Wikipedia:Projekt GLAM/Open Sources/Tersmeden/Bilaga III Kartor

Genom "Bilaga III - Öfversikt af Sätra Brunns Topografi" ur Sätra Brunns krönika 1700-1915 ger författaren Petrus Tersmeden en rad detaljerade observationer från olika historiska kartor. Dessa observationer kan jämföras utifrån plats och årtal för att kunna se den historiska utvecklingen över tid. I denna sammanställning listas alla observationer enligt författarens ord. Materialet består av 389 observationer hämtade ur fem olika kartor från tre olika århundraden. Observationerna gäller i huvudsak byggnader, källor och allmän vegetation. Kartorna är upprättade 1720, 1796, 1820, 1868 och 1913. Endast den första och den femte kartan bilagda i boken (vilka utgör bilaga I och II). Övriga kartor har kompletterats från Wikimedia Commons, kategorin Maps of Sätra brunn. I vissa fall har enskilda observationsserier kunnat kopplas till befintliga byggnader. I sista kolumnen, Koordinater, listas den fysiska platsen idag som observationen representerar.

	Första kartan	Andra kartan	Tredje kartan	Fjärde kartan	Femte kartan
ID	1720	1796	1820	1868	1913	Koordinater
1	Brunnshuset, det första, uppfördes af D:r ELFVING (betecknadt med A)	Brunnshuset, det andra, uppfördes af D:r WOLFF 1741 (bet. med 1).	Brunnshuset, det samma.	Brunnshuset, det samma.	Brunnshuset, det samma.	59°51′38.82″N 16°26′54.95″Ö
2	Kyrckian, den första, byggdes af D:r ELFVING mellan 1705-1708 af sammanskjutna medel (med B).	Kyrkian, den andra, uppfördes af D:r SIDRÈN 1760 (med N:r 5).	Kyrkan, den samma.	Samlings- och Läselokal för medelklassen.	Gymnastiklokal, sedan 1878.	59°51′38.97″N 16°26′56.3″Ö
3	Alléen (Fruntimbretsalléen) från brunnshuset till Sätragränsen i S. V. (med C).	Alléen, var äfven nu allé.	Allén, ännu allé.	Allén, med träd ännu å ömse sidor.	Öppen väg, ett och annat träd kvarstår på S. sidan, obekant när allén försvann.	…
4	Stora Allen (med D från brunnshuset söder utill Pyramiderna. Den »parterr», som betecknas med E, var gräsbeväxt och använts för dansande.	Stora Allén, på samma vis som förut med utvidgningar (parterrer), samma parterr eller »rondal» användes fortfarande för dansande.	Stora Allén, lika som förut. På den första parterren stod nu majstången.	Stora Allén: här äro utvidgningarne (parterrerna) borttagna. Där den 1:a parterren låg, befann sig nu kägelbanan, som flyttades från Persparken.	Flemmingsallén kallas densamma nu. De forna parterrerna, som nu under mellantiden varit sandade, äro nu åter gräsbeväxta.	…
5	Brudgumsallén (bet. med F), som löper från st. landsvägen »Pyramiderna». Alléns längd 546 fot.	Brudgumsallén, på densamma tillkommit Brudgumskällan (bet. med 3). Dessutom grindar i dess skärning med Brudallén.	Brudgumsallén. Grindar finnas ej mera, men i stället bommar.	Brudgumsallén. Äfven bommarne borttagna. I denna allé stod bredvid källan en träfigur, föreställande Æsculap med dess attributer.	Brudgumsallén, som förut. Figuren af trä borttagen, flyttad under mellantiden till Olofsparken. Försvann mot slutet af 18-hundratalet.	…
6	Brudallén (Cavaljerallén), från brunnshuset till Brudkällan (med G).	Brudallén (Cavaljerallén), som förut, utom att grindar tillkommit vid kyrkan.	Brudallén : Grindarne äro nu borta, i deras ställe kors (x) liksom på sidoalléerna.	Brudallén, som förut, utom att korsen äro borttagna.	Brudallén, som förut, med den skillnad, att en stor del af de gamla träden fallit och nya intagit deras plats.	…
7	Badstugan (med H.). Det första hus, som uppfördes af SKRAGGE, antagl. redan 1700.	Finnes ej mera, i stället en liten öppen plats med en smal väg till Brudallén.	Badstuguplatsen, platsen och den lilla vägen äro nu inplanterade.	Badstuplatsen, som förut, endast att en stig upptagits till Stora allén.	Badstuplatsen kallas äfven af folket »Britas ro». Inhängnaderna äro numera ståtliga träd.	…
8	Segerkällan (med I), som fick sitt namn af slaget vid Narva, stod bredvid bastun. I början stod en pumpinrättning vid källan.	Finnes ej mera, källan försvann antagl. samtidigt som Badstun, hvilken försågs med vatten från källan.	Finnes ej.	Segerkällan, den nya, å annan plats, utmed Stora allén, ungefär på dess midt.	Segerkällan, som å föregående karta. Med orätt har allmänheten förväxlat denna nya källa med den ursprungliga Segerkällan.	…
9	Brudkällan (med K). Antagl. blott en öppen tunna. Den upptogs af SKRAGGE 1705. Hit flyttades pump inrättningen från Segerkällan.	Brudkällan (med 2). Nu öfverbyggd: 1 hus eller skjul stod öfver källan. Det uppsattes 1778, påkostadt af Bergsrådet SÖDERHJELM.	Brudkällan, som förut, men har ett litet badhus tillkommit i hörnet af Brudallén o.n v. Olofsallén. Det kallades »Fattigbadhus», uppfördes 1817, hade ingen badstu blott en pannmur o. 1 rum för 1 badkar, som användes för III. kl:s patienter.	Brudkällan, nu ej öfverbyggd, endast 1 öppet kar med galler öfver. Badhuset är borta liksom pumpinrättningen. De refvos i början af 1850-talet af GLAS..	Brudkällan, som förut; sedan rätt länge tillbaka stod bakom källan, vid den stora almen, en 4 meter hög träställning föreställande en Urna målad i gråhvitt. — På afstånd tog den sig naturlig ut. Borttogs på 1890-talet.	…
10	Brudberget. Dess historia okänd.	Brudberget.	Brudberget.	Brudberget. En omtyckt tillflyktsort för promenerande.	Brudberget. I enlighet med föregående karta. På denna är äfven Ögonkällan utsatt, som i forna tider mycket användts.	…
11	Stora landsvägen (bet. med L). I gamla tiden belagd med kafvelbroar från Broarne till Trefaldighetskällan. På vägens norra sida var en gärdesgård o grindar funnos midtför Broarne, och "Fahlströms".	Stora landsvägen. Tillkommit två milstolpar af trä, i form af pelare, midt för »Biskopsgården». De uppsattes antagl. i mediet af 1700-talet. Mot slutet af 1600-talet funnos dylika. Då 2 stodo midt emot hvarandra, utmärkte detta en full mil.	Stora landsvägen som förut, endast att en gärdesgård tillkommit söder om vägen.	Stora landsvägen. Gärdesgårdarna äro nu borttagna. De 2 milstolparne försvunno på 1840-talet o. ersattes med 1 af sten.	Stora landsvägen. Lika smutsig som antagl. i alla tider. Grindarne äro äfven nu borttagna.	…
12	Hospitalet (med I) låg ungefär där nuvarande Lazarettet är beläget.	Fattighuset kallas det nu.	Fattighus för män är nu dess benämning.	Lasarettet ligger nu på denna plats, byggdes af GLAS på 1850-talet.	Lazarettet i enlighet med föregående.	59°51′42.56″N 16°26′48.84″Ö
13	En byggnad (betecknad med N:r 2).	Fattighus för Qvinnor.	Qvinns fattigstuga kallas det nu.	Fattighus för kvinnor.	Handelsbod, ombyggdes härtill af HENSCHEN.	59°51′40.7″N 16°26′51.18″Ö
14	Apotek (med N:r 3).	Icke utmärkt till hvad det användes.	Lika så här.	Finnes ej mer.	Lika så.
15	Matsalen (med N:r 5).	Icke utmärkt för hvilket ändamål.	Icke heller här angifvet för hvilket ändamål.	Handelsbod.	Skräddarverkstad å öfre botten, å den nedre kafé med brödförsäljning.	59°51′40.4″N 16°26′52.26″Ö
16	En byggnad med 4 rum (med N:r 6).	En enda lång byggnad.	Västra landsvägsflygeln.	Västra landsvägsflygeln.	Västra landsvägsflygeln.	59°51′40.2″N 16°26′53.34″Ö
17	Ett kök o. en byggnad med 3 rum (med N:r 7 o. 8).	En enda lång byggnad.	Östra landsvägsflygeln.	Östra landsvägsflygeln.	Östra landsvägsflygeln.	59°51′39.93″N 16°26′54.35″Ö
18	En byggnad med 3 rum (med N:r 4).	Icke utmärkt för hvad ändamål.	Betjäntrum.	Försvunnet.	Finnes ej mer.	…
19	Porten till Brunnsgården (med N:r 9).	En grind.	Ett kors.	Öppen passage.	Öppen passage.	…
20	En byggnad med 3 rum (med N:r 10).	Ej utmärkt för hvad ändamål.	Landshöfdingebyggnaden.	Landshöfdingebyggnaden.	Landshöfdingebyggnaden.	59°51′39.93″N 16°26′55.28″Ö
21	Fängelset (med N:r 11).	Försvunnet.	Finnes ej mer.	Som föregående.	Som föregående.
22	En byggnad med 2 rum (med N:r 12).	Stora matsalen. Ingången från brunsgården. Det är okändt, när husets inredning ändrades till 1 rum.	Nya matsalen. Ingången från brunnsgården.	Matsalen. Ingången från brunnsgården.	1:a klassens matsal. Ingången sedan Henschens tid från parken.	59°51′40.42″N 16°26′55.7″Ö
23	Tvänne kalla kamrar (med N:r 13).	Ej betecknadt.	Huset antagligen rifvet.	Finnes ej.	Finnes ej.	…
24	En byggnad öfver källare (med N:r 14).	Ej utmärkt för hvad ändamål.	Saknas.	Saknas.	Saknas.	…
25	En bod (med N:r 15).	Bod.	Bod.	Bod.	Boden rifven och ombyggd till Fristaden.	…
26	Traktörens kök och byggning (med Nr 16).	Lilla matsalen o. köksbyggnaden.	Traktörsbyggnaden.	Köket och 2:a klassens matsal.	Köket och 2:a klassens matsal, tillbyggda.	59°51′40.65″N 16°26′53.23″Ö
27	Kommissarien Wolsers hus (med N:r 18).	En gärdesgård.	Salustånd.	Salustånd.	Salustånd, användes ej.	…
28	En kålbod (med N:r 17).	Återfinnes ej.	Ej heller här.	Lika som föregående.	Lika så.	…
29	Bergsrådet Lybeckers hus (med N:r 19).	Ej angifvet för hvilket ändamål.	Brunnsmästarebyggnaden.	Apotek med 1 rum.	Apotek, med 1 rum.	59°51′41.43″N 16°26′54.39″Ö
30	Ett kök (med N:r 20). Klockhuset, orätt placeradt å kartan.	Klockhuset.	Klockhuset med biljard å nedre botten, å öfre rum att hyra.	Klockhuset. Biljard å nedre botten.	Klockhuset med Bostad för de med. studerande och massagerum.	59°51′41.8″N 16°26′55.31″Ö
31	En byggning.	En byggnad öfver källare.	Källarbyggnaden.	Källarbyggnaden.	Källarbyggnaden : 4 rum å öfre botten för kökspersonalen.	…
32	Häradshöfding v. Düsings byggnad, där bredvid kök och därunder källare (med N:r 22 o. 23).	Bostäder, antagl., ej angifvet för hvilket ändamål.	Berget, där bredvid en liten klädbod.	Berget med 2 rum, klädboden nu Nattvaktens bostad till på 1880-talet.	Berget med boden bredvid — köksbyggnaden rifven, källaren en grönskande kulle.	…
33	Statskommissarien Rudenhjelms byggnad (med 24 o. 25).	Byggnaden finnes kvar; boden är iskällare.	Byggnaden ej angifven ; där boden stod, synes vara vagnslider o. stall.	Iskällare.	Fristaden är uppförd på denna plats 1908 af FRIBERGER.	59°51′42.79″N 16°26′54.62″Ö
34	Räntmästare Wallraves byggnad med 2 flyglar (med N:r 26).	Byggnadskomplex, ej angifvet till hvad ändamål.	Mathiesen, flyglarna kallades »Mathiesens» östra o. vestra.	Backen benämnes det nu, vestra flygeln Prestkammaren.	Mathiesens. Bygganden användes till olika ändamål. Prestkammaren bibehåller sitt namn.	…
35	‎Assessor Adelheims byggnad o. kök (med N:r 27).	Lugnet kallas det nu; dessutom har tillkommit en byggnad 50 meter NV härom, som äfven kallas Lugnet.	Hagen, tillökad med en köksbyggnad. Den gamla köksbyggnaden benämnes Lilla Hagen.	Doktorns, äfven Hagen benämndt. — Hagen började delvis rifvas 1870. Försvann helt o. hållet 1898.	Societetshuset uppfördes på denna plats 1903 af PETTERSSON.	59°51′41.85″N 16°27′1.84″Ö
36	En lada (med N:r 28). Obekant, om denna lada refs eller ombyggdes till »Nybygget».	Nybygget, innehöll ett större hus med 1 flygel o. 1 köksbyggnad, flygeln hade 2 rum.	Nybygget. Flygeln kallas här Betjentbostad.	Nybygget, lika som förut, ännu har platsen fått vara orörd.	Nybygget. Flygeln o. köket äro borta. Den förstnämnda flyttades till Skogsbo, köket okändt hvad dess öde blef.	59°51′40.42″N 16°27′9.59″Ö
37	Broarne (med N:r 29). Antagl. den äldsta byggnaden inom Sätra område. Till gården hörde 2:ne flyglar, öster o. väster om hufvudbyggningen. Midt emot densamma en gärdesgård med en grind. Utmed gården mot väster var en trädgård i fransk stil.	Broarne. Tillkommit ett hus midt emot hufvudbyggningen, grinden därför flyttad åt sidan. Den franska trädgården försvunnen.	Broarne. V. flygeln rifven. Den östra flygeln kallas nu Lilla Broarne. Huset midt emot är kök. Grindarne borta, äfven den vid vägen.	Broarne. Lika som föregående. Egendomligt, att under den tid som lupit ingen åtgärd vidtagits för att återskapa trädgården. Traditionen hade bort mana härtill.	Broarne. Som förut, ännu orört. På 1890-talet gjordes ett försök af HENSCHEN att anlägga en trädgård, som äfven kom till stånd i mera blygsam stil. Äfven den är igenlagd.	59°51′39.37″N 16°27′16.28″Ö
38	Presidenten Fahlströms byggning, kök och källare, uppförda af honom i början af 1700-talet.	Biskopsgården så kallad nu, emedan biskopinnan KALSENIUS förbehöll sig komplexet under sin lifstid. En flygel har tillkommit.	Biskopsgården i samma skick som föregående.	Biskopsgården. Lika som förut.	Biskopsgården. Den enda förändringen är, att verandor uppsatts på 2:e af byggnaderna.	59°51′37.81″N 16°27′24.36″Ö
39	En lada strax NV om Brunnshuset.	Finnes icke upptagen å denna karta.	Finnes ej mer.	Finnes ej.	Finnes ej.	…
40	Broarnes äng. Hela terrängen norr om stora landsvägen från franska trädgården västerut till "Landshöfdingens".	Vretarne, som nyttjas af Brunnsmästaren till slog.	Afseliiska parken upptager största delen av denna terräng.	Afseliiska eller Persparken, nu uppväxt med stora träd.	Persparken har nu åldrats; en stor del af de gamla träden äro utgallrade.	…
41	Lindarne använda till slåtter.	Lindare till samma ändamål.	Lindarne af samma natur som förut.	Lindarne lika med föregående.	Lindarne fortfarande detsamma.	…
42	Odugliga berg, stenbunden mark, delvis skogbeväxt, N. o. NO om Brorne.	Af samma natur som förut.	Terrängen vid Broarne af samma natur som förut. Norr om Nybygget mera parknatur.	Terrängen som föregående.	Skogsmark numera utom de platser, som blifvit bebyggda.	…
43	En Hage vid Biskopsgården mellan storalandsvägen och Brudallén.	Ruddammarne, tvänne stycken, lågo nu i denna hage.	Ruddammarne.	Dammarne borttagna.	Äng.	…
44	Icke angifvet på kartan af hvad slags natur.	Sidland beväxt med småskog.	Plats för kyrkbyggnad utstakad i denna terräng.	Gymnastiken uti en ladubyggnad, låg på denna plats.	Engelsk park anlagd af HENSCHEN.	…
45	Ej angifvet å kartan af hvad slags natur.	Hamp- och Kålland framför Lugnet.	Platsen äfven nu beväxt på samma sätt.	Gräsvall.	Gräsvall med gångar.	…
46	Ej angifvet å kartan af hvad slags natur.	Bergbunden mark beväxt med skog.	Huslängor ligga nu på denna plats.	Stall och uthuslängor.	Bergabo och Hertigflygeln äro nu här uppförda.	…
47	Badhuset, det första efter Badstun, som uppfördes af ELFVING.	Badhuset, detsamma, antagligen då och då repareradt.	Gamla badhuset, som det kallades, uppfördt o. hopsatt af gamla hus af AFZELIUS.	Nya badhuset uppfördes af GLAS på 1850-talet.	Gamla Badhuset, det samma, som GLAS uppförde, men tillbyggdt o. förändradt.	59°51′37.55″N 16°26′54.39″Ö
48	En öppen inhägnad plats midt emot Fahlströmska komplexet.	Stall och vagnslider.	Vagnslider med stall.	Stall. Vagnslidret är borttaget.	Lider, där allmogen om söndagarna sätta in sina hästar. Tillkom 1886.	…
49	…	Conversationssalen, uppfördes 1762 af SIDRÉN till Herrskapens samlingsrum.	Brunns Salen, fotfarande samlingsrum och läsrum för Herrskapen.	Salongen. 1:a klassens samlings-, läs- och danssalong.	Samlings- och Lässalong för 1:a klassen till 1903, då den öfvergick till 2:dra klassens brunnsgäster och tudelades.	59°51′39.28″N 16°26′53.91″Ö
50	…	Brunnsapoteket.	Apotek med kamrerarens rum.	Kamrerarekontor samt 1 gästrum.	Kamrerarekontor samt 1 gästrum.	…
51	…	Ladugårdshus, tvenne hus.	Fähus det ena, Stall det andra.	Stallgården och Ladugården.	Bortrifna under HENSCHENS tid.	…
52	…	Rådsbyggnaden.	Rådsbyggnaden.	»Riksrådets».	»Riksrådets».	59°51′40.86″N 16°26′55.98″Ö
53	…	Klensmedja.	Klensmedjan förflyttad mera norrut.	Klensmedjan å samma plats.	Klensmedja.	…
54	…	…	Alla nödvändighetshusen hafva här ett gemensamt N:r å kartan, som på den föregående af 1796.	Nödvändighetshus, här och hvar ändrade.	Nödvändighetshusen, borttagna en del, äfven tillökade med nya hus.	…
55	…	…	Brunnssmeden tillhörig byggnad.	Bolins.	Badmästare Bolins bostad.	59°51′42.97″N 16°26′52.8″Ö
56	…	…	Bodar, tvenne, den ena Badmästarens, den andra smedens.	Bodarne, desamma.	Lika så.	…
57	…	…	Vagnslider och stall på platsen mellan nuvarande Bergabo och Björnbo.	Stallgården, där både vagns- och ridhästar intogos.	Brunnsmästarebostaden uppförd af HENSCHEN.	…
58	…	…	Tullsta, så kallat därför att huset köptes och flyttades från Tullsta by i Kila s:n. I södra delen af huset var Fängelset inrymdt.	Gästgården. Fängelset som sådant borttogs under GLAS tid.	Gästgården, numera bostad, dels flr f.d. brunnens tjänare, dels för tjänstförrättande personal, samt upplåtes äfven till brunnsgäster.	…
59	…	…	Lilla Torpet, 1 våning.	Lilla Torpet, 1 våning.	Lilla Torpet, moderniseradt af HENSCHEN.	59°51′43.34″N 16°27′8.31″Ö
60	…	…	Stora Torpet med en kål- eller hampegård framför och där bredvid en källa (källan fanns på 1796 års karta). 2-våningshus.	Stora Torpet, 2-våningshus.	Stora Torpet, 2-våningshus, gräsplan numera framför huset i stället för kålland. — Källan finnes kvar.	59°51′42.88″N 16°27′6.96″Ö
61	…	…	En plan utstakad för en nybyggnaa vid Torpen 20 alnar norr om Stora Torpet i skogsbrynet.	Mellan-Torpet. Alla dessa 3 hus gå här under benämningen »Torpen».	Mellantorpet fanns kvar ända till PETTERSSONS tid, som borttog detsamma, en stor förlust för Sätra i flera afseenden.	59°51′43.62″N 16°27′7.34″Ö
62	…	…	Lusthuset med kägelbanan i Afzeliiska parken.	Lusthuset används under hela GLAS’ tid som förut; Kägebanan åter flyttades till Stora Allén, till dess första rondal.	Lusthuset fick stå till 1:a åren af PETTERSSONS tid, då det borttogs för att lämna rum för en lawn-tennisplan.	…
63	…	…	Plan för nybyggnad mellan Hagen och Lusthuset, utstakningen å den s.k. Träskolan.	Park.	Park, fortfarande.	…
64	…	…	Rumormästar Enkan Stina Carlsdotters byggnad.	Rumormästare Zetterströms 3:ne byggnader, å denna karta och plats, tillhörde antagl. ZETTERSTRÖM.	Trädgårdsmästarebyggnaden.	…
65	…	…	Fähus och Foderhus samt Bodar belägna 16 alnar NO om Enkan Stina Carlsdotters hus.	Finnes ej mera.	Finnes ej.	…
66	…	…	Minnesstenen framför Hagen till Prof. Afzelii minne.	Minnesstenen som förut.	Minnesstenen numera framför Societetshuset.	…
67	…	…	Minnesstenen öfver Erkebiskop Uno v. Troil framför Nybygget.	Minnesstenen som förut.	Minnesstenen fortfarande på sin plats.	…
68	…	…	Timsten å platsen framför Landshöfdingebyggnaden.	Solvisare i likhet med förut.	Solvisaren.	…
69	…	…	Kryddtäppa söder om landsvägen.	En länga med Salustånd utmed södra sidan af stora landsvägen.	Handelsman Erikssons hus jämte trädgård, uppfördt 1893; samt Posthuset af 1905; båda tillhöriga Eriksson; de ligga i Fläckebo s:n på Sätra mark.	…
70	…	…	Kryddtäppa.	Kryddtäppa.	Allmänna badhuset o. maskinhuset äro här uppförda under BJÖRNSTRÖMS o. HENSCHENS tider.	59°51′36.75″N 16°26′54.14″Ö
71	…	…	Dagkarlstorpet.	Ej angifvet.	Ej angifvet.	…
72	…	…	Matbod bakom stånden å Brunnsgården.	Finnes ej mer.	Finnes ej.	…
73	…	…	Klädbod, strax bakom "Berget".	Finnes ej mer.	Finnes ej.	…
74	…	…	Sjustjernan, en plan belägen i Flemingsparken, dit alla alléer och gångar utmynna.	Sjustjernan fortfarande öppen, sandad plats.	Sjustjernan, numera igenlagd och gräsbeväxt.	…
75	…	…	Odlingsbar mark, mellan Brudkällan och Brudgumsallén.	Äng, där under GLAS’ tid ungdomen roade sig under höslåttern med att hjälpa till.	Äng, den plats, som möjligen varit afsedd att i en framtid användas till en damm med svanor.	…
76	…	…	Odlingen, platsen mellan Brudgumsallén och Badstuplatsen, utmed Brudalléns södra sida.	Äng eller slag.	Äng eller slag.	…
77	…	…	Vedgård.	Vedgård.	Vedgård.	…
78	…	…	…	Hofbergs, så kalladt efter Rumormästaren HOFBERG, som upp förde huset i slutet på 1840-talet.	Hofbergs inlöstes af Brunnen under HENSCHENS tid. Det användes numera till bostad dels åt prästen, dels åt brunnsgäster.	59°51′41.25″N 16°27′17.51″Ö
79	…	…	…	Salustånden. De lågo utmed landsvägen på båda sidor om densamma. Å södra sidan om vägen stodo de från nedfarten till nuvarande stallet ända fram till den plats, där Sätragränsen går i väster. Å norra sidan om vägen voro de uppställda från nuvarande handelsboden fram till ofvannämnda gräns.	Alla dessa stånd äro nu borttagna med undantag af ett, som står bredvid Lasarettet, och det på Brunnsgården belägna. De försvunno så småningom för att lämna rum åt större och bekvämligare bodar och bostäder. Med deras försvinnande förlorade Sätra mycket af det karakteristiska och typiskt gammaldags, som dessa små salubodar förlänade åt vägen, den egentliga pulsådern sedan gammalt för allmogelifvet vid Sätra.	…
80	…	…	…	Lasarettsflygeln eller »Klippan» kallad, angifven å denna karta, hitflyttades efter att förut ha varit det badhus, som AFZELIUS uppförde.	Lasarettsflygeln eller »Klippan».	59°51′42.67″N 16°26′50.45″Ö
81	…	…	…	Fattighuset, Tvåan kallad, NO om Lazarettet med ett Kök bredvid, hitflyttadt från den plats, där nuvarande Lazarettet står.	Fattighuset, Tvåan fortlefver ännu på samma plats för samma ändamål.	59°51′43.45″N 16°26′49.54″Ö
82	…	…	…	Kyrkan, den nya af GLAS uppförda.	Kyrkan, i enlighet med föregående karta, enda skillnaden består där uti, att växtligheten är rikligare kring kyrkan än förut.	59°51′36.18″N 16°27′4.95″Ö
83	…	…	…	Brunnsgården, är visserligen omnämnd förut med anledning af genom de kring densamma uppförda husen, men nu hafva de af GLAS planterade kastanjerna tillkommit.	Brunnsgården ungefär som enligt föregående; endast några stånd och äfven små hus, ha blifvt borttagna kring densamma.	…
84	…	…	…	Minnessten öfver Professor Glas i den af honom grundlagda Olofsparken.	Minnesstenen kvarstår som förut	…
85	…	…	…	Kägelbanan, som af GLAS flyttades från Persparken till stora alléns första rondal, jämte det bredvid densamma uppförda lilla huset.	Kägelbanan är nu rifven, under det att äfven den kägelbana utmed den förra, som uppfördes af BJÖRNSTRÖM, är försvunnen. Det lilla huset blef först Vattenkiosk, sedermera Biljettkontor.	…
86	…	…	…	Hörnet låg i vinkeln mellan vägen till Nybygget och vägen till Torpen i vägkorsningens NO hörn. Det var Brunnsmästarbostad från förra hälften af 1800-talet.	Solbacken är ombyggd och hitflyttad af HENSCHEN från det 20 meter söder därom förut liggande Hörnet.	59°51′42.16″N 16°27′8.35″Ö
87	…	…	…	Sjöströms Torp låg snedt emot Nybygget i samma linie som Hörnet och Hofbergs.	Hyddan är ombyggd af Sjöströms Torp, hvilket verkställdes under HENSCHENS tid.	…
88	…	…	…	»Elektriciteten» benämndes en liten paviljong, där »Gnisterdoktorn» höll till bredvid Sjöströms torp.	Finnes ej mer	…
89	…	…	…	Glasparken, anlagd af GLAS i ungefär samma stil som Persparken. I densamma Olofskällan.	Olofsparken som sådan är delvis af HENSCHEN igenlagd, såsom för dyr att underhålla.	…
90	…	…	…	Fängsbacken är upptaget först på denna karta. Dess historia inhämtas af Krönikan.	Fängsbacken, numera bostad för arrendatorn af Sätra jordegendom, lika skjutsstation.	…
91	…	…	…	Grindstugan, tillhörig den förut omnämnde SJÖSTRÖMS mor, ligger på Sätra område alldeles intill dess Ö gräns. Gumman S-m öppnade alltid den grind, som stod bredvid på stora vägen, och olycklig den pojke, som kom henne i förväg.	Grindstugan är numera upptagen af gamle Sjöström, sedan moderns död. Grinden bredvid stugan finnes ej mera.	…
92	…	…	…	Byggnad norr om Fattighuset	Finnes ej mer.	…
93	…	…	…	Tvänne små hus, där Fristaden nu är belägen.	Finnes ej mer.	…
94	…	…	…	Byggnaderna, där nuvarande stallet är beläget.	Finnes ej mer.	…
95	…	…	…	…	Vattenbassängen förlagd mellan Brunnshuset och nuvarande »Gamla badhuset».	…
96	…	…	…	…	Biljettkontoret å platsen bredvid Brunnshuset.	59°51′37.94″N 16°26′57.34″Ö
97	…	…	…	…	Björnbo uppfördes 1871. Det inköptes för 1500 kr. i Sala och flyttades som det stodl sin nuvarande plats. Det blef intendentens bostad och lokal för hans mottagning af brunnsgäster.	59°51′44.23″N 16°27′3.13″Ö
98	…	…	…	…	Skogsbo, en barackliknande byggnad för 3:e klassens gäster, uppfördes 1874.	…
99	…	…	…	…	Marketenteriet vid Skogsbo flyttades från det bredvid liggande Nybygget, där det varit »Köket».	…
100	…	…	…	…	Bergabo, på den inom Sätra högst belägna platsen. Byggningen är uppförd i enlighet med en af särskild arkitekt utförd ritning.	59°51′44.37″N 16°26′51.55″Ö
101	…	…	…	…	Maskinhuset uppfördes 1887-1888 parallellt med allmänna badhuset. Förut stod ångpannan midt uti det gamla af GLAS uppförda badhuset.	59°51′36.38″N 16°26′54.93″Ö
102	…	…	…	…	Brunnsmästarebostaden uppsattes å samma höjdplatå som Bergabo.	59°51′44.5″N 16°26′56.8″Ö
103	…	…	…	…	Ladugård jämte länga och ett magasin för sängkläder m. m. bredvid Brunnsmästarbostaden.	…
104	…	…	…	…	Iskällaren bredvid Björnbo.	…
105	…	…	…	…	Granbacken in i skogen midt för Nybygget, uppfördt af »Hagens» gamla hus.	59°51′42.59″N 16°27′11.82″Ö
106	…	…	…	…	Veranda till 1:a klassens matsal åt parken.	…
107	…	…	…	…	Tillbyggnad till 2:a klassens matsal.	…
108	…	…	…	…	En stor lada för Fängsbackens behof.	…
109	…	…	…	…	Slöjd- och snickarverkstaden uppsattes 1907 strax norr om Brunnsmästarbostaden. Förut användes stora salen i »Mathiesens» härtill, men fick nu återgå till sin ursprungliga bestämmelse att vara rum för brunnsgäster.	59°51′46.11″N 16°26′58.41″Ö
110	…	…	…	…	Fristaden uppfördes 1908.	59°51′42.79″N 16°26′54.62″Ö
111	…	…	…	…	Nya badhuset, det nyaste, för 1:a klassens gäster, uppfördes 1909.	59°51′36.75″N 16°26′56.06″Ö
112	…	…	…	…	Förrådsmagasinets östra del för sängkläder m. m. tillbyggdes 1910.	59°51′45.59″N 16°26′55.25″Ö
113	…	…	…	…	Vagnsskjul nybyggdes och stallet ombyggdes vid Fängsbacken.	…
114	…	…	…	…	Verandan till 1:a klassens matsal blef 1911 täckt och omgifven med väggar för at brunnsgästerna där skulle kunna intaga sina måltider.	59°51′40.42″N 16°26′55.7″Ö
115	…	…	…	…	Solbadet bredvid 1:a kl. badhus anlades 1911.	…
116	…	…	…	…	Hertigflygeln, flyttad från Salbohed, uppsattes 1912.	59°51′44.68″N 16°26′54.06″Ö
117	…	…	…	…	Anneberg uppfördes 1911 på berghällen midt emot Posthuset under Intendenten FRIBERGERS tid. Systrarna Bolin, gamla trotjänarinnor vid Sätra och döttrar till forne Brunnsmästar Bolin, hafva förordnat, att den nätta byggnaden med sina soliga, glada rum, efter deras död skall tillfalla brunnen.	…

Se även

• Sätra Brunns krönika 1700-1915, Bilaga V Personregister

Källmaterial

• Historiska kartor från Sätra brunn, sökning "sätra brunn" + resurstyp; karta, tillgängliga på Alvin portal samt Wikimedia Commons.
• Davidsson, Åke, Handritade kartor över Sverige i Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala 1956, sid 62. Tillgänglig på Alvin portal.
• Tersmeden, Petrus, Sätra Brunns krönika 1700-1915, Uppsala 1916, sid 243-257. Tillgänglig på Alvin portal # 257ff.