Wikipedia:Diskussion om förtroendekommitté

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information.
Den här sidan är överspelad av senare diskussioner. Se Wikipedia:Skiljedomskommitté och Wikipediadiskussion:Skiljedomskommitté

Enligt Wikipedia:Ting om regler vid avsättning av administratörer ska en förtroendekommitté ansvara för avsättning av administratörer om de missköter sig. Syftet med denna sidan är att diskutera igenom vilka riktlinjer, valprocedurer m.m. som ska gälla, för att kunna arbeta fram förslag som vi senare kan besluta om.

Diskussion om riktlinjer för förtroendekommitté[redigera | redigera wikitext]

Jämför engelska Wikipedia: Wikipedia:Arbitration Committee

Förtroendekommittén finns för att ge tvingande lösningar till konflikter på Wikipedia. Lösningarna kan sträcka sig upp till och inkludera blockering för en viss tidsperiod.

Förtroendekommittén är sista steget i konfliktlösningsprocessen - det är sista instansen man kan vända sig till när allt annat har misslyckats. Andra steg, inklusive diskussioner mellan användare och medling (där detta är tillämpligt) bör provas först. Förtroendekommittén ska endast handlägga de allvarligaste konflikterna och regelbrotten. <slut på översättning>

Konfliktlösningsprocessen på engelska Wikipedia består av tre steg: Negotiation (förhandling), Mediation (medling) och Arbitration (enligt ovan). För medlingssteget har de en särskild medlingskommitté (Wikipedia:Mediation Committee). Mer detaljer om hur Arbitration Committee ska arbeta finns på Wikipedia:Arbitration policy

Jag skriver detta för att börja diskussionen någonstans. Hur ska konfliktlösningsprocessen ske på svenska Wikipedia? Ska förtroendekommittén hantera både medling och den slutliga lösningen? Ska även svenska Wikipedia ha två kommittéer? Eller tror vi att vi klarar att hantera medlingssteget mer "inofficiellt" som vi gjort hittills, alltså att någon utanför konflikten griper in och medlar när behovet uppstår? Jag känner att det är lämpligt att bestämma innehållet/arbetsformerna innan man beslutar hur valproceduren till kommittén ska ske, och framför allt innan man diskuterar vilka personer som ska väljas. /ShineB ® 18 juni 2005 kl.22.35 (CEST)

Lite svårt att diskutera riktlinjer för ganska hypotetiska frågor är det ju förståss, kanske därför det varit tyst här så länge? Men i grunden hade jag uppfattat Tinget att handla om hantering av avstängning av admins/sysop i första hand, och SÅNT verkar ju inte kommittén enligt ovan hantera, utan enbart som en kommitté för konflikthantering, och det är ju något helt annat. Ska vi diskutera en kommitté för både konflikthantering och metoderna för avsysopifiering samtidigt nu då eller? --Damast 20 juni 2005 kl.01.13 (CEST)
Jag har ingen aning om vad förtroendekommittén ska syssla med (endast avsysopifiering eller allmän konfliktlösning?), men det har hänvisats till engelska Arbitration Committee i många diskussioner, så jag tänkte att det kanske var bra att titta lite på hur det fungerar där. Det är bara en utgångspunkt för denna diskussion. Och avsysopifiering är väl en (del)lösning av en viss specifik konflikt, nämligen konflikten om huruvida en person är lämplig som administratör eller inte? Även en sådan konfliktlösning bör väl starta med förhandling och medling. Jag ser inte förtroendekommittén som en första instans i konflikthantering, utan som den allra sista utvägen. Men kom gärna, gärna med andra förslag! /ShineB ® 20 juni 2005 kl.09.58 (CEST)
Det vi röstade om i tinget var frågan om att ev tillsätta en kommitté vid behov av avsättning av sysop och inget annat. Självklart antog jag att det var utifrån att andra lösningar sannerligen har prövats innan, och som en sista utväg tolkade jag det, men jag såg faktiskt inte att kommittén skulle tillsättas för konflikthantering alls. DEN avgränsningen måste ju bli klarlagd först innan vi fördjupar oss i riktlinjerna förståss. Så: vad röstade vi om egentligen?--Damast 20 juni 2005 kl.13.29 (CEST)

Men om man istället för konflikthantering ändrar till endast administratörsfrågan:

:Förtroendekommittén finns för att ge tvingande lösningar till frågan om någon ska få fortsätta att vara administratör. Lösningarna kan sträcka sig upp till och inkludera blockering för en viss tidsperiod.

Förtroendekommittén är sista steget i processen med att eventuellt avsätta en administratör - det är sista instansen man kan vända sig till när allt annat har misslyckats. Andra steg, inklusive diskussioner mellan användare och medling (där detta är tillämpligt) bör provas först. Förtroendekommittén ska endast handlägga de allvarligaste konflikterna och regelbrotten. <slut på förslag>

Det blir ändå ungefär samma idé. Det är möjligt att det är självklart att man ska förhandla och medla först, men om det inte klargörs kan det lätt bli så att alla frågor av denna art omedelbart överlämnas till förtroendekommittén. Ska det finnas riktlinjer måste de nästan vara övertydliga tror jag. /ShineB ® 20 juni 2005 kl.13.47 (CEST)

I huvudsak rätt OK då, MEN precis som du säger, det gäller nog att vara tydlig. Och avstängning av sysop är inte med i "upp till..." för att täcka in det alternativet kanske formuleringen ska vara något i stil med: Lösningarna kan sträcka sig upp till avsysopifiering och som ett led i detta eller som en sista åtgärd blockering för en överenskommen tidsperiod om maximalt ett år. Min tanke är då att blockering för kortare tid kan vara ett första steg före avsysop när anddra åtgärder inte haft effekt. Och den långtida blockeringen som sista åtgärd med avsysop däremellan. Blev det snurrigt kanske? jag är på språng... --Damast 20 juni 2005 kl.17.56 (CEST)


Vad vi röstade om var hur det ska gå till att ta beslut om att eventuellt ta ifrån en administratör dennes admin-rättigheter; direkt omröstning eller en kommitté ungefär motsvarande engelska Arb Com. Det var luddigt formulerat av mig i stridens hetta men det kanske är bara bra; då har vi frihet att utforma denna kommitté som wikipedianerna finner bäst. Är det dumt att blanda ihop en dömande instans med en rådgivande? Jag skulle tippa att det är bättre att ha dessa två saker separat. Vi behöver arbetsnamn för dessa två typer av kommittéer, så vi inte pratar förbi varandra. Mitt förslag är att kalla dem skiljedomskommitté respektive medlingskommitté. Vad gäller skiljedomskommittén: vi vet att den ska ha rätt att avsätta administratörer. Personligen tror jag att det kunde vara bra att låta den ha rätt att agera som dömande makt även i andra svåra konflikter, och ta beslut i andra ärenden än sådant som gäller missbruk av admin. Möjliga utslag från kommittén kunde t.ex. vara att förbjuda en användare att redigera en viss artikel, eller en grupp av artiklar, med lång tids avstängning som följd om detta bryts. Helt klart är i alla fall att vi inte kan instifta en kommitté med rätt att utfärda "domslut" utan att ha strukturer som ser till att inte bråk om stort och smått hamnar där.

Skulle det vara bra att få en:Wikipedia:Arbitration_Committee och en:Wikipedia:Mediation Committee översatta i sin helhet? Jag kan lägga det på min "att göra"-lista. Emellertid är jag lite rädd för att om de översätts i sin helhet, kommer folk att känna det som om beslut är taget på hur det ska fungera - och sen deltar de inte i processen att utforma hur det ska fungera här. Det är inte alls säkert att vi vill göra precis som en:WP i alla stycken. Vill ni att jag ska göra det? Förvisso gäller samma sak alla de riktlinjedokument inom diverse områden, som jag och andra har översatt från engelskan! De ska bearbetas till wikipedia-gemenskapen är någorlunda nöjda med dem. När ett dokument stämplats som officiell policy, bör det inte ändras på hur som helst; men riktlinjedokument kan och bör alltid förbättras. Ett sådant dokument som inte redigerats på länge, är troligen knappt i bruk. Samma sak gäller där; jag är lite rädd för att folk kommer att godta diverse dokument alldeles för godvilligt bara för att de är översatta från en:WP.

Eftersom franska Wikipedia tydligen också har något arb com-liknande, vore det nog bra att studera lite hur de har gjort; om de kopierat systemet från di engelskspråkiga, ändrat lite eller mycket, eller konstruerat helt eget från grunden. Jag tar och frågar Tournesol på hans användarsida, om han har lust att rota lite i saken - men om någon annan med goda kunskaper i franska vill hjälpa till, säg det! En annan viktig fråga är i vad mån vi är fria att utforma det här på det sätt vi vill. Här hänvisar jag till Dan Koehls utdrag ur sin korrespondens med Jimbo och Anthere, vice ordförande i MediaWikis styrelse, och säger: vi har frihet under ansvar. /Habj 20 juni 2005 kl.20.38 (CEST)

tycker det låter smart med en uppdelning, av precis dom skälen. En medlare bör inte vara domare. Men då blir det ju å andra sidan TVÅ kommittéer och det känns lite överarbetat.--Damast 20 juni 2005 kl.23.36 (CEST)
Man kanske ska börja med att tillsätta en skiljedkomskommitté, och säga att för att ett ärende ska kunna tas upp där måste man ha gått igenom försök till medling? Kommittén kanske kan börja med att utse medlare i varke enskild fråga, när den kommer upp. Om medling misslyckas, går ärendet till kommittén för avgörande. /Habj 23 juni 2005 kl.13.28 (CEST)
Enligt min åsikt gav tinget ingen som helst auktoritet att sätta upp något som helst annat än en kommitté som röstar om en admin skall bli avsatt eller inte. Tyvärr var förslaget väldans luddigt, vilket denna diskussion verkar visa med. Personligen tycker jag att en arbcomliknande grupp vore nyttig, men det var inte det tinget handlade om. Denna diskussion bör handla om, (och endast handla om), saker som:
  • Hur många medlemmar skall sitta i kommittén
  • Hur länge skall de sitta dãr
  • Hur utsees de
//Hvordan 23 juni 2005 kl.17.52 (CEST)
Då tycker jag vi börjar med att fundera ut hur en möjlig kommitté ska kunna jobba, och sedan besluta om det system vi arbetat oss fram till kan användas! Antal medlemmar/mandatperiod får väl också ingå i det utvecklingsarbetet. \Mike 23 juni 2005 kl.18.43 (CEST)
Det är ju bara det att en "arbcomliknande grupp" har tydligen ett större "arbetsfält" än avsättning av admins... och är avsättninar enda arbetsuppgiften så torde ju kommittén heta avsättningskommitté blott och bart (hårt men tydligt). --Damast 24 juni 2005 kl.00.27 (CEST)
Minimitolkningen som alla håller med om, är att tinget beslöt om att instifta en kommitté som har rätt att avsätta administratörer. Tinget förbjöd inte wikipedia-gemenskapen att ge den kommittén ytterligare befogenheter - men något sådant beslut är inte fattat. Det kan vi göra, om vi är överens om att det verkar bäst. Då det verkar finnas olika åsikter här, är det kanske bäst att gå på minimitolkningen. Vill vi tillsätta en separat arb com senare, eller smälta ihop den med den här kommittén, finns ingenting som hindrar det. /Habj 24 juni 2005 kl.01.00 (CEST)
Å andra sidan kan man inte uppdra åt en vald kommitté att plötsligt jobba med helt andra frågor än man är vald för, med mindre än att man möjliggör direktavgångar och fyllnadsval. Det uppdrag man åtagit sig som nominerad bör vara rimligen tydligt i arbetsområde, även om allt inte kan preciseras. --Damast 24 juni 2005 kl.01.44 (CEST)

Diskussion om valprocedurer[redigera | redigera wikitext]

Som en utgångspunkt för diskussion lägger jag fram följande förslag:

  1. Kommittéen bör helst vara stor nog att kunna anses representativ, dock liten nog att anses vara hanterbar. Personligen tycker jag 12-15 personer verkar vara en rimlig storlek.
  2. Kommittéen utses genom val i två omgångar där mandatperioden är två år. (Undantag första året då halva kommittéen utses på ett år).
  3. Minst två tredjedelar av kommittéen måste delta i omröstningen för att korum uppnås.
  4. Ingen skillnad i "nomineringar" för avsättande.
  5. Omedelbart efter nominering får användare ett visst antal dagar att diskutera frågan. Jag anser att medlemmar av kommittéen under denna period inte får delta i den officiella diskussionen om nomineringen.
  6. Efter diskussionstiden utgått röstar kommitéen, och om de så önskar, motiverar sitt beslut.

///Hvordan 23 juni 2005 kl.19.35 (CEST)

Jag borde nog inte lägga mig i eftersom jag har en principiellt annan uppfattning om hur Wikipedia styrs än vad vissa personer här på svenska Wikipedia menar både att det är och att det ska vara och är på andra wikimediaprojekt. Men som reaktion på ovanstående lista vill jag säga följande
  1. En kommitté på 15 personer är inte hanterlig. För effektiva och tillräckligt snabba beslut räcker det med tre eller fem (obs alltid udda antal) personer, gärna med personliga ersättare, som träder in när ordinarie har anmält förhinder.
  2. Jag förstår inte varför valet ska ske i två omgångar, och vad det ska leda till. Däremot är det bra med omlottlöpande mandatperioder (men det kanske är det som avses?).
  3. Om kommittén ska kunna arbeta effektivt är det enkel majoritet som gäller, och varje tjänstgörande ledamot måste ta ställning (jfr kommunallagen där ledamöter inte får avstå från ställningstagande i ärenden i myndighetsutövning=personfrågor, men väl reservera sig). Om kommittén är korrekt utsedd är det ingen extra risk med enkel majoritet; tvärtom är det risk för dödläge annars.
  4. Här vet jag inte vad som avses.
  5. Självklart (vilket borde vara fallet även på andra håll här) ska diskussion föregå beslut och inte blandas tidsmässigt. En förhållningsregel att kommittéledamöterna inte deltar i diskussionen är dock lite svår att hålla. Ledamöterna måste få ställa förtydligande frågor till parterna och till dem som annars yttrar sig.
  6. Kommittén bör bestå av ledamöter som kan vara beredda att lämna ut sin identitet (jfr styrelsevalet) eller åtminstone en e-postadress. Den vägen kan synpunkter lämnas, och framför allt bör kommitténs överläggningar ske den vägen.
/RaSten 10 juli 2005 kl.13.42 (CEST)
Lite motiveringar...
  1. Du har nog rätt att 15 pers är för mycket, men jag tycker samtidigt att 3-5 är för lite för att vara bli en representativ grupp för användarna här. Dessutom tar folk semestrar och sånt med, så då blir 3-5 lite lite om en eller ett par försvinner.
  2. Jag avsåg omlottlöpande mandat (så första året blir halva gruppen framröstade för en halv ordinarie mandatperiod).
  3. Det här hade mest med punkt 1 att göra. Det kommer alltid att uppstå gånger då inte alla personer kan delta, och jag ville ha nån regel för den eventualiteten så att även en röstning utan full kommitte kan anses legitim.
  4. Jag har för mig att i nuläget kan vem som helst nominera en admin för avsättning, och tycker inte det finns anledning att ändra föfarandet.
  5. Motiveringen för denna punkt var att det verkar lätt att bli indragen i diskussioner som kan urarta till ickekonstruktiv argumentering. Det är mer tänkt som ett skydd för kommitteen, så att de inte behöver delta i den allmänna debatten och bli utsatta för anklagelser om jäv.
  6. Jag håller helt med om att ett fungerande privat forum enbart för kommitemedlemmarna borde finnas där intern diskussion kan föras. Den sista punkten är bara nödvändig om punkt 5 genomfördes. Det vill säga om kommitteemedlemmarna inte kan delta i den allmänna debatten måste det finnas något vis för dem att, om de så önskar, kunna ge oss sin åsikt i saken.
//Hvordan 10 juli 2005 kl.18.42 (CEST)

Hvordan och jag verkar egentligen ganska överens. Att sen punkt 4 inte hör ihop med de andra är en annan sak. Nu väntar jag på andras synpunkter på den här arbetsinstruktionen. /RaSten 10 juli 2005 kl.20.46 (CEST)

Beträffande punkt 4 har jag en eller två kommentarer. Vad gäller avsättande av administratörer så ser jag det som en av kommitténs sanktionsmöjligheter, och om jag förstår det hela rätt, så innebär Hvordans punkt 4 att h*n anser att samtliga användare ska ha rätt att begära att kommittén ska avsätta en admin? (För jag tror inte det handlar det om att kunna avge misstroendeförklaring gentemot kommittéledamöterna?) Då är min fråga: anser vi att "indragning av administratörsskap" ska vara kommitténs enda sanktionsmöjlighet? Personligen är jag tveksam till detta, och det av flera anledningar - inte minst för att det riskerar bli en intern "admin-angelägenhet", och som jag påpekat förut någon gång, så anser jag allt som skiljer ut admins som en egen grupp (för inbördes uppmärksamhet (så slipper jag påpeka att det kan handla både om beundran och diskussioner)) att vara oönskat, eller till och med farligt för Wikipeda.
Så, vad jag vill göra åt punkt 4, (även om jag håller med om att den kanske inte passade in i den ursprungliga diskussionen) är att vidga kommitténs uppgifter något - och inkludera fler sanktionsmöjligheter. \Mike 11 juli 2005 kl.10.00 (CEST)


Det här blir både valprocedur och arbetssätt huller om bludder, men jag ser det inte som möjligt att diskutera hur man väljer en kommitté utan att samtidigt diskutera hur den ska fungera.
Arbetsmetod: kommittén bör i första hand sätta sig in ordentligt i fakta, diskutera ärendet och försöka bli överens. Egentlig röstning torde oftast inte behövas. Om kommittén skulle behöva rösta förefaller enkel majoritet (det vi vanligen kallar majoritet) rimligt; vi bestämde ju också att fram tills kommittén är i bruk gäller 50% och varför skulle kommittén behöva vara hårdare på den punkten? Man kan ju bestämma att om röstetalen är exakt lika, så får personen behålla sina adminrättigheter (alternativt, om vi ger kommittén något fler åtgärder att välja mellan än enbart att ta ifrån administratörer deras admin-behörighet, så gäller vid dödläge den mildare åtgärden). Förbestämda tidsperioder för inhämtning av fakta, diskussion och beslut tror jag bara blir till hinder. Kommittén vet bäst själv när den är mogen att gå till beslut.
Antal personer: jag vet inte om kommittén behöver vara så många att de är representativa för wikipedianerna. IMO räcker det att vi väljer människor vi litar på. Jag ser det som allra viktigast att personerna sätter sig in ordentligt i ärendet, och ju fler de är desto mindre ansvar faller på var och en. Vi vill absolut inte ha kommittémedlemmar som yttrar sin åsikt utan att förberett sitt beslut ordentligt. Därför ser jag 15 som för mycket. Av samma skäl bör medlemmarna ha möjlighet att säga att de för närvarande inte är aktiva i arbetet, men om den perioden blir för lång kanske det är bättre att personen avgår. Man bör ha möjlighet att genomföra fyllnadsval, om kommittén skulle krympa för mycket. Låt oss säga att 5 är ett absolut minimum för att kommittén ska ha rätt att ta beslut; i så fall bör kommittén bestå av minst 7 eller 8.
Mandatperioder som löper omlopp: ja, hela kommittén bör inte avgå på en gång och försvinna med den erfarenhet de ev. har skaffat sig.
Egen kommunikationskanal: absolut. Kommittén måste få kunna diskutera ostört utan risk för att varannat yttrande ska utlösa en "folkstorm". Att slippa tjafset, var ju en av anledningarna till att många ville ha en kommitté... t.ex. en maillista är enklat att fixa. Jag ser inget skäl att direkt förbjuda kommittémedlemmarna att yttra sig offentligt på Wikipedian under arbetets gång, men däremot är det säkert klokt av medlemmarna att ligga tämligen lågt medan de diskuterar.
Kommitténs medlemmar ska vara kontaktbara per epost: absolut.
Motivering av beslut: övriga användare bör väl rimligen få veta vad som föranlett beslutet? Finns några bra skäl till att inte motivera beslutet?
"Reglemente" för kommittén: viktigast av allt, tror jag, är att kommittén får något slags "reglemente" att arbeta efter. Det kan innehålla både "hårda" och "mjuka" punkter; sånt som kommittén alltid måste följa, såväl som en mer utförlig verbal beskrivning av vad kommittén bör sträva efter. En sak som ska framgå i detta reglemente är huruvuda kommittén ska få ta ifrån administratörer deras behörighet av vilka skäl som helst som kommittén tycker är lämpliga, eller enbart av vissa angivna skäl. / Habj 11 juli 2005 kl.11.39 (CEST)
Befogenhetsområdet är tills vidare en "domstol" för att avsätta administratörer. Där behöver för närvarande ingen diskussion (utóm möjligen min något provocerande formulering). När väl arbetet är klart har vi en modell för hur man kan gå vidare med andra typer av ärenden, antingen genom att ge kommittén utsträckt uppdrag eller att tillsätta en annan kommitté för andra uppdrag. Men det är en diskussion vi kan spara, som sagt.
Antal personer måste vara udda, för att det ska fungera med majoritetsbeslut. Efter att ha läst vad Habj skriver gäller alltså 5 eller 7.
Ersättare är en finurlig grej som fyller sin plats här. Om någon ledamot har vit vecka eller annars har förhinder tröder den personiga ersättaren in och diskuterar och beslutar i dennes ställe. Om en ledamot avsäger sig under mandatperioden träder ersättaren in tills fyllnadsval skett.
Anmälningsförfarandet, som egentligen inte hör till den här delen av diskussionen, tycker jag nästan kan bli en fråga för kommittén att bestämma, möjligen efter att ha lagt fram ett förslag till godkännande. /RaSten 11 juli 2005 kl.12.35 (CEST)
Vem har rätt att säga att vissa saker inte behöver diskuteras? Utångspunkten för diskussionen bör, som vi har sett, varit den miminala "domstolen" för att avsätta administratörer. I övrigt kan givetvis allt som bedöms tillföra diskussionen något tas upp till diskussion.
Suppleanter eller ej ser jag inte som någon större fråga. Engelska arb com är 12 personer, och man räknar inte med att alla ska delta i varje beslut. Det finns t.ex. en rätt stor riskt att en konflikt som är så stor att man begär att em admin ska bli avsatt, på något sätt involverar även någon medlem i kommittén som då inte bör delta i beslut. Huruvida man vill lösa detta med suppleanter (som RaSten ovan kallat "ersättare") eller på något annat sätt ser jag inte som någon större fråga. Personligen tror jag det skulle kännas konstigt att ha suppleanter som inte får yttra sig på kommitténs maillista (eller vad de nu väljer för lösning för sina överläggningar). Skulle då inte kommittén känna sig avlyssnad? Om de får delta i diskussionen, blir det inte konstigt att inte även ge dem rösträtt? IMO är det ingen katastrof att säga "OK, vi är oeniga och därför måste vi ta beslutet att det inte finns tillräckliga skäl för att avstänga den här personen."
En större fråga är att saken uppenbarligen drabbats av "nånannanismen" och så länge nånannanismen får råda kommer vi inte att få någon kommitté. / Habj 21 juli 2005 kl.20.33 (CEST)
Mike, så länge du inte specificerar vilka typer av arbetsuppgifter och sanktionsmöjligheter du tänker dig blir ditt inlägg svårbedömt. Personligen tycker jag egentligen att det vore bättre att tillsätta en skiljedomskommitté med lite vidare arbetsområde än att enbart avsätta administratörer, nämligen även ge skiljedom i sega och svårlösta dispyter mellan användare - men då vi sett att sådana tankar väcker ont blod har jag backat där, det torde vi inte kunna uppnå enighet om att göra. Huruvida det finns kraft, ork och intresse för att utarbeta och upprätthålla något som möjligen ska hantera ett enstaka ärende med många års mellanrum, det är en annan fråga. / Habj 21 juli 2005 kl.20.58 (CEST)
En "skiljedomskommitté" är ungefär vad jag var inne på. Jag vet nu inte precis vilken/vilka reaktioner du tänker på när du skriver att den idén tidigare väckt ont blod; om det bara handlar om att det väcker anstöt att icke direkt inblandade försöker gå in och medla, eller att problemet ligger i att ge speciell 'makt' åt några användare?
Nå, för att klargöra vad jag vill att en kommitté ska ha för uppgifter (lite lagom gummiartade, ser de ut att bli :) ):
  1. På begäran från (inblandade? utomstående? alla?) användare undersöka a) eskalerade dispyter, b) välgrundade anklagelser om sådant dåligt uppförande som allvarligt interfererar med wikipediagemenskapens ansträngningar att framställa en encyklopedi.
  2. Att, om konflikten av kommittén bedöms som tillräckligt allvarlig och inblandade parter inte har verkat kunna/velat ta till sig kontruktiv kritik och/eller medling från utomstående, besluta om att wikipediakollektivet vidtar lämpliga åtgärder ("sanktioner") gentemot en eller flera inblandade.
De ska inte ha som uppgift att blanda sig i enskilda användares vendettor/gräl, med mindre än att det finns överhängande risk för allmän spridning.
Kommittén bör vara ganska fri i att sätta en "straffskala", inom rimliga gränser förstås. Exempel skulle kanske kunna innefatta allt från "tillsägelser", via "förbud att under en viss tid redigera en viss artikel/en viss grupp av artiklar" (en sådan sanktion har jag sett användas på en:) till rent tekniskt genomförda sanktioner som blockering ender en längre eller kortare tid, eller desysopifiering. Men beroende på situationen skulle kanske andra sanktionsmöjligheter kunna vara aktuella. En sysop som bedöms använda sidlåsningar som vapen alltför frikostigt kanske ska förbjudas använda det verktyget? Och så vidare - vi bör inte specificera några hårda regler, utan i mångt och mycket låta situationen bestämma sanktionerna.
En fundering (som jag inte är säker på att jag själv stöder, men det kan väl fungera som diskussionsunderlag): Man kanske vill ge en tidsgräns, på hur långa blockeringar (eller andra förbud) som får utdelas? Längre ska beslutas i någon större omröstning? (På begäran av kommittén).
\Mike 30 juli 2005 kl.16.47 (CEST) (p.s. jag känner jag får be om ursäkt för språket ovan... jag brukar inte skriva på riktigt sådan byråkratiska)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Relevanta länkar[redigera | redigera wikitext]

Svenska wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Engelska wikipedian[redigera | redigera wikitext]

Franska wikipedian[redigera | redigera wikitext]