Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:Strategi 2030)
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Referenser/Noter/Källor[redigera | redigera wikitext]

Stycket med källor, vad ska det egentligen heta? Jag har sett Referenser/Noter/Källor användas. Trevlig helg! AadaamS (diskussion) 29 april 2017 kl. 13.41 (CEST)

Jag brukar köra med "referenser" som huvudrubrik sedan ha "litteraturkällor"/"tryckta källor" som en underrubrik. Jag använder (nästan) alltid fotnoter till tryckta källor, men det ser snyggare ut om man har en underrubrik till böckerna/artiklarna/osv. Att inkludera "noter" som en underrubrik till "referenser" känns lite överdrivet ibland - men ska man vara riktigt petig är det väl "optimalt" att även ha det som en underrubrik. Skottniss (diskussion) 29 april 2017 kl. 14.03 (CEST)
Jag föredrar rubriken "Referenser" med underrubrikerna "Noter" och "Tryckta källor". Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 april 2017 kl. 19.40 (CEST)
Jag föredrar "Källor" och använder vid behov underrubriken "Noter". Jag tror aldrig vi har uppnått konsensus om vad som ska användas utan endast kommit fram till att det inte ska massändras åt varken ena eller andra hållet. /Ariam (diskussion) 29 april 2017 kl. 20.00 (CEST)
Jag tror det delvis beror lite på vad man är van vid från sin utbildning. -- Innocent bystander (diskussion) 29 april 2017 kl. 20.08 (CEST)
Källor eller referenser. "Tryckta källor" är orimligt; "otryckta källor" innebär i den akademiska världen vanligen arkivmaterial, egna intervjuer och liknande, till skillnad från böcker och artiklar. En sådan uppdelning är där motiverad, men här finns det ingen anledning att dela upp källorna i fysiska och elektroniska.
andejons (diskussion) 29 april 2017 kl. 20.25 (CEST)
Jag har inget emot att man delar upp källorna i tryckta källor och internetkällor, men själv tillämpar jag aldrig det. Jag sätter Referenser som huvudrubrik och Källor respektive Noter som underrubriker. /Ascilto (diskussion) 29 april 2017 kl. 20.30 (CEST)
Jag tycker att det är viktigt att vi skiljer på referenssystemets två grundfunktioner - 1/ att peka på en källa som en uppgift har hämtats från, och 2/ att med trovärdiga källor bekräfta att själva uppgiften inte bara är publicerad, utan även korrekt. Dessa olika roller för referenserna borde framgå tydligare. Hur? Kanske genom att man skiljer på "referenser" och "källor"? Själv bryter jag - liksom så många andra - ständigt mot detta av ren slentrian. Uppdelning i källornas form (t ex "tryckta källor") känns inte riktigt lika motiverad, tycker jag. Lindansaren (diskussion) 29 april 2017 kl. 20.55 (CEST)
Vad är det för skillnad på en referens och en källa? Skottniss (diskussion) 29 april 2017 kl. 21.00 (CEST)
För mig pekar referensen på att man bekräftar informationsinnehållet (det som påstås), medan källan pekar på var man kan hitta informationen, d v s informationsbäraren. Lindansaren (diskussion) 29 april 2017 kl. 21.17 (CEST)
Semantiskt är det ingen direkt skillnad, iallafall inte efter hur de används på svwp, båda anger var informationen hämtats. Att Källor blivit en underrubrik till Referenser är helt enkelt en sed som utvecklats här på svwp. /Ascilto (diskussion) 29 april 2017 kl. 21.37 (CEST)
Jag tycker att det är stor skillnad. "information är hämtad från sidan 237 i Johanssons bok" är en referens. "Johanssons bok" är däremot ingen referens, det är källan som referensen refererar till. /ℇsquilo 30 april 2017 kl. 10.47 (CEST)

(utdrag) Själv brukar jag köra Referenser (huvudrubrik), Noter (underrubrik 1) och Källförteckning (underrubrik 2). Referenser har ofta en friare betydelse och kan i vissa fall även inkludera sådant som Originalcitat (egen underrubrik) och {{enwp}} (eller motsvarande, i toppen, direkt under Referenser-rubriken). Att placera en enwp-referens direkt under rubriken Referenser känns mer ärligt, eftersom vi ju inte ska peka på wp-artiklar som källa till vårt material. Då blir en sådan enwp-notering mer en kommentar och länk till ursprungsartikeln för CC-licensens skull. Underrubriken Noter är här bättre än Fotnoter, som ibland dyker upp specifikt för kommentarnoter (vilka ju är en sorts referenser men alls inga källhänvisningar). Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 30 april 2017 kl. 01.15 (CEST)

Jag använder rubriken "Källor" som huvudrubrik. Därunder lägger jag rubriken "Referenser" för noterna eftersom noter faktiskt är just referenser även om de på grund av typografiskt arv från tryckta uppslagsverk är utformade som noter. Däremot ska litteraturlistan inte stå under referenser. Det är lika tokigt som när någon ringer till mig också påstår att jag är någons referens. Det är jag inte alls. Att någon har skrivit mitten namn i sitt CV, det är en referens. /ℇsquilo 30 april 2017 kl. 07.50 (CEST)
Noter används väl också ibland som rubrik för kommenterande noter? Jag har inget exempel nu, men såsom rubriken "Kommentarer" används i Cerro La Vizcachera. -- Innocent bystander (diskussion) 30 april 2017 kl. 09.23 (CEST)
Jag håller med Paracel63 och brukar använda huvudrubrik Referenser med underrubrikerna Noter och Källor. Det är den struktur som jag uppfattat föreslagen av flest i tidigare diskussioner.--Historiker (diskussion) 30 april 2017 kl. 09.38 (CEST)
Jag föredrar Källor men ändrar aldrig det tidigare bidragsgivare använt. Jag är mest intresserad av att förbättra artiklar om naturvetenskap på svwp och de brukar vara så tunna att underrubriker inte behövs. Artiklar i andra ämnen redigerar jag mest för att rätta syntaxfel och liknande. Plumbum208 (diskussion) 30 april 2017 kl. 10.17 (CEST)

@AadaamS: Jag använder alltid (1) Referenser, (1.1) Citatförteckning (om det finns citat att förteckna), (1.2) Notförteckning, (1.3) Källförteckning. Ett exempel på detta är Sverigepartiet#Referenser. Nu är dock inte notapparaten optimalt formaterad i den artikeln, men rubrikerna tänkte jag på. Jag lägger ibland till även "Vidare läsning" för litteratur som ligger utanför det som utgör källunderlaget, och den rubriken hamnar alltid som egen huvudrubrik. dnm (d | b) 30 april 2017 kl. 18.37 (CEST)

@AadaamS: Kika på riktlinjen Wikipedia:Källhänvisningar och även i Wikipedia:Disposition. Det finns tre alternativ på huvudrubrik: Referenser, källor och källhänvisningar. Vid behov kan man även använda underrubriker som exempelvis noter, tryckta källor och webbkällor. Däremot inte något som kan förväxlas med andra avsnitt såsom litteratur, vidare läsning eller bibliografi. Inte heller bör det kunna förväxlas med ämnet. I artikeln vattenkälla är det t.ex. opassande med just "Källor" som huvudrubrik. Ser man att en artikel innehåller en olämplig eller tveksam rubrik kan man bara ändra den. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 maj 2017 kl. 11.11 (CEST)

Jag lägger in referenser till SBL under rubriken Vidare läsning efter källor om SBL inte är med bland källorna är det ok rubrik? ex. Anders_Gabriel_Duhre Salgo60 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 20.06 (CEST)

Jag hade lagt det under "Externa länkar" eftersom det finns på nätet, men där vet jag att det finns skilda uppfattningar. Tostarpadius (diskussion) 16 maj 2017 kl. 20.49 (CEST)

Kvalitetsmätningen maj[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ugglan Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel
2016-05-01 46 238 98 61 208 1 77 345 0 0 77 901 423 905 0 3 380 27 428 30 808 1,02 %
2016-06-01 46 233 90 61 199 0 48 350 0 0 87 928 420 924 0 3 386 27 587 30 973 0,97 %
2016-07-01 36 235 88 63 81 1 62 348 0 0 63 811 408 946 2 3 144 27 939 31 083 0,94 %
2016-08-01 36 173 79 62 81 0 51 355 0 0 63 715 409 958 0 2 982 27 974 30 956 0,92 %
2016-09-01 30 169 75 62 85 1 31 353 0 0 51 751 411 978 1 2 998 28 119 31 117 0,92 %
2016-10-01 31 156 77 62 88 0 49 343 0 0 53 765 414 991 1 3 030 28 343 31 373 0,89 %
2016-11-01 307 151 76 61 89 0 45 355 0 0 37 730 420 1 003 2 3 277 28 714 31 991 0,87 %
2016-12-01 287 150 70 63 90 4 54 348 1 0 27 757 417 1 012 0 3 280 28 856 32 136 0,85 %
2017-01-01 96 146 69 64 89 3 58 336 1 0 32 769 415 1 005 1 3 085 29 019 32 104 0,85 %
2017-02-01 97 150 65 61 97 0 85 349 0 0 36 772 416 1 046 0 3 174 29 248 32 422 0,86 %
2017-03-01 41 147 59 62 100 1 105 293 0 0 42 807 419 1 067 1 3 144 29 291 32 435 0,86 %
2017-04-01 38 137 62 65 105 1 114 285 1 0 46 786 423 1 088 4 3 155 29 661 32 816 0,87 %
2017-05-01 37 133 67 63 83 0 122 257 2 0 47 795 365 1 104 2 3 077 30 113 33 190 0,88 %
Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas
Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk.
Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt.
Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar.
Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.)
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Mycket bra minskning av de "svåra" POV och språkvård och av den enklare Global. Jag har dessutom själv arbetat med de allra äldsta mallade artiklarna, många med mallkategorier som inte syns här, och åtgärdat, förutom de relaterade till källbehov, alla fram till 2010-04.Yger (diskussion) 1 maj 2017 kl. 07.52 (CEST)

Väldigt bra gjort med pov, som nog tillsammans med faktakoll är de värsta problemen, både som artiklar har och därför att kan vara svåra att reda ut, tycker jag :) Det var nere på runt 75 ett tag, tror jag, så fler artiklar åtgärdades än vad som syns av statistiken. Höstblomma (diskussion) 1 maj 2017 kl. 08.20 (CEST)
Jag tog ett tag i POV och fixade de "lätta". Det finns en hel del reklamskrivna och oklara mallade kvar. En tanke på detta är att set skulle vara bra att satsa så att vi får ner de 11 första kategorierna ovan under 100 och ouppdaterad under 1000. (Infoga och global är under 1000, men med infogs fluturersr det nog mycket pga lsjbot). Det ser vackrare ut då. Kanske börja med ouppdaterad denna månad. Adville (diskussion) 1 maj 2017 kl. 10.33 (CEST)
Min bild är snarast att vi har läget under kontroll för de flesta av kategorierna (de håller sig inom en rimlig stupstockstidsgräns). De där det brister är ouppdaterad som är mycket svår, och kanske mer är en läsarupplysning, som källor behövs. Den andra vi inte har bra kontroll över är språkvård, och med tanke på att den bara är mellansvår, är det synd vi inte kan "knäcka" ner den mot 100 då den blir mer hanterbar. Det är jättebra några jobbar med dessa och vi kan se en bra minskning, men mer kraft på den skulle göra vi nådde målet fortare.Yger (diskussion) 1 maj 2017 kl. 21.53 (CEST)
Språkvård beror mycket på vad det är för typ av språkvård som behövs. Vissa är rätt lätta att åtgärda, men till de svårare hör de som har bristande översättning som grund eller helt enkelt är så dåligt skrivna att det är svårt att förstå vad det var som avses. Jag tycker dock att vi har haft en väldigt positiv trend när det gäller språkvård de senaste månaderna, och är nu nere (eller i alla fall nästan nere) på ett all-time low, vilket förhoppningsvis skapar momentum och gör att kategorin sjunker ännu snabbare. Icea (diskussion) 2 maj 2017 kl. 08.07 (CEST)
Läger är för det mesta under kontroll, kag tycker bara det skulle vara roligt med alla under eller runt 100 artiklar. Språkvård denna månad låter bra tycker jag. Adville (diskussion) 2 maj 2017 kl. 13.22 (CEST)
Själv tror jag att det skulle vara bra att få ner någon mer kategori till 0, tillexempel Städa eller Kvalitetskontroll. Erfarenheten (och statistiken) på t.ex. Ugglan-märkta och Icke-wiki visar att när man väl fått ner en kategori till 0 så håller den sig runt nollan, eftersom det finns ett större incitament att hålla kategorin "ren". Icea (diskussion) 2 maj 2017 kl. 14.01 (CEST)
Den motiveringen köper jag. Är öppen för det. Adville (diskussion) 2 maj 2017 kl. 15.22 (CEST)

Tidigare har jag varit väldigt positiv till kvalitetsmätningen och insatserna. På senare tid har jag dock upptäckt att det tycks fuskas eller slarvas mer och mer i arbetet. Det är allt vanligare att åtgärdsmallar helt plötsligt plockas bort mycket snabbt utan någon åtgärd, även om mallarna är motiverade. Jag misstänker att det är månadens uppdrag som sporrar till det. Då är det med en klump i halsen som jag ser hur man klappar varandra på axeln åt att siffrorna gått ned. Kan man konstatera att efterfrågade åtgärder vidtagits och att det inte finns någon pågående diskussion eller att mallen inte har motiverats kan den förstås plockas bort, men ofta är det inte fallet. Resultatet blir att bristerna kvarstår och att en mall behöver läggas in på nytt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 maj 2017 kl. 00.10 (CEST)

@Kyllo: Nu kan det vara så att jag läser in mer i detta än vad det är, men det känns att din kommentar kommer från att du betts motivera de OVIKT-mallar du lagt in i artiklar och när dessa bedömts och sedan tagits bort har det inte varit på ett sätt du gillat. Som du såg på diskussionssidan för Halmhatt så visade jag mer detaljerat hur jag tänker och analyserar/bedömer motiveringar för en mall innan jag tar bort den (med eller utan åtgärd). Inga mallar tas bort lättvindigt. Det är en väldigt tråkig anklagelse du kommer med. Rätt mallar ska användas för rätt kritik och nu har rätt mall satts i den artikeln. dnm (d | b) 6 maj 2017 kl. 00.56 (CEST)
Jag ser dina svar överallt där jag har skrivit. Allt handlar inte om dig. Det var inte riktat till någon specifik användare och det känns heller inte lämpligt att göra det. Det är inte en anklagelse, utan bara ett uppmärksammande med hopp om att det ska bli bättre i framtiden. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 maj 2017 kl. 01.51 (CEST)
Det är oväsentligt vilka som lägger in eller tar bort mallarna, för det handlar om att åtgärda bristerna i artiklarna innan mallarna plockas bort. Aldrig om att fördöma användare. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 maj 2017 kl. 01.59 (CEST)
Det finns mycket som är värt diskutera mer kring åsättande,åtgärd och borttagande av åtgärdsmallar och jag välkomnar om du kunde ta upp något konkret exempel. Jag har tex tagit bort globalmallar som legat mer än sex år när det (vid behov efter textändring) tydligt anges vilka påståenden som bara gäller i Sverige och vad som gäller i hela världen. Användare Elinnea tyckte det var fel, utan att åtgärden skulle vara att skiva vad som gäller i flera andra länder än bara Sverige (vilket kräver ett mycket stort arbete). Om Elinneas inställning skulle gälla så skulle i praktiken globalmallar aldrig åtgärdas utan borde då ses vara av typen läsarupplysning (som jag ser "källor behövs" vara). Och i detta fall har jag sett stort värde för läsaren att just (bara) sorterat upp vad som gäller i hela världen och vad som gäller i Sverige. (exempel "myndighetesåldern är 18 år", kontra "myndighetsåldern varierar, den är ofta, som i Sverige 18 år.").Yger (diskussion) 6 maj 2017 kl. 09.10 (CEST)
Bybrunnen är inte till för att diskutera enskilda fall och om jag pekar på ett verkligt exempel finns det en påtaglig risk att någon känner sig träffad och att diskussionen blir väldigt infekterad. Angående globalt perspektiv står det en del i Wikipedia:Globalt perspektiv. Bland annat står det: "I de fall en text eller en uppgift enbart beskriver svenska förhållanden måste detta tydliggöras, exempelvis av artikelnamn, avsnittsrubrik, bildtext eller tabellrubrik.". Det tolkar jag som ett krav. Sedan står det längre ned: "Jämvikt mellan olika delar av världen är ingen nödvändighet för globalt perspektiv, men det är önskvärt för Wikipedias trovärdighet och användbarhet.". Det tolkar jag som mål, inte ett krav. Alltså håller jag fullständigt med dig.
Jag har sällan koll på vad det är för månadstema och besöker bara Bybrunnen som hastigast ibland. Det är inte säkert att det finns en direkt koppling mellan att många åtgärdsmallar plötsligt plockas bort på kort tid utan utförd åtgärd och aktivt deltagande i kvalitetsarbetet, utan det kändes bara som en logisk förklaring. Det är ändå något jag tycker är relevant att upplysa om, då det påverkar både artiklar och förändringar i kvalitetsmätningen. I fallet du beskriver har det vidtagits en åtgärd, vad jag förstår. Det jag syftar på är fall där bristen inte har åtgärdats av någon. Och jag har sett fall där någon har raderat ett ord eller liknande och sedan plockat bort åtgärdsmallen, trots att ingen annan har redigerat artikeln sedan mallen lades in. Det väcker min uppmärksamhet, eftersom jag betvivlar att jag och många andra lägger in en åtgärdsmall om endast ett ord behöver raderas. Antingen måste det handla om fusk, slarv eller att användare gör totalt olika tolkningar. Åtgärdsmallarna är ingen leksak, utan uppmärksammar ofta stora brister som tar tid att åtgärda eller är svåra att åtgärda. Och kvalitetsmätningen är inte en lek som bara går ut på att plocka bort så många mallar man bara kan. Sedan har jag även sett användare som gjort ett fantastiskt jobb, lagt ned arbete på att det ska bli bra och totalrenoverat artiklar när det varit nödvändigt. All heder till er. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 maj 2017 kl. 02.57 (CEST)
Eftersom jag nyligen tog på mig att kontrollera och radera pov (därav minskningen mars april) så tänkte jag beskriva hur jag gjorde: Jag kollade mallarna. Stod det motivering (i den eller på diskussionssidan) undersökte jag vad som gjorts sedan mallen lades dit. Ofta hade mycket gjorts och mallen kunde plockas bort. Stod ingen motivering kollade jag artikeln och försökte åtgärda brister, sedan tog jag bort den (efter kontroll vad som gjorts sedan den lades in). Jag kontrollerade. Dock var det en artikel där jag missade diskussionen som varit innan mallen, eftersom mallen hade plockats bort och sedan lagts tillbaka med ny månadsstämpel. (Där tog jag bort något ord för det var det enda pov jag såg... Och motiverade det) Kyllo, som hade lagt dit mallen lade tillbaks den med samma motivering. Ok tänkte jag då får den vara där. Efter det så tog Dnm på sig att sänka pov denna månad. Han jobbade annorlunda genom att kontakta alla som lagt in povmallar och det var oklart vad som var pov. (Flera fick ett ping om det på sina sidor, några fick flera ping). Då reagerade han på just det sista exemplet med, och pingade kyllo. Det jag missat som kyllo ansåg vara pov var att ett stycke om ett enskillt företag hade raderats och han ville ha kvar stycket. (Flera anser det inte skall vara där och jag har satt mig in i den raderingen med och anser det skulle bort) Efter detta blev kyllo sur och det är därför som dnm svarade hör ovanför och jag svarar nu hur jag jobbat. Jag har inget emot kyllo, men anser att det är bättre att inte tala svepande när det handlar om en specifik artikel och att du inte ville dnm skulle pinga dig om åtgärdsmallar som du lagt in och behövde förtydligas. Bättre hålla sig på artikeldiskussionen. Adville (diskussion) 9 maj 2017 kl. 07.35 (CEST)
När jag tittar på neutralitetsproblem-mallarna så tittar jag om det finns en motivering till den i ordningen (1) i mallen, (2) på diskussionssidan och (3) i redigeringskommentaren. Saknas detta tittar jag hur mycket som hänt i artikeln sedan den mallades och vem som lade mallen. Är det en registrerad användare som är aktiv kontaktar jag denne direkt på diskussionssidan där jag (1) redogör för varför jag skriver till denne och (2) vad jag efterfrågar. Ibland, ifall personen som mallade har skrivit något på diskussionssidan med anledning av problem men det är svårt att förstå vad som avses eller om mycket hänt i artikeln, pingar jag denne på artikelns diskussionssida i förhoppning om att mallen kan få en tydligare motivering eller kanske kan anses åtgärdad. Om jag känner att ämnet ligger utanför mitt kunskapsområde kontaktar jag användare som jag fått uppfattning av har kunskap kring ett specifikt ämne. Är mallen gammal och lagts av ett IP-nummer och saknar motivering brukar jag läsa igenom artikeln men får allt som oftast konstatera att jag inte är någon tankeläsare eller tidsresenär varför jag avför mallen med motiveringen att den troligen aldrig kommer kunna åtgärdas. De flesta fall går dock att åtgärda med strykning av fraser och ord medan andra artiklar kräver totalrenovering.
Det finns också en pedagogisk orsak varför jag skriver till den som mallat och det är för att upplysa på ett fint sätt att "Om du malla skriv en motivering i mallen eller på diskussionssidan så att artikeln kan åtgärdas". En positiv sidoeffekt är också att många gånger åtgärdar mallaren själv artikeln och det visade sig att det var en liten grej som behövde åtgärdas för att den som lagt mallen skulle vara nöjd med neutraliteten. När jag däremot kontaktade Kyllo på precis samma sätt jag alltid kontaktar andra kom anklagelser om att jag angriper "alla" hans redigeringar och användaren började ifrågasätta vad jag har bidragit till artikeln för att förbättra den istället för att lämna en motivering till mallen så att artikeln gick att åtgärda. Från första början kände jag en fientlighet från användarens sida och i samband med utbrotten kom en uppdatering på dennes användarsida att man inte får pinga användaren (märkligt av en fadder kan jag tycka). Men det må vara hänt att användaren missförstod mina avsikter, men trots förklaring fortsatte den tråkiga stilen. Jag är dock glad att de två artiklar det handlade om numera har fått sina mallar lösta och att antalet POV-artiklarna totalt är nere på 36 stycken.
Min ambition är att försöka få ner kategorin till under 10 artiklar (jag måste vara realistisk då det finns artiklar där jag inte idag har kunskap nog att åtgärda). För att åtgärda en och snart möjligen en till har jag fått hjälp av Tostarpadius som gör en insats i religionsrelaterade artiklar. dnm (d | b) 9 maj 2017 kl. 12.40 (CEST)
Adville: Då har du missuppfattat situationen. Det handlade om att källbelagd kritik och tillhörande källor raderades, inte specifikt att något jag hade skrivit skulle stå kvar. Frågan är nu hur kritik och källor ska presenteras när någon raderade det. För att artiklar om kontroversiella ämnen ska innehålla källbelagd kritik känns givet. Likaså att kritiken som presenteras ska vara konkret och inte svävande. Om det inte finns någon vilja att ta tag i det är det bättre att lägga in en åtgärdsmall. Men det är som sagt ingen diskussion att ta här och heller ingenting som jag vill upprepa gång på gång. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 maj 2017 kl. 13.54 (CEST)
Jag tror inte jag missförstod, för du är ganska tydlig både här och på artikeldiskussionen med vad du menade, och jag svarade tydligt där (5 maj 2017 kl. 21.33) varför jag raderade den andra gången (vilket du har svarat på, så du har sett det). Det kan dock diskuteras mer på artikeldiskussionen om du anser det finns behov av det. MVH Adville (diskussion) 9 maj 2017 kl. 14.13 (CEST)
dnm: Du har missuppfattat mig. Att lägga in en mall är ett sätt att påvisa brister och ingenting personligt som man bör gå på en särskild användare om. En bidragande anledning till att man lägger in en mall är att man inte kan åtgärda bristerna själv. Det kan mycket väl vara en oinloggad användare som har lagt in den, en nybörjare, någon som inte längre är aktiv eller någon som har glömt bort varför. Det gör ingen skillnad och innebär inte att mallen finns där i onödan. Man har inte ett personligt ansvar för den eller svarskrav. En eventuell diskussion bör förläggas på artikeldiskussionssidan och fokusera på bristerna och åtgärderna, inte användaren som har lagt in mallen. Det jag syftade på var att du på kort tid svarade mig på olika ställen jag skrev, trots att mina inlägg inte var riktade till dig eller handlade om dig. Det blev som att du gick i försvarsställning varje gång.
Att ha mål kan vara positivt i form av drivkraft. Det är när viljan att exempelvis nå mål kring antal blir starkare än viljan att åtgärda bristerna som det skapar problem. För antingen kommer mallarna tillbaka förr eller senare, eller så kvarstår bristerna i artiklarna och kvalitetsmätningen blir missvisande. Precis som att åtgärdsmallar inte ska läggas in i onödan, utan enbart när man inte har möjlighet att åtgärda bristerna, ska mallarna inte raderas utan vidare. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 maj 2017 kl. 13.54 (CEST)
Jag är inte sur, och allt jag gör är är för Wikipedias bästa och inte min skull. Jag skulle aldrig göra något här i syfte att tjäna mig själv eller irritera någon annan. Tyvärr tycks många diskussioner gå ut på att hitta en syndabock och att älta allt gammalt om och om igen. Istället tycker jag att vi bör lämna frågor om vem som började, vem som gjorde vad, vem som gjorde fel och sådant som sällan leder någonvart, och istället tala om sakfrågan – vilka brister som existerar och hur bristerna ska åtgärdas på bästa sätt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 maj 2017 kl. 14.15 (CEST)
Jag har inte gått på dig om något. Jag bad dig att att förklara i mallen du tillfört artikeln vari problemet i artikeln låg. Om man inte får kontakta dig och fråga om vad som är problem i en artikel du mallat så kan mallen aldrig åtgärdas. Är det vad du vill? Att den ska ligga där i all evig tid? Som jag skrev vid ett tidigare tillfälle (och som du snappat upp till din användarsida) så är jag ingen tankeläsare. När du lägger en mall så är det bara du som vet varför du lägger den i artikeln om du inte skriver en motivering till mallen. Då blir det naturligt att jag kontaktar dig och frågar om vad du uppfattar är problemet i artikeln när jag vill försöka åtgärda mallen. Att jag kontaktade dig var inte någon anklagelse eller angrepp som du verkar uppfatta det som. Det var en fråga av genuin och ärlig välvilja. Jag sökte samarbete med dig genom att du skulle förklara för mig (och andra) vad som är problemet i den specifika artikeln så att mallen kunde åtgärdas. Denna välvilja har du fullständigt missförstått.
Slutligen: Inga mallas raderas utan vidare vad jag sett. Du får presentera konkreta exempel ifall du ska fortsätta påstå det. dnm (d | b) 9 maj 2017 kl. 16.22 (CEST)

Kan det vara så att många tittar på datumet på mallen och instinktivt tänker att den inte fyller någon funktion om den har legat kvar länge? Jag tänker att det finns många anledningar till att en åtgärdsmall blir liggande medan tiden går. Det kan vara att bristerna är åtgärdade och att ingen har kommit ihåg eller vågat plocka bort mallen. Men jag tänker även att det kan vara på grund av att bristerna är omfattande eller svåra att åtgärda, att det finns en pågående diskussion eller att det är allmänt bortglömt. Det är bra att det händer någonting efter flera år, men inte till vilket pris som helst. Det vi skulle kunna göra är att gå igenom vilka brister som återstår, lägga in en ny mall med färsk motivering och färskt datum. Då får artiklarna en ny chans att synas och informationen blir uppdaterad. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 maj 2017 kl. 16.06 (CEST)

Nej. En mall som legat länge, och det är en aktiv användare, så kontaktar man användaren för att kolla om problemet kvarstår eller om motivering saknas frågar man om användaren kan på diskussionssidan eller i mallen förtydliga vari problemen ligger så att dessa kan åtgärdas, om inte användaren själv gör det direkt (händer ibland). dnm (d | b) 9 maj 2017 kl. 16.22 (CEST)
Mallen var som tidigare sagt redan motiverad. Det är bara att titta efter i historiken här om du inte tror mig. Däremot hade du gärna fått hjälpa till med att finna lösningar istället. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 maj 2017 kl. 16.43 (CEST)
@Kyllo: För svar kring detta hänvisar jag till detta inlägg, och som svar på att mallar tas bort lättvindigt hänvisar jag till detta inlägg. Hjälp att vinna lösning var vad jag sökte men du missförstod och kunde inte acceptera när detta påtalades utan fortsätter kritisera och anklaga. Sammantaget är kritiken orättvis och osaklig. Jag tycker vi nu avslutar den här diskussionen (som pågår över flera diskussionssidor). Jag tvivlar på att vi kommer längre. dnm (d | b) 9 maj 2017 kl. 17.12 (CEST)
Jag jobbar systematisk med de artiklar med äldsta datum. Och tex för infoga förslag som inte är självklara så tar jag bort mallen, med kommentar att den inte har fått gehör och därför skall tas bort. Jag "fuskar" aldrig och tar aldrig bort en mall för ett anmäld problem som är allvarligt och relevant. Dock kan i dessa fall det också hända i sällsynta fall jag skär ner artikeln till en stubbe, för att problemet skall försvinna. tex ifrågasatt uppgift blir resultatet ofta efter 7 år att jag tar bort påståendet som mallats.Yger (diskussion) 9 maj 2017 kl. 17.27 (CEST)
Det låter fullt rimligt och jag tror heller inte att du fuskar. Som du nämner är det lite skillnad på hur olika typer av åtgärdsmallar brukar hanteras. Flytta- och infoga-mallarna är lite speciella, då det sällan rör sig om en brist. Finns det ingen tydlig anledning till att flytta/infoga tycker jag att det verkar helt logiskt att avmalla och avvakta istället för att flytta/infoga först och tänka sedan. Den kan alltid flyttas/infogas vid ett senare tillfälle vid behov. Småmallar som legat länge kan man radera tillsammans med uppgift efter en tid. Jag vet inte om det framgår någonstans när småmallar och tillhörande uppgifter kan raderas, men efter två eller tre år ska det inte vara några problem. De stora mallarna är det annorlunda med. I vissa fall när det inte går att lösa på annat sätt kan det väl vara angeläget att radera stora delar. Det är också en åtgärd. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 maj 2017 kl. 19.48 (CEST)

Förslag på en ny kvalitetsmätning[redigera | redigera wikitext]

De artiklar som mallas som "Utmärkta", "Bra" eller "Rekommenderade" behöver också åsättas korrekt "badge" i Wikidata. Det är viktigt eftersom det är dessa "badges" som, intill interwikilänkarna på andra språkversioner, visar att svwp-versionen av en artikel är "extra läsvärd". (Det finns ytterligare några typer av "badges", men de tre nämnda är de mest frekventa.)

Följande tabell visar kvalitetsstatus på dessa markeringar per idag. Av cirka 1 500 berörda artiklar är det nästan 9 procent som är fel, det vill säga där kategori här på svwp och "badge" i Wikidata inte stämmer överens. På sikt tycker jag att vi bör se till att det räcker att sätta rätt "badge" i Wikidata för att garantera konsistens, men tills detta blir verklighet är detta en "feltyp" som behöver följas upp och åtgärdas på samma sätt som andra "feltyper" i kvalitetsmätningen.

Utmärkt Utmarkt Guld.svg Kategori på svwp
Badge på Wikidata Ja Nej
Ja 359 14
Nej 1 ≈3 788 000
Bra Bra alt.svg Kategori på svwp
Badge på Wikidata Ja Nej
Ja 444 47
Nej 5 ≈3 788 000
Rekommenderad Rekommenderad.svg Kategori på svwp
Badge på Wikidata Ja Nej
Ja 712 50
Nej 14 ≈3 788 000
Artiklar i listorna som finns länkade i de röda fälten visar upp en annan status för svwp-artikeln på andra språkversioner än här på svwp.
De är antingen kategoriserade som "Utmärkta", "Bra" eller "Rekommenderade" men saknar motsvarande badge i Wikidata,
eller så har de en badge i Wikidata men är inte kategoriserade i svwp i enlighet med den åsatta badgen.
Siffrorna motsvarar antalet artiklar i listorna per 5 maj 2017 kl 23.

--Larske (diskussion) 5 maj 2017 kl. 23.04 (CEST)

Jag har föreslagit på annan plats att den här stjärnorna och kategorierna inte ska visas i artiklarna förrän rätt badge är inlagd. Jag har försökt fixa med något sådant, men hittills har jag gått bet.
-- Innocent bystander (diskussion) 6 maj 2017 kl. 08.53 (CEST)
Instruktionerna för hur en avslutad artikelnominering/omprövning hanteras skulle behöva uppdateras med detta. Jag har själv kommit ihåg det vid några tillfällen men glömt det vid andra. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)
Jag är inte rätt person att skriva sådana instruktioner, tyvärr. Jag har en massa inställningar som gör att det ser annorlunda ut för mig än det gör för User:Joe Average. -- Innocent bystander (diskussion) 22 maj 2017 kl. 08.34 (CEST)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Antalet "röda" artiklar har minskat under de senaste veckorna, endast en artikel som saknar en badge på Wikidata men har kategori på svwp. Antalet artiklar som har en badge på Wikidata men som ej är kategoriserade på svwp är dock i stort sett oförändrat; 14 utmärkta, 46 bra och 50 rekommenderade.

Utmärkt Utmarkt Guld.svg Kategori på svwp
Badge på Wikidata Ja Nej
Ja 360 14
Nej 0 ≈3 788 000
Bra Bra alt.svg Kategori på svwp
Badge på Wikidata Ja Nej
Ja 451 46
Nej 0 ≈3 788 000
Rekommenderad Rekommenderad.svg Kategori på svwp
Badge på Wikidata Ja Nej
Ja 723 50
Nej 1 ≈3 788 000
Artiklar i listorna som finns länkade i de röda fälten visar upp en annan status för svwp-artikeln på andra språkversioner än här på svwp.
De är antingen kategoriserade som "Utmärkta", "Bra" eller "Rekommenderade" men saknar motsvarande badge i Wikidata,
eller så har de en badge i Wikidata men är inte kategoriserade i svwp i enlighet med den åsatta badgen.
Siffrorna motsvarar antalet artiklar i listorna per 22 maj 2017 kl 08.

--Larske (diskussion) 22 maj 2017 kl. 08.20 (CEST)

InternetArchiveBot igen[redigera | redigera wikitext]

Botens verksamhet är så omfattande att det är omöjligt att hänga med i svängarna och göra kontroller. Nu råkade jag kontrollera en enstaka länk och den var uppåt väggarna fel. Den här länken har inget med världens populäraste hundraser att göra: [1] Som jag ser det är det bättre att låta döda länkar vara döda än att komplettera dem med helt felaktiga länkar, det skapar större förvirring om vad ursprungslänken avsågs illustrera. /Ascilto (diskussion) 9 maj 2017 kl. 13.39 (CEST)

@Ascilto: ge gärna en länk till botens redigering. Lättare för oss andra hänga med då! Taxelson (diskussion) 9 maj 2017 kl. 13.51 (CEST)
Här är ett exempel. Länken till dogdotcom las ursprungligen in i juli 2013 av Ascilto i ett stort antal artiklar och då ledde den förmodligen till relevant information, men sedan har länken dött liksom alla de av WaybackMachine sparade versionerna utom den från 3 september 2012 (alltså en tidigare version av sidan). --Larske (diskussion) 9 maj 2017 kl. 14.12 (CEST)
Jag föreställer mig att scenariot "IA-boten länkar till version av Wayback Machine med samma webbadress när den sidan hade ett annat innehåll istället för död länk" ändå är tämligen ovanligt, och om än olyckligtvis förvirrande ett mindre problem än att döda länkar som hade kunnat åtgärdas genom att peka på informationen som finns i Wayback Machines arkiv. /Julle (disk.) 9 maj 2017 kl. 16.04 (CEST)
Jag hade bråttom när jag skrev inlägget ovan. Användare:Larske och Användare:Julle har förstått det rätt. Den sida som boten valt att länka till har ett helt annat innehåll än vad den döda länken hade. Det blir förvirrande för den som vill få uppgiften om världens populäraste hundraser, som i detta exempel, verifierad. Detta var ett allvarligt fel som jag råkade hitta av en ren slump. Eftersom boten gjort ett stort antal redigeringar finns det skäl att anta att många andra också är helt fel. Boten kan ju inte veta innehållet på den sida som den döda länken från början avsåg utan presenterar nya länkar mer eller mindre i blindo. Är det då till nytta eller skada? Mitt svar på den frågan framgår säkert. Samma problem har jag aldrig sett när någon manuellt ändrat döda länkar till Internet Archive. /Ascilto (diskussion) 9 maj 2017 kl. 18.47 (CEST)
Ett bra sätt att minska risken för liknande problem är att länka till InternetArchive direkt när man lägger in källan i artikeln. Då händer det också ibland att man samtidigt initierar den första arkiveringen av sidan ifråga, dvs man skapar en backup som inte fanns tidigare. JohanahoJ (diskussion) 9 maj 2017 kl. 19.57 (CEST)
Jag håller med om att det är olyckligt, men skulle ändå gissa att det är så ovanligt att fördelarna med botens arbete med råge överväger nackdelarna. Även om det verkar vara något vanligare än jag först trodde, nu när jag har gått igenom ett gäng länkar. /Julle (disk.) 9 maj 2017 kl. 20.33 (CEST)
Sedan är det ju i grund och botten ett allvarligt problem med vår verifieringsmodell att vi länkar till innehåll som inte bara försvinner – vilket är det klart vanligaste, därav nyttan med IA-länkarna – utan också ändras. Det har vi ju själva gjort från första början. Men det är väl en mer filosofisk anmärkning än någonting vi kommer lösa här och nu. /Julle (disk.) 9 maj 2017 kl. 20.36 (CEST)
Just det, för att fortsätta med exempellänken, så hade den uppenbarligen inte ett stabilt innehåll och vi känner just nu till två versioner, men kanske det funnits fler. Hade någon källbelagt något med hänvisning till sidan i september 2012, så hade den referensen antagligen varit missvisande senast 2013 när vi vet att Ascilto refererade till samma sida men med annat innehåll. Att få till arkivering fortlöpande är därför en utmärkt sak, den inledande eftersläpningen som gjort att det blev väldigt många och gamla referenser att åtgärda, men när boten så vitt jag förstår, mycket snart gått igenom beståndet en första omgång?, så kommer det att bli fråga om "nydöda" länkar, med möjlighet att följa upp det som hamnar på ens bevakningslista (jag har haft min bevakningslista nästan ständigt dränkt de senaste veckorna pga en url-ändring hos Finländska lantmäteriverket sedan jag gick igenom insjööarna, och därför oftast fått välja bort botredigeringar för att få någon överblick alls) Taxelson (diskussion) 9 maj 2017 kl. 20.59 (CEST)
Jag har inte mycket till övers för "InternetArchiveBot". Den som orkar kan titta på exempelvis:
Diskussion:Färgsymbolik,
Diskussion:Margaretaskolorna och
Diskussion:Metodistkyrkan i Sverige. Vame (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.28 (CEST)

Automatisk arkivlänk[redigera | redigera wikitext]

Väldigt många av våra externa webblänkar är döda. På franskspråkiga Wikipedia funkar det mycket bättre. Om man lägger in en URL var som helst i en artikel på frwp så arkiveras länken omedelbart i det externa cashe-systemet http://archive.wikiwix.com/ , och en arkivlänk visas bredvid ordinarie URL. Om man exempelvis länkar till

[https://wikimediasverige.wordpress.com/ Wikimedia Sveriges blogg]

så ser alla besökare följande:

Wikimedia Sveriges blogg [archive]

Arkivlänken visar artikeln sådan den såg ut när länken första gången lades in på Wikipedia eller när automatarkiveringstjänsten startades. Registrerade användare har möjlighet att dölja arkiv-länkarna, via en kryssruta i sina personliga inställningar. Om den inlänkade webbservern har förbjudit arkivering, med hjälp av en robot.txt-fil, så får man ett felmeddelande om man klickar på [archive]-länken. Vid länkar till wikimediasajter verkar inte ens en en arkivlänk visas.

Detta beslutates på frwp i en omröstning 2008. Se projektsidan. Wikiwix cashe är en tjänst som tillhandahålles av användaren Pmartin på företaget http://www.linterweb.fr/ , som även tillhandahåller sökmotorn WikiWix (diskuterad på Bybrunnen 2007) och fler Wikipedia-relaterade tjänster .

Kan denna lösning vara något även för svwp? Mange01 (diskussion) 9 maj 2017 kl. 17.56 (CEST)

Låter intressant! dnm (d | b) 9 maj 2017 kl. 19.07 (CEST)
Jag tycker att det automatiska är bra, men skulle hellre se att arkivet blir Internet Archive direkt istället för ett företags arkiv. Vem vet när det företaget upphör? Då har vi ett stort antal "dubbelt" döda länkar som det står i artikeln att de är arkiverade, vilket tangerar problemet ovan. Tack, dock, för att du rotat reda på alla länkar och skrivit ett färdigt förslag.//Hannibal (diskussion) 10 maj 2017 kl. 09.08 (CEST)
Ok, jag stödjer ditt motförslag Hannibal! En snabb lösning är att modifiera våra källmallar så att de default visar en arkivlänk till waybackmachine - om arkivurl saknas sedan tidigare. Det viktiga är att arkivlänken då leder till den version som gällde strax innan redigeringsdatumet. Om man substar in mallen borde därför parametern arkivdatum sättas till dagens datum, och bakas in i URL:en. Antag att vi substade följande wikikod den 1 januari 2015:
{{subst:webbref |titel=Wikimedia Sveriges blogg |url=https://wikimediasverige.wordpress.com/ }}
Den borde då ge följande resultat:
”Wikimedia Sveriges blogg”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150101/https://wikimediasverige.wordpress.com/. 
Eller mer likt frwp:
”Wikimedia Sveriges blogg” . [Arkiverad 1 januari 2015].
Om källmallen inte substas och saknar parametern arkivdatum men har hämtdatum eller (publicerings)datum sedan tidigare kan man betrakta dem som arkivdatum. Om man missar att substa och varken har lagt in arkivdatum, hämtdatum eller datum skulle arkivlänken default kunna antingen (alternativ 1) länka till en tidslinje med alla versioner:
”Wikimedia Sveriges blogg”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/*/https://wikimediasverige.wordpress.com/. 
eller (2) till senaste version på Wayback machine:
”Wikimedia Sveriges blogg”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/https://wikimediasverige.wordpress.com/. 
eller (3) inte visa någon arkivlänk.
Vilket av de tre alternativen är bäst?
Viktigt är att kunna lägga in wikikod för att inaktivera arkivlänken, t.ex. om en person eller en bot upptäcker att det inte finns någon arkivversion av artikeln på wayback-machine. Ett sätt kanske kan vara att lägga in "arkivurl=None".
Slår detta försök väl ut kan man sedan försöka hitta en lösning som arkiverar samtliga url:er, även när man inte har använt en källmall, dvs mer likt frwp:s lösning men till Wayback machine.Mange01 (diskussion) 10 maj 2017 kl. 14.18 (CEST)
Ja, nu gillar jag det helhjärtat. Jag hade gärna haft en så kort text som möjligt, såsom det franska alternativet ovan. I fallet med osubstade arkiverade versioner skulle jag, om det vore möjligt att göra det automatiskt, dels lägga dem i en egen kategori så att det är enkelt att hitta dem, dels ha senaste version på Wayback machine fast med en länk till en förklarande textsektion på till exempel Wikipedia:Döda länkar, där vi förklarar a) resonemanget, b) hur man kan hjälpa till att hitta rätt version i Wayback machine och ersätta den felaktiga arkivlänken. Så här skulle det exempelvis kunna se ut:
”Wikimedia Sveriges blogg” . [Senaste arkiverade version, 1 januari 2015] (Rätta länk).
Inte perfekt, men kanske mer robust.//Hannibal (diskussion) 10 maj 2017 kl. 14.58 (CEST)
Inget ont om Wikiwix som sådant, men jag tycker att det känns väldigt vågat att lägga en sådan här lösning på ett extern litet företag. IT-företag har en tendens att inte leva särskilt länge. /Julle (disk.) 12 maj 2017 kl. 17.13 (CEST)
Jag har inte satt mig in i de olika förslagen på hur det kan implementeras, men jag ställer mig mycket positiv till funktionen. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 18 maj 2017 kl. 09.15 (CEST)

Val av tre medlemmar i Wikimedia Foundations Board of Trustees[redigera | redigera wikitext]

I år är det val av tre gemenskapsvalda medlemmar i WMF:s styrelse. Val sker via DENNA WEBBSIDA till och med söndagen den 14 maj. I styrelsen i övrigt ingår två av Wikimediaorganisationerna utsedda ledamöter, en permanent "grundar"-medlem (Jimmy Wales) och upp till fyra (f. n. färre) av styrelsen själv utsedda ("koopterade") medlemmar.

Passa på att rösta. Högt valdeltagande är bra för att åstadkomma demokratisk representation i wikimediarörelsens viktigaste organisation och kan förhoppningsvis också ge – eller om man så vill bevara – en styrelse av hög kvalitet. Boberger (diskussion) 11 maj 2017 kl. 13.21 (CEST)

Röstar absolut inte, eftersom jag är emot det. Christer T Johansson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 11.47 (CEST)
Jag kan inte säga att jag är lika negativ som Christer, men jag har svårt att förstå den demokratiska fördelen med att rösta på en av nio totalt okända människor. För min del kan de lika gärna lottas in. /ℇsquilo 13 maj 2017 kl. 18.10 (CEST)
Tre... Man måste inte rösta. Kanske man känner till någon (det gjorde jag. En som jag träffade i Göteborg som var här och föreläste från Kanada. Så det går stt rösta, men man är fri att interösta med. Adville (diskussion) 13 maj 2017 kl. 18.59 (CEST)
Här finns en bra röstningsguide av tidigare styrelseledamoten Denny Vrandečić. Om man vill fördjupa sig mer på egen hand i vilka personerna är och vad de står för så har de svarat på frågor från gemenskapen. Ainali diskussionbidrag 13 maj 2017 kl. 20.03 (CEST)
Om det vore demokratiska principer som styrde, skulle man nog inte ha en plats i styrelsen vigd för en i stadgarna namngiven person. Det här är väl ungefär som landstingsvalen: Vi vet inte vilka de är, vad det gör eller vad de har inflytande över. -- Innocent bystander (diskussion) 13 maj 2017 kl. 20.38 (CEST)
@Christer T Johansson: Nu blev jag nyfiken. Är du mot att gemenskapen får vara med och rösta? Ainali diskussionbidrag 13 maj 2017 kl. 20.03 (CEST)

Artikelräknare[redigera | redigera wikitext]

Hur många artiklar är inte skapade av botar på svenska wiki? Voyager85 (diskussion) 13 maj 2017 kl. 11.37 (CEST)

Omkring 620 000. Av de botskapade är sedan över 200 000 genomgågna/kompletterade manuellt så att botmallen är borttagen. Av övriga är sedan flera grupper kontrollerade på gruppnivå och/eller det finns länkar från andra artiklar dit, dvs de har checkats, det rör sig om över 1 M. Så kvar är cirka 1,5 M som har lite osäkert "existensberättigande". Yger (diskussion) 13 maj 2017 kl. 11.43 (CEST)
Jag räknade samman robotskapade artiklar månad för månad och fick summan 2818042. 3787402-2818042 =969360 icke robotartiklar. 79.138.128.4 23 maj 2017 kl. 00.43 (CEST)

Språklänkar[redigera | redigera wikitext]

När ska språklänkarna läggas ut igen så att man ser alla på en gång? --83.251.64.88 (diskussion) 14 maj 2017 kl. 01.43 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

När du har loggat in, och ändrat i dina inställningar till att du vill att de ska synas. Boⅳⅰᴇ (🖉) 14 maj 2017 kl. 07.30 (CEST)
Ungefär samma fråga ställdes från samma IP-adress för någon månad sedan. Fick ungeför samma svar även då. --MagnusA 15 maj 2017 kl. 08.27 (CEST)
För övrigt har jag nu tagit mig i kragen, satt mig ned och grävt i lite xls-filer från Eurobarometern och dylikt och skickat in till http://www.unicode.org/cldr/charts/29/supplemental/territory_language_information.html med förhoppningen att vi därmed, när de har lagt in informationen, skall få norska, danska, tyska, franska, spanska och arabiska högre prioriterade än interlingua och jiddisch. /Julle (disk.) 16 maj 2017 kl. 02.25 (CEST)
Ja, jag har fått samma svar tidigare, men är det skäl för att vara nedlåtande mot mig? Svaret borde ju inte fortfarande vara detsamma. Jag kommer nog att fortsätta att fråga tills vi får besked om att länkarna återställs även för oss som inte vill eller kan logga in.
För övrigt är jiddisch ett officiellt minoritetsspråk i Sverige, så det förefaller rimligt att det finns med på den korta listan snarare än mer främmande språk som spanska och arabiska. Om man nu alltså skall ha en kort lista.
De som kan svara på när funktionen kommer att reverteras är utvecklarna, inte vi användare på en lokal språkversion. Det är dem du ska rråga eller ställa krav på. Hur många gånger du än ställer den frågan här kommer ingen här att kunna besvara den bättre än utvecklarna själva. Att ställa samma fråga här 1-2 ggr per månad blir bara tjatigt och leder ingen vart. Vill du verkligen slippa de kompakta språklänkarna så logga in och slå av dem. Vill du framstå som ett troll ska du fårstås fortsätta ställa samma fråga gång på gång till dem som inte kan besvara den (förutom med "Förmodligen aldrig"). --MagnusA 24 maj 2017 kl. 20.27 (CEST)

Vad har Sverige med saken att göra? - Tournesol (diskussion) 24 maj 2017 kl. 17.05 (CEST)

@Tournesol: Efter vad jag förstått så är urvalet av språklänkar beroende av var datorn är placerad. Det är inte samma för alla som kommer hit. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2017 kl. 17.24 (CEST)
Att det är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige är irrelevant, eftersom alla språkversioner av Wikipedia skall vara nationellt obundna. Jag anser förövrigt att vi borde återgå till den tidigare fullständiga språkförteckningen, vilket man exempelvis redan har gjort på engelskspråkiga Wikipedia. Det är väldigt irriterande att ständigt behöva klicka på ”Visa fler” när man är utloggad. – Conexum (✔|✘) 24 maj 2017 kl. 17.26 (CEST)
@Innocent bystander: Vet du i så fall på vilket sätt spårningen av vart datorn är placerad sker? – Conexum (✔|✘) 24 maj 2017 kl. 17.29 (CEST)
@Conexum: Gör du en googling på ditt eget IP-nummer så kommer det snart fram vilket land du befinner dig i. Ibland kan det även lokalisera vilken ort du befinner dig. Det är ingen exakt vetenskap. Jag brukar bli lokaliserad i grannkommunen. Det ska bli spännande se vad som händer när vi i höst får nät via fiber från en ny ISP.
Hur listan med språk ser ut är alltså inte fixerat för varje sida eller varje projekt, utan det beror på vilken info du förser Wikipedia med när du skickar en förfrågan till Wikipedias servrar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen är inte det enda som skickas över nätet, utan en massa information om vem du är, vad för typ av dator du har mm. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2017 kl. 19.06 (CEST)
Informationen om var en IP-adress finns kan väl läggas in i DNS-informationen. Om informationen inte finns där kan man ändå dra en hel del slutsatser utgående från ruttningstabeller. Jag har för mig att Google har någon tjänst andra kan anlita för att kolla geografisk hemvist för IP-adresser. Informationen gäller i allmänhet ganska stora block, så det är inte ovanligt att man blir placerad på företagets huvudkontor eller på den ort där routern råkar finnas.
WMF använder alltså en lista på språk relevanta för ett visst land. Landet här syftar alltså på landet där du tros befinna dig. Webbläsaren skickar vanligen en "Accept-Languages"-rad, som brukar innehålla en-us eller det språk du har på användargränssnittet, om du inte själv angett dina språkpreferenser. Jag tror inte WMF utnyttjar någon annan information från webbläsaren. Utom de här språklistorna håller WMF reda på vilka språkversioner man redigerar i (och möjligen vilka man läser). Hur som helst borde väl språkvalet vara oberoende av vilken språkversion av Wikipedia man för tillfället besöker.
--LPfi (diskussion) 24 maj 2017 kl. 20.00 (CEST)

Veckans tävling – (Hem)bygd[redigera | redigera wikitext]

Veckans tävling är igång. Denna vecka handlar den om att förbättra eller skriva nytt relaterat till ett egenvalt geografiskt område. Om det är din egen hembygd eller någon annan bygd som du är intresserad av är upp till dig. Välkommen! Vivo (diskussion) 15 maj 2017 kl. 05.20 (CEST)

Prototype for editing Wikidata infoboxes on Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Inlägg flyttat till Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden#Prototype for editing Wikidata infoboxes on Wikipedia.Yger (diskussion) 15 maj 2017 kl. 18.03 (CEST)

I korthet: Det finns en prototyp man kan snegla på för möjligheten att redigera Wikidata från Wikipedia när data från Wikidata dyker upp i informationsrutor här. Vi diskuterade det här på Bybrunnen för någon månad sedan – ni som var intresserade då, kika gärna på det här. /Julle (disk.) 15 maj 2017 kl. 22.54 (CEST)

Men det är alltså anpassat för VisualEditor, så det faller ganska platt för min del. -- Innocent bystander (diskussion) 16 maj 2017 kl. 11.49 (CEST)
Det här ser ut att bli det bästa sedan skivat bröd. Tjoho! Ainali diskussionbidrag 16 maj 2017 kl. 19.25 (CEST)

GreenC bot[redigera | redigera wikitext]

Det finns en botanvändare med namnet GreenC bot som verkar plocka bort referenser till Webarchive för döda länkar, se exempelvis artikeln Hörle som boten redigerade i natt. Är detta verkligen ett korrekt beteende av boten? Stigfinnare (diskussion) 16 maj 2017 kl. 08.38 (CEST)

Jag har inte kollat mer än den du visade på, men den hade en hänvisning till Wayback Machine för sidan "https///" I just det fallet var det alltså en korrekt borttagning, även om jag skulle ha föredragit att användaren ersatte den trasiga arkivhänvisningen med en fungerande istället för att bara ta bort den.//Hannibal (diskussion) 16 maj 2017 kl. 08.57 (CEST)
@Stigfinnare, Hannibal: GreenC bot är en robot som "städar upp" där InternetArchiveBot har skapat något konstigt. Så nettoeffekten är noll i dessa fall. Lite trist att det ska behövas en städrobot, men vi får väl hoppas att botägaren rättar koden i InternetArchiveBot så att den upphör med att skapa felaktiga länkar. De fel som i natt har rättats skapades för ett par veckor sedan (21–24 april). --Larske (diskussion) 16 maj 2017 kl. 09.15 (CEST)
Lite mer info om städroboten som städar efter en annan städrobot finns på Wikipedia:Robotansökan#GreenC bot och Användare:GreenC bot. --MagnusA 16 maj 2017 kl. 10.05 (CEST)
Stort tack för informationen! Stigfinnare (diskussion) 16 maj 2017 kl. 12.55 (CEST)

Lsjbot sex månader senare[redigera | redigera wikitext]

Det är nu sex månader sedan den stängdes. I diskussionen i anslutning till detta var det konsensus att inte radera det som skapas, även om där fanns stora brister i de skapade artiklarna och Wikipedia:Projekt alla platser-städning startade. Jag har sett att det gjort mycket bra i detta arbete och att i speciellt våra nära länder Finland och Estland botresultaten vidareförädlats. Jag tycker det vore intressant att höra av de som jobbat med dessa frågor om deras uppfattning om Lsjbots artiklarnas värde i de områden som inte bearbetats. Behöver vi ha dåligt samvete för det flyter omkring över 1,5 M artiklar vi inte riktigt har koll på, eller har erfarenheten visat på att dessa har tillräcklig substans för att ge värde? Yger (diskussion) 16 maj 2017 kl. 08.45 (CEST)

Själv ser jag någon gång i månaden något som denna begäran. I det fallet gav lsjbot artikeln stort värde jämfört med den som låg där, men inte om "felet" uppträder mer än sporadiskt.Yger (diskussion) 16 maj 2017 kl. 09.11 (CEST)
Jag tycker inte att lsjbots version ger så mycket mer information än den äldre artikeln. Att folkmängden tillkom var en klar förbättring, men i övrigt är "förbättringarna" tveksamma, i synnerhet klimatinformationen som har varit mer eller mindre vilseledande i alla artiklar där jag har haft möjlighet att verifiera den. /ℇsquilo 17 maj 2017 kl. 16.53 (CEST)
Min erfarenhet från Nicaragua är att det finns faktafel i nästan alla robotskapade artiklar. Jag har tagit bort faktafel och fluff i alla ortsartiklar men de korrigerade artiklarna är av låg kvalité med mycket lite infomation av intresse. Det är enklare, effektivare, roligare och ger bättre slutresultat att skriva nya artiklar från början än att kämpa med att korrigera botartiklarna. Som princip är jag dock positiv till robotskapade geografiartiklar, men då bör vi använda tillförlitliga officiella källor från varje land istället för det mycket bristfälliga Geonames. Martinogk (diskussion) 17 maj 2017 kl. 17.48 (CEST)
Jag bearbetade ju ett antal länder. Det positiva med boten var att en grundartikel med namn, position och folkmängd skapades. Det negativa var dels allt fluff-fluff som lades till; dels att det blev för detaljerat för vissa objektstyper. Varje namngiven udde, kulle, vik och bäck i världen är inte relevanta för svwp. Det blev ännu värre genom att Geonames användes. Arbetet med att ta till vara det goda i botens artiklar blev dock för svårt till slut på grund av artikelkramarfundalisterna som inte vill ge samtycke till ens en varsam städning av artikelfloran. Allt skapat är relevant enligt dessa. En udde eller ett rev som knappt finns på lokala kartor är relevant, samtidigt som stora diskussioner kan uppstå om en svensk författare/musiker är relevant. Sila mygg, svälja kameler. Kitayama (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.02 (CEST)
Men är den frågan annorlunda nu än vid diskussionen för sex månader sedan?Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.14 (CEST)
Det var rätt att stoppa boten med de "artiklar" som skapades då. Under tiden som gått har jag konstaterat dels att "artiklarna" är tveksammare än vad vi trodde när boten stoppades, dels att konsensus saknas för att göra något bra av det boten skapade. Jag anser själv att alltför många artiklar är tveksamma och att de i nuvarande omfattning och skick sprider ett löjets skimmer över hela svwp. Kitayama (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)

Eftersom frågan väcktes om en utvärdering kan jag inte underlåta att framhålla att jag alltjämt beklagar att boten inte kunde fortsätta sitt arbete. Cebwp är att gratulera! Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 18.21 (CEST)

Allt granskningsarbete som utförts har övertygande visat att GeoNames är en undermålig källa. Som Användare:Martinogk skriver bör framtida botarbete inom geografi utgå från officiella nationella databaser. /Ascilto (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.15 (CEST)
Håller med User:Martinogk, men då hänvisar jag till alla växtartiklar. Många av dem är så knasiga att man inte vill ta i dem med tång ens. Man bara suckar djupt och försöker glömma att de finns, tyvärr. Christer T Johansson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.33 (CEST)
Vad gäller geografiprojektet kan även jag se att det fanns problem. Biologiprojektet har däremot tillfört artiklar av stort värde. Jag har inte upptäckt några konstigheter ö h t (bortsett från auktorsnamn som behöver gås igenom och kompletteras). Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.12 (CEST)

Min mening var inte att starta om diskussionerna om Lsjbot igen, utan bara få fram vad nytt vi lärt oss de senaste sex månaderna, var det värre eller bättre än vi trodde). Martinogk redogör tex för en handfast erfarenhet hn lärt sig denna tid.Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.56 (CEST)

Då får jag ursäkta att jag kommenterade. Kommer inte att ske igen. Christer T Johansson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.58 (CEST)
@Christer T Johansson: Ingen fara. Det du skrev tycker jag ändå var relevant - och det är nog mycket, mycket sällan som ett inlägg i en diskussion eller dylikt är så särskilt olämpligt om det inte är personangrepp eller dylikt... Om det är off-topic eller liknande lär det bara inte få några svar - jag tror Ygers mening var att förhindra en ny evighetsdiskussion kring lsjbot - inte att tillrättavisa någon. mvh Skottniss (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.07 (CEST)
Jag har inte lagt jättemycket möda på dessa artiklar de senaste sex månaderna. Men det jag ser i bevakningslistan är att det finns användare som jobbar häcken av sig för att få begränsade mängder artiklar vettiga. Hur vi ska få fram användare som vill ta sig an Sydsudan och andra mer obskyra del av världen ser jag inte. Att det finns artiklar med samma problem på cebwiki är en stor huvudvärk när man ska reda ut länkhärvorna på WD. -- Innocent bystander (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.17 (CEST)
Ja det är lite så jag börjar undra. Är det ett mindre sortiment på 100-200 tusen artiklar som tagits om hand/kvalitetssäkrats och som nu är en tillgång, medan det är över 1,5 miljoner som ingen orkar ta itu med och som är potentiella problemartiklar. Och att vi då om ungefär ett år eventuellt borde identifiera och radera dessa lösliga artiklar (efter intelligent analys av vad som utgör löslighet).Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.31 (CEST)
En riktigt stor huvudvärk är att det visat sig otillräckligt att finna ett namn utsatt på kartan för att bekräfta att något existerar. Beyne-Heusay (ort) som vi diskuterade är ett gott exempel på där det tolkats för mycket utifrån ett namn på en karta. -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2017 kl. 08.30 (CEST)
När boten skrämdes iväg försäkrades det att ingen massradering var på gång. Nu låter det annorlunda. Det känns inte uppmuntrande att vara aktiv på en språkversion som riskerar att nästan halveras i storlek. Låt det ta sin tid att komplettera artiklarna och ta bort eventuella tveksamheter! Tostarpadius (diskussion) 18 maj 2017 kl. 21.49 (CEST)
Antalet artiklar är inget mått på kvalitet. Tvärtom om. Om vi massraderar de robotskapade geografiartiklar som ingen orkar ta itu med kommer kvalitetsnivån att öka väsentligt. /ℇsquilo 21 maj 2017 kl. 07.33 (CEST)
Rom byggdes inte på en dag. Det är alldeles för tidigt att säga att ingen orkar ta itu med dem. När det gäller biologiprojektet har det gjorts stora framsteg. Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2017 kl. 22.41 (CEST)

Jag är ambivalent. Okontrollerade artiklar kan vara riktiga, men då så många inte är det, kan man ändå inte lita på dem. Jag har lagt ner mycket ansträngningar att reda upp en del av Finland, men det har krävt mer programmering (och väldigt mycket handpåläggning därtill) för att hantera befintliga artiklar. Att skapa artiklar direkt från de källor (främst Lantmäteriverket) jag nu använder för att komplettera, korrigera och sovra de befintliga, hade antagligen krävt en mindre arbetsinsats för att skapa motsvarande artiklar utan att behöva ta hänsyn till ett botskapat artikelbestånd, men då utifrån mer välinformerade urvalskriterier. Mycket kraft måste nu läggas på exempelvis öar så små att de saknas på 1:100000-kartan, eller små f.d öar sammanvuxna med stora, eller tveksamt kategoriserade objekt, och därtill berg och vattendrag med dåliga koordinater och ofta därigenom felaktiga uppgifter som alltså framtagits genom deduktion med felaktiga premisser. De är dessutom ofta nästlade med varandra genom ömsesidiga länkningar, vilket gör att ett fel påverkar ett stort antal artiklar. När man går igenom stora artikelkategorier (av hög kvalité) är det lätt att korrigera en stor del av artiklarna, men de svåra artiklarna blir kvar. Jag botkorrigerade/kompletterade exempelvis ca 11000 finländska havsöar, men ca 3000 som jag identifierat som liggande i havet återstår, och jag vet inte om jag kommer att göra något åt dem. Det kan vara delar av sammanvuxna öar, öar så små att de saknar polygon på 1:100000-kartan, har både felaktiga koordinater och namn. Därtill finns ett antal tusen som saknar polygoner av andra skäl, t.ex eftersom de ligger mellan vattendrag och sjö/hav, eller ligger i vattendrag (som jag ännu inte gått igenom), eller på land, men kallas öar ändå av olika skäl. Så det kommer säkert säkert ligga åtskilliga tusen overifierade finländska öartiklar och "skvalpa" i all överskådlig tid: Globalt, där det kanse inte ens finns användbara kvalitativa referenser att tillgå, kommer vi att ha många 100000-tals artiklar avspeglande blott hur Geonames såg ut ca 2015. Jag är också bekymrad över klimatuppgifterna, som i varje fall avser något annat än motsvarande brukar avse - marktemperaturer istället för lufttemperaturer (kan man förresten verkligen mäta marktemperatur från satellit genom molnen? Annars är det dessutom marktemperatur vid klar väderlek...) - eller är alltför grova/globala indelningar, så att de åtminstone för skandinaviska förhållanden ofta blir förvirrande/ickeintuitiva, jag snarast lustiga - hade vi nämligen haft artiklar för Sverige, så hade göteborsområdet men inte Särna haft påstått inlandsklimat, t.ex! Så visst är det roligt att vi har hög geografisk täckning, men detta kan t.o.m visa sig vara kontraproduktivt på sikt, då det är mycket svårt att genomföra geografiska botprojekt med bra data, där Lsjbot redan lagt en matta av artiklar som varje sådant projekt måste hantera. Taxelson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.43 (CEST)

Ett problem är att den tveksamma robotskapade informationen sprider sig via infogningar till andra artiklar som inte är märkta med varningsmallen om felaktig information i robotskapde artiklar. Jag har t.ex. lagt tillbaka varningen i East District, Sikkim som nämndes ovan där tveksam klimatdata och felaktigt datum för folkräkning infogats. Robotvarningen försvinner också från många robotskapade artiklar utan att informationen verifierats med pålitligare källhänvisningar än geonames. 90.227.175.244 17 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)

Jag vill inte ha massradering av artiklar inom det område som speciellt intressrar mig, Kinas geografi, men jag skulle vilja ha en möjlighet at sätta botskapade artiklar utan tydlig lägesangivning i det som marinen kallar malpåse, för att kunna plocka fram dem om och när bättre kartor och bättre beskrivningar av administrativa tillhörigheter blir tillgängliga. Som det nu är riskerar den verkliga informationen att drunkna bland artiklar utan amvändbart innehåll. Roufu (diskussion) 19 maj 2017 kl. 14.45 (CEST)
Min erfarenhet av arbetet med Wikipedia:Projekt alla platser-städning är att det var värre än vad jag trodde. Jag jobbade aktivt under en längre tid med Island, numera rätt sporadiskt. Jag inser att mina tekniska kunskaper inte är tillräckliga för kunna göra en så kvalificerad bearbetning av artiklarna som t.ex. Taxelson har gjort med Finland. Trots min ringa insats för närvarande fick jag för någon vecka sedan av en slump se att ett större antal platser på Island, som bergstoppar, dalar, åsar, kullar m.m. har placerats i sjöar (rödlänkade sådana) istället i närheten av dessa. När jag då kontrollerade andra länder hittade jag samma fel i vissa av dem, t.ex. Montenegro, Mexiko och Sri Lanka. Min inställning till omfattande raderingar av Lsjbot-artiklar om geografi är likväl att jag, liksom Taxelson, är tveksam. Det är ju ett stort steg att ta. Men givetvis skulle, som Taxelson framhåller, de artiklar som Lsjbot har gjort vara till förfång om ett nytt botprojekt om geografi med bättre källor skulle startas. Ett projekt med officiella källor som är specifika för varje enskilt land skulle kunna ge ett mycket gott resultat. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 09.14 (CEST)
Massradering är lätt att säga. Själv har jag inte kommit dit att jag tänker i de banorna ännu, men om detta blir aktuellt, måste man betänka att det är ett komplicerat företag, först att identifiera raderingskandidater utifrån både vederhäftiga och bothanteringsmässiga kriterier, för att undvika att artiklar som tillförts väsentlig information tas bort. Jag tänker då att artiklar som antingen har källor utöver Lsjbots standardkällor ELLER har redigering av icke-bot användare som inte är flaggad som "mindre" eller är förgreningssida ska sparas i ns0. Om sidor tas bort genom att flyttas från ns0 utan omdirigering, skulle grensidorna fortfarande fungera, och borttagna artiklar kunna återfinnas och flyttas tillbaka till ns0 när de behövs. Sedan vet jag inte om det behövs någon åtgärd för att koppla bort artikeln från wd när den flyttats bort från ns0. Återstår sedan mängder av dödade omdirigeringar, som jag inte heller vet hur man skulle identifiera och hantera i så fall.
Med detta inte sagt att jag alls förordar massbortflyttning/massradering, utan snarare att detta i sig vore ett mycket komplicerat och omfattande projekt: först att säkert identifiera bortflyttningskandidaterna och sedan att med en bot genomföra rensningen (vill minnas att man kan flytta utan att lämna omdirigering med botkonto, så högre rättigheter för botkontot behövs väl inte?). Jag tror det finns några få här som har den tekniska kompetensen att genomföra första delen i ett sådant projekt: Skapa listor över raderingskandidaterna, men vet inte om någon skulle vara villig att göra det och sedan genomföra själva bortflyttandet. Det kan nog bli ett rätt otacksamt arbete? Taxelson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 11.59 (CEST)
Går det inte att få en förenklad raderingsbegäran och även en förenklad raderingsmetod. Robbotmallen kan innehålla en knapp med uppmaning att klicka på den om man finner artikeln tveksam enligt ovan. Det skulle bli två, om än summariska, mänskliga kontroller. Edaen (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.06 (CEST)
När vi nu börjar tala i termer av eventuell radering måste man också ha i åtanke att det finns robotskapade artiklar som är värdefulla genom att de fått länkar som t.ex. födelseorter eller universitet där någon studerat. Även om dessa artiklar inte fått någon handpåläggning måste även dessa undantas från eventuell radering. Detta gör inte ett eventuellt framtida botprojekt mindre komplicerat. Jag har inte deltagit städprojektet men följt dess disussionssida så jag har börjat förstå vidden av bristerna hos mängder av botskapade artiklar. Men jag måste tillägga att alla botskapade artiklar jag haft skäl att besöka har varit relevanta och så vitt jag helt flyktigt kunnat bedöma korrekta. Detta handlar främst om olika orter i Europa. /Ascilto (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.20 (CEST)
Jag ser heller inte att det kan vara frågan om någon "platt" radering eller något som sker "snart". Det krävs först en avancerad analys för att identifiera de som kan var av värde (typ, förutom manuellt redigerats, är länkade till, finns på andra språkversioner, tillhör ett sortiment vi finner ge mervärde etc). Sedan tror jag att även efter det skall inte radring ske direkt, utan det kvarvarande "slasksortimentet" ges en kraftigare mall, typ den Edaen nämner. Och sedan det ges en tid på ett år eller två för att se om det ändå går att ta bort slaskvarningsmallen ur delar av det sortimentet. Så min grova tidplan, börja analaysdiskussion om 6-12 månader, ommalla om 12 -18 månader, och ev massradering tidigast om cirka 3 år. Vi har ingen anledning göra något fort eller förhastat, men i ett långtidsscenario kan de utgöra ett hinder. I mina tankar om framtiden ligger tex om en sorts masskapande av geografiartiklar utifrån Wikidata (eller motsvarande)/annan källa, och om och när något sådant kan ske får inte slaskartiklarna utgöra en bromskloss.Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.40 (CEST)
Mitt bidrag till denna diskussion: Jag har ingen större lust att rätta till det som robotarna rör till! Se vidare om detta här: [2] Vame (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.44 (CEST)
Jag kan också tillägga att OM vi anser en utrensning av de värsta och mest onyttiga artiklarna (tänk kullar i Kanada) så behöver vi expertishjälp utifrån, och jag tänker då på föreningen. De kommer senare i år fråga oss i gemenskapen om det är något tekniskt vi vill ha gjort som de kan hjälpa med, och sedan att vi "röstar" fram vilket av framlagda förslag vi ser som mest önskvärt göras. Jag har i detta tidigare mest tänkt i termer som att hjälp till med införa kraftfullare verktyg för klottersanering, typ ORES, men detta är ju ett annat möjligt förslag, det kan ju dock skjutas upp ytterligare ett år om vi har annat som har högre prio.Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 13.03 (CEST)
Jag stöder helt det som Yger har skrivit här ovan om analys och en kraftigare mall. Även tidsplanen verkar bra. Det behövs tid, eftertänksamhet och noggrannhet för att det ska bli bästa möjliga resultat av geografiprojektet som sådant och av städningsprojektet. Jag ser också positivt på om vi kan få experthjälp utifrån, så att vi i möjligaste mån kan få det resultat vi vill ha, efter diskussioner som visar vad gemenskapen önskar att det ska bli, samt en bedömning av vad som är möjligt att göra utan att förlora information som av gemenskapen bedöms som värdefull. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 16.06 (CEST)

Det bästa med det geografiska Lsjbot projektet är det globala perspektivet, så att vi har fått artiklar om länder där vi inte har tillräckligt många skribenter. Det största problemet var bristen på ett globalt perspektiv, då artiklarna skapades utan att konsultera personer med god lokalkännedom. Ett annat problem var att faktauppgifter togs från det otillförlitliga GeoNames. Ett tredje problem var att diskussioner om projektet inte fokuserade på att korrigera alla faktafel utan att de istället ofta fick en lite tråkig stämmning. Jag ser tre alternativ för hur vi kan gå vidare:

  1. Sämsta Alternativet: Behåll artiklarna. Att mannuelt granska och korrigera alla artiklarna är omöjligt, så det betyder att vi för evigt kommer att ha massvis av artiklar med faktafel. Det är oackeptabelt för en encyklopedi, och när (inte om) dessa brister blir mer allmänt kända kommer svenska wikipedia att få minskat förtroende, och det kommer också att svärta ner förtroendet för de handskriva artiklarma. När vi jämfördes positivt med Nationalencyclopedin för några år sedan var det en stor framgång, men om någon skulle rapportera om tusentals artiklar med faktafel skulle det bli pinsamt för oss.
  2. Näst Sämsta Alternativet: Radera artiklar som fortfarande har Lsjbotmallen kvar Detta borde vara tekniskt enkelt, men det robotskapande geografiprojektet var ett kollektivt konsensusbeslut som togs av wikipediagemenskapen och det vore tråkigt att ge upp bara för att det första försöket inte blev så bra som vi trott och hoppats.
  3. Tänkbart Alternativ: Prova att göra det bättre Jag föreslår att vi gör ett test med två mindre länder för att se om vi kan göra det bättre, där ansvaret delas av en person som är tekniskt kunnig med att skapa robotgenerarade artiklar och en person som har god lokalkännedom. Vi raderar sedan de artiklar där Lsjbotmallen är kvar, och skapar nya robotgenererade artiklar med hjälp av officiella och andra tillförlitliga källor vad gäller befolkningstal och dyligt. Vi kan välja ett industriland, som exempelvis Island eller Estland, och ett utvecklingsland, som exempelvis Nicaragua.

Detta skall inte ses som en kritik av Lsj. Han tog ett fantastiskt initiativ och det är vanligt och naturligt att man måste prova sig fram och ibland försöka flera gånger innan man lyckas helt ut. Det vore mycket roligt om han ville återkoppla till projektet som den tekniskt kunnige personen. Om Lsj inte kan ställa upp är frågan om vi har någon annan tekniskt kunnig person som är villig. Martinogk (diskussion) 20 maj 2017 kl. 17.57 (CEST)

Som du skriver är radering av allt inte aktuellt. Och det är heller inte så att kvalitetsproblemen skall överdramatiseras. Jag som Ascilto träffar på ett åt på 20-30 Lsjbot skapade geografiartiklar, och även om de känns lite "svampiga" har jag inte träffat på direkt fel (och svampigheten, typ "löjliga" klimtadata, kan relativt lätt åtgärdas) Men mitt sätt att komma till artiklar är att jag följer interna länkar eller söker från artiklar på andra språk, dvs helt standalone artiklar kommer jag inte till, och det gör knappast några andra läsare heller. Och det är i detta "udda" sortimentet det finns mest klara tveksamheter, kullar i ett land ingen känns vid, små putte öar som heller ingen vill kännas vid etc. Dessa är det främst vi diskuterar och här finns det ingen möjlighet botskapa dessa från annan källa, för det finns inga register över "kullar" etc. Så att göra om rätt vore önskvärt, men löser inte det frågeställning vi står inför. (om du inte menar att först radera allt skapat för ett land och sedan botskapa, där "Först radera" är lika kontroversiellt som alternativ 2).Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 18.52 (CEST)
Jag varnade för detta, att robotskapade artiklar är ohållbart och blev anklagad för "häxjakt" när jag hade svenskspråkiga Wikipedias bästa för ögonen. Jag har inte hunnit analysera den här diskussionstråden och undrar därför om någon kan länka till den konsensusdiskussion som ledde till robotarnas fall och om detta gäller ett stopp för alla robotskapade artiklar? Kan för diskussionens skull bidra med synpunkten att alla spår av robotskapade artiklar och data(information) måste raderas in i det längsta. Det var tråkigt att vi för det första tillät robotskapade artiklar och nu när vi har kvicknat till bör vi lära oss av misstaget och återställa svenskspråkiga Wikipedia enligt dess ursprungliga grundtanke, att individer bidrar till projektet, inte robotar, och att det är de mänskliga resurserna som vi ska ta tillvara på. --Vannucci (diskussion) 20 maj 2017 kl. 21.32 (CEST)
Vi har en lång rad av oerhört lyckade projekt med botsakapade artiklar, inklusive Lsjbot för arter. Denna tråd handlar om hur vi skall ta hand om artiklar skapade av Lsjbot för geografiska platser, där för vissa sortiment det finns problem. Om du vill starta en diskussion om botskapande av artiklar generellt så föreslår att du skapar en egen tråd om detta, så fokus för denna tråd inte tappas bort. Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 21.40 (CEST)
Lsjbots första geografi-projekt med fokus på Filippinerna har inte samma problem som GeoNames-projektet har. Precis som för människoskapade artiklar, så bygger artiklarnas kvalité på källorna. Det finns delar av GeoNames som har god förankring med verkligheten, främst ADM-delen. De har dock lite för ofta tveksam interwiki. -- Innocent bystander (diskussion) 20 maj 2017 kl. 22.14 (CEST)
Jag tror mest på variant av "Prova att göra det bättre". Om man med massradering menar en maskinell bearbetning som tar bort artiklar baserat på kriterier så är jag motståndare till detta. Allt för mycket bra riskerar att gå till spillo. Däremot tror jag på att gå igenom land för land; verifiera alla artiklar som är av intresse (alla orter, hyfsat stora sjöar och berg etc) och försöka förbättra dem; radering av ointressanta objekt som inte kan verifieras eller det inte är värt att lägga ned tid på (kullar i Kanada, sjöar på 10x10 m, de flesta uddar etc). Radering ska ske baserat på en bedömning från fall till fall. Man måste kolla mot andra wikis om det finns där, om det länkas från någon artikel etc. Jag jobbade så med ett antal mindre länder; uppskattningsvis behöll jag ca 3/4 av artiklarna för de länder jag jobbade med. Jag gick dock på pumpen när jag ville tillämpa metoden för grund, s k rev, runt Jersey som inte fanns i lokala källor. Då fick jag nej som svar i SFFR. Det beslutet bör omprövas om vi ska kunna göra något bra av botartiklarna. Det går, bara vi får konsensus på att obetydliga objekt får raderas. Kitayama (diskussion) 20 maj 2017 kl. 22.24 (CEST)
Jag vill hävda att "orter" tillhör de mer svårverifierade kategorierna. -- Innocent bystander (diskussion) 21 maj 2017 kl. 08.31 (CEST)
Jag har, när jag kollat på ett så litet land som Falklandsöarna, funnit groteskt många sådana botskapade artiklar. De flesta handlar om öar, uddar, berg etc och innehåller ofta inte så mycket. Det är svårt att kolla vad som är korrekt eftersom artiklar om objekten ofta saknas på engelska, utan normalt bara finns på svenska och cebuano (!) (med förmodligen samma innehåll). Jag har försökt "normalisera" en del av dessa genom att ta information från den engelska artikeln om sådan finns. Slopar också svammel om att "i trakten kring X finns ovanligt många namngivna kullar" eller liknade. Klimatinfon vet jag inte om det går att kolla upp. Men behöver vi verkligen så många artiklar om fullständigt gudsförgätna platser "worldwide"? Det måste ju handla om hundratusentals. --Andhanq (diskussion) 20 maj 2017 kl. 23.30 (CEST)
Tre saker som har diskuterats här ovan:
  1. Kullar (kanadensiska), som Yger har nämnt som exempel på vad som skulle kunna vara lämpligt att radera. Just Lsjbot-skapade artiklar med kategorier för kullar har, förutom tveksam relevans, det problemet att det kan vara nästan lika många "åsar", enligt brödtexten, som det faktiskt är "kullar" i kategorin. Till yttermera visso finns det 4 artiklar i kategorin som Kategori:Kullar i Island som dels handlar om "åsar" och dels också, felaktigt, uppges ligga i en liten rödlänkad sjö. Dessa 4 artiklar skulle jag gärna radera, bl.a. Búðarháls (ås), men jag vet hur utfallet har blivit på de två sffr-diskussioner som har handlat om Lsjbot-artiklar: att man inte ska radera.
  2. Jag tycker att Kitayama har ett bra förslag här ovan - att gå igenom land för land osv., förbättra artiklarna och radera de artiklar som inte är värda att man offrar tid på (kullar i Kanada, sjöar på 10x10 m, de flesta uddar etc). Ett sådan systematiskt tillvägagångssätt skulle kunna fungera mycket bra.
  3. Det som Andhanq skriver om relevans i Lsjbot-artiklarna kan jag helt instämma i. Vilka objekt ska räknas som värda att ha med, samt vilken text är relevant att ha med i artiklar om objekt som i sig är värda att ha med? Det finns "svammel" som ständigt återkommer. Till skillnad från Andhanq har jag inte velat ta bort sådant, för jag vet inte om det finns konsensus för att göra det, lika litet som jag vet om det från början har funnits konsensus för Lsj att utforma artiklarna så som han har gjort. Sjunnesson (diskussion) 21 maj 2017 kl. 10.08 (CEST)
Att ta bort svammel uppfattar jag är OK, klimatdata verkar vara helt misslyckat, "i omgivningen finns" kan kanske vara relevant men oftast just svammel, bedömningen kan nog överlämnas till om någon "tar tag" i ett sortiment. Och radering av plutt saker som är helt isolerade från länkar, i grunden ointressant objekt etc anser jag kan bli en slutsats av denna diskussion, men efter att vara beskrivet lite mer kvalificerat. Yger (diskussion) 21 maj 2017 kl. 10.27 (CEST)
Jag instämmer med flertalet övriga i att kvaliteten på geonames som källa är för låg, och i att behålla artiklar som inte fått någon mänsklig handpåläggning därför är det "sämsta alternativet". Kan man tänka sig att flytta vissa typer av botskapade artiklar från artikelrymden till någon undersida till Wikipedia:Projekt alla platser-städning? På så sätt finns det färre lågkvalitativa artiklar i artikelrymden och mer för den geografiintersserade wikipedianen att ta tag i. Det är kanske så Martinogk, Kitayama och Sjunnesson har tänkt sig att det ska fungera i Prova att göra det bättre/land-för-land-alternativet?--Gotogo (diskussion) 23 maj 2017 kl. 12.37 (CEST)
Förslaget låter bra. Då undviker man att radera problematiska artiklar, men får bort dem ur artikelrymden. Sedan kan de användare som är intresserade försöka att förbättra de artiklarna i lugn och ro. Sjunnesson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 12.53 (CEST)
(Redigeringskonflikt) med Ygers sammanfattning nedan: Tekniskt sett torde en eventuell massradering genomföras just som en bortflyttning från ns0 till någon annan namnrymd, eftersom detta kan göras med normal botbehörighet medan regelrätt radering ju kräver adminbehörighet och skulle fylla SÄ på ett orimligt sätt. Yger har föreslagit att artiklar enligt vissa kriterier ska få en hårdare mallning i ett första steg och i ett senare steg flyttas bort. Vi behver i så fall tydliga kriterier som en bot kan avgöra, och någon som programmerar och kör denna. När en lista över artiklar som uppfyller dessa kriterier skapats kan dessa enkelt förses med mall. De kriterierna jag kommer ihåg och som samtliga skall vara uppfyllda för mallning är:
  • Artikeln har robotmall
  • Artikeln har ingen version utan "m" av icke-bot (kategorisering med hotkat och flyttning mm räknas alltså inte)
  • Artikeln har endast de källor som Lsjbot använt (bör räcka att kolla att strängen "<ref>" saknas och att inga "name=*" utöver botens standardsortiment finns. I övriga fall faller artikeln ändå rimligen på kriterie 2)
  • Artikeln har max n (hur många?) inkommande länkar från icke-botartiklar eller grensidor. (Detta kriterium kan bli svårare att algoritmisera på ett helt tillfredsställande sätt, jfr även Kategori:Kontrollbehov inkommande wikilänkar.)
  • IW finns inte till mer än ceb.
  • Inte ingår i någon undantagen kategori (kriterium tillagt i efterhand)
Kanske jag missat något, och kanske finns det fler kriterier, eller något av dessa som bör modifieras eller tas bort. Om det visar sig att vi verkligen vill detta (koncensus), så finns det säkert flera här som skulle kunna skriva kod för att göra det. En full genomsökning kräver flera miljoner anrop så det tar sin tid om det ska göras från en enskild dator. En del går kanske att göra med databasdump, så att antalet anrop kan minskas, men jag har aldrig arbetat med sådana. Vid nästa steg, själva undanflyttningen av då ännu "hårdmallade" artiklar i den framtid då det är dags för själva undanflyttningen tillkommer hanteringen av omdirigeringarna och WD-objekten, som kanske inte är trivial (grensidohänvisningarna bör emm vara kvar så att artiklarna enkelt kan återfinnas och rehabiliteras). Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 14.02 (CEST)
Ren teknisk kommentar: En användare med både robotflagga OCH adminflagga fyller inte SÄ med raderingsloggar. Men det kräver ganska bred konsensus för att tillåta något sådant. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 15.25 (CEST)
Till de kraven du anger skulle jag vilja lägga till ytterligare ett: Att vi undantar sortiment vi vet det finns trovärdiga källor till, även om de just nu saknas. Om vi tar orter tex, så vet vi det finns i statistik mm och anser det är slänga ut barnet med badvattnet radera dessa, lika borde det väl var med sjöar som har en utbredning. Och de båda sortimenten är ofta önskvärt länka till. Motsatsen är grupper som kullar och rev, där jag mycket väl tycker de villkoren du skriver kan räcka. Och personligen tror jag inte på undanflyttning utan raderingYger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.29 (CEST)
Just orter har väl visat sig inte vara okomplicerade att verifiera och just sjöars beräknade utsträckning är en av de stora problemkällorna. Utflytt utan omdirigering eller radering tåls nog att tänka på när den dagen kommer. Med radering är det kanske i praktiken bara administratörer som kan nysta i det som säkerligen kommer att behöva nystas i efter en sådan omfattande operation. Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.48 (CEST)
Rent körningstekniskt bör väl en sådan här sak göras genom att först stoppa in en datumsatt "specialraderingsmall", medan själva raderingen genomförs i en annan körning ett antal månader senare. Och som jag en gång (utan effekt) rådde lsjbot när han startade, börja med en sådan grej genom att köra några okontroversiella sortiment (typ klippor rev) för att om det utfaller till belåtenhet fortsätta med mer kompliceraade som orter.Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.56 (CEST)

Försök till summering[redigera | redigera wikitext]

Lsjbt skapade geografi artiklar ger en hel del värde, inte minst att det går länka till objekt som det finns mer om på andra versioner. Dock det finns problem och jag listar tre huvudtyper här nedan:

  • Att innehållet i en artikel är till del "svammel" som inte tillför värde och också kan var direkt fel (tänk klimatdata). Medan objekten mycket väl kan tillföra värde så ger "svamlet" ett oseriöst intryck. Olika sort (semi-)manuella insatser bord relativ lätt kunna ta bort denna svammelinfon
  • Att innehållet är lite oprecist etc. Här finns dock en grundvärde och dessa har mycket bearbetats/förbättrats i Ta-hand-om -Projektet
  • Att väldigt många artiklar är skapade om objekt som inte kan (eller kommer att kunna) verifieras av rimligt tillgängliga trovärdiga källor utanför geonames (tänk kullar, rev). Det gör inte att uppgiften behöver vara felaktig, men att objektet är obetydligt och aldrig kommer kunna föras bort från att "skvalpa" omkring här, då de inte kan bli rimligt källbelagda. Detta kan röra sig så om något mellan 0,5-1,0 M artiklar av de 1,5 skapade. Dessa artiklar tillför mycket ringa eller inget värde och upplevs skämmiga, dock är de inte mycket skadliga då ingen lär träffa på dem, mer än i exceptionella situationer

Jag uppfattar sedan att det är klar konsensus att dåligt "svammel" i artiklar kan raderas utan stora åthävor. Också att det finns en ökande insikt att artiklar om overifierbara objekt kan behöva raderar på sikt. Däremot uppfattar jag att det finns en olust (åtminstone i det tidsskede vi är i nu) inför tanken att köra mekanisk borttag (om än efter intelligent analys). Och att det snarast är så man vill med mänskliga insatser gå igenom olika sortiment för att identifiera grupper som är bäst de raderas. Och här borde det gå underlätta detta genom någon sort variant på dagens ta-hand-om projekt, där förslag på radering av grupper av artiklar tas upp och diskuteras för att sedan genomföras.Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 13.35 (CEST)

Fundering[redigera | redigera wikitext]

Jag som inte deltagit i första vändan (vad jag kan minnas) är lite frånkopplad kring detta. Jag undrar vad det är för typ av problem? Vissa utlägg är så allvarligt formulerade att det verkar fullständigt kompakt nattsvart. Är det verkligen så illa? Om fel ligger i enstaka detaljer finns inget skäl till alarmism och kraftord, är felen av avgörande betydelse för informationen som helhet är det såklart problematiskt. Kan någon klargöra detta med några exempel, konkreta genom diffar eller liknande, altrrnativt konstruerade exempel som visar på problemets allvar.

Det skulle vara bra om man gör ett slumpmässigt urval, kontrollerade dessa artiklar och kategoriserar typen av problem. Då lär vi få en bra översikt av 1.5 miljoner artiklar. Kan man tänka sig att göra detta med 100 artiklar? Då kan vi även se vart de robotskapade artiklarna är i störst behov av översyn. dnm (d | b) 23 maj 2017 kl. 17.52 (CEST)

Jag uppfattar att bland oss som arbetat med dessa frågor finns det nu börjar finnas en bred samsyn över hur problembilden ser ut (och som jag summerat ovan). Och det är genom att ha denna samsyn, vi nu börjar diskutera åtgärder (förutom det som redan hanteras i "städprojektet). Det är i praktiken ogörligt att tro att alla som inte jobbat med detta kan förstå allt, men att starta att starta om på det sättet du föreslår skulle ta tid och erfarenhet från tidigare sådan diskussioner är att de lätt/snabbt går in i sidospår och där spårar ut. Däremot förklarar/utvecklar jag gärna mer om problembilden. Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.17 (CEST)
@Dnm: En sammanfattning av min syn gjorde jag här. Många andra synpunkter har framkommit som gör det ännu mer komplicerat. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.28 (CEST)
Det finns många olika problem. För att försöka sammanfatta några av de värsta:
  1. Vi har artiklar om platser som egentligen inte finns, som "orter" som egentligen bara är ett kommunnamn.
  2. Vi har artiklar med direkt felaktiga uppgifter (t.e.x uppgifter om tropiskt monsunklimat i engelska kanalen)
  3. Vi har artiklar med vad som får sägas vara korrekta, men nonsensaktiga uppgifter (t.ex. sägs om en del orter i brittiska territorier på Cypern att de ligger i "sydöstra delen" av Storbritannien).
  4. Vi har artiklar med missvisande uppgifter, som att uppgifter om bergskedjor är framtagna för en enda punkt längs dem.
  5. Vi har artiklar där endast koordinaten egentligen är relevant (t.ex. skrevs en massa artiklar om "universitet", som egentligen handlade om platsen någon universitetsbyggnad låg på).
Och detta i halvannan miljon artiklar, vilka dessutom som bäst kan räknas som stubbar.
andejons (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.26 (CEST)
Och med tanke på att (de relevanta) koordinaterna både är trubbigt avrundade och ibland fel (som på Färöarna) så kan det vara riktigt illa ibland.
Till det kan läggas att temperaturuppgifterna i klimatdatan är marktemperaturer, inte lufttemperaturer. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)

Update: Unesco Challenge[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Idag är det två dagar kvar på UNESCO Challenge, som WMSE driver tillsammans med Unesco och Riksantikvarieämbetet. Unesco har släppt en stor mängd bilder och texter om världsarv under fri licens, och för att de ska komma till användning pågår därför en skrivartävling om världsarv. Idag har 96 deltagare skrivit på 28 olika språk, och mängden artiklar om världsarv som har förbättrats är stor!

Det vore kul om vi kom upp över 100 deltagare, så haka gärna på :)

Tips: eftersom Portugal vann Eurovision Song Contest 2017 får man extra bonuspoäng om man förbättrar en artikel om ett världsarv i Portugal. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 16 maj 2017 kl. 11.45 (CEST)

Lista över yogaformer?[redigera | redigera wikitext]

Jag har nyligen rensat upp avsnittet om olika yogaformer i artikeln om yoga och döpt om den till "Olika yogatraditioner" för att inte uppmuntra folk att lägga till nyskapade yogaformer som de själva eller någon lokal lärare har skapat. Men frågan är förstås om det ändå inte finns intresse av att lista de vanliga yogaformer som förekommer i Sverige (viryayoga, mediyoga) och i världen (iyengar, jivamukti)? På engelska har vi t.ex. en:List of yoga schools, men jag är inte riktigt uppdaterad i diskussionerna här så jag vet inte om listor anses vara en bra lösning. Hur kan man gå till väga här? //Salsero (diskussion) 17 maj 2017 kl. 11.09 (CEST)

Vi hade en lång diskussion om lista över kaster i Indien, som innehöll både löst och fast. I slutändan blev det bara en lista med exempel i huvudartikeln. Något liknande borde vara tillämpbart här, dvs ingen egen lista med en kort lista med exempel i huvudartikeln.Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 11.15 (CEST)

New notification when a page is connected to Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Inlägg flyttat till Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden#New notification when a page is connected to Wikidata.Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 13.37 (CEST)
@Matěj Suchánek, Lea Lacroix (WMDE): Why addressing the Creator of the page this feature? Do they have special privileges? -- Innocent bystander (diskussion) 17 maj 2017 kl. 13.40 (CEST)
It should rather be watchers than creators. I already get notifications every time people link to Överingenjör because I created it, but I don't want them. I want notifications when articles on my watchlist is linked to. /ℇsquilo 17 maj 2017 kl. 15.15 (CEST)
I agree with Eaquillo. And with an option to not see them, of course. Adville (diskussion) 17 maj 2017 kl. 17.25 (CEST)
Syftet är att nya skribenter ska få en chans att veta att Wikidata finns och är det som används för att koppla ihop språk. Den som orkade läsa inlägget ser att existerande användare inte får några notifikationer utan enbart nya användare har den påslagen från början. @Esquilo: Om du inte vill ha notfikationer, slå av dem på Special:Inställningar#mw-prefsection-echo. Ainali diskussionbidrag 17 maj 2017 kl. 22.22 (CEST)
Som jag skrev så vill jag ha notifikationer, men de jag får idag är inte relevanta. Jag vill ha notifikationer när det dyker upp en ny länk till en artikel på min bevakningslista, inte till en artikel jag har skapat. Jag vill veta när någon länkar till Kurt Tank eller Bristol Centaurus, men jag är inte intresserad av när någon länkar till Överingenjör eller CiNii. /ℇsquilo 18 maj 2017 kl. 08.18 (CEST)
@Ainali: Det här stadfäster Ägarskapet. Något vi försöker bekämpa får stöd bakvägen av utvecklarna. Har man en sida i sin bevakningslista och har WD aktiverat i sina inställningar får man i bevakningslistan information när sidan kopplas till WD. Ska vi vara pedagogiska mot nykomlingar, så är det DEN inställningen som ska aktiveras per default. Jag vill inte se fler dolkstötar från utvecklarna! -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2017 kl. 08.36 (CEST)
@Esquilo: Du kommer aldrig att få en notifikation för de två exemplen Överingenjör eller CiNii, de är ju redan kopplade till Wikidata.
@Innocent bystander: Det förutsätter också att nykomlingarna har förstått hur bevakningslistan fungerar. Jag skulle gärna också se en engångsnotifikation för nybörjare för typ att någon annan har redigerat i den artikel de gjorde sin första redigering i (oavsett om de har den på bevakningslistan eller ej), med en hjälplänk till en förklaring av bevakningslistan så att de kan lära sig. Ainali diskussionbidrag 18 maj 2017 kl. 13.37 (CEST)
Jag tror inte ens utvecklarna har begripit hur det fungerar. Jag får med jämna mellanrum notifikationer om "att du har gjort din första redigering", trots att det här kontot har en historik om över en miljon redigeringar. -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2017 kl. 13.44 (CEST)
Det är just de två artiklarna jag får notifikationer om att det länkas till mest hela tiden. /ℇsquilo 18 maj 2017 kl. 13.45 (CEST)
Men då får du notifieringar när nya artiklar på andra språk länkas till samma wikidataobjekt som "dina" artiklar på svwiki redan var länkade till. Den här funktionen trodde jag handlade om när ens egna nya artiklar länkas till ett wikidataobjekt. Det borde ju bara ske en gång per artikel, och förhoppningsvis ganska snart efter att artikeln skapas. Boⅳⅰᴇ (🖉) 18 maj 2017 kl. 13.51 (CEST)
Boⅳⅰᴇ har fattat den nya funktionen rätt, det ska bara ske en gång per artikel och bara om man själv inte gör kopplingen till Wikidata. Jag ser det som att en ny skribent blir upplyst om att denne har missat att göra de sista viktiga handgreppen för att artikeln ska blir riktigt inkopplad i Wikimediasfären. Förhoppningsvis kommer ingen användare få mer än ett par stycken sådana här notifikationer under hela sin aktiva tid. Ainali diskussionbidrag 18 maj 2017 kl. 15.50 (CEST)
Jag ska förtydliga. Jag får en notering varje gång det skapas en länk på svwp till artikeln överingenjör. Jag får motsvarande meddelande när ett dataobjekt på Wikidata länkar till de objekt jag har skapat. Jag får inga notifieringar om andra språk. /ℇsquilo 23 maj 2017 kl. 12.53 (CEST)
Japp. Och dessa notifieringar har alltså ingen som helst koppling med den nya funktionen som aviserats under denna rubrik. Den handlar istället om att meddela den som har skapat en artikel men missat att koppla den till Wikidata att någon annan har gjort det. Ainali diskussionbidrag 23 maj 2017 kl. 18.26 (CEST)
Nya användare får överlag ett ganska stort antal automatiska notifieringar och meddelanden, mystiska erbjudanden om att prova på att redigera vissa föreslagna artiklar och liknande som inte fanns när jag skapade mitt konto. Rekommenderar den som varit med ett tag att prova att skapa ett nytt konto och redigera lite med det för att se vad som händer. /NH 19 maj 2017 kl. 00.05 (CEST)

Artikeln om svenskspråkiga Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Den på enwp, en:Swedish Wikipedia är usel och negativt vinklad. Den verkar sedan bevakas av Serge för att förhindra att någon korrigering sker. Jag är osäker om de är värt agera, men vill ändå upplysa om sakens tillstånd.Yger (diskussion) 18 maj 2017 kl. 09.34 (CEST)

Oj, ja, den var verkligen inte bra, och diskussionssidan tyder på att det kan bli svårt att göra något åt det, eftersom den målar upp "your Swedish Chairman" som den som står som hinder för att det finns "no method for WP:Conflict resolution". Jag kan inte lova att jag kan göra något åt det i närtid, så om någon känner sig manad skulle det vara oerhört bra. Tack för att du uppmärksammade artikeln.//Hannibal (diskussion) 18 maj 2017 kl. 09.42 (CEST)
Bedrövligt! /Nesse (diskussion) 18 maj 2017 kl. 10.32 (CEST)
Jag tolkar inte diskussionssidan som att det vore svårt att göra något. Det finns mycket material att plocka över från den svenskspråkiga artikeln (tyvärr har inte heller den uppdaterats särskilt aktivt) och om man kunde mycket väl flytta missnöjesstycket till ett nytt avsnitt om utvecklingen av antal läsare, antal skribenter, betydelse i jämförelse med andra uppslagsverk etc. En längre artikel skulle inte domineras av kritiken, också om den ges otillbörlig vikt. Det är antagligen svårare att skriva om skillnaderna mellan sv-wp och en-wp, dels för att där finns mycket stoff som ligger centralt i konflikten, dels för att det kanske inte finns bra källor, men om man lyckas skriva bra så antar jag att man kan få det att stanna kvar, vid behov med en-wp:s konfliktlösningsmetoder. --LPfi (diskussion) 18 maj 2017 kl. 12.41 (CEST)
Det är inget fel på påståendet att största delen av artiklarna på sv. wiki. är skapat av robotar. Och vad avser innehållet på en. wiki. tas diskussionen där och inte här. Vill man förbättra sv. wiki. gör man slag i saken och inte genom att vara kritikkänslig. --Vannucci (diskussion) 20 maj 2017 kl. 18.41 (CEST)
Helt klart skall man ta diskussionen där, men det är också mycket bra att Yger upplyser oss andra som är ovetande om den. Vill man förbättra uppfattningen av svWp på engWp så kan man ex. ändra texten "For active administrators not involved in controversies the re-election is often just a routine; a large group (12%) of administrators have been the same for ten years." Texten är helt klart insinuant och POV. Att ex. definiera 12% som "large group" överensstämmer inte med det matematiska procentuella begreppet. --Allexim (diskussion) 21 maj 2017 kl. 11.58 (CEST)
Raderade det om 12% med motivering. Fixade lite i historiken med. Klart den behöver utökas, men annars inte så farlig. Adville (diskussion) 21 maj 2017 kl. 12.12 (CEST)
Just nu är det väl bara paparazzibilden på när Truedsson Demitz gör kaffesugna obekväma (been there done that) som känns out of place i artikeln. /Grillo (diskussion) 24 maj 2017 kl. 16.42 (CEST)

Libris ska bli Libris XL[redigera | redigera wikitext]

Detta meddelar Kungl. Biblioteket på sin webbplats. Artikeln listar allt gott som ska komma i den nya versionen. Men hur blir det med genereringen av bibliografiska poster för Wikipedia? Jag har använt denna förnämliga funktion tusentals gånger. Som bekant ger den enhetliga referenser, som därtill är länkade till Libris. Kommer den länkningen via postnummer att överleva? Om inte, kommer de att kunna konverteras automatiskt? Och kommer genereringen av Wikianpassade poster att finnas kvar? Bra om detta inte missas i KB:s process. Skulle kännas bra om någon med bättre datakunskaper än mina kontaktade KB i detta ärende. //--Bulver (diskussion) 19 maj 2017 kl. 11.32 (CEST)

Ytterligare en större databas har bytt plattform inga av de tidigare länkarna till Uppsala universitetsbibliotek fungerar i dag utan man måste byta till den nya databasen Alvin, jag har konverterat ett 10 tal men frågan är om det går att lösa via en bot. Janee (diskussion) 19 maj 2017 kl. 13.40 (CEST)
@PeterKz: på frågan om KB i alla fall. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 maj 2017 kl. 14.50 (CEST)

Förmodligen behövs ingen anpassning så länge verktyget använder sig av befintliga Libris söktjänst, de API:erna kommer att fungera precis som tidigare. Vidare kommer existerande URI:er fungera så länge tekniken tillåter det. Tack för heads-up, jag lägger till Wikipedia i listan av tjänster att testa mot inför release. /Marma~svwiki (diskussion) 22 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)

Bra! Nu känns det lugnare. //--Bulver (diskussion) 23 maj 2017 kl. 08.59 (CEST)

Wikipedia behöver eget statistikverktyg[redigera | redigera wikitext]

Så vitt jag vet har inte Wikipedia ett eget statistikverktyg och jag tycker det är bedrövligt att använda ett statistikverktyg via sökning på Google som är ur funktion. Kan Wikimedia Sverige skaffa fram ett sådant är frågan? --Vannucci (diskussion) 22 maj 2017 kl. 21.42 (CEST)

Vilken typ av statistik är det du söker efter? Skottniss (diskussion) 22 maj 2017 kl. 21.54 (CEST)
Detta har jag aldrig känt något behov av. Vad skall det vara bra för? Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2017 kl. 22.01 (CEST)
Wikipedia har ganska många statistikverktyg. Men det beror på vad för statistik du är ute efter. /Julle (disk.) 22 maj 2017 kl. 22.10 (CEST)
Jag behöver tillgång till statistik för att skriva bättre artiklar om Albanien för att nå en större läsekrets helt enkelt. Det hjälper mer än vad man tror med ett statistikverktyg. Om en anställd på Wikimedia Sverige läser detta vore jag tacksam för ett svar. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 00.10 (CEST)
Vad du vill ha är alltså statistik om Albanien, inte om Wikipedia? Om vad? Befolkning i städer, regioner och dylikt, geografi? Annat? /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 00.30 (CEST)
Här har du ett statistikverktyg som visar antal sidvisningar för artiklar. Många fler finns på sidan Wikipedia:Externa hjälpmedel. Om ingen av dessa fyller dina behov får du nog specificera lite närmare vad det är du vill ha statistik på. Ainali diskussionbidrag 23 maj 2017 kl. 07.45 (CEST)
Hej Vannucci, Jag har läst här nu, men instämmer med övriga som redan svarat i att många verktyg finns redan och utan att få mer preciserat vad du vill ha statistik över är det svårt att svara mer. Det finns verktyg som visar sidvisningar, blandat om redigeringar och för att visa bildanvändning finns både GLAMorgan och GLAMorous. Med en bättre spec blir det lättare att veta vad du är ute efter, så kan vi se om det är nånting som redan finns men måste integreras eller lyftas fram bättre eller om det är nånting som kan läggas till listan över saker som ska utvecklas. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 maj 2017 kl. 09.02 (CEST)
För övrigt, för den som undrar hur man hittar till sidvisningsstatistiken från en specifik artikel – länken finns på historiksidan. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 17.39 (CEST)
... och på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets under rubriken "övrigt" kan man få en ny flik med åtkomst till sidvisningsstatistiken (man slipper gå via historiken SMirC-smile.svg) Skottniss (diskussion) 23 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)
@Axel Pettersson (WMSE): en av sajterna var bra men kan man få fram allt man vill veta och vem tillhör (äger) sajterna? Jag skulle vilja se antalet besökare, (ålder, geografi), om det är bot eller inte, hur länge besökaren stannar, vilka tider de besöker, från vilka sidor de kommer (t ex via Google o.s.v.), och annat, utöver det som redan finns. Det är ungefär som när man bedriver ett bageri och har en hemsida och via hemsidan försöka öka sin försäljning, då är rätt verktyg viktiga. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)
Domänen wmflabs.org är Wikimedia Foundations, men verktygen där är byggda av användare som du och jag och under en fri licens. Flera av uppgifterna du söker lagras inte av Wikimedia Foundation (av hänsyn till integritetsploicyn), så inget verktyg kan ge dig svaren på dem. Till exempel lagras inte ålder, var de kommer ifrån (vare sig geografiskt eller från vilken sida) på ett sätt som är publikt åtkomligt. Bot eller inte, och om det är via mobil webb, app eller dator kan sidvisningsverktyget ge dig svar på. Just nu tror jag inte att sidvisningarna lagras med högre upplösning än dygn, så det går nog inte heller att få tag på, men där har det i alla fall funnits diskussioner om att få det ner på timnivå. Hur länge de stannar tror jag inte heller finns i dagsläget, och det borde ju inte vara en känslig uppgift heller, men för att få till det krävs nog insatser från Wikimedia Foundation. Ainali diskussionbidrag 23 maj 2017 kl. 21.19 (CEST)
Hur skulle man kunna mäta hur länge någon stannar? -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.36 (CEST)
Vad spelar det för övrigt för roll? Om sida X visas 5000 gånger per dag av enbart manliga, vita pensionärer som kommer från facebook och stannar i genomsnitt i 2min, och sida Y visas 50 gånger per dag av asiatiska kvinnor som kommer från yahoo och stannar i 20min... Bättre att hålla sig så konsekvent som möjligt i form/stil/språk/etc. än att anpassa varje artikel efter specifika läsargrupper, tycker jag. Skottniss (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.45 (CEST)
Det finns ett värde i det. Besökare från Asien (utan kunskaper i svenska) är kanske inte den målgruppen som eftersträvas, då bör man tänka om, göra om och anpassa artikeln som attraherar den tänkta målgruppen. Jag tror inte heller att asiatiska kvinnor sitter och läser den svenskspråkiga artikeln om Albanien i tjugo långa minuter, om inte de läser för att lära sig svenska eller annat. Jag är av den åsikten att ett väl genomtänkt statistikverktyg kommer väl till pass. Off-topic tycker jag också att Ainali gav ett bra svar men hoppas samtidigt att Wikimedia Foundation skapar ett ordentligt statistikverktyg med bra manual. Samt svar till Innocent bystander: ny teknik kan man säga som används bl a i Twitter, Facebook m fl. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 22.04 (CEST)
GLAMorous och GLAMorgan är utvecklade av Magnus Manske. De andra har utvecklarna listade längst ned på sidan. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 23.21 (CEST)
Jag syftade till svenska kvinnor med asiatisk härkomst - för etnicitet är i min åsikt lika trivialt som kön/ålder när det gäller det här. Kön, ålder, etc borde inte spela någon roll. Hur ska man ändra artikeln, och varför? Varför ska artikelskribeten bestämma vilken målgrupp som man vill rikta in sig på? Ska artiklar som till 70% läses av högstadieelever med dåliga språkkunskaper sänka sin språknivå så att de förstås av dessa? ..... Skriv för mänskligheten istället för specifika målgrupper av det slaget. Tycker för övrigt det gränsar på obekväm övervakning att samla in data om kön/ålder etc. Hur ska det gå till? Det lagras knappast i webbläsaren. Skottniss (diskussion) 23 maj 2017 kl. 23.43 (CEST)
@Vanucci: I Facebook och Twitter är i princip alla som läser sidorna registrerade användare som lämnat ut privata uppgifter om sig själva. Eller åtminstone tror Facebook det. Mitt FB-konto har helt fejkade uppgifter inlagda. De uppgifter som anger hur länge någon läser en sida på sådana ställen är mer eller mindre värdelösa. Att jag tar 20 minuter att läsa en sida där eller om det tar 5 beror kanske på huruvida jag fick annat för mig som avbröt läsandet. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2017 kl. 08.10 (CEST)
Som jag ser det är vårt syfte att producera korrekta, läsvänliga och neutrala artiklar. Jag anser att detta syfte är betydligt viktigare än att vi ska anpassa en artikel med avseende att den ska nå en större läsarkrets. Att många läser våra artiklar är naturligtvis mycket trevligt, men jag anser inte att vi ska modifiera innehållet med inriktning mot specifikt utvalda målgrupper för att öka trafiken. Skriver vi generellt bra artiklar kommer läsartrafiken automatiskt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 24 maj 2017 kl. 08.36 (CEST)
Allvarligt talat, är det ens tekniskt möjligt att ta reda på vad en besökare har för ålder, kön, etnicitet, etc? Dessutom: Är det lagligt? /ℇsquilo 24 maj 2017 kl. 08.57 (CEST)
Det går ju att "ta reda", eller i varje fall undersöka, med kvalitativa metoder. Och såna undersökningar kan naturligtvis vara underlag för hur vi väljer att skriva artiklar generellt och vilka ämnen vi är svaga på och vad vet jag och på så sätt vara underlag för hur vi kan förändra vårt beteende. Fast det är såklart inte det som menas med "statistikverktyg", och där är det bra att skydda integritet. Jag tror att Wikimedia har eller kan skaffa sig väldigt bra uppfattning om var lejonparten av besökarna befinner sig, men att de valt att inte spara den datan annat än kortare tid i något undantagsfall för att få loss lite underlag.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2017 kl. 10.39 (CEST)
Det är inte en fråga om att tumma på kvalitén utan att skapa bättre texter och få mer, vad jag kallar, kvalitativa läsare, utöver de som snubblar över artiklar. Eventuell integritetsgrejsimojs kan tas upp av Wikimedia Foundation vid utvecklingen av ett bättre och mer avancerat statistikverktyg. --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.07 (CEST)
Infografik från den största användarundersökningen på Wikipedia.
Jag är stolt över att Wikipedia inte spionerar på sina användare. Låt oss hålla det så. Däremot finns det inget som hindrar "opt in"-undersökningar. Den största undersökningen någonsin gjordes faktiskt på svenskspråkiga Wikipedia, och resultaten kan man se här.//Hannibal (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.14 (CEST)
Fast det handlar inte om användare, utan om läsarens vanor, besökssiffror och liknande, det är en naturlig, integrerad del i de flesta webbplatser. Om det går att utveckla ett kraftfullare statistikverktyg vore det önskvärt. --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.52 (CEST)
För att få fram de vanorna måste man dock kunna betrakta mönster över (kortare eller längre) tid. För att kunna göra det här behöver du antingen ha en kaka eller spåra IP-adress (eller båda), kopplat till hur någon använder uppslagsverket. Eftersom kopplingen måste finnas över tid går det inte att göra en fullständig anonymisering som inte går att göra ogjord, om någon annan skulle komma över datan. Wikipedia kan inte samla in vad du efterfrågar och samtidigt garantera att datan inte kommer att komma i någon annans händer kopplad till vem det är som läser. Och vad för information du söker på Wikipedia kan vara väldigt privat eller känsligt.
Detta är ändå fullständigt normalt på många webbplatser, inte minst till exempel Facebook, som i detalj försöker lista ut vad användarna är, vad de gör, vad de tycker om och så vidare, men även på webbplatser som inte i fullt lika stor utsträckning försöker lista ut vilka vi är. Den kaka som Wikipedia använder säger en sak: Har den här användaren varit på Wikipedia den senaste månaden? Ja, inte unik besökare. Nej, unik besökare. Det tar oss inte så långt. Det är priset för att inte riskera läsarnas anonymitet. /Julle (disk.) 24 maj 2017 kl. 18.13 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Vi skriver artiklar för alla läsare. Det innebär att vi inte behöver analysera vilka som läser artiklarna, för att utifrån det skriva om artiklarna. Låt oss lägga kraften på att skriva bra och läsvärda artiklar, som kan intressera läsarna rent generellt. Att analysera varifrån användarna kommer, vad de klickar på, hur länge de stannar, vilken grupp de tillhör etcetera är intressant för företag och webbplatser som vill sälja reklam, eller erbjuda produkter utifrån användarnas intresseområden. Sedan är frågan hur vi skulle få tillgång till uppgifter om användarna, då Wikipedias inloggade användare inte uppger de uppgifterna i sina konton. Merparten av läsarna är dessutom inte inloggade. Vi skall vara stolta över att Wikipedia håller på integriteten.--Historiker (diskussion) 24 maj 2017 kl. 20.25 (CEST)

Terror?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av Attentatet i Manchester 2017 har diskussionen än en gång väckts huruvida dessa händelser ska benämnas som "terrordåd", "terrorattentat" eller likdanande (se Diskussion:Attentatet i Stockholm 2017#Titel). Jag tänker att även beskrivning av gärningspersoner som "terrorister" bör omfattas av detta. Min personliga åsikt är att det är väldigt svårt hålla en objektiv och opartisk ton när dessa benämningar används. Dessutom upplever jag att diverse totalitära regimer gärna använder dessa termer för att svartmåla meningsmotståndare och rättfärdiga hårda tag mot dessa. Därför tycker jag att vi på Svwp bör använda oss av mer generella begrepp, exempelvis "attentat" eller "bombdåd", som då även innefattar det som oftast betecknas som "terrorattack" och motsvarande. Det enda egentliga hindret mot detta jag möjligen kan se är att det kan strida mot WP:POMMF. Mvh Luriflax (diskussion) 23 maj 2017 kl. 22.50 (CEST)

Det förs ibland fram att man genom att inte i artikelnamnet kallar någonting för ett terrordåd så förnekar man att det är det. Så är det förstås inte; attentat täcker även terrorattentat utan att man i namnet behöver precisera. Det ger svar på frågan varför någonting har skett – för att inge skräck, vanligtvis i syfte att uppnå ett eller annat politiskt mål – vilket ibland kan vara knepigt att reda ut och ibland är fullständigt uppenbart. Jag uppskattar att vi håller oss till attentat och utvecklar kända bevekelsegrunder i själva artikeltexten. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 22.56 (CEST)
Jag uppskattar också att vi håller oss från den här idén som verkar börjar ta fäste om att ett terrorattentat på något sätt är värre än ett attentat. Dör fem och nitton skadas har fem dött och nitton skadats, oavsett om det handlar om hämnd, snödd vinning, besvikelse över livet och en önskan att ta ifrån andra den glädje man själv förnekats, terrorism eller någonting annat. Attentat eller terrorattentat är inte en värderingsfråga. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 23.04 (CEST)
Kan man inte utgå från en internationell myndighetskälla (Interpol eller dylikt)? Frågan i sig kan också besvaras om man letar efter ordförklaringar i ordböcker. Jag är själv inte insatt i ämnet i sig men tycker att frågan handlar om en ordförklaring. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 23.33 (CEST)
Jag har inga problem med att använda ett generellt begrepp för att beskriva sådana här situationer. Tvärtom ser jag bara fördelar med det. Det är ett objektivt uttryck och vi slipper problemet med vilka källor vi ska acceptera för att legitimera ordledet "terror-". Jag tycker Julle uttrycker det bra: "attentat täcker även terrorattentat". Frisko (dis.) (bid.) 23 maj 2017 kl. 23.41 (CEST)
Jag tycker inte att ordet attentat är detsamma som terrordåd, efter en sökning i NE verkar ordet attentat betyda riktat mot politiskt och socialt inflytelserika personer (inte i fallet med det senaste terrordådet i Manchester som var riktat mot civila personer). Terrordåd är kanske ett mer riktigt begrepp? --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 00.11 (CEST)
Attentat kan ha den betydelsen. Det kan också ha en mycket bredare betydelse (se SAOB), vilket är vad vi åsyftar här. Anledningen till att jag tycker attentat är bra är följande:
a) "Terror" är en bevekelsegrund, och bevekelsegrunder kan vara knepiga att nysta ut. Det görs bäst i artikeln, inte i artikelnamnet.
b) Det finns ett drag mot att terrorattentat – eller terrordåd – skulle vara värre än andra attentat eller dåd. Då blir det en fråga om hur dåligt det är, inte vad som skett. Det betyder återigen inte att det inte är eller kan vara terrorattentat, bara att det bäst nystas upp i artikeltexten.
c) Utan "terror" är "dåd" för allmänt, och "attack" för tankarna till någonting som sker med vapen eller tillhyggen. Attentat beskriver vad som sker, men med rätt nivå av precision. /Julle (disk.) 24 maj 2017 kl. 12.59 (CEST)
Ofta är "bombdåd" rätt nivå. Att "attentat" i en sökning kopplades samman med vissa nyanser kan ha att göra med vad NE skriver om snarare än vad ordet betyder, så i fall där bombdåd blir fel kan attentat kanske vara lämpligt. Hur som helst håller jag med om att "terror" skall undvikas, då det ordvalet i olika uttalanden oftast handlar om politik, i andra hand om gissningar kring motivet och först i sista hand fakta. Jag är övertygad om att USA:s bombning av Kinas Serbienambassad handlade just om terror (ursäkten att man använt historiska kartor för att identifiera en vapendepå lät inte särskilt trovärdig, och följden blev att de flesta västländer utrymde sina ambassader), men den tolkningen hittar man knappast i mainstreammedia. --LPfi (diskussion) 24 maj 2017 kl. 13.35 (CEST)
Som Julle. Att i rubriken förstärka ett attentat med terror fyller ingen annan funktion än att skriva på näsan och gradera dådet. Frågan är väl om det finns några attentat som inte är terrorattentat, så jag ser det som en tautologi.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2017 kl. 13.49 (CEST)
"Terror" har viss bismak av värdering: "den enes terrorist, den andres frihetshjälte". Jag har inget emot att man använder "terror" obetonat, betonat, som det blir i t. ex. artikelnamnet är det mindre lämpligt. Användingen i Amaltheadådet och Attentatet mot Norrskensflamman verkar bra. Edaen (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.01 (CEST)
Och i 20 juli-attentatet, som vi nog inte skulle kalla för terrorattentat. /NH 24 maj 2017 kl. 14.06 (CEST)
20 juli-attentatet var inte ett terrordåd. Jag tycker det är bättre att kalla saker vid sina riktiga namn. Om det är ett terrordåd så är det. Är det bara ett attentat så är det. Jag tycker inte att vi ska manipulera fram artikelnamn utan hålla oss till sanningen av det egentligen är. --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 16.20 (CEST)
LittleGun ställde frågan om det finns attentat som inte också är terrorattentat. Jag visade ett exempel. Man kan nog också tänka sig terrordåd där det vore språkligt tveksamt att använda ordet "attentat". /NH 24 maj 2017 kl. 17.49 (CEST)
Det känns mer som att vi försöker gissa oss fram, det är ingen bra grund för konsensus. Det är inte första gången det händer. Kan vi inte bara ta fram tunga källor och faktaargument? Vad menas egentligen med terrordåd, bombdåd, attentat (finns ordet terrorattentat ö.h.t.) o.s.v.? --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 20.59 (CEST)
Det handlar om ordens stil, valör och färg och vilka associationer man gör. Det är något vi bestämmer över och inget vi där vi kan slå upp vad som är rätt. SAOB ger några exempel:
Att H. K. M:t sigh Fädherneslandzens konungzlige crone opå taga wille . . dädh måtte skee . . dette Rijketz fiender alle samptligen till terror och förskreckelse.
Den nazistiska terrorn i Hitlertidens Tyskland.
Den terror, som i september 1918 sattes i gång som repressalier för attentatet mot Lenin.
Den verbala terrorn återfinns oftast i statliga utredningsbetänkanden och i remissvar på sådana.
Dom sa att nu har dom förstått att SJ anser att idealtillståndet på arbetsplatsen är anarki, att trakasserier och terror främjar produktiviteten.
Vi avslutar . . med att resa till massgravarna i skogen, där offren för säkerhetspolisens terroraktioner ligger begravda.
Edaen (diskussion) 24 maj 2017 kl. 21.03 (CEST)

Det är klart att det handlar om ett terrordåd. Inte tu tal om saken. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, det räcker med att läsa vad som står i etablerade tidningar och vad brittiska myndigheter gått ut med. Vi riskerar att bli helt irrelevanta om vi inte kan hålla oss till ett normalt språkbruk.--ボスニア (diskussion) 24 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)

Ett närliggande begrepp som allt mer sällan verkar användas är vansinnesdåd. Det viktiga för wikipedia är väl att gå på vad källor säger. Råder det bland källor delade meningar kring vad något ska benämnas som(terrordåd, vansinnesdåd, etc) borde väl även det vara relevant att få med i artikeln. Att något kallas vansinnesdåd, istället för terror, förtar väl inte allvaret och magnituden i det hela? DavidIvar (diskussion) 25 maj 2017 kl. 12.50 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── DavidIvar Begreppet vansinnesdåd är inte beskrivande för dåd som noggrannt planerats i förväg och fått logistisk hjälp av internationella militanta nätverk. Ord som "utstuderade", "organiserade" och "ideologiskt motiverade" är mycket bättre än "vansinne". Ordet "vansinne" trivialiserar faktumet att det rör sig om en välorganiserad, internationell och långsiktig kampanj med strategiska mål. Så jo, det förtar allvaret i det hela. AadaamS (diskussion) 25 maj 2017 kl. 13.07 (CEST)

AdaamS, jag är inte insatt i den aktuella händelsen och min kommentar var mer en reflektion på det Lurifax skrev "att det är väldigt svårt hålla en objektiv och opartisk ton". Självklart, om man via källor vet att något är ett terrordåd, bör det skrivas ut. Vansinnesdåd kan dock ha relevans för wp, och där kan ju källor tidigt skilja sig åt i hur de spekulerar/benämner något. DavidIvar (diskussion) 25 maj 2017 kl. 13.13 (CEST)


Det finns ingen anledning att beskriva något som ett "vansinnesdåd" om gärningsmannens motiv till dådet hade sin upprinnelse i något annat än psykisk sjukdom. Själv använder jag ordet attentat i artiklarna. En snabb googling indikerar attt det är främst politiker och aktivister som till varje pris vill undvika en debatt om terrorismens egentliga orsaker och trivialiserar existensen av internationella terroristnätverk som använder termer som "vettlös" och "vansinne". Det anser jag vara vilseledande för noggrant planerade massmord. AadaamS (diskussion) 25 maj 2017 kl. 14.04 (CEST)

SvWP har en tradition av att använda "attentat" som beskrivning då det betraktas som mer neutralt än "terrordåd". Jag tycker dock att attentat används för lättvindigt. Attentat riktas mot en väldefinierad och avgränsad måltavla. Inte ett dödande utan väldefinierad och avgränsad måltavla (alltså något mer generellt dödande). Det som är avgörande är om det finns politiskt motiv bakom det hela varför exempelvis en mordbrand mot ett diskotek där 50 dör och bostadshus där folket brinner inne inte nödvändigtvis är en terrorhandling. Om någon vid Kimiten spränger en bomb bara för att han kan eller om han gör det för att han är missnöjd med anställningsvillkoren och skrämma företagsledningen till att göra som han vill, gör hela skillnad mellan om handlingen är att betrakta som terrorism eller inte. Kortfattat: Benämn saker vid dess rätta namn. Exempelvis är bombdåden som NRM riktat mot politiska organisationer, politiker, mediehus med flera mycket tydliga uttryck för terrorism även om den är inhemsk. Nu tycks definitionen av terrorism endast avgöras av om personen är muslim eller inte, vilket är en bisarr situation. dnm (d | b) 25 maj 2017 kl. 14.54 (CEST)

Vansinnesdåd torde inte vara helt ovanliga och strax efter en händelse är det svårt att veta om det var ett vansinnesdåd eller ett terrorattentat. Då är det bättre att skriva bombdåd om det var en bomb som användes, och den titeln kan stå kvar åtminstone om det inte är tydligt att det handlade om terror (och bombdåd kan också vara exaktare, då vet man att det inte var dådet med lastbil). I själva artikeln kan vi bättre förklara vad olika instanser anser att det handlade om (eller vad det var, om vi har tillräckliga källor).
Vi har också problemet att de källor vi vanligen använder inte är så neutrala och trovärdiga som vi skulle önska. Tidningen skriver lätt terrordåd t.o.m. innan polisen och politikerna betecknar det som sådant, och ens dessa är knappast neutrala och pålitliga dagarna efter dådet. Därtill har vi problem med neutraliteten: så länge vi inte kan beteckna ambassadbombningen som terror måste vi vara försiktiga med att kalla allt vad muslimska fundamentalister gör för terror (för att inte tala om dåd av regimer: t.ex. Irans handlingar kan lätt bli stämplade av USA närstående källor).
--LPfi (diskussion) 25 maj 2017 kl. 14.48 (CEST)
De som sympatiserar med attentatet tycker nog att det var en modig och en väl utförd god gärning. Att karakterisera det som ett vansinnesdåd torde alltså vara POV.-Wvs (diskussion) 25 maj 2017 kl. 15.02 (CEST)
Är inte begreppet "terror" det som mest följer POMMF för den tyd av händelser som vi pratar om? Många länder, inklusive Sverige, har ju också speciella lagar om just terroristbrott, så jag ser inga större problem att använda ordet för fall som Attentatet i Stockholm 2017 och Attentatet i Manchester 2017. Uttrycket får även stöd av att polismyndigheterna betecknar brotten som just terror. Mvh --Bairuilong (diskussion) 25 maj 2017 kl. 15.17 (CEST)
Oavsett motivet till varför USA bombade Kinas ambassad i Belgrad så talar vi om en handling under krigstillstånd mellan två eller tre suveräna stater. Jag begriper inte varför den händelsen tas upp i detta sammanhanget.
Det som framkommit hittills är att en privatperson med hjälp av andra privatpersoner utlöst en välkonstruerad sprängladdning i avsikten att döda så många barn och småtjejer som möjligt i det uttalade politiska syftet att sprida skräck och polarisering i det brittiska samhället. Om vi vill vara en encyklopedi som läses av normalt funtade läsare så använder vi det ord som nu används av etablerade medier och av brittiska myndigheter: terrordåd.--ボスニア (diskussion) 25 maj 2017 kl. 16.54 (CEST)
Brittiska myndigheter kallade konflikten på Nordirland "The truobles" för att tona ner saken. Man kan inte utgå ifrån att myndigheter inte spelar på ords värdeladdning. Edaen (diskussion) 25 maj 2017 kl. 17.06 (CEST)
Konflikten kallades för The Troubles, men enskilda terrordåd beskrevs just som sådana. Wikipedia är i vilket fall inte en plattform för att debattera terrorism, vi återger verkligheten genom trovärdiga källor.--ボスニア (diskussion) 25 maj 2017 kl. 17.27 (CEST)
Vi använder vilken av flera synonymer vi vill. Det går inte att avgöra sådana här frågor genom att hänvisa till källor. Edaen (diskussion) 25 maj 2017 kl. 17.34 (CEST)
Det som spökar här naturligtvis att terrordådet har en tydlig koppling radikal islamism och vi absolut inte vi nämna motivet vid sitt rätta namn. Det är vad denna diskussion handlar om egentligen. Vi klarade inte ens av att ta upp det troliga motivet bakom Attentatet i Nice 2016 i de första styckena. Ynkedom är vad det är.--ボスニア (diskussion) 25 maj 2017 kl. 18.02 (CEST)
Jag antar att det var frågan om terrorism, men jag förstår inte hur du kan kräva att man utgår från ett visst uttalat syfte när artikeln talar om att man misstänker en viss man. Har den misstänkte uttalat sig om syftet? Eller utgår du från IS' uttalanden? --LPfi (diskussion) 25 maj 2017 kl. 21.15 (CEST)
Det råder en inkonsekvens beträffande artikelbenämningarna, då vi har ett antal artiklar som benämns "terror-": Terrordåden i Bryssel 2016, Terrordådet i Orlando 2016, Terrorattentatet i Garissa 2015, Terrorattentaten i Norge 2011 och Terroristattackerna i Bombay 2008.--Historiker (diskussion) 25 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)
Här är en alfabetisk lista på alla 138 artiklar i kategoriträdet Terrordåd (exklusive personer och filmer). --Larske (diskussion) 25 maj 2017 kl. 22.09 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── LPfi hej, att vår artikel om Attentatet i Nice 2016 skriver "misstänker" är i princip irrelevant. Den springande punkten är om vår artikel återger i inledningen inom säkerhetspolis sagt i intervjuer till BBC, Der Spiegel och Le Monde om gärningsmannen. AadaamS (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.25 (CEST)

Historiker jag kan bara hålla med om att svwp är inkonsekventa med namngivningen. En anledning till att terrordåd inte kommit med i artikelnamnen är att det i inledningsskedet är mycket enklare att se att något inte rört sig om en olycka, alltså ett attentat. Ett antal omdirigeringar skulle hjälpa upp situationen. Men jag håller också med Wvs det som vi Europa kallar för "terrordåd" firas och hyllas som goda gudomliga gärningar i andra delar av världen. AadaamS (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.25 (CEST)
@AadaamS: m. fl. Vi kan inte använda myndigheter som auktoritativa källor när det gäller ordet "terror-". Det finns exempel när det blir väldigt konstigt, viktigast kanske förhållandet till ANC. Sverige stödde ANC. USA och Storbritannien med flera betraktade organisationen som en terrorliga: "The ANC and its members were officially removed from the U.S. terrorism watch list in 2008."[3] Om vi nu överlämnar till polis och säkerhetstjänst att bestämma, ska det då vara amerikansk, brittisk eller svensk? När det gäller ANC hamnar man på olika ställen beroende på vilken man väljer. Det kan även vara beroende på tidpunkt. Edaen (diskussion) 27 maj 2017 kl. 11.27 (CEST)

Nyligen utvalt[redigera | redigera wikitext]

Mallen är nu uppdaterad för april. Lägg gärna in den på lämpliga sidor så att de utvalda och rekommenderade artiklarna får lite extra uppmärksamhet!

--Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2017 kl. 06.08 (CEST)

Artikelkopior i massor[redigera | redigera wikitext]

Som det verkar så har vi på Wikipedia en hel del artiklar baserad på större arbeten såsom Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok, Svenskt konstnärslexikon m fl. För artiklar från Nordisk familjebok har vi åtminstone en mall för, men inte för (men borde även ha) t ex Svensk uppslagsbok. De här artiklarna är mer än en källa, de är snarare textkopior. Jag tycker att vi måste ha mall med kategori för dessa därav, t ex Kategori:Nordisk familjebok, Kategori:Svensk Uppslagsbok o.s.v. Det blir "mer vägledande och mindre vilseledande" för Wikipedia som ett uppslagsverksprojekt, lättare att hitta fram, trovärdigare, tillgängligare med mera. --Vannucci (diskussion) 26 maj 2017 kl. 15.36 (CEST)

Det finns ett antal mallar, som gör att artiklarna kategoriseras i någon underkategori till Kategori:Wikipedia-källor. Där finns såväl Kategori:Ugglan som Kategori:Svensk uppslagsbok.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 19.01 (CEST)
Hur hamnar artiklarna i kategorierna? --Vannucci (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.20 (CEST)
Det brukar Tostarpadius sköta. /Annika (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.22 (CEST)
De har dock inget med trovärdigheten att göra. Dessa artiklar, särskilt de med Nordisk familjebok som källa, tillhör de bästa artiklar vi har i det kortare formatet. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)
Artiklarna hamnar i kategorierna, antingen genom att någon källmall använts, till exempel mall:Ugglan, eller genom att de lagts in som (dolda) kategorier i artiklarna.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.58 (CEST)
@Vannucci: Kan du utveckla lite hur du menar att det blir "mer vägledande och mindre vilseledande" om artiklarna kategoriseras på detta sätt? På vilket sätt blir det trovärdigare?--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.02 (CEST)
Det är klart att om en artikel inte är en originalartikel för Wikipedia utan har annat ursprung så måste detta på ett tydligt sätt talas om, gärna med en grafiskt lätt igenkännbar mall. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.06 (CEST)
För ett antal år sedan fördes en diskussion om att fasa ut Ugglanmallen. Där framfördes synpunkter om att mallen såg ut som en stubbmall. Mallen kom att behållas, men jag ser inte att den används i nya artiklar med Nordisk Familjebok som källa, utan istället används Runebergsmallen (utan symbol).--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.17 (CEST)
Jag avsåg inte artiklar med t.ex. Nordisk Familjebok som källa, utan artiklar som till betydande del är kopior av deras artiklar. Det är då mallen måste komma till användning. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)
Jag förstod att du avsåg artiklar som till största delen är avskrifter av annat uppslagsverk, men jag uppfattar att i de fall artiklar numera skapas utifrån Nordisk Familjebok, så används inte Ugglanmallen. Å andra sidan, så har artikelskapandet utifrån NF minskat.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 22.20 (CEST)
Beklagligtvis har den minskat, men en del av förklaringen är att mycket redan förts över hit. Det finns för övrigt inga kopior i egentlig mening. Allt har bearbetats för att passa in i ett modernt uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2017 kl. 22.25 (CEST)
Viktigt påpekande av Tostarpadius. OM någon artikel "till största delen är avskrift" bör den hamna i giftskåpet som ett plagiat. Även texter som är fria bör inte skrivas av okritiskt. Deryni (diskussion) 27 maj 2017 kl. 09.39 (CEST)
Om det vore ett plagiat, på vilket sätt skulle det vara problematiskt? Så länge man anger källa och man har rätt att kopiera texten så gäller knappast några särskilda ytterligare krav jämfört med vilken annan text som helst.
andejons (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.30 (CEST)