Wikipedia:Skrivregler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Stilguide Plume pen w.svg

Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken.

Det finns flera publicerade referensverk för svenska skrivregler, så som TT-språket och Språkrådets bok Svenska skrivregler, och ordlistor som Svenska Akademiens ordlista. Ofta rekommenderar dessa likartade skrivregler, men rekommenderar ibland skilda skrivsätt eller avstår från att entydigt ta ställning. Denna sida avser att dokumentera skrivregler där referensverken är tvetydiga men konsensus har etablerats på svenska Wikipedia, och även regler som i övrigt är särskilt relevanta för Wikipedia.

Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument.

Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext]

Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan.

Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Se även Wikipedia:Artikelnamn#Allmänna rekommendationer.

Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Wikipedia är ett elektroniskt uppslagsverk, som inte har samma krav på att artiklarna inte tar upp för mycket plats. Det finns alltså ingen anledning att av utrymmesskäl använda förkortningar i löpande text. Av samma orsak bör all text i artiklarna vara utformad som fullständiga meningar.

Däremot kan förkortningar gärna användas där ett kompaktare skrivsätt gör det lättare för läsaren att söka igenom texten, till exempel i tabeller, listor, fotnoter, parenteser och liknande. Förkortade namn på språk (exempelvis it. för italienska) används normalt inte i brödtext, inte heller i artikelinledningar där uppslagsordets ursprung förklaras.

Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, även om organisationen själv skriver på annat sätt, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI och LKAB. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända bör för övrigt skrivas ut första gången de används i texten.

Förkortningar som inte är egennamn och som inte läses ut i sina delar, exempelvis cd, dvd, mpeg, vd och vvs, bör skrivas med gemener precis som vanliga ord.

Se vidare

Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]

Huvudregeln i svenskan är att stor bokstav endast används i början av meningar och på egennamn. Ofta kan det vara problematiskt att dra gränsen mellan vad som är egennamn och vad som är en beskrivande beteckning. Titlar som hertig och greve är inte egennamn och skrivs därför med liten bokstav. Namn på himlakroppar skrivs med liten bokstav i fallen jorden, månen, solen och universum (som inte anses som egennamn), men med stor bokstav i fallen Mars och Skytten. Historiska händelser skrivs alltid med liten bokstav, till exempel andra världskriget och romarriket.[1]

Versalisering och företagsnamn[redigera | redigera wikitext]

Se artikeln om versalisering för råd om var stora bokstäver ska användas.

Wikipedia skriver normalt varumärken och organisationsnamn enligt vedertagna svenska språkregler, även om det företag eller den organisation som skapat namnet föredrar ett annat skrivsätt, till exempel i fråga om versalisering och stavning. Den här principen används även av svenska dagstidningar, och har som syfte att namnet ska vara lätt att läsa och att namnet inte ska ges reklamutrymme:

  • Initialförkortningar som uttalas som ett egennamn och namn som i reklamsyfte skrivs med genomgående versaler skrivs med stor begynnelsebokstav (om de är egennamn) följt av små bokstäver. Skriv inte IKEA utan Ikea.
  • Namn som (ofta i reklamsyfte) skrivs med CamelCase eller annan avvikande versalisering anpassas till svenska skrivregler. Skriv Göteborgsoperan, inte GöteborgsOperan. Skriv inte adidas utan Adidas.
  • Initialförkortningar där varje bokstav uttalas för sig skall inte "normaliseras"; skriv till exempel MTV.
  • Det namn som inleder en artikel i fet stil bör vara enligt svenska språkets skrivregler. Företagets val att skriva sitt namn eller en produkts namn är absolut relevant och kan skrivas direkt efter det inledande ordet. Till exempel: "Tågbolaget AB, av företaget skrivet TågBolaget AB, är ett...". I löpande text och artikelnamn ska stavningen följa standarden ovan.

Förutom versalisering har produkters och organisationers namn ibland avvikande skrivsätt vad gäller skiljetecken, typografi, sammanskrivning, särskrivning och stavning, i syfte att dra uppmärksamhet till sig. Wikipedia normaliserar också sådan textreklam. Viss försiktighet behövs eftersom uppdelning i ord påverkar sökverktyg och liknande. Använd om möjligt normalisering enligt etablerad praxis eller auktoritativa källor. Exempelvis rekommenderar Språkrådets bok Svenska skrivregler Eon (registrerat som E.ON), och tidigare Telia Sonera (registrerat som TeliaSonera). Svensk fackpress skriver vanligen Eon och Teliasonera, ibland Telia Sonera.

  • Om stavningen av registrerade varumärken och bolagsnamn skall normaliseras enligt språkregler, exempelvis genom extra mellanslag och borttagen interpunktion, måste artikeln redogöra både för det registrerade namnet och det namn som bör användas enligt språkregler.
  • Vid artiklar om datorprogram, datorkommandon och webbplatser bör man vara särskilt försiktig med att ändra mellanslag och skiljetecken eftersom det kan skapa tekniska problem. Normalt bör uppdelningen i ord bibehållas, så att nya mellanslag läggs till istället för olämpliga skiljetecken, men inte annars. SimCity normaliseras således inte till Sim City men till Simcity. .NET (där det inte är frågan om domännamn) kan dock normaliseras till Dotnet eftersom det är den etablerade omskrivningen.
  • Wikipedia bör återge särskrivningar och ålderdomlig stavning i företags och andra institutioners namn. Exempelvis normaliseras inte stavningen av Östgöta Correspondenten, Svenska Frimurare Orden och Upsala Nya Tidning (särskrivning, gammal stavning, versalisering).

Se vidare

Förkortade uppslagsord[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias utrymme är inte begränsat på samma sätt som vanliga uppslagsverk. Därför behöver vi inte som traditionella ordböcker och encyklopedier spara på plats genom förkortade uppslagsord. Använd alltså inte förkortade skrivsätt som A. eller ~ utan skriv ut uppslagsordet varje gång det förekommer.

Siffror och matematiska symboler[redigera | redigera wikitext]

I icke-matematisk löptext bör små heltal skrivas ut med bokstäver. En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv eller tjugo; i ett givet sammanhang bör man dock vara konsekvent. Jämna större tal kan vidare skrivas ut med bokstäver och det gäller särskilt vid ungefärliga angivelser.

  • Skriv inte *"de 3 musketörerna", utan "de tre musketörerna".
  • Skriv inte *"Per hade tre kronor och Anna hade 254 kronor", utan använd det konsekventa skrivsättet "Per hade 3 kronor och Anna hade 254 kronor".
  • Skriv inte *"Det kom minst 100 gäster" utan "Det kom minst hundra gäster."

Undvik att inleda meningar med siffror eller matematiska symboler. Dessa saknar versala varianter som kan markera meningens början, vilket gör texten svårare att läsa eftersom meningarna tenderar att flyta ihop.

  • Undvik *"1879 föddes Einstein" utan skriv hellre "Einstein föddes 1879". I nödfall kan man skjuta in ett ord före talet: "År 1879 föddes Einstein".

Wikipedia har ett system för att skriva matematiska uttryck, formler och symboler på ett korrekt och läsbart sätt, nämligen med hjälp av TeX-kod. Se vidare Wikipedia:Matematiska uttryck.

Decimaltecken[redigera | redigera wikitext]

I svensk skrift används decimalkomma, inte decimalpunkt. Enligt ISO 31 är decimaltecknet ett komma på grundlinjen, men i dokument på engelska används ofta en punkt.

  • Skriv inte *"Ett närmevärde till pi är 3.14" utan "Ett närmevärde till pi är 3,14".

Stora tal[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna i stora tal bör av läsbarhetsskäl grupperas tre och tre. På svenska Wikipedia avgränsas siffergrupperna normalt med mellanrum, helst med hjälp av {{nowrap}} eller med fast blanksteg (som i HTML-kod skrivs som  ):

Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s

På svenska kan även punkt används som avgränsare, men bara i vissa specifika sammanhang, till exempel på utbetalningsavier och i kontoutdrag där punkten används som ett sätt att försvåra korrigeringar i efterhand.[2]

Det engelskspråkiga bruket skiljer sig från det svenska. På engelska används punkt som decimalkomma, och kommatecken som tusentalsavgränsare:

The speed of light in a vacuum is 186,282 miles per second

Ett hjälpmedel för att skriva även långa tal enligt svenska språkvårdsmyndigheters och svenska Wikipedias rekommendationer är att använda "formatnum". Exempelvis skrivs {{formatnum:-299792458.56789}} här hos oss ut som -299 792 458,56789, men på annat sätt på vissa andra wikipedior. En fördel med detta är att om man kopierar en tabell där talen anges med hjälp av formatnum till en systerwikipedia på ett annat språk, så anpassas automatiskt talens utseende till konventionerna på det språket.

Undvik förkortningar av typen tkr och mkr för tusental kronor/miljoner kronor. Tiopotenser bör endast användas som komplement för extremt höga belopp.

Exempel: Den nya sedeln motsvarar 500 000 000 000 000 000 000 (5·1020) gamla Zimbabwe-dollar från före 2008 års valutareform.

Notera också att billion i amerikansk (och i allt högre grad också i brittisk) engelska motsvarar en miljard (109), och att trillion motsvarar en biljon (1012). Se vidare Biljon, Triljon och Långa och korta skalan för stora tal.

Procent och promille[redigera | redigera wikitext]

I löpande text används hellre orden procent och promille än procenttecken (%) och promilletecken (‰). Om procenttecken eller promilletecken används ska det vara ett blanksteg mellan siffervärdet och tecknet. Blanksteg före % omvandlas numera automatiskt till ett hårt blanksteg av Wikipedias programvara.

I löptext: skriv inte 24% av befolkningen talar tyska, utan 24 procent av befolkningen talar tyska.

I tabeller och faktarutor med ont om utrymme: skriv inte Tyska: 24%, utan Tyska: 24 %.

Särskrivning[redigera | redigera wikitext]

Grundregeln i svenskan för när ordled ska skrivas ihop är mycket enkel: Det som uttalas som ett ord bildar ett sammansatt ord och ska i regel skrivas ihop. Därför skriver vi exempelvis "överföringshastighet", "komediserie" och "yttermittfältare".

Vid alltför långa ord kan det vara frestande att skriva isär för att öka tydligheten, men då är oftast den bästa lösningen att skriva om frasen.

  • Skriv alltså inte *"Konstsnickeriet Trävligheter lämnade in en handelsbolagsstatusansökan" utan "Konstsnickeriet Trävligheter ansökte om att få status som handelsbolag".

Oftast är intuition och allmän språkkänsla tillräckliga för att avgöra om ordleden bildar ett sammansatt ord. Observera att andra språk kan ha andra sammansättningar än i svenskan. Många särskrivningar i engelskan skrivs som ett sammansatt ord i svenskan.

Är man osäker kan man ibland ha hjälp av att försöka böja hela uttrycket, och känna efter om man då böjer varje ordled för sig eller inte. Böjer man båda leden så bör de med få undantag behandlas som skilda ord, annars bildar de ett sammansatt ord. Flertalsformen av vitbok är vitböcker, men flertalsformen av vit vecka är vita veckor. Tyvärr fungerar inte det testet för många fasta prepositionsuttryck som "i dag"/"idag" och "nu för tiden"/"nuförtiden"; men i sådana fall kan man ofta skriva på båda sätten (Svenska Akademiens ordlista betraktar båda skrivsätten som likvärdiga). Vid tvekan kan ordet också kontrolleras i något referensverk, till exempel i Svenska Akademiens ordlista.

Skiljetecken[redigera | redigera wikitext]

Semikolon[redigera | redigera wikitext]

Semikolon används mellan huvudsatser, alltså mellan två satser som är fullständiga meningar. Semikolon ska inte användas i stället för vanligt kolon före en enkel uppräkning, men förekommer ibland som avgränsare inne i uppräkningar där det annars kan vara svårt att särskilja de olika leden.

  • Skriv inte *"Det är inte sant; trots att många påstår det." utan "Det är inte sant, trots att många påstår det."
  • Skriv inte *"Ingredienser; äpplen, socker och kanel." utan "Ingredienser: äpplen, socker och kanel."

Tankstreck[redigera | redigera wikitext]

Tankstreck (–) ska användas vid repliker, angivande av intervall (kl. 12–18), inskjutna förklaringar och i många sammanhang där semikolon kunde ha använts. Det bör inte blandas ihop med bindestreck (-).

Tankstrecket kan vara svårt att hitta på tangentbordet, men det kan kopieras från annan text eller från samlingen symboler under redigeringsrutan, eller skrivas som – i redigeringsläget. I Windows kan det även skrivas Alt+0150 (håll in tangenten Alt och skriv 0150 på siffertangenterna till höger). I Mac OS/Mac OS X får man istället fram tecknet genom att hålla in tangenten Alt tillsammans med bindestreck.

Tankstrecket omges normalt sett av blanksteg utom vid intervallangivelse. Långa tankstreck (—) används normalt inte i svenskan. Bindestrecket (-) är ett annat tecken, men det kan användas om tankstreck är för svårt att få fram (och byts då senare ut av andra användare).

Några exempel på när tankstreck kan användas (och bindestreck bör undvikas):

  • Kaninernas välgörare – den glade bonden Sven, med ett närmast gigantiskt morotsland – hade tidigare under dagen åkt mot staden för att köpa mjöl.
  • Hon fick en självlysande groda – en ovanlig bröllopspresent även i dessa trakter.
  • – Jag hade verkligen ingen aning, sade han.
  • Ormen var säkert två–tre meter lång.
  • En vanlig dos är 2–4 tabletter dagligen.
  • Matchen varar kl. 15:00–18:00.
  • Litteraturfestivalen äger rum 5–7 oktober.
  • Sovjetunionens historia 1953–1985
  • Frågan diskuteras på sidorna 21–33.
  • Kiruna–Göteborg är en lång sträcka.
  • Han är 6–9-lärare.
  • Häcken BK–Vänersborgs FK slutade 2–2.
  • Jönsson–Nilsson är ett av vår tids skickligaste ukulelepar.
  • Polisskolan 2 – Första uppdraget

Notera att begreppet "6–9-lärare" innehåller ett tankstreck och ett bindestreck. Tankstrecket markerar ett intervall (årskurs sex till nio) medan bindestrecket binder ihop orden. Jönsson–Nilsson (tankstreck) är en duo med två personer, medan Jönsson-Nilsson (bindestreck) är ett dubbelnamn.

Kommatecken[redigera | redigera wikitext]

En grundregel för kommatecken i löpande text är att de bara används när det krävs för att texten ska bli tydlig (samt vid uppräkningar och dylikt, förstås). Användande av den typ som tidigare lärdes ut gör ofta att texten blir mer svårläst.

  • Skriv inte *"Jag vet inte, om jag föredrar sushi, eller hamburgare." utan "Jag vet inte om jag föredrar sushi eller hamburgare".

Ibland placeras ett kommatecken felaktigt omedelbart före det finita verbet (det verb som tidsböjs; "bor" i exemplet nedan).

  • Skriv inte *"Sven Svensson, bor i Sverige" utan "Sven Svensson bor i Sverige".

Vid översättning från engelska händer det att kommatecken felaktigt sätts ut efter datum i början av en mening eller sats.

  • Skriv alltså inte*"Den 19 februari 2012, meddelade..." utan "Den 19 februari 2012 meddelade...".

Inskjutna fraser bör av tydlighetsskäl alltid omges av kommatecken.

  • Skriv inte *"Han flyttade från Köpenhamn som är Danmarks huvudstad till Flen" utan hellre Han flyttade från Köpenhamn, som är Danmarks huvudstad, till Flen.

Satsradning innebär att två huvudsatser sammanfogas med ett kommatecken. Även om detta kan vara ett verksamt stilgrepp i skönlitterära texter är det bäst att undvika i facklitteratur. Satsradning kan åtgärdas genom att infoga en samordnande konjunktion, genom att skriva satserna som två separata meningar eller med hjälp av semikolon.

Parenteser[redigera | redigera wikitext]

Parenteser bör i löpande text användas sparsamt och vara kortfattade. Undvik också flera parentesnivåer. Parenteser kan användas för att:

  • beskriva etymologin i början av artikeln
Fysik (från grekiska φυσικός physikos, "naturlig") är vetenskapen om naturen i dess vidaste bemärkelse.
  • precisera eller definiera ett ovanligt begrepp
Den är nästan obligatorisk under äldre fornsvensk tid (cirka 1225–1375) och förekommer fram till 1600-talet då den försvinner.
  • Komplettera en upplysning.
En general har fyra (i Sverige tidigare tre) stjärnor på axelklaffarna.

Hakparenteser används för fonetisk skrift och för komplettering av citat.

Snedstreck[redigera | redigera wikitext]

Snedstreck kan användas på Wikipedia som divisionstecken i enheter och matematiska uttryck, som km/h eller besökare/år (besökare per år). Snedstreck som förkortning för "eller" bör undvikas i löpande text på Wikipedia.

Hårda mellanslag[redigera | redigera wikitext]

Ord i en text åtskiljs av mellanslag. När texten visas på skärmen eller skrivs ut kommer datorn automatiskt att bryta raden vid mellanslag. Därför kan det av läsbarhetsskäl vara lämpligt att hindra radbrytningar på vissa ställen. Då använder man hårt mellanslag ( ) i stället:

  • vid tusentalsavgränsningar (se stycket Stora tal)
  • i korta modellbeteckningar, till exempel Saab 99 eller J 22
  • mellan värde och enhet, till exempel 17 kg

Fetstil[redigera | redigera wikitext]

Fetstil används när man vill dra ögat till ett ord eller uttryck. Det används därför huvudsakligen i löptext i artikelinledningar för att markera uppslagsordet, och vanliga synonymer till detta: ”En skuggregering eller ett skuggkabinett är en alternativ regering som sätts upp av oppositionspartier.”

Kursivering[redigera | redigera wikitext]

I löpande text kan – eller i särfall till och med bör – vissa typer av ord och uttryck markeras i kursiv stil i syfte att förtydliga, framhäva eller markera gräns mot den omgivande texten. Detta gäller till exempel:

  • Markering av tilltalsnamn i inledningen till artiklar om personer med fler än ett förnamn. Till exempel inleds artikeln om operasångaren Birgit Nilsson med Märta Birgit Nilsson. Om första förnamn är tilltalsnamn brukar inte kursivering behövas.
  • Mindre vanliga synonymer sätts med kursiv istället för fetstil i artikelinledningar: "Svindlande höjder, i tidigare svensk översättning Blåst..."
  • Titlar på olika typer av kulturella verk som filmer, böcker, musikalbum, konstverk, tidningar och tidskrifter. Emellertid ska man undvika att kursivera enskilda titlar, som en låt i ett musikalbum, kapitel i en roman eller dikt i ett diktverk. Dessa ska istället skrivas med citationstecken.[a] Grundregeln är att verk kursiveras, och att verkdelar har citattecken. I analogi skulle en novell (i en novellsamling) och ett serieavsnitt (i ett seriealbum/en serietidning) också kunna ha citattecken, som delar av ett större verk.
  • Namn på fartyg och skepp.
  • Uttryck på andra språk än svenska. Översättningar till svenska i omedelbar anknytning till ord på främmande språk anges dock med dubbla citationstecken (för överförd betydelse eller uttryck) eller med enkla citationstecken (för direkt översättning). Exempelvis: auf Schusters Rappen reiten; "använda apostlahästarna", ordagrant 'rida på skomakares svarta hästar'.
  • När ord eller termer i sig diskuteras, exempelvis "Begreppet patriarkat användes inte inom feminismen före 1900-talet". I enskilda artiklar gäller det däremot oftast bara vid den första förekomsten av ordet eller termen i artikeln.
  • För vetenskapliga art- och släktnamn inom taxonomi, samt undergrupper till dessa. Däremot inte för namn på högre taxa såsom familjer, ordningar, klasser och andra övergrupper. Exempel: "Arten Homo sapiens utgör ett taxon i familjen Hominidae".

Det råder delade meningar om i vilken omfattning kursivering skall användas. Vissa anser att ovanstående typer av ord och uttryck alltid ska kursiveras eller sättas inom citat. Andra[förtydliga] anser att dessa ord endast ska kursiveras vid behov, till exempel om gränsen mellan titlar/namn och omgivande löptext annars skulle bli otydlig.

I rubriker gör man inte den här typen av markeringar med kursiv eller citattecken.

Citat markeras alltid med citattecken och inte med kursivering. Kursivering bör inte heller användas vid så kallade blockcitat, det vill säga längre utdrag.[3] Vanliga citattecken (”) kan användas för kortare citat, och vid längre uttalanden finns mallen {{citat}}.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Genitiv[redigera | redigera wikitext]

På svenska använder man normalt ett -s i slutet av substantiv för att markera genitiv. För ett fåtal egennamn lever de tidigare genitivformerna kvar i vissa äldre fasta begrepp, till exempel Falu (Falu rödfärg), Orphei drängar, Jesu (Jesu födelse) och Kristi (Kristi himmelfärdsdag). Även om språkutvecklingen går mot att genitivformerna "Jesus" och "Kristus" blir allt vanligare så har de ännu inte en tydlig dominans, varför "Jesu" och "Kristi" används på Wikipedia. Dock kan transportsidor som namnges med moderna genitivformer (exempelvis Jesus historicitet) omdirigera till artikelnamn med äldre genitivformer (Jesu historicitet). Mer ovanliga genitivformer såsom "Pauli", "Petri" och "evangelii" bör undvikas på Wikipedia, förutom i äldre fasta uttryck.

I så kallade stående förbindelser, det vill säga kombinationer av substantiv som tillsammans har karaktär av egennamn, sätts däremot inget -s ut om det första substantivet är ett ortnamn som slutar på vokal: Roskilde domkyrka, Oslo rådhus och Malmö recess. Detta gäller även för ortnamnen Kalmar och Gibraltar: Gibraltar sund, Kalmar nyckel. Genitivformen utan -s gäller i första hand nordiska ortnamn, men används också om allt fler icke-nordiska ortsnamn där förbindelsen fått karaktären av egennamn, till exempel Bologna flygplats och Bratislava slott.[4] Ett problematiskt fall är om ortnamnet slutar på -stad, där -d normalt är stumt. Här vacklar språkbruket: Kristianstad studentkår men Kristianstads kommun[5]. I flera fall förekommer båda varianterna parallellt, till exempel använder Försvarsmakten både Halmstad garnison och Halmstads garnison på sin egen webbplats.[6] Huvudprincipen för artiklar på svenskspråkiga Wikipedia är att i fall som dessa använda den form som är dominerande i det specifika fallet, och inte "rätta" namnet genom att tillfoga ett -s om artikeln saknar det. Om det är svårt att avgöra vilken form som är dominerande, rekommenderar både Svenska Akademiens språklära och Institutet för de inhemska språken att efterledet skrivs -stads med normalt genitiv-s.[5][4]

En annan situation som kan ställa till bekymmer är då frasen som ska förses med ett genitiv-s består av fler än ett ord, till exempel Adam av Bremen, där genitivformen Adam av Bremens (kortbyxor) förekommer parallellt med Adams av Bremen (kortbyxor). I det här fallet bör artiklar på svenska Wikipedia i princip följa Språkrådets rekommendation, vilken är att undvika formen Adams av Bremen eftersom den anses som onödigt tillkrånglad och uppstyltad.[7]

Tidsformer[redigera | redigera wikitext]

Använd nutidsform för att beskriva levande personer och existerande institutioner, samt alla typer av dramaturgiska verk – filmer, tecknade serier och såpoperor. Även hela franchiser, och handling, fiktiva fenomen och fiktiva personer i sådana verk skall beskrivas i nutid, även om serien är nedlagd. Se vidare Wikipedia:Att skriva om fiktion för upplysningar om hur man skriver om fiktiva händelser. Även enskilda verk av andra slag (reportage etc) bör benämnas i nutidsform.

Exempel:

Twin Peaks är en amerikansk tv-serie från 19901991 om totalt 30 avsnitt, skapad av Mark Frost och David Lynch. Handlingen utspelar sig i februarimars 1989 i den fiktiva, till synes idylliska, småstaden Twin Peaks som är belägen i delstaten Washington i det nordvästra hörnet av USA, nära gränsen till Kanada.
Våra värsta år (engelsk originaltitel Married ... With Children) är en amerikansk tv-serie av typen situationskomedi. Serien handlar om en dysfunktionell familj från Chicago. Våra värsta år var den första tv-serien i FOX Networks historia som visades på bästa sändningstid. Den hade premiär 5 april 1987 och lades ner 9 juni 1997.
Ordförande Persson är ett tv-reportage i Sveriges Television i fyra delar av Erik Fichtelius, som skildrar Göran Persson under hans tid som Sveriges statsminister. Redigering inleddes 2004 av Fichtelius och Kjell Tunegård.

Använd alltid dåtidsform för att beskriva avlidna personer, historiska skeenden, och upplösta institutioner. Som upplösta institutioner räknas nedlagda tidningar, nedlagda icke-dramaturgiska tv-serier (pratprogram, tävlingsprogram etc), och andra periodiska massmedier som inte längre finns.

Exempel:

Farbror Joakim var en 100-sidig serietidning med disneyserier, namngiven efter Joakim von Anka, som gavs ut mellan 1976 och 2001. Innehållet bestod till största delen av italienska serier av samma typ som finns i Kalle Ankas Pocket.
Argument var ett debattprogram i Sveriges Television, som producerades i Umeå. Det hade premiär i september 2006 och sista programmet sändes i december 2007.
Viktoria I (engelska: Victoria), född 24 maj 1819, död 22 januari 1901, var drottning av Storbritannien och Irland 1837–1901 samt kejsarinna av Indien 1877–1901. Hon var dotter till Edward av Kent och Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld.

Han, hon och hen[redigera | redigera wikitext]

När man talar om en ospecificerad person vars kön kan vara vilket som helst är praxis på Wikipedia att skriva "han eller hon" snarare än enbart han, eller hon:

Har någon gripits, skall han eller hon förhöras så snart som möjligt.

Skriv inte:

Har någon gripits, skall han förhöras så snart som möjligt.

I svensk text ersätts ibland konstruktionen "han eller hon" med hen:

Har någon gripits, skall hen förhöras så snart som möjligt.

På Wikipedia rekommenderas i dagsläget att använda "han eller hon" framför hen, eller att göra en omformulering.[8]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Fotnot som avser en mening skrivs efter punkten, utan mellanrum mellan punkten och fotnoten.

  • Exempel: George Bush bor i USA.[9]

Undantaget är om fotnoten avser en faktauppgift som står sist i meningen, då den skrivs före punkten.

  • Exempel: George Bush är son till en tidigare president[9] och föddes i Connecticut[9].

Gäller hänvisningen ett visst enskilt ord eller ett uttryck placeras nottecknet direkt efter ordet eller uttrycket, före eventuellt mellanslag. Fotnot i slutet på stycke som inte innehåller annan fotnot kan tolkas som att det avser hela stycket. Texten i själva fotnotstexten avslutas normalt med punkt, även om texten bara består av ett enda ord.

Citationstecken[redigera | redigera wikitext]

Citationstecken används för att markera citat och repliker, samt namn på artefakter som till exempel litterära verk, tavlor och namn på fartyg, särskilt om det finns risk för missförstånd.

  • Statsminister Lundh svarade ”Inga kommentarer”.
  • Det var Strindberg som skrev ”Ensam”.
  • Jag formligen älskar ”Mona Lisa”.

Använd raka (") eller svenska typografiska (”) citationstecken på båda sidor om ordet/frasen. Det sistnämnda är snyggare i tryckt skrift och större text men kan vara svårare att hitta på vissa tangentbord. Så länge man är konsekvent och inte blandar de båda sorterna, kan endera varianten vara acceptabel. För dessa används samma typ av citationstecken både före och efter ordet/frasen, till skillnad från traditionella standarder på vissa andra språk. Vinklade citationstecken (»«) är acceptabla. Dessa pekar vanligen inåt på svenska.

Ibland använder man istället kursiv stil för att markera boktitlar eller liknande, och citattecken för att markera enskilda noveller eller artiklar.

  • ”Fjäriln vingad syns på Haga” publicerades i Fredmans epistlar.

Citationstecken används också som ett sätt att framhäva en ovanlig användning av ett ord eller i en diskussion som rör själva ordvalet.

  • Kafka använde aldrig det tyska ordet för ”kackerlacka” (ty. Küchenschabe), utan valde i stället det mer neutrala Kerbtiere [...]
  • Faktum är att Socialstyrelsens kampanj var ”bröd till varje måltid”, och aldrig ”6–8 skivor bröd om dagen”.

Det bör tilläggas att i andra sammanhang än Wikipedia används citationstecken också för att markera ironi eller underförstådd avvikande betydelse. På svenskspråkiga Wikipedia används inte citationstecken på ett ironiskt eller underförstått sätt. Att använda citationstecken för att förmedla en ironi uttrycker en värdering av det som sägs, och i en encyklopedi måste skribenter formulera sig neutralt. Om ett ord passar så illa att man behöver ta till citationstecken för att kunna acceptera det i texten, måste man istället välja ett bättre ord eller formulera om meningen. Ibland räcker det emellertid att ta bort citationstecknen och stå för ordet som det är, eller uppge källa.

  • Relativt snabbt krossades de irakiska ”elitförbanden” av amerikanska marinkåren.
  • Den muslimska ”kyrkan” var prydd av en lökformig kupol.

Ibland kan det behövas skjutas in en förklaring i ett direktcitat. Det kan man göra genom att skjuta in en klammer [ ]. Ord kan utelämnas i ett direktcitat. Det kan anges med "..." eller [...] [10]

Apostrof[redigera | redigera wikitext]

Apostrof, i vissa sammanhang kallat enkelt citattecken, används när ett citat i sin tur innehåller ett citat. Exempel: Boken inleds: ”Andersson sa avmätt: ’Visst!’” Det används enligt Svenska språknämnden även för att visa en ordförklaring. Citat ur deras skrift Svenska skrivregler : ”Ordet '”demokrati'” ’folkstyre’ kommer från grekiskan.”

Använd rak (') eller svensk typografisk (’) apostrof på båda sidor om ordet/frasen. Det sistnämnda är snyggare i tryckt skrift och större text men kan vara svårare att hitta på vissa tangentbord. Så länge man är konsekvent och inte blandar de båda sorterna, kan endera varianten vara acceptabel. Akut (´) och grav (`) accent är betydligt mer lutande och ska inte användas som "apostrof". I Sverige används samma typ av apostrof både före och efter ordet/frasen, till skillnad från traditionella standarder i vissa andra länder.

Anglicismer[redigera | redigera wikitext]

På Wikipedia är det vanligt att bidragsgivare har översatt till exempel en engelsk text till svenska. Därför kan det vara lämpligt att vara extra uppmärksam på typiska så kallade anglicismer – ord eller fraser där det engelska ursprunget gör texten onödigt svårläst på svenska.

Exempel:

  • "Sverker spenderade en vecka i Stehag" är misstänkt likt "Sverker spent a week in Stehag" och bör ändras till "Sverker tillbringade en vecka i Stehag".
  • "Han var den förste att göra det" liknar "He was the first one to do so" men bör skrivas "Han var den förste som gjorde det".
Se även: Lista över falska vänner mellan svenska och engelska

Skrivsätt för ord från andra språk[redigera | redigera wikitext]

Särskilda riktlinjer angående lånord från andra språk, där ett etablerat svenskt skrivsätt saknas, finns i Wikipedia:Översättning och transkription.

Koder och förkortningar för valuta[redigera | redigera wikitext]

Valutaenheter bör i brödtext omnämnas med valutans vardagliga namn. Första omnämnandet bör ha en länk till artikeln om valutan. Valutatecken eller förkortning bör endast användas i tabeller och faktarutor. Använd decimalkomma, inte punkt.

Exempel: Företaget har cirka 46 600 anställda och omsatte 2009 runt 65 miljarder dollar. Företaget var den 1 juni 2011 värt 321,81 miljarder dollar, vilket gör företaget till världens dyraste företag.

För att skilja en valuta från andra valutor med samma namn, kan man i brödtext använda valutans nationalitet, eller i tabeller och faktarutor använda valutakoder enligt ISO 4217.

Exempel i artikeln om Öresundsförbindelsen, där både svenska och danska kronor används:
Fordon Enkeltur Flerturskort
Motorcykel 200 SEK 1550 SEK/10 ggr
(...)

Specialtecken[redigera | redigera wikitext]

Bildtexter[redigera | redigera wikitext]

I bildtexter skrivs texten/orden med inledande versal och avslutas med en punkt. Detta gäller även om det endast rör sig om ett enda ord eller ett namn.[11]

Olika stavningar och skrivsätt[redigera | redigera wikitext]

Vissa ord och uttryck kan skrivas på flera likvärdiga sätt, till exempel ska/skall och överhuvudtaget/över huvud taget. I SAOL framgår detta genom att den alternativa formen ges med markeringen "eller". Om den senare formen ges med markeringen "även" betyder det att bägge formerna är möjliga, men att det senare alternativet rekommenderas i andra hand.[12] Vilken variant som används är en stilfråga och varje skribent kan välja den önskade varianten. I samma artikel bör dock bara en variant förekomma. Den ena varianten bör inte bytas mot den andra, utom när det behövs för att få ett enhetligt språk i en artikel. Direkta citat och till exempel titlar på böcker ska alltid återges på det sätt som citatet eller titeln lyder, oberoende av språket i resten av artikeln.

Referensverk för skrivregler[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svenska skrivregler

I svenskan finns flera standarder för språk och namngivning, eller skrivregler. Dessa brukar ge likartade rekommendationerm men har ibland något olika inriktningar.

TT-språket[redigera | redigera wikitext]

Se även: TT-språket

De skrivregler som kanske bäst lämpar sig för Wikipedia är TT-språket, som tillhandahålls av Tidningarnas telegrambyrå (TT). Det finns flera anledningar till att Wikipedia bör förlita sig på dessa rekommendationer:

  • reglerna följs ofta av press, radio och teve, vilket gör att de kan accepteras av de flesta språkanvändare
  • reglerna uppdateras ofta, vilket är ovärderligt för en encyklopedi som själv ständigt uppdateras
  • reglerna är tillgängliga på nätet, vilket är praktiskt för artikelförfattare.

TT-språkets rekommendationer omfattar bland annat följande:

  • textreklam såsom avvikande versalisering eller typografi i företags- eller produktnamn normaliseras[1]
  • uttryck såsom bland annat, cirka och med mera förkortas inte[2]
  • initialförkortningar som uttalas som ord skrivs genomgående med gemener (förutom begynnelsebokstaven i egennamn).[3]

Svenska skrivregler[redigera | redigera wikitext]

Språkrådet ger ut Svenska skrivregler, som med jämna mellanrum utkommer i nya utgåvor. Den är lättläst och praktiskt inriktad, och en del av dess innehåll finns på Internet, i form av Frågelådan.

Myndigheternas skrivregler[redigera | redigera wikitext]

Skriv- och språkrekommendationer från Regeringskansliet finns sammanställda i Myndigheternas skrivregler. Skrivreglerna finns fritt tillgängliga på Internet och som tryckt publikation. Skriften är enkel att använda, men uppdateras inte lika ofta som TT-språket.

Se vidare

Svenska Akademiens ordlista[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: SAOL

När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) den normativa referensen[13]. Flera upplagor av SAOL, dock ej den senaste, finns numera tillgängliga på Internet.[14]

Oavsett vad folk tror, så är det inte SAOL som definierar vilka ord som ingår i svenska språket. En ordlista i ett band kan omöjligen ta upp alla facktermer, sammansättningar och nyord, utan måste begränsas till de vanligaste och mest etablerade orden. Den svenska ordskatten är mycket rikare än SAOL:s 120 000 ord. Men om en fackterm eller något annat ord ska ha en egen artikel måste det vara relevant och verifierbart.

Svenska akademiens ordbok, också den tillgänglig som nätupplaga, är mindre lämplig att använda som språkriktighetsnorm, då vissa uppslagsord inte behöver vara fullt uppdaterade. Den är dock mycket användbar för historiska betydelser och etymologi.[15]

Fackterminologi[redigera | redigera wikitext]

I artiklar om fackområden används terminologi som är etablerad i moderna läroböcker, standarder och andra auktoritativa svenskspråkiga normer för det aktuella området. Observera att det kan finnas skäl att göra avsteg från generella språkregler om detta är etablerat inom området i fråga. Till exempel kan virusinfektionen HIV skrivas med versaler i artiklar inom ämnesområdet medicin, samtidigt som det kan skrivas hiv i artiklar som handlar om virusets sociala och ekonomiska konsekvenser. På samma sätt bör enheten kilometer i timmen i princip alltid förkortas km/h i naturvetenskapligt och tekniskt orienterade artiklar, medan man i icke-tekniskt inriktade artiklar även kan skriva ut förkortningen eller använda förkortningen km/tim.[16]

Det finns ordlistor och rekommendationer för specifika fackområden.

  • Storheter och enheter: Swedish Standards Institute (SIS) ger ut böckerna SI-Guide och Storheter och enheter – SI måttenheter. Där finns rekommendationer om storheter och enheter inom SI, omräkningsfaktorer för äldre enheter, andra liknande standarder samt skrivsätt (exempelvis stora eller små bokstäver samt rak eller kursiv stil).
  • Teknisk terminologi och fackspråk: Terminologicentrum (TNC) utger Skrivregler för svenska och engelska sedan 1941, nu i femte upplagan.
  • EU-relaterade språkfrågor: Publikationshandboken innehåller EU:s skriv- och språkregler (för den svenska versionen se [4]).
  • Undvika tillkrånglade skrivsätt: Det svenska justitiedepartementet har sammanställt den så kallade "svarta listan" över ord och uttryck som är onödigt tillkrånglade och därför vanligen bör undvikas (se [5]).
  • Svenska datatermgruppen (fritt tillgänglig på Internet, se [6])
  • Svenska biotermgruppen (fritt tillgänglig på Internet)

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Då kan läsaren skilja på titeln på en musiksingel (som kursiveras) och en låt (som då får citattecken) på singeln.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska språknämnden (2000). Sara Santesson. red. Svenska skrivregler (andra upplagan). Stockholm: Liber. sid. 74–94. ISBN 47-04974-X 
  2. ^ Svenska språknämnden (2000). Sara Santesson. red. Svenska skrivregler (andra upplagan). Stockholm: Liber. sid. 124. ISBN 47-04974-X 
  3. ^ Ola Karlsson, red. Svenska skrivregler (tredje utgåvan). Stockholm: Svenska språkrådet. ISBN 978-91-47-08460-9 
  4. ^ [a b] Reuter, Mikael (6 april 2005). ”Utsjoki kommun och Kuopio torg”. Reuters ruta. Institutet för de inhemska språken. http://www.kotus.fi/?l=sv&s=2028. Läst 29 september 2012. 
  5. ^ [a b] Hultman, Tor G. (2003). Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts ordbok (distr.). ISBN 91-7227-351-8 
  6. ^ ”Halmstads garnison”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/lv6/Halmstad-garnison/. Läst 4 oktober 2012. 
  7. ^ Svenska språknämnden (2005). Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. sid. 53–58. ISBN 91-7227-381-X 
  8. ^ Senaste aktuella (2016) diskussioner: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2015/November#Hen, Wikipediadiskussion:Skrivregler#Hen.
  9. ^ [a b c] www.whitehouse.gov
  10. ^ https://www.abo.fi/institution/filosofiskrivanvisningar
  11. ^ Språkrådets Svenska skrivregler 3:e utgåvan (2008), avsnitt 12.1. Citat: "Efter fot- eller slutnoter och bild- och figurtext sätts punkt, även om texten bara består av ett enda ord."
  12. ^ Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (12. uppl.). Stockholm: Norstedts ordbok [distributör]. 1998. sid. XVII. Libris 8372721. ISBN 91-7227-032-2 
  13. ^ ”Svenska språkinstitutet”. http://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp/rad_och_tips/ordbokstips/svenska_akademiens_ordbocker. Läst 27 december 2016. 
  14. ^ ”Välkommen till SAOLhist”. spraakdata.gu.se. http://spraakdata.gu.se/saolhist/. Läst 27 december 2016. 
  15. ^ ”Språkdata - SAOB”. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. Läst 27 december 2016. 
  16. ^ Santesson 2000, s. 117