direkt på att vi inte hade möjlighet att kontrollera innehållet. För att rädda just dessa från snabbradering tog jag då på mig att gå igenom dem, stumfilm råkar vara ett specialintresse, och vi saknar ännu mycket rent grundläggande på den fronten. Aktiviteten avstannade tvärt när skrivits lite på personens diskussionssida, vilket var bra, för det kom alldeles för mycket på bara något dygns tid.

Här har vi här nu någon som tar våra påpekanden och invändningar som uppmuntran, oavsett vad man skriver! Jag får definitivt intrycket av att han gissar sig fram, ändrar när nån reagerar, men fortsätter i samma stil som om inget hänt. Han lämnar kvar jättemycket som borde åtgärdats eller rent utav tagits bort. Sånt gör man bara när man inte fattar vad man håller på med! Denna gången rör det det sig dessutom inte om ett fåtal nyskapade artiklar, utan användaren har riktat in sig på Lsjbots produktion. Logjohn (diskussion) 1 november 2022 kl. 12.07 (CET)

GiorgiXIII har varit aktiv på väldigt många språkversioner och verkar, enligt mina stickprov, särskilt inrikta sig på Kaukasien och i synnerhet Georgien även på de andra versionerna. Han rör sig över alla möjliga språkområden och verkar förlita sig en hel del på översättningsverktyg. Jag har inte hittat någon blockering, men enstaka kommentarer efter felaktigheter. Han är antagligen genuint intresserad av området, men gör han för mycket fel här så måste han förstås bromsas i sin iver. /JohanahoJ (diskussion) 1 november 2022 kl. 13.48 (CET)

Ja, nu formligen rasar ändringarna han gör in igen, och inte stämmer de heller. Logjohn (diskussion) 1 november 2022 kl. 15.51 (CET)

Jag har själv svårt att se vad som inte stämmer, åtminstone i de ändringar jag tittat på, då jag inte är orienterad i ämnet eller kan läsa georgiska. /JohanahoJ (diskussion) 1 november 2022 kl. 18.21 (CET)

Det är ju just därför. Vem vet vad han håller på med? Bara idag har han gjort över 300 redigeringar, och dagen är inte över än. Varenda av dem behöver kollas, somligt stämmer (väl), annat inte. Det har jag sett i de fåtal stickprov jag orkat göra. Logjohn (diskussion) 1 november 2022 kl. 20.46 (CET)

Vem tar på sig att gå igenom alla ändringar, raderingar, artikelflyttar som GiorgiXIII gjort sedan jag påtalade detta? Ser att han blockerats, för att sen getts fria tyglar igen. Logjohn (diskussion) 3 november 2022 kl. 15.53 (CET)

Jag kanske ska lägga in felaktigheter som GiorgiXIII gör här? De blir ju inte färre, och då finns ju åtminstone möjligheten att någon svenskkunnig ser dem. Här är ett exempel på en gång: Ordet "gora" betyder berg, eller fjäll, på ryska och många andra språk. Därför ska inte artiklar om berg i Georgien heta "Gora Xxxx", d v s "Berg X" eller "Berget X", möjligen skulle formen "X-fjäll" möjligen kunna användas fast det saknar alldeles säkert stöd i eventuell svenskspråkig litteratur. Logjohn (diskussion) 9 november 2022 kl. 20.06 (CET)

Utan länk till något exempel är det svårt att veta exakt vad problemet är, men de redigeringar användaren gjort som rör "gora" verkar mest vara att ändra lokalt namn från ryska (gora) till georgiska (mta?), som i Special:diff/51344523/51428974. Gora fanns redan där när artikeln skapades från geonames, och behöver ändå liksom resten av artikeln kontrolleras, korrigeras och förses med pålitliga källor när robotmallen ska tas bort.

Det finns en hel del berg som på svenska omnämns med något utländskt ord för berg (Mount Everest, Monte Rosa, Montagne Pelée, Mont Blanc, ...). I ne.se finns Babia Góra och Zrinska Gora som stubbartiklar och Gora Skalistyj nämns i deras artikel om Stanovojbergen. Så helt självklart är det inte att "gora" alltid ska bort. Om man vill göra egna översättningar så är nog berg bättre än fjäll som sällan används om berg utanför de nordiska länderna. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 9 november 2022 kl. 21.47 (CET)

Felet är Lsjbots, men när "justeringarna" görs av den icke-svenskkunnige, blir resultaten därefter. Vi är flera som försökt kommunicera med honom. Logjohn (diskussion) 9 november 2022 kl. 22.58 (CET)

Nej, Lsjbot gjorde inte fel. Gemenskapen godkände projektet, så skulden är kollektiv. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2022 kl. 07.17 (CET)

Det var före min tid. Men nu låter gemenskapen en georgier som inte begriper svenska göra städjobbet. Logjohn (diskussion) 11 november 2022 kl. 02.18 (CET)

Att påtala någons (eventuella) nationalitet verkar lite xenofobiskt och det här är andra gången du gör det i denna diskussion. Den spelar ingen roll för redigeringarna, det här är inte Sveriges Wikipedia. Håll dig till sakfrågan (som är viktig nog). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 november 2022 kl. 08.59 (CET)

Alls inte min avsikt att framstå som sådan. Men faktum kvarstår, personen i fråga kan inte kommunicera på svenska vilket är språket vi använder härinne. Logjohn (diskussion) 11 november 2022 kl. 12.25 (CET)

Kvalitetsmätningen november 2022

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

upp på de flesta Yger (diskussion) 1 november 2022 kl. 05.18 (CET)

Tyvärr har det tillkommit 3 substubbar efter att jag tömde den kategorin för 2 vevkor sedan. Det är @Aciram som skapat några korta om bulgariska härskare. Jag hinner inte fixa dem nu, men såg det finns mycket info på enwp. Adville (diskussion) 1 november 2022 kl. 14.22 (CET)

Siffrorna behöver inte betyda att artikelkvalitén har gått ner eller att städare gör ett sämre jobb än tidigare. Jag har stött på någon användare med orutin som fått för sig att massmalla. Det brukar märkas tydligt i bevakningslistan när så sker, vilket också lär påverka resultatet i kvalitetsmätningen. Ibland används åtgärdsmallarna felaktigt och ibland finns det andra lösningar än att massmalla med de tyngsta mallarna. Jag brukar samtala med användaren när jag upptäcker det, men diskussionerna har nog ingen inverkan. Jag tror att det behövs mer engagemang från andra för att få till en förändring.

Det är viktigt att även andra är tydliga för orutinerade med när man inte bör malla och hur man bör göra istället. Det går att lägga fram fint. Inte bara säga "jag tycker att du gör ett bra jobb, stå på dig!" för då kommer den onödiga mallanvändningen definitivt att fortsätta och resultatet att skena. Dessutom kan det få negativa konsekvenser som exempelvis att relevanta artiklar raderas i onödan. Jag har även sett att relevanta och motiverade åtgärdsmallar raderats utan åtgärd. Kanske för att den har legat länge eller för att den som raderat mallen inte tagit sig tid att läsa motiveringen eller sätta sig in i diskussionen. Om det finns ett problem och man inte kan eller orkar åtgärda problemet bör mallen ligga kvar.

Istället bör det göras något åt den onödiga massmallningen där motivering antingen saknas eller inte styrker relevans. Då blir också mätningarna mer rättvisande. Kyllo (diskussion) 4 november 2022 kl. 16.59 (CET)

Av de tre artiklar som just nu har substubmall tycker jag faktiskt ingen är en substubb. Brödtexten är kort, men de innehåller mer information om man kollar infoboxen. En vanlig stubmall skulle passa bättre för att markera en önskan om att artiklarna bör utökas. Substubmallen säger ordagrant: Den här artikeln innehåller nästan ingen information utöver sidtiteln. Hjälp gärna Wikipedia med att utöka sidan med mer information. Den kan annars infogas i en annan sida eller raderas. Men dessa artiklar innehåller totalt sett en hel del mer information än sidtiteln, i form av grundläggande biografiska uppgifter, och de är relevanta ämnen för egna artiklar, tycker jag. Radering eller infogning känns därför inte aktuellt. Höstblomma (diskussion) 5 november 2022 kl. 08.40 (CET)

Jag har också iakttagit att benämningen "substub" ofta sätts på korta artiklar som verkligen innehåller substantiell information. Om vi nu avvecklar de andra stubbmallarna borde detta vara tillfällen när man kan använda den mall som i en tråd längre ned just nu föreslås införas. Enligt min mening borde verkliga substubbar kunna raderas direkt som oartiklar. Även den stubbmallen borde alltså avvecklas på sikt. Tostarpadius (diskussion) 11 november 2022 kl. 11.04 (CET)

Källa för folkmängd i infobox

Diskussionen flyttad till Projekt:Kina. Adville (diskussion) 14 november 2022 kl. 12.14 (CET)

Källor från Wikidata

Upptäckte även nyss att i vissa faktamallar tas information direkt från Wikidata med källor utan att mallen heter något med wikidata. De källorna läggs då nederst i artikeln på samma sätt som när man glömmer lägga till en rubrik för källor, se detta exemplet som jag korrigerade genom att lägga till rubrik och references så det blev såhär: David Malouf.Går det med bot att söka av artiklar med faktamallar och se om de får källbelagd info från wikidata, men saknar <references/>, och lägga in det med rubrik så att artikelstrukturen blir finare och källorna även tydliggörs i innehållsförteckningen? Adville (diskussion) 14 november 2022 kl. 10.50 (CET)

Källor från Faktamallen syns ej i visual editor

När jag ändå håller på med qrubriker om källor... Här, Topanga, Kalifornien, är ett exempel på hur källorna kommer in direkt under referensrubriken från faktamallen, men när man trycker redigera på Visual editor så syns inte dessa källor och är därmed inte återanvändbara från faktamallen till texten (där jag hade tänkt källbelägga sista meningen med källa 1 och 2 från faktamallen). Är det en bugg som gör jag inte kan återanvända dem? Adville (diskussion) 14 november 2022 kl. 10.59 (CET)

De syns inte heller med klassisk Wikitext-editor. Det som hämtas från Wikidata syns inte förrän sidan renderas för användaren, det syns aldrig för redigeraren oavsett verktyg. Så mitt antagande är: Ingen bugg, bara en svaghet i lösningen. Kitayama (diskussion) 14 november 2022 kl. 11.14 (CET)

@Kitayama, dessa källor ligger faktiskt i mallen och inte på wikidata, så i vanliga editorn syns de vid en förhandsvisning, men inte i visual. Faktamallen är ju lite låst i visual. Adville (diskussion) 14 november 2022 kl. 11.22 (CET)

Arrggghh... min tankevurpa - jag trodde det var en av USA-orter som använde {{Ortsfakta WD}}. Då har jag ingen hjälp att ge - då jag aldrig använt visual och slagit av allt som har med det att göra. Kitayama (diskussion) 14 november 2022 kl. 11.40 (CET)

Ja, det är en bugg i VisualEditor. På Phabricator finns ett par långdragna ärenden som båda verkar relaterade till detta, phab:T52896 och phab:T63505. /JohanahoJ (diskussion) 14 november 2022 kl. 11.53 (CET)

Årets bild på Commons

Om det roar en kan man vara med och rösta fram årets bild på Commons. Nu första omgången, där man sållar fram finalisterna genom att plocka fram de mest populära bilderna i olika kategorier. /Julle (disk.) 14 november 2022 kl. 12.20 (CET)

Fint att du uppmärksammar detta @Julle. Va inne och röstade tidigare idag, och det finns många riktigt bra bidrag. -- LevandeMänniska ^(talk), 14 november 2022 kl. 18.40 (CET)

Veckans tävling 14–20 november handlar om arkitektur

Den något försenade veckans tävling är nu på plats – hjälp till att skapa, utöka och förbättra artiklar om arkitektur och arkitekter. Mer information finns på tävlingssidan. (Ett tillfälle att skaffa extra många poäng är tisdagens skrivstuga!) // Ambrosiani (diskussion) 14 november 2022 kl. 21.02 (CET)

Movement Charter - "This can turn the whole movement upside down"

Dear all,

Which responsibilities should the Wikimedia Foundation fulfill and which should it not? Which responsibilities should be carried out by communities? What role should small and relatively informal user groups or the often professionally acting chapters have in this? And last but not least, how should the Global Council be defined, which in the future will replace the Wikimedia Foundation Board as the governing body of the global movement, or the newly emerging Hubs?

For two decades, the movement has grown organically. This has also established imbalances, both between and among individual interest groups. For example, the distribution of funds was largely in the hands of the Wikimedia Foundation, highly developed and influential affiliates are found almost only in Western countries, and last but not least, community members complain time and again that they feel inadequately represented in the processes. These dissatisfactions led to an initiative within the Movement Strategy to review these structures.

As a result, these structures are now widely debated in the Movement Charter. The document is intended to define the "roles and responsibilities for all members, organizations, and actors of the Wikimedia movement" for the future, redistribute power and thus ensure that decisions are made equitably in the future.

One year ago, a 15-member committee, abbreviated MCDC (Movement Charter Drafting Committee), began its work for this purpose after the prior election. Its work does not consist of withdrawing into a closed room and drafting a text on its own. Instead, it facilitates a process that is supposed to listen to everyone and then transform feedback into a consistent text.

As part of that process, the first of two community consultations begins this month, with half of the text being discussed in each round. For this first round, the drafting committee has drafted the following texts as a working basis:

• The Preamble - Definition of the Charter and its purpose.
• Values & Principles - Basic values and principles of cooperation for the entire "Movement".
• Roles & Responsibilities - Definition of the roles and responsibilities of the units of the Movement. This likely includes definitions of the roles of organizations such as the Board of Trustees, Wikimedia Foundation, Wikimedia Affiliates, and Communities.

Not only professionally, but also as a community member, I would urge everyone to take part in this. Many members of the community have repeatedly grappled with the structures and constitution of the movement, not infrequently skeptically, annoyed, disappointed, or outraged. I cannot recall having encountered a comparable opportunity to fundamentally reshape the balance of power in my nearly two decades as a Wikipedian. Not without reason did a representative of the committee at last Saturday's introductory meeting describe the potential consequences of the Movement Charter by saying, "This could turn the whole movement upside down." Thus I would urge you to get involved.

This Sunday, November 20, 2022 from 15:30 - 17:00 CET will be the first of eight regional video meetings.
Here you can find detailed information about it.

Those who do not have time are welcome to attend one of the other meetings. Those who don't feel comfortable in video meetings can of course take part in other ways:

• Fill out the feedback survey (anonymously, starting Nov. 21).
• Sharing feedback on the discussion pages above on Meta
• Sharing feedback on the Movement Strategy Forum;
• Sending an email to movementcharter@wikimedia.org

Kind regards, DBarthel (WMF) (diskussion) 15 november 2022 kl. 12.02 (CET)

Partier som får runt 0.1 procent i riksdagsval, typ MoD och Knapptryckarna...

Bör partier som får runt 0.1 procent i riksdagsval få egna artiklar eller ej. Tänker närmast på Partiet MoD och Knapptryckarna? Partiet MoD har motstånd mot vaccinkrav mm som huvudfråga och Knapptryckarna är ett parti som blandar konspiration och vurm för direktdemokrati. Mats33 (diskussion) 6 november 2022 kl. 22.30 (CET)

Jag känner inte till just dessa partier. Men generellt tycker jag att resultat i riksdagsval inte är det enda kriteriet. Partier kan delta aktivt i samhällsdebatten på ett sätt som gör dem relevanta, eller vara mycket viktiga lokalt även om de inte får röster (eller ens ställer upp) i riksdagsval. Chandra Varena (diskussion) 6 november 2022 kl. 22.42 (CET)

Håller med Chandra Varena, tror inte vi ska låsa oss vid riksdagsvalen. Det finns massor med småpartier som kan få genomslag lokalt, se exempelvis Bjärepartiet som ensamma styrt Båstads kommun. Dessutom finns andra saker man behöver ta hänsyn till. I detta fall vill jag fock påpeka att jag inte alls har kännedom om de partier du nämner.NnieAndersson (diskussion) 6 november 2022 kl. 23.09 (CET)

Om enda kriteriet är att de ställt upp i riksdagsvalet så är svaret nej. De är inte relevanta. De måste bli relevanta av andra anledningar då, som Varena skriver, eller att de kommit in i någon kommunfullmäktige, som detta lokala Sölvesborgsparti SoL-partiet Sölvesborg och Lister. Men bara medverka i riksdagsvalet och få 0,1% det ger inte relevans. Mvh Adville (diskussion) 7 november 2022 kl. 00.00 (CET)

Instämmer med Chandra Varena, NnieAndersson & Adville. /// Lucie Manette ^(Diskussion) 7 november 2022 kl. 00.30 (CET)

Jag instämmer med övriga, och vill mana till kreativ eftertanke! Skälen att skriva encyklopediska artiklar om ett parti kan vara många. Utan att säga att följande exempel alltid bör leda till artiklar, så vill jag illustrera bredden:

• partier som inte tar mandat, men påverkar valutgången genom att ställa upp i valet ("stjäl väljare").
• partier som gör ett bestående avtryck tack vare framträdande företrädare.
• partier som påverkar samhällsdebatt och medierapportering på ett omfattande sätt.
• partier som speglar nya fenomen eller samhällsförändringar (religiösa partier, utomparlamentariska partier, återkomsten av nazistiska partier)
• partier som i andra länder vunnit starkt genomslag och nu bildats i Sverige/Finland/annat land.
• och så vidare! Politik är så mycket mycket mycket mer än att vinna mandat i valda församlingar!

Jag vill också mana till försiktighet! Att skriva om partier är svårt.

• Wikipedia är ingen nyhetstjänst! Är du osäker, så våga vänta någon månad tills bilden klarnar. Kanske blev det ett encyklopediskt relevant begrepp? Kanske inte. Kanske startade någon annan artiklen, och du fick därigenom stöd för din bedömning.
• Wikipedia ska hålla en neutral synvinkel. Att skriva om ett litet parti som om det vore encyklopediskt relevant kan påverka hur partiet omfattas av omvärlden. Särskilt inför ett val kan det vara viktigt att fundera över, och inför svenska riksdagsvalet har vi flera år haft en sån diskussion tillsammans för att hitta rätt nivå.
• svWP tenderar att färgas av svenska och finska förhållanden, där partier är relativt stadiga företeelser. I andra länder är partier mer flyktiga, ett verktyg för att ta fram valsedlar, ett nätverk runt en viss politisk kandidat eller något som finns på regional men inte federal nivå / omvänt. Använd Wikipedia:Globalt perspektiv som stöd i dina bedömningar, svensk/finsk partipolitik är inte den enda normen!

OJH (diskussion) 15 november 2022 kl. 09.31 (CET)

Jag ser inte detta är annorlunda än andra ämnen. Relevans beror primärt på uppmärksamhet och beständighet. Och för politiska partier är det viktiga om de funnits (och agerar aktivt) mer än över ett val och om de fått representation i någon politiska församling Yger (diskussion) 15 november 2022 kl. 09.38 (CET)

Om vi tar dessa partier, som exempel, så antar jag dock att de torde ligga bra till för artiklar OM de ställer upp även i nästa riksdagsval och OM de även då får omkring 0.1 procent eller mer. Detta utifrån var vi satt gränsen tidigare och i jämförelse med andra småpartier som har egna artiklar. Mats33 (diskussion) 16 november 2022 kl. 20.15 (CET)