Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2011

Från Wikipedia

Hej! Är det någon som möjligtvis vet varför man har julljusstakar i fönstren? Möjligen en konstig fråga men det var en bekant som undrade och jag tänkte att man alltid kan få lite intressanta anekdoter.. Tanzania 29 november 2010 kl. 19.31 (CET)[svara]

Uppfinning av Oskar Andersson. /Pieter Kuiper 29 november 2010 kl. 22.22 (CET)[svara]
Uppfinningen gäller ju bara den elektriska versionen. Enligt artikeln Erzgebirgischer Schwibbogen på tyska Wikipedia uppkom traditionen omkring 1740 hos tyska gruvarbetare i Erzgebirge som längtade efter dagens ljus. De började sitt arbete redan före soluppgången och när de var färdig var det åter mörkt. Den ursprungliga formen var egentligen en båge och hade motiv från gruvarbetarnas liv. När traditionen spred sig över Europa blev ljusstaken mycket enklare. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 1 december 2010 kl. 18.13 (CET)[svara]
Oj, tack så mycket! Tanzania 2 december 2010 kl. 18.12 (CET)[svara]
Fast åter - det handar om bågformade ljusstakar. De flesta svenka modeller är inte bågformade, eller var det alla fall inte före 1980-talet, utan går tillbaka på raka träljusstakar. Elljusstakarna ännu på 1950-talet var formade som en träljusstake med konstgjorda ljus. Ljus och jul har en väldigt lång tradition tillsammans.--FBQ 3 december 2010 kl. 11.31 (CET)[svara]
Den ljusstaksmodell i vilken de flesta elljusen var monterade i början är en 5-7-armad träljusstake, som var mycket vanlig i Sverige från 20-talet och fram till 50-talet. Jag vet inte ursprunget för modellen, men den är fömodligen svensk, eftersom jag inte sett den i andra länder, och ursprungligen i jugendstil, och lär vara skapad någon gång i början av 1900-talet. Jag antar att det inte finns någon känd formgivare av modellen.--FBQ 4 december 2010 kl. 17.19 (CET)[svara]
Hanukiah
Att vi har en jultradition med ljusstakar tippar jag på har rätt mycket med Chanukka att göra. MiCkE 18 december 2010 kl. 10.00 (CET)[svara]

Önskar bli spärrad för att gå in och göra ändrignar, eller föra in information.[redigera | redigera wikitext]

Hur skall jag göra. någon har tydligen kidnappat min ip adress, och gjort intrång på er sida. Jag skulle gärna vilja bli spärrad så att jag inte kan gå in på era sidor för att göra ändringar. Jag använder bara era sidor till att gå in och skaffa information. Går aldrig in och gör några inlägg.

Risken är att andra som använder samma Internetleverantör som du, skulle oskydligt drabbas av en sådan spärr. -- Lavallen 18 december 2010 kl. 08.57 (CET)[svara]
Förtydligande: Det är ingen som "kidnappat" din ip-adress. När du kopplar upp dig mot internet får du en av många olika ip-adresser slumpmässigt tilldelad. Den ip-adress du har idag kan alltså någon annan få i morgon. Därför blockerar vi inte ip-adresser i mer än ett par timmar åt gången, i samband med att någon vandaliserar. /Grillo 18 december 2010 kl. 09.21 (CET)[svara]
Exempelvis har ip-adressen du skrev ovanstående inlägg med, 85.227.164.44, inte gjort något bidrag till Wikipedia förutom inlägget ovan. Troligen kommer du ha ett annat ip-nummer när du ser svaren vi skrivit till dig. /Grillo 18 december 2010 kl. 09.22 (CET)[svara]
Här, här, här och här har vi några av de senate bidragen inom det ip-range som du tillhör. -- Lavallen 18 december 2010 kl. 10.18 (CET)[svara]
Om du registrerar dig med eget konto så får du en egen identitet och lösenord, som du kan vara anonym att använda. Du måste inte göra några inlägg eller skapa artiklar bara för att du har den identiteten. Det är bara Wikis administratörer (med tystnadsplikt) som kan se spåren efter dig. Mvh / Mkh 18 december 2010 kl. 15.23 (CET)[svara]
Administratörer kan inte se ip-nummer för registrerade användare. Detta kan bara speciella IP-kontrollanter, som måste följa en mycket sträng integritetspolicy. /Grillo 18 december 2010 kl. 16.41 (CET)[svara]

Michel Högberg[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag undrar varför ni tog bort fakta om Michel Högberg/Buss ? Det som skrevs var ju sant och korrekt . Intervjuen som gjordes med Michel gjordes i hans hem och på hans dator , med ett tilldelat konto från er på Wikipedia . Det finns många stora och små artister på Wikipedia men varför omfattas dom inte av att få ett svar från er om att detta inte är ett webbhotell ? Vi trodde att ni var intresserade av fakta . För övrigt kan ni ta bort allt som finns i detta ämne . Och radera Michel Högbergs konto från Wikipedia Svenska/Engelska sidor , ja allt. Det finns andra "uppslagsverk"/faktasidor som är mer intresserade av seriös fakta än ni på er mycket oseriösa sida . Michel Högberg har för övrigt jobbat med kultur och arbetar fortfarande med kultur . Den som läst och raderat från Wikipeda har inte gjort sin research ordentligt . Att skapa ett konto var lätt. Att skapa en sida var idioti . Avs: michel.hogberg@bredban.net

Detta är knappast att betrakta som en faktafråga då den inte berör världen i stort utan bara Wikipedia, men frågan är kanske om ärendet bör flyttas till WP:Bybrunnen eller till WP:KAW. Har du läst WP:REL och WP:Att skriva om musik och känner dig hyggligt säker på att Michel Högberg uppfyller kriterierna? Om inte känns det inte som om det finns så mycket att diskutera. - Tournesol 19 december 2010 kl. 14.12 (CET)[svara]
Jag kan förresten inte se att det någonsin funnits någon artikel med namnet Michel Högberg. Vad hette den nu raderade artikeln? - Tournesol 19 december 2010 kl. 14.14 (CET)[svara]
OK, nu har jag googlat lite. Michel Högberg ger ett hundratal träffar, och såvitt jag kan bedöma ingen enda som uppfyller att Högberg är encyklopediskt relevant. Vem som helst kan skaffa sig ett MySpace-konto och lägga upp några filmsnuttar på YouTube. - Tournesol 19 december 2010 kl. 14.24 (CET)[svara]
Jag tror det är Användardiskussion:Michel Högberg som avses. -- Tegel (disk) 19 december 2010 kl. 14.30 (CET)[svara]

pelle svanslös[redigera | redigera wikitext]

varför har pellesvanslös tappat sin svans?

Jag har inte böckerna till hands i skrivande stund, men om jag minns rätt hade han fått den avbiten av en råtta när han var liten kattunge. /FredrikT 19 december 2010 kl. 22.52 (CET)[svara]
Det stämmer med det som står här. Även om det har rubriken "beskrivning" misstänker jag att det delvis är citat från första sidan i den första boken (tyvärr har jag inte heller böckerna tillgängliga).--Ankara 19 december 2010 kl. 23.05 (CET)[svara]

Finns det någon fysikintresserad här som skulle kunna ta en titt på Diskussion:Watt? Jag skulle verkligen uppskatta det. Nirmos 19 december 2010 kl. 23.19 (CET)[svara]

Gunilla Bergström[redigera | redigera wikitext]

Flyttade diskussionen till Diskussion:Gunilla Bergström. Rex Sueciæ 21 december 2010 kl. 17.45 (CET)[svara]

Konstnär E. Wonink[redigera | redigera wikitext]

Jag har en tavla som är signerad Wonink -71 och är köpt på Kanarieöararna omkring 1979-80. Den föreställer en stol med en hatt på och den står på ett sten golv och det finns en dam i bakgrunden.Bakom damen är det ett stort fönster.Jag undrar vem hon/han (Wonink)är och vad tavlan kan vara värd. MVH Yvonne

För att göra en riktig bedömning så får du vända dig till någon expert, auktionsfirmor gör till exempel gratis värderingar. Värt att notera är dock att på ebay säljs just nu en Woninktavla från 71 med hatt på stol. Utgångspris £25, inga bud. Se här . Det är inget känt namn så min gissning är att priset ligger ungefär där. AlphaZeta 26 december 2010 kl. 00.44 (CET)[svara]
Andra sökningar har gett mig litografier som har ungefär samma motiv och samma prisklass. -- Lavallen 26 december 2010 kl. 11.38 (CET)[svara]

Släktforskning[redigera | redigera wikitext]

hej jag söker efter min morfar som hette Otto von Rittinger född ca 1865-1870 Tyskland.

Tyvärr är detta inte i första hand ett forum för släktforskning. Även om här finns mycken i sammanhanget användbar information är Wikipedia inte en genealogisk databas. Det finns däremot andra sådana Dit Du kan vända Dig. Gör en sökning på nätet! Då är sannolikheten större att Du får svar. Fernbom2 25 december 2010 kl. 10.56 (CET)[svara]
Nättidningen Rötter är ett bra forum för att söka information om gamla släktingar. /FredrikT 29 december 2010 kl. 15.18 (CET)[svara]

"Ni som här inträden låten hoppet fara"[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja ha reda på ursprunget till detta uttryck. Har för mig att det fanns över en dörrportal i Stockholm ? Skulle bli glad om någon har sett detta uttryck tidigare.

Uttrycket är hämtat ur en svensk översättning av Dantes Divina commedia där det återfinns som en inskrift över ingången till Inferno (helvetet). Se även artikeln I som här inträden. /FredrikT 29 december 2010 kl. 15.16 (CET)[svara]
Dante Lasciate ogne speranza, voi ch'intrate. Inferno Canto III, line 9.--Edaen 29 december 2010 kl. 15.19 (CET)[svara]
Tilläggas kan att den svenska versionen lyder "I som här inträden...", inte "Ni som...". Med pronominet "ni" i stället för det ålderdomliga "I" hade böjningsformen på verben blivit annorlunda ("Ni som här inträda..."). /FredrikT 29 december 2010 kl. 15.21 (CET)[svara]
Dantecitatet har också lånat titlen till en roman från 1940-talet som bland annat kritiserade svensk mentalvård. Romanen är dessutom filmatiserad, kanske stod uttrycket på någon portal i filmen?--LittleGun 30 december 2010 kl. 15.16 (CET)[svara]
Gamla rykten. Carina Burman skrev här: "I min hemstad fanns det flera gymnasier, men bara två ansåg sig förpliktigade till fiendskap. På den moderna skolan fanns ett decenniegammalt rykte att inskriptionen på det forna läroverkets portal löd: ”I som här inträden, låten hoppet fara”. " /Pieter Kuiper 30 december 2010 kl. 16.36 (CET)[svara]
En kurskamrat till en vän satte upp den texten utanför tentasalen. Jag tror det dock var i Härnösand... -- Lavallen 30 december 2010 kl. 17.43 (CET)[svara]

Hur bildades ordet 'samhälle'?[redigera | redigera wikitext]

Om jag får våga mig på en amatörmässig spekulation angående ordets 'samhälle' ursprung: Ett 'hälle' är något man håller, alltså, 'samhälle' skulle enligt min gissning kunna vara ett substantiv bildat av att 'hålla samman'. Kan kanske någon språkexpert hjälpa med att bekräfta eller avvisa min gissning?

Håkan Berg

Jag är ingen expert men de som skriver Svenska Akademiens ordbok är. Där står det "[ fsv. samhälde, samhäld; jfr fvn. samheldi, nor. dial. samhelde; av SAM- (resp. SAMMAN) o. -HÄLLE; formen samhäld (fsv. samhäld torde ha uppkommit gm kontamination av SAM-HÅLL o. SAMHÄLLE. – jfr SAMHÄLLELIG, SAMHÄLLIG, SAMHÄLLIGHET]" så du verkar ha rätt. Du kan själv slå upp ord på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ och få deras etymologi. /Grillo 2 januari 2011 kl. 08.53 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt)Enligt Svensk etymologisk ordbok är sam mycket riktigt från samman. Om -hälle skriver han "-hälle i sam-, uppehälle, fsv. -hällde i bl. a. sam-, up (p e) h té Ide, dels i nuv. betyd. o. dels med urspr, betyd, av resp. ’sammanhållning’ o. ’uppehållande’; motsv. i isl.; med i sammans, vanlig za-avledn., till fsv. hald (= håll), ss. fiskafänge till fång (fång), tilfaiUe till fall osv." Du verkar alltså ha helt rätt i din spekulation. Tanzania 2 januari 2011 kl. 08.56 (CET)[svara]

Är det så att det inte finns något belägg att orden "häll" i form av tex eldhäll eller "hall" i form av hallbyggnad finns med i ordet samhälle? Om det skulle vara så skulle det vara lite roligt.

Vattendrags väderstreckspreferens[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Sandhem, Mullsjö kommun sägs följande: "Stråken som övergår till Tidan går förbi Sandhem och är unik i sitt slag på grund av att den rinner norrut i motsats till de flesta större vattendrag som i regel rinner söderut". Är detta verkligen en korrekt beskrivning av verkligheten? Marima 2 januari 2011 kl. 15.48 (CET)[svara]

Stämmer i Sverige. Jag tänker på åarna som rinner ut i Halland och på älvarna som rinner ut mellan Haparanda och Gävle. Från det Småländska höglandet rinner några vattendrag norrut, till exempel då Tidan. Stämmer inte i Ryssland. Calle Widmann 2 januari 2011 kl. 17.57 (CET)[svara]
Eskilstunaån rinner också norrut. Så även Djupån, Forsån och Norrån i Huddinge även om de är ganska små i jämförelse. /Kemikungen 2 januari 2011 kl. 22.41 (CET)[svara]
Stångån i Östergötland och Småland rinner norrut i 20 mil! -- Lavallen 3 januari 2011 kl. 10.40 (CET)[svara]
Vatten söker sig alltid från högre lägen till lägre, oavsett väderstreck. Nilen rinner norrut, liksom flera stora sibiriska floder. Amazonfloden rinner österut osv. Orden "unik" och "de flesta större vattendrag" i beskrivningen av Stråken är naturligtvis inte korrekta. Janders 3 januari 2011 kl. 11.09 (CET)[svara]
Texten i artikeln om att vara unik avsåg nog bara i Sverige. Det är vanligt att folk skriver som om Sverige var det enda landet som räknas, men vi bör skriva med Globalt perspektiv på Wikipedia.--BIL 3 januari 2011 kl. 13.42 (CET)[svara]

Question on how often detained persons are ultimately charged[redigera | redigera wikitext]

(Kopierat från Diskussion:Åtal) Are there any statistics on how often a suspect is detained under häktad is charged under Åtal? Is it 10%, 50%, 80%? (My apologies for posting in English. Feel free to respond in Swedish and I will use Google Translator)en:User:Nowa

Finns det någon statistik på hur ofta den misstänkte är kvarhållas under häktad debiteras enligt Atal? Är det 10%, 50%, 80%? (Jag ber om ursäkt för att posta på engelska. Svara gärna på svenska och jag kommer att använda Google Translator)

I've searched all over the Brottsförebyggande rådet, and searched the statistics, but I can't find any information especially on detaining, only on eventual charging. I could find a lot of interesting facts, but none of them answered your question. I emailed the organization. Maybe I'll get an answer. Tanzania 29 december 2010 kl. 19.27 (CET)[svara]
A person who was häktad but was not charged (or was freed after trial) is entitled to financial compensation, with an amount determined by Justitiekanslern. There are statistics on that: 1200 people got compensation last year (source). My impression is that it is infrequent when there was häktning with probable cause. /Pieter Kuiper 30 december 2010 kl. 10.57 (CET)[svara]
Tanzania, thank you for looking. Pieter, fascinating. I think that the information on compensation is worth adding to the english Wikipedia article on en:häktning en:User:Nowa

Brottslighet i Sverige indicates that 160 000 persons were imprisoned over the past 10 years. That is an average of 16 000 persons per year. Is it correct to say that most of those persons were subject to häktad? If so, and if only 1,200 persons were compensated for not being charged, then that indicates that about 90% of those have häktad then get Åtal (i.e. are charged with specific crimes). en:User:Nowa

Imprisonment is not the only possible brottspåföljd. Villkorlig dom, rättspsykiatrisk vård and anti-drug-treatment are also common punishments. (Böter and dagsböter are for less serious crimes, and they are less often subject to 'häktning', and they can have strafföreläggande instead of being subject to 'åtal'.) There are also special treatments for young people, who rarely are imprisoned. It's also frequent that the person has spent so much time in 'häktet' that more than half of the time is already done. He is then directly released and is never imprisoned. -- Lavallen 31 december 2010 kl. 10.09 (CET)[svara]
'Brottslighet i Sverige' says 160,000 individuals. Several of those have probably been sentenced several times during the ten-year period. Also, a person can be sentenced to prison without first being 'häktad'. Thirdly, the 1,200 includes those that are charged but aquitted in a trial (even if the source doesn't say that the annual report from Justitiekanslern does.) So, the numbers can't really be compared.Sjö 31 december 2010 kl. 10.42 (CET)[svara]
Good points. en:User:Nowa
Neither Åklagarmyndigheten nor Brottsförebyggande rådet have any statistics concerning this. Tanzania 4 januari 2011 kl. 10.47 (CET)[svara]
Med tanke på att systemet med häktning enligt enWP:s artikel kritiserats av Europarådet är det rätt skrämmande att det inte finns bättre statistik på hur många oskyldiga som häktas. -- jiˈesˌdeːo ] 4 januari 2011 kl. 12.03 (CET)[svara]

Kristen tideräkning[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Tideräkning står det:

Av de 7 första åren av den kristna eran är alltså inte ett enda år skottår - på grund av ett påbud från kejsar Augustus om att tre skottår skulle hoppas över från och med år 8 f.Kr.

I artikeln om år 4 står att det var ett skottår som började en tisdag, jag utgår från att det är fel men jag är inte säker på att texten ovan är korrekt eller om det ändrats i samband med kalenderbyten. Finns det någon som vet?

--LittleGun 2 januari 2011 kl. 12.21 (CET)[svara]

Om följande stämmer, så hade år 4 365 dagar: Julianska_kalendern#Kejsar_Augustus_kalenderreform. Calle Widmann 2 januari 2011 kl. 13.28 (CET)[svara]
Antagligen har man skrivit inledningen slentrianmässigt, utan att kolla fakta. Brukar man använda den gregorianska kalendern också om händelser långt bak i tiden? Jag hittade inget svar på den frågan i någon av de tre ovannämnda artiklarna. --LPfi 2 januari 2011 kl. 17.02 (CET)[svara]
Jag lade in en formulering om kalenderreformen, men det kan hända att ytterligare komplikationer borde noteras. Kolla gärna, någon som har koll på hur den tidens år behandlas. --LPfi 2 januari 2011 kl. 17.10 (CET)[svara]
Man ska verkligen inte använda den gregorianska kalendern proleptiskt, alltså före fredagen den 15 oktober 1582. Det blir genast helt fel. Om det stämmer, som står i Julianska_kalendern#Kejsar_Augustus_kalenderreform, så började det julianska år 4 på en onsdag och hade 365 dagar. Men det finns mycket att tänka på när det gäller det här. En sak är att bara en mycket liten del av befolkningen hade någon uppfattning om årtal och datum, vilket kan ha skapat fel i dokument. En annan att britterna lär ha räknat den 25 mars som årets första dag fram till 1752. Jag tror det i alla fall. Det gör ju att till exempel att den 20 mars 1750 kom efter den 30 mars 1750. I Italien rådde kalendarisk oreda under medeltiden med olika årtal i olika städer vid samma tidpunkt. Om situationen i Italien har Göran Hägg skrivit en artikel som finns i någon antologi som jag inte minns titeln på. Den italienska oredan nämns även i noter i Företagande och handel i det medeltida Europa, 1200–1550 av Hunt & Murray. Det finns på nätet olika sidor, till exempel en norsk sida som heter timeanddate.com, på vilka man kan räkna ut julianskt datum. Jag har nu inte tittat så noga på dessa sidor, men jag har för mig att ingen tar hänsyn till oredan som fanns under decennierna närmast efter år 46 f.Kr. Istället tror jag att dessa sidor kör 365, 365, 365, 366, 365, 365, 365, 366 et cetera, vilket då är fel. Calle Widmann 3 januari 2011 kl. 06.33 (CET)[svara]
Jag tror att det är i Nyår i Sverige från 1996 som Göran Hägg skriver om oredan i Italien. Calle Widmann 3 januari 2011 kl. 06.53 (CET)[svara]
Det var alltså värre oreda än jag trodde :-)
Hur gör moderna historiker, då de berättar om dessa tider? Använder man något slags normaliserad juliansk kalender? Att använda de lokala kalendrarna verkar att i många sammanhang vara rätt omöjligt (både i Italien och för tiden före den julianska kalendern). --LPfi 3 januari 2011 kl. 09.11 (CET)[svara]
Före Caesars reform anger de datum enligt den julianska kalendern, trots att den då inte fanns. Till exempel kastades tärningen vid Rubicon den 10 januari, sägs det. Jag tror att det ofta är uträknat och rätt då vi läser datumen, men man måste se upp då man läser direkt ur källorna. Man måste se upp för tiden 1700–1712 i Sverige och till Sverige hörande territorier. Man måste alltid se upp med brittiska källor från före reformen i september 1752. Mitt svar är att jag inte vet hur historiker gör. Om någon vet, snälla hjälp oss! Det skulle behövas en riktig genomgång av detta. Men om man som exempel tar digerdöden och dess resa genom Italien, så stämmer det man kan läsa i modern litteratur, eftersom det ger sig – fel skulle upptäckas. Se upp med författare som inte har kunskaper om dessa spörsmål! Göran Hägg kände inte till den svenska kalendern då han 2003 skrev om Narva och Poltava i sin Svenskhetens historia. Han blev upplyst i februari 2004 genom ett samtal från mig. Calle Widmann 4 januari 2011 kl. 07.32 (CET)[svara]

Fartygsprefix[redigera | redigera wikitext]

Är fartygsprefix alltid åtskilda med snedstreck (T.ex. M/S Birger Jarl) på svenska eller kan de även skrivas utan? Gaisjonke 4 januari 2011 kl. 15.17 (CET)[svara]

Mig veterligen finns det ingen svensk standard för prefixen men det är väl bäst att hålla det enhetligt och inte växla mellan t.ex. M/S och MS i olika artiklar.
Prefixets funktion är ju att förtydliga för läsaren att det är frågan om ett fartyg, och av vilken typ, men ibland misstas det tyvärr för att vara en del av namnet. T.ex. har "M/S Birger Jarl", "MS Birger Jarl" och "m/f Birger Jarl" samtliga innebörden "Motorfartyget Birger Jarl". Prefixet har enbart en språklig funktion och fartygen är inte registrerade med något sådant utan t.ex M/S Birger Jarl är rent tekniskt ett passagerarmotorskepp med namnet Birger Jarl, men det blir ju så klart mycket enklare att använda M/S istället för att skriva ut hela farttygstypen varje gång. --MaHaHa 4 januari 2011 kl. 16.16 (CET)[svara]
Naturligtvis går det att använda bara namnet Birger Jarl till exempel i löptexten i artikeln när det inte råder någon tvekan om vilken "Birger Jarl" det rör sig om. Annars kan det ju vara vanskligt att veta om det är Kryssningsfartyget Birger Jarl, örlogsfartyget Birger Jarl, hotel Birger Jarl på Tulegatan i Stockholm eller kanske Birger Jarl själv... /Kemikungen 4 januari 2011 kl. 16.57 (CET)[svara]
Det verkar åtminstone i vissa inte enbart fungera som en beskrivning, vilket framgår av diskussionerna Användardiskussion:Laxskinn#HMS och Diskussion:Lista_över_svenska_örlogsfartyg#HMS. Detta gäller dock kanske bara HMS som ju inte är en beskrivning av fartygstypen till skillnad från S/S, M/S, S/Y, etc.
Ok, tack för hjälpen. Gaisjonke 4 januari 2011 kl. 19.28 (CET)[svara]

Mera tideräkning[redigera | redigera wikitext]

Efter att det konstaterats att år 4 inte var skottår har det blivit knas med vilken veckodag åren börjar. Enligt artikeln tideräkning:

  1. ska år 4 börja en onsdag, det står nu tisdag, men blir onsdag om den justeras efter år 5.
  2. Justeras det till och med år 1 så kommer år 1 börja och sluta dag 1 alltså en söndag och dag 2 börjar och slutar veckodag 2 alltså måndag etc. som det står i artikeln tideräkning (om jag förstår rätt i artikeln tideräkning så "valdes" mer eller mindre det året som jesus födelseår bland annat för att få den effekten på de sju första åren)
  3. Det betyder att år 1 f.kr och där innan åtmistone till år 45 f.kr också måste justeras för att veckodagen ska bli rätt för de åren.
  4. år 1 f.kr och år 5 f.kr beskrivs dessutom som skottår, felaktigt enligt artikeln tideräkning (ej delbart med 4 samt inom undantagsåren 8 f.kr till 8 e.kr)
  5. år 9, 13, 17 ... 45 f.kr beskrivs som skottår, ej delbara med 4

Jag skulle vilja justera veckodagarna från år 4 e.kr så att de hör ihop med år 5 e.kr.

Hur göra med skottåren f.kr?
Var det så att de började med år 45 f.kr (fast utan att det gavs en extradag) som det står i artikeln 45 f.Kr.
Var det så att Augustus hoppade över skottåren de år som blev 5 f.kr., 1 f.kr. och 4 e.kr, snarare än "de mellan 8 f.Kr. till 7 e.Kr"?
Har det egentligen någon reell mening att tala om veckodagar före modern tid?

Hjälp!
--LittleGun 4 januari 2011 kl. 23.37 (CET)[svara]
PS. Enligt artikeln 46 f.Kr. kallades den annus confusionis, undrar varför? DS

Om skottåren under vår era, alltså efter Kr., inträffar år jämt delbara med fyra, så är det ju logiskt om det inte var så före vår tideräknings början, eftersom det år som kom fyra år före år 4 var år 1 f.Kr.. Det ger ju ojämna årtal bakåt, vart fjärde år. Calle Widmann 5 januari 2011 kl. 06.54 (CET)[svara]
Om det inte hittas några bra källor för vilka veckodagar åren började med, så börjar det här likna originalforskning. Vår tideräkning fanns ju inte ens på den tiden. --Ḇọⅰⅵḙ 5 januari 2011 kl. 07.37 (CET)[svara]
Julianska kalendern fanns på den tiden, lite senare även med Augustus kompensation.
Att räkna bakåt efter ett givet entydigt mönster kan inte jag se är originalforskning. Problemet är att det givna mönstret, den julianska kalendern, för tillfället beskrivs olika på olika ställen på wikipedia. Då blir det originalforskning att spekulera vilket som ska gälla. Så det viktigaste är att hitta trovärdiga källor som entydigt redogör för den julianska kalendern, om den är entydig. Annars ska det framgå att den inte är det och då ska veckodagarna bort.
Däremot, vad det betydde för en person den tiden en viss dag att julianska kalendern sa att det var måndag 4 april, när den personen och hans omgivning använde en helt annan kalender och när ska vi fira en sån årsdag? Det är en annan fråga, jämför Diskussion:Karl_XII#Dödsdatum.--LittleGun 5 januari 2011 kl. 09.18 (CET)[svara]
Men den här tideräkningen var ju något som bara användes lokalt i Rom, och inte ens i alla provinser! Bibeln, som utspelar sig i Palestina, skriver om "I Herodes Judakonungens dagar", dvs i en provins där man hade "skottmånader" ungefär var tredje år, inte skottdagar var fjärde. -- Lavallen 5 januari 2011 kl. 09.45 (CET)[svara]
Precis, men det är också den tideräkning som vi på svenskspråkiga wikipedia hänvisar till i årtalsartiklarna från år 46 f.Kr. och en bra bit in i "vårt" första årtusende t.ex år 333. Alldeles oavsett så ska beskrivningen av julianska kalendern vara korrekt, och ska årtalen beskrivas på något sätt i egna artiklar och de anges som julianska så ska de åren beskrivas korrekt enligt juliansk räkning.--LittleGun 5 januari 2011 kl. 10.04 (CET)[svara]

Vi måste dela upp frågeställningarna, som inte enbart är faktafrågor längre. Fast jag vet inte vart de hör:

  • Det finns diskrepans i wikipedias beskrivning av Julianska kalendern på olika ställen vilka jag tycker måste fixas. Det är ju fortfarande en faktafråga.

Principiella frågor för svWP, vissa av dessa är naturligtvis från fall til fall:

  • Vilka rekommendationer ska gälla för historiska årtal och datum på svWP?
  • Tidigare årtalsartiklar vilken kalender ska gälla?
  • Från när/mellan vilka årtal ska dessa gälla? etcetera..

--LittleGun 5 januari 2011 kl. 10.16 (CET) PS: De principiella frågorna är enligt mig av underordnad betydelse än så länge, jag tror dessa löses från fall till fall redan idag med hänvisning till traditon eller förklaringar. Däremot är jag allergisk mot diskrepansen i beskrivningen av julianska kalendern och den avspegling detta gett i årtalsartiklarna för åren från 46 f.Kr. och en bra bit in i första årtusendet.--LittleGun 5 januari 2011 kl. 10.24 (CET)[svara]

Vad gäller?

Oftare eller oftigare

rätt eller fel

188.121.68.1 4 januari 2011 kl. 13.22 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Menar du i en mening som Bengt kommer ofta hit, men Daniel kommer ännu ___? I så fall är svaret definitivt "oftare". - Tournesol 4 januari 2011 kl. 13.23 (CET)[svara]
En enkel minnesregel, om man nu behöver såna, kunde väl vara att om det inte finns nåt som heter "oftig" så kan det knappast finnas nåt som heter "oftigare" heller. -Laxskinn 4 januari 2011 kl. 13.28 (CET)[svara]
En google-sökning ger 616 träffar på "oftigare", främst från bloggar. Så visst finns och används ordet. Ordet "oftare" verkar dock vara mer än 1000 gånger vanligare på internet. Skillnaden är förmodligen ännu större i tryckt media. En av bloggarna hänvisar till att ordet yttrats av en "Sune", vilket gör att man kan misstänka att "oftigare" är uppfunnet av Anders Jacobsson och Sören Olsson för Suneserien. --Ḇọⅰⅵḙ 4 januari 2011 kl. 13.54 (CET)[svara]
Jo, finns gör det naturligtvis i någon bemärkelse, ungefär som "världens bästaste" eller "kjamiz" som ger 40 000 respektive drygt 9 000 Google-träffar. - Tournesol 4 januari 2011 kl. 14.00 (CET)[svara]
Ofta / oftare / oftast har googlefrekvens 11,0 / 0,98 / 4,77 miljoner. Ordklass: adverb. Mvh / Mkh 7 januari 2011 kl. 22.59 (CET)[svara]

Blockaden av Gaza[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Blockaden av Gaza står följande: "Gazaremsan har varit föremål för en sjöblockad av Israel och Egypten sedan juni 2007". Mig veterligen vaktar inte Egypten själva hamnen, utan endast sin egen landsgräns in mot Gazaremsan inklusive smuggeltunnlar därigenom. Eller har jag missförstått?--Buggwiki 8 januari 2011 kl. 01.00 (CET)[svara]

Drulleförsäkring[redigera | redigera wikitext]

Ett försäkringsbolag tycker, föga överraskande, att det är en bra idé att jag köper en så kallad drulleförsäkring. När brukar de vara bra att ha? Litar inte på bolagen, i allmänhet gäller inte försäkringar då man behöver dem. Calle Widmann 8 januari 2011 kl. 22.27 (CET)[svara]

Det är därför du bör skaffa en extraförsäkring för att din försäkring inte täcker det du behöver! Åtminstone min vanliga hemförsäkran täcker inte skador på exempelvis kamera- och datautrustning som orsakas av mig själv. Jag testade det empiriskt genom att hälla kaffe på min (förra) bärbara dator. Antar att sådant täcks av en drulleförsäkring?--Ankara 8 januari 2011 kl. 22.33 (CET)[svara]
Om du googlar på "drulleförsäkring" så får du över 7000 träff. Ansvarsförsäkring ger 40000 goggleträffar. Du kan kontakta några av bolagen och be om upplysningar som du kan jämföra med varandra. Lycka till / Mkh 9 januari 2011 kl. 00.01 (CET)[svara]

Hej

Jag hade skrivit i word en artikel om Jultomten och julgranen över 100 år. Sedan klistrade jag in den här men den blev borttagen. Anledning för jag hämtat den från annan websida???

Ska jag skriva om all text direkt för att det ska bli godkänt?

Marianne Falkenströmer

Rosgarden

Hej igen

Jag såg att ni nämnt Diskulogen (såg jag inte först) och där har jag haft artikeln en eller kanske 2 gånger för ett antal år sedan. Är ff med i den föreningen. Kan jag inte ha den här då?. Det är jag som skrivit den till vår medlemstidning. Har även haft delar av den i en dagstidning.

Marianne Falkenströmer

Hej Marianne. Även om du har skrivit artikeln, så har Diskulogen upphovsrätten till den eftersom den är publicerad där. Det vill säga, den får inte publiceras här om inte Diskulogen uttryckligen tillåter det. Annars är det upphovsrättsbrott, tyvärr. Med vänliga hälsningar, Tanzania 15 januari 2011 kl. 12.35 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Jag är inte helt säker på att jag förstår, men svarar ändå.
  • Sjö kommenterade raderingen på Användardiskussion:Rosgarden. Vi kan inte veta att du har upphovsrätten till artikeln och måste därför utgå från att du endast kopierat den (det är många som gör så, av oförstånd). Om du vill använda den måste du se till att licensen CC-BY-SA 3.0 (eller någonting kompatibelt) nämns i samband med artikeln, eller också måste du förklara saken här.
  • Artikeln är också problematisk. Artiklarna här måste bygga på trovärdiga källor, och dessa måste i allmänhet anges. Se Wikipedia:Verifierbarhet. Jag är inte heller säker på att artikeln är skriven i lämplig form för en encyklopedi. Se de nuvarande artiklarna Jultomten och Julgranen och se om informationen (med källor) skulle göra sig där.
(Din eller Sjös användardiskussion hade antagligen varit bättre forum, men låter diskussionen ligga här tillsvidare.)
--LPfi 15 januari 2011 kl. 12.41 (CET)[svara]

Vilka förväntningar hade man på första världskriget?[redigera | redigera wikitext]

Vilka förväntningar hade man på första världskriget? Tvise10 (diskussion) 15 januari 2011 kl. 16.25 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hemläxa? Vem är "man"? Läs Första världskriget så kanske det klarnar. Mvh / Mkh 15 januari 2011 kl. 16.45 (CET)[svara]
Krigseuforin 1914 är en rätt bra artikel. /Jssfrk 17 januari 2011 kl. 05.47 (CET)[svara]

Bilder i pdf-fil[redigera | redigera wikitext]

Hej alla!

Jag undrar om någon känner till något smidigt verktyg för att extrahera bilder ur en pdf-fil? Jag har hittat ett gäng, men allt de gör är att konvertera alla sidor till bilder. Jag vill ha ett verktyg som klarar av att (hyfsat) identifiera bilder ifrån text, och skapa bildfiler av dessa. Alternativet är att använda print screen, men det känns lite otympligt med tanke på att det handlar om hundratals bilder.

/Grillo 11 januari 2011 kl. 18.13 (CET)[svara]

Jag tror att Du kan öppna pdf:er i Photoshop och sedan klippa ut bilderna och spara utklippen som jpeg, tiff etc. /FredrikT 11 januari 2011 kl. 18.45 (CET)[svara]
Jag provade att installera en trialversion av Photoshop men installationen ville inte fullbordas. Jag testade dock en trial av Adobe Pro, men i det programmet verkade det inte gå att göra. Ska göra ett nytt försök i morgon, men det verkar som att jag inte behöver det eftersom allt verkar finnas på intranätet där jag jobbar redan.
Förresten så kommer snart en ny resurs till artiklar om Lund på en webbplats nära er. Kom ihåg var ni läste det först. /Grillo 11 januari 2011 kl. 22.03 (CET)[svara]
Om du ändå ska klippa ut och hålla på så räcker det väl på printscreen > klistra in i Paint > klipp ut och spara som du vill ha det. Så slipper du PS. -Laxskinn 11 januari 2011 kl. 22.33 (CET)[svara]
Men i så fall får man den upplösning man råkar ha på skärmen. Om bilden består av vektorgrafik, om bildens upplösning är betydligt bättre eller om bildens och skärmens upplösning inte är multiplar av varandra så torde kvaliteten minska drastiskt.
Jag vet inget verktyg, men eftersom texten vanligen är lagrad som text borde bilderna vara lätta att skilja från resten och plocka ut. Jag är förvånad om sådana verkligen inte finns.
I Debian ingår pdfimages ("PDF image extractor") i paketet xpdf-utils. Låter lovande. Om xpdf-utils är samma som det som beskrivs i artikeln xpdf så torde programmet fungera också i Windows (antagligen via kommandotolken). Orkar inte pröva nu.
--LPfi 11 januari 2011 kl. 23.01 (CET)[svara]
Och från manualsidan (här poppler-utils, som är en fork, funktionaliteten torde vara identisk):
Pdfimages saves images from a Portable Document Format (PDF) file as Portable Pixmap (PPM), Portable Bitmap (PBM), or JPEG files.
Pdfimages reads the PDF file PDF-file, scans one or more pages, and writes one PPM, PBM, or JPEG file for each image, image-root-nnn.xxx, where nnn is the image number and xxx is the image type (.ppm, .pbm, .jpg).
--LPfi 11 januari 2011 kl. 23.12 (CET)[svara]
Mm, jag har hittat mängder med program på webben som kallar sig "pdf extractor", allt de gör är att ta sidorna som de är och göra om dem till bilder, inte extrahera ut bilderna ur pdf-sidorna. Tack ändå. /Grillo 11 januari 2011 kl. 23.30 (CET)[svara]
Plockade ut logon i första bästa PDF, inget annat. --LPfi 11 januari 2011 kl. 23.54 (CET)[svara]
(Det var alltså den enda bilden, ur andra dokument plockar den ut flera.) --LPfi 11 januari 2011 kl. 23.56 (CET)[svara]
Okej, kanske kan vara värt ett försök då. Får ta en titt på det på jobb i morgon och se om det leder till något. Tack för tipset! /Grillo 12 januari 2011 kl. 00.01 (CET)[svara]
Nu har jag provat det. Jag lyckas med att använda det i kommandotolken, men när jag använder pdfimages -j -f 1 -l 26 c:\krafts\1-26.pdf c:\krafts\bilder laddar den ett tag, sen händer ingenting. Uppenbarligen hittar den pdf-filen, men den kan inte extrahera något. Samma resultat om jag tar bort alla variabler och bara kör med filnamnet. Den sistnämnda mappen ska väl vara där bilderna som extraheras ska lagras, om jag fattat det rätt? /Grillo 13 januari 2011 kl. 18.00 (CET)[svara]
Pröva att färdigt flytta dig till den mapp (tydligen c:\krafts\) där du vill ha bilderna. Då räcker det att ange början på de önskade filnamnen. Jag använde "pdfimages ~/OperaDownloads/fotopykalat.pdf img" och fick bildfilerna "img-000.ppm", "img-001.ppm", o.s.v. Att ange katalogen skulle ju gärna få fungera, men då finns mera som kan gå fel (och det är inte säkert att det överhuvudtaget är implementerat). --LPfi 13 januari 2011 kl. 22.52 (CET)[svara]
Nu fick jag det att fungera, men jag får bara ut varje sida som en bild, precis som tidigare. Visserligen är det lättare att klippa ur bilderna jag behöver ur denna än manuellt ur pdf-filen, men det var ju ändå inte riktigt vad jag var ute efter. Kanske går det inte att identifiera bilder i en pdf-fil på det sätt som jag vill? /Grillo 17 januari 2011 kl. 16.40 (CET)[svara]
Jag har börjat pilla ut alla bilder med hjälp av Gimp, och får nog nöja mig med det. Jag ska väl inte klaga alltför mycket, jag är trots allt timanställd ;) Tack för hjälpen i alla fall! /Grillo 17 januari 2011 kl. 17.55 (CET)[svara]
Är det möjligen så att dina dokument består av endast bilder, en för varje sida? Från början fanns det ju text, men om det är frågan om scannade sidor, eller om kopplingen mellan bokstävernas form och det de representerar tappats bort på annat sätt, så finns det inga separata bilder. De här programmen utnyttjar ju att PDF-filen har en struktur där bilderna definieras skilt och försöker sig inte på OCR. --LPfi 17 januari 2011 kl. 20.40 (CET)[svara]
Så är det naturligtvis. Jag antog att programmen var kraftfullare än vad de var och kunde identifiera vad som var text och vad som var bild, men tydligen inte. Det handlar om scannade dokument som inte är ocr-scannade. Jag har dock använt ett program för att ocr-scanna dokumenten, men det lämnar ett vattenmärke eftersom jag än så länge använt en trialversion. Jag tackar i alla fall så mycket för hjälpen. Det finns inte mycket att göra i det här fallet förutom att extrahera bilderna manuellt. /Grillo 18 januari 2011 kl. 05.05 (CET)[svara]

Lägga i ämne[redigera | redigera wikitext]

Har försökt att lägga in ett ämne för att jag vet att det finns en hel del personer hos min tidigare arbetsgivare och bekantskapskrets som har kunskaper inom detta område men det verkar som vissa personer bara ignorerar detta och förkastar informationen. Syftet är att förklarar hur man nu och i framtiden programmerar robotar. Min första tanke var att få personer som jag känner och som jag vet kan mycket om detta att skriva om det. Men det verkar som Wikipedia inte är rätt forum!!!! Permajorna (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Vilken artikel är det du har försökt skapa? /Grillo 15 januari 2011 kl. 21.35 (CET)[svara]
Det är jättebra att dela med sig av kunskap och för det är Wikipedia ett alldeles utmärkt forum. Men man måste tänka på att Wikipedia är en encyklopedi. Därför ska allt man skriver vara verifierbart och att det inte uppfattas som reklam. /Kemikungen 15 januari 2011 kl. 23.23 (CET)[svara]
Det kan också hända att det du vill skriva bättre passar på systerprojektet Wikibooks (Huvudsida). Som jag tolkar det är Wikibooks rätta platsen för (bland annat) uppsatser som inte direkt passar i ett uppslagsverk, men behandlar något ämne på ett pedagogiskt sätt.
Men utgående från den artikelbörjan som raderades får jag intrycket att du snarare vill marknadsföra en viss programvara. Det är mindre lämpligt. Om programvaran är viktig kan den få en egen artikel under eget namn (vilket du tydligen försökte), men i så fall måste denna viktighet kunna visas, med oberoende trovärdiga källor. Se relevanskriterierna för datorprogram och Wikipedia:Intressekonflikter.
--LPfi 18 januari 2011 kl. 12.46 (CET)[svara]

Adlad = Adelsman?[redigera | redigera wikitext]

Blir man adelsman om man blivit adlad? Herr X (D) 10 januari 2011 kl. 20.07 (CET)[svara]

Generellt ja, i vart fall om vi talar om svenska, övriga nordiska och kontinentaleuropeiska förhållanden (det engelska systemet med "knighthood" skiljer sig däremot i viss mån; där kan man bli "Sir" utan att för den skull bli adlig - om jag har förstått rätt). /FredrikT 10 januari 2011 kl. 22.01 (CET)[svara]
Hur är det med Kristina Påhlman? -- Lavallen 15 januari 2011 kl. 17.38 (CET)[svara]
Den som blir adlad blir i samma stund adelsman, det hänger ihop på samma sätt som att den som får en sak som gåva i samma stund blir ägare till saken. Kristina Påhlman var förstås inte adelsman, däremot möjligen adelskvinna. En engelsk knight är inte adelsman i den mening som avses i Norden och Kontinentaleuropa. Det är egentligen mer korrekt att säga att den som har namnförledet Sir/Dame har blivit dubbad till riddare (av den eller den orden, för det handlar egentligen om att man har fått en av de brittiska statsordnar som ligger högre i rang än OBE). Hornet II 19 januari 2011 kl. 18.03 (CET)[svara]

Misnomer på Svenska[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Misnomer_p.C3.A5_Svenska – GeMet [diskussion] 17 januari 2011 kl. 02.41 (CET)[svara]

Vad heter "Misnomer" på Svenska ..?? Sådant förekommer frekvent i vardagen som t.ex blyertspenna som inte innehåller något bly alls. Och som en tidigare skribent skriver hör skulle det behövas mer artiklar på Svenska från wp-en. Schh 17 januari 2011 kl. 01.18 (CET)[svara]

Tyda översätter till felbeteckning alternativt felbenämning.Yger 17 januari 2011 kl. 07.28 (CET)[svara]
Det finns väl inget motsvarande substantiv på svenska. Missledande/förvillande namn/beteckning kan man väl tänka sig. Visst behöver vi översätta artiklar från enwik, men just det här exemplet är kanske inte så lyckat eftersom det dels mer är något för Wiktionary, dels inte finns en direkt motsvarighet. Rex Sueciæ 17 januari 2011 kl. 08.17 (CET)[svara]
Kanske "Felord" ?, skulle alla exempel också tas med på wiktionary?, för på WP-en så finns det fullt av dom. Konsekvensen blir som vanligt att vill man ha ett utförligt svar måste man gå till WP-en. Schh 17 januari 2011 kl. 15.40 (CET)[svara]
De flesta engelsk-svenska ordböcker skriver "oriktig benämning" eller liknande. Om du saknar artikeln "oriktig benämning" på svenska Wikipedia så får du nog acceptera att begreppet inte är tillräckligt vanligt. Jag har läst den engelska artikeln och tycker väl inte att den är så märkvärdig, bland annat saknar den i hög utsträckning källor så jag förstår inte varför du tycker att den skulle vara ett föredöme för svenska Wikipedia. Ordet "felord" förekommer då och då, men är då en sammanskrivning av det mer korrekta "fel ord" och Wikipedia är inte rätt plats att marknadsföra nyord på. Det finns många bra artiklar på engelska Wikipedia och du är välkommen, som alla andra wikipediaanvändare, att bidra med goda översättningar, men just artikeln "Misnomer" tycker jag inte att du ska ge dig på. För att få utförliga svar angående engelska ord är det ganska självklart att engelskspråkiga Wikipedia är rätt plats. Vänligen, Rex Sueciæ 17 januari 2011 kl. 23.17 (CET)[svara]
Fast Wikipedia handlar som jag ser det snarare om begrepp, fenomen eller företeelser, snarare än de uttryck som beskriver dem. Att det inte finns något vanligt uttryck eller namn på misnomer på svenska gör inte i sig fenomenet omöjligt för en artikel, utan det hänger förstås snarare på om fenomenet som på engelska kallas "misnomer" i sig är att ses som så intressant att det är värt att förklara med några rader här. Om den engelska artikeln om detta är dålig är den dock förstås ingen bra förlaga för en svenskspråkig artikel. --flinga 19 januari 2011 kl. 16.32 (CET)[svara]

tyska krigsfångar 2:a världskriget förda till Amerika Arizona[redigera | redigera wikitext]

Hej jag är tyska, 61 år gammal, och har levt sedan ca. 34 år här i Sverige. Det pratas och visas mycket om olika händelser i samband med 2:a välrdskriget. Men aldrig finns det någon rapport om de tyska krigsfångarna som tillfångatogs av de amerikanska, stridande styrkorna i Frankrike, där min far ingick - han var redan då inte mera den yngsta, född 1910, och därför var han insatt som radiokommunikationskille och motorcykelförare. De tyska soldaterna tillfångatos alltså av de amerikanska trupperna. De sattes först på öppna järnvägsvagnar i Frankrike, där man urinerade på dem från broar. Sedan fördes de till någon hamn, jag tror min far sade Rotterdam eller Amsterdam, och skickades sedan till New York. Därifrån hamnade de på stängda järnvägsvagnar (cattlewaggons) och forslades tvärs igenom landet. Slutstationen var Arizona, dvs. ett taggtrådsstängsel mitt i öknen, där de dagligen fick en kopp vatten att dricka. Soldaterna blev först och främst undersökte om de hade sin blodgrupp intatuerade i axelhålan - det gjordes uppenbarligen med urnazis och vilket som inte var känd för min far. Sedan blev det någon typ av utgallring??? Han pratade inte så mycket om det på senare är, men när jag var barn pratade han om det. Men så jättebra minne har jag inte heller. Han dog 1993 och ingen av min familj lever mera som jag skulle kunna fråga. Inte finns det någonting på Google heller att läsa om det och det finns aldrig någon som säger sig veta om det. Stor överraskning. Jag har tittat mycket på "BBC knowledge", "History" osv. Men det verkar inte ha hänt. Vore tacksam om någon hade information om det. Högaktningfull Christa Kling 85.224.188.74 17 januari 2011 kl. 22.53 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hej! Det finns ett kort stycke om fångläger i Arizona här: en:Arizona#History, men det är inte mycket, men i referenslistorna på sidorna om Arizonas historia kan du kanske hitta litteratur som tar upp ämnet. Vänligen, Rex Sueciæ 17 januari 2011 kl. 23.29 (CET)[svara]
Soldater i Waffen-SS fick sin blodgrupp intatuerad i armhålan. Ganska praktiskt egentligen.
Angående fånglägret, var det kanske en:Camp Papago Park? /Kemikungen 18 januari 2011 kl. 10.01 (CET)[svara]
Denna sidas motsvarighet på engelska Wikipedia kanske också är ett bra ställe att ställa frågan?Sjö 19 januari 2011 kl. 17.35 (CET)[svara]

Går det bevisa vetenskapligt att tankar existerar?

Tja, jag förstår inte rikitgt frågan? Det är ju kanske mer något som kan resoneras utifrån filosofiskt. Dina egna tankar kan du ju sluta dig till eftersom du tänker dem; andras tankar kan du ju aldrig bevisa. Du kan ju inte bevisa att några andra personer utanför dig existerar öht. Nitramus 19 januari 2011 kl. 22.34 (CET)[svara]
Du kan ju läsa artikeln tänkande, så får du ta del av några andra personers tankar. Och artikeln Vetenskaplig metod visar vad vetenskapen borde klara av. Mvh / Mkh 19 januari 2011 kl. 23.53 (CET)[svara]
Handlingar, dvs att någon gör något, existerar. Det går att bevisa genom att de ändrar ett tillstånd till ett annat. Vidare kan man anta att det finns handlingar som är genomtänkta, dvs personen som gör dem har utfört dem i syfte att uppnå ett visst mål. Om målet är så komplext att det krävs så många genomtänkta handlingar för att uppnå det att det inte kan bortförklaras som en slump, ja då har vi bevisat att tankar existerar, i alla fall empiriskt. /Kemikungen 20 januari 2011 kl. 12.56 (CET)[svara]
Det är nog delvis en definitionsfråga. Man måste definiera begreppet tankar om man ska bevisa att de finns vetenskapligt, och det går att definiera dem så att det blir självklart att de finns, och det går att definiera dem så att det blir omöjligt att bevisa deras existens.--BIL 20 januari 2011 kl. 14.05 (CET)[svara]
Om man definierar tankar som olika aktiviteter i hjärnan är väl dessa rent medicinskt påvisbara? /FredrikT 20 januari 2011 kl. 14.24 (CET)[svara]
Samtidigt finns det livformer som saknar ett nervsystem motsvarande det vi har, men som ändå verkar ha ett mål och mening med sin tillvaro. -- Lavallen 20 januari 2011 kl. 14.29 (CET)[svara]
Och det finns en mängd verksamhet i våra hjärnor som knappast är kopplat till något jag skulle kalla tänkande. Också verksamhet som jag tror svårligen kan skiljas från tankar, annat än utgående från i vilken del av hjärnan det händer, hur verksamheten uppfattas av oss och hur den är kopplad till handlingar utanför hjärnan (sinnesintryck, diverse reglermekanismer m.m.). Jag misstänker att en definition som utgår från det medicinska blir mycket opraktisk. --LPfi 20 januari 2011 kl. 22.03 (CET)[svara]

Varför har världens näst högsta berg inget riktigt namn utan bara en beteckning?

Artikeln förklarar faktiskt detta. Nirmos 21 januari 2011 kl. 14.29 (CET)[svara]
Det har faktiskt (minst) två riktiga namn, Mount Godwin-Austen eller Chogori. - Tournesol 21 januari 2011 kl. 14.30 (CET)[svara]

Å tack, men det står "faktiskt" inget där om varför berget kallas K2 och inte som det heter.

Förlåt, det gjorde det ju visst det, men under rubriken Klätterhistoria där man inte letar efter det. Är det OK att jag lade till en rubrik Namn?

Det är bara att ändra när du ser möjliga förbättringar! :) Njaelkies Lea (d) 21 januari 2011 kl. 17.09 (CET)[svara]

Poi-VM i Danmark våren 2011[redigera | redigera wikitext]

Satt och kikade och läste om poi på wikipedia. Snubblade över den här texten: "Under 2000-talet har även en före detta MMA elite, Anton Mattsson flugit upp som en ren naturbegåvning i denna sport, han är snabb i rörelsen och siktar i framtiden på poi-VM som hålls i Danmark våren(2011)." http://sv.wikipedia.org/wiki/Poi


Jag har förgäves försökt hitta mer information om detta poi-VM men hittar ingenting. Har ni möjligen någon information om plats, datum och tid?

Jag skulle bli väldigt tacksam om jag fick svar på detta. Mvh N. Helena Jonsson 212.209.165.27 21 januari 2011 kl. 15.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

The Order of the Cross of Terra Mariana[redigera | redigera wikitext]

Vad heter den estniska Order of the Cross of Terra Mariana på svenska? Se även Prins Daniel#Ordnar. »Wolfgangus Mozart 19 januari 2011 kl. 17.49 (CET)[svara]

Terra Mariana-korsets orden är nog en bra översättning, eventuellt med tillägget av "estniska" före. Hornet II 19 januari 2011 kl. 17.52 (CET)[svara]
Jonar242 kan kanske bistå? Riggwelter 22 januari 2011 kl. 14.06 (CET)[svara]

Våning, botten, etage, källare[redigera | redigera wikitext]

Kan inte alla våningar kallas botten och vad är skillnaden mot etage?

Vilka regler gäller för numrering av källarvåningar?

Etage är franska. Och det finns vad jag vet, ingen regel. - Regionsjukhuset i Linköping har plan 9 som entreplan, om man inte går in södra entren, för då är det plan 10, eller om det är på Hälsouniversitetet, plan 8 (eller om det var 7). Någon plan 1 finns inte, men det ger åtminstone lite mer yrsel när man är på plan 17... -- Lavallen 20 januari 2011 kl. 11.21 (CET)[svara]
Finns inga regler, jag har sett både -1, -2 och K1, K2 och G1, G2 etc. En etagevåning är en lägenhet i med två våningar. Sen vet jag inte varför alla våningar skull kallas botten, det blir väl förvirrat?--LittleGun 22 januari 2011 kl. 16.29 (CET)[svara]

Vilken svamp?[redigera | redigera wikitext]

Art?

Är det någon som kan identifiera svampen på bilden? Min gissning efter lite googlande är föränderlig tofsskivling. Fotot är taget i nordskånsk blandskog. /Dcastor 20 januari 2011 kl. 15.28 (CET)[svara]

Vidarebefordrade din fråga här de:Wikipedia:Redaktion_Biologie/Bestimmung#Pilze, nu ska vi vänta. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 21 januari 2011 kl. 17.27 (CET)[svara]
Tack – det verkar ju onekligen vara rätt sida för den här typen av frågor. /Dcastor 21 januari 2011 kl. 18.14 (CET)[svara]
Svaret är: det är med största möjliga sannolikhet en föränderlig tofsskivling, den andra europeiska arten i släktet har inga fjäll på stjälken och ett liknande släkte, Galerina (de:Häublinge), har långdragna vita markeringar på stjälken. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 22 januari 2011 kl. 12.09 (CET)[svara]
Tack för hjälpen. Nu är bildbeskrivningen uppdaterad med informationen. /Dcastor 22 januari 2011 kl. 13.56 (CET)[svara]

Swedenborgsplatsen i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Hej Kan någon svara på om Swedenborgsplatsen i Göteborg har något att göra med Emanuel Swedenborg? 213.66.99.89 20 januari 2011 kl. 23.20 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jag har inte själv svaret, men den här boken borde ha det: Greta Baum (red.): Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 (ISBN 91-7029-460-7). /FredrikT 22 januari 2011 kl. 11.29 (CET)[svara]

Titan (månen)[redigera | redigera wikitext]

HUR STOR ÄR TITAN (MÅNEN)

Se Titan (måne)--LittleGun 24 januari 2011 kl. 20.29 (CET)[svara]

Fibrillär glomerulopati[redigera | redigera wikitext]

Hej,trodde jag kunde hitta något här om min sjukdom men inte.Är det någon som vet något om denna sjukdom den drabbar njurarna går på kontroller men min läkare säger att finns ett fåtal med denna sjukdom så dom vet inte mycket det gör mig frustrerad.Snälla hjälp mig du kanske vet den heter Fibrillär Glomerulopati. 80.216.105.43 20 januari 2011 kl. 09.38 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Är du verkligen säker på att den heter så? En sökning på google ger inte en enda träff, så i så fall är den nog väldigt ovanlig. Tanzania 20 januari 2011 kl. 17.39 (CET)[svara]
Jag tror i alla händelser att frågeställarens läkare vet mer om det än Wikipedia. Begär ett samtal med din läkare och försök söka mer information på det sättet. En väg att gå kan vara att kontakta ett universitetsbibliotek, till exempel i Uppsala och höra vad de kan ha för litteratur i ämnet. Riggwelter 20 januari 2011 kl. 18.42 (CET)[svara]
Om man söker efter sjukdomen på engelska (fibrillary glomerulopathy) på Google så får man i alla fall en hel del träffar på andra ställen än Wikipedia. Vet inte hur mycket hjälp det kan vara, de flesta träffarna verkar rätt svårlästa om man inte är läkare, men det kanske är bättre än inget. Njaelkies Lea (d) 20 januari 2011 kl. 19.04 (CET)[svara]
Någon skulle ju kunna sätta ihop en liten stub. Eller så. Tanzania 20 januari 2011 kl. 20.48 (CET)[svara]
Nu har någon gjort det. Riggwelter 20 januari 2011 kl. 21.49 (CET)[svara]
Finns det nån källa på att det verkligen heter så på svenska annat än rubriken här, med tanke på att det gav 0 träffar? -Laxskinn 21 januari 2011 kl. 02.16 (CET)[svara]
Jag får åtminstone en träff när jag googlar på det, och den verkar gå till något slags högre examinationsdokument inom njurmedicin. /FredrikT
Fibrillär glomerulopati (eller fibrillär glomerulonefrit) är en sällsynt njursjukdom som kännetecknas av inlagringar i njurarna. Orsaken är inte känd, men enstaka fall har beskrivits i samband med rätt många olika sjukdomar. Generellt sett är det nog bäst om du frågar din läkare snarare än att jag sitter här och ger dig råd. Anledningen är att det, och det gäller särskilt vid sällsynta sjukdomar, är väldigt svårt för mig som utomstående (dels genom att jag inte känner till din sjukhistoria närmare och dels därför att jag inte är njurmedicinare och den här sjukdomen således ligger utanför mitt eget specialistområde) att säga vad som gäller i just ditt fall, eftersom det sannolikt beror väldigt mycket på olika faktorer i din sjukhistoria, svårighetsgraden, eventuella behandlingar som har prövats och så vidare, och det är så lätt att man som utomstående då säger saker som blir fel eller leder till missförstånd. Bästa hälsningar Nitramus 24 januari 2011 kl. 23.17 (CET)[svara]

Copyrightstatus?[redigera | redigera wikitext]

Vad kan copyrightstatusen på:

http://www.elsakerhetsverket.se/Global/F%C3%B6reskrifter/%C3%84ldre%20f%C3%B6reskrifter/1999-5.pdf

Anses vara? Schh 27 januari 2011 kl. 11.54 (CET)[svara]

Texten kanske är "Yttrande av svensk myndighet" och kan vara fri, men det betyder inte per automatik att illustrationer i dokumentet samtidigt är fria på grund av det. -- Lavallen 27 januari 2011 kl. 12.03 (CET)[svara]
Iofs gällde det primärt texten. Men status på illustrationer skadar iofs inte. Schh 27 januari 2011 kl. 12.11 (CET)[svara]

Hur fet blev Gustav II Adolf?[redigera | redigera wikitext]

Alla vet att Gustav Ii Adolf med åren blev tämligen fet, men hur fet blev han? Hur mycket vägde han som mest och hur lång var han? - Tournesol 24 januari 2011 kl. 08.23 (CET)[svara]

Huruvida det finns någon bevarad uppgift om Gustaf Adolfs vikt vet jag inte (och jag föreställer mig nog också att man ö h t inte vägde människor i samma utsträckning på 1600-talet som i våra viktfixerade dagar), men om hans midjemått bör Livrustkammaren kunna ge besked eftersom de har ett antal av hans bevarade kläder, bl a de han bar vid Lützen. De bör också kunna ge en indikation om hans längd (vilket även eventuella gravöppningar bör ha givit information om). /FredrikT 24 januari 2011 kl. 09.02 (CET)[svara]
PS Jag har en bok om kungliga gravöppningar hemma; skall kolla om den säger något i längdfrågan. /FredrikT 24 januari 2011 kl. 09.48 (CET)[svara]
Klent resultat. Enligt Erik Janssons Tiden och döden - kungliga gravöppningar (2004) har Gustaf Adolfs kista inte öppnats sedan 1832, så några moderna vetenskapliga undersökningar av kvarlevorna har inte gjorts. /FredrikT 24 januari 2011 kl. 21.15 (CET)[svara]
Inte heller Odhner, som vi ju har att skylla för detta bevingade ord, bör rimligen ha vetat eftersom han inte ens var född när den senaste gravöppningen gjordes. Men vilken klatschig formulering han fick till! Riggwelter 28 januari 2011 kl. 21.20 (CET)[svara]

Orda om ordnar[redigera | redigera wikitext]

Hur definierar man korrekt Orden resp Ordenssällskap resp Ordensväsen? De artiklarna skulle behöva lite uppstyrning. /Urbourbo 28 januari 2011 kl. 16.43 (CET)[svara]

Jag är nog inte särskilt bra på uppstyrning. Annars tycker jag nog att ariklarnas struktur är bra, det som saknas är möjligen en historisk översikt - håller med det sista som sades i diskussionen för 10 månader sedan. Riddarordnar anser jag inte skall sorteras under ordenssällskap - ordenssällskap är per definition sällskapsordnar.--FBQ 28 januari 2011 kl. 18.16 (CET)[svara]
Bra fråga Urbourbo! Den absolut kunnigaste i frågan, i alla fall i Wikipediasammanhang, är nog Jonar242. Riggwelter 28 januari 2011 kl. 21.16 (CET)[svara]
Och jag tyckte hans defintionsförklaringar med äpplen/päron/frukt var bra, även om man kunde förtydligat varför. Ordenstecken har sitt ursprung i riddarordnar, och några få ordenstecken är fortfarande formellt riddarordnar. Riddarordnarna har sitt ursprung i munkornar. Ordenssällskapen är mer fristående, även om dom är skapade med inspiration från riddarordnarna (och några med påstått arv från dessa).--FBQ 29 januari 2011 kl. 11.12 (CET)[svara]

"rehabilitering"[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad. Se Diskussion:Rehabilitering. dnm (d | b) 28 januari 2011 kl. 23.06 (CET)[svara]

Nellie Lutcher/Cool water[redigera | redigera wikitext]

Inte någonsatan finner jag kombinationen Nellie Lutcher/och sången Cool water men jag har hört den och vill veta hur jag kan få tag i inspelningen. tack på förhand. 81.229.194.30 28 januari 2011 kl. 21.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Kan det här vara det du söker? »Wolfgangus Mozart 30 januari 2011 kl. 13.50 (CET)[svara]

Vad är etymologin till ordet förbaskad/-t/-de? Har det funnits ett verb förbaska, och om så, vad har det då betytt? Eller någon annan? --85.77.211.9 31 januari 2011 kl. 20.56 (CET)[svara]

Se SAOB.--Ankara 31 januari 2011 kl. 21.00 (CET)[svara]

"Syskon-Wiki"[redigera | redigera wikitext]

Det finns andra wiki än Wikipedia. Beryktat på senare tid är Wikileaks. Jag har snubblat på | Seriewikin

Finns det någon lista eller sammanställning över andra (svenska) syskon i Wikifamiljen? Mvh / Mkh

Tror inte det, det finns troligen mängder.

Den här [1] släktforskningswikin nämndes på bybrunnen nyligen - den här [2] adelsätts eller adelsättsrelaterade wikin är en annan inom samma områden.--FBQ 30 januari 2011 kl. 22.35 (CET)[svara]

De olika exemplen som nämns ovan är väl inte "syskon" till Wikipedia i annan utsträckning än att de använder samma (fria) programvara och därför har en likartad grafisk utformning? Jag har själv varit med om att använda temporärt upplagda (men inloggningsskyddade) wikin som interna arbetsredskap i tjänsten (för projekt och kollektiva skrivuppgifter av olika slag), och gissar att det måste finnas hundratals om inte tusentals wikin som har skapats på motsvarande sätt och som aldrig kommer att ses av eller vara relevanta för mer än någon handfull personer./FredrikT 31 januari 2011 kl. 10.06 (CET)[svara]
FredrikT har helt rätt. Andra wikier förutom de som ingår i Wikimedia Foundation är inte mer "syskon" till Wikipedia än vad samtliga bloggar är syskon till varandra. Att försöka lista samtliga wikier är ungefär som att försöka lista samtliga bloggar. En wiki är bara ett sätt att bygga upp en webbplats, i vårt fall ett uppslagsverk. /Grillo 1 februari 2011 kl. 15.50 (CET)[svara]

Raderad artikel[redigera | redigera wikitext]

Varför försvann artikeln jag skrev efter ca 1 min? 90.230.241.21 1 februari 2011 kl. 16.40 (CET) Svensk Ridsport AB[svara]

För att den verkade vara en reklamartikel, och inte handla om ett ämne som man läser om i uppslagsverk. Se mer på Användardiskussion:Svensk Ridsport --Ḇọⅰⅵḙ 1 februari 2011 kl. 16.49 (CET)[svara]

Hej! Jag är webbmaster för en förening som använder Wordpress som innehållshanteringssystem på sin sida. Det är alltså inte en blogg, utan vi använder sidan framför allt för att lägga upp dokument om kurser, konferenser och liknande. Nu har det uppkommit ett önskemål om att kunna lösenordsskydda delar av sidan så att bara medlemmar kan komma åt det med personligt inlogg och lösenord, medan andra delar av sidan ska vara fria. Det jag letar efter är ett sätt att både skydda vissa poster och vissa uppladdade PDF-filer och liknande. Jag undrar om det finns någon wordpresskunnig som vet hur detta kan lösas bäst? Nitramus 1 februari 2011 kl. 21.34 (CET)[svara]

Wordpress har själva ett support-forum här, samt dokumentation här. Det är nog lättare att finna svar på om det går/ hur du gör direkt från dessa sidor. Lösenordsskydd ska vara möjligt [3], men jag använder själv inte programvaran och kan inte svara närmare på hur du går tillväga. // 83.253.250.186 1 februari 2011 kl. 23.49 (CET)[svara]

Skillnader i skogsbruk emellan Sverige och USA.[redigera | redigera wikitext]

Efter ha sett en hel del "reality shows" om skogsbruk i staterna har jag börjat undra varför de gör så annorlunda emot oss. I Sverige så kör man ju in med skördare på hjul som både kvistar och kapar träden i rätt längder för att sedan plockas upp av en skotare som lastar på timmret och sedan lägger det vid vägkanten för att låta timmerbilen med egen kran lasta på det. I USA verkar det vara helt annorlunda först används en skördare som ser ut som en vanlig grävmaskin på larvband med en stor cirkelsåg underst som bara kapar träden och lägger dem på marken. Sedan så kommer en lunnare som släpar träden efter sig till en uppsamlingsplats där en grävmaskin med griparm lägger träden på ett "bord" där de kapas i rätt längd sedan för att med samma maskin lastas direkt på lastbilen. Varför är det så pass annurlunda taktiker för att göra samma sak fälla träd? Realtime 3 februari 2011 kl. 14.27 (CET)[svara]

Jag borde kanske inte svara, eftersom skogsbruk inte är mitt område, jag tror mig dock ändå kunna ge ett visst svar. För det första har jag sett amerikanska skogsarbetare springa omkring bland stormfällda träd och kapa dem i bitar på ett sätt som ingen arbetsmiljöskyddsstyrelse över huvud taget skulle acceptera i Sverige. Jag får också uppfattningen att den här arbetskraften också är betydligt billigare än i Sverige, vilket gör att mycket mer arbete kan utföras manuellt. Det andra är ju att USA inte består av gammal kulturbygd - vissa områden är mycket tätbebyggda - andra består av enorma skogar, så vitt jag har sett är gallringar av skog inte särskilt vanliga i USA - man kalhugger istället enorma ytor. Då kan det nog vara praktiskt att bygga upp ett sågbord på platsen där man sågar och kapar alla träden för att sedan lasta dem på lastbilar.
Det svenska systemet där en skördare kör in, kapar och kvistar träden och sedan lägger dem ute vid vägkanten för att plockas upp av en timmerbil har ju fördelen att det är rationellt även om det bara är några få träd som skall gallras. Jag vet som sagt inte om bilden som ges i "reality shows" är typisk för hela USA, det är möjligt att skogsbruket bara ser ut så här i Nordvästra USA och Alaska.--FBQ 4 februari 2011 kl. 10.57 (CET)[svara]

Flyttat från Wikipediadiskussion:Skriv en ny artikel av Grillo 4 februari 2011 kl. 14.40 (CET)[svara]

Vad betyder namnet Hällestad. Kommer det av att det finns mycket berghällar här. Bertil Broddstedt Österby

Jag utgår från att du menar Hällestad i Östergötland, om vilket Svensk Uppslagsbok säger följande (med reservation för inläsningsfel i den usla Internetversionen): "Namnet, från början givet åt kyrkbyn, skrevs 1292 in b … laestad (stället skadat), 1316 in parochia herlastadh, 1331 in haclkxstadum. I förleden föreligger gen. av ett forntida mansnamn, möjl. Hazrleghel, ett därtill bildat kortnamn Hcerle. Efterleden är plur. stadhir, ställe, gård, till stadh, plats." [4] Det är alltså ett forntida mansnamn (Hcerle skall troligen tolkas som Hærle) och har således ingenting med berghällar att göra. /Annika 4 februari 2011 kl. 15.23 (CET)[svara]

Skulle gärna vilja veta var jag kan gå in och läsa mer om Samuel Rumstedt som var min morfar.

Det finns en artikel på Wikipedia om en Samuel Rumstedt, men han levde i början av 1800-talet så det är nog inte din morfar. Är din morfar känd för något speciellt? Om inte, så är det nog enklast att fråga runt i släkten. Lsj 4 februari 2011 kl. 21.50 (CET)[svara]
Sök i släktkalendrar som finns i allmänna bibliotek. Det finns t.ex. ett verk som heter "Vem är vem". I upplagan 1945 finns en Håkan Edvard Samuel Rumstedt född 1905 [5] Mvh / Mkh 7 februari 2011 kl. 18.26 (CET)[svara]

Rikedomar i Sovjetunionen[redigera | redigera wikitext]

I min lärobok om samhällsekonomi står det, direkt citerat "Folk hade således gott om pengar, men det fanns få varor att handla för pengarna." Den sista delen av citatet är ju absolut sant - de statligt lågt satta priserna var långt under jämviktspriset vilket skapade en brist på varor och stor skillnad mellan utbud och efterfrågan.

Det jag reagerar på är den första delen av meningen. Folk hade således gott om pengar går emot hela den bild jag har av Sovjetunionen.

Overall, between 1960 and 1989, the growth rate of per capita income in the Soviet Union was slightly above world average (based on 102 countries). However, given the very high level of investment in physical capital, high percentage of people with a secondary education, and the nation's low population growth the economy should have grown much faster. According to Stanley Fischer and William Easterly the Soviet growth record was among "the worst in the world". By their calculation per capita income of Soviet Union in 1989 should have been twice as high as it was, if investment, education and population had their typical effect on growth. The authors attribute this poor performance to low productivity of capital in the Soviet Union.

[[Malldiskussion:]] In 1987 Mikhail Gorbachev pushed to reform the economy with his program of Perestroika in an attempt to revitalize it. His policies relaxed state control over enterprises, but hadn't yet allowed it to be replaced with market incentives, ultimately resulting in a sharp decline in production output. The economy, already suffering from reduced petroleum export revenues, started to collapse. Prices were still fixed, property was still largely state-owned until after the dissolution of the Soviet Union. For the most of the period after World War II and up to its collapse, the Soviet economy was the second largest in the world by GDP (PPP), though in per capita terms the Soviet GDP was behind that of the First World countries.

– Engelska Wikipedia.

Citatet ovan verkar till viss bekräfta det jag säger, och att det inte är helt korrekt att säga att sovjeterna hade "gott om pengar". BNP per capita visar som vanligt inte snedfördelningen av resurser, och jag är tveksam till att folk på landet hade det drägligt över huvud taget.

Är det någon som kan dementera eller bekräfta mina teorier? Jag är som sagt skeptisk till att sovjeterna skulle ha haft gott om pengar. Tanzania 6 februari 2011 kl. 12.29 (CET)[svara]

Jag kan varken bekräfta eller dementera detta mer än att ge mina pesonliga erfarenheter jag fått av en uppsjö ryssar (och detta sägs utan undantag, oberoende av politisk åskådning, tydligen). De hävdar exakt som citatet ovanför säger. De hade "massor" med pengar, men inget att handla. Idag har de "massor" att handla, men inga pengar att handla för. Massor och gott om pengar är väldigt relativa termer skall man komma ihåg, och beskrivningen måste naturligtvis vara ur sin kontext. Jag håller för troligt att citatet är korrekt, men kanske inte enligt vår förståelse av det hela.
Vad gäller varor och jämviktspris med mera så fungerade inte sovjets ekonomi efter västerlandets marknadsliberala principer, något som också kan vara värt att komma ihåg. Rent ekonomiskt går det att förkasta alla monetarismens antaganden (för det är just vad det är, och ingenting mer) och ändå ha en fungerande ekonomi som möter människors behov. Problemet är bara ifall man är ensam i världen om att göra detta. dnm(d | b) 6 februari 2011 kl. 12.48 (CET)[svara]
Kanske ligger det något i att det är svårt för en västerlänning i dag att förstå hur det fungerade under Sovjetunionen, framförallt om man inte ens levde under den tiden. Gott om pengar skulle ju i och sig förklara den stora bristen; mycket pengar ger ju större efterfrågan, och med låga priser kanske inte utbudet klarar av efterfrågan. Finns det någonstans siffror på vad man tjänade som genomsnitt i Sovjetunionen? BNP verkar enligt enwp omstritt. Tanzania 6 februari 2011 kl. 12.52 (CET)[svara]
Det jag tror Dnm även försöker visa i sitt inlägg ovan är att det vi här idag hos oss kallar "tillgång", "efterfrågan" är begrepp som hör till en marknadsekonomi, och det var inte marknadsekonomi i USSR. Det går därför inte ur traditionell vanlig enkel nationalekonomi beskriva fenomenet. -- Lavallen 6 februari 2011 kl. 13.00 (CET)[svara]
För att nyansera Lavallens inlägg lite: Utbud och efterfrågan fanns i högsta grad i Sovjet -- det som inte fanns var marknadsekonomins mekanismer för att anpassa pris och utbud och efterfrågan. Därför blev det ständigt missanpassningar i systemet, med brist på varor folk ville ha, och överskott på annat som ingen ville ha. Planekonomi studerade jag en gång i tiden, under sovjettiden, för en professor som tidigare undervisat i Moskva och kunde det sovjetiska systemet utan och innan. Att som dnm säger "ha en fungerande ekonomi som möter människors behov" utan marknadsmekanismer är teoretiskt möjligt, men det kräver fullständig kunskap i god tid i förväg om vad folk kommer att vilja ha och vad som krävs för att producera det, och därefter är det rent beräkningsmässigt mycket svårt att ta fram en korrekt produktionsplan (kräver bl.a. beräkning av matrisinversen för en matris med lika många dimensioner som det finns varor i ekonomin). Detta gör det i praktiken omöjligt att få ihop en femårsplan så att det faktiskt går jämnt upp i slutändan och inte uppstår obalanser. En vanlig obalans i Sovjet var överskott på pengar (mina personliga erfarenheter härvid är samma som dnm:s). I en marknadsekonomi hade det lett till inflation, i en planekonomi med kontrollerade priser leder det till varubrist istället. Lsj 6 februari 2011 kl. 14.41 (CET)[svara]
Jag tror din förklaring Lsj gör att jag förstod, tack så mycket alla! Det var alltså enligt ditt resonemang Lsj pengaöverskottet som skapade varubristen, istället för tvärtom? (Vilket väl låter ekonomiskt rimligt) Tanzania 6 februari 2011 kl. 17.01 (CET)[svara]
Nåjo, ingen påstår väl att det fanns gott om varor, så om man sänkt tillgången på pengar hade det varit brist på båda.
Vad gäller folk på landet så antar jag (utan större kunskap om Sovjets landsbygd) att penningekonomi var ännu mindre relevant på landsbygden än i städerna. Eftertraktade industrivaror hittar sällan till landsbygdens fattiga, medan mat och andra lokalt producerade nödvändighetsvaror på landsbygden brukar gå att få tag på utan att blanda in penningekonomi.
Och om plan- och marknadsekonomi: samma matris måste inverteras för att nå full effektivitet i en marknadsekonomi, utom att de variabler man inte har kontroll över är flera (var och en försöker lösa sin del av problemet utan säker kunskap om några som helst priser). En planekonomi där man utnyttjar lokal kunskap om behoven och reserverar visst utrymme för snabb anpassning kunde i teorin fungera lika bra eller bättre (utan full kunskap). Främsta problemet är att korruptionen är mer svårkontrollerad.
--LPfi 7 februari 2011 kl. 22.07 (CET)[svara]

Mo på fornsvenska?[redigera | redigera wikitext]

Vad betyder mo på fornsvenska? Jag trodde att mo hade att göra med sandig mark, men i artikeln Mo, Nordmalings kommun stod det att det betyder "tät och buskig skog", kan det stämma? Höstblomma 7 februari 2011 kl. 15.44 (CET)[svara]

Vad gäller nuvarande betydelse så håller jag i alla fall med dig. Skulle definitivt inte associera det med tät och buskig skog, snarare tvärtom. Visst är det inte omöjligt att det betydde nåt helt annat för 1000 år sedan, men jag tycker inte det verkar så troligt. SAOB har en del lite äldre exempel, förstås inte från fornsvenska, men som ändå bekräftar att det har betytt vad vi associerar med mo länge. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/155/159.html Såvida ingen hittar något som styrker betydelsen i artikeln tycker jag att det ska strykas. Njaelkies Lea (d) 7 februari 2011 kl. 16.07 (CET)[svara]
Uppslagsordet mo i Svensk etymologisk ordbok (1922) bekräftar att redan den fornsvenska betydelsen är densamma som dagens. Där påpekas dock även att ledet "mo" i vissa ortnamn snarare kan ha med ordet "mot" (= möte) att göra.
F ö verkar det som att vi på svwp talar med kluven tunga i denna fråga: se etymologin i artikeln Mo församling, Bohuslän. /FredrikT 7 februari 2011 kl. 16.39 (CET)[svara]
Tack för svar, jag tog bort uppgiften om vad det betyder eftersom det verkar tveksamt om den stämmer. Höstblomma 7 februari 2011 kl. 17.30 (CET)[svara]

Trängslet (svenska Wkipedia)[redigera | redigera wikitext]

Borde det inte framgå av artikeln om Trängslets kraftverk vilken älv som kraftverket finns i?

Jo, och skriv gärna om det! Med en källa. Du vet väl att du kan redigera själv? Tanzania 8 februari 2011 kl. 20.12 (CET)[svara]

hej jag ska spela hera men vet inte så mcket om hene hjelp. 92.39.45.145 8 februari 2011 kl. 19.44 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Då är Wikipedias artikel om Hera en bra början. I övrigt kan ett besök på ditt närmaste bibliotek säkert hjälpa till. Fråga bibliotekarien om lämpliga böcker om mytologi. Riggwelter 8 februari 2011 kl. 19.47 (CET)[svara]
Bra svar Riggwelter! När jag läste det så slog det mig att många av de skolungdomar som frågar här kanske inte har någon att söka hjälp hos. Ditt ledande, icke avvisande sätt att svara borde bli standardsvar till skoluppgiftsfrågor. --Elav W 9 februari 2011 kl. 12.32 (CET)[svara]

Blanda odubbat och dubbat?[redigera | redigera wikitext]

Hur ser lagen på att blanda odubbade och dubbade vinterdäck? Och om man nu har 2 dubbdäck blir det lagligt om man drar ut dubben?

Vi ger inte juridisk rådgivning här... Fråga en trafikpolis--Niklas RDis-ku-tera 9 februari 2011 kl. 00.32 (CET)[svara]
Det är inte tillåtet att blanda dubbade och odubbade: [6]. Vet ej svaret på fråga nr 2. /NH 9 februari 2011 kl. 00.38 (CET)[svara]
Om vi nu ska svara på sådana här frågor ibland tycker jag att tillägget jag lägger in i instruktionerna ovan i denna redigering bör finnas där. Det finns en anledning att inte svara på vissa typer av frågor, när man lätt kan uppfattas som en auktoritet. /Grillo 9 februari 2011 kl. 03.03 (CET)[svara]
Den här sidan är till för faktafrågor. Frågeställaren ställer en välavgränsad specifik faktafråga – precis vad sidan är till för (den är inte formulerad som förfrågan om juridisk rådgivning). Att då svara med att vi inte svarar på sådana frågor verkar väldigt avvisande. Sedan är det naturligtvis bra att det står i inledningen att de som svarar inte nödvändigtvis är experter. /Dcastor 9 februari 2011 kl. 12.51 (CET)[svara]
Kan inte se problemet. Svaret på den ena frågan framgår klart och tydligt av sidan jag länkar till. Den andra frågan har antagligen också ett entydigt svar även om jag inte lyckades luska ut det. "Juridisk rådgivning" kräver juridisk sakkunnighet, vilket inte alls behövs här. /NH 9 februari 2011 kl. 17.14 (CET)[svara]
Min gissning är att f.d. dubbade däck med dubbarna utdragna räknas som odubbade. --Ḇọⅰⅵḙ 9 februari 2011 kl. 07.18 (CET)[svara]
Helt oavsett den juridiska frågan så lär de ju vara rätt värdelösa som vinterdäck om du drar ur dubben, speciellt på is. Tippar att de inte är särskilt nya heller. Dumt att chansa med sånt. Njaelkies Lea (d) 9 februari 2011 kl. 08.48 (CET)[svara]

När jag låg inlagd på sjukhus på 1950-talet fick vi något till frukost som kallades svartgröt. Är det någon som vet vad denna gröt bestod av ? Bengt43 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hej! Enligt den här sidan verkar det röra sig om gröt gjort på ett väldigt grovt rågmjöl, som inte går att köpa. En kommentar till den här bloggen verkar bekräfta detta! Kanske kan skriva en kort artikel? Tanzania 7 februari 2011 kl. 17.05 (CET)[svara]
Det finns en kort dito här. Riggwelter 9 februari 2011 kl. 20.29 (CET)[svara]
Kan tipsa om Grötboken utgiven av Frälsningsarmén. I den finns ett recept på svartgröt (vet inte om det är samma som Bengt är ute efter). /NH 10 februari 2011 kl. 17.41 (CET)[svara]

Svensk seriemördare?[redigera | redigera wikitext]

När man söker efter svenska seriemördare, hittar man för det mesta bara Sture Ragnar Bergwall. Man kan även hitta Anders Peter Hansson. Men för att komma till den riktiga frågan, undrar jag varför man ej kan hitta något om John Ingvar Lövgren, som under 1960-talet ska ha mördat runt 3-4 personer. Bevisen verkar mycket starkare, än de i Quick-fallet och han stämmer även in på FBI´s sätt att definera termen seriemördare.

Varför kan man ej hitta något, om John Ingvar Lövgren?

Gissningsvis för att ingen har skrivit något om honom än. Du får gärna göra det om du har några tillförlitliga källor. /Grillo 9 februari 2011 kl. 17.17 (CET)[svara]
Dock vill jag påminna att man skall ha bra på fötterna om man tänker peka ut någon som mördare. "Bevisen verkar starka" räcker inte på långa vägar här på Wikipedia. Läs Wikipedia:Att skriva om brott och Wikipedia:Biografier över levande personer. --LPfi 12 februari 2011 kl. 20.43 (CET)[svara]

Konfirm.fullm.[redigera | redigera wikitext]

Vad avses med "konfirm.fullm." i äldre biografisk litteratur, typ Elgenstierna? »Wolfgangus Mozart 12 februari 2011 kl. 10.55 (CET)[svara]

Jag tror att de har fått sin officersfullmakt bekräftad/konfirmerad (signerad av konungen?). Innan har de ofta varit värvade officerare. Se [7]. /Kemikungen 12 februari 2011 kl. 13.28 (CET)[svara]

Hej! Har precis läst artikeln om kroppkakor, min mormor Signe Isaksson (född Granbom) från Voumajärvi i Norbotten gjorde Norrländska kroppkakor på enbart kokt potatis, vetemjöl, salt och ägg i fyllningen var det rökt stekt fläsk (och lök) serverades med lingonsylt (rårörda lingon) extra fyllning och en klick smör att lägga på den varma kroppkakan. Jag själv gör en variant av dessa eftersom jag inte äter kött från däggdjur, så jag tar rökt stekt kalkonkött./Eva Vendel

Norrländska kroppkakor heter Palt. Såg nu att det fanns en länk från Kroppkakeartikeln, så då har du antaligen redan sett det :-O. --FBQ 12 februari 2011 kl. 15.16 (CET)[svara]

Commonist på andra wikier[redigera | redigera wikitext]

Jag kämpar med att försöka få Commonist att fungera på en annan wiki enligt instruktionerna här. Wikin finns (internt) under http://application167/wiki/bevaringsprogram/index.php/Huvudsida och konfigurationen i min "bevaringsprogram.site" är

# identification
family	bevaringsprogram

# network
protocol	http://
hostName	application167/wiki
rawPath	/bevaringsprogram/index.php
prettyPath	/bevaringsprogram/index.php
apiPath	/bevaringsprogram/api.php

När jag försöker ladda upp med Commonist går allt bra fram tills jag försöker logga in på wikin. Då står det i kommandotolken

info    net.psammead.commonist.task.UploadFilesTask     logging in
2011-feb-09 17:13:28 org.apache.commons.httpclient.HttpMethodBase getResponseBod
y
VARNING: Going to buffer response body of large or unknown size. Using getRespon
seBodyAsStream instead is recommended.
debug   net.psammead.mwapi.MediaWiki    HTTP POST http://application167/wiki/bev
aringsprogram/index.php HTTP/1.1 200 OK

Jag (tvångs)använder Windows XP, mediawikiversion 1.15.3, php 5.3.2 (apache2handler) och mysql 5.1.46-community om det gör någon skillnad. Det är 1.15 som gör att jag måste använda en äldre version av Commonist.

Tacksam för svar!

/Grillo 9 februari 2011 kl. 17.15 (CET)[svara]

Flytta bort "/wiki" från hostName till rawPath, prettyPath och apiPath i stället. /Kemikungen 9 februari 2011 kl. 22.13 (CET)[svara]
Jag har för mig att jag provade det utan lycka. Jag kan inte testa förrän i morgon eller på fredag, så fler tips är välkomna under tiden. /Grillo 10 februari 2011 kl. 04.19 (CET)[svara]
Nu har jag provat det och det gick mycket riktigt inte... Dock har jag fått löften om en uppgradering till Mediawiki 1.16 så det löser sig kanske på annat sätt. Tack ändå för försök till hjälp! /Grillo 14 februari 2011 kl. 02.12 (CET)[svara]
Ett annat sätt, om nu ändå MediWikin ska uppgraderas är att installera mw:Extension:UploadWizard för att få ett mulitfiluppladningssätt. Det finns redan på commons, men ännu inte satt till defaultuppladdningen, på commons:Special:UploadWizard. --Ainali 14 februari 2011 kl. 08.56 (CET)[svara]

Angående CV[redigera | redigera wikitext]

Någon har tydligen redigerat om sidan om CV, Curriculum vitae från En CV till Ett CV, men det står fortfarande längre ner på sidan din CV.

Så min fråga är: heter det en eller ett CV, resp. din eller ditt? 83.250.0.96 13 februari 2011 kl. 16.14 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Själv tycker jag att "ett" låter mest naturligt, men SAOL godkänner båda varianterna och jag får ju tillstå att det är en större auktoritet än mitt språköra. /Dcastor 13 februari 2011 kl. 16.56 (CET)[svara]
Skulle precis säga samma sak: ett CV är det som låter rätt i mina öron, men SAOL godkänner som sagt båda varianterna. Ett-varianten står dock som förstahandsalternativ. /FredrikT 13 februari 2011 kl. 16.58 (CET)[svara]
Det är ett gammalt trätoämne som framför allt gäller CV och PM. Antingen behåller man latinets genus vilket ger en CV (curriculum) och en PM (promemoria) eller så låter man bokstävernas genus styra artikeln, ett C och ett P, vilket oftast är det som ligger bäst i munnen. Rex Sueciæ 13 februari 2011 kl. 17.25 (CET)[svara]
Intressant. Att det på svenska heter "en promemoria" (och därmed analogt "en PM") var jag medveten om, men i det andra fallet skulle jag nog spontant ha sagt "ett curriculum". Nu är det ju en oherrans massa år sedan jag läste latin på gymnasiet och dessutom tog vi nog aldrig upp fenomenet "svenska genus på latinska ord" då. Med tanke på att "promemoria" väl är femininum medan "curriculum" bör vara neutrum undrar jag om det finns någon generell regel för vilket genus olika latinska låneord får i svenskan? Blir de alla reale? /FredrikT 13 februari 2011 kl. 17.36 (CET)[svara]
Det heter ju ett centrum, studium, universum, så varför skulle det heta en curriculum? Jag tycker neutrum låter naturligast. --LA2 14 februari 2011 kl. 00.05 (CET)[svara]
Oj, jag ber om ursäkt! Ser att jag fantiserat fritt eller möjligen haft tillfälligt hjärnsläpp. Curriculum är förstås neutrum både på latin och svenska. De flesta (alla?) latinska ord som är neutrum och slutar på -um får t-genus i svenskan precis som Lars säger. Det finns en utläggning av Språkrådet här som förordar "ett cv". Ledsen för att jag virrade till det, hade nog något annat i tankarna. Rex Sueciæ 14 februari 2011 kl. 00.43 (CET)[svara]

Taktikröstning, stödröstning[redigera | redigera wikitext]

Så länge jag kan minnas (1970-talet) och senast idag i Godmorgon världen i Sveriges Radio P1 talas om att folk i allmänna val i Sverige taktikröstar eller stödröstar på mindre partier, för att hålla dem över fyraprocentspärren. Förr handlade det om VPK, där socialdemokrater ("kamrat 4 procent") röstade på VPK. Nu talas det om att moderater på samma sätt stödröstar på KD. Men är detta sanning eller en skröna? Vem stödröstar? Har någon stödröstare intervjuats i media? Har det belagts i litteraturen, till exempel politikers memoarer? Förekommer samma sak i utlandet? Är det en styrd konspiration från partiernas centralkanslier? Hur går ordergivningen till? Hur ser man till att lagom många, men inte alla, väljer bort sitt "eget" parti? Det kan ju krävas en hel procent av valmanskåren, så det är inga små projekt att organisera. Jag har personligen svårt att tro att individualistiska moderater av någon slags superlojalitet till sitt "eget" parti (finns det ens lojala moderater?) skulle välja att rösta på ett annat parti, vars åsikter de "egentligen" inte delar.

Om stödröstning förekommer, borde vi ha en artikel om det. Annars bör myten punkteras. Enklaste sättet att manipulera fyraprocentspärren vore väl att infiltrera rösträkningen och helt enkelt "räkna" ett visst antal S-röster som V-röster. Men det är ju "valfusk" och sådant förekommer (om man får tro svenska massmedia) bara i andra länder, aldrig någonsin i Sverige. Just därför framstår den konstlade metoden med stödröstare så märklig. --LA2 13 februari 2011 kl. 10.54 (CET)[svara]

Dessa länkar är relevanta: http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/manga-redo-att-stodrosta_5316081.svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hog-andel-taktikroster-pa-kd-och-c_5409811.svd http://www.som.gu.se/digitalAssets/1282/1282868_9_svenska_folkets_nast_basta_partier.pdf http://www.valforskningsprogrammet.pol.gu.se/digitalAssets/1220/1220326_Holmberg__Oscarsson__2004__V__ljartrender.pdf. Kortfattat: ja, det har forskats på begreppet (ovanstående är resultatet av en snabbsökning på stödröstning och taktikröstning). Det handlar om individuella val att rösta på "näst bästa" parti, utan (så vitt man vet) någon ordergivning från partiet centralt (en sådan vore nog ytterst svår att hålla hemlig).Sjö 13 februari 2011 kl. 11.03 (CET)[svara]

Motsvarande fenomen förekommer också utan röstspärrar och har att göra med att det inte finns något perfekt valsystem. Till exempel kan det löna sig att i första omgngen rösta på en kandidat eller ett förslag som inte har chans att vinna i andra omgången, om ens egen kandidat säkert tar sig dit.
Också kandidatuppställningen påverkas: om vänsterförbundet i Finland ställer upp en trovärdig presidenkandidat kan denna hindra socialdemokraternas kandidat att nå till andra omgången, som då blir mellan borgerliga kandidater. Scenariot är inte aktuellt för tillfället, men mindre partier måste inför varje val väga mellan sådana här risker och fördelen i den publicitet en egen kandidat ger.
I mindre grupper, såsom styrelser och fullmäktigen, kan man rätt väl räkna ut hur det kan löna sig att fördela "sina" röster. I sakfrågor med öppen omröstning kan man taktikera med att låta någon rösta "mot gruppbeslut" "enligt samvete", i slutna omröstningar kan man spela mera, så länge man litar på att alla röstar som överenskommet.
I nationella val gäller det snarare att lita på att majoriteten röstar som opinionsundersökningar ger vid handen och utgående från det själv försöka lägga sin egen röst där den gagnar mest. Då röstspärren i Finland består av en uppdelning i valdistrikt, från vilka endast rätt få kandidater blir invalda, är frågan huruvida man skall rösta på en kandidat man gillar men säkert blir invald, en kandidat man gillar men säkert inte blir invald eller på någon som är bättre än konkurrenterna och ligger och väger på gränsen till att bli invald.
Taktikeringen i Finland gäller både partier och enskilda kandidater, i synnerhet ifråga om taktiska valförbund, d.v.s. partier som inte har gemensam ideologi, men i valet slår ihop sig så att de tillsammans räknas som ett större parti. Grunden för taktikeringen är ju att de flesta röstar på den kandidat och det parti den gillar mest, så att de som taktikerar vet ungefär vem som ligger på gränsen.
--LPfi 13 februari 2011 kl. 12.44 (CET)[svara]
Har finska Wikipedia någon artikel om detta? Har något annat språk? --LA2 14 februari 2011 kl. 00.06 (CET)[svara]
Den finskspråkiga artikeln om valförbund (fi:Vaaliliitto) diskuterar kort tekniska och ideologiska valförbund. Artikeln om valsystem (fi:Vaalitapa) försöker diskutera också de spelteoretiska aspekterna av valsystemen. Finsk- och engelskspråkiga Wikipedia har också var sin artikel om "förlorade röster" (fi:Hukkaääni, en:Wasted vote, någondera verkar att vara en översättning), som dock inte tar upp taktisk röstning. Dessa artiklar är vad jag hittade genom att gissa artikelnamn på finskspråkiga Wikipedia. Jag har inte någon överblick över valrelaterade artiklar där. --LPfi 14 februari 2011 kl. 23.28 (CET)[svara]

Hemdatorskatt uppe i riksdagen 1984[redigera | redigera wikitext]

Det var uppe på skarpt förslag i den Svenska riksdagen 1984 på att beskatta hemdatorer som lyxvara. Har för mig en tidning som heter "Allt om hemdatorer" skrev om det (webbsökning). Men ingen riktig bra källa förutom ett diskussionsinlägg dyker upp. Någon som kan fiska upp någon bra referens? Schh 15 februari 2011 kl. 14.54 (CET)[svara]

Se dessa Googleträffar: [8]./Annika 15 februari 2011 kl. 15.09 (CET)[svara]
Bingo ;) "1983/84:596 av Kurt Ove Johansson och Stig Gustafsson Beskattning av datorer" [9] Schh 15 februari 2011 kl. 18.43 (CET)[svara]

SVTs reportageserie om internet 1995 i Rapports 19:30 sändning?[redigera | redigera wikitext]

1995 så sände Sveriges Television (SVT) ett reportage om dagen i sitt nyhetsprogram Rapport 19:30 sändning. Någon som kan hitta referenser på detta? Schh 16 februari 2011 kl. 01.05 (CET)[svara]

Går det att stänga av delar av tangentbordet?[redigera | redigera wikitext]

Det finns två knappar på tangentbordet som ställer till mycket elände när man råkar komma åt dem. Den ena är märkt "Caps Lock" och den andra "Insert". Den förstnämnda använder jag ngn gång om året, den andra ALDRIG. Och konsekvenserna när man råkar trycka på dem kan ibland orsaka mycket mycket frustration. Händerna värker, och det händer därför mycket ofta att jag trycker bredvid en tangent. (Värken kommer inte från tangentbordsarbetet.)

Går det att stänga av dessa två? -- Lavallen 17 februari 2011 kl. 16.17 (CET) (IE 8.0 Windows 7)[svara]

Det går. Guide för Caps lock och guide för insert. Pillerillern 17 februari 2011 kl. 16.40 (CET)[svara]
"Caps Lock" är nu borta, men instruktionerna för "Insert" ser inte kompatibel ut med hur det ser ut i "regedit". Jag har ingen "HKLM"-mapp. -- Lavallen 17 februari 2011 kl. 17.13 (CET) (Windows 7)[svara]
Det är HKEY_LOCAL_MACHINE som menas. Pillerillern 17 februari 2011 kl. 17.14 (CET)[svara]
Hittade nu, men det gav inte riktigt den eftertraktade effekten, trots omstart. Tack för att åtminstone CL är borta! -- Lavallen 17 februari 2011 kl. 17.25 (CET)[svara]

På fiskelägen[redigera | redigera wikitext]

Vet någon bakgrunden till varför man åtminstone i Skåne använder prepositionen på för fiskelägen istället för i? Exempelvis på Limhamn, och på Skillinge. Förstnämnda exemplet är jättevanligt främst bland äldre malmöbor, och det andra stötte jag just på i en bok om Österlen. Jag har någon gång även hört på Skanör, men aldrig på Falsterbo. /Grillo 16 februari 2011 kl. 17.57 (CET)[svara]

Man säger ju även "på Råå". Har hört att det beror på att man helt enkelt bor på ett läge, vilket då blir samma för fiskelägen. Man bor "på läget". -- jiˈesˌdeːo ] 16 februari 2011 kl. 18.00 (CET)[svara]
Samma sak gäller i Halland, där man säger "på Läjet" (men "i Träslövsläge", trots att det är samma plats). »Wolfgangus Mozart 18 februari 2011 kl. 09.19 (CET)[svara]

Karl XI sparsam?[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om Stockholms slott karaktäriseras Karl XI med epitetet sparsam[värdeomdöme], enligt boken Slott och herresäten i Sverige. Någon som kan bekräfta - och utveckla - detta med hjälp av kanske mer tillförlitliga källor? Nyfiken! /Urbourbo 17 februari 2011 kl. 11.37 (CET)[svara]

Utan att kunna ösa ur mig några bra källor på studs så var väl ett av Karl XI:s epitet "rikshushållaren", och det stämmer också med min allmänna bild av honom. Han övertog ju ett rike som i princip levt på krigföring i flera decennier men lyckades med konststycket att få de enorma kostnaderna för militären att gå ihop även under den längsta fredsperioden under vår stormaktstid. Sådant gick nog inte att genomföra utan att vända på slantarna. /FredrikT 17 februari 2011 kl. 16.49 (CET)[svara]
Någon tillförlitlig källa är det inte, men till det som präglat eftervärldens bild av Karl XI, men som samtidigt säkerligen återspeglar sin tids syn på monarken (som ligger närmare än vår), är Sinclairsvisan där det heter (fritt ur minnet): "Den elfte var en käcker karl, Han satt och räkna pengar Och delte ut liksom en far Till sina barn och drängar." Det är bilden av en rikshushållare. Fernbom2 17 februari 2011 kl. 17.12 (CET)[svara]
Det stämmer med det intryck jag fick av Göran Rystads bok. Jag ska ta och läsa igenom den igen för att hitta bra referenser. /Kemikungen 17 februari 2011 kl. 22.54 (CET)[svara]
Kul med belästa kommentarer. En snabb googling ger vid handen att "rikshushållaren" använts för alltifrån Gustav Vasa till Anders Borg, men även Karl XI. Inget av begreppen används dock i vår WP-artikel om XI, så det vore väl på sin plats med ett kortare resonemang i den artikeln om hans ekonomiska politik och det eftermäle den gett honom. Allt gott! /Urbourbo 18 februari 2011 kl. 10.08 (CET)[svara]

Copyright porträtt?[redigera | redigera wikitext]

Flyttat från Wikipedia:Bildfrågor. /NH 18 februari 2011 kl. 02.25 (CET)[svara]

Jag blev som barn avmålad 1951 eller 1952 av en då okänd, nu känd konstnär. Porträttet finns i min ägo. Kan jag sätta in det i t ex Facebook eller hindrar mig upphovsrättslagen? Mobacka 16 februari 2011 kl. 10.29 (CET)[svara]

Nej, konstnären äger upphovsrätten till målningen. Först 70 år efter hans/hennes död blir verkat fritt att använda. /Kemikungen 16 februari 2011 kl. 10.41 (CET)[svara]
Däremot är det ju möjligt för konstnären att överlåta rättigheterna till dig, låta dig använda en bild av tavlan eller på din önskan licensera (eller låta dig licensera) tavlan eller en bild av den under lämplig fri licens (eventuellt mot lämplig ersättning). Konstnären har ju som det nu är inte stor glädje av sina rättigheter. Det kan vara värt ett försök.
Upphovsrätten har i och för sig särskilda bestämmesler för porträtt. Porträttfotografier får i Finland utan att fråga upphovsmannen användas i tidningar, tidskrifter och biografiska artiklar, om inte upphovsmannen förbjudit detta. Facebook kan eventuellt jämställas. Men nu var det frågan om en målning (och kanske svensk lag). Det kan hända att det finns andra speciella bestämmelser som kunde utnyttjas.
--LPfi 16 februari 2011 kl. 11.41 (CET)[svara]
Tilläggas kan att även äldre sålda målningar är potentiella inkomstkällor för konstnärer. Skulle verket säljas vidare har konstnären, eller h*ns efterlevande rätt till en ersättning på fem procent av försäljningssumman (sk Droit de suite).--Ankara 16 februari 2011 kl. 11.51 (CET)[svara]
Mobacka: eftersom Din fråga inte handlar om att ladda upp bilden här på Wikipedia (med allt vad det innebär av mycket stränga krav på att följa upphovsrättsliga bestämmelser) utan "bara" på Facebook så skulle jag säga: go ahead! Visst har även Facebook en pliktskyldig liten klickruta vid bilduppladdning där man skall erkänna att man har rättigheter till de bilder man laddar upp, men vi vet ju alla att ingen i praktiken följer detta, vilket också är logiskt eftersom Facebook snarare kan liknas vid ett digitaliserat privat foto- eller klippalbum än en offentlig bilddatabas. /FredrikT 18 februari 2011 kl. 08.39 (CET)[svara]
Här finns tre skolor: man kan 1) följa lagen hur absurd den än är, som här på Wikipedia/Commons, dels för att "tvinga" upphovsrättsägarna att explicit använda fria licenser, dels för att tredje part skall kunna lita på att bilderna här är fria att använda, 2) strunta i lagen "för att ingen ändå orkar bry sig, à la FredrikT:s förslag, eller så 3) bryta mot (eller tolka) lagen demonstrativt, som Pirate Bay.
Problemet med "ingen bryr sig"-approachen är att man gör sig beroende av upphovsrättsägarnas godtycke: så snart användningen blir viktig kan de höra av sig och kräva att man tar bort bilden eller betalar ersättningar (som i det skedet kan kännas oskäliga). Jag tycker att det är mycket bättre att man förhandlar om rimliga rättigheter och ersättningar redan från början. När en konstnär själv äger rättigheterna borde detta kunna göras utan alltför mycket besvär.
Och lagstiftningens främsta problem är ju inte ersättningarnas storlek: de kan bakas in i priset från början eller läggas på senare (vid kopiering och annan användning som kräver upphovsrättsägarnas tillåtelse). Det svåra är dels att reda ut vem som äger rättigheterna, då man vill använda bilden femtio år senare, dels att få ägaren att ge tillståndet i det fall tillståndet kräver ett väl förberett beslut av en styrelse eller direktör som inte tycker sig ha tid med ärendet.
Om det blev rutin att förhandla fram skäliga rättigheter från början (och dokumentera dem på lämpligt sätt) skulle vi inte ha så stora problem nu (på Commons strider de om huruvida man kan publicera en bild av ett pass, då man inte vet vem som tog passfotot - ingen enda passfotograf förväntar sig att få ersättning för passfotot utöver vad man betalar då det tas; inte heller familjefoton kan alltid användas). Ännu bättre vore det förstås med lagstiftning som inte offrade senare användbarhet för i de allra flesta fall hypotetiska eller försumbara ersättningar.
--LPfi 18 februari 2011 kl. 09.23 (CET)[svara]
Jo, men kör inte Wikimedia Commons just version 3) när de inte erkänner upphovsrätt för avbildningar av tvådimensionella verk? Och är inte Commons attityd till URAA en aspekt av 2)? Det är åtminstone så jag upplever attityderna där... -- Lavallen 18 februari 2011 kl. 09.49 (CET)[svara]
Vad betyder URAA?--LittleGun 18 februari 2011 kl. 09.54 (CET)[svara]
Visst har Lavallen rätt där, men de två är undantag och den tolkning av lagen som Commons respektive WMF utnyttjar har rätt starkt stöd.
URAA är en förkortning av "Uruguay Round Agreements Act" och är den lag om upphovsrätt genom vilken USA implementerade besluten från konferensen ifråga. Lagen är mycket kontroversiell, bland annat för att den retroaktivt gjort vissa klasser av verk upphovsrättsskyddade. Lagen har kritiserats för att strida mot författningen och valsar som bäst runt i högre instanser. Om du behärskar engelska kan du läsa t.ex. en:URAA och COM:URAA. (Vid ungefär samma tid förlängde också EU retroaktivt upphovsrätten till konstnärliga verk.)
I praktiken betyder URAA, om högsta domstolen inte kullkastar den, att verk vars upphovsrätt gått ut i ursprungslandet (t.ex. Sverige) efter 1990 inte kommer att bli fria i USA förrän efter mycket lång tid, och att Commons alltså måste radera en stor del av bilderna från Europa.
--LPfi 18 februari 2011 kl. 11.37 (CET)[svara]
1:a januari 1996 är "URAA date" för de flesta länder. Jag skulle tro att det är en försvinnande liten minoritet av bilderna på commons vars upphovsrätt expirerat efter 1996. /Kemikungen 18 februari 2011 kl. 13.04 (CET)[svara]
Ok, ledsen att jag litade på mitt minne. Men också om andelen bilder som URAA gäller är liten är den inte försumbar. Det gäller (med reservation för "off by one") alltså verk publicerade efter 1923, med upphovsmän som dött mellan 1926 och 1940. Jag skulle vilja påstå att en inte försumbar del av mellankrigstidens konst (och eventuellt fotografier, beroende på hur de behandlas i olika länder) uppfyller villkoren. Av konstverk "publicerade" efter 1923 är nästan alla skyddade (läs: otillgängliga för oss), utom just dessa. --LPfi 18 februari 2011 kl. 15.06 (CET)[svara]
Inte säker på om jag hänger med. Betyder detta att alla bilder vars upphovsmän dött efter 1926 inte kommer att bli fria från upphovsrätt på väldigt många år, oavsett var de tagits? Det är väl meningslöst att sätta ett stoppår på 1940, för det kommer väl att gälla i all framtid? Det verkar ju helt rubbat, och skulle helt förstöra möjligheten att få donerat stora bildskatter från museum. Snälla säg att jag missförstått. /Grillo 18 februari 2011 kl. 15.11 (CET)[svara]
Verk skapade efter 1923 blir fria efter 95 år (några år till alltså innan vi ser effekten av den regeln). Det finns också något årtal längre fram, där de amerikanska reglerna blir mer lika de svenska. - Så nej, inte tills vidare. -- Lavallen 18 februari 2011 kl. 16.04 (CET)[svara]
Sedan det här "stoppåret", är "31 dec 2010-70 år=1940". Så nästa år blir det 1941. -- Lavallen 18 februari 2011 kl. 21.05 (CET)[svara]

Vad är en lappman?

Enligt Svenska akademiens ordbok helt enkelt en "manlig individ av den lapska befolkningen". /FredrikT 21 februari 2011 kl. 09.26 (CET)[svara]

Näringsvärde i frukt[redigera | redigera wikitext]

Vad är det för skillnad mellan

  1. att äta en apelsin
  2. att dricka ett glas vatten, äta en sked socker och ta en C-vitamintablett?

Jacob Lundberg (d) 19 februari 2011 kl. 00.05 (CET)[svara]

Fibrer och mineraler bland annat.--LittleGun 19 februari 2011 kl. 00.28 (CET)[svara]
Är det av sådan mängd att det spelar någon roll? Och om man redan har fått i sig tillräckligt med fibrer och mineraler, är det då ändå nyttigare att äta (1) än (2)? Jacob Lundberg (d) 19 februari 2011 kl. 00.59 (CET)[svara]
Apelsinen är godare, trevligare att äta (man får anstränga sig lite) och kan orsaka tarmvred om du inte plockar bort "det vita under skalet" tillräckligt väl. --Niklas RDis-ku-tera 19 februari 2011 kl. 01.33 (CET)[svara]
Vad gillar du bäst?,, Apelsinceller som producerar C-vitamin en och en. Eller något en kemist rör ihop och där lösningen bildar C-vitamin i 99% av innehållet resten vet man aldrig vad det blir.. Schh 21 februari 2011 kl. 17.30 (CET)[svara]
Om man betraktar skillnaderna mellan apelsin och socker i databasen Fineli ser man bland annat att sammansättningen av kolhydrater är helt olika. Socker är rent sackaros medan apelsin är ungefärligen lika delar sackaros, fruktos och glukos. Tittar man i en GI-tabell ser man att socker har GI 97 medan apelsinen har GI 60. Vad som är nyttigast vet jag dock inte. --Ainali 21 februari 2011 kl. 19.19 (CET)[svara]
Jag tror skillnaden är att kroppen måste göra det den måste göra för att få ut näringen ur en apelsin. Det gör det nyttigare att äta en apelsin än att skjuta i sig syntetiskt pre-separerade beståndsdelar ur en apelsin. Jag tror till och med kroppen mår bättre av att få hantera icke önskvärda beståndsdelar i apelsinen i längden och generellt. Trots risk för tarmvred. Dessutom är det som sagt godare med en apelsin, än en tesked socker och några droppar askorbinsyra, och själen ska ju ha sitt också.--LittleGun 21 februari 2011 kl. 22.39 (CET)[svara]

Vem mördade Olof Palme?[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Palmemordet står det om en rad olika spaningsuppslag och teorier. Men bland förnuftiga människor som är insatta i utredningarna, vilken teori ses generellt som mest sannolik? Ḇọⅰⅵḙ 22 februari 2011 kl. 13.50 (CET)[svara]

Med tanke på att utredningen alltjämt pågår torde de som är insatta i den vara jäkligt nogsamma med att inte yppa ett ord om vilka teorier de ser som mest sannolika. /FredrikT 22 februari 2011 kl. 14.30 (CET)[svara]
Då menar jag förmodligen de som är hyggligt insatta i det material som finns offentligt. Ḇọⅰⅵḙ 22 februari 2011 kl. 14.42 (CET)[svara]
Leif G.W. Persson har iaf sagt att han inte tror att det var Christer Pettersson som gjorde det (se den här artikeln). Jag tror att den artikeln svarar på din fråga också. /Poxnar (D | B) 22 februari 2011 kl. 16.56 (CET)[svara]

Översättning av Tailgating?[redigera | redigera wikitext]

Vad är en bra översättning av en:Tailgating till Svenska? Schh 22 februari 2011 kl. 15.22 (CET)[svara]

Frågan är om det går att säga i ett ord på svenska. "Bristande avståndshållande" eller något liknande byråkratiskt riskerar det nog att bli. Tror i och för sig att jag någon gång hört ordet "baknosare" om folk som kör för nära, men det känns inte direkt encyklopediskt. /FredrikT 22 februari 2011 kl. 15.55 (CET)[svara]
Kanske det bästa vore att skriva en artikel om säkerhetsavstånd istället? Njaelkies Lea (d) 22 februari 2011 kl. 15.58 (CET)[svara]
Kanske det. Men håll i minnet att det finns säkerhetsavstånd i många olika sammanhang. --LPfi 22 februari 2011 kl. 17.10 (CET)[svara]
Det är nog inget större problem. Passar det inte i samma artikel så skapar man Säkerhetsavstånd (trafik) och Säkerhetsavstånd (nåt annat) etc. Njaelkies Lea (d) 22 februari 2011 kl. 17.41 (CET)[svara]
Inget större problem, men en topplänk av formen "{{den här|säkerhetsavstånd i vägtrafik}}" är på sin plats. Det är något irriterande och mycket skadligt för trovärdigheten då ett artikelnamn används för någon speciell betydelse av ett ord som har viktigare betydelser, såsom om namnet på en nobelpristagare används för en artikel om en fotbollsspelare. Ifråga om säkerhetsavstånd är väl vägtrafiken ett av de viktigaste områdena, men dock. --LPfi 23 februari 2011 kl. 10.35 (CET)[svara]

Standardsortering av indiska vicekungar[redigera | redigera wikitext]

I Kategori:Vicekungar av Indien är Victor Bulwer-Lytton, 2:e earl av Lytton sorterad under B medan Robert Bulwer-Lytton, 1:e earl av Lytton sorteras under L. - Något system finns kanske, men jag kan inte genomskåda det... -- Lavallen 22 februari 2011 kl. 21.16 (CET)[svara]

Engelska adelstitlar är knepigt. Svensk Uppslagsbok sorterar personer ätten Bulwer under B. Nordisk familjebok verkar sortera dem delvis under under L. Ätten hette Bulwer fram till 1843, då Edward Bulwer genom tillägg av moderns namn Lytton började kalla sig Bulwer-Lytton (eller Lytton-Bulwer) Från 1866 blev han Baron Lytton. --FBQ 23 februari 2011 kl. 10.21 (CET)[svara]
NE har bara artiklar om Edward Bulwer-Lytton och hans bror Henry Bulwer-Lytton, och de sorteras som Bulwer. Den senare har ju för övrigt namngett Clayton–Bulwer-traktaten. Då blev han å andra sidan inte Baron Lytton utan Baron Dalling and Bulwer.--FBQ 23 februari 2011 kl. 11.08 (CET)[svara]

8 augusti 1982?[redigera | redigera wikitext]

Den här bilden är tagen i Varberg i augusti 1982. Förstorar man bilden ser man att en svensk flagga är hissad på fästningen. Är det rimligt att anta att bilden är tagen på drottningens namnsdag den 8 augusti, som är den enda allmänna flaggdagen i augusti? »Wolfgangus Mozart 23 februari 2011 kl. 10.39 (CET)[svara]

Är det inte en flaggstång vid ingången till fästningen, som inte har någon flagga? Misstänker att det är svårt att säga med säkerhet utan att veta saker som flaggade man varje dag eller på allmänna flaggdagar på fästningen 1982 (jag skäms, men jag vet faktiskt inte det).--Ankara 23 februari 2011 kl. 10.45 (CET)[svara]
Ja, det ser faktiskt ut att vara en tom flaggstång vid Första valvet. Nuförtiden flaggar man bara på allmänna flaggdagar och vid andra speciella tillfällen på den stora flaggstången uppe på fästningen, men hur det var 1982 vet jag inte. »Wolfgangus Mozart 23 februari 2011 kl. 10.52 (CET)[svara]
Om ni känner för att fördjupa er i ämnet om flaggregler finns mängder med 'spännande information' om ämnet på följande sida. Jopparn 23 februari 2011 kl. 16.35 (CET)[svara]

Finns det något svenskt riksdagsparti som förespråkar någon form av tvåkammarsystem?[redigera | redigera wikitext]

I england har dom ju ett tvåkammarsystem där house of lords som en andra kammare kan fördröja lagstiftningen i upp till ett år.

Finns det något riksdagsparti i sverige som förespråkar någon form av tvåkammarsystem?

Svenska politiker klarar att förhala och fördröja med bara en kammare! -- Lavallen 22 februari 2011 kl. 08.06 (CET)[svara]
Första kammaren försvann 1970 och jag har inte hört talas om några planer om att den skall komma tillbaka. Jag har annars intrycket att det vanligaste utanför Norden är att man har kvar ett överhus i någon form. Men jag kan inte påminna mig något exempel där det återinförts efter att ha avskaffats. Fernbom2 22 februari 2011 kl. 08.21 (CET)[svara]
Den andra kammaren brukar ses som en spärr mot att förhastade lagförslag skulle gå igenom: en skild församling har bättre möjlighet att se förslaget utan att förblindas eller bindas av hur den tidigare diskussionen löpt. Jag har förstått att man i Finland anser att stora utskottet fyller den andra kammarens funktion. På riksdagens information verkar det som om det inte skulle finnas någonting motsvarande i Sverige.
Den finska riksdagen behandlar lagförslagen två gånger efter remissdebatt och utskottsbehandling: en gång för innehållet, en gång för slutligt godkännande. Därmed hinner ledamöterna kontrollera det slutliga resultatet av behandlingen och sova på saken innan de godkänner lagen. Viktiga lagar förs till stora utskottet mellan behandlingarna, om också det nuförtiden är ovanligt.
--LPfi 22 februari 2011 kl. 11.03 (CET)[svara]
Det som dock finns i Sverige är lagrådet.--Ankara 22 februari 2011 kl. 11.06 (CET)[svara]
Det verkar som om de flesta länder avskaffar tvåkammarsystem. Sverige gjorde det 1971. J 1982 25 februari 2011 kl. 22.34 (CET)[svara]

Ring i rätt öra?[redigera | redigera wikitext]

Vi sitter och tala om, att ring i rätt öra säger något, att man är gay. Tacksam för svar mvh Tommy 178.30.134.163 25 februari 2011 kl. 22.18 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Om det överhuvudtaget finns eller har funnits en sån "regel" så varierar den från plats till plats och region till region. Hur som helst så är män gay om de förälskar sig i andra män, alldeles oberoende av om de har piercat ena, både eller inget av öronen.--LittleGun 26 februari 2011 kl. 18.11 (CET)[svara]

Imelda Staunton har också namnet Bernadette, vilket antyder en relation till det svenska kungahuset. Är det en slump eller föreligger faktiskt någon form av släktskap? --Andreas Rejbrand 26 februari 2011 kl. 14.34 (CET)[svara]

Bernadette är väl ett förnamn, som inte är alltför ovanligt? Det är väl helt enkelt en femininform av Bernard. Jag har svårt att se varför det skulle ha nån koppling till det svenska kungahuset. / Elinnea 26 februari 2011 kl. 15.01 (CET)[svara]
Imelda Staunton föräldrar är katoliker, född i Mayo, Irland. [10] Namnet Bernadette är mycket vanligt där på grund av den vördnad för Hl. Bernadette Soubirous. Och tack, Google Translate. --Antiquary 26 februari 2011 kl. 15.12 (CET)[svara]
OK, I stand corrected. --Andreas Rejbrand 26 februari 2011 kl. 15.29 (CET)[svara]
Och svenska kungahuset lystrar till Bernadotte. -- Lavallen 26 februari 2011 kl. 21.06 (CET)[svara]

Internationaliserade domännamn (IDN, åäö under .se)[redigera | redigera wikitext]

Uppskattningsvis hur stor andel av alla svenska datoranvändare kan komma åt webbplatser vars domännamn (under toppdomänen .se) innehåller de svenska tecknen (å, ä och ö) utan att manuellt behöva koda URL:en (och utan att installera en ny webbläsare just för ändamålet)? --Andreas Rejbrand 23 februari 2011 kl. 16.04 (CET)[svara]

Om jag förstått det rätt så är det i huvudsak de som använder Explorer 6 eller tidigare som inte kan använda sig av adresser med å, ä och ö i adresserna då de flesta andra webbläsare hade stöd tidigare. Enligt grafen jag lagt in som visar fördelningen mellan användarna av wikimedia så är det ca 41,6% som eventuellt kan ha för gammal webbläsare. Många har självklart uppdaterat, men risken finns att de som inte kan så mycket inte har uppdaterat och därför sitter med Explorer 6 etc. Om vi tar siffrorna från w3schools som riktar sig mot användare som är någorlunda intresserade av webb och webbutveckling (vilket bland annat kan ses på att Explorer här har 26,6% i januari 2011 vilket ju är mindre än vad wikimedia som jag antar är mer korrekt med fördelningen för den stora massan eftersom många förr eller senare hamnar på wp) så var 3.8% av besöken från Explorer 6 som alltså inte skulle fungera (utan plugin). I slutändan handlar det precis som övrig webbutveckling om vilken användarkategori man vänder sig till. GameOn 23 februari 2011 kl. 16.18 (CET)[svara]
Jag vet inte om den är pålitlig, men den här statistiken är i alla fall mer specifik. IE6 har där 0,81% av marknaden i Sverige. Gruppen övriga kan kanske innehålla några inkompatibla läsare också. Övriga var nere på 0,8% i somras, och jag tror de som ökat av övriga sedan dess knappast är inkompatibla. Så om statistiken är pålitilig, och om det stämmer att alla större webbläsare förutom IE6 är kompatibla, så tror jag det är omkring 1% som inte klarar av IDN-kodningen. --Ḇọⅳⅰḙ 23 februari 2011 kl. 20.44 (CET)[svara]
Tack för era kommentarer. Jag misstänker också att vi i Sverige ligger lite före världssnittet när det gäller både operativsystem och webbläsare. 1 % (och avtagande!) är en siffra jag skulle kunna leva med. --Andreas Rejbrand 23 februari 2011 kl. 21.26 (CET)[svara]
Problemet är att det är så knepigt med länkar, inte att webbläsare inte kan hantera det. /Julle 26 februari 2011 kl. 15.18 (CET)[svara]
Julle, kan du utveckla det lite? --Andreas Rejbrand 26 februari 2011 kl. 15.29 (CET)[svara]
Om teckenkodningen tolkas rätt och webbläsaren klarar att konvertera till punycode borde det inte vara något problem. Alternativt kan man ange länken i ASCII (färdigt punykodad, helt obegriplig). De flesta webbplatser har ett alternativt traditionellt domännamn, som också kan användas, om man vill vara på säkra sidan. Men utom det där att ange och tolka teckenkodningen rätt (då många anger den fel försöker en del webbläsare gissa, och kan då gissa fel ...) borde det inte vara några problem. --LPfi 28 februari 2011 kl. 17.03 (CET)[svara]

Ambassadmyteri[redigera | redigera wikitext]

Ifall ambassadpersonalen går emot regeringen och de styrande för det landet dom företräder, vare sig det är ett demokratiskt eller odemokratiskt styrelseskick där, vem har då rättigheterna att företräda landet på ambassaden? Är den i teorin stängd. Är det myteri? Skall värdlandet försvara ambassaden på något sätt? Dvs, har diplomaterna någon rätt att vistas på där. Skall dom söka asyl för att få stanna?

Senast jag vet det hände, (jag tror det var med Rumänien), så förklarade man att en ambassad och en ambassadör, representerar folket. Vad som händer om det blir utdraget, eller om regimen återfår kontrollen, vet jag inte. Jag vill minnas att när Sovjetunionens ambassadör stödde kuppmakarna 1991, blev han ganska snabbt utbytt. -- Lavallen 26 februari 2011 kl. 08.58 (CET)[svara]
Dubbla avgränsare?? --Andreas Rejbrand 26 februari 2011 kl. 14.35 (CET)[svara]
Hemlandets utrikesdepartement (eller motsvarande) utser vilka som ska representera landet utomlands. De kan ersätta diplomater med nya och återkalla ackrediteringen för de nuvarande som därmed förlorar sin diplomatiska immunitet. Hemlandet kan då begära dem utlämnade som misstänkta för brott som myteri, trolöshet mot huvudman eller liknande.
Enligt wienkonventionen får svenska myndigheter inte beträda ambassadområdet utan ambassadörens tillstånd, men om hemlandet har utsett en ny ambassadör som ger sitt tillstånd och dessutom begär den förra lagationen utlämnad för myteri, trolöshet mot huvudman eller liknande så finns det inga formella hinder. Om det är myteri eller inte avgörs av hemlandets jurisdiktion, likaså vilka som har rätt att vistas på deras ambassader.
Däremot så kan ju värdlandet ha starka skäl att inte utlämna några diplomater till hemlandet. Humanitära skäl exempelvis. /Kemikungen 26 februari 2011 kl. 14.26 (CET)[svara]
Eller det att de stöder upproret. Att då låta den gamla ambassafören sitta kvar och förklara honom legitim (och departementet som återkallar ackrediteringen illegitim) är ju ett fullt tänkbart sätt att spela korten. Ambassadören kan uppfattas som en mer trovärdig representant för landet än en nybildad exilregering eller en nybildad lokal regering som stöds endast av en del av krafterna bakom upproret (och vars stöd bland folket är svårt att uppskatta). --LPfi 28 februari 2011 kl. 17.12 (CET)[svara]

Dragraceadress[redigera | redigera wikitext]

Hej är det någon som vet adressen till drag race föraren Clive Skitlon ?? han ska bo i Californien .Har bilder från när han var i Sverige ,Malmö ,som jag skulle vilja skicka till honom , Mvh Sven B

Clive Skilton heter han väl? //Knuckles...wha? 28 februari 2011 kl. 17.39 (CET)[svara]
Det kan nog ofta vara svårt att hitta direktadresser till kändisar inom sport, musik o dyl. Ett tips är att Du i stället försöker ta reda på namnet på hans klubb, manager eller liknande och skriver till honom via denna adress./FredrikT 28 februari 2011 kl. 18.38 (CET)[svara]

HEJ, jag har tre frågor om hotell och olika medier,blir tacksam om jag får svar. 1-Vilka IT-medier är bäst att använda för hotellets kontaktskapande fas? .motivera 2-Vilka medier skulle du använda för hotellets kundskapane fas?motivera 3-Vilka medier skulle du använda för hotellets relationsskapande fas?motivera Blir tacksam om jag får svar.

Skoluppsatser är jag rädd att du måste göra själv. Börja dock gärna med att titta på våra artiklar om Hotell och Marknadsföring mm. -- Lavallen 4 mars 2011 kl. 10.05 (CET)[svara]

Mula (olika betydelser)[redigera | redigera wikitext]

Kan man säga "mora" istället för mula. En person från Karslkrona hävdar detta. 195.67.240.205 4 mars 2011 kl. 19.56 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Man kan ju säga vad man vill, men frågan är om man blir förstådd. Det kan ju finnas dialektala varianter, men jag hittar inget rikssvenskt stöd i vare sig SAOL eller SAOB. /Dcastor 4 mars 2011 kl. 20.10 (CET)[svara]
Personen bör nog kunna tala om var han eller hon fått det ifrån. Annars känns det mest som ett påhitt. Riggwelter 4 mars 2011 kl. 20.11 (CET)[svara]
Efter en googling inser jag nu att det nog inte handlar om den rikssvenska betydelsen av "mula" (djuret) utan om det dialektala slanguttrycket för att trycka upp snö i ansiktet på någon. I diskussion här ges olika dialektala varianter av detta och där nämns "mora" som en Blekinge-variant. /Dcastor 4 mars 2011 kl. 20.14 (CET)[svara]
Håhå! Även jag trodde att det handlade om djuret mula... :-) Riggwelter 4 mars 2011 kl. 20.16 (CET)[svara]
Radioprogrammet Språket redovisar en undersökning som gett 95(!) dialektala synonymer och bekräftar "mora" som den viktigaste särpräglade Blekinge-varianten. I min uppväxt i Västergötland hette det "göra" med hårt g-ljud. /Dcastor 4 mars 2011 kl. 20.26 (CET)[svara]

Tergalresolution[redigera | redigera wikitext]

Artikeln tergalresolution har varit märkt för uppdatering i över ett år. Jag tycker det inte är helt tydligt med hur det egentligen ligger till med det (se diskussionssidan). När jag kollade i Nordstedts juridiska ordbok fanns inte ordet med. Har någon möjligen en annan ordbok där det står med eller vet hur det används idag/inte används? Höstblomma 4 mars 2011 kl. 17.02 (CET)[svara]

SOU 2010:29 En ny förvaltningslag använder ordet i avsnittet om dokumentation av beslut: "Dokumentationskravet ska anses uppfyllt även genom t.ex. en protokollsanteckning eller en s.k. tergalresolution, dvs. en anteckning direkt på en ansökningshandling (som då i kopia bevaras hos myndigheten)." Ett exempel på detta som används idag skulle kunna vara en ledighetsansökan.Sjö 4 mars 2011 kl. 23.34 (CET)[svara]

Frekvenstolerans för nätspänningen i Sverige?[redigera | redigera wikitext]

Någon som vet vilket toleransområde som är specifierad för den Svenska nätspänningen? Det ska tydligen finnas nämnt i IEC 38. Men har ingen tillgång till den just nu. Schh 6 mars 2011 kl. 12.50 (CET)[svara]

Jag har för mig att det ska vara ±5% (dvs 47,5 – 52,5 Hz), men jag har tyvärr ingen bra källa på det. /Kemikungen 7 mars 2011 kl. 10.13 (CET)[svara]
Toleransen för frekvensen verkar vara mycket lägre än så, enligt en:Utility frequency#Long-term stability and clock synchronization. Ḇọⅰⅵḙ 7 mars 2011 kl. 12.42 (CET)[svara]
Om Sverige ingår i "synchronous grid of Continental Europe" så borde börvärdet på avvikelsen vara maximalt ± 0,01 Hz (±0.02%). Men just tillförlitliga källor behövs.Schh 8 mars 2011 kl. 01.48 (CET)[svara]
Jag har Googlat mig fram till http://www.svk.se/Tekniska-krav/Tekniska-riktlinjer/For-el-kvalitet-1/ . Där finns två dokument som utförligt beskriver mycket. Bland annat följande:
3. Målgränser för spänningens egenskaper i stamnätet - 3.1. Frekvens:
Svenska Kraftnät är nationellt huvudansvarig för att frekvensen håller sig inom angivna gränser. Frekvensavvikelserna i ett stort synkront system såsom Nordel är normalt så små att de mycket sällan påverkar slutkunden. Målgränser för spänningens frekvens och tidsavvikelse regleras inom ramen för samarbetet mellan de systemansvariga företagen inom Nordel.
Sverige är alltså med i något som heter "Nordel". Och frekvenstoleransen torde vara mycket god i ett så stort nät. Men dokumentation om faktiska sifferkrav och måluppfyllelse har jag inte funnit i dessa dokument. Jag överlämnar till andra att leta vidare efter sanningen hos Nordel. Mvh / Mkh 8 mars 2011 kl. 10.20 (CET)[svara]

Självmedvetande hos djur[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om min katt vet, förstår, och/eller känner att jag tycker om honom minst lika mycket som han tycker om mig. 83.250.38.189 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Det är en knepig fråga. Egentligen kan du inte vara säker på att någon annan (eller något annat) än du själv har ett medvetande (och kanske inte ens det). Om man skall vara lite mindre filosofiskt lagd kan man ju säga att om din katt verkar känna sig bekväm i din närvaro så kan du anta att den inte ser dig som fientligt inställd i alla fall. Läs gärna Medvetande hos djur som tar upp liknande frågor. --Niklas RDis-ku-tera 7 mars 2011 kl. 23.05 (CET)[svara]
Dessutom så är din fråga väl egentligen ännu djupare, för den implicerar empati och/eller intelligens, vilket inte alltid är sant. Det vill säga att även om det skulle vara så att din katt var medveten om sig själv, behöver den inte förstå att den kan värdera hur mycket ni tycker om varandra. Även människor kan ha problem med att förstå hur mycket ens partner tycker om en själv, utan att ens gå till några extremer. --Ainali 7 mars 2011 kl. 23.18 (CET)[svara]

Immaterialrätt[redigera | redigera wikitext]

Konstnären Nadia Plesner ska betala ca 200 000 euro till Louis Vuitton efter att hon målat en tavla med en bild på en handväska vilken liknar en av Louis Vuittons väskor. Tavlan ställdes ut på ett museum i Köpenhamn och Pleasner valde att måla denna tavla eftersom upphovsrätten inte kan tillämpas på konstvärk. Men "den holländska upphovsrättsindustrin har lobbat hårt och för en tid sedan fick igenom en lag" som gör det möjligt att stämma konstnärer för varumärkesintrång. http://www.dn.se/ekonomi/malade-en-vaska--ska-bota-1820000

Såvida den nya lagen inte är ett EU-direktiv så torde det inte var helt osannolikt att det, med tanke på lobbyisternas nationalitet, är en holländsk lag. Och om det är en holländsk lag så borde väl den inte kunna tillämpas i Danmark där tavlan ställdes ut?83.249.206.152 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Det är inte självklart. Jag har förstått att man inom EU (åtminstone i vissa fall) kan välja var man stämmer för upphovsrättsbrott. Är det någon som vet någonting om det? --LPfi 10 mars 2011 kl. 19.38 (CET)[svara]
Tipsar om http://www.prv.se/Immaterialratt/ som borde vara auktoritativ introduktion. Mvh / Mkh 10 mars 2011 kl. 22.34 (CET)[svara]

Swedish Confederation of Labour college in Bechuanaland (now Botswana)[redigera | redigera wikitext]

Greetings! For the German WP we would like to confirm the following: Katjiuongua attended primary school in Aminuis, and from 1956 to 1959 the Swedish Confederation of Labour college in Bechuanaland (now Botswana).

Does anybody here have information about this college (during this time period)? Why was Sweden engaged in Bechuanaland then? Thanks for help! (Grey Geezer) 213.169.161.199 10 mars 2011 kl. 14.26 (CET)[svara]
Is it LO? -- Lavallen 10 mars 2011 kl. 16.29 (CET)[svara]
Then it would be just an unusual english name for LO? Perhaps this is a help: It is about en:Moses Katjiuongua (oder deutsch) in the context of en:Namibia–Sweden relations --(de:WP:User) Small Axe 10 mars 2011 kl. 18.59 (CET)[svara]
The place to send this question is http://arbark.se/ - the archives of the Swedish labour movement. --LA2 13 mars 2011 kl. 05.42 (CET)[svara]
Thanks! I'll try. (Grey Geezer) 213.169.161.199 14 mars 2011 kl. 08.37 (CET)[svara]

En gång för alla: Ska batterier ligga kallt?[redigera | redigera wikitext]

Jag får höra både det ena och det andra och alla verkar så säkra. 79.138.190.75 14 mars 2011 kl. 12.17 (CET)[svara]

Om det gäller torrbatterier, ja, eftersom det minskar självurladdningen. Däremot så bör de vara varma när de används. Syrabatterier ska inte förvaras kallt. Jag skulle undvika att förvara några batterier i minusgrader om jag inte vet vad det är för elektrolyt i dem. /Kemikungen 14 mars 2011 kl. 22.22 (CET)[svara]

Ett mord har skett vid Treriksröset. Mördaren, som stod i Sverige, sköt offret som stod i Norge, som föll in i Finland och dog. Båda saknade medborgarskap i något land. I vilket land sker rättegången?83.140.82.12 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Vår artikel Jurisdiktion är en bra plats att börja. Om du följer länken till Brottsbalken i den första referensen kommer du till vad som gäller i Sverige. Där finns ytterligare hänvisningar i högerspalten till domar m.m. med mer information. Kort kan man nog säga att det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Jag tror inte att något land är uteslutet som plats för rättegången. Sjö 16 mars 2011 kl. 20.35 (CET)[svara]
Bland omständigheterna kan väl nämnas vilket lands polis som råkar bli larmad, sätter igång förundersökning eller hittar en misstänkt. Var brottet begicks och var det hade effekt är båda grunder för avgörande av jurisdiktion (också Danmark och Island kan bli inblandade om personerna var därifrån). --LPfi 16 mars 2011 kl. 21.28 (CET)[svara]

Faktakoll av ISM-band för Svenska förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Någon som kan kontrollera ISM-banden#ISM-band. Hurvida frekvenserna stämmer för Svenska förhållanden? Schh 14 mars 2011 kl. 15.25 (CET)[svara]

Du hittar den svenska frekvensplanen här: http://e-tjanster.pts.se/radio/frekvensplanen/ --Helveteshunden 17 mars 2011 kl. 18.03 (CET)[svara]

Att någon AXLAR MANTELN[redigera | redigera wikitext]

Inlägg flyttat från Wikipedia:Bybrunnen#Att någon AXLAR MANTELN. Natox 17 mars 2011 kl. 12.43 (CET) [svara]

Skulle vilja ha reda på var uttrycket "Axla Manteln" ursprungligen kommer ifrån. Kan det vara från Bibeln eftersom det talas mycket om Mantlar i Boken. Bengt - Göran Blomstrand

Ja, det är från Andra Konungaboken, kapitel 2, vers 14. Det är profeten Elisa som tar upp Elias fallna mantel. Fernbom2 17 mars 2011 kl. 12.45 (CET)[svara]
En länk till Gustav V's bibel. -- Lavallen 17 mars 2011 kl. 12.57 (CET)[svara]

Rosa fläskkött?[redigera | redigera wikitext]

Tittar på Top Chef och lägger märke till att fläskfilén serveras klart rosa. Häromveckan fick en kock i en annan amerikansk matlagningsserie skäll för att han genomstekt fläskkotletten. Själv har jag fått lära mig att fläskkött absolut ska genomstekas. Jag undrar nu, är detta svensk hygienhysteri? Eller är våra grisar farligare att äta än amerikanska? --81.233.59.201 17 mars 2011 kl. 17.37 (CET)[svara]

Genomstekningen är till för att döda eventuella trikiner i köttet, men det är i praktiken ofarligt att äta svenskt fläskkött när det är rosa. Alla svenska tamgrisar testas för trikiner när de slaktas, det är ca 3 miljoner grisar per år, och senaste gången man hittade trikiner var 1994. Vill man vara helt säker så ska köttet värmas till över 65°C, då dör eventuella trikiner omedelbart--Helveteshunden 17 mars 2011 kl. 18.00 (CET)[svara]

Jag kommer att besöka Göteborg i början av juli, eftersom jag aldrig har varit där, trots att jag har besökat Stockholm ungefär tjugo gånger. Jag har redan bokat ett hotellrum nära järnvägstationen och planerar att vara lite över två dagar i Göteborg. Så vad finns det att se och göra i Göteborg? Kan ni ge mig några tips? JIP 26 februari 2011 kl. 15.56 (CET)[svara]

Det är nog väldigt beroende av vad dina intressen är. /Julle 26 februari 2011 kl. 16.16 (CET)[svara]
Om du börjar med att titta på Göteborg#Kultur och nöje så tror jag du hittar något av intresse. -- Tegel (disk) 26 februari 2011 kl. 16.20 (CET)[svara]
Det brukar vara wikifika i Göteborg första måndagen i varje månad.--Niklas RDis-ku-tera 26 februari 2011 kl. 22.01 (CET)[svara]
Oj, då kommer jag att missa den. Jag ska ankomma i Göteborg en dag för sent. JIP 27 februari 2011 kl. 00.39 (CET)[svara]
Maritiman och Haga får du inte missa. /Kemikungen 2 mars 2011 kl. 17.32 (CET)[svara]
Ta en skärgårdsbåt ut i Göteborgs skärgård det är bästa sommaraktiviteten i gbg. Besök också Fiskekyrkan om du ändå ska till Haga --Niklas RDis-ku-tera 2 mars 2011 kl. 17.52 (CET)[svara]
Ja, jag tänker definitivt att gå på en sån där skärgårdskryssning. Men vad kostar biljetterna? Det står på Styrsöbolagets webbsida att "Västtrafiks biljetter för resenärer gäller ombord i båtarna". Jag har ingen Västtrafiks biljett eftersom jag inte bor i Sverige. Kan man köpa en biljett direkt på båten i stället? JIP 3 mars 2011 kl. 21.46 (CET)[svara]
Varför inte kontakta Styrsöbolaget direkt? Riggwelter 3 mars 2011 kl. 21.48 (CET)[svara]
Det är alltså samma biljetttyp för spårvagnar bussar och båtar, att resa med båten kostar som en vanlig spårvagns eller bussresa. Om du tänker åka en del kollektivt ändå så skulle jag rekommendera att du skaffar ett vanligt spårvagnskort (västtrafikkort) som kan laddas med 100:- eller mer, här kan du läsa om kollektivtrafikens mer turistanpassade biljettalternativ. Det går även att betala biljetten via sms men det blir dyrt i längden. --Niklas RDis-ku-tera 3 mars 2011 kl. 22.07 (CET)[svara]
http://www.goteborg.com/ heter Göteborgs stads websajt för turism och evenemang i Göteborg. Det finns massor av saker att se i Göteborg. Det är alltid en bra idé att ta reda på vad som är intressant för en själv till exempel via en guidebok. Annars kan ett storstadsbesök bli rätt bortkastat för att man inte ser något.--BIL 5 mars 2011 kl. 00.03 (CET)[svara]
Beroende på hur länge du tänker stanna så skulle jag rekomendera ett GöteborgsCityCard (Tidigare GöteborgsPass), med detta får du tillträde till kollektivtrafik, gratis/rabatter till massor av olika turistatraktioner. På många hotell kan man köpa dessa i samband med bokningen (går säkert att boka till om du redan bokat) och då få ett bättre pris på det. --Civilspanaren 17 mars 2011 kl. 20.29 (CET)[svara]
Ett alternativ till ett vanligt Västtrafikkort (vilket har den nackdelen att det kräver en buffertladdning på 50 kronor som jag inte går att få tillbaka vad jag vet) är femresorskort. Då kostar resorna I(nära?) detsamma som med Västtrafikkortet, men man slipper betala extra för buffert, och slänger istället kortet när det är förbrukat.
För den djur-, trädgårds- och naturintresserade finns förstås Slottsskogen (med observatorium och Naturhistoriska muséet, komplett med uppstoppad blåval), Botaniska, och Trädgårdsföreningen (med Palmhuset), och inte minst Universeum. Andra ej nämnda muséer inkluderar Sjöfartsmuseet (med akvarie), Världskulturmuseet (fritt inträde, invid Universeum), och Göteborgs stadsmuseum. För den historiskt intresserade finns Nya Älvsborgs fästning, Göteborgs undre värld (som jag inte vet om man kan besöka längre?), Göteborgs äldsta hus Kronhuset, och inte minst Bohus fästning vid Kungälv utanför Göteborg, och som mindre sevärdheter Ragnhildsholmen (nära sistnämda fästning), Gamla Älvsborgs fästning (i praktiken inte mycket att se, dock) vid kulturreservatet Klippan, och en bit av stadsmuren i källaren till Biopalatset vid Grönsakstorget. Vanliga turistattraktioner är förstås också en tur med Paddanbåtarna och att besöka Liseberg.
En spårvagnstur (på sommaren med det lokala fenomenet "knôkad vagn") ut till skärgårdsbåtarna och en tur i skärgården skulle jag nog förresten också rekommendera. Nu fick du kanske för många uppslag :p --flinga 18 mars 2011 kl. 12.58 (CET)[svara]

Identifikation av lövträd från löv[redigera | redigera wikitext]

Bladets former

Kan någon säga mig vilket träd det här lövet har vuxit på? --Andreas Rejbrand 15 mars 2011 kl. 19.01 (CET)[svara]

Jag är ju inte speciellt duktig men hade rent spontant gissat på en lind. Tanzania 15 mars 2011 kl. 19.18 (CET)[svara]
Jag skulle snarare säga att det kommer från en syren, men jag kan inte svära på det utan att se bladet i verkligheten. Njaelkies Lea (d) 15 mars 2011 kl. 19.20 (CET)[svara]
Blad har olika karaktärer, är i stort sett hundra på syren.
  • Formen är ett, samt om kanten är slätt utan formationer (taggar). Här finns inga.
  • Synlig bladnerver och hur de är tecknade.
  • Bladskaftet kan se olika ut och hur de ansluter i lövet, liksidigt eller ej. --boatbuilder 15 mars 2011 kl. 21.45 (CET)[svara]
Om det är för stort för att vara syren så kan det vara balsampoppel.IdaBokmal 17 mars 2011 kl. 14.01 (CET)[svara]
En befogad fråga i sammanhanget är om något språk av Wikipedia har en bra artikel som hjälper till att besvara sådana här frågor? --LA2 17 mars 2011 kl. 16.37 (CET)[svara]
Du menar något i den här stilen? Fast hade varit trevligare om den gällt Europa och varit illustrerad. Lsj 17 mars 2011 kl. 17.06 (CET)[svara]
Bladets form är viktig för att kunna bestämma art. [11] - [12] Den Nederländska sidan är bäst nu, [13] intressant för trädgårdsintresserade med flera. --boatbuilder 17 mars 2011 kl. 17.35 (CET)[svara]
Här intill syns bladets olika former med nummer. Kan vi sätta rätt svenska termer till bilden och sedan använda dessa termer i artiklarna om varje trädslag, så kommer vi långt. Finska Wikipedia har gjort detta i artikeln fi:Lehti (kasvitiede) och vi kunde lägga in det i vår motsvarande artikel om blad. --LA2 17 mars 2011 kl. 23.20 (CET)[svara]
Jag minns inte var jag hittade lövet (det var flera år sedan), men vi har en syren i trädgården, så jag tror att det stämmer. Tack alla! --Andreas Rejbrand 20 mars 2011 kl. 16.01 (CET)[svara]

Finns "æ" någonstans lättillgängligt på ett svensk/finskt tangentbord för en PC? -- Lavallen 19 mars 2011 kl. 11.34 (CET) (Ja, jag vet att jag kan hitta det i Mediawiki:Edittools, men det blir ett fasligt scrollande när man använder det ofta.)[svara]

Inget svar på frågan, men ett tips fram till dess någon svarar: Jag klistrar in det speciella tecknet precis framför texten jag skriver och sedan kopierar jag. Det var nog ingen ny metod för dig, dock. Calle Widmann 19 mars 2011 kl. 11.41 (CET)[svara]
nu har jag iofs mac men jag skriver det alt+ä. Hælsningar --Niklas RDis-ku-tera 19 mars 2011 kl. 12.36 (CET)[svara]
Samma[Alt gr - ä] fungerar på min Linux (jag torde använda den utvidgade finländska layouten fi:SFS 5966/2008, ). Måntro det är standard i nyare X? --LPfi 19 mars 2011 kl. 14.28 (CET)[svara]
Du kan ju köra alt-koderna, t.ex. alt-145 för æ och alt-146 för Æ. Ett annat alternativ är att skapa nya bindningar, t.ex. med Autohotkey. Jag har lite av varje insparade i sådana skript. Njaelkies Lea (d) 19 mars 2011 kl. 13.02 (CET)[svara]
alt-ä fungerade inte på en PC, men alt-145 funkade utmärkt, tog dock ett tag innan jag insåg att det var det numeriska tangentbordet som skulle användas! -- Lavallen 19 mars 2011 kl. 14.13 (CET)[svara]
På Mac är det alt-ä som ger æ och alt-Ä som ger Æ. Mvh / Mkh 19 mars 2011 kl. 15.18 (CET)[svara]
Om man använder Windows kan man ändra de flesta knappar med Keyboard Layout Creator. Exempelvis kan man placera ut dem enligt hur det fungerar på en Mac. /Grillo 19 mars 2011 kl. 19.04 (CET)[svara]
Jag har installerat tangentbordet "Svenska med samiska" i Windows. Det görs med Kontrollpanelen->Nationella inställningar->Tangentbord. Då finns Æ och Ø som AltGr+Ä och AltGr+Ö, samt lite annat på olika AltGr-kombinationer.--BIL 19 mars 2011 kl. 19.33 (CET)[svara]
Intressant! Men någon "Svenska med samiska" hittar jag inte. Nordsamiska (Sverige), Nordsamiska (Norge), Nordsamiska (Finland) och motsvarande Sydsamiska (Sverige) och Sydsamiska (Norge) hittar jag. -- Lavallen 19 mars 2011 kl. 19.42 (CET)[svara]
Jag antar att du har provat att skriva alt gr-ä? Ofta skrivs ju saker med alt gr på PC som skrivs med vanlig alt på mac. --Niklas RDis-ku-tera 19 mars 2011 kl. 19.47 (CET)[svara]
Jodå! Det testas hej vilt. Ibland tjuter det till i apparaten, som den försöker säga mig: "Sluta omedelbart med de där dumheterna!" -- Lavallen 19 mars 2011 kl. 19.50 (CET)[svara]
Spännande. Jag lyckas inte producera något æ på min pese, varken med alt gr-ä eller alt-145 (hur skriver man det förresten? Håller man ner alt medan man skriver 1-4-5?). På mitt gamla LK411-tangentbord hade jag en knapp som hette "kombinera tecken", men den kunde jag producera nästan vilka tecken som helst. /Kemikungen 20 mars 2011 kl. 20.35 (CET)[svara]
Jag håller nere "alt" och trycker 1-4-5 på den "högra" numeriska tangentbordet. När jag lyfter tummen från alt igen så har jag ett æ där.
Kan ngn förresten förklara varför vi har tysk design på tangentbordet? (Dvs ÅÄÖ finns till höger om P resp L.) - När jag fick lära mig fingersättningen så fanns ÅÄÖ där ,.- finns idag. Detta gör att jag ännu idag måste plocka fram "pekfingervalsen" när jag ska skriva ÅÄÖ. -- Lavallen 21 mars 2011 kl. 06.37 (CET)[svara]
Jaha, det numeriska tangentbordet. Vilken styggelse. Jag har för övrigt aldrig sett någon annan placering av Å, Ä och Ö än till höger om P och L. På tyska tangentbord sitter Z till höger om T.
Och då är du nog också lite yngre än mig! :) Placeringen av ÅÄÖ där jag nu finner dem, tycker jag verkar inspirerat av hur ÖÄÜ sitter på ett tyskt tangentbord. -- Lavallen 21 mars 2011 kl. 18.34 (CET) (Som skrev på maskin innan datorer blev var mans egendom.)[svara]

(Hoppar ut till vänster igen) Som BIL skriver ovan så är det sydsamiska tangentbordet identiskt med det svenska, men med tillägget att AltGR+ö ger ø, AltGr+ä ger æ och samma kombinationer med shift ger naturligtvis versalerna av respektive bokstav. Används flitigt av undertecknad som jobbar i en svensk-dansk koncern, dock får jag lite problem när jag använder ett danskt "fysiskt" tangentbord där æ och ø sitter tvärt om mot våra ä och ö. // Castrup 21 mars 2011 kl. 17.08 (CET)[svara]

Alt Gr+ö och Alt Gr+ä fungerar då utmärkt på min PC med svenskt tangentbord. --Helveteshunden 21 mars 2011 kl. 17.46 (CET)[svara]

Robinson Crouse-motiv[redigera | redigera wikitext]

Jag satt och skrev lite på artikeln om Daniel Defoe, och kom att tänka på en gammal gåta jag länge funderat över. För över tio år sedan råkade jag på en handskrift, som återgav en historia med Robinson Crouse-motiv.

Den handlade om en adelsman med namnet Sparre, som stridit för Sigismund, och därefter tvingats fly från Sverige. Efter att en tid ha vistats i Polen, seglade han över till Amerika, men led skeppsbrott utanför Sydamerikas kust. Till skillnad från den verklige Robinson var han dock inte ensam, och berättelsen avslutas med att ett Holländsk fartyg på 1660-talet påträffar den lilla ön och befolkningen där, och bland dem en gammal man, som visar sig vara just denne Sparre.

Att det är dikt behöver man ju inte betvivla - men vem har skrivit berättelsen och varifrån kommer inspirationen, från någon annan berättelse än Robinson Crouse? Handskriften gav tyvärr ingen ledtråd, annat än att den av skrivstil, stavning och papper verkade författad i slutet av 1700-talet. Någon som känner igen det hela?--FBQ 21 mars 2011 kl. 20.00 (CET)[svara]

Kom på att jag faktiskt efter att ha läst Erik Erland Ullmans Den Svenska Fröken hittade en hel del likheter, och funderade på om det inte kunde handla om någon av hans romaner - tyvärr har jag inte läst någon av de övriga.--FBQ 21 mars 2011 kl. 20.07 (CET)[svara]
I engelskspråkiga Wikipedias artikel Robinson Crusoe anges flera tänkbara förebilder och inspirationskällor. Och andra kan ha tagit efter mellan Crusoe och Sparre. --LPfi 21 mars 2011 kl. 21.04 (CET)[svara]
I Anteckningar om svenska qvinnor från mitten på 1800-talet återges under posten om Mauritia Mendoza en berättelse som i stora drag överensstämmer med din beskrivning ovan. Manuskriptet som anges ha innehållit berättelsen skall vara funnet på Strö i Skåne och artikeln bedömer att detta är skrivet senast i mitten på 1700-talet. Manuskriptets påstådde författare, Peter Sparre, skulle vara född 1590. Följ gärna länken där ytterligare en del finns att hämta. /Dcastor 21 mars 2011 kl. 21.11 (CET)[svara]
Tack! Berättelsen i Anteckningar om svenska qvinnor stämmer väl in på den berättselse jag läst. Jag kan minnas en del detaljer fel, och versionerna kan ha skiljt sig åt något. Även om urspunget inte verkar klart så fick jag alla fall inte mer information att gå på :-)--FBQ 21 mars 2011 kl. 21.24 (CET)[svara]

Månens storlek[redigera | redigera wikitext]

Varför ser månen större ut vid horisonten än när den står i zenit (om man kan säga zenit om månen, ni förstår vad jag menar)? --Niklas RDis-ku-tera 19 mars 2011 kl. 23.28 (CET)[svara]

Jag har för mig att man brukar förklara det med att man vid horisonten har något att jämföra månen med. Rätta mig gärna. – GeMet [diskussion] 19 mars 2011 kl. 23.36 (CET)[svara]
Det beror på två faktorer; Dels att brytningsindex för luft är högre än för vakuum, dels att brännvidden för den lins som atmosfären bildar relativt betraktaren varierar med vinkeln från horisonten (under förutsättning att betraktaren befinner sig på jordytan). /Kemikungen 20 mars 2011 kl. 20.47 (CET)[svara]
GeMet förklarar varför månen i sin helhet ser större ut. Kemikungen förklarar varför månen (och solen) inte ser helt runda ut nära horisonten. Förstoringen som Kemikungen talar om blir inte symmetrisk. Lsj 20 mars 2011 kl. 20.58 (CET)[svara]
Nej, det gör jag inte. Distorsionen är så liten att den inte är synlig med blotta ögat. Storleksskillnaden däremot är uppenbar. Om man tittar rakt upp är atmosfärens krökningsradie ca 6400 km (jordens radie plus troposfären). Om man tittar mot horisonten blir krökningsradien mindre eftersom den utgör kanten av den kalott av atmosfären som man kan se. När man flyger ligger horisonten längre bort, radien blir större och förstoringen blir mindre. /Kemikungen 21 mars 2011 kl. 07.20 (CET)[svara]
Tack!
Månen ser större ut genom en synvilla: [14] [15]. Att det skulle bero på brytningar i atmosfären har jag aldrig hört. --Petter 21 mars 2011 kl. 16.11
Jag kan göra en fysikalisk redogörense för hur atmosfären bryter ljuset vid olika elevationer, men det kommer att ta lite tid, förhoppningsvis någon gång under veckan. Fenomenet är påtagligt när man använder sextant och ska mäta elevationen för stjärnor nära horisonten. Det brukar finnas kompensationstabeller för elevationer under 30° i natutiska almanackor (se en:Nautical almanac) /Kemikungen 21 mars 2011 kl. 17.06 (CET)[svara]
Brytningarna är förvisso en realitet. Men kompensationstabellen bekräftar min poäng att effekten inte är symmetrisk, man kompenserar bara i höjdled, inte i sidled. I höjdled har ljuset nära horisonten ett nästan strykande infall mot atmosfären, och får stor avböjning, men i sidled är infallet nära vinkelrätt och avböjningen blir liten. En liten elevationsskillnad (som mellan månens över- och underkant nära horisonten) ger stor skillnad i avböjning och därmed påtaglig förstoring (eller snarare förminskning) i höjdled. Men en liten vinkelskillnad i sidled (som mellan månens höger- och vänsterkant) ger inte stor skillnad i avböjning, och försumbar förstoring. Lsj 21 mars 2011 kl. 17.22 (CET)[svara]
Naturligtvis behöver man bara kompensera i höjdled när det är elevationen man mäter. Men att vinkelfelet skulle bero på refraktionen är bara halva sanningen. Refraktionen gör att månen/solen framstår som orunda nära horisonten, men den har ingen förstorande effekt. Det jag försöker framhålla är följade:
Jordens atmosfär är en sfär med högre brytningsindex än omgivningen och kommer därför obönhörligen att fungera som en klotlins. Vi som befinner oss på jordytan befinner oss innuti linsen och mycket närmare linsens yta äs dess brännpunkt. (I själva verket har atmosfären ingen avgränsande yta, och sfärisk aberration gör att den inte har någon klart definierad brännpunkt heller. Den skulle i så fall ligga 11 miljoner kilometer ut i rymden bakom jordens skuggsida.) Ju närmare ytan man är desto mer framstår linsen som en plan yta. Ju närmare brännpunkten man är desto tydligare blir förstoringen. Ljus som faller in rakt uppifrån färdas bara 10 km genom troposfären. Ljus som når betraktaren parallellt med jordyten har färdats över 350 km genom troposfären (ännu längre som man tar hänsyn till refraktionen). Betraktaren befinner sig alltså mer än 35 gånger längre bort från linsytan och upplever därför en tydligare förstorande effekt. Det är samma princip som i ett fish-eye objektiv som också ofta är en klotlins. /Kemikungen 22 mars 2011 kl. 11.12 (CET)[svara]

Akvarellerad teckning[redigera | redigera wikitext]

Detta är halvt en faktafråga och halvt en översättningsfråga. Vad är en "Akvarellerad teckning" och vad är motsvarande term på engelska? Det nämns inte i akvarell trots att "akvarellerad" ibland wikilänkas dit. /Lokal_Profil 22 mars 2011 kl. 01.13 (CET)[svara]

Jag gillar egentligen inte att "svara" på en faktafråga med en fråga, men kan det betyda färglagd med vattenfärg, alltså kolorerad?--LittleGun 22 mars 2011 kl. 08.43 (CET)[svara]
Jag skulle spontant säga att skillnaden mellan en akvarell och en akvarellerad teckning är att den första är skapad helt i akvarellfärg, medan man i det senare fallet i grunden har en teckning i annan teknik (t ex blyerts, tusch etc) som därefter färgläggs med akvarellfärg. /FredrikT 22 mars 2011 kl. 08.45 (CET)[svara]
Jag tittade lite på några artiklar om akvarellmåleri, och har förstått att orsaken till att akvarellerad teckning nämns handlar om en historisk skillnad. Under medeltiden och egentligen fram till William Turner är akvarell inte samma måleriteknik som idag. Under rokokon omhuldas akvarellens ljusa färgtoner, men inte transparensen på det som som i moderna akvareller. Det gör att äldre akvareller ganska ofta är blandtekniker. Förutom akvarellerade teckningar är akvarellerad grafik vanlig, de flesta äldre japanska träsnitt är akvarellerade, tekniken var också vanlig i europa.--FBQ 22 mars 2011 kl. 11.40 (CET)[svara]
Som nagra exempel (har fran wikipedia) kan jag ge en akvarellerad pennteckning, en akvarellerad etsning och en akvarellerad tuschteckning. Fran dessa sa verkar det som om LittleGun och FBQs forklaringar verkar stamma. Nagon som kan den engelska termen? Annars sa forsoker jag mig pa natt i stil med "watercoloured drawing" eller "watercolour over drawing". Anledningen till att fragan kom upp ar de nya Nordiska museet bilderna t.ex. denna. /Lokal_Profil 22 mars 2011 kl. 18.12 (CET)[svara]
Hmm., det verkar kunna skrivas water-colour drawings, men watercolour and ink verkar vanligast.--FBQ 23 mars 2011 kl. 10.37 (CET)[svara]
Appropå Fritz von Dardel (förlåt om jag helt hoppar till ett angränsande, men inte direkt anknytande ämne), jag har för en tid sedan skrivit på commons om den här bilden File:Fritz von Dardel-Skeppsbron vid Gustav IIIs staty-1860.jpg - dateringen är definitivt fel. Jag skrev 1875, men undrar om den inte snarare är 1880. Lite svårt att få skärpa på damernas hattar, men några 1860-talsklänningar är det definitivt inte. Nu är det inte någon bild från Nordiska museet, utan en från Stockholms stadsmuseum. Jag har försökt titta om jag hittat den i någon av Sankt Eriks årsböcker men inte kunnat återfinna den igen - vet dock helt säkert att jag sett den publicerad tidigare. Det borde gå att utröna när den verkligen är gjord, om nu någon är lite mer insatt i von Dardels bilder.--FBQ 23 mars 2011 kl. 10.55 (CET)[svara]
Jag håller med om att damernas kläder ser modernare ut än 1860, men å andra sidan kommer den dateringen från själva källan, d v s Stockholms satdsmuseum (se länken från Commons), så innan vi ändrar uppgiften bör vi nog ha en bra källa på att museet är ute och seglar. /FredrikT 23 mars 2011 kl. 11.05 (CET)[svara]
Absolut. Jag vet visserligen att attribueringar av det här slaget oftast görs av personer helt utan erforderliga kunskaper - det ingår helt enkelt inte längre i deras uppdrag, men det betyder ju inte att vi skall göra några deteringar på lika lösa boliner. Jag tänkte främst att Fritz von Dardel är ganska flitigt omskriven i olika arbeten, och jag tror att det finns ganska goda odds att hitta bilden i litteratur med en annan datering. Han har visserligen gjort enorma mängder akvareller, men just den här känner jag igen - den har använts som illustration tidigare.--FBQ 23 mars 2011 kl. 22.16 (CET)[svara]

Är "det svarta afrika" korrekt terminologi?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag har roat mig med att gå igenom gamla källösa artiklar och snubblade över Afrikanska stamreligioner, den verkar vara baserad på NE(ej fritt tillgänglig). NE-artikeln använder "det svarta afrika" för att beskriva vilket område/vilken kultursfär det rör sig om, uttrycket verkar ungefär motsvara det engelska uttrycket sub-saharan africa. Nu undrar jag: Är "det svarta afrika" en accepterad term i de här sammanhangen? Jag kanske är onödigt PK, men jag tycker uttrycket känns lite 1800-tal... --Niklas RDis-ku-tera 18 mars 2011 kl. 16.54 (CET)[svara]

Uttrycket är, av vad jag förstår, i princip fortfarande korrekt - man talar om den gula, den vita och den svart rasen. Men läs lite här så får du kanske en bild som kan villkora ett bättre uttryck. :-)--Christian47 18 mars 2011 kl. 17.06 (CET)[svara]
Men är det verkligen en fråga om ras? NE-artikeln tar t.ex. upp både diverse bantufolk och "bushmän" (dvs sanfolket). Ju mer jag tänker på det desto mer föråldrad verkar termen... --Niklas RDis-ku-tera 18 mars 2011 kl. 17.31 (CET)[svara]
Jag kan inte läsa din NE-länk, men jag upplever att jag har hört uttrycket så många gånger att man kan säga att det fortfarande används. Uttrycket "Afrika söder om Sahara" är dock i växande! -- Lavallen 18 mars 2011 kl. 17.58 (CET)[svara]
Att prata om det svarta Afrika känns ungefär lika gammalmodigt som att prata om "den vita, den gula och den svarta rasen"... Jag rekommenderar "Afrika söder om Sahara", för att det då framgår vilket område man pratar om. Av samma anledning är Västasien bättre än Mellanöstern och Östasien bättre än Fjärran östern. Dessutom slipper man i de sistnämnda fallen en kolonial uppfattning om vad som är "öst". /Grillo 20 mars 2011 kl. 16.41 (CET)[svara]
Är Västasien verkligen en tablerad benämning på Mellanöstern? Jag tycker mig följa med väl i utrikesnyheter och liknande, men kan inte minnas att jag någonsin hört det begreppet. Och vad skall man i så fall kalal Sydostasien numera? /FredrikT 21 mars 2011 kl. 16.21 (CET)[svara]
Västasien är nog inte direkt etablerat i media men dock i samhällsgeografiska sammanhang. Jag minns att vi på grundkursen i samhällsgeografi gick igenom vilka "gamla" termer som numera börjar ersättas av nyare mer moderna, intuitiva och inte så koloniala termer. Det tar som bekant lite längre tid för dem att slå i media. Lite märkligt dock att det verkar så mycket svårare att ändra på Mellanöstern än Fjärran östern. Sydostasien är nog en term god som någon för området runt Vietnam och Thailand. Det är bättre att använda intuitiva termer som beskriver var något ligger än termer som man först måste veta vad de innebär innan man kan veta vad de syftar på. För en kines är "fjärran östern" troligen östra Brasilien eller USA. /Grillo 22 mars 2011 kl. 15.22 (CET)[svara]
Det intuitiva kan möjligen ifrågasättas. Begreppet "det svarta Afrika" leder för mig tanken till den del av Afrika som inte i första hand bebos av araber och berber och som relativt sent kommit att påverkas av europeiskt/arabiskt inflytande. Beteckningen är mer kulturellt betingad och befogad än geografiskt och säger då mer än "Afrika söder om Sahara", även om jag kan förstå det senare också. Mellanöstern däremot överensstämmer dåligt med Västasien. Dels inkluderar området Mellanöstern, beroende på hur snäv definition man använder, olika stora delar av Afrika. Dels får det "intuitiva" begreppet Västasien mig att tänka in de västra delarna av forna Sovjetunionens asiatiska del. Skall man göra rent geografiska beskrivningar där de nyare termerna fungerar kan de gärna användas, men jag ställer mig skeptiskt till att de etablerade skulle vara rakt av utbytbara. /Dcastor 22 mars 2011 kl. 16.24 (CET)[svara]
Jag förstår hur du tänker. Om jag minns rätt exkluderades Ryssland ur både Europa och Asien i resonemanget jag framför. Det innebär att gränsen för Asien dras längs Rysslands södra gräns, men visst kan det lätt bli lite missvisande. Angående "det svarta Afrika" tolkade jag det väldigt länge som "det Afrika som är sämst utforskat av västvärlden", dvs Afrikas inland, och aldrig som något som handlade om hudfärg på de bosatta där. /Grillo 22 mars 2011 kl. 18.28 (CET)[svara]
Inom t ex medicinen talar man ofta i så fall helt enkelt om "Afrika söder om Sahara" eller (vilket väl är en anglicism av stora mått) "subsahariska Afrika". Googlar man på dessa begrepp finner man att båda används i diverse officiella sammanhang. På Sveriges ambassad i Lusakas hemsida talar man till exempel om "subsahariska Afrika" när man ska beskriva en konferens som hållits på ambassaden. På Exportrådets hemsida och på regeringens hemsida för mänskliga rättigheter benämns den delen av Afrika för "Afrika söder om Sahara". Jag skulle dock vara mycket försiktig med att någonsin använda begreppet "det svarta Afrika" om jag skulle skriva i något mer formellt sammanhang. Eller överhuvudtaget förresten. Nitramus 24 mars 2011 kl. 22.06 (CET)[svara]

Voteringsprotokoll[redigera | redigera wikitext]

En liten faktafråga om mötesteknik i mindre föreningar (alltså inte parlament eller liknande). Skall ett voteringsprotokoll, med uppgift om vem som röstat vad, upprättas efter votering (inte försöksvotering) medelst uppräckande av röstkort, eller skall det endast anges hur många som röstade på de olika alternativen? Vivo 22 mars 2011 kl. 18.50 (CET)[svara]

Saken torde helt bero på vilken lag föreningen lyder under, stadgar, arbetsordning och praxis inom föreningen. I finsk lagstiftning har hela styrelsen ansvar för besluten (utom de som anmält avvikande åsikt), så vem som röstat hur har ingen juridisk betydelse. I de fall föreningsmedlemmarna vill veta hur enskilda personer röstat kan sådana protokoll förstås vara värdefulla. De föreningar där man använder röstkort, formell votering och där röstningsbeteendet (och inte det allmänna intrycket av personen) är avgörande för omval skulle jag inte kalla "mindre". Ofta har man i så fall en arbetsordning eller valordning där dessa frågor regleras. --LPfi 22 mars 2011 kl. 20.11 (CET)[svara]
Okej, det var ett uttömmande svar. Tack! Jag har kollat i den gamla boken "Sammanträde pågår", men jag tyckte inte jag fick något egentligt svar därifrån, kanske för att (som du antydde) det inte finns någon entydig "mall" och föreningar är av olika former, olika stora och har olika typer av stadgar. Vivo 22 mars 2011 kl. 21.37 (CET)[svara]
Varsågod. Observera dock att svaret bygger på mina egna erfarenheter (från Finland). Det kan hända att det finns kretsar där någon viss praxis anses självklar. --LPfi 24 mars 2011 kl. 20.18 (CET)[svara]

Stockholms slott[redigera | redigera wikitext]

Psykesalongen (se även commons:File talk:Psykesalongen.jpg)
Karl XIV:s sängkammare

Vart (i vilken våning) på Stockholms slott låg respektive rum? /Urbourbo 23 mars 2011 kl. 15.09 (CET)[svara]

Karl XIV:s sängkammare låg på vån. 2 trappor norra längan bakom Karl XI:s galleri. (Källa "Stockholm 1897", del II, sida 39). --Holger.Ellgaard 24 mars 2011 kl. 18.35 (CET)[svara]
Roligt, svarat på Diskussion:Bernadottevåningen. /Urbourbo 24 mars 2011 kl. 19.03 (CET)[svara]

Elizabeth Taylor[redigera | redigera wikitext]

När nyheterna i SVT rapporterade om Elizabeth Taylors död så tyckte jag att de vid ett tillfälle sa "dame Elizabeth Taylor". Är det någon som kan bekräfta eller avfärda att hon blivit adlad i England? Artikel om henne nämner inget om adelskap.--Elav W 24 mars 2011 kl. 19.36 (CET)[svara]

Yes, she was made a Dame Commander of the Order of the British Empire in 2000. Apologies for posting in English. You may find it easier than Google Translate's Swedish. --Antiquary 24 mars 2011 kl. 21.21 (CET)[svara]

Varför blev Kaffe au lait till kaffe latte?[redigera | redigera wikitext]

När jag var ung så sa vi alltid att vi skulle ha en kaffe au lait, men nuförtiden verkar alla tala om Kaffe Latte? Hur kommer denna skiftning sig? --Panikgatan 24 mars 2011 kl. 18.36 (CET)[svara]

Står i Caffelatte. /Kemikungen 24 mars 2011 kl. 19.28 (CET)[svara]
Inte vad jag kan se. Men café au lait är väl för innarbetat, så det känns trendigare med caffelatte. --LPfi 24 mars 2011 kl. 21.48 (CET)[svara]
Enligt artikeln i fråga tillreds de olika. Av artiklarna Caffelatte och Café au lait framgår att proportionerna mellan kaffe och mjölk skiljer sig åt. Det är den enda förklaring jag kan komma på. Rent privat misstänker jag dock att det också ligger något i LPfi:s antydan: café au lait blev helt enkelt för "vanligt" och fick alltför mycket 80-talskänsla över sig. Nitramus 24 mars 2011 kl. 21.58 (CET)[svara]
Helt riktigt. Kaffe au lait är hälften kaffe och hälften mjölk medan Kaffe Latte är varm mjölk med en skvätt kaffe i. Dessutom är kaffe au lait franska och kaffe latte är italienska. /Kemikungen 24 mars 2011 kl. 22.21 (CET)[svara]
Är det olika sorters kaffe också eller har jag blivit lurad av marknadsföringen? --Niklas RDis-ku-tera 24 mars 2011 kl. 23.53 (CET)[svara]
De har ju olika ursprung, caffè latte (verkar kallas bara latte också på engelska, ett inflytelserikt språk i Sverige) är från Italien medan Café au lait är från Frankrike. Vad man får i Sverige är inte riktigt samma som i ursprungsländerna. På engelska wp står i alla fall ""Café au lait" and "caffè latte" are used as contrasting terms, to indicate whether the beverage is served in the "French" or the "Italian" way – the former being in a white porcelain cup or bowl, the latter in a kitchen glass and always made from an espresso machine, whereas "Café au lait" might be espresso or dark coffee based.", alltså att caffè latte ska vara espressobaserat, medan "Café au lait" kan vara och enligt svenska wp normalt är bryggkaffebaserat i Sverige. --BIL 25 mars 2011 kl. 19.44 (CET)[svara]
Svaret (i min åsikt): snork. SergeWoodzing 25 mars 2011 kl. 23.13 (CET)[svara]
Caffelatte serveras också i Italien i white porcelain cup så den engelska texten är inte så mycket att lita på. Skillnaden är, som BIL säger, att Caffelatte är gjord på espresso medan Café au lait är gjord på bryggkaffe --NERIUM 25 mars 2011 kl. 23.37 (CET)[svara]
EMRÅ: Skillnaden är språket.--LittleGun 25 mars 2011 kl. 23.40 (CET)[svara]
Nja, smaken blir ju olika med de två olika typerna av bryggmetoder. --NERIUM 25 mars 2011 kl. 23.59 (CET)[svara]
En annan skillnad är väl att kaffe med mjölk ("Café au lait") brukar serveras i kaffekopp medan Caffe latte (snarare "mjölk med kaffe") brukar serveras i glas. /Grillo 27 mars 2011 kl. 07.55 (CEST)[svara]
Jag anar att anledningen till skiftet är att den italienska cafékulturen blivit mycket "hippare" än den franska. Då blir det latte istället för au lait. Njaelkies Lea (d) 27 mars 2011 kl. 08.10 (CEST)[svara]

Jag har en syster som ljuger väldigt mycket, så mycket att jag kan se när hon ljuger. Men nu fick jag en tanke, Vad brukar folk göra när de ljuger

Vad brukar folk göra när de ljuger?

Det man gör när man ljuger är inte bara att man säger något som inte stämmer utan man döljer samtidigt en känsla. Att dölja känslor är svårt och för att kroppen ska få ut känslan brukar lögner ofta synas som små tecken i kroppsspråket. Det kan till exempel vara handgester som att man tar upp handen till ansiktet för att försöka dölja att man har ljugit, små rörelser i ögonen precis efter att man har sagt lögnen eller ryckningar i ansiktet som till exempel kan vara för att försöka hindra ett skratt. Om man försöker hindra någon känsla så kan det också synas i kroppsspråket. Nervösa personer brukar vaja med benen som att de vill gå till en lugnare plats, arga personer kan stå och sparka eller slå på t.ex. ett bord och så vidare. För att minska den förträngda känslan kan man också förskjuta den genom att till exempel ta ut sin ilska på någon maskin om man är arg på någon. Rösten kan också ändras när man ljuger. Om personen till exempel helt plötsligt höjer sin röst (eller sänker den) när denne säger något som kan vara en lögn, så är det förmodligen också en lögn. Om du känner personen, som din syster, så kanske du också kan märka att personen börjar formulera sig på helt andra sätt än vad de brukar. Man kan till exempel börja prata väldigt formellt när man ljuger. /Poxnar (D | B) 28 mars 2011 kl. 00.09 (CEST)[svara]

Vilken var den sista delen av världen att bli upptäckt?[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Jag undrar vilken del av världen, troligtvis en ö, som var den sista att bli upptäckt dvs den sista delen av världskartan som dokumenterades och namngavs osv och nar detta hände.

190.157.55.21 19 mars 2011 kl. 05.03 (CET)[svara]

Vad menar du med "Världskartan"? Den "sista" kommer nog aldrig att kunna definieras. "Den senaste" offentliggörs som färskvara. Men det existerar knappast någon tävling om detta. De som ger ut sjökort rättar ju regelbundet sina nytryck med senaste information om strandlinjer, grund och kobbar. Se artikeln Sjökort. Mvh / Mkh 19 mars 2011 kl. 10.39 (CET)[svara]
Ett exempel på en sentida upptäckt som jag dock inte har en aning om den är den senaste upptäckten (om man ignorerar "småsaker" och sådant som nybildats) är Vostoksjön.--Kruosio 19 mars 2011 kl. 10.47 (CET)[svara]
National Geographics skickar fortfarande ut forskare på expeditioner för att på plats få fram information om platser. Tex läste jag om en expedition till Afganistans östligaste delar, för att utforska var en viss flod hade sina källflöden. (Det här var före senaste kriget.) Området är bebott, men ganska dåligt utforskat av västerländska forskare. -- Lavallen 19 mars 2011 kl. 11.24 (CET)[svara]
Nytt land (öar och fastland) kryper kontinuerligt upp haven. Se till exempel Postglacial_landhöjning vid Bottenviken de senaste 11000 åren. Landhöjningen pågår ständigt, vid Höga Kusten mer än 0,8 meter/århundrade. Mvh / Mkh 19 mars 2011 kl. 15.41 (CET)[svara]
Yes, här uppe stiger det hela tiden! :) Den lokala kyrkan har jag hört sägas ligger på vad man kallar "ön" trots att den har landförbindelse åt två håll, och en insjö åt det tredje. Lilla Norge är en ö som är känd för att ha poppat upp ur havet ganska "nyligen". -- Lavallen 19 mars 2011 kl. 16.05 (CET)[svara]
I princip var alla kustlinjer och öar utom Antarktis upptäckta och kartlagda av europeer senast under 1700-talet. Många redan under 1500-talet. Europerna (portugiserna) började med långväga sjöresor cirka 1450. Antarktis kust kartlades under 1800-talet. Kontinenternas inre var i vissa fall sena att upptäckas av europeer såsom västra Kina, Borneo, Amazonas. --BIL 19 mars 2011 kl. 19.42 (CET)[svara]
Surtsey lär väl vara ett klassiskt "kuggsvar" på sådana här frågor. Men nog borde det finnas något mer definitivt och intressant att svara på det här? Vostoksjön tycker jag var ett rätt bra svar, om man tänker på tidigare helt okända områden, bara inte områden som inte tidigare är utforskade. Öar och annat vore ju intressanta svar. --flinga 31 mars 2011 kl. 15.13 (CEST)[svara]

Pepitarutigt - ett hundtandsmönster eller bardotrutigt?[redigera | redigera wikitext]

Pepitarutigt?

Vi uppger idag att pepitarutigt är ett visst mönster (som även kallas bardotrutigt), men det har ifrågasatts, är pepitarutigt i själva verket ett hundtandsmönster? / Elinnea 30 mars 2011 kl. 16.27 (CEST)[svara]

Jag är definitivt ingen expert men om man kisar lite när man tittar på bilden i hundtand så ser man att ett sådant mönster på lite mer avstånd mycket väl hade kunnat uppfattas som pepitarutigt, det är bara lite "pixligt" om man säger så. (Om du redan läst pepitarutigs diskussionssida kan du sluta läsa nu.) Historiska museet hävdar i ett pressmeddelande om sveriges äldsta klädesplagg att "Det klassiska pepitarutiga mönstret, som även kallas hundtandsmönster, används framförallt till tweedtyger och är för många förknippat med Brigitte Bardot och 50-talets mode" vilket verkar antyda att alltihop är samma sak. --Niklas RDis-ku-tera 30 mars 2011 kl. 21.28 (CEST)[svara]
Nej, det är inte samma sak. Varp och inslag är av ordnat på ett likande sätt - i olika färgavsnitt, men vävsättet är olika. Någon med bättre kunskaper i vävteknik får nog försöka förklara. Ett pepitarutigt mönster är vävt i tuskaft.--FBQ 31 mars 2011 kl. 00.12 (CEST)[svara]
Fast nu läste jag blogginlägget som ifrågasatte wikipediaartikeln, och enligt kommentaren av textile girl där är "pepitarutigt" egentligen ett tredje vävsätt som inte ser ut som någon av dessa. Jag kan inte svara på om det stämmer. (ed. Gerumsväven är vävd i hundtandsmönster). --FBQ 31 mars 2011 kl. 08.13 (CEST)[svara]
Oavsett hur det förhåller sig med de olika namnen så har Gerumsmanteln nästan exakt samma bindning som illutrationen i artikeln om hundtandsmönster så jag flyttar informationen om den dit.

Efternamnet Biström[redigera | redigera wikitext]

Försökte hitta information om mitt efternamn Biström på Wikipedia men hittade inget, hur kommer det sig? Trodde att Wikipedia hade alla svar... Eller är de 118100?;)

Är intresserad om historien runt Biström så långt bak så det går i tiden. Jag vet att de är ytterst få som har det här efternamnet, brukar Ni leta fram information eller samlar ni bara in från inskickare? Om Ni nu brukar leta fram information så vore jag tacksam om ni kunde göra det.


MVH Rickard Biström

Rillozor@hotmail.com


Hej Rickard! Välkommen, Wikipedia har inte några anställda som sköter systemet. Alla artiklar har skrivits av "inskickare". Ni måtte vara rätt många, Google ger 70.000 träff för namnen Biström och Bistrom; och 22.000 för enbart svenskspråkiga träffar. Om du börjar med att lägga in en artikel om någon Biström som du känner väl, så lockar det så småningom andra läsare att komplettera med flera Biströmmare. Lycka till! Mvh / Mkh 31 mars 2011 kl. 09.40 (CEST)[svara]
Du kan börja med att skapa en artikel om Rudolf Biström (1911-67). Material finns på dessa länkar [16] [17] Mvh. /Annika 30 mars 2011 kl. 23.56 (CEST)[svara]
Du kan hitta fakta om själva systemet hos Wikipedia:Vanliga frågor. Mvh / Mkh 31 mars 2011 kl. 09.40 (CEST)[svara]

Rosa kyckling[redigera | redigera wikitext]

För länge sen när jag hade lunch i skolan var det kycklingklubbor. Men efter jag tagiten tugga ser jag att det är ljusrött längst in i kyckligen och mindre rött ju längre ut. Så var det med nästan alla mina kompisar också, Så vi gick och frågade mattanten om det inte är farligt om man äter rosa/röd kyckling så sa hon att Neeeej det är inte farligt Är det farligt att äta rosa/röd aktig kyckling?

På branschorganisationen Svensk Fågels hemsida skriver man att "Man ska också se till att kycklingköttet blir helt genomstekt, vilket sker vid cirka 70º C (kokt/grillat). Det innebär att köttet ska vara helt vitt — inte skärt, rött eller blodigt invid benen.". Anledningen är inte att köttet i sig är farligt när det inte är genomstekt utan att det kan finnas bakterier i det som dör först vid den temperatur som köttet har fått då det blir genomstekt. Du kan läsa mer om detta här. /FredrikT 27 mars 2011 kl. 20.33 (CEST)[svara]
Jag jobbade många år på en fabrik som slaktade och styckade kyckling. Det är ett j-a snusk. I reklamen framhålls att "svensk" kyckling (oftast slaktad eller bearbetad i ett annat land, t.ex. Danmark, Polen eller baltstaterna, den är svenskuppfödd (fast deras farfarsfarföräldrar bruka komma från England), men bara en bråkdel är producerad i Sverige) är fri från salmonella, vilket iof nästan stämmer (men även för industrikyckling från de flesta andra länder, undantaget USA, som alltid är sämst när det gäller livsmedel (dessutom består kycklingprodukter från USA av upp till 40% träck, inte farligt efter tillagning, men oaptitligt)), men den är proppfull med en massa andra smittoämnen. Nästan alla av dessa blir du sjukare av än salmonella (salmonella är egentligen bara farligt för gamla, små barn och redan svårt sjuka; friska, vuxna människor märker sällan en infektion, men sprider den). Jag har åkt på några av dem genom luftsmitta och legat inne på sjukhus. Jag har fortfarande förstörda tarmar efter en campylobactinfektion som jag hade för snart tio år sedan, då kom jag ändå in till sjukhus för behandling tre timmar efter smittillfället, innan ens de våldsamma diaréerna hade börjat, jag var så risig redan innan jag började känna av magen att jag trodde jag fått en hjärnblödning eller något annat akut. Kycklingen kyls i vattenbad (med väldigt lite vatten i, det är en äcklig sörja) och som resultat är den nästan helt genomdränkt med bakterier, dessutom används maskiner som skvätter träck och var (nästan alla stora kycklingar (3-4kg) har massor med varbölder, det är de som går till styckning och inte säljs hela) hej vilt. Var jäkligt noga med tillagningen av kyckling och se till att inte någon smitta sprids via de redskap du använder till den råa kycklingen (använd sprit till redskap och ytor). Använd gärna gummihandskar, risken för sårsmitta är obefintlig, men risken finns att du kliar dig eller rör något föremål, om du inte har handskar som påminner dig att låta bli, och att smittan så småningom hamnar i näsa eller svalg. Dessutom är gummihandskar lättare att desinficera med sprit än händerna (var annars noga med naglar och hudsprickor), vilket jag rekommenderar när rå kyckling är inblandat. Gemensamt för de vanligaste farligheter du kan få från kyckling är att de försvinner vid tillagning, så en klar köttsaft är ett bra tecken på att kyckingen är ofarlig. "Slow cooking" är olämpligt för svensk kyckling, lite högre tillagningstemperatur krävs för att förstöra toxinerna som ger botulism (det är vanligt med anaeroba infektioner på kycklingarna, och kontroll och putsning är inte så noggrann som lagen kräver), men koncentrationen toxiner är så liten att du som värst blir lätt illamående. --81.234.126.82 3 april 2011 kl. 17.19 (CEST)[svara]

Mussolini-Italien[redigera | redigera wikitext]

Jag har ett prov i historia på tisdag, ganska omfattande sådant. Provet rör i sin helhet första världskriget, mellankrigsåren, ryska revolutionen och "rise of dictatorships" (vet inte vad det heter på svenska..). Från mina anteckningar från föreläsningarna läser jag "Different Battles: Wheat, Lira, Births" och har inte en aning om vad jag menade.. Är det någon som vet? Tanzania 1 april 2011 kl. 16.02 (CEST)[svara]

Följande sidor kanske kan vara till hjälp: en:Battle for Grain, en:Battle for the Lira och en:Battle for Births. Se också en:Battle for Land och en:Wikipedia:WHAAOE (så klart).Sjö 1 april 2011 kl. 16.29 (CEST)[svara]
Oj, kära nån. Inte hade jag ens tänkt på att de artiklarna skulle kunna finnas på engelska Wikipedia. Pinsamt.. Tanzania 1 april 2011 kl. 16.46 (CEST)[svara]
Är kursen på engelska eftersom du antecknat på engelska?Sjö 3 april 2011 kl. 16.12 (CEST)[svara]
Jovisst. Tanzania 3 april 2011 kl. 18.18 (CEST)[svara]

Vasastadens Kommunala Flickskola - namn pa laerarinnor under 1940-talet[redigera | redigera wikitext]

Finns det naagon som kan haenvisa mig till var jag kan hitta Vasastadens Kommunala Flickskolas skolkatalog fraan tidiga 1940-talet med alla elevers namn i varje klass samt namnen pa laerarinnorna? - Vasaflicka

Eftersom det var en kommunal skola bör sådant material finnas på berört kommunarkiv, d v s i det här fallet Stockholms stadsarkiv. I fall katalogen är tryckt bör den också finnas i pliktexemplar på Kungliga biblioteket, men jag skulle satsa på stadsarkivet i första hand. /FredrikT 4 april 2011 kl. 12.30 (CEST)[svara]

Språkfråga[redigera | redigera wikitext]

Ibland vet man inte om ett uttryck är nytt eller om man bara har börjat uppmärksamma något som pågått länge. Jag undrar om sättet att sätta pronomenet till före substantivet är en ny företeelse i svenskan och om det är grammatiskt "riktigt"? Kristian Luuk säger t.ex. i "På spåret"; "här kommer en till fråga, och någon annan kan säga vill du ha en till kopp kaffe. Kan det vara engelskans grammatik som smugit sig in i svenskan eller finns det någon annan förklaring? --Elav W 4 april 2011 kl. 14.28 (CEST)[svara]

Jag tycker mig ha ett minne av att denna fråga rätt nyligen har behandlats av P1-programmet "Språket" så det kan vara värt att göra några nedslag bland de sändast sända program som finns tillgängliga på Sveriges Radios hemsida. /FredrikT 4 april 2011 kl. 14.31 (CEST)[svara]

Asiens sydligaste punkt[redigera | redigera wikitext]

Tittar igenom Kategori:Faktakoll och tänkte att det kanske kan vara en bra idé att ta upp dem här som faktafrågor, så fler kanske uppmärksammar dem och finner svar och lämpliga källor.

Är det Kap Bulus/Kap Buru eller Kap Piai som är Asiens sydligaste punkt? / Elinnea 30 mars 2011 kl. 16.27 (CEST)[svara]

Koordinaterna verkar peka på samma plats. Jag skulle tro att Det inte finns något som heter Kap Bulus/Kap Buru. Artikeln saknar interwiki och jag får inga träffar på google. /Kemikungen 30 mars 2011 kl. 16.49 (CEST)[svara]
Inga träffar på Google? Jag får 98 träffar på Kap Bulus. De flesta är spegelsidor av Wikipedia, men där finns också Bonniers konversationslexikon som anger platsen just som en av Asiens extrempunkter. Kap Buru ger betydligt fler träffar, inklusive Svensk uppslagsbok (som anger Bulus som alternativt namn), tyska Wiktionary och en hel del andra till synes seriösa tyska sajter. NE.se har Kap Bulus som uppslagsord, med Kap Buru som alternativt namn, och anger det som asiatiska fastlandets sydligaste punkt. /Dcastor 31 mars 2011 kl. 01.22 (CEST)[svara]
Texten i Bonniers konversationslexikon är kopierad från Nordisk Familjebok. Att namnet huvudsakligen förekommer på tyskspråkiga siter är en intressant iakttagelse. Jag tror nämligen fortfarande att det rör sig om samma udde. Dewp har ingen artikel om Kap Piai. Däremot så verkar det finnas en "Cape Buru" på Nya Guinea. /Kemikungen 31 mars 2011 kl. 07.10 (CEST)[svara]
För liknande frågor, vi har en artikel Världens yttersta platser. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 6 april 2011 kl. 13.51 (CEST)[svara]

Om en bloggheader ser ut så här:

#header {
background: #EEEEEE;
margin: 0px;
padding: 10px 0px 40px;
height: 90px;
text-align: left;
border: #000000;
}

Hur gör jag för att få in en bild liggande till höger? Om jag gör så här:

#header {
background: #EEEEEE;url(http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/87/Old_book_bindings.jpg)
margin: 0px;
padding: 10px 0px 40px;
height: 90px;
text-align: left;
border: #000000;
}

så får jag ju bilden längs med hela headern (4 ggr) och inte bara en gång som jag skulle vilja... Någon som begriper sig på CSS? (Nu ser jag oxå att mallen jag lagt in ser annorlunda ut när jag förhandsgranskar än vad jag skriver in det..Sorry, vet inte hur man fixar det) --81.233.59.201 31 mars 2011 kl. 01.11 (CEST)[svara]

Du bör nog använda de riktiga attributen 'background-color', 'background-image', 'background-repeat', och 'background-position' i stället för kortformen 'background'. Se http://www.w3.org/TR/2008/REC-CSS2-20080411/ för detaljerna. /Kemikungen 31 mars 2011 kl. 09.50 (CEST)[svara]
För att avaktivera repeat i CSS kan man skriva antingen background-repeat: no-repeat; eller som nedan:
#header {
background: #EEEEEE url(http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/87/Old_book_bindings.jpg) no-repeat;
margin: 0px;
padding: 10px 0px 40px;
height: 90px;
text-align: left;
border: #000000;
}
--SakJur 6 april 2011 kl. 16.24 (CEST)[svara]
Diskussionen flyttad från Diskussion:Regalskeppet Vasa

Någon som kan vara snäll förklara varför några skelett från de avlidna på skeppet ställs ut på vasamuseet? Tycker det är konstigt eftersom det står att de avlidna från skeppet blev begravda på 1960-talet. Fridens! /Fabbe85.226.6.116 6 april 2011 kl. 13.38 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jag hittar inte var den texten står, men vet att man plockade upp skeletten på nytt för undersökning, tror det var på 1990-talet, och i samband med detta lät ställa ut kvarlevorna. Har dock för mig att de sedan återbegravdes, men är osäker på om det gällde alla.--FBQ 7 april 2011 kl. 20.19 (CEST)[svara]

Staket runt racerbanor[redigera | redigera wikitext]

Jag har hört vad metallstaketen runt racerbanor heter många gånger, men aldrig sett det i skrift (tror jag). Stavas det "Ankoräcke"? Jag får inga träffar på Google på det, men kommer inte på någon bättre stavning. Jag skulle inte tro att det är något som är speciellt för racerbanor, utan det finns nog på andra håll också. Hjälp! - (dGreen Yoshi (b) 6 april 2011 kl. 18.29 (CEST)[svara]

Jag vet inte riktigt vad du pratar om, men "ankarräcke" baserat på det du skriver? /Grillo 6 april 2011 kl. 20.06 (CEST)[svara]
Hmm, kanske. Inte helt säker. "Ankarräcke" får en träff på Google. - (dGreen Yoshi (b) 6 april 2011 kl. 20.14 (CEST)[svara]
Det heter Armco-räcke efter företaget Armco i Förenta staterna. Armco heter nuförtiden en:AK Steel Holding. /rrohdin 7 april 2011 kl. 10.58 (CEST)[svara]
Jaså, är det så det heter! Tack så mycket! - (dGreen Yoshi (b) 7 april 2011 kl. 12.56 (CEST)[svara]

Callor som tappar färg?[redigera | redigera wikitext]

Jag köpte en vacker vit calla (den ser inte ut riktigt som på bilden här, utan blommorna är mer som rör). Efter bara några dagar hade blommorna blivit gröna, och såg nästan ut som resten av bladen - inte som blommor. Så jag ville glädja min bättre hälft och pep iväg och köpte en ny, för de som var kvar i affären där jag köpt blomman var fortfarande vita och fina. Nu har denna nya calla också blivit grön – men partiet i affären har fortfarande vita fina blommor! =( Jag har frågat affärsinnehavaren och det är samma parti. Vad gör jag för fel? Jag har vattnat, gödslat och blomman står i ett söderfönster. Idunius 9 april 2011 kl. 15.50 (CEST)[svara]

Mystiskt. Vet affärsinnehavaren alltså ingenting om detta? --Petter 9 april 2011 kl. 18.13
Får dina blommor mycket solljus när de står där i söderfönstret? Jag skulle tippa att det är orsaken i så fall. Har för mig att sådana blommor helst inte ska utsättas för direkt solljus. Njaelkies Lea (d) 9 april 2011 kl. 18.56 (CEST)[svara]
Med risk för att låta trist köpte jag blommorna på Citygross - de verkade inte kunna så mycket om dem tyvärr. Jag tesat rådet att flytta bort dem ur solen och ställer dem i ett annat fönster. Tack! MVH/Idunius 10 april 2011 kl. 10.25 (CEST)[svara]

Johannes Stradanus[redigera | redigera wikitext]

Eftersom jag haft framgång förrut, gör jag ett försök igen, se om jag kan få lite hjälp:-)

Det här kopparsticket är tydligen gjort efter en målning av Johannes Stradanus, men vem är gravören? I V C isscher? Bilden är som synes en illustration till Cornelius möte med Petrus ur apostlagärningarna. Den har nummer 22 och den andra bilden av petrus framför Jesu grav har nummer 5. Jag antar att de är delar till illustrationer ur nya testamentet. Ytterligare en bibelillustration finns på commons, den anges hämtad ur Bowyer Bible. Efter att ha läst lite om den visade sig att det bara handlar om en samling av äldre biblisk grafik och ingen bibelutgåva. Den tyskspråkiga artikeln har en del intressant information, och är illustrerad med ett kopparstick, commonskategorin innehåller en mängd av hans bilder. Utifrån hans biografi kunde jag dock inte få verifierat att han själv gjort ett enda kopparstick, utan att andra grafiker arbetat efter honom, vilket jag faktiskt fick bekräftat av en del bilder i kategorin där han inte alls är upphovsman till dem.

Mina frågor är egentligen:

  • Vem är I V C isscher?
  • Vilket verk härrör bibelillustrationerna från?
  • Bör man göra något åt bilderna på Commons som anger Stradanus som upphovsman men som egentligen är kopparstick av andra konstnärer efter målningar av Stradanus?

Mvh. --FBQ 11 april 2011 kl. 12.12 (CEST)[svara]

Jag har turen att just nu temporärt vara korridorsgranne på arbetet med en konst- och bokhistoriker, och han tyckte sig rätt snart känna igen signaturen och tror med största sannolikhet att den tillhör holländaren Claes Jansz. Visscher (1587-1652; mellannamnet är troligen ett förkortat patronymikon). /FredrikT 11 april 2011 kl. 16.07 (CEST)[svara]
PS Den gode Visscher har f ö en artikel på engelskspråkiga Wikipedia. /FredrikT 11 april 2011 kl. 16.11 (CEST)[svara]
Tack! Din korridorsgranne har troligen rätt. Jag misstänkte att Visscher var den rimligaste tolkningen av namnet, i efterhand tycker jag nog jag borde ha kunnat hitta honom. Konstaterade just att det andra sticket inte har Stradanus som förlaga utan är märkt Mar de vos inuen och måste vara gjort efter förlaga av en:Marten de Vos - tyvärr ingen mer signering eller någon fiskare.
Åter stort tack för hjälpen. Skall ta mig an lite andra, få se hur mycket tid från artikelskrivandet jag skall låta det ta:-)--FBQ 11 april 2011 kl. 16.52 (CEST)[svara]

Legitimationsskyldighet?[redigera | redigera wikitext]

Häromdagen blev en buss jag färdades i mellan två större orter i Sverige stoppad av polisen och tullen. De hade någon slags kontroll där vi skulle visa vår legetimation eller pass. Det är inte varje dag jag bär sådana handlingar med mig, men just denna dag hade jag mitt pass i väskan. Vad hade hänt om jag inte kunnat legitimera mig? Finns det någon slags juridisk skyldighet att kunna legitimera sig (numera)? --flinga 31 mars 2011 kl. 15.16 (CEST)[svara]

Jag hoppas verkligen att man inte infört plikt att ha legitimation med sig. Här i Finland har jag förstått att polisen vid behov har rätt att utreda folks identitet, och om man vägrar uppge namn eller polisen har skäl att tro att man ljuger har de rätt att föra en till polisstationen för vidare utredningar.
Som finländare behöver jag inte pass i Sverige, men bör kunna bevisa min identitet. Jag har utgått från att det räcker att jag kan be polisen ringa till en bekant, vars nummer kan bekräftas genom nummerupplysningen.
--LPfi 31 mars 2011 kl. 15.33 (CEST)[svara]
Svar nej, om du befinner dig i Sverige under hela resan (dvs inte passerar någon landsgräns) är du inte skyldig att bära legitimation. Du är således inte heller skyldig att visa någon. Läs exempelvis wikipedia artikeln Legitimationshandling i Sverige. Men som alltid så finns det ju en hake, du kan vara skyldig att styrka din identitet eller behörighet att utföra vissa handlingar (framföra fordon, genomföra finansiella transaktioner, etc.) samt om polis/tull/rättsväsen behöver identifiera dig för lagföring. Historien din låter mycket besynnerlig, genomfördes det kontroll på samtliga passagerare, ett fåtal eller bara dig? Med andra ord, letade de efter någon specifik med något specifikt signalement eller var det en omotiverad kontroll på samtliga passagerare? //83.253.250.186 3 april 2011 kl. 04.26 (CEST)[svara]
Tycker också historien låter märklig. Var det en buss som tidigare åkt över gränsen? -- Lavallen 3 april 2011 kl. 11.23 (CEST)[svara]
Okej, tack för informativa svar. Jag var själv ganska förvånad över händelsen, men när uniformerade människor uppmanar till saker tenderar man ju (farligt nog) att ta dem på allvar :). De kontrollerade legitimationen hos samtliga passagerare på bussen, pratade med någon men gjorde det annars ganska snabbt. Om de sökte någon särskild vet jag alltså inte, men de valde inte ut någon speciell person eller så. De informerade lite snabbt innan att det var tullen och "utlänningskontrollen" eller något liknande märkligt begrepp som gjorde någon slags kontroll, men detaljerna noterade jag inte. I övrigt sa de inget om ifall det fanns någon speciell anledning till att just den dagen kontrollera vår buss.
Och ja, jag tror att bussen hade sin startpunkt i Köpenhamn, och om det stämmer har den ju faktiskt passerat landsgränsen. Ganska märkligt, som sagt. Jag har åkt ganska mycket buss på denna sträcka, men aldrig varit med om något sådant tidigare. --flinga 5 april 2011 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Det finns ingen juridisk skyldighet att inneha legitimation i Sverige (om man är nordisk medborgare) det vill säga man kan inte få böter. Polisen är dock skyldig att identifiera misstänkta. Om de misstänker dig för något eller att du inte är en nordbo kan de ta dig till polisstationen och släppa dig först efter flera timmar (de måste ha något slags bevis för att hålla någon mer än 6 timmar). En del poliser tycker att icke innehav av legitimation är misstänkt i sig och om personen verkar skum kan de ta in personen. Man bör ha alltid ha legitimation utanför sin bostad. Kör man bil måste man ha med sig körkort. Åker man tåg måste man ofta ha legitimation med flera situationer.--BIL 7 april 2011 kl. 22.29 (CEST)[svara]
Jag tycker att om polisen tycker det är skumt att inte ha legitimation trots att det inte finns något sådant krav, så är det närapå en medborgarskyldighet att gå omkring och se skum ut utan legitimation. En sådan "det krävs inte, men man bör, för annars bråkar polisen med dig" är oacceptabelt i en rättsstat. --LPfi 12 april 2011 kl. 17.42 (CEST)[svara]
På den tiden det fortfarande fanns tull- och passkontroll vid gränserna in i Sverige, så blev jag stoppad varenda gång. Så, jo, det är inget bra idé att se skum ut i den här staten. - Ingen annanstans har jag blivit kollad på det viset, inte ens in i och ut ur Ryssland. -- Lavallen 12 april 2011 kl. 17.47 (CEST)[svara]

Transsexualism vs sociala konstruktioner[redigera | redigera wikitext]

Jag inser att det här är en svår och kontroversiell fråga som det väl inte finns några raka svar på, men hoppas ändå på lite resonemang.

Dels finns teorier som handlar om att kön är irrelevant och en social konstruktion, och alltså något som man föds i men som sedan inte har någon bäring för vem man är, vem man ska bli och hur man beter sig, rent biologiskt. Dels finns det personer som anser att de är födda i fel kön och genomgår könsbyte.

Hur går detta egentligen ihop? Vem har "rätt"? Rimligen har könet biologisk betydelse för de som anser att de har fötts i fel kön. Jag kan inte tänka mig att någon väljer att byta kön av sociala skäl. Hur kan man då samtidigt hävda att könet inte har någon betydelse annat än reproduktivt?

Önskar ingen politisk debatt här, utan mest några hyfsat initierade resonemang.

Passar på att slänga in en sidofråga: varför heter det LBGT när T står för transsexuell vilket inte är en sexuell läggning?

/Grillo 10 april 2011 kl. 06.38 (CEST)[svara]

Några reflexioner: Grillos tankar är värda att arbeta vidare med. För egen del - jag betraktar mig inte som genusforskare, men är inläst på området - ser jag det som svårt att komma ifrån att mänskligheten består av två biologiska kön (med sällsynta undantag). Detsamma gäller en stor del av djurvärlden, men den lämnar jag utanför resonemanget, då människan, alldeles bortsett från frågan om hur hon uppstått (formuleringen skall inte ses som ett avståndstagande från modern naturvetenskap, men är ofrånkomlig för en teolog), har framträtt som social varelse på ett långt mer avancerat sätt än andra arter.
Även om det har påvisats att synen på skillnaden mellan man och kvinna förändrats i modern tid kan jag inte se att detta innebär att det är först då man upptäckt alternativt uppfunnit denna dikotomi. Den har funnits så långt vi kan följa mänskligheten bakåt i historien. Givetvis är "kön" också en social konstruktion, vilket berättigar talet om "genus". Könsskillnaden har upplevts på olika sätt i skilda tider och av olika individer. Det senare påverkas, men behöver inte avgöras, av det omgivande samhällets förväntningar.
Vad gäller sidofrågan: på svenska talar man om "HBT", där T står för det vidare begreppet "transpersoner". Så vitt jag förstår är poängen inte att tala om sexuell läggning utan snarare att relativisera detta. Nu är "queertänkandet" omstritt inom dessa grupper. Precis som man kan skilja mellan särartsfeminism och likhetsfeminism kan man se hur vissa (företrädesvis män) betonar det medfödda i dragningen till det egna könet medan andra (företrädesvis kvinnor) betonar det självvalda. Här finns alltså en tydlig motsättning, även om man kan enas i vissa konkreta frågor. Fernbom2 10 april 2011 kl. 07.09 (CEST)[svara]
Frågeställningen om huruvida något är medfött eller förvärvat får nästan alltid en massa intressanta konsekvenser för den etiska bedömningen av ett visst beteende. Vetskapen om det, gör nog att man ibland är benägen att vilja komma till vissa slutsatser, trots att det i praktiken är omöjligt att vara kategorisk åt endera hållet. Det tror jag förklarar en del av skillnaderna som antyds ovan. -- Lavallen 10 april 2011 kl. 10.25 (CEST) (som varken är genusforskare eller teolog)[svara]
Kanske det är lite av problemets kärna. Det kan vara både medfött och förvärvat, och hur stor betydelse dom olika faktorerna har varierar mellan individer. Faktorerna själva varierar också över tiden. Sedan finns det fenotyp-faktor också. Och då blir det tre faktorer att förstå. Schh 12 april 2011 kl. 01.52 (CEST)[svara]
Ja, den ibland infekterade frågan om arvet eller miljön har störst inverkan måste till stor del besvaras med att det handlar om ett komplicerat samspel och ofta om ett slags växelverkan. Fernbom2 12 april 2011 kl. 05.38 (CEST)[svara]
Genusvetenskapens betoning av kön som social konstruktion handlar ju också om att ta avstånd från att "stänga in" människor i sociala kön, inte nödvändigtvis annat än hos vissa extema uttolkare att förneka att det finns biologiska skillnader. Problemet är ju också att även om man kan konstatera att egenskap A finns hos 97 % av alla män men bara 3 % av alla kvinnor, så finns det mycket få biologiska (ja, faktiskt inga) genskaper som finns hos 100 % av alla män och 0 % av alla kvinnor (och vice versa).
Men Grillo har ju rätt när han har upptäckt att det finns ytterligare en konflikt mellan transexuella och mer uttalade genusteoriförespråkare, i det att de senare tycker de förra fokuserar för mycket på sitt kön. Vem som har rätt tror jag wikipedia varken kan eller bör svara på. --FBQ 10 april 2011 kl. 15.11 (CEST)[svara]
Tänkte bara förtydliga ifall det missförstods, jag tycker inte frågan är dum. Tvärtom kommer frågan in på en massa intressanta frågeställningar om personlig frihet kontra kollektivt ansvar, och vad som är biologiskt och vad som är socialt. Fast det är ju frågor som wikipedia inte riktigt kan svara på.--FBQ 11 april 2011 kl. 00.23 (CEST)[svara]
Lavallens påpekande ovan om att vilja komma fram till något kan i postmodernismens tidevarv få ganska oförblommerade uttryck. Så har jag själv hört en etnologiprofessor säga att hon som feminist utgår från könsmaktsordningen och skaffar fram belägg för den genom sin forskning. Att män förtrycker kvinnor styr alltså hela undersökningen. I sin installationsföreläsning var hon inte lika tydlig men sade i grunden samma sak. Fernbom2 11 april 2011 kl. 09.51 (CEST)[svara]
Frågan och diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor#Vinschning. --MagnusA

Om jag vinschar ett bildäck upp i luften 3 meter. Hur mycket mer kommer det att väga när det hänger 3 meter upp i luften?

som ett bildäck ungefär.--LittleGun 10 april 2011 kl. 20.30 (CEST)[svara]
Indeed. Bör för övrigt flyttas till Faktafrågor--~In Donaldismo Veritas 10 april 2011 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Om den potentiella energin som tillförs (genom vinsningen) ska jämställas med den energi som är bunden i däckets vikt, så blir det:
(mgh+mc2)/mc2=(gh+c2)/c2=gh/c2+1
gh/c2=30/10^17, mao en ganska liten ökning om jag räknat rätt i hastigheten. -- Lavallen 10 april 2011 kl. 20.40 (CEST)[svara]
Jag kanske satt och sov på någon fysiktimme, men vad har den potentiella energin med vikten att göra? Vikten minskar väl pga att avståndet till jorden ökar, samtidigt som vikten ökar pga att lufttrycket är lägre på 3 m höjd. Vilket som dominerar kan man kanske räkna ut om man använder tillräckligt med decimaler. --Xauxa 11 april 2011 kl. 01.17 (CEST)[svara]
Med vikt menade jag i mitt svar "tyngd", dvs det som kan mätas med till exempel en fjädervåg. Vikt har ju även betydelsen "massa". Kanske missförstod jag frågan? --Xauxa 11 april 2011 kl. 01.26 (CEST)[svara]
Nej, jag har också svårt att se hur en ökad potentiell energi påverkar massan. Det finns många som ibland drar för mycket konsekvenser av E=mc² som formel. I kemiska och nukleära reaktioner är det dock ett tydligt samband mellan massan och den innehållande energin. I kemiska reaktioner är det dock mycket svårmätt. Utifrån frågan är det svårt att avgöra vad man egentligen frågar efter och det enda jag såg var att man kanske jämförde den potentiella energin med den massa (och därmed energi) som finns i däcket. Dock tror jag, som du, att den minskade gravitationen 3 meter upp i luften har större betydelse. -- Lavallen 11 april 2011 kl. 09.53 (CEST)[svara]
Vad menar du med att däcket "väger"? Använder du en fjädervåg eller en balansvåg i det här experimentet? Lyfter du vågen också när du lyfter däcket? Mvh / Mkh 11 april 2011 kl. 13.45 (CEST)[svara]
Nu är jag ju humanist men jag skulle säga att vad som händer i det beskrivna fallet är att man vid uppvinschningen omvandlar rörelseenergi till lägesenergi, vilken i sin tur åter omvandlas i rörelseenergi då däcket säpps till marken. Själva däckets vikt torde däremot vara precis detsamma hela tiden. Eller är jag helt ute och seglar? /FredrikT 11 april 2011 kl. 15.49 (CEST)[svara]
Och rörelseenergin kommer från morgongröten, och morgonggröten får sin energi från solen, dvs kärnkraft! -- Lavallen 11 april 2011 kl. 16.39 (CEST)[svara]

Översättning av tyska facktermer[redigera | redigera wikitext]

Någon som kan ta en kik på översättningarna från tyska i artikeln Industriella varningsskyltar ? Schh 13 april 2011 kl. 19.57 (CEST)[svara]

Ett företag som säljer just dessa skyltar med svensk text.[18]--Edaen 13 april 2011 kl. 20.02 (CEST)[svara]
Arbetsmiljöverket är nog en bättre källa.[19]--Edaen 13 april 2011 kl. 20.04 (CEST)[svara]

Jättesnäcka uppspolad i Japan?[redigera | redigera wikitext]

På en länk på msn:s nyheter finns just nu ett intressant klipp, som gjorde mig nyfiken. Det gäller ett oidentifierbart objekt som spolats i land i Japan under tsunamin.

Här är en länk : http://se.msn.com/?ocid=hmlogout Klippet om objektet finns i den första bildrutan av sex. Jag hoppas att ni har tid att se det.

Vad kan det vara? Kan någon här identifiera det? Jag tycker att det ser ut som någon slags jättesnäcka.

Tack på förhand! --Aciram 13 april 2011 kl. 16.01 (CEST)[svara]

På grund av de korsformiga rännorna på ytan tror jag inte att det är ett skal av en snäcka. Kanske var föremålet ett snidat arbete i trä som ruttnade delvis. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 13 april 2011 kl. 16.12 (CEST)[svara]
MSN:s nyheter verkar redan ha hunnit uppdateras så mycket att jag inte alls kan hitta någon länk om det uppspolade föremålet. /FredrikT 13 april 2011 kl. 20.40 (CEST)[svara]
Hittade denna: http://video.se.msn.com/watch/video/mystiskt-objekt-fran-havet/1jjnvfbpx Är det den rätta? Oidentifierade saker som spolas upp ur havet är ju ett populärt internetfenomen. Den där grejen såg iofs inte ut som något bekant överhuvudtaget, men saker kan ju bli lite konstiga om det får driva i havet ett par år (se f.ö en:Globster t.ex.). -Laxskinn 14 april 2011 kl. 00.14 (CEST)[svara]
Ja, det var den jag menade. Det verkade som om dom som upptäckte saken inte kände igen den som ett träföremål eller något annat, utan trodde att det hade varit levande. Jättesnäcka i sådan fall, var min tanke. --Aciram 14 april 2011 kl. 17.37 (CEST)[svara]

Parenteser och fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Om jag i en uppsats vill källbelägga en mening som står inom parentes med en fotnot, ska fotnoten då stå före eller efter parentesen? »Wolfgangus Mozart 10 april 2011 kl. 10.15 (CEST)[svara]

Jag skulle spontant sätta den före det avslutande parentestecknet, men det är förmodligen felaktigt. Däremot bör den under alla omständigheter stå före ett eventuellt efterföljande skiljetecken så att inga tveksamheter kan uppstå om vad den belägger. Fernbom2 10 april 2011 kl. 10.19 (CEST)[svara]
Det är en hel mening som står inom parentes, och den är sist i stycket. Sätter jag fotnoten efter den avslutande parentesen ser det ut som om den källbelägger hela stycket, vilket inte är fallet. Därför satte jag nottecknet efter punkten och före den avslutande parentesen, men det såg lite märkligt ut, tyckte jag. »Wolfgangus Mozart 10 april 2011 kl. 12.30 (CEST)[svara]
Hur märkligt det än ser ut tror jag det är det rätta. Fernbom2 11 april 2011 kl. 09.42 (CEST)[svara]
Jag säger detsamma: noten bör vara inne i parentesen. /FredrikT 11 april 2011 kl. 15.57 (CEST)[svara]
Siffrans placering ger ingen entydig eller självklar tolkning av vilken räckvidd fotnoten har. Det är därför frågan uppkommer här. På Wikipedia kan någon dessutom ändra ordningen på meningar eller göra inskott i dem. Om fotnotstexten själv nämner vad den stödjer, blir placeringen av fotnotssiffran okritisk och dessutom tålig mot ändringar i texten. /Rolf B 14 april 2011 kl. 09.30 (CEST)[svara]
Jag är osäker om vem som "bestämmer" om fotnoters placering; d. v. s. huruvida det finns officiella rekommendationer. Den konvention jag är uppväxt med placerar noten så nära slutet av det noten skall täcka som möjligt; således t. ex. före avslutande punkt i en mening, och i detta fall före högerparentes. Det verkar dock som om i dag fotnoter oftare placeras efter än före avslutande punkt. Jag misstänker att detta har att göra med att ordentliga notapparater har blivit ovanligare, och att de noter som ändå finns ibland också markeras tydligare. Jörgen B 14 april 2011 kl. 22.56 (CEST)[svara]
Vi är förmodligen överens om att man alltid sätter siffran efter det som den ska syfta på. Intuitivt skulle jag sätta siffran inuti en mening om jag bara syftar på föregående ord eller del av meningen, men efter punkt om jag syftar på hela föregående meningen eller senaste följden av meningar. Då känns början på stycket som en absolut gräns för den möjliga räckvidden, men förekomsten av en tidigare notsiffra får också någon sorts avskärmande effekt. En siffra omedelbart efter en parentes i en mening som har sin punkt efter notsiffran, skulle jag tro gäller hela parentesinnehållet men inte det som står före. Det kan bero på att jag är matematiskt skolad och parenteser i matte används just för sådana avgränsningar. Om texten inom parentes har en egen slutpunkt före parentesens slut, kan jag inte se någon skillnad mellan att sätta siffran direkt efter denna slutpunkt eller efter den efterföljande slutparentesen. Om parentesen däremot innehåller flera meningar och man sätter siffran innanför slutparentesen, antar man att alla meningar inom parentes inte ska omfattas. Men även med denna pedantiska syn blir det en hel del utrymme över för godtycke i räckviddstolkningen. Jag återkommer till att det bästa är om fotnotstexten själv nämner vad den stödjer. Det blir mycket mindre sårbart. /Rolf B 15 april 2011 kl. 11.23 (CEST)[svara]

Mandatfördelning till första- och andra kammaren 1866-1918?[redigera | redigera wikitext]

Var hittar man resultatet för mandatfördelningen till riksdagens första- och andra kammare under 1866-1918 ..? Det berodde iofs mycket på vilken förmögenhet man innehadde. Men ett resultat borde finnas iaf ;) Fördelningen i Sveriges ståndsriksdag 1400-1866 vore inte fel heller. Schh 11 april 2011 kl. 22.19 (CEST)[svara]

Det finns ingen mandatförelning eftersom riksdagledmöterna under den tid du efterfrågar kandiderade för några partier. "partier" fanns tidigare, men de fungerade mer som klubbar för de valda riksdagsledamöterna.--FBQ 11 april 2011 kl. 22.31 (CEST)[svara]
Men dom borde väl ha en viss poltisk "färg" eller inriktning? Schh 11 april 2011 kl. 23.21 (CEST)[svara]
Ja, fast vem skall bedömma det? En del har haft utpräglad hemvist, särskilt i slutet av 1800-talet fanns embyron till de nuvarande partierna, men bara en del riksdagledamöter tillhörde dessa partier. Tidigare har ledamöterna kunnat stödja sig på vissa grupper i en del frågor och andra i andra frågor, kunnat byta och ingå allianser med sådana en ny partibildning osv. Under stora delar av tiden har inga partier i egentlig mening alls funnits - kanske skall man tala om "Släktpartier" där personer besläktade med varandra lierade sig och stödde sig på varandra - men vad skall man ge dessa partier för färg? För bondeståndet under ståndsriksdagens tid finns i stort sett inga protokoll så det finns inte ens någon dokumentation kring vad riksdagsmännen tyckte, bortsett några få. --FBQ 11 april 2011 kl. 23.30 (CEST)[svara]
Visst kan det vara intressant att se vilka grupperingar som hade vilket stöd under olika riksdagar i äldre tider, men tror att det blir helt meningslöst att jämföra med moderna valresultat, eftersom det inte finns någon likhet i hur politiken fungerade och hur partibildningarna såg ut.--FBQ 11 april 2011 kl. 23.42 (CEST)[svara]
Det är för att förstå ifrån vilka ideologiska eller andra tankegångar som dom valda utgick ifrån när beslut skulle tas. Jämförelsen med moderna partier är överflödig. Schh 12 april 2011 kl. 01.27 (CEST)[svara]
Jag tror man måste förstå historien för att inse att en sådan tabell inte riktigt fungerar, möjligen kan du göra någon översikt över strukturen i slutet av 1800-talet, det går ju att läsa lite i valartiklarna 1866-1914, exempelvis Andrakammarvalet i Sverige 1887 (vår).
För att förenkla lite - om en om man skall titta på 1700-talet så handlar hatt- och mösspartiet delvis om ideologi men lika mycket om vilka riksdagsledamöter som mottog pengar från Ryssland och vilka som mottog pengar från Frankrike. Gustaf III förbjöd alla politiska partier. Det Holsteinska partiet kan man ju möjligen också klassa som ett rojalistiskt, men handlar ju snarast om adelsmän som varit eller var i Holsteinska hovets tjänst och hoppades på en ljus framtid under Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, och andra som i sin tur var lierade med dessa. Under 1500- och 1600-talet hade politiska partier varit otänkbara eftersom någon annan politisk linje än kungens inte hade accepterats. Den viktigaste influensen när beslut skulle tas var alltså vad kungen tyckte och hur starkt inflytande han hade över riksdagsledamöterna. Gustav Adolf Reuterholm och andra kungagunstligar hade en snarlik roll, vad de tyckte och möjligheten för dem att klämma åt en för ens ståndpunkter spelade betydligt större roll för vilken politik som fördes än någon politisk färg. Man kunde ha rätt till en åskikt beroende på vilken den var, men att inrätta ett politiskt parti bland riksdagsmännen hade med all sannorlikhet klassats som högförräderi. Det betyder att om man även utan partier försöker beskriva vad personerna drev för politik kommer man snart att märka att de oftast inte drev den politik de sade sig göra. Det går ju visst att hävda att det förekommer även bland politiker idag, men man är trots allt mer eller mindre skyldig att följa partilinjen. --FBQ 12 april 2011 kl. 09.51 (CEST)[svara]
Även om jag delar FBQs resonemang så tycker jag det ligger en del i Schh fråga. Det fanns ju egentligen grupperingar som marknadsliberala, kulturliberala, överklasskonservativa, bondekonservativa etc. Tyvärr blir det egen forskning att göra en sådan indelning, så vi får avvakta att historikerna ställer sig samma fråga och arbetar igenom denna så vi därefter kan återge det de kommit fram till.Yger 12 april 2011 kl. 12.43 (CEST)[svara]
Om jag har förstått rätt var riksdagsvalen till andra kammaren fr o m 1866 i regel rena personval i enmansvalkretsar. En del kandidater ställde säkert - särskilt mot 1800-talets slut - upp utifrån en tydligt deklarerad agenda, men i många fall valde man nog snarare folk utifrån deras rent personliga förtroende/lokala inflytande. Man kan på så sätt säga att den dåtida riksdagen bestod av enb samling "vildar" med personliga mandat. /FredrikT 12 april 2011 kl. 13.52 (CEST)[svara]
FredrikT sammanfattar perioden 1866-1912 väldigt bra. Jag tror absolut att det finns mycket att skriva om politiken under slutet av 1800-talet och grupperingar bland riksdagspolitikerna här på wikipedia. Jag undrar dock om tabellform fungerar riktigt bra. Man får då nästan titta på enskilda frågor och hur personerna röstat. --FBQ 12 april 2011 kl. 14.17 (CEST)[svara]
Just grupperingar och agendor bör kunna användas för att strukturera. Borde finnas någon dokumentation på detta? Min fundering var ursprungligen vad som fick regeringen att 1888 verkade för nationalisering av telefonnätet genom att ge Televerket ensamrätt på att dra ledningar mellan städer. Schh 12 april 2011 kl. 16.36 (CEST)[svara]
Fast det är ett slående exempel på att dagens politiska kompass inte fungerar. De som motsatte sig utbyggnaden av telenätet var främst bönder som oroade sig för ökade skatter. Drivande var i lika hög grad konservativa som ville ha statlig kontroll över telenätet, och liberaler som ville se en förbättrad infrastruktur. Det var framför allt den konservativa högern som ville se en stark statlig kontroll över landet.--FBQ 12 april 2011 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Och det var väl först i början på 1900-talet som telefonnätet förstatligas? Som sagt, fortfarande var det de konservativa som var drivande där.--FBQ 12 april 2011 kl. 17.24 (CEST)[svara]
Se Televerket om statens engagemang från 1853 till 1980-tal. Mvh / Mkh 12 april 2011 kl. 17.47 (CEST)[svara]

[hoppar ut i marginalen igen] Jag har ett par häften med bilder och kortbiografier över riksdagsmän utgivna av Aftonbladet på 1890-talet. Där betecknas åtskilliga av ledamöterna med epitet som "utpräglat frisinnad", "protektionist och övervägande konservativ", "frihandlare med liberala tendenser", "frihandlare med moderat-liberala tendenser", "protektionist och rösträttsmotståndare", "moderat protektionist med i övrigt frisinnad åskådning" etc. Utöver att det inte framgår huruvida detta var hur ledamöterna själva betecknade sig eller om det är tidningens egen tolkning (vilket jag gissar på) så visar det också att indelningen vid denna tid handlade mycket om enskilda sakfrågor (inte minst frågan frihandel eller skyddstullar) snarare än om en fast partiideologisk ståndpunkt. /FredrikT 12 april 2011 kl. 18.46 (CEST)[svara]

Kanske något att inkludera som inscanningar på commons?, 1890 borde vara rejält utanför ev copyright? Schh 12 april 2011 kl. 20.13 (CEST)[svara]
Säg gärna till på src, om ex av AB läggs upp. Vi har redan en del tidningar. Och ja, det är sannolikt ingen fara med 1890-tals-nummer. Wikisource godkänner idag åtminstone nummer fram till och med 1925, och jag tror inte Commons är snålare med utrymmet. -- Lavallen 12 april 2011 kl. 20.27 (CEST)[svara]
Bilderna är definitivt fria, men tryckkvaliteten på dem är inte över sig hög; därför har jag tvekat litet att lägga ned allt det arbete som en skanning innebär. Men jag skall överväga det igen. /FredrikT 12 april 2011 kl. 20.46 (CEST)[svara]
Finns inte dessa redan hos KB? Kvaliten kan variera, men jobbet borde redan vara gjort. -- Lavallen 12 april 2011 kl. 20.53 (CEST)[svara]
Du menar i samband med att man mikrofilmat dagstidningar? Är inte säker på att bilagaor av denna typ (de här är i ett helt annat format än själva tidningen) tas med då. /FredrikT 12 april 2011 kl. 21.00 (CEST)[svara]

Avindenterar FredrikT, det förekom inte alls bara enmansvalkretsar. Läs gärna Andrakammarvalet hösten 1887!

Som jag minns min historiebok förekom riksdagspartier i både första- och andra kammaren innan dessa fick/skaffade sig nationell förankring. Jag vet dock inte i vilken mån de registrerades officiellt. Observera att vi inte helt har gått ifrån den situationen i dag; vid partisprängningar eller enskilda ledamöters avhopp kan situationer uppstå där mandatfördelningen inte längre motsvarar den officiella partifördelningen. Ledamöter i riksdagen eller andra valda församlingar är inte skyldiga att ställa sin plats till förfogande, även om de utesluts ur eller självmant lämnar partigruppen för det parti för vilket de valdes. En sådan partisprängning ledde till att APK under några riksdagar (alltså: riksdagsår) i slutet av 1970-talet hade en tvåpersonersriksdagsgrupp. Om jag inte minns fel, så var de under det sista året medtagna i den officiella riksdagspartiställningen.

Tyvärr vet jag dåligt var man hittar noggrannare uppgifter om partiställningar. Nordisk Familjebok (t. ex. [20] ff.) ger ju en allmän översikt, men verkar inte att ge partiställningarna. Jörgen B 14 april 2011 kl. 22.15 (CEST)[svara]

Jörgen: jag skrev inte att det bara fanns enmansvalkretsar; jag skrev i regel. /FredrikT 14 april 2011 kl. 22.22 (CEST)[svara]
Jag har läst en del om det här tidigare, men måste nog leta upp det på nytt. Vallistorna växer fram succesivt, i början fanns de inte i flermansvalkretsarna heller. Och länge liknade de ju inte heller våra tiders valsedlar. Hjalmar Branting valdes ju till att börja med in i riksdagen på en liberal riksdagslista. Jag vill minnas att en frihandelsvän sattes upp på tullskyddvännernas riksdagslista för att han ansågs som en sympatisk person, tror för övrigt att jag mött flera sådana exempel.--FBQ 14 april 2011 kl. 22.37 (CEST)[svara]
Såvitt jag förstår av NF från 1889 var enmansvalkretsar regeln på landet och vad avser städer med mindre folkmängd än 10000 invånare. I större städer fanns båda varianterna; det framgår inte vilket som var vanligast. Det framgår också att även andrakammarvalen "egentligen" skulle vara elektorsval, såvida inte valkretsen hade bestämt att valen skulle vara direkta - men det hade de flesta valkretsarna bestämt. Det ser ut som om reglerna gåve en viss överrepresentation åt städerna, jämfört med landsbygden. Jag är osäker om huruvida detta bör beskrivas som att valen "i regel" skedde i enmansvalkretsar; men innan urbaniseringen hade slagit igenom borde ju systemet ge fler enmanskrets- än flermanskretsvalda riksdagsmän. Jörgen B 14 april 2011 kl. 23.31 (CEST)[svara]
FBQ, det finns ingen skyldighet för partier att begränsa de nominerade namnen till medlemmar i det egna partiet. (Detsamma gäller andra uppsatta listor, i de fall partierna inte har skyddat sig från spränglistor genom att registrera namn.) Flera partier har även i modern tid utnyttjat detta för att låta ickemedlemmar väljas in i riksdagen; bland annat hade Vpk ofta några ickemedlemmar på valbar plats i min ungdom.
Invalet av Alf Svensson år 1985 som ensam kristdemokrat på en lista med partibeteckningen Centern var ju också en sorts parallell till invalet av Branting på en liberal lista. Det betyder givetvis inte att de partiskiljande eller saxade centervalsedlarna inte liknade andra partiers valsedlar. Jörgen B 14 april 2011 kl. 23.57 (CEST)[svara]
När sätts de första listorna upp? Som jag nyss skrev i Andrakammarvalet i Sverige 1866 bildas Landtmannapartiet 1867 och Nyliberala partiet 1868. Representationen borde ju gå att räkna ut utfrån exempelvis Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1885–1887, där det framgår vilka valkretar personerna valts in från. De städer som 1870 hade mer än 10.000 innevånare var Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle, Uppsala, Jönköping, Karlskrona och Lund. 1890 hade dessutom Helsingborg, Örebro, Linköping, Eskilstuna, Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Landskrona och Sundsvall tillkommit. Det verkar faktiskt som enmansvalkretsar var regel för städer ända upp till 30.000 innevånare.--FBQ 15 april 2011 kl. 00.27 (CEST)[svara]
Aha! Texten i NF säger "varje fullt 10.000-tal. Det Gävle med 23.484 innevånare, och de som följer efter med strax över 20.000 1890 hade möjligen inte 20.000 vid valet 1884. Definitivt var alla fall landsbygden då underrepresenterad - I Nedansiljans domsaga hade bara Leksands socken hade 1890 10.920 innevånare, Rättvik 8.749 (1891) och Gagref 8.047, de andra lite färre.--FBQ 15 april 2011 kl. 00.38 (CEST)[svara]
Fast lite svårt att avgöra om fördelningen är helt jämn, socknarna och häradena hade mycket varierande befolkning- nu gäller det här domsagor, men likafullt (texten om ståndsriksdagen bör f.ö. skrivas om har jag noterat redan tidigare, varje härad skickade inte någon riksdagman, men jag måste leta rätt på uppgifter hur det egentligen fungerade, troligen var det domsagorna som valde riksdagmän redan då).--FBQ 15 april 2011 kl. 00.44 (CEST)[svara]
För att återgå till grundfrågan, uppenbarligen fanns 1884 fyra flermansvalkretsar - Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. 1890 fanns dessutom Gävle, Uppsala och Karlskrona. (Helsingborg som 1890 hade 20.410 innevånare verkar ha varit enmansvalkrets enligt Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1891–1893, möjligen följde man inte upp befolkningsökningen tätare än att staden ännu räknades som under 20.000.--FBQ 15 april 2011 kl. 00.51 (CEST)[svara]

En fråga som rör idrottsämnet.[redigera | redigera wikitext]

Min fråga är vad som är skillnaden mellan sammansatta rörelser och komplexa rörelser?

Mvh Daniel Idrottslärare

Jag är inte idrottslärare, men om jag skall våga mig på en rent språklig tolkning är en sammansatt [vad som helst] något som nödvändigtvis kan betraktas som en kombination av ett antal [vad som helst], medan en komplex [vad som helst] inte nödvändigtvis behöver kunna brytas ner i beståndsdelar, det räcker att den är mer komplicerad än någon enklare [vad som helst]. - Tournesol 15 april 2011 kl. 09.40 (CEST)[svara]
Tournesols förklaring är ju inte fel - men utifrån hur det fungerar inom andra områden skulle jag faktiskt gissa att man menar tvärtom. En sammansatt rörelse består av flera delar, men kan ha en enkel uppbyggnad. En komplex rörelse har en avancerad uppbyggnad (även om den nu kan bestå av "en" del). Inom andra områden brukar komplex användas när de enskilda delarna är så avancerade att svåra att förstå eller svåra att beskriva. Per definition måste ju en rörelse alltid bestå av ett flertal sammansatta delar i form av olika muskelgrupper som rör sig, även om det nu säkert inte är så man tänkt, eftersom sammansatta rörelser måste vara en kontrast mot enkla rörelser.--FBQ 15 april 2011 kl. 11.03 (CEST)[svara]
En - för en lekman, kanske skall betonas - möjlig tolkning kan vara att en sammansatt rörelse består av två eller fler (del)rörelser som utförs efter varandra i en följd, medan en komplex rörelse är sammansatt av olika (del)rörelser som utförs samtidigt (och som kan men inte nödvändigtvis behöver ha inbördes koppling). Att gå är således en sammansatt rörelse, medan att gå och tugga tuggummi samtidigt är en komplex rörelse, enkelt uttryckt. --Xauxa 15 april 2011 kl. 13.54 (CEST)[svara]

Jag håller så sakta på att digitalisera "Illustrerad Verldshistoria" från 1875.

Jag stötte där på denne man. Bildtexten säger att detta är Zenon från Cypern. Men med anledning av vad som står i brödtexten på sida 494 så antar jag att detta egentligen är Zenon från Kition. Utifrån illustrationen går det väl egentligen inte att dra ngn slutsats alls...

Några tankar? -- Lavallen 15 april 2011 kl. 15.51 (CEST)[svara]

Jag skulle tro att det är Zenon från Cypern. Zenon från Kition har en mer lutande panna och även ett veck vid näsroten. Om man nu skall tro att de statyavbildningarna man kan hitta på nätet är "korrekta", bl.a. commons. --Xauxa 15 april 2011 kl. 21.13 (CEST)[svara]
Tänkte se om det stod något annat i mitt ex men jag verkar ha samma upplaga av Illustrerad Verldshistoria. Jag tror inte på Zenon från Cypern. Brödtexten daterar ju honom till samtida med Epikuros, och Kition ligger trots allt på Cypern. Även om bysten i den svenskspråkiga artikeln inte är så lik xylografin i Illustrerad Verldshistoria, så finns i den engelskspråkiga artikeln en modern byst från Aten, med ganska stora likheter - den kan mycket väl vara gjord med någon äldre byst som förlaga.
Gernandts konversationslexikon (1895) listar på uppslagsordet Zenon:
  • Zenon (östromersk kejsare)
  • Zenon, namn på två grekiska filosofer, Z från Elea, i 5:e årh, f. Kr., en bland hufvudmännen inom den eleatiska skolan (se Eleater), och Z. från Kition på Cypern. d. omkr. 260 f. Kr., grundläggaren af stoicismen (se d.o.).
Zenon från Cypern (den sentida) nämns inte alls. Jag skall se vad förstaupplagan av NF skriver.--FBQ 15 april 2011 kl. 22.28 (CEST)[svara]
Gernandts konversationslexikon har direkt kopierat texten från Nordisk familjebok 1894. Zenon från Cypern var alltså troligen inte särskilt känd i Sverige vid den här tiden, utan namnet syftar på Zenon från Kition på Cypern.--FBQ 15 april 2011 kl. 22.35 (CEST)[svara]
Ska jag tolka det som att detta sannolikt är Zenon från Kition, men att boken kallar honom "från Cypern" eftersom Kition ligger på C. -- Lavallen 16 april 2011 kl. 07.45 (CEST)[svara]
En senare utgåva av Illustrerad världshistoria ("Andra upplagan 1926") har i band 1, sid 240, en annan bild, ett foto av en byst av Zenon, stocismens grundare. Statyn uppges finnas Glyptoteket i Köpenhamn. Den statyn liknar en del sentida byster och har bl a näsrotsvecket. Förmodligen har den varit underlag för flera av likartade illustrationer.
Kanske är det ändå mest sannolikt att omdiskuterade bilden (avses/) skall föreställa Zenon från Kition, stoicismens grundare. Han verkar väl ha gett störst avtryck för eftervärlden. Porträttlikheten skall man kanske helt lämna därhän i det här fallet. Namngivningen av grekerna förefaller lite olycklig, eftersom också vilket omnämns ovan, Kition ligger på Cypern. Men det är sånt vi får leva med. --Xauxa 16 april 2011 kl. 09.01 (CEST)[svara]
Efter så här lång tid är det nog svårt att veta exakt vilken byst som egentligen avbildar vem. Det finns många potentiella felkällor. Jag är nöjd med att konstatera att den här Z från Cypern är identisk med den Z från Kition som vi har en artikel om här på Svenska wikipedia. -- Lavallen 16 april 2011 kl. 09.14 (CEST)[svara]

Pepparkakshus och Betlehem[redigera | redigera wikitext]

Jag kom att fundera kring om det finns något samband mellan traditionen att göra pepparkakshus till jul och det faktum att julevangeliet utspelar sig i staden Betlehem som betyder brödhus. Med en halvsnabb googling hittade jag ett blogginlägg vars författare gissar att ett sådant samband nog finns eftersom seden med pepparkakshus skall ha utvecklats i kristna kloster. Finns det möjligen någon som kan bekräfta eller dementera eventuella samband? /Dcastor 17 april 2011 kl. 04.42 (CEST)[svara]

Känner mig rejält tveksam. Pepparkakor har visserligen en ganska gammal tradion, men bli den julvariant med de recept i känner först på 1800-talet. Pepparkakshuset verkar de flesta vara överens om att det kommer från sagan om Hans och Greta, där det först rörde sig om ett brödhus och först ganska sent blir ett pepparkakshus. Pepparkakshusen hör hemma inom Tyskspråkigt område, och blir ju vanliga i Sverige först en bit in på 1900-talet, och kommer då just från Tyskland. Men jag skall inte döma ut möjligheten att någon form av brödhus bakats även tidigare. Hans Traxler skrev 1963 en parodisk "Die Wahrheit über Hänsel und Gretel" där sade sig kunna spåra sagans verkliga bakgrund till en Pepparkaksbagare på 1600-talet (läst på tyskspråkiga wikipedia).--FBQ 17 april 2011 kl. 17.01 (CEST)[svara]

Rysk transkribering[redigera | redigera wikitext]

Kan någon som är bra på rysk transkribering vara snäll och se om jag skrivit rätt på namnen i artikeln Russian Touring Car Championship? Namnen med ryska bokstäver finns här. - (dGreen Yoshi (b) 17 april 2011 kl. 22.39 (CEST)[svara]

Tack så mycket Edaen och Annika64. - (dGreen Yoshi (b) 18 april 2011 kl. 09.32 (CEST)[svara]

pekdon eller datormöss[redigera | redigera wikitext]

Öppen fråga, Nuförtiden förekommer andra typer av datormöss (pekdon) för att styra pekaren på en datorskärm. Exempelvis separata "styrplattor", ofta kompletterade med olika ergonomiska tillbehör, t.ex handlovsstöd. Funktionen är densamma, dvs att kunna styra pekaren på en datorskärm. Var är det lämpligast att komplettera med information om dessa typer av styrplattor? under rubriken "pekdon" eller "datormöss"? Är datormöss enbart pekdon designade som "möss"???

Jag tycker att sådant som är generellt för alla typer av pekdon borde stå under pekdon. Men ganska många börjar nog med att leta under datormus när de söker sådan information, så mus-artikeln bör ha en tidig hänvisning till pekdon. /Rolf B 18 april 2011 kl. 16.17 (CEST)[svara]

Jag har, någonstans på Wikipedia, läst en text, sannolikt om argumentationsteknik, som går ut på att om en diskussion pågår tillräckligt länge kommer till slut antingen "Hitler" eller "nazist" att dyka upp bland argumenten. Men var kan jag ha läst det? Minns ej om det var i artikelnamnrymden eller i Wikipediadito. Riggwelter 7 april 2011 kl. 08.10 (CEST)[svara]

Godwins lag. Calle Widmann 7 april 2011 kl. 08.34 (CEST)[svara]
Tack! Riggwelter 7 april 2011 kl. 11.01 (CEST)[svara]
Skulle inte ord och namn "kommunist", "Sovjeutnionen", "Karl Marx", "Lenin" och "Josef Stalin" också dyka upp lika säkert? J 1982 19 april 2011 kl. 17.15 (CEST)[svara]

Nollor i triljon[redigera | redigera wikitext]

Hur många nollor finns det i en TRILION?

Se artikeln triljon. - Tournesol 19 april 2011 kl. 17.49 (CEST)[svara]

Hej, alla!

Jag hittade ingen rubrik med "Tipsa Wikipedia."

I senaste avsnittet SVT´s serie om Vetenskapens Historia berättas det om dansken Hans Christian Örstedt. Hans olika experiment ledde, ganska snart, fram till telegrafens uppkomst. Detta förändrade hela världens sätt att kommunicera. Det borde finnas en artikel om denna dansk.

Vänligen

Harald

Hej Harald. Du vet att alla kan skapa och redigera artiklar här? Du får gärna skapa en artikel om saker du anser saknas. Nu är det inte riktigt mitt område men är det Hans Christian Ørsted som du menar har vi redan en artikel om honom. Du får gärna bygga ut den, gärna med källor. GameOn 18 april 2011 kl. 12.04 (CEST)[svara]
Angående telegrafi har jag tidigare tyckt att den behövdes balanseras en del. Avsnittet om optisk telegrafi behandlar bara Sverige och nämner väldigt kort det mycket utvecklade franska systemet. Avsnittet om elektrisk telegrafering nämner å sin sida inte utbyggnaden i Sverige alls. Men någon annan får gärna ta sig an det arbetet.--FBQ 18 april 2011 kl. 12.09 (CEST)[svara]
Och som svar på var man kan tipsa så finns Wikipedia:Önskelista. GameOn 18 april 2011 kl. 12.11 (CEST)[svara]
Dock upplever jag att önskelistan fungerar dåligt. Formatet lockar en inte att berätta tillräckligt mycket om ämnet för att den som tittar igenom listan skall veta vad egentligen efterfrågats. I vissa fall är det förstås uppenbart, men oftare än man skulle tro är det det inte, i synnerhet inte i fall där man kunde tänka sig att börja forska om något man inte helt behärskar från förut. Har någon koll på hur önskelistan i praktiken fungerar? --LPfi 18 april 2011 kl. 12.30 (CEST)[svara]

Boivie har skapat en omdirigering från den stavning som Harald använder ovan, så nu kommer man rätt. /Dcastor 21 april 2011 kl. 14.33 (CEST)[svara]

Gammal symbol för jod[redigera | redigera wikitext]

1) När började man använda I istället J som kemisk symbol för jod?

2) Har J använts i andra länder än Sverige?

Nirmos 19 april 2011 kl. 10.27 (CEST)[svara]

1) Ingen aning, men jod upptäcktes av Bernard Courtois år 1811, vilket åtminstone snävar av sökningen något.
2) Ja, i Tyskland (åtminstone).
- Tournesol 19 april 2011 kl. 10.46 (CEST)[svara]

På 1950-talet användes tydligen J, se här. /Annika 19 april 2011 kl. 11.03 (CEST)[svara]

I förstaupplagan 1933 används också J som kemisk symbol för Jod.--FBQ 19 april 2011 kl. 11.16 (CEST)[svara]
NF verkar inte ange kemiska symboler i sina artiklar, men min Grundlinjer för kemi från 1921 anger också kemiska symbolen för Jod till J. Något som visar annat än att J skulle vara Jöns Jacob Berzeliuss beteckning?--FBQ 19 april 2011 kl. 11.29 (CEST)[svara]
Ugglan använder J, se [21] och [22]./Annika 19 april 2011 kl. 11.31 (CEST)[svara]
(Se där, jag läste bara inledningen :-)) Berzelius verkar ju ha använt de kemiska symbolerna första gången i sina förteckningar över atomvikterna 1818.--FBQ 19 april 2011 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Danskarna använder J här och här samt norrmännen här.Annika 19 april 2011 kl. 11.39 (CEST)[svara]
Tack för alla svar! Nirmos 22 april 2011 kl. 06.19 (CEST)[svara]
Jag kan inte minnas annat än att uteslutande beteckningen I användes på 1970-talet. På 1960-talet var jag för ung för att vara uppmärksam på sådant, men det måste ha varit då, eller i slutet av 1950-talet som denna förändring skedde./Annika 22 april 2011 kl. 07.46 (CEST)[svara]

Uppgradering[redigera | redigera wikitext]

Datorn gjorde en av sina omotiverade uppgraderingar idag. - En sak som tydligen var ytterst viktig att ändra var standardtypsnittet i webbläsaren. (IE8)

Var ändrar jag till något som är lite mer lättläst än det som någon på Mikromjuk Ltd tycker jag ska ha? -- Lavallen 21 april 2011 kl. 18.30 (CEST)[svara]

Det är inte bara storleken som ändrats? (testa Ctrl+0 (noll)) --Petter 21 april 2011 kl. 22.50
Det blev lite bättre, men eftersom texten nu är bredare än den var tidigare, så är det sannolikt inte bara storleken. -- Lavallen 22 april 2011 kl. 08.04 (CEST)[svara]
Se här för information om hur du ändrar standardtypsnittet som webbläsaren använder sig av. -- Larske 22 april 2011 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Tack för det! Nu börjar det likna något! -- Lavallen 22 april 2011 kl. 13.30 (CEST)[svara]

Vad gäller när man reser med receptfria mediciner inom EU?[redigera | redigera wikitext]

Jag ska ut o bila i sommar. Jag hade tänkt ta med lite Clarityn, Pevaryl, Oriptan m.m. då jag är allergisk, har lite migrän och ofta får svamp när man badar mycket. Nu var det någon som sa till mig att motsvarigheten till Pevaryl t.ex. är receptbelagd i en del länder. Får jag då inte ha min svenska, receptfria medicin med mig? Och om jag istället skaffar något receptfritt i något annat land, får jag då inte ta med den hem? Eller kan man lugnt resa med receptfria mediciner inom EU som en annan kompis trodde...//Förvirrad som vill göra rätt

Läkemedelsverket har en sida om att resa med läkemdel. Tyvärr ger den inte svar på din fråga, men det står: "Det är därför viktigt att ta reda på vilka regler som gäller för införsel av läkemedel i det land du ska åka till" vilket jag tolkar som att varje land har sina egna regler. Det står dock om att inom EES får man föra in läkemedel för eget bruk för ett års förbrukning. Samma information finns hos Tullverket. Det tyder på att det finns ett avtal inom EES-området som styr detta, men som sagt är det kanske bäst att kolla med respektive land (länkar till ambassader finns på läkemedelsverkets sida). Sjö 23 april 2011 kl. 08.58 (CEST)[svara]

Postorderbrudar/-fruar (i Sverige)[redigera | redigera wikitext]

Jag har jobbat på en del ställen där det också jobbat många thailändskor som kommit hit som postorderbrudar (och en del enstaka filippinskor och kvinnor från f.d. öststatsländer). Samtidigt tycker jag att man börjar, ute på offentliga platser, se fler gubbar med thailändska fruar, än vad man ser gubbar med svenskfödda fruar.

Av de thailändska postorderbrudar som jag känt, har ungefär hälften verkat ha ett någorlunda bra förhållande (ibland har jag t.o.m. tyckts synd om "gubben" eftersom de utnyttjat hans svenska mesighet lite väl mycket), men den andra hälften har haft det fruktansvärt, med riktigt otäcka gubbar. (Nästan inga av thailändskorna har träffat sin svenska gubbe på "normalt" sätt, det har nästan alltid varit via förmedlare, så det är verkligen postorderbrudar som det är frågan om.)

Av de thailändskorna, som lyckats etablera sig bra i Sverige, verkar de flesta också vara på jakt efter svenska, snälla män, åt sina kompisar hemma i Thailand också. Vilket på sätt och vis är bra, eftersom de verkar favorisera den där sortens väldigt snälla, blyga, kanske lite udda, svenska män, som jag personligen alltid undrat varför de inte är eftertraktade av svenska kvinnor, utan ofta får leva ensamma. (Jag har själv fått många förfrågningar, men förutom att det känns obehagligt att få inviter från någon man aldrig träffat eller känner något för, via ombud dessutom, så tror inte jag skulle palla ett förhållande där någon är i ett så starkt beroendeförhållande till mig. Jag avskyr när folk inte vågar prata rakt till mig, vilket redan är ett problem med alla fegisar, som tydligen tycker jag är "skräckinjagande".)

Nu sökte jag på webben och hittade nästan ingenting om den här postorderbruds-boomen. Inga tidningar verkar ha vågat ta tag i det. Det är väldigt konstigt med tanke på hur mycket som skrevs på 70- och 80-talet om de postorder-brudar som fanns då (men det är så gammalt att det inte finns på webben). Tyvärr tog väl det som skrevs då ofta bort den sista lilla värdighet som importfruarna hade kvar, men det var i alla fall bättre än en total tystnad för alla de som då (liksom nu) blev illa behandlade. Däremot finns en hel del obehagliga kommentarer från bloggar och webbforum, dels från sådana som hatar, eller gör sig lustiga över, thailändskorna (mest kvinnor) och från gubbar som beskriver hur de burit sig åt för att få henne riktigt "foglig", eller andra saker de gjort med henne (och ofta hennes föregångare, många av de här gubbarna verkar ha avverkat flera, en del skriver t.o.m. om de öststats-fruar de hade på 60- och 70-talet).

Någon artikel om postorder-brudar finns överhuvudtaget inte på svenska wikipedia, däremot på en del andra språk, men ingen av dem är särskilt relevant för svenska förhållanden idag.

Kan inte ni wikipedia-skribenter göra något åt tystnaden från etablerad media. Det är inte bara det att jag är nyfiken på hur situationen är i stort (inte bara den lilla del jag själv sett), många av de mer inofficiella kommentarer jag hittat på nätet om fenomenet, gör att jag känner mig väldigt olustig, inte bara för att de är aggressiva utan också för att de verkar väldigt okunniga. Det behövs något som väger upp. De illa behandlade thailändskor jag träffat (i verkligheten), skulle förmodligen också få det lättare om det fanns en öppen debatt.

Ser ingen faktafråga i texten ovan. Wikipedia är ett uppslagsverk, ingen debattsajt eller tidning. (Förresten har det visst skrivits en del om detta i media, t.ex [23] [24] [25] [26] [27]) / Elinnea 3 april 2011 kl. 16.11 (CEST)[svara]
Instämmer med Elinnea, det är inte wikipedias uppgift att driva opinionsarbete. Frågan tas upp i artikeln thailändare i Sverige, och det finns också en mycket kort artikel om äktenskapsmigration som skulle må väl av att byggas ut. Men personligen är mina erfarenheter av äktenskapsmigration helt andra än frågeställarens. Jag (eller snarare min fru) känner också ganska många "importerade" damer, mest från Filippinerna, och mitt intryck är att flertalet lever i ganska normala äktenskap, vissa lyckliga, andra inte, men inte värre än "helsvenska" par. Flertalet har träffat sina män via nätdejting eller under männens semesterresor, inte genom postorderförmedlare. Lsj 3 april 2011 kl. 16.28 (CEST)[svara]
Jag protesterar mot att inlägget ses som opinionsarbete. Det är helt legitimt att be Wikipedia uppmärksamma fenomen som verkar ha hamnat i skymundan (eller sådana aspekter av fenomen som i sig behandlas). Om frågeställaren hittat artiklarna som Lsj nämner vore det förstås bättre att ta upp saken på de diskussionssidorna, men det är inte alltid lätt att veta vilket forum som anses lämpligast, och det är lätt att flytta diskussioner.
Och det är fullt naturligt att någon har andra erfarenheter än några wikipedianer. Uppenbarligen rör sig frågeställaren i speciella kretsar (att thailändskor skulle dominera på offentliga platser i allmänhet har jag svårt att tro). Att vi har olika erfarenheter är en rikedom. En enskild persons erfarenheter (såsom frågeställarens) behöver förstås inte representera verkligheten i stort, och därför måste artiklarna bygga på forskning. Det är ändå utgående från fingertoppskänsla som man söker källor om fenomen som verkar ha hamnat i skymundan, och då är egna och andras personliga erfarenheter värdefulla.
--LPfi 7 april 2011 kl. 10.52 (CEST)[svara]
Förvisso kan vi ha olika erfarenheter, och det är en del av min poäng ovan också. Men jag protesterar mot din protest. Redan uttrycket "postorderbrudar" är POV, liksom att kalla männen för "otäcka gubbar", och båda termerna ger uttryck för en ensidig och föraktfull syn på äktenskapsmigration, som inte tar hänsyn till varierande erfarenheter. Att be wp skriva om "postorderbrudar" och deras "gubbar" i sådana termer, med motiveringen att detta förtigs i media, det är att be om opinionsarbete, ingenting annat! En legitim önskan om en NPOV artikel hade sett helt annorlunda ut. Lsj 9 april 2011 kl. 19.08 (CEST)[svara]
Visst är uttrycken olämpliga för uppslagsverket. Men jag tycker inte man kan kräva att man skall ha en balanserad syn på ett fenomen för att be oss skriva om det. Det är då vi faktiskt skriver som vi bör se till att vi har en sådan balanserad syn. Inlägget avspeglar en inte alltför ovanlig syn, varför jag gärna kan tro att det var uppriktigt menat. Ett sakligt språk i inlägget ökar förstås chansen att någon åtar sig uppgiften. --LPfi 11 april 2011 kl. 09.21 (CEST)[svara]

Dom inlägg som gjort hittills verkar peka på att det uppstår en skev situation i många fall där man utnyttjar varann. Enda skillnaden är väl att riktningen växlar. Givitvis finns det dom som har det alldeles utmärkt också. Något som vore riktigt intressant är att belysa varför det inte fungerar på hemmaplan? I övrigt är det väl bara att plocka fram pålitliga källor och skriva en artikel. T.ex hur många personer har skaffat maka i asien. Samt hur många gör det per år. Vad är fördelningen mellan olika världsdelar, etnicitet, religion, socioekonomisk både på den som tar emot och den som åker. Samt hur är det i andra länder osv..Schh 11 april 2011 kl. 22.09 (CEST)[svara]

Artikeln Äktenskapsmigration finns, men är en stubb. Det kan vara bra att vid sidan av asiatiska fruar också behandla norska, tyska och kanadensiska fruar och män (exemplen alltså ur svenskt perspektiv). Vid behov kan man senare bryta ut "postorderfruarna" till en skild artikel, men jag tror att man framförallt skall belysa äktenskap över kultur-, språk- och nationsgränser, och först då denna kontext är ordentligt behandlad finns det en möjlighet att behandla specialfallet på ett neutralt sätt. Också bussarna och TV-programmen som hjälper urbana kvinnor att hitta man med gård (eller, framförallt, man med gård att hitta fru) är relevanta för sammanhanget. --LPfi 12 april 2011 kl. 08.35 (CEST)[svara]

Att utifrån egna erfarenheter se trender eller liknande är lite av egen forskning. Vi vet att det som det redan står i artikeln Thailändare i Sverige att andelen kvinnor bland dem är höga. Och att äktenskap kan vara mer eller mindre välfungerande vet vi ju också. Om det däremot finns något signifikant i de äktenskap som ingås med thailändskor anser jag bara kan skrivas om det finns etablerad forskning som funnit detta och att just denna gruppering är signifikativ i sammanhanget. Yger 12 april 2011 kl. 08.49 (CEST)[svara]

Plockade fram statistik från Migrationsverket och lade in en del i artikeln äktenskapsmigration. Kvinnodominansen är inte alls så total som man kunde tro från debatten, könsfördelningen är ungefär 60/40. Thailand är största enskilda land, men bara nätt och jämt före Irak, och sedan dominerar invandrar- och flyktingländer i listan. Lsj 12 april 2011 kl. 09.46 (CEST)[svara]
Då vi tolkar statistiken måste vi minnas att den tar upp endast de som söker uppehållstillstånd med sådant skäl. Äktenskapsmigration inom EU kan vara rätt osynlig i den statistiken, för att inte tala om nordbor. Likaså försvinner de som får uppehållstillstånd genom sitt arbete eller studier. --LPfi 12 april 2011 kl. 14.59 (CEST)[svara]
Statistik har alltid sina begränsningar, men det här är det bästa jag kunde hitta. EU-medborgare som flyttar hit tycks åtminstone finns med, även om de kommer långt ner i listan över äktenskapsmigranter -- Storbritannien på 16:e plats och Polen på 18:e -- däremot synbarligen inte nordbor. I andra tabeller i samma statistikfil finns mer heltäckande uppgifter om folk som flyttat hit av andra skäl än äktenskap. Dock torde statistiken knappast underskatta andelen "postorderbrudar", eftersom sådana sällan kommer från EU och sällan kommer hit för att studera e.d. -- felkällorna är nog mindre för thailändare än för danskar, om inte annat så för att Migrationsverket tittar noggrannare på dem. Om någon kan gräva fram statistik över medborgarskap inblandade i alla ingångna äktenskap i Sverige, så skulle det vara hjälpsamt, men den statistiken har andra felkällor istället -- enligt svensk lag likställs samboskap med äktenskap även vad gäller uppehållstillstånd, så äktenskapsstatistiken missar eventuella "postordersambor", och många svensk-utländska äktenskap ingås nog i den utländske makens hemland. Lsj 12 april 2011 kl. 15.23 (CEST)[svara]
Jag tror alltså tvärtom att thailändskorna får en för framträdande roll i statistiken. Den "normala" äktenskapsmigrationen blir underskattad och thailändskorna framstår som något märkligare än vad de är. Icke-nordbor måste ha uppehållstillstånd om de vistas i landet längre tider, så det är naturligt att EU-medborgare finns med. Men de västerlänningar som beslöt att söka jobb här för att kunna bo med sin nya pojk- eller flickvän syns i allmänhet inte (för de fick uppehållstillstånd den vägen). Ja, en koll på äktenskapsstatistiken vore bra. Men det enda riktigt bra vore forskning som handlar om äktenskapsmigration. --LPfi 12 april 2011 kl. 17.51 (CEST)[svara]
Varför säger du "tvärtom"? Kanske mitt inlägg var oklart. Vi verkar hur som helst tro samma sak, att statistikens felkällor gör att västerlänningar underskattas och thailändskor m.fl. ser ut som en större andel än de i verkligheten är? Instämmer att forskning vore det bästa, om det finns. Jag har googlat lite efter forskning, men inte hittat något användbart hittills. För övrigt har Elinnea helt rätt i att artikeln saknar globalt perspektiv. Lsj 12 april 2011 kl. 18.47 (CEST)[svara]

Med inspiration från den här diskussion har jag helt skrivit om artikeln Äktenskapsmigration. Lsj 24 april 2011 kl. 19.34 (CEST)[svara]

Är den "kommunala" fastighetsavgiften kommunal?[redigera | redigera wikitext]

Enligt en politiskt engagerad kollega går pengarna inte till kommunerna utan till staten och namnet skulle vara en rökridå från riksdagspolitikernas sida som ville bättra sitt rykte efter att ha fått så mycket på pälsen för fastighetsskatten. Är det någon som vet om detta stämmer? Varför debatteras inte detta i så fall? Saker bör ju kallas vid sina rätta namn! 150.227.15.253 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Den kommunala fastighetsavgiften går till kommunerna. När den infördes minskades dock statens bidrag till kommunerna med lika mycket, så att förändringen inte skulle påverka resultatet varken för staten eller kommunerna. När antalet hus och taxeringsvärdena förändras i en kommun kommer fastighetsavgiften att förändras, så kommunerna påverkas av bebyggelseutvecklingen i respektive kommun. Se SKL:s cirkulär http://brs.skl.se/skbibl/cirkdoc.jsp?searchpage=brsbibl_cirk.htm&search1_cnr=11%3A16&op1=&type=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc=1 .Sjö 27 april 2011 kl. 12.38 (CEST)[svara]
(Mitt svar som jag la in på diskussionen): Din kollega har nästan rätt enligt den här tidningsartikeln från Filipstads tidning:Kommunal avgift ersätter fastighetsskatten.
Enligt den så går avgiften till kommunerna, men statsbidragen sänktes lika mycket som avgiften tog in. Däremot framgår det inte i artikeln om statsbidragen sänks motsvarande kommunernas totala avgiftsinkomst eller om respektive kommun får minskade bidrag motsvarande deras avgiftsinkomst.
Att kalla saker vid dess rätta namn säljer ingen senapskål, enligt min ringa åsikt är det lika mycket "rökridå" att ersätta en skatt med en avgift, även om avgiften har ett tak, är lägre och/eller samma som skatten var.--LittleGun 27 april 2011 kl. 12.41 (CEST)[svara]

påskkronologi[redigera | redigera wikitext]

Jag satt och diskuterade med några vänner om hur den kyrkliga kronologin under påsken ser ut, dvs vad som anses ha hänt Jesus under vilken dag i veckan. Jag har nog letat dåligt, men jag har inte hittat något i stil med:

skärtorsdag långfredag påskafton påskdag Annandag påsk
sista måltid golgata ? ? Återuppstånden?
förrådd Korsfäst ? ? ?
? Död ? ? ?


Känns lite pinsamt att inte kunna detta. kan någon berätta hur det ser ut, eller visa mig en lättfattlig förklaring (påsk for dummies?)/Marxmax 21 april 2011 kl. 13.41

Jag tror påskdagsmorgonen räknas för återuppstånden. Det blir på den tredje dagen, om man börjar räkna på 1, som man gjorde förr. 1:a=fredag, 2:a=påskafton 3:e=påskdag. --Ḇọⅳⅰḙ 21 april 2011 kl. 13.55 (CEST)[svara]
Så här är det: judisk tideräkning på den tiden räknade med att första dagen var den dag något hände, så att långfredagen är första dagen, påskafton andra och påskdagen tredje. Anledningen är att man inte hade någon nolla, utan började räkna på ett. Nitramus 28 april 2011 kl. 20.48 (CEST)[svara]
Så räknar vi ju faktiskt fortfarande. Om en Davis Cup-match börjar på fredagen så är lördagen andra speldagen och söndagen tredje dagen. Om jag gör en weekendresa så är fredagen resans första dag och söndagen dess tredje. Likaså, om Jesus dör under fredagen (reser till dödsriket), så är lördagen den andra dagen då han är död (är på resa i dödsriket) och söndagen den tredje (då han återvänder). /Dcastor 28 april 2011 kl. 22.55 (CEST)[svara]
Väldigt kort (se länkade artiklar; skärtorsdagen Jesu sista måltid med lärjungarna/instiftandet av nattvarden, långfredagen korsfästelsen, påsknatten/påskdagen uppståendelsen. Påskafton (som inte är helgdag) och Annandag påsk finns också beskrivna i artiklarna.--Ankara 21 april 2011 kl. 13.59 (CEST)[svara]
För att krångla till det så var det judiska dygnet från solnedgång till solnedgång. Det gör att Nattvarden och Dödsfallet inträffade samma "judiska" dygn, men i olika dygn som vi är vana att räkna dem. -- Lavallen 21 april 2011 kl. 14.56 (CEST)[svara]
Från fredag kväll till lördag kväll var det dessutom Sabbath. -- Lavallen 21 april 2011 kl. 14.58 (CEST)[svara]

Många andliga lärare säger att ingenting har någonsin existerat, ingenting existerar och ingenting kommer någonsin att existera. Allt är bara en manifestation av det enda medvetandet (Gud). Någon som har en subjektiv erfarenhet av det jag nämnt ovan och vad innebär det i så fall?

Vad är ingenting? Hade en fysikprofessor som ställde frågan om Vakum existerar. Resultatet var att det inte kan finnas ngt vakum, och därför kan inte "ingenting" existera... -- Lavallen 24 april 2011 kl. 17.44 (CEST)[svara]


Jag kanske är trångsynt, men om det är så att ingenting existerar – varför lyssna på vad andliga lärare säger? De existerar ju inte de heller... --Niklas RDis-ku-tera 24 april 2011 kl. 17.54 (CEST)[svara]
Om allt bara vore en manifestation av "det enda medvetandet", så existerar det ju likafullt, såsom en manifestation av det medvetandet. DG 29 april 2011 kl. 21.45 (CEST)[svara]

Jade i bratz the movie[redigera | redigera wikitext]

hej jag vill veta varifrån jade,cloe,yasmin och sasha kommer ifrån i filmen bratz the movie e dom från Sverige?212.181.133.197 28 april 2011 kl. 16.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Niklas RDis-ku-tera 28 april 2011 kl. 16.27 (CEST)[svara]

Hej! Jag har inte själv sett filmen, så om Du menar var det skall föreställa att de kommer från i själva filmhandlingen så har jag inget svar. Filmen i sig är dock från USA och det gäller även själva Bratz-figurerna som sådana. Se vidare våra artiklar Bratz: The Movie och Bratz. /FredrikT 29 april 2011 kl. 15.04 (CEST)[svara]
Hej igen. Har nu tittat på engelskspråkiga Wikipedias artikel om filmen och fått det bestämda intrycket att även handlingen är förlagd till USA. /FredrikT 29 april 2011 kl. 15.09 (CEST)[svara]

Ekto och Endo[redigera | redigera wikitext]

Varifrån kommer uttrycken tex Ektoparasit

Från gammalgrekiskans ἔνδον (inre) respektive ἔξω (yttre), se wikt:en:ekto och wikt:en:exo (eller motsvarande svenska sidor). --LPfi 27 april 2011 kl. 14.12 (CEST)[svara]
Eller hellre wikt:en:endo- och wikt:endo- respektive wikt:en:exo- och wikt:exo-. /Dcastor 1 maj 2011 kl. 10.05 (CEST)[svara]

Hur gör man korta länkar?[redigera | redigera wikitext]

På twitter, där ju utrymmet är snålt, använder folk ett system med korta länkar. Hur gör man dessa? MVH/Idunius 1 maj 2011 kl. 10.30 (CEST)[svara]

Är det detta du efterlyser: http://tinyurl.com/ ? Rex Sueciæ 1 maj 2011 kl. 10.40 (CEST)[svara]
Ja, ibland ser de ut så, ibland börjar de (ännu kortare verkar det) http://bit.ly Men jag förstår inte hur man gör...Idunius 1 maj 2011 kl. 10.49 (CEST)[svara]


Man går till tinyurl.com och klistrar in sin långa länk mitt i sidan, där det står "Enter a long URL to make tiny:". Sedan klickar man på "Make TinyURL". Då visas en kort länk som ser ut som tinyurl.com/3shdzya (den skapade jag nyss, det är en länk till diffen till ditt inlägg) och som är en omdirigeringssida hos tinyurl.com som pekar på den riktiga sidan som den långa länken går till. Lsj 1 maj 2011 kl. 11.24 (CEST)[svara]
Gu va bra! Tack så mycket! /Idunius 1 maj 2011 kl. 12.11 (CEST)[svara]

Clarence von Rosen[redigera | redigera wikitext]

Saknar källor för när Clarence von Rosen var hovstallmästare, och för detaljerna om hans involvering i hästsporternas roller som OS-grenar. /Urbourbo 29 april 2011 kl. 16.02 (CEST)[svara]

1933 års Vem är det på Runeberg ger en del data. Tyvärr verkar han inte längre vara med i 1943 års upplaga (nästa som finns inskannad). /FredrikT 29 april 2011 kl. 18.09 (CEST)[svara]
Det gör han visst, se här. /Annika 29 april 2011 kl. 19.17 (CEST)[svara]
Minsann! Jag blev visst lurad av Runebergs digitala innehållsförteckning - den gav intrycket att artiklarna om folk med namnet von Rosen började först på sidan efter den Annika länkat till. /FredrikT 2 maj 2011 kl. 11.22 (CEST)[svara]

satelit med kamera[redigera | redigera wikitext]

om man zoomar in med en kamera från en satelit mot jordytan och får höjden -3700 engelska mil hur nära ser man då jordytan i meter

3700 engelska mil = 5 954 572,8 meter enligt Google (den har en konverteringsfunktion också).Sjö 30 april 2011 kl. 21.42 (CEST)[svara]
Din fråga är lite obestämd, jag tolkade den lite annorlunda. Jag tolkar din fråga så, att du undrar hur små detaljer kan man urskilja på jordytan från en satellitkamera. Det beror på vilken utrustning kameran har. Enligt artikeln på engelska Wikipedia (en:Satellite imagery} så är ett ganska vanligt mått för kommersiella satelliter en upplösning på ungefär en halv meter, dvs en yta på 0,5x0,5 m avbildas med 1 pixel. För militär utrustning, typ spaningskameror, kan det för de mest avancerade utrustningarna röra sig en 1x1 cm per pixel(!), sägs det i artikeln, som dock saknar källa för just detta påstående. (menade du något annat med din fråga, får du skriva igen.) --Xauxa 30 april 2011 kl. 21.55 (CEST)[svara]
1x1 cm låter väldigt lite med tanke på optisk upplösning och störningar i atmosfären. Jag är mycket tveksam till att den siffran stämmer. Jag har läst en siffra som ligger mellan 50 och 1 cm, men jag väntar med att lägga in något tills jag hittar en pålitlig källa.Sjö 1 maj 2011 kl. 09.45 (CEST)[svara]
För teleskop som tittar upp från jordytan genom samma atmosfär är det svårt att få mycket bättre upplösning än en bågsekund, på grund av atmosfäriska störningar, om man inte tar till speciella knep som adaptiv optik. Rimligen borde en kamera som tittar ner inte kunna få så värst mycket bättre. En bågsekund är 1/3600 grader, eller 0.006 mrad om jag räknar rätt i huvudet. Från lägsta satellithöjd (100 km eller så) blir det 60 cm. Från 3700 miles betydligt sämre. Centimeterupplösning vill jag se innan jag tror det. Lsj 1 maj 2011 kl. 15.50 (CEST)[svara]
För att få en "bild" av vad dessa mått betyder, kan man tänka sig en vanlig hyfsad datorskärm med ca 1000 pixlars (bildpunkter) bredd. På en sådan skärm skulle man alltså se cirka 500–600 m av verkligheten, och det kanske kan upplevas som ganska "nära". (jag tror också man kan bortse från måttet 1 cm, åtminstone skulle en sådan kamera vara svår att rikta in) --Xauxa 1 maj 2011 kl. 16.57 (CEST)[svara]
FOI informerar nr 4 2005 Rymden – nytta och teknik[28] uppger en upplösning ner till ca en dm på s. 55, vilket är samma som jag har läst i andra källor.Sjö 1 maj 2011 kl. 17.40 (CEST)[svara]
För ett antal engelskspråkiga användare av tummåttet är skillnaden mellan cm och dm antagligen lite oklar (typ en bokstav :)
/WeRon 1 maj 2011 kl. 17.58 (CEST)[svara]

Denna fråga uppmärksammade indirekt den svenskspråkiga stubben. Nu finns hela den engelska artikeln om satellitbilder översatt till svenska.
/WeRon 1 maj 2011 kl. 17.44 (CEST)[svara]

Snyggt jobbat, där ser man vad en liten fråga kan ge för resultat. --Xauxa 2 maj 2011 kl. 12.22 (CEST)[svara]

Mässingsinstrument[redigera | redigera wikitext]

När kom pistongventilerna som ersatte cylinderventilerna?

Mellan 1820 och 1840 beroende på när man anser att pistongventilen var "färdig". --Niklas R(D#) 1 maj 2011 kl. 21.34 (CEST)[svara]
Som jag förstår det dröjer det innan de slår igenom. Instrumentmakare I. V. Wahl i Lund tillverkar omkring 1850-55 huvudsakligen instrument med cylinderventiler. Han hade dock låtit tillverka en cornet a pistons i silver redan 1845.--FBQ 2 maj 2011 kl. 11.33 (CEST)[svara]

Frågan flyttad 2 maj 2011 kl. 12.20 till Wikipedia:Wikipediafrågor#Anna_Benson

Hur många gånger var kungen gift?[redigera | redigera wikitext]

Hur många gånger var egentligen kung Valdemar Birgersson gift? Jag har hört här och var att han var gift "flera gånger", men inte lyckats få det tydliggjort. Det tycks vara lite otydligt. I hans artikel här sägs till exempel att han var gift med en viss Lukardis, men det står inte när och vem hon var. Var han gift med fler än Sofia av Danmark och "Lukardis"? Kan någon klargöra saken? Tack på förhand. --Aciram 3 maj 2011 kl. 15.56 (CEST)[svara]

I artikeln står det att han var gift med Sofia, död 16 år före honom, men att han hade flera älskarinnor, en av dem Lukardis. Kyrkan accepterade inte skilsmässa under medeltiden. Kanske kan de ha accepterat att han som änkeman gifte sig med Lukardis. Att han gifte om sig verkar vara en osäker uppgift. Läs några länkar [29], [30]. Om man googlar hittas massa kopior av Wikipedia, så man får vara på sin vakt om man googlar. --BIL 3 maj 2011 kl. 20.46 (CEST)[svara]
Likaså har i senare källor gift med Sofias syster Jutta. Erikskrönikan anger att han skall ha beskylts för att haft en utomäktenskaplig affär med henne, sanningen är dock oklar. Angående uppgifterna om giftermålet kan man ju misstänka att det har att göra med ätten Leijonhufvuds anspråk på släktskap via dessa bådas barn. Tyvärr är det ju vanligt att historieböcker återger uppgifter ur äldre verk utan att klargöra vad dessa har för ursprung. Angående giftermål är det ju värt veta att under medeltiden var giftermål inte allmänt förekommande. Bland kungahusen och högadeln ja - men då bara som en kyrklig bekräftelse på trolovningen som tidigare ingåtts mellan de båda parternas släkter.
Ja, jag håller med om att det hela tycks vara ganska osäkra uppgifter. Tack för länkarna. Artikeln här på wikipedia säger: "Valdemar hade flera till namnet kända älskarinnor, den första var hustruns syster Jutta av Danmark, den sista en som hette Lukardis och med henne blev han troligen vigd." Jag har hört många gånger att Valdemar var gift flera gånger, även om vi räknar bort Sofia och Jutta av Danmark. Jag läste en gång namnen på de många älskarinnor som Valdemar ska ha haft som sällskap under sin fångenskap efter att han blev avsatt; jag minns inte namnen, men jag tycker mig minnas att åtminstone en av dem var förnäm och hade något namn i stil med "NN av X", alltså en furstinna/prinsessa av något slag. Kanske var det Lukardis? Artikeln nämner inte namnen på hans älskarinnor under tiden som änkling, bara att deras namn är kända. Valdemar blev ju änkling 1286 och kunde alltså gifta om sig. Om någon av hans sällskap var furstinna är det väl troligt att hon inte var älskarinna? Känner man alls till något om saken, eller är det helt oklart? --Aciram 3 maj 2011 kl. 22.43 (CEST)[svara]

Min kompis påstår att en kubikmeter ekträ väger ett ton eller mer. Kan detta verkligen vara möjligt? /Krille

Enligt artikeln träslag så väger ekträ 750kg/kubikmeter. Om man googlar på ekträ och densitet så får man liknande siffror. Så det verkar som att din kompis har fel.AlphaZeta 4 maj 2011 kl. 00.33 (CEST)[svara]
Densiteten beror i och för sig på fukthalten i träet. Jag tror inte ek som legat länge i vatten flyter, och det betyder ju faktiskt att en kubikmeter såpass "våt" ek väger mer än ett ton. /NH 4 maj 2011 kl. 00.41 (CEST)[svara]
Tabellen uppger vid 5% fukthalt, och det är om jag minns rätt, närmast i torkat tillstånd. -- Lavallen 4 maj 2011 kl. 18.11 (CEST)[svara]
Det går ju även att tillverka en mindre ekkloss och provväga med lite olika fukthalt. Skulle Krilles kompis ha rätt, skulle i så fall 1 kubikdecimeter ekträ väga mer än ett kilo.
/WeRon 4 maj 2011 kl. 19.29 (CEST)[svara]

Büréns herrekipering i Falun[redigera | redigera wikitext]

Hej, är det någon som vet var på Åsgatan i Falun som Büréns låg och när affären startade och lades ner?

Hej! Om Du inte hittar någon här som kan ge svaret är mitt tips att Du kontaktar Falu kommunarkiv som antingen bör ha tillgång till källor (t ex gamla adresskalendrar, telefonkataloger alternativt lokala näringslivsregister) eller kunna hänvisa Dig till någon annan instans som har detta (t ex det lokala biblioteket). Kontaktuppgifter finns här.
Vänliga hälsningar! /FredrikT 4 maj 2011 kl. 14.23 (CEST)[svara]

Ang fågel art.[redigera | redigera wikitext]

För en tid sedan hörde jag ett radioprogram, där någon ansvarig från wikipedia sa att den roligaste texten han läst var: (fågel art) "största mesen av dom alla". Vilken fågel var detta?

mvh Kenth.

Svenskspråkiga Wikipedia har i dagsläget inte jättemånga artiklar om olika arter av mesfåglar. Jag har hastigt tittat igenom dem som finns, och ingen av dem innehåller i nuläget någon uppgift om att en viss art skulle vara den största inom mesfamiljen. Både talgoxe och lappmes beskrivs dock som tämligen stora mesar (12-14 cm långa). Det är möjligt att man kan hitta den formulering Du söker om man letar sig bakåt i historiken för dessa båda artiklar. /FredrikT 5 maj 2011 kl. 09.35 (CEST)[svara]
Kan det vara talgoxen som åsyftas? Se Diskussion:Talgoxe#Antagen till utmärkt. »Wolfgangus Mozart 5 maj 2011 kl. 15.35 (CEST)[svara]
Fråga hitflyttad från Portaldiskussion:Huvudsida#Semifinal. --MagnusA 29 april 2011 kl. 14.31 (CEST)[svara]

Varför heter det semifial - vore inte det rätta uttrycket halvfinal. Eftersom det heter kvartsfinal och så vidare. Vänligen Bengt - Göran Blomstrand Bengt43 (diskussion) 22 april 2011 kl. 12.19 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Fast semi betyder ju halv, precis som kvart betyder fjärdedel... /Kemikungen 29 april 2011 kl. 16.02 (CEST)[svara]
Det heter i alla fall Viertelfinale och Halbfinale på tyska. J 1982 6 maj 2011 kl. 19.35 (CEST)[svara]

In God We Trust[redigera | redigera wikitext]

I slutet av filmen Utvandrarna blir Danjel Andreasson glad när han får inskriptionen In God We Trust på de amerikanska mynten översatt för sig ("di har trosbekännelsen på pengen"). Men enligt artikeln In God We Trust infördes detta först 1956. Hur hänger det ihop? »Wolfgangus Mozart 4 maj 2011 kl. 23.17 (CEST)[svara]

Frasen skall ha funnits på mynt sedan 1864. dnm (d | b)- 4 maj 2011 kl. 23.22 (CEST)[svara]
Men Utvandrarna utspelar väl sig i slutet av 1840-talet? »Wolfgangus Mozart 4 maj 2011 kl. 23.24 (CEST)[svara]
redkonflikt: :Enligt enwp: "The phrase has appeared on U.S. coins since 1864...". Enligt samma artikel gällde beslutet 1956 samtliga valörer ocbåde sedlar och mynt. Nu har jag för mig att "Utvandrarna" utvandrade 1848, men det kanske var senare i böckerna han fick se mynten? Annars är det väl helt enkelt en liten miss i Mobergs research. (Har ni inte läst dom, gör det. Världens bästa bok!)--LittleGun 4 maj 2011 kl. 23.26 (CEST)[svara]
Filmen utspelar sig under längre tid. Bland annat under amerikanska inbördeskriget som ju Charles O Nelson frikallades från. Det tog slut 1864 eller nåt.-LittleGun 4 maj 2011 kl. 23.29 (CEST)[svara]
Visserligen, men den här scenen utspelar sig när de nyss kommit till Amerika, ombord på tåget. Däremot kan jag inte minnas om det finns med i böckerna också. Vilhelm Moberg gjorde ju en oerhört noggrann research, bland annat skrev han till en professor vid Naturhistoriska riksmuseet för att ta reda på om astrakankärnor verkligen kunde slå rot i amerikansk jord. »Wolfgangus Mozart 5 maj 2011 kl. 07.55 (CEST)[svara]
Jag tror boken ligger någonstans, men tror inte jag hinner se efter just nu. Däremot ville jag säga att filmen är rejält anakronistisk även i övrigt. Kläderna är genomgående ungefär 50-60 år yngre än när filmen skall utspela sig, det gäller andra detaljer också.--FBQ 6 maj 2011 kl. 14.50 (CEST)[svara]
Det är med i boken också, och finns i inledningen av andra boken (när de är på tåget västerut). Här i engelsk översättning.--Ankara 6 maj 2011 kl. 14.57 (CEST)[svara]
Kan man alltså tänka sig att Moberg gjort en miss i det här fallet? »Wolfgangus Mozart 6 maj 2011 kl. 16.23 (CEST)[svara]
Det verkar inte bättre, om det inte fanns lokala varianter på myntens utseende för de olika delstaterna, eller nåt. Som EU gör nu.--LittleGun 6 maj 2011 kl. 16.26 (CEST)[svara]

Parenteser på svenska och engelska[redigera | redigera wikitext]

På svenska ska det avslutande skiljetecknet vara före den avslutande parentesen om en hel mening, eller flera meningar, står inom parentes. Jag har för mig att jag har sett någonstans att det är tvärtom på engelska, alltså skiljetecknet efter parentesen. Stämmer detta, eller är det något jag bara fantiserat ihop? »Wolfgangus Mozart 27 april 2011 kl. 21.41 (CEST)[svara]

Enligt en:bracket#Parentheses ( ) fungerar det likadant på engelska som på svenska: "Any punctuation inside parentheses or other brackets is independent of the rest of the text". /Dcastor 28 april 2011 kl. 01.25 (CEST)[svara]
Det där betyder att man på engelska ibland skall ha skiljetecknet före parentesen, och ibland efter. Det beror på om skiljetecknet hänger ihop innehållsmässigt endast med texten inom parentesen, eller även med omgivande text. Jörgen B 7 maj 2011 kl. 22.05 (CEST)[svara]

Det finns ett antal vattenställen i Sverige som heter Trälhavet, bl.a. Värmdö, Byske och Sävar. Elof Hellquist i Svensk etymologisk ordbok härleder Trelleborg från ordet träl via slav, som en folketymologisk ombildning genom sammanblandning av av folkslaget slav och egenskapen att vara slav (det var ingen större skillnad menar han). Under ordet träl står at tdet inte sällan förekommer i ortsnamn, men han nämner inte vattendrag. Trälarp skulle betyda trältorpet, det vill säga trälens torp. Men hur kan trälarna gett namn till fjärdar? Finns det någon utredning om trälarnas relation till dessa vatten?--90.233.190.60 6 maj 2011 kl. 18.11 (CEST)[svara]

Artikel Trelleborgar#Namnet ger en annan alternativ förklaring till namnet Trelleborg. I övrigt, inte en aning... -- Lavallen 6 maj 2011 kl. 21.14 (CEST)[svara]
Enligt Nils-Gustaf Stahre är förledet Träl- i Trälhavet ett pejorativ. Ett litet skithav helt enkelt. /Kemikungen 7 maj 2011 kl. 11.13 (CEST)[svara]
Lite som när en östgöte säger att något är träligt, med andra ord? »Wolfgangus Mozart 7 maj 2011 kl. 16.40 (CEST)[svara]

Jag har googlat lite och funnit att flera privata hemsidor uppger att det är trälar som namngivit Trälhaven, med lite olika varianter på varför de kopplas samman. Men experterna säger alltså emot?--90.233.189.193 7 maj 2011 kl. 19.15 (CEST)[svara]

EN expert säger i alla fall annorlunda. Stahre bygger sin argumentation på att Trälhavet inte är ett hav utan en fjärd, och en ganska liten sådan, och drar paralleller till andra småvatten med efterledet -hav som t.ex. Katthavet. Jag måste medge att hypotesen inte känns helt solid. /Kemikungen 8 maj 2011 kl. 19.10 (CEST)[svara]
Den förklaring rörande fjärden norr om Vaxholm som Kemikungen hänvisar till finns att läsa i Nils-Gustaf Stahres bok Ortnamn i Stockholms skärgård, som just har kommit i en nyutgåva (ISBN: 978-91-7126-224-0 Max Ströms förlag 2011). En riktigt intressant bok för den namn- och skärgårdsintresserade. Balanskontot 8 maj 2011 kl. 19.39 (CEST)[svara]

ICA-Jerry feat. ICA-Ulf - Kompispris[redigera | redigera wikitext]

När jag ser reklamen, särskilt den långa versionen har jag hela tiden en vag känsla av att ha sett något liknande förut. Har ICA gjort en parodi på en viss musikvideo? Eller är det som jag lutar åt att videon känns bekant för att de återanvänder typiska klichéer från musikvideor?Sjö 8 maj 2011 kl. 16.20 (CEST)[svara]

"Jag är en gummibjörn".... --- Lavallen 8 maj 2011 kl. 19.14 (CEST)[svara]

Hade vikingar någon sorts av pennor

Enligt Historiska museet: Nej. -- Larske 7 maj 2011 kl. 16.35 (CEST)[svara]
Man använde sig också av stylusar och vaxstavlor. Det finns dock inga bevarade tavlor så det går inte att säga vad man skrev där. --FBQ 7 maj 2011 kl. 22.12 (CEST)[svara]
Vår artikel Bläckpenna skriver att pennor använda av gåsfjädrar började användas på 300-talet, så det är ju inte omöjligt att vikingarna använde dem.Sjö 8 maj 2011 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Svaret beror möjligen litet på vad man menar med viking. Om man bara menar "män som for i viking" (i betydelsen sjörövare och kustplundrare), så är det väl tveksamt. Menar man "nordbor under vikingatiden", så bör åtminstone vissa präster eller deras medhjälpare ha haft pennor. Kunskapen om hur man tillverkade bläck och gåspennor var välkänd i de europeiska klostren, och den katolska kyrkans administration byggde i hög grad på skriftliga meddelanden. Jörgen B 9 maj 2011 kl. 19.02 (CEST)[svara]
Svaret beror väl också vad det är för material man har att skriva på. Man lär ha hittat stycken av näver och bark med ristade runor på. Dom har man behövt skriva med en kniv eller liknande i stället för en penna. Fyndplats är ungefär tusenåriga vikingalämningar i trakten av Kiev i Ukraina. Mvh / Mkh 9 maj 2011 kl. 22.33 (CEST)[svara]
I sig går självklart runor att skriva med penna på t. ex. pergament - och det gjordes ju också, även i Norden, åtminstone litet senare. Codex Runicus är ju från cirka år 1300.
För övrigt vore kanske litet av den här diskussionen värd att flytta till Diskussion:Runor. Det skulle vara utmärkt om den artikeln kunde utvidgas med (källbelagd) information om hur runor skrevs på olika håll. Som det nu är, ger den snarast intrycket att det vore självklart att runor bara ristades. Bland annat räknas Codex Runicus upp under rubriken Runor#Kända runinskrifter... Jörgen B 9 maj 2011 kl. 23.02 (CEST)[svara]
Det går givetvis att skriva runor på pergament, inom den kristna världen förekom det redan under vikingatiden, och det har med säkerhet förekommit även i norden. Frågan är dock om järnålderns svenskar skrev runor på pergament? Jag är tveksam, att preparera pergament är ganska mycket arbete, skall du göra enklare inskrifter blir det mycket skrik för lite ull. Det går givetvis att skriva även på vanligt garvat skinn, men då kan du ju lika väl använda näverbrev - enstaka näverbrev finns för övrigt även i Sverige, möjligen är det fyndomständigheterna som gör att inte fler bevarats här. Men vi kommer ju tillbaka till frågan vad som egentligen menas med "Vikingar".--FBQ 10 maj 2011 kl. 11.52 (CEST)[svara]
Just de verkliga "vikingarna" - det vill säga de vittberesta sjöfarande nordborna - bör väl ha varit de som haft störst möjlighet att stöta på och lära sig de skrivtekniker som användes nere på kontinenten; tänk t ex på väringarna som tjänstgjorde längre perioder nere i Bysans. /FredrikT 10 maj 2011 kl. 12.13 (CEST)[svara]

Temperatur i Havet?[redigera | redigera wikitext]

Jag har hört att vid ett visst djup i havet är temperaturen konstant överallt aret runt. Stammer detta och vilket ar i sadant fall djupet? Om det inte stammer, kan det har varit nagot liknande?

Vatten är som tyngst vid en viss temperatur (4°c har jag för mig) men jag vet inte om detta gäller för saltvatten, inte heller vet jag hur strömmar o.dyl. skulle påverka. --Niklas R(D#) 8 maj 2011 kl. 01.11 (CEST)[svara]
Vid 4°c är vattnet tyngst, ja, så vatten av den temperaturen sjunker gärna mot botten. Enligt artikeln hav har världshaven därmed överlag den temperaturen vid tusen meters djup. Exakt vid vilket djup man når den temperaturen torde variera med geografi och säsong. /Dcastor 8 maj 2011 kl. 01.48 (CEST)[svara]
Ett undantag är Medelhavet där bottentemperaturen sällan sjunker under 12°C. /Kemikungen 8 maj 2011 kl. 09.20 (CEST)[svara]
Ja, det ovan nämnda gäller som sagt världshaven. Medelhavet har ju ingen del som ligger i så kalla områden så att vattnet kyls ner ordentligt. Undantag förekommer enligt artikeln hav dock även bland världshaven, genom att bottentemperaturen i närheten av polerna är lägre än fyra grader. /Dcastor 10 maj 2011 kl. 13.33 (CEST)[svara]

Vad betyder paraff? Ordet förekommer i Handstilar och notpikturer i Kungl. Musikaliska Akademiens Roman-samling: Tiden utmärker sig överhuvud taget för stor formrikedom och utsirningar och paraffer äro vanliga.

Samma ord förekommer också, möjligen i annan betydelse i Ett diplomatiskt misslyckande.--Edaen 18 april 2011 kl. 18.56 (CEST)[svara]

Enligt saol är "parafera" att preliminärt underteckna fördrag med signatur. Vet inte om det hjälper... --Niklas RDis-ku-tera 18 april 2011 kl. 19.51 (CEST)[svara]


Se även parafering --Niklas RDis-ku-tera 18 april 2011 kl. 19.52 (CEST)[svara]


Min engelska ordbok säger att "paraph" är en snirklig avslutning av en signatur, från början som ett sätt att försvåra förfalskning. --Niklas RDis-ku-tera 18 april 2011
Tack. Det verkar vara rätt område. I det första exemplet skulle paraff kunna betyda 'sirlig namnteckning'.--Edaen 18 april 2011 kl. 19.58 (CEST)[svara]


Se även en:Paraph för ytterligare en betydelse. Men att det har någonting med snirklighet och utsirningar att göra är min bästa gissning. --Niklas RDis-ku-tera 18 april 2011 kl. 20.00 (CEST)[svara]
Tack igen. Enligt engelska wp: en utsmyckning som läggs till slutet av namnteckningen.--Edaen 18 april 2011 kl. 20.05 (CEST)[svara]
Enligt min gamla fina "Förklaringar öfver 60,000 främmande ord ..." från 1904, är paraf (gammalstavning?) en förkortning av grekiskans parágrafos, och står för "släng vid namnteckning; penndrag, bomärke". Därav kommer verbet "parafera" som betyder att "sätta bomärke på; förse med namnteckning; göra ett penndrag". Intressant är också beskrivningen av "paragraf" som "en mindre, med paragraftecknet (§) försedd afdelning af en skrift eller en bok." --Xauxa 28 april 2011 kl. 22.32 (CEST)[svara]
Ugglan (Nordisk Familjebok) band 21, 1915, http://runeberg.org/nfca/0027.html har följande om uppslagsordet Parafera (af fr. parafer), underskrifva; slutgiltigt fastställa. En fördragsakt säges vara paraferad, när förhandlarna kommit öfverens om innehållet och till bekräftelse härpå underskrifvit utkastet med sina signaturer eller förkortade namnteckningar (fr. paraphes). Sedan återstår endast det slutliga utskrifvandet och det högtidliga undertecknandet. V. S-g. Mvh / Mkh 11 maj 2011 kl. 15.17 (CEST)[svara]

människor i världen[redigera | redigera wikitext]

HUR MÅNGA MÄNNISKOR FINNS DET I VÄRLDEN NU?77.218.182.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Titta på artikeln Världens befolkning så kanske du får svar på din fråga. -- Tegel (disk) 1 maj 2011 kl. 11.22 (CEST)[svara]
Finns ett antal sidor som beräknar befolkningen för varje sekund som går. Exempelvis: http://galen.metapath.org/popclk.html --KristofferO 11 maj 2011 kl. 15.44 (CEST)[svara]

"Justerad" nånting[redigera | redigera wikitext]

Vad innebär att en post i en resultaträkning är justerad? 94.255.142.220 11 maj 2011 kl. 16.07 (CEST)[svara]

Grundbetydelsen av justera är rätta, beriktiga. I bokförings- och föreningssammanhang brukar man oftast "justera" i betydelsen "förklara (ett bokslut eller protokoll) giltigt, efter eventuella rättelser". Om det är en enstaka post, kanske väl ändå grundbetydelsen "rättad" avses.
Om det däremot stod "justerad uppåt" eller "justerad nedåt", så är betydelsen litet annorlunda. Det betyder snarare att posten har höjts respektive sänkts, oavsett om detta var en rättelse eller av annat skäl. Jörgen B 12 maj 2011 kl. 21.30 (CEST)[svara]

Varför heter det Ribbstol?[redigera | redigera wikitext]

flyttat från artikeln Ribbstol.

Är det för att ribbstolen fungerade som så att man ställde sig med ryggen mot den - och sträckte upp händerna - och greppade lämplig stång - och sedan, på den militäriske gymnastiklärarens kommando (alltid en f d officer) gjorde "knäna uppåt sträck", som om man sitter på en stol. Ont gör det när de lägre ribborna under denna manöver skavde in i underarmarna. 81.235.181.131 12 maj 2011 kl. 18.06 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Nej. Saxat från SAOB: Stol= (i sht bänk- l. bock- l. bord- l. lådliknande l. av konstruktion av stolpar l. bräder o. d. bestående) underrede l. ställning l. ställ med uppgift att uppbära l. utgöra underlag för ngt o. d.; stativ, bänk l. bord; äv. (utom ss. senare led i ssgr numera i sht i fackspr.) ss. del av teknisk konstruktion o. d.; äv. (o. i sht ss. senare led i ssgrna SVARV-, VÄV-STOL m. fl.) i utvidgad anv., övergående i bet.: redskap l. apparat l. inrättning; i sht förr äv.: stomme (t.ex. till sadel).--FBQ 12 maj 2011 kl. 19.27 (CEST)[svara]
Alltså en lådliknande konstruktion för ribbor. Vävstol heter alltså inte vävstol för man sitter i den - de äldre konstuktionerna av vävstolar hade ingen fast bänk och kallades ändå vävstolar. Just sittstolar har fått sitt namn inte av att man sitter på dem utan att de bestod av stolpar med mellanliggande sarg, tvärslåar och ryggstöd. Jämför för övrigt ordet takstol.--FBQ 12 maj 2011 kl. 19.30 (CEST)[svara]

Brandskyddsverket[redigera | redigera wikitext]

Jag ser ibland Brandskyddsverket nämnas (ofta i samband med rekommendationer om brandsläckare etc.) men kan inte hitta någon mer information. Är/var detta ett verkligt statligt verk? Är/var Brandskyddsverket enbart namnet i folkmun vilket skulle förklara bristen på officiell information. Är/var det egentligen enbart en del av t.ex. Boverket? /Lokal_Profil 6 maj 2011 kl. 16.10 (CEST)[svara]

Det är en påhittad myndighet som bondfångare i brandsläckarförsäljningsbranschen hänvisar till, läs mer i denna artikel [31] /Annika 6 maj 2011 kl. 22.12 (CEST)[svara]
Men även andra verkar nämna den, bl.a. en sida på svt (och i en bok jag tittade i, vilket var källan till mina funderingar). Det är därför jag undrar om det egentligen handlar om nån annan myndighet/verk som av misstag ibland kallas brandskyddsverket. /Lokal_Profil 7 maj 2011 kl. 18.12 (CEST)[svara]
Under åren 1986-2008 var det Statens räddningsverk som var ansvarigt för dylikt och därefter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så då måste det en felaktig benämning på dessa./Annika 7 maj 2011 kl. 18.35 (CEST)[svara]
"Brandskyddsverket" kan möjligen också vara en felskrivning av "brandskyddsmyndighet(en/erna)", vilket är en officiell samlingsbenämning på många olika såväl statliga som kommunala myndigheter som på något sätt sysslar med brandskydd. Se t ex detta riksdagsprotokoll från 2009 vari det i anförande 15 talas om att "Landets högsta brandskyddsmyndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har under många år drivit denna fråga om att sprinkler ska finnas på alla äldreboenden" eller detta utskottsbetänkande från 2003-2004 där det bl a står att "Vid befogad anledning att misstänka brister i fastighetsägarens åligganden har kommunen som brandskyddsmyndighet skyldighet att utöva tillsyn" (mina kursiveringar). Detta begrepp verkar även användas i Finland. /FredrikT 8 maj 2011 kl. 18.57 (CEST)[svara]
Tack for svaren. Det dar sista verkar ratt troligt da det ar ungefar den typen av information som jag "ofta" ser associerad med att verket namns. /Lokal_Profil 13 maj 2011 kl. 12.46 (CEST)[svara]

Koordinatmallen[redigera | redigera wikitext]

Hej, är det någon som orkar sätta sig in i varför jag inte kan få inlinekoordinater i en mall att fungera på bevaringsprogramwikin? Se exempel. Tydligen blir det några tabellelement över. Mallen koordinaterna ligger i är husfakta och kan mycket väl vara fulhackad av mig... Dessutom framträder en märklig bugg när man lägger koordinaterna i title. Det ser okej ut i Chrome (koordinaterna lägger sig dock i infoboxen i Vector men funkar fint i Monobook) medan IE och Opera verkar få totalspel. Har jag klantat mig när jag fört över coordmallen till wikin? Jag börjar misstänka det, men vill helst inte sätta mig och försöka kopiera över alla mallar på nytt innan någon mallkunnig tagit sig en titt. Tack på förhand! /Grillo 5 maj 2011 kl. 16.12 (CEST)[svara]

Blir faktamallen vettig om du plockar bort Coord-mallen ur den tillfälligt? -- Lavallen 5 maj 2011 kl. 16.47 (CEST)[svara]
Japp. /Grillo 6 maj 2011 kl. 13.56 (CEST)[svara]
Den här mallen är supernästlad. Jag hittar tyvärr inte felet. Är alla classer i "Mall:Coord/link" definierade? -- Lavallen 6 maj 2011 kl. 18.21 (CEST)[svara]
Det kan vara problemet. Jag får ta en titt på det när jag har orken... Tack för kollen. /Grillo 9 maj 2011 kl. 17.14 (CEST)[svara]
Det hjälpte inte, men när jag väl pillade med css:en upptäckte jag att jag fipplat med inställningarna för placering av koordinater, baserat på mina personliga inställningar på WP. När jag tog bort de inställningarna fick jag visserligen koordinaterna placerade till vänster, men buggarna verkar vara borta åtminstone. Det fungerar fortfarande inte inne i "husfakta"-mallen, men det beror nog på kodningen av den. Det har jag satt "nån annan" på att reda ut, eftersom jag inte orkar sätta mig in i mallkod själv... /Grillo 16 maj 2011 kl. 08.15 (CEST)[svara]

Vad säger man till advokaten?[redigera | redigera wikitext]

Innan du läser nedanstående diskussion, begrunda alltid Wikipedia:Juridiska förbehåll. Zaijaj 16 maj 2011 kl. 18.52 (CEST)[svara]

Dominique Strauss-Kahn's åtal för våldtäktsförsök fick min att än en gång fundera på en sak jag alltid undrat. Säg att man åtalas för ett brott, och själv vet om att man är skyldig, men nekar inför polis och domstol. Vad är det vanligast att man säger till sin advokat? Lägger man alla papper på bordet (berättar precis vad som hände för sin advokat) och efter det bestämmer ihop med advokaten att det ändå är bäst att neka, eller kör man samma story inför advokaten som inför polisen? Det första sättet innebär ju att advokaten också tvingas att medvetet ljuga. Vad är vanligast? (inser att det är en svår fråga att svara på...)/Marxmax 16 maj 2011 kl. 16.00 (CEST)[svara]

Sett en intervju med en advokat där frågan togs upp. Advokatens svar var att klienten (vanligen) väljer att ljuga för advokaten också. Detta eftersom den vet att advokaten sannolikt gör ett bättre jobb då. -- Lavallen 16 maj 2011 kl. 16.03 (CEST)[svara]
Den som erkänner sitt brott för en advokat får bäst hjälp av advokaten om denne fått de korrekta uppgifterna och kan försvara brottet med förmildrande omständigheter. Alltså aktivt söka efter förmildrande omständigheter att lägga fram för domstolen. När FUP:en är klar och presenterad för advokaten och den åtalade, så kan advokaten göra en bedömning av läget och ge råd till den som nekar trots en överväldigande bevisning. Försvaret blir ju definitivt klenare om en advokat tvingas försvara mot bättre vetande, för advokaten kan inte stå och ljuga inför rätten!! Han som tog livet av sig i Örebro härförleden hade säkert ett kort samtal med sin advokat efter att de sista provsvaren från SKL kommit och den tekniska bevisningen var mer än överväldigande. (Det saknades väl egentligen bara att han hade filmat dådet). Han bör ha gett den misstänkte ett råd: Erkänn och vi kan lägga upp försvaret så här. Det hade varit att göra ett "bättre jobb" än att bistå klienten i ett blånekande.--IP7869 16 maj 2011 kl. 16.39 (CEST)[svara]
tack för intressanta svar! Här tänker jag kanske snarare på ett hypotetiskt fall där den tekniska bevisningen inte är så god, och ett erkännande skulle spela stor roll för om man blir fälld eller ej. Även i detta fall skulle man ju kunna tänka sig att försvaret blir bättre av att veta den sanna historien, eftersom advokaten då har lättare att se vilka av åklagarens frågor som blir speciellt svåra att bortförklara, och koncentrera sig på dem osv. Men det är alltså så att "advokaten kan inte stå och ljuga inför rätten!!"? /Marxmax 16 maj 2011 kl. 16.50 (CEST)[svara]
Ja, WP är ju inte någon "juridisk handbok" precis. Nej, advokaten får enligt god advokatsed inte stå och ljuga inför rätten. Sen har ju erkännanden inte samma betydelse som förr, då man höll på med Vattenprov och liknande kriminaltekniska undersökningar. Sjönk den som nekade, så var de skyldiga och dränktes av skulden. Överlevde de så var det ett kriminaltekniskt bevis för att de hade sådana onda krafter inom sig, att det inte rådde någon tvekan i skuldfrågan. Så då utdömdes direkt dödsstraff. Advokaterna kan ju kringgå den sanning svarande har gett (=nekar till brottet) , genom att helt enkelt hänvisa i varje utsaga till "min klient säger...", vilket nog de flesta domare tolkar som att "advokaten vill inte själv säga". Det lämnar utrymme för rätten att skriva "svarnandes utsagor är inte trovärdiga" (eftersom de inte ens haft stöd av advokaten) eller "XX:s talan lämnas utan bifall", som är ett elegant sätt att skriva i svart på vitt att "XX ljuger och vi tror inte på en stavelse utan struntar i vad han sagt". (Min syn på problemet är att det är pinsamt att se vuxna ljuga inför rätten, eftersom vuxna i allmänhet kan och vill stå för vad de gör/gjort. Även fel! För den som anstränger sig att hålla sig till sanningen, även om han gjort fel, så uppskattas det av domarna. För den som ljuger, undanhåller, slingrar runt sanningen och liknande gäller att domarna blir irriterade över "lagmissbruket" bara för att om möjligt undfly ansvar=straff. --IP7869 16 maj 2011 kl. 18.31 (CEST)[svara]
Jag har läst svar på frågor från advokater, som gått ut på att de inte kan ljuga inför rätta. Jag har också läst svar, som gått ut på att advokatens uppgift vore att hjälpa klienten att försvara sig på det sätt som h*n kunde ha gjort, om h*n själv hade haft juridisk skolning och processvana. Dessa två principer kan hamna i motsättning mot varandra, och jag är inte övertygad om att alla advokater i alla lägen ger försteg åt den förra framför den senare.
Det är nog riktigt, som IP7869 skriver, att oftast det bästa rådet är att hålla sig till sanningen; och då finns ingen konflikt mellan principerna. Just i situationer där det inte verkar att finnas någon möjlighet att "syna" en medveten lögn till fördel för den åtalade, kan det nog uppstå en konflikt.
Som IP7869 skriver, ger det ett omoget intryck att tumma på sanningen. Jag är dock inte säker på att "nästan alla" tar avstånd från detta beteende. Även vad avser politik och näringsliv verkar det ibland som om toleransen för fiffel, som de flesta håller för sannolikt, men inte kan bevisa formellt, är rätt hög.
Exempelvis följde jag fransk TV under ett par veckors utlandsresa i somras. Jag tyckte att det var riktigt obehagligt att se en småflinande ung man föra fram "Ni har inga bevis" som huvudsvar till anklagelserna om att Sarkozy och hans parti och ministrar har varit inblandade i att ta emot saftigt stora odeklarerade bidrag i valrörelsen, och sedan kompensera bidragsgivaren med statliga bidrag. (I Frankrike har det länge varit lag på att bidrag av den här sorten måste redovisas. Sverige är ett av de få länder som inte har sådan lagstiftning; M och KD har varit emot.) Jag har träffat på den attityden ibland från småkriminella ungdomar; men här var det om jag förstod det rätt en ledande företrädare för ett franskt politiskt ungdomsförbund.
Lyckligtvis har Sarkozys förtroende sjunkit kraftigt av denna affär - trots hans försök att avleda uppmärksamheten genom att attackera romer. Olyckligtvis har förtroendet långt ifrån sjunkit i botten. Det finns fortfarande miljontals fransmän, som tycks anse att så länge det inte går att få fällande domar i domstol, gör det inte så mycket att presidenten uppenbart ljuger, och skyddar ministrar som uppenbart missbrukat statliga medel till fördel för partibidragsgivare.
Berlusconis anhängare skall vi bara inte tala om.
För att man inte skall tro att detta enbart gäller "såna där länder i söder", så kan jag påminna om att vi relativt nyligen under mer än tre år hade kvar en minister som avslöjats med att ha redovisat en köpt "akademisk examen" som merit. I Tyskland har fusk med akademiska examina lett till att en politiker tvingats gå; men toleransen verkar ibland litet högre här. Jörgen B 16 maj 2011 kl. 20.30 (CEST)[svara]

Mejla administratörer[redigera | redigera wikitext]

Hej! Vi skulle vilja fråga administratör Annika64 om vår nyskapade sida är på wikipedia. Hur får man tag på hennes mail eller liknande?

/medlem ebbaalex

Det går nog bra att fråga på Annikas användardiskussionssida. Vänligen --MagnusA 20 maj 2011 kl. 10.54 (CEST)[svara]
Eller skicka e-post via denna sida. – GeMet [diskussion] 20 maj 2011 kl. 11.04 (CEST)[svara]
Länken till den sidan hittar man bland de övriga verktygen (normalt i vänstermarginalen), då man är på användarsidan. Alla har inte aktiverat funktionen, men rätt många, medan ytterst få anger sin e-postadress direkt. --LPfi 20 maj 2011 kl. 13.57 (CEST)[svara]

Pipa kontra cigarett[redigera | redigera wikitext]

Hade en intressant konversation idag med en person som sade att det är betydligt "nyttigare" (märk citationstecken) att röka pipa än en cigarett, och denne angav då argument som att man inte får in tobaksröken i lungorna vid piprökning, och att man får in sig mycket mindre mängder.

Ligger det någon sanningshalt i detta? Wikipedias artiklar verkar inte säga värst mycket om saken. Tanzania 20 maj 2011 kl. 18.52 (CEST)[svara]

Att inte dra halsbloss måste väl vara nyttigare än att dra halsbloss oavsett vilken tobak eller rökverk det rör sig om? /Esquilo 20 maj 2011 kl. 20.52 (CEST)[svara]
Det är alltså inte så att man "inte" kan dra halsbloss med pipa? Jag ställer frågan för att min förkunskap är ganska låg så att säga. Tanzania 20 maj 2011 kl. 21.33 (CEST)[svara]
Jag har aldrig provat att röka pipa, men "jag har hört" av de som har provat att man röker den ungefär som en cigarr. /Esquilo 21 maj 2011 kl. 08.47 (CEST)[svara]
Det går att dra halsbloss med pipa, men det svider betydligt mer än med en cigarett. Å andra sidan är väl även det en vanesak. Niklas R (D#) 21 maj 2011 kl. 10.31 (CEST)[svara]
Der står lidt her Diskussion:Cigarr#Vafalls? om forskellen mellem tobakken i cigarer og cigaretter og betydningen for halsbloss. Måske gælder det samme for pibetobak.-- Mvh PHansen 21 maj 2011 kl. 17.13 (CEST)[svara]
Rent anekdotiskt kan jag säga att det är ovanligt bland piprökare jag känner att dra halsbloss, men jag kan inte uttala mig om surheten i piptobak och möjligheterna att ta upp den på andra sätt jämfört med cigaretter. /Julle 23 maj 2011 kl. 19.22 (CEST)[svara]

Sveriges första skola för flickor[redigera | redigera wikitext]

Johannes Rudbeckius ska enligt sin artikel ha grundat en flickskola i Västerås 1632. Har den någon artikel här? Hur länge var den verksam, och vad hette den? --Aciram 22 maj 2011 kl. 14.27 (CEST)[svara]

Kanske vet någon från Västerås skolmuseum. Du kan kontakta de per e-post eller telefon (021-39 80 70). --Nordelch För Wikipedia - i tiden 23 maj 2011 kl. 18.43 (CEST)[svara]

Sverigedemokrater ett nazistparti?[redigera | redigera wikitext]

Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna kommer upp när jag söker efter Nazistpartier i Sverige? Vore tacksam om ni rättade till det. 78.70.223.92 19 maj 2011 kl. 20.48 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum.)[svara]

Hej! Det vore bra om Du kunde hänvisa (gärna länka) till den sida där Du hittat denna information. Jag provade att söka på "Nazistpartier i Sverige" men någon artikel med det namnet finns inte, och jag kan heller inte se att Sverigedemokraterna skulle vara med i Kategori:Nazistiska partier i Sverige. /FredrikT 20 maj 2011 kl. 12.08 (CEST)[svara]
Du måste ha gjort något fel, eller så har du inte sökt på wikipedia. När jag söker kommer i fallande ordning: 1. Högervågen (avsnitt Sverige), 2. Nazism, 3. Bevara Sverige Blandat 4. Svenska småpartier som ställt upp i riksdagsval (omdirigering Populistpartiet (Sverige)) 5. 1936 6. 1926 7. Svenskarnas parti 8. 1933 9. Sveriges nationella förbund 10. 17 maj 11. Dirlewanger 12. Knappnytt 13. Politikåret 1936 14. Politikåret 1933 15. Ung vänster 16. Andra världskriget.--FBQ 20 maj 2011 kl. 17.53 (CEST)[svara]
Hej Anonyme Oinloggade frågare! Om de orden du skriver i sökrutan inte exakt matchar någon befintlig artikelrubrik, så levererar Wikipedia träffar för artiklar som på ett eller annat sätt i texten innehåller dina sökord. Så som FBQ gjorde. Mvh / Mkh 24 maj 2011 kl. 09.59 (CEST)[svara]

Papyrus i plural?[redigera | redigera wikitext]

Känns inte rätt att säga papyri på svenska och mena plural för papyrus. Jag skulle ju gissat på papyrusar, men wiktionary säger papyrer. Är papyri rätt? Ska denna artikel heta som den gör: Fornegyptiska medicinska papyri? Moberg 23 maj 2011 kl. 17.36 (CEST)[svara]

SAOL säger papyrusar, jag måste säga att det låter lite skumt i mina öron... Niklas R (D#) 23 maj 2011 kl. 17.49 (CEST)[svara]
Jag håller med Niklas R och ansluter mig till wiktionary. Fernbom2 23 maj 2011 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Papyri låter ok, men SAOB säger papyrer eller papyrar.--Edaen 23 maj 2011 kl. 18.04 (CEST)[svara]
Gör de? Hur ser man att -us ändelsen skall uteslutas? Niklas R (D#) 23 maj 2011 kl. 18.24 (CEST)[svara]
Annars blir det ju en ändelse på ändelsen. Svensk uppslagsbok använder formen papyrer. Så även Lunds universitetsbibliotek.[32][33](PDF) Edaen 23 maj 2011 kl. 18.49 (CEST)[svara]
Fast formen papyrusar förekommer i Nordisk familjebok.[34]Edaen 23 maj 2011 kl. 19.00 (CEST)[svara]
Den måste därmed kunna betraktas som föråldrad. Med tanke på att det handlar om första upplagan är den t o m ålderdomligare än ugglespråk! Fernbom2 23 maj 2011 kl. 19.44 (CEST)[svara]
Jag förstod ovanstående lite bättre när jag läste i NE att namnet på skrivmaterialet är papyr, vilket jag måste erkänna jag inte hade tänkt på. --Xauxa 23 maj 2011 kl. 19.13 (CEST)[svara]
Jag tycker att papyrusar känns en smula diminutiv, men det kanske bara är för att det liknar papyrisar. Papyrer känns mer naturlig även om papyri kanske är mer korrekt. /Esquilo 24 maj 2011 kl. 07.07 (CEST)[svara]
Papyri är korrekt på latin, men det är sällan vi använder romarspråkets böjningsmönster i modern svenska. Fernbom2 24 maj 2011 kl. 07.10 (CEST)[svara]
NE:s ordbok säger papyren eller papyrusen i bestämd form och papyrer i plural, vilket jag också tycker är den enklaste och elegantaste lösningen. (Personligen skulle jag också kunna tänka mig oböjd plural, analogt med ett campus, flera campus, men det finns inte som alternativ i NE.) Att använda latinsk plural av ord som slutar på -us i svenskan är inte aktuellt annat än i mycket begränsade fall. Rex Sueciæ 24 maj 2011 kl. 07.31 (CEST)[svara]
Papyrus är också en latinsk böjningsform (2:a deklinationen, maskulinum, singular), så visst använder vi romarspråkets böjningsformer i modern svenska. /Esquilo 24 maj 2011 kl. 09.26 (CEST)[svara]
Går diskussionen mot att använda de grönmarkerade formerna på Wiktionary, med den skillnaden att papyrus används i stället för papyruss?--Edaen 24 maj 2011 kl. 10.40 (CEST)[svara]

Avindenterar Vi har ett litet problem med Svenska Akademien här, är jag rädd. Läser man SAOB noga, så står det att plural är -ar eller -er eller -i; men man måste som sagt läsa rätt noggrant för att se detta. De har gömt undan det en smula:

"Anm. I bet. 3 användes stundom den lat. pl.-formen papyri."

Orsaken skulle jag tro är konflikten mellan normativ och deskriptiv grammatik. I huvudsak är SAOL deskriptiv, d. v s. beskriver det faktiska språkbruket; men då och då gör redaktörerna avsteg från detta, därför att de tycker extra illa om vissa former, till exempel för att de tycker att dessa är inkonsekventa jämfört med resten av språket. Bland de saker de ibland verkar att ogilla, är användning av latinska eller grekiska flertalsformer. Man kan läsa litet om deras normativa principer i förord till olika upplagor av SAOL.

SAOB skall vara rent deskriptiv; men redaktörerna verkar i detta fall inte riktigt tycka att den klassiska pluralformen är lika god svenska som de andra formerna är.

Så vad skall vi göra åt detta? Jag delar personligen inte alls akademiens redaktörers motvilja mot klassiska böjningar (och använder inte sällan även former som lemmata). För wikipedias del bör dock våra personliga tyckanden vara av begränsat intresse. Det är intressantare hur fackfolk använder orden, och vad SAOL rekommenderar. Om dessa principer i enstaka fall står emot varandra, så får man diskutera varje sådant fall för sig. Wiktionary tycker jag bör vara bred; vi har ännu mindre skäl än Svenska Akademien att skriva någon deras språkbruk på näsan, om detta är rimligt allmänt vedertaget. (Privat kommer jag dock nog att fortsätta att främst använda formen "papyri".)Jörgen B 24 maj 2011 kl. 22.56 (CEST)[svara]

Det problemet med SAOL brukar dyka upp lite nu och då. Folk pekar på SAOL och säger "det står så i SAOL, alltså måste det vara rätt!" utan att veta om eller ta hänsyn till att SAOL är just deskriptiv. Det betyder ju att det även finns med felaktigt språkbruk i SAOL. /Esquilo 25 maj 2011 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Det där förstår jag inte riktigt. Om SAOL är deskriptiv, så innebär det att de skriver hur språket används. Menar du att det finns någon högre auktoritet som kan säga att både språkets användare och SAOL använder språket på fel sätt. Och varför ska man i så fall bry sig om denna "högre auktoritet"? Ḇọⅳⅰḙ 25 maj 2011 kl. 11.45 (CEST)[svara]
Det finns risk att diskussionen blir svår att följa om vi inte särskiljer SAOL och SAOB. SAOB är rent deskriptiv och entymologisk och SAOL är normativ i den meningen att det som står i SAOL kan betraktas som "rätt", däremot står inte allt som är rätt i SAOL. --Xauxa 25 maj 2011 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Det finns ord och böjningsformer i SAOL som har kommit till genom slarvigt uttal, missförstånd och liknande och som sedan har kommit i mer eller mindre allmänt bruk och därför kommit med i SAOL. Se angöra som ett exempel. Den "högre auktoriteten" är i så fall de allmänna grammatiska regler som gäller för svenska språket och ordets etymologi. /Esquilo 25 maj 2011 kl. 14.25 (CEST)[svara]
Ord kan komma till genom slarvigt språkbruk och ändå etableras och bli "rätt". Jag antar att så har hänt då ordet eller formen tas med i SAOL. Att utgå från "allmänna regler" och etymologi är ingen lösning, då det finns undantag från reglerna och ords betydelse förskjuts.
Vad gäller Angöra så har ordet omdefinierats några gånger genom ett fåtal användares ivriga redigerande. Källor som "har rätt" har fått ersätta källor som "har fel". Artikeldiskussionen avspeglar inte i högre grad vad som hänt och källan som sägs avfärda den ena betydelsen som felaktig är en bok, som torde svara svårkollad för de flesta läsare.
--LPfi 25 maj 2011 kl. 15.44 (CEST)[svara]
Jag tycker att det är synd och skam om användare på Wikipedia anser sig stå "högre" än gemene man vad gäller språkanvändning, och försöker styra andras språkbruk. Tycker mig se detta i just artikeln om angöring, och lite i diskussionen ovan (håller med Boivie och LPfi allmänt) Wikipedia beskriver verkligheten, vi normerar den inte. Ords etymologi är sällan synonym med dess betydelse. Det är orimligt att betrakta betydelseglidningar som "felaktiga". /Grillo 25 maj 2011 kl. 16.46 (CEST)[svara]
Instämmer i stort sett med Grillo. Problemen med artikeln angöring borde kunna lösas genom att man skiljer ut en fackspråksbetydelse, med en artikel om denna. (Det är inte säkert att den vanliga användningen bör ha en egen artikel; i vilket fall göre man en tydlig avgränsning i artikeln.) Även papyrus betyder ju flera saker; och böjs dessutom tydligen oftast olika i olika betydelser, om man får tro på SAOB. Jörgen B 25 maj 2011 kl. 18.55 (CEST)[svara]

Zana Penjweni[redigera | redigera wikitext]

Hejsan

Jag heter Zana Penjweni och arbetar som skådespelare i Sverige och utomlands. Många av mina medspelare är med i Wikipedia, och jag tänkte fråga hur man kommer med i Wikipedia. Hur Ni arbetar t ex?

Ni kan titta lite på mig i Google! Jag har arbetat med teater och film sedan 1997. Medverkat i filmer som En del av filmerna

DET NYA LANDET 2000 KUNGAMORDET 2008 MAMMOTH 2009 FALLET SVT 2010


SFI http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=380440 IMDB http://www.imdb.com/name/nm2785042/ BEYAN http://www.beyan.net/halsa-artikel.aspx?id=601


Jag är född 28 feb 1976 i Penjwen i norra Irak, kom till Sverige med familje 1987. Jag är en Svens-Kurdisk skådespelare.

www.zanapenjweni.com är min hemsida, men det är under bearbetning!


Vore tacksam om Ni kunde läga dessa uppgifter!

Mvh För mer frågor Kontakta mig på

Zana Penjweni +46 735 082620 zana@zaarfilm.com zana.penjweni@hotmail.com

Hej Zana. Du kommer med på Wikipedia genom att någon skriver en ny artikel om dig som uppnår våra relevanskriterier samt som är verifierbar. Tanzania 25 maj 2011 kl. 14.35 (CEST)[svara]
Det är alltså vanliga mänskor som du och jag som skriver artiklarna, men det rekommenderas inte att man själv eller någon närstående skriver en artikel om en, och inte heller att man ger till uppdrag åt någon att skriva. Det är alltså mer eller mindre upp till slumpen om någon skriver, men ju mer känd man är, desto större är chansen.
För din del är det mer specifikt WP:Relevanskriterier#Inom film, TV, teater, radio och press som gäller, och alltså mer eller mindre antingen flera huvudroller på "stora" teatrar eller någon huvudroll i en film eller TV-serie som ingått i mainstream-utbudet eller blivit osedvanligt uppmärksammad. Om du inte (ännu) når upp till den nivån så kan alltså artikeln bli raderad. Likaså om artikeln verkar vara skriven som reklam eller inte har några opartiska källor.
--LPfi 25 maj 2011 kl. 17.02 (CEST)[svara]
Du bör inte så gärna skriva en artikel om dig själv, eftersom det inte är så lätt att vara objektiv då. Vad du gärna får göra är att lämna förslag på källor, som du har gjort ovan. Har du till exempel blivit intervjuad eller omskriven i någon dagstidning, och kan du i så fall ge referenser till detta, gärna som länkar?
Inte bara skådespeleri kan vara intressant, utan även regissering eller manusskrivande, om det omnämns exempelvis i pressen. Jag såg av en länk ovan att du arbetat med ett manus till en kortfilm. Blev den inspelad? Har den visats? I vilka sammanhang? Har den uppmärksammats på något sätt? Jörgen B 25 maj 2011 kl. 20.04 (CEST)[svara]

Design från 70-talet[redigera | redigera wikitext]

Vad finns det för svenska designklassiker från 70-talet, möbler, porslin mmm.?83.226.119.65 16 maj 2011 kl. 08.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

vet inte vad som räknas som "designklassiker", men detta var lite som jag fick fram efter googling:

Ikea under 70-talet

Någon nätbutik som har en liten historiesida

10-gruppen bildades tydligen 1970, det är ju iofs textil men många av deras mönster är ju mycket klassiska. /Marxmax 26 maj 2011 kl. 12.33 (CEST)[svara]

vad är SSG egentligen???[redigera | redigera wikitext]

hej, mitt namn spelar mindreroll. Men jag har kontakta med /eller hade kontakt med en kille som först sa han var snickare, tills jag trodde han var polis då han inte gick att finnas någonstans i nåt register. Mycket tvivlar jag på vad han sagt. Han skulle åka iväg snabbt nu till nåt land nu när det hände så mycket i världen. o vara borta ca 1 mån. men hans mobil är på.

Tyckte han nämnde nåt om ssg då ja trodde han var polis. Inte har dom väl med sig sina mobiler. allt luktar bara hum-bug. Han säger inget om nåt, min bror är själv militär o han sa direkt att det finns inte ens chans han har med sig mobilen o skickar sks att det är radiotysdnad om några minuter.

Hatar när folk ljuger bara. Finns det nåt klokt svar på detta? mvt T

Din fråga är mycket oklart formulerat och det förefaller osannolikt att någon här kan hjälpa dig. Jag raderade det privata mobilnummer du lade in. Sidan är också till för rena faktafrågor där det finns verifierbara svar, och inte det här som närmast handlar om spekulationer om en enskild människa. SSG (om det avser Särskilda skyddsgruppen) har vi en artikel om.--Ankara 27 maj 2011 kl. 15.23 (CEST)[svara]

Hej, Satt med morgonkaffet och skummade igenom nätet och stötte på begreppet "Fiatekonomi". Normalt söker jag på Wikipedia efter en förklaring. Men kan varken finna en bra förklaring på begreppet här eller med hjälp av Google? Så vad menas med Fiatekonomi? Kanske redan finns en artikel fast med annat namn som beskriver begreppet? //Joshua 29 maj 2011 kl. 11.55 (CEST)[svara]

Skulle det kunna ha något att göra med fiat money? //Essin 29 maj 2011 kl. 12.09 (CEST)[svara]

Sexuell myndighetsålder[redigera | redigera wikitext]

Den sexuella myndighetsåldern i Sverige är 15 år. Många ungdomar i den åldern tycks tro att "gränsen" skulle vara 15 år för flickor och 16 för pojkar, vilket naturligtvis är felaktigt. Vad beror denna vanföreställning på? Tilläggas kan att om lagstiftningen faktiskt var sådan, skulle den utgöra ett solklart grundlagsbrott (Regeringsformen, 2 kap. 12 §). »Wolfgangus Mozart 27 maj 2011 kl. 23.13 (CEST)[svara]

Jag har aldrig hört det, men det låter som en ungefär lika seglivad myt som att prövotiden för körkort ska höjas till fem år "nån gång" eller att om man gör minsta trafikförseelse under prövotiden måste man göra om allt. Förmodligen baserad på rykten från folk som är alltför ivriga att föra dem vidare som fakta alltså. Dessutom en typisk myt baserad på upplevda orättvisor. /Grillo 29 maj 2011 kl. 00.15 (CEST)[svara]
Jag har inget svar på varför, men jag kan intyga att tron finns. Jag har flera gånger rättat artikeln Sexuell myndighetsålder när någon skrivit in 16-årsgränsen för pojkar.Sjö 29 maj 2011 kl. 07.25 (CEST)[svara]
Frågan är fel ställd. Det finns ingen "sexuell myndighetsålder" i Sverige. 15-årsgränsen gäller andras, oavsett ålder, förbud att ha samlag med ett barn, inte barnets egen rätt ("myndighet") att ha samlag från en viss ålder. Det hela regleras som ett brott i brottsbalken [35] som bland annat säger att det är olagligt att ha samlag med barn (under 15 år). 217.209.152.162 29 maj 2011 kl. 09.04 (CEST)[svara]
Finns det ngn god Etymologi bakom ordet Byxmyndig? -- Lavallen 29 maj 2011 kl. 09.30 (CEST)[svara]
Orsaken till frågan är att jag (i min ungdom) fick höra att flickor blir byxmyndiga vid en ålder och pojkar strax efter. Förklaringen jag fick var att det hade sin grund i konfirmationen, (men det kan också vara ett svepskäl, när vuxna inte vill svara på obekväma frågor.) Att betydelsen skulle ha ngt med sexualitet att göra, lärde jag mig mycket senare. -- Lavallen 29 maj 2011 kl. 12.04 (CEST)[svara]
Jag har fått en liknande förklaring; Pojkar hade shorts, året om. När de konfirmerades och alltså klev in i vuxenåldern fick de sin första kostym med långbyxor, de blev "byxmyndiga". De blev inte "politiskt" myndiga förrän vid 21. Jag har alltid tolkat det som att det sedan fått samma betydelse för flickor fast i överförd bemärkelse. Jag har aldrig reflekterat över att det har med sex att göra annat än att det är vuxna som har sex och är man byxmyndig är man vuxen i biologisk bemärkelse. Men Lavallens misstanke verkar rimlig och det skulle vara intressant att få veta om etymologin är mer direkt sexuell.--LittleGun 30 maj 2011 kl. 19.34 (CEST)[svara]
Om ni kommer fram till något bör byxmyndig på wiktionary förbättras. GameOn 30 maj 2011 kl. 19.40 (CEST)[svara]
"Byxmyndig" är den mogenhetsexamen pojkarna passerade då de konfirmerades och fick långbyxor med gylf. Till dess bar de kortbyxor med livstycken att fästa sina långstrumpor i. De fick självklart inte ha sexuellt umgänge förrän de gift sig och råkade de ha det, så fick man snabbt som ögat fixa ett äktenskap. Var "paret" under 18 år så fick man ansöka hos Kungen om tillstånd för giftermåls ingående.
Sexuell "myndighet" fanns det alltså inget behov av att diskutera eftersom det inte förekom sexuella kontakter utanför äktenskapet. När man började ändra attityder legalt till ämnet som sådant, så beslöt man att ungdomarna absolut inte fick röra varandras könsorgan och än mindre ha samlag förrän de fyllt 15 år. En flicka som blev gravid (om det rörts lite för mycket) vid 15 års ålder kunde med kungens tillstånd få gifta sig på 16-årsdagen med pojken. Det rörde sig då i allmänhet om omyndiga = < 21 års ålder och äktenskapet innebar fortfarande inte att de fick rösträtt eller fick hantera sina liv riktigt vuxet. Föräldrarnas inflytande fanns fortfarande kvar om det inte hade egna inkomster och kunde försörja både sig själv och barnet.
Diskussionerna om "sexuell myndighet" har kommit upp som ett mer allmänt samtalsämne eftersom pedofiler anser att deras (vuxna) rätt att utnyttja de omyndiga åtminstone sexuellt bör vara tidigare än vid 18, 20 eller 21 års ålder. I Sverige är det idag tillåtet för ungdomar att testa sig själva sexuellt och de straffas alltså inte som förr för "hor" eller liknande. Däremot så är det olagligt för vuxna att utnyttja barn sexuellt och barn är alla omyndiga under 18 år. I Sverige är det 18 år för myndighet och 21 år för full straffmyndighet men 15 år för straffmyndighet. För unga som har olika former av sexuella relationer, så ser man lagligt på det så att man tittar på de inbördes ålder så att de bägge uppnått ungefär samma sociala mognad. Men ett allmänt råd, för att undvika en dom om "sexuellt utnyttjande av minderårig", är att har en person fyllt 21 år så struntar h*n i att vara med minderåriga. En mogen kille på 17,5 år är ju inte attackerad av en pedofil om partnern är 21.5 år. Men en "mogen" kille på 17.5 bör hålla sig i skinnet inför en partner på 13.5 år. En 37-årig "modefotograf" som lockar till sig tjejer i 16-17-årsåldern vinner inte gehör i domstolen för att "hon ville också". Flickor har ju "hål i botten" från det de föds, men de är inte vuxna förrän vid 18 års ålder och det är på deras villkor något ska stoppas i detta "hål". Vid 18 är de sexuellt myndiga men inte sexuellt mogna. Barn kan de få från 10-12 års ålder, men föräldrar är de mindre bra som vid den åldern. Domstolarna tar hänsyn till det även om en kille är 17 år och tjejen 14. Man diskuterar alltså åldersskillnaden i varje enskilt fall. Man diskuterar "sexuell myndighetsålder" endast i pedofila kretsar.--IP7869 1 juni 2011 kl. 21.55 (CEST)[svara]
Det stämmer inte att det begreppet endast används i pedofila kretsar. Det förekommer i propositioner och utredningar, t.ex. Proposition 2003/04:12 Sveriges antagande av rambeslut om åtgärder för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi, så det måste ses som ett etablerat begrepp, liksom "sexuellt självbestämmande" som också används i artikeln. Sedan tycker jag att du skriver som om det vore så att en vuxen inte får ha samlag med en ungdom 15-17 år, något som är sant bara i de fall där den unge befinner sig i beroendeställning. Men det kanske är jag som missuppfattar. Jag har sett åsikten föras fram på en diskussionssida på Wikipedia, så det är tydligen en missuppfattning som förekommer i samhället. Sjö 2 juni 2011 kl. 08.02 (CEST)[svara]
"Diskussionerna om "sexuell myndighet" har kommit upp som ett mer allmänt samtalsämne eftersom pedofiler anser att deras (vuxna) rätt att utnyttja de omyndiga åtminstone sexuellt bör vara tidigare än vid 18, 20 eller 21 års ålder." Det betyder att pedofiler infört ämnet i den allmänna diskussionen. Då med sitt perspektiv som grund, istället för det barnperspektiv som självklart bör vara styrande.
Angående att vuxna får utnyttja barn sexuellt, så framgår av alla förarbeten till lagtexterna att det är förbjudet. De unga befinner sig alltid, per se, i beroendeställning till vuxna. Det är inte en "åsikt" utan ett biologisk, socialt och psykologiskt faktum, som lagstiftarna förbjudit vuxna att utnyttja. Du har alltså missuppfattat "sanningen". Det förväntas av vuxna att de agerar som vuxna i relation till barn och ungdomar, vilket innebär att de ska visa hänsyn till att ungdomarnas sexualitet är under utveckling mot mogen sexualitet. Om en 19-åring (myndig) har sex med en 17-åring (omyndig) så står i förarbetena om hur ålderskillnaderna ska bedömas. Den centrala utgångspunkten är att vuxna har skyldighet att ta ansvar i högre grad än de unga, att ungdom är "relativt" och pedofilers önskan att få en bestämd juridisk åldersgräns fastlagd inte ska vara styrande för varken ungdomarna eller lagstiftarna eller domstolarna. Ungdomarna har ju inget behov av en sådan åldersgräns!! Utgår man från ett barnperspektiv, så respekterar man människans normala utveckling och hjälper de unga till en mognad utan alltför mycket mankemang under tiden från barn till vuxen. Den hjälpen från vuxna inkluderar skydd från pedofilers sexuella utnyttjande. --IP7869 2 juni 2011 kl. 08.45 (CEST)[svara]
Observera att jag inte argumenterar för lämpligheten av sex mellan, säg en 37-åring och en 15-åring, utan jag pratar om vad som är förbjudet enligt svensk lag. Det finns mycket som är olämpligt, skadligt och omoraliskt utan att vara straffbart, otrohet till exempel. Därför måste jag säga att du har fel när du säger att en ungdom alltid är i beroendeställning till en vuxen, åtminstone så som lagen ser på det. Gränsen är 15 år, och vid den åldern får barnen det som ibland kallas "sexuellt självbestämmande" som alltså inkluderar rätten att ha sex med vuxna som de inte står i beroendeställning till. Vad som menas med beroendeställning framgår av förarbetena och det omfattar förutom vårdnadshavare och liknande sådant som "kan t.ex. ha sin grund i ekonomiska mellanhavanden eller i ett anställnings- eller lydnadsförhållande. Den kan också grundas på förhållandet mellan en på kriminalvårdsanstalt intagen person och en tjänsteman där." (Proposition 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning, författningskommentaren till 6 kap. 3 §.) Jag har läst propositionen men jag kan inte hitta något av det du hänvisar till. Du får gärna peka på var det står.Sjö 2 juni 2011 kl. 09.38 (CEST)[svara]
Och samma proposition s. 72 som handlar om förbudet i 6 kap. 4 § om våldtäkt mot barn mellan 15 och 18 år beskriver närmare vilka som omfattas av förbudet, förutom vårdnadshavare etc. "t.ex. när en underårig omhändertagits med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. ... Här gäller förbudet dem som har vård eller tillsynsfunktioner på institutionen där den underårige är intagen. Förbudet träffar dock också dem som i det enskilda fallet har tillsyn över en underårig, t.ex. en övervakare." Förarbetena beskriver alltså en personkrets som är förbjuden att ha sex med barn 15-17, vilket innebär att övriga personer inte omfattas av förbudet.Sjö 2 juni 2011 kl. 14.42 (CEST)[svara]
Du missar ordet "t.ex." i propositionen. Personkretsen omfattar också lärare och andra vuxna som har trätt i vårdnadshavarnas ställe eller på annat sätt har ansvar för den "underåriges" fostran. Där har du hela gruppen av lärare på alla nivåer och t.ex. ledare i idrottsverksamhet, ledare i olika föreningar och liknande dit föräldrarna låter sina barn/tonåringar gå för att träna sig i olika kreativa verksamheter. Det du antar som tillåtet bara för att det inte uttryckligen är förbjudet är alltså inte tillåtet.
Det faktum att man har betydligt lägre åldersgränser för giftermål i andra länder än Sverige betyder inte att de unga därmed är "lovliga" eller uppnått en "sexuell myndighetsålder". Om giftasåldern i ett land är 12 år för flickor och 14 år för pojkar så är det en fullständigt livsfarlig situation för i vart fall flickan om hon vid 12-13 års ålder har en sexuell förbindelse före eller under äktenskapet med en annan man än den 14-årige maken. Det står inte i någon juridisk lag utan är FULLSTÄNDIGT klart och givet kulturellt och religiöst regelverk. I länder med sharia avrättas de flickor som utnyttjats sexuellt av pedofiler. I många andra länder stöts de bara helt sonika ut från släkt och familj.
Allt fler vuxna i allt fler länder har insett vad "barnperspektivet" verkligen betyder och har börjat skydda sina barn och unga från sexuella övergrepp. I svensk lag står det inte att det är förbjudet att mörda och våldta, men den som mördar och våldtar döms till fängelse. Du är juridiskt skyldig att följa hastighetsreglerna, men bara moraliskt skyldig att följa Guds bud "Du skall inte döda". Med tillägget att dödar du någon så fälls du för mord till si eller så många år i buren. Så den som utnyttjar underårig sexuellt bör verkligen ta sig en djup funderare om det är tillåtet bara för att det inte är uttryckligen klarlagt vilka som får vad med vem och vad som definitivt är förbjudet. All vårdpersonal har redan i sin formella kompetens, vid legitimeringen, intygat att de bara kommer att ha professionella relationer av bästa kvalitet med sina patienter/klienter. F-n ta den psykolog eller psykiatriker som hoppar i säng med sin klient. Inte ens med en myndig är det tillåtet. En läkare eller sjuksköterska som har en sexuell relation med en patient är relativt snabbt sin legitimation fattigare. Fast det inte står i lagen att de tillhör någon "förbjuden personkrets". Det är bara helt enkelt oprofessionellt att som vuxen inte kunna skilja ut vilka människor som är i beroendeställning till andra.--IP7869 2 juni 2011 kl. 18.39 (CEST)[svara]
Nej, jag såg "t.ex." (som du ser tyckte jag det var viktigt nog att ta med i citatet). Att gruppen är större än de som uttryckligen räknas upp är vi överens om, men det viktiga är att det finns en grupp som inte får ha sex med 15-17- åringar. Det betyder att det finns en annan grupp som inte är förbjuden att ha det och din uppgift att inga vuxna får ha sex med den som är under 18 är fel.Sjö 3 juni 2011 kl. 07.09 (CEST)[svara]
Ja, du har tagit med 't.ex' men de verkar inte inse att det bara är exempel i propositionen inför 2005 års sexualbrottslag. Dessa exempel på personkretsar är exempel där beroendeställningen är särskilt tydlig och lätt att förstå. Det betyder INTE att en beroendeställning saknas för alla andra exempel och att några sexuella handlingar plötsligt blir tillåtna mellan vuxna och barn, för att en yrkesgrupp, en relationsform eller annat inte finns med i exempeluppräkningen. Din slutsats att vuxna som inte räknas upp får utföra sexuella handlingar mot eller med barn (=människor under 18 år) är därför fel.

Utvärderingen av lagstiftningen 2005 har lett till ytterligare skärpning av texten (se Utvärdering 2010. Och som jag sagt, men tydligen måste upprepa, är att jo en 20-åring är vuxen och kan visst bedömas som "ha rätt till" att vara med en minderårig sexuellt. Men om du går igenom texterna så ser du att domstolarna ska ta hänsyn till åldersskillnaden mellan målsägare och svarande. En 20-åring som är med en 13-åring än om en 13-åring är med en 13-åring. En 20-åring som är med en 17,5-åring bedöms inte på samma vis för en liknande sexuell handling, som en 37-åring som är med en 17,5-åring. Skärpningen av enskilda påföljder, ändring och klargörande av text och liknande är för att främja de ungas ställning mot vuxnas sexuella handlingar. De unga räknas alltid som minderåriga tills de är 18 år. Alla vuxna, inte bara exempelfallen, ska utan undantag anta att det är barnperspektivet som styr vilka rättigheter barnen/ungdomarna har och absolut inte något vuxenperspektiv. (Bara för att brandmän eller osthandlare inte är omnämnda så får de utnyttja minderåriga sexuellt.)--IP7869 3 juni 2011 kl. 08.48 (CEST)[svara]

Jag ser att vi får komma överens om att vi har olika åsikter. Vidare diskussion riskerar att leda till långa och fruktlösa diskussioner likt de som fördes på diskussionssidorna till Hebefili och Sexuell myndighetsålder för 4-5 år sedan, och jag tror inte det är bra för Wikipedia. Denna senaste diskussion gör inte heller någonting för att besvara den fråga som avsnittet gäller. Därför lägger jag inte fram några fler argument i sak utan avslutar diskussionen för min del.Sjö 5 juni 2011 kl. 07.50 (CEST)[svara]

Oftast när man pratar om decibel handlar det om maxgränser på runt 100-120 och om hörselskador. Det verkar också vara detta som decibel handlar om. Dock så har en vän ett ljudsystem, där volymen anges med negativa decibelvärden, och 0 är maxvolym. En normal volym brukar ligga mellan -40 och -25. Jag hade också en minidisc-spelare i slutet av 90-talet som markerade volym på samma sätt. Vad är grejen med det? /Grillo 3 juni 2011 kl. 00.50 (CEST)[svara]

Eftersom decibel är ett relativt mått så behövs det alltid en referensnivå (som motsvarar 0 dB) som jämförelse. Den referensnivå som man ofta använder motsvarar hörseltröskeln och 100 dB motsvarar då 100 db över hörseltröskeln. I fallet med minidisc-spelaren så verkar det som om man har valt referensnivån till samma som maxnivån. -40 dB blir då samma som 40 dB under maxnivån. Här finns en diskussion om referensnivå på förstärkare.
Larske 3 juni 2011 kl. 02.16 (CEST)[svara]
Var det inte så att decibeltalet angav (anger) avståndet till ljudsystemets brusnivå, dvs till den nivån där ljudsystemets eget ljud ligger. Tidigare utgjorde naturligtvis brus från magnetband och vinylskivor merparten av bruset, men motsvarande elektroniskt brus torde finnas även nu till exempel i olika förstärkarsteg, fast i mindre grad, vilket gör att ljudutrustningen kan anges med ett högre decibeltal. --Xauxa 3 juni 2011 kl. 16.36 (CEST)[svara]
Signal-brusförhållande kan också mätas i decibel. -- Lavallen 3 juni 2011 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Efter vad jag mins brukar ljudstyrka uttryckas i dBa. Där 0 dBa är den lägsta ljudnivå som det mänskliga örat kan uppfatta på 1m avstånd från ljudkällan. Om man bara anger storheten dB så kan 0 dB vara vilken godtyckliga ljudnivå som helst.--Elav W 3 juni 2011 kl. 23.18 (CEST)[svara]
0dB (dBa) betyder inte avsaknad av ljud. Människor med god hörsel kan uppfatta ljud på mindre än 0dB, i alla fall för vissa frekvenser. Total avsaknad av ljud skulle informellt motsvaras av dB. I fallet med stereon är kanske 0dB maxvolymen och alla volymer anges som logaritmerade kvoter av den. --Petter 3 juni 2011 kl. 23.49
På mixerbord och liknande utrustning brukar 0 betyda att den signal som går in på en kanal varken dämpas eller förstärks. Niklas R (D#) 5 juni 2011 kl. 15.58 (CEST)[svara]
Precis, det rör sig i båda fallen om ett relativt mått:
För ljud är x=(normal gräns för hörsel) och i Niklas fall är det insignalen. I dBA är måttet på ngt sätt anpassat till hörseln. Vår förmåga att tyda signalerna beror av frekvensen, vilket inte alla mätinstrument tar hänsyn till. -- Lavallen 5 juni 2011 kl. 16.18 (CEST)[svara]

Svart mårdliknande djur[redigera | redigera wikitext]

Var i min sommarstuga som ligger vid en sjö i Västernorrland. Plötsligt rasslar det till där jag ligger och solar och jag får se ett litet svart mårdliknande djur som jag aldrig sett förr. För mig var det kolsvart i pälsen och med en relativt stor burrig svans. Djuret var ca: 30-40 cm långt svansen borträknad. Finns ngn kunnig person som kan svara på vad det kan ha varit?

Det skulle kunna vara en mink? Minkar är i och för sig inte svarta, men de kan kanske uppfattas som det beroende på ljuset?--Ankara 6 juni 2011 kl. 11.06 (CEST)[svara]
Jag lutar nog också åt mink, inte minst på grund av det geografiska läget (som utesluter en mörkfärgad iller, då utan, eller med mycket mörk ansiktsmask). Enda möjliga förväxlingsarten vore väl mård, men eftersom den frågande kallar djuret just mårdliknande, kan vi väl anta att vederbörande uteslutit den arten. Dessutom har många rovdjur melanistiska former. En möjlighet kunde ju helt enkelt vara att djuret var fuktigt efter en simtur (passar bra in på mink), fast då borde svansen å andra sidan inte varit burrig. / TernariusD 6 juni 2011 kl. 11.42 (CEST)[svara]

Varifrån kommer benämningen isterband och vad betyder "band i detta sammanhang.

mvh/Rolf 213.65.92.94 5 juni 2011 kl. 15.39 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Vet inte, men en gissning är att band syftar på korvskinnet som så att säga "binder ihop" köttet och istret inuti. / Elinnea 9 juni 2011 kl. 13.26 (CEST)[svara]

N eller D vid trafikljus?[redigera | redigera wikitext]

Om man stannar vid trafikljus med en bil med automatlåda kan man antingen bara hålla nere bromsen och låta växellådan "slira" eller lägga i neutralväxeln. Jag anar att det sliter en liten aning (per tidsenhet) att stå och slira, och en liten aning (per tillfälle) att byta växel.

Vad jag undrar är hur lång tid man måste [bedöma att man kommer att] stå stilla för att det skall vara lönt att lägga i N-läget. - Tournesol 6 juni 2011 kl. 11.03 (CEST)[svara]

Jag tror inte att det sker någon nämnvärd slitning så länge bilen står still. All förlust sker ju då i momentomvandlaren. /Esquilo 6 juni 2011 kl. 12.51 (CEST)[svara]


Som jag har förstått det (har ej kört automat så mycket) är att enda skillnaden är att du slipper hålla bromspedalen nedtryckt hela tiden. --Petter 7 juni 2011 kl. 22.38
Å andra sidan måste det ju vara ganska plant om det ska duga med neutralväxel utan att hålla i bromsen... Parkeringsläge vore väl bättre då, men då tar det ganska lång tid att växla rätt när det är dags att rulla iväg igen. Ska man använda neutralväxel får man ju ändå hålla på bromsen om det inte är helt platt. /Grillo 8 juni 2011 kl. 13.39 (CEST)[svara]
En sidofråga är hur pass mycket det sliter på en bil att ligga och hålla den i dragläge medan man väntar på grönt ljus. Kan inte se några fördelar mer än möjligen att komma iväg lite snabbare när det slår om... /Grillo 8 juni 2011 kl. 13.40 (CEST)[svara]
Som jag skrev ovan så sker ingen mekanisk slitning på några delar i växellådan när bilen står still. En automatväxlad bil har ju ingen koppling utan i stället en momentomvandlare. /Esquilo 9 juni 2011 kl. 07.01 (CEST)[svara]
Fördelen med att lägga i N är väl att motorn inte måste jobba mot ett moment (får vila lite). Jag brukar ibland lägga i N vid trafikljus på min Mustang med C4-automatlåda. Dock tar det ett ögonblick från det att man lägger i D tills bilen börjar driva. På min manuellt växlade bil lägger jag däremot alltid i friläge och släpper upp kopplingen, eftersom en bilmekaniker har berättat för mig att det sliter på urtrampningslagret att hålla kopplingen nedtryckt. CalleC 9 juni 2011 kl. 12.55 (CEST)[svara]
När Grillo skrev dragläge antar jag han menade på en manuellt växlad bil. Förslitningen på lamellerna beror förmodligen på hur länge man står så, och hur brant uppförsbacke det är, men jag skulle gissa att förslitningen hamnar i ungefär samma storleksordning som vid start-i-backe, eller vid motorbromsning. Ḇọⅳⅰḙ 9 juni 2011 kl. 07.32 (CEST)[svara]

Gäller amerikansk brandrisk-märkning i Sverige?[redigera | redigera wikitext]

Artikeln NFPA 704 redogör utförligt för ett amerikanskt system för märkning av brandfarligt material. <br.>Gäller detta system också i Sverige? Om inte - finns det något liknande i Sverige? Eller saknas dylikt system i Sverige? Mvh / Mkh 9 juni 2011 kl. 12.10 (CEST)[svara]

Märkningen av farligt gods har väl ett liknande system? -- Lavallen 9 juni 2011 kl. 13.06 (CEST)[svara]
Farligt gods används bara på fordon. Närmsta motsvarighet i Sverige torde vara ECB-märkning. . /Esquilo 9 juni 2011 kl. 18.29 (CEST)[svara]

Kanada vs. Canada[redigera | redigera wikitext]

Jag har i äldre svenska skrifter, framförallt sportartiklar från 50-talet, sett att stavningen av landet Kanada tidigare var med ett C istället för ett K, dvs Canada. Är det någon som vet när denna ändring till dagens stavning skedde eller var det helt enkelt en felstavning? ToogaDB 8 juni 2011 kl. 19.39 (CEST)[svara]

Båda stavningarna har förekommit parallellt länge, och jag tror att det är svårt att ta reda på när K blev vanligare än C. Nordisk familjebok säger "Canada l. Kanada". NE stavar med C än idag, men det gör inte kanadensiska ambassaden och TT-språket. //Essin 8 juni 2011 kl. 20.48 (CEST)[svara]
Däremot är både SAOL och NEO entydiga vad gäller avledda ord. Endast stavningsvarianterna "kanadensare", "kanadensisk" och "kanadick" finns i ordlistorna. /Dcastor 8 juni 2011 kl. 21.09 (CEST)[svara]
Samma sak med Kuba och Mexiko. Men de stavade väl en hel del ord med "c" på svenska förr? J 1982 11 juni 2011 kl. 16.03 (CEST)[svara]

Antal schimpanser[redigera | redigera wikitext]

Hur många schimpanser finns det i världen, inklusive dem i fångenskap? /Kristian

Någonstans kring 200 000. Se [36] för mer detaljer. Enstaka tusental i fångenskap. Lsj 11 juni 2011 kl. 22.18 (CEST)[svara]

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

Hur utläses förkortningarna Susc. Grefvinnan, Test. Presidenten och Dem. Charl. i en notering om faddrar i en doplängd från 1835? Det rör sig om ett barn i den övre borgarklassen, idel (hög)adel bland faddrarna. »Wolfgangus Mozart 9 juni 2011 kl. 21.46 (CEST)[svara]

Dem. borde med största sannorliket stå för Demoiselle (Charlotta) det vore nog lättare om man såg hela texten.--FBQ 9 juni 2011 kl. 23.09 (CEST)[svara]
Test. är ju oftast förkortning för testamen eller liknande, det brukar ju i det här fallen oftast betyda dopvittne, men det borde ju då stå som rubrik eller framför den första personen och inte mitt i texten.--FBQ 9 juni 2011 kl. 23.15 (CEST)[svara]
Suscepit Grevinnan NN – Grevinnan NN bar barnet till dopet., Vittnen: ... .[37] Edaen 13 juni 2011 kl. 10.17 (CEST)[svara]

Hände det ngt med mitt värkande långfinger när jag uppgraderade till IE9 eller varför funkar inte tangentbordets "upp-piltangent" längre? (Inte den numeriska, utan den som sitter direkt till höger om shift.) Effekten märks bara i browsern, ingen annanstans. -- Lavallen 13 juni 2011 kl. 17.49 (CEST)[svara]

Hur är det med de andra piltangenterna (ned, vänster, höger), fungerar de som de ska? Jag har inte något pilproblem med IE9. /Larske 13 juni 2011 kl. 19.40 (CEST)[svara]
Ja och Nej! Står man i första position i en rad, funkar det inte att trycka "vänster-pil", det går inte att den vägen ta sig 'upp'. Annars fungerar vänster-pilen som den ska. -- Lavallen 13 juni 2011 kl. 21.02 (CEST)[svara]

Hortons huvudvärk[redigera | redigera wikitext]

Hortons huvudvärk

Jag ifrågasätter om fall av den aktuella sjukdomen som lett till självmord är direkt relaterat till sjukdomen eller den drabbades psyke. Jag anser det olämpligt att beskriva ev. följd av sjukdomen på aktuellt sätt då ett självmord kan bero på mycket komplexa omständigheter. Då källa saknas bör aktuellt påstående exkluderas tills dess att att påståendet medicinskt kan styrkas.

Vh / Carl82.99.21.170 26 maj 2011 kl. 09.21 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Den engelska systerartikeln, en:Cluster headache, citerar Hortons originalartikel från 1939:

"Our patients were disabled by the disorder and suffered from bouts of pain from two to twenty times a week. They had found no relief from the usual methods of treatment. Their pain was so severe that several of them had to be constantly watched for fear of suicide. Most of them were willing to submit to any operation which might bring relief." (Horton BT, MacLean AR, Craig W.: A New Syndrome of Vascular Headache: Results of Treatment with Histamine. Proc Staff Meet, Mayo Clinic (1939) 14:257)

och ger också en referens för öknamnet "suicide headaches" (d. v. s. "självmordshuvudvärk"). Detta borde väl räcka som referenser, tycker jag. Jörgen B 26 maj 2011 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Jag har inte sett denna sidan tidigare. Och alltså inte denna fråga heller. Då den ändå är ganska aktuell, så kan jag besvara frågan utifrån ett personligt vårdperspektiv:
De vårdare, läkare och sjuksköterskor, som träffat människor som drabbats av Hortons huvudvärk har alltid suicidmöjligheten i åtanke. Risken är formidabelt hög om man inte lyckas hitta en möjlighet att lindra den drabbades värk någorlunda snart. Migrändrabbade kan få läkemedel kombinerat med omvårdnadsåtgärder och hopp om att värken och illamående släpper inom 1-2 dygn. De allra flesta värkdrabbade människor kan lindras med något av alla de läkemedel som står till buds. Förlossningssmärtor är vi riktigt duktiga på att hantera och ingen opereras utan narkos eller anestesi. Hortons huvudvärk är ett exempel på då all vårdpersonal sliter sitt hår för att försöka hjälpa den drabbade, men vi kan inte bedöva huvudet som resten av kroppen. Vi har några metoder och tyvärr är det inte sällsynt att vi betar igenom allihop och ändå har en gravt smärtpåverkad människa inför vård ögon. När de drabbade inser att vi inte har något mer att erbjuda, så är det som att slita hjärta och hopp ur deras bröst. Lyckas vi inte återföra något hopp om möjlig lindring så väljer de drabbade att suicidera tyvärr. Ibland därför att omgivningen inte orkar med anfallen hos en anhörig och de drabbade upplever sig som helt övergivna.
Kort sagt Hortons huvudvärk är livsfarlig, inte därför att smärtan är dödlig i sig utan för att smärtan kan vara så svår att de drabbade hellre väljer döden. Hellre det än att invänta att huvudvärken ifråga kan försvinna lika plötsligt som den drabbade. Den behöver inte vara för resten av livet.
Frågan om "är det relaterat till huvudvärken eller till den drabbades psyke" är lite märklig ur ett vårdperspektiv. Ingen människa söker väl vård och kommer in på akuten utan psyke=själ! Hortondrabbade är som alla andra bärare av ett huvud högst upp och någonstans ett tänkande med ett "psyke". Visst ibland kan ju folk komma in medvetslösa och "avknoppade", varpå vi då fixar med det rent fysiska för att förhoppningsvis få en hel människa att vakna upp med ett psyke påkopplat till det huvud vi kanske fokuserat vården på under ett par veckor.
Vad du kanske undrar över är kanske om Hortons huvudvärk är en effekt av en funktionell svaghet eller skada i individens själ och att man kanske skulle kunna sänka självmordsfrekvensen genom att stärka eller läka "psyket" hos de Hortondrabbade. Svaret är nej. Starka som svaga "själar" kan drabbas av Hortons huvudvärk. Beroende på personlighet kan risken för suicid kanske variera. (En svagare "själ" kanske inte törs suicidera, medan en starkare och kanske logiskt lagd person med svag känsloidentitet raskt och geschwindt begår ett "rationellt suicid" för att det inte är lönsamt att leva med Horton. Huvudvärken är rent fysisk och mycket handikappande. Det rör sig INTE om en "funktionell" huvudvärk, som vid spänningsvärk. Hortons huvudvärk kan inte samtalas bort eller lindras av ångestdämpande och dylikt.
Beklagar längden på svaret, men jag har i jobbet följt några människor med Hortons huvudvärk. Jag har ingen ovän som jag är så arg på att jag önskar denne så svårt lidande. --IP7869 1 juni 2011 kl. 21.08 (CEST)[svara]
Kan man inte söva ner patienter som lider av detta? Schh 14 juni 2011 kl. 12.54 (CEST)[svara]

Ringklockor på entréportar[redigera | redigera wikitext]

Jag passar på med en fråga till... Jag har märkt att på vissa halvgamla hus (50-60-tal) sitter det ringklockor på entréporten till trapphuset. Jag har provat någon och de gör numera ingenting (verkar det som i alla fall...). Vad har de en gång varit till för? Notera alltså att det bara är en ringklocka för hela byggnaden och att det inte är en per lägenhet. /Grillo 13 juni 2011 kl. 10.18 (CEST)[svara]

Från den tiden det var vanligt med portvakt? -- Lavallen 13 juni 2011 kl. 11.16 (CEST)[svara]
Ah, det tänkte jag inte på. Bodde portvakten då i en av lägenheterna? /Grillo 13 juni 2011 kl. 11.24 (CEST)[svara]
Det var elektriska lås med vilka man fick trycka på knappen för att kunna öppna porten (nattetid krävdes dock nyckel). /Annika 13 juni 2011 kl. 11.26 (CEST)[svara]
Gamla tiders portkod då. Man kan ju fråga sig vad poängen var att ha porten låst, om vem som helst ändå kunde komma in dagtid. /Grillo 13 juni 2011 kl. 11.46 (CEST)[svara]
Ja, jag förstår inte heller vad som var vitsen med detta; det kunde lika gärna varit helt öppet på dagtid. Jag minns dock att det fungerade på det sättet där jag bodde 1968-73. /Annika 13 juni 2011 kl. 11.52 (CEST)[svara]
1968-73? Jag vet massor med byggnader här i Stockholm där det här fungerar fortfarande (om än då numera kombinerat med kodlås eller nyckelbricka). Tanken med att man trycker på knappen i stället för att det sköts manuellt är ju att man kan ha porten elektriskt kopplad till en timer. På 1980-talet var jag med om att det förekom att portvakten på kvällen gick runt och såg till att alla portar var låsta manuellt.--FBQ 13 juni 2011 kl. 13.54 (CEST)[svara]
Det finns fortfarande sådana "öppningsknappar" på vissa hus på Klostergården i Lund. /FredrikT 13 juni 2011 kl. 14.02 (CEST)[svara]
Fredrik, det är där och på trevåningshusen på Kakelvägen i Lund (nr 8-12, som är samma brf, resten verkar ha bytt ut dörrarna) där jag har sett dem. Båda områdena är sådana jag har delat ut tidningar i, så jag har ju bara provat knapparna på natten. Man kanske skulle dra sig dit och prova dem på dagen någon gång. /Grillo 13 juni 2011 kl. 15.20 (CEST)[svara]
Vill f ö minnas att även det hus i Stockholm jag bodde i på 80-talet hade en sådan knapp när jag flyttade dit, men att den inom kort byttes mot kod och porttelefon. Det huset var byggt redan på 20-talet, men knappen kan ju ha varit yngre. /FredrikT 14 juni 2011 kl. 09.54 (CEST)[svara]
Som sagt vet jag åtminstone ett hus i Sköndal, och ett hus i Årsta där man monterat dit kodlås, men man måste fortfarande trycka på knappen för att komma in i porten på dagtid när kodlåset inte är aktiverat, det ena ett 50-talshus det andra 40-tal.--FBQ 14 juni 2011 kl. 18.16 (CEST)[svara]

"större strandrullingen" i Svalbard?[redigera | redigera wikitext]

Jag vet inte om detta är riktigt rätt forum, men i brist på bättre... I artikeln Svalbard (vars diskussionssida inte torde vara särskilt välbesökt) nämns i avsnittet Fauna att "den brednäbbade simsnäppan, större strandrullingen och roskarlen är mindre vanliga" (min fetstil). "Större strandrullingen" - finns verkligen en sådan fågel, eller är det (vilket jag tror) en felskrivning av "större strandpiparen"? En Google-sökning stödjer min teori (då ingen relevant träff hittas), men eftersom jag inte är säker tar jag upp frågan här. Calandrella 13 juni 2011 kl. 23.31 (CEST)[svara]

Det är ingen felskrivning, utan Uggletext (jag hoppas inte djurlivet har ändrats de sista 90 åren!). Strandrulling är ett äldre namn på Strandpipare. I Svensk etymologisk ordbok (1922) hänvisar Strandpipa till Strandrulling. --Ankara 13 juni 2011 kl. 23.42 (CEST)[svara]
Du kan slå upp strandrulling här (direktlänk) och det finns lite att läsa om den här också. /Larske 13 juni 2011 kl. 23.46 (CEST)[svara]
Tack så mycket för hjälpen! En mycket intressant text du länkar till, Larske - dels för att det är roligt att söka lista ut vad de gamla namnen betyder (då ofta bara numer föråldrade latinska namn används), dels för att det är väldigt spännande att få en inblick i hur fågelskådningen gick till på den tiden (då jakt ansågs som ett till synes fullt legitimt vetenskapligt arbetssätt). Calandrella 14 juni 2011 kl. 00.29 (CEST)[svara]
Det förde mig över på en anna fråga. Jag brukar vid tillfälle passa på att läsa lite i Sven Nilssons Skandinavisk fauna, och konstaterar att det ganska ofta kan vara svårt att identifiera vilka arter det handlar om. Särskilt fiskarna hade jag problem med. Det kanske kunde vara intressant med någon lista eller liknande för att hjälpa till att identifiera artbenämningar (och föråldrade latinska namn)?--FBQ 14 juni 2011 kl. 23.36 (CEST)[svara]

Om vi nu är inne på Svalbards fåglar - vad lever fjällugglan på där? Andra fåglars ungar? Tillgången på små gnagare är ju rätt begränsad. - Tournesol 14 juni 2011 kl. 00.00 (CEST)[svara]

Fjälluggla (norska Snøugle) finns inte med på listan över djurarter här så frågan är om Ugglan har fel?--Ankara 14 juni 2011 kl. 00.11 (CEST)[svara]

Vad är egentligen ett skjutsstall? Söker man på Wikipedia dyker "skjutsställe" också upp på ett par ställen. Har noterat det på många ställen när jag jobbat med Lunds bevaringsprogram, men aldrig sett det förklarat. /Grillo 13 juni 2011 kl. 09.11 (CEST)[svara]

Se Skjutsstation, samt även Gästgiveri Mvh / Mkh 13 juni 2011 kl. 09.16 (CEST), och Mkh 13 juni 2011 kl. 09.20 (CEST)[svara]
Tack! Är skjutsstall/skjutsställe en lokal term då? Jag upptäckte dessutom för ett tag sedan att en släkting som levde på 1800-talet var folkbokförd på en sådan plats. Kunde de även inhysa bostäder? /Grillo 13 juni 2011 kl. 09.22 (CEST)[svara]
Det omtalas förresten ofta idag i pluralis i Lund förresten, "skjutsstallarna", medan kvarteret en bit intill kallas för "skjutsstallen". Är det korrekt uppfattat att det handlar om ordet "stall" och inte ordet "ställe", eller är de besläktade? Vilket ord åsyftas med "stall"? /Grillo 13 juni 2011 kl. 09.23 (CEST)[svara]
Gissningsvis lokalt eftersom det inte finns med i SAOL vilket däremot skjutsgård, skjutsinrättning, skjutsställe och skjutsstation (men däremot inte skutshåll) gör. /FredrikT 13 juni 2011 kl. 09.28 (CEST)[svara]
Sök i Nordisk Familjebok, finns mer att läsa om Gästgiveristadgan, gästgivaresjuts och Kronoskjuts. Bör nog skrivas om.

boatbuilder 13 juni 2011 kl. 10.01 (CEST)[svara]


Undrar om det verkligen är dialektalt - jag tror skjutsstall syftar på skjutsstallar i städerna - en skjutsstation var ju normalt inrättad hos en bonde. För skillnaden mellan gästgiveri och skjutsstation var ju att den senare måste tillhandahålla kost och logi för de resande - även om skillnaden i praktiken kunde vara ganska liten. Skall läsa igenom hyrkuskens berättelse, se vad de använder för namn där (Nu är ju hyrkuskar något annat, men undrar om man inte kan ha använt samma namn).--FBQ 13 juni 2011 kl. 13.07 (CEST)[svara]
För att förtydliga - på landsbygden var det gästgivaren som normalt var en bonde som stod för hästarna till skjutsningen. Om hans hästar inte räckte skulle hans grannbönder som var utsedda till skjutsbönder efter ett fastslaget system i turordning bidra med hästar. I städerna fanns inga bondgårdar, eller vanliga bondstall var man tvungen att särskilda sådana för skjutsningen, ibland fungerade de även som hyrstall. Jag har inte kollat upp vad man använt för benämning i olika städer - möjligen har mindre städer inte haft några speciella skjutsstall, men jag tror inte benämingen är unik för Lund.--FBQ 13 juni 2011 kl. 15.51 (CEST)[svara]
Nu kan man läsa om Skjutsstallarna i Lund i stadens bevaringsprogram, som jag jobbar med att digitalisera. Där var ju också en förklaring, om jag läst ordentligt... Om någon kan lista ut vilka av dessa böcker som avses i litteraturhänvisningen så får de gärna berätta det för mig. /Grillo 16 juni 2011 kl. 08.46 (CEST)[svara]
Finns det ingen litteraturförteckning sist i den tryckta upplagan av bevaringsprogrammet? Där borde det stå vad Rudberg syftar på. /FredrikT 16 juni 2011 kl. 09.04 (CEST)[svara]
Jo, det gjorde det. Det verkar avse en tidningsartikel i SDS 19 juli 1988, "Rivning hotar Lunds gamla skjutsinrättning". Att jag inte tänkte på att titta där först... /Grillo 16 juni 2011 kl. 09.10 (CEST)[svara]
Kanske läge att lägga in litteraturförteckningen i wikin så att man kan länka alla hänvisningar direkt till den? /FredrikT 16 juni 2011 kl. 09.24 (CEST)[svara]
Ja, jag har gjort det för de olika rotena, men jag brukar göra det sist per bok. Där det syftat på specifika böcker har jag använt bokref-mallen. Du kan ju se på senaste ändringar och på huvudsidan hur långt jag kommit på den nuvarande boken. Textmässigt blir den nog klar under nästa vecka. /Grillo 16 juni 2011 kl. 09.50 (CEST)[svara]

Varumärkesskydda titlar?[redigera | redigera wikitext]

Jag hamnade i en diskussion om varumärken, och kom fram till att karaktärer i berättelser kan varumärkesskyddas (nå, åtminstone hävdas det det i Harry Potter-böckerna...), men kan titlar (på böcker, filmer och så vidare) skyddas? Calandrella 16 juni 2011 kl. 19.09 (CEST)[svara]

Det finns olika möjligheter till skydd, för olika sorters 'skyddsobjekt'. Men du kan börja med att läsa om Immaterialrätt. Det ger inget enkelt svar, men ger en start för mera studier. Mvh / Mkh 16 juni 2011 kl. 23.18 (CEST)[svara]
Man kan ju alltid ansöka hos PRV om att registrera ett varumärke. Oftast registreras varumärket bara för vissa klasser av varor eller tjänster [40] /Esquilo 17 juni 2011 kl. 10.33 (CEST)[svara]

Vilken av stavningarna kistbrev och kistebrev är att föredra i artikeln som nu heter kistbrev, utan ett sammanbindande E? Nordisk Familjebok stavar kistbref, medan Kungliga Biblioteket och professor Nils-Arvid Bringéus stavar kistebrev. Är det så att svenskan på senare år blivit mer tillåtande när det gäller att stoppa in sammanbindande vokaler i sammansatta ord? På äldre gravstenar står det ju ofta familj-graf, medan SAOL idag bara listar stavningen familjegrav. Å andra sidan har svenskalärare en mer vardaglig klang än svensklärare, även om SAOL godkänner båda, men meddelar att den förstnämnda varianten är vardaglig. »Wolfgangus Mozart 18 juni 2011 kl. 18.47 (CEST)[svara]

Jag skulle säga kistebrev. Formen med sammanbindningsbokstav på det här sättet var vanlig under 1600- 1700- och början av 1800-talet, sedan blev den omodern i rikssvenskan. Det har den förblivit till de nyligen börjat så smått återkomma såsom i fallet med svenskalärare. Dialektalt har dock sammanbindingsbokstäverna hela tiden varit populära, och kistebrev är egentligen en folklig benämning på ettbladstryck i träsnittsteknik. Egentligen är kistebrev bara en av de folkliga benämningarna på trycken men den som fått fäste bland kulturhistoriskt intresserade. Sedan tycker jag väl att det inte är någon enormt viktig detalj vad artikeln kallas - kistbrev går väl knappast att missförstå och det går alltid att skapa en omdirigering. Artikeln borde väl nämna alla bladens olika benämningar.--FBQ 19 juni 2011 kl. 00.47 (CEST)[svara]
Artikelns källa Nordisk familjebok har annars fel - det finns äldre - inte exakt daterade men väl träsnittstryckare från åtminstone tidigt 1700-tal som signerat sina alster, och vars tryck använts på samma sätt som senare tryck. Det finns också gott om exempel på 1600-talskopparstick som använts som illustrationer i allmogemiljö - främst handlar det dock troligen om äldre bilder om blivit omoderna i högreståndsmiljöer och därefter hamnat hos allmogen. Bringeus har också främst fokuserat på de sydsvenska träsnittstryckarna - där traditionen levde kvar längst, men inte där den har sina äldsta rötter. Få se om jag skall ge mig på den vid tillfälle. --FBQ 19 juni 2011 kl. 00.55 (CEST)[svara]

Kan någon med tillgång till Sveriges Dödbok kontrollera om författaren Sven Ingvar, född 1919, har avlidit? Han står inte att finna på Birthday.se. Jag vill minnas att han levde 2004, när Skatten på Eneskär kom i nyutgåva. »Wolfgangus Mozart 19 juni 2011 kl. 19.53 (CEST)[svara]

Han finns inte med i versionen 1947-2006. Det finns två Sven Ingvar föda 1914 där, men ingen född 1919. Jag har dubbelkollat med Libris och författaren är född det året, 1919.--90.233.155.46 19 juni 2011 kl. 20.18 (CEST)[svara]
Han finns inte med i versionen som går till 2009 heller. Pseudonym? Bosatt i utlandet? /Grillo 21 juni 2011 kl. 10.05 (CEST)[svara]
Enligt Libris är hans fullständiga namn Sven Arvid Ingvar om det kan underlätta sökandet. /FredrikT 21 juni 2011 kl. 10.41 (CEST)[svara]
Enligt denna sida verkar han vara i livet./Annika 21 juni 2011 kl. 13.56 (CEST)[svara]

Glob = Sfär?[redigera | redigera wikitext]

Jag upptäcker att artikeln Glob inte finns. Jag undrar nu om en glob vetenskapligt är detsamma som en sfär? (Jag inser att detta kan vara en dum fråga.. =) ) /Idunius

Spontant vill jag hävda att det är synonymer, där sfär är ett matematiskt eller vetenskapligt namn på glob från engelskans sphere. Sen kan ju sfär också betyda en sorts abstrakt volym som Wallenbergsfären.--LittleGun 21 juni 2011 kl. 13.39 (CEST)[svara]
Jag har en känsla av att globen avser kroppen medan sfären avser ytan. Uppfattar andra en sådan skillnad? --LPfi 21 juni 2011 kl. 13.54 (CEST)[svara]
Ja, jag tycker också en glob är mer som ett klot än en sfär. --Petter 21 juni 2011 kl. 19.07
En klotformad modell av den "globala" globen kallas ju just jordglob, vilken är formad som en sfär i högre grad än jorden (som är mer sfäroid). Jag uppfattar också en sfär som själva ytan mer än innehållet och spontant i mitt sinne är en sfär också ihålig (precis som jordgloben brukar vara :)
Just ordet glob förknippar jag, i skrivande stund, enbart ihop med vår planet och härledda ord som avser 'världomspännande'. I sammanhang som rör jorden uppfattar jag att ordet hemisfär (halva klotet) egentligen är mer vanligt än hela sfären (fast i betydelsen "Wallenbergsfären" är det ett nätverk av företag, med Wallenberg som den gemensamma nämnaren och origo).
/WeRon 21 juni 2011 kl. 20.05 (CEST)[svara]
Enligt NE är en glob ett klot med kartografisk utbildning (och att glob betyder klot på latin). En sfär beskrivs i sin tur vara begränsningsytan av ett klot. Så det verkar ju vara i linje med det folk sagt om man ska ta det NE säger för sant. Jag föreslår därför att glob omdirigerar till klot, i enlighet med Petters kommentar ovan. /Natox 21 juni 2011 kl. 20.13 (CEST)[svara]
Stort tack för lärorika svar! Och nu lyser Glob blått.. =) --Idunius 22 juni 2011 kl. 09.46 (CEST)[svara]

Jag försöker skicka en POST-förfrågan till en databas, men begriper mig inte riktigt på vilka nyckelord jag ska använda i min förfrågan. Går det att läsa ut det ur den html som finns i hemsidan, eller måste jag fråga webmaster om det? -- Lavallen 22 juni 2011 kl. 15.49 (CEST)[svara]

Frågan var lite kryptisk, i alla fall för mig, men försöker svara ändå. "den html som finns i hemsidan". Är det en hemsida som anropar samma databas som du tänker anropa? I så fall kan du kolla efter <form>-taggen i htmlkoden och se vilka fält den innehåller och vilken adress den postar till. Om däremot "hemsidan" är den sida som du postar till (dvs resultatet av databasanropet), så kan du troligen inte se något alls där. Du får fråga webmastern istället.AlphaZeta 22 juni 2011 kl. 18.03 (CEST)[svara]
DEt är en hemsida där man fyller i ett formulär och får ett svar från databasen.
Jag hade istället tänkt fråga med roboten via den sidan, eftersom man bara får ut små fragment åt gången. Det finns en väldans massa tecken mellan form och /form och det är inte lätt att se vad som ska komma ur det. Jag trodde "name" var ett nyckelord för att finna vad man ska skicka, men i detta fall är namnen så kryptiska att det inte säger ngt. -- Lavallen 22 juni 2011 kl. 18.17 (CEST)[svara]
Om du har ett formulär där så har du säkerligen all info du behöver gömd i htmlkoden. Mellan <form>-taggarna så ligger de olika fält som skickas till databasen. Kolla efter <input> <textarea> <select> <optgroup>-taggar. "name"-parametrarna kan vara kryptiska, men nånstans i koden måste fältens ändamål skrivas ut i klarkod för användaren. AlphaZeta 22 juni 2011 kl. 18.41 (CEST)[svara]
Ett större problem är nog att tolka svaret från databasen. Den levererar troligen endast en html-sida, som du sedan måste extrahera informationen från på något sätt. AlphaZeta 22 juni 2011 kl. 18.50 (CEST)[svara]
En utskrift av html'en på sidan fyller 5 sidor varav avståndet mellan form och /form fyller drygt 4, så det är en utmaning. Texten som beskriver rutorna verkar inte vara skriven intill själva rutan så det blir nog trial and error.
Att sedan ta fram ur html-en det jag vill ha, ska inte vara ngt problem. Innocent bots efterpatrullering av special:Nya sidor bygger helt och håller på det. -- Lavallen 22 juni 2011 kl. 19.04 (CEST)[svara]

Kan djur drabbas av lepra/spetälska?83.140.82.140 22 juni 2011 kl. 20.52 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Ja. Generellt kan man säga att infektionssjukdomar (som lepra är ett exempel på) som drabbar människor, också kan drabba många (andra) djur, åtminstone närbesläktade däggdjur såsom andra primater, men ibland en mycket bredare kategori av djur. Specifikt i fallet lepra anger engelska Wikipedias artikel om den lepra-orsakande bakterien Mycobacterium leprae att den har odlats på fotsulorna av möss och niobandad bälta därför att dessa också är mottagliga för lepra. Jag gissar att dessa är långt från de enda djuren som kan drabbas av lepra, utan att de använts för att de är någorlunda lämpliga som försöksdjur. Tomas e 22 juni 2011 kl. 23.34 (CEST)[svara]

Fonetisk skrift[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Munck af Fulkila borde det framgå hur man uttalar namntillägget Fulkila, nämligen på finskt vis (full khill ah) och inte på svenskt vis (ful kila). Men hur skriver man det i fonetisk skrift?--90.233.128.23 25 juni 2011 kl. 09.12 (CEST)[svara]

Borde heta något i stil med [mɵnk av ”fʊlkila]. Jag är lite osäker på u-ljudet så det blev ett "Svenskt" u i munck och ett "Finskt" u i Fulkila. Om jag har förstått det rätt så ska alla vokaler vara korta och k uttalas hårt som i kanot och inte mjukt som i kött. /Esquilo 25 juni 2011 kl. 10.43 (CEST)[svara]
Tack, det gick snabbt! Om du är snabb med at skriva fonetisk skrift hade du verkligen kunnat göra en storartad insats genom att skriva in det i andra biografier och i artiklar om släkter, för det kan bli så fel. --90.233.128.23 25 juni 2011 kl. 10.49 (CEST)[svara]


Vet du hur man uttalar namntillägget i Taube af Odenkat? som "Åden kaat" eller "Oden katt"?--90.233.128.23 25 juni 2011 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Säger man Moonk aav Foolkhiilaa?--90.233.174.13 25 juni 2011 kl. 15.25 (CEST)[svara]

Shoppingkärra, shoppingvagn "Dra maten"[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag skulle vilja veta uppkomsten av hur denna shoppingkärra kom till. Allt om dess uppkomst. Var började den lanseras, vilket år, när kom den till Sverige med mera.

Ha en bra dag

Vänliga hälsningar

Kerstin

Hej Kerstin! Wikipedia har en liten artikel som heter Shoppingkärra. Den är dock tyvärr mycket kortfattad och svarar tyvärr knappast på Dina frågor. Skulle någon som läser den här frågesidan ha mer att komma med får vi därför hoppas att vederbörande även kompletterar artikeln. /FredrikT 26 juni 2011 kl. 17.16 (CEST)[svara]

Rekommendera en god restaurang i Stockholm centrum?[redigera | redigera wikitext]

Jag kommer att ankomma i Stockholm onsdag den 29 juni på Viking Line klockan 09:40 och gå (på fot) så snabbt till möjligt till Stockholm Central järnvägstation. Men mitt tåg söderut ska bara åka klockan 16:14. Jag har tillräckligt tid att äta lunch i Stockholm centrum, men var? Kan ni rekommendera en god lunchrestaurang Stockholm centrum, som inte är för dyr? Jag gillar mest att äta biff, hamburgare, pizza, eller asiatisk mat. Jag vet att det finns en McDonald's och en Burger King på järnvägstationen, men dem har jag redan besökt, så jag skulle gärna vilja prova på andra platser. Jag vill betala högst 80 till 100 kronor för lunchen. JIP 26 juni 2011 kl. 21.24 (CEST)[svara]

Pizza HutKlarabergsgatan? /Esquilo 26 juni 2011 kl. 21.35 (CEST)[svara]
På Centralen, bort mot Seveneleven, finns en bra liten asiatisk takeaway som har riktigt god thai! MVH/--Idunius 26 juni 2011 kl. 21.42 (CEST)[svara]
Chopsticks är en helt okej kinarestaurang. //Knuckles...wha? 26 juni 2011 kl. 22.02 (CEST)[svara]
Eftersom att du gillar asiatisk mat och lite tid, så skulle jag föreslå Luntmakargatan som har några av Stockholms bästa asiatiska restauranger som dessutom ligger rätt tätt, gatan är lätt att hitta då den går parallellt med Sveavägen. Bland annat finns en mycket bra koreansk, och en malaysisk längst bort på gatan. Annars om det är fint väder, och du vill se en rätt okänd Stockholmspärla, bege dig till Centralbadsparken som ligger mitt inne i ett kvarter och som kantas av åtminstonde tre uteserveringar.--Ankara 26 juni 2011 kl. 22.10 (CEST)[svara]

stevia sötningsblomma sockerväxt[redigera | redigera wikitext]

Hej Vikipedia! Jag undrar om en växt vid namn Stevia som är ett slags blomma som man gör något liknande som socker eller alternativt sötningsmedel! Jag undrar nu hur det går till eller hur man gör med denna planta för att kunna utvinna detta så kallade socker ur denna planta med namnet stevia? Hur går det till när man raffinerar det från planta till socker eller sötningsmedel? Vore tacksam om någon på vikipedia hur detta går till? Tack på förhand Med vänliga hälsningar Wolfgang babbelharry@gmail.com

Hej Wolfgang! Börja med att läsa artikeln Stevia och kanske artikeln på engelskspråkiga Wikipedia en:Stevia. Hittar du inte svar på dina frågor där får du gå till källorna som står längst ner i varje artikel och söka svaren där. Vänligen, Rex Sueciæ 26 juni 2011 kl. 23.26 (CEST)[svara]

Stockholmsgata[redigera | redigera wikitext]

Försöker få fram vilken av alla "Gröna kartor" jag ska beställa för att få en överblick över Stockholmsgata, ett naturreservat i Åsele och Öviks kommuner? -- Lavallen 28 juni 2011 kl. 11.05 (CEST)[svara]

För att förenkla frågan så letar jag alltså efter en detaljerad karta över 63°54′30″N 17°49′36″Ö / 63.90833°N 17.82667°Ö / 63.90833; 17.82667. -- Lavallen 28 juni 2011 kl. 12.31 (CEST)[svara]
Hej! Terrängkartan täcker tyvärr inte det området. Se kartplan: http://butiken.metria.se/kartbutiken/images/custom/terrangnorra.pdf Mvh Helveteshunden 29 juni 2011 kl. 00.18 (CEST)[svara]
Det finns något som heter "158 Åsele Vägkartan - 1:100000", men en vägkarta är väl inte det bästa för ett naturreservat. Den har en del höjdkurvor i alla fall. Sök efter Stockholmsgatorna på http://kso.lantmateriet.se/kartsok/kos/index.html och välj karttyp vägkarta så får du se hur det ser ut. Där kan man även välja karttyp topografiska webbkartan, och zooma in för att få mer detaljer, men den är svårare att ta med sig ut i skogen. Ḇọⅰⅵḙ 29 juni 2011 kl. 08.43 (CEST)[svara]
Serverfel just nu hos lantmäteriet, vi får se om det händer ngt såsmåningom. Min erfarenhet av att springa i skogen efter ett utskrivet A4-blad, säger mig att jag ska köpa en "riktig" karta istället. Tidigare har det funkat att memorera in bilder från Google Earth, men upplösningen i det här området är urusel. -- Lavallen 29 juni 2011 kl. 09.24 (CEST)[svara]

Typsnitt i FF (Ubuntu)[redigera | redigera wikitext]

Försöker lära mig Ubuntu, och kör det på en dator nu. Har dock ett irriterande problem. Tysnittet i Firefox är migränframkallande så mina försök att lära mig systemet tar slut fortare än önskvärt. VAR ÄNDRAR JAG??? Sökt i handledning, men jag blir ju illamående så snart jag kommit en bit in i texterna och får avbryta. Moment 22! -- Lavallen 30 juni 2011 kl. 16.04 (CEST)[svara]

Redigera => Inställningar => Innehåll => Teckensnitt och färger. /Esquilo 30 juni 2011 kl. 16.20 (CEST)[svara]
Tack! -- Lavallen 30 juni 2011 kl. 17.31 (CEST)[svara]

Musket = gevär?[redigera | redigera wikitext]

Kollar gärna på filmer om amerikanska inbördeskriget. Under kriget använde fotsoldaterna ett vapen som på engelska heter "musket." I filmerna översätts detta nästan alltid med "gevär." Borde det inte vara "musköt"? Vad heter vapnet egentligen på svenska? Geväret är så vitt jag vet en ganska ny uppfinning som inte var så vanligt på den tiden. Tack på förhand! /Krille

En musköt är enligt artikeln en typ av gevär, så fel är det väl inte. Musköt länkar vidare till en:Musket, så det verkar vara det korrekta svenska namnet. /Grillo 29 juni 2011 kl. 14.44 (CEST)[svara]
Missförståndet bygger på det faktum att det engelska ordet "rifle" ursprungligen syftar på räfflade gevär. Så inte det svenska ordet gevär, som kommer från tyskans "Gewehr" och ursprungligen helt enkelt betyder beväpning. Båda orden används dock som övergripande benämningar - om än inte riktigt på samma vis i engelskan. På brukade under 1700- och 1800-talet musköt främst syfta på tyngre, äldre vapen, som krävde stöd av en hake för att kunna avfyras.--FBQ 30 juni 2011 kl. 15.41 (CEST)[svara]
(förlåt, gör ett nytt försök :-)) Eftersom min erfarenhet sade mig, att på 1700- och 1800-talet användes benämningen "musköt" på ålderdomliga och tunga vapen, tror för övrigt att under 1800-talet använder benämningen musköt på vepen som behöver gaffel för att stöttas, kallas musköt, passade jag på att titta i Svensk uppslagsbok. Där sägs benämningen Gevär för tvåhands eldhandvapen med längre pipa ha slagit igenom omkring 1700. Har ju tidigare setat och gått igenom en del rapporter från stora nordiska kriget - där benämns vad jag kan minnas genomgående vapnet som gevär - även om soldater utrustade med gevär kallas musketerare (eller musqueterare). Jag skall undersöka saken, men vill minnas att jag läst ett annat dokument från 1700-talet, där hjullås och luntlåsvapen benämns musköter, medan flintlåsvapen kallas gevär. --FBQ 30 juni 2011 kl. 16.47 (CEST)[svara]
@FBQ, har du lust att omformulera det där? -- Lavallen 30 juni 2011 kl. 16.25 (CEST)[svara]
De här artiklarna skulle behövas gå över, bland annat säger artikeln om musköt (Gevär med räfflad pipa kallades oftast studsare, från tyskans Stützen). - sedan omdirigerar Studsare till Kulgevär. Det är sant att äldre räfflade ofta kallades studsare, men då menas flackborrade vapen som var mynningsladdade, inte moderna bakladdade vapen med täta mynningsräfflor. Och det finns även "Studsarpistoler" - alltså flackräfflade pistoler. Artiklarna är lätt förvirrande. Jag känner att det skulle kräva lite jobb och påläsning - även om jag inte är helt vilsen i vapenhistorien vill jag långtifrån kalla mig expert, så någon annan som är insatt får gärna ta sig an dem.--FBQ 30 juni 2011 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Det beror väl till stor del att svenska språket inte har någon 100%-ig översättning av ordet rifle (annat än "räffelbössa"). /Esquilo 30 juni 2011 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Jag kom lite från ämnet, men det var lite intressant att se på användningen. SAOB verkar ange ungefär samma definition av musköt som min språkkänsla säger, det vill säga 1500- och 1600-talsgevär kallas musköter. Under 1700-talet kallas ovanligt tunga och klumpiga, gärna ålderdomliga gevär musköter.
Läste också på engelskspråkiga wikipedia om att "rifle" tydligen kan innefatta även äldre räfflade gevär, alltså "studsare" kallas rifle, och då inkluderas alla räfflade vapen, även sådana från 1600- och 1700-talet. Samtidigt finns en snävare definition av rifle, där slaglåsgevär med räfflad pipa från mitten av 1800-talet kallas "rifled musket". Antar att om det gäller Nordamerikanska inbördeskriget är det nog sådana man syftar på i filmerna.--FBQ 1 juli 2011 kl. 10.28 (CEST)[svara]

Vad exakt betyder "lite"?[redigera | redigera wikitext]

Angående svaret till min tidigare fråga, som nämnde "[du] har lite tid", vad exakt betyder "lite" i detta? Så gott som jag förstår svenska (den är dock inte min modersmål) kan det antagligen betyda engelsk "a little" (jämför "några") eller engelsk "little" (jämför "få"). Finns det någon skillnad mellan dessa i svenska eller ska man bara försöka gissa från kontext? JIP 27 juni 2011 kl. 22.52 (CEST)[svara]

I det här fallet tror jag betydelsen är "you have some time". "Lite" kan förvirrande nog betyda sin motsats i vissa uttryck. Ḇọⅰⅵḙ 27 juni 2011 kl. 23.04 (CEST)[svara]
Svenskan kan vara krånglig. Min fru som är från England kommer med precis den här typen av frågor hela tiden. Man får se till sammanhanget. "Om du har lite pengar kan du köpa en dator", lite betyder då "a little" ("lite mer än du behöver"). "Om du har lite pengar kan du inte köpa en dator", lite betyder då "little" ("inte mycket"). AlphaZeta 27 juni 2011 kl. 23.08 (CEST)[svara]
Uttalade blir AlphaZetas exempel enklare att hålla isär eftersom betoningen i den första varianten ligger på "pengar", medan den i den andra varianten ligger på "lite". /Dcastor 4 juli 2011 kl. 01.44 (CEST)[svara]
I det första exemplet så kan väl betoningen även ligga på "har": Om du har lite pengar så kan du köpa en dator. Svenskan kan vara lite krånglig ;) /Larske 4 juli 2011 kl. 07.05 (CEST)[svara]

Polska koncentrations- och fångläger[redigera | redigera wikitext]

Hej! Senaste tiden har Xx236 (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) POV-märkt flera artiklar rörande polska koncentrations- och fångläger. Artiklarna är skapade av Joszef Tuchol (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) som blivit blockerad för marionetteri. Är det någon som har kunskap inom detta område. Hur väl stämmer de POV-märkta artiklarna överens med verkligheten och i vilket avseende har Xx236s kritik bäring?

Artiklarna det gäller

Vänligen, dnm (d | b) 30 juni 2011 kl. 19.38 (CEST)[svara]

En Ben4Wiki (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) verkar tidigare ha påpekat att viktiga uppgifter saknas i artikeln om Krigsfångelägret i Tuchola. Jag vet dock inte hur väl användare som inte verkar kunna behärska Svenska har lyckats tillgodogöra sig innehållet i artiklarna. /Esquilo 30 juni 2011 kl. 22.00 (CEST)[svara]
All articles by Joszef Tuchol (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) (several identities) are biased, based on Russian language sources. They continue the Anti-Katyn propaganda action started in 1990 by Michail Gorbatjov. BTW, the camps were created by Germans during WWI, not by Poles. No article describes here the death of at least the same number of Polish POWs in Soviet camps. The other problem is the series of "pogrom" articles written by the same author, selctively describing pogroms in Communist Poland only, ignoring pogroms in Hungary, Slovakia and Soviet Union. Joszef Tuchol had a mission - to blame the Poles. Is the mission of this Wikedia the same?Xx236 1 juli 2011 kl. 10.00 (CEST)[svara]
There is also the question of Kategori(s) Koncentrationsläger and Brott mot mänskligheten. An academic source would be useful.Xx236 1 juli 2011 kl. 10.21 (CEST)[svara]
The lack of articles about articles about sovjet or german crimes against poles does not affect the quality of the articles mentioned here. Joszef Tuchol has created articles about events that he believes are important. So does everyone at Wikipedia. /Esquilo 2 juli 2011 kl. 15.11 (CEST)[svara]
The lack of the articles affect the quality of this Wikipedia, in which biased texts have been tolerated since January 2008. All Tuchol's edits should be reviewed the same like the Katynmassakern was. Xx236 4 juli 2011 kl. 08.39 (CEST)[svara]
If the articles themselves are biased, that should be fixed. Lack of some articles, on the other hand, is not something the creator of other articles should be blamed for. There are projects that try to address badly needed missing articles, but it is difficult to get articles written in less known but politically sensitive fields. So it will take time. --LPfi 4 juli 2011 kl. 10.52 (CEST)[svara]
Let's return to Joszef Tuchol and his several other identities. Many of his biased edits have been removed, some others should be reviewed. Joszef Tuchol had a mission - to blame the Poles using biased Russian sources. Such goal is hardly neutral even in Russian Wikipedia. Lack of or low quality of articles about Poland inform about Swedish attitude toward Poland. I understand historical, economical and social sources of such slight but the slight is your problem and you should do something here with this problem. Xx236 4 juli 2011 kl. 11.41 (CEST)[svara]
There is no such thing as "you should" on Wikipedia. We are all here voluntary, and we edit only what we want to edit. If you see a problem, sofixit! -- Lavallen 5 juli 2011 kl. 08.38 (CEST)[svara]
Flyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Inkognito

Vilka uttal av ordet inkognito är accepterade i svenskan? Bara inkåågnito eller är inkogniito också accepterat?--90.233.207.170 2 juli 2011 kl. 20.38 (CEST)[svara]

Nu kan det vara för att jag umgås med folk i gymnasieåldern, som kanske inte alltid har helt felfritt språk, men jag har absolut hört uttalet "inkoggniito".--~In Donaldismo Veritas 2 juli 2011 kl. 20.45 (CEST)[svara]
NE, SAOB och SAOL anger endast ett uttal: inko'gnito. Imperto 2 juli 2011 kl. 21.27 (CEST)[svara]
Min mor säger långt å, och jag långt i. Betyder inko'gnito att o:et eller i:et är långt?--90.233.207.170 3 juli 2011 kl. 00.36 (CEST)[svara]
Inget av dem, såvitt jag vet, jag säger varken inkåågnito eller inkogniito utan snarare "inggnito" (alltså med kort å-ljud, "kågg" inte kååg" och kort obetonat i-ljud). Om det är rätt vet jag inte./ Elinnea 3 juli 2011 kl. 09.08 (CEST)[svara]
Detta var intressant. Själv uttalar jag det nog oftast med två "ng"-ljud (jag vet hur tecknet ser ut, men inte hur man hittar det på tangentbordet). Det är givetvis en försvenskning. Vad gäller betoning och uttal i övrigt säger jag som Elinnea och är övertygad om att endast okunnighet ligger bakom den alternativa betoningen (vilket inte hindrar att den kan slå igenom på sikt). Fernbom2 3 juli 2011 kl. 09.16 (CEST)[svara]
Till min stackars mors försvar får jag säga att jag tror att Elinnea har rätt, för jag skrev nog fel där. Men för min egen del så har jag sett att betoningen på i kommer från engelskan, fel eller inte.--90.233.128.119 3 juli 2011 kl. 11.11 (CEST)[svara]
SAOL rättar mig. Den anger att det ska vara den kortaste långa vokalen (1 av 3/4) på de båda o:en.--90.233.128.119 3 juli 2011 kl. 11.15 (CEST)[svara]
Jag är rädd att jag brukar säga inkogniito. SAOL har nog mer rätt... Ordet kommer från latinets "incognitus, -a, -um", där "penultiman", det sista i-et, är kort; så det är mer med latinet överensstämmande att lägga tonvikten på "antepenultiman", näst-nästsista stavelsens -o-. Jag är litet osäker på om detta -o- uttalades långt eller kort; min grammatik anger långt uttal för cognitum (alltså "kåågnitom", ungefär); men ibland förkortades vokaler efter ett prefix, och jag kan inte reglerna för detta.
I vilket fall är gissningsvis "incognito" från början en ablativform, vilket betyder att slutvokalen i klassiskt latin på en gång vore obetonad och lång. Riktiga klassicister säger alltså nog "inkåågnitåå" (eller möjligen "inkågnitåå", men vi vanliga dödliga får uttala slutvokalen kort (vilket också stämmer med medeltidslatinuttal). Jörgen B 5 juli 2011 kl. 21.59 (CEST)[svara]

Finns det någon fundamental universell sanning?

Den frågan (som redan Pilatus ställde) kan inte besvaras här. De flesta filosofer och andra vetenskapsmän i våra dagar skulle förmodligen besvara den med "nej", men man skulle kunna invända att själva relativismen kan betraktas som en dylik. Fernbom2 3 juli 2011 kl. 21.10 (CEST)[svara]
Mitt svar på frågan får heller inte plats här. Istället kan man hitta det i förenklad form här, i form av ett tjugosidigt kompendium som jag har skrivit för nybörjarstudenter vid högskolan. Efter en genomgång av olika tänkbara vägar till vetande och Sanning, landar jag i ungefär samma slutsats som Fernbom2. Lsj 4 juli 2011 kl. 11.07 (CEST)[svara]
Förtitvå? --LittleGun 4 juli 2011 kl. 20.41 (CEST)[svara]
Cogito, ergo sum quadraginta et duo :) Lsj 4 juli 2011 kl. 20.46 (CEST)[svara]
*Fniss* Descartes ansåg alltså att han bara kunde vara säker på en sak; eftersom han tänkte, så fanns han (eller någonting som tänkte). Matematiska sanningar brukar ibland anses vara absoluta; men vi räknar ju fel ibland; så tänk om faktiskt 2+2=5 egentligen, och jag bara har råkat räkna fel varje gång jag har räknat ut det till 4? Dock lyckades Descartes fuska bort det hela, genom att han på mycket lösa boliner tyckte sig kunna dra ytterligare slutsatser ur detta enda säkra faktum, hans existens.
Jag misstänker att Lsg hänvisar till ungefär detta i sin blandade referens till Descartes och Douglas Adams ovan. (Jag tänker inte förstöra den genom att översätta.) Jörgen B 5 juli 2011 kl. 22.23 (CEST)[svara]

Trialis i svenskan?[redigera | redigera wikitext]

Hej, Wikipedia!

Jag undrar om det äldre uttrycket "trenne", som i "jag flyttade trenne stenarna" (jag flyttade alla tre stenarna), kan benämnas att vara någon form av det grammatiska numeruset trialis?

Mvh Klas Jörgensen

Nej, trenne betyder tre stycken - om wikpedia artikeln stämmer är trialis ett grammatisk genus. Om det hade hetat hästen, de tvenne hästarna, de trenne hästarenne hade det varit trialis.
Nu är jag inte så hemma på grammatiken, men jag skulle säga att "jag flyttade trenne stenarna" är felaktigt, antingen säger man "jag flyttade de trenne stenarna" eller ålderdomligare "jag flyttade stenarna trenne".--FBQ 4 juli 2011 kl. 00.42 (CEST)[svara]
Eller varför inte "jag flyttade trenne stenar". Tomas e 4 juli 2011 kl. 21.00 (CEST)[svara]
Trialis är ett numerus, inte ett genus. Användningen av "trenne" i betydelsen "alla tre" känner jag inte alls igen; är den dialektal? Om verkligen "trenne" någonstans vid någon tid konsekvent har använts på det sättet, men inga räkneord för fyra, fem, sex... använts likartat, skulle ordet möjligen kunna sägas då ha utgjort en "trialisform medelst stamväxling" av ordet "alla", på samma sätt som båda kan ses som en "dualisform medelst stamväxling".
Observera dessa om. SAOB känner inte till att "trenne" skulle ha använts så. Både SAOB och Svensk etymologisk ordbok återför "trenne" på ett ord med betydelsen "tredubbel". Den enda betydelsen jag (och SAOB) känner till från de senaste 500 åren är som en sidoform till "tre". Till skillnad från dualis är trialis såvitt jag förstår i princip okänt i indoeuropeiska språk, och rätt ovanligt även i andra språkgrupper. Samiskan lär t. ex. ha dualis, men inte trialis.
Därför skulle jag vilja fråga dig, Klas, varifrån du har fått uttryck som "jag flyttade trenne stenarna". Är det knutet till någon bestämd trakt? Är det din egen tolkning av vad du har läst, eller har du hört "trenne" användas på det sätt du beskriver? I det senare fallet så kanske det kunde intressera någon dialektforskare! Jörgen B 5 juli 2011 kl. 22.45 (CEST)[svara]

Att överleva sig själv?[redigera | redigera wikitext]

Vad menar man egentligen med uttrycket "att överleva sig själv"?

Att en företeelse lever kvar, fast den spelat ut sin betydelse. Används mestadels pejorativt, eftersom vad som är "dött" fast det lever, ganska mycket handlar om en värderingsfråga.--FBQ 7 juli 2011 kl. 14.11 (CEST)[svara]
Indirekt antyder ju också begreppet att företeelsen snarast bör dö även "på riktigt" (kanske förhoppningsvis inte om man syftar på levande personer, som ju också kan "överleva sig själva", i det att de lever kvar och kämpar för ideal som sedan länge är förlegade).--FBQ 7 juli 2011 kl. 14.15 (CEST)[svara]

Civil commissioner[redigera | redigera wikitext]

Jag har totalt hjärnsläpp just nu. Hur i hela friden översätter man civil commissioners på ett lämpligt sätt? Det har med Storbritannien att göra. Vänligen, dnm (d | b) 7 juli 2011 kl. 23.33 (CEST)[svara]

Om det är i betydelsen Civil Commissioner of South Georgia and the South Sandwich Islands så tvivlar jag på att det finns någon vedertagen svensk term. Det är i stort sett en guvernör eller ståthållare över ett obebott område. /Esquilo 8 juli 2011 kl. 07.38 (CEST)[svara]
Man brukar ibland även på svenska skilja mellan civil- och militärguvernörer, även det vanliga är att om inget annat sägs är det en civilguvernör.--FBQ 8 juli 2011 kl. 10.01 (CEST)[svara]
Jag frågade min engelska fru och hon säger att det är svårt utan att se i vilket sammanhang det används.AlphaZeta 8 juli 2011 kl. 12.01 (CEST)[svara]
Aha, jag tänkte att Esquilo visse vilken artikel det rörde sig om. Commissoners kan ju användas även i samma betydelse som det svenska ordet kommissionär eller kommissarie - alltså titel för en befullmäktigat ombud.FBQ (diskussion) 8 juli 2011 kl. 12.14 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Sammanhanget är detta: Following the outbreak of the 1926 General Strike and the introduction by the government of emergency powers the OMS turned its membership lists over to the newly appointed government civil commissioners and thus became a state organisation.. Vänligen, dnm (d | b) 8 juli 2011 kl. 16.14 (CEST)[svara]
Vilken artikel (om det är från enwp)? Om ett europeiskt eller annat "betydelsefullt" land avses, så är det tänkbart att Svensk Uppslagsbok beskriver händelseförloppet. Jörgen B 8 juli 2011 kl. 17.25 (CEST)[svara]
Det handlar om Storbritannien och ett statligt ämbete som fanns vid tiden för generalstrejken 1926 (ämbetet kanske finns än idag, jag har ingen aning). Jag har svårt att ge mer hjälp än så här eftersom det ges i sitt fulla sammanhang i citatet ovan. Vänligen, dnm (d | b) 8 juli 2011 kl. 18.25 (CEST)[svara]
Tyvärr var Svensk Uppslagsbok inte till mycket hjälp; den nämner bara som hastigast en "kortvarig storstrejk" år 1926, följd av några mer utdragna strejker. Det fanns heller ingenting i avsnittet om Storbritanniens förvaltning, eller i artikeln om Civil service.
The Concise Oxford English dictionary anger att Civil Commissioner" betyder "representative of supreme authority in a district, department, &c"; vilket väl var ungefär det vi redan visste. De flesta exemplen i engelska och franska wikipediorna på användningen av "Civil commisioner/Commissionaire civil" verkar att vara i betydelsen "guvernör" eller "ståthållare" (jämför Överståthållarämbetet).
Jag tycker inte att det är klart huruvida det gällde en innehavare av ett (redan tidigare existerande) ämbete, eller om någon position som skapades i samband med ett undantagstillstånd (vilket väl är vad "emergency powers" måste syfta på?). En möjlig men otillfredställande utväg skulle vara att du lämnar titeln oöversatt, men förklarar den: "...överlämnade medlemsregistret till the Civil Commissioner (regeringens ombud)". "Regeringens ombud" är vagt nog att täcka in det mesta; men nog sutte det bättre med en precis översättning... Jörgen B 8 juli 2011 kl. 21.46 (CEST)[svara]
Du har nog helt rätt att det är den bästa lösningen. Hittills har jag låtit den stå oöversatt, men kan lägga till parentesen. Tack för all hjälp! Vänligen, dnm (d | b) 8 juli 2011 kl. 21.53 (CEST)[svara]

Hej, är det någon som har en bild eller kan beskriva hur vapnet för Bergums landskommun såg ut? // Victor1918

Varför har ni inte översatt texter till "setswana", dvs språket i Botswana? - 81.227.34.32 10 juli 2011 kl. 12.56 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jo, det finns en språkversion på setswana. - Green Yoshi {db} 10 juli 2011 kl. 12.59 (CEST)[svara]
Det finns alltså ingen "vi" som översätter. Alla bidrar till Wikipedia, även du. Om du kan setswana är du välkommen att bidra till den språkversionen. /Grillo 11 juli 2011 kl. 00.10 (CEST)[svara]
Jag trodde att det språket hette botswanska på svenska.

Selma Lagerlöf[redigera | redigera wikitext]

Hej! Det står så här i er info om Selma Lagerlöf: "Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, född 20 november 1858 på Mårbacka i Östra Ämterviks församling i Värmland, död 16 mars 1940 på Mårback"

Enligt hennes gravsten var hennes dödsdag 10 mars.


Mvh

Hobby-Fotograf Lotta Thomsen

Flera sökningar på nätet så finner jag att det står 16 mars som dödsdag, kan dock inte motsäga att det står 10 mars på gravstenen då jag själv inte sett den. --Civilspanaren 11 juli 2011 kl. 12.01 (CEST)[svara]
Jag tittade Svenskt biografiskt lexikon, ett verk där jag vet att man kontrollerar sina uppgifter minutiöst, och där står det att Selma dog den 16 mars. Kan det vara så att 6:an på hennes gravsten med tiden blivit sliten av väder och vind så att den numera ser ut som en 0:a? /FredrikT 11 juli 2011 kl. 12.32 (CEST)[svara]
Jag hittade ett blogginlägg med bilder på Lagerlöfs gravsten (klicka på bilder för förstoring). Siffran där skulle kanske kunna tolkas som 10, men är nog ändå 16. Ḇọⅰⅵḙ 11 juli 2011 kl. 18.03 (CEST)[svara]
Det ser absolut ut som en 6:a, men förstår om den kan feltolkas. Gravstenar är tyvärr en dålig källa. Har släktingar där efternamnet är helt felstavat, där man skrivit fel förnamn, fel födelsedag och känner till ett fall där stenen är på en kyrkogård och kvarlevorna på en annan. -- Lavallen 11 juli 2011 kl. 18.28 (CEST)[svara]
Det är tveklöst en 6:a i bilden av graven hos blogginlägget. Jämför de cirkelrunda figurerna i siffrorna och bokstäverna 20 och 1940, NOV och FÖDD. Dödsdagens otydliga 6:a (i 16) har ingen cirkelform utan är snarare en otydlig stående ellips. Samma form har 9:an i 1940 och 8:orna i 1858 som är lika elliptiskt hoptryckta. Tidens tand bleker sedan färgen i somliga bokstäver och siffror. / Mvh Mkh 12 juli 2011 kl. 15.12 (CEST), putsat Mkh 13 juli 2011 kl. 16.44 (CEST)[svara]

Vad är detta för något?[redigera | redigera wikitext]

Klicka för större bild

Som sagt, är det någon som har någon aning om vad detta kan vara för något? Lyckades få till en halvkass mobilbild på den. Den har sex ben och är otroligt svår att ha ihjäl. Försökte tidigare att "klämma" ihjäl den men den är väldigt seg. Tillslut tröttnade jag och gick lös med radar. Det närmaste jag har hittat är älgflugan, men den saknar vingar vad jag kan se. Någon aning? --Impaled 28 juni 2011 kl. 23.55 (CEST)[svara]

Det står i artikeln älgfluga att den bryter av sig sina vingar när den funnit ett värddjur. Kan det vara en älgfluga i den fasen du hittat? Bild-googla på "Älgfluga" och kolla om du tycker att de vinglösa bilderna passar in. På ditt foto ser bakkroppen visserligen ut att vara lite bredare, men annars är den väl rätt lik. /Rolf B 29 juni 2011 kl. 16.47 (CEST)[svara]
Hur lång är den på bilden ungefär? Älgflugan skall enligt vår artikel vara runt 5 mm. /FredrikT 29 juni 2011 kl. 17.08 (CEST)[svara]
Älgfluga i vinglöst tillstånd.
Bilden t v är en vinglös variant av älgfluga från Commons. Liknar Din betydligt mer än den bilden som just nu ligger i vår artikel. /FredrikT 29 juni 2011 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Jo, jag läste sen om att den tappar vingarna. Rätt så lik är den ju, men den är helt klart längre än 5 mm. Jag skulle snarare säga att den var drygt 1 cm lång. Tycker även jag att bakkroppen på (o)djuret ser bredare ut än på bilden t.v. Men men, man kanske får ge sig med att det är en älgfluga ändå? Vad gör en älgfluga mitt inne i stan förresten? Jag trodde att älgflugan höll till i skog och mark? Impaled 29 juni 2011 kl. 20.12 (CEST)[svara]
Enwpartikeln angav att vuxna individer vanligen är 5-7 mm långa. Jag uppdaterade vår artikel. Jörgen B 8 juli 2011 kl. 19.18 (CEST)[svara]
Utan att vara botaniker tycker jag att bakkroppen mer liknar den hos Hästflugan. De är också i allmänhet lite större än Älgflugan, enligt naturhistoriska museet 8-10 mm lång.--FBQ 14 juli 2011 kl. 19.47 (CEST)[svara]

Vad betyder följande förkortningar/uttryck i ett sms eller mail;

:)))
;))

obs! 1 har ett kolon och 2 ett semikolon framför paranteserna 212.112.191.46 (diskussion) 17 juli 2011 kl. 12.52 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Se Smiley. Den första ser ut som en glad smiley, med ett par extra parenteser. Den andra som en blinkande med en extra parentes. Ḇọⅰⅵḙ 17 juli 2011 kl. 13.55 (CEST)[svara]
Med dubbel- och trippelhaka?! -- Lavallen 17 juli 2011 kl. 14.11 (CEST)[svara]
Extrahakorna tror jag inte man ska bry sig så mycket om. Jag skulle jämställa dem med ett par extra utropstecken i en mening som avslutas med utropstecken. Ḇọⅰⅵḙ 17 juli 2011 kl. 14.28 (CEST)[svara]
Jag och mina chattvänner använder extra parenteser som förstärkning.  :) = glad, :)) = jätteglad, etc. Lsj 17 juli 2011 kl. 14.39 (CEST)[svara]

Jag har hört att ;)) kan användas vid flirtsnack på nätet motsvarande en blinkning!

Jod och salt[redigera | redigera wikitext]

Varför är det just salt som berikas med jod? Samverkar salt och jod på något sätt? Det jag undrar är egentligen om struma har med osmoregleringen att göra.--90.233.178.20 17 juli 2011 kl. 11.05 (CEST)[svara]

Beror det inte helt enkelt på att salt är kemiskt-tekniskt enkelt att jodberika (bara blanda lite natriumjodid i natriumkloriden), och dessutom något som användas av nästan alla så att alla får i sig rimlig dos jod om saltet är berikat? Lsj 17 juli 2011 kl. 11.25 (CEST)[svara]
Jodbrist kan ge struma. Livsmedelsverket har föreskrivit att koksalt ska berikas med en viss mängd jodsalt. / Mvh Mkh 17 juli 2011 kl. 12.02 (CEST)[svara]
Jag gissar som Lsj. (Jod tillhör samma grupp som klor, halogenerna.) Dessutom finns små mängder jod naturligt i havssalt, så att det normalt "bara" är bergssalt som jodberikas; se en:Iodine deficiency, systerartikeln till Jodbrist. Det är kanske lättare att få gehör för att tillsätta något i ett födoämne, om tillsatsen ibland förekommer naturligt. Jörgen B 18 juli 2011 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Så jod kan alltså transportera sig själv in i sköldkörteln? Behövs inte förklaringen med osmoreglering för att förklara struma?--90.233.211.126 18 juli 2011 kl. 17.21 (CEST)[svara]
Jag har ingen aning om precis hur struma bildas; men jodtabletter är ett alternativ till jodberikining av salt, se ovannnämnda engelska artikel. Jodtabletter skulle knappast vara ett alternativ, om det vore viktigt att joden är utblandad med koksalt (alltså natriumklorid) för att "hitta rätt".
Jodtabletter kan också användas i samband med större oplanerade utsläpp av radioaktivt jod (och ingår ofta i krigsplanering inför riskerade kärnvapenangrepp). I det fallet andas man nog in joden. Tanken är att jodtabletterna skall "mätta" sköldkörteln, så att den inte längre "anrikar" det radioaktiva jod man andas in. Jag vet inte hur väl det fungerar; men idén bygger uppenbart på att även jod man andas in kan "hamna" i sköldkörteln, utan hjälp av koksalt.
Därför gissar jag att det inte har särskilt mycket med osmotiskt tryck att göra; men, som sagt, jag vet inte. Jörgen B 18 juli 2011 kl. 19.02 (CEST)[svara]
Räcker det inte med att det finns mer Jod på den ena sidan än den andra för att det ska bildas ett osmotiskt tryck? När- eller frånvaron av andra salter borde då spela mindre betydelse? -- Lavallen 18 juli 2011 kl. 19.46 (CEST)[svara]

På bilden här, som jag hittade i Jörgen B:s länk, verkar det som om jod faktiskt transporteras tillsammans med natrium in i sköldkörteln. Jag tycker att det ser ut som osmoreglering...--90.233.211.126 18 juli 2011 kl. 19.12 (CEST)[svara]

Fast det heter osmos, inte osmo.

Dufvenkrooks glögg[redigera | redigera wikitext]

Hej Jag undrar hur ni vet att Dufvenkrooks glögg produceras av Kiviks Musteri? Hälsningar Jeanette Liljekvist Hermansson

Se Diskussion:Herrljunga Cider. -- Lavallen 18 juli 2011 kl. 10.35 (CEST)[svara]

ben bir türküm[redigera | redigera wikitext]

Jag har i biografier från svensk uppslagsbok nu kommit fram till Mehmed Emin bej, som enligt enligt svensk uppslagsbok skall vara författare till den turkiska nationalsången ben bir türküm (jag är en turk). Hittade ingen Mehmed Emin bej, eller ben bir türküm på varken engelska, tyska eller turkiska wikipedia. Wikipedias artikel på svenska, engelska och tyska verkar dock alla uppge att İstiklâl Marşı varit nationalsång sedan 1921. Försökte leta om Osmanska rikets nationalhymner på engelska wikipedia, en ingen ben bir türküm. Trodde jag skulle ge upp men efter att ha googlat på ben bir türküm dök det upp massor med träffar, och massor med youtubeklipp. Tyvärr kunde jag inte tillräckligt mycket turkiska för att klura ut vad som berättades om sången. Efter lite klurande har jag konstaterat att Mehmed Emin bej är denna - en:Mehmet Emin Yurdakul person. Tyvärr inget om att han skall ha skrivit ben bir türküm eller var den egentligen var nationalsång, om den någonsin var sådan.--FBQ 18 juli 2011 kl. 21.34 (CEST)[svara]

När Svensk uppslagsboks skrev var inte nationalsång en offentlig bekräftelse, utan hade en mer allmän betydelse. Se Du gamla, du fria för lite ledtrådar.--90.233.211.126 18 juli 2011 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Hade dock hoppats att hitta mer om sången på något språk jag kunde läsa, och tyckte det var lustigt att den inte ens nämndes på turkiska wikipedia (eller så gjorde den det under något namn jag inte kände igen).--FBQ 18 juli 2011 kl. 23.00 (CEST)[svara]
Sverige hade när Sv. Uppsl. skrevs ingen officiell nationalsång (och jag är inte säker på att vi har fått det sedan dess). Det betyder inte att inte redaktörerna för Svensk Uppslagsbok kände till vad en officiell nationalsång är. Däremot intresserade de sig inte så mycket för dem, verkar det som.
Mehmed Emin bej återfinns under artikelnamnet Emin pascha, Mehmed i Svensk uppslagsbok. Där står att han var av tyskt ursprung, med "egentligt" (d. v. s. ursprungligt) namn Eduard Schnitzer, konverterade till Islam, och gick i turkisk tjänst. Han var bland annat bej ett tag, om jag förstod det rätt; fast jag fattar inte om det var sultanen, Egypten eller Storbritannien som förlänade honom titeln. Han var vid senare tillfällen verksam som forskningsresande i olika västeuropeiska makters tjänst, verkar det som. En kort och litet förvirrande artikel; det verkar att vara en person med ett riktigt intressant liv. Wikipediaartikeln verkar innehållsrikare.
Skrev han någonting nationalsångsliknande, så bör det ha blivit överspelat av den turkiska revolutionen. Jag har för övrigt aldrig lyckats lära mig turkiska, men har en känsla av att "ben bir" betydde "ett två" snarare än "jag är"...
Jag lägger i alla fall in en länk till vår artikel om Emin Pascha. Jörgen B 18 juli 2011 kl. 23.22 (CEST)[svara]
Nej, Emin Pascha eller Eduard Schnitzler (1840-1892) har en egen artikel i Svensk uppslagsbok, och han finns redan på svenskspråkiga wikipedia. Emin bej, Mehmed, född 1869 anger åtminstone svensk uppslagsbok vara en turkisk skald och författare, född 1869 - det stämmer bättre med tr:Mehmet Emin Yurdakul som i den för mig helt oläsliga artikeln omtalas som "bey" - något som i automatöversättning blir Cevdet Pasha, storvisir rekommendation [2] var överens om, Mehmet Emin Bey började sin karriär på Office of dokument har Dokumenthantering överenskommits mellan åren 1897-1907. (den som kan turkiska kan ju försöka med turkiska wikipeida).--FBQ 18 juli 2011 kl. 23.41 (CEST)[svara]
Förlåt, jag såg att jag hade missat ett kolon före interwikilänken i texten, förstår nu att det var därför det blev svårt att förstå att jag trodde mig ha hittat honom.--FBQ 18 juli 2011 kl. 23.43 (CEST)[svara]
Såg också just att han verkar ha blivit utrensad ur andrautgåvan av Svensk uppslagsbok 1947-55.--FBQ 19 juli 2011 kl. 00.35 (CEST)[svara]
Jag tror att jag har hittat både gubben och texten till sången. /jssfrk (d|b) 20 juli 2011 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Tack, det verkar vara rätt, och här verkar sången ha en annan titel.--FBQ 21 juli 2011 kl. 09.34 (CEST)[svara]

Karl XII i Turkiet[redigera | redigera wikitext]

Varför stannade Karl XII så länge i Turkiet efter slaget vid Poltava?

För att ge ett kort svar - Karl XII försökte få till stånd ett krig mellan Ryssland och Turkiet - vilket också lyckades - Rysk-turkiska kriget (1710-1711) till Karl XII:s besvikelse slöt Turiket snart fred och lät den instängde Peter den store gå fri. Lade sin förhoppning i att kunna få till stånd ett nytt krig mellan Turkiet och Ryssland, detta förgäves.--FBQ 21 juli 2011 kl. 13.34 (CEST)[svara]

Betyder inte synkope även Synkope, eller svimning, är en vanlig orsak till att patienter söker kontakt med sjukvården och medför ofta inläggning på sjukhus. Synkope definieras som en övergående, självterminerande medvetandeförlust - alltså inte enbaaart ngt som hjör hemma inom fonetiken ..... eller stavar jag fel 193.10.63.101 20 juli 2011 kl. 13.40 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jo, och det är väl därför en wikipedialäsare lagt till hänvisningen i början av artikeln Synkope: "För den medicinska termen, se Svimning".
Många av oss gör ofta på det sättet, om vi tror att en användning av ett ord är mycket vanligare än en annan. Vi använder då namnet utan krusiduller för den vanligaste användningen, men hänvisar till andra användningar.
Om du tycker att det är fel att göra så den här gången, för att du tror att "synkope" också används rätt så ofta i sin medicinska betydelse, så säg till! I så fall kan vi lösa det här på ett annat sätt, ungefär som de har gjort på enwp (engelska wikipedian). Titta på deras sida en:Syncope, om du vill! Jörgen B 23 juli 2011 kl. 21.49 (CEST)[svara]

Territorialluft??[redigera | redigera wikitext]

Alla länder anser sig ju ha rätt till x antal mil utanför deras kust men hur fungerar det med luftrummet finns det någon viss höjd där man kan flyga över ett land utan att kränka deras gränser? 94.234.170.53 23 juli 2011 kl. 18.17 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Satelliter kränker ju inte luftrum och en satellit i låg bana sträcker sig åtminstone ner till 160 km över havet. Exakt var gränsen går, svarar det dock inte på. -- Lavallen 23 juli 2011 kl. 18.50 (CEST)[svara]
Gränsen går i princip där atmosfären slutar och rymden börjar, men detta är ingen skarp gräns. 100 km är en rimlig siffra -- se Karmanlinjen. Att territorialanspråk inte kan sträcka sig ut i rymden är en följd av rymdfördraget från 1967. Lsj 23 juli 2011 kl. 19.02

om jag har en kalender från t.ex. 1990 när kommer den att stämma igen? 95.200.217.112 22 juli 2011 kl. 10.12 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

2018 enligt den här här sajten. --Mgr 22 juli 2011 kl. 11.16 (CEST)[svara]
Veckodagarna följer ett konsekvent mönster, och det är kanske det frågeställaren vill hitta, men kalendern innehåller ofta också annan information, såsom åtminstone helgdagar och namnsdagar, vilka ändrar placering genom icke-förutsägbara beslut. Tidpunkten för påsken och relaterade helger beror på månens mycket komplicerade rörelsemönster (men eftersom påsken alltid infaller någon av ungefär fem veckor kan tidpunkten i många fall förutsägas). Uppgifter om månens faser och annan astronomisk information måste väl betraktas som icke-återanvändbar. --LPfi 22 juli 2011 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Veckodagarna repeteras var 7:e dag, Skottåren repeteras var 4:e år; med hänsyn till dessa upprepar sig åren vart 28:e år. Men, som LPfi påpekar, om du söker regelbundna upprepningar av månen och påsken måste du söka över långa tider. För detta finns en "evighetskalender" på webben: http://www.angelfire.com/anime6/jamesgoerke/Evighetskalender.html
Mvh / Mkh 23 juli 2011 kl. 10.30 (CEST)[svara]
Kolla i Vanligt år som börjar en måndag under "Gregorianska kalendern". Där står år alla som matchar 1990 (och andra år som matchar varandra). J 1982 24 juli 2011 kl. 17.45 (CEST)[svara]

Varför gräva efter kol när man kan elda trä[redigera | redigera wikitext]

Varför gräva efter kol i gruvor? Är det inte samma sak att elda trä? för det blir väl kol? 80.217.232.248 23 juli 2011 kl. 19.31 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Det handlar till stor del om energiinnehåll. Det går lättare att uppnå högre temperaturer när man eldar med träkol, relativt att elda med trä. Energiinnehållet i stenkol (för det är det man gräver upp i gruvor) är jag inte bekant med, men jag anar det är samma sak där. -- Lavallen 23 juli 2011 kl. 19.59 (CEST)[svara]
Svenska kolinstitutet har en tabell där det framgår att energiinnehållet i energikol är ca 3 gånger högre än i skogsbränsle. /Larske 23 juli 2011 kl. 20.13 (CEST)[svara]
Sedan handlar det givetvis om andra saker också. Varför elda upp träd som kan användas till pappersmassa, virke och annat om man har tillgång till annan energi som inte kan användas till något annat? England hade när man började använda stenkol inom industrin huggit ned större delen av sina skogar. --FBQ 24 juli 2011 kl. 09.22 (CEST)[svara]

Trappsteg vs steg på plan mark[redigera | redigera wikitext]

Har någon räknat på hur många steg på plan mark som motsvaras av ett trappsteg upp respektive ner? Vad har man i så fall kommit fram till? /Grillo 24 juli 2011 kl. 07.17 (CEST)[svara]

Fysikaliskt kommer man nog ingenstans. Att gå på plan mark ger inget arbete alls.
Men, jag tror tidningsbudsavtalet reglerar hur många löpmeter slätt som en trappa ska motsvara. Hur många löpmeter man totalt sedan genomför under en trakt, är en parameter som ger vilken ersättning man har rätt till. -- Lavallen 24 juli 2011 kl. 08.58 (CEST)[svara]

Vilken film?[redigera | redigera wikitext]

Jag har ett svagt minne av en film jag såg en gång för länge sedan. Jag håller på att bli tokig av att inte komma på vilken film det är. Det är en amerikansk film, och när jag såg den i början eller mitten av 90-talet var den inte ny. Det är en gangsterfilm eller en western tror jag och utspelades i någon form av historisk tid. Den handlade om fyra bröder som var kriminella och som hade en helskum morsa. Morsan ville t.ex. att en av sönerna sov i hennes säng fast de var vuxna. En av bröderna hade en manlig älskare. På slutet befann de sig allihop i ett hus som blev belägrat av polisen. Det blev en stor skottlossning och många av dem (kanske alla) dog. Det är allt jag minns. Är det någon som vet vilken film detta är, snälla hör av er! /Stipe 90.129.157.43 24 juli 2011 kl. 17.01 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Spontant låter det som Bloody Mama om Ma Barker från 1970. --Aciram 24 juli 2011 kl. 17.41 (CEST)[svara]
YES! Det måste vara den!! Tack! /Stipe 83.189.139.124 25 juli 2011 kl. 00.04 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

En TV-serie från England (1980-talet)[redigera | redigera wikitext]

Såg en serie cirka 1984 - 85 någonting. Det var ett par poliser i London. Jag tror det och att de åkte runt i en bil och de var snygga män. Tror att den hette MI6. Eller så stod det så i vinjetten. Vilken är serien? Vill gärna bli nostalgisk. 109.58.30.102 24 juli 2011 kl. 20.50 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

"The Professionals (TV series)" (se en:) hette CI5 när den gick i Sverige. Är det den du menar? 83.250.46.170 25 juli 2011 kl. 15.30 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Direktlänk: en:The Professionals (TV series). --MagnusA 25 juli 2011 kl. 21.16 (CEST)[svara]
Tack! Det är den. 109.58.214.105 25 juli 2011 kl. 21.01 (CEST)[svara]

Vad är etymologin bakom dessa namn och beror det på annat än ren slump att de har så lika namn och ligger så nära varandra? /Grillo 22 juli 2011 kl. 04.51 (CEST)[svara]

Sturup nämns inte i Nordisk familjebok eller andra texter i Projekt Runeberg. Är det verkligen ett gammalt bynamn? Står det med på Generalstabskartan? --LA2 22 juli 2011 kl. 06.41 (CEST)[svara]
Namnen Skurup och Sturup har inget med varandra att göra, även om platserna ligger nära varann. Sturup var namnet på en liten by med 3-4 hus som revs när flygplatsens startbana anlades. /jorchr oinloggad.
Byn bestod nog av något fler hus. Se minnet av en by. --// jorchr 22 juli 2011 kl. 07.55 (CEST)[svara]
Efterledet -rup, liksom -orp och -arp, är förvanskningar av torp. De bildades för nyodlingar under tidig medeltid. --// jorchr 22 juli 2011 kl. 07.55 (CEST)[svara]
Ett knaggligt minne föreslår följande: Man byggde ett nytt flygfält för att avlasta Bulltofta i antal flygningar och i flygplansstorlek. När det blev aktuellt att ge den nya flygplatsen ett namn som kunde användas internationellt utan svårigheter i uttal och stavning, så föll valet på det närbelägna Sturup. Uttalet är viktigt, inte för allmänhetens bekvämlighet, men för tydlighet i radiokommunikation mellan kontrolltorn och piloter. Mvh / Mkh 22 juli 2011 kl. 09.24 (CEST)[svara]
Skulle bara säga att de skånska (och danska) torp-namnen, som ofta är ombildade till -rup ofta är äldre även torpnamn i övriga Sverige. De förekommer redan under järnåldern.--FBQ 22 juli 2011 kl. 10.59 (CEST)[svara]
Tack för svaren! Det faktum att Sturup är en numera utplånad by är väl ett argument om något för att använda det namnet och inte det nya anonyma "Malmö Airport", för att någon del ska leva kvar i folkminnet. Förleden "stu-" och "sku-", finns det någon information om dessa? Artiklarna saknar info om etymologin, något som vi kanske borde bli bättre på att skriva om i artiklar om orter. /Grillo 22 juli 2011 kl. 16.06 (CEST)[svara]
Förleder har ingen artikel på svenskspråkiga wikipedia. Däremot brukar -torp namn i Svealand, liksom åtminstone ganska ofta de äldre -sta-namnen ha personnamn som förled. Sku- skulle kunna vara Skule, Stu- är jag däremot mer tveksam om det kan handla om ett personnamn. OBS. Det är här en gissning! Det bästa är nog att försöka hitta litteratur om just Skurup och Sturup. Jag tycker absolut tycka att det kunde vara värt att man lade in mer information om etymologin av ortnamnen - däremot vill jag varna för att föra in egna tolkningar utifrån vad som står i artikeln om svenska ortnamnsefterled. Den är fortfarande inte helt heltäckande. Exempelvis har jag sett missar när det gäller -sta namn. De "gamla är ofta från yngre järnålder, men det finns andra som ursprunligen varit -stad namn och betecknat båtstäder och som tillkommit under såväl medeltid som historisk tid, det är en vanlig efterled på 1600-talstorp, och åter en populär efterled på villor runt sekelskiftet 1900.--FBQ 22 juli 2011 kl. 18.23 (CEST)[svara]
Svenskt ortnamnslexikon har ingen uppgift om Sturup, men för Skurup skriver de att förledet möjligen kan härstamma från dialektordet "skur", som ska betyda "enklare skjul". Ḇọⅰⅵḙ 27 juli 2011 kl. 11.03 (CEST)[svara]

Fick berättat för mig att orddelen -garp i orten Tågarp skulle härstamma från grip. Är det någon som vet om det stämmer? Vad kommer hela namnet ifrån? 78.69.116.30 27 juli 2011 kl. 10.36 (CEST)[svara]

Svenskt ortnamnslexikon säger att första delen kommer från det forndanska mansnamnet "Tuki", och andra delen från "torp". "-arp" är en vanlig sammandragning av "torp" i södra Sverige. Ḇọⅰⅵḙ 27 juli 2011 kl. 10.56 (CEST)[svara]

Nils Dackes familj avrättad?[redigera | redigera wikitext]

Enligt Herman Lindqvist blev även upprorsledaren Nils Dackes familj - fru, svågrar och "andra släktingar" - avrättade efter hans fall. Stämmer detta? Hur och av vilka anledningar? Man kan tänka sig att svågrarna som stridande i upproret och därmed avrättades av samma orsak som Dacke själv, men av vilken anledning avrättades hans fru, och genom vilken metod? Vad var hennes namn? Känner någon till något om detta? Tack på förhand. --Aciram 24 juli 2011 kl. 17.38 (CEST)[svara]

Gustav Vasa gav 1543 att Nils Dackes kone och then trolkäringen hans moder skulle eftersökas och infångas, men någon bekräftelse på att så har skett eller att de skulle ha avrättats finns inte. Gerhard Hafström har antagit att en Elin Dacke som omtalas i Lönbomåla 1553-58 är Nils mor (även teorin faster har framkastats), men det finns inga belägg på detta, hon är troligen samma person en Elin Dacke som 1547-50 bodde i Hult, Vissemåla socken. Det finns flera andra personer med namnet Dacke i de trakterna, men ingen vars släktskap med Nils Dacke kan beläggas. En Olof Dacke brukar 1539-43 den gård Nils Dacke hade före mordet på fogden Inge Arvidsson. Med all sannorlikhet var han släkt med NIls, men hur, vad som hände med honom efter 1543 finns inga uppgifter om.--FBQ 24 juli 2011 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Det finns alltså ingen som helst bekräftelse på vare sig deras namn eller avrättning? Men det tycks som om anklagelsepunkten mot hans fru var trolldom. Man kan undra varför hans fru och mor skulle arresteras, om dom inte hade någon aktiv del i upproret. Tack. --Aciram 25 juli 2011 kl. 18.12 (CEST)[svara]
Den här informationen kan kanske också vara lämplig att föra in på artikeln om Nils Dacke eller Dackefejden. --Aciram 25 juli 2011 kl. 18.37 (CEST)[svara]
Gustav Vasa var inte så noggrann med anklagelsepunkter. Dessutom tror jag att "trolkäring" snarast var ett epitet han tillvite henne, kungen brukar vara ganska frikostig med sådana i sina brev när han talar om motståndare. Tyvärr är väl som oftast på 1500-talet källmaterialet ganska sparsamt.--FBQ 25 juli 2011 kl. 18.49 (CEST)[svara]
Enligt Bo Alvemos Dackefejden, dödades Nils Dackes båda svågrar Sven och Holme Gertorn i Hästmahult, då de försökt blåsa nytt liv i upproret genom att attackera Torsås. De förråddes av bönder på orten, vilka blev belönade bland annat genom skattebefrielse, sänkt skatt eller guld. Nils Dackes tioårige son fängslades och fördes till Stockholm. Enligt uppgift dog han där i pesten, men det förekom ingen pestepidemi i Stockholm vid den tiden, varför det kan vara ett sätt att dölja att han dog på annat sätt. Dackes hustru och mor fick ståthållaren Germund Svensson Some order om att infånga, men det skedde aldrig. Modern Elin innebrändes i sin stuga i Lönbomåla 1559. Farbrodern Olof Dacke fördes till Stockholm där han rådbråkades och steglades. Olof Dackes son Åke, som försökt få Finnvedens folk att stödja Dacke, hängdes i Hamneda.[1]--Historiker 25 juli 2011 kl. 19.02 (CEST)[svara]
  1. ^ Alvemo, Bo (2006). Dackefejden. Hallstavik: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. sid. 157-159. ISBN 91-975315-9-6 
Stort tack för svaren!--Aciram 29 juli 2011 kl. 00.50 (CEST)[svara]

Rysk skrivstil[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Undrar om någon skulle kunna transkribera den första notisen på denna kyrkbokssidan (och även översätta om möjlighet finns):

http://www.ra.ee/dgs/browser.php?tid=25&iid=200250869068&img=eaa1959_001_0000215_00016_m.png&tbn=1&pgn=1&prc=60&ctr=0&dgr=0&lst=2&hlx=&hly=&hlw=&hlh=&hash=c4df2e5be21d3bf4a21a97e5b5b96a77

--81.236.12.125 30 juli 2011 kl. 00.21 (CEST)[svara]

Urusel på rysk skrivstil, men jag kommer inte åt sidan, och sannolikt inte många andra heller, eftersom den kräver inloggning. -- Lavallen 30 juli 2011 kl. 10.24 (CEST)[svara]

Är Big Bang ett grundfenomen?

Ah, Grundfenomen, ett nytt begrepp för mig. Hade det varit mitt i terminerna hade jag avvisat frågan med hänvisning till att vi inte gör folks uppsatser/läxor. Låter inte som en fråga vi vetenskapligt kan visa idag, eller kanske någonsin, men frågan är absolut intressant. -- Lavallen 17 juli 2011 kl. 08.58 (CEST)[svara]
Högst tveksamt om grundfenomen verkligen är ett etablerat begrepp inom naturvetenskapen. Artikeln är undermålig, utan källor, och utan interwiki, och gör en rad underförstådda filosofiska antaganden som inte alls är självklara. Borde skrivas om helt om begreppet faktiskt finns, annars raderas. Men för att återgå till frågan om Big Bang, så finns det en rad olika hypoteser som har föreslagits som förklaring till Big Bang, t.ex. cykliska modellen, ekpyrotiska modellen, och kaotisk inflation. Om någon av dem kan bekräftas, så är Big Bang inte ett grundfenomen. Lsj 17 juli 2011 kl. 09.16 (CEST)[svara]
Jag relevansmärkte den så får vi se om det kommer fram något. Googlade lite men kunde inte hitta något vettigt. -Laxskinn 17 juli 2011 kl. 11.02 (CEST)[svara]
Håller med om att artikeln "grundfenomen" ser mycket märklig ut. Men vad gäller den ursprungliga frågan och artikelns förklaring av vad ett "grundfenomen" är, skulle jag - utan att vara alltför påläst inom kosmologi - säga nej. En "enskild" Big Bang kan förklaras inom ramen för den (i och för sig inte universiellt accepterad) cykliska modellen, d.v.s. fenomenet förklaras av ett annat fenomen. Tomas e 17 juli 2011 kl. 12.09 (CEST)[svara]
Jag letade efter Grundfenomen i Ugglan där man kan hitta gamla filosofer. Men ingen träff. Däremot hade ordet Fenomen en hel spalt med hänvisningar till äldre filosofer som Herakleitos, Leibnitz, Kant och Hegel. Månne någon av dom kan ha funderat över grundfenomenen? / Mvh Mkh 17 juli 2011 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Jag har letat litet jag också; se Diskussion:Fenomen. Jag noterar att samma (då oinloggade) bidragsgivare även skrev det mesta av Fenomen, Övernaturliga fenomen och Princip (och startade Grundfenomen, Fenomen och Övernaturliga fenomen); i samtliga fall med inte ointressanta påståenden, men helt utan källhänvisningar (så att det inte går att avgöra om det är WP:OF). Vederbörande har sedan länge slutat att redigera 8oinloggat) från den givna IP-adressen; men kanske har skaffat en användaridentitet. Här ges kontaktinformation, om nu denna gamla adress fortfarande fungerar. Jörgen B 18 juli 2011 kl. 16.57 (CEST)[svara]
Kurtan har redigerat artikeln och baserat på hans historik av "kreativ" fysik så finns det en rätt så överhängande risk att det även är han som skapat den oinloggad och att den är hans eller hans kompisars privata påhitt. /Grillo 18 juli 2011 kl. 20.58 (CEST)[svara]
De tre artiklarna skapades i augusti 2005 av en oinloggad användare (som dock inte dolde sin identitet). Jag har mailat upphovspersonen, men ännu inte fått något svar.
Kurtan har bara gjort obetydliga ändringar (lagt till "se även" och arbetat litet med wikilänkning) i en av artiklarna i mars år 2007. Jörgen B 19 juli 2011 kl. 20.24 (CEST)[svara]
Inom mättekniken finns ett "grundsystem" som består av SI-systemets sju grundläggande måttenheter. Och då också sju olika "grundfenomen".Mvh / Mkh 30 juli 2011 kl. 10.47 (CEST)[svara]
Knappast en relevant terminologi (tillämplig naturvetenskaplig terminologi behöver sällan sättas inom "..."), eller något som passar in på beskrivningen av grundfenomen i artikel. Tomas e 31 juli 2011 kl. 14.58 (CEST)[svara]

Tjuvforsen var ett vattenfall väster om Sveg, sedan 1970-talet dränkt av Svegssjön. Men var exakt låg detta fall? Artikeln behöver koordinater. --LA2 31 juli 2011 kl. 08.53 (CEST)[svara]

Längst ner i vänstra hörnet [41] {{coord|62|1|34.69|N|14|16|51.48|E|region:SE}} Edaen 2 augusti 2011 kl. 14.34 (CEST)[svara]
När jag tittar på kartan så får jag följande koordinater för bokstaven 'o' i Tjuvforsen: 6880413, 1420316. Detta motsvarar, avrundat till hela sekunder, {{coord|62|1|43|N|14|16|58|E|region:SE}} och är precis där en väg passerar fördämningen. Jag har kompletterat Tjuvforsen med detta nu. /Larske 2 augusti 2011 kl. 16.58 (CEST)[svara]

Har det någonsin varit tillåtet i Sverige att köra motorcykel med endast B-körkort? Hm-lan 31 juli 2011 kl. 12.35 (CEST)[svara]

Vet inte, men en gång i tiden fick man A-behörighet "på köpet" när man tog B-körkort. -- Lavallen 31 juli 2011 kl. 13.10 (CEST)[svara]
Vilket i praktiken är att köra motorcykel på b-körkort. Det gällde åtminstone när mina föräldrar tog körkort på 70-talet, men jag vet inte när det avskaffades. Står det bara B på ens körkort får man dock förstås aldrig köra motorcykel. /Grillo 31 juli 2011 kl. 17.06 (CEST)[svara]
Irriterande nog så var det nyligen avskaffat när jag tog körkort 1979. Lsj 2 augusti 2011 kl. 14.29 (CEST)[svara]
Jag tog bilkörkort 72. Det gav mig rätt att köra både lätt och tung mc trots att jag aldrig suttit på en mc och ännu mindre visat att jag behärskade en sådan. När de "nya" korten kom följde mc-behörigheten med (AB). Janders 2 augusti 2011 kl. 22.49 (CEST)[svara]

Av Mecklenburg eller Sverige?[redigera | redigera wikitext]

Vad kallades kung Albrekts barn, "av Sverige" eller "av Mecklenburg"? En användare flyttade nyligen namnet på artikeln Rikardis Katarina av Mecklenburg till Rikardis Katarina av Sverige med motivationen till att hon var född svensk prinsessa och gifte sig som svensk prinsessa. Flytten kan vara korrekt, men eftersom den inte är självklar borde den ha diskuterats innan flytten gjordes, vilket inte var fallet.

Rikardis var dotter till Sveriges kung Albrekt av Mecklenburg, som regerade 1363-1389, och eftersom hon föddes 1370 och gifte sig 1388 så stämmer uppgifterna att hon föddes och gifte sig som svensk prinsessa. Jag är dock osäker på om hon kallades "av Mecklenburg" eller "av Sverige". Hennes far kallas ju trots allt "av Mecklenburg" trots att han rent av var kung av Sverige. Därmed är det ingen självklarhet att hans dotter inte bar samma namn. Flytten av sidan kan alltså vara korrekt såvitt jag vet, men saken verkar inte vara självklar, så det är därför jag frågar. Vilken titel bör artikeln ha? Själv är jag som sagt osäker på saken och har ingen uppfattning, eftersom båda två benämningar tycks kunna berättigas. Vad kallades kung Albrekts barn? Hade de samma namn som honom? Mvh--Aciram 30 juli 2011 kl. 13.15 (CEST)[svara]

Nationalencyklopedin kallar hennes bror Erik av Mecklenburg, inte Erik av Sverige: [42]. Han föddes också under faderns regeringstid. Bör hans syster ha haft samma namn? --Aciram 30 juli 2011 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Visst, följ konventionen i svenskspråkig litteratur. Strunta i enwp:s försök till konsekvens. /Pieter Kuiper 30 juli 2011 kl. 16.11 (CEST)[svara]
Jag förstår inte riktigt kommentaren, men det låter inte som ett svar på frågan. Den här artikeln finns inte på enwp, och vad personen brukar kallas på svenska vet jag inte. Huvudsaken är att artikeln har rätt titel. Känner någon till vad det är? --Aciram 30 juli 2011 kl. 17.32 (CEST)[svara]
Åke Ohlmarks har inte ens med Rikardis i sin Alla Sveriges prinsessor. Lars oO. Lagerqvist skriver om henne i Sveriges regenter till forntid till nutid att man i princip inte ens är säker på hennes förnamn, vilket kan ha varit antingen Rikardis eller Katarina. Att hitta någon "samtida" bekräftelse på hennes epitet förefaller därför fåfängt. Jag instämmer därför med dem som anser att det i konsekvensens namn är rimligast att ge henne samma epitet som fadern och brodern. /FredrikT 30 juli 2011 kl. 19.05 (CEST)[svara]
Bör man alltså återställa artikelns namn till Rikardis Katarina av Mecklenburg? Finns det en consensus som bedömer att det är lämpligt? --Aciram 31 juli 2011 kl. 01.07 (CEST)[svara]
Ja. Hon omnämns till exempel i de:Johann (Görlitz). /Pieter Kuiper 31 juli 2011 kl. 02.28 (CEST)[svara]
Fundering: Titlar "av Sverige", har de funnits öht bland svenska kungligheter före Kalle 16? De tidigare har väl alla varit kungar av Svea, Göta etc... -- Lavallen 31 juli 2011 kl. 09.42 (CEST)[svara]
Formellt har det givetvis varit så, men det har alltid använts kortformer. Även den danska monarken hade en långt titulatur före Margrethe II, men givetvis talade man om "kongen af Danmark". Att de engelska kungarna från Edvard III t o m Georg III (under första deln av sin regeringstid) också kallade sig kungar av Frankrike var något som framhölls endast i högtidliga sammanhang (och även då kunde utelämnas av diplomatiska skäl). Exemplen är legio - tyska småfurstar kunde ha en sammanställning nästan utan ände. Fernbom2 31 juli 2011 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Jag sitter nu långt från all litteratur, men tycker nog att det kan vara värt att se över, brodern kallas möjligen Erik av Mecklenburg för att han utnämndes till faderns efterträdare som hertig av Mecklenburg. "av Sverige" eller "av Mecklenburg" är titlar inte namn, det senare har även fungerat som tillnamn. Det bästa vore väl att se vad annan litteratur benämner henne som. Passar annars på att påpeka att jag anser att man skall akta sig för att använda Ohlmarks som primärkälla.--FBQ 31 juli 2011 kl. 11.43 (CEST)[svara]
Diskussionen tycks ha avstannat. Det vore bra om man kunde komma fram till vilken namnform artikeln ska ha, så att frågan inte bara dör ut. Hur ska man avgöra saken? Jag har letat själv, men hon nämns mycket sparsamt i litteraturen, så man blir kanske tvungen att avgöra saken genom allmän policy. Eftersom hennes far och bror båda nämns som "av Mecklenburg", kanske denna artikel bör ha samma namn i konsekvensens namn? Jag tar inte ställning själv, men det vore bra om saken kunde bli avgjord, och synd om frågan bara dör ut här. Om man kommer fram till att artikeln ska flyttas tillbaka till sitt ursprungliga namn, Mecklenburg, så behöver jag nog hjälp med att göra det. Ska jag be en administratör titta på saken? --Aciram 3 augusti 2011 kl. 23.57 (CEST)[svara]
Jag håller på "av Mecklenburg", bl a för att det skall bli konsekvent med brodern. Notera f ö att pappa Albrekt petades som kung av Sverige 1389. Det innebär att de sista 11 åren Rikardis/Katarina levde så var hon definitivt inte prinsessa av Sverige längre, men väl fortfarande av Mecklenburg rimligtvis. /FredrikT 4 augusti 2011 kl. 00.04 (CEST)[svara]
Jag ser nu att fadern var hertig av Mecklenburg samtidigt som han var kung av Sverige. Därmed hade hon rätt att kallas "av Mecklenburg" i vilket fall som helst. Kanske har hon också kallats "av Sverige", men det finns det ingen källebekräftelse på. Jag har heller inte hört fadern eller brodern benämnas "av Sverige". Därmed benämns fadern och brodern båda som Mecklenburg. Det finns ingen anledning att behandla henne annorlunda än dem. Mecklenburg verkar därmed inte behöva källsättas och verkar vara den minst kontroversiella varianten, eftersom hon hade rätt till denna titel oavsett om hon kallades av Sverige eller ej. Det är namnformen "av Sverige" som är okänd och behöver källsättas. Jag föreslår därför att namnet på hennes artikel återställs till "av Mecklenburg", åtminstone fram till att det finns en källa på att hon kallades "av Sverige". Flytten borde trots allt inte ha gjorts utan diskussion från första början, eftersom det råder en sådan osäkerhet. Vore det en bra lösning? --Aciram 4 augusti 2011 kl. 00.32 (CEST)[svara]
Jag kan egentligen inte se att någon ovan har argumenterat uttalat för "av Sverige"; folk har antingen varit osäkra eller förordat "av Mecklenburg". I kombination med att detta är i konsekvens med såväl faderns som broderns gängse epitet och vad Rikardis kallas på dewp [43] [44] så genomför jag flytten. /FredrikT 4 augusti 2011 kl. 16.51 (CEST)[svara]

Stjärntecken[redigera | redigera wikitext]

Hörde ett rykte om en amerikansk forskare som har kommit fram till att jordens axel har rört sig och att det skulle resultera i att datum för stjärntecken skall ändras... Kan detta stämma?

Jordens axel flyttar sig så sakteliga hela tiden - se artikeln om precession. Detta gör förvisso att datum för när solen står i ett visst stjärntecken ändras efterhand. De astrologiska stjärntecknen fick sina datum för ett par tusen år sedan, så de är totalt fel idag. Men allt detta har varit känt sedan de gamla grekernas tid, så det är knappast en ny upptäckt av en amerikansk forskare. Möjligen kan denne forskare ha registrerat att axeln gjort något extra litet skutt nyligen. Mycket stora jordbävningar kan ge mätbara effekter på jordens rotation. Lsj 2 augusti 2011 kl. 22.48 (CEST)[svara]
Läste ngnstans för längesedan att indiska astronomer tar hänsyn till precessionen[källa behövs] och därför inte ligger efter likt "våra" horoskop. Så man ska kanske följa de indiska horoskopen istället?! -- Lavallen 3 augusti 2011 kl. 07.41 (CEST)[svara]
Horoskop torde vara exakt lika pålitliga och vederhäftiga oavsett vilka datum som används. Lsj 3 augusti 2011 kl. 08.57 (CEST)[svara]
Så du menar att jorden inte går under om 1½ år och jag har byggt ett skyddsrum i källaren helt i onödan?! :) -- Lavallen 3 augusti 2011 kl. 09.13 (CEST)[svara]
Angående det Lsj skrev om "skutt" ovan: rapporterades det inte i vetenskapsnyheter och liknande om att Jordbävningen vid Tohoku 2011 medförde just ett sådant "skutt"? /FredrikT 3 augusti 2011 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Udda att mäta en vinkeländring i centimeter,' dock... Sedan vill jag väldigt gärna veta vilken vinkel. -- Lavallen 3 augusti 2011 kl. 10.58 (CEST)[svara]
Enligt en lite pålitligare källa [45] så rör det sig inte om en vinkeländring, utan om en parallellförskjutning av jordens figuraxel (den axel runt vilken jordens massfördelning är symmetrisk). Detta gör att jorden snurrar lite obalanserat (att flytta Japan några meter är som att flytta runt en av de små balansvikterna på ett bildäck), vilket i sin tur leder till att rotationsaxeln efter hand ändrar vinkel. Lsj 3 augusti 2011 kl. 11.24 (CEST)[svara]
Ok, det är ju lite annat. -- Lavallen 3 augusti 2011 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Jag har lagt in detta i artikeln om Jordbävningen vid Tohoku 2011 nu. Lsj 3 augusti 2011 kl. 12.10 (CEST)[svara]
P.S. @Lavallen: Just eftersom jorden går under om 1½ år så är skyddsrummet byggt helt i onödan - du borde byggt det på Mars, som inte går under förrän stjärntecknen stämmer areodynamiskt (och nu ska det vara areo-, inte aero- :). Lsj 3 augusti 2011 kl. 11.24 (CEST)[svara]
Det finns en manual till hur man bygger ett maskhål i den bok jag läser i just nu. Allt jag behöver är en warp-kärna och några kilo dilitium. Enligt boken tar det bara några timmar med en solitron-puls så har man öppnat ett nytt hål i skyddsrummet, så det är gott om tid. Det skulle gå ännu smidigare med omegapartiklar, men de är instabila, och kräver särskilt tillstånd från Starfleet. -- Lavallen 3 augusti 2011 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Man behöver inte nödvändigtvis använda just dilitium. Om man bara är lite händig, så går det bra att fodra maskhålet med vilket material som helst som har negativ viloenergi. Lsj 3 augusti 2011 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Ny forskning visar att du kan binda ett maskhål med en vanlig tvättmaskin med reverserad accelererad centrifug och att du därför kan krypa in genom laddningsluckan på tvättmaskinen till den tid just då du byggde din tidsförskjutare. På detta vis får du återuppleva dessa 1½ år i en hel evighet om du fortsätter att använda din tidsmaskin just innan jorden går under 21 december 2012. 80.217.49.79 4 augusti 2011 kl. 01.48 (CEST)[svara]
Jag är rädd att jag har för breda axlar för tvättmaskinsluckan. Fördelen med solitronpulsen, enligt den 2300-tals-dokumentär jag läser, är att man kan styra maskhålet exakt dit man vill ha det. Nackdelen är att Vintergatan är full av fula elaka typer som också gärna åker maskhål. -- Lavallen 4 augusti 2011 kl. 07.39 (CEST)[svara]
Fördelen med centrifugmetoden är att fysikern F J Tipler har visat att den enligt Einsteins fältekvationer faktiskt skulle fungera, om centrifugen var oändligt djup och snurrade tillräckligt fort. Enwp har t.o.m. en artikel om metoden. Lsj 4 augusti 2011 kl. 08.45 (CEST)[svara]
Klart centrifugmodellen fungerar! Varför tror ni annars att strumpor försvinner spårlöst? 80.217.49.79 4 augusti 2011 kl. 16.09 (CEST)[svara]
Och det faktum att det alltid är ena strumpan i ett par som försvinner, aldrig båda, bevisar universums grundläggande kiralitet. Lsj 4 augusti 2011 kl. 19.05 (CEST)[svara]
Nej, stjärntecknen har inte något att göra med stjärnorna de är bara en indelning av himlen i den Geocentrisk världsbilden som västerländsk astrologi har. För övrigt behöver användarna här ovan inte oroa sig för att världen skall gå under under deras livstid om inte vi får en asteroid i huvudet 2033 eller 2038. --NERIUM 4 augusti 2011 kl. 09.24 (CEST) Det var väl någon slarver i Babylonien, eller i närområdet, som tyckte att det var en bra ide att kalla indelningen efter stjärnbilder. Vill man göra något åt det får man bygga sig en tidsmaskin och hjälpa till med namnen. --NERIUM 4 augusti 2011 kl. 09.30 (CEST)[svara]
Stjärntecknen är inte heliocentriska, snarare är de en lustig kombination av geocentrism och "astrocentrism". De utgick från början från hur stjärnhimlen såg ut från jorden, så att kul stjärnmönster kallades för stjärntecken. Astrologer delade sedan in ekliptikan i lika delar som uppkallades efter de roligaste stjärnmönstren. Astronomer delade så småningom in hela himlen på liknande sätt. De astronomiska konstellationerna är "låsta" till stjärnorna på himlen så att de inte hänger med jordens rörelse utan alltid innehåller i princip samma stjärnor, medan de astrologiska stjärntecknen är rent geocentriska och därför inte längre har något med stjärnhimlen att göra. När en astronom säger att en stjärna är i konstellationen Gemini, så syftar detta på ett bestämt område på stjärnhimlen, som inkluderar i princip samma stjärnor som den där slarvern i Babylonien associerade med tvillingar. Men när en astrolog säger att solen står i Tvillingarnas tecken, så är solen numera inte i närheten av de babyloniska tvillingstjärnorna. Lsj 4 augusti 2011 kl. 09.44 (CEST)[svara]
Idén att stjärnorna bestämmer våra privata levnadsöden är väl snarare egocentrisk än heliocentrisk...
Det finns dock andra och betydligt mer faktiska skäl för att tro att precessionen och liknande fenomen kan påverka oss; se Milanković-cyklerna. Jörgen B 4 augusti 2011 kl. 15.45 (CEST)[svara]

Det svenska namnet Moskva[redigera | redigera wikitext]

Hur kommer det sig egentligen att det svenska namnet på staden Moskva är vad det är? De flesta större städer i Europa har ju tagit sig till svenskan via franskan eller tyskan baserat på århundrade, men både franskan, tyskan och engelskan använder varianter på "au" (Moscou, Moskau resp Moscow). Det svenska namnet verkar vara detsamma som det ryska transkriberat, vilket nog är rätt så ovanligt för äldre större städer. En möjlig förklaring är väl att Sankt Petersburg var huvudstad i Ryssland under en tid, och att Moskva liksom "kom undan" tysk/franskinflueringen genom att inte vara huvudstad just då. Kan det ligga något i det? /Grillo 4 augusti 2011 kl. 05.13 (CEST)[svara]

Sidofråga: var kommer namnet med -au-ändelsen egentligen ifrån? /Grillo 4 augusti 2011 kl. 05.14 (CEST)[svara]

Historien bakom det svenska namnet vet jag inte.
När svenskar första gången kom i direkt diplomatisk kontakt med Moskva var staden huvudstad i sitt eget kungarike/furstendöme. Det Sverige gränsade mot i öster var då ett annat ryskt rike. -- Lavallen 4 augusti 2011 kl. 07.50 (CEST)[svara]
Grillo, förstår du skriven tyska? Sammanfattningsvis har det med vatten att göra ([46]). Därav alla de vackra namnen, såsom Krakau, Breslau, Warschau och så vidare. Nu gissar jag, men österut filtrerades inte kontakterna genom andra språk, nej det var ryska direkt. Calle Widmann 4 augusti 2011 kl. 08.19 (CEST)[svara]
Frågan är gissningsvis också hur länge Moskva har hetat Moskva på svenska? Jag letade litet i SAOB... Moskovit hänvisar för sin etymologi till Moskovisk, vilket sägs gå tillbaka på ett gammalt namn på storfurstendömet Moskva, nämligen Moskovien, Muskovien. Tyvärr tar varken SAOB eller Svensk etymologisk ordbok upp egennamn, så varken Moskovien, Muskovien eller Moskva själv är uppslagsord. Moskva är dock otvetydigt namnet på staden i 1800-talsutgåvan av NF. Jörgen B 4 augusti 2011 kl. 10.14 (CEST)[svara]
Jag gjorde en sökning på "Moskva" i böcker utgivna före 1800 i Google böcker. Fick i princip inga svenska träffar, men fann till min förvåning att denna stavning under 1700-talet tydligen användes ofta i såväl skrifter på engelska som franska. Kanske är det så att man rent generellt har börjat med att använda en "rak" transkribering från ryskan i många europeiska språk och först senare "nationaliserat" denna (dock inte i Sverige)? /FredrikT 4 augusti 2011 kl. 10.34 (CEST)[svara]
Någon träff får man med stavningen Moskwa,[47] men andra varianter ger fler, till exempel Moscou.[48] Etymologin för Moskva verkar osäker enligt bland annat en:Moskva River#Etymology. Edaen 4 augusti 2011 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Tack för alla svar. Jag litar på Calle Widmann, men kan inte "au"-ändelsen ha något med namnet "Moskoviet" att göra? Och det som Lavallen påpekar borde väl jag som Europa Universalis-nörd komma ihåg... /Grillo 4 augusti 2011 kl. 17.15 (CEST)[svara]

Relationen mellan Svenska Kvick-Food Restaurant AB (Svenska McDonalds) och McDonald's inc.[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om Paul Lederhausen står det "(d)en 27 oktober 1973 grundade Lederhausen svenska McDonald's (Svenska Kvick-Food Restaurant AB)", som vad jag har förstått äger de flesta (alla?) svenska McDonald's-restauranger. Är det någon som vet hur detta förhållande ser ut? Finns det mcdonaldsrestauranger i sverige som ägs av enskilda franchisetagare? har Svenska Kvick-Food Restaurant något sorts specialavtal med Mcdonald's inc.? (första tjing på nya platser osv.). Är det vanligt utomlands att ett företag fristående från McDonald's äger nästan alla av kedjans restauranger i ett land? Kanske någon snabbmatskunnig kan hjälpa mig... tack/Marxmax 2 augusti 2011 kl. 14.20 (CEST)[svara]

Jag kan inte ge något uttömmande svar (eller källor), men har i alla fall intern information om en McDonalds-restaurang som ägdes (och drevs?) självständigt. Jag kan inte detaljerna, men ägarna ägde (eller äger?) alltså fastigheten och drev där en McDonalds-restaurang själva - med franchise-avtal med vem eller vad vet jag tyvärr inte exakt. (Är McDonalds i Sverige annars synonymt med Kvick-Food Restaurant AB, eller har de några "självständiga" representanter också från ledningshåll?) --flinga 3 augusti 2011 kl. 00.59 (CEST)[svara]
tack! att jag skrev "ägs" var fel av mig egentligen, jag menade "är franchisetagare". Som jag har förstått det så är McDonald's i Sverige i princip synonymt med Kvick-Food Restaurant AB, dvs de är franchisetagare för nästan alla restauranger./Marxmax 4 augusti 2011 kl. 01.17 (CEST)[svara]
Det finns inget företag som heter Kvick-Food Restaurant AB, kan det vara så att företaget bytt bytt namn och är samma företag som idag heter Svenska Mc Donlad's AB? Thoasp 7 augusti 2011 kl. 21.40 (CEST)[svara]
Svenska Mc Donald's Aktiebolag äger 54 av 222 resaturangar i sverige om man frår tro allabolag.se. McD skriver på sin hemsida att c.a 80% av alla restauranger i landet ägs av lokala franchisetagare (54 av 222 är ~24%) så det kan väl stämma. Sen om KFRAB äger merparten av den 80% kan jag tyvärr inte svara på, men eftersom Thoasp (och inte jag heller) så kanske man kan utgå från att de har bytt namn, vilket borde ha synts i McDSVAB's info på allabolag, vilket det inte gör. --Civilspanaren 7 augusti 2011 kl. 21.57 (CEST)[svara]
Enligt 121.nu bildades det företag som idag heter Svenska Mc Donald's AB den 11 april 1973 och bytte till dagens namn den 18 november 1983. Vad företaget hette de första tio åren framgår inte. Thoasp 7 augusti 2011 kl. 22.16 (CEST)[svara]

Tapetgrupper[redigera | redigera wikitext]

Vad heter tapetgrupper på engelska? »Wolfgangus Mozart 7 augusti 2011 kl. 21.34 (CEST)[svara]

Carpet bedding. AlphaZeta 7 augusti 2011 kl. 23.00 (CEST)[svara]

varför är medelhavet blått?78.70.41.4 5 augusti 2011 kl. 20.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Alla hav ser blåa ut eftersom vatten absorberar rött ljus lättare än andra våglängder. /Esquilo 6 augusti 2011 kl. 16.33 (CEST)[svara]
Jag trodde hav, sjöar och vattendrag såg blåa ut för att de speglar himmelen 80.217.49.79 6 augusti 2011 kl. 19.17 (CEST)[svara]
Båda svaren delvis rätt. Se Vatten#Färg på vatten. Lsj 7 augusti 2011 kl. 22.38 (CEST)[svara]
Nog kan havet se lite grönaktigt ut med, beroende på väder? :) Förklaringen till färgen lär ju förstås dock vara likadan (och jag ser att "grönbrunt" också tas upp i den länkade texten). --flinga 8 augusti 2011 kl. 16.36 (CEST)[svara]

Sur lukt på kläder[redigera | redigera wikitext]

Kläder som har legat fuktigt ett tag, exempelvis träningskläder får ofta en sur lukt. Hur blir man av med den lukten om man inte vill tvätta i 60 grader? Mvh Peter

Hittade ett tips här. Thoasp 8 augusti 2011 kl. 17.48 (CEST)[svara]
Tack för hjälpen! /Peter

Synen på proffsboxning i Svenska media historiskt sett.[redigera | redigera wikitext]

Inlägget hitflyttat från wp:Bybrunnen.--LittleGun 8 augusti 2011 kl. 12.04 (CEST)[svara]

Jag sitter och skriver en bok om min pappa på jobbfabriken ( Ett Fas 3 projekt på arbetsförmedlingen. Hursomhelst så tyckte han om att titta på boxning. Han såg hörde matchen mellan Ingemar Johansson och Floyd Patersson på Yankee Stadium i New York 1959. Jag undrar bara på vilken Radiostation? Proffsboxning sändet varken i TV eller radio på den tiden. Därför vill jag starta en debattsida om ämnet. 94.246.102.58 8 augusti 2011 kl. 11.57 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hej, enligt artikeln om Ingemar Johansson avsnittet Världsmästare sändes det på Radio Luxemburg.--LittleGun 8 augusti 2011 kl. 12.07 (CEST)[svara]
Sveriges radio har lagt ut hela referatet här.--LittleGun 8 augusti 2011 kl. 12.20 (CEST)[svara]

Grodperspektiv[redigera | redigera wikitext]

Efter att under några veckor granskat bidragen av Innocent bot (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) och de bilder som ofta finns i våra artiklar om USA's counties, så börjar jag fundera. Bilderna ser ofta ut av vara tagna i grodperspektiv vilket får byggnaderna att se pampiga och stora ut, ofta utan att de är särskilt märkvärdiga, då många counties är mindre än en normal svensk kommun, och har ofta mycket mindre ansvar för administrationen än så.

Så min fråga: Finns det ngn tradition av att bilder av amerikanska regeringsbyggnader ska fotograferas på ett sätt som gör att man får en känsla av att domare och (lokala) regeringar har en status som närmast liknar de olympiska godomligheterna? -- Lavallen 9 augusti 2011 kl. 16.05 (CEST)[svara]

Jag skapade igår: Kategori:Artiklar med text på serbiska (kyrilliska), men det gick kanske lite fort. Ngn som lite snabbt vet ett bättre namn?

Ja, jag vet, det här är inte WP:PK, men jag hade hoppats lösa det här på en halvdag istället för på ett halvår. -- Lavallen 10 augusti 2011 kl. 08.27 (CEST)[svara]

Kategori:Artiklar med text på kyrillisk serbiska kanske? --Fredde 10 augusti 2011 kl. 09.03 (CEST)[svara]

Vilken larv?[redigera | redigera wikitext]

Titta på en version i lägre upplösning om den här hackar.

Jag har filmat den här larven, men undrar vilken art den är av. Någon som vet? - Green Yoshi (db) 10 augusti 2011 kl. 11.15 (CEST)[svara]

Hej! Brunsprötad skymningssvärmare har en larv-bild som är mycket lik din. Det bör i alla händelser vara en svärmarlarv med tanke på storleken och taggen. /Rolf B 10 augusti 2011 kl. 13.16 (CEST)[svara]
Tack! Han ser väldigt lik ut, så det kanske det är. Om någon har ett bättre förslag, så kom gärna med det. - Green Yoshi (db) 10 augusti 2011 kl. 13.25 (CEST)[svara]

Peter den store i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Har Peter den store alltid kallats för just "den store" i Sverige? Med tanke på vad han har betytt för Sverige som stormakt skulle det vara konstigt om han hade namnet under sin levnad, men också under senare tider, som under nationalromantiken och skandinavismen till exempel.

Kort frågat: När, och varför, blev Peter I "den store" i Sverige?

I Nordisk familjebok från 1915 hänvisas han till som "den store".[49] Jag vet inte vad man kallade honom i Sverige under 1700-talet, men jag tror inte att Rysslands fiendestatus egentligen påverkade det. Peter var ju allmänt erkänd som en effektiv reformator och dessutom någon som införde västerländsk kultur i Ryssland. Jag tror inte det finns någon automatisk regel att man alltid försöker nedvärdera arvfiendens härskare, i alla fall inte till den grad att man bortser från vanliga epitet som "den store".
Ett bra exempel på en bitter fiende som ändå blivit hyllad av samtiden är Saladin, och där rörde sig om betydligt större ideologiska klyftor än under 1600- och 1700-talet.
Peter Isotalo 10 augusti 2011 kl. 22.53 (CEST)[svara]
Jag har inte funnit svaret på frågan, men däremot uppgiften om att tsarens predikant Feofan Prokopovitj bad tsaren att acceptera titeln "imperator" och benämningen "den store" på grund av segern i stora nordiska kriget (alltså 1721). Tsaren accepterade detta efter övertalning och att det även framförts av furst Mensjikov och utrikesministern Gavriil Golovkin. (Valerij A. Moltusov: Poltava 1709 - vändpunkten, s. 168-169) Huruvida Peter I:s storvuxenhet (över två meter lång) bidragit till att han benämnts "den store" av svenskarna framgår inte.--Historiker 10 augusti 2011 kl. 23.59 (CEST)[svara]
Litet sökning i Libris och på Google böcker visar att det åtminstone gick att så tidigt som 1767 publicera en svensk översättning av ett verk av Voltaire under titeln Ryska rikets historia, under Peter den store [50]. /FredrikT

När avvecklades StabSbS?[redigera | redigera wikitext]

Jag har i dag tagit itu med en gammal föresats, nämligen att skapa en artikel om Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS; där jag själv gjorde min värnplikt 1987-88). Problemet är dock att min huvudkälla är en folder tryckt medan skolan fortfarande var verksam och att jag har haft väldigt svårt att finna information om när skolan sedermera lades ner. Det närmaste jag hittat är den här artikeln om skolans officiella marsch, men där får man det förvirrande intrycket att skolan lades ner först 1991 men sedan 1999 igen! Försvarsmaktens egna sidor rörande efterträdaren Ledningsskolan ger ingen organisationshistorisk information alls.

Vidare borde information om StabSbS läggas in i artikeln om Uppsala garnison där skolan låg till 1982. Problemet är dock att jag inte vet vid vilken av de tre adresserna i artikeln skolan låg. Jag gissar att det bör ha varit på Polacksbacken tillsammans med S 1 och SignOHS, vilka ju också flyttade till Enköping vid samma tillfälle, men å andra sidan minns jag från min värnplikt att det även talades om något slags gemensam historik med AUS som låg på Dag Hammarskjölds väg 10-18.

Någon som sitter på något bra referensverk i dessa frågor?

/FredrikT 12 augusti 2011 kl. 10.34 (CEST)[svara]

Hittade själv svaret på nedläggningsåret i NE:s nätupplaga: det tycks ha varit vid halvårsskiftet 2000. Mottager dock fortfarande tacksamt information om var i Uppsala StabSbS var förlagt. /FredrikT 12 augusti 2011 kl. 11.10 (CEST)[svara]
StabSbS:s baracker låg efter Dag Hammarskjölds väg, precis söder om Akademiska sjukhuset, strax innan man kom fram till Polacksbacken.--FBQ 12 augusti 2011 kl. 11.13 (CEST)[svara]
Läste din fråga lite bättre. Jag har alltid fått mig berättat att den StabSbS låg på Dag Hammarskjölds väg 10-18, men kan inte verifiera det.--FBQ 12 augusti 2011 kl. 11.51 (CEST)[svara]
Tack - vi får hoppas att en källa att referera till uppenbarar sig framöver! Vad gäller året då StabSbS upphörde var det tydligen så att den slutade vara eget förband 1991men fanns kvar som en del i en annan organisation fram till 1999 eller 2000 (båda årtalen figurerar, men kjag har valt att lita på NE som säger 2000). /FredrikT 12 augusti 2011 kl. 14.52 (CEST)[svara]
Hej, att reda ut Försvarsmaktens historik runt förband och skolor är inte alla gånger den enklaste uppgiften. Ibland kan det nog vara enklare att bestiga Mount Everest :-)
Bakgrunden till att den lades ner 1991 och 1999 beror på att skolan uppgick i det nybildade Arméns lednings- och sambandscentrum (LSC), vilket var ett Truppslagscenter. Dessa center bildades över hela arméns 1991, vilket gjorde att skolor inom ett truppslag samlades inom vardera center. Denna organisation avvecklades sedan 1997 och skolorna blev åter självständiga enheter fram till Försvarsbeslutet 2000. Har dock för mig att skolorna ynder denna tid fanns kvar med samma namn, dock som en del av centrena. Se Artilleriets Stridsskola för en lite översikt om hur den var organiserad, då den följer samma mönster som StabSbS //Joshua 12 augusti 2011 kl. 15.07 (CEST)[svara]
Hej! Hittade denna förnämliga skrift Helmfrid Curt W., red (1982). Polacksbacken: en gammal lägerplats. Uppsala: Lundequistska bokh. (distr.). Libris 7629267. ISBN 91-7260-640-1 (inb.)  i mitt bibliotek! Där finns på sid 81 ff en artikel om StabSbS. Vill du att jag skriver något eller letar du upp det själv? Rex Sueciæ 12 augusti 2011 kl. 15.08 (CEST)[svara]
Rex! Om det framgår av boken i fråga på vilken av de tre adresserna inom Uppsala garnison som StabSbS hade sina lokaler så får Du gärna infoga den informationen i berörd tabell i artikeln. /FredrikT 12 augusti 2011 kl. 15.40 (CEST)[svara]
För att röra till det ytterligare verkar det som om StabSbS under ett enstaka år, efter att man återuppstått som egen enhet men innan man 2000 omvandlades till Ledningsskolan, bytte namn till Ledningscentrum (LedC). Detta i vart fall om man skall tro detta diskussionsforum som väl dock knappast duger som källa. /FredrikT 12 augusti 2011 kl. 15.55 (CEST)[svara]
Jag har bjudit in Riggwelter till denna diskussion, då han har en bakgrund inom Försvarsmakten. Så tror att han kan ha ett svar som hjälper dig på vägen? //Joshua 12 augusti 2011 kl. 16.25 (CEST)[svara]

TV-affären Hubner & Böös[redigera | redigera wikitext]

Finns Hubner & Böös fortfarande någonstans i Göteborg?Förut låg den i Angered,men finns inte där längre.Jag hittar den inte på nätet.

Hübner & Böös är avregistrerat och likviderat 2009 så det finns inte kvar längre. Se lite info på allabolag.se. Ser ut som att man gick back 2008 och valde eller tvingades att göra konkurs. Morgontupp 14 augusti 2011 kl. 23.32 (CEST)[svara]

Versalisering av Areostat och Areodyn[redigera | redigera wikitext]

Nyss upptäckte jag att ordet Areostat (som jag aldrig förut träffat på) i artikeln Flygförmåga hos djur skrevs just så, med versalt inledande A. I tron att det var ett enkelt språkfel tänkte jag korrigera det till aerostat (gement inledande A), men såg sedan att ordet som tydligen beskriver motsatsen, Areodyn, också skrivs med versalt inledande A, i en annan artikel (Aerostat). Där skrivs dock också att "Luftballonger är aerostater"; litet inledande a används alltså. Vad är korrekt? Calandrella 2 augusti 2011 kl. 23.13 (CEST)[svara]

Inget av dem är egennamn, det är normala sammansättningar med det latinska prefixet aero- (luft). Ingen anledning att versalisera. Däremot ska e komma före r :) Prefixet "areo-" finns också, men har inget med luft att göra. Lsj 2 augusti 2011 kl. 23.24 (CEST)[svara]
Gissningsvis är det (kanske) samma "versala Aerostat-redigerare" som skrivit "Aerodyn" också. --flinga 3 augusti 2011 kl. 00.52 (CEST)[svara]
Nja, det var rätt många år mellan dessa två redigeringar. Jörgen B 4 augusti 2011 kl. 10.39 (CEST)[svara]
Okej :) Lustigt. --flinga 4 augusti 2011 kl. 13.32 (CEST)[svara]
Orden användes flitigt i flygningens barndom på 1800-talet. Alla luftfarkoster var då privata snickerier. Orden var (och är) en grov klassificering av vilken teknik som tillämpades för att hålla flygtygen i luften, se aerodynamik. Mvh / Mkh 16 augusti 2011 kl. 10.06 (CEST)[svara]

Arkitektur på Götaplatsen[redigera | redigera wikitext]

Någon gång har jag hört eller läst att Konstmuseet vid Götaplatsen i Göteborg är uppfört i futuristisk stil, vilket jag tyckte lät lite orimligt och för bra för att vara sant. Efter att ha försökt hitta mer info här är den enda beskrivningen jag hittar (i Götaplatsen) att "Konstmuseet och Konsthallen i klassicistik stil". Någon som känner igen uppgiften som jag har hört och vet var den kommer ifrån? Och någon som kan verifiera vilken stil det handlar om? --flinga 4 augusti 2011 kl. 13.48 (CEST)[svara]

Det är Nordisk klassicism, även kallad tjugotalsklassicism. /Annika 4 augusti 2011 kl. 13.58 (CEST)[svara]
Det finns en tillbyggnad på baksidan från 1968. Kanske avsågs den?--Ankara 4 augusti 2011 kl. 14.20 (CEST)[svara]
Annika: Hur kan jag ana eller förstå det utan att slå upp det eller fråga dig? :) Ankara: ja, det är inte omöjligt kanske.. i så fall måste det vara en senare futurism än jag tänkte på. Det lilla jag minns så har den väl lite modernistiskt snitt i alla fall. :) --flinga 16 augusti 2011 kl. 00.19 (CEST)[svara]

Vad gör en båtålderman?[redigera | redigera wikitext]

Frågan hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Vad gör en båtålderman?. --MagnusA 16 augusti 2011 kl. 19.52 (CEST)[svara]

I artikeln Chalmers tekniska högskola nämns att en av donatorerna var Båtålderman. Men vad gjorde en sådan yrkesgrupp?, den verkar utdöd utan artikel på wikipedia. T.om google verkar gå bet på den. Schh 16 augusti 2011 kl. 19.47 (CEST)[svara]

Ålderman för ett båtgille. Någon artikel om båtgille verkar vi inte heller ha, men det står lite i Göteborgs hamn#Historia. /εsquilo 16 augusti 2011 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Mha av SAOB (gille) får jag det till att betyda vald föreståndare för ett båt-skrå. Någon som invänder? Schh 16 augusti 2011 kl. 22.46 (CEST)[svara]
Är det någon som känner sammansättningen? Ålderman kan ju ha andra betydelser. Jag kunde till exempel tänka mig äldste för ett båtlag. --LPfi 17 augusti 2011 kl. 06.50 (CEST)[svara]

Ljusets hastighet[redigera | redigera wikitext]

Okej ljus i vakuum har en hastighet som är c, oavsett om sändaren rör sig eller inte (precis som ljud om en högtalare rör sig). Men kommer man se ljuset i en annan färg om källan (eller mottagaren) rör sig? Pga dopplereffekt? Moberg 17 augusti 2011 kl. 19.22 (CEST)[svara]

Du länkar en artikel här.... -- Lavallen 17 augusti 2011 kl. 19.37 (CEST)[svara]
Ja, det kommer man. --Petter 17 augusti 2011 kl. 20.18
Se rödförskjutning /Larske 17 augusti 2011 kl. 20.38 (CEST)[svara]

Hur skriver man "Malin Åkerman" i IPA med svenskt uttal? Pancake 17 augusti 2011 kl. 19.25 (CEST)[svara]

[mɑ:lɪn ɔkəʀmaɳ] skulle jag tro. Möjligen med ett kolon efter ɔ, men jag tror att det är ett annat tecken för ett kort å. /εsquilo 18 augusti 2011 kl. 09.46 (CEST)[svara]
Jag skulle skriva så här: [ˈmɑːlɪn ˈoːkərˌman]. /Lars Törnqvist 18 augusti 2011 kl. 09.55 (CEST)[svara]
Helt rätt av LT. Det är jag som blandar ihop ɔ och o. /εsquilo 18 augusti 2011 kl. 10.03 (CEST)[svara]
Och lång vokal skrivs väl alltid med kolon, oberoende av om ljudvärdet är ett annat för långa vokaler. --LPfi 18 augusti 2011 kl. 12.22 (CEST)[svara]
"Det svenska å-ljudets korta variant realiseras som [ɔ]. Det långa å realiseras som [o]" står det i både ɔ och o. /εsquilo 18 augusti 2011 kl. 13.17 (CEST)[svara]
en:Wikipedia:IPA for Swedish and Norwegian stod det att ett långt å blir oː, men för några veckor sedan ändrade en användare till ɔː. Vad är rätt? Pancake 18 augusti 2011 kl. 16.22 (CEST)[svara]
ɔː torde vara korrekt, som i engelskans 'tall' (brittiskt uttal). Rex Sueciæ 18 augusti 2011 kl. 17.13 (CEST)[svara]
[ɔː] är den korrekta beteckningen för engelskt långt /å/-ljud, som är öppnare än det svenska långa å-ljudet. NE och båda de stora uttalsordböckerna från Norstedts använder [oː] för svenskt långt /å/. Lars Törnqvist 24 augusti 2011 kl. 07.44 (CEST)[svara]
Lars har rätt här. En bra källa för det här är Olle Engstrands Fonetikens grunder från 2004 (ISBN 9144042388).
Peter Isotalo 24 augusti 2011 kl. 14.13 (CEST)[svara]
Tack Lars. Då ändrar jag tillbaka till oː på en:Wikipedia:IPA for Swedish and Norwegian. Pancake 24 augusti 2011 kl. 14.57 (CEST)[svara]

Amerikansk film som heter första gången på svenska. Vad heter orginal titeln på filmen. Den är gjord på 80 talet

Mischief, kanske? Ḇọⅰⅵḙ 26 augusti 2011 kl. 21.28 (CEST)[svara]

Fristående avsnitt i tv-serier[redigera | redigera wikitext]

Hur skriver man "fristående avsnitt" på engelska? Mvh Peter

Prodcedural drama.--LittleGun 29 augusti 2011 kl. 12.27 (CEST) Tryckfelsnisse[svara]
Procedural drama.--LittleGun 29 augusti 2011 kl. 12.58 (CEST)[svara]
Tack för hjälpen! Peter
Flyttat till Diskussion:Gustav Vasa Elinnea (diskussion) 30 augusti 2011 kl. 22.22 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

När man kommer in på hemsidor med poppuppfönster, får man frågan om man vill tillåta popup en gång eller att man alltid ska tillåta detta på denna sida. Det finns dock ingen möjlighet att välja aldrig på den här sidan. - Den funktionen har jag saknat sedan spärrarna mot popups dök upp. - Finns det ingen browserutvecklare som inser vad kunderna vill ha? -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 07.36 (CEST)[svara]

Min Firefox har alltid blockerat alla popupfönster för mig. Den visar en liten diskret remsa i överkanten som meddelar att en popup har blockerats. Vill man se popupen får man klicka där, annars ignorera eller klicka bort. /εsquilo 24 augusti 2011 kl. 19.40 (CEST)[svara]
I Opera låter jag popupparna öppnas i bakgrundsflikar (och får en diskret notis om dem). Och lynx har aldrig öppnat några popuppar annat än då jag explicit bett om det :-) --LPfi 31 augusti 2011 kl. 20.02 (CEST)[svara]

Flicknamn från Indien eller Bangladesh[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag undrar om det finns någon som vet vad betyder flicknamnet MEGHA. Ursprunget kan vara både indiskt eller från Bangladesh. Adopterad från Indien för 20 år sedan och undrar över mitt indiska namn. Om någon skulle kunna hjälpa mig med det så skriv vänligen till ***@***.se eller till ***@***.se

Vi tackar på förhand för all möjlig information. Elin och Monika62.20.94.166 31 augusti 2011 kl. 18.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

According to these three sources – [51] [52] [53] – the name Megha is Sanskrit for "cloud". It doubtless sounds very attractive in any country that depends on the monsoon. --Antiquary 31 augusti 2011 kl. 20.43 (CEST)[svara]

Varför har man tyska vägskyltar i Halland?[redigera | redigera wikitext]

När man åker på E6 genom Halland så märker man snart att skyltarna inte är som andra svenska vägskyltar. Dels så skriver man med gemener istället för versaler, och dels så har man stora bruna skyltar som presenterar städerna man närmar sig. Båda dessa exempel gör att de till stor del liknar tyska vägskyltar. Det är dock bara på motorvägen de förekommer, svänger man av så möts man direkt av versaler på skyltarna. Varför har man egentligen satt upp sådana skyltar? Kan det vara nåt test för en europeisk standard, eller är det något man bara har valt att prova, på samma sätt som med att man har satt hastigheten till 120 km/h? Marcusroos (disk) 1 september 2011 kl. 23.30 (CEST)[svara]

Det är inte bara på E6 som det finns bruna skyltar. Dom finns också längs t.ex. den vackra kustvägen Gullbrandstorp, Steninge, Ugglarp, osv. Det verkar vara skyltar för för turistinformation, gärna utlänningar. Mvh / Mkh 2 september 2011 kl. 00.34 (CEST)[svara]
Att det är annan design på skyltarna i Halland beror på ett test som Vägverket genomförde i början av 2000-talet. Tydligen bestämde man sig aldrig för att införa det konsekvent, men det var väl för dyrt att byta tillbaka skyltarna där. Bruna skyltar för turistattraktioner är något helt annat. /Grillo 2 september 2011 kl. 06.24 (CEST)[svara]
Vägvisningsskyltar med gemener finns på några andra håll i Halland, såsom gamla E6 norr om Falkenberg. Det var enligt E6 (Sverige) 1994 man startade detta, och det stämmer bättre med att jag har för mig att det startades innan E6 var klar kring Falkenberg. Det är inte en test för europeisk standard för det finns inte en sådan på vägvisningsmärken. Se Färger på lokaliseringsmärken.
De bruna skyltarna är nyare och är inte ett Hallandsexperiment utan införs över hela Sverige i enlighet med internationell praxis. De bruna kommunskyltarna är något kommunerna satt upp, och kanske något samma kreativa grupp inom Vägverket Halland styrt över, är en gissning jag har.--BIL 2 september 2011 kl. 14.55 (CEST)[svara]
Jag minns att det under en period fanns sexkantiga symboler för avfartsnummer (av dansk modell) i södra Halland. Detta ansågs tydligen misslyckat då dessa bytts ut. /Annika 2 september 2011 kl. 15.38 (CEST)[svara]
Var det inte det här testet som från början införde avfartsnumren i Sverige? Jag vill minnas att jag sett dem där innan jag sett dem någon annanstans. /Grillo 3 september 2011 kl. 14.17 (CEST)[svara]

På 1950-talet och långt därefter kallades pelargonen för pelargonia, (vilket den heter än idag på danska). Varför ändrades namnet och vem bestämde att namnet skulle förkortas?--Elav W 3 september 2011 kl. 23.42 (CEST)[svara]

Den kallades både ock. Första belägget på Pelargon är enligt SAOB från 1827. Min ordlista för Svenska språket från 1895 anger både pelargon/pelargonie som korrekt stavning. Selma Lagerlöf verkar ha skrivit pelargonier, och Zacharias Topelius skrivit pelargon, medan Marika Stiernstedt skriver pelargonium. --FBQ 4 september 2011 kl. 00.25 (CEST)[svara]

Dödsår sökes[redigera | redigera wikitext]

Någon som kan vara behjälplig med att få fram ett dödsår för Fredrik Althainz? /FredrikT 4 september 2011 kl. 14.55 (CEST)[svara]

Död 1910, tillagt i artikeln. /Annika 4 september 2011 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Tack - det var raskt och rådigt åtgärdat! /FredrikT 4 september 2011 kl. 16.38 (CEST)[svara]

Analoga dokument till PDF-format[redigera | redigera wikitext]

Ofta ser man analoga dokument som skannats in och konverterats till PDF-format (exempel). Finns det något gratisprogram för hemmabruk som kan skapa sådana filer? »Wolfgangus Mozart 1 september 2011 kl. 20.23 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt):Openoffice alternativt en virtuell skrivare, t.ex [54] Edaen 1 september 2011 kl. 20.36 (CEST)[svara]
Jag brukar använda OpenOffice.org, vilket är gratis, för att skapa PDF-filer. Lägg in bildfilen i ett dokument och spara som PDF. - Green Yoshi (db) 1 september 2011 kl. 20.32 (CEST)[svara]
Naturligtvis! Så enkelt att jag inte ens tänkte på det. »Wolfgangus Mozart 1 september 2011 kl. 20.49 (CEST)[svara]
Ett alternativ är PDFCreator som används som en skrivare och när man "skriver ut" ett dokument på den "skrivaren" så skapas i stället en PDF-fil. /Larske 1 september 2011 kl. 21.39 (CEST)[svara]
Själv skannande jag häromdagen in ett pappersdokument och resultatet blev automatiskt ett PDF-dokument! Jag trodde det skulle bli en bitmapsbild av något slag, men det bidde en pdf (och det var det jag helst ville ha). Visserligen gick det inte att markera text, men det är nog en annan historia (som stavas OCR). --MagnusA 1 september 2011 kl. 21.48 (CEST)[svara]
Antagligen beroende på scannerns eller programmets inställningar. Men det du fick var väl nog en bitmap. Postscript har funktioner för bitmappar (trots att formatet främst beskriver vektorgrafik) och PDF är mer eller mindre ompaketerad Postscript. Det är knappast lönt att försöka göra vektorgrafik av punkterna utan ett program som ser vad de föreställer (åtminstone som grafiska former), och då har du OCR. --LPfi 2 september 2011 kl. 01.11 (CEST)[svara]
Följdfråga: Finns det någon motsvarighet till PDFCreator för Mac? »Wolfgangus Mozart 2 september 2011 kl. 18.32 (CEST)[svara]
Artikeln om programmet säger att det baserar sig på Ghostscript, som är det allmännast använda utskrift- och postscripthanteringsprogrammet på GNU/Linux-system (och säkert en del andra unixar). Funktionaliteten finns alltså sannolikt tillgänglig med lämplig kommandorad.
Men Mac är ju nuförtiden Unix och på Unix förvandlas allting till postscript innan utskrift, postscript är nästan PDF och skrivarkön går att manipulera att göra vad som helst - traditionellt så att man skickade hela arbetet till faktureringsprogrammet, använde en dummy-skrivare och bytte ut faktureringsprogrammet mot det utskriftsprogram man ville ha :-)
Använder Mac OS X gamla Mac-utskriftssystem eller Unix-standard? I det senare fallet borde PDF-"skrivaren" vara lätt att lägga in och finns sannolikt som ett standardalternativ. PDFCreator finns antagligen för att det är så mycket krångligare att göra motsvarande på Windows.
--LPfi 2 september 2011 kl. 20.17 (CEST)[svara]
Åtminstone på min Mac fanns PDF-skrivarmöjlighet från början (om jag minns rätt). Välj File -> Print, då det dyker upp en liten dialogruta där det finns en knapp nere i vänstra hörnet som det står PDF på. Calle 2 september 2011 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Ja, minsann! Det verkar fungera! »Wolfgangus Mozart 7 september 2011 kl. 09.51 (CEST)[svara]

Zenon's paradox[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Jag har en fråga (eller snarare en observation) ang. artikeln om Zenon's mest kända paradox, den om haren och sköldpaddan. Där skrivs det:

"Problemet visar också att Zenon hellre "filosoferade" än använde empiriska metoder."

Jag tycker detta verkar som ett lite ologiskt resonemang. Själva paradoxen uppstod ju eftersom Zenon både filosoferade och använde empiriska metoder. Han insåg att haren i verkligheten kommer ikapp sköldpaddan men även att det inte går ihop med det "filosofiska" faktum att han aldrig kommer ikapp. Därav paradox.

I artikeln verkar det som att Zenon inte förstod att haren kommer ikapp.

mvh

Sverrir Thor 85.224.175.193 7 september 2011 kl. 18.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hej Sverrir!
Vilken artikel menar du? Jörgen B 7 september 2011 kl. 19.42 (CEST)[svara]
Formuleringen finns i den här artikeln: Zenons paradoxer --Helveteshunden 7 september 2011 kl. 19.49 (CEST)[svara]
Den artikeln innehåller verkligen en del tveksamheter, till exempel påståendet "Det enklaste motbeviset mot denna paradox är sunt förnuft". Sverrirs kritik verkar berättigad; men jag tror att det är vettigare att diskutera detta på Diskussion:Zenons paradoxer. Detta är mer en fråga om hur man kan förbättra en artikel än en faktafråga.
Tack, Sverre, för att du påpekade detta! Jörgen B 7 september 2011 kl. 20.24 (CEST)[svara]

Varifrån kommer uttrycket "Hördududu"? Jag kan knappt föreställa mig ett samtal där det är naturligt att säga.--90.129.163.138 2 september 2011 kl. 19.00 (CEST)[svara]

Det hör inte sägas i något naturligt samtal. I äldre texter förekommer oftast den äldre varianten "Hör du, du din...!". Det sista din har väl blivit ett du till för att sas få meningen avslutad. En lingvist som studerat ämnet kan säkert beskriva utvecklingen bättre. --FBQ 2 september 2011 kl. 19.30 (CEST)[svara]
Alltså avslutad utan att lägga in ett invektiv? --LPfi 3 september 2011 kl. 10.13 (CEST)[svara]
Rent allmänt. Jag kom att tänka på det i anslutning till att jag läste lite om dureformen, och tänkte först att det betydde ungefär "Hör du, 'du!', 'du!'" men kom ganska snart på att det var mindre troligt att det uppkommit så :D Men då undrade jag hur det uppkom att upprepa flera du efter varnadra, vad det lexikalt kommer av.--77.219.178.8 3 september 2011 kl. 10.26 (CEST)[svara]
Känns som det uppkommit av frustration och i brist på vokabulär. -- Lavallen 3 september 2011 kl. 10.37 (CEST)[svara]
Eftersom det handlar om ett tillrop och inte någon grammatisk konstruktion så tror jag inte man skall försöka hitta logiska grammatiska regler bakom det. Upprepningen är nog bara till för förstärkning, precis som Aj, aj, aj aj!.--FBQ 3 september 2011 kl. 11.16 (CEST)[svara]
Det är ju inte kopplat till du-reformen, det går ju att säga Hör Ni, Ni Ni! också. Det som har tid kan ju försöka söka på googlebooks. Tror att det i sådana fall främst går att hitta i skönlitteratur, som sagt är det talspråk och inte skriftspråk.--FBQ 3 september 2011 kl. 12.06 (CEST)[svara]
Blev lite nyfiken så jag googlade lite - Hördududu verkade ge ganska få träffar på googlebooks, Eyvind Jonsson verkar ha varit mycket förtjust i yttrycket, det förekommer i flera av hans romaner och pjäser, första gången 1945. Hittar också en träff i en av Sven Delblancs romaner. Tydligen finns uttrycket hör zu, dududu även på tyska.
Hör ni, ni ni ger en del träffar, men inte heller några särskilt gamla, Göran Tunström finns bland författarna som användt det, ett av de första beläggen i tryck är Gösta Gustaf-Janssons Kastanjeprinsessan.--FBQ 4 september 2011 kl. 00.07 (CEST)[svara]
Jag har för mig att uttrycken "Hörrudududu" och "Hörruninini" på 1970-talet användes i en tjatig och återkommande påminnelse på TV om att man inte skulle glömma att betala licensavgiften. Är det någon annan som har något minne av detta? /Annika 4 september 2011 kl. 16.01 (CEST)[svara]

Va?1 är ni tottiga. Det är väl inget grammatiskt konstigt med "Hör du, du du!" fast det uttalas väl snarare "hörre duru"... "Hör du Erik!" + "Du din slyngel!", och då man inte kommer på något istället för "din slyngel" så blir det bara ett "du" på slutet. Moberg 4 september 2011 kl. 16.46 (CEST)[svara]

Grammatiskt kan man väl ändå säga att det är konstig, även om det är ganska naturligt att språket inte följer grammatiska regler, särskilt när det gäller kraftuttryck. Jag har dock fått för mig att det här behovet av "balans" i kraftuttrycken är något lite modernare i språket. De äldre exempel jag sett från domböcker under 1600- och 1700-talet ser oftast annorlunda ut. Å andra sidan kan det ju bero på att häradsskrivaren friserat till dem. Skall jag ta exempel får det bli någon annan gång. Samtidigt tror jag fortfarande kanske att det handlar om en förstärkning, det går ju att säga "hörru!" eller "hörru du!" också. Men då är "hörru" ett enkelt en vardaglig uppmaning att lyssna, "hörru du" en skarpare uppmaning medan "hörru dudu" är ännu skarpare uppmaning, snarast med underliggande hot om åtgärder om personen inte lyssnar upp, även om jag tror vissa använder det mer vardagligt än så. --FBQ 5 september 2011 kl. 00.07 (CEST)[svara]
Jag tycker att uttrycket låter välbekant. Jag tror att man kan höra det i många gamla svenska filmer från 1940- och 1950-talen. Dess grammatiska korrekthet är som sagt en annan fråga. /Rolf B 7 september 2011 kl. 11.31 (CEST)[svara]
WP:OF-varning: Nu tänker jag sticka ut hakan en smula... Antagligen är jag rätt ensam om min åsikt, men jag anser att Hör du du (2 du) är ett rent skriftspråkligt sätt att undvika att erkänna faktum; och att faktum var att det första "du"-et smält ihop med verbet till den grad att det snarare borde uppfattas som en personböjningsform än som ett (låt vara enklitiskt) pronomen.
Det där var kort, koncist, men kanske obegripligt. En litet längre förklaring på vanlig svenska: I många språk har man hängt på ändelser som motsvarat "jag", "du" och så vidare på verb, och dessa har kunnat ersätta själva pronomenet. Man behöver då bara säga eller skriva det självständiga ordet, om man vill de extra eftertryck. De som kan spanska eller finska bör nog känna igen det här. "Jag talar" heter normalt "Hablo" respektive "Puhun", medan "Du talar" heter "Hablas" respektive "Puhut". Om man vill betona att "det är jag som talar", så kan man i stället säga "Yo hablo" respektive "Minä puhun" (där yo = minä = jag).
Den ändelse som används är alltså ofta språkhistoriskt sett från början påhängda former av pronomenet. I många fall har man hängt på pronomen i flera omgångar, och på det sättet fått längre former. -s i "hablas" har använts på samma sätt i tusentals år, i många indoeuropeiska språk; bland annat i gamla germanska. I litet yngre germanska språk lade man till ett -t, så att man totalt fick -st; därav exempelvis engelska "(Thou) hast" och moderna tyska (eller 1600-talssvenska) "(Du) komst". Det är snarast början av en gammal form av "du" man har hängt på. (Detta initialljud var gissningsvis snarast en frikativ tonlös dental, men det är mycket lättare att uttala den "explosivt" efter s, gissar jag.) Detta torde ha hänt under det första årtusendet av vår tideräkning.
Det här har hänt igen senare, som i det äldre svenska "ästu", där man har hängt på hela "-tu" och fått en form som betydde "(du) är".
Jag tycker att det rimligaste sättet att uppfatta former som "hurru" (alternativt "hörru" eller "hörrö") eller "sirru" ("sirrö", skriftspråkligt "ser du") är som att samma sak har hänt igen, fast nu i så modern tid att det redan har funnits idéer om en fix rättstavning. "Hurru du" bör då uppfattas som en förstärkning av ett personböjt verb, litet av liknande slag som "Tu hablas" i stället för bara "Hablas".
Jag struntar då helt i att det verkar att vara en axiomatisk uppfattning att moderna språk går ifrån böjningsformer och i stället blir mer "analytiska", så att småord och ordföljd övertar böjningsändelsernas roll.
I "Hörrö du, du!" uppfattar jag dock de två sista "du"-na mer som en reduplikation (förstärkande fördubbling), än som att man skulle ha utvidgat verbböjningen ytterligare. Ett slut-du kan ju användas på liknande sätt i slutet av meningar för att uttrycka emfas (eftertryck): "Det var bra, du!"; men när man sätter ihop de två "slut-duna" i "Hurru du, du" blir i mina öron effekten litet annorlunda. Jörgen B 7 september 2011 kl. 19.26 (CEST)[svara]
Intresant tanke. Jag tror nog att Hörru fortfarande balanserar på gränsen. Det finns ju många ord och ordsammansättningar som används på ett annat sätt än vad ordens egentliga betydelse uttrycker. Angående du-sammansättningar finns ju "Jorru" och "Näru" också - även om det där fortfarande mer känns som man i talspråket mer ser det som skilda ord. Det kanske finns fler exempel jag inte kommer på just nu.--FBQ 8 september 2011 kl. 16.49 (CEST)[svara]
Säger man bara "Hörrö!", så känns det som om det ingår en du-syftning i ordet, men i "hörrö du" tycker jag att "du" tar över hela du-känslan från hörrö. Jag håller med om att dubbleringen av du i "hörrö du du" är en ren förstärkning, precis som "vad då då" (snarare "va då rå") eller "okej då då". /Rolf B 8 september 2011 kl. 17.09 (CEST)[svara]
Jag instämmer med Rolf; och noterar också att "i mina öron" är det mer du-syftning i -rö i "sirrö!" än i "hörrö du!". Jörgen B 9 september 2011 kl. 17.49 (CEST)[svara]
Jag noterar lätt förvånad att såväl "hördu" som "hörru" finns med i SAOL som egna ord (interjektioner). /Dcastor 9 september 2011 kl. 19.08 (CEST)[svara]

Avbilda/återge[redigera | redigera wikitext]

Vad är skillnaden mellan att avbilda något och att återge något i upphovsrättsliga sammanhang. Bakgrunden till frågan är § 23 och 24 i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Jag är medveten om att det inte ska ges juridiska råd här, och jag frågar inte efter en tolkning av lagen utan vad som avses med avbilda och återge i detta sammanhang.--ArildV 9 september 2011 kl. 20.40 (CEST)[svara]

Avbilda betyder skapa en bild med konstverket som förlaga, och innefattar tolkningar av bilden. Återge betyder att reproducera konstverket. Om du målar av en staty på offentlig plats får du komponera in egna detaljer i bilden skapa stämningar, komponera in andra motiv, förvränga bilden (finns säkert dock begränsningar här). Om du skriver avhandling om konstnären får du återge konstverket, men inte göra en egen omtolkning av bilden. Sedan är det svårt att exakt säga vad som är en avbildning och vad som är en återgivning. Får ett fotografi ha tydliga skuggor, nedbelysning, vilka filter kan man använda. Om bilden framkallas traditionellt, vad gäller exponering, fotopapper osv. Kan vissa grafiska trycktekniker anses som mera avbildning än återgivning? Det skulle jag inte tordas svara på - det finns säkert prejudicerande domar för den som vill fördjupa sig.--FBQ 10 september 2011 kl. 00.33 (CEST)[svara]

Bolagshistoria[redigera | redigera wikitext]

Två förlag har upphört: Esselte Studium och Skoglunds bokförlag. Men exakt när upphörde de, och varför? Blev de uppköpta? Av vem? Eller gick de i konkurs? Eller vart tog de vägen? Framgår detta av bolagsregistret? Eller något arkiv? Var ska man börja leta? Jag är förstås intresserad av att veta vem som kan ha tagit över eventuella upphovsrätter som hörde till förlagen. --LA2 15 september 2011 kl. 22.08 (CEST)[svara]

Av den här listan framgår att åtminstone vissa böcker som tidigare utgivits av Esselte Studium numera utges av Almqvist & Wiksell. /FredrikT 15 september 2011 kl. 22.41 (CEST)[svara]
Enligt NE ingick Almqvist & Wiksell i Esselte, men avyttrades 1990, enligt artikeln Almqvist & Wiksell till Liber. /Annika 15 september 2011 kl. 22.54 (CEST)[svara]

Levnadsår saknas[redigera | redigera wikitext]

Födelse- och dödsår saknas för Catarina Wentin. Hon tycks ha varit en känd gestalt, så kanske någon här känner till de två årtalen och kan lägga till dem? --Aciram 16 september 2011 kl. 00.49 (CEST)[svara]

Att få fram exakta födelsedata för människor vid denna tid är inte alltid möjligt - kyrkobokföring förekom inte på samma sätt som den (åtminstone i Sveige) gjorde från 1600-talets slut, och särskilt i Tyskland har därtill mycket dokumentation förstörts genom krig. Men hennes dödsuppgifter borde gå att få fram, i vart fall om hon bodde kvar i Sverige vid den tiden. Det gäller bara att veta i vilken församlings dödbok manm skall leta... /FredrikT 16 september 2011 kl. 08.18 (CEST)[svara]
Som jag förstår saken avled hon i Stockholm, även om jag inte kan vara säker, och tyska församlingen eller hovförsamlingen vore då logisk. När det gäller kända personer torde det också stå i böcker, men det kan också vara svårt att hitta. Dödsår är dock viktigast att ha, eftersom det då ofta står vid vilken ålder de dog. --Aciram 16 september 2011 kl. 14.56 (CEST)[svara]

Engelskspråkiga Wikipedia har två olika artiklar om rugby, Rugby football och Rugby union. Vad är skillnaden på dem och vilken är mest lik Rugby. (Finns ju förresten även Rugby league) --Fredde 10 september 2011 kl. 10.34 (CEST)[svara]

Rugby league verkar vara varianten man spelar VM i. Vi bör nog ha en artikel om varje variant, precis som enwp. Jag vet dock inte om det finns svwikipedianer som har koll nog på rugby för att se till att de olika varianterna inte blandas ihop... /Grillo 10 september 2011 kl. 14.31 (CEST)[svara]
Skillnaderna mellan de olika varianterna framgår i den svenska artikeln Rugby. Det är enligt min mening tveksamt om man behöver ha fler artiklar än denna. / JW1 14 september 2011 kl. 20.14 (CEST)[svara]
Vi är svenskspråkiga, inte svenska. Artikeln kan gärna delas upp som det var tidigare, och utökas (de infogades tydligen för att de var för korta). Rugby union är för övrigt den som Sverige lirat mest. J 1982 15 september 2011 kl. 01.02 (CEST)[svara]
När man i Sverige talar om Rugby avses så gott som alltid Rugby Union. Tycker det skulle vara rätt överflödigt med en egen artikel för Rugby Union när utförlig information redan finns i artikeln Rugby. Är det inte bättre att denna artikel omarbetas och bättre betonar att Rugby Union är den vanligaste (och kanske enda?) varianten som spelas i Sverige? / JW1 15 september 2011 kl. 10.37 (CEST)[svara]
Idealet vore tre artiklar, men att de vore lika omfattande som på engelska. Rugby league spelas tydligen i Sverige. J 1982 15 september 2011 kl. 13.29 (CEST)[svara]
Fredde: Svaret på din ursprungliga fråga är alltså att den svenska artikeln Rugby som den nu ser ut rätt väl motsvarar den engelska en:Rugby football. Båda dessa artiklar är övergripande, och diskuterar både Rugby union och Rugby league, och deras skillnader. Jörgen B 17 september 2011 kl. 21.41 (CEST)[svara]

Mellanfolklig - definition?[redigera | redigera wikitext]

Läste om ett försök till terrodåd som inträffade Göteborg inatt. Där nämns att lagstiftningen definierar terrorbrott som sådant mot stat eller mellanfolklig organisation. Så vad menas mer exakt med mellanfolklig?, räcker det med att man skapar en organisation där t.ex Svenskar och Danskar är med och utväxlar brev om t.ex fårskötsel eller vad räknas egentligen? Det finns iaf ingen artikel om Mellanfolklig. Schh 11 september 2011 kl. 15.30 (CEST)[svara]

Mellanstatlig är den term som jag har hört tidigare i liknande sammanhang. Vilken lag är det som nämner mellanfolklig? /εsquilo 11 september 2011 kl. 21.23 (CEST)[svara]
Jag tror det har med folkrätten att göra.
Peter Isotalo 12 september 2011 kl. 17.50 (CEST)[svara]
Flera lagar använder ordet. (Hoppas länken fungerar för er, annars är det en sökning efter "mellanfolklig" på www.notisum.se.)Sjö 12 september 2011 kl. 18.00 (CEST)[svara]
Mellanfolklig används i äldre texter som synnonym med mellanstatlig. Tanken är ett land - ett folk. Jag vet inte om det idag har en annan betydelse.--FBQ 13 september 2011 kl. 14.24 (CEST)[svara]
Anhängare av svengelska (eller svatin) använder i stället oftast termen internationell i båda fallen... Det finns dock vissa nyansskillnader; och SAOB verkar att anse att mellanfolklig är en något mer precis synonym till internationell, medan mellanstatlig mer har en bibetydelse av sådant som rör förhållandet mellan olika stater. SAOB ger exemplet "Nationernas förbund .. har .. upprättat Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag" på användningen av mellanfolklig. Mellanfolklig är också tydligen en något äldre term än mellanstatlig. "Mellanfolklig" verkar ibland att uppfattas som en officiellt korrektare term än "internationell"; se t. ex. Sekretesslagen.
Jag gissar dock att en del uppfattar betydelsen av "internationell" som "mellanstatlig" som naturligare, därför att man tänker sig internatiuonella organisationer som sammansatta av representanter för stater - officiella eller inofficiella. Jag noterar att en:International organization tydligt beskriver båda typerna, både en:International non-governmental organizations och en:Intergovernmental organizations; och att vår Internationell organisation gör liknande uppdelningar; men att Mellanstatlig organisation hade satts som systerartikeln till en:International organization. Jag ser detta som ett utslag av den känslan.
Enwp går så långt som att kalla multinationella företag "international organizations". Det låter konstigt i mina öron - även om jag kan inse logiken. Jag har också just fått lära mig att svenska är ett "international language"; språket talas ju både i Sverige och Finland...
Vad gäller frågan om hur många länder som måste vara inblandade för att en organisation skall vara mellanfolklig (internationell), så tror jag annars att det rimliga måste vara "(Människor/verksamhet från/i) mer än ett land"; men när organisationen är formellt begränsad till bara länder i en viss del av världen, så använder jag personligen hellre termen regional organisation. Jörgen B 17 september 2011 kl. 22.47 (CEST)[svara]

Hur många kvinnor har varit (ställföreträdande) regenter i Sverige?[redigera | redigera wikitext]

Hur många kvinnliga ställföreträdande regenter har Sverige haft? Jag hoppas ingen missförstår frågan: jag frågar alltså inte efter monarker. Jag vet att Sverige har haft tre kvinnliga monarker: Margareta, Kristina och Ulrika Eleonora. Men hur många kvinnliga regenter har det funnits? En regent kunde utnämnas som ställföreträdare för monarken och regera medan monarken var oförmögen, till exempel bortrest, omyndig eller sjuk. I andra länder i Europa var det vanligt att ickeregerande drottningar var regenter medan kungarna var tex utomlands, men jag har inte sett så många svenska exempel. Dom exempel jag har är:

  • Ingeborg, i styrelsen 1319-26 under sonens omyndighet.
  • Kristina av Holstein-Gottorp, Sveriges regent medan maken var bortrest år 1605, och interimsregent 1611.
  • Hedvig Eleonora, regent 1660-72 under sonens omyndighet, och 1697 under sonsonens omyndighet.
  • Ulrika Eleonora, regent 1731 och 1738 vid makens besök i Hessen.

Finns det fler exempel i Sverige? --Aciram 14 september 2011 kl. 12.23 (CEST)[svara]

Jag kan inte på rak arm komma på fler tillfällen än de Du nämner. Gissningsvis bör väl kvinnlig regent endast ha inkallats i de fall då ingen annan myndig manlig medlem av kungahuset funnits tillgänglig, och de tillfällena bör inte ha varit alltför många. /FredrikT 14 september 2011 kl. 13.07 (CEST)[svara]
TIll listan ska väl kronprinsessan Victoria läggas?--Ankara 14 september 2011 kl. 13.13 (CEST)[svara]
Jag har intrycket att det har hänt oftare i andra länder än i just Sverige. Ser man på Europa i stort brukade drottningar nästan slentrianmässigt bli regenter när maken var bortrest. Det gällde även då kungen hade bröder, farbröder och myndiga söner. I Franrkike var det till exempel mycket vanligt och nästan varenda drotning där tycks ha varit regent vid åtminstone något tillfälle. Jag räknar inte Victoria eftersom jag talar om den tid då ämbetet som regent fortfarande hade någon form av makt. --Aciram 14 september 2011 kl. 16.46 (CEST)[svara]
I sådant fall får man nog ta bort även Ulrika Eleonora... ;) Skämt åsido: bland regentinnorna bör även Margareta vara med: innan hon 1388 hyllades som "Sveriges fullmäktiga fru och husbonde" så regerade hon formellt som förmyndare för sin son Olof som åtminstone på papperet brukar räknas som svensk kung 1385-87 (och definitivt var kung av Danmark och Norge. Hon får väl sedan också räknas som regent för sin "medregent" Erik av Pommern så länge som denne var omyndig. /FredrikT 14 september 2011 kl. 17.58 (CEST)[svara]
Och vidare skall Erik av Pommerns hustru Filippa av England ha skött regeringen åt honom under en längre utlandsvistelse 1423-25 (ja, uppgiften kommer från Åke Ohlmarks, men den kan ju trots det vara sann...). /FredrikT 14 september 2011 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Nej, "någon form av makt" hade alla monarker i Sverige fram till 1900-talet - de behöver inte ha varit absoluta monarker för att ha deltagit formellt i beslutsfattandet. Under 1700- och 1800-talen hade de svenska monarkerna viss formell makt, även om de inte var absoluta monarker. Jag drar alltså gränsen vid demokratins införande 1921. Jag känner till förhållandena kring Margareta. Filippa var mycket riktigt regent 1423-25, men även om Sverige då var i union med Danmark så var det ju i Köpenhamn Filippa befann sig när hon var regent, inte i det svenska riksrådet. Det är dock fullt möjligt att just Filippa var regent i Sverige vid något annat tillfälle. Filippa var mycket ofta i Sverige, oftare än maken, och det är inte omöjligt att hon vid något av dessa tillfällen också hade en rent formell fullmakt som regent. Ingeborg Tott ska också ha "styrt över gods och gårdar" under maken Sten Sture den äldres frånvaro, men det är ju en svävande beskrivning, så jag vet inte om hon någon gång var faktiskt regent under någon av hans många resor. --Aciram 14 september 2011 kl. 20.33 (CEST)[svara]
På papperet hade svenska monarker mycket stor makt ända fram till mitten av 1970-talet; det var bara genom att sedvänjan flagrant åsidosatte grundlagens bokstav och anda som Sverige ändå kunde fungera som en parlamentarisk demokrati. Jörgen B 17 september 2011 kl. 23.09 (CEST)[svara]
Tack, men vi får hålla oss till frågan. Jag nöjer mig med att säga att frågan endast gäller regenter före 1900-talet. Märkligt att det är en sådan svårtillgänglig kunskap, det är ju en mycket viktig position. Kan det finnas någon specifik anledning till att det tydligen så sällan hände i Sverige? --Aciram 17 september 2011 kl. 23.22 (CEST)[svara]
Nja, att kungens yngre bror eller äldste son tog över regerandet när t. ex. kungen var på resa var nog rätt vanligt, och är inte svårt att belägga. Likaså hade vi ju fram till 1905 en unionskung, som inte fysiskt kunde befinna sig i de båda rikenas huvudstäder samtidigt; och jag har läst om hur exempelvis kronprins Gustaf (senare Gustaf V) emellanåt representerade Oskar II i Oslo. Normalt tog man dock till närmaste arvsberättigade myndiga medlem av kungahuset; och 1810 års successionsordning uteslöt såvitt jag förstår fullkomligt kvinnor från tronen. Jörgen B 17 september 2011 kl. 23.43 (CEST)[svara]
Det låter logiskt, men inte helt tillfredställande vid jämförelsen med andra länder. I de flesta länder i Europa tycks det ha varit sed att drottningen var regent när kungen var frånvarande. Det tycks ha gällt även länder där ingen kvinnlig arvsrätt fanns: i Frankrike var drottningen som regel regent i kungens frånvaro, och Frankrike rättade sig efter salisk lag som helt uteslöt kvinnor från all arvsrätt till tronen. Det var ju inte helt nödvändigt att den närmaste arvingen var regent: år 1793 var tex prins Fredrik regent när kungen och tronföljaren var bortresta. Frågan gäller också tiden före 1810. De svenska kungarna var ju ofta frånvarande under 1500-och 1600-talet med alla dess krig: fanns då ingen kvinnlig regent? Jag utesluter inte heller medeltiden, då grannlandet Danmark hade en helt rad kvinnlig regenter. --Aciram 18 september 2011 kl. 16.03 (CEST)[svara]
Traditionen i Sverige har ju generellt sett under 1500- och 1600-talet förskrivit att riksrådet innehade regeringen i regentens frånvaro. Jag kan såhär utan vidare inte komma på något tillfälle då drottningen istället skulle ha varit ställföreträdande regent.--FBQ 18 september 2011 kl. 20.11 (CEST)[svara]
Hedvig Eleonora var regent under sin sons omyndighet 1660-1672. Hon hade si och så många "röster" i rådet och så vidare, men enligt allmän terminologi räknas hon då som "regent". Även kungen fick samsas med riksrådet, och samma system med röster inom riksrådets motsvarighet fanns inom alla Europas länder. Jag nämner en del fall av svenska regenter här ovan. Det fanns alltså utrymme för regenter under denna tid. Och medeltiden? --Aciram 19 september 2011 kl. 22.32 (CEST)[svara]

Mitt namn är Mathias Rohdén det var så att för flera år sedan i början av 1996 så var jag med i en radio interjuv som spelades in på ett rullband. där jag härmade Kalle Anka. Dom spelad in vanlig wolt disny bakrunds musik samtidigt som jag pratatde. Jag blev interjuvad av någon som hette Åsa. Detta var på radioa pogramet Bosa Nova. Min brosa spela in det för mig på ett kasset band, men försvann sedan under en flytt och har inte hittats. Jag skulle vara ytterst tacksam om ni kan hjälpa mig få tag på den filen på något sätt eller hitta den bandet i erkivet någonstanns, Detta betyder otroligt mycket. Ni får gärna höra av er till mig på mobil 0767-905635, eller maila till mig på rohden@hotmail.com.

Som sagt jag skulle vara ytterst tacksam om ni kan på något sätt hjälpa mig få tag på orginal inspelningen så att det kan föras över till en cd.

mvh

Mathias Rohdén Ps behöver ni mer information skriv till mig.Tack på förhand

Om det var Sveriges radio kan du kontakta deras programarkiv och förhoppningsvis köpa en programkopia därifrån. Du når dem via SR:s växel. Riggwelter 19 september 2011 kl. 00.00 (CEST)[svara]

Finns det några belägg för att ordet Loddby har någon sexuell betydelse? Det står så i Wikipedias artikel om Loddby i Kvillinge socken. På det hela taget är artikeln inte särskilt upplysande om årtal och fakta.

Det var klotter och är borttaget nu. Vad gäller fakta, så får du gärna bidra om du vill. Edaen 19 september 2011 kl. 10.13 (CEST)[svara]

Jag hittade i morse ett win32-virus på mitt mobila bredband. Vad är det och vad kan det ha gjort med datorn?--217.214.230.63 17 september 2011 kl. 10.03 (CEST)[svara]

Utan att vara en expert på virus, men är av den uppfattningen att de flesta PC-virus läggs i mappen win32, när ens dator blir angripen. Se vidare Windows API, om vad Win 32 är. Dock så bör det inte skadat din dator om ditt virusprogram upptäckt viruset, och att du sedan följt virusprogrammets rekommendationer. //Joshua 17 september 2011 kl. 12.53 (CEST)[svara]
Men vad betyder "på bredbandet"? I bredbandsmodemet? --LPfi 18 september 2011 kl. 11.04 (CEST)[svara]
Ja. Det har varit en massa krångel med bredbandet också, som att IP-nummerserien hela tiden byts ut, att bredbandet kopplar ner sig själv (varmed jag kan ha olika nummerserier med en minuts mellanrum), att bredbandet varit långsamt, förnekat tillträde till en del webbplatser (vanliga dagstidningar), etc. Mitt nya virusprogram glömde bort att jag hade prenummeration, så jag fick ladda ner ett nytt virusprogram som hittade viruset. Virusnamnet ger inte en enda träff på google, men delar av namnet (ett typiskt virusnamn som påminner om ett vanligt programnamn men felstavat).--217.214.224.112 22 september 2011 kl. 03.41 (CEST)[svara]
Eller bland programfilerna, i programmet för bredbandet.--217.214.224.112 22 september 2011 kl. 03.42 (CEST)[svara]
Nu är inte det här teknisk support, så du får nog bättre hjälp om du ringer din bredbandsleverantör eller frågar på något forum som mer specifikt handlar om datorer och framförallt datorvirus. Om virusnamnet inte ger en enda träff på Google har du antagligen antingen inte fått något virus (för alla virus ger garanterat många träffar på Google), eller så är det inte virusets namn du söker efter. Vad söker du egentligen på? Vad har du för antivirusprogram (obs, inte "virusprogram", "virusprogram" är detsamma som "datorvirus" eftersom datorvirus oftast är program)? Din beskrivning är än så länge så pass otydlig att det är närmast omöjligt att hjälpa till. /Grillo 22 september 2011 kl. 04.46 (CEST)[svara]
Viruset som tagits bort heter hifiman_unistall.exe. Notera stavningen. unistall.exe är ett känt virus, och detta måste vara en variant på den. Det låg i programmet för bredbandet. Senaste tiden har jag haft massor av krångel med uppkoppling och åtkomst av webbplatser. Jag undrar om det kan hänga ihop.--90.233.161.157 22 september 2011 kl. 10.03 (CEST)[svara]
Säkert kan det hänga ihop. Också då skadlig programvara inte försöker störa förbindelserna är det vanligt att den som skrivit programmet inte tagit hänsyn till alla bieffekter i olika miljöer.
Behöver förresten bredbandet en uppsättning egna program? Oftast har operativsystemet i sig själv stöd för de vanligaste kommunikationsstandarderna och funktionerna är bättre testade än de motsvarande i internetleverantörens programvara. De senare brukar ändra ett par triviala inställningar (för att aktivera operativsystemets stöd) och lägga till en massa onödigt krams, såsom länkar till deras webbsidor bland webbläsarens bokmärken, i dess sidobalkar etc.
--LPfi 22 september 2011 kl. 10.24 (CEST)[svara]
Ja Telia laddar upp ett program automatiskt när man första gången kopllar in Huawei-lådan.--90.233.161.157 22 september 2011 kl. 11.02 (CEST)[svara]
Frågan är om programmet behövs. Ur säkerhetssynpunkt är det mycket illa att Telia kan ladda upp ett sådant program. Om Telia kan kan förmodligen också andra (och jag är allmänt skeptisk mot internetleverantörernas program, se ovan). Om "Huawei-lådan" är kopplad med ethernet eller usb borde den kunna användas utan extra program, om den inte med flit gjorts beroende av programmet. --LPfi 22 september 2011 kl. 11.26 (CEST)[svara]
Eftersom det står "mobila bredband" handlar det väl om en mobilt bredband-dongle för usb? Dessa kräver ju externa program för inmatning av pinkod exempelvis. /Grillo 22 september 2011 kl. 13.33 (CEST)[svara]

De tre gracernas data....[redigera | redigera wikitext]

Jag har just lagt märke till att de tre gracernas fullständiga födelse- och dödsdata saknas. Jag trodde att det var ett enkelt förbiseende, och att det skulle gå mycket lätt att rätta till. Dem är ju en av den gustavianska tidens allra mest välkända gestalter. Men jag kan faktiskt inte hitta dem i något digitalt uppslagsverk. Kanske kan någon lägga till dem? Årtalen finns, det gäller bara fullständiga datum för dem. --Aciram 17 september 2011 kl. 23.26 (CEST)[svara]

Eftersom alla tre tillhörde adeln bör fullständiga data finnas i Elgenstiernas ättartavlor. Har tillgång till det verket på arbetet och skall se om jag får tid att kolla upp dem under veckan som kommer. /FredrikT 18 september 2011 kl. 10.20 (CEST)[svara]
Tack FredrikT, det vore värdefullt att få fullständiga uppgifter för dem. De omnämns nästan undantagslöst i samband med den gustavianska tiden, men jag har inte förrän nu lagt märke till att man då sällan nämner deras fullständiga data. Jag hoppas att du får möjlighet att kolla upp dem. --Aciram 18 september 2011 kl. 13.48 (CEST)[svara]
  • Mutter* För mig har "de tre gracerna" aldrig haft annan betydelse än den klassiska; se t. ex. bildtexten till första illustrationen till Chariter. Skulle jag ha sökt på "de tre gracerna" och hittat tre damer vid Adolf Fredriks hov som artigt benämndes efter de tre gracerna, så hade jag blivit rätt förbluffad. Från min synpunkt verkar titeln alltså inte särskilt väl överensstämmande med WP:POMMF. Jörgen B 18 september 2011 kl. 16.15 (CEST)[svara]
Jag reagerar likadant som Jörgen. Flytta till De tre gracerna (hovdamer) eller dylikt, och låt huvudordet peka på de primära klassiska gracerna. Lsj 18 september 2011 kl. 16.38 (CEST)[svara]
Alternativt lägger man in ett "andra betydelser-avsnitt" eller liknande i artikeln om antikens gracer (vilka dock just nu ligger under namnet Chariter, vilket för mig känns väldigt o-POMMF). /FredrikT 18 september 2011 kl. 16.42 (CEST)[svara]
Då man läser om den gustavianska tiden är "de tre gracerna" ett välkänt begrepp som ofta dyker upp. Men jag stödjer gärna att man ändrar titeln till exempelvis De tre gracerna (hovdamer), om den behöver förtydligas. Dock är det ju inte vad denna diskussion handlar om. --Aciram 18 september 2011 kl. 17.50 (CEST)[svara]
Jag invänder inte alls mot att detta var ett vanligt uttryckssätt (även om det var nytt för mig); jag hävdar bara att det var ett sätt att jämföra hovdamerna med de allmänt bekanta "riktiga" tre gracerna.
Jag misstänker att om man går till gustaviansk litteratur, så är de flesta omnämnandena av Anacreon kopplade till Bellman. Det betyder dock inte att vi borde göra om Anakreon till en vidarekoppling till Carl Michael Bellman; tvärtom. Den som råkar träffa på hans "tillnamn" den svenske Anacreon bör lätt kunna hitta en artikel om den poet Bellman jämfördes med.
Äldre uppslagsverk hänvisar tydligen uppslagsordet "Gracer" till "Chariter", antagligen därför att man ansåg att de tre gudinnorna i grunden hörde till den grekiska mytologin snarare än den romerska. "Charit" eller "chariter" finns dock inte i SAOL; däremot med den nu mer förespråkade transkriptionen "karit", som i första hand förklaras som
"var o. en av de tre gracerna;"
och slår man upp "gracer" så ser man att det här handlar om gudinnor, inte om hovdamer. Jörgen B 19 september 2011 kl. 18.54 (CEST)[svara]
I alla böcker om den gustavianska tiden, både gamla och moderna, är det vanligt att hänvisa till dessa tre personer som "de tre gracerna". Även i uppslagsböcker från 1800- och 1900-talet sägs det om dem: "hon var en av de tre gracerna vid Gustav III:s hov". Det är så de är kända i historien. Men det är ingen viktig diskussion; vad som är viktigt är att döpa om artikeln. Jag har gett mitt samtycke till att ändra artikelns namn till De tre gracerna (hovdamer). Tycker du också att det vore en bra lösning? Om ja, så kan du meddela det på artikelns diskussionsida. Det är där den diskussionen ska föras. Den här sektionen här ovan har skapats för att be om fullständiga födelsedata till personerna, inte för att diskutera artikelnamn. men om du har svaret på frågan här ovan så svara gärna på den. Mvh--Aciram 19 september 2011 kl. 22.27 (CEST)[svara]
Födelse- och dödsdatum från Elgenstierna är nu införda i alla artiklarna, och så även dödsorter (om födelseorter saknades uppgifter för alla tre). I frågan om artikelnamnet är jag generellt av uppfattningen att man så långt som möjligt bör undvika särskiljningar inom parentes. Bättre då med tydliga hänvisande "topplänkar" i de berörda artiklarna. /FredrikT 20 september 2011 kl. 09.37 (CEST)[svara]
Om de omnämns som "de tre gracerna vid Gustav III:s hov" så är det en tydlig distinktion från den äldre betydelsen. Jag tycker att titeln De tre gracerna vid Gustav III:s hov är tydligare än De tre gracerna (hovdamer). /εsquilo 22 september 2011 kl. 10.16 (CEST)[svara]

Är det möjligt att jag kan känna lukten av cancersjukdom hos en person, som inte ens hunnit få sjukdomen konstaterad av läkare? Jag är absolut inte vidskeplig men har viss kuslig erfarenhet av detta och ställer därför frågan. Kanske visar det sig, att flera personer upplevt samma sak. Namn:Bisan.

en:Colorectal_cancer#Dog_sniff Den engelska Wikipedian har en uppgift om att hundar kan känna doften av något ämne som utsöndras vid en viss typ av cancer, så helt omöjligt är det ju inte.Sjö 19 september 2011 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Kroppslukt kan uppstå av olika sjukdomar eller av näringsbrist (t.ex. magnesiumbrist), eller för att normalfloran av någon orsak förändrats (och då är man helt frisk). Jag har själv erfarit att man kan känna på andras kroppslukt om de dricker för mycket (kroppslukten blir sötsur). Somliga (oftast kvinnor eftersom kvinnor oftare har bättre luktsinne pga prolaktinnivåerna) lär kunna känna igen vissa sorters cancer på lukten (dessa påstår dock att all cancer inte ger lukt eller i alla fall samma lukt). Det verkar rimligt, men det är då troligen inte cancern som luktar utan förändringar i kroppen som uppkommer till följd av cancern. Det vore rimligt att olika tillstånd kan ge samma kroppslukt. Man ska nog akta sig för att diagnosticera någon utifrån kroppslukten.--217.214.230.13 19 september 2011 kl. 18.30 (CEST)[svara]

Bisan här: tack för visat intresse! Har själv varit inne på att viss cancer kanske avger lukt t ex via lymfkörtlarna. Jag har nog inte ett särskilt fint luktsinne, men denna särskilda lukt är för mig så klart urskiljbar från allt annat. ALDRIG att jag skulle yppa den här upptäckten för den som jag anar den hos, Gud förbjude! - jag kan ju ha känt fel! Nej det förblir min egen obehagliga hemlighet. 2011-09-19 kl 19.38. Bisan

Det är ju viktigt att cancer behandlas i så tidigt skede som möjligt, så tvärtom borde man ju uppmana personen att låta undersöka sig. Det kan förstås vara svårt om man inte vet vilken cancerform det kan vara frågan om, finns det några test som ger mer allmänt utslag? --LPfi 22 september 2011 kl. 10.31 (CEST)[svara]
Det behöver inte vara cancer för att lukta, men om någon börjar lukta konstigt bör man nog ta upp det. Hur man nu gör det på ett fint sätt.--90.233.161.157 22 september 2011 kl. 11.01 (CEST)[svara]

snabba neutrinon?[redigera | redigera wikitext]

En energiladdad neutrino, som därmed sätts i ljusnära fart: 87 mil och ngn miljarddels sek snabbare än ljuset i ett experiment i It!? Växer alla partiklar eller scinters (vågor) vid växande fart? Kvantfysiken beskriver ju alternativa yttrandeformer, oscillerande strängar eller partiklar med någon slags beskrivbar massa (bara teoetrisk?), lite beroende på observation, registreringsmetod? Kan neutrino (strängar/vågor/energimassor???) tillåtas röra sig fortare än ljuset? Hoppas på vidarebefordran dessa populärfrågor till vederbör sakkunning, tack. PEO W

Se diskussion om precis samma ämne strax här ovanför. Innan vi börjar spekulera i hur det går till behöver det bekräftas att neutrinerna verkligen rör sig för fort. Om det mot förmodan skulle visa sig stämma, så behöver ganska mycket fysik skrivas om från grunden. Lsj 24 september 2011 kl. 18.27 (CEST)[svara]

induktionshäll[redigera | redigera wikitext]

kan jag använda min aluminium-kaffekokare på induktionhällen om jag lägger under en järnplatta?

Ja, det borde funka. Däremot får du inte samma snabba responstid när du drar upp eller ner temperaturen, då järnplattan agerar mellanhand för värmeutvecklingen. Ju tunnare järnplatta desto mer "induktionsmässigt". - Tournesol 25 september 2011 kl. 11.25 (CEST)[svara]

Vilket år asfalterades väg 364 mellan Umeå och Botsmark? 90.239.118.100 24 september 2011 kl. 13.07 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Verkar variera beroende på vilken sträcka av vägen, du hittar info på denna sida. 81.232.127.31 26 september 2011 kl. 10.23 (CEST)[svara]

Neutrinos och ljusets hastighet[redigera | redigera wikitext]

En artikel på DN's hemsida säger att Einsteins teorier är motbevisade, att man har fått partiklar att färdas snabbare än ljuset.

Jag vill minnas att man tidigare lyckats få saker att färdas fortare än C, så vad är egentligen nytt? -- Lavallen 23 september 2011 kl. 07.43 (CEST)[svara]

Tidigare "rörelser snabbare än ljuset" har varit kvant-tunnling och andra kvantsubtiliteter, där det inte har varit självklart att det är "äkta" rörelse som verkligen bryter mot Einstein. Den här gången är det handfasta riktiga rörelser över lång sträcka (73 mil). OM den här enda mätningen verkligen stämmer och kan upprepas. Här är för övrigt en bättre källa än DN. CERNs egen sajt säger dock ingenting om detta, vilket är tänkvärt... Lsj 23 september 2011 kl. 08.01 (CEST)[svara]
Nu har det dykt upp som nyhet på CERNs sajt. Där finns också en länk till preprint med mer detaljerad information. De hävdar att de kan mäta flygtiden för en 10 mikrosekunder lång puls över 730 km flygsträcka, med ett systematiskt fel på 7 nanosekunder (mindre än en tusendel av pulslängden). Mycket svår mätning, hemskt lätt att det smugit sig in något systematiskt fel någonstans. Vi får se hur det står sig. Min magkänsla är skeptisk tills det upprepats. Lsj 23 september 2011 kl. 15.21 (CEST)[svara]
Ja, neutrinos är väl extremt svårtdetekterade öht. Det tycker jag talar för att det borde finnas brett utrymme för tolkningar av resultatet... -- Lavallen 23 september 2011 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Detektionen av dem har man under kontroll i det här fallet. Problemet är tidsmätningen, som svårligen torde kunna göras med den uppgivna precisionen. Dessutom motsägs resultatet av neutrinoemissionen från SN 1987A. De neutrinerna gick med ljusets hastighet, inte mer. Hade neutriner gått så fort som italienarna nu hävdar, så hade neutrinerna från supernovan kommit hit något år i förväg. Lsj 24 september 2011 kl. 14.14 (CEST)[svara]
Engelska Wikipedia har artikeln en:OPERA experiment om det italienska experimentet, en artikel med rätt mycket aktivitet och diskussion. --BIL 27 september 2011 kl. 12.53 (CEST)[svara]
Vettig och balanserad artikeltext på enwp, åtminstone just nu :) Lsj 27 september 2011 kl. 14.10 (CEST)[svara]

En svensk manlig modell??[redigera | redigera wikitext]

Hejsan!

Linda heter jag och försöker komma på namnet på en svensk man, som för kanske 20 år sedan var en av de större manliga modeller vi haft här i Sverige. Han var väl en så kallad "kalsongmodell", och bör vara i ugnefär samma ålder som Marcus Schenkenberg. Vad jag kan minnas så var Marcus och denna andra manliga modell "i ropet" under samma tidsperiod. Någon vänlig själ som kan hjälpa mig med vad denne för mig namnlösa modell heter? Har provat att söka överallt där jag tror mig hitta ett svar, men eftersom jag inte kommer ihåg hans namn så har jag inte hittat honom. Några namnförslag från Er?:-)

Varma hälsningar,

Linda92.35.252.67 27 september 2011 kl. 23.52 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jag har inten aning och svenskspråkiga Wikipedia har inte många artiklar om manliga modeller men se engelska Wikipipedia om det kan vara någon av dem, en:Category:Swedish male models. --NERIUM 28 september 2011 kl. 08.39 (CEST)[svara]
Var det kanhända Fredrik Ljungberg? /ℇsquilo 28 september 2011 kl. 10.00 (CEST)[svara]
Tänker du kanske på Beiron Andersson? /Diupwijk 28 september 2011 kl. 20.12 (CEST)[svara]

Fackförbund för statistiker[redigera | redigera wikitext]

Vilket/vilka fackförbund organiserar sig statistiker mestadels i? Marima 28 september 2011 kl. 05.28 (CEST)[svara]

Fackförbundet ST och Sveriges akademikers centralorganisation enligt SCB:s platsannonser. 81.232.127.31 28 september 2011 kl. 08.44 (CEST)[svara]
Man kan möjligen också nämna att det finns en intresseorganisation för statistiker och statistikintresserade, där nästan alla svenska statistiker lär vara med: Svenska statistikfrämjandet. Detta är dock inte ett alternativ till fackföreningar i vanlig mening, utan snarare ett komplement. Jörgen B 28 september 2011 kl. 19.48 (CEST)[svara]
Svenska statistikfrämjandet borde ha en artikel. --NERIUM 28 september 2011 kl. 20.01 (CEST)[svara]
Jag ser att en sida funnits, men raderats av Riggwelter. Jörgen B 28 september 2011 kl. 22.16 (CEST)[svara]
Den föreningens rötter går tillbaka till 1901, så den är nog relevant./Annika 28 september 2011 kl. 22.38 (CEST)[svara]

Tung kropp till fördel för cyklister?[redigera | redigera wikitext]

I teveutsändning VM i cykel från Danmark igår, diskuterade kommentatorerna cyklisternas vikt, båda höll med om att det gick tyngre uppför men lättare/snabbare utför. Om det nu skulle vara så, vad skulle skälet kunna vara till en tyngre kropp känns gynnsammare i utförsbacke? --Xauxa 26 september 2011 kl. 12.38 (CEST)[svara]

Av samma skäl som att en sten faller snabbare än en tennisboll. Båda utsätts för samma tyngdkraftsacceleration (9,81 m/s²), men eftersom kraft är samma sak som massa gånger acceleration (F = m·a) så får den tyngre cyklisten mera kraft.
Ett annat sätt att förklara samma sak är att den tyngre cyklisten har större Potentiell energi när han är högst uppe på toppen som han/hon sedan kan omvandla till Kinetisk energi på väg utför. /ℇsquilo 26 september 2011 kl. 14.07 (CEST)[svara]
Hmm, vet inte om jag tycker förklaringen är tydlig nog. Om en tennisboll faller långsammare torde det bero på att luftmotståndets inverkan på bollen är relativt sett större i förhållande till vikten. Utan luftmotståndet hade de fallit lika fort. Att den tyngre cyklisten får "mera kraft" motverkas ju av att det är en större massa som skall förflyttas. Jag undrar hur Galileo Galiei skulle ha löst detta, låtit cyklisterna åka i en backe i medvind kanske :-) --Xauxa 26 september 2011 kl. 19.06 (CEST)[svara]
Xauxa har rätt i att luftmotståndet är nyckeln till skillnaden. Utan luftmotstånd ingen fördel för den tyngre, det var ju Galileos resultat då det begav sig. Det som är viktigt är förhållandet mellan luftmotstånd och tyngdkraft. Vid fritt fall: a = (mg-L)/m där L är luftmotståndskraften. Att lägga till en ölmage på en kropp ökar m utan att nämnvärt öka L, och då går det fortare utför. Om man jämför olika stora kroppar av samma form och material, så är massan proportionell mot volymen (längden i kubik), men luftmotståndet är bara proportionellt mot arean (längden i kvadrat). Allting annat lika så åker en stor kropp snabbare utför än en liten. Lsj 26 september 2011 kl. 19.29 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Luftmotståndet verkar på ytan, som ökar långsammare än massan då man blir större. Med given kroppsform växer volymen och massan med längden i kubik (k•l³), ytan med längden i kvadrat (k•l²), här är skillnaden mindre, men inte obetydlig. Den större cyklisten har samma tyngdacceleration, men en större massa att övervinna luftmotståndet med (ersätt stenen och tennisbollen med sten och sandkorn).
I uppförsbacke är farten lägre och luftmotståndet mindre viktigt. Förhållandet mellan (för ändamålet användbara) muskler och annan massa torde vara väsentlig, men musklernas effektivitet ökar inte i proportion till massan. Musklernas genomsnittsarea är viktigast, och arean växer fortsättningsvis långsammare än massan - men här gäller att maximera arean i förhållande till vikten (därför hoppar gräshoppor bättre än kengurur).
--LPfi 26 september 2011 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Jag tackar för de svaren, bra att få den frågan utredd. --Xauxa 26 september 2011 kl. 22.52 (CEST)[svara]

Förklaringarna ovan fokuserar bara på rullning i utförsbacke. Det är då det går så snabbt så att förhållandet mellan luftmotstånd och massans drivkraft blir avgörande. I uppförsbackarna (om det nu finns några riktiga sådana i Danmark) går det för långsamt för att luftmotståndet ska bli påtagligt. Då handlar det mera om att orka ta sin egen kroppstyngd till högre nivåer, och då är det andelen muskler som är viktig. Teoretiskt sett kan en stor person ha samma vikt och muskelmängd som två små. I så fall borde det gå på ett ut. Men kanske kräver större personer proportionellt mer infrastruktur (blodkärl, lever mm) och har svårare med avkylningen. Jag kan inte låta bli att associera till stora otympliga dinosauriers utdöende ... Och för vardagscyklisten i stadstrafik tillkommer också inbromsningar. Energiförlusten vid en inbromsning är större för en tung cyklist, som därmed måste betala mer för att få fart igen när det blivit fritt på körbanan. /Rolf B 27 september 2011 kl. 09.26 (CEST)[svara]

För otympliga dinosaurier gäller dels det om gräshoppan och kengurun ovan (samma problem gäller också skelettet), dels värmeproblemet (mindre hudyta per kilo muskler). Vad gäller infrastruktur (blodkärl, lever etc. tror jag snarare på stordriftsfördelar). Energiförlusten vid bromsning är proportionell mot massan, alltså mot muskelmassan om kroppsbyggnaden är identisk, och därför neutral i jämförelsen. --LPfi 27 september 2011 kl. 11.25 (CEST)[svara]
Stordriftsfördelar är riktigt. Större djur drar betydligt mindre energi per kg kroppsvikt än små. Vad kängurun och gräshoppan beträffar, så hoppar gräshoppan mycket högre i förhållande till sin egen storlek, men kängurun hoppar mycket högre i absoluta tal. Överlag rör sig stora djur snabbare än små i absoluta termer, om än långsammare i förhållande till sin storlek. Lsj 27 september 2011 kl. 11.37 (CEST)[svara]
I uppförsbacke gäller att stor muskelmängd inte nödvändigtvis är en fördel (annat är på extremt korta sträckor där ren styrka man vara avgörande). Det är syreupptagningsförmåga, alltså kondition, och det i förhållande till kroppsvikten (eftersom det behövs mer energi att ta upp en tyngre kropp uppför), som är avgörande. Det är möjligt att "större djur drar betydligt mindre energi per kg kroppsvikt än små" men det gäller inte i uppförsbacke, eftersom mekanikens lag gäller: E (energibehov för att ta sig uppför en backe)=m*g*h (massa*tyngdkraften*backens höjd). Erfarenheten visar att de snabbare bergscyklisterna är ganska tunna. Och det gäller även på bergiga sträckor med både uppför och nedför eftersom man tillbringar mer tid uppför.--BIL 28 september 2011 kl. 22.42 (CEST)[svara]
Stordriftsfördelarna syftade på infrastruktur, som svar på LPfi:s kommentar om detta. Stordriftsfördelar är också tydliga för den totala energibudgeten för ett djur under dess normala dagliga aktiviteter (inte Tour de France :), och för bränsleförbrukningen för normal horisontell förflyttning. Men i uppförsbackar har du BIL naturligtvis rätt. Lsj 29 september 2011 kl. 13.04 (CEST)[svara]

Hej,har läst artikel om Karl-Filip,son till Karl 1X,undrar,han var hertig i Södermanland,Närke,Värmland,hans far ju hertig i Skaraborgs län,ärvde inte sonen detta,eller har jag helt fel i all fakta,historieintresserad,häls Bror.

Kort svar - hertigdömen har inte varit ärftliga i Sverige (med några få medeltida undantag som ganska snart upphört). Hertigdömen har för övrigt främst varit ärfliga i länder med svag centralmakt.--FBQ 29 september 2011 kl. 23.22 (CEST)[svara]

Spela DVD från Amazon?[redigera | redigera wikitext]

Mina gamla föräldrar hade blivit glada när de fann en gammal deckarserie att köpa på nätet, och de beställde hem den från Amazon.com. Nu visar det sig att de inte kan se den, för det står att det är fel områdeskod. Jag antar att det har att göra med att DVD:erna de köpte är från USA. Går det att lösa på något sätt? Finns det något jag kan göra för att hjälpa dem att göra filmerna se-bara? Hälsar, Göran

Jo, detta kallas även regionskodning. Det ska nog vara möjligt att komma runt regionslåset på deras spelare. Läs t.ex. här. En regionsfri DVD-spelare kostar annars kring 400 kr. Lycka till. Moberg 1 oktober 2011 kl. 14.55 (CEST)[svara]

Hur fixar man så att programmet/texten inte skapar ny rad mellan "-" och "spridning"? Jag ville ha radbrytningen FÖRE "-". Texten lyder: ...pollenproduktion och -spridning... --Nyström 29 september 2011 kl. 18.40 (CEST)[svara]

Kort svar:
  • Fungerande lösning: <nobr>-spridning</nobr>
  • Renläriga lösningar (se HTML och Unicode för kodernas betydelse):
    • Bindestreck + WORD JOINER ("-&#8288;spridning") skulle ofta duga, om bara webbläsarna skulle stöda det.
    • NON-BREAKING HYPHEN ("&#8209;spridning") har samma problem
    • <span style="white-space: nowrap">-spri--~~~~dning</span> fungerar ofta, men tydligen inte här (skickas inte till webbläsarna).
Längre resonemang: Användardiskussion:LPfi/Arkiv_2010#Radbrytning
--LPfi 29 september 2011 kl. 19.05 (CEST)[svara]
Det finns visst en mall som fungerar enligt sistnämnda alternativ, kommer någon ihåg vad den heter? --LPfi 29 september 2011 kl. 19.26 (CEST)[svara]
{{Nowrap}}? -- Lavallen 29 september 2011 kl. 20.04 (CEST)[svara]
Tack. Och där finns <span style="white-space:nowrap">{{{1}}}</span> (måntro det där att det åts upp av Mediawiki berodde på något syntaxfel). --LPfi 29 september 2011 kl. 21.07 (CEST)[svara]

Varför inte skriva "produktion och spridning av pollen" i stället? /ℇsquilo 30 september 2011 kl. 13.54 (CEST)[svara]

Den formuleringen är bättre svenska, men i andra fall kan omskrivning leda till klumpigare formuleringar. Man bör kunna tänka på vad som är bäst språkligt och inte hur man får webbläsaren att avstava rätt. Exemplet jag hade att göra med i fjol gällde en artikel om ortnamn, där suffix (-by, -lax) inte kunde föregås av bindestreck p.g.a avstavningsproblematiken.
Och jag tycker {{nowrap|1 234 567}} är tydligare än 1&nbsp;234&nbsp;567. Mallen skulle förstås gärna få ha svenskt namn (om det finns en vedertagen benämning).
--LPfi 30 september 2011 kl. 15.34 (CEST)[svara]
Tack för alla tips! Nowrap kändes lättast att använda (även om jag till slut fastnade för en omskrivning).--Nyström 1 oktober 2011 kl. 13.21 (CEST)[svara]
Just ordet "Nowrap" är väl html och kanske ngt som därför passar bättre oöversatt? -- Lavallen 1 oktober 2011 kl. 13.38 (CEST)[svara]
Jag tycker man borde kunna söka på "WP:Radbrytning" och ev bli omdirigerad till Mall:Nowrap. Om det inte rent av går att översätta till Radbrytning?--Nyström 1 oktober 2011 kl. 14.06 (CEST)[svara]
När det gäller stora siffror tycker i alla fall jag att {{formatnum:1234567}} är att föredra framför {{nowrap|1 234 567}}, men det kanske är en smaksak. /ℇsquilo 2 oktober 2011 kl. 21.48 (CEST)[svara]

Hunden Tiger[redigera | redigera wikitext]

Vem var hunden "Tiger" som (enligt obekräftad uppgift) ligger begraven intill Joseph Martin Kraus i Pipers park? --LA2 2 oktober 2011 kl. 11.43 (CEST)[svara]

Intel Core2 Duo-Processor[redigera | redigera wikitext]

Hej! När det står Intel core2-duo 1.8Ghz 1,8Ghz,Ska man avläsa det som 3,6Ghz....Eller att dom två arbetar 1,8Ghz parallellt med varandra? Mvh.Stefan

Det är två processorer som arbetar parallellt med varandra. /ℇsquilo 2 oktober 2011 kl. 21.45 (CEST)[svara]

Hade Sverige en energikris på 70-talet? Moberg 1 oktober 2011 kl. 14.25 (CEST)[svara]

Artikeln 1970-talet inleds med att berätta om detta. --LA2 2 oktober 2011 kl. 14.19 (CEST)[svara]
Hade vi ngt annat än en massa temadagar om energisparåtgärder i skolan då? -- Lavallen 1 oktober 2011 kl. 14.29 (CEST)[svara]
Ingen aning, jag levde inte då. Moberg 1 oktober 2011 kl. 14.47 (CEST)[svara]
Oljekrisen 1973, Oljekrisen 1979 och Kärnkraftsfrågan i Sverige och kanske mer. Edaen 1 oktober 2011 kl. 14.56 (CEST)[svara]
Det är lustigt (och också skrämmande) hur förväntningarna på komfort ökat sedan dess. Jag minns att man då sade att 18°C räcker bra som inomhustemperatur och att man sover bättre om det är 16° i sovrummet. Nu uppmanas man att sänka temperaturen till 20° eller 22°.
Jag läste en artikel om någon som prövat att sänka temperaturen drastiskt och efter de första frysdagarna insett att man med långa underkläder, ylletröjor, trasmattor och tofflor helt bra kan leva så (och författaren uppskattade mysstunderna då hon satt insvept i en filt tillsammans med barnen framför TV eller brasa).
--LPfi 1 oktober 2011 kl. 16.31 (CEST)[svara]
Min pappa hade bilfirma 1979 (Honda och BMW) och de sålde två (!) nya bilar på hela det året. Så jo, krisen drabbade även Sverige... /Grillo 1 oktober 2011 kl. 19.21 (CEST)[svara]
Det propagerades för samåkning till och från arbetet, vilket skulle minska samhällets bensinförbrukning. En stor arbetsplats i en större stad underlättade då möjligheten för samåkning. Företaget satte upp namnlistor vid varje stämpelklocka. Listorna var sorterade efter postnummer så att man lätt kunde finna lämpliga kolleger på avdelningen att samåka med. Mvh / Mkh 3 oktober 2011 kl. 11.13 (CEST)[svara]
Ett annat sätt att minska bilanvändningen är att erbjuda dusch och omklädningsrum på arbetsplatserna. För dem som gillar att cykla snabbt (eller har för lång väg för att cykla sakta) kan det vara avgörande för att göra cykeln till ett realistiskt alternativ. Något att tänka på inför renoveringar, då det kan vara dyrt att ordna annars. --LPfi 3 oktober 2011 kl. 14.53 (CEST)[svara]

Plutonium i naturen?[redigera | redigera wikitext]

Artikeln plutonium hävdar att plutonium förekommer i väldigt små mängder i naturen. Ununseptium verkar bekräfta detta, men nämner inget om atomnummer 93, neptunium. Aktinoider hävdar, som jag lärt mig i skolan, att uran är det ämne med högst atomnummer som förekommer i naturen. Hur ligger det till? Artiklarna bör i vilket fall harmoniseras med varandra. /Grillo 3 oktober 2011 kl. 15.19 (CEST)[svara]

Nja, är det frågan om naturlig förekomster, eller som ett resultat av provsprängningar? -- Lavallen 3 oktober 2011 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Uran är det tyngsta ämne som finns i påtagliga mängder i naturen. I rika uranfyndigheter bildas mycket små mängder plutonium naturligt i spontana kärnreaktioner. I princip samma process som skapar plutonium i kärnkraftverk eller provsprängningar, men alltså helt naturligt. Lsj 3 oktober 2011 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Och därtill finns mycket små mängder plutonium kvar som rester från astronomiska händelser, enligt vår artikel. Dessa upptäcktes först efter att man tillverkat ämnet syntetiskt, och hade kanske inte noterats av läroboksförfattarna. --LPfi 3 oktober 2011 kl. 16.43 (CEST)[svara]
Enwp-artikeln om neptunium nämner att även detta förekommer som spårämne i naturen, av samma skäl som plutonium. Lsj 3 oktober 2011 kl. 16.40 (CEST)[svara]

Wikipedia donation[redigera | redigera wikitext]

När startas nästa donationskampanj? Schh 3 oktober 2011 kl. 18.40 (CEST)[svara]

Diktatorn och Mussolini[redigera | redigera wikitext]

Att Hitler såg Chaplins "Diktatorn" verkar vara bekräftat, men vet man om Mussolini såg den? Och vad han i så fall tyckte om den, och om Jack Oakies parodi på honom? 83.140.82.140 4 september 2011 kl. 20.17 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Ändrade färger[redigera | redigera wikitext]

Flyttad 17 september 2011 kl. 23.28 till Wikipedia:Wikipediafrågor#Ändrade färger

Ljusets hastighet[redigera | redigera wikitext]

Carn har ju kanske skickat partiklar snabbare än ljuset, vilket många forskare betvivlar. Varför måste enligt fysikerna ljusets hastighet vara just den högsta möjliga hastigheten? Varför kan det inte vara så att ljusets hastighet är tex 80% av max hastighet? 83.191.230.145 5 oktober 2011 kl. 13.34 (CEST)[svara]

Fritt ur minnet (och kanske fel): Enligt den nuvarande teorin om dilatation skulle ett objekts massa bli oändlig när dess hastighet närmar sig ljuset. - Tournesol 5 oktober 2011 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Einstein visade utifrån sina postulat att det behöver finnas en hastighetsgräns. Partiklar med massa kan inte passera hastighetsgränsen, matematiskt eftersom det då blir division med noll i ekvationerna, och praktiskt eftersom den energi som krävs går mot oändligheten (detta är i princip samma som Tournesol säger ovan). För partiklar utan massa är det tvärtom, de kan bara röra sig precis på hastighetsgränsen, varken fortare eller långsammare. Ljuspartiklar (fotoner) har ingen massa, därför rör sig ljuset precis på hastighetsgränsen, och därför kallar vi hastighetsgränsen för "ljusets hastighet". Lsj 5 oktober 2011 kl. 14.04 (CEST)[svara]
Det där med att fotoner inte har någon massa stämmer inte riktigt. Eftersom de påverkas av gravitation så måste de ha massa. /ℇsquilo 5 oktober 2011 kl. 15.13 (CEST)[svara]
I Newtons mekanik får man förvisso 0/0 och andra konstigheter om man vill räkna ut tyngdacceleration för något utan massa. I Einsteins mekanik fungerar det däremot bra, masslösa partiklar "faller" (följer den krökta rumtiden) på samma sätt som massiva kroppar. Det viktiga för Einstein är att stressenergitensorn inte är noll, och det är den inte för fotoner. Att fotoner påverkas av gravitation bevisar därför inget om deras massa. Lsj 5 oktober 2011 kl. 15.50 (CEST)[svara]
I de fall där man (idag) väl dokumenetrat har uppmätt hastigheter snabbare än ljuset, så har man gjort det där det inte är vakuum om jag förstått saken rätt. Om detta vakuum inte finns så gäller inte Abbes fältekvationer, men hur definierar Abbe vakuum i detta sammanhang? -- Lavallen 6 oktober 2011 kl. 14.55 (CEST)[svara]
Där det inte är vakuum, i genomskinliga material som glas, så rör sig ljuset inte med "ljusets hastighet", utan ganska mycket långsammare (v=c/n). Där bryter det inte mot några regler att åka snabbare än vad ljuset gör, så länge man håller sig under hastighetsgränsen c - se Cherenkovstrålning. Den gode Abbe definierade nog vakuum ganska rättframt som tomhet, där stressenergitensorn är noll. Men i kvantfältteori är det betydligt lurigare, och man får konstigheter som Casimireffekten. Kvantfysiken rymmer också en del andra konstigheter, som synbar överljusfart i samband med tunneleffekten och annat. Lsj 6 oktober 2011 kl. 15.19 (CEST)[svara]

Vem var den första kvinnan i konstakademien?[redigera | redigera wikitext]

Vilket år fick konstakademien sin första kvinnliga ledamot? Ulrika Pasch brukar ofta påstås vara den första, men det verkar inte stämma. Pasch blev ledamot 1773, men både Charlotta Cedercreutz och Ulla Adlerfelt tycks ha varit före. Cedercreutz gifte sig 1770 och står som medlem under sitt namn som ogift. Det kan kanske förklaras, men Adlerfelt dog 1765 och måste alltså blivit medlem före Pasch. Men när? Kanske var de hedersledamöter, men de var då ändå ledamöter före Pasch. Årtalen för medlemskap står inte i deras artiklar här på Wikipedia. Inte heller i Svenskt konstnärslexikon. Det här är ju ändå en typisk uppgift som alltid brukar anses relevant. Vet någon svaret på frågan? Tack på förhand.

Jag undrar om de egentligen var "ledamöter" i någon egentlig mening. När konstakademin bildas 1735 är det som Kungliga ritarakademin var det en grupp personer som samlades och tecknade efter levande modell. Man hade inga stadgar, inga sammanträden, förmodligen inte heller någon medlemsmatrikel. 1768 hålls det första sammanträdet, och 1773 skrivs de första stadgarna. Jag hittar inte årtalet i artikeln, men jag tror det är först därefter man byter namn till Kungliga Akademin för de Fria konsterna.
Hedersledamöter var de knappast, jag tror inte akademin hade några sådana.--FBQ 6 oktober 2011 kl. 14.11 (CEST)[svara]
De står angivna som medlemmar i konstakademien i Svenskt konstnärslexikon. Formalia kanske var annorlunda, men de som ingick i akademien före 1773 räknas ju ändå som medlemmar i akademien. Finns det några uppgifter om när de blev medlemmar? --Aciram 6 oktober 2011 kl. 14.21 (CEST)[svara]
Möjligen har man räknat med medlemmar även före 1773, trots att de inte vann något formellt inträde. Eller så handlar det om en sakta utveckling mot mer organiserad form från de första lösliga formerna på 1730-talet. Jag skall se om jag har tid att leta mer info om de här tidiga åren, annars kanske någon annan svarar innan dess.--FBQ 7 oktober 2011 kl. 00.29 (CEST)[svara]
Som sagt, nu har jag uppdaterat artikeln om konstakademin något, och några "ledamöter" i egentlig mening fanns inte före 1768, utan endast elever till akademins lärare. Sedan noterade jag ovan att Cedercreutz anges som medlem under sitt namn som ogift. In på 1800-talet var det definitivt även hennes namn som gift. --FBQ 7 oktober 2011 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Utmärkt att du kompletterar akademiens artikeln, det tycks ha behövts. Visst kan den förklaringen stämma vad gäller Cedercreutz. Jag noterar dock att hon i Hedvig Elisabet Charlottas dagbok kallas Grevinnan Wrangel. Hur som helst, så kvarstår faktum att Ulla Adlerfelt, som dog 1765, ändå var medlem, eller hur man nu vill formulera saken, före Pasch. Uppgifterna om att det inte fanns ledamöter före 1768 stämmer säkert, men konstnärerna före detta årtal benämns dock som "medlemmar". Hur man än formulerar saken, så tillhörde alltså Adlerfelt akademien före Pasch. Årtalet för när hon blev "medlem" bör i alla händelser läggas till i artikeln, eftersom det hör till artikelrelevansen. Samma fall gäller förstås även Cedercreutz. Så som den första av sitt kön är hon relevant att nämnas även i akademiens artikel. --Aciram 7 oktober 2011 kl. 17.42 (CEST)[svara]
Tack, även om det bara är några små tillägg jag gjort, artikeln skulle behöva utökas ytterligare. Jag tycker nog att det vore värt att avvakta lite med att föra in dessa personerna till det är utrett hur det verkligen förhöll sig.

Cedercreutz skulle kunna ha blivit blivit hedersledamot, eller fått dispens för att studera vid akademin. Frågan är hur det förhållit sig med Adlerfelt. Kunde ju också i det sammanhanget vara intressant att veta mer om de kvinnor som fick studera vid Konstakademin. Jag misstänker att det inte studerade med de övriga, manliga eleverna. Att få tillfälle att studera vid akademin utan att ha en inflytelserik släkt eller en mäktig mecenat var inte det lättaste - som kvinna var det antaligen än svårare. Det är ju detaljer som både biografierna och artikeln om konstakademin kunde beskriva mer ingående. Tyvärr är jag inte säker på hur mycket jag kan bidra med, men jag kanske bättrar på artikeln lite till när jag får tid. Annars är det möjligen någon annan som har mer information att bidra med. Mvh.--FBQ 9 oktober 2011 kl. 00.50 (CEST)[svara]

Latinsk översättning[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag undrar om någon skulle kunna hjälpa mig att översätta denna latinska mening: "In memoriam Epsiscopi olim Skarens, beati Benedicti Probi, fundatoris hujus Templi Dimboensis"? 62.220.189.169 8 oktober 2011 kl. 23.21 (CEST)[svara]

Här är ett förslag /Larske 9 oktober 2011 kl. 07.35 (CEST)[svara]
Då kan vi se att automatöversättningen missat flera ord vars betydelse är enkel att utläsa. Epsiscopi är biskop, Skarens skall syfta på Skara, och Templi Dimboensis är Dimbo kyrka. Jag misstänker att Benedicti Probi åsyftar någon av skaras biskopar, Bengt (I) den gode eller Bengt den yngre.--FBQ 9 oktober 2011 kl. 09.55 (CEST)[svara]
Aha! Det är en sten som varit placerad i Dimbo gamla kyrka, skall den ha angivit Bengt den gode som kyrkans grundläggare.--FBQ 9 oktober 2011 kl. 09.58 (CEST)[svara]
Jag skulle tolka texten "Till minne av forne biskopen i Skara, salig Bengt den Gode, grundaren av denna kyrka i Dimbo". Men jag är usel på latin och fuskar mig fram. --FBQ 9 oktober 2011 kl. 10.00 (CEST)[svara]
Mina latinstudier ligger många år tillbaka i tiden, men spontant tycker jag att FBQ:s översättning ser mycket rimlig ut. /FredrikT 11 oktober 2011 kl. 22.55 (CEST)[svara]

En Fattig Trubadur[redigera | redigera wikitext]

Edvard Persson sjöng denna nestan innan Cornelis W. var född. Därför är inte detta en sång Cornelis W. har gjort.

Sigurd

Jag hoppas att det är ett välkänt faktum :-) Jag antar att du syftade på vad jag just noterade, att någon gjort en wikilänk från titeln på Edvard Perssons låt musikåret 1948, som jag lade in där, till artikeln En fattig trubadur - som handlar om Cornelis skiva, som innehåller en cover på samma låt. Har noterat att det kanske är olämpligt att uppslagordet En fattig trubadur går till Cornelis skiva, men kände att det behövdes en del materal för att skapa en artikel om Edvard Perssons låt. Den var filmmusik i ”Vart hjärta har sin saga”.--FBQ 9 oktober 2011 kl. 18.41 (CEST)[svara]

Kan man översätta en:twilight med halvdager, och kan man göra en artikel av det? Moberg 10 oktober 2011 kl. 13.55 (CEST)[svara]

Känner mig spontant skeptisk. "Halvdager" kan t ex råda i ett rum alldeles oavsett kontakt med solljus och tid på dygnet. Det är med andra ord inte en renodlad "kombisynonym" till gryning och skymning. /FredrikT 10 oktober 2011 kl. 14.35 (CEST)[svara]
OK, då är det väl så tyvärr. Det är inget ord som jag har bekantskap med. Moberg 10 oktober 2011 kl. 14.40 (CEST)[svara]
Med tanke på artiklarnas nuvarande relativa pratighet och stora inslag av kuriosa, kanske det skulle gå att kombinera dem till gryning och skymning och försöka renodla dem. Det känns som att delar är identiska för gryning och skymning. /Grillo 11 oktober 2011 kl. 16.47 (CEST)[svara]
Slår man på ordet "skymning" i SAOB så verkar det som om det åtminstone på 1700-talet kunde användas om halvljuset både på morgonen och kvällen (man kunde i vart fall säga "morgonskymning"), men senare har det uppenbart fått en mer renodlad koppling till kvällsfenomenet. Någon annan gemensam benämning har jag inte kunnat finna när jag sökt på gryning, skymning respektive halvdager. /FredrikT 11 oktober 2011 kl. 16.57 (CEST)[svara]

Hur gör man för att alfabetiskt bläddra från artikel till artikel? --Nyström 10 oktober 2011 kl. 14.43 (CEST)[svara]

Bläddra alfabetiskt i Wikipedia finns nog ingen direkt funktion för, men specialsidan Special:prefixindex borde vara ganska användbar för ändamålet. Även Special:Alla sidor finns, men verkar inte så användbar för sekventiellt bläddrande. För övrigt är nog denna fråga mer än wikipediafråga snarare än en faktafråga. --MagnusA 10 oktober 2011 kl. 14.51 (CEST)[svara]
Jag misstänker att det du egentligen vill är något annat än det du frågade efter. Det finns nog ingen chans att bläddra igenom hela Wikipedia, det skulle ta över tio år om man läser hundra artiklar om dagen (och nya artiklar kan mycket väl uppstå i samma takt).
Prefixindex kan fungera, men man kan också använda kategorier man är intresserad av eller Special:Slumpsida (som finns i navigeringsrutan till vänster och alltså lättillgänglig, under namnet Slumpartikel). Med den sistnämnda får man inte artiklarna i alfabetisk ordning, men (nästan) alltid en ny med ett enda klick.
--LPfi 10 oktober 2011 kl. 15.40 (CEST)[svara]
Tack för alla tips! Det som just nu föll bäst i min smak var prefix-sidan. (Jag ville söka efter djur(grupper) som börjar på as...) Någon baklängesfunktion finns väl inte...? T ex alla uppslagsord som slutar på -hult.--Nyström 10 oktober 2011 kl. 16.18 (CEST)[svara]
Bakifrån-sökning har jag inte sett någon. Men om du vill lista alla artiklar i någon kategori, som djur i det här exemplet, så finns Catscan. Det är ett verktyg som klarar mycket, dock verkar det inte kunna avgränsa på artikelnamn så som du önskade. Så du får upp hela listan och får sedan själv bläddra ner till rätt avdelning av den. Ḇọⅰⅵḙ 10 oktober 2011 kl. 16.28 (CEST)[svara]
Visst, Catscan var inte heller så dum! --Nyström 10 oktober 2011 kl. 17.11 (CEST)[svara]

Blommor och bin för wikis...[redigera | redigera wikitext]

Om en text vandaliseras, och den återställs. Är det då samma text återuppstår eller är det en ny?

Om bokstäver tas bort och återställs. Är det då samma bokstäver som återuppstår eller är det nya?

Om en text kan anses ha en själ, är då en databas-dump en klon?

Om jag exporterar en text till en annan wiki, är det då ympning, korsbefruktning, förökning? -- Lavallen 12 oktober 2011 kl. 12.44 (CEST)[svara]

Myrstackar utan barr?[redigera | redigera wikitext]

De myror som normalt bygger stackar av barr, vad bygger dom av om dom inte hittar barr? Mariagu (diskussion) 12 oktober 2011 kl. 22.16‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Okänd plats[redigera | redigera wikitext]

Bild 1.
Bild 2.
Bild 3.

Bildfråga, men det handlar ju om bildfakta, så den borde ju höra hemma här :-)

Dessa tre bilder kommer från ett fotografialbum som tillhört släkten Melin (kallas här Västgötasläkten, men de mer prominenta medlemmarna var handelsmän i Göteborg, de flesta som förekommer i albumet var bosatta där. Jag tror därför att bilderna kommer från ett säteri i Göteborgstrakten. Någon som är hemma där kanske kan känna igen platsen?

Bilderna är med största sannorlikhet tagna på 1860-talet.--FBQ 3 oktober 2011 kl. 12.57 (CEST)[svara]

Jag har tyvärr inget svar på var bilderna är ifrån, men personen som står på verandan på bild 3 ser klädmässigt ut att vara något modernare än 1860-tal. Kring sekelskiftet 1900 kanske? /FredrikT 3 oktober 2011 kl. 13.43 (CEST)[svara]
Nja, jag har försökt zooma in personen, vet inte om det strider mot god ton att ladda upp en bild som bara skall användas i en disskussion på commons. Jag ser en sommarkavaj, men den kan likaväl vara en från 1860-talet som från 1900-talet. Snarast är den lång på gränsen till bonjour och jag skulle nog snarare tro att den är tidig. Nedvikt krage, men jag kan inte på bilden se hur formen ser ut, men han verkar ha en tunn svart rosett som mera liknar 1860-talets än sekelskiftets. Hatten ser underlig ut, jag kan på bilden inte riktigt få klart för mig hur den ser ut.

Min datering bygger främst på att det är vititkortsbilder på tunn vit papp, har sett några sådana från sådär 1870-72, men aldrig senare. Albumet, som också är ett 1860-talsalbum innehåller som i övrigt är 1860- och 1870-talet. Men jag skall undersöka det hela noggrannare.--FBQ 3 oktober 2011 kl. 13.54 (CEST)[svara]

Bild 4.
Jag testar, få se om någon blir arg på mig, bilden kan ju alla fall senare raderas från commons.--FBQ 3 oktober 2011 kl. 14.00 (CEST)[svara]
Det ska finnas någon kategori på Commons för filer som enbart ska upp för diskussion. Jag minns dock inte var. -- Lavallen 3 oktober 2011 kl. 14.36 (CEST)[svara]
Är det måntro Category:Image detail for discussion eller någon annan kategori under Picture and image maintenance du tänker på? --LPfi 3 oktober 2011 kl. 15.02 (CEST)[svara]
(Lade till kategorin, tag bort om inte lämplig. --LPfi 3 oktober 2011 kl. 16.46 (CEST))[svara]
Duger gott för mig, jag fick just en varing på commons för att Melin1 saknade kategorisering, få se om de kan acceptera bristen ett tag. Yger brukar ju intressera sig för Göteborgs historia. Det förefaller vara ett stenhus åtminstone från början av 1800-talet eller slutet av 1700-talet (kan ju även vara äldre med omfattande ombyggnad) så jag misstänker att det rör sig om en byggnad som redan har artikel.
Det är inte säkert att det är ett stenhus på bild tre. Kan även vara ett reverterat (putsat) trähus. /FredrikT 5 oktober 2011 kl. 16.05 (CEST)[svara]
Hade missat ditt svar. Jag ser det inte som otroligt att det är ett reverterat trähus. Jag tycker dock att vissa detaljer tyder på stenhus. Bland annat den höga källarvåningen, som jag tror måste var en välvd källarvåning. Den får mig också att tro att det rör sig om en äldre byggnad som moderniserats i klassicistisk, men skulle nog behöva jämföra med några andra byggnader innan jag känner mig säker. Spontant tänker jag på slottet utanför Motala vars namn jag glömt - måste leta upp det....
I början av 1900-talet kom det ut en lång serie häften som hette Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början. Jag har några enstaka häften jag har hittat antikvariskt och vet därför att verket a) är rikt illustrerat och b) upplagt landskapsvis. På ett välsorterat bibliotek borde man således kunna plocka fram de häften som är troligen mest "geografiskt aktuella" sett utifrån familjen Melin och helt enkelt bläddra igenom dem på jakt efter bilder på en byggnad som ser ut som den på Dina foton. /FredrikT 13 oktober 2011 kl. 09.41 (CEST)[svara]
Det var Charlottenborgs slott jag tänkte på - en del likheter, men inte samma byggnad. Jo, jag har också några enstaka häften av Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början. Det kanske är den vägen jag får gå, det handlar ju annars om ganska många häften om jag skall leta igenom alla, men någon gång när jag har lite tid över skall jag försöka gå den vägen, om jag inte lyckas hitta någon annan ledtråd innan dess.--FBQ 13 oktober 2011 kl. 09.49 (CEST)[svara]

I brist på svar tänkte jag försöka hjälpa till med några ledtrådar - första bilden är ett fotomontage av kungahuset från Karl XV:s regering av Vogler och Diestbach i Göteborg. Nästa är en bild av "rådman Melin" (av Augusta Borg i Göteborg). Har fortfarande klurat lite vem han är Paul Henrik Melin (1823-1892) som har artikel i Ugglan var rådman, men jag tror inte det här är han. Bilden är från 1860-talet och han förefaller vara i 60-års åldern, och med en ganska omodern halsduk från 1850-talet. Dessutom föreställer bilden bredvid fru Clara Melin på 1870-talet (av Waldemar Dahllöf), och jag tror att det är rådmannens hustru. Jag tror därför att det är Paul Henriks äldre bror, Gustaf Edvard Melin (1806-1881), och hans hustru Clara August Melin (1812), för övrigt också deras kusin. Nästa bild, 1860-tal av "Emilie Bergmannson, född Melin" (av Axel Rydin i Västerås) är däremot lätt identifierbar. Det är Clara Melins syster, Emilie Christina Melin (född 1812), gift med Gustaf Ulrik Bergmansson. Nästa bild, från "Augusta Borg" är också från 1860-talet, är med all sannorlikhet Paul Henrik och Gustaf Edvards syster Olivia Helena Melin (1803-1881). Hittar några som jag inte lyckats placera in i släkten än, bland annat "Moster Alida Ekenstén" och "Charlotte Grundberg". "Olivia Forsell f. Melin" är däremot identifierbar, det är Olivia Melin (1839-1868), dotter till Janne Melin (1809-1864) handelsman i Götborg och bror till Paul Henrik och Gustav Edvard, medan modern Mathilda Christina Melin (1810-1871) var syster till Clara. Hon var gift med Watton Forsell (1824-1882), som för övrig efter hennes död gifte om sig med hennes syster. Rejält ingifta släkter alltså. Olof Richard Melin (f. 1834) som var riksdagman och var till Olof Werling Melin och också har artikel i Uggla var bror till den här Clara. En lustig deltalj är att Watton Forsell var bror till C. A. J. Forsell som var far till John Forsell som jag för övrigt genom drygt 200 bilder som tillhört John Forsells faster Oscara Åberg har en del fotografier ifrån.

Hursomhelst får jag inga ledtrådar till om släkten ägt gods på annan plats än i Göteborg.--FBQ 4 oktober 2011 kl. 20.34 (CEST)[svara]


Efter att ha råkat se bilder på Brunneby herrgård från Göta kanal-sidan är det det närmaste jag kommit hittils. Tyvärr hittar jag inga tillräckligt bra bilder för att entydigt varken bekräfta eller dementera. Inga säkra kopplingar till Melinarna heller.--FBQ 15 december 2011 kl. 23.40 (CET)[svara]
Efter att ha läst Carl G. Laurins självbiografi har jag äntligen lyckats identifiera bilderna. Det handlar om Baldersnäs.--FBQ (disk) 4 februari 2013 kl. 10.27 (CET)[svara]

Nobelpriset i litteratur[redigera | redigera wikitext]

Två frågor relaterade till Nobelpriset i litteratur:

1: DN skriver att 23 personer kände till att Tranströmer fått priset innan offentliggörandet, nämligen Akademiens ledamöter samt fem kanslianställda. Stämmer verkligen detta? Två akademiledamöter deltar ju inte i Akademiens arbete, och Tomas Riad har ännu inte tagit inträde bland De Aderton.

2: När började man med traditionen att ständige sekreteraren kommer ut genom den berömda dörren och offentliggör årets litteraturpristagare? Karl Ragnar Gierow gjorde det 1974, men inte Anders Österling 1962.

»Wolfgangus Mozart 8 oktober 2011 kl. 12.13 (CEST)[svara]

Angående fråga 1 så kanske det helt enkelt är DN som har gjort ett tankefel: de har fått uppgiften "akademiens ledamöter och fem kanslianställda" och sedan summerat utan eftertanke kring akademiens nuvarande sammansättning? /FredrikT 13 oktober 2011 kl. 09.43 (CEST)[svara]

Kungsbackabor[redigera | redigera wikitext]

Hej

Jag sökte berömda Kungsbackabor och fick upp sådana sidor (låg längst ner). Häpnade av faktaspäckade kortisar. Tyvärr klickade jag bort den.

Tips om var jag kan finna den igen?

Med vänlig hälsning Clas-Göran Sandblom Journalist


Det var nog den här listan du såg: Kungsbacka kommun#Kända Kungsbackabor --Xauxa 17 oktober 2011 kl. 09.21 (CEST)[svara]

Stämmer religionsstatistiken om Kina?[redigera | redigera wikitext]

På en karta som visar statistik över hur o-religiöst ett land är, visas Sverige, samt Kina som de mest oreligiösa land. Sveriges siffror är jag medveten om, och är därför inte förvånad över resultatet, men Kinas resultat, som visar upp mot 90% är jag mer skeptisk mot, då Kina inte syns på andra kartor med liknande statistik och också är kända för att inte vara så duktiga med statistik utåt.

Länk till bilden: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Irreligion_map.png

Källan är länkad, men hur "accurate" är källan o.s.v?

En av källorna säger själv att: The estimates of the number of atheists in North Korea, China and Cuba may be unreliable.
Hur man sedan har skapat grafen utifrån dessa siffror, ställer jag mig lite skeptisk till... -- Lavallen 18 oktober 2011 kl. 15.22 (CEST)[svara]
Bilden anger två källor. Den källan som tycks ha använts för Kina verkar att vara ett japanskt institut. Eftersom jag inte behärskar japanska, kan jag inte konstatera mer än att de anger 93% ateister/ickegudstroende i Kina. (Skillnaden är viktig; i en undersökning i Estland sade sig 49% inte tro på gud, men bara 11% vara ateister). Den andra källan anger, som Lavallen skriver, väldigt stor osäkerhet vad avser Kina, men gissar på mellan 8% och 14% ateister/ickegudstroende. Det är alltså våldsamt stora skillnader i uppskattningar; 8% eller 93% skiljer på någon miljard...
Frågan är nog delvis kontroversiell, eftersom den kan påverka andra uppfattningen om olika religioners relativa styrka. Jag har träffat på kristna som använt stora framgångar för den kristna missionen i Kina som ett argument för att kristendomen skulle vara på frammarch, globalt sett. Det kanske är sant... Jörgen B 18 oktober 2011 kl. 20.54 (CEST)[svara]

Vem uppfann batteriet?[redigera | redigera wikitext]

Vem uppfann batteriet? Denna fråga har nyss ställts på Diskussion:Batteri och under rubriken "Historia" i artikeln om Batteri står bara att stycket inte finns utan måste skrivas. Är det någon som vet svaret och kan lägga in informationen i artikeln? MVH/--Idunius 13 oktober 2011 kl. 17.13 (CEST)[svara]

Vad menar man med "batteriet"? Den första spänningskällan baserad på en kemisk process? Eller måste batteriet vara transporterbart eller rentav bärbart? Uppladdningsbart? - Tournesol 13 oktober 2011 kl. 17.15 (CEST)[svara]
Har för mig att det som brukar räknas som det första batteriet var något slags livsfarlig stapel av zink- och kopparplattor med salpetersyreindränkta dukar emellan som någon staplade ihop på 1700-talet men kan inte komma ihåg uppfinnarens namn. /FredrikT 13 oktober 2011 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Enwp har en fyllig artikel i ämnet. Där framgår att batteriet jag tänkte på skapades av Alessandro Volta och var det första kemiska batteriet. Det fanns dock tydligen andra typer av "proto-batterier" innan dess. /FredrikT 13 oktober 2011 kl. 17.20 (CEST)[svara]
(redigeringskonflikt) Leidenflaskan är batteriets föregångare, det FredrikT tänker på är nog Voltas stapel som är nästa steg på utvecklingen. Det borde nog gå att hitta en hel del i ämnet.--FBQ 13 oktober 2011 kl. 17.24 (CEST)[svara]
Märkte att FredrikT hade länkat till engelskspråkiga wikipedia som talade om de här sakerna. Skulle nog bara vilja varna för att skriva för mycket om "Baghdad Battery" om tanken är att göra en översättning. Väldigt vaga teorier och de krukor som hittats fungerar ju faktiskt inte.--FBQ 13 oktober 2011 kl. 19.59 (CEST)[svara]
Hur strikt definierar man "batteri" egentligen? Leidenflaskan låter mer som en accumulator än ett klassiskt batteri. Svenska artikeln gjorde mig inte så där jättemycket klokare. -- Lavallen 13 oktober 2011 kl. 20.09 (CEST)[svara]
Artikeln anser att Leidenflaskan är en kondensator. Artikeln om batteri säger att ett batteri är ett lagringsmedium för såväl elektrokemisk och elektrostatisk laddning (galvaniska element respektive kondensatorer). Men när det gäller elektroteknik är jag ute på riktigt djupt vatten.--FBQ 13 oktober 2011 kl. 22.29 (CEST)[svara]
Här [55] finns Nordisk familjeboks artikel om Galvaniska element, ganska fyllig och säkert användbar för den äldre historiken. Svensk uppslagsbok har en kanske lite kortare men mindre omständig - [56] Utgåvan från 1947 på nätet, som tar upp en del som engelskspråkiga wikipedia inte gör, NE:s från 2000 är kortare men säkert bättre uppdaterad, men känner att jag helt enkelt inte är tillräckligt kunnig inom området för att göra något - det finns väl en massa naturvetare här?--FBQ 13 oktober 2011 kl. 22.57 (CEST)[svara]
Vill minnas att jag har sett uppgifter om att någon sorts "batteri" baserad på galvaniska element tycks ha varit bekant i det gamla Mesopotamien. Om detta stämmer, så är urupptäckarens namn sannolikt litet svårt att få fram. Jörgen B 16 oktober 2011 kl. 16.55 (CEST)[svara]
Du tänker på Bagdadbatteriet. -- Lavallen 17 oktober 2011 kl. 08.40 (CEST)[svara]
Med all sannorlikhet är det det, men som jag nämnde är det visserligen fantasieggande att spekulera vad "Bagdadbatteriet" använts till, men det är inte särskilt troligt att det verkligen är ett batteri. Man har inte fått dem att fungera utifrån den konstruktion de har rekonstruktioner har fått modifieras. De ger också en så liten effekt, 0,8-0,9 volt, att den som byggde det första knappast kunde upptäcka någon effekt hos batteriet och förstå vad man konstruerat och att den hade någon som helt effekt. Det krävs att man seriekopplat dem, och för förslaget med en staty som ger stötar rejält många. Elektrolys är också mindre troligt. Guld är rejält svårjoniserat, och jag har svårt att tro att man hade lyckats avslöja den hemlighet som medeltidens och även senare tiders alkemister förgäves jagade till man på 1700-talet upptäckte atomerna och därmed kunde ana att guld faktiskt inte kunde skapas ur intet utan enbart kunde göras omärkligt som joniserat i vätska.--FBQ 18 oktober 2011 kl. 11.27 (CEST)[svara]
Tack, det var säkert bagdadbatteriet jag tänkte på - fast det visste jag inte...!
Vår artikel antyder väl ett visst arkeologiskt stöd för tanken på seriekoppling? I övrigt bör man EMRÅ vara litet försiktig med att döma ut äldre tiders idéer ifrån senare florerande missuppfattningar i det medeltida Europa. En modern atomteori behövs heller knappast för galvaniseringsteknik; den kopplingen förstod jag inte.
Var fynden såpass moderna som det står i vår artikel, så kan tekniken faktiskt ha tillkommit under hellenistisk tid - och då kan inte ens ett rent vetenskapligt intresse uteslutas. Jag hade annars fått för mig (i mina dimmiga minnesbilder) att man snarare ansåg dem vara knutna till tempel. Jörgen B 18 oktober 2011 kl. 20.28 (CEST)[svara]
Bagdadbatteriet kan mycket väl ha konstruerats för just elektroplätering, fast då snarare för att bygga upp ett skyddande kopparlager på järnföremål än för förgyllning. /ℇsquilo 18 oktober 2011 kl. 22.20 (CEST)[svara]
Utan att vara insatt känns det rimligare. Jag ville som sagt varna då jag upplevde en hel del av teorierna på både svenskspråkiga och engelskspråkiga wikipedia som väldigt fantasifulla. I vilket fall som helst bör det framgå att funktionen är oklar.--FBQ 18 oktober 2011 kl. 23.15 (CEST)[svara]
Ordet batteri kommer från artilleriet, enligt SAOB och Ugglan. Det förekommer sedan 1500-talet ungefär, och betydde från början ungefär "flera kanoner". När man kopplade ihop flera galvaniska celler eller kondensatorer, låg väl batteri-ordet nära till hands att använda. Mvh / Mkh 19 oktober 2011 kl. 00.07 (CEST)[svara]

resa till usa[redigera | redigera wikitext]

Kan man åka med ett lastfartyg till usa?

Beror lite på. Hur mycket väger du? - Tournesol 16 oktober 2011 kl. 21.47 (CEST)[svara]
Frågan gäller väl närmast om de upplåter hytter åt utomstående. Jag har hört om många som rest med lastfartyg, men det kan hända att man behöver något slag av kontakter. Det torde ofta finnas lediga hytter, då fartygen ibland behöver extra folk (praktikanter, reparatörer, rederiets representanter) och det är billigare att ha sådana än att ändra om vid behov.
På en del fartyg är väl de som besluter är rädda att kunna få med någon som ställer till bråk, på andra inte. Om man är bekant till någon upplevs risken säkert mindre. Enstaka passagerare är ingen guldgruva, så alla rederier har knappast någon egentlig biljettförsäljning.
--LPfi 17 oktober 2011 kl. 14.33 (CEST)[svara]
Enligt Transportstyrelsen] kan ett lastfartyg ha upp till tolv betalande passagerare utan att klassas som passagerarfartyg och allt vad det innebär. En googlesökning visar att det tydligen finns resebyråer som förmedlar sådana hyttplatser. --MagnusA 17 oktober 2011 kl. 17.28 (CEST)[svara]
Tolv personer är ju gränsen också för till exempel charterbåtar. Åtminstone i Finland är kraven för förarens kompetens och båtens konstruktion och utrustningsnivå skrattretande jämfört med passagerarfartyg, alltså för en likadan båt registrerad för fler än så.
Medan en charterbåt för tolv kan köras på internationella resor utan professionell utbildning (två andra papper krävs), kräver det lika stora "passagerarfartyget" styrmansbrev och ett års tjänstgöring som vaktstyrman (i namngivet område i inre skärgård räcker förarbrev, med en några veckors utbildning).
--LPfi 19 oktober 2011 kl. 09.48 (CEST)[svara]

Gammal kamera kompatibel med nya minneskort?[redigera | redigera wikitext]

Jag har en cirka tio år gammal digitalkamera och på den tiden rymde minneskorten tiotals Mb. Numera rymmer minneskorten ju flera Gb. Min fråga är om det skulle fungera om jag skaffade och satte in ett nytt "stort" minneskort i min gamla kamera och då få tillgång till detta enorma utrymme? Ibland känns det lite trångt att bara få plats med runt hundra bilder när man inte har tillfälle att "tömma av". I mitt fall handlar det om en Canon DIGITAL IXUS 300 med CF-kort. Kameran som sådan fungerar bra såvitt jag kan bedöma, men jag har sneglat på utökning av dess kapacitet. --MagnusA 12 oktober 2011 kl. 09.41 (CEST)[svara]

Ja, det fungerar. Jag har själv ett CF-kort på 2 GB i min IXUS 400. Däremot så kan det vara svårt att få tag på stora CF-kort idag eftersom de flesta kameratillverkare har gått över till SD-kort. /ℇsquilo 12 oktober 2011 kl. 11.12 (CEST)[svara]
Jag har för mig att det beror på den specifika mjukvaran i kameran. Testa alltså innan du investerar stort. --LPfi 13 oktober 2011 kl. 15.40 (CEST)[svara]
Personalen i en proffsigare fotobutik borde kunan ge besked (och även låta Dig testa). /FredrikT 13 oktober 2011 kl. 16.35 (CEST)[svara]
Nu är ett nytt CF-kort inköpt och efter diverse handpåläggning fungerar det. Det minsta jag hittade (och som inköptes på chans) var på 4Gb och till och med det visade sig vara för stort. De fotoaffärer jag var inne efteråt sa bara "Det där går inte. Köp ny kamera." :-( Nyckeln i mitt fall var minskning av tillgängligt utrymme (ompartionering) till 2 Gb samt omformatering från FAT32 till FAT16, vilket ingen av fotoaffärerna jag besökte (två Expert-butiker) kunde klämma ur sig (däremot kunde en hjälpsam WP-kollega tipsa om det off-wiki). Visserligen får jag inte alla 4 Gb men det hade jag inte räknat med heller, med tanke på åldern på min kamera. --MagnusA 20 oktober 2011 kl. 10.57 (CEST)[svara]

Svarta hål och universum[redigera | redigera wikitext]

Torde det vara felaktigt att påstå att detta universum är ett svart hål? Att inget ljus kan lämna det här universumet? 83.250.42.138 18 oktober 2011 kl. 23.36‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Såsom vi upplever det så är inte detta universum en singularitet. -- Lavallen 19 oktober 2011 kl. 08.30 (CEST)[svara]
Som Lavallen noterar så liknar insidan av vårt universum inte vad vi väntar oss av insidan av ett svart hål. Om vårt universum skulle se ut som ett svart hål om man tittar utifrån vet vi av uppenbara skäl inte. Vi vet inte ens om det finns något "utifrån", mycket mindre hur en eventuell utsida skulle se ut. Däremot finns det populära spekulationer, och även mer seriösa teoretiska arbeten, om hur ett nytt universum skulle kunna uppkomma genom en big bang inne i ett svart hål – och andra sidan av det myntet är att i så fall kunde vårt universum ha uppkommit på samma sätt i ett svart hål i ett annat universum. Men detta förblir spekulationer. Lsj 20 oktober 2011 kl. 08.26 (CEST)[svara]
Som sagt: There's all sort of stuff going on in dimensions thirteen to twenty-two that you really wouldn't want to know about…
Om jag förstått det rätt, så har egentligen ingenting någonsin nått själva singulariteten?
Nu är jag mer matematiker än fysiker, så det är åtminstone vad jag får fram från det jag förstår av de matematiska modellerna. -- Lavallen 20 oktober 2011 kl. 08.52 (CEST)[svara]
Det där med "någonsin" blir en fråga om vilket referenssystem man mäter tiden i, och hur man definierar "nått". I gamma hederlig Newtonsk fysik är det rättframt, då gäller samma tid för alla, men i Einsteins rumtid är det inte så enkelt (vilket du Lavallen säkert är väl medveten om, men kanske inte andra läsare). Sedan är det ju också högst tveksamt om det verkligen finns någon genuin fysisk singularitet – snarare tyder singulariteten i ekvationerna på att man nått gränsen för dessas tillämpbarhet. Hur som helst, om man kör Einsteins ekvationer rakt av, så kommer den som faller in i ett svart hål att nå singulariteten på ändlig (kort!) tid enligt sin egen klocka. Däremot tar det oändlig tid innan en yttre observatör ens ser den fallande nå händelsehorisonten. Lsj 20 oktober 2011 kl. 09.56 (CEST)[svara]

I tabellen över västergötlands platåberg anges hur många kvadratkilometer berget är. Hur är det beräknat? Är det möjligen diabasens yta eller är det ner till en viss höjd. Kinnekulles yta är så liten i förhållande till övriga platåberg!

Du avser förmodligen Platåberg#Lista över platåbergen i Västergötland. I artikelhistoriken anges att ytan är uppmätt på kartor. Jörgen B 19 oktober 2011 kl. 23.43 (CEST)[svara]

USA före 1789[redigera | redigera wikitext]

hur och vem styrde usa före 1789 fanns ingen president så vem styrde då frihet kriget var övre sen tidigare Loppas (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Kopierar in detta från en artikel som skapades med frågan som innehåll. /Grillo 20 oktober 2011 kl. 01.08 (CEST)[svara]

Det styrdes på statlig nivå av ett sorts revolutionsråd, kallat Kongressen se här Amerikanska revolutionen#Nya konstitutioner för staterna. Kongressen skapades som ett protestmöte mot den stämpelskatt som alla amerikaner skulle betala till brittiska kronan och blev sedan den styrande makten. Namnet lever fortfarande kvar i USA:s kongress, USA:s högsta lagstiftande församling vilket i Sverige ungefär motsvarar den svenska riksdagen.--LittleGun 20 oktober 2011 kl. 08.13 (CEST)[svara]
USA sa var väl mer som en slags militärallians åren 1776-1789, dessutom var det bara en övergångsperiod. J 1982 21 oktober 2011 kl. 16.22 (CEST)[svara]

Angående spökhus: Vad är "Madäng slott, Göteborg"? Det finns en Madängsgatan på Hisingen - det är allt man hittar på nätet. 85.225.239.229 24 oktober 2011 kl. 00.06‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Förklaringen? --Lavallen 24 oktober 2011 kl. 08.42 (CEST)[svara]
Personen som lade till "slottet" i listan skrev samtidigt en tramsig klotterartikel om detta (som raderats). Jag tog bort det då med största sannolikhet är någons eget påhitt. /Annika 24 oktober 2011 kl. 08.45 (CEST)[svara]

Arbetsläger i Österike andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Hej, Är på jakt efter information om ett Tyskt arbetsläger som fanns i Österrike under andra världskriget.Byn eller samhället där pansarfabriken låg heter Bruck an der Mur. Min mamma satt i arbetsläger där mellan 1944-45. Tack på förhand. Malltippa (diskussion) 27 oktober 2011 kl. 15.57‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Här finns något slags samlad lista över olika typer av läger i Tredje riket som åtminstone bekräftar att det fanns ett "Zivilarbeitslager" i Bruck an der Mur, men vad sifferhänvisningarna i högerspalten syftar på har jag inte lyckats lista ut. /FredrikT 27 oktober 2011 kl. 16.53 (CEST)[svara]
"Lägertyp", att döma av inledningen. Jörgen B 27 oktober 2011 kl. 21.33 (CEST)[svara]

Kuk Harrell har ett fantastiskt smeknamn. Någon som vet hur han fick detta? Har googlat runt lite men inte hittat nåt av värde. 83.254.34.73 31 oktober 2011 kl. 15.01 (CET)[svara]

Ta dig till vardags[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Ta dig till vardags. --MagnusA 31 oktober 2011 kl. 18.10

Jag har hört uttrycket " Att ta dig till vardags " Är det någon som vet vad som menas med detta ? Bengt - Göran Bengt43 (diskussion) 31 oktober 2011 kl. 16.11‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Är det inte uttrycket "ta dig till vara" som du tänker på? Som kan betyda ungefär "var försiktig". Mvh / Mkh 1 november 2011 kl. 16.42 (CET)[svara]

Nej ! "Att ta någon till vardags" = Jag har fått för mig att det skulle betyda ungefär att någon faller tillbaks till en helt tillfällig sämre position t.ex. i sitt arbete. Att exempelvis under en dag gå ner i sitt jobb som affärsbiträde till springpojke. Jag tror att detta är ett något föråldrat uttryck. Är det någon som vill konfirmera detta ? Bengt - Göran

SAOB har inte hunnit till vardag ännu; men förbi till, och tar upp uttrycket till vardags:
"med rektion som anger regelbundet återkommande (slag av) veckodag, särsk. (o. numera nästan bl.) i uttr. till vardags".
Även den enda givna excerpten använder till vardags i betydelsen "vardagligt återkommande", vilket verkar vara ett helt annan användning än den du har träffat på. Jörgen B 2 november 2011 kl. 20.23 (CET)[svara]
SAOB:s exempel kan väl närmast översättas med "i vardagslag". /FredrikT 2 november 2011 kl. 21.21 (CET)[svara]

Om ett tal står så här: ln(7654). Hur ska man då räkna ut det? 62.220.189.169 3 november 2011 kl. 12.24 (CET)[svara]

Naturliga logaritmen av 7654, det vill säga det tal x man skall upphöja Nepers tal till för att få 7654: ex = 7654. Slå in 7654 <ln> i räknaren, använd lämplig (icke-trivial) formel eller låt datorn pröva sig fram enligt lämplig algoritm. --LPfi 3 november 2011 kl. 12.33 (CET)[svara]
Skriv in ln(7654) direkt i Googles sökfält. :) /Nesse 3 november 2011 kl. 12.53 (CET)[svara]

Räkna med procent[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Känner att jag egentligen borde kunna detta, men har verkligen ingen aning om hur man ska göra det. Om man endast har produkten av ett tal, och vet hur många procent talet x har minskat för att bli talet som jag vet, hur gör jag då för att enkelt räkna ut vad det ursprungliga talet var? 62.220.189.169 4 november 2011 kl. 17.18 (CET)[svara]

(1-Procenten/100)*X = Produkten
X=Produkten/(1-Procenten/100)
Dvs om produkten är 90, och du vet att det har minskat med 10% så:
X=90/(1-10/100)=90/(1-0,1)=90/0,9=100
Svar x = 100
-- Lavallen 4 november 2011 kl. 17.25 (CET)[svara]

Battle of Helge River[redigera | redigera wikitext]

Frågan hitflyttad från Diskussion:Helge å#Tributary Lake. --MagnusA 6 november 2011 kl. 06.38 (CET)[svara]

Hello, I am researching the Battle of Helge River (1026). According to Snorri (Heimskringla), King Olaf built a dam between the River and the tributary lake nearest Hano Bay. Could anyone please tell me the name of that lake? Thank you. Sidney 4.152.213.186 6 november 2011 kl. 05.17 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Could it be lake Hammarsjön? Calle Widmann 6 november 2011 kl. 06.53 (CET)[svara]
Indeed Hammarsjön is a fairly substantial but shallow lake near the mouth of Helge å. It is mentioned in the Swedish article about the battle, Slaget vid Helgeå. --// jorchr 6 november 2011 kl. 07.03 (CET)[svara]
I suggest you also look at http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_the_Helgeå . You might catch some more clues from that site. Rgds/Mkh 6 november 2011 kl. 15.24 (CET)[svara]

  Thank you. This was a big help. Best wishes, Sidney

Bladhorningar[redigera | redigera wikitext]

Hej! Hittade et stort gäng med larver puppor och även utbildade vuxna med små horn. Har förstått att det var noshornsbaggar. Eftersom vi hittade dem vartefter vi grävde bort vår hög utanför ankhuset bestående av ankskit( förstås) och sågspån och halm, och däri fanns värme av nedbrytningen. Så kände vi att vi måste försöka hjälpa dem att överleva men på ett annat mer skyddat ställe. Vi lade nedbrytet material och bäddade ner dem samt täckte med färskare material ovanpå , ungefär som högen var funtad innan vi började gräva i den. Nu undrar jag. Kommer de att överleva under dessa glesa buskar och i denna hög? Eller har vi förstört dessa små underverk eller finns det något annat vi skall göra? 88.206.139.177 8 november 2011 kl. 19.35‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hur blev Pompeji till?Ilonah (diskussion) 9 november 2011 kl. 18.28 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]


Staden Pompeji grundades på 500-talet f.kr. av ett folk som kallas Osker, senare togs den över av greker och ännu senare romare som båda satte sin prägel på staden. Om det du menar är varför staden är så välbevarad så beror det på att den begravdes av askan efter ett vulkanutbrott år 79 e.kr. Se vidare artikeln Pompeji. Niklas R (D#) 9 november 2011 kl. 20.52 (CET)[svara]

Att skicka vidare[redigera | redigera wikitext]

Är det någon skillnad i betydelse mellan att vidarebefordra och att eftersända något, eller är orden synonyma? På engelska används bara uttrycket to forward. /ℇsquilo 9 november 2011 kl. 13.43 (CET)[svara]

Kräver inte 'eftersändning' att adressaten ska vara densamma, vilket inte nödvändigtvis är fallet för att 'vidarebefordra'? - Lavallen 9 november 2011 kl. 16.09 (CET)[svara]
Jag skulle säga detsamma som Lavallen. /FredrikT 9 november 2011 kl. 16.32 (CET)[svara]
Från mitt extraknäckande vid Posten förra seklet: "Eftersändning" var termen när adressaten till ett brev hade flyttat (tillfälligt eller permanent) till en annan adress. Mvh / Mkh 10 november 2011 kl. 23.08 (CET)[svara]

Fotbollsklubbar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

hej vem har gjort denna sida? vederbörande är dåligt påläst. jag har varit ledare i BK Sting (Angered, Göteborg) i över 20 år och finner inte klubben i listan. nu är föreningen avsomnad, så den borde funnits med bland de 70 nedlagda (som då skall bli 71), men inte heller där finns föreningen. skärpning. hälsningar Kent Jiresjö

Hej! Jag antar att du syftar på Kategori:Upplösta fotbollsklubbar i Sverige. Det är en kategori och dessa innehåller bara artiklar som finns på Wikipedia. Vi har ingen artikel om BK Sting och därför finns den inte med. - Green Yoshi (db) 11 november 2011 kl. 19.19 (CET)[svara]

Svårfunna svenska tecken[redigera | redigera wikitext]

Svensk tangentbordslayout
Svensk tangentbordslayout

Vilka tecken är det som ska användas i korrekt svenskspråkig text, men som är svåra att hitta i normala svenska tangentbordslayouter? Jag tänker på typen Gradtecken, Tankstreck, Minustecken och Typografiska citationstecken. Vilka fler finns det? Och varför har de inte lagts till i tangentbordslayouterna? Boⅰⅵe 10 november 2011 kl. 18.56 (CET)[svara]

Det beror på vad det är för text. Böcker i fysik eller matematik har ofta med många tecken från det grekiska alfabetet, summatecken (∑), rot-tecken (√), kryssprodukt (×), oändligheten (∞) promilletecken (‰) och så vidare. Tecken för copyright (©), varumärke (™) osv förekommer i andra sammanhang. /ℇsquilo 10 november 2011 kl. 21.25 (CET)[svara]
Kontrollera ditt eget tangentbords alla skift/kommando/alternativ/funktion och jämför med bilden här bredvid. Det kan också finnas upplysningar i instruktionshäften, mm. Kontrollera vilka olika typsnitt som finns installerade. Dokumentera allt! Mvh / Mkh 12 november 2011 kl. 10.12 (CET)[svara]

Förstorat hjärta[redigera | redigera wikitext]

Varför får man förstorat hjärta när man är 36 år. Min mans son har fått förstorat hjärta vid 36 års ålder vad kan det bero på?

Vaför får man förstrat hjärta när man är 36 år gammal.Min mans son är 36 år gammal och har förstorat hjärta. Vad kan man göra åt saken. Han mår inte bra av att veta att hans son är sjuk.Borde han inte gå ner i vikt. Och röra på sig mera. Borde det inte vara bra för honom. M V H Jill Ekvall

Jag förstår om din man är orolig. Wikipedia skall inte ge medicinska råd, förstorat hjärta kan bero på väldigt många orsaker, och din mans sons läkare är nog den som är bäst att ge honom medicinska råd. --FBQ 12 november 2011 kl. 00.44 (CET)[svara]

Hets mot folkgrupp/Moment 22[redigera | redigera wikitext]

Om en mörkhyad skulle kalla en annan mörkhyad för till exempel n***rjä*el, skulle han då (förutom att antagligen bli idiotförklarad) kunna bli dömd för hets mot folkgrupp?

Svaret är antagligen att inte ens Snövit skulle kunna bli dömd genom att säga så till någon. Det är inte hets mot folkgrupp att säga så. Calle Widmann 6 november 2011 kl. 21.43 (CET)[svara]
Observera, att Wikipedia inte kan garantera att våra svar är juridiskt korrekta. Svaret ovan står därför Calle Widman personligen för. Om jag själv skulle komma med en gissning, så är det att man också skulle ta hänsyn till omständigheterna i vilka okvädingsordet användes; men att uttryck av den typen ofta tycks ses som avgörande för om vederbörande skall straffas eller inte. Det faktum att det fällts av en mörkhyad person skulle gissningsvis göra det betydligt lättare att få gehör för ett försvar som byggde på att det uppenbart inte var allvarligt menat. Jörgen B 7 november 2011 kl. 12.20 (CET)[svara]
Att kalla en enskild person för n***rjä*el är inte hets mot folkgrupp eftersom yttrandet (antagligen) syftar till att uttrycka missaktning mot individen man säger det till och inte den folkgrupp han tillhör. Däremot kan det vara förolämpning enligt BRB 5 kap. 3 §, men jag har fått uppfattningen att det ytterst sällan döms någon för förolämpning. /ℇsquilo 7 november 2011 kl. 13.04 (CET)[svara]
Gissning, och beroende av sammanhanget. Förstår jag dig rätt så menar du att "Du är en n***rjä*el!" sällan eller aldrig är hets mot folkgrupp, medan "Du är en av n***rjä*larna!" däremot kan vara hets mot folkgrupp.
Jag gissar däremot att snarare hela sammanhanget har betydelse. Bland annat borde det ha betydelse vad syftet med skällsorden var, om de upprepades, och hur många runt omkring som som hörde dem; jämför [57]. Att ett uttalande vänder sig mot bara en person är inte i sig en garanti för straffrihet.
Om den som okvädar själv är mörkhyad, så borde detta kunna ses som en viktig omständighet, om försvaret går ut på att visa att ingen ringaktning mot en hel folkgrupp avsågs. Wikipedia garanterar dock absolut inte någon någon straffrihet för några som helst okvädingsord; det varken bör eller kan vi. Jörgen B 13 november 2011 kl. 00.10 (CET)[svara]

Avrättad för otrohet i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Om jag är rätt informerad rådde det dödstraff för äktenskapsbrott i Sverige fram till att Gustav III avskaffade detta. Min fråga är: när tillämpades senast detta straff i sin helhet? När avrättades senast en person för otrohet i Sverige? Tack. --Aciram 9 november 2011 kl. 15.52 (CET)[svara]

Under den karolinska eran vet jag att man även i praktiken såg mycket strängt på äktenskapsbrott (svensk lag och rättsskipning var vid denna tid väldigt starkt grundad i en närmast gammaltestamentlig biblisk moralsyn), och har ett minne av att jag i någon biografi över Karl XII läst hur han och rådet (som på den tiden i praktiken fungerade som Högsta domstolen) fastställde en dödsdom för en äktenskapsbryterska. Hur sedan den totala statistiken såg ut har jag inte i huvudet, men jag skulle bli förvånad om det inte finns utrett av historikerskrået - lag, moral, straff och sexualitet har varit populära forskningsfält under senare år.
Man skall i sammahanget också beakta att det fanns två olika typer av äktenskapsbrott: vanligt hor (där bara den ena parten var gift) och dubbelt hor (där båda var gifta). Därtill fanns lönskaläge (utomäktenskaplig sex där bägge parterna var ogifta). /FredrikT 10 november 2011 kl. 09.30 (CET)[svara]
I artikeln 1778 står lite om det, men utan källor. Tror annars det var 1864 som Sverige bara behöll dödsstraffet för mord. Skrotades i alla fall helt i fredstid 1921, i krigstid 1972-1973. J 1982
Finns historikerskrået tillgängligt på nätet? Jag tycker absolut att det sista fallet av det här slaget förtjänar att få en egen artikel här. Jag talar då om en dödsdom för äktenskapsbrott som gick i verkställighet. Det verkar faktiskt inte finnas någon artikel som beskriver ett sådant fall. Jag vet inte när det sist kan ha tillämpats, men med tanke på att folk avrättades för incest 1700-talet ut är det väl inte otänkbart att det tillämpades ganska långt fram i tiden. --Aciram 13 november 2011 kl. 14.42 (CET)[svara]
En av mina gamla lärare, Eva Österberg,. har intresserat sig för den här typen av frågor kan kanske någon av dessa böcler av henne ge något: Crime and social control in medieval and early modern Swedish towns resp Offer för brott : våldtäkt, incest och barnamord i Sveriges historia från reformationen till nutid ge något? (Får erkänna att jag inte själv läst någon av böckerna i fråga.) /FredrikT 13 november 2011 kl. 16.37 (CET)[svara]
Så här skriver f ö NE i sin artikel om "hor": Horsbrott straffades hårt i äldre tid, särskilt mot kvinnorna. Under inflytande från ortodoxin skärptes på 1600-talet straffet ytterligare. Enligt såväl 1686 års kyrkolag som 1734 års lag var dubbelt hor och enkelt hor fyra gånger belagt med dödsstraff. På 1700-talet förändrades dock synen på horsbrott och 1779 genomdrev Gustav III dödsstraffets avskaffande för detta brott. Med en ny tids tänkande och ändrade samlevnadsförhållanden avkriminaliserades horsbrottet helt 1937. /FredrikT 13 november 2011 kl. 16.42 (CET)[svara]

Hej! Vad betyder omkopplaren "kick-down switch" i en bil och vad är det som styr den, t.ex. vid start av motorn? GawaGinuz (diskussion) 3 november 2011 kl. 11.49‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Du kan få mer information i den här artikeln. Läs under "D-mode" samt "Advantages and disadvantages". Riggwelter 3 november 2011 kl. 11.52 (CET)[svara]
"Kick down" är en funktion på automatväxlade bilar som gör att växellådan automatiskt växlar ner när man trampar ner gasen ordentligt (det gör att man får extra "kraft" t ex vid omkörning). På äldre bilar fanns en "kick down-vajer" som lät gaspedalen påverka växellådan -- numera, när allt är elektroniskt finns istället en "kick down-switch" (eller liknande). Den aktiveras alltså av gaspedalen. /NH 14 november 2011 kl. 00.08 (CET)[svara]

Kopparkärl som användes för att fylla på koks eller kol.[redigera | redigera wikitext]

Föremålet har troligtvis används som förvaring i lite finare hem för koks eller kol för öppen spis eller kakelugn det är cirkelformat med en högre kant på ena sidan med en skål formad fot. den har två handtag på den lägre sidan, de sitter så att manskulle eller kan hälla i på eller ur innehållet med lätthet på eller i spis, kamin eller ugn, med vackert dekorerade porslin eller liknande matrial i vitt och blått. Kan inte skicka med bild förnärvarande men kan komplettera det Kopparkärlet verkar vara väl använt då det är lött ihop med foten.

Kan tänka mej att det var ofta förekommande på den tid det behövdes, o att man fyllde upp det för att slippa gå ut efter mer av innehållet framåt kvällen och natten.

Om någon har en ide eller kan säga vad det är och eventuellt värde vore jag mycket tacksam för de svar jag kan få.

Mvh! Lars. 85.228.32.215 13 november 2011 kl. 23.13‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Föremålet heter kolhämtare. De var inte särskilt vanliga i Sverige, däremot i England. De som finns i Sverige är oftast importerade därifrån. På 1970- och 1980-talen och 1990-talen kopierades de flitigt, de med porslinshantag är ofta moderna kopior och knappt värda skrotvärdet på kopparen. Även i övrigt har kolhämtare sjunkit drastiskt i pris sedan kopparen förlorade sin popularitet. Men om den verkligen är gammal kan du möjligen få lite betalt för den.
Men lägg in bra bilder på laxning och nitar på något antikforum på nätet så kan du nog få svar på om den har ålder.--FBQ 13 november 2011 kl. 23.25 (CET)[svara]
Ordet kocks finns under koks i uppslagsböcker. Mvh / Mkh 14 november 2011 kl. 09.45 (CET)[svara]
flyttat från bybrunnen. /Grillo 14 november 2011 kl. 01.34 (CET)[svara]

Hej! Söker ett filmcitat: "Den som inte kan vänta bör köpa en mountainbike!" Lös detta åt mig om ni kan!

Mattias S 78.70.124.41 13 november 2011 kl. 23.46 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Allt jag hittar på Google är citat ur någon hästbok. J 1982 14 november 2011 kl. 15.49 (CET)[svara]

Insekter och rovdjur[redigera | redigera wikitext]

hur skyddar insekter sig mot rovdjur

Det finns många olika insekter, som skyddar sig på olika sätt. En del är giftiga, en del har gadd, en del har kamouflage, en del ägnar sig åt mimicry, och så vidare. Lsj 14 november 2011 kl. 21.17 (CET)[svara]

Blue Eyes = naive[redigera | redigera wikitext]

Sorry, my Swedish = 0 so I have to ask my question in English.

In this Text (a German translation of a Swedish Text) I can find the expression "blauäugige Naivität" = "blue-eyed naivety".

  • 1. Question: Do you use in Swedish the term "blue-eyed" to describe a person who is rather naive? (political debates etc.)
  • 2. Question: If yes, what is - in Swedish - the origin of this expression? Has someone researched the subject? Thanks for any comment! 213.169.160.33 17 november 2011 kl. 12.30 (CET)[svara]
The answer to q1 is yes.Niklas R (D#) 17 november 2011 kl. 12.31 (CET)[svara]
I don't know how "blåögd" (= blue-eyed in Swedish) has come to signify naivety, but Svenska akademiens ordbok, the big dictionary published by the Swedish Academy, tells that the expression has been used in this context at least since 1861. /FredrikT 17 november 2011 kl. 12.42 (CET)[svara]
It seems like Svenska akademiens ordbok is using the text you found translated as the example of how blåögd is used. Hedborn war ein Dichter mit .. blauäugiger Naivität = Hedborn var en lyriker .. med en blåögd naivitet.Boⅰⅵe 17 november 2011 kl. 13.10 (CET)[svara]
I figured the speach "slå blå dunster i ögonen" (to fool someone) was older , and with google books i found it in Ett köpmanshus i skärgården (1860) and Nyårsnatten på Mosebacke by Frans Hedberg 1856.
I also found this page [58] where they speculate that the saying might originate from the conseption that all infants ar born with bright blue eyes, that later turns darker.--FBQ 17 november 2011 kl. 13.42 (CET)[svara]
Guys, you are a treasure chest! Thank you very much! 213.169.160.33 17 november 2011 kl. 14.10 (CET)[svara]

Gamla Nazister[redigera | redigera wikitext]

Hej! Min fråga: Finns det några gamla Nazister som ännu är i livet och som fortfarande jagas, i så fall hur många beräknas finnas kvar i livet och vilken rang hade de, finns det någon från nsdap:s innersta krets som man fortfarande jagar och hur många har man hitills fångat och vad heter dom?

Tacksam för svar Dennis!

Här [59] och här [60] tror jag några som fortfarande är i livet kan finnas. Här en:List of former Nazi Party members finns en del information om vad som hände dem efter kriget. Calle Widmann 30 oktober 2011 kl. 07.03 (CET)[svara]
Kan man sätta folk i kurran hur som helst när de är så gamla? J 1982 10 november 2011 kl. 17.22 (CET)[svara]
Hur som helst och hur som helst. Men visst kan man och har landet dödsstraff går det att ordna också.--LittleGun 18 november 2011 kl. 20.34 (CET)[svara]

Sveriges dödbok - Björklund[redigera | redigera wikitext]

En oinloggad släktforskare skriver att vi har felaktiga födelsedata mm på Gottfrid Björklund. Någon som tex har tillgång till Sveriges dödbok och kan verifiera uppgifterna här? /Urbourbo 18 november 2011 kl. 10.46 (CET)[svara]

Uppenbart har förväxling med annan/andra person/er skett. Jag har ändrat i artikeln så den överensstämmer med Vem är det. /Annika 18 november 2011 kl. 11.50 (CET)[svara]
Perfekt, tack! /Urbourbo 18 november 2011 kl. 12.23 (CET)[svara]

I valet 1979 blev Moderaterna det största regeringspartiet, men trots det var det Torbjörn Fälldin (C) som blev statsminister. Hur kunde det bli så? Jag hittar ingen förklaring på Riksdagsvalet 1979. Tacksam för svar.

För att få riktig visshet i hur det gick till måste man väl nästan ha varit med vid själva regeringsförhandlingarna eller åtminstone ha intervjuat de berörda parterna, men här är två kvalificerade gissningar från min sida:
  • Fälldin hade redan erfarenhet som stasminister från förra mandatperioden
  • Gösta Bohman prioriterade att ha koll på finanserna framför att ha regeringens främsta post.
Det nämns ju f ö i artikeln att Bohman berör valet i sina memoarer, så de kanske kan ge något i frågan. /FredrikT 17 november 2011 kl. 14.29 (CET)[svara]
Visst måste statsministern få stöd i riksdagen? Som jag minns det var det bestämt från början trots att det tidigt såg ut som om moderaterna skulle gå om centern. Det var framförallt centern eller enskilda centerpartister som var emot Boman. De var ju "vana" att vara största borgerliga parti. Det innebar att Boman inte kunde få majoritet i riksdagen eftersom både S och V skulle rösta emot också och centern kunde säga "Fälldin eller Palme".--LittleGun 17 november 2011 kl. 15.00 (CET)[svara]
Ja, LittleGuns minnesbild stämmer med min. De borgerliga partiernas samarbete var ju inte formaliserat som idag. Det fanns inget samarbete i någon "allians", utan partierna gick till val med sina egna profiler. De borgerligas majoritet blev mycket liten (175 mandat mot 174 för s och vpk). Centern och folkpartiet ville alltså inte ställa sig bakom en moderatledd regering och såg det som naturligt att deras gemensamma intressen skulle vägas upp mot moderaternas. Men de tre kunde ändå enas om ett gemensam regeringsplattform, med Fälldin som statsminister. Regeringen sprack senare p g a att mittenpartierna och moderaterna var oeniga om skattepolitiken och Fälldin satt kvar med fp i en minoritetsregering. Janders 17 november 2011 kl. 15.11 (CET)[svara]
Min uppfattning är ju att centern inte sågs som ett utpräglat borgerligt parti på 1970-talet, utan ett parti mellan de borgerliga och socialdemokraterna. Man hade ju visserligen inte haft regeringssammarbete sedan 1950-talet, men jag vill minnas att ännu under Olof Johanssons tid diskuterades ett möjligt sammarbete med socialdemokraterna. --FBQ 17 november 2011 kl. 20.34 (CET)[svara]
Nu var det väl ungefär vad Janders sade med att de borgerliga partiernas samarbete var ju inte formaliserat som idag. Det fanns inget samarbete i någon "allians", utan partierna gick till val med sina egna profiler. - men tänkte det kunde vara värt att påpeka att profilerna såg annorlunda ut då än idag. Även Moderaterna var ju ett konservativt och inte ett liberalt parti (liberalkonservativt) som idag.--FBQ 17 november 2011 kl. 22.17 (CET)[svara]
Som tidigare skribenter påpekat finns det i Sverige (liksom i flertalet stater med parlamentarism) inga formella regler om på vilka villkor partier deltar eller inte deltar i en regeringskoalition. Det är en förhandlingsfråga, från fall till fall. I detta fall definierade sig Centerpartiet och Folkpartiet som "mittenpartier"; moderaterna var eller uppfattades åtminstone (trots namnbytet några år tidigare) som ett "högerparti". "Mittenpartierna" utgjorde en större del än "högerpartiet" i regeringskoalitionen; och centerpartiet utgjorde den större delen av "mitten". Detta gav dem förhandlingsstyrka. Vidare kan det ha spelats in att "högerväljare" kunde antas acceptera en "mittenstatsminister", medan de "marginalväljare" som vacklade mellan "vänstern" och "mitten" antagligen inte skulle acceptera en "högerstatsminister". Jörgen B 18 november 2011 kl. 23.03 (CET)[svara]
Västerpartiet har ju på ett liknande sätt i ett flertal regeringe gett stöd till Socialdemokraterna utan politiskt inflytande utifrån sitt mandat, eftersom alternativet vore att Socialdemokraterna sökt stöd från partierna längre åt höger.--FBQ 19 november 2011 kl. 00.30 (CET)[svara]

Hej!

I artikeln om transfetter står att innehåll av industriellt framställda transfetter i maten förbjudits den 17 mars 2011. Jag har läst att regeringen tillsatt en utredning den dagen. Har det verkligen blivit ett beslut är min fråga? 217.211.174.236 19 november 2011 kl. 15.16‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Det finns inget beslut än, riksdagen fick majoritet för regeringen ska ta fram ett lagförslag [61]. De enda eu-länderna som har ett förbud, eller snarare en lagstadgad miniminivå, är Danmark, Island, Schweiz och Österrike.[62] --LittleGun 20 november 2011 kl. 11.02 (CET)[svara]

Varför brusar det så mkt om julmust när man har i is?[redigera | redigera wikitext]

De flesta läsksorter skummar lite när man lägger i is. Men julmust får ju fullkomligt spader och skummar som bara den när man lägger i is. Varför då? Innehåller julmusten något särskilt ämne som reagerar med is? MVH/--Idunius 18 november 2011 kl. 19.38 (CET)[svara]

Jag kan inte svara på frågan, men har noterat att redan utan is skummar julmust mer än läsk. Julmustens skum påminner om skummet från svagdricka, öl och kvass. Boⅰⅵe 18 november 2011 kl. 20.26 (CET)[svara]
Kan ingen jämföra cola/must och briokola eller Mentos?--LittleGun 18 november 2011 kl. 20.38 (CET)[svara]
Inget svar på frågan, men en iakttagelse. Jag fick för många år sedan idén att jag skulle ge en kamrat en flaska Coca cola utan flaska. Jag djupfryste alltså en petflaska med cola och skulle sedan såga bort själva flaskan. Det fungerade inte alls, för även den djupfrysta coca colan reagerade genom att börja skumma när den fick kontakt med luften. /Dcastor 21 november 2011 kl. 15.42 (CET)[svara]
Annars en utmärkt idé!Niklas R (D#) 21 november 2011 kl. 22.33 (CET)[svara]
Har för mig att denna eller en liknande fråga varit uppe här tidigare och att någon då hänvisade till att must innehåller malt, vilket inte läsk och liknande gör. Riggwelter 21 november 2011 kl. 22.37 (CET)[svara]

Gäller varumärkesskydd alla områden?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Begreppet "Sommar" är tydligen varumärkesskyddat av Sveriges Radio. Innebär detta att en näringsidkare som lanserar produkter inom helt andra områden också hindras från att använda begreppet, eller gäller det bara i musiksammanhang? Konkret exempel: om ett läskföretag skapar en ny dryck de kallar "Sommar", bryter de mot varumärkesskyddet? Calandrella 19 november 2011 kl. 20.28 (CET)[svara]

Tja, enligt artikeln så gällde skyddet "trycksaker, radioprogram och cd-skivor". -- Lavallen 20 november 2011 kl. 08.55 (CET)[svara]
Nej varumärkesskydd gäller bara i de klasser för vilka det är registrerat. Patent- och registreringsverket har mer information. /ℇsquilo 21 november 2011 kl. 06.47 (CET)[svara]
"Sommar" är varumärkesskyddat i kategorierna 32 (Öl och läsk; mineral- och kolsyrat vatten samt andra icke alkoholhaltiga drycker; fruktdrycker och -juicer; safter och andra koncentrat för framställning av drycker) och 33 (Alla alkoholhaltiga drycker (utom öl)), ett bryggeri i Arboga äger varumärket. 212.181.63.190 21 november 2011 kl. 15.45 (CET)[svara]

Nån sida liknande ratsit och birthday i Finland?[redigera | redigera wikitext]

Finns det nån sida liknande ratsit och birthday, där man kan kolla upp om folk lever eller inte enligt folkbokföringen, i Finland? / Elinnea 20 november 2011 kl. 01.01 (CET)[svara]

Jag har inte hört om någon och jag har för mig att det kan vara olagligt att publicera uppgifterna en masse, också om uppgifterna vad gäller enskilda personer är offentliga. --LPfi 21 november 2011 kl. 10.17 (CET)[svara]
Jag förstår, tack för svaret! / Elinnea 22 november 2011 kl. 18.57 (CET)[svara]

Ris på schack[redigera | redigera wikitext]

I sagan där någon (mins inte vem) begär ett riskorn på första rutan och sedan en dubblering av antalet riskorn för varje ny ruta, lär ju också bli ett mycket stort tal. Hur ställer man upp den ekvationen? Blir det verkligen större än Kungens drygt 8x1067, som det har sagts mig? --Elav W 21 november 2011 kl. 11.56 (CET)[svara]

-- Lavallen 21 november 2011 kl. 12.06 (CET)[svara]
Och, nej det här är inte mer än 8x1067. -- Lavallen 21 november 2011 kl. 12.07 (CET)[svara]
Det är 1,8x1019. Men stort nog, mer än alla riskorn på jorden.--LittleGun 21 november 2011 kl. 12.11 (CET)[svara]
För det matematiska se: Geometrisk summa. -- Lavallen 21 november 2011 kl. 12.15 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Uttrycket är 1+2x1+2x(2x1) + ... = 20+2^1+...+264-1
Eftersom 1+2=4-1, 1+2+4=8-1 o.s.v. kan man förenkla det till 264-1
Storleksordningen kan uppskattas genom 210=1024: 264 = 26*10+4 = (210)6*24 > (103)6*16 = 16 000 000 000 000 000 000 = 16 * 1018 (här börjar 24orna ha betydelse, tydligen t.o.m. i storleksordning)
--LPfi 21 november 2011 kl. 12.21 (CET)[svara]
Här kan man ju också notera att 264-1 är exakt det största tal 64-bits datorer kan hantera direkt (i variabler definierade som heltal utan tecken). --LPfi 21 november 2011 kl. 12.25 (CET)[svara]
Elav, du får gärna ge en referens till det du kallar "Kungens". Jag vet inte vad du avser. Ursäkta, jag läste först nu föregående avsnitt!
Det finns en (litet ovanligare och förmodligen mycket nyare) variant av berättelsen om riskornen, där uppfinnaren av spelet ber om ett riskorn för första rutan, två för det andra, men i fortsättningen vill ha kvadraten på föregående antal. Det betyder att han för sista rutan vill ha riskorn, vilket är väsentligt mer än 8x1067; det är faktiskt mer än (en (svensk) triljon nollor). Det du kan ha hört kan vara sammanblandat med den varianten. Jörgen B 21 november 2011 kl. 14.18 (CET)[svara]

Här finns den indiska berättelsen. Jag roar mig med att illustrera det stora talet. Om vi tänker oss att berättelsen utspelade sig år 3150 f.Kr. (Krishnas tänkta livstid enligt en:Krishna var 3228–3102) och att kungen sände riset till Krishna på fullastade elefanter (1200 pund per elefant) så skulle han behövt lasta drygt fyra elefanter i sekunden för att skulden skall vara betald när jag skriver det här inlägget. /Dcastor 21 november 2011 kl. 15.34 (CET)[svara]

Dcastor, du har hittat en (inte helt vanlig) variant av legenden, på en sida med många ytterst märkliga uppfattningar. Jag noterar att de som står bakom tycks hävda att fornegyptisk tro = materialism = polyteism = dyrkan av guldkalven = magi = djävulsdyrkan = kabbalistik = frimureri = humanism = protestantism i Huss tappning = darwinism = sekularism = ondska. Berättelsen om schackrutorna handlar här inte längre om schackspelets uppkomst, utan snarare om hur Krishna listigt använder ett schackparti för att visa en kung vilken ondska som döljer sig bakom att ta ränta.
Jag litar alltså inte på att skribenterna har haft ambitionen att återge berättelsen i en så ursprunglig form som möjligt. Vad gäller matematiken, så vet jag att den är felaktig i kommentarerna till berättelsen - förutsatt att författaren anser att det går flera riskorn på ett ton ris. I kommentarerna till berättelsen uppges det nämligen att det skulle handla om "18 447 744 triljoner ton ris" och undras det hur många riskorn detta är. Antalet riskorn är (i fördubblingsvarianterna av legenden) 18 446 744 073 709 552 000 stycken, d. v. s. ungefär 18 446 744 (svenska) biljoner. Eftersom en svensk biljon är en amerikansk "trillion", och textöversättarna visar en viss oförtrogenhet med svenska språket, kunde man här möjligen läsa "triljon" som "biljon"; om dessutom varje riskorn kunde antas väga ett ton, så skulle då siffrorna vara rimliga (bortsett från ett bagatellartat tryckfel - 7 i stället för 6 på ett ställe); annars inte. Eftersom skribenten undrar hur många riskorn som går på detta stora antal ton ris, har h*n rätt klart inte uppfattningen att ett riskorn väger ett ton. (Denna uppfattning stöds inte heller helt av mina erfarenheter från matlagning:-).)
Skribenten går dock vidare, och hävdar att 4% ränta på insatt kapital innebär en fördubbling av kapitalet på 19 år (rätt är: knappt 18 år), vilket efter mer än 64 fördubblingar skulle ge "mycket mer än 18,447,744,000,000,000,000,000,000,000 kronor". Här har h*n lagt till nio nollor; detta stämmer varken med svenska eller amerikanska triljoner.
M. v. h., Jörgen B 21 november 2011 kl. 21.30 (CET)[svara]
Jag får tillstå att jag inte lusläste sidan (och inte plockade några siffror därifrån). Att sidan är dubiös är uppenbart, men eftersom berättelsen funkar ganska dåligt som underlag för argumentationen tänkte jag att den nog inte var alltför friserad. /Dcastor 21 november 2011 kl. 22.48 (CET)[svara]
Jag förstår; jag medger att berättelsen (i den form som är återgiven) inte är väldigt väl anpassad till argumentationen; den fungerar dock bättre än den version som slutar med att kejsaren av Kina låter halshugga schackspelets uppfinnare. Jörgen B 21 november 2011 kl. 23.24 (CET)[svara]

Ut ur kroppen[redigera | redigera wikitext]

Nu precis innan jag skulle lägga mig iakttog jag min kropp och min andning. Efter ett tag kändes det först som att min kropp försvann och sedan kände jag mina armar och händer lyfta, de blev viktlösa och flög uppåt samtidigt som jag kände att både armar och händer låg kvar på sängen. Det kändes som om att jag höll på att expandera/flyga samtidigt som det kändes som att falla i ett tomrum. Hjärtat börja dunka fort och jag upplevde en rädsla, kändes som att jag höll på att dö. Från att finnas till, till att inte finnas till. Nu till min fråga, kan någon förklara vad som hände eller höll på hända, som haft en direkt upplevelse av det jag nämnde ovan och vad skulle hända i så fall om jag skulle gå djupare in i det tillståndet?

Nej, det kan ingen förklara. Det är ett mysterium. - Tournesol 22 november 2011 kl. 07.19 (CET)[svara]

Friidrottare och generaldirektör?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av artikeln Henric Bildt och tillhörande Diskussion:Henric Bildt undrar jag om det finns någon inom wikigemenskapen som kan bekräfta i fall officeren och generaldirektören Henric Bildt (1929-2003; se t ex här) är identisk med den friidrottare som artikeln just nu handlar om? Åldersmässigt passar det ju bra, och vad jag tycker mig ha kunnat utröna från Adelskalendern verkar det bara ha funnits en medlem av ätten Bildt med detta tilltalsnamn under 1900-talet. /FredrikT 22 november 2011 kl. 08.53 (CET)[svara]

Herrarna visade sig vara en och samma, och artikeln är ny utbyggd i enlighet härmed. /FredrikT 23 november 2011 kl. 13.03 (CET)[svara]

I Windows patient Kungen kan man välja mellan en miljon alternativ, men hur många alternativ finns det som man kan lägga upp 52 kort på. Och hur ser ekvationen för beräkningen ut. --Elav W 20 november 2011 kl. 23.36 (CET)[svara]

52! det vill säga 52-fakultet eller 52x51x50x...1. Första lägget har 52 olika möjligheter, nästa 51 möjliga etc.--LittleGun 21 november 2011 kl. 00.03 (CET)[svara]
Jag kollade in engelskspråkiga wp. Just i Kungen så kan unika spel ha en eller fler kolumner som är identiska med en eller flera kolumner i ett annat spel fast de ligger på en annan position. Patiensens genomförande och utgång är oberoende av var kolumnerna ligger och därför blir de till synes unika alternativen inte längre unika. Hur det beräknas har jag ingen aning om men engelska wp hävdar att det blir ungefär 1,75×1064 och 52! blir ungefär 8x1067 dvs 1,75 kvadriljoner kvadriljoner respektive 8 tusen kvadriljoner kvadriljoner.--LittleGun 21 november 2011 kl. 00.25 (CET)[svara]
52! ≈ 8×10⁶⁷ vilket är ett mycket stort tal. 52-fakulteten är i runda slängar 70 miljarder gånger större än antalet atomer i solen, så det är förhoppningsvis inte bara slumpen som styr när man spelar ett kortspel. Nasko 21 november 2011 kl. 00.32 (CET)[svara]
LittleGun, vilken sida på enwp hittade du? (Jag har letat under "The King" och "King", men inte hittat något. Som linuxanvändare har jag dåligt grepp om Microsoftspel.) Jörgen B 21 november 2011 kl. 22.31 (CET)[svara]
Freecell (iw-länkat från Kungen (patiens)). Ser fram mot beräkningen av antalet äkta unika spel!--LittleGun 21 november 2011 kl. 22.49 (CET)[svara]
OK, jag har läst, och - hoppas jag - förstått. Såvitt jag förstår finns det vid patiensens början 4 högar med 7 kort i varje, och 4 med 6 kort i varje. När man lägger patiensen är de 4 färgerna likvärdiga, men det finns en skillnad mellan "röda" och "svarta" färger.
Varning: Nu följer litet matematik. Matteallergiker uppmanas hoppa direkt till nästa inlägg eller avsnitt.
Utifrån dessa premisser analyserar jag möjligheterna så här: Två uppläggningar är likvärda (ekvivalenta), om den ena kan fås ur den andra genom att man möjligen permuterar (omordnar) sjukortshögarna för sig och sexkortshögarna för sig, och dessutom möjligen utför en tillåten färgpermutation. Med en färgpermutation menar jag en permutation av {spader, hjärter, ruter, klöver}; permutationen är tillåten om de två svarta färgerna avbildas antingen på de två svarta eller på de två röda färgerna. Jag ger nu två exempel på tillåtna färgpermutationer, som jag kallar f och g. f låter spader och klöver byta plats, men lämnar hjärter och ruter oförändrade; detta är en så kallad transposition. g låter "alla färger byta plats" (och är alltså ett så kallat derangemang); vidare är g en cyklisk permutation. Som funktioner har de följande verkan:
f(spader) = klöver, f(hjärter) = hjärter, f(ruter) = ruter, f(klöver) = spader;
g(spader) = hjärter, g(hjärter) = klöver, g(ruter) = spader, g(klöver) = ruter.
Att "utföra permutationen f" betyder att ersätta varje spaderkort med motsvarande klöverkort, och vice versa (så att t. ex. spader tre ersätts med klöver tre, och klöver åtta ersätts med spader åtta).
Om jag har förstått regelbeskrivningen rätt, så är två patiensupplägg "väsentligen desamma" om de är likvärda i den mening jag har definierat. "Likvärdhet" utgör en ekvivalensrelation, och problemet är att bestämma antalet ekvivalensklasser.
Det finns 4! = 24 sätt att permutera 7kortshögarna, och detsamma för de övriga; detta ger 242 = 576 likvärdiga upplägg. Det finns 8 tillåtna färgpermutationer (varav hälften tar svart till svart och hälften transponerar svart och rött). Detta gör att antalet element i en ekvivalensklass oftast är . Ingen ekvivalensklass kan vara större; men några få kan vara mindre.
Låt oss t. ex. betrakta de relativt få uppläggningar, där alla spader hamnat i första och femte högen, och alla klöver i andra och sjätte högen, och där dessutom spadernas valörer och deras ordning i första högen precis motsvarar klövernas valörer och ordning i den andra högen, och motsvarande också gäller den femte och den sjätte högen. I det fallet ger f precis samma effekt som den man får om man transponerar högarna 1 och 2 samt transponerar högarna 5 och 6. Därför innehåller ekvivalenklassen i detta fall färre än 4608.
Antalet ekvivalensklasser är därför något större än 52! / 4608 = 1,750394... x 1064. Jag hinner inte nu undersöka exakt hur mycket större det sanna värdet är; men mellan tummen och pekfingret skulle jag nog vilja hävda att de få undantagen inte kan påverka svaret så mycket att det skulle bli större än 1,7504 x 1064. Jörgen B 22 november 2011 kl. 16.01 (CET)[svara]

En aha-upplevelse från resultatet av frågan (52!) är att endast en bråkdel av alla möjliga blandningskombinationer i en kortlek, har hittills blandats och kommer någonsin att bli blandade, intill tidens ände! Undrar om det har en betydelse i något sammanhang.--Elav W 22 november 2011 kl. 23.37 (CET)[svara]

O, ja! Det är en av de grundläggande insikterna man bör ha med sig, när man sätter sig in i det naturliga urvalets betydelse för evolutionen. Jörgen B 24 november 2011 kl. 15.37 (CET)[svara]

Vad betyder det här?

JIP 23 november 2011 kl. 21.05 (CET)[svara]

Det ser ut som ett slagsmål mellan två stora smeder i Sigtuna. - Tournesol 23 november 2011 kl. 21.08 (CET)[svara]
Precis! Det var ju snabbt svarat. JIP 23 november 2011 kl. 21.11 (CET)[svara]
Wikipedia vet allt och sover aldrig. - Tournesol 23 november 2011 kl. 21.14 (CET)[svara]
En aning ökar svårighetsgraden om man skriver rebusen i den version jag har sett den: /Dcastor 24 november 2011 kl. 03.37 (CET)[svara]
Ska det inte vara "na na"? Annars funkar det ju inte:( --Xauxa 24 november 2011 kl. 09.05 (CET)[svara]
Jodå, i en rebus funkar det allt ändå. Det är två "na" oavsett hur nära eller långt ifrån varandra de står. /Dcastor 24 november 2011 kl. 14.55 (CET)[svara]
Den första biten (Ett slags små L mellan två stora S med R) fattar jag, men hur blir "na na" till "i Sigtuna"? Förklara gärna tack! /FredrikT 24 november 2011 kl. 16.08 (CET)[svara]
Stirra bara stint på det en stund. Ett tu tre kommer du på svaret! Jörgen B 24 november 2011 kl. 16.29 (CET)[svara]
FredrikT: Renderingen är inte perfekt för den här rebusen. R:en kunde fått vara lite mindre och lite högre upp. Kanske är det en hjälp. /Dcastor 24 november 2011 kl. 16.42 (CET)[svara]

Överlevnadsstrategi i krig[redigera | redigera wikitext]

Dålig rubrik, men kom inte på nån bättre...

Du är ensam soldat i fiendens territorium. Du gömmer dig i en skog, men för att ta dig till dina egna måste du passera ett öppet fält till en annan skogsdunge. Detta öppna fält är fullt av fienden. Vad är det mest strategiska sättet att ta sig över fältet? Följdfråga: du väljer att kräla över fältet för att inte bli upptäckt, och ändå märker att de skjuter mot dig. Vad bör du göra? Notera: frågan är baserad på ett uppdrag i Operation Flashpoint, själv har jag aldrig gjort lumpen ens :) /Grillo 24 november 2011 kl. 02.38 (CET)[svara]

Hur är vegetationen på fältet? Hur är du klädd? Går det att komma åt kamouflage, i form av fiendeuniform, civil klädsel, etc.? Kan du vänta in natten? Hur stort är fältet, det vill säga är det alls lönt att försöka springa, antingen direkt eller vid upptäckt? Och kanske viktigast av allt: hur realistiskt är spelet? Det är några av de detaljer som kan behöva klargöras innan val av strategi. /Dcastor 24 november 2011 kl. 03.44 (CET)[svara]
Nu är jag inte så intresserad av hur man skulle göra just i uppdraget i spelet, utan hur man skulle göra i en riktig situation. Personen i fråga har vanlig militär kamouflageklädsel, och har bråttom. Den senaste informationen innan hans radio gick sönder är att det sista fartyget från ön han är på som ockuperats av fienden går så pass att han har tid att överleva, men inte vänta avsiktligt. Fältet är ungefär 500 meter brett från skogsdunge till skogsdunge. Efter att ha tagit sig in i skogsdungen på andra sidan har han en rimlig chans att överleva genom att gömma sig. Vegetationen är äng/oklippt lagom högt gräs. Självklart är det ett väldigt hypotetiskt scenario. Jag kom att tänka på scenariot när jag såg en krigsfilm precis. I själva spelet klarade jag mig genom att kräla på marken tills de började skjuta, sedan springa som en galning. Jag anar dock att detta vore relativt dumdristigt i verkligheten :) /Grillo 24 november 2011 kl. 05.24 (CET)[svara]
Jag skulle nog säga att springa som en galning är det minst dumdristiga som återstår efter att blivit upptäckt på fältet. Det är trots allt svårare att träffa ett rörligt mål än ett stillaliggande.--LittleGun 24 november 2011 kl. 07.48 (CET)[svara]
Jag har faktiskt gjort lumpen; visserligen som "malaj", men det ingick ändå viss vapenutbildning, samt elementär utbildning i krigets lagar. Om du utgår från att fienden hjälpligt följer folkrätten, så är det rimliga och realistiska att du ger dig, om du upptäcks. Du blir då krigsfånge. Jörgen B 24 november 2011 kl. 15.45 (CET)[svara]

Jag skriver en uppsats om kristendom som tema i Parfymen av Süskind, och har stött på några frågor rörande historiska händelser.

På sida 256 står följande: "Följden var att den planerade avrättningen av en av sin tids mest avskyvärda brottslingar urartade till den störste backanal som världen skådat sedan andra århundradet före Kristus."

Nu är det ju så att Parfymen i allra högsta grad är fiktiv, men många historiska angivelser är ändå tagna ur den verkliga historien. Ägde historiens största backanal rum under andra århundradet före Kristus; när, var och hur i så fall?

På samma sida skrivs det om ett prometeiskt dåd och att Grenouille (huvudpersonen) nu var större än Prometheus. Vad innebär detta? Tanzania 24 november 2011 kl. 15.22 (CET)[svara]

Vår egen kortfattade artikel om ämnet backanal säger ju att dessa förbjöds 186 f. Kr - d v s under just andra århundradet - eftersom de ansågs ha urartat. Skulle därför gissa att Süskind mera allmänt syftar på de backanaler som föregick detta förbud än på en viss enskild tillställning. /FredrikT 24 november 2011 kl. 15.51 (CET)[svara]
Prometeus brott var ju att han "stal" kunskapen om elden, som gudarna var ensamma om, genom att lära ut tekniken till människorna. Allehanda brott mot patentlagar, röjande av företagshemligheter m. m. kan sägas vara "prometeiska dåd". Jag vill minnas att jag läst att det sovjetiska industrispionaget använde något i stil med "Operation Prometheus" som övergripande namn för sin verksamhet.
Stämmer detta hjälpligt in på sammanhanget där du träffade på termen? Jörgen B 24 november 2011 kl. 16.22 (CET)[svara]
Det låter som att det stämmer in. Tack så mycket! Tanzania 24 november 2011 kl. 18.29 (CET)[svara]

I filmen Körkarlen förekommer något som kallas för slumhus, där det bor slumsystrar. På en port står det "Frälsningsarméns slumhus". Numera har slumhus blivit ett löpsedelord för "nergånget hus", så jag kan inte hitta någon info på nätet om vad denna typ av hus hade för funktion. Någon som vet? /Grillo 27 november 2011 kl. 18.51 (CET)[svara]

Men nej, slumstation stod det ju! Nu hittade jag slumsyster. Glöm min fråga. /Grillo 27 november 2011 kl. 18.52 (CET)[svara]

äggs rörelse[redigera | redigera wikitext]

Hej har upptäckt att ägg under kokning i tämligen mycket vatten, 5st i en kastrull med plats för 6st roterar moturs i vattnet. vad beror detta på?

Tacksam för svar. MVH Sune
Jag kan tänka mig att Corioliseffekten är inblandad: då vattnet tvingas åt sidan av äggen kommer genom jordens rotation omvägen åt ena hållet att bli kortare. Skillnaden är liten, men då det kokande vattnet har rätt mycket energi och friktionen mellan äggen och kastrullbotten är liten kan jag tänka mig att det är en tillräcklig förklaring (jämför vattenvirveln vid tvättfatets avlopp, som är det klassiska exemplet). --LPfi 30 november 2011 kl. 12.05 (CET)[svara]
Läs gärna Hexmasters sida om Corioliseffekten. /Grillo 30 november 2011 kl. 12.22 (CET)[svara]
Som Grillos länk helt korrekt säger så är Corioliseffekten totalt försumbar i små system som en gryta. Snarare får man först fråga sig om det är systematiskt och upprepbart -- snurrar det på samma håll varje gång du kokar ägg? Om det är på det viset, så kan man börja leta efter asymmetrier i systemet. Jag kan tänka mig att en högerhänt person konsekvent häller i vatten och lägger i ägg i grytan på ett sätt som sätter vattnet i rörelse åt ena hållet, och att den lilla rörelse det blir sedan förstärks under kokningen. Lsj 30 november 2011 kl. 12.35 (CET)[svara]
Hexmasters exempel med Mikael Palins bondfångeri ger jag inte mycket för, där man promenerar från södra till norra halvklotet - eller hur det nu var. Exemplet med att vattnet är i rörelse när man börjar är väl inte så bra, det heller. Corioliskraften torde inte vara försumbar ens i små system, den verkar på mycket små partiklar, vars effekter sammanlagras. Självklart kan man få virvlar att rotera åt olika håll om vattnet från början har en viss riktning. Effekten bör väl studeras på stillastående vatten, som man låter tappa ur. Gör man det och låter vattnet rinna ut genom ett litet hål i botten, så rinner det (på avstånd från ekvatorn) ut moturs på norra halvklotet och medurs på södra. Närmar man sig ekvatorn blir utfallet mer slumpvis. Har man möjlighet att på en semesterresa e d undersöka detta, så är det lätt gjort. Tillbaka till äggen ... . Kan det ha att göra med att luftbubblorna rör sig uppåt, och man får en vattenrörelse i mitten av grytan som är uppåtgående i mitten och nedåtgående längs kanterna? Då skulle Corioliskraften kunna vara inblandad och ge motsatt resultat. --Xauxa 30 november 2011 kl. 13.37 (CET)[svara]
Kan rekommendera Xauxa att sätta sig och räkna ut storleksordningen på inblandade krafter. Eller läsa länkarna i vår artikel om Corioliseffekten. Eller göra den där undersökningen på semesterresan -- det är förvisso lätt gjort, och har gjorts av åtskilliga forskare. Om vattnet är absolut stilla till att börja med, så styr Corioliseffekten virvlandet. Men absolut still är aldrig vatten i vardagslag, ska det fungera måste vattnet få stå orört och ostört i ett slutet kärl i något dygn eller så innan man öppnar avloppet. Vatten i normala vardagliga sammanhang i t.ex. en nyss fylld gryta är aldrig så still, de små rörelser som blir bara av att man bär grytan till spisen och lägger i äggen är storleksordningar större än vad Coriolis ställer till med. För att sätta lite siffror på det: Coriolisacceleration = 2*ω×v = 2*2π/86400×v vilket blir ungefär 10-4v. Om v är vattnets konvektionshastighet i grytan (den upp/ner-rörelse som Xauxa korrekt beskriver i sin sista mening ovan), så skulle det ta Corioliseffekten flera timmar att få igång en jämförbar rotationshastighet. Lsj 30 november 2011 kl. 14.35 (CET)[svara]
Jag har tyvärr tappat mekaniken, får hänvisa till äldre tiders mekanikundervisning i så fall. Testen söder och norr om ekvatorn har jag med nöje utfört ett antal gånger, med avsett resultat. Man får föralldel anpassa utloppshålets storlek så att utrinningen går i lagom takt och virveln hinner utvecklas. Det är ju det det handlar om, att få virveln att utvecklas - vilket då enligt äldre mekanikers resonemang sker i en bestämd riktning, olika på norr och södra halvklotet. (Parentetiskt kan jag nämna att på så kallade källkupoler, där således vattnet strömmar upp i stället för ner, där rör sig vattnet i motsatt riktning. Men där handlar det om längre tider än timmar, naturligtvis. Också en sak som vem som helst lätt själv kan iaktta). Någon test av äggen i ursprungliga frågan har jag inte gjort. Men frågan roar naturligtvis. --Xauxa 30 november 2011 kl. 18.48 (CET)[svara]

Corioliseffekten är inte inblandad i hur vatten rör sig i småkärl. Här följer några exempel som visar hur små effekter vi talar om.

Specialfall 1 (enkel grundskolematte)

Ola Skinnarmo står mitt på nordpolen och kokar en gryta vatten. Grytan har en omkrets på 1 m och en radie på 0,16 m. Vi antar att jorden roterar kring sin axel på 1 dygn = 86 400 sekunder. Hastighetsskillnaden mellan mitten på grytan och centrum är 1 meter per dygn, dvs 0,01 mm/s. Alla för står nog att denna rotation är försumbar jämfört med värmerörelserna i vattnet.

Specialfall 2 (högstadiematte)

Ola Skinnarmo åker till Stockholm på konferens. Där kokar han upp vatten i samma gryta som på nordpolen. Stockholm befinner sig på 60:e breddgraden. Jordens omkrets är 40 000 km vid ekvatorn. Jordens omkrets kring 60:e breddgraden fås ur en 30-60-90-triangel till 0,5 x 40 000=20 000 km = 20 000 000 meter. Grytans "norrända" kommer att ha hastigheten (20 000 000-0,16x0,5/2pi)/86 400 = 231,48147565 m/s. Grytans "sydända" kommer att ha hastigheten (20 000 000 + 0,16x0,5/2pi)/86 400 = 231,48148729 m/s. Skillnaden i hastighet blir 0,012 mm/s. Dvs totalt försumbart jämfört med andra faktorer.

Den som vill räkna på godtycklig breddgrad kan använda trigonometrin från gymnasiet (cosinus). Nasko 30 november 2011 kl. 19.07 (CET)[svara]

Utan att helt avvisa corioliseffekten som förklaringsmodell, skulle jag nog vilja pröva andra lösningar i första hand. Vattnets strömning i kastrullen beror ju väsentligen på att vissa delar av vattenmassan nära botten värms upp snabbare än andra delar närmare ytan. Om denna uppvärmning är ojämnt fördelad längs botten, Är din kastrullbotten absolut slät? Gäller detsamma din platta - eller har du rentav kokat på ett spiralformat underlag? Stod kastrullen absolut centrerad på plattan? Värms plattan upp på ett helt homogent sätt?
Effekter av eventuella ojämnheter i uppvärmningen torde ha betydligt kraftigare inverkan än corioliskrafterna i den skala vi rör oss i, förmodar jag. Jörgen B 30 november 2011 kl. 20.58 (CET)[svara]
Helt klart! Den här artikeln berättar lite mer om corioliseffekten och vad som påverkar stora luft och vattenmassor. Hans-Uno Bengtsson har skrivit några lättlästa böcker om olika fenomen i naturen, kommer inte ihåg vilken bok som utreder corioliseffekten. Även Göran Grimvalls Varför är himlen blå? tar upp liknande frågeställningar. Lättläst och intressant bok. Nasko 30 november 2011 kl. 21.52 (CET)[svara]

Betr. Pintorpafrun[redigera | redigera wikitext]

På Gripsholms slott hänger en tavla föreställande en Beata von Yxkull som påstås ha varit förebilden till Pintorpafrun. Den Beata von Yxkull lär dock ha levat på 1300-talet. Uppgifter önskas.

En Beata von Yxkull som nämnes som förebild till Pintorpafrun lär ha varit hovdam hos Johan IIIs hustru, Katharina Jagelonica. Uppgifter önskas.

undrar intresserad

Du får nog lov att specificera. På Gripsholm finns en mängd äldre porträtt, där man senare slängt in diverse attribueringar av de avbildade. Några svenska målningar som är äldre än 1500-talet finns inte, med undantag av en del skulpturer och kyrkvalvsmålningar från 1400-talet. Någon Beata Yxkull som skall ha varit hovdam hos Katharina Jagelonica hittar jag inte. Så tidigt finns inte släkten belagd i Sverige. Varifrån kommer uppgifterna? Det vore intressant att se vad det handlar om för tavla.--FBQ 1 december 2011 kl. 09.34 (CET)[svara]

Medborgartillhörighet exempel[redigera | redigera wikitext]

Kollade nu Kirsten Dunst... Undrar vad det finns för policy och hur långt man ska gå för att räkna en person som tillhörande dubbel medborgare... I ingressens tår det att nämnda pereson är amerikansk-tysk skådespelare... Det syns lite malplacerat, även om hon nyligen fick också tyskt pass... Hon är född i USA, och har liksom inga personliga erfarenheter eller egagemang till vare sig Sverige eller Tyskland... Var drar man gränsen? Det skulle lika gärna kunnat stå "amerikansk-tysk-svensk..." i så fall, för att göra henne själv rättvisa...? --Christian47 1 december 2011 kl. 00.59 (CET)[svara]

Intressant diskussion. Det här kommer att diskuteras i många år och omgångar framöver. Hör dock inte hemma här. Calle Widmann 1 december 2011 kl. 06.42 (CET)[svara]
Nej, diskussionen hör inte hemma på faktafrågor, men ser man sig själv som amerikan är man rimligen amerikan. När man har föräldrar som stammar från andra länder kan man ju se sig själv på något annat sätt, men sådant kan vi inte bedöma annat än genom exempelvis läsa intervjuer och använda som källor. Sen är som vanligt frågan om man ska använda etnicitet eller medborgarskap i artiklarna... Rimligast är nog att skriva amerikansk i ingressen och senare skriva var föräldrarna är födda, som det var innan någon la in "tysk" i ingressen där. /Grillo 1 december 2011 kl. 07.16 (CET)[svara]
En snabbkoll på IMDb visade att hennes mor hette Inez Rupprecht som ogift. Det låter inte så svenskt... /Grillo 1 december 2011 kl. 07.21 (CET)[svara]
Denna artikel anger att det var Kirstens mormors farföräldrar som utvandrade från Sverige. Bοⅳⅰе 1 december 2011 kl. 08.49 (CET)[svara]
Även Kirstens mormors morföräldrar verkar ha svenskt ursprung [63]. Så en fjärdedels svensk kan man nog säga att hon är. Bοⅰⅵе 1 december 2011 kl. 08.56 (CET)[svara]
Att nån släkting långt tillbaka i tiden varit svensk betyder ju inte att man själv är det, om man inte själv söker svenskt medborgarskap. Håller man på och räknar tillräckligt många generationer tillbaka, så är ju alla afrikaner i så fall. Jag tycker inte att det är relevant att ha med "X:s mormormormorsfarmor var från y och X:s mormormormorsfarfar var från z", var föräldrarna kommer ifrån kan man möjligtvis ha med, men det tycker jag inte heller behövs egentligen. Det är inte släktforskningsartiklar vi skriver här utan artiklarna om personer ska fokusera på personerna själva och deras gärningar, inte deras släktingar. / Elinnea 1 december 2011 kl. 09.33 (CET)[svara]

Cement från bil[redigera | redigera wikitext]

Fråga flyttad från WP:BF. /Grillo 1 december 2011 kl. 20.40 (CET)[svara]

Hur tar jag bort cement från bil

Tipstjänst och Eurovision Song Contest[redigera | redigera wikitext]

Jag vill minnas att Tipstjänst 1987 anordnade spel på Eurovision Song Contest. Man kunde då tippa vinnaren på deras spel Oddset. Vilka år fanns möjligheten att tippa Eurovision Song Contest-vinnaren på Tipstjänst? Jag tror att det kanske bara var en eller ett par gånger. Calle Widmann 2 december 2011 kl. 16.43 (CET)[svara]

Grupphomomorfi och -isomorfi[redigera | redigera wikitext]

Vad är skillnaden mellan en grupphomomorfi och en gruppisomorfi? Jag tycker inte att Grupp (matematik) förklarar det. Iaf inte så att jag förstår det :P Moberg 22 november 2011 kl. 18.20 (CET)[svara]

Lite rostig i matten, så kollade boken. Om jag tolkar det rätt så: En homomorfism är inte nödvändigtvis bijektiv. (Algebra, Michel Artin, ISBN 0-13-004763-5,) -- Lavallen 22 november 2011 kl. 18.32 (CET)[svara]
Ja. Mer precis, en homomorfi är en isomorfi om den är inverterbar, och inversen också är en homomorfi - vilket inversen alltid är, i fallet grupper. Se även isomorfi, om du vill! Jörgen B 22 november 2011 kl. 18.39 (CET)[svara]
OK, tackar. Men hur passar denna funktion ihop med definitionen på en homomorfi ? Jag har en uppgift där jag ska anta att fi är en grupphomomorfi och visa att G är kommutativ. Men vet inte riktigt var jag ska börja. Moberg 22 november 2011 kl. 19.36 (CET)[svara]
Vi är ju litet försiktiga med att hjälpa till för mycket med hemuppgifter... men jag kan gärna upprepa de allmänna råden för uppgifter av det här slaget.
Alltså: Det lönar sig mycket ofta att använd definitionerna! Hur definieras t. ex. gruppoperationen på ? Vad precis betyder det definitionsmässigt att Φ är en grupphomomorfi? Hur "samspelar" definitionerna?
Lycka till! Jörgen B 22 november 2011 kl. 21.04 (CET)[svara]
Tack, precis det jag försöker greppa :)! är ju mängden av alla par av element ur mängden G. Så Φ är en funktion från en grupp av storlek |G|² till G med storlek |G|. Ur Grupp (matematik) verkar detta betyda att Φ((g1, g2)*(g3, g4)) = Φ((g1, g2))*Φ((g3, g4)). Men uppgiften säger Φ(a, b) = a*b, här måste väl , eller? Hur fogar man samman det här? Moberg 22 november 2011 kl. 22.44 (CET)[svara]
Justja! I GxG multiplicerar man komponentvis väl? Varför är det så? Moberg 22 november 2011 kl. 22.55 (CET)[svara]
Då blir det nog bra om jag tänker att Φ(a, b) = Φ((a, b)). Är det jag som lägger till onödiga parenteser här? Moberg 22 november 2011 kl. 23.07 (CET)[svara]
Fråga 1, svar 1: Man definierar ju produkten även av två olika grupper, säg G och H. Då är komponentvis multiplikation det enda rimliga (eftersom det inte behöver finnas något vettigt sätt att "blanda" produkten i G med produkten i H).
Fråga 1, svar 2: Därför att detta ger "rätt produkt" från kategoriteoretisk utgångspunkt.
Fråga 2: Ja; Φ(a, b) är detsamma som Φ((a, b)). Jörgen B 22 november 2011 kl. 23.15 (CET)[svara]
OK finns det inte problem med att Φ(a, b) är detsamma som Φ((a, b))? T.ex. i programmering skulle det inte fungera att skicka två heltal a, b till en funktion som väntade sig ett par (a, b)... :S Men tack så mycket jag löste uppgiften nu och blev klokare! :) Moberg 22 november 2011 kl. 23.19 (CET)[svara]
Det stämmer att denna konvention någon gång kan ge upphov till (matematiska) problem, och lätt kan ge upphov till datatekniska problem. I ett väl "typat" programmeringsspråk behöver man någonstädes instruera avkodaren hur den ena sortens argument översätts till den andra, för att detta skall fungera.
I exempelvis c++ kan man göra detta medelst överlagring, och en "cast" (rollbyte?).
Fick du ut uppgiften? Jörgen B 22 november 2011 kl. 23.25 (CET)[svara]
Jo jag tror det: http://privat.bahnhof.se/wb380437//media/utr%C3%A4kningar/2011-11-22%2023.27.13.jpg Moberg 22 november 2011 kl. 23.31 (CET)[svara]
Tipsar om LaTeX! Det är en inlärningströskel, men är sedan väldigt behändigt att skriva inlämningsuppgifter i. -- Lavallen 23 november 2011 kl. 13.24 (CET)[svara]
Tvivlar på att det är behändigare än handskrivet :P. Fick jag rätt där på slutet? Moberg 23 november 2011 kl. 19.17 (CET)[svara]
Jovars; fast det är möjligt att en bedömare skulle vilja ha slutsteget förtydligat, antingen genom en implicit eller explicit hänvisning till att kancelleringslagen gäller i grupper, eller genom smart specialisering av g1 och g4. I vilket sammanhang förekom uppgiften? Jörgen B 24 november 2011 kl. 15.28 (CET)[svara]
Smart specialisering av g_1 och g_4! - Ok, nu ser jag lösningen! - Det är ju så man blir sugen på att börja plugga igen! -- Lavallen 24 november 2011 kl. 15.56 (CET)[svara]
Välkommen! Jörgen B 24 november 2011 kl. 16.32 (CET)[svara]

Aldrig hört talas om smart specialisering. Detta är inom kursen Abstrakt Algebra. Moberg 26 november 2011 kl. 18.32 (CET)[svara]

Det har inte så mycket med Abstrakt Algebra att göra, som vilken matematisk disciplin som helst. Det handlar om motsatsen till "godtyckligt element". -- Lavallen 26 november 2011 kl. 18.58 (CET)[svara]
Lavallen, Mobergs andra mening var svar på min fråga ovan.)
"Smart" = "listig" = "påhittigt uppfinningsrik", ungefär, precis som vanligt. "Specialisering": I matematiken använder vi ordet "speciell" i en litet speciell betydelse. I vanligt språk betyder det ofta "extra mycket" e. d. "Alla i klassen var bra på matte; speciellt bra var Ville"; eller i betydelsen "säregen", "annorlunda" (som i "...en litet speciell betydelse..." ovan). Vi menar däremot (som Lavallen skriver) oftast snarare motsatsen till "allmän", "generell" eller "godtycklig":
Varje irrationellt tal har aperiodisk decimalutveckling. Speciellt har alltså π inte någon periodisk decimalutveckling. (Underförstått: Eftersom vi vet att π är irrationellt.)
Innebörden är alltså inte att decimalutvecklingen för π skulle vara extra mycket aperiodisk, utan att π är en "specialisering" av det mer generella "irrationellt tal". (På engelska används ofta "in particular" eller något liknande i samma betydelse; jämför det svenska partikulärlösning.
Språk åsido: Moberg, anledningen till att jag frågade var att jag undrade om det handlade om en kurs med kurslitteratur. Det låter så. I så fall rekommenderar jag dig kraftigt att i första hand följa kurslitteraturens definitioner, inte Wikipedias eller andra du hittar på nätet. Orsaken är, att många termer används för snarlika men inte helt identiska begrepp i olika sammanhang och av olika författare.
Du vet till exempel säkert om att man aldrig kan lita på vad "naturligt tal"/"natural number" står för, utan att se efter om just denna författare räknar 0 som ett naturligt tal eller inte. I kurser i avancerad algebra förekommer en hel del sådan "språkförbistring". En god läroboksförfattare talar mycket tydligt om vad han eller hon menar med en ring, och väljer då en definition som passar bra med just denna kurs. Är alla "ringar" kommutativa, eller skall vi också behandla t. ex. matrisringar? Är alla "ringar" unitära, eller har vi skäl att också behandla ringstrukturerna på allmänna ideal? Om vi bestämmer oss för att bara betrakta unitära ringar, skall vi då räkna nollringen som en "ring", eller är det viktigare att alltid kunna anta att ?
Alla dessa varianter har sina för- och nackdelar. De stör inte heller erfarna matematiker särskilt mycket; vi är vana vid att kasta en hastig blick på definitionen, och vet sedan vilken variant vi rör oss med just här. Däremot kan det vara litet förvirrande för våra studenter.
Med vänlig hälsning, Jörgen B 27 november 2011 kl. 16.09 (CET)[svara]
OK jo. Vi har specialiserat unitära ringar och kommutativa ringar. Så jag tror vi kör på den mest generella ringdefinitionen, men vissa föreläsningar blir ju "idag är alla ringar kommutativa" och så preciserar han inte det med under föreläsningen, så ska förhoppningsvis inte orsaka för mycket problem :) . Uppgifterna har vår lärare konstruerat. Vi har en svensk kursbok (vilket jag är väldigt glad och tacksam för!), nämligen: Abstrakt Algebra av Per-Anders Svensson. 27 november 2011 kl. 17.16 (CET)
Vilken definition av ring ger Svensson i sin bok? (Ofta bestämmer kurslitteraturen "skönsvärdesdefinitionerna" på tentan...) Jörgen B 27 november 2011 kl. 17.29 (CET)[svara]
Bra fråga.. bläddrar framåt (jag ligger lite efter i min egna läsning jämfört med kursen :P):
En ring (R,+,*) är en mängd R försedd med två kompositionsregler, + och *, kallade addition och multiplikation, sådana att:
(i) (R, +) är en abelsk grupp.
(ii) * är associativ
(iii) * är distributiv över + [(båda distributiva lagarna gäller)].
Vidare har multiplikation högre prioritet än addition. Är det för att (iii) ska gälla? Förresten kallar vi kancelleringslagarna för annuleringslagarna, det gör detsamma väl? Moberg 27 november 2011 kl. 18.02 (CET)[svara]
Ja; bra; vi tillför den synonymen.
Prioriteringsreglerna är inte en del av definitionen, utan en del av de konventioner som möjliggör smidiga sätt att skriva uttryck. Jörgen B 28 november 2011 kl. 14.22 (CET)[svara]
Jaha, såklart! :) Nu har jag fler abstrakt algebra-problem. Nämligen att visa att H=K om |H|=|K| och sgd(|K|, [G:K]) = 1. H och K är normala undergrupper till G, G är ändlig. Samt förstå vad automorfismer är. Tar det för mycket plats om jag fortsätter fråga saker här? Är tacksam för hjälpen, jag lär mig av att få diskutera ämnet med någon. :) Moberg 28 november 2011 kl. 14.38 (CET)[svara]
Det är definitivt faktafrågor... om ingen annan invänder, så kan vi väl fortsätta här.
Vi gamlingar kunde faktiskt hitta information även innan internet fanns:-) Som vanligt är det allmänna rådet: Gå till registret i slutet av boken, titta efter vilken den första sidan är där begreppet nämns, och slå upp den sidan; där bör begreppet (denna gång automorfism) definieras. I de flesta böcker kursiverar man ordet eller uttrycket som just förklaras, vilket gör det lätt att hitta dem.
Annars är automorfi eller automorfism detsamma som "isomorfi(sm) av ett objekt med sig självt"; se Homomorfi#Homomorfityper. Det börjar kanske bli dags att fylla i några av rödlänkarna där...
Angående uppgiften: Som du har formulerat den, går detta inte att visa, eftersom det ibland inte stämmer. Antingen skulle du inte visa att H och K är lika, utan bara att de är isomorfa; eller så fanns det ytterligare några restriktioner som du inte nämner här; eller så har någon gjort en groda. Jörgen B 28 november 2011 kl. 18.05 (CET)[svara]
En liten undran, när jag samläser dina frågor: Det var inte så att uppgiften löd ungefär
Visa att H=K upp till automorfism eller så när som på en automorfism eller något liknande?
Innebörden av detta vore att man skulle visa att det finns en automorfi(sm) f : G → G, sådan att f(H) = K. Speciellt är då H och K isomorfa, men inte nödvändigtvis lika. Jörgen B 28 november 2011 kl. 20.39 (CET)[svara]
Det var två skilda uppgifter.
Automorfier. Visa att alla automorfier φ på G, Aut(G) är en en grupp (under funktionssammansättning), och att mängden av inre automorfier, dvs avbildningar på formen x -> gxg^-1, utgör en delgrupp. Är denna delgrupp alltid normal i Aut(G)? Jag tror jag har visat första delen genom att visa, att inversen till φ ligger i Aut(G), associativiteten, att id. element existerar och att den är sluten. Men mitt svar kanske bara är för svaga motiveringar och inga (be)vis: Länk.
Uppgiften lyder ordagrant (låt < stå för den lilla triangeln som betyder normal undergrupp):
Antag att H, K < G, att G är ändlig, samt att |H|=|K|, och att sgd(|K|, [G : K]) = 1. Visa att H = K.
Det kan vara så att han menar upptill isomorfi, men, H och K är ju båda verkligen undergrupper till G, inte bara isomorfa till några undergrupper i G.
Moberg 29 november 2011 kl. 12.00 (CET)[svara]
Exempel: G = S3 = symmetriska gruppen på mängden {1,2,3}; H = {id,(12)}; K = {id,(13)}. Här är |H|=|K|=2, och sgd(|K|, [G : K]) = sgd(2,3) = 1, eller hur? NEJ, det är jag som inte läser uppgiften ordentligt: Jag har hela tiden lyckats missa att H och K är normala delgrupper. Naturligtvis; en inre automorfi kan ju inte överföra en normal delgrupp i någon annan delgrupp än sig själv. Uppgiften är korrekt formulerad. Jörgen B 29 november 2011 kl. 15.46 (CET)[svara]
Om jag kunde tänka såhär vore det underbart. "Naturligtvis; en inre automorfi kan ju inte överföra en normal delgrupp i någon annan delgrupp än sig själv." Men jag har inte den förståelsen än. (Kursboken hade inga satser eller exempel på automorfier, bara övningsuppgifter :P)
Jag försöker klura ut vilka automorfier som Z_n har. Jag vet att en automorfi måste avbilda generatorer på generatorer (jag gissar att den måste avbilda element med en viss ordning på element av samma ordning, men strunt samma). Och eftersom Z_n har Phi(n) st generatorer så är |Aut(Z_n)| = Phi(n), visst? Men uppgiften är Gissa vad Aut(Z_n) är.(Ledning: den är kommutativ och ändlig.) Så jag har kommit fram till att den är en produkt av cykliska grupper vars storlek är en potens av ett primtal (struktursatsen för ändliga abelska grupper). Men jag vet inte varför Aut(Z_5) ~ Z_4, medan Aut(Z_8) ~ Kleins fyrgrupp. Moberg 29 november 2011 kl. 21.37 (CET)[svara]
Goda gissningar! Generellt måste en isomorfi avbilda ett element av en viss ordning på ett element av samma ordning; speciellt gäller detta, om isomorfin råkar vara en automorfi. Du har helt rätt vad avser gissningen om hur stor automorfigruppen för Aut(Zn) är. Att grupperna ändå kan se såpass olika ut kan nog vara litet överraskande i början... du får väl fundera på vad skillnaden är mellan 5 och 8, och se om du kan formulera någon gissning, åtminstone om ett tillräckligt villkor för att automorfigruppen skall vara cyklisk. (Det kommer förhoppningsvis en förklaring litet senare i din kurs; annars får du återkomma.)
Om en inre automorfi Φ på gruppen G ges av elementet α, så att alltså Φ(g) = αgα-1 för varje g i G, och H är en delgrupp av G, så är ju bilden under Φ av H definitionsmässigt den mängd som brukar betecknas αHα-1, eller hur? Jörgen B 29 november 2011 kl. 22.03 (CET)[svara]
Hah! Tack :) Tror jag gissat ut det: visst är Aut(Zn) isomorf med Z*n? Detta kom jag på efter att jag råkade läsa på artikeln om Kleins fyrgrupp att den var isomorf med {1,3,5,7} under vanlig multiplikation modulo 8. Då skulle den andra vara isomorf med {1,2,3,4} under mult. mod 5. Det verkar stämma med en utskrift som GAP ger mig. Aut(Z_10) är cyklisk, men inte Aut(Z_12), vet inte varför. Jag återkommer om inre automorfier :) Moberg 29 november 2011 kl. 23.35 (CET)[svara]
Om de inre automorfierna: jo, men vad är αHα-1 för någon sorts mängd. αH är ju alla vänstersidoklasser till α, men ja hmm, sedan högersidoklasserna i denna grupp till α-1? Känns som man borde få lite kvar, eftersom vi partitionerar H två gånger. Moberg 30 november 2011 kl. 00.28 (CET)[svara]
Hur definierar Svensson normal delgrupp? (Och finns det alternativa definitioner eller beskrivningar?) Jörgen B 30 november 2011 kl. 20.44 (CET)[svara]
Oj, det trodde jag bara det fanns en definition för? En undergrupp N i en grupp G är normal om mängden av alla dess vänstersidoklasser i G är identisk med mängden av alla dess högersidoklasser, dvs om gN = Ng för alla g i G. Moberg 30 november 2011 kl. 22.12 (CET)[svara]
Detta villkor är ju ekvivalent med att gNg-1 = N för varje g i G, vilket ibland tas som definition. Här definieras gNg-1 som mängden av alla ghg-1, sådana att h ∈ N. Jörgen B 5 december 2011 kl. 22.15 (CET)[svara]

Blue screen vid streaming och fullskärm[redigera | redigera wikitext]

Varje gång jag kollar på någon typ av livestreaming (oftast fotboll på Viaplay eller C Sports) via internet och använder fullskärm får jag efter en kort stund blåskärm och måste starta om datorn. Det händer bara då, aldrig annars. Extremt irriterande om jag till exempel kollar på GAIS och missar ett mål... Är det någon teknisk människa som vet vad detta kan bero på? Gaisjonke 4 december 2011 kl. 18.30 (CET)[svara]

Med "bara då" menar du "bara när du ser livestream och fullskärm"? I så fall tror jag att det är ditt grafikkort som är för klent eller korrupt för att kunna se på livestream och fullskärm. Eller så har din dator änglavakt:).--LittleGun 4 december 2011 kl. 18.59 (CET)[svara]
Klenhet borde inte ha något med saken att göra. Ett långsamt kort är långsamt och bilden blir hackig, men om datorn kraschar så beror det på buggar, överhettning eller andra direkta fel. Det är möjligt att du i det sammanhanget använder någon egenskap i drivrutinen som inte annars används eller att buggen aktiveras av olycklig synkronisering. Kraschar datorn genast eller om en liten stund? Kan du kolla temperaturen vid grafikkortet? --LPfi 4 december 2011 kl. 20.19 (CET)[svara]
Tack för svaren. Den kraschar efter en stund, allt emellan 10 och 30 min. Det var aldrig några problem förr, utan har kommit på senare tid. Temperaturen vid grafikkortet har jag tyvärr ingen aning om. --Gaisjonke 4 december 2011 kl. 21.46 (CET)[svara]
Överhettning är ju bara en gissning. Om du är van att hantera elektronik kunde du öppna datorn, se om det finns mycket damm på kortet, sätta på datorn och se att fläktarna snurrar ok. Märk att datorn är mycket känslig för statisk elektricitet (en gnista betyder många storleksordningar för mycket), så du får inte röra någonting där inne. Om du inte har koll på problematiken men kretsarna är rejält dammiga få du be om närmare råd. --LPfi 5 december 2011 kl. 09.57 (CET)[svara]

SVT Play i Powerpoint på Mac[redigera | redigera wikitext]

Jag vill bädda in ett klipp från SVT Play i en Powerpointpresentation. Jag använder Powerpoint för Mac 2011, version 14.1.3. Går det att göra? »Wolfgangus Mozart 5 december 2011 kl. 19.29 (CET)[svara]

Baader-Meinhof[redigera | redigera wikitext]

hej, det ska finnas en helt nyinselad film om BaaderMeinhof ligan hörde det på radion, den fick goda resc. vad heter den o var kan man få tag i den filmen?

mvh

thorsten lundqvist, Östersund

Hej Thorsten. Kan det vara den här filmen Du tänker på? Den är i och för sig från 2008, men det är ju ganska nytt. /FredrikT 8 december 2011 kl. 14.37 (CET)[svara]
Den filmen finns för övrigt tillgänglig som DVD på den svenska marknaden. En artikel i Wikipedia finns också om filmen: Der Baader Meinhof Komplex Stigfinnare 8 december 2011 kl. 14.39 (CET)[svara]

Sommarlov för riksdagsledamöter?[redigera | redigera wikitext]

Vad gör riksdagsledamöterna på sommaren? Har de "sommarlov" och hur länge i sådana fall? --2.70.57.89 8 december 2011 kl. 14.24 (CET)[svara]

Delvis kan jag tänka mig att det långa sommaruppehållet är en rest från den tid då det inte var ett heltidsuppdrag att vara riksdagsman. Numera ser man det nog dock främst som ett tillfälle för de folkvalda att hinan ha kontakt med och återkoppla till sina väljare i hemmavalkretsen. /FredrikT 8 december 2011 kl. 14.34 (CET)[svara]
Många riksdagsledamöter har ju även andra uppdrag, t.ex. för sitt parti. Framför allt sommaren före ett riksdagsval är det inte många politiker som är "lediga". /ℇsquilo 9 december 2011 kl. 06.46 (CET)[svara]

Minneslunden Leksands kyrka[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Minneslunden Leksands kyrka. --MagnusA 28 november 2011 kl. 20.40 (CET)[svara]

Hur många besöker minneslunden varje år vid Leksands kyrka? 192.121.234.64 28 november 2011 kl. 13.41‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Kontakta Leksands pastorat som kanske kan ge svar på frågan. Jag har dock svårt att tro att det finns någon statistik. Riggwelter 10 december 2011 kl. 12.20 (CET)[svara]

Beskriva polynomring som monoidalgebra[redigera | redigera wikitext]

Har en uppgift där jag ska beskriva Z[x,y] som en monoidalgebra, vad innebär det? Jag ska också ange enheter, nilpotenta element och nolldelare, jag har angett 1 och -1 som enheter, och att nilpotenta och nolldelare saknas, korrekt väl? Moberg 1 december 2011 kl. 15.27 (CET)[svara]

Nolldelare låter spontant som ett öknamn för folk blivit underkända på mattetentor på grund av otillåtna operationer. - Tournesol 1 december 2011 kl. 15.32 (CET)[svara]
Ringar över Monoider? - Jistanes, hur många poäng är den där kursen på? Jo, nolldelare tycker jag det låter som det kan finnas. Titta i exemplen i artikeln. -- Lavallen 1 december 2011 kl. 15.47 (CET)[svara]
Står det ngt om vilken mängd x och y tillhör? -- Lavallen 1 december 2011 kl. 15.50 (CET)[svara]
x och y är (formella) variabler. 130.236.245.176 1 december 2011 kl. 16.26 (CET)[svara]
Kanske borde ha läst rubriken också, glöm det ovanstående...-- Lavallen 1 december 2011 kl. 16.28 (CET)[svara]
6 poäng. :P Jag förstår egentligen inte vad jag ska svara på, "beskriv som en monoidalgebra". :S Men det känns verkligen som att nilpotenta och nolldelare inte finns.
Tournesol: Haha rolig tolkning :D Säkert en intern term MAI-snubbarna använder. Moberg 1 december 2011 kl. 16.44 (CET)[svara]
Taskigt då kurslitteraturen inte tagit upp monoidalgebror. En monoidalgebra är, såvitt jag förstått det, detsamma som en monoidring. Se en:Monoid ring eller någon bok i algebra, exempelvis Algebra av Serge Lang. Calle 1 december 2011 kl. 17.51 (CET)[svara]
Har Langs bok, den är fruktansvärt torr för en förstakurs-student... Undrar om han inte tar upp ngt redan i första stycket, redan innan Gruppen är definierad.
Det som kännetecknar monoider är väl att det inte nödvändigtvis finns inverser till alla element? När det då rör sig om ringar så antar jag att det är multiplikationen som inte nödvändigtvis har en invers för varje tal? -- Lavallen 1 december 2011 kl. 18.10 (CET)[svara]
Eftersom det skrivs på samma sätt som polynomringar över en ring i en viss variabel, säg R[x]. Så antog jag bara att Z skulle användas som koefficienter framför x och y som obekanta. T.ex. 2x - y + x² + 3xy² och här finns ju inge inverser till x och y eftersom polynom inte innehåller negativa potenser, således monoid? Har lämnat in mina papper nu. Flera halvlösta uppgifter :/ Hoppas jag fick rätt på nilpotenta och nolldelare. Vet inte hur man ska visa att det inte finns några fler än 1 och -1 som jag gissade på. :P Moberg 1 december 2011 kl. 22.20 (CET)[svara]
Litet senkomna kommentarer: Är det säkert att inte "monoidalgebra" finns i registret till Svensson? Slå då på "gruppalgebra" (jag hoppas att detta finns!), och fundera på vad den analoga definitionen bör vara!
En polynomring sägs vara en "algebra" över sin koefficientring (som i tillämpningar ofta är en kropp). En "enhet" är i detta fall nog snarast en "etta", d. v. s. ett neutralt element för multiplikationen. Varje monoid har en sådan "enhet"; det är ju precis detta som skiljer monoider från övriga halvgrupper. Själv brukar jag att använda termen "neutralt element", just därför att "enhet" också används i betydelsen "inverterbart element".
I polynomringen Z[x,y] finns det precis ett neutralt element för multiplikationen (vilket?). Detta element, och övriga moniska monom bildar en monoid (faktiskt en fri kommutativ monoid med två generatorer). Hur borde monoidalgebran över Z för denna monoid se ut, i analogi med hur gruppalgebror ser ut?
(Usch, denna text tycks ha fått mässlingen:-(... Det tar nog tid att fylla i länkarna.) Jörgen B 10 december 2011 kl. 20.40 (CET)[svara]

Den gäckande Folke Allard[redigera | redigera wikitext]

Hej!

All hjälp som kan fås för att bidraga till den i dagsläget mycket fragmentariska artikeln om Folke Allard hälsas varmt välkommen. Han var uppenbarligen en inte oviktig person inom socialdemokratin och LO på sin tid, men det verkar mycket svårt att hitta persondata om honom. En kvalificerad gissning finns att han kan ha varit en bror till Henry Allard; se vidare Diskussion:Folke Allard. /FredrikT 4 december 2011 kl. 14.21 (CET)[svara]

Jag finner honom inte i Vem är det, men mitt letande var inte förgäves, då jag hittade Sven Allard som blev en ny artikel. Problemet är bara att Vem är det uppger att han föddes i Tjällmo, medan det på gravstenen (på Tjällmo kyrkogård) står att han föddes i Lund. Någon som vet hur det ligger till? »Wolfgangus Mozart 6 december 2011 kl. 23.37 (CET)[svara]
Sveriges befolking 1900 ger svaret. Han var född i Tjällmo socken. Familjen var 1900 bosatt på gården Klofstena Lund i Tjällmo. Gravstenen anger alltså gården där han är född.--FBQ 10 december 2011 kl. 00.19 (CET)[svara]
Östgötars minne klargör att gården Klofstenalund i Tjällmo i vardagligt tal kallades Lund , på 1700-talet tillhörde den ätten Grill. [64] --FBQ 10 december 2011 kl. 00.25 (CET)[svara]

Mats Strandberg - Radiosportens smattrande ordkulspruta[redigera | redigera wikitext]

Lars-Gunnar Björklund skall i någon av årsböckerna Sporten i dag ha givit Mats Strandberg epitetet "Radiosportens smattrande ordkulspruta". Vet någon i vilken årgång detta skedde? Komplettera i så fall gärna Strandbergs biografiska artikel. Riggwelter 10 december 2011 kl. 12.17 (CET)[svara]

Eftersom tidszonen ligger vid och nära ekvatorn där dagarnas längd varierar litet eller inte alls över året, så iakttas inte sommartid.
Östafrikansk tid

Det här resonemanget låter lite konstigt motiverat... - På sommaren behöver knappast vi nordbor mer ljus på kvällarna. Vi har det ljust ändå. Det är väl på vintern som vi skulle behöva 'sommartid'?! (Just nu i december skulle det dock inte spela ngn roll alls, då solen försvinner bakom ett berg vid halvtolvtiden och återkommer nästa dag.) Det borde därmed vara mer motiverat med sommartid vid ekvatorn än här i norr! -- Lavallen 11 december 2011 kl. 07.37 (CET)[svara]

Låter inte alls konstigt EMRÅ. Poängen med sommartid är att ta hänsyn till hur dagsljusets fördelning förändras över året, och ändra klockan därefter. Om dagsljusets fördelning inte ändras, så är det helt logiskt att inte heller ändra klockan. Om just den klockändring som vi gör i Sverige är vettig eller inte är en annan diskussion. Lsj 11 december 2011 kl. 09.10 (CET)[svara]
Och eftersom ändringen bygger på ett EU-direktiv, där huvudvikten ligger på att klockorna inte skall ställas om i otakt, så är frågan om en viss ändring eller sommartid överhuvudtaget är vettigt i hela EU. Norden (och i synnerhet dess nordliga delar) har en helt annan ljusfördelning än Centraleuropa. --LPfi 11 december 2011 kl. 12.29 (CET)[svara]
Under andra världskriget införde man dubbel sommartid i England för att få ytterligare 1 timmes arbetstid med bra naturligt ljus, enbart för att kunna spara på landets energiresurser. Det krävdes då mindre energi för belysning på fabriker och andra arbetsplatser. Även jobb som utfördes utomhus krävde mindre energi. Janee 11 december 2011 kl. 15.06 (CET)[svara]
Jag har aldrig förstått varför man inte kan börja arbetspass, skolor och öppettider lite tidigare i stället, så vi slipper flytta klockorna varje halvår. I synnerhet när folk börjar föreslå att ha sommartid året om, som man gjort i Ryssland nu. Bοⅰⅵе 12 december 2011 kl. 23.20 (CET)[svara]
Svaret är förstås att den officiella tiden kan flyttas med ett beslut, medan det behövs många beslut för att ändra klockslagen, på en nivå som skulle uppfattas som icke-legitim detaljreglering. Men i sak håller jag med: ändra de tider som är icke-ändamålsenliga på sommaren. Det behövs förstås koordinering i vissa fall (t.ex. arbetstider och busstidtabeller), men om behovet erkänns allmänt är det knappast något omöjligt problem. --LPfi 13 december 2011 kl. 07.09 (CET)[svara]
Ngt ditåt ser ut att ha hänt: Tycker tex det ser ut som skolorna öppnar tidigare idag än de gjorde på den tiden jag var barn. 'Mina' skoltider är mer eller mindre att betrakta som sovmorgon idag. -- Lavallen 13 december 2011 kl. 09.15 (CET)[svara]
Kan du förtydliga? Jag vet varken när du började skolan eller när barn börjar i skolan nuförtiden i Sverige. Här i Finland varierar morgontiderna i skolorna ungefär från 8.00 till 9.15 (i de få skolor jag har har koll på).
Eventuellt ändrade tider handlar gissningsvis om att det å ena sidan är färre barn som blir ivägskickade av hemmamammor och å den andra på att man numera har obligatoriskt arrangerad eftermiddagsverksamhet åt de minsta skolbarnen (så de behöver inte gå ensamma hem för att sedan vänta på att föräldrarnas jobb skall sluta).
På arbetsplatserna har man väl snarare infört sovmorgnar. Någon på Wikipedia hävdade nyligen att normal arbetsdag är 9-17, medan jag alltid uppfattat 8-16 som norm (och 7- gäller i många yrken). Har nio-morgnar blivit vanligare? Många bekanta med flextid går till jobb först då.
--LPfi 13 december 2011 kl. 11.56 (CET)[svara]
När jag gick i grundskolan (skifte 70-80-tal) så var 8:30 tidigaste skoltid. 10:00 var sovmorgon. Nu upplever jag att det är betydligt tidigare.
Det är länge sedan jag hade ett arbete med fixa arbetstider, men vanliga verkstadsjobb slutar vanligen 16:00. Senaste arbetena har inte varit tidreglerade eller varit med ganska fri flexning. 9-17 är egentligen inte heltid, och är mer ett uttryck.
I storstäderna tror jag annorlunda arbetstider är vanligare för att anpassa till pendlingsproblemet.
Något jag också blivit medveten om och som också märks när man ska ut på riksvägen här: Folk jobbar ofta 'kortdag' på fredagar. Pendlingstrafiken på eftermiddagarna är här mån-tors 15-17:30, medan den på fredagar stäcker sig från 12-tiden fram till 17. Samma problem dyker upp när man ska söka folk på deras arbetsplats på fredagar. ("Personen är på 'tjänsteärende', återkommer på måndag.") - När jag jobbade på verkstadsgolvet så var det 40 timmars arbetsvecka som gällde. Det fick man inte ihop genom att gå hem vid lunch varenda fredag. -- Lavallen 13 december 2011 kl. 14.05 (CET)[svara]
Det funkar likadant om jag jobbar på kontor också. Vill man gå hem efter lunch på fredag så gäller det att ha +fyra timmar i flextid den veckan. Jag arbetar nominellt 9:00–17:30 och det upplever jag som ganska sent jämförelse med andra. /ℇsquilo 13 december 2011 kl. 14.34 (CET)[svara]
Såväl när jag gick i grundskolan (70/80-talet) som i gymnasiet (80-talet) var normal starttid på dagen 08.10. /FredrikT 13 december 2011 kl. 14.42 (CET)[svara]

Populärvetenskapliga böcker om astronomi[redigera | redigera wikitext]

Jag fick idag frågan av en vän om jag visste några bra populärvetenskapliga böcker om astronomi på svenska då han tänkt köpa det i julklapp till en person. Trots att astronomi är ett stort intresseområde för mig så hade jag inget bra svar då jag främst läser tidskrifter, texter och nyheter online och inte har köpt en astronomibok på svenska på flera år. Är det någon som har något tips på en bok som fortfarande går att köpa i bokhandeln? Vänligen Jopparn 14 december 2011 kl. 02.36 (CET)[svara]

Frågan: Show that the points z_1, z_2 and z_3 are the vertices of a right triangle. (Z_n är kvantifierade [\in \mathbb{C}], men siffrorna är ointressant för min fråga)

Jag har konstaterat att |z_2 - z_1| = |z_3 - z_1| och att (z_2 - z_1) är i rät vinkel med (z_3 - z_1), men ärligt talat vet jag inte vilket de frågar efter. Engelska benämningar på trianglar har jag aldrig fördjupat mig i... -- Lavallen 13 december 2011 kl. 15.29 (CET)[svara]

Right triangle är en rätvinklig triangel. Att du hittar en rät vinkel borde egentligen räcka för det, men du kan ju kolla Pythagoras sats också: (z2-z1)^2 + (z3-z1)^2 = (z2-z3)^2
Eftersom kursen är i komplex analys, så antar jag att man ska använda de verktyg som den komplexa analysen tillför, men visst finns det många sätt att visa att en vinkel är rät. -- Lavallen 13 december 2011 kl. 15.52 (CET)[svara]
Man kan ju alltid göra om triangelns katetrar till polär form och visa att argumenten skiljer med pi/2. Men annars ser jag inte att man vinner mycket på att blanda in komplexanalys i det hela. Lsj 13 december 2011 kl. 16.12 (CET)[svara]
Det jag gjorde var att visa att: i*(z_1-z_2)=k*(z_1-z_3), k \in R, vilket borde räcka. Hela kursen jag planerar att läsa och hela boken är om komplexanalys. Man kan göra om det till tvådimensionella vektorer och ta fram skalärprodukten, men det är irrelevant för boken. -- Lavallen 13 december 2011 kl. 17.19 (CET)[svara]
Så sant så. Tänkte inte på det, men visst funkar den metoden. Vrida den ena kateten 90 grader och sedan visa att de är parallella. Lsj 13 december 2011 kl. 17.24 (CET)[svara]
Utan att ha sett sammanhanget, skulle jag ändå gissa att Lavallen hittat den lösning textförfattaren tänkt sig. Jörgen B 15 december 2011 kl. 14.29 (CET)[svara]

Är denna bild fri att använda?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag undrar om denna bild är fri att använda. Alltså fri från upphovsrätten. Bild med änglar. Tacksam för svar. --Grönakonsum 15 december 2011 kl. 10.49 (CET)[svara]

Hur förmodas någon kunna veta det bara genom att titta på bilden? Vem har gjort den? När? - Tournesol 15 december 2011 kl. 10.50 (CET)[svara]
Jag vet genom att bara titta på bilden:) Det är Ruth Morehead som har gjort den och hon lever fortfarande. Så nej bilden är inte fri. Men hennes bilder är så söta så de stjäls och sprids tyvärr över hela internet. AlphaZeta 15 december 2011 kl. 11.04 (CET)[svara]

Får man använda bilden på ett vykort? Eller vet någon annan upphovsrättsfria bilder med fioler änglar eller tomtar? --Grönakonsum 15 december 2011 kl. 11.08 (CET)[svara]

Testa http://commons.wikimedia.org - Tournesol 15 december 2011 kl. 11.12 (CET)[svara]

Tack, men får man använda bilden på änglarna på ett vykort? Jag menar den bilden på den första länken. --Grönakonsum 15 december 2011 kl. 11.22 (CET)[svara]

Inte utan att be Ruth Morehead om lov. -- Lavallen 15 december 2011 kl. 11.27 (CET)[svara]

Tack för hjälpen, Någon som vet Ruth Morehead email adress? Jag vill skicka den bilden med änglarna till en vän. Så var snäll och hjälp mig. --Grönakonsum 15 december 2011 kl. 11.31 (CET)[svara]

Googla. - Tournesol 15 december 2011 kl. 11.38 (CET)[svara]