Wikipedia:Hjälp, min artikel har blivit föreslagen för radering!

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hjälp, min artikel har blivit föreslagen för radering! Det krävs mycket jobb för att skapa en artikel. Nya redigerare som bestämmer sig för att vara djärva stöter ibland ihop med raderingsprocessen för att den nya artikeln kanske inte passar ihop med Wikipedias policy och riktlinjer. Radering sker inte automatiskt. Det är en process, och att en artikel är anmäld till radering betyder inte självklart att hela wikigemenskapen anser att den ska raderas. Ibland blir artikeln kvar i uppslagsverket. Vad som passar och inte kan ibland vara svårt att avgöra. Många wikipedianer har fått se någon eller några av sina skapade artiklar anmälda till radering och/eller raderade.

Det är mycket vanligt att den som får sin artikel snabbraderad, märkt för snabbradering och/eller anmäld på "Sidor föreslagna för radering" tar illa upp. Gör inte det! Det är inte personligt. Alla föreslagna raderingar har inte stöd för radering och vissa raderingar är faktiskt felaktiga och bör bemötas. En del av artiklarna som anmäls på sidan för föreslagna raderingar visar sig ha klart existensberättigande och får vara kvar. Om din artikel har blivit anmäld till radering – ta det lugnt! Argumentera gärna och berätta varför artikeln borde vara kvar. Fråga om du inte förstår något eller inte vet hur du kan hjälpa till. Om du är lugn och saklig lär fler lyssna på dig.

Snabbraderingar[redigera | redigera wikitext]

Sidor som uppenbart inte hör hemma på Wikipedia kan anmälas av vem som helst till snabbradering, och tas bort av en administratör. Varken administratörer eller andra kan själva bestämma över artiklar, och människor kan göra misstag. Ett av de vanligaste skälen till att en artikel raderas är att det inte framgår av artikeln varför ämnet förtjänar en plats i ett uppslagsverk.

Återställa en raderad artikel[redigera | redigera wikitext]

Om en artikel misstänks ha blivit raderad på felaktiga grunder kan du kontakta en administratör via användardiskussionssidan eller lämna en begäran på Wikipedia:Begäran om åtgärder så kan en administratör återställa artikeln. En återställning i sig är inte en garanti för att den kommer behållas. När en artikel har blivit snabbraderad och någon därefter har protesterat är det vanligt att den i stället hamnar på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering.

Sidor föreslagna för radering[redigera | redigera wikitext]

Snabbraderade artiklar där raderingen har blivit ifrågasatt, och andra artiklar där det inte är självklart hur artikeln ska behandlas, kan föreslås för radering på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering (SFFR). Artiklar som uppenbart inte platsar på Wikipedia ska dock inte anmälas till SFFR.

SFFR innebär att användare diskuterar och tar ställning till olika alternativ under flera dagars tid. Anmälaren förklarar varför artikeln verkar olämplig och andra användare kommer med sina synpunkter. När diskussionen har avstannat markeras den som avslutad, men artikeln raderas bara om användarna är någorlunda eniga om att artikeln ska raderas. Raderingen utförs då av en administratör. Det kan även beslutas att artikeln ska behållas eller infogas i en annan artikel.

Radering sker inte automatiskt[redigera | redigera wikitext]

Artiklar kan överleva raderingsprocessen av flera skäl:

  • Tillräckligt många användare är överens om att artikeln är tillräckligt bra som den är.
  • Artikeln förbättras så mycket under raderingsdiskussionen att radering inte längre är aktuellt.
  • Användarna kommer inte överens, vilket gör att artikeln behålls.
  • Artikeln kan infogas i en annan artikel, där texten får ett bättre sammanhang.

Däremot avbryts inte raderingsdiskussionen av att någon tar bort SFFR-mallen på sidan, den ska tas bort först när diskussionen är klar.

En diskussion, inte en omröstning[redigera | redigera wikitext]

Avsikten med SFFR är inte att det ska vara en omröstning, även om många, även vana Wikipedia-användare, tolkar det så. Den egentliga avsikten är att de som skriver på Wikipedia ska komma fram till om artikeln platsar på Wikipedia. Wikipedia är inte en lagringsplats för vad som helst, utan syftet är att skapa ett allmänt uppslagsverk. Därför finns det policyer, som definierar vad Wikipedia är, och riktlinjer, som beskriver vad många användare anser är ett bra sätt att skapa ett uppslagsverk. Länkar till relevanta riktlinjer används ofta i diskussionen som hänvisning och för att man ska slippa upprepa vanliga argument.

Alla, även nytillkomna eller oregistrerade användare, kan delta i diskussioner och kommentera, men bara bekräftade användare kan lämna en röst. Om en användare ångrar eller ändrar åsikt under tiden som omröstningen är öppen markerar den det genom att stryka över den gamla åsikten. Därefter kan den lägga till en ny. Man ska alltså inte radera något.

Det har hänt att någon försökt fuska genom att signera med olika namn eller redigera från olika konton. Detta slår dock oftast tillbaka på användaren. Redigeringar på Wikipedia lämnar spår som gör det möjligt för vem som helst att kontrollera en användares bidragshistorik. Dessutom finns det IP-kontrollanter som kan göra ytterligare kontroller vid misstanke. Missbruk kan i vissa fall beivras med blockering. Försök till fusk och snedvridning av en diskussion kan också medföra att andra användare tappar tilltro till användaren och blir mer angelägna om att stödja en annan åsikt.

Ett vanligt argument från orutinerade användare är att peka på en annan artikel inom samma ämne och säga: "Men om X får vara kvar, varför får inte Y vara kvar då?" Varje artikel ska bedömas enskilt. Artiklar inom samma ämne kan ha helt olika grundförutsättningar och hålla olika standard ur ett encyklopediskt synsätt. Wikipedia är i ständig utveckling och Wikipedias användare är inte en homogen grupp med statiska åsikter, vilket också medför att utfallet kan variera mellan artiklar och över tid. Sedan är det av naturliga skäl omöjligt för en enskild användare att vara aktiv i alla artikeldiskussioner eller lika insatt i alla ämnen.

Hur en artikel kan räddas[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias användare är oftast förståndiga människor, även om det just i en diskussion lätt kan uppfattas som motsatsen. Var artig och avhjälp andras tvivel genom att förbättra artikeln utifrån Wikipedias policyer och riktlinjer. Läs på om Wikipedias riktlinjerna för att få en känsla för vad artikeln kan behöva. Det är möjligt att artikeln kan verka intressant som den är men att den har encyklopediska brister. Det kan vara exempelvis att ämnet inte förklaras tillräckligt grundläggande, att den innehåller ett slarvigt språk eller att den saknar verifierbara källor. Skriv ut det självklara så att det framgår även för den som inte är bekant med ämnet vad det handlar om. Försök att tillföra information som påvisar att artikelämnet är relevant i en encyklopedi som Wikipedia. Genom att använda källhänvisningar till trovärdiga källor kan du styrka trovärdigheten och öka chanserna till att artikeln kan behållas. Tänk på att man inte kan använda personer i sig som referenser i artiklarna, utan att det måste vara publicerade källor som är offentliga. Ju mer okänt ett ämne är för allmänheten, desto viktigare är det att artikeln påvisar att det existerar, inte minst om någon ifrågasätter det. Nämn vilka artikelförbättringar du har gjort i diskussionen eller i SFFR eftersom det inte är säkert att alla andra har uppfattat det.

Andra användare kan också arbeta med artikeln, till exempel genom att anpassa struktur och stil, tillföra något eller radera något som inte får förekomma. Det är en normal process på Wikipedia. Det ska inte ses som riktad kritik mot artikeln eller artikelskaparen, utan som en del av förbättringsarbetet.

En del artiklar kommer att raderas ändå[redigera | redigera wikitext]

En del ämnen anses inte lämpliga för Wikipedia i nuläget. Exempelvis en independentfilm som inte har visats på en filmfestival, en tidskrift som bara har getts ut i ett nummer, ett nystartat parti eller ett skivbolagslöst okänt källarband är knappast relevant enligt relevanskriterierna. Då spelar artikelstandarden ingen roll. Däremot kan ämnet eventuellt bli relevant i framtiden om förutsättningarna förändras. Wikipedia är inte till för att göra okända företeelser eller personer kända.

Var förberedd på radering och gå vidare vid radering[redigera | redigera wikitext]

Även om du hoppas och tror att din artikel kommer att behållas bör du alltid vara förberedd på en eventuell radering. En artikel som man själv har skapat kan kännas som ett eget verk, men samtidigt det går inte att äga artiklar på Wikipedia och en eventuell radering är inte personlig.

Wikipedia bygger på frivillighet och att man är djärv. Förvänta dig inte en personlig förvarning vid radering, inbjudan till diskussion eller att andra ska be om din åsikt. Var aktiv, försök att hålla koll på vad som händer och fråga om du inte förstår något. Som nybörjare är det lätt att känna sig motarbetad av mer rutinerade, och att glömma att rutinerade faktiskt kan hjälpa till teoretiskt och kanske även praktiskt med artikeln.

Det är lätt att en radering inger uppgivenhet eller frustration hos artikelskaparen, särskilt om den är oförberedd på det eller inte förstår varför. Du kanske har lagt ner mycket tid och arbete på artikeln och för stunden känner dig dåligt behandlad. En radering ska inte tolkas som censur eller att Wikipedia tagit definitiv ställning emot ämnet. Om du inte vet varför en artikel raderats kan du alltid be en administratör vänligt om raderingsmotiveringen.

Det du kan göra i förberedande syfte är att spara artikeln på din egen dator eller i din sandlåda på Wikipedia innan den raderas, bygg sedan vidare på den i lugn och ro och publicera den på nytt när ämnet uppfyller relevans eller artikeln är mer genomarbetad. Då görs en ny bedömning.

En del artiklar hör dock inte hemma i ett uppslagsverk eller på Wikipedia överhuvudtaget. Innehållet kan fortfarande vara intressant för allmänheten och platsa någon annanstans. Ett lokalt slanguttryck platsar i Urban Dictionary, men inte i Wikipedia. Ett fotoalbum passar kanske på Tripod, Flickr eller på Wikimedia Commons. Ditt favoritrecept kan välkomnas i Kokboken på Wikipedias systerprojekt Wikibooks men inte på Wikipedia. Dina personliga åsikter och vardagliga reflektioner kan lämpa sig för en blogg, en vlogg eller ett diskussionsforum istället.

Se även[redigera | redigera wikitext]