Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2026-01

Lite statistik

Blev lite nyfiken så tog fram lite statistik som jag ju kan dela med mig av:

Datum	{{Källor}}	{{Källor biografi}}	{{Fler källor}}	{{Fler källor biografi}}	{{Källor avsnitt}}	{{Fler källor avsnitt}}	{{kb}}	TOTALT
251216	&&&&&&&&&&036331.&&&&&036 331	&&&&&&&&&&&01461.&&&&&01 461	&&&&&&&&&&&09647.&&&&&09 647	&&&&&&&&&&&03281.&&&&&03 281	&&&&&&&&&&&&0978.&&&&&0978	&&&&&&&&&&&&0181.&&&&&0181	&&&&&&&&&&011635.&&&&&011 635	&&&&&&&&&&064072.&&&&&064 072
	56,7%	2,2%	15%	5,1%	1,5%	0,2%	18,1%	100 %

Andel av källmallade artiklar
{{Källor}} (56,7 %)   {{Källor biografi}} (2,2 %)   {{Fler källor}} (15,0 %)   {{Fler källor biografi}} (5,1 %)   {{Källor avsnitt}} (1,5 %)   {{Fler källor avsnitt}} (0,2 %)   {{kb}} (18,1 %)

NnieAndersson 🦚 (diskussion) 17 december 2025 kl. 23.11 (CET)

Viss reservation för några mindre fel pga. eventuella handhavandefel i Petscan. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 17 december 2025 kl. 23.12 (CET)

@NnieAndersson: Spännande! Jag har för mig att när jag gjorde en liknande test i somras för källor-mallen så var det något på 39000, så en imponerande förbättring! (dock med samma brasklapp som ovan + kan minnas fel) Gunnar Larsson (diskussion) 18 december 2025 kl. 00.31 (CET)

Det kan nog stämma. Tittar man i Användare:Adville/Projekt Källor behövs, inte fanns 39 350 sådana artiklar 31 maj 2025. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 18 december 2025 kl. 08.44 (CET)

Plottriga kartor

Det finns tydligen sätt att lägga till små söta symboler på OSM-kartor, Modul:OSM. Se t.ex Tvååkers socken

. Det här gör kartorna svårlästa, de platser som får symboler blir dominerande, de döljer annat. Symbolerna är inte neutrala. Jag tycker inte att vi ska ha den här typen av symboler alls. En enkel markör för det som är intressant, ok, men inte detta. Edaen (diskussion) 13 december 2025 kl. 05.12 (CET)

Jag förstår och håller delvis med. Kort sagt tyckar jag kartnålarna försvarar sin plats, men håller med om att de oförklarade symbolerna och area-markeringarna har förbättringspotential.

I det här fallet är det inte en karta över Tvååkers socken utan en illustration för avsnitten "Geografi och natur" och "Fornlämningar", och då tycker jag de kan försvara sin plats. Fast det tog ett tag innan jag fattade det, att gränserna som ritades ut inte hade med socknens gränser att göra. Så en förklarande "bildtext" vore mer förlåtande.

Vad gäller neutralitet så antar jag att du menar "utelämnat urval och urvalskriterie"? Eftersom det är en illustration till de båda avsnitten så finns ju dessa problem även i avsnitten i så fall, och där är de väl inte per definition ifrågasatta?

Kartmarkering med eller utan symbol skymmer väl lika mycket, men kanske skulle enkla symboler, med nummer och en nyckel bli mindre plottrigt.

Gällande plottrigheten så kommer kartan verkligen till sin rätt först om den klickas på, och då tycker jag inte problemet med döljande kvarstår.

Däremot tycker jag det finns ett layoutproblem med vänsterställd illustration i höjd med lång faktamall, så det ser lite rörigt ut på min skärm. LittleGun (diskussion) 13 december 2025 kl. 06.11 (CET)

symbol för järnvägsstation och kyrka tycker jag är OK, resten mer förvirrar än tiilför värde Yger (diskussion) 13 december 2025 kl. 06.42 (CET)

För mycket ”information” på för liten yta. Ingen förklaring vad kartan visar och vad symbolerna betyder. Plottrigt värre - i synnerhet på mobil. Tillför inte artikeln något. Tekannan (diskussion) 13 december 2025 kl. 08.19 (CET)

Gränsen på kartan är nog Tvååkers socken som den var 31 dec 1970 när socknarna upphörde. Det som inte nämns i våra artiklar om Tvååker och Träslöv är att 1 jan 1967 överfördes ett område om 2,54 kvadratkm (2,49 land) med 93 invånare till Träslöv. (Källa:Folkräkningen 1970). Det gör att kartan till höger inte stämmer med kartan till vänster i artikeln. Tekannan (diskussion) 13 december 2025 kl. 10.48 (CET)

Rätta mig om jag har fel, men fanns inte Tvååkers jordregistersocken kvar till 1986 då fastighetsdatareformen genomfördes i Hallands län? (sid. 63) //Essin (diskussion) 13 december 2025 kl. 12.04 (CET)

Distriktsgenomförandet 2016 föregicks av utredningar. I dessa utredning beslutade att i vissa fall ändra på socknarna enklaver och exklaver vid skapandet av distrikt för att ge mer förnuftiga gränser. Det visar att socknarnas gränser var fullt levande 2016, och då distrikten inte ersatte socknarna så finns socknarna utbredning kvar i lantämäteriets basdata, se Sveriges distrikt Yger (diskussion) 13 december 2025 kl. 12.16 (CET)

Många av källhänvisningarna i den artikeln är döda länkar, och vid en snabb sökning i de fungerande hittar jag inget om koppling till socknarnas gränser (annat än indirekt via församlingarnas). Är socknarnas utbredning i Lantmäteriets basdata ATA-socknarna, jordregistersocknarna som de såg ut vid fastighetsdatareformen eller något annat? //Essin (diskussion) 13 december 2025 kl. 16.22 (CET)

Jag vet ej. Men lantmäteriet har alltid underhållit sockengränserna Yger (diskussion) 13 december 2025 kl. 16.37 (CET)

Plottrigheten är en sak, men att påstå att de inte är neutrala förstår jag inte. De försöker ju vara förklarande, men ger ju knapppast ett värderande omdöme om platsen. Så för min del, okej med symboler, men storleken på dem bör anpassas tll storleken på kartan. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 december 2025 kl. 08.13 (CET)

Den här typen av symboler, med en parasoll för badstrand, har ett perspektiv som kanske inte stämmer. Parasoller är väl inte så vanliga i Halland, mer Medelhavsstränder. Det var det jag menade med att de inte är neutrala. Tvååker presenteras som i en generell turistkatalog. Edaen (diskussion) 13 december 2025 kl. 12.45 (CET)

Fast poängen med ikoner är ju att det ska vara lätta att förstå, inte att de exakt motsvarar verkligheten. En parasoll gör det tydligt att det rör sig om en strand, bland de tillgängliga ikonerna kan jag inte hitta någon mer lämplig. Sen har jag för närvarande satt i mallen/modulen så att alla badstränder inlagda i Wikidata visas (och det är nog alla EU-bad) som standard, det skulle gå att ändra till att man uttryckligen behöver välja att visa badstränder. Gunnar Larsson (diskussion) 14 december 2025 kl. 12.23 (CET)

Gunnar Larsson När jag underhöll badplatser så la jag in många fler badplatser... vill du hitta EU badplatser så bör du nog kolla om Eionet bathingWaterIdentifier (P9616) finns och inte har lägre rank... vet ej om detta uppdateras... tyvärr ett enormt kaos med hur detta hanterades hos Havs- och vattenmyndigheten deras ambition var dock då att hantera alla badplatser men jobbad inte aktivt med detta - Salgo60 (diskussion) 16 december 2025 kl. 12.03 (CET)

Problemet med ikoner är att de styr läsarens fokus och valet av ikon lägger ett förståelseraster över bilden. Tar man med en sandstrand, ett gymnasium och ett fornminne trycker man ut annat. Detta är ett perspektiv som vi ska vara försiktiga med. Att ha en ikon för ämnet för artikeln eller avsnittet är en sak, det är relevant, men att ha med en badstrand i en artikel om fornminnen gör det till en turistbroschyr med förslag på lämpliga besöksmål. I förlängningen finns här också en risk för kommersiell kapning. Företag kommer att vilja vara synliga på Wikipedias kartor. Ikonen ger också en tolkningsram, i detta fall turistens. Edaen (diskussion) 14 december 2025 kl. 13.37 (CET)

Är det inte tvärtom att jag som läsare vet var jag befinner mig geografiskt och vad jag är intresserad av då är en karta ett enormt bra sätt att navigera på Wikipedia

Det som jag gillar är att ha lager som man kan filtrera det man ser och kanske ha det på Wikipedia profilen

• exempel där jag kan visa Inspelningsplatser för senaste Vi på Saltkråkan 2025 och/eller SAT spåret
• annat exempel med överdrivet många lager

sedan om att kunna visa mindre eller flera lager som default tror jag blir en "lesson learned" resa Salgo60 (diskussion) 14 december 2025 kl. 14.26 (CET)

@Edaen Nu tycker jag att du blandar ihop ikonen med urvalet. Om det istället för ikoner är punkter eller siffror så kan det ju ändå vara samma urval (en sandstrand, ett gymnasium och ett fornminne).

(Risken för försök till kommersiell kapning har alltid funnits, och vi kan mota den lika bra vid kartor som vid artikelskapande, en ikon istället för en obeskrivbar punkt gör inte det arbetet svårare för oss.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 december 2025 kl. 17.11 (CET)

Det är jag som skapat och lagt in kartan. Framförallt för att det ska vara möjligt för läsaren att se vad saker som nämns i artikeln ligger geografiskt. Det som visas är typiskt de saker som vi har artiklar om (badplatsen och idrottsplatsen är de två undantagen). Vad gäller ikonerna har jag gjort dem så små de går. De ikoner som finns är begränsade till de som listade på https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Extension:Kartographer/Icons varför de varierar från förväntade till mer krystade. Tänker att det ändå mer mer informativt än om alla ikoner skulle ha samma färg/symbol oavsett om det är ett arkeologiskt fynd eller en skola.

Vad gäller layout så är det ett stort problem att det som ser bra ut typiskt skiljer sig mycket mellan laptop och mobil (och i detta fallet beror på hur jag lagt in mallen snarare än på den i sig). Vi har många artiklar där illustrationer/bilder av olika slag hamnar långt efter det de beskriver på datorer på grund av hur wikimedias mjukvara hanterar dem, vilket är problematiskt. Gunnar Larsson (diskussion) 13 december 2025 kl. 08.43 (CET)

Hos mig ser det ut som att ikonerna är i storleken medium (30x70px) och inte small (20x50px), men jag ser att i det i Modul:OSM verkar försöka hämta small. En bugg? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 december 2025 kl. 09.53 (CET)

Ja, det var det. Tack för att du uppmärksammade det! Tanken har absolut varit att de ska vara så små som möjligt (av alternativen som finns). Gunnar Larsson (diskussion) 13 december 2025 kl. 10.11 (CET)

OSM-kartorna fungerar inte i appen (Android), det visas bara en tom, grå ruta. Trycker jag på den så händer inget. Vad kan det bero på? I den engelska artikeln om London syns OSM-kartan i appen, det händer dock inget när jag trycker på den. Quimby (diskussion) 14 december 2025 kl. 01.06 (CET)

Vet tyvärr inte. Överlag verkar appen fungera betydligt sämre än om man visar Wikipedia i en vanlig webbläsare på mobilen istället. Gunnar Larsson (diskussion) 14 december 2025 kl. 12.25 (CET)

Quimby: Jag är ledig och utloggad just nu, annars hade jag tagit tag i det själv, men ta hemskt gärna upp det på mw:Talk:Wikimedia Apps. Skriv på svenska om det underlättar. /Julle (disk.) 17 december 2025 kl. 13.44 (CET)

Jag avvaktar nog med det. Det här är förmodligen en bugg som man helt enkelt får leva med.

Mall:Area OSM WD fungerar tydligen i appen i vissa artiklar, exempelvis Lejre kommun. Mallen är då inbakad i Mall:Dansk kommun. I t.ex. Varberg ligger OSM-mallen inte inbakad i Mall:Ortsfakta WD. Kanske en möjlig skillnad? Konstigt nog fungerar OSM-kartan i appen i artikeln City of Leeds, men inte i Tvååkers socken. Detta kan nog vara en bugg som kanske inte går att åtgärda. Quimby (diskussion) 17 december 2025 kl. 22.48 (CET)

Quimby: Det är mycket större chans att det går att åtgärda om utvecklarna tittar på den! /Julle (disk.) 18 december 2025 kl. 23.36 (CET)

@Julle: Jag tog upp frågan på mw:Talk:Wikimedia Apps. Quimby (diskussion) 19 december 2025 kl. 00.52 (CET)

Perfekt. Jag slängde också iväg ett mejl. Jag kan inte lova att det är ett lätt lösbart problem, men vi kan åtminstone få teamet att titta på det. /Julle (disk.) 19 december 2025 kl. 01.09 (CET)

Ainali tar upp en intressant aspekt av ikonernas (kartnålarnas) inflexibla storlek som kanske borde leda till ett önskemål om utökad funktionalitet hos tillägget Kartographer.

Nu får man såvitt jag förstår samma storlek ("small", "medium" eller "large") i grundvisningsläget i en artikel som i "helfönstervisningläget" (alltså när man har klickat på kartan). Att symbolerna med storleken "small" knappt går att se vad de föreställer i grundvisningsläget kompenseras till viss del av att näraliggande kartnålar har mindre risk att skymma varandra, men i "helfönstervisningsläget" kan läsaren undvika pronlemet med överlappande ikoner genom att helt enkelt zooma in kartan tillräckligt mycket för att ikonerna ska distansera sig från varandra (om de nu inte har exakt samma koordinater). Men problemet med att tolka exempelvis "pennan och äpplet" för skolan och "parasollet" för badstranden är lika stort även när kartan är maximalt inzoomad. Det skulle kunna formuleras som följande önskemål:

• Inför en ny parameter, "marker-size-altN", som kompletterar "marker-sizeN", eller utöka antalet tillåtna värden på "marker-sizeN", så att det är möjligt att ange två olika markörstorlekar, en för grundvisningsläget och en annan för den karta som visas i "helfönsterläget" och därmed få en bättre läsbarhet.

Exempel:

• "marker-sizeN": "small", "marker-size-altN": "large" eller
• "marker-sizeN": "small/large"

-- Larske (diskussion) 13 december 2025 kl. 12.29 (CET)

Jag testade att skapa SPARQL som sätter ikonstorleken se dels lite olika exempel av mallen Mall:Area_OSM_WD se testsida

• jag gillar tanken att köra datadrivet men borde kunna finnas länkar Wikipedia artiklar och bilder Wikicommons
• jag har testat på Stockholm Archipelago Trail att skapa kartor med vandringsleden som dels drivs av SPARQL och hårdkodat och det fungerar sådär...
  • karta med objekten i sidan
  • karta med SPARQL där ikon, bild, popup och ikonstorlek styrs via SPARQL
  • skapat en mall på Wikicommons c:Template:StockholmArchipelagoTrailMapSparql som använder samma ide/karta och gör att man kan navigera Wikicommons från en karta
  • skapat en dashboard som skapar lite mer avancerade kartor från samma data i Wikidata / OSM för vandrare se SAT Dashboard

- Salgo60 (diskussion) 13 december 2025 kl. 12.47 (CET)

@Larske: Det skulle absolut vara trevligt i Kartographer om den var mer anpassningsbar vid in/ut-zoomning. Det är motsvarande problem med linjer. För att visa hela vattendrag med biflöden är det bra om biflödena är smala linjer, men det vore bra om de blev tjockare när man zoomar in, nu är de rejält svåra att klicka på.

@Salgo60: Jag har tittat på Stockholm Archipelago Trail tidigare. Det ser riktigt intressant ut! Framförallt då ikoner m.m. är inlagda direkt i wikidata om jag förstår rätt (så att man inte behöver vara in i en modul som Modul:OSM för att ändra det). Skulle du kunna skriva lite dokumentation på hur du har skapar Sparql-koden (om du inte redan har gjort detr)? Gunnar Larsson (diskussion) 14 december 2025 kl. 12.31 (CET)

@Gunnar Larsson hör gärna av dig 0735152802 jag gjorde det i frustration ;-) och sedan har jag fyllt på

• d:Wikidata:WikiProject_Stockholm_Archipelago_Trail / GITHUB
• Jag slängde upp en chatGPT grupp där mycket förklaras.... (länkas på mall sidan)
  • chatGPT föreslog lite design ändringar att skapa nya Wikidata egenskaper (något jag tröttnat på) / pseudolayers
• som sagt det snygga med datadrivet är uppdatera en gång visa på massa
  • exempelvis uppdateras ofta leden på SAT och då gör vi det på Open Street Map så dyker det upp på
    • Waymarked Trails
    • Wikipedia sv, en, de, es, Wikicommons
    • i massa appar som drivs av OSM ex. en:OsmAnd
• även testat lite med maskinöversättning som fungerade bra av enkla WD objekt
• önskvärt är bättre info om öppet tider

Salgo60 (diskussion) 14 december 2025 kl. 14.03 (CET)

@Gunnar Larsson här #88 dokumenterade jag det jag gjorde med ikonerna på SAT kartorna Salgo60 (diskussion) 16 december 2025 kl. 11.38 (CET)

@Salgo60: Tack! Ska bli intressant läsning. Gunnar Larsson (diskussion) 18 december 2025 kl. 00.13 (CET)

@Gunnar Larsson dela gärna vilken väg framåt du hittar. Tycker att ChatGPT snabbt beskriver begränsningar i Kartographer och hämta data via SPARQL (borde kanske gå att göra SPARQL federation med OSM)....

Ett sidospår är dom Notebook LM filmer jag gjorde om den framtida infrastrukturen jag kan se att Wikipedia/Wikidata/OSM blir dom moderna kartorna som knyts ihop för att hjälpa en vandrare och där interfacet inte är enbart dagens kartor...

• "Framtidens navigering är det kartor? Från var till hur..."
• "Framtidens navigering Wikidata OSM. Från visa till svara"

Salgo60 (diskussion) 19 december 2025 kl. 10.12 (CET)

svwp användt för att förbättra AI-pipeline i C-uppsats från KTH

Optimering av en chattbot för det svenska språket ~2025-41485-64 (diskussion) 18 december 2025 kl. 08.15 (CET)

Det är väl bara en bekräftelse på det som är allmänt känt att AI-språkmodellerna återutnyttjar innehållet i Wikipedia, och här mer explicit Yger (diskussion) 18 december 2025 kl. 08.59 (CET)

Om hela svenskspråkiga Wikipedia används som träningsdata, kommer språkmodellen att skriva som Lsjbot? Belteshassar (disk) 18 december 2025 kl. 11.20 (CET)

Hehe… Vi ska dock notera att detta är en fyra år gammal uppsats och mycket hänt sedan dess. Detta var ju dessutom för ett specifikt företags användning. Tekannan (diskussion) 18 december 2025 kl. 13.44 (CET)

Har hänt en del på 4:a år ;-) vore intressant att fundera över vad d:Wikidata:Lexicographical_data kan ha för mervärde - ChatGPT grupp Salgo60 (diskussion) 19 december 2025 kl. 09.58 (CET)

Ny riksarkivarie – möjlighet till ett mer aktivt Riksarkiv?

Vilken roll bör Riksarkivet ha i framtidens digitala Sverige – när AI hittills främst används för transkribering av handskrift? Och arkivering känns mest som en copy/paste av Shurgard... ;-)

I och med att Daniel Forsman tillträder som ny riksarkivarie i mars väcks förhoppningar om ett mer aktivt Riksarkiv hos mig. Ett Riksarkiv som inte bara är slutstation för handlingar, utan en motor i statens digitala kunskapsinfrastruktur. Idag upplever jag att Riksarkivet (liksom KB, DIGG m.fl.) främst fokuserar på förvaring, juridik och kataloger. Det är nödvändigt – men samtidigt saknas ofta lärande miljöer, tydliga sammanhang och möjligheten att följa förändring över tid. Digitalisering blir lätt skanning, snarare än strukturerad och återanvändbar information. Riksarkivet känns ibland som ett stort förråd där myndigheter ställer in saker som senare är svåra att hitta, länka till eller använda. Persistenta identifierare saknas i praktiken i statens informationsmodeller – trots att lösningar som Wikidatas Q-nummer redan används internationellt och löser många av de problem vi ser, t.ex. länkröta vid regeringsskiften.

Borde inte Riksarkivet:

• ta en mer aktiv roll redan när information skapas?
• driva användning av persistenta identifierare?
• fungera som nav mellan myndigheter, forskning och fria kunskapsprojekt som Wikipedia och Wikidata?

Daniel Forsmans bakgrund som bibliotekarie och hans arbete med öppna system (FOLIO) gör frågan extra intressant. Nyfiken på hur andra ser på detta:

• Vad bör Riksarkivets roll vara i framtiden – och vad saknar ni idag?
• Hur kan fria kunskapsprojekt som Wikipedia och Wikidata samspela bättre med statliga arkiv?

Ps. jag påpekade på hans Linked in profil igår att det vore bra om han uppdaterade sin Wikidata profil så nu har vi snart en Riksarkivarie som redigerat på Wikidata ... känns större än att vi tidigare hade någon som redigerat från rymden ;-)

Pss. @Ainali påpekade på annat ställe att vi ser mer länkröta vid regeringsskifte. Det framstår som en tydlig indikation på att det idag saknas robusta, långsiktiga lösningar för persistenta referenser och informationshantering inom staten. - Salgo60 (diskussion) 19 december 2025 kl. 15.08 (CET)

Vetenskaplig granskning - speciellt märke ?

Tänkte som hastigast på det här med artiklar som nomineras till bra, respektive utmärkta osv... Har det också funnits nån idé om en extra märkning, av artiklar som granskats och godkänts av vederbörlig vetenskaplig expertis? Mats33 (diskussion) 21 december 2025 kl. 15.32 (CET)

@Mats33 du tar upp en viktigt fråga. Vi är en gemenskap utan erkända experter som på ett auktoritativt sätt kan bedöma innehållet i artiklar som har ambitionen att förmedla specialiserad kunskap. Och samtidigt publicerar - och ibland även premierar - vi ibland artiklar som endast ett fåtal av oss kan förstå på djupet. Frågan är då vem som egentligen kan ta ansvar för deras innehåll. Chandra Varena (diskussion) 21 december 2025 kl. 16.20 (CET)

Ett problemet är att Wikipedia är öppet och ständigt förändras. Den version som eventuellt granskats av experter är inte nödvändigtvis densamma som den läsaren faktiskt ser - Salgo60 (diskussion) 21 december 2025 kl. 16.25 (CET)

På engelskpråkiga Wikipedia använder man Category:Wikipedia articles published in peer-reviewed literature. De flesta artiklar där har sitt urprung i granskningen i en WikiJournal. (Om man vill höra mer om WikiJournal finns två avsnitt i Wikipediapodden om det: 77 och 78.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 december 2025 kl. 17.08 (CET)

Ja, till och med innan Wikipedia. Wikipedias föregångare, Nupedia, var baserat på det. En av grundarna (av Nupedia och Wikipedia) gjorde efter några år ett nytt försök med Citizendium. Inget av dem slog speciellt bra ut. Då är det bättre att vi är mycket mer aktiva med vad vi har på Wikipedia:Artikelgranskningar och Wikipedia:Artikelnomineringar, de är tyvärr ganska tomma. Gunnar Larsson (diskussion) 21 december 2025 kl. 20.58 (CET)

Hela poängen med ett uppslagsverk som alla behöver drar bidrar till går enligt min mening förlorad om man börjar premiera granskning av det slaget. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2025 kl. 18.18 (CET)

Vad betyder "ett uppslagsverk som alla behöver drar till"? Plumbum208 (diskussion) 21 december 2025 kl. 20.40 (CET)

Det skulle stå "som alla bidrar till". Tostarpadius (diskussion) 21 december 2025 kl. 22.22 (CET)

Jag kan hålla med om att poängen på något sätt går förlorad. "Vi" valde ju bort nupedia. LittleGun (diskussion) 21 december 2025 kl. 22.55 (CET)

Veckans tävling - År 1926

Vid midnatt startar veckans tävling År 1926, vilken går ut på att utöka kunskapen om vad som hände för hundra år sedan. Ämnet är ganska fritt: Skriv artiklar om historiska händelser som inträffade det året, filmer som hade premiär, böcker som gavs ut, personer som föddes eller dog, byggnader som uppfördes eller revs, uppfinningar, upptäckter eller något annat – dock måste det ha anknytning till 1926. Välkomna att tävla! Historiker (diskussion) 21 december 2025 kl. 21.37 (CET)

Vår beredskap

I mars 2024 upplöstes Wikimedia RU, den ryska nationella stödföreningen. Med USA:s nuvarande ledning, förtydligad av den nya nationella säkerhetsstrategin, tror jag att det vore dumt att utesluta att något liknande skulle kunna hända i USA och alltså drabba Wikimedia Foundation. Och vad gör vi då? Om WMF får bankkonton blockerade och inte kan betala elräkningen, kanske servern stängs av. Ett ganska enkelt juridiskt-administrativt ingrepp kan få globala konsekvenser. En lösning kunde vara att i förebyggande syfte flytta hela WMF till Nederländerna eller Schweiz, men smartare ändå är nog att skaffa beredskap för att driva det tekniska maskineriet vidare i olika isolerade öar, t.ex. att den cache-server som nu finns i Nederländerna kan fortsätta att betjäna Europa även om kabeln över Atlanten klipps av. Idag betjänas ju sidvisningar (läsningar) av cache-servern, men alla uppladdningar och redigeringar (skrivningar) lagras in i den amerikanska huvudservern. För att fungera i isolering, behöver skrivningar kunna lagras lokalt, för att senare kunna synkroniseras ihop. Att ta fram en sådan teknisk lösning är inte enkelt, men heller inte omöjligt. Det skulle kunna vara en uppgift för några europeiska föreningar (Wikimedia Deutschland, Polen, Sverige) att utveckla tillsammans. Den skulle sedan kunna tillämpas i Sydamerika, i Afrika, och på några ställen i Asien. Vetskapen om att en sådan lösning finns på plats skulle kunna minska politikernas lust att angripa den amerikanska organisationen (om du vill ha fred, rusta för krig). LA2 (diskussion) 11 december 2025 kl. 23.15 (CET)

Eftersom att du skriver på svenska Wikipedias bybrunn, och inte på någon av föreningarnas wikiers bybrunnar, vad tänker du att vi som wikipedianer ska göra? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 december 2025 kl. 23.41 (CET)

Detta är något som angår alla som läser eller skriver Wikipedia. WMSE är ett verktyg för att få något gjort, men alla bör bli uppmärksamma på behovet av att göra något. --LA2 (diskussion) 12 december 2025 kl. 04.08 (CET)

Jag delar inte alls din syn på detta och vi har WMFboard som är gruppen ansvarig för denna typ av scenarier och säkert diskuterat igenom detta i grunden. Men jag vet inte vad som blir bättre att vi här diskutera denna fråga, tvärtom, och konstatera att våra olika olika syner på detta skiljer sig åt. Yger (diskussion) 12 december 2025 kl. 06.32 (CET)

Det står var och en fritt att ladda ner hela wikipedia och framöver skapa en egen sajt under samma licens. Detta har gjorts och fungerar som ett skydd mot allt möjligt inklusive hot inifrån Wikipedia självt. Detta har fungerat förrut till exempel när Netscape utsattes för olaglig konkurrens av Microsoft och Mozilla öppnade sin kod (blev sedan Firefox mm), när Openoffice skrotades av nya ägarna Oracle och koden blev LibreOffice finansierat av bland annat Google, Novel och Redhat, eller när the pirate bay org lades ner till följd av lagliga konsekvenser och det uppstod tusentals fristående tpb-sajter med samma kod runtom i världen. Informationen på WP går inte förstöra, bara ekonomiska stödföreningar och liknande, den öppna koden lever vidare. Jlandin (diskussion) 12 december 2025 kl. 12.00 (CET)

Det du (Jlandin) skriver är korrekt. Men har någon övat på detta? Är det någon som periodiskt kopierar hem en dump av databasen för att kunna starta upp en egen kopia av servern? Inklusive alla bilder? Jag tror inte det. Jag har åtminstone ingen kopia i beredskap. --LA2 (diskussion) 16 december 2025 kl. 23.39 (CET)

Ja, sedan tänker jag att de i så fall innebär gemenskapens död. Kommer det att gå att bygga upp en ny som inte blir metapedia eller kreationistwiki (https://www.conservapedia.com/Main_Page / Anhn) vad den nu hette? FBQ (diskussion) 18 december 2025 kl. 09.21 (CET)

Tack Ahn, men det var inte den, det var en svensk variant som startades när de inte fick lägga in kreationistiska argument på svenska wikipedia. De lade upp bibeln och en kopia på svenskspråkiga wikipedia där de rensade bort artiklar som talade för evolution. Sedan verkade som arbetet med den dog ut ganska snart. Jag har försökt söka efter den några gånger men inte hittat den, men jag minns ju inte vad den hette - möjligen är den släckt nu.

Lars Aronsson har ju annars absolut poänger i att det inte är en smal sak att ladda ned och bevara commons och wikidata, det ju en rejält saftig nedladdning. Men fortfarande är det ju centralt för att wikipedia skall leva vidare att man dessutom lyckas få en gemenskap att leva vidare och fortsätta arbeta med artiklarna. Men det slog mig ju efter att jag skrivit det här att AI kanske är ett lika stort hot mot en fortsatt gemenskap. Jag har ju noterat att jag efter att ha gjort ett försök med AI utan att få något vettigt resultat skrivit en wikipediaartikel i ämnet, och sedan konstaterat att AI har svarat med innehållet från min wikipediaartikel - givetvis utan att nämna att det är där den hämtat det, kanske inte förvånande men intressant att se det så tydligt bekräftat. Det kommer troligen att dröja innan AI kan överträffa wikipedia, men i takt med att fler väljer att söka den vägen och kommer i kontakt med wikipedia, nyrekryteringen av skribenter kommer att bli svårare och möjligheten att hålla igång projektet bli svårare. Ett avbrott av något slag kommer ju då att göra det ännu mer påtagligt.FBQ (diskussion) 19 december 2025 kl. 21.17 (CET)

Du skriver om egna hypoteser som inte stämmer. AI har lett till fler direkta läsningar av Wikipedia och fler skribenter. Vi två är inte ensamma att upplevt AI ger fakta från Wikipedia men stor risk förvrängd data, dvs säkrast gå direkt till Wikipedia, och önskvärt att skriva en artikel här så AI inte ger enbart hallucinationer vid frågan via AI om ett ämne Yger (diskussion) 20 december 2025 kl. 07.01 (CET)

Jag förstår att vi har olika syn på trender i samhället. Jag upplever att betydligt färre yngre i dag interagerar med wikipeida. Om det innebär att vi får färre skribenter vet jag inte. Nu har ju en nedåtgående trend i samband med att det blir svårare att hitta ämnen där man kan bidra och spontant börja skriva börjat långt innan AI blev allmänt och helt klart påverkar andra faktorer, men jag skulle vilja se att aktiviteten faktiskt ökar. Ingen vore gladare än jag om det stämmer. Det stämmer absolut att AI hallucinerar tämligen vitt och att wikipedia är bättre - men jag ser också att många inte bryr sig så mycket utan tar informationen som den är, även när den uppenbart innehåller konstigheter. Sedan blir ju AI bättre, även om jag upplever att det i hög utsträckning är tack vare oss, att kunna skörda svar från wikidata är nog för många av dess svar centralt. FBQ (diskussion) 20 december 2025 kl. 12.33 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

grundstatistiken för swwp visar på en ökning av antalet frågor mot vår wikipedia, och antalet aktiva bidragsgivare relativt konstant, det är hårda fakta inte hur vi upplever.Yger (diskussion) 20 december 2025 kl. 13.15 (CET)

Och donationer till Wikipedia har ökat 10-15% senaste året, antalet läsningar totalt är även upp, men ner på enwp. Det finns en problematik kring enwp och Usa men den är undantaget. Yger (diskussion) 20 december 2025 kl. 13.26 (CET)

@Yger: Var hittar du uppgifter om donationer till Wikipedia? Avser den "ökning på 10–15 % senaste året" som du refererar till donationer totalt eller bara donationer från Sverige? Den senaste globala "Fundraising Report" som jag hittar avser räkenskapsåret 23-24 och där ser det ganska "flattish" ut för de senaste åren, se den här länken. Larske (diskussion) 20 december 2025 kl. 14.01 (CET)

Det är 24-25 mot 23-24 Yger (diskussion) 20 december 2025 kl. 14.04 (CET)

https://diff.wikimedia.org/2025/11/24/highlights-from-the-wikimedia-foundations-fiscal-year-2024-2025-audit-report/ Yger (diskussion) 20 december 2025 kl. 14.11 (CET)

Min mening var inte att måla wikipedias framtid i svart, men om jag tittar på antalet frågor mot wikipedia och rensar bort spindlar och automatiserad trafik, går det visserligen att se en viss ökning senaste månaderna, men med längre perspektiv går det att se en tydlig nedgång sedan 2022. Aktiva användare har sett en kontinuerlig nedgång sedan 2008. Visserligen allt långsammare och mot en utplaning, men likafullt. Antalet nya registrerade användare såg en kraftig nedgång runt 2020, och har sedan hållt sig ganska still. Wikipedia är i dag världskänt, om ett nytt projekt skulle behöva startas upp skiljt från det gamla skulle det behövas ett rejält momentum för att få igång det. Det går givetvis att se enwp och USA som en isolerad problematik, men historiskt har ju enwp varit motorn och ryggraden i wikipediaprojektet, om det börjar krångla där finns det en risk för spridning. Det var inte min avsikt med bidragen i tråden att måla upp ett förväntat skräckscenario men jag har svårt att se att det inte finns risk för en allvarligare utveckling.FBQ (diskussion) 20 december 2025 kl. 15.16 (CET)

Vad gäller donationer så har ju amerikanska presidenten hotat att dra in möjligheten till skatteavdrag för donationer till sådant han inte gillar, bland annat wikipedia. Mig veterligt har det inte skett än, men om det sker är det troligt att det påverkar dem. Nu vet jag ju inte heller i vilken grad det i så fall skulle innebära kris för wikimedia. Men, det handlar väl i så fall om han går ännu längre, eller om wikimedia tvingas till eftergifter för att slippa dyra förtalsdomar. Vi är inte där men det är knappast en orealistisk utveckling. FBQ (diskussion) 20 december 2025 kl. 15.23 (CET)

Jo jag uppfattar det faktiskt som helt orealistiskt. Den mesta av intäkterna är i form av 10-20 dollars bidrag, de påverkas ej av skatteregler. Och nedgången omkring 2022 är då Google började visa Wikipediatexten utan att man behövde gå till wikipedia, men nu har den förändringen fått fullt genomslag så den underliggande ökningen slår igenom. Och enwp krånglar inte men debatten är extrem i USA, och jag tror faktiskt det är människor på högerkanten som demonstrativt undviker att använda Wikipedia (eller någon annan korrekt källa). Mitt sista inlägg här Yger (diskussion) 20 december 2025 kl. 16.40 (CET)

Tack för länken till blogg-inlägget. Publiceringen av den årliga "Fundraising Report" på den vanliga platsen verkar vara försenad i år. Jag har ställt frågan om det finns något planerat datum för när den kommer att publiceras där, se frågan här Larske (diskussion) 20 december 2025 kl. 15.45 (CET)

Själva årsbokslutet och auditrapporten är redan publicerad se https://foundation.wikimedia.org/wiki/File:Wikimedia_Foundation_FY_24-25_Audit_Report.pdf Yger (diskussion) 20 december 2025 kl. 16.43 (CET)

FBQ Jag är högstadielärare och jag erfar att respekten för Wikipedia ökar bland andra lärare. Tidigare var policyn att Wikipedia inte accepterades som källa i grundskolan eller gymnasiet, men den inställningen har ändrats. Nu tillåter de flesta lärare (som jag har kontakt med) Wikipedia som källa. Att unga i allt mindre grad bidrar till Wikipedia tror jag kan ha att göra med att flertalet unga är uppkopplade via sin skola på dagtid och flertalet skolor är läsårsblockerade, vilket iofs är bra, men det kan få dessa konsekvenser. Vi konkurrerar också stort med Tiktok och Snapchat om ungas uppmärksamhet. En annan orsak kan vara att många unga dras till SD som ser Wikipedia som en del av medievänstern och wokerörelsen eftersom de är faktaresistenta.

F.ö. vill jag säga att LA2 gör en utmärkt analys. Hen sätter fingret exakt på var farorna mot Wikipedia som vi känner det ligger. Trumpadministrationen har visat stor förslagenhet i att begränsa fria medias möjligheter att verka och det är nog bara en tidsfråga innan Wikipedia hamnar i skottlinjen. Ascilto (diskussion) 20 december 2025 kl. 17.13 (CET)

Jag fick ett snabbt svar från WMF på min fråga om det är någon Fundraising Report för 2024-25 på gång inom den närmaste framtiden. WMF har tydligen för mycket att göra under Q1-Q2 (alltså juli–december) och har beslutat att skjuta på rapporten till Q3 (alltså januari-mars), men det verkar inte som om det ännu finns någon mer detaljerad plan och frågan är väl hur det ser ut med resursläget på WMF för att skapa den här typen av rapporter. Om rapport och analys dröjer 1-2 år efter de data/händelser som rapporten bygger på kan man kanske ifrågasätta värdet av rapporter som är alltför "antika" innan de ens publiceras.

Medan jag väntade på svaret hittade jag WMF Fundraising Data med ett antal rapporter med en massa donationsrådata i form av "kommaseparerade textfiler" där man kan utläsa volymen av donationer, per dag, som sträcker sig från 2007 fram till "nu" och alltså är busfärsk. Där framgår även antalet donationer per dag och det högsta donationsbeloppet per dag samt resultatet av olika kampanjer och medier. Dessa filer är förstås inte analyserade/kommenterade av WMF och heller inte godkända i någon revision. Det är som sagt rådata så snygga diagram och bildspel får man göra själv, men det kan ändå vara intressant att studera data som är så färska och jämföra aktuella värden med tidigare år och kanske mappa till större världshändelser.

Ett exempel härlett från dessa rådata: Av årets alla dagar under åren 2009 till 2025 är perioden från 29 november till 17 december samt 31 december de 20 datum som antalet donationer per dag är som allra högst, i medeltal cirka 78 000 donationer per dag, allra flest donationer i snitt är det den 3 december med drygt 127 000 donationer per dag. I år (2025) är det 2 december som (hittills) ligger i topp med knappt 103 000 donationer.

-- Larske (diskussion) 22 december 2025 kl. 15.16 (CET)

Sista ordet om Samnordisk runtextdatabas

Pseudonymen Macuser skapar problem genom att fortsätta använda fel referens till Samnordisk runtextdatabas i mallen Runskriftsöversättning. Det är inte förmätet av mig att skriva ”sista ordet”. Jag skriver så för att jag har skrivit till Riksantikvarieämbetet och fått besked. Detta gäller:

• Runinskrifters text och översättning hämtas helst ur de tryckta källorna. Samnordisk runtextdatabas är en sekundär encyklopedisk källa.
• När vi ändå har skäl att hänvisa till Samnordisk runtextdatabas finns där bara ett sätt att göra detta. Man hänvisar till senaste versionen, som är tillgänglig via söktjänsten Runor.
• Dessa uppgifter skall finnas i referensen:

Runinskrift [signum] i senaste (2020) utgåvan av Samnordisk runtextdatabas, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

• I referensen skall man lägga in en länk till kulturarvsdata. Ett exempel på länk: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/7954cd2f-c93f-4609-b8f8-19a2f2fc1cb2
• Dessa länkar till kulturarvsdata kan man lämpligen lägga under referensens text, som jag har gjort i Smålands runinskrifter 1:

Runinskrift Sm 1 i senaste (2020) utgåvan av Samnordisk runtextdatabas (tillgänglig via Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor), Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Tillägget ”tillgänglig via Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor” är mitt förtydligande, så att läsare förstår varför de hamnar på app.raa.se när de klickar på länken. Det viktiga är att ha med årtalet 2020 och skaparen, som är Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Problemen med Macuser är två. För det första har Macuser en oförklarlig uppfattning att man skall referera till en gammal version av Samnordisk runtextdatabas från 2014. Macuser skriver fortfarande referenser som ser ut så här:

Samnordisk runtextdatabas, DR 212, 2014

En sådan referens har fel årtal (Samnordisk runtextdatabas måste anges som 2020) och länken går bara till Wikipedias egen sida om Samnordisk runtextdatabas, inte till källan.

Det andra problemet är att Macuser tydligen tror att där finns fel i hur Samnordisk runtextdatabas visas upp på Riksantikvarieämbetets plattform Runor. Macusers argument är svåra att förstå. Man kan finna diskussionen genom att leta upp orden ”fel i ristarefältet” i denna arkiverade diskussion.

Jag har frågat de ansvariga. Detta är fakta:

• Uppsala universitet förvaltar Samnordisk runtextdatabas. Versionen från 2020 är den som gäller.
• Riksantikvarieämbetet står för webbgränssnittet Runor som visar upp Samnordisk runtextdatabas från 2020.
• Uppsala universitet och Riksantikvarieämbetet samarbetar nära. Det som man ser i webbgränssnittet Runor är de encyklopediska uppgifter som Sveriges runologiska experter auktoriserar just nu. Jag fick det svaret på en direkt fråga.

Slutsats: Vi andra wikipedianer behöver säga till Macuser att sluta lägga in referenser till fel version av Samnordisk runtextdatabas (den från 2014) och i stället länka som jag beskrivit ovan. Det är fel att lägga in referenser som andra skribenter måste korrigera. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 december 2025 kl. 01.45 (CET)

Hur skapar jag problem? Jag har ingenting emot befintlig format (med kulturarvsdata). Något förslag för teknisk lösning? Fixa våra mall i projekt?
Macuser skriver fortfarande referenser som ser ut så här: detta är fel. Jag skriver inte så, jag använder befintliga mallen och vem som helst kan fixa det, jag har ingenting emot. Macuser (diskussion) 4 december 2025 kl. 11.57 (CET)

Angående app.raa.se: Runinskrifters text och översättning hämtas helst ur de tryckta källorna. app.raa.se är en sekundär källa. Jämfört med Samnordisk runtextdatabas har den massa misstag och fel. Wikipedia är inte en plattform för kommersiell reklam. Appen är kommersiellt projekt, den köptes av raa. Det fanns och finns massor av apps av samma typ (karta + data från Samnordisk runtextdatabas), varför ska vi annonsera just detta när det finns Samnordisk runtextdatabas är en gåta för mig. Macuser (diskussion) 4 december 2025 kl. 12.14 (CET)

Det är bra att skriver ut dina farhågor tydligt, så att vi förstår ditt handlingssätt. Du skriver:

• “app.raa.se är en sekundär källa” – SANT! Jag och du och andra wikipedianer och runologi‑experterna vet att det är bra att referera till de tryckta vetenskapliga verken som Sveriges runinskrifter. Jag har tydligt förklarat att jag talar om fallen när Wikipedia ändå har den sekundära källan Samnordisk runtextdatabas som källa. Samnordisk runtextdatabas och det som visas på app.raa.se är exakt lika mycket en sekundär källa EFTERSOM DET SOM SYNS PÅ app.raa.se OCH SAMNORDISK RUNTEXTDATABAS ÄR SAMMA KÄLLA!
• ”Jämfört med Samnordisk runtextdatabas har den massa misstag och fel.” – Eftersom runolgerna vid Uppsala unversitet själva säger att den senaste versionen av deras skapelse Samnordisk runtextdatabas skall läsas via Riksantikvarieämbetets Runor är det du som behöver styrka ditt påstående att runologerna och Riksantikvarieäbetet har misslyckats. Eftersom Runor hämtar data från den gällande versionen av Samnordisk runtextdatabas behöver du påvisa att denna hämtningsprocess misslyckas, så att det som visas på plattformen Runor har en ”massa misstag och fel”. Har du skrivit till Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet om dina farhågor, och har du fått svar?
• ”Wikipedia är inte en plattform för kommersiell reklam. Appen är kommersiellt projekt, den köptes av raa.” – Detta är tydligen kärnan i din motvilja mot projektet Runor. Dina påståenden är häpnadsväckande. Jag citerar: ”Söktjänsten Runor är resultatet av projektet Evighetsrunor – ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien.” Jag citerar igen: ”Projektet Evighetsrunor Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Uppsala runforum vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, fått 8,8 miljoner från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien för att skapa en digital forskningsplattform. Den kommer att ge helt nya möjligheter att forska och söka information om runor och runinskrifter.” Sanningen är alltså, att den digitala forskningsplattformen Runor existerar för att de statsanställda runologerna vid Uppsala universitet vill tillgängliggöra Samnordisk runtextdatabas i samarbete med den statliga myndigheten Riksantikvarieämbetet. Här finns inget kommersiellt geschäft. I och för sig skulle ett kommersiellt projekt vara möjligt och tillåtet, men Runor är ju en statlig gratistjänst som, jag upprepar, har tillkommit i samarbete med dem som förvaltar den gällande versionen av Samnordisk runtextdatabas.
• ”Det fanns och finns massor av apps av samma typ (karta + data från Samnordisk runtextdatabas),” – Det är sant men irrelevant att vem som helst kunde skapa egna saker med data från Samnordisk runtextdatabas.
• ”varför ska vi annonsera just detta [du menar tydligen app.raa.se och Runor] när det finns Samnordisk runtextdatabas är en gåta för mig.” – Därför att det som du kallar ”just detta” ÄR det korrekta sättet att hämta data ur Samnordisk runtextdatabas, enligt vad Uppsalsrunologerna som skapar och förvaltar Samnordisk runtextdatabas skriver och säger: ”Sedan december 2020 är runtextdatabasen tillgänglig via Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor.”

För övrigt har Uppsalas runologer tydligen ett litet skrivfel. De skriver: ”Den senaste versionen av Rundata med Samnordisk runtextdatabas kan laddas ner här nedan.” Men allmänheten kan bara få version 3.1. Den senaste versionen, som är version 3.5 kan bara nås via Runor. Uppsalarunologerna har version 3.5, men visar den bara via sitt samarbete med Riksantikvarieämbetet via plattformen Runor.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 december 2025 kl. 13.52 (CET)

EFTERSOM DET SOM SYNS PÅ app.raa.se OCH SAMNORDISK RUNTEXTDATABAS ÄR SAMMA KÄLLA! - fel. T.ex. i Samnordisk runtextdatabas ristaren som ristade DR 161 ristade också DR 160 (han ristade två stenar), men på app.raa.se ristade han bara DR 161.

Projektet Evighetsrunor Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Uppsala runforum vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, fått 8,8 miljoner från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien – och en del av pengarna gick för att köpa appen. Dem skriver ju inte att appen skapades av UUs anställda forskare. Alltså app.raa.se är inte den enda appen, som UU använder och jag deltog i köpet av en av de. Vi med många andra skapade kravlistan, flera kommersiella firmor kom med prisförslag och förvaltare betalade för den bästa alternativet, på riktig. Vilken app använder UU då? Just det, skräddarsydd skräp från annan leverantör. Varför? För att vinnaren för att vinna med bästa förslag kom med för lågt pris och för mycket funktioner, och kunde inte leverera. Jag tror inte att det var någons fel, men jag vill inte göra rekalm för sådana projekt i fall man kan avstå ock använda andra källor.

detta” ÄR det korrekta sättet att hämta data ur Samnordisk runtextdatabas – fel: runforskare som är listade här verkar tro, att det finns ett annat korrekt sätt, och den är inte app.raa.se utan https://rundata.info/ . Macuser (diskussion) 4 december 2025 kl. 16.31 (CET)

Ett exempel till, Sm 26 är ett ring av järn, ta app.raa.se och titta på bilderna där, är detta järnringen? Macuser (diskussion) 4 december 2025 kl. 17.30 (CET)

Jag skall taga upp saker i den ordning som du skriver dem.

• Du säger att det vore fel att det som syns på app.raa.se och Samnordisk runtextdatabas vore samma källa. – Det är kanske sant att där finns ytterligare material i anslutning till inskrifter när man går till app.raa.se. Men kärnan i det som visas på app.raa.se är den senaste versionen av Samnordisk runtextdatabas, bearbetad och omstrukturerad för ändamålet. Denna version från 2020 är den enda versionen som man skall referera till. Denna version kan endast nås via app.raa.se. De Uppsalarunologer som förvaltar Samnordisk runtextdatabas hänvisar allmänheten till Runor för att se data ur den senaste, giltiga versionen av Samnordisk runtextdatabas. Låt mig taga ett tydligt exempel. Runologerna i Uppsala har en loggbok õver ändringar 2014–2020 i Samnordisk runtextdatabas. Av den loggboken framgår att första ordet i Södermanlands runinskrifter 245 har ändrats från ul till ‑ul. Runologerna ville markera, att en skadad runa (bindestrecket i ‑ul) kan ses i inskriftens bästa kända skick, som var vid upptäckten av inskriften. Denna information finns i Samnordisk runtextdatabas 2020) men inte i Samnordisk runtextdatabas 2014. Låt mig taga ett annat exempel, Upplands runinskrifter 1174. Vad är första runan i första namnet? Wikipedia har nu kun(u)--, med Samnordisk runtextdatabas, U 1174, 2014, som källa. Men år 2017 publicerade runologen Magnus Källström att inskriftens början är (m)unul--. Detta har stöd i en läsning från 1700‑talet och i Magnus Källströms undersökning av stenen (bilden i vår artikel är från 2016, så läsningen (m)unul-- finns inte imålad). Samnordisk runtextdatabas version 2016 har inte den nya informationen. Samnordisk runtextdatabas version 2020, som bara kan nås via Runor på app.raa.se, har den nya informationen.
• Som exempel på påstådda fel i Runor skriver du: T.ex. i Samnordisk runtextdatabas ristaren som ristade DR 161 ristade också DR 160 (han ristade två stenar), men på app.raa.se ristade han bara DR 161. Du har fel. På Runor läser man detta om de båda runstenarna: ”Troligen samma som gjort DR 160 (Osäker bedömning), Attribuerad” och ”Troligen samma som gjort DR 161 (Osäker bedömning), Attribuerad” Informationen om DR 161 och DR 160 är symmetriska motsvarigheter! In den tidigare versionen av Samnordisk runtextdatabas från 2016 står detta: ”Troligen samma som gjort DR 160” och ”Troligen samma som gjort DR 161”. Texten i fältet ”Ristare” på plattformen Runor har tillägget ”(Osäker bedömning), Attribuerad” för båda stenarna, med det är bara menat att vara synonymer till ”Troligen”. Eftersom ristaren inte har skrivit sitt namn, och andra omständigheter inte visar med säkerhet att han har ristat båda, skriver runologerna ”troligen”, ”osäker” och ”attribuerad”. Ingenting har ändrats i informationen som vi ser nu på Runor jämfört med Samnordisk runtextdatabas 2016. Jag har skrivit epost och frågat.
• Du skriver: ”Projektet Evighetsrunor Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Uppsala runforum vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, fått 8,8 miljoner från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien – och en del av pengarna gick för att köpa appen.” – Det är oklart vad du menar. Den korrekta beskrivningen av Runor är denna: ”Runor är en digital forskningsplattform … Söktjänsten kräver ingen inloggning och webbgränssnittet är mobilanpassat för arbete i fält.” Såvitt jag vet finns ingen särskild ”app” (alltså en sådan applikation som man köper i App Store eller Google Play).
• Du skriver: ”Dem skriver ju inte att appen skapades av UUs anställda forskare.” Du skriver svårbegriplig svenska och svårbegriplig text, men såvitt jag förstår menar du att Uppsala universitets anställda forskare inte har skapat forskningsplattformen Runor på app.raa.se. Uppsalaforskarna har samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att skapa Runor. Bland annat har de skapat den senaste versionen av Samnordisk runtextdatabas fõr Runor. I detta seminarium lanserar Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet tillsammans forskningsplattformen Runor. Sida vid sida. Dina försök att fjärma Uppsala universitet och Samnordisk runtext databas från forskningsplattformen Runor och från Riksantikvarieämbetet är obegripliga.
• Du skriver: ”Alltså app.raa.se är inte den enda appen, som UU använder och jag deltog i köpet av en av de.” Här skriver du saker som är okända och svårbegripliga. Varför kallar du app.raa.se en ”app”? Det är ingen app som man lastar ner till en mobiltelefon från App Store eller Google Play. Vilka appar som ”Uppsala universitet använder”, och hur du ”deltog i köpet i en av de[m]” får du förklara, och även förklara hur det vore relevant.
• Du skriver: ”Vi med många andra skapade kravlistan, flera kommersiella firmor kom med prisförslag och förvaltare betalade för den bästa alternativet, på riktig. Vilken app använder UU då? Just det, skräddarsydd skräp från annan leverantör. Varför? För att vinnaren för att vinna med bästa förslag kom med för lågt pris och för mycket funktioner, och kunde inte leverera. Jag tror inte att det var någons fel, men jag vill inte göra rekalm för sådana projekt i fall man kan avstå ock använda andra källor.” – På ditt svårbegripliga sätt uttrycker du tydligen någon kritik mot institutioner och personer, med hänvisning till händelser som är okända för oss andra. Jag förstår inte vad du angriper, men tydligen hyser du något agg mot Riksantikvarieämbetet (?) och vill inte ”göra rekalm för sådana projekt”. Menar du forskningsplattformen Runor med ”sådana projekt”?
• Nu hoppar jag till din slutkläm, som är denna: ”Ett exempel till [på fel i Runor], Sm 26 är ett ring av järn, ta app.raa.se och titta på bilderna där, är detta järnringen?” Återigen kommer du med obegriplig kritik. Inskriften gjordes på en järnring i Angelstads kyrka. Riksantikvarieämbetets Runor visar många bilder från kyrkan, det är sant. Ringen syns inte genast. Med du behöver bara bläddra bland bilderna genom att klicka, så får du se järnringen, med runinskriften ifylld. Där finns inget fel i presentationen på Runor.
• Jag hoppade till Sm 26 för att förbereda min avslutning. Min avslutning bemöter detta som du skriver: ”[Att gå till Runor] ÄR det korrekta sättet att hämta data ur Samnordisk runtextdatabas [skrev Jan Arvid Götesson] – fel [tycker du]: runforskare som är listade här verkar tro, att det finns ett annat korrekt sätt, och den är inte app.raa.se utan https://rundata.info/.” Du hänvisar alltså till https://rundata.info/ som ett bättre sätt att hämta uppgifter ur Samnordisk runtextdatabas. Då går vi dit! Vi går till Sm 26. Vad ser vi då? Jo, https://rundata.info/ visar en massa bilder på Angelstads kyrka, samma bilder som Runor visar. Och man får leta längre på https://rundata.info/ än på Runor för att finna en bild på järnringen med inskriften. Just detta med bilderna använde du som argument för att det vore något fel i Runor, men ditt alternativ (https://rundata.info/) visade sig vara en försämring i just detta fall. Det är minst tredje gången som du försöker komma med alternativ till att hämta uppgifter ur Samnordisk runtextdatabas. Nu anför du en ”web client” (https://rundata.info/) som inte på något sätt är bättre än Runor. Det enda du bevisar är att informationen i Samnordisk runtextdatabas är fri, och att olika personer och organisationer vid olika tillfällen har gjort sina egna saker med informationen.

Slutsats Du har en oförklarad extrem motvilja mot plattformen Runor. Du ”vill inte göra rekalm för sådana projekt i fall man kan avstå ock använda andra källor”. I och för sig är den elektroniska encyklopedins versioner inga förstahandskällor till själva inskrifterna och deras tolkning; allt sådant finns i tryck, men vi använder den elektroniska encyklopedin ibland när vi tycker att vi behöver det. Men om vi nu diskuterar den elektroniska encyklopedin har du aldrig förklarat varför Runor vore en dålig väg till Samnordiska runtextdatabas. Du struntar i att de som skapat och förvaltar Samnordisk runtextdatabas, Uppsala universitet, säger att man skall gå till Runor.

Gå till sidan https://www.runforum.nordiska.uu.se/srd/versioner/. Där finns en tabell över ”Alla versioner” av Samnordisk runtextdatabas. Där finns en kolumn med ”Version Rundata” Det börjar nerifrån i tabellen med Version Rundata 0. Näst överst kommer Rundata 3 & 3.1, som står på samma nivå i tabellen som Samnordisk runtextdatabas 2016. Och som kronan på verket (hittills) ser vi Runor och Samnordisk runtextdatabas 2020. Länken i ordet Runor i tabellen går till app.raa.se.

Teoretiskt sett skulle du kunna känna till något problem med plattformen Runor. Men då måste du taga upp det utanför Wikipedia, och övertyga Sveriges runologer och antikvarier. När det finns vetenskaplig konsensus i Sverige on att Runor inte vore ett bra sätt att läsa den elektroniska encyklopedien Samnordisk runtextdatabas, då, men först då, kan du komma tillbaka hit till Wikipeida och avråda från att använda Runor.

Det som gäller tills vidare är att du skall sluta upp med att skriva referenser av denna typ:

• Samnordisk runtextdatabas, DR EM85;151B $, 2014

Du skall i stället skriva så här:

• Runinskrift U 1089 i Samnordisk runtextdatabas 2020, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

– om det finns skäl att använda den elektroniska encyklopedin. Helst borde du gå tillbaka i tiden och ta bort de referenser till 2014 års version, som du har skrivit in i Wikipedia nyligen.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 5 december 2025 kl. 11.44 (CET)

När skriver man såååå långt, verkar det att man har ingenting att säga. Jag svarar kort:

• jag kallar app för "app" p.g.a. det nås på app.raa.se. Andra appar är t.ex. UUs MOOC system, men även själva www.uu.se är inte en vanlig webbserver, utan ett app "InfoGlue" (CMS) , som skapar webbsidor och låter skribenter logga in och skriva.
• du har rätt att Runor eller app.raa.se är webbinterface till Samnordisk runtextdatabas 2020. Det är precis mitt argument för att inte använda app.raa.se som referens: a) varför länka till interface i första hand? b) Idag ett interface med Riksbank, imorgon ett annat med annan bank, c) Samnordisk runtextdatabas har loggbok, visa mig loggbok för app.raa.se! d) Samnordisk runtextdatabas är forskningsprojekt, app.raa.se använder bilder från wikipedia – inte den högsta standarden för forskningen e) massor med fel, som sagt, sidor för stenar tar info från databas, men sidor för ristarna skapas av app or är felaktiga.
• jag hade aldrig sagt att rundata.info är bättre, jag bevisar att riktiga runologer använder den.
• skillnad mellan Samnordisk runtextdatabas 2014 och 2020 är obefintligt för oss och är dokumenterad i loggböcker: a) vi ändå bedriver ingen runforskning och måste ta översättningar från källor som skrevs av forskare b) det saknas 100-tals artiklar om runinskrifter på wikipedia, det är bättre att skapa dem efter Wessen och rtdb 2014 än att inte skapa alls.

Slutsats: jag kommer att fortsätta använda mallen, har ingenting emot om någon fixar den med länk till kulturavsdata och du har ingen rätt att kräva något alls från mig så långt jag inte skriver något fel om själva inskrifterna. Som sagt du ljuger att jag skriver referenser av denna typ: Samnordisk runtextdatabas, DR EM85;151B $, 2014, för att jag hade aldrig gjort det, jag använder mallen från Wikipedia:Projekt_runstenar och jag är ointresserad i att hitta meningslösa 4f09e6b8-240a-470a-abca-d5f1627d2811 referens. Din fixation på webbinterface app.raa.se är mycket konstig. Jag antar att du inte förstår vad Samnordisk runtextdatabas är på samma sätt att som du inte förstår konceptet att appar fanns på datorer långt före Google Play, kan du mycket kort svara vad är Samnordisk runtextdatabas, förutom loggbokens pdf? Macuser (diskussion) 10 december 2025 kl. 02.00 (CET)

Då svarar jag kort! Du skrev: ”Slutsats: jag kommer att fortsätta använda mallen”. Den trevlige och skicklige skaparen av den ”mallen” har nu tagit ner sitt ”verktyg”, som han kallar det. Det är synd, men du framtvingade den åtgärden. Nu kan du inte med ett knapptryck skapa artiklar som innehåller den icke rekommenderade referensen

Samnordisk runtextdatabas, DR 212, 2014

Den gordiska knuten är avhuggen.

Det var mitt korta svar. Här kommer lite tilläggsmaterial, som kan hoppas över av dem som inte är intresserade.

• Den centrala frågan står kvar. Följande är fakta. 1) Uppsala universitet och Riksantikvarieämbetet samarbetar. Citat: ”Runor är resultatet av ett fyraårigt samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.” Slutsats: Skaparna och förvaltarna av Samnordisk runtextdatabas auktorisierar texterna på plattformen Runor. 2) En text på Runor innehåller Sveriges gällande instruktion om hur man ”på webbsidor” skall ”citera innehåll ur runtextdatabasen” som är ”Samnordisk runtextdatabas”. Man skall nämna inskriftens signum, orden ”Samnordisk runtextdatabas” årtalet ”2020”, skaparen ”Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet” och slutligen ha en länk till http://kulturarvsdata.se[+ inskriftsspecifik fortsättning]. Det är obegripligt varför du icke håller med om att detta auktoriserade skrivsätt skall anses vara Wikipedias standardförfarande för att citera Samnordisk runtextdatabas – om man har anledning att citera den elektroniska encyklopedin i stället för tryckta skrifter. Vad du och andra runologer gör och har gjort med den fria informationen i Samnordisk runtextdatabas är irrelevant för hur vi skall referera på Wikipedia.
• Du skriver att jag ”har rätt att Runor eller app.raa.se är webbinterface till Samnordisk runtextdatabas 2020 […] varför länka till interface i första hand? Idag ett interface med Riksbank, imorgon ett annat med annan bank”. Svar nummer ett: Vi gör som förvaltarna av Samnordisk runtextdatabas instruerar oss (se ovan). Svar nummer två: Det ser det nu ut som om du medger att vi skall hänvisa till versionen från 2020. Och enda sättet att göra det är att följa instruktionerna. Svar nummer tre: Dina ord (”Idag … i morgon …) tyder på att du förutser risk för länkröta. Jag har skrivit och frågat! Länkarna till kulturarvsdata.se kommer att fungera för all framtid. En stor asteroid måste träffa jorden innan Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet sviker sin plikt. Och om de myndigheterna obegripligt skulle svika och inte hålla länkarna levande, då är ju den rekommenderade typen av referens inte dålig, eftersom den fortfarande informerar om att läsaren på egen hand behöver finna Samnordisk runtextdatabas, skapad av Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
• Du skriver: ”Samnordisk runtextdatabas är forskningsprojekt, app.raa.se använder bilder från wikipedia – inte den högsta standarden för forskningen”. Det välvilligaste man kan säga om dina skriverier är att du vill referera till det vetenskapliga verket Samnordisk runtextdatabas (fast det egentligen är en elektronisk encyklopedi, inte en vetenskaplig originaltext), och inte referera till ett ”interface”. Men den rekommenderade referensen säger ju ”Samnordisk runtextdatabas 2020, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.”, så den referensen refererar ju till ”verket”! Dessutom har den rekommenderade referensen en (praktiskt taget odödlig) länk till korrekt och värdefull information på app.raa.se/, varest kärnan i det som läsaren ser är en korrekt hämtning av data ur Samnordisk runtextdatabas.
• Just detta med länken till kulturarvsdata förefaller vara ett oförklarligt rött skynke för dig. Du skriver:

  jag [Macuser] är ointresserad i att hitta meningslösa 4f09e6b8-240a-470a-abca-d5f1627d2811 referens.

  Det är obegripligt. Länkar i kulturarvsdata innehåller långa följder av blandade siffror och bokstäver, det är sant. Men det är ju dolt för den som läser Wikipediaartikeln, om vi gör det självklara, nämligen att gömma den ”fula” texten 4f09e6b8-240a-470a-abca-d5f1627d2811 under den ”vackra” texten ”Runinskrift U 1089 i senaste (2020) utgåvan av Samnordisk runtextdatabas”.
• Du skriver: ”visa mig loggbok för app.raa.se!” Relevansen av det yttrandet framgår ej.
• Du skriver om app.raa.se: ”massor med fel, som sagt, sidor för stenar tar info från databas, men sidor för ristarna skapas av app or är felaktiga.” Men du konkretiserar inte ”massor med fel”.
• Du skriver: ”skillnad mellan Samnordisk runtextdatabas 2014 och 2020 är obefintligt för oss och är dokumenterad i loggböcker: a) vi ändå bedriver ingen runforskning och måste ta översättningar från källor som skrevs av forskare b) det saknas 100-tals artiklar om runinskrifter på wikipedia, det är bättre att skapa dem efter Wessen och rtdb 2014 än att inte skapa alls.” Det du skriver är så svårbegripligt så att jag inte kan svara. Tydligen sätter du likhetstecken mellan ”skapa dem efter Wessen (Elias Wessén) och rtdb 2014” och ”använda mallen/verktyget https://taxelson.se/wp/runtext.php (som nu är nerstängt)”. Vad gäller artiklar som fattas är det bara att sätta i gång och skapa. Jag skall skapa nya artiklar.
• Du skrev: ”Som sagt du (Jan Arvid Götesson) ljuger att jag skriver referenser av denna typ: Samnordisk runtextdatabas, DR EM85;151B $, 2014, för att jag hade aldrig gjort det, jag använder mallen från Wikipedia:Projekt_runstenar” Men du använde ju en ”mall” (det utom‑wikipedianska verktyget som nu är nerstängt), vilket producerar text av typen ”Samnordisk runtextdatabas, DR EM85;151B $, 2014”. Alltså var det du som skrev, i praktiken. Jag har med denna oviktiga punkt för att visa hur konstigt du argumenterar.
• Däremot kan jag strunta i resten av dina oviktiga skriverier: hur vi använder ordet ”app”, och dina funderingar om min möjliga okunskap (jag läser mycket dokumentation, och har skrivit epost många gånger till ansvariga för att få klara besked).

Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 december 2025 kl. 02.36 (CET)

Här följer en kort och rättvis förklaring av denna långa diskussion för läsare som inte är specialintresserade av källor om runinskrifter.

Sakfrågan är en enda. En wikipedian vill avråda från att använda webbsidor från subdomänen app.raa.se som källor. Angivna skäl är bland andra att där funnes ”massor med fel” och ”inte den högsta standarden för forskningen”.

Sakfrågan kan tyckas oviktig. Där finns många källor, och en viss presentation av den sekundära elektroniska encyklopedin Samnordisk runtextsdatabas är väl inte nödvändig att använda?

Jag har invänt av två skäl:

1. Att den för oss viktiga myndigheten Riksantikvarieämbetet (i samarbete med Uppsala universitet) skulle göra stora fel vore en viktig sak att gå till botten med.
2. Wikipedianen som debatterar deklarerade sin avsikt att systematiskt använda en referens som (enligt vad jag hävdar) inte vore den bästa i alla vederbörandes nyskrivna runinskriftsartiklar, så att andra skulle få förbättra det i efterhand (om jag har rätt alltså).

Jag är prestigelös. Jag medgåve genast att jag hade fel därest någon meddelade oss tydliga och systematiska belägg på att Riksantikvarieämbetet och Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet har gjort så att det ej vore lämpligt att länka till webssidor inom subdomänen app.raa.se. Det kunde man belägga genom att skriva till dem och ställa frågor (det gör jag), noggrant redovisa fel, och övertyga med argument. Detta har icke gjorts, enligt min åsikt.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 december 2025 kl. 21.55 (CET)

Som en oviktig detalj må tilläggas, att subdomänen app.raa.se nu har ersatts av subdomänen runor.raa.se. Detta påverkar inget i källhänvisningarna. Våra länkar till kulturarvsdata.se omdirigeras nu till runor.raa.se i stället för till app.raa.se. Jag uppfattar det som ett led i att forskningsplattformen Runor permanentas som det auktoriserade sättet att skaffa information ur Samnordisk runtextdatabas.

Enligt riksantikvarieämbetet släpper redaktionen snart en ny utgåva av runtextdatabasen. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 december 2025 kl. 00.18 (CET)

Du skriver just här uppe på sidan att "referensen en (praktiskt taget odödlig) länk till korrekt och värdefull information på app.raa.se/", och nu "app.raa.se nu har ersatts" – så är den odödlig, har den ersatts eller är du galen? Det kan inte vara odödlig och ersättas samtidigt. Macuser (diskussion) 16 december 2025 kl. 02.15 (CET)

Länkar till kulturarvsdata.se är stabila. Att läsaren blir omdirigerad till app.raa.se (förut) eller till runor.raa.se (från och med i dag) är oviktigt. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 december 2025 kl. 02.53 (CET)

Vad vill @du säga i det sista stycket ("Jag är ... enligt min åsikt")? Det är helt obegripligt. Macuser (diskussion) 16 december 2025 kl. 02.03 (CET)

Du hänvisar till ett textstycke som jag skrev. Du tycker att stycket är obegripligt. Det enda som skulle kunna vara obegripligt skulle vara att mitt ordval skulle kunna vara obekant för läsare med bristfälliga kunskaper i svenska. Här är första meningarna i stycket på lätt svenska: Jag är prestigelös. Jag skulle genast medge att jag hade fel, om någon skulle visa att jag hade fel. Man kan visa att jag har fel på följande sätt: hitta tydliga exempel på att Riksantikvarieämbetet och Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet har gjort fel. Felen behöver vara sådana, så att vi wikipedianer inte kan ta ansvar för att länka till websidor inom Riksantikvarieämbetets subdomän app.raa.se.

(Jag måste tillägga två saker. I runinskriftsartiklar har ingen länkat till subdomänen app.raa.se. Länkning till app.raa.se har skett indirekt, genom att man genast omdirigerades till subdomänen app.raa.se från kulturarvsdata.se. Subdomänen som man blir omdirigerad till har ändrats till runor.raa.se; se ovan.) Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 december 2025 kl. 03.14 (CET)

Jag har en viss del i den problematik som Jan Arvid Götesson och Macuser diskuterar ovan. Det verktyg som tidigare funnit tillgängligt på min hemsida ( https://taxelson.se/wp/runtext.php ) en längre tid, men som jag nu tagit ner, byggde på en databasdump av runtextdatabasen 2014, och tar således inte hänsyn till de uppdateringar som gjorts i den nu gällande (men snart utgående) 2020 års version. Problemet är att databasversion 2014 antagligen inte längre finns offentligt tillgänglig, och den nuvarande kanske bara via riksantikvariets webbgränssnitt, med en inte lättgenomskådlig url. Jag har inte undersökt saken närmare - kanske finns något api eller möjlighet att ladda ner en databasdump, och bara då är det (kanske) möjligt att uppdatera mitt verktyg (vilket jag dock inte är villig att prioritera för närvarande). Att använda data från runtextdatabasen 2014 men med hänvisning till en senare version, utan att samstämmigheten faktiskt kontrollerats är givetvis oacceptabelt. Det kan (och vill sannolikt inte) någon RAÄ:s tjänsteperson föreskriva oss. De hänvisar till sitt webb-interface, vilket kanske är det enda sättet att komma åt datan, men då på ett sätt som är anpassat för människor, inte för datorprogram (eller "appar" med Macusers tyvärr missförstådda språkbruk), som exempelvis mitt verktyg, vilket begränsar möjligheten att på ett mer systematiskt/rationellt sätt återanvända data här. Det är vidare problematiskt för mig att på egen hemsida tillhandahålla "avpublicerad" (förfärliga glosa) databasinnehåll, sedan jag påmints om detta förhållande. Taxelson (diskussion) 16 december 2025 kl. 13.55 (CET)

Länk till SRD 2014. Länk till SRD 2020 har Salgo60 näre på sidan, den ligger på UUs git. Macuser (diskussion) 16 december 2025 kl. 16.59 (CET)

Tack Macuser, detta var för mig goda nyheter! Jag ska se om och när jag kan sätta mig in i detta igen. Mitt verktyg är 10 år gammalt, så att uppdatera det kan nog kräva en del funderande, innan jag är på banan igen! Taxelson (diskussion) 16 december 2025 kl. 17.51 (CET)

Du översätter till 'begripligt' språk, men skriver ändå "att länka till websidor inom Riksantikvarieämbetets subdomän app.raa.se", som finns inte längre. Dessutom webbsida med två 'b'. Macuser (diskussion) 16 december 2025 kl. 17.13 (CET)

Evighetsrunor finns på GITHUB uppsala-university/Evighetsrunor

• fråga om Wikidata och projektet 2021 här kan ni se att både personer från RAÄ och Uppsala Universitet svarar
• OT mina försök att skapa dataroundtripping mellan projektet och Wikidata - negativt
  • tycker projekt var väldigt segt och hade sina brister...

- Salgo60 (diskussion) 5 december 2025 kl. 12.13 (CET)

Hittade ett till fel på https://runor.raa.se/ : N 239 är felaktig daterad. Kontext: SRD avgränsar vikingatiden med årtal 725–1100[1]. SRD 2014 daterar N 239 till vikingatid, och datering är inte ändrad senare, se loggbok. Alltså SRD 2020 har den som vikingatida, 725–1100, fast stenen är daterad av Zilmer (2005). Istället för Zilmers dateringen, kör runor.raa.se på med datering av stilen RAK. Jag antar att felet uppståd vid skapandet av .xml underlag för https://runor.raa.se/, som finns på github. Jag gissar att alla stenar med "stil" och utan annan "datering"(databaspost som kan knytas till datumet) är felaktig daterad. Macuser (diskussion) 18 december 2025 kl. 01.19 (CET)

Det är ett framsteg att pseudonymen Macuser bara lägger fram en begriplig åsikt om en källa i stället för att inrikta sig på en person (mig) med svårbegripliga uttalanden. Den begripliga åsikten har jag undersökt genom att göra stickprov på olika runinskrifters sidor på https://runor.raa.se/. Resultaten är dessa:

1. Det ser ut att stämma att om en inskrift har uppgiften ”Stil: Rak” eller ”Stil: Rak (Osäker bedömning)” och bara har uppgiften ”V(ikingatid)” som ”Datering” i Samnordisk runtextdatabas, då syns också uppgiften ”980–1015” som tillägg i ”Datering” när informationen visas på https://runor.raa.se/. Uppenbart finns ett samband med att stilen ”Rak (utan djurornamentik)” ges ett ”Förslag till absolut datering” som är ”ca 980?–1015” på denna sida i avsnittet Stil.
2. Något motsvarande finns inte för andra stilar, som ”Stil: Pr 2” (”Pr” betyder att ornamentikens djur visas i profil). Se Sm 10, till exempel. Dateringen är bara ”725–1100 Vikingatid” för Sm 10 i https://runor.raa.se/, utan att stilen har medfört någon precisering (insnävning) av dateringen. Gissningen ovan (”Jag [Macuser] gissar att alla stenar med "stil" och utan annan "datering" (databaspost som kan knytas till datumet) är felaktig daterad”) stämmer nog inte. Inskriften Sm 10 har ju en ”stil”, men har inte fått någon datering, förutom den vida dateringen ”725–1100 Vikingatid”, som behållits från Samnordisk runtextdatabas.
3. Tilläggas kan att stilen ”Rak” inte alltid medför att att dateringen blir 980–1015. DR 363 har ”Datering 900–1050 Jelling Vikingatid”. Tydligen har den dubbla dateringen ”Jelling Vikingatid” i Samnordisk runtextdatabas gett resultatet ”900–1050”

Frågan är om något oavsiktligt fel föreligger. Det enda vi kan göra är att skriva och fråga!

En oviktig detalj som jag inte begriper är omnämnandet av Kristel Zilmers avhandling från 2005. Kristel Zilmer är skeptisk mot snäva dateringar (se avsnittet 2.1.3) men Kristel Zilmer skriver ändå ”It is considered likely that the inscription belongs to the late 10th century (see NIyR III:207; Spurkland 2001: 107).” Kristel Zilmer har alltså inte daterat inskriften N 239, utan återger två andra förslag till snäv datering gjorda i NIyR III och Spurkland 2001. Jan Arvid Götesson (diskussion) 18 december 2025 kl. 13.59 (CET)

Zimmel, 2005, sid. 208–209 "As for the chronological ..." Macuser (diskussion) 19 december 2025 kl. 02.07 (CET)

Både Kristel Zilmer och du är korthuggna, vilket nog gör det svårt för de flesta att förstå ditt inlägg. Jan Arvid Götesson (diskussion) 19 december 2025 kl. 02.52 (CET)

Zimmel på sidor 208–209 i sin avhandling daterar sekvensen DR 37 ... N 239 till period som börjar mellan 950–1000 och slutar mellan 1100–1150, men N 239 tillhör periodens tidiga skede ("among earlier examples"), alltså 950/1000–1000/1040 eller även lite senare. 980–1015 är betydligt mer restriktivt. Macuser (diskussion) 19 december 2025 kl. 12.37 (CET)

Jag sökte efter flera stenar med olika stilar och hittade förmodligen ett barnslig misstag: Pr1-4 är Ok, men någon glömde RAK och Fp, för att Fp stenar är också daterad med stilens tidsavgränsning 1010–1050. Macuser (diskussion) 19 december 2025 kl. 12.22 (CET)

Del av lösningen en ny Wikidata egenskap?

cc: Macuser / Jan Arvid Götesson

Jag tror en specifik Wikidata egenskap för Evighetsrunor skulle hjälpa och då kunde vi enklare peka på Evighetsrunor och slipper citat

den obegripliga URL:en som jag [Macuser] är ointresserad i att hitta meningslösa 4f09e6b8-240a-470a-abca-d5f1627d2811 referens

Här är min ansökan om ny WD egenskap 27 March 2021 som tyvärr tror jag röstades ned av 2 RAÄ anställda eller personer med anknytning till myndigheten.... min tes är att Wikidata med mallar, Wikidata fungerar på ett annat sätt en Ksamsök hos RAÄ och fungerar bättre om vi skiljer på Evighetsrunor och K-samsök URI (P1260)

Längre förklaring

K-samsök URI K-samsök URI (P1260) aggregerar idag länkar till resurser från flera system:

• Fornsök (gamla)
• Fornsök (nya)
• Alvin
• Evighetsrunor
• bilder,
• objektposter,
• fyndplatser etc.

Det betyder att en och samma egenskap i Wikidata kan länka till resurser av helt olika typ.

Detta skapar problem för:

• datavalidering (shapes),
• automatisering i Wikipedia-mallar,
• SPARQL-queries,
• tredjepartsanvändning,
• dataintegritet.

Wikidata bör överväga typseparerade identifierare för externa system när en aggregator exponerar flera olika entitetstyper som väsentligt skiljer sig åt i betydelse och användning.

• Evighetsrunor är ett separat system
• De representerar runinskrifter, inte fyndplatser eller objektposter
• Entitetstypen är stabil och väldefinierad

Köper ni att testa iden så är det bara att väcka liv i egenskapsförslaget och locka fler som röstar än dom 2 som dök upp senast ;-) - Salgo60 (diskussion) 23 december 2025 kl. 12.19 (CET)

Exempel hur rörigt det är idag för Runstenar i K-samsök URI (P1260) se SPARQL

Item	Etikett	Antal P1260	P1260-värden
Södermanlands runinskrifter 352 (Q7666330)	Södermanlands runinskrifter 352	5	uu/srdb/f0bab04f-ee88-4da8-ac9a-e2b6a6e6ae8a sk/object/SKANM0082552 raa/fmi/10012800540001 nomu/object/NM0082552 raa/lamning/bb26f7cc-1547-45bc-9866-abeeca03b21d
Upplands runinskrifter 72 (Q10710075)	Upplands runinskrifter 72	5	raa/fmi/12000000216325 nomu/object/NM0082426 sk/object/SKANM0082426 uu/srdb/344feb83-f45d-448e-908b-9e072e99fb99 raa/lamning/34e3cead-6838-4814-bdf9-042a3cafc7d6
Närkes runinskrifter 30 (Q10605227)	Närkes runinskrifter 30	5	raa/fmi/10222500460001 raa/fmi/10222500460002 uu/srdb/f85673e6-51f8-4887-9569-be0027aa08b8 raa/fmi/10222500460003 raa/lamning/ed557ac4-f6d8-4610-bfea-badeda52631f
Upplands runinskrifter 1003 (Q10709920)	Upplands runinskrifter 1003	4	raa/fmi/10026203890002 uu/srdb/2fb7ee8f-f0c8-4dc1-a5a2-c37fc94810c1 raa/fmi/10026203890003 raa/lamning/96f36bde-f7d1-4684-8a3a-4edef996c5b3

- Salgo60 (diskussion) 23 december 2025 kl. 12.34 (CET)

Hasardspel

Innefattar det begreppet även spel på hästar eller motsvarande? Det är ju inte helt slumpmässigt utan kan även påverkas av spelarens skicklighet. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2025 kl. 17.40 (CET)

Jag håller med AI som säger att spel på hästar räknas som hasardspel. Det beror på att utfallet i en hästtävling inte kan kontrolleras av spelaren, och även om kunskap kan förbättra chanserna, är det fortfarande slumpen som i slutändan avgör resultatet. Wvs (diskussion) 20 december 2025 kl. 18.42 (CET)

Vad AI säger fäster jag inget som helst avseende vid. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2025 kl. 20.27 (CET)

Men du kanske respekterar att jag delar AIs utlåtande. Wvs (diskussion) 20 december 2025 kl. 20.45 (CET)

Det är givetvis Ditt val. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2025 kl. 21.42 (CET)

Spel på hästar, fotbollsmatcher etc. är inte slumpmässigt spel. Spelets utfall styrs av den fysiska prestandan hos de tävlande, inte av slumpen. Jag anser att termen "hasardspel" är synonym med slumpmässigt spel. NE:s pappersupplagas artikel om hasardspel ger mig stöd för detta: "spel där utgången helt eller huvudsakligen bestäms av slumpen, t ex lotterier, bingo, roulett, tärningsspel och vissa kortspel." Tekannan (diskussion) 20 december 2025 kl. 21.07 (CET)

(Redigeringskonflikt)

Jag kan hålla med dig, Wvs, om att det finns ett klart element av hasard även inom totalisatorspel: Hästar är inga maskiner, de kan ha bra eller dåliga dagar, och då har den typen av spel onekligen ett visst element av slumpmässighet inom sig, om än inte alls lika stort som helt slumpstyrda lotterier. Men jag delar Tostarpadus ovilja mot att använda AI för argumentation, och kan omöjligtvis förstå det rätt nyliga, uppflammande intresset för fenomenet AI: Saken är den att AI:s form av "självutbildning" gör att det är väldigt svårt att riktigt veta hur en AI-applikation kommer fram till sina resultat. Ställt samman med det vi redan vet om AI:s "inställsamhet" (dess tendens att hålla med en frågeställare) och dess benägenhet till konfabulation, gör att AI-resultat fortfarande, enligt inte bara min mening, utan även flera andra röster, avsevärt mer namnkunniga än min, inte är att lita på. Jag kan därför inte tolka in någon disrespekt i Tostarpadius svar till dig, utan bara en sund tveksamhet mot en produkt som vi, emm, har all anledning att se med åtskillig, kritisk avvaktan på. / ^Ternarius_Disk 20 december 2025 kl. 21.29 (CET)

Utfallet i en hästtävling kan inte kontrolleras av spelaren och för denne blir det en slump när dennes häst vinner. Wvs (diskussion) 20 december 2025 kl. 21.31 (CET)

Tyvårr drog jag in AI så att det blev diskussion om Ai i st för min åsikt, Diskutera den istället.Wvs (diskussion) 20 december 2025 kl. 21.38 (CET)

I en hästtävling, pokertävaling, blackjack med flera kan chansen att vinna förbättras genom kunskap.

• Hästtävlingar: Statiska undersökningar om tidigare vinster för hästar, kuskar, underlag och väder till exempel.
• Poker: Kunskap om och beräkning av statistiska utfall. Och det påstås att människoigenkänning och avläsning hjälper.
• Black jack: Kunskap om statistik; "räkna kort". Det är så effektivt att det är förbjudet på "internationella kasinon".

Spontant tycker jag ändå dessa är hasardspel, för att det handlar om pengar och risk i underhållningsform. LittleGun (diskussion) 23 december 2025 kl. 08.50 (CET)

Enligt det tankesättet så är även till exempel stryktipset hasardspel. Det stämmer inte med NE:s beskrivning. Det finns inget spel där spelaren kan kontrollera utfallet - spel innebär alltid att man tar en risk då man som spelare saknar kontroll. Tekannan (diskussion) 20 december 2025 kl. 21.45 (CET)

Det är nog en gråzon där det där med "huvudsakligen" som NE skriver kan tolkas lite olika. SAOB skriver något liknande om hasardspel: "typ av spel där ut­gången fram­för allt beror på slumpen och mindre på spelarens skicklighet". Såväl spel på hästar som stryktipset uppfattar jag som olika slag av "vadhållning" och i den svenska spellagen finns det till och med en viss typ av licens som krävs för att anordna spel som är att betrakta som vadhållning. ATG är ett av 40 bolag som har licens för "Kommersiell vadhållning", se den här listan från Spelinspektionen.

I ett EU-direktiv om tjänster på den inre marknaden där hasardspel nämns (och som i och för sig handlar om undantag från direktivet, men det är formuleringen som är det intressanta) skriver man så är i "Kapitel 1, artikel 2, punkt 2h" (min fetning)

”

Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, t.ex. lotterier, kasinospel och vadslagningar.

„

Vadslagningar ses alltså som exempel på hasardspel av lagstiftarna. Om det inte är någon signifikant skillnad mellan "vadhålling" och "vadslagning" lutar jag nog åt att "spel på hästar eller motsvarande" kan anses innefattas i begreppet hasardspel. Larske (diskussion) 20 december 2025 kl. 22.34 (CET)

Då bör även stryktips och dylikt räknas som hasardspel. Det är ju ingen skillnad på om det är hästar eller människor som är föremål för vadslagningen. Tekannan (diskussion) 20 december 2025 kl. 22.39 (CET)

Några spel skulle kunna tänkas definieras som med minimal slump - satsar men pengar på sitt eget resultat i t.ex. bowling är slumpelementet litet. Jag uppfattar hasardspel som att det också kan vara ett delvis moraliskt begrepp, där det finns övertoner av att spela bort sina pengar. Därför uppfattar jag t.ex. V75 och stryktipset som i utkanten av begreppet, medan diverse casinospel är mer typiska exempel.

andejons (diskussion) 20 december 2025 kl. 23.26 (CET)

Jag anser slumpelementet vara mindre om jag satsar på hästar eller fotboll än på mina egna resultat i exempelvis bowling. Det krävs ganska stor skicklighet för att man skall kunna förutsäga hur man lyckas med kloten. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2025 kl. 19.47 (CET)

Du spelar inte på dig själv som bowlingspelare, utan på andra. LittleGun (diskussion) 23 december 2025 kl. 09.00 (CET)

Jag anser att Tekannan argumenterar väl och är nöjd med svaret. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2025 kl. 21.47 (CET)

Vem vill vi nå med våra artiklar?

För vem skriver vi egentligen Wikipedia? Den frågan diskuteras just nu av det fåtal personer som deltar i bedömningen av vilka artiklar som ska ses som ”bra” och ”utmärkta”. Diskussionerna har utgått från enskilda artiklar (bl.a. Slaget vid Stäket, Shin Megami Tensei IV och Rena land-buddhism) men är av principiell betydelse och jag vill därför lyfta frågan hit till Bybrunnen.

De utvalda artiklarna ska enligt bedömningskriterierna ”tjäna som föredöme och inspiration för wikipediaartiklar inom olika fält”. De som väljs ut som ”utmärkta” ska vara ”exempel på det bästa som vårt uppslagsverk kan erbjuda”. De sätter alltså en standard för vad vi ska sträva efter även för andra artiklar.

I de aktuella diskussionerna finns olika uppfattningar om vilken läsare vi ska vända oss till. Jag menar att uppslagsverkets viktigaste uppgift är att förmedla kunskap och förståelse till människor som är intresserade av ämnet men saknar specialkunskaper inom ämnesområdet. Artikelns språk, struktur, detaljeringsnivå och längd bör anpassas till målgruppen. Det är viktigt att artikeln är intresseväckande och tydlig. Genom några minuters läsning ska man kunna få en översiktlig och korrekt bild av ämnets viktigaste aspekter.

Andra som deltar i diskussionen lyfter fram andra kvaliteter som föredömliga.

Som en tänkbar lösning har några fört fram idén att ingressen ska riktas till den allmänt intresserade, medan resten kan få ha en mer specialiserad inriktning som kräver förkunskaper. Eller med andra ord - är artikeln en helhet eller i praktiken två.separata delar med olika målgrupper? Vilka krav ställs i så fall på helhetsperspektivet i ingressen?

Diskussionen handlar i grunden om vad Wikipedia vill vara och vilka vi vill nå, och jag hoppas att vi nu kan får en breddad diskussion inom gemenskapen. Chandra Varena (diskussion) 22 december 2025 kl. 09.20 (CET)

Jag tycker att @Chandra Varena lyfter fram en viktig fråga om uppslagsverkets syfte, och jag delar uppfattningen att utvalda artiklar ska vara tydliga och fungerande för en allmänt intresserad läsare utan specialkunskaper. Samtidigt menar jag att en utvald artikel också bör kunna bära en fördjupning för den som vill gå längre, utan att man behöver leta upp ett stort antal sidartiklar eller söka information utanför Wikipedia för att få en sammanhållen bild av ämnet. För mig är därför helhet, överskådlighet och ämnestäckning centralt: att artikeln behandlar sitt ämne så komplett som det rimligen går inom ramen för en enskild artikel, med professionell nivå på språk, struktur och källbeläggning i enlighet med bedömingskriterierna. En sådan artikel ska vara lätt att orientera sig i, men samtidigt tillräckligt innehållsrik för att fungera som en stabil referens. Jag ser det inte som att artikeln behöver delas i "två målgrupper", utan snarare att den kan byggas lager på lager: en ingress som ger en representativ helhetsöversikt av artikelns innehåll och betydelse, följt av avsnitt som successivt fördjupar och preciserar. Därmed blir ingressen särskilt viktig. Jag håller med om att en mer överskådlig ingress som verkligen täcker helheten i artikeln ofta är att föredra framför en kortare. På så sätt kan utvalda artiklar uppfylla både uppslagsverkets pedagogiska uppgift och rollen som föredöme: begripliga för många, men också substantiella och tillförlitliga nog att stå på egna ben.-- Alexander Alejandro (diskussion) 22 december 2025 kl. 10.13 (CET)

De som talar om artiklar som är "det bästa Wikipedia kan erbjuda", får gärna ge exempel på sådana, så vi som skriver vet vad vi skall rätta oss efter. Personligen tror jag inte det finns någon artikel, vars fullständighet uppslagsverkets alla bidragsgivare är överens om. Vad målgruppen beträffar, är vi som skriver inte annorlunda än de som läser. Lika heterogena som vår skara är, är läsekretsen; såväl till intresse som kunskaper. Det är dock en villfarelse att tro, att Wikipedia i första hand bör skrivas för skolungdomar. Vi som till vardags sysslar med pedagogik, känner till tonåringars otålighet med långa texter. Snarare än att läsa en hel eller halv Wikipediaartikel, söker mången elev sig till Googles AI-sammanfattning och begär kortast möjliga svar av ChatGPT. Vi måste förhålla oss till det, men om det blir vår måttstock, får vi ge uppslagsverket en magringskur för både omfattning, ämnesurval och användbarhet. Lantgård (diskussion) 22 december 2025 kl. 10.17 (CET)

Vi har flera gånger sagt att Wikipediaartiklar skall utformas så att personer med de kunskaper som motsvarar grundskolan skall kunna ta till sig texten. Det innebär inte att utvalda artiklar skall ha denna grupp som målgrupp utan kan mycket väl ha som målgrupp intresserade av ämnet men saknar specialkunskaper inom ämnesområdet. För att förena dessa två målgrupper står enligt min mening ingressen i fokus, dvs den borde vara så enkel (speciellt första stycket) att en 16 åring (som klarat grundskolan) kan ta till sig den. Jag anser inte ingressen skall vara täckande utan mer tala om vad det hel handlar om. Jag anser slaget vid Fyrisvallarna har en lämplig ingress. Yger (diskussion) 22 december 2025 kl. 10.27 (CET)

@Lantgård: Den här listan är just det som enligt kriterierna är "exempel på det bästa som vårt uppslagsverk kan erbjuda", i alla fall om man får tro på resultatet av omröstningarna. Bedömningarna är ju gjorda och utmärkelsen utmärkt är utdelad. Så kärnfrågan är väl om vårt premieringssystem (avsett att tipsa och förklara för läsaren vilka godbitar som man kan finna här), och de omröstningar som sker, verkligen möter de ambitioner som vi har enligt kriterierna. Jag anser att vi ofta misslyckas. Janders (diskussion) 22 december 2025 kl. 10.42 (CET)

@Lantgård de artiklar som har valts ut som bra är enligt de nuvarande kriterierna sådana som " kan tjäna som föredöme och inspiration för wikipediaartiklar inom olika fält" och de som valts ut som utmärkta "anses så föredömliga att de förtjänar att visas upp på wikipedias huvudsida som exempel på det bästa som vårt uppslagsverk kan erbjuda." Men de flesta som nu finns i dessa kategorier är bedömda efter lite andra kriterier än de nuvarande. Chandra Varena (diskussion) 22 december 2025 kl. 10.48 (CET)

Jag anser att de senaste årens omröstningar i det stora hela fungerat väl. Däremot har vi fortfarande kvar en del från förr som inte håller måttet. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2025 kl. 10.51 (CET)

Jag tycker som @Janders att vi ofta misslyckas med att välja ut vilka artiklar som vi ska se som föredömliga. Vi är väldigt få som deltar i omröstningarna och diskussionerna, och vi som gör det tolkar ofta kriterierna på olika sätt. Därmed är det svårt att hävda att våra beslut, vilka de än blir, är uttryck för wikigemenskapens samlade syn på vad som är föredömligt. Chandra Varena (diskussion) 22 december 2025 kl. 11.55 (CET)

Jag var mycket engagerad i att granska utvalda artiklar för några år sedan. Det stora problemet då var de många översatta artiklarna där översättaren inte granskat källorna. Vi hade alltså en stor mängd artiklar som ansågs utmärkta utan att någon tagit del av källorna - de hade bara importerats rakt av. Källorna kunde bestå av ett antal böcker som inte fanns tillgängliga på svenska forskningsbibliotek, som alltså antingen måste köpas in privat eller lånas in från brittiska eller amerikanska bibliotek. En annan kvalitetsbrist var onlinekällor som själva inte angav några källor. Då jag inte längre är delaktig i utvalda artiklar, kan jag bara hoppas att granskningarna nu är ännu mer källkritiska.

Till frågan om vem vi skriver för vill jag infoga att flertalet artiklar man stöter på är fullt begripliga även för den som inte har specialkompetens. men det finns två undantag. Dels artiklar om kemi och fysik, dels artiklar om grammatik. Jag har själv studerat svenska på universitet och fick VG på båda grammatiktentorna, men jag har ändå svårigheter att förstå många av våra artiklar om grammatik, de är alltför esoteriska även för den som studerat grammatik på visserligen grundläggande akademisk nivå, men ändå akademisk nivå. Det behöver inte betyda något annat än att artikelförfattarna varit väldigt insatta i sitt ämne men i total avsaknad av pedagogiska och retoriska insikter. /Ascilto (diskussion) 22 december 2025 kl. 13.02 (CET)

Skulle vi inte kunna börja pusha för dem på Bybrunnen, ungefär som för adminomröstningarna? De är viktiga och många fler borde delta, men har tyvärr inte fått vanan att göra det (än!).

Jag tycker @Alexander Alejandro formulerar bra allmäna principer, sedan lägger vi alla säkert lite olika saker i olika ord. Samtidigt bör vi ta hänsyn till att olika ämnen är olika lättillgängliga. Det är lättare att beskriva något som ligger närmare en svensktalandes vardagserfarenheter än områden där många läsare inte har några erfarenheter och kunskaper att tala om. Oavsett pedagogisk förmåga är en artikel om t.ex. Rena land-buddhism svårare att ta sig till än t.ex. slaget vid Stäket och en läsare kommer att behöva mer än några minuter för det. Det är rimligt att förvänta sig att läsaren vid behov läser de andra artiklar som är länkade för att förstå olika aspekter som de inte redan är bekanta med. Gunnar Larsson (diskussion) 22 december 2025 kl. 13.05 (CET)

De två första styckena i ingressen för Slaget vid Stäket har ett Lix värde på 54. Vilket är alldeles för högt för klarat grundskolan.

Om det är klarat grundskolan man söker hade texten behövt se ut ungefär såhär (35 lix)

Slaget vid Stäket utkämpades den 13 augusti 1719. Det skedde i sundet Baggensstäket, sydost om Stockholm. Där möttes ryska fartyg och svenska soldater. Svenskarna fick hjälp av egna fartyg och enkla försvarsanläggningar. Slaget var en del av de ryska anfallen mot Sverige under slutet av det stora nordiska kriget. I svensk historia har slaget setts som en seger som skyddade Stockholm.

Efter kung Karl XII:s död år 1718 förändrades den svenska armén. Landet behövde bättre försvar. Samtidigt hade Ryssland byggt upp en stark flotta som kunde ta sig fram i skärgården. Sommaren 1719 skickade Ryssland en flotta mot den svenska kusten. Den leddes av amiral Fjodor Apraksin. Målet var att förstöra byar och undersöka hur nära Stockholm man kunde komma.

Den viktigaste sjövägen till Stockholm skyddades av fästningen Vaxholm. Ryssarna märkte då att Baggensstäket kunde vara en annan väg. För att stoppa dem sänkte svenskarna gamla skepp i sundet och satte upp hinder. De byggde också enkla försvar vid Stäket. Arbetet leddes av Baltzar von Dahlheim. Försvaret av Stockholm ansvarades av Carl Gustaf Dücker och Fredrik av Hessen.

Frågan blir om vi verkligen vill att artiklarna skrivs på det sättet?

Läsnivåer - vid vilken ålder passar en text - Skolbok (Lix 35 är nedre nivån för vad en 14-16 åring ska kunna) ~2025-42464-32 (diskussion) 22 december 2025 kl. 18.09 (CET)

Nej, det vill vi inte. Nuvarande version ligger på lagom nivå. Jag tror för övrigt mer om tonåringars läsförmåga än så. Enligt min erfarenhet förstår de mer än man tror om de är tillräckligt intresserade. Och om de inte är det kommer de ändå inte att söka sig till oss. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2025 kl. 20.06 (CET)

Jag vill i sammanhanget även tipsa om en "fördiskussion" som nyligen pågick på diskussionssidan för artikelnomineringar. Janders (diskussion) 22 december 2025 kl. 13.11 (CET)

Det är en bra idé att pusha för nomineringarna på Bybrunnen, och då också tala om vilka artiklar det gäller. På så vis kan man delta i utvärderingen av artiklar man tycker är angelägna eller intressanta, eller där man har specialkunskap. Utan att för den skull behöva bevaka nominera och diskussioner om andra ämnen. Chandra Varena (diskussion) 22 december 2025 kl. 13.14 (CET)

Jag håller med om att deltagandet i omröstningar/granskningar är en akilleshäl. När vi är få deltar i detta, och som dessutom tolkar kriterierna olika, blir det svårare att säga att utfallet speglar en bred gemenskapssyn. Därför tycker jag att idén att pusha pågående nomineringar i Bybrunnen är mot rätt riktning. Gärna med en kort lista över aktuella artiklar och en rad om ämnesområde. Då kanske fler kan hoppa in där de har intresse eller sakkunskap utan att behöva bevaka allt.

@Asciltos erfarenhet är också viktig: för utmärkt bör ribban vara att källbasen är reellt granskningsbar och att centrala påståenden kan kontrolleras, inte bara att referenslistan ser gedigen ut. Jag tror vi vinner mycket på att i granskningarna tydligare efterfråga (och gärna uppmuntra) sidangivelser i bokkällor, källkritik kring webbkällor och någon form av källrevision av nyckeluppgifter, särskilt i översättningar. När det gäller läsbarhet håller jag med om att vissa ämnen ofta blir onödigt svårgenomträngliga. Där kan vi nog bli bättre på lager på lager: enkel och tydlig ingress, tydliga definitioner tidigt, konkreta exempel och en struktur som gör att även en intresserad icke-specialist kan följa resonemanget. Samtidigt har @Gunnar Larsson rätt i att olika ämnen har olika trösklar och att en del läsare behöver tid och ibland även följa länkar. Men huvudartikeln bör ändå vara självbärande på grundnivå och inte kräva att man läser fem sidartiklar för att förstå kärnan.-- Alexander Alejandro (diskussion) 22 december 2025 kl. 14.17 (CET)

Är det inte upp till den som bedömer och röstar hur den vill tolka riktlinjerna? Annars får man kanske enbart hålla sig till sånt som går att bedöma konkret som grammatik, stavning och källor? Nidbild (diskussion) 22 december 2025 kl. 15.03 (CET)

Ju längre denna diskussion går, desto mer demotiverad känner jag att fortsätta delta. För mig känns det som mycket handlar om att peka ut dem som har tolkar kriterierna "fel", och då är det väl bättre att bara acceptera deltagare som först passerat ett test att de har "rätt" sätt att tolka (vilket jag nog inte gör)? Yger (diskussion) 22 december 2025 kl. 15.19 (CET)

Ska kriterierna styra hur de delatgande bör bedöma artiklarna, eller ska kriterierna beskriva hur artiklarna brukar bedömas? Boivie (diskussion) 22 december 2025 kl. 15.28 (CET)

Angående Lix-exemplet ovan (omskrivningen av en ingress så att den ska kunna läsas och förstås av en 14-16-åring): Språket i en artikel är viktigt för att den ska vara både intresseväckande och tillgänglig. Jag tror att ett så förenklat språk som i exemplet gör artikeln mindre läsvärd för de flesta av dem som söker kunskap i Wikipedia. Men när det gäller språket har vi inte mycket hjälp av bedömningskriterierna. Där står – förutom självklara krav på korrekthet – att språket i en utmärkt artikel ska vara av ”professionell standard”. Det kan tolkas mycket olika och beror helt på sammanhanget och målgruppen. När jag skriver om mitt specialområde gör jag det på helt olika sätt beroende på var och för vem det ska publiceras: i en vetenskaplig tidskrift, i en lärobok för blivande yrkesutövare eller som populärvetenskaplig artikel. Och en sådan anpassning är, menar jag, en del av professionaliteten. Chandra Varena (diskussion) 23 december 2025 kl. 11.00 (CET)

Jag instämmer med Chandra Varena i att anpassning efter målgruppen är en del av professionaliteten. Det vi presenterar här är en form av populärvetenskap. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2025 kl. 11.55 (CET)

Wikipedia som mellanled i kunskapsekosystemet?

• Inlägg med tanke på vilka är målgrupp för Wikipedia artiklar

När Wikipedia startade för 25 år sedan var den självklara målgruppen människor som läste artiklarna direkt. I dag ser kunskapsekosystemet annorlunda ut. Wikipedia är i praktiken också en primär kunskapskälla för maskiner – sökmotorer, språkmodeller och andra AI-system som sedan målgruppsanpassar, sammanfattar och populariserar innehållet åt människor.

Kanske är Wikipedias nya kärnroll inte att vara ”lagom” för alla läsare, utan att vara den plats där kunskap sammanställs med högre precision, transparens och källkritik än vad AI-baserade robotar själva förmår. Pedagogiken kan andra lager ta hand om – men utan ett robust, noggrant och maskinläsbart kunskapslager i botten finns inget att förenkla utan att förlora kvalitet.

• vi ser Google har börjat med AI sammanfattningar
  • Wikipedia länken finns med men hur länge till
  • Man pratar om 56% mindre trafik till kommersiella siter pga detta
• Nästa steg är att Chatrobottarna tar över mer och mer och där kommer reklamen dyka upp men knappast länkas Wikipedia eller?

Påverkar det oss hur vi skriver artiklar i denna nya värld?

- Salgo60 (diskussion) 23 december 2025 kl. 15.38 (CET)

Tänkvärt, men jag ser inte behov vara pessimist över detta Yger (diskussion) 23 december 2025 kl. 15.43 (CET)

Min poäng är inte att inta en pessimistisk hållning, utan att betona vikten av att ösa på med verifierbar och trovärdig fakta förenkla kan andra göra ;-) . I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare kommer just tillförlitlig information att vara hårdvaluta. Redan i dag upplever jag att stora delar av sociala medier präglas av det som kan beskrivas som AI-slop och att "normala" människor ger upp...

• när Bybrunnen talar om ”fullödiga artiklar” vill jag därför definiera detta som artiklar som är överfulla av verifierbara fakta ;-)
• såg att tidningen Nature inte tillåter AI genererade bilder - kan vara början på en trend...
• enorm fart på släktforskare se FB grupp "AI för släktforskare" som transkriberar med AI och skapar presentationer med en:Notebook LM enormt lyft...
  • exempel där jag skapat en film där jag uppfatta att Wikipedia artikeln Månsbo var den viktiga källan jag hade bara i min släktforskning typ Månsbo och arbetare...

- Salgo60 (diskussion) 23 december 2025 kl. 16.07 (CET)

Krav på utökad autentisering för alla användare

Svwp bör snarast införa krav på tvåfaktorsautentisering för alla användare.

Vad tycker gemensampen? Finns det ens några argument emot? -- LevandeMänniska ^(talk), 22 december 2025 kl. 17.43 (CET)

Går det att kontrollera om en användare har aktiverat det? Om inte så kan vi ju inte sanktionera någon som inte gör det och i så fall är kravet meningslöst. Ett argument mot kan vara att diverse verktyg inte stöder det. Nu har jag inte kollat om det är åtgärdat, men förut gick det inte att använda Commons-appen med 2FA aktiverat. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 december 2025 kl. 18.13 (CET)

Nej, all medverkan här är frivillig, och att du tvinga användaren till saker riskerar att förlora bidragsgivare (och kraven på teknik kan stoppa de otekniska) Yger (diskussion) 22 december 2025 kl. 18.16 (CET)

Ett sådant krav skulle förmodligen medföra att fler redigerar oinloggat och vi får betydligt svårare att följa en användares redigeringshistorik.

Byråkrater kan kontrollera om en användare har aktiverat 2FA. De har rättigheten oathauth-verify-user "Verifiera om en användare har aktiverat tvåfaktorsautentisering".

Det enda verktyg som jag använder som inte stöder 2FA är AWB. Där finns det en workaround där man skapar nån slags "underkonto" som kan använda AWB, men med begränsningar jämfört med moderkontot. Det tog en bra stund att få det att fungera...

Vad som däremot är på gång från centralt håll är att alla med utökade rättigheter (till exempel administratörer) ska ha 2FA. Tekannan (diskussion) 22 december 2025 kl. 19.50 (CET)

Var kan man läsa om hur detta fungerar på SvWP? Janders (diskussion) 22 december 2025 kl. 20.01 (CET)

Wikipedia:2FA. Tekannan (diskussion) 22 december 2025 kl. 20.43 (CET)

Tack! Janders (diskussion) 22 december 2025 kl. 20.51 (CET)

Tvåfaktorsautentisering för alla användare ställer bara till problem. Om en artikel publiceras med relevant källa är det tillräckligt. Wvs (diskussion) 22 december 2025 kl. 20.56 (CET)

Jag ställer motfrågan: Vilka argument finns för? (Det gäller då inloggade användare med "normala" rättigheter, ej administratörer och dylikt.)

Vilken skada kan ett kapat konto förorsaka, jämfört med en inloggad användare med skadliga avsikter? På vilket sätt skulle 2FA förhindra att en användare skapar ett konto, väntar i 4 dagar och 10 redigeringar och sedan börja djävlas med Wikipedia? (Det är en retorisk fråga - en användare som vill djävlas med Wikipedia gör det lika bra med sitt eget konto som med ett kapat konto.) Tekannan (diskussion) 22 december 2025 kl. 21.11 (CET)

Utan närmare kunskap, och utan att ha testat rutinerna, känns det för mig som att vi riskerar att försvåra en viktig kvalitet - den oplanerade och spontana översynen av wp:Senaste ändringar som många ägnar oss åt när vi får "lite tid över", kanske bara någon enstaka minut per gång. Om det krävs en tvåstegsinloggning med en extra procedur blir steget att "hålla koll" större. Janders (diskussion) 22 december 2025 kl. 21.23 (CET)

Det beror på. Jag har 2FA (eftersom jag är administratör) och är konstant inloggad på mina två enheter. Jag behöver bara utföra 2FA när jag av misstag tryckt på "Logga ut". Nu är det nog några månader sedan. Tekannan (diskussion) 22 december 2025 kl. 21.37 (CET)

@Tekannan: Det handlar om att skydda användare som till exempel har korta lösenord eller återanvänder desamma på olika sidor. Det handlar också om att göra vad vi kan för att faktiskt minimera risken för organiserade attacker. Ponera att en enskild Wikipediahatare, eller någon bättre organiserad trollfabrik, vill smutskasta enskilda användare som skriver i kontroversiella ämnen (@Adville vill säkert berätta om hur han blivit uthängd av extremister) genom att kapa användarkonton. Glöm inte att Wikipedia är ett av världens mest välkända varumärken, och således en maktfaktor. -- LevandeMänniska ^(talk), 22 december 2025 kl. 23.39 (CET)

Vi är inte längre wiki-pedia med den förändring du föreslår. Gunnar Larsson (diskussion) 22 december 2025 kl. 23.55 (CET)

Det scenariot kan även utföras av oinloggade. Tekannan (diskussion) 23 december 2025 kl. 04.13 (CET)

För den nyfikne som undrar vad @LevandeMänniska menade om mig så gäller det den "utmärkelsen" jag fick för 2 år sedan som jag beskriver såhär på min användarsida: "I maj 2023 utsågs jag av en högerextrem antivaxx och prorysk propagandasida till "den drivande aktivister på Wikipedia" (vilket jag tar som en Hedersbetygelse att jag gör ett bra jobb i bevakningen mot propaganda på Wikipedia)"

Vill man läsa artikeln som är lång går den att finna genom en sökning på "aktivist" och mitt användarnamn på google.

Att ha 2FA för alla blir bara omständigt, vilket riskerar att göra att vi tappar nybörjare som inte orkar med det. Att ha det för admins skulle kunna vara en idé, men även där är det ju samma sak: de flesta är konstant inloggade, så man loggar inte in. Blir kontot kapat så går det inte många minuter innan någon annan admin upptäcker konstiga redigeringar och blockerar den admin som stör för att få en förklaring. Vi känner ju till varandras redigeringsmönster. Så på det sättet är vi ganska bra skyddade ändå, anser jag. Vandalkonton stoppas snabbt oavsett om det är kapade etablerade användare eller nyskapade konton. Svårare är det med sådana konton som börjar ok och får ett visst rykte för att sedan ändra riktning. Se ex FWIlkens och Lakonisk. Adville (diskussion) 23 december 2025 kl. 10.46 (CET)

Dessutom tror jag att det är tekniskt svårt att införa. Vi har ju inget eget inloggningssystem utan alla konton ligger i, och all inloggning sker via, ”CentralAuth”, Wikimedias inloggningssystem. Jag tror inte att det i dag finns möjligheter att för ett visst Wikimediaprojekt (t ex svwp) ha en regel att kontot måste ha 2FA för att redigera. Det blir ju väldigt konstigt om någon läser en artikel på enwp, klickar på interwiki till svwp och där upptäcker ett stavfel - som användaren inte får rätta eftersom inloggningen på enwp inte krävde 2FA. Jag misstänker därför starkt att förslaget inte är genomförbart på lokal nivå. Tekannan (diskussion) 23 december 2025 kl. 11.07 (CET)

Nej, inloggningssystem är rimligtvis inte ett område för en enskild wiki att gå en egen väg, givet att vi har ett centraliserat system för alla användare.

På mw:Product Safety and Integrity/Account Security kan man se vilka förändringar som har skett och som kommer att ske kring tvåfaktorsinloggning. /Julle (disk.) 24 december 2025 kl. 21.25 (CET)

God jul och gott nytt år

God jul och gott nytt år, till alla firare inom Wikigemenskapen. J 1982 (diskussion) 23 december 2025 kl. 18.23 (CET)

Detsamma! NnieAndersson 🦚 (diskussion) 23 december 2025 kl. 18.58 (CET)

God jul! ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 december 2025 kl. 19.32 (CET)

God jul! Tostarpadius (diskussion) 23 december 2025 kl. 20.53 (CET)

God jul! Affe (diskussion) 23 december 2025 kl. 21.37 (CET)

God jul! Gunnar Larsson (diskussion) 23 december 2025 kl. 21.49 (CET)

God jul! Historiker (diskussion) 23 december 2025 kl. 21.55 (CET)

God jul! Sabelöga (diskussion) 24 december 2025 kl. 00.12 (CET)

God jul!

Ha en fin festlighet oavsett om ni firar 24e eller 25e eller bara njuter av ledigheten!!! Adville (diskussion) 24 december 2025 kl. 00.21 (CET)

Tomten tar sig fram trots Putin - God jul allihopa! ANHN✎ 24 december 2025 kl. 02.26 (CET)

God Jul och Gott Nytt År! Och ett speciellt tack till er som får "alltihopa" att fungera så att andra - som jag - får glädjen att kunna skriva i WP utan att behöva bry oss om koder och teknik. Chandra Varena (diskussion) 24 december 2025 kl. 07.56 (CET)

God jul! LittleGun (diskussion) 24 december 2025 kl. 07.58 (CET)

God jul! Spisen (diskussion) 24 december 2025 kl. 08.03 (CET)

God jul! andejons (diskussion) 24 december 2025 kl. 09.49 (CET)

God jul! --Skivsamlare (diskussion) 24 december 2025 kl. 10.10 (CET)

God jul allihop! Tack för allt ni gör! Smetanakaviar (diskussion) 24 december 2025 kl. 10.15 (CET)

God jul, gott folk! /Julle (disk.) 24 december 2025 kl. 13.11 (CET)

God Jul från Gibraltar! 🇬🇧 Alexander Alejandro (diskussion) 24 december 2025 kl. 13.26 (CET)

ᚵᚭᚧ ᛭ ᛁᚢᛚ ᛭ ᛆᚢᚴ ᛭ ᚵᚮᚧᛐ ᛭ ᚿᚤᛐᚼ ᛭ ᚮᚼᚱ ᛒᛚᚮᚴᚴᚼᛆᛁ ᛭ 𝔅𝔩𝔬𝔠𝔨𝔥𝔞𝔧 24 december 2025 kl. 10.52 (CET)

Jag hoppas att ni alla får en god och underbar jul med mycket god mat (och efterrätter om ni orkar)! En god jul och ett gott nytt år önskar Colapojken (diskussion) 24 december 2025 kl. 09.59 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag önskar alla ett antal Mycket Trevliga Dagar, oavsett om ni firar jul eller inte firar jul. // Zquid (diskussion) 24 december 2025 kl. 11.11 (CET)

God Jul! Nidbild (diskussion) 24 december 2025 kl. 13.36 (CET)

God Jul 🎄 Idunius 24 december 2025 kl. 16.52 (CET)

God jul! /Ariam (diskussion) 24 december 2025 kl. 22.44 (CET)

God jul! Ricjac 24 december 2025 kl. 23.06 (CET)

God fortsättning! Allexim 25 december 2025 kl. 22.33 (CET)

I just want to wish you all merry Christmas. I hope you enjoy your holiday and have good time with the people you love. ObamaForever2008 (diskussion) 25 december 2025 kl. 03.52 (CET)

Merry Christmas to you! Sweden celebrated yesterday on the 24:th. Dengamlapotatisen (diskussion) 25 december 2025 kl. 13.55 (CET)

Relevanskriterier för idrottare

Jag har några funderingar om hur de har tillämpats och om det finns anledning att formulera dem bättre. Kom gärna med synpunkter här. Per W (diskussion) 25 december 2025 kl. 14.50 (CET)

Upphovsrätt som går ut vid nyår

Ett nytt år innebär att fler verk inte längre omfattas av upphovsrätt längre. För Sverige gäller som bekant verkets skapares livstid + 70 år. Exempelvis alla verk av Carl Milles, Stefan Johansson (konstnär) och Erik Lallerstedt (arkitekt) som efter nyår inte omfattas av upphovsverk, såtillvida att verket har publicerats. Det finns fler att uppmärksamma utifrån kategorin för avlidna 1955 och vars verk efter nyår kan tillfogas till de respektive relevanta artiklarna. QubeCube (diskussion) 26 december 2025 kl. 21.55 (CET)

 Gillar Se även nyskapade Wikipedia:Nyår. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 december 2025 kl. 21.56 (CET)

Notera dock att Wikimedia Commons bilder etc även behöver bara fria enligt USA:s lagar. De har inte alltid använt "livstid + 70 år" som utgångspunkt. --Paracel63 (diskussion) 27 december 2025 kl. 02.43 (CET)

Israel erkänner Somaliland

I kväll meddelades att Israel erkänner Somaliland. Själva artikeln är i ok skick, men finns fler artiklar vi borde se över? T.ex. Gulfstaternas samarbetsråd (GCC), Turkiet, Egypten, Djibouti, m.fl? NnieAndersson 🦚 (diskussion) 26 december 2025 kl. 22.55 (CET)

Kan vi markera Mall:Insjöfakta som föråldrad för att använda Mall:Insjöfakta Sverige istället?

Och då även byta standardmall(P1424) för (Q23397)https://www.wikidata.org/wiki/Q23397. Som diskuterat Någon som vet om det finns en mall för mallar att markera dessa föråldrad och ej bör användas? Samt hur man får sånna där "den här mallen används på X antal sidor" Se malldiskussion insjöfakta-mallen: Malldiskussion:Insjöfakta#Göra Mall:Insjöfakta Sverige till standard för sjöar Dengamlapotatisen (diskussion) 26 december 2025 kl. 12.01 (CET)

264 sjöar utanför Sverige använder {{Insjöfakta}}. Tekannan (diskussion) 26 december 2025 kl. 12.38 (CET)

Schysst, vad sägs att skapa en mall som anropar petscan som man kan lägga överst i mallar om det går? Eller lägga det callet du gjorde med petscan på Wikipedia:Mallar?

{{Mallhjälp|Finns det mallar för mall-administration?}} Dengamlapotatisen (diskussion) 26 december 2025 kl. 13.20 (CET)

Vilken slags "mall-administration" tänker du på? Det finns ett antal mallrelaterade mallar i Kategori:Wikipediamallar, t ex {{Ersatt mall}} och {{Historisk mall}}. Tekannan (diskussion) 26 december 2025 kl. 18.06 (CET)

Tänker att tex mallar som Mall:Högriskmall borde ha en kategori för mallar som används på andra mallars mallsidor. Som då man kan hitta ifrån sidan Wikipedia:Mallar Hade varit super om vi kunde lägga till ett stycke på den sidan Wikipedia:Mallar som beskriver att du kan använda verktyget petscan för att hitta hur många sidor som en mall används på. Precis som du gjorde så hade jag inte behövt fråga här:)

Jag la också ett förslag på just Malldiskussion:Högriskmall#Mata petscan-query med mallens namn för att få en länk med antalet sidor som använder en mall? Som man kunde interagera på Dengamlapotatisen (diskussion) 27 december 2025 kl. 12.12 (CET)

Den petscan-queryn du gjorde, länken är bara för resultat, man ser inte vad som är grund för resultatet? EDIT: Såklart är det flikar som man tabbar igenom! Tabbe ifrån mitt håll, ursäktar! Dengamlapotatisen (diskussion) 26 december 2025 kl. 13.28 (CET)

Ta bort Wikipedia:Lista över geografimallar

Wikipedia:Lista över geografimallar. Markera som arkiverad eller ta bort då den ej är aktuell? Kategorien Kategori:Geografimallar uppfyller bättre syftet? Dengamlapotatisen (diskussion) 27 december 2025 kl. 12.29 (CET)

@Dengamlapotatisen Ta upp sånt på sidans diskussionssida. Bybrunnen är till för mer generella frågor. Tekannan (diskussion) 27 december 2025 kl. 13.49 (CET)

Kan man utföra statistikanalys för kategorier?

Hej! Någon som vet om man kan få bättre statistik på kategorisidor? Som summerar antalet sidor som finns med i underkategorierna?. tex: Kategori:Insjöar i Sverige Dengamlapotatisen (diskussion) 24 december 2025 kl. 11.39 (CET)

Petscan är ett verktyg som kan användas. Tekannan (diskussion) 24 december 2025 kl. 11.50 (CET)

Kategori:Insjöar i Sverige och tre nivåer ner ger 63380 artiklar. Beroende på hur kategoriträdet ser ut kan man få falska positiva. Tekannan (diskussion) 24 december 2025 kl. 11.55 (CET)

Om kategoriträdet inte är alltför stort kan man enkelt få fram antalet artiklar med "Sök":

• Länk till sökfråga som använder deepcat

Larske (diskussion) 24 december 2025 kl. 12.02 (CET)

En liten varning för såväl PetScan som Sök med deepcat kan vara på sin plats i och med att kategoriträden inte alltid är vad man kan tro. Exempelvis Kategori:Insjöar i Sverige omfattar en hel del artiklar som inte avser insjöar som sådana utan även artiklar som handlar om företeelser som på något sätt kan förknippas med någon gren i kategoriträdet. Se till exempel kategoriträdsdelen Kategori:Mälaren där det finns en hel del som inte är insjöar, till exempel Birkaflickan, Stockholm Ängby Camping och Vikingarännet. Biografierna går rätt enkelt att filtrera bort genom att exkludera kategoriträdet Kategori:Personer efter kön från sökningen, så här

• Länk till sökning på deepcat:Insjöar_i_Sverige som ger 63 481 träffar.
• länk till sökning på deepcat:Insjöar_i_Sverige -deepcat:Personer_efter_kön som ger 63 479 träffar.
• länk till sökning på deepcat:Insjöar_i_Sverige deepcat:Personer_efter_kön som ger 2 träffar.

I just det här fallet är det bara två biografier, men i andra fall kan det vara betydligt fler som man kanske inte vill ha med i den fortsatta analysen.

Ett annat sätt som du kan försöka med, om du bara är intresserad av antalet artiklar om just sjöarna i Sverige, är att stoppa in villkor i PetScan-sökningen, inte bara om kategoriträdstillhörigheten i Wikipedia utan även på olika egenskaper i motsvarande Wikidataobjekt. Här är ett exempel:

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 57 735 artiklar i kategoriträdet Kategori:Insjöar i Sverige, men inkludera bara de artiklar om är kopplade till ett Wikidataobjekt som har värdet insjö (Q23397) på egenskapen instans av (P31).

Tyvärr slinker det i denna sökning med ett mindre antal objekt/artiklar som inte är "rena" insjöar, till exempel Akanvaaranjärvet som är en förgreningssida men som även fått värdet "insjö" i Wikidata, se d:Q16277128#P31, antagligen för att svwp-artikeln är kategoriserad som såväl "Förgreningssida" som "Insjöar i ...".

@Dengamlapotatisen: Du skriver inte vilken analys du planerar att använda den "bättre statistiken", som till exempel uppgiften om "antalet sidor som finns med i underkategorierna", till. Användningen kan vara avgörande för om den "bristande exakthet" som framgår av ovan nämnda exempel är acceptabel eller ej.

--Larske (diskussion) 27 december 2025 kl. 00.21 (CET)

@Larske tack för ytterligare förklaring över dessa verktygs exakthet. Det jag reagerade på var att Kategori-sidorna kunde vara mer kraftfulla om man faktiskt hade fått ett nummer på hur många sidor som fanns på de underkategorier som hade sagd kategori.

Jag behöver denna statistik på kommun-nivå men då även över hela landet då jag behöver inventera hur många OSM element som har en wikidata-tag med dessa sjöaras QID. Men det är nog för mycket OSM-terminologi här på Wikipedia. Jag tänker använda Sophox för detta, se min tänkta tillvägagångsätt på serien https://www.openstreetmap.org/user/HuggeK/diary/407981. Dengamlapotatisen (diskussion) 27 december 2025 kl. 15.29 (CET)

Om du vill veta hur många sidor det finns i ett kategoriträd så är det bäst att använda Petscan eller deepcat-sökning. Att göra generella lösningar som är exakt pålitliga tar mycket mantid och underhåll. Den som behöver en viss information måste använda verktygen och själv analysera resultatet. Med Petscan kan du "samköra" svwp:s kategoriträd med Wikidata, t ex hur många insjöar i Sverige har egenskapen Q1245 (påhittad egenskap). Tekannan (diskussion) 27 december 2025 kl. 15.41 (CET)

@Dengamlapotatisen: Det vore såklart trevligt om vi kunde få en större andel av svwp:s insjöartiklar med en koppling från OSM så att kartan inte bara blir en prick. Men det är kanske optimistikt att tro att varenda liten göl kommer att stoppas in i OpenStreetMap.

Jag har för mig att vi diskuterade om "täckningsgraden" för OSM versus Wikidata förra året eller kanske ännu tidigare. Jag dammade av ett gammalt skript där jag använde följande metod för att hitta kopplingar till insjöobjekt som saknas i OSM och som använder följande princip:

1. För alla Wikidataobjekt som är instans av (P31) insjö (Q23397) och med land (P17) lika med Sverige (Q34), fråga Overpass Turbo om det finns någon "relation" eller "way" i OSM som har Wikidataobjektets qid som värde på OSM-taggen "wikidata".
2. Gör en lista över alla objekt som det saknas en koppling från OSM till Wikidata.

För att overpass-servern inte ska storkna får man fråga i lite mindre tuggor, till exempel per kommun, alltså där inom det administrativa området (P131) är lika med något kommunobjekt.

I Sandlådan, se länken nedan, finns ett resultat från Eksjö kommun (Q512035) som är en kommun med 157 insjöar. (Du kan bortse från kolumnerna med OpenStreetMap relations-ID (P402) och OpenStreetMap sträck-ID (P10689), de härstammar från en tid då jag trodde att de hade något med möjligheten att visa en OSM-karta i Wikipedia att göra, vilket inte är fallet. Det är ju Wikidata-taggen i OSM som är avgörande.) Av de totalt 157 insjöarna i den kommunen är det 113 som för närvarande har en koppling från OSM, medan 44 saknar en sådan koppling. Om avsaknaden av koppling beror på att sjön faktisk inte finns inlagd i OSM eller om det bara inte är någon som har tänkt på att lägga in taggen för "wikidata" måste man undersöka från fall till fall. Av namnen att döma finns det en hel det "gölar" i Eksjö kommun som kanske inte finns i OSM. Kanske sjöarna med tanke på detta borde betas av i storleksordning istället för kommunvis, man kan ju begränsa inventeringen till att endast inkludera de objekt som har en area (P2046) som är större än något visst värde.

• Länk till Sandlådan där du hittar tabellen över Eksjö kommun.

Avslutar med en fråga som ger en lista på antalet insjöar per kommun eftersom du tydligen ville göra något "per kommun".

• Länk till fråga som ger en lista på antalet insjöobjekt per kommun. (ladda om sidan om den hakar upp sig)

-- Larske (diskussion) 27 december 2025 kl. 19.37 (CET)

@Larske fortsätter nog diskussionen i Malldiskussion:Insjöfakta Sverige#Inventering av hur många sjöartiklar per kommun som har förutsättningarna för att visa kartan från OSM Dengamlapotatisen (diskussion) 28 december 2025 kl. 11.28 (CET)

Vill du ha besöksstatistik för en viss kategori har verktyget Pageviews en sådan funktion som du hittar här. -- LevandeMänniska ^(talk), 26 december 2025 kl. 17.59 (CET)

Jazztidningen Orkesterjournalen byter webbplats

Jazztidningen Orkesterjournalen kommer snart att stänga ner sin tidigare webbplats Orkesterjournalen.com. För att kunna ta del av informationen, t.ex. biografierna, på deras nya webbplats Orkesterjournalen.se krävs en prenumeration (för 375:-/år). Det finns för närvarande 265 länkar på svenskspråkiga Wikipedia till Orkesterjournalen.com. Länkarna finns på 219 olika sidor. Det är mer exakt 203 artiklar och 16 andra sidor. Kanske borde vi göra något åt länkarna. Svensson1 (diskussion) 28 december 2025 kl. 13.13 (CET)

Veckans tävling: Orientering I

Välkomna att bidra med allt orienteringsrelaterat här! Per W (diskussion) 29 december 2025 kl. 09.33 (CET)

Det finns många källösa artiklar och vissa ger dubbla poäng. Per W (diskussion) 29 december 2025 kl. 12.54 (CET)

En vädjan - titta på artikeln Rena land-buddhism

Artikeln Rena land-buddhism har idag status utmärkt men är anmäld för omprövning av detta. Endast fyra personer har deltagit i röstningen och diskussionen, med sins emellan mycket olika bedömningar. Om resultatet därmed blir "konsensus saknas" så innebär det att artikeln enligt praxis behåller sin nuvarande status. Jag ser detta som olyckligt. Ett beslut om en utvald artikel bör bygga på starkare grund än så, oavsett vilket beslutet blir. Jag hoppas därför att ytterligare några wikipedianer vill titta på artikeln och göra det möjligt för oss som gemenskap att fatta ett aktivt beslut enligt riktlinjerna. Chandra Varena (diskussion) 28 december 2025 kl. 09.53 (CET)

Tack för påminnelsen! Sedan tolkar jag omröstningsreglerna som att resultatet blir att artikeln inte blir utvald alls (samma riktlinjer gäller väl både vid omval och nyval av utvalda artiklar) Gunnar Larsson (diskussion) 28 december 2025 kl. 11.50 (CET)

Vi kanske tolkar reglerna olika. Men oavsett vilket så är det olyckligt om beslutet tas av en litet fåtal sins emellan oeniga wikipedianer. Chandra Varena (diskussion) 28 december 2025 kl. 15.10 (CET)

Uppnås ingen konsensus behåller den sin status. Men tiden kan givetvis utsträckas längre än en månad. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2025 kl. 01.00 (CET)

Vi borde stryka punkterna under "En nominerad artikel förlorar sin status om den har:" från riktlinjerna. Annars är konsekvensen att t.ex. en artikel som för närvarande är utmärkt och får 1 röst för utmärkt, 3 röster för bra och 6 röster för att förlora sin status kommer att förbli utmärkt. Om den istället får 1 röst för utmärkt och 9 röster för bra så degraderas den däremot till bra. Gunnar Larsson (diskussion) 30 december 2025 kl. 01.39 (CET)

Det är rimligt att det finns särskilda regler för omprövning, men de vi nu har får ibland märkliga konsekvenser. Ibland verkar det ha avhållit användare från att rösta. I detta ärende är dock många aktiva på olika sätt och det leder förhoppningsvis till ett bra beslut till sist. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2025 kl. 02.05 (CET)

Jag håller med @Gunnar Larsson om att reglerna för omprövning bör ses över eftersom de är svårtolkade och kan ge så orimliga resultat som i hans exempel. Chandra Varena (diskussion) 30 december 2025 kl. 07.58 (CET)

Jag har nu skissat på ett förslag till nya riktlinjer för omprövning av artiklar. Eventuellt kan motsvarande användas även för nynominerade artiklar. Se här och jag förslår att diskussionen förs på den sidan. Chandra Varena (diskussion) 30 december 2025 kl. 09.21 (CET)

Nytt år... och nytt år?

De äldsta källmallade artiklarna gällande Levande personer är nu från 2012. Totalt finns 9 artiklar kvar; se

• Biografiska artiklar som behöver källor 2012-08 (5 sidor)
• Biografiska artiklar som behöver källor 2012-11 (4 sidor)

Vore det inte skönt om vi fick stänga 2012 innan 2026? Hjälp gärna till!

Tack på förhand! NnieAndersson 🦚 (diskussion) 29 december 2025 kl. 23.51 (CET)

8 kvar. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 30 december 2025 kl. 00.03 (CET)

Det är endast levande personer. Det gör inte saken mindre angelägen, men det är inte mitt område annat än i undantagsfall. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2025 kl. 00.59 (CET)

Tömde kategorierna själv. Men som av en händelse finns endast 7 artiklar kvar i Kategori:Artiklar som behöver källor 2009-10. I o m att de får en källa så kan vi stänga 2009! Så två nya år till nyår? NnieAndersson 🦚 (diskussion) 30 december 2025 kl. 23.38 (CET)

Ett strålande bra resultat av wikitomtande i biografiartiklarna

Se detta diagram som visar resultatet av ett idogt kvalitetsarbete. Det är Harka som stått för huvuddelen av detta arbete.

När mätningen startade i januari 2024 fanns det mer än 5 800 biografier med rubricerade avsnitt (på nivå 2) som hade Han/Hans/Hon/Hennes som första ord och det fylls hela tiden på med nya artiklar. Det tog alltså nästan två år, men nu finns det inte längre några sådana artiklar. En fin avslutning på året tycker jag. -- Larske (diskussion) 30 december 2025 kl. 16.11 (CET)

 Gillar Yger (diskussion) 30 december 2025 kl. 16.13 (CET)

Heja! Bra jobbat! NnieAndersson 🦚 (diskussion) 30 december 2025 kl. 16.31 (CET)

Mina lyckönskningar till dessa uthålliga och betydelsefulla kvalitetshöjande insatser! Projekt som "styckar elefanten" gör att vi tillsammans gör Wikipedia bättre - bit för bit - dag för dag. / ANHN✎ 30 december 2025 kl. 22.13 (CET)

Gazaplatsen

Ett artikelutkast med artikelnamnet Gazaplatsen med flera kvalitetsbrister har raderats med standardmotiveringen Innehållet förklarade inte ämnets relevans. Jag har lite självsvåldigt återskapat artikeln på Användare:Tktaha/sandlåda och välkomnar synpunkter och gärna förbättringar av artikeln på denna plats. Obs - låt diskussionen ske på Användardiskussion:Tktaha/sandlåda och fokusera på relevans, om huruvida relevans finns i dagsläget eller vad som kan behöva tillföras för att visa relevans. / Happy discussing ANHN✎ 30 december 2025 kl. 22.28 (CET)

Kvalitetsmätningen januari för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2024-01-01 0 0 1 1 1 774 0,06 % 2024-02-01 0 0 0 0 1 773 0,00 % 2024-03-01 0 1 1 2 1 776 0,11 % 2024-04-01 0 0 0 0 1 778 0,00 % 2024-05-01 0 0 0 0 1 785 0,00 % 2024-06-01 0 0 0 0 1 790 0,00 % 2024-07-01 1 1 1 3 1 792 0,17 % 2024-08-01 0 1 0 1 1 796 0,06 % 2024-09-01 1 2 0 3 1 797 0,17 % 2024-10-01 0 1 0 1 1 800 0,06 % 2024-11-01 0 0 0 0 1 804 0,00 % 2024-12-01 0 0 2 2 1 805 0,11 % 2025-01-01 0 2 0 2 1 811 0,11 % 2025-02-01 1 1 0 2 1 816 0,11 % 2025-03-01 0 0 0 0 1 818 0,00 % 2025-04-01 0 0 7 7 1 841 0,38 % 2025-05-01 0 1 1 2 1 841 0,11 % 2025-06-01 1 3 0 4 1 844 0,22 % 2025-07-01 0 0 0 0 1 846 0,00 % 2025-08-01 0 0 1 1 1 849 0,05 % 2025-09-01 0 0 0 0 1 852 0,00 % 2025-10-01 0 2 1 3 1 852 0,16 % 2025-11-01 0 1 2 3 1 844 0,16 % 2025-12-01 1 1 0 2 1 840 0,11 % 2026-01-01 2 2 1 5 1 844 0,27 % Nu A + B C + D E + F 1 843

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns följande avvikelser mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

• En avvikelse av typ A: Stockholms slott flaggas som Utmärkt artikel, men är inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp.
• En avvikelse av typ C: Omotiska språk är flaggad som Bra artikel i Wikidata, men är inte kategoriserad som Bra artikel i svwp.
• En avvikelse av typ D: Stockholms slott är kategoriserad som Bra artikel i svwp, men är inte flaggad som Bra artikel i Wikidata.
• En avvikelse av typ E: Kievrus är flaggad som Rekommenderad artikel i Wikidata, men är inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp.

-- Larske (diskussion) 1 januari 2026 kl. 00.06 (CET)

 Fixat Samtliga åtgärdade. Inväntar dock återkoppling på om en ändring var avsiktlig. Belteshassar (disk) 1 januari 2026 kl. 00.21 (CET)

Sportflagga på sv:wp

Hur ser vi på användandet av inofficiella flaggor/symboler för sportlag på sv:wp? Jag skrev för ett par år många fotbollsartiklar, och har velat starta upp igen. Jag har använt mig av "flaggor" (t.ex. för Inter, för Milan m.m.) på vissa listartiklar (t.ex. Capocannoniere) för att det ska vara lättare att hitta rätt i stora listor och tabeller. it:wp använder dessa symboler flitigt, se https://it.wikipedia.org/wiki/Serie_A#Albo_d'oro
Jag ställer frågan här innan jag börjar bygga ett flaggmallssystem för fotbollslag som jag hade tänkt ska användas i listartiklar och specifika fotbollssäsonger för en liga/serie. // MAURIZIO 30 december 2025 kl. 15.04 (CET)

Spontant är jag lite skeptisk. Det är inte helt i linje med den stil vi brukar ha på svwiki. Men om det är symboler som är lättbegripliga för de som är intresserade av italiensk fotboll, och som gör det lättare för dem att läsa tabellerna, så varför inte? Men bara det inte blir för mycket egen forskning (som jag kan tycka sker på itwiki ibland), där man hittar på flaggsymboler för serier där sådant inte normalt används för att identifiera lagen. Boivie (diskussion) 30 december 2025 kl. 15.41 (CET)

Ja vi har en negativ syn på flaggor, det enda vi har OK på är en nationsflagga till typ nationalitet Yger (diskussion) 30 december 2025 kl. 15.53 (CET)

Det är ju bara kolla på biografierna för fotbollsspelarna så är det oftast nationsflaggorna som sätts före de lag där de kommer ifrån. Jag undviker dock själv att sätta ut flaggor för idrottslagen när jag skriver artiklar om lagidrottare (det finns dock undantag). Det som italienskspråkiga Wikipedia förespråkar rörande dessa typer av flaggor bör inte implementeras här på svenskspråkiga Wikipedia i mitt tycke. DIEXEL (diskussion) 30 december 2025 kl. 16.12 (CET)

De flesta landsflaggor borde tas bort även de, eftersom de gör sidorna plottrigare. Enda rimliga tillfället att använda dem är om det inte finns utrymme att skriva ut landsnamn, och de fallen tror jag är få.

andejons (diskussion) 30 december 2025 kl. 23.11 (CET)

I infoboxarna för fotbollsspelare är det ju just så, att de ersätter landets namn före klubbadress och ger överblick över vilka länder en spelare varit verksam i. Jag gillar egentligen de där "klubbflaggorna", tycker de är snygga, men förordar ändå att vi behåller landsflagga av det skäl jag nämnde ovan. Tycker dock att det kan vara rimligt att ha med klubbflaggor i list- och översiktsartiklar; det är iaf rimligare att ha med lagfärger/flagga än att ha med länsvapen (!) i artiklarna om de allsvenska säsongerna, se till exempel Fotbollsallsvenskan 2025. jssfrk (d|b) 31 december 2025 kl. 12.46 (CET)

Jag instämmer, i infoboxar är det bra med dessa landsflaggor för att lättare veta i vilket land laget spelar, se extrem-exemplet Sebastián Abreu. Tanken med "klubbflqggor" är att de ska finnas med i listartiklar som berör tex en serie i ett land. I internationella evenemang där lag från olika länder deltar bör landsflaggor fortsätta att användas, i mitt tycke. // MAURIZIO 31 december 2025 kl. 13.20 (CET)

Jag tycker inte vi ska använda fantasiflaggor för sportklubbar. Det är stor skillnad mot nationsflaggor som är etablerade symboler och används på liknande sätt i sportsammanhang på en del platser även utanför Wikipedia. De tillför i tabeller på ett kortfattat sätt information om nationaliteter på spelare och klubbar. "Klubbflaggorna" är ett påhitt som fått stor spridning på itwp men som inte används utanför Wikipedia. De har inga tydliga defintioner utan är mer eller mindre godtyckligt baserade på klubbmärken, spelardräkter eller klubbfärger. De tillför inte heller någon information eftersom klubbnamnen ändå står intill och inte kan utelämnas. Det är ett jättesystem av mallar (60 000? på itwp, jämför med 3000 landsdatamallar för flaggor på svwp) som inte egentligen tillför något i artiklarna. Det blir väldigt mycket jobb att hålla reda på när olika lag bytt klubbfärger så att rätt "flagga" används för rätt säsonger. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 21.43 (CET)

Kvalitetsmätningen januari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %
2025-01-01	38	132	74	21	79	0	32	270	375	0	176	304	435	2 254	0	4 190	65 091	69 281	2,66 %
2025-02-01	38	123	76	21	85	0	67	262	379	0	182	309	438	2 189	0	4 169	65 632	69 801	2,68 %
2025-03-01	26	124	34	19	83	0	86	269	382	0	140	313	438	2 077	0	3 991	65 889	69 880	2,68 %
2025-04-03	26	170	30	19	84	1	65	252	358	0	139	257	437	2 094	0	3 932	65 995	69 927	2,68 %
2025-05-01	25	168	34	21	87	0	76	249	356	1	142	269	438	2 073	1	3 940	66 043	69 983	2,68 %
2025-06-01	25	167	37	23	86	0	117	253	351	0	153	241	438	2 092	0	3 983	66 442	70 425	2,7 %
2025-07-01	26	170	40	23	88	0	80	232	348	0	147	249	434	2 102	0	3 939	65 913	69 852	2,67 %
2025-08-01	24	173	36	23	92	1	87	236	348	0	99	258	433	2 119	0	3 929	65 250	69 179	2,65 %
2025-09-01	24	173	34	17	93	0	97	240	357	0	74	265	429	2 037	0	3 840	64 226	68 066	2,6 %
2025-10-01	26	176	33	17	69	1	76	245	367	1	78	272	430	2 045	0	3 836	64 247	68 083	2,6 %
2025-11-01	26	175	34	17	74	1	46	244	370	0	81	277	436	2 061	0	3 842	64 271	68 113	2,6 %
2025-12-01	28	174	35	18	76	2	35	250	368	0	79	267	436	2 064	0	3 832	64 258	68 090	2,6 %
2026-01-01	23	176	34	18	75	2	48	249	371	0	84	274	435	2 069	0	3 858	63 897	67 755	2,59 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 02.59 (CET)

Källorna fördelas enligt följande:

Datum	{{Källor}}[2]	{{Källor biografi}}[3]	{{Fler källor}}[4]	{{Fler källor biografi}}[5]	{{Källor avsnitt}}[6]	{{Fler källor avsnitt}}[7]	{{kb}}[8]	TOTALT
251201		1 511		3 276				64 258
251216	&&&&&&&&&&036331.&&&&&036 331	&&&&&&&&&&&01461.&&&&&01 461	&&&&&&&&&&&09647.&&&&&09 647	&&&&&&&&&&&03281.&&&&&03 281	&&&&&&&&&&&&0978.&&&&&0978	&&&&&&&&&&&&0181.&&&&&0181	&&&&&&&&&&011635.&&&&&011 635	&&&&&&&&&&064072.&&&&&064 072
260101	36 015 (-316▼)	1 348 (-163▼)	9 817 (+170▲)	3 289 (+13▲)	975 (-3▼)	183 (+2▲)	11 702 (+67▲)	63 897 (-361▼)

NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 03.00 (CET)

Lägsta andelen sedan 2024-06-02, lägsta totalen sedan 2024-08-01 och lägsta antalet källor sedan 2024-08-01. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 12.13 (CET)

@NnieAndersson: Tusen tack för sammanställningen. Men stämmer totalen och dess diff? Summan av de visade delkolumnerna ger 63329 för 1 januari, 63198 för 16 december. Jag anar att det kan finnas ytterligare mallningskategorier som påverkar totalen? Diffarna verkar också gälla 1/1 gentemot det fetstilta datumet (som inte är samma i de olika kolumnerna). Oavsett är det en glädjande trend. --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 15.30 (CET)

Det bygger på petscansökningar kontra kategori, så viss reservation för någon miss kan finnas, men jag vet inte vilken mer mall som räknas med i Totalen. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 15.33 (CET)

Jag baksökte, såklart också {{bättre källa}} ha en egen kolumn. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 15.39 (CET)

Och {{Fotnoter}} och {{Fler fotnoter}} NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 15.41 (CET)

Och tydligen {{sidnummer behövs}}, {{sida behövs}}, {{Ifrågasatt uppgift}}, {{ej i angiven källa}}, {{Fotnoter avsnitt}}, {{Verifiera källa}}, {{Trovärdig källa?}} och {{specificera källa}} NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 15.54 (CET)

Ja, det är många mallar leder till inläggning i någon gren av kategoriträdet "Alla artiklar som behöver källor"

Här är ytterligare några mallar, förutom nyss nämnda, som just nu används som du behöver lägga in i din "baksökning" för att få ner antalet till 0

• Fotnoter (med just nu 920 artiklar)
• Fotnot behövs (med just nu 20 artiklar)
• Fler fotnoter (med just nu 248 artiklar)
• Bättre källa (med just nu 395 artiklar)
• Begär citat (med just nu 34 artiklar)
• Brister (med just nu 16 artiklar i kategoriträdet, dock kan deras instoppning i kategoriträdet bero på någon annan källmall)
• Källor personlista (med just nu 3 artiklar)

Därtill kan det också finnas mallar som inte finns i någon artikel just nu.

-- Larske (diskussion) 1 januari 2026 kl. 16.24 (CET)

Kanske får man nöja sig med att de stora åtgärdskategorierna listas i tabellen ovan. Annars kan det nog bli lite oöverskådligt. --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 17.12 (CET)

Jösses, känns som att vi möjligen har lite för många mallar för att påvisa att en artikel behöver fler eller bättre källor. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 17.44 (CET)

Jag tror en del av de mallarna skulle jobbas bort och sedan museiemarka dem. Adville (diskussion) 1 januari 2026 kl. 17.56 (CET)

Att vi stoppar in olika mallar för levande personer och för avlidna personer tycker jag är ett exempel på olämpligt användande av mallar. De olika budskap som visas i mallrutan (om till exempel WP:BLP) och den förfinade kategorisering som görs av artiklar som använder dessa mallar med respektive utan "biografi" i mallnamnet kan lämpligare skötas av mallen själv än att vi ska komma ihåg att springa runt och byta källmallar när någon avlider. Att en person är levande eller ej talar vi ju om genom kategoriseringen i Kategori:Levande personer.

Det var en diskussion om detta för snart ett år sedan, se Malldiskussion:Källor_biografi#Användning_av_denna_mall_för_avlidna_personer_-_det_skiljer_mellan_anvisning_och_tillämpning, då det var stor skillnad mellan anvisningen (teorin) och tillämpningen (praktiken) på grund av okunskap om vilka anvisningar som fanns och ett i mitt tycke befogat ifrågasättande av logiken från Paracel63.

Då hade vi mer än 1 500 felkategoriserade artiklar och det fylls ju hela tiden på med nya. Genom ett omfattande handarbete att rätta till dessa felkategoriseringar under förra året, är det just nu nästan inga artiklar som är felkategoriserade på grund av artikelsubjektens levnadsstatus, se Användardiskussion:Adville/Projekt_Källor_behövs,_inte#Utvecklingen_av_antalet_artiklar_som_använder_fel_källmall, men det är enligt min uppfattning fortfarande lika fel att behöva använda olika mallar och byta mall när någon avlidit när den önskade funktionen skulle kunna fås utan krav på handarbete i form av mallbyte. Larske (diskussion) 1 januari 2026 kl. 18.42 (CET)

Instämmer (nu som då). Motivationen för att använda olika mallar var en omsorg om artikelkvaliteten, just med tanke på att personerna fortfarande lever. I min värld är det en missriktad omsorg, eftersom även avlidna personer kan ha efterlevande som lika mycket bryr sig om artikelkvaliteten om sina avlidna släktingar. Att skilja på levande och döda ger också opraktiskt merarbete. Mina två ören. --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 18.49 (CET)

Även jag instämmer här. Går det att sköta via mallen såsom Larske skriver är det bättre. För många olika mallar förvirrar bara. Adville (diskussion) 1 januari 2026 kl. 19.18 (CET)

Vi kan fortfarande skilja på levande och döda och ha olika texter för dem - men det bör skötas med mallogik, inte handarbete. Tekannan (diskussion) 1 januari 2026 kl. 21.46 (CET)

Håller med, det vore praktiskt. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 22.07 (CET)

Håller med. Vad gäller just mallen {{Källor biografi}} så har användningen av den minskat från &&&&&&&&&&&04358.&&&&&04 358 artiklar 1 maj 2025 till &&&&&&&&&&&01348.&&&&&01 348 artiklar tidigare idag. Det finns inga nya artiklar som använder den mallen efter juni 2025 och felanvändningen är minimal.

{{Källor avsnitt}} borde kort och gott museimärkas. Det räcker med mallen {{Fler källor}} och en notering om att ett avsnitt är källöst. {{Sidnummer behövs}} borde också räcka med {{Fler källor}} och en notering om "sidnummer behöver anges i X". För att ta några exempel. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 21.39 (CET)

Jag lade idag in {{Källor avsnitt}} (med motivering) i en filmartikel som till 80–90 procent består av en handlingsbeskrivning utan källor. Det gällde både att texten var opassande lång och detaljerad, samt utan källor. Vilken mallnig bör ett sådant kapitel kunna ha? --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 22.29 (CET)

Jag tänker mig att man kan lösa det mdd en av två alternativ:

1. lägger in {{Fler källor}} och en motivering typ "Avsnittet X saknar källor"
2. lägger in {{Källa behövs}} för de påståenden i avsnittet som behöver källor.

Om man tycker texten är "opassande lång och detaljerad" kan man lägga in ytterligare en mall. NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 22.52 (CET)

Tack. Jag funderade på någon mall om språk eller struktur, och jag har sett någon typ av brister-mall (glömt vilken) i andra filmartiklar med motsvarande problem. --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 23.19 (CET)

Kanske {{Fluff}}? NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 23.25 (CET)

Mycket bra jobbat! Sedan projektet att avmalla artiklar med källmallar, men som har källor, började typ i juni/juli har antalet totaltmallade artiklar sjunkit med ca 3000 artiklar! Samtidigt har ju andra artiklar mallats för sina brister-så det är ju ännu fler som har åtgärdats. Mycket bra jobbat av alla som hållit på med åtgärdsmallar.--Adville (diskussion) 1 januari 2026 kl. 18.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är verkligen toppen! NnieAndersson 🦚 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 21.40 (CET)

Norrköpings Idrottspark

Under nyåret bytte Platinumcars Arena namn till det nygamla Norrköpings Idrottspark. Jag tänkte göra denna ändring igår, men insåg att jag inte förstod hur jag skulle lösa omdirigeringen på ett bra sätt. Tar gärna hjälp för detta. Bark (diskussion) 2 januari 2026 kl. 10.37 (CET)

@Bark:  Utfört. DIEXEL (diskussion) 2 januari 2026 kl. 11.33 (CET)

Eventuell revidering av reglerna för att utse "utmärkta" och "bra" artiklar

Diskussion om detta pågår här. En ändring av dessa regler kan ses som en ganska stor förändring av vårt regelverk, och det är därför bra om många deltar i diskussionen och beslutet. Chandra Varena (diskussion) 2 januari 2026 kl. 15.43 (CET)

Månadens artiklar

"Florence Price" och "Gubbröra".

Det blev en aktuell konsertkompositör och en rörig rätt som belönades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under november. Florence Price (skapad av Beson) fick priset som bästa nya artikel, medan Gubbröra (av Ascilto) blev bästa utökning.

Dessutom har vi delat ut pris för flest nya artiklar (62 stycken) respektive utökningar (35 stycken) under december. Här stod Episcophagus för den ena och undertecknad för den andra insatsen. Totalt listades under förra månaden 390 nya och 102 utökade artiklar i projektet. I listningen för december inkluderades även en del (större) fynd från totallistningen av nya artiklar samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det januari, och vi kan från och med idag fredag rösta på december månads bästa nya respektive utökade artikel. Det finns 76 nya och 27 utökade artiklar att välja bland, och jag hoppas något kan passa. Alla röster är välkomna, och du kan ändra dina röster ända fram till den sista januari. Allt gott. ----Paracel63 (diskussion) 2 januari 2026 kl. 19.09 (CET)

Hur lite Wikidata används för biografier

• Daniel_Forsman skrev jag på 11 språk för att testa hur bra Wikidata används via mallar och resultatet är nedslående känns som Svenska Wikipedia är den som hämtar värden och källor medans andra nordiska språk inte gör det.
• finns en stor risk att lita på Wikidata för en liten Wikipedia som svenska Wikipedia om inte andra språkversionen drar åt samma håll

Fråga: Några tankar om detta? jag gissar att det stora problemet är att Wikipedia skribenter vill ha "full kontroll" och hellre kör klippa klistra än hämta data från Wikidata en annan anledning på mindre wikipedia är att det måste finnas användare som Larske som vill skriva datadrivna mallar....

Min test och dom mallar jag hittade som motsvarar Faktamall biografi WD och Auktoritetsdata som båda hämtar data från Wikidata och på svenska Wikipedia även källor

Language	Wikidata-driven infobox	Facts from WD	Sources from WD	Authority control template	Identifiers exposed	Wikidata integration maturity
🇸🇪 Swedish	Faktamall biografi WD	Yes	Yes	Auktoritetsdata	ORCID	High
🇬🇧 English	Infobox person / Wikidata	Yes	No	Authority control	ORCID, Google Scholar	Medium
🇩🇰 Danish	Infoboks Wikidata person	Yes	No	Autoritetsdata	ORCID	Medium
🇪🇸 Spanish	–	No	–	Control de autoridades	ORCID, Google Scholar, Semantic Scholar	Low
🇫🇮 Finnish	Henkilö WD	Yes	No	Auktoriteettitunnisteet	ORCID, Google Scholar	Medium
🇫🇷 French	Infobox Biographie2	Yes	No		ORCID, Google Scholar, Semantic Scholar, Academia	Medium
🇮🇹 Italian	–	No	–	Controllo di autorità	ORCID	Low
🇮🇸 Icelandic	–	No	–	–	–	None
🇳🇴 Norwegian	Infoboks biografi	Partial	Partial		ORCID, Google Scholar	Medium
🇵🇹 Portuguese	Info / Biografia / Wikidata	Yes	No		ORCID, Google Scholar	Medium

- Salgo60 (diskussion) 2 januari 2026 kl. 10.18 (CET)

Jag som väl pillar med detta mest, genom att fixa all nya artiklar som saknar WD-post/WD-länk och lägga in faktabox. OCH jag ser ett enormt värde i både Wikidata och biografi WD. Det är nära hälften som har mer i wikidata, inlagt av andra. Och ön viktigare det tillförs kontinuerligt data till wikidata som då slår igenom direkt i Wikipediaartikeln Yger (diskussion) 2 januari 2026 kl. 10.48 (CET)

Konceptet är klockrent. Dom språkversioner jag kollade på verkar inte fullt ut vara kopplade till Wikidata. Det leder till att färre användare granskar Wikidata-uppgifter, vilket i sin tur minskar den kollektiva kvalitetskontrollen det blir mindre antal ögon som kollar om wikidata är rätt osv.

• jag pushade 2017 för att man i Wikipedia skulle kunna se om det visade värdet från Wikidata överensstämmer med en extern trovärdig källa om inte visa en varning...

Det galna nu är

• att Wikipedia inte verkar lita på Wikidata
• samtidigt konsumeras Wikidata i ökande grad av andra maskinläsbara system, exempelvis LLM:er som ChatGPT ... men mig veterligen sker där ingen återkoppling till wikdiata om saker är fel...

Jag tror det inte är bra för wikidatas datakvalitet på sikt.... vi har inte lyckats bygga upp ett ekosystem som skalar bra.... är min rädsla... Salgo60 (diskussion) 2 januari 2026 kl. 11.22 (CET)

även där ger mitt dagliga pillande hjälp, tex om årtal i WD för födelse och dödsår är fel upptäcker jag et och åtgärdar. Jag har även ett antal sortiment (10-15 tusen artiklar) där jag följer upp all WD ändringar, och från att för 5-7 år varit frekvent med vandalisering/dumheter, är d t nu i det närmaste noll Yger (diskussion) 2 januari 2026 kl. 11.36 (CET)

"Det galna nu är att Wikipedia inte verkar lita på Wikidata". Detta påstående missar helt vad Wikipedia är. En encyklopedi kan inte ha någon åsikt. För det andra finns det inte en Wikipedia utan hundratals. Dessutom, inom varje språkversion finns en myriad olika åsikter om detta. Och slutligen, varje användare kan ha mer nyanser än så: jag litar på Wikidata olika mycket för olika syften. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 januari 2026 kl. 12.21 (CET)

• Wikidata används i exemplen ovan mest till owl:sameas för hela artikeln, det verkar ha accepterads av alla dom testade språkversionerna
• enkel svenska: "Det är inte Wikipedia som helhet som hämtar fakta från Wikidata. Det är främst svenskspråkiga Wikipedia som i praktiken hämtar fakta och ibland även källor från Wikidata, via mallar.
  • När mallar som hämtar data från Wikidata finns (se "Facts from WD") och används i en språkversion, kan det rimligen tolkas som att just den Wikipedia-versionen accepterar Wikidata som datakälla för det ändamålet.
  • Jag påstår alltså inte att ”Wikipedia” har en gemensam åsikt, utan att vissa språkversioner, i praktiken, använder Wikidata och därmed visar ett förtroende för den datan i de sammanhangen. Sedan kan anledningen vara att kunskap att skapa mallar som hämtar data från Wikidata inte finns i den språkversionen... vilket känns ännu mera tragiskt efter 13 år av WD"

Min reflektion är att Wikidata som funnits sedan 2012 har väldigt låg acceptans...

- Salgo60 (diskussion) 2 januari 2026 kl. 13.48 (CET)

Att man inte hämtar informationen direkt från Wikidata behöver inte innebära att det saknas acceptans. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2026 kl. 10.10 (CET)

Vi accepterar Wikidata men

vi använder det inte

Kalla det vad du vill men det känns som Wikidata projektet blivit en "datasilo" jag tror att 2012 års design av Wikidata nog behöver piggas upp så att det blir ett naturligt förstahandsval och börjar användas av Wikipedia för enkla saker som metadata på personbiografier... Skall Wikifunctions bli något så måste det finnas ett väl utvecklat Wikidata där alla bidrar särskilt dom större språkversionerna med flera användare... I mitt exempel ovan med Daniel Forsman så är personer något som är enkelt att beskriva i Wikidata med stabila identifierare, få modell problem med enkla tydliga egenskaper som född, död, bild och kanske yrke så användandet borde vara större... men gissar att vi även har ett kulturproblem varför Wikidata "väljs bort" nu med verktyg som ChatGPT som knackar på dörren kanske Wikipedia gemenskapen borde vara mer enade och fundera över vad som skulle kunna förbättras och reflektera över hur Wikidata faktiskt används – inte bara att det "accepteras"... vi rör oss från "visa" till "svara" med AI agenter där dagens Wikipedia modell med "fullödiga artiklar" som bara visas upp känns lite "oldschool" medans byggblocket Wikidata borde kunna öppna upp för att vara del av "svara"... eller åtminstone för att hjälpa dom som redigerar artiklarna på ett bättre än vad som sker idag

- Salgo60 (diskussion) 5 januari 2026 kl. 03.13 (CET)

Vad betyder kolumnen "Facts from WD"? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 januari 2026 kl. 12.17 (CET)

Vad går denna tråd ut på? Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2026 kl. 14.10 (CET)

Min poäng är att om Wikidata inte skalar i praktiken och inte används brett av de flesta språkversioner, så bör man kunna diskutera om – och i så fall hur – svenska Wikipedia bör luta sig mot det. Finns det risker med att vi är en av få språkversioner som konsekvent hämtar källbelagd fakta från Wikidata? Tabellen ovan tyder på att många Wikipedior inte ens använder Wikidata för relativt enkla uppgifter. Det kan vara så illa att dom som helst konsumerar wikidata är dom nya spräkmodellerna som är kanske Wikipedias största hot ,-) -- Salgo60 (diskussion) 2 januari 2026 kl. 14.29 (CET)

Nej det är inget hot och naturligt vi som liten version mer förlitar oss på wd än vad enwp gör Yger (diskussion) 2 januari 2026 kl. 14.35 (CET)

@Salgo60: Varför tog du inte med Tyska i din tabell över de språkversioner du skapat artikeln om Daniel Forsman i? Larske (diskussion) 2 januari 2026 kl. 14.43 (CET)

En mall i dewp som är förberedd för att hämta data från Wikidata är de:Vorlage:Infobox Fußballspieler. I den mallen måste man explicit ange för varje parameter om man vill hämta data, till exempel bild (P18), från Wikidata. Av de 67 456 artiklar som använder den mallen är det 5 512 artiklar där den möjligheten används för minst en parameter. Ett exempel på en artikel som använder denna möjlighet i stor utsträckning är de:Delio Onnis. Larske (diskussion) 2 januari 2026 kl. 15.13 (CET)

Av de cirka 1 miljon artiklar i dewp som finns i kategoriträdet de:Kategorie:Person nach Geschlecht (Personer efter kön) är det just nu cirka 3,3 procent som även finns i kategoriträdet de:Kategorie:Wikipedia:Seite verwendet Daten von Wikidata (Sidan använder data från Wikidata). En rätt blygsam andel men ändå ett stort antal.

• Länk till fråga som ger en lista över de (just nu 33 344) biografier i dewp som använder data från Wikidata.

Larske (diskussion) 2 januari 2026 kl. 15.35 (CET)

Ingen aning varför inte dom kom med gjorde de:Daniel Forsman innan jul men gissar att jag tyckte det borde funnits mallar med Wikidata som jag inte hitta och att deras hantering är lite udda. Se ändringar som gjorts efter det jag skapade artikeln ....

• de:Vorlage:Normdaten känns mycket som man anger värdena i mallen men ser ut som det finns koppling WD plus udda länk skapas min magkänsla att dom inte accepterar Wikidata... kan ha fel.. Daniel Forsman som bibliotekarie har inte kommit in i GND Libris XL VIAF vilket gör hans koppling ännu mera udda...
• udda hur deras Personendaten fungerar
  • de:Vorlage:Personendaten och varför den finns...

hade massa strul med de:Wikipedia och mallen Mall:Nobelprize (Q26882253) så min känsla är att dom gör på sitt sett...

Den får väl ligga till sig ;-) Salgo60 (diskussion) 2 januari 2026 kl. 16.37 (CET)

Ops! Jag har använt AI

Artikeln International Life Sciences Institute är till 100% översatt och länkfixad av AI. Förlåt! Jag ska med 100% AI faktagranska den strax. Men jag ville inte plåga chatgtp med att fixa alla länkarna - Gtp tuggade långsamt framåt för att se svettig ut och kanske för att jag skulle tycka synd om den. Men den fixade Webarchive-länkarna och snabbfixade resten av länkarna. Sedan ändrade jag ett ord i första meningen med tanken att ingen svensk med mindre än 100 akademiska poäng i samhällsvetenskap vet vad en "501(c)(3)-organisation" är. Annat än det tyckte jag att resten kan jag granska efter publicering. Jlandin (diskussion) 4 januari 2026 kl. 20.35 (CET)

Varför använde du inte det interna översättningsverktyget som också fixar länkarna (utan AI)? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2026 kl. 00.02 (CET)

Jo jag har använt det några gånger och just länkarna har jag haft det jobbigt med då. Nu gick det mycket smidigt. Mer problem var det med att flytta med länkarna - fel länkar på en.WP. Flera länkar beskrev inte det de var referens för - man behöver verifiera källor duktigt om man översätter. Då fick jag stor hjälp att kortfattat fånga innehållet i några källor - att sätta ord på vad en artikel handlar om.

Det gick hursomhelst bra. Jag har nu även bett AI att kritisera texten och hittat stora brister i AI:s förmåga att skriva om en sak i taget, utan att foga in kritik i varje mening (jag har inte låtit AI fylla på text). Det som är kvar nu är att skriva om vad ILSI har åstadkommit konkret i positiv bemärkelse. Nu överskuggas artikeln av sponsorernas styrning och är mest negativ även i Historieavsnittet. ChatGTP hade några kommentarer om det och även förslag på utökningar men jag tycker det är bättre att använda AI till att granska och formatera, inte till att forma sanningen. Att skapa mallar typ ref-mall och översatt-mall var GTP helt kass på. Det var som att ge en färgburk till en tvååring och be den måla ett hus. Men det är en annan artikel. Jlandin (diskussion) Jlandin (diskussion) 5 januari 2026 kl. 00.20 (CET)

Jag kom förresten på AI med att använda en källa angiven på Wikipedia som ursprungskälla även om den inte kunde läsa den. ISF var det wikipedia som användes som ursprungskälla. Även annars var det flera av AI:s källor som var WP, så jag bad om ursprungskällor. AI behöver mycket tydliga riktlinjer ibland. Jlandin (diskussion) 5 januari 2026 kl. 00.37 (CET)

Ah, jag blev förvirrad av sammanblandningen av interna länkar (som verktyget i princip inte kan misslyckas med) och referenser där mallarna inte alltid blir bra. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2026 kl. 09.26 (CET)

Hur bra interna länkar lyckas kan variera beroende på vilket språk verktyget översätter från. Från finska kan det bli konstigt med prepositioner i länkar som "i Helsingfors" eller "av Intendentkontoret". F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 januari 2026 kl. 12.07 (CET)

Ja, det är en kompllikation. Jag menade länkmålet, inte länktexten när jag menade att länkarna inte blir fel och inser att jag inte var särskilt tydlig. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 januari 2026 kl. 12.57 (CET)

Det intressanta med chattbotar är att dom kan ge synpunkter på Wikitext artiklar hur dom kommer att tas emot av communityn ;-) dvs. beroende på vilken språkversion man skriver på, min lilla test med Daniel Forsman så körde jag både översättningsverktyget och chatGPT på språk jag inte behärska och bad den kritiskt granska - Salgo60 (diskussion) 5 januari 2026 kl. 16.51 (CET)

Precis. Jag tror att det är just när det gäller att granska befintligt material som man kan ha nytta av en tredje part med enorm arbetskapacitet och som har läst "hela" internet. Jlandin (diskussion) 6 januari 2026 kl. 00.46 (CET)

Neutralitet vid artiklar om politiskt laddade termer med flera betydelser

Tråd flyttad till Diskussion:Kulturmarxism / ANHN✎ 6 januari 2026 kl. 09.25 (CET)

Faktamall, byta till infobox

På sidan Andreas Harrysson, vill jag byta ut nuvarande faktamall mot infobox dartspelare. Ska jag då radera faktamallen och i så fall: Hur gör man? JerryKB (diskussion) 30 december 2025 kl. 17.37 (CET)

Man tar bort den gamla mallen och lägger in den nya mallen. Kontrollera gärna att all information i den gamla mallen finns med i den nya mallen. Vilket redigeringsverktyg använder du? VisualEditor eller Wikitext? Med Wikitext är det lätt att bara radera och klippa in mallen - VisualEditor använder jag inte så där måste någon ge råd. Tekannan (diskussion) 30 december 2025 kl. 17.46 (CET)

Jag har bytt mallen. Det du nu bör göra är att fylla på mallen med data! Tekannan (diskussion) 30 december 2025 kl. 17.48 (CET)

Nästa gång: Använd gärna Wikipedia:Wikipediafrågor. Bybrunnen är mer ett allmänt diskussions- och informationsforum. Tekannan (diskussion) 30 december 2025 kl. 17.49 (CET)

Jag har initierat en det diskussion på Kategoridiskussion:Faktamallar som använder data från Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2026 kl. 06.25 (CET)

Jag ser nu att samma diskussion redan påbörjats på Kategoridiskussion:Faktamallar. Vi kan hålla den där. Det handlar om enhetlig terminologi. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2026 kl. 06.28 (CET)

Projekt Fredrika r.f. tackar för de gångna åren

Projekt Fredrika r.f., som jobbar för representationen av det svenska i Finland på Wikipedia på svenska och andra språk, har i december 2025 gjort en donation på 1 000 € till föreningen Wikimedia Sverige. Vi önskar på detta vis visa tacksamhet för all den hjälp och allt det stöd vi fått av gemenskapen under åren. Vi beslöt att inte lista individuella wikipedianer för att undvika risken att missa någon – vi är tacksamma för var och en som hjälpt till i smått och stort. Donationen får användas som mottagaren Wikimedia Sverige finner lämpligt. Mot nya möjligheter år 2026! Mvh, Robert och Kaj vid Projekt Fredrika Robert (diskussion) 2 januari 2026 kl. 11.54 (CET)

Wikimedia Sverige tackar för donationen! Vi ser gärna att den kommer gemenskapen till nytta och uppmanar gemenskapen att söka medel från Stöd till gemenskapen, gärna för projekt, eller aktiviteter, som bidrar till att öka kunskapen om det svenska i Finland på Wikipedia. Historiker (diskussion) 2 januari 2026 kl. 11.57 (CET)

 Gillar LittleGun (diskussion) 5 januari 2026 kl. 15.44 (CET)

@Historiker: Av den sida om Stöd till gemenskapen som du länkade till och speciellt dess avsnitt om "Tidigare år" är det lätt att få intrycket av att detta är något som helt har tappat farten efter år 2022. Samma intryck får man om man studerar antalet sidor i de underkategorier på den här kategorisidan med namn som är "Stöd till gemenskapen ÅÅÅÅ"

-- Larske (diskussion) 6 januari 2026 kl. 23.35 (CET)

Det kan vara en riktig iakttagelse att det tappat lite fart, och därmed är det på plats att uppmana gemenskapen att söka medel från Stöd till gemenskapen för olika projekt och aktiviteter. Ambitionen från föreningens sida har inte dragits ner inom det området, utan vi ser det fortsatt som viktigt att stötta gemenskapen på de olika Wikimedia-projekten. Historiker (diskussion) 7 januari 2026 kl. 19.51 (CET)

Är inte föreningen väldigt osynlig? Känns som dom rider på sv:Wikipedia goda image men är osynliga? Alla sitter väl inte och kodar Wikispeech? - Salgo60 (diskussion) 7 januari 2026 kl. 20.08 (CET)

Trevligt vad är status de senaste åren med projekt med gemenskapen? Tycker Wikimedia Sverige är väldigt tysta

• ont om aktiviteter här Kategori:Gemenskapens_projekt lite fika och Ainali som får pengar....
• verkar fortfarande som Wikispeech är ett fokus för Wikimedia Sverige , någon som vet vad status är med senaste anställningen technical manager finns det en plan B med Wikispeech... känns som detta starta 2016, verkar inte sunt att driva saker i 10 år...

- Salgo60 (diskussion) 5 januari 2026 kl. 16.39 (CET)

Den här sidan visar projekt som det sökts bidrag för under 2025, till exempel Bokmässan, Wikimedia X, Kvinnliga huvudpersoner, Melodifestivalen och Wikipediapodden. Tillgång till Mediearkivet är också ett stöd till gemenskapen.

Vad gäller Wikispeech så pågår det enligt de medel, som tilldelades av Allmänna arvsfonden, och tillsammans med samarbetspartner. Mer om det kan läsas i föreningens verksamhetsplan 2025. Historiker (diskussion) 5 januari 2026 kl. 17.24 (CET)

Tack. Wikispeech känns vid ett 10-årsjubileum mest udda. Texten handlar mycket om ambitioner men väldigt lite om faktisk användning. Min känsla är att projektet lågt räknat kostat över 10–20 miljoner kronor. Har Wikimedia Sverige fastnat i en klassisk bidragskarusell: så länge nya medel beviljas omdefinieras projektet och fortsätter, utan ett tydligt beslut om det någonsin blev en fungerande produkt.

För de pengarna hade man kunnat bjuda Wikipedias användare på rätt mycket fika ;-) Ja ja är det bara jag som reagerar/funderar om detta är sunt... Salgo60 (diskussion) 5 januari 2026 kl. 17.44 (CET)

Gott slut på det gamla året och gott nytt år!

Gott nytt år!

Alla Wikipedianer önskas ett gott slut på det gamla året och ett gott nytt Wikipediaår 2026! Allexim_diskussion 31 december 2025 kl. 09.15 (CET)

Önskar dig och alla andra Wikimedianer detsamma. 🎉 -- LevandeMänniska ^(talk), 31 december 2025 kl. 12.11 (CET)

Detsamma!!! Nytt år och nya utmaningar. Adville (diskussion) 31 december 2025 kl. 13.24 (CET)

Gott nytt år! Thoasp (diskussion) 31 december 2025 kl. 16.34 (CET)

Gott slut och gott nytt år--Skivsamlare (diskussion) 31 december 2025 kl. 16.46 (CET)

God avslutning och ett fortsatt gott nytt år till alla! 🎊 Sabelöga (diskussion) 31 december 2025 kl. 22.27 (CET)

Gott slut och gott nytt år! Historiker (diskussion) 31 december 2025 kl. 22.29 (CET)

Även jag önskar alla ett gott slut på 2025 och ett gott nytt år 2026! Tostarpadius (diskussion) 31 december 2025 kl. 23.25 (CET)

Gott slut och gott nytt år! 🥳-- Alexander Alejandro (diskussion) 31 december 2025 kl. 23.50 (CET)

Gott nytt jubileumsår! 25 år har Wikipedia blivit, tänka sig. --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2026 kl. 00.17 (CET)

...och Wikipedia firade 20 år på detta sätt. Hoppas någon vill skapa Wikipedia:25 år?! Allexim (diskussion) 1 januari 2026 kl. 10.57 (CET)

Gott nytt år 2026! Höstblomma (diskussion) 1 januari 2026 kl. 08.01 (CET)

...och god fortsättning med ett nytt fräscht år! Deryni (diskussion) 1 januari 2026 kl. 10.38 (CET)

Året Wikipedia fyller 25 år

Det här är ju året då Wikipedia fyller 25 år. Som tidigare nämnt finns till exempel ett m:Event:Wikipedia 25 Virtual Celebration på torsdag nästa vecka, 15 januari. Sedan kommer svenskspråkiga Wikipedias 25-årsdag senare i vår, om gemenskapen vill uppmärksamma den på något särskilt sätt. Johan (WMF) (diskussion) 9 januari 2026 kl. 15.33 (CET)

Felaktig flytt av principiell diskussion om neutralitet

Den 6 januari 2026 startades en diskussion här i Bybrunnen om hur Wikipedia tillämpar Wikipedia:Neutral synvinkel och Wikipedia:Neutral synvinkel#Otillbörlig vikt vid artiklar om politiskt laddade termer med flera betydelser (se mitt inlägg "Neutralitet vid artiklar om politiskt laddade termer med flera betydelser").

Diskussionen flyttades samma dag till Diskussion:Kulturmarxism med motiveringen att det rörde en enskild artikel.

Jag anser att flytten var felaktig eftersom: * Tråden handlade om en övergripande principiell fråga som rör många artiklar (hantering av termer med både akademisk och politisk betydelse). * Liknande frågor om neutralitet och balans brukar diskuteras centralt när lokal diskussion inte leder framåt (vilket har varit fallet i detta ämne i flera år).

Att flytta tillbaka principdiskussioner till en låst lokal diskussionssida riskerar att cementera status quo istället för att få bredare prövning.

Jag ber därför om gemenskapens input: * Bör tråden flyttas tillbaka hit till Bybrunnen? * Eller finns det annan central plats (t.ex. Administratörernas anslagstavla) för sådana här frågor?

Tack på förhand för synpunkter. ~~~~ Pedunten (diskussion) 7 januari 2026 kl. 20.00 (CET)

Flytten var bra. Vi diskuterar vanligtvis inte i principformer utan bygger upp principer utifrån konkreta fall Yger (diskussion) 7 januari 2026 kl. 20.09 (CET)

Och svar på din fråga är "det beror på"Yger (diskussion) 7 januari 2026 kl. 20.12 (CET)

jag upprepar även vad jag skrev i anslutning till ditt inlägg ovan

Din fråga hade varit värd bredare diskussion, om det inte rörde en inflammerad artikel och att detta är din enda redigering på svenskspråkiga Wikipedia. Vare sig du är fullt seriös eller ej så ger inlägget därför klara trollvibbar och jag förordar att vi inte startar den diskussion di efterfrågar utanför artikelns diskussionssida Yger (diskussion) 6 januari 2026 kl. 04.59 (CET)

Frågan startades här på BB, flyttades till Diskussion:Kulturmarxism och poppade nyss upp på KAW varifrån den förvisades till Diskussion:Kulturmarxism. Håll den där. Riggwelter (diskussion) 7 januari 2026 kl. 20.21 (CET)

Jag märker att @Pedunten inte är intresserad av själva diskussionen. Hen är ditpingad av mig, diskussionssidan är inte låst utan öppen för alla, men likväl så svarar hen inte där. Hen visar heller inget intresse i att komma med ett eget förslag på en eventuellt ny artikel om den vetenskapliga delen (som inte heter kulturmarxism, vilket konspirationsteorier gör). Jag ser bara detta som trollande och upptagande av vår värdefulla tid då Hen själv inte gör något för att lösa det Hen anser är ett problem och har fått förslag på lösningar. Adville (diskussion) 7 januari 2026 kl. 20.46 (CET)

@Adville: Jag har lagt fram ett konkret förslag i sandlådan med rubrik, avsnitt och citat från författarna själva (t.ex. Kellner: "traditions of cultural Marxism", Dworkin s. 3: "coherent intellectual discipline"). Det ligger öppet för feedback där: Användare:Pedunten/sandlåda

Jag har svarat här med källor och lista över akademiska verk som använder termen – obesvarat hittills.

Intresserad av saklig feedback på utkastet istället för personangrepp. ~~~~ Pedunten (diskussion) 8 januari 2026 kl. 14.48 (CET)

Som Riggwelter anger pågår diskussionen på Diskussion:kulturmarxism, ingen anledning även föra den även här Yger (diskussion) 8 januari 2026 kl. 14.52 (CET)

Lite konstigt att du svarar hör efter 18 timmar och många inlägg på artijeldiskussionen EFTER jag bett dig om svar där... och du fått mycket kritik där från fler att det inte är bra. Det var inte personangrepp utan du hade inte svarat något alls när jag skrev mitt svar ovan. Fortsätt diskussionen nu där den hör hemma och svara inte här. Adville (diskussion) 8 januari 2026 kl. 15.14 (CET)

@Pedunten: Du har inte på något sätt blivit censurerad, ditt inlägg har bara flyttats till en lämpligare plats; dina möjligheter att fortsätta debatten har på intet sätt blivit beskurna. Det är möjligt att mina misstankar är ogrundade, men dina fortsatta protester stärker snarast trollmisstankarna. / ^Ternarius_Disk 8 januari 2026 kl. 15.25 (CET)

Tråden som startades i Bybrunnen gällde en principiell fråga om tillämpningen av neutral synvinkel vid termer med både akademisk och politisk betydelse, vilket är skälet till att den togs upp centralt. Jag har deltagit i sakdiskussionen genom källhänvisningar och ett konkret utkast i min sandlåda. Jag är fortsatt öppen för saklig diskussion om både principfrågan och utkastet. Jag har inte hävdat censur och avstår från spekulationer om motiv. Pedunten (diskussion) 9 januari 2026 kl. 14.42 (CET)

Länkröta Wikipedia -> ESV och regeringen.se

ESV har nu börjat omdirigera sin web www.esv.se till statskontoret.se

1. Jag gjorde ett provskott och verkar som vi bara har 154 länkar worldwide se links_esv_v1_2026_01_09.html
   1. min issue #51 där ni kan felrapportera saker med min rapport
   2. #47 försöker även hålla koll på hur SCBs myndighetsregistret hanterar en gammal myndighet som byter namn och den gamla myndigheten med det namnet blir en del av ESV med det nya namnet - Betsson tar inga odds på hur galet det kan bli ;-)
2. samma med regeringen.se där vi ser 40% fel se rapport / issue #49
   1. #50 skickade ett brev till Regeringskansliet att detta var inte bra bättre kan ni..
      1. Intressant är att regeringen.se nu verkar ha lite bättre metadata med Lagstiftningskedjan se proposition/2025/01/20242581 vore intressant om det finns ett API då skulle vi kunna koppla alla nyheter som dyker upp som berör lagar vi laddat in i Wikidata och visa på svWikipedia...

- Salgo60 (diskussion) 9 januari 2026 kl. 14.05 (CET)

Tyvärr har det blivit närmast tradition att regeringen.se töms vid maktskifte. Tycker man borde snegla på hur de gör i USA när en ny administration tillträder. Det skulle visserligen fortfarande bli länkröta, men den skulle åtminstone kunna fixas. Belteshassar (disk) 9 januari 2026 kl. 15.04 (CET)

Eu har en lösning euwebarchive som borde finnas hos ex. Riksarkivet min issue 2022 hos dom

• det som stör mig är att regleringsbreven hos ESV kastas runt dom borde ha persistenta unika identifierare/url:ar som överlever en mindre organisationsändring
  • DIGG hade en utredning om persistenta identifierare och tyckte då "Många av våra större myndigheter är idag att betrakta som relativt stabila" vilket vi kan se idag inte är fallet när både ESV och DIGG kommer att gå i graven...
    • läser man på wikiartikeln Myndighetsregistret så har det funnits 1 394 myndigheter 1990 jmf med idag < 456...
• Ainali tog upp detta med länkröta vid regeringsskifte 8 nov. 2022 12:46
  • tragiskt att DIGG inte tog tag i saker som detta - bra dock att DIGG förvinner, tveksamt om PTS blir bra.

- Salgo60 (diskussion) 9 januari 2026 kl. 15.58 (CET)

Behövs sidor ur tidningen Dagens Nyheter från arkivet.

Jag talar inte svenska, denna text är översatt med hjälp av artificiell intelligens.

För att förbättra artikeln om Gillis Grafström i en annan språkversion behöver jag få tillgång till sidor ur tidningen Dagens Nyheter från arkivet arkiv.dn.se för mars 1926. För att läsa tidningarna i detta arkiv krävs en prenumeration, och jag antog att deltagarna i min språksektion troligen inte har tillgång till den, så jag vände mig därför till den svenska Wikipedia.

Om någon av deltagarna har tillgång till detta arkiv, vänligen meddela mig.

Jag vet inte om detta är rätt plats att fråga på, och jag ber om ursäkt om så inte är fallet. Beonus (diskussion) 4 januari 2026 kl. 21.29 (CET)

Jag sökte på "Gillis Grafström" i DN under mars månad 2026 och fick en enda träff 1926-03-13. Texten är inte längre än att jag kan återge den här in extenso:

”

Årsdiskvalifikation för Gillis Grafström. Svenska skidförbundet beslöt på fredagskvällen att diskvalificera förra världmästaren i konståkning, Gillis Grafström, till och med den 31 januari 1927. Anledningen till det stränga straffet är att hr Grafström utan anledning uteblev från världsmästerskapstävlingen i Berlin, trots att han befann sig i staden.

„

Hoppas detta kan vara till nytta - lycka till! / ANHN✎ 4 januari 2026 kl. 21.53 (CET)

Om några månader blir för övrigt det aktuella numret av DN tillgängligt via tidningar.kb.se så då går det att länka till texten utan betalvägg. Belteshassar (disk) 4 januari 2026 kl. 21.58 (CET)

Jag hade inte väntat mig att få svar så snabbt 😆. @Anhn, stort tack! Det här var precis vad jag behövde! Beonus (diskussion) 4 januari 2026 kl. 22.10 (CET)

Konstigt att skidförbundet skulle diskvalificera en konståkare. Konståkning ingick då i skridskoförbundet. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 januari 2026 kl. 12.13 (CET)

SBL skriver "Han blev med tiden allt ovilligare att tävla. Han var en artist och en särling med ett stundom sprudlande gosselynne."... "G kunde allt men var sparsam med publikknipande hopp." dom lärde kanske kan tolka detta ;-)

• annan tragisk sak var att han gifte sig med en släkting till Felix Mendelssohn (Q46096) 9 feb 1938 och dör 14 april samma år - Salgo60 (diskussion) 5 januari 2026 kl. 12.33 (CET)

Beonus, tala gärna om vilken språkversion du håller på med. Den finns kanske någon språkkunnig här som kan hjälpa dig. Dessutom finns tidningar på Retriever Mediearkivet, som en del av oss har tillgång till. Per W (diskussion) 10 januari 2026 kl. 08.25 (CET)

ruWiki Beonus (diskussion) 10 januari 2026 kl. 12.31 (CET)

Begär genomgång av utkast: John Andreas Kotala

Flyttat till Användardiskussion:John_Andreas_Kotala/sandlåda

Nirmos (diskussion) 11 januari 2026 kl. 00.48 (CET)

Portaler vart tog de vägen

Varför har vi så ont om portaler och varför gör vi dem museimärkta om det inte är något som är formellt upplöst? I skolor skulle portaler vara något en lärare hänvisar sina elever till. En portal kan också vara en bra start att djupdyka i ett ämne. Har vi varit ensidiga till beslutet att montera ner det? Ska vi återupprätta idén om och arbetet med portaler? Vannucci (diskussion) 9 januari 2026 kl. 15.16 (CET)

De portaler vi hade underhölls inte. I de flesta fall var det 10-15 år sedan någon hade gjort något åt dem. De flesta var i löjeväckande skick och den som kom till en portal förlorarde förmodligen omgående förtroendet för Wikipedia. Intresset fanns inte och finns förmodligen inte nu heller. "Portaler" var något som var på modet i internets begynnelse och även i Wikipedias begynnelse. Med dagens sökmotorer, AI och de arbetssätt som dessa gett upphov till så är portaler i de flesta fall ointressanta. För att en portal ska vara värdefull för läsaren så måste den vara uppdaterad och omhändertagen. Vem ska göra det? De få aktiva som finns inom svenskspråkiga Wikipedia har fullt upp med att försöka hålla våra artiklar aktuella. 🫖 Tekannan (diskussion) 9 januari 2026 kl. 15.27 (CET)

 Bra beskrivning! Deryni (diskussion) 9 januari 2026 kl. 16.15 (CET)

Tilläggas kan att portaler inte blir ”formellt upplösta”. De museimärktes baserat på (in)aktivitet, inte på något ”formellt beslut”. Wikipedia förändras genom användares aktivitet (eller brist på sådan), inte genom beslutsprocesser. 🫖 Tekannan (diskussion) 9 januari 2026 kl. 16.37 (CET)

Jag håller inte helt med om detta men jag har förståelse för att saker och ting har förändrats men dess betydelse har inte helt tappats och jag upplever att portaler har blivit lite orättvist behandlade lite utifrån något ensidiga beslut där man inte har tagit med allt i beräkningarna, till exempel att rådfråga (till exempel mig om Albanienportalen), även om andra inte håller med om att besluten varit ensidiga, och det som jag förresten kallar formellt upplösta så syftar jag på stater, organisationer, forskningsfält och så vidare, att så länge de finns behövs portaler för dessa. Däremot är detta inte en prioriterad fråga för mig men jag hade hoppats på att väcka nytt liv i portaler och som ett avslut vill jag bara nämna att SO-rummet hänvisar till portaler på svenskspråkiga Wikipedia och att de fortfarande är användbara. --Vannucci (diskussion) 10 januari 2026 kl. 12.02 (CET)

Det är fritt för vem som helst att skapa och underhålla en portal. Om en portal faller i glömska museimärks den. Levande portaler är välkomna. 🫖 Tekannan (diskussion) 10 januari 2026 kl. 12.05 (CET)

Fast det vore bra om museemallarna och Wikipedia:Museum formulerades om så att det står var och en fritt att återuppliva innehållet. Just nu upplever jag att de lätt lägger en blöt filt över de områden de täcker. Gunnar Larsson (diskussion) 10 januari 2026 kl. 18.15 (CET)

Mallen togs ursprungligen fram för diverse metasidor som exempelvis wp:Skiljedomskommitté, som inte längre skall användas och som det lär krävas mer än bara en enskild användare för att återuppliva. Formuleringen är rimlig för sådana sidor.

andejons (diskussion) 10 januari 2026 kl. 22.30 (CET)

Ja, fast det är inte så bra om den hindrar användare för att t.ex. starta portaler igen. Det är ju bara att museumsmärka dem igen om upplivande inte fungerar. För dem används Mall:Portalmuseum. Tänker något kort om att det är ok att återuppliva samtidigt som den påpekar problemen med att hålla portaler i liv.

Har vi förövrigt något minimikrav på de museumsmärkta portalerna? När jag tittar runt ser jag några fall där det i stort sett bra skapats en huvudsida där flera av undersidorna som portalerna vanligen består av är rödlänkar (se t.ex. Portal:Halland). Känns som att de lika gärna kan raderas (vi behåller ju inte halvfärdiga artikelsidor). Gunnar Larsson (diskussion) 11 januari 2026 kl. 11.34 (CET)

Kanske närmare Mall:Färdigt projekt? Jag tycker att det är viktigt att undvika önsketänkande, vi ska inte ha dåliga portaler i all evighet för att en hypotetisk bra portal om samma ämne skulle vara intressant för läsare. Portaler är till sin natur både innehållsmässigt och kodmässigt mer underhållskrävande än artiklar, och inte heller på metanivå har det funnits något större engagemang. Redan 2010 sågs det som ett problem att portaler inte underhölls, men det dröjde mer än tio år innan en rad av ytterligare diskussioner ledde till den nuvarande situationen. //Essin (diskussion) 11 januari 2026 kl. 13.35 (CET)

Non-resident Indian

Jag märker att den korta och nyligen källösa artikeln Non-resident Indian som jag nyss uppdaterade inte stämmer överens med de andra språkens Wikipedia-artikel för samma Wikidata-objekt. Övriga språk behandlar den indiska diasporan. Hur ska man förhålla sig till det? Frodlekis (✍) 10 januari 2026 kl. 00.03 (CET)

Det hade ju varit bra om du förtydligat problemen. Jag ser ju att den blir extremt otydlig när den handlar om annat än indiskt medborgarskap. Indien är ett land med enormt vitt skilda etniciteter, religioner, språk med mera. Sedan har ju sedan indiska statens bildande och även innan dess arbetats för att skapa en gemensam indisk indentitet - men personer som lämnade Indien före 1947 har ju då uppenbarligen ingen del i det. Det sägs att Pakistanier och Bangladesh exkluderas. Är det för att de är muslimer? Eller handlar det om ursprung, muslimer vars förfäder 1940-talet lämnade dagens Indien räknas som Indier medan hinduer vars förfäder tidigare bodde i Östbengalen är inte Indier? Det sägs ju inte heller vad som gäller Sri Lanka? Är lankeser indier? Är tamiler Indier? Men jag har inga källor och dåligt inläst så jag undviker gärna artikeln. Men förtydliga gärna vad det handlar om på diskussionssidan. FBQ (diskussion) 11 januari 2026 kl. 14.37 (CET)

Protesterna i Iran - bra om flera tittar på detta

Det finns en artikel Protesterna i Iran 2025-2026 som skapades 4 januari. Jag anser att det är för tidigt för ett uppslagsverk att ha en artikel om detta. Artikelns författare tycker annorlunda. Bra om flera går in och tittar på detta. Chandra Varena (diskussion) 11 januari 2026 kl. 23.00 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Levande personer III

”

🥇 Veckans tävling – Idrottare med källor! 🥇 Nu blåser vi igång – dags för avspark! Biografier om idrottare står på park. De lever och spelar, men källor är få – din fotnot kan rädda, din källa kan stå. ⚽ En mall på plan? Du gör bytet kvickt! 🏀 En referens i texten? Poängen blir vikt! 🤾 Källa på källan – som passning i tid, 🏋️ Mallborttagning – publikens frid! 📚 Reglerna är enkla, håll fokus och takt: Endast levande personer – det är pålagt. Artiklar med mallen {{Källor biografi}} är din match, fyll på med källor och vinn med bravach’. 🏆 Medaljer i färg väntar vid mål: Grönt om du vinner och leder med skål. Lila för hundra – en stjärna i tabell. Brunt för femtio – en kämpainsats väl. Vitt för det extra, när du briljerar stort – som en final i OS där du satte allt fort! Så värm upp fingrarna, greppa din bok, nu blir det en källtävling med sportig look! 📝

„

NnieAndersson 🦚 (diskussion) 11 januari 2026 kl. 23.14 (CET)

Wikimedia Foundations bannerinsamlingskampanj i Sverige

Hej alla,

Jag vill passa på att informera er om Wikimedia Foundations kommande årliga bannerinsamlingskampanj i Sverige.

Insamlingskampanjen kommer att bestå av två delar.

1. Vi kommer att skicka e-post till personer som tidigare har donerat från Sverige. E-postmeddelandena kommer att skickas mellan den 6 april och den 1 maj 2026.  
2. Vi kommer att visa banners för icke-inloggade användare i Sverige på Wikipedia. Banners kommer att visas från den 7 april till den 5 maj 2026.

Innan dess planerar vi att göra några tester, så det kan hända att ni ser banners i 3–5 timmar ett par gånger innan kampanjen startar. Detta för att säkerställa att vår tekniska infrastruktur fungerar.

Jag kommer snart att uppdatera sidan för gemenskapssamarbete. Där beskriver vi mer detaljer om kampanjen, delar några exempel på banners och ger dig utrymme att engagera dig i insamlingskampanjen. Jag kommer att informera dig igen här, på VP, när sidan är uppdaterad.

Vi kommer också att anordna ett gemenskapssamtal, detaljerna kommer att finnas på samarbetssidan, där du kan ställa dina frågor och komma med förslag.

Generellt sett kan ni kontakta oss före och under kampanjen:

• På diskussionssidan för insamlingsteamet.
• Om ni behöver rapportera ett fel eller ett tekniskt problem, skapa ett phabricator-ärende.
• Om ni ser en donator på en diskussionssida, VRT eller sociala medier som har svårt att donera, hänvisa dem till att donera på wikimedia.org.

Tack, ~~~~ JBrungs (WMF) (diskussion) 8 januari 2026 kl. 09.18 (CET)

Har ni löst så att man kan använda swish?

Detta var den vanligaste frågan när vi var med på Bokmässan i höstas. Rörande att träffa människor som uttryckte tacksamhet över att wikipedia finns i det kommersiella mediabruset och att de gärna betalade en slant för att säkra denna möjlighet, men swish är liksom det som gäller nu i Sverige. / ANHN✎ 12 januari 2026 kl. 09.37 (CET)

Hi,

Thanks for your question. It is unlikely we will be able to offer Swish (you can find more information on this on the community collaboration page). This is something our payment team is investigating as we get frequent requests for Swish. If this changes in the future and we are able to offer Swish as a payment methods I will update you all. Best, JBrungs (WMF) (diskussion) 12 januari 2026 kl. 12.39 (CET)

I see your answer, but simply don't understand why Swish could not be supported. In the same way you should use Vipps Mobilepay i Denmark, Norway and Finland. / ANHN✎ 12 januari 2026 kl. 20.54 (CET)

@Anhn: Se även Payment methods are too exclusively American. All kritik av betalningsmetoderna besvaras med vackra ord som "Our donor relations team is here to help", they "are happy to help you further and collect thoughtful feedback", men helt utan någon annan substans än "Yes, we don't do that!". Du får väl bjuda in någon beslutsfattare från WMF till detta års Bokmässan som direkt på plats får stå till svars och förklara för potentiella donatorer varför det måste vara så inflexibelt. Larske (diskussion) 12 januari 2026 kl. 21.34 (CET)

Jag har ingen aning om hur det här fungerar, men på Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv 2018#Skänka pengar skriver Esquilo att Swish bara fungerar i Sverige och på Åland, och på Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv 2015#Bidrag skriver Jan Ainali (WMSE) att Wikimedia Foundation inte har någon möjlighet att ta emot pengar på Swish då de inte har ett organisationsnummer i Sverige. Jag har alltså tolkat det som att problemet inte är lösbart. Om det är lösbart så är det nyheter för mig. Nirmos (diskussion) 13 januari 2026 kl. 11.59 (CET)

Varför kan man inte skicka det via Wikimedia Sverige, som har ett eget organisationsnummer. https://www.allabolag.se/foretag/wikimedia-sverige/stockholm/informationskonsulter-kommunikationskonsulter/3OPI9XII5YFD4 DIEXEL (diskussion) 13 januari 2026 kl. 12.18 (CET)

”Utländska företag kan koppla Swish till sina system genom att gå via en betalpartner som Adyen, vilket underlättar för internationella handlare att erbjuda Swish som betalningsalternativ i Sverige.” 🫖 Tekannan (diskussion) 13 januari 2026 kl. 12.21 (CET)

Och Wikimedia Foundation tycks använda Adyen. [9]. 🫖 Tekannan (diskussion) 13 januari 2026 kl. 12.26 (CET)

Hi all,

We have investigate this with Wikimedia Sweden before and there are currently still many legal difficulties to make this happen. The discussion is ongoing internally and we hope to solve this in the future. I am afraid this will not be solved for the upcoming campaign though. Best, JBrungs (WMF) (diskussion) 13 januari 2026 kl. 13.28 (CET)

Adyen gör en massa "Corporate Social Responsibility"-arbete, och att de listar ideella organisationer att donera till betyder inte nödvändigtvis att organisationerna använder Adyens produkter. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 januari 2026 kl. 18.30 (CET)

Apropå AI

I dag satt jag och läste lite om ångaren Västkusten som förliste 22 oktober 1913, och bestämde mig för att söka på google för att se om det fanns lite mer information om ångbåten på nätet. Numera får man ju vanligen upp AI-resultat överst på google, och den började som oftast när den inte hitta något att goja och föreslå andra fartyg. När jag sökte på "S/S Västkusten förlist 1913" hävdade AI att inga fartyg med det namnet sjönk 1913. Jag brukar ju strunta i AI-svaren men här blev jag lite provocerad och nyfiken att se vad AI skulle säga, så jag påpekade att det visst sjunkit ett fartyg Västkusten 22 oktober 1913 men att det inte var ett svenskt utan ett finskt fartyg. Då svarade den att jovisst förlisningen av fartyget "Wästkusten" kände den väl till, och frågade om jag ville ha beskrivning av händelseförloppet och vrakplatsen, och vilken tragedi det var för befolkningen i Raumi. De 11 personerna ombord hade alla omkommit. När jag då påpekar att "Hvar 8:e dag" skrev att 40 personer var ombord och att en överlevde började den prata om att visst den kände till artikeln i Hvar 8:e dag som beskrev sjunkningen, att den hade angett antalet omkomna till 11 berodde på att den bara talat om besättningsmännen från Raumo. Den beskrev räddningen av den överlevande. ung finsk sjöman vid namn Johan Isaksson (den hävdar att vissa källor kallar honom Eriksson) och att han räddats av personal från Söderarms fyr. Men den överlevande var en kreaturshandlare Henriksson från Skönsberg och han räddades av en förbipasserande ångare - självklart inte av personal på Söderarms fyr då ångbåten sjönk i Vasa skärgård. Det var dock intressant att den kunde hänvisa till rätt årgång och nummer av Hvar 8:e dag där artikeln fanns. Men den kunde alltså inte alls läsa eller förstå vad där stod. Några belägg alls på det AI hävdade hittade jag inte alls, men efter tittande på andra resultat hittade jag [10] som handlar om fartyget (här sägs antalet omkomna vara 34 mot Hvar 8:e dags 39). Inget antyds att besättningsmännen var från Raumo, de var 19 och inte 11. Jag visste ju att AI hallucinerar resultat när den inte hittar något, men här blev det uppenbart hur den fortsätter att servera hallucinationer och inkorporera de korrekta detaljer jag ger den i sitt svar, alltså ren "cold reading" snarare än riktiga svar. FBQ (diskussion) 12 januari 2026 kl. 19.13 (CET)

När Ai famlar som här blir det gallimatias, men ju bättre basdata den kan hitta ju bättre blir det. För personer är det därför numer extra viktigt de har en korrekt wp-artikel så de inte möts av förvriden info om sig själv (och än mer när det gäller historiska personer som ens förfäder (förmödrar?)) Yger (diskussion) 12 januari 2026 kl. 19.21 (CET)

När jag söker med "ångaren västkusten förlisning 1913" får jag svaret "Det finns ingen känd förlisning med namnet "Ångaren Västkusten" 1913 i Bohuslänska kusttrafiken; däremot var 1913 ett viktigt år för den kustnära ångbåtstrafiken då bl.a. den berömda ångaren Bohuslän byggdes och började sin trafik, och ett annat fartyg, s/s Robert Thorburn, strandade och sjönk 1912 men bärgades, vilket visar på riskerna under den tiden. Sällskapet Ångbåten räddade senare Bohuslän, som fortfarande finns kvar, men ingen katastrof med just namnet Västkusten 1913 verkar ha inträffat, bara incidenter med liknande ångare." Historiker (diskussion) 12 januari 2026 kl. 19.29 (CET)

Sedan fortsätter AI med "Möjliga förväxlingar": "Andra fartyg: Det sjönk andra fartyg som tyska ångaren Cordelia 1913 vid Grundsund, men detta var en annan händelse." Ja, det var en annan händelse, som inträffade hösten 1916 utanför Grundsund. Historiker (diskussion) 12 januari 2026 kl. 19.57 (CET)

Jag tycker ju känns underligt hur många talar om "intelligensen" hos AI. Modellen är ju duktig på att slänga in förtoendeingivande fraser som "1913 var ett vigtigt år för den kustnära ångbåtstrafiken" men som gissningsvis inte betyder något - jag tror inte AI:n har någon jämförelse med andra år att basera sig på - bortsett från att det inte var det frågan handlade om. Men man ser ju att den inte förstår objekts geografiska läge, den förstår inte vad en fyr eller en ångbåt är heller - då hade den förstått att det blivit snett. Frågar man specifikt om de sakerna kan den ge korrekta svar, men det är ju uppenbart att den bara citerar vad den läst men egentligen inte förstått vad den säger. FBQ (diskussion) 13 januari 2026 kl. 08.36 (CET)

Att den inte förstår betyder säkert även att den data den hämtar hämtas på ett osmart sätt....

Jag har med en dåres envishet sagt att Wikipedia skall bli bättre på att beskriva våra källor map trovärdighet/kvalitet och andra parametrar tror vi börjar se nu hur galet det blir när saker skalar med AI att man inte kan förstå om källan är en skvallertidning, forskningsdata eller egna påhitt...

• min skiss på hur källan SBL skulle kunna beskrivas med alla dess styrkor och brister
  • tycker just SBL är ett bra exempel hur en genomarbetad källa som många akademiker känner till i Sverige blir enormt
  • mina tankar 2018 som kanske är mer aktuella än någonsin...
• hur Denny som skapade wikidata vill se hur hanteringen av källor utvecklas

----

Kan bara tillägga att för att programmera är AI galet produktivt... hackade ihop på några minuter igår hur man kan se skillnader i SCB:s Myndighetsregistret - programmerar yrket är i förändring - Salgo60 (diskussion) 13 januari 2026 kl. 15.03 (CET)

Artiklarna om Iran behöver ses över

Nu händer det mycket i Iran och många söker sig till WP för att förstå mera om landet. De senaste dagarna har artikeln Iran haft 3000 läsningar om dagen och Irans historia 80-90. Men tyvärr är dessa artiklar dåligt uppdaterade och har även andra mallade brister. Jag hoppas att någon kan titta på dem och försöka förbättra dem! Själv har jag tyvärr väldigt lite tid just nu. Chandra Varena (diskussion) 14 januari 2026 kl. 09.19 (CET)