Wikipedia:Redigeringsguide

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Det måste inte vara perfekt[redigera | redigera wikitext]

När användare skriver kompletta, välskrivna artiklar är det fantastiskt, och det bör förstås uppmuntras. Vi ska dock inte glömma att en av wikimjukvarans fördelar är att man kan lämna arbete halvfärdigt, och låta andra förbättra. Ofullständiga eller dåligt skrivna utkast till artiklar kan utvecklas till finputsade, presentabla mästerverk genom själva wikiprocessen, där man samarbetar med att redigera artiklarna. Därför går det utmärkt att lägga upp halvfärdigt material.

Ofta påbörjar någon en artikel med en kort översikt av ämnet eller några lösa fakta. Detta utkast bör visa att artikelns ämne förtjänar en artikel, annars kan den komma att raderas, men den behöver på intet sätt vara komplett. Andra användare kommer att wikiformatera den så den blir en del av Wikipedia. Någon annan kan lägga till kategorier, och en tredje kan lägga in en bild. En fjärde användare kanske rättar stavfel och formulerar om någon mening. En femte lägger till mer material, stuvar om och gör texten smidigare. Medan processen pågår kanske inte artikeln ser så imponerande ut men kom ihåg att den är på väg, inte färdig.

Olika redigeringssätt[redigera | redigera wikitext]

Generellt har alla Wikipedianer olika "redigeringsstilar". Några redigerar sparsamt och fokuserar på att bidra med nytt innehåll. Andra föredrar att förbättra och avsevärt förbättra existerande "stubbar" och artiklar. Några gillar att förbättra artiklarnas språk lite grand, liksom att lägga till nya länkar och flytta sidor (att döpa om sidor utan att dess historik och diskussionssidor förloras). Det finns plats för allt av detta på Wikipedia.

Djärvhet[redigera | redigera wikitext]

Användare på Wikipedia har olika syn på saken hur djärva folk kan vara. I allmänhet tycker de flesta av oss att vi ska vara djärva när vi redigerar sidor. Det är inte så att skribenter som har redigerat artikeln innan bör kontaktas innan man ändrar; om det var det allmänna arbetssättet, skulle inte arbetet gå framåt. Tvärtemot är det oftast bättre att korrigera felaktigheter omedelbart när man upptäcker dem, än att vänta och diskutera ändringar som du anser bör göras. Om andra inte håller med, kan dessa alltid ändra tillbaka. Gamla sidversioner kan alltid grävas fram ur sidhistoriken.

Wikipedia är inget diskussionsforum[redigera | redigera wikitext]

Vare sig man beslutar sig för att redigera djärvt eller göra invändningar på diskussionssidan först kan det vara bra att komma ihåg att Wikipedia inte är något diskussionsforum. Syftet med Wikipedia är att skapa ett uppslagsverk. Artiklarnas diskussionssidor är till för att föra arbetet med artiklarna framåt, inget annat. Långdraget diskuterande som inte för artikeln framåt benämnes diskussionskrig, och bör undvikas.

Att ta bort information[redigera | redigera wikitext]

Rent klotter kan givetvis tas bort direkt. Samma sak gäller nonsens, irrelevanta uppgifter, brott mot upphovsrätten sådant som uppenbart är originalforskning eller inte verifierbart, och icke källbelagda kontroversiella påståenden om nu levande personer.

I de flesta andra fall bör den information som finns i en artikel bevaras. Istället för att ta bort bör man i första hand försöka att skriva om, rätta till felaktiga detaljer, flytta om text inom artikeln eller till någon annan artikel, eller lägga till mera fakta för att göra artikeln mer balanserad.

Om man väljer att tar bort något, är det extremt viktigt att agera enligt genomskinlighetens princip. Ofta kan det vara bra att inte ta bort något direkt som man misstänker är felaktigt, utan börja med att begära en källa för påståendet med mallen {{källa behövs}}. Om man ändå tar bort något bör man alltid försöka förklara varför man tar bort det, på artikelns diskussionssida eller åtminstone i sammanfattningsfältet. Detta minskar risken för redigeringskrig och onödiga gräl. Ibland kan det vara bra att lyfta över text man tagit bort till diskussionssidan, så kan andra lättare ta ställning till om texten bör omarbetas och återföras till artikeln.

Genomskinlighetens princip[redigera | redigera wikitext]

Sidan om Wikipedias Wikipedia:etikett behandlar hur man agerar mot andra på wikin, men det finns också andra tämligen wiki- eller Wikipediaspecifika etikettsregler, som inte är tvingande men kloka att följa för framgångsrikt wikande. Dessa handlar om att göra det lätt för andra att granska vad man gör, och kan sammanfattas i begreppet "genomskinlighetens princip". Man bör alltid agera så transparent som möjligt, men det är särskilt viktigt när man gör större ändringar i en artikel. Å andra sidan är det bra att vänja sig vid att alltid agera så andra kan granska en. Har man den vanan kommer man alltid att göra det när det verkligen behövs.

Att skriva på diskussionssidan när man gör något med en artikel som kan vara kontroversiellt, är ett sätt att flagga för och vara tydlig med vad man gör. Det är en inbjudan till andra att ifrågasätta de egna redigeringarna. Om man vill vara riktigt försiktig kan man föreslå en ändring på diskussionssidan först, och genomföra den om ingen protesterar inom rimlig tid.

Redigeringssammanfattningar gör en artikels versionshistorik mer lättnavigerad för andra (samt även för en själv om man väljer att gå tillbaka och leta i historiken). Helt idealiskt är att skriva redigeringssammanfattningar för alla ändringar utom de som inte ändrar eller riskerar att ändra artikelns information alls, men om man gör stora ändringar eller sådana som på något sätt är kontroversiella - då bör man verkligen flagga vad man gör, genom att skriva redigeringskommentarer.

Att märka mindre ändringar som sådana genom att kryssa i rutan, är ett tecken till wikigemenskapen: kontrollera gärna och gå igenom mina andra redigeringar, men just den här är så liten att det faktiskt inte behövs! Är man osäker, är det bättre att inte märka redigeringen som liten.

Många användare väljer också att lägga upp en länk till sina användarbidrag på sina användarsidor; en inbjudan till granskning. Bland Wikipedias administratörer är det populärt att lägga upp en liten ruta på användarsidan med direktlänkar till loggar som visar hur administratören använt sina administratörsverktyg. Även detta är exempel på genomskinlighetens princip.

Se även[redigera | redigera wikitext]