Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:Strategi 2030)
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Innehåll

Sök en bok[redigera | redigera wikitext]

Hej alla! Jag sökar en bok "Det svenska hatet" (Gellert Tamas) för artikel om sång Friheten Leve! i ryska Wikipedia. Jag är från Ryssland och Bookmate/Google Play Books har dem inte för ryska account; TPB och andra illegal webplatsar har dem inte; Aftonbladet stöder inte ryska kortet. Finns det någon här med Bookmate account (eller i Malmös biblioteket med e-bok)? Kan du hjälp mig få det bok? Фред-Продавец звёзд (diskussion) 22 mars 2017 kl. 20.18 (CET) (ledsen för min svenska)


Kompakta språklänkar – uppföljning[redigera | redigera wikitext]

Tack allihop för diskussionen om kompakta språklänkar. Er feedback har varit till hjälp för teamet som arbetar med funktionen. Vi är nu redo att aktivera den och räknar med att göra så i dag, 22 februari.

Med hänsyn till diskussionen som tidigare förts här på Bybrunnen har vi gjort några ändringar, och den kommer inte att automatiskt slås på för aktiva registrerade användare, men vi föreslår att ni testar den och ser om ni tycker om den.

Den kommer att kunna slås på eller av i dina inställningar. Du hittar den under “Utseende” > “Språk”. Mer information och svar på vanliga frågor hittar ni på projektsidan. Om en översättning av den sidan inte finns till ditt språk får du gärna hjälpa till, så att andra användare kan dra nytta av den. Nirmos har också skapat en möjlighet att slå på eller av den globalt. Kryssa i rutan här i inställningarna så dyker det upp en knapp på Special:Tom sida.

Funktionen har genomgått testning för att hitta buggar och dylikt, men berätta gärna om du ser några problem. Vi ser också fram emot återkoppling och förslag, som kan lämnas på projektets diskussionssida. Tack!

För Wikimedia Foundations språkteam, – Runa Bhattacharjee (WMF) (diskussion) 22 februari 2017 kl. 06.12 (CET)

(Översatt av Johan (WMF).)

Varför finns ingen möjlighet att komma ihåg att man vill se alla språk, när den kommer ihåg vilka språk man klickat på utan att vara inloggad? 81.237.245.154 23 februari 2017 kl. 21.37 (CET)
Jag har skickat vidare frågan till språkteamet. /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 17.50 (CET)
Svaret jag fick är att det är en lite annan funktion och därför skulle kräva extra UI-elemant i en redan belamrad sidomeny som läsare (som inte är närmare bekant med Wikipedia) redan finner väldigt rörig och förvirrande (exempel: många har aldrig noterat att det finns en diskussionssida, eller en redigeraknapp, även om de använder Wikipedia nästan dagligen), och att det därför krävs inloggning så att man kan ställa in det i inställningarna.
(Jag besvarar gärna frågor efter bästa förmåga, men vill man föreslå ändringar i hur det hela fungerar är bästa stället att göra det mw:Talk:Universal Language Selector/Compact Language Links, där man kan prata med dem som faktiskt utvecklar funktionen – de är inte aktiva här, eftersom de inte talar svenska. Jag har egentligen ingenting med utvecklingen av kompakta språklänkar att göra, just här råkar jag bara tala rätt språk.) /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 18.26 (CET)
Vad är syftet med den här ändringen? Jag ser ingen fördel, den är bara bökig. Har någon på allvar efterfrågat det här, eller är det bara utvecklare som leker? Bandy Hoppsan (diskussion) 2 mars 2017 kl. 00.10 (CET)
Olika lösningar på att folk har tyckt att språklistan har gjort det svårt att hitta språken de letar efter har diskuterats av och till i åtminstone ett halvdussin år. Den stora poängen är den här: De undersökningar som gjorts pekar mot att folk klickar mindre på länkar eftersom de inte hittar dem. Användandet av språklänkarna ökar markant när listan blir kortare, framför allt vad det gäller trafik som går till mindre språkversioner (men också för större, om än inte lika mycket). Det finns mer om det här på mw:Universal Language Selector/Compact Language Links/metrics/data. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 01.22 (CET)
Så för att somliga inte kan läsa innantill, så förkortar man listan på språk och gör en mängd av länkarna ännu svårare att hitta genom att gömma dem? Den förklaringen känns inte trovärdig, det är ju uppochnedvända världen. Jag tycker att länkarna skall återställas. Om någon möjligen vill gömma språklänkarna (väl för att personen inte är intresserad alls av andra språkversioner) så kan man väl göra det som en valbar ändring, men den gamla fullständiga listan borde självklart vara grundinställningen. Pepparkaksgubbe (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.31 (CET)
Jag tyckte kompakta språklänkar verkade vara en bra idé, så jag testade att bocka för detta val. Nu har jag på Bybrunnen länkar till engelska, spanska, hindi, interlingua, samiska, finska, urdu, jiddisch och kinesiska. Känns inte riktigt som det optimala urvalet för mig...--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.38 (CET)
Har du varit inne på "exotiska" språkversioner? Då man visar intresse för något språk läggs det till i listan, varvid det tränger ut något annat. Det är ett problem för dem som har halvdussinet språk de gärna använder och som också tillfälligt besöker andra språkversioner, t.ex. för att tips om bilder och källor. --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.33 (CET)
Finska ja, kanske samiska också, men knappast hindi, interlingua, urdu, jiddisch och kinesiska... Däremot har jag besökt de franska och tyska versionerna.--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 18.24 (CET)
Skogsfrun, jag har pekat språkteamet på den här diskussionen.
Pepparkaksgubbe, informationsöverflöd är ett reellt problem för användargränssnitt på webbplatser. Man försöker överlag ha så lite information som inte behövs som möjligt, för annars hittar användare inte vad som är användbart för dem. Se diskussionen lite längre ned där en etablerad användare verkligen inte hittade Bybrunnens arkiv, till exempel. Det är så vi fungerar, tyvärr. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 23.30 (CET)
Just listan över språk har dock aldrig varit svåröverskådlig. Alla språk finns i bokstavsordning och vissa språk känns lätt igen på att de har andra alfabet. Det problem finns inte, som den här ändringen är tänkt att åtgärda. Tvärt om blir språken svårare att hitta på det här sättet och det blir svårare att surfa runt på många olika språkversioner. Pepparkaksgubbe (diskussion) 3 mars 2017 kl. 09.08 (CET)
Pepparkaksgubbe: Fast datan pekar mot att det faktiskt är enklare att använda språklänkarna nu – annars hade färre personer använt dem, inte fler. Eller finns det någonting vi missar i den tolkningen av insamlad data?
Skogsfrun: Dels kan vi lägga till några språk lokalt för Wikipedia (mitt förslag vore da, no och nn, givet att de är enkelt läsbara för de flesta svenska läsare oavsett om de talas eller inte), dels bygger listan på den här databasen som har ganska fattig information om språk talade i Sverige (men som ser till att engelska alltid skall finnas bland alternativen). Jag kan se om jag kan hitta bara referenser till antal talare av stora språk som tyska, franska, spanska, arabiska et cetera; den som är intresserad får gärna hjälpa till. /Johan (WMF) (diskussion) 3 mars 2017 kl. 13.44 (CET)
@Johan (WMF), om man gör om en länk, logga, bild eller liknande, om än bara litegrann, så får man alltid fler träffar på den till att börja med. Det är välkänt inom statistikvetenskapen och marknadsföringsbranschen (om du tittar på Coca-Cola-burkar från år till år, så ändras de lite, lite varje år, vilket beror på att Coca-Colas marknadsförare känner till detta psykologiska trick och alltid gör små, små ändringar för att man skall känna igen loggan men ändå samtidigt uppfatta den som ny och fräsch och därför välja just den läsken). Fler klick på språklänkarna beror alltså sannolikt bara på att fler har sett att "å, här är det något annorlunda" och klickat av ren nyfikenhet. Det beror sannolikt inte på att folk skulle ha klickat ändå men bara inte hittade länkarna tidigare. Detta förvanskar undersökningens data. Pepparkaksgubbe (diskussion) 3 mars 2017 kl. 14.16 (CET)
Johan (WMF): Intressant, då förstår jag varför det blev som det blev! Men ganska lustigt att även språk som på listan anges ha 0,0% talare i Sverige (som jiddisch och interlingua) väljs ut!--Skogsfrun (diskussion) 3 mars 2017 kl. 16.48 (CET)
Jiddisch är trots allt ett officiellt minoritetsspråk i Sverige, men varför interlingua skulle vara framhållet kan jag inte förstå.
För min del skulle jag vilja - om det nu måste vara så här - ha olika språk på den korta listan beroende på vad jag redigerar för artiklar. När jag skriver om bandy, vill jag ha länkar till de finska, norska och ryska sidorna, om jag skriver om japanska serier vill jag ha länkar på japanska, engelska och kanske koreanska och kinesiska, om jag skriver om något som finns i Schweiz så vill jag lätt kunna komma åt motsvarande sida på tyska, franska, italienska och rätoromanska, och så vidare. Hur åstadkommer man det med det här nya systemet? Bandy Hoppsan (diskussion) 4 mars 2017 kl. 01.19 (CET)

[indrag]
Det vore tänkbart att funktionen skulle kolla artikeln eller Wikidata för något attribut som kan kopplas till ett språk (jag vet inte hur resurskrävande det skulle vara). Till exempel borde ditt önskemål för Schweiz gå att genomföra. Att bandy generellt skulle kopplas till en viss uppsättning språk är det dock svårt för ett datorprogram att veta, om man inte skapar något som lär sig om just dina preferenser (och sådan komplexitet har en rad problem). Ett botemedel vore att tillåta tillräckligt många språk för att man sällan skulle tränga ut något språk man använder (då skulle du ha norska och ryska också för Schweiz). Man skulle ganska snabbt lära sig att hitta i sin egen språklista. För dig eller mig skulle antagligen ett tjugotal språk kunna fungera (också om jag föredrar den kompletta listan). Det nuvarande antalet är valt för att listor med fler än nio punkter i regel är svåra att gestalta, men en längre bekant lista torde ha en fördel framom en mer varierande kort lista. --LPfi (diskussion) 4 mars 2017 kl. 13.03 (CET)

För smala ämnen är det troligt att de flesta artiklar inte finns på så många språk. Inom t.ex. bandy bör de tio språk som visas räcka för att oftast få med ryska, finska, och norska. Vill man (inloggad) alltid se länkar till ett visst språk kan man lägga till regler -i sin special:mypage/common.css. T.ex. för ryska:
li.interwiki-ru { display: list-item !important; }
För andra språk får man byta "ru" i "interwiki-ru" till språkkoden för det språk man vill se. EnDumEn 4 mars 2017 kl. 13.26 (CET)
Ja, men det löser ju inte problemet att man vill se olika språk i olika artiklar. Läste du inte vad jag skrev? Bandy Hoppsan (diskussion) 4 mars 2017 kl. 19.27 (CET)
Som LPfi säger skulle det vara extremt svårt eller omöjligt att göra ett skript som väljer "rätt" språk oavsett ämnesområde. Om du vill ha ryska, finska och norska – men inte nahuatl, yoruba eller indonesiska – i artiklar om hockey/bandy, så har det rimligtvis att göra med förekomsten av is på de ställen där dessa språk talas. Det är enkelt för människor som du och jag att göra sådana kopplingar, men nästintill omöjligt för datorer (återigen förutsatt att ämnesområdet är godtyckligt). Du får helt enkelt kryssa bort kompakta språklänkar här om du inte gillar det (och om du vill ta bort det på alla Wikimediaprojekt utan att göra det manuellt på alla ställen så får du kryssa i den här finessen och sedan gå till Special:Tom sida och slutligen klicka på knappen för att ta bort det på alla projekt). Nirmos (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.34 (CET)
Nirmos, om du tror att jag framför mina synpunkter av egenintresse, så har du jättefel. Jag vet redan att man kan ändra sina egna inställningar. Dem jag tänker på är alla oinloggade och ovana användare, som med den här lösningen aldrig kommer att hitta rätt språklänkar. Det gamla systemet har varit oerhört lättnavigerat, det har bara varit att leta rakt upp och ner i den alfabetiska listan. Nu kommer det inte att fungera längre. Och som du också skriver, är det nästintill omöjligt för datorer att göra de kopplingar som krävs. Det är ju ett sort, stort argument emot hela idén. Om jag finge bestämma, skulle det här med kompakta språklänkar skrotas omedelbart. För allas bästa. Bandy Hoppsan (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.48 (CET)
Fast den data som finns antyder bestämt att det inte har varit lättnavigerat eftersom folk inte har använt språklänkarna lika mycket som när listan blir kortare, trots att den varit fullständig. Beslutet att införa det här är ju inte tagit helt ur luften lite på chans. Vad det gäller argumentet om att förändring leder till nyfikenhet lite längre upp, så skulle vi förstås se det med tiden i så fall, men jag ställer mig djupt skeptisk till att så många läsare skulle ens notera skillnaden och leta upp fler språk, när det stora argumentet mot är att det är krångligare att göra så. Det förutsätter att människor i allmänhet har god koll på hur våra länkar ser ut – men väldigt många har inte ens noterat att det finns en "redigera"-knapp och att vem som helst kan skriva. /Johan (WMF) (diskussion) 12 mars 2017 kl. 03.32 (CET)
Men, skall tilläggas, jag skall inte sitta här och försöka övertyga alla om att de måste vara övertygade om att det här utan tvivel måste vara en god sak. Min huvudsakliga poäng är att försöka förtydliga hur språkteamet har resonerat och på vilka grunder den här utvecklingen är gjord. /Johan (WMF) (diskussion) 12 mars 2017 kl. 22.00 (CET)
Nej, data säger inte att det inte har varit lättnavigerat tidigare. Data säger bara att folk inte har använt språklänkarna lika mycket tidigare. Varför, kan man bara spekulera i. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 15.13 (CET)
Jag föreslår att ändringen omedelbart avaktiveras. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 15.21 (CET)

Myndigheters politiska redigeringar av Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

På Landstinget Västernorrland finns en uppmaning att redigera Wikipedia politiskt: 'Det är viktigt att förstå hur museerna skapar kultur som är politiskt betydelsefull, i kulturarvsarbetet förhandlas och struktureras ”vilka vi är” vilket bygger kollektiv identitet som naturligtvis påverkar. ... Bemöt försök till essentialisering och homogenisering. I debatter, på nätforum, på Wikipedia.' http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2012/dokumentation-att-stora-homogenitet.pdf Är detta något som är vanligt förekommande? 217.214.150.156 25 februari 2017 kl. 07.26 (CET)

Som patrullerare (där man granskar gjorda redigeringar) så utvecklar man ett eget sinne för "klumpiga" försök vrida, försköna texter och det blir som det lyser rött om dem. Så sådant rensas ut snabbt, och jag upplever att sådan försök i just den riktning du nämner är ytterst litet (obefintligt). Kvalificerade försök kräver mycket möda och ofta att skriva nya artiklar med en stor mängd källor, vinklade åt "båda håll". Detta är svårt och alla dessa uppmärksammas av flera aktiva på Wikipedia och diskuterade. Just i detta område kan jag inte påminna mig någon sådan insats av "nya".Yger (diskussion) 25 februari 2017 kl. 07.43 (CET)
Skriften 217.214 hänvisar till är visserligen utgiven av Länsstyrelsen i Västernorrland, men orden ser ut att vara en forskares som talar om sin doktorsavhandling?! Det handlar om att det finns krafter som vill framhäva 1800-talets synsätt på kulturarvet, när dagens forskning ser helt annorlunda ut. -- Innocent bystander (diskussion) 25 februari 2017 kl. 09.18 (CET)
Tangent på diskussionen, men om man vill följa redigeringar som görs oinloggat från myndigheters IP-adresser så finns Twitterkontot WikiCreeperEdit för just det. (Vill man bara följa riksdagen finns RiksdagWikiEdit och vill man följa medier finns 5thEstateWiki). Ainali diskussionbidrag 25 februari 2017 kl. 09.25 (CET)
Mer specifikt är det Fredrik Svanberg (har en Wikipedia-artikel, källor skulle inte skada!), forskningschef vid Statens historiska museer, som refereras när han 2012 pratade vid konferensen "Att störa homogenitet" (som genomfördes i Sundsvall, därav kopplingen till Västernorrland). Det anges att "Arrangörer var Riksförbundet Sveriges Museer, Örebro läns museum och Länsstyrelserna. Konferensen genomfördes med stöd av Riksantikvarieämbetet och Statens Kulturråd". Så jag tolkar det som att denne forskare vid en konferens i Västernorrland har uppmanat museifolk att motverka bilden av ett svenskt kulturarv och en svensk historia präglad av homogenitet, även via Wikipedia-redigeringar, snarare än att det är landstinget som instruerar sina anställda till detta. En del museer drivs väl för övrigt av (privaträttsliga) stiftelser snarare än i myndighetsform? Jag ser detta (både uppmaningen och reaktionen) mer som ett uttryck för den allmänna krocken mellan kultursektorn och sverigedemokrater m.fl. än frågan om myndigheters påstådda POV-redigeringar på Wikipedia, som ofta har att göra med att radera kritik och pinsamheter. Tomas e (diskussion) 28 februari 2017 kl. 18.02 (CET)
För den som eventuellt är oroad: jag förmodar att det är oegentlig "essentialisering och homogenisering" forskaren och/eller länsstyrelsen ifråga är kritisk till. Alltså, beskrivningar som egentligen inte är sakligt korrekta. Gamla vinklingar, äldre forsknings felaktigheter (för att inte tala om vanliga faktoider och myter) har en tendens att leva kvar och ge även dagens beskrivningar slagsida, eller dyka upp som rena sakfel.
Samtidigt är det eventuellt klumpigt att komma med sådana råd uppifrån (se bara här hur det låter – jag antar att man menar att all form av beskrivning av människor och deras aktiviteter blir till stoff i den politiska debatten, men det låter som att muséer ska gå in för att göra en politisk insats...), eller åtminstone riskabelt, då det så lätt framstår som huvudklappar och påbud uppifrån, som väcker förtret och kan bli en snöbollsreaktion. (Jmfr med hur Socialstyrelsen fick skit för en brödföretagarföreningens kampanj... Svensk bageriförenings, brödfrämjandets, något sådant?) flinga 8 mars 2017 kl. 02.37 (CET)
Det man skall ha i åtanke är att varje tids bild av historien kommer att bli föråldrad. Forskningsresultat är alltid preliminära. Det finns exempelvis inga definitiva biografier. Många grundfakta finns det visserligen ingen anledning att revidera, men tolkningar och synteser förändras ständigt. Kanske kommer framtidens historieskrivning i vissa avseenden att ligga närmare 1800-talets nu som nationalistisk välskrivna än dagens. Den som lever får se. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 03.04 (CET)
"Under ordet ”svenskhet” på Wikipedia kan man läsa begrepp som etnisk, gemensam kultur, nordgermansk. Fredrik visade hur mycket av denna tankevärld har sitt ursprung i ett äldre kulturarvsbruk och historieskrivning från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal då nationalism och även rastänkande hade ett inflytande inom kulturarvssektorn. Detta har haft en stor betydelse för synen på kulturarv generellt."
Citatet ovan och även texten senare är ett problem i vissa av våra artiklar. Oavsett orsaken (okunskap eller agenda) tycker jag att det finns skäl att se över detta och även de saker Ascilto brukar påpeka runt artiklar som behandlar rasteorier. Det finns ett trovärdighet problem i de här ämnena. dnm (d | b) 8 mars 2017 kl. 08.12 (CET)
Visst måste vi vara uppmärksamma på rasbiologiskt tänkande, i den mån det dröjt sig kvar, men att förneka att det finns en etnisk svenskhet är ett politiskt och inte ett vetenskapligt synsätt. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 08.21 (CET)
Att påstå att "svenskhet" finns är ett politiskt synsätt och inte vetenskapligt, skulle man lika gärna kunna säga. Jag har inte läst någon forskning som förnekar att svensk kultur finns däremot förnekar all relevant forskning en essentialistisk kultursyn som relevant. En essentialistisk kultursyn är ovetenskaplig på så sätt att den påstår en mystisk kultursyn med andliga band mellan samhällsinvånare (ett andligt/mystiskt blodsband), vars erfarenheter förs över inte genom inlärning utan genom någon form av metafysik överföring. Att vi har grundläggande spår av detta i artiklar är problematiskt och ovetenskapligt och måste åtgärdas. dnm (d | b) 8 mars 2017 kl. 08.30 (CET)
Visst är det oförenligt med modern vetenskap att använda begrepp som "folksjäl" eller liknande, men vi måste vara lika vaksamma på att vi inte blir alltför tidsbundna genom att anamma en viss grupp forskares synsätt rakt av. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 08.42 (CET)
Så är det men i det här fallet är det inte frågan om en "viss grupp forskares synsätt". Detta har med den dominerande uppfattningen. De perspektiv som avviker från detta och har en rassjälstanke (som genomsyrar grunden för vissa av våra artiklar) är inte bara en minoritetsuppfattning. Den är dessutom rent ovetenskaplig och har aldrig varit påvisbar. Sådana uppfattningar kan vi inte låta stå kvar då det inte är källbelagt i trovärdiga källor (om ens i några alls). dnm (d | b) 8 mars 2017 kl. 10.06 (CET)
Vilka artiklar syftar Du på? Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 10.10 (CET)
Att källbelägga och attribuera åsikter eller tolkningar är en sak. (Typ: "Historikern Ingrid Lomfors menade vid en konferens anordnad av Regeringen den 12 oktober 2015 att det inte skulle finnas någon enhetlig inhemsk svensk kultur.") Men det finns anledning att vara ytterst försiktig med att anpassa sv.wikipedia till rådande politiska konjunkturer. Vi vill nog knappast göra Wikipedia till en megafon för politisk korrekthet, eftersom det som är politiskt korrekt idag mycket väl kan visa sig vara helt inkorrekt inom några år. Det blir då väldigt mycket ändrande om Wikipedia ska hänga med i svängarna. /Johan M. Olofsson (diskussion) 8 mars 2017 kl. 11.08 (CET)
Medhåll till Johan M. Olofsson ovan. Låt oss inte heller glömma att det på sistone varit åtskillig debatt kring en politisering och ideologisering av de statliga svenska museerna (se t ex [1] [2] [3] [4] [5]). Om statliga kulturinstitutioner vill försöka börja göra artiklar om sig på svwp till megafoner för denna typ av subjektiv och ideologisk vinkling framstår det för mig som desto viktigare att vi vågar hålla emot och stå för en strikt objektiv linje. /FredrikT (diskussion) 8 mars 2017 kl. 12.30 (CET)
Instämmer FredrikT, det är mycket illavarslande, och där måste vi våga och orka "hålla emot". /Nesse (diskussion) 8 mars 2017 kl. 12.39 (CET)
Instämmer med Johan M. Olofsson, FredrikT och Nescionomen. Edaen (diskussion) 8 mars 2017 kl. 12.56 (CET)
Det här är en intressant och viktig diskussion som tyvärr fått lite slagsida. Museichefen Ann Follin som gett upphov till debatten förnekar att hon driver en politisk agenda, utan att alla myndigheter har i uppdrag att leva upp till Agenda 2030, 17 globala mål för hållbar utveckling (som jag inte är närmare bekant med)[6]. Det är också värt att notera att den kritik som FredrikT länkar till ovan kommer från höger, med undantag för Ola Wong, vars politiska hemvist inte är känd, jag brukar läsa honom med behållning. Men även om museernas inriktningsdokument inte är politiserade så skall vi självfallet inte påverkas av dessa agendor, vårt syfte är inte gemensamt med museernas. Frågan är dock vilken syn på svenskhet som är politiserad och vilken som kan styrkas av källor. Det är föreställningen om att det finns eller har funnits en statisk svenskhet som är politiserat önsketänkande. Normen över hela världen är och har alltid varit etnisk blandning och mångfald trots nationalistiska renhetssträvanden under olika perioder. Så har det varit sedan jägare och jordbrukare möttes på stenåldern. Det är också vad som kan beläggas med oberoende källor, vilket inte motsatsen kan. /Ascilto (diskussion) 8 mars 2017 kl. 15.18 (CET)
Hm. De driver inte en politisk agenda, utan följer Agenda 2030 – är inte den en politisk agenda? Vi kan mycket väl sympatisera med målen i sådana agendor, men som vi verkar eniga om bör vi vara försiktiga med moderna trender. Och jag tror inte det är så enkelt som att följa neutrala och vederhäftiga källor. De mest trovärdiga källor från hundra år tillbaka uppfattas ju nu som vinklade, och också om forskningsmetodiken utvecklats är det önsketänkande att inte moderna källor vore det. Och källor kan hittas för de mest märkliga synsätt. Det viktiga tror jag är att belysa de berörda ämnena mångsidigt och att lägga in olika synsätt i ett idéhistoriskt perspektiv. --LPfi (diskussion) 8 mars 2017 kl. 15.59 (CET)
Detta har fått sig en märklig snurr. Jag sa ovan att jag tycker att det som står i uppslagsverket ska vara källbelagt med trovärdiga källor grundat i forskning och vetenskap (i alla lägen kan man dock inte få sådant givetvis). Jag menar här att forskning har visat att kultur aldrig är statistisk och absolut inte essentialistisk (med några former av rassjälar som flyter omkring och skapar mystiska blodsband inom etniciteter över generationsgränserna). Det säger ju sig självt att det inte är politisk korrekthet att avfärda sådant, om ni ursäktar, nonsens med vetenskap och aktuell forskning. Vi är annars noga med att inte låta politiska agendor få styra innehållet men plötsligt så är den mest uppenbara sådana den som också ska skyddas från dagens politiska korrekthet? Blir detta inte lite bakvänt? Eller har jag missförstått något här? I sådana fall hoppas jag att bli rättad i det jag förstått fel. dnm (d | b) 8 mars 2017 kl. 16.06 (CET)
Forskning är sällan slutgiltig. Åtminstone tidigare talade man om dagens forskningsläge. Edaen (diskussion) 8 mars 2017 kl. 16.10 (CET)
(Redigeringskonflikt) (Det inlägg jag svarade på var detta. Svaret hade sett annorlunda ut om jag sett det övriga som kom till senare, men poängen kvarstår.) @Edaen: Och? Vad har det för betydelse och vad är konsekvensen av det: Att vi ska sprida fantasier bara för att historiens slut inte nåtts? Om gamla icke källbelagda dumheter motbevisats med modern vetenskap och forskning varför ska då gamla icke-källbelagda dumheter få stå kvar som fakta eller underliggande drag för fakta i våra artiklar, istället för att uppdatera dessa med vad fakta i trovärdiga källor gör gällande? Att låta sådant stå kvar med hänvisning till att forskning är föränderlig är orimligt. Påståendet innebär paradoxalt nog också att forskning vid en tidpunkt (tiden runt när nationalismen formerades och rastänkandet slog rot) utgör någon grund för när forskningen var hyfsat nära "historiens slut" varför den måste skyddas från dagens "politiskt korrekta" forskning. Det blir ju en märklig inställning och krockar betänkligt med Wikipedias riktlinjer... Nåja, nog om detta från min sida. Jag fortsätter och rättar pö om pö som jag gjort i runt 7 års tid. dnm (d | b) 8 mars 2017 kl. 16.23 (CET)
Absolut inte. Det finns mängder med gamla forskningsresultat som ingen skulle påstå är relevanta idag. Edaen (diskussion) 8 mars 2017 kl. 16.32 (CET)
(Redigeringskonflikt)För att vi på Wikipedia tillämpar tidlöshet. Det betyder att "gamla icke källbelagda dumheter" bör stå kvar trots att de har "överbevisats" av modern forskning om de någon gång har vunnit allmän acceptans. Men det måste givetvis framgå att så är fallet. /ℇsquilo 8 mars 2017 kl. 16.34 (CET)
Ja, vi bör i mänga fall redovisa inte endast dagens utan även gårdagens forskningsläge. Dessutom bör vi vara noggranna med orden i kontroversiella artiklar, så att inte politiska ståndpunkter framstår som slutgiltiga fakta. Vi följer varken Agenda 2030 eller någon annan agenda. Vi är fullkomligt neutrala. Om så inte är fallet är det ett allvarligt problem. Tostarpadius (diskussion) 12 mars 2017 kl. 22.10 (CET)

Synen på kvalitet och utvalt innehåll på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Flyttad till Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar#Synen på kvalitet och utvalt innehåll på Wikipedia. --MagnusA 10 mars 2017 kl. 19.43 (CET)

Dödbok på skiva, kyrkoböcker på riksarkivets webbplats[redigera | redigera wikitext]

Jag fick frågan om kyrkoböcker anses vara en lämplig källa (för sådant som födelsedag, föräldrar, etc), och försökte ta reda på svaret. Jag gick bet, och placerade en fråga i Wikipediadiskussion:Ingen originalforskning.

Har jag blivit blind? Borde inte detta ha varit diskuterat många gånger redan? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 09.34 (CET)

Det har diskuterats flera gånger och åsikterna går isär. /Ascilto (diskussion) 2 mars 2017 kl. 11.02 (CET)
Jag är som jag framfört i tidigare diskussioner mycket tveksam. Vad gäller om tolkningen av källan om handstilen är otydligt eller kanske dokumentet ofullständigt? Min erfarenhet är också att det är vanligt med faska matchningar i släkforskarsammanhang. Låt säga att vi har en Olof Andersson född utifrån åldersuppgifter i en husförhörslängd från tidigt 1800-tal omkring 1754. Födelseboken i socknen visar en Olof Andersson född 14 maj 1754 och uppgiften läggs in med hänvisning till detta. Men Olof Andersson var kanske inte alls född i den här socknen utan i en grannsocken och kanske inte alls 1754 utan några år senare eller tidigare och den här Olof Andersson är någon helt annan. Det blir då rejält knepigt att reda ut. Det går givetvis genom att dokumentera alla uppgifter om Olof Andersson på diskussionssidan och följa honom från år till år och anteckna exakta uppgifter i husförhörslängder, flyyningsbetyg, bouppteckningar och andra dokument, helt också ladda upp avfotograferingar av längderna på commons och lägga in i diskussionstrådarna - men hör det här verkligen hemma på wikipedia? Är det inte bättre att den typen av information hålls på släktforskarforan och att vi håller oss till etablerad fakta? --FBQ (diskussion) 2 mars 2017 11:40 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Skottniss.)
Tack FBQ!
En fråga till er som är bättre på det tekniska än jag: Är det möjligt att använda någon slags sökfunktion för att hitta tidigare diskussioner? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.15 (CET)
@FBQ: Felaktiga födelsedata m.m. är inte ovanliga i litteraturen och går det att visa ska vi inte föra vidare felaktiga uppgifter. Exempel som jag kommer att tänka på nu är Lovisa Fredrica Bellman och Henry Reuterdahl. För den senare, se särskilt disk.sidan på enwp. I Reuterdahls fall kompliceras det av att svenska källor kunde letas upp som angav rätt datum, men att felaktigheter etablerats i amerikanska källor och i Ugglan. I ett sådant fall, när olika källor står mot varandra och det går att säkert fastställa rätt datum, ser jag absolut inget problem. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.36 (CET)
Att det finns problem ibland använda dessa gör inte att vi kan säga det skall vara totalstopp. Att de numera finns för alla tillgängliga, gör att det enligt min mening måste ses som OK använda, dock med försiktighet, och ibland kanske restriktivt. Och om det finns bättre källor bör de användas.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.54 (CET)
@Yger: I båda mina exempel ovan finns det bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.56 (CET)
Jag skulle nog börjat mitt inlägg med FBQ, vars inlägg jag avsåg kommentera.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.01 (CET)
@Johan M Olofsson : Jag jobbar och sitter vid mobilen. Jag kan försöka återkomma imorgon om ingen annan fixar det innan. Jag kan se att det finns poänger men då gäller att vara restriktiv. Om det finns biografisk litteratur som behandlar skillnaden mellan uppgifterna så anser jag att den är en bättre källa. I fråga om Reuterdahl kunde man ju ana att svenskspråkiga författare som obehindrat kunde läsa källmaterial på svenska skulle ha bättre koll på sådan detaljer och att litteratur som var modernare än ugglan var mer tillförlitligt vilket underlättar.FBQ(diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.06 (CET)
Här handlar det väl om precis samma källkritiska vaksamhet som i alla andra fall. Är uppgiften rimlig? Finns det andra trovärdiga källor som presenterar samma uppgifter? Finns det motsägelsefulla uppgifter? Vilken källa kan bedömas som mest trovärdig? Osv. Generellt anser jag dock att rädslan för förstahandskällor och "originalforskning" känns lite överdriven när det handlar om att ta stöd i officiella uppgifter från t ex kyrkböcker, domar och liknande. Men om man känner sig osäker kan man ju alltid förklara att det finns en viss osäkerhet. Det vore dock mycket märkligt om vi generellt skulle undvika den typen av primära källor, speciellt om vi istället väljer att luta oss mot litteratur (årsböcker, matriklar o dyl som i sin tur ofta bygger på samma primära - eller helt okända - källa men som genomgått ytterligare ett led av möjlig feltolkning). Lindansaren (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.14 (CET)
Källkritik gäller generellt. Felidentifieringar kan ske även vid läsning av uppslagsverk och sekundärlitteratur. Vi kommer inte ifrån att göra en värdering av källornas faktauppgifter. Ofta är den okontroversiell, men vi gör den alltid. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.29 (CET)
Visst kan man feltolka en uppgift i en digitalt publicerad arkivhandling. Men det kan man med en uppgift i en tryckt bok också om den t ex är tryckt med fraktur, skriven på ett ålderdomligt eller främmande språk som man inte är van vid etc. Som jag ser det är den viktiga frågan: har andra möjlighet att kolla originalkällan själva? Så länge som arkivhandlingar i huvudsak bara fanns att tillgå på en enda fysisk plats var det kanske rimligt att av detta skäl inte godkänna sådana källor på wp, men med den ökande tillgången online tycker jag att saken kommer i ett helt annat läge. Jag kan inte se varför vi inte skall kunna hämta rena hårddata från RA:s "digitala läsesal", Arkiv digital etc likaväl som från liknande databaser med skannad litteratur som Google böcker, Litteraturbanken, Internet Archive etc.
"Ingen originalforskning" är i huvudsak en annan fråga. Den handlar om att wp inte skall vara först med att presentera nya tolkningar, teorier och slutsatser av källor. Men att bara hämta en uppgift om t ex ett födelsedatum är knappast "forskning" i den bemärkelsen. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.37 (CET)
Jag skulle säga att i enlighet med FBQ ovan kan det vara lika mycket originalforskning att publicera ett födelsedatum som vilken som helst annan uppgift. Jag förstår inte varför just den här typen av personuppgifter skall vara så speciella att det är orimligt att kräva att de finns i en tryckt källa som inte är en databas eller faksimil. Det är inte ett speciellt restriktivt krav, och en artikel lider knappast obotolig skada av att inte meddela vilken dag på året någon fötts - då skulle i princip hela vårt biografibestånd om medeltida personer vara bortom all räddning.
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.38 (CET)
Det finns jättemånga uppgifter hos Gabriel Anrep som uppfyller dina krav men som inte bör spridas vidare. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.44 (CET)
Det finns många fall där Ugglan är betydligt mer pålitlig än senare publicerade verk. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.09 (CET)
Edaen: Ja? Att något publicerats är alltså ett minimikrav, inte ett tillräckligt krav. Att det finns källor som inte är tillförlitliga är inte ett speciellt bra argument för att stökande i arkivmaterial inte skulle vara egen forskning.
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.40 (CET)
Vad skulle då tillräckliga krav vara? Publicering i Anrep brukar räcka så länge det inte finns, eller ingen letat reda på, bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.51 (CET)
Tillräckliga krav brukar vara publicering i trovärdig källa. Om du menar att Anrep inte är trovärdig så borde han inte användas som källa. Om du menar att han är trovärdig så förstår jag inte vad han har med kyrkböckerna att göra. Och om du vill använda kyrkböckerna som facit, och bara använda Anrep som källa när de inte motsäger honom och annars gå på kyrkböckerna, så tycker jag det förhållningssättet är högst tveksamt, av flera skäl. Varför överhuvudtaget använda Anrep i sådana fall? Varför inte Elgenstierna och SBL?
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 22.14 (CET)

Angående efterlysningen av tidigare diskussioner: här är en från januari 2016 som jag avläser som övervägande positivt ställd till att kunna använda arkivmaterial som källor för hårddata. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.10 (CET)

Och här är ytterligare en diskussion från så sent som i höstas. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.16 (CET)
Jag ställde frågan i höstas och uppfatta svaret positivt. Jag har i min personliga backlog att ta fram ett förslag till en mall och hur man skall lägga in en referens till kyrkböcker i WikiData. Har just nu fastnat i Kyrkogårdar och koppla Svensk Biografiskt lexikon till Wikidata - Salgo60 (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.34 (CET)
Skulle det vara möjligt för dig att ta fram en första prototyp som kan prövas på försök? Jag tror att det viktigaste att börja med vore doplängd (a.k.a. födelsebok)?
(För säkerhets skull: Jag arbetade med kodning, som programmerare, i min ungdom. Men jag tror aldrig att jag var särskilt duktig. Och numera är jag det definitivt inte. Därför vore det idiotiskt av mig att påbörja en sådan sak – oavsett om det handlar om Lua eller inte.) /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 19.52 (CET)
Förhoppningsvis är vi överens om att länkning till kyrkoböcker är att föredra, jämfört med länkning till myheritage.com, vars kvalitet är mycket skiftande. Se exempelvis Christina Brodersonia. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 18.21 (CET)

OT vi borde även ha en mall för NAD Nationella Arkiv Databasen såg att sökfrågor använts på Statens_normalskola#cite_note-3 vilket känns mindre bra. Bättre vore använda SE/SSA/1380 jag skall kolla med Riksarkivet hur dom tänker med länkar - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 10.43 (CET)

Raderade redigeringar[redigera | redigera wikitext]

Kan man på något sätt ta reda på vilka av ens redigeringar som har raderats? Jag vill veta vad jag gjort fel. Voyager85 (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.31 (CET)

Här finns artiklar från dig som raderades men det är dina åtgärdade undersidor och sånt du själv ville ha raderad. Ogjorda redigeringar finns kvar i historiken. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 4 mars 2017 kl. 21.51 (CET)
Att redigeringar raderats behöver inte alltid innebära att man gjort något fel. Om man anmält en artikel för snabbradering och det genomförts räknas det exempelvis dit. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.57 (CET)
När jag öppnar länken får jag ett meddelande om Behörighetsfel. Voyager85 (diskussion) 4 mars 2017 kl. 22.00 (CET)
Det är bara grupper med rättigheten deletedtext som kan se raderad text, vilket här och nu betyder administratörer. Nirmos (diskussion) 4 mars 2017 kl. 23.14 (CET)
Om det hjälper, så har du i dagsläget 242 raderade redigeringar. Som Nordelch säger, på senaste tid handlar det mest om artiklar och användarundersidor (som du begärt raderade). Jag kan inte se att du gjort något fel. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 mars 2017 kl. 23.43 (CET)
Ja det är riktigt. Jag har sett att det blir några fler då och då, utan att jag skälv begärt radering. Jag tror jag har hittat en av dom senare, genom att rå leta igenom min historik. Det ser ut att handla om två sidor som slagits samman och användaren som gjorde det, valde att radera den sida som jag, troligen redigerat någon gång. Men jag kan inte bekräfta då jag inte kan hitta den raderade sidans historik. Voyager85 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 05.05 (CET)
En sammanslagning borde inte leda till att något raderas. Antingen sammanfogar en administratör historikerna eller så omdirigeras den ena artikeln så att historik finns kvar där. Båda alternativen har för och nackdelar, och kanske fanns i just det här fallet anledning att göra på något annat sätt. 81.237.245.154 5 mars 2017 kl. 11.29 (CET)
Det var sidan XYZ (olika betydelser) som togs bort. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 5 mars 2017 kl. 11.40 (CET)

Det var sidan Bellona (olika betydelser) som togs bort. Voyager85 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 19.07 (CET)

Det finns ingen anledningar att radera omdirigeringar av jag tror i detta fall en lsjbotskapade förgreningssida. Den bör vara kvar för historik och så att andra kan kolla infogningen. Det finns/fanns (en har slutat att göra det) ett antal administratörer som gjorde dessa raderingar. Bellona (olika betydelser) bör återställas, sista redigeringen en omdirigering till Bellona. Maundwiki (diskussion) 9 mars 2017 kl. 03.35 (CET)
Därför avraderade (?) jag Bellona (olika betydelser) ett tag efter att ha uppmärksammats här (den sjätte). Men bra att du kommenterade, så att praxis får synlighet. --LPfi (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.27 (CET)

Mall:Aktuella diskussioner[redigera | redigera wikitext]

Hej! Den här diskussionen utmynnade i att den stora "tabellen" med kontakt/diskussionssidor i huvudet packades ihop till en mycket mer platsbesparande navbox. Samtidigt fälldes {{Anslagstavlan}} och {{Aktuella diskussioner}} ihop. Efter vissa diskussioner här på Bb är den förstnämnda nu utfälld igen, vilket jag tror är bra.

I samma veva tömdes {{Aktuella diskussioner}} på gamla och slutförda diskussioner. Kvar blev två diskussioner som inletts i februari respektive 1 mars. Här tömdes den även på de två sistnämnda diskussionerna plockades helt bort från Bybrunnen, med förklaringen "Känns inte alls särskilt aktuellt eller ens viktigt att ens försöka hålla vid liv". Jag ber att få anmäla avvikande åsikt. Om mallen ska plockas bort helt pga. noll pågående diskussioner, tycker jag att man åtminstone kan länka till den och dess möjlighet att länka till aktuella diskussioner med en länk underst i {{Anslagstavlan}}, alt länkning i {{Kontakt}}. Annars sopas spåren bort lite för effektivt, tycker jag.

Kan vi avvakta med att rensa bort diskussioner som lagts in för mindre än en vecka sedan vore det också bra. Fler tankar? Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 03.04 (CET)

Uppdatering: nu har jag lagt in {{Aktuella diskussioner}} igen, i ihopfälld form direkt under {{Anslagstavlan}}. Då finns den där, när fler aktuella diskussioner behöver flaggas för. Så slipper man leta efter den nästan gång. OK?--Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 03.06 (CET)
Det blev bra. Håller också med om att inte rensa för tidigt.--Historiker (diskussion) 5 mars 2017 kl. 08.42 (CET)
Ja, det blir lätt subjektivt om samtal tas bort efter mindre än en månad. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 10.02 (CET)
Det skulle vara bra om man på en diskussionssida under en rubrik som behöver fler synpunkter kan lägga till en mall som automatiskt uppdaterar mallen på denna sida med rubriken på diskussionssidan. Är sådant möjligt? Det skulle vara lättare att hålla den aktuell. Eller är det vad som nu gjorts, Paracel63? dnm (d | b) 9 mars 2017 kl. 14.41 (CET)

Förslag till ändrat upplägg av Bybrunnen-sidan[redigera | redigera wikitext]

Då det alltid är gott om olika diskussioner på denna sida är det inte alltid lätt för deltagare etc att hålla reda på de olika och minnas vilka inlägg man gjort var. Därför finns också ofta en tendens att diskussioner dör ut efter bara någon dag, trots att frågan kanske inte är tillräckligt färdigdiskuterad, och senare inlägg/frågor får kanske aldrig någon uppmärksamhet eller kommentar. Det är också svårt att hålla reda på alla nya inlägg i olika diskussioner utifrån ens Bevakningslista. Vore det därför inte en vettig möjlighet att ändra designen på Bybrunnen i stil med hur Wikipedia:Sidor föreslagna för radering är uppbyggd, dvs med separata ramar kring varje enskilt diskussionsämne? Då skulle man dessutom också kunna markera varje enskild diskussion man gör inlägg i/särskilt vill följa, så man får varje tillägg i resp diskussion redovisad separat i ens Bevakningslista i stället för befintliga systemet, där det bara anges den senaste förändringen på Bybrunnen som helhet. Precis som på SFFR får man samtidigt också den allmänna nuvarande bevakningen för Bybrunnen-helheten (för t ex tillägg av nya ämnen), om man markerar sidan för det så klart. Det är dessutom svårare att med dagens system bevaka ev sabotage/kränkande inlägg på denna långa, snåriga sida.--Bemland (diskussion) 5 mars 2017 kl. 03.10 (CET)

Jag har inte satt mig in i hur sidan Wikipedia:Sidor föreslagna för radering fungerar. Men att något behöver göras för att underlätta översikten av Bybrunnen-sidan, tycker jag är uppenbart. Voyager85 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 05.13 (CET)
@Bemland: Har du provat "Utöka bevakningslistan till att visa alla ändringar, inte bara den senaste" på Special:Inställningar#mw-prefsection-watchlist? -- Innocent bystander (diskussion) 5 mars 2017 kl. 08.39 (CET)
Tack för tipset, I.b., men jag tror inte jag behöver se alla ändringar på alla bevakade sidor, det låter som väldigt mycket. Det räcker med att se de olika diskussionsämnena av intresse på Bybrunnen.--Bemland (diskussion) 5 mars 2017 kl. 08.48 (CET)
Var och en väljer förstås själv hur man håller koll på vad som händer, men åtminstone jag har inte högfrekvententerade sidor som Bybrunnen och några till på bevakningslistan. De andra, mindre frekventerade, skule drunkna tycker jag. Å andra sidan tittar jag in på BB "manuellt" då och då plus hänger (alldeles för) mycket på SÄ. --MagnusA 5 mars 2017 kl. 09.45 (CET)
Jag anser att Bybrunnen fungerar alldeles utmärkt som det är idag. Jämförelsen med SFFR haltar, då där fattas beslut i varje enskilt ärende. Så är det inte här. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 10.00 (CET)
Jag för min del tycker förslaget är intressant. En betaversion av det skulle vara bra så man ser vad som diskuteras bättre. Adville (diskussion) 5 mars 2017 kl. 12.35 (CET)
Flow? --MagnusA 5 mars 2017 kl. 12.48 (CET)
Ja, det som Bemland efterlyser sammanfaller till stor del med funktionaliteten i Flow. --Larske (diskussion) 5 mars 2017 kl. 12.58 (CET)
Bybrunnen vore väl det perfekta stället för att pröva och utvärdera Flow? /Johan M. Olofsson (diskussion) 5 mars 2017 kl. 13.14 (CET)
Som synes av Anslagstavlan ovan så pågår redan testning och utvärdering av Flow. --MagnusA 5 mars 2017 kl. 13.19 (CET)
Kan någon förklara varför man skall reparera något som inte är trasigt? Det verkar betydligt krångligare än nuvarande system. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 13.36 (CET)
Men, gode Tostarpadius, kan man annars inte använda liknande (men något förenklat) upplägg som på SFFR, även om här inte fattas sådana beslut med avslut som där. Syftet med diskussionerna här borde väl också trots allt vara att helst komma fram till någon form av klarhet i varje fråga för att diskussionerna ska ha något mål (även om inga beslut fattas)? Jag är inte helt insatt i Flows funktionalitet, men vore det inte enklare att bara, som sagt, "rama in" varje diskussion för sig med sin egen (kompletterande) markering för Bevakningslistan? Det borde inte vara mer komplicerat än dagens system?--Bemland (diskussion) 5 mars 2017 kl. 15.38 (CET)
Fast skulle det verkligen lösa så mycket av problemet? Man skulle ju på bevakningssidan, om man inte vill ha den utökad, bara se uppdateringar i de trådar man bevakar, samt om det lagts till en eller flera trådar på bybrunnens "ramsida". För dem som likt MagnusA tittar manuellt utan att gå via bevakningssidan skulle det nog inte göra så stor skillnad, men för oss som följer bb från utökad bevakningslista skulle det bli betydligt sämre: Vi såge bara när nya trådar lades till (förhoppningsvis), men inte hur mycket aktivitet det är, och möjligheten att snabbt se vilka edits som är större genom bevakningslistan (där obevakade trådar inte längre skulle synas) skule försvinna. Jag kan inte säga att jag drunknar i BB-uppdateringar, ens när det är mycket aktivitet. När man tittat in så försvinner ju felstilen, och de övriga står fram. Mycket större problem med användardiskussioner (och sådana som snickrar mycket på sin användarsida - men dem brukar jag avbevaka), och att de försynta nya sffr-trådarna lätt missas. Taxelson (diskussion) 5 mars 2017 kl. 16.09 (CET)
Jag är skeptisk till att lägga till undersidor för att diskutera olika ämnen på Bybrunnen, eftersom det gör det ännu svårare för nybörjare att bli en del av gemenskapen och kunna påbörja nya diskussioner. Att göra allt rätt på italienska eller danska Wikipedias bybrunnsmotsvarigheter är en utmaning till och med om man har redigerat ett tag. Man kan redigera artiklar rätt länge och fortfarande bli konfunderad av ett upplägg som på SFFR, trots att det är enkelt och självklart för alla som är vana vid det. Vi behöver inte högre trösklar.
Flow skulle kunna vara en lösning, men jag skulle nog helst se att det team inom Wikimedia Foundation som utvecklar det bestämmer sig för att åter lägga mer resurser på utvecklingen i så fall (just nu har de fokuserat på annat, och mest skött underhåll, buggfixar och dylikt). Det skulle kunna ske snart, vi får se. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 16.20 (CET)
En någorlunda stor och aktiv Wikipediagemenskap som använder sig av Flow på sin Bybrunn är katalanska Wikipedia, om man vill se exempel på hur det fungerar på sidor som faktiskt är aktiva på riktigt. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 16.23 (CET)
[Frå en nordbagge] Flow fungerer ganske bra, men det er for tiden litt lite videreutvikling. Såvidt jeg har forstått så er det mest på grunn av manglende interesse på de enkelte prosjektene. Største problemet med Flow er at en ikke kan sette alle tråder på en tavle til automatisk overvåket, nå må en sette hver aktuell tråd på overvåket. En får derimot varsel om alle nye tråder på en tavle. Jeblad (diskussion) 5 mars 2017 kl. 16.57 (CET)
Tack Julle för länken. Måste tillstå att jag trots en del klickande inte hittade till en enda diskussion där. Men jag kan ingen katalanska, utan försökte gå på ordlikheter etc. Vore inte lätt om man behövde ställa en fråga där - antagligen lika svårt som det skulle bli för en icke svenskspråkig att hitta hit efter en sådan tänkt förändring om han/hon inte tidigare var bekant med flow. Taxelson (diskussion) 5 mars 2017 kl. 17.05 (CET)
Spontant tycker jag att upplägget av den katalanska Bybrunnen ser väldigt omständligt ut, likt Taxelsson kunde jag inte hitta diskussionerna. De verkar ha en gemensam portal för alla diskussions- och frågesidor. Personligen tycker jag det fungerar bra att följa Bybrunnen via bevakningslistan. Enda kruxet är att man måste memorera vilka trådar som fyllts på de senaste timmarna, men det är väl inget fel att anstränga sitt arbetsminne lite. /Ascilto (diskussion) 5 mars 2017 kl. 17.11 (CET)
Problemet med den ansträngningen är att det bara fungerar för en liten grupp riktigt aktiva. Jag skulle gärna se att Bybrunnen var mer tillgänglig för fler än vi som är allra mest aktiva här. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 17.58 (CET)
Ett förtydligande angående Flow och katalanska Bybrunnen: diskussionerna hittar man i till exempel w:ca:Viquipèdia:La taverna/Novetats och w:ca:Viquipèdia:La_taverna/Tecnicismes beroende på ämne. Detta har ingenting med Flow att göra – ganska många språkversioner delar upp sina diskussioner så, till exempel engelskspråkiga Wikipedia som inte använder Flow.
Skillnaden är bara i diskussionerna, inte landningssidan. Den har sett ut så sedan innan de hade Flow för att de vill ha den så. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 18.04 (CET)
Jag håller med om att "Landsbybrønden" är riktigt krånglig. Jag drar mig alltid för att sätta igång nya trådar där just därför. Vad gäller bevakningen håller jag med Taxelson. Endast för det fåtal som bevakar en specifik diskussion blir den föreslagna förändringen en fördel. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 18.09 (CET)

(utdrag) Som fler redan uttryckt så tycker jag det är bra med få sidor och "platta" sidor. För att bättre kunna bevaka diskussioner tycker jag därför det vore bättre snabbare bryta ut de trådar som utvecklas till större diskussioner till andra platser, men behålla som idag där de flesta trådar är mycket korta i volym och tidsutsträckning.Yger (diskussion) 5 mars 2017 kl. 18.21 (CET)

Där håller jag med. I min värld fungerar vår samling platta diskussions-/frågesidor alldeles utmärkt för vår gemenskap. Den är någorlunda stabil och med tydliga namn – numera också lite mer praktiskt länkade. Jag tycker personligen att katalanskspråkiga Wikipedias anammande av både Flow och hårt uppdelade rum för deras "bybrunn" inte är riktigt bra. De har betydligt mindre trafik än här hos oss, vilket kan leda till att deras "rum" får väldigt få deltagare och lång tid mellan de behövliga svaren. Wikitext är också (gissar jag) mycket enklare för att kunna flytta över en fråga/tråd till en annan diskussionssida. --Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 23.49 (CET)
Jag är däremot mycket tveksam. Redan nu flyttas alldeles för många diskussioner. Det gör dem ännu svårare att hitta. Och hur gör vi med aktiveringen? Nej, låt det stå kvar här. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 06.26 (CET)

Införa Flow?[redigera | redigera wikitext]

Förslag: varför inte testa Flow på wp:Anmäl ett fel? Den är direkt riktad mot skribenter som inte är så vana vid wikitext och det där med att signera inlägg. Ett annat förslag är att även testa det på wp:Faktafrågor, som också det används flitigt av tillfälliga besökare.--Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 23.49 (CET)
Låter som en bra idé. Flow är mycket enklare än wikitext för personer som inte har någon vana av att använda våra diskussionssystem. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 01.48 (CET)
Finns det inte redan en testplats för Flow? Varför öppna äänu en? Eller är det för att smyga in en kritiserad funktion där utvecklingen tydligen stannat av? --MagnusA 6 mars 2017 kl. 06.22 (CET)l
Det är i praktiken redan färdigtestat och avfärdat! -- Innocent bystander (diskussion) 6 mars 2017 kl. 07.42 (CET)
Dessutom blir det inte lättare för nybörjare om olika diskussionssidor fungerar på olika sätt. Ett tips för de gånger man inte orkar hålla reda på vilka bybrunnsdiskussioner som fått nya inlägg: öppna historiken i en skild flik. Också folk som inte ids eller minns att skriva sammanfattningar lämnar i allmänhet avsnittsrubriken. Det är ganska lätt att skumma igenom historiken på jakt efter inlägg i diskussioner man missat (jag använder i och för sig ofta sammanfattningen för att bedöma om jag är intresserad nog att klicka fram själva inlägget). --LPfi (diskussion) 6 mars 2017 kl. 08.22 (CET)
Den förra testplatsen var en sandlåda där det tekniska randfall testades utan syfte att få diskussionen att fungera. Det skulle vara intressant att se om systemet duger till att föra en normal diskussion (och inte om det typ går att skriva CSS-kod inline runt en mall med sidindrag infogade med hjälp av egna finesser optimerade för monobook). Ainali diskussionbidrag 6 mars 2017 kl. 09.34 (CET)
Jag tror (ungefär som LPfi?) att det är bättre att pröva Flow med engagerade wikipedianer – sådana som inte genast ger upp och surfar vidare. /Johan M. Olofsson (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.51 (CET)
Det är frivilligt att installera det på sin användardisk på Wikidata. Erfarenheten därifrån är att jag numer inte längre redigerar på dessa användares egna användardiskar, utan startar trådar på "hemmaplan" eller på "neutral plan" med hjälp av ett ping för att kalla på användarens uppmärksamhet. -- Innocent bystander (diskussion) 6 mars 2017 kl. 10.57 (CET)
Jag ser några fördelar:
  • Våra wikitextdiskussioner är fullständigt bisarra för ovana. Det är ett system som är otroligt mycket krångligare ("ja, och så räknar du kolon och lägger till framför för att svara! Glöm inte att avsluta med ~~~~. Nej, det fanns inte ens utsatt på ditt tangentbord nej, om du använder det operativsystemet är det alt+¨. Eller så kan du trycka på den där symbolen där uppe! Nej, jag vet att absolut ingenting med hur den ser ut avslöjar att den avslutar inlägg. Du hittar den även mitt i raden med små kodsnuttar du inte tittade på eftersom du inte förstod vad de gjorde") än allt annat de är vana vid. Det vore alltså en fördel att använda det på sidor som WP:Anmäl ett fel eftersom den mycket vänder sig till personer som inte ens har tänkt börja redigera. Nybörjare är egentligen fel ord; det är inte personer som nyligen har börjat redigera Wikipedia, mest förbipasserande som inte har ambitionen att själva fixa till artikeln och lära sig våra system. För dem är det mycket användarvänligare även i dagsläget.
  • Vi har, som Ainali påpekar, inte testat för diskussion, bara tekniskt. Min erfarenhet är att Flow fungerar okej – det är standard på mediawiki.org, till exempel – även om jag är mer bekväm med och föredrar wikitext.
  • I den mån det finns någon baktanke handlar det inte om att smyga in det här, utan att få teamet som utvecklat det att göra det bättre. Utvecklingen av Flow har för stunden ganska mycket pausats – det görs underhåll och buggfixar, men inga större framsteg – och för att vara ett rimligt alternativ skulle det behöva mer utveckling och bli bättre för att alls övervägas annorstädes.
Ingenting av detta betyder att jag förespråkar att vi i allmänhet skall byta ut våra diskussionssidor mot Flow som det ser ut i dag. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 12.02 (CET)
Tack för kommentarerna. Jag håller helt med Julle i hans första, andra och tredje punkt. Folk som aldrig ens sett en rad wikikod (än mindre försökt redigera den) borde inte behöva ha problemet med att "lära om". Det vore också bra att kunna testa Flow i skarpt läge, på en plats som inte påverkar vårt dagliga arbete lika mycket. Flow är dock inte lika praktisk för artikeldiskussioner (där tillfälliga besökares inlägg nog ändå sällan blir besvarade särskilt snabbt). Mina två ören.--Paracel63 (diskussion) 6 mars 2017 kl. 12.54 (CET)

Varför prova ett system som inte längre utvecklas utan endast underhålls på grund av att det är i begränsat på några språkversioner? Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 18.07 (CET)

a) Det finns en poäng bortom utvärdering för den sida där det föreslås: Den vänder sig huvudsakligen till personer som inte redigerar – i så fall kunde de fixa till det själva, som vi uppmanar dem att göra – och för dem skulle jag hävda att Flow redan i dag är överlägset. Tröskeln för ett samtal för den som är ovan vid wikitext kan vara hög, och motivationen att lära sig om man bara skall anmäla ett fel rätt liten.
b) Den stora utvecklingen av Flow är pausad, inte nedlagd. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 19.15 (CET)
a) Vem är beredd att svara om det är detta märkliga system? Jag betvivlar att det är enklare än wikikod. Min minnesbild är att den var hur lätt som helst att lära sig första gången jag försökte redigera här. b) Jag tolkar Innocent bystander på ett annat sätt. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 20.06 (CET)
Den här diskussionen lider av att vi som deltar i den har vad man brukar kalla survivorship bias – de som faller bort för att systemet är för krångligt är närmast per definition inte inblandade i en diskussion på Bybrunnen, så alla som uttalar sig tillhör gruppen som inte skrämdes bort. Min erfarenhet av att syssla med att försöka få nya personer att börja redigera är att wikitext får en en inte obetydlig andel av människorna som är intresserade av att redigera Wikipedia att vilja slita sitt hår när jag står bredvid och är beredd att svara på alla frågor. VisualEditor gör att jag kan be människor som aldrig annars hade försökt att redigera att skriva artiklarna, men det hjälper inte för diskussionssidor. Och om man bara skall anmäla ett fel eller delta i en enstaka diskussion är det sällan värt att sätta sig in i ett nytt system. Däremot är wikitext i dagsläget friare och erbjuder fler möjligheter för oss som har lärt oss att hantera det. Vilket är varför vi som förespråkar det här specifikt talar om en sida som riktar sig till folk utan vana att redigera.
Jag misstänker att Innocent bystander uttalade sig om svenskspråkiga Wikipedia, inte utvecklingen av Flow som sådan. Oavsett är det gällande budet från teamet som jobbar med det att utvecklingen är pausad, inte nedlagd, och kan tas upp igen. (: "The Collaboration Team remains interested in the project and in providing an improved system for structured discussions. Some communities have decided to use Flow and are asking for support. For the near term, Collaboration team is focusing on Edit Review Improvements project. However, after that work is done, there are some often-requested areas for improvement in Flow which the team plan to improve", som mw:Flow påpekar. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 20.39 (CET)
Visual Editor fungerar sedan något år även på diskussionssidor, så det finns redan två sätt att göra diskussionsinlägg. Jag är inte säker på att det skulle vara en förenkling att införa ytterligare ett sätt. /NH 6 mars 2017 kl. 20.46 (CET)
(redkonf) Förminskar du inte oss som som inte skrändes bort när vi gjorde våra första försök här för x antal år sedan? Går det att föra en vettig diskussion med sådana diskussionstaktik? Förminskande av andra diskussionsdeltagare och härskartekniker tycker jag det luktar. --MagnusA 6 mars 2017 kl. 20.51 (CET)
Det hoppas jag inte. Det var i alla fall verkligen inte mitt syfte – min poäng som jag ser den är väl snarare tvärtom, att vi inte kan förutsätta att allt vi har lärt oss är så enkelt att alla vi vill skall skriva eller meddela oss någonting kan det. Det talar väl inte illa om gruppen som ändå tog till sig färdigheten utan att skrämmas bort? Och jag vill ju gärna intala mig att jag själv hör till gruppen som förstår mig på wikitext. Eller missförstår jag dig nu? /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 20.58 (CET)
Det jag reagerade på var fokusbytet till oss diskussionsdeltagare. Att vi egentligen är fel personer att diskutera den här saken. Personangrepp helt enkelt, om än en kollektiv grupp än någon enskild person. Sakfrågan är om ett tredje redigeringssätt skall införas, inte diskussionsdeltagarnas lämplighet att delta i nämnda diskussion. --MagnusA 6 mars 2017 kl. 21.05 (CET)
Okej, låt mig förtydliga mig: Naturligtvis är personerna som är inblandade i diskussionen de som är lämpade att vara det. Det är vi som bryr oss om projektet, förstår problematiken och vill det bästa. Jag ville bara ge en stilla påminnelse om att vi per definition är de som inte skrämdes bort, och att det kan vara värt att hålla i huvudet. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 21.10 (CET)
Jag Vet varför folk inte vill redigera. Mitt förslag löser detta. Om ni inte jublar för mitt förslag är ni emot att nya kommer till Wikipedia. Inte snyggt, eller ens korrekt, resonemang.Yger (diskussion) 6 mars 2017 kl. 21.02 (CET)
Jag ber om ursäkt om det är det intryck jag gav – jag förutsätter genuint att alla som deltar i diskussionen har de bästa intentioner och vill Wikipedias bästa. Naturligtvis löser inte det förslag jag höll med om Wikipedias problem, jag personligen tror bara att det hade fungerat lite bättre på den här specifika diskussionssidan, och försöker förklara varför jag tror det. Jag kan, som alltid, ha fel. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 21.10 (CET)
Och ärligt talat lär väl att ha ena eller andra diskussionssystemet på WP:Anmäl ett fel inte påverka Wikipedia så enormt mycket åt något håll. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 21.37 (CET)
@NH: Jag ser inga redigeringsknappar för VisualEditor i diskussionsnamnrymden och länkar med påhänget ?veaction=edit hjälper inte heller. Kan du ge en länk på var du har sett att det fungerar? Ainali diskussionbidrag 6 mars 2017 kl. 21.12 (CET)

Nej, det stämmer att det inte är aktiverat för diskussionsnamnrymden. Däremot för Wikipedianamnrymden, så t ex Wikipedia:Anmäl ett fel kan redigeras med Visual Editor. Och Bybrunnen – det här inlägget är gjort med Visual Editor. /NH 7 mars 2017 kl. 10.16 (CET)

Är det därför det omges av "blockquote"? Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2017 kl. 10.19 (CET):

Det kan det nog vara. Vi hade ju en diskussion för ett par år sedan om att slå på eller inte slå på Visual Editor för sidor utanför artikelnamnrymden. Som jag minns det blev beslutet att inte göra det, bland annat för att diskussionssidor (i betydelsen sidor där det görs diskussionsinlägg) inte fungerade något vidare med Visual Editor, och fortfarande inte gör det. Sedan slogs det ändå på, av någon anledning. Prova gärna att försöka göra diskussionsinlägg på Bybrunnen med Visual Editor! Det går, men är inte lätt. Man kan fundera över om det hjälper eller stjälper nybörjare att erbjuda det redigeringssättet på sidor där det egentligen inte fungerar. /NH 7 mars 2017 kl. 10.53 (CET)

Julle och Tostarpadius pingar mig ovan. Jag har varit "off grid" ett drygt dygn nu, men är tillbaka på banan igen. Exakt vad Ni syftar på i era inlägg förstår jag inte. Det jag menar med att det har utvärderats, är att vi kom fram till att 1) det inte finns ett tillfredställande system för att söka bland gamla diskussioner. (Det är iofs ngt vi kanske inte bryr oss mycket om i WP:AEF.) 2) det stänger ute användare som likt mig bara redigerar wikitext, aldrig med VE. Varför det skulle vara ett problem att signera inlägg från vissa datorer förstår jag inte. Hittills har jag aldrig sett ett inlägg bli förkastat för att det inte varit signerat. Och vi har sällan några betänkligheter med att eftersignera åt varandra, inte ens om en välkänd användare glömmer det. Det händer oss alla titt som tätt. -- Innocent bystander (diskussion) 7 mars 2017 kl. 12.25 (CET)

Jag tog mig en liten titt och spontant tycker jag Flow verkar vara ett intressant system och värt att testa (det kan ju inte bli sämre än det är nu). Varför avfärdas det? Är det den sedvanliga teknik- och utvecklingsfientligheten som råder på bygget eller finns det något sakligt som är värt att ta i beaktande rörande brister? dnm (d | b) 8 mars 2017 kl. 23.03 (CET)

Det finns definitivt brister, till exempel fungerar det än så länge inte att söka i gamla diskussioner (det är en prioriterad fråga för framtida utveckling). Kanske inte så viktigt för WP:Anmäl ett fel, men bara där någonting som i sig direkt gör det inaktuellt för till exempel Bybrunnen (vilket ju var vad som startade den här diskussionen). /Julle (disk.) 8 mars 2017 kl. 23.19 (CET)
Ja det är en allvarlig brist men som du säger fungerar det ju att testa det på just Anmäl ett fel. dnm (d | b) 9 mars 2017 kl. 10.14 (CET)

Svenska Wikipedia är hemmaplan även för Finland[redigera | redigera wikitext]

SVT uppmärksammar något som jag tycker är konstigt, nämligen att oerhört många i Sverige tydligen inte vet att svenska språket också talas av folk i Finland, [7]. Det lärde jag mig redan när jag gick i grundskolan; det borde anses höra till allmänbildningen att veta detta. Svenska Wikipedia är inte bara för Sverige utan även för Finland, på samma sätt som engelska Wikipedia är "hemmaplan" för såväl britter som amerikaner och flera andra och tyska Wikipedia för såväl tyskar som österrikare och många schweizare. Har svenska Wikipedia några särskilda riktlinjer för att de som redigerar här skall ha detta i åtanke? Visst har jag märkt ibland att man säger att svenska Wikipedia "inte bara är för Sverige", men då känns det mer som en hänvisning till det globala perspektivet och inte så mycket som en hänvisning till att även språkbruket i Finland skall hållas i åtanke när man t.ex. väljer vad som skall anses relevant att skriva om på svenska och vad som skall bedömas som POMMF. Pepparkaksgubbe (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.15 (CET)

Det är därför det heter Svenskspråkiga Wikipedia. Relevanskriterierna tror jag inte skilljer så mycket men POMMF kan nog göra det, har dock aldrig tänkt tanken tidigare. Mvh Luriflax (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.19 (CET)
På samma tema prövar jag ibland att lyfta fram det Finland-relaterade som redan finns i våra artiklar. Med "lyfta fram" menar jag nu oftast en mycket blygsam ansträngning – att flytta den typiskt ensamma meningen som hamnat sist i en artikel. Är det bara en mening så passar den fint i inledningen.
Men det vore bra om vi diskuterade andra och bättre metoder för att inte sv.wikipedia ska te sig begränsat rikssvenskt. /Johan M. Olofsson (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.24 (CET)
Det vi brukar göra är att använda finländskt språkbruk i artiklar med anknytning till Finland, till exempel beskrivs Suomi som en maskinpistol och inte som en kpist. En annan sak är att inte automatiskt ge svenska platser företräde till namn utan att använda förgreningssidor som Alphyddan. /ℇsquilo 7 mars 2017 kl. 07.44 (CET)
Finländskt språkbruk borde förstås nämnas och förklaras i alla artiklar där det skiljer sig från det sverigesvenska bruket. Jag ser för övrigt ingen anledning till att säga "svenskspråkiga Wikipedia" i stället för "svenska Wikipedia", så länge man tänker på att "svenska" i detta fall hänvisar till språket och inte till landet. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.57 (CET)
Det kan vara helt okej att säga så om man är lyhörd och kan förklara om man tänker på språk eller geografi för den man pratar med om man ser en risk för missförstånd genom minspel och kroppsspråk. I skrift, där det är mycket svårare att tolka sådana signaler (för både sändare och mottagare i kommunikationen) är det bättre att vara tydlig genom att specificera med "svenskspråkiga Wikipedia". Ainali diskussionbidrag 15 mars 2017 kl. 22.59 (CET)

Wikipedia i nyheterna[redigera | redigera wikitext]

Med ett norskt "gratulerer med dagen" kan jag inte låta bli att förmedla denna länk, som jag fann på SVT nyheter_

Roufu (diskussion) 8 mars 2017 kl. 18.07 (CET)

Tack Yger, Ataraxim, mfl som var inne och putsade, kategoriserade, standardsorterade alla nya artiklar som tillkom. Många oerfarna skribenter på plats som gjorde sina första wikipediaredigeringar. Förhoppningsvis blir några kvar! mvh Aron Ambrosiani 8 mars 2017 kl. 22.29 (CET)

Aktivera inbäddade kartor?[redigera | redigera wikitext]

På bland annat bokmål, ryska, finska och franska Wikipedia har man aktiverat en ny kartfunktion kallad <mapframe>. Den gör att man kan få inbäddade kartor direkt i artiklar, och de kan utformas lokalt i artikeln med speciella punkter och områden och till och med skapa enkla eller avancerade frågor med hjälp av Wikidata. Redan idag kan man via funktionen <maplink> göra sådana kartor, men inte inbäddat så de syns direkt utan läsaren måste klicka på en länk först (exempel: Stadsmuren i Caderousse hämtad från Wikidata). Ni kan se fler exempel i den norska bybrunnsdiskussionen eller Wikivoyage eller läsa om det på hjälpsidan på Mediawiki. Jag föreslår att vi aktiverar det här på svenska också, men då krävs först att vi har ett konsensus här som vi kan visa utvecklarna. Ainali diskussionbidrag 8 mars 2017 kl. 22.54 (CET)

Jag ser inte att någon ovan vänder sig emot just den här funktionen? Jag tycker den verkar bra, men vill gärna veta vad som är dåligt med den om någon tycker det. Om man känner till en funktion och vill veta hur intresset är, så tycker jag det bästa är att fråga. De som har invändningar mot den funktionen ska naturligtvis berätta det och varför. Bäst visas hur det skulle se ut i Wikivoyage-exemplet: Wikivoyage, San_Francisco/SoMa. Förklara gärna på vilket just den här funktionen skulle försämra en Wikipedia-artikel.--LittleGun (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.37 (CET)
Jag tycker att det låter som en häftig och bra funktion! /abbedabbdisk 9 mars 2017 kl. 19.28 (CET)
Ja, det verkar bra och jag tycker att funktionen ska kopplas på. Jag ser dock en liten risk att om de underliggande kartfunktionerna upphör att fungera så får vi en massa artiklar med "tomma kartrutor". Det kan jämföras med "döda länkar", men de är inte lika påtagliga och stör därför inte lika mycket - förrän man klickar på dem Smiley.svg. --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.44 (CET)
Det låter bra. Edaen (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.53 (CET)
Kräver den några externa tilägg som Java eller nåt liknande? Eller är den helt integrerad i MediWiki?--LittleGun (diskussion) 10 mars 2017 kl. 10.18 (CET)
Allt som ger nya möjligheter göra bättre innehåll måste välkomnas, och kartor är ett område med potential för nya tekniker för värdefulla nya typer av presentationer. Men utan att veta mer är det svårt veta om det kan finnas någon negativt som kan hända om och när den börjar användas.Yger (diskussion) 10 mars 2017 kl. 10.44 (CET)
@LittleGun: Den kräver inte Java. Den är integrerad i Mediawiki genom tillägget Kartographer (som använder javascript för att rita ut kartan). Ainali diskussionbidrag 10 mars 2017 kl. 11.25 (CET)
I så fall bör man se till att resultatet blir vettigt också för dem med javascript bortkopplat (om man råkar besöka ett antal sajter med alltför mycket javascript-krams blir det väsentligt snabbare om man kopplar bort javascript, man bör kunna använda Wikipedia trots det – detta alltså helt oberoende av grupper som av olika orsaker inte alls använder javascript). Sköter Mediawiki saken? --LPfi (diskussion) 10 mars 2017 kl. 16.27 (CET)
Utan att ha koll på hur fallback-beteendet fungerar vill jag invända mot argumentet som sådant. Om inte detta är ett någorlunda vanligt beteende är det orimligt att vi ska anpassa oss efter dessa användare, speciellt när de bara är någon knapptryckning bort att återaktivera det när de besöker Wikipedia (och det borde vara enkelt för dessa användare att skapa ett eget script som gör det helt automatiskt) och det är också rimligen något de är vana att göra för de sajter som de trots användandet av javascript vill besöka (vilket i sig är sannolikt då 94,4% av alla webbplatser använder javascript). Så finns det någon statistik som visar att detta är något annat än ett otroligt ovanligt beteende? Ainali diskussionbidrag 12 mars 2017 kl. 12.09 (CET)
Vad händer med kartan om man kopplar bort javscript? Blir det en "trasig-bild-symbol" eller bara en kartbild som det inte går att zooma och panorera i?--LittleGun (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.33 (CET)
LittleGun: I Ainalis stadsmursexempel kommer du till Special:Map/15/44.102/4.756. Nirmos (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.46 (CET)
Och i Norska bybrunnen visas "mapframes" som kartbilder som inte är zoombara. Jag tycker det är helt ok beteende om man inte använder javascript, förutsatt att att kartan är i lagom skala och centrerad på rätt ställe. För "maplinks" är länken till den lilla världskartan inte lika användbar, men det bör inte vara omöjligt för utvecklarna förbättra. /EnDumEn 12 mars 2017 kl. 12.52 (CET)
Jag ser inga konstigheter med funktionen..--LittleGun (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.20 (CET)
Om kartbilden blir något acceptabelt är det väl något man bör kunna leva med om man kopplar bort javascript. Hur lätt det är att koppla på och av det beror på webbläsare och webbläsartillägg. Med Noscript är det enkelt, men med Firefox som sådant har jag inte lyckats lista ut hur det är meningen man skall göra, utan går via about:config, vilket är litet väl mycket krävt av en tillfällig besökare (för att inte tala om att ha ett skilt script). --LPfi (diskussion) 12 mars 2017 kl. 21.10 (CET)

(utdrag) Jag tycker om funktionen. Den fungerar även med många äldre webbläsare (som i min Mozilla Camino från 2013). Den ger klart mervärde i den här mallen på katalanskspråkiga Wikipedia (klickbar länk till ett större kartfönster). Så länge som kartfunktionen är så här kompatibel och användbar, tycker jag om vad jag ser.--Paracel63 (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.06 (CET)

Inledning till Wikimediarörelsens strategiprojekt 2017[redigera | redigera wikitext]

Under 16 år har Wikimedianer och Wikipedianer arbetat tillsammans för att bygga världens största fria kunskapsresurs i mänsklighetens historia. Vi har vuxit från en liten grupp av skribenter till en blandad grupp av redigerare, utvecklare, filialer, läsare, givare och partners.

Var kommer vi att vara om 15 år? Vilken roll kommer vi spela i världen? Vem kommer att ha anslutit sig till vår rörelse? Vilket arbete ligger framför oss? Dessa frågor kommer att besvaras av hela Wikimediarörelsen under de kommande fyra veckorna. I själva verket kommer alla wikiprojekts och gemenskapers volontärer att diskutera och avgöra framtiden för vår rörelse och vad vi vill uppnå.

Den svenska gemenskapen bör aktivt delta i diskussioner och hjälpa att forma framtiden för rörelsen enligt vår egen verklighet och behov. Därför kommer vissa diskussioner genomföras inom några dagar här på vår bybrunn och slutligen på bybrunnar på andra projekt.

Sammanfattningar av våra diskussioner kommer att översättas och delas på meta tillsammans med sammanfattningarna från andra gemenskaper över hela världen. Volontärer kommer att behövas för att hantera dessa sammanfattningar på svenska- Vänligen obervera att endast de översatta sammanfattningar delas på Meta kommer att beaktas för den slutliga strategin som WMF kommer anta. Därför är det viktigt att så mycket folk som möjligt åtagit sig att skriva sammanfattningar på svenksa.

Mer information om detta och diskussionerna som kommer ske kommer att ges i det officiella tillkännagivandet inom några dagar. Under tiden, bjuder jag in er alla att ta en titt på denna sida för att lära sig mer om hela strategiprocessen och välkomnar er att lämna frågor nedan. (Ni hemskt gärna hjälpa till att översätta sidor med hjälp av "översättnigslänkarna", med prioritet på de sidor som länkas från här.)

Hälsningar, Josve05a (WMF) (diskussion) 8 mars 2017 kl. 22.55 (CET)

Indening? - Tournesol (diskussion) 8 mars 2017 kl. 22.59 (CET)
Inledning* Sorry, dåligt tangentbord.! Josve05a (WMF) (diskussion) 8 mars 2017 kl. 23.00 (CET)

Mall:faktamall biografi WD[redigera | redigera wikitext]

Bland de många (50+?) nya artiklarna om kvinnor som skapades igår var det många om kvinnor som finns på andra språkversioner. Jag började för dessa att förutom puts och att lägga in {{auktoritetsdata}} också lägga in faktamall WD och jag blev positivt överraskad. Dorothee Elmiger, Ida Noddack, Mary McLeod Bethune, Vera Nabokov, Brigitte Reimann. Jag vet denna mall diskuterats för inte så länge sedan, men nog måste det vara OK att lägga till den som jag nu gjorde på nya artiklar som saknar infobox mer systematiskt?Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 08.50 (CET)

Det är lite ovant att se så många nötter i infoboxarna. Vi brukar vanligtvis lägga nötterna där samma information återfinns i löptexten. Sedan ser det lite trist ut att utmärkelserna inte har svenska namn, men det antar jag är Wikidatajobb att fixa. /ℇsquilo 9 mars 2017 kl. 09.05 (CET)
Modulen bakom mallen vet ingenting om vilka uppgifter som finns i brödtexten. Den kan därför inte anpassa sig efter det. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.43 (CET)
Ja, det stämmer. Jag har stoppat in svenska etiketter i Wikidata för de utmärkelser som finns angivna för Ida Noddack[8] och Brigitte Reiman [9], korrigera gärna om det inte blev rätt. --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 09.31 (CET)

Jag är fortfarande ingen vän av denna mall, bland annat på grund av de många fotnoterna, och stöder inte att den läggs in sytematiskt i alla artiklar. Faktarutor är inte nödvändiga. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.47 (CET)

Ja med bot eller göra det mekaniskt håller jag med om är mindre lämpligt. Men med lite omdöme börja lägga in den där man ser den ger mervärde tycker jag kan vara bra för att "vänja" sig vid detta, som när wikidatakällorna är bättre belagda kunna köra "hårdare".Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.12 (CET)

Källkrav[redigera | redigera wikitext]

Råder det konsensus för att vi har andra/lösare krav på källor för uppgifterna i WD-mallarna än uppgifter i artikeltexten? "Hämtat från hämtat från: Engelskspråkiga Wikipedia" skulle vi väl aldrig acceptera som källa löptext? Vad är det egentligen som gäller? --I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.14 (CET)

Tillägg: I exemplen ovan så finns ju uppgifterna ovan ÄVEN belagda i text, men min fråga är mer av generell karaktär.--I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.16 (CET)
Wikidata har alltför ofta den här typen av källor. Det är Wikidatas största svaghet. Den bästa åtgärden är att byta ut dessa källor mot bättre. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.43 (CET)
Ska man se Mall:faktamall biografi WD som en åtgärdsmall, kanske? Alternativt så lägger man in faktamallen med alla parametrar tomma tills att någon åtgärdar. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.16 (CET)
Du ska snarare se Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden som en åtgärdskategori. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.26 (CET)
Att lägga in tomma parametrar löser ju ingenting. Det bara döljer problemet att källan på Wikidata är undermålig. När man fixar källan på Wikidata, har man samtidigt fixat källan på alla andra språkversioner som använder (eller kommer att använda) informationen därifrån. Boⅳⅰᴇ (🖉) 9 mars 2017 kl. 11.33 (CET)
Det är sant. Men man slipper i varje fall ifrån fotnoterna i info-boxen. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.48 (CET)
För Dorothee Elmiger är det nu bara "riktiga" källor, igår var det en till en annan Wikipedia. Jãg ser det som att dettas kommer successivt åtgärdas i Wikidata och då dyker en riktig ref upp istället för dessa undermåliga.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.44 (CET)
Med resonemanget att bristen successivt kommer åtgärdas av någon så ställer vi väl andra krav på uppgifterna i mallen än i själva artikeltexten? --I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.51 (CET)
Ja så uppfattar jag det. För att fixa korrekt källa i mallen finns det 50-80 gånger fler bidragsgivare som kan hjälpa med det än vad som finns som kan fixa i löptexten på svwp.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 12.25 (CET)
Det kanske stämmer för objekt där det finns flera språkversioner, men för objekt som bara finns på svenska Wikipedia så tror jag det förhåller sig tvärt om. Det är fler som redigerar i artikeltexterna än i wikidata. I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 12.42 (CET)
Mja, du får nog räkna med att "Auktoritetsdata" också för med sig bidrag. I fallet Ida Noddack var det därigenom jag kunde komplettera källorna, inte att det fanns artiklar med brödtext jag inte kan läsa. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 12.55 (CET)
(Redigeringskonflikt) Tyvärr är den typen av referensnot (som det pratats om i denna tråd) ett av de värsta när det kommer till källoskick, enligt min mening. Ofta handlar det rent av om en mörkning av helt källösa uppgifter. Någon lägger in uppgiften A i en WP-artikel men anger ingen källa - denna uppgift förs vidare till Wikidata, men nu med WP-artikeln som källa för uppgift A - uppgift A läggs sedan in i X antal WP-artiklar, och i samtliga ger referensnoten intrycket av att det till uppgift A finns en ordentlig källa. Det kan krävas många klick för en läsare att utröna om artikeln som uppgift A ursprungligen hämtats från hade någon trovärdig källa (och om det är troligt att denna användes) när uppgift A lades in i en WP-artikel första gången - de allra allra flesta läsare gör aldrig någonsin en sådan koll och då blir referensnoten närmast att likna vid falks marknadsföring (att det finns en källa när det inte finns det). Jag har rent av sett artiklar på sv.wp där referensnoten via Wikidata pekar tillbaka på samma artikel - där exakt samma uppgift tidigare funnits (helt utan källa), sedan har denna uppgifts lagts in på Wikidata med hänvisning till sv.wp-artikeln och så har uppgiften lagts in igen i sv.wp-artikeln men nu via Wikidata och med en referensnot (tillbaka till sig själv och den icke-källbelagda uppgiften, men nog ser det ut för en läsare som att det nu finns en källa). Ledsen för rant, men jag ser det här som ett stort problem och något vi behöver åtgärda och inte bara kan säga att det fixar sig så småningom om. //Vätte (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.10 (CET)
Jag har skapat ett exempel för att tydliggöra hur jag menar: Användare:Vätte/Referensexempel - en manuellt skapad artikel med dylik källhantering skulle inte accepteras, men sådant slipper igenom via Wikidata, är det verkligen ok? Det blir i mina ögon rent absurt. //Vätte (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.41 (CET)
Jag tycker du har en poäng. Det kanske är lämpligt titta hur många iw-länkar artikeln har innan man läger in denna mall.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.09 (CET)
Finns det något sätt att sortera ut de artiklar i Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden som har hänvisningar till svenskspråkiga Wikipedia? Det kanske kan vara lämpligt att fixa rundgångs-källorna först? Boⅰⅵᴇ (🖉) 9 mars 2017 kl. 13.27 (CET)

Jag vill uppmärksamma att en:Template:Infobox person/Wikidata använder data från Wikidata, men med parameter för att utesluta sånt utan källa som inte är från Wikipedia, etc. Josve05a (prata med mig) 9 mars 2017 kl. 13.29 (CET)

Jag tycker det är bra med wikidatamallen... Men källor som wikipedia är mindre bra. Kan vi inte införa kravet här på svwp att om man lägger in denna mall så skall man även kontrollera stt det inte finns wikipediakällor, och åtgärda det. De som känner till mallen är vana wikipedianer, och då tror jag att de (och jag) ser det som sunt att göra så. Då blir ju även wikidata rättat. Adville (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.44 (CET)
Borde det inte gå att få mallen att helt enkelt hoppa över "källor" baserade på P143 (importerad från)? /ℇsquilo 9 mars 2017 kl. 17.43 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Om denna ändring infördes skulle det vara en stor förbättring. I nya biografier jag skapar lägger jag in WD biografi-mallen, men stör mig på hänvisningarna till Wikipedia som jag tycker ser oseriösa ut, det drar ner helhetsintrycket av artikeln. Ibland har jag plockat bort dessa källor från WD utan att hittills ha stött på mothugg. /Ascilto (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.49 (CET)
Jag har stora problem med Wikidatamallen. Dels för att det är svårt att förstå var informationen finns. I wikikod får man i stort sett ingen indikation av från var datan kommer. Ska man redigera i den via VE kastas man ut ur Wikipedia till en helt annan sajt med ett helt annat gränssnitt, om man nu förstår hur det hänger ihop med "redigera wikidata", det kan bara inte vara nybörjarvänligt. Ska man lägga in den anser jag att man har en skyldighet att ha koll på att uppgifterna som hämtas från Wikidata är vettiga (språkligt, skriftligt och faktamässigt). Alla dessa haltar ofta. Jag tror säkert det kommer bli bättre, men det är inte moget än. EMRÅ.--LittleGun (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.45 (CET)
Jag håller med Esquilo. Om "referensen" på Wikidata är av sorten "importerat från" så borde vi låta bli att skriva ut en not här. Då kan läsaren ta det för vad det är, ett påstående som eventuellt behöver en källa (i några av exemplen ovan är ju påståendena triviala och borde inte behöva källbeläggas alls). Ainali diskussionbidrag 9 mars 2017 kl. 17.48 (CET)
@Esquilo: I Modul:Wikidata2 finns det funktioner som gör att det går att filtrera data baserat på vilken typ av källa som används. sources = required gör tex att påståenden utan eller med bara Wikidata-källor inte skrivs ut. sources = basic släpper igenom Wikidatakällor, men inte påståenden helt utan källor.
@Ainali: Det finns också en funktion som gör att källor av typen "importerad från" inte skrivs ut, även om den typen av data släpps igenom. noref = noimport gör just det.
@et al: Min linje är väl att den som lägger in den här mallen bör kolla så att den data som åtminstone vid det tillfället visas i mallen, är tillfredställande. Det är ju inte alla typer av data som det är jättekissnödigt om det är väl källbelagt eller inte. Ett problem är förstås att det beror på sammanhanget, och det är en modul dålig på att avgöra. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 18.08 (CET)
Finemang! Ainali diskussionbidrag 9 mars 2017 kl. 18.13 (CET)
Och nu har Larske infört denna ändring! Stort tack, och då kan jag inte se något hinder att med omdöme föra in denna mall, där det tidigsre saknas faktamall och det är person som finns på flera versioner.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.12 (CET)
@Yger: Det är väl inget krav att personen ska "finnas på flera versioner" för att denna mall ska kunna användas. Det är ju bätre om "grundddata" stoppas in i Wikdata (med källor) varifrån det sedan kan användas i artiklar på en eller flera språkversioner. --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.21 (CET)
Jag har nu gjort så att mallen {{Faktamall biografi WD}} inte skriver ut referenser av typen "importerad från", detta genom att använda funktionen med "noimport" som Innocent bystander skriver om här ovan. --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.16 (CET)
Och mitt första "fall" Rebecca Horn tycker jag blev mycket lyckat.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.32 (CET)
Jag skulle vilja säga att jag inte är överförtjust i denna lösning. Nu finns det faktamallar som i princip har Wikipedia som källa, kanske till och med Svenska wikipedia, men vi har valt att dölja det. Det går inte längre att spåra var vi har cirkelreferenser! -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 10.17 (CET)
Jag skulle göra skillnad på "källa" och "ursprung". Jag tycker inte att detta kan ses som cirkel-"referenser", det ska ses som okällbelagda påståenden på samma sätt som när en användare skriver något i en artikel utan att ange en referens (även om uppgiften såklart har ett ursprung någonstans). Ainali diskussionbidrag 12 mars 2017 kl. 11.55 (CET)
Att "spåra cirkelreferenser" måste gå att göra på något annat sätt än att skriva ut en massa "importerad från X-språkiga Wikipedia" i artiklarna, eller hur?
Att sådana importer bör ersättas av "riktiga" referenser, det verkar de flesta här vara överens om. Kanske kunde vi skapa en åtgärdskategori, men den skulle bli väldigt stor.
Här är ett par Wikidata-frågor:
  1. Lista på alla svenska författare som har ett födelsedatum som är "importerat från" någon språkutgåva av Wikipedia. (1 747 träffar i skrivande stund)
  2. Och här är motsvarande fråga fast begränsad till import från Svenskspråkiga Wikipedia. (79 träffar i skrivande stund)
För många objekt är den där "importerad från"-referensen redan kompletterad med en "riktig" referens, men "importerad från"-referensen bör då emrå plockas bort från Wikidata.
--Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.07 (CET)
Åtgärdskategorin fanns där redan. Ta bort "import"-källor när bättre finns, har jag själv gjort tusentals gånger redan, senast så sent som idag. Mallar som är överfulla av "import"-källor instämmer jag i att det inte är snyggt, men då finns alternativen att fixa det, eller välja en annan mall, om det alls behövs någon. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.53 (CET)
@Innocent bystander: Är det Kategori:Artiklar med svaga Wikidatabaserade källhänvisningar du menar? Vad är kriteriet för att ingå i den? Det verkar vara någon annan svaghet än den som finns i artiklarna som frågorna ovan listar. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 13.56 (CET)
Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.32 (CET)
Hm, att data är importerat från Wikidata är väl i sig inget problem som föranleder någon åtgärd om det bara finns "riktiga" referenser/källor inlagda i Wikidata. Det jag menade med åtgärdskategori ovan var en som innehöll artiklar med den typ av problem som jag tror den här tråden handlar om, nämligen att referenser är "importerad från X-språkiga Wikipedia" utan att det finns någon "riktig" källa angiven i Wikidata. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.56 (CET)
Det är inte att data är importerade från Wikidata som antyds. (Skrivningen är kanske lite jättetydlig.) Utan att källhänvisningarna från Wikidata bygger på P143. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.03 (CET)
Hehe, jag fattade semantiken nu när jag tittade närmare. Om det skulle var enligt namnet skulle kategorin nog vara mycket större. "Artiklar med värden från Wikidata som är importerade från Wikipedia" är alltså vad som avses och då är det nog nästan samma sak som jag menade. Smiley.svg --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.09 (CET)
Nja, det finns andra saker än Wikipedia (och Wikier öht) som man kan importera från. Det är P143 som är nyckelordet här. "svaga Wikidatabaserade källhänvisningar" är, om jag minns rätt, källor av typen "läs online" och inget mer än bara så. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.50 (CET)
Ja, det är sant att import kan ske från andra källor också. Men i praktiken verkar det vara Wikipedia som används för import. Av Utöver de 1 747 objekten ovan är det endast 15, alltså mindre än 1 procent, som inte har någon Wikipedia som källa för sin import av födelsedatum. Det är åtta som har data.bnf.fr, fem som har Freebase Data Dumps och två som har Wikimedia Commons som källa). 70 procent har enwp, 11 procent har ruwp, 6 procent har dewp och 5 procent har svwp som importkälla. Observera dock att många av dessa objekt om svenska författare (ännu) inte har någon artikel på svwp. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 18.25 (CET)

Nabokova eller Nabokov[redigera | redigera wikitext]

Det var verkligen ett trevligt sätt att uppmärksamma den internationella kvinnodagen på. Dock blev jag lite förbluffad över namnet på Vera Nabokov. Har sv.wikipedia någon stilguide som säger att slaviska femininformer av efternamn ska "förenklas" till makens maskulina form? Eller finns det något annat skäl? (Man kan ju tänka sig att förläggare redan gjort valet åt oss. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.24 (CET)

Hon gifte sig (och fick efternamnet) i Berlin, och bodde därefter i USA och Schweiz. Så man kan tänka sig att efternamnet i den form som hon använde i de länderna är mer relevant än hur efternamnet skulle ha skrivits om de hade bott kvar i Ryssland. Boⅳⅰᴇ (🖉) 9 mars 2017 kl. 11.09 (CET)
Det låter rimligt. Det är lite samma sak som transkription av ryska namn. Sådant gör vi för ryssar som bor i Ryssland. Men när de flyttar utomlands och blir naturaliserade, är det mer rimligt med den stavning som gäller för namnet i deras nya hemland (om det använder latinsk text). Samma sak med namnformen.--Paracel63 (diskussion) 10 mars 2017 kl. 00.09 (CET)

"källor behövs"[redigera | redigera wikitext]

Jag blir bara mer och mer imponerad av hur bra den är, se tex Jean-Louis Hamon och Ahilyabai Holkar. I dessa två fall har substans tilfört och tillsammans med auktoritetsdata fått flera källreferenser att jag inte anser de behöver mallas med {{källor biografi}} som annars jag skulle satt dit.Yger (diskussion) 13 mars 2017 kl. 07.32 (CET)

Gamla kommunkartor som täcker hela Sverige[redigera | redigera wikitext]

distrikten

Hylte kommun har på sin webbsida gamla kommunindelningskartor. Bakgrunden i den första kartan påminner lite den här kartan över Västergötland. Vet någon om det finns en gammal karta som får användas fritt och som täcker hela Sverige med kommunernas namn och gränser innan kommunreformen år 1952? Och finns det någon likadan fri karta över kommunindelningen strax efter reformen? Raksa123 (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.16 (CET)

Distrikt i Hylte kommun
Du hittar de som gällde 1952 på Sveriges kommuner 1952. Före dess var det långt ifrån statiskt, och den bästa är konstigt nog den för distrikten 2016 som finns både för hela Sverige och per kommun. Den för hela sverige tv Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.56 (CET)
Jag menade sådana kartor som hade ritats och tryckts redan på 1950-talet eller tidigare. "Generalstabens litogr. anstalt" har år 1932 ritat kartan över Västergötland som länkades ovanpå. I Finland det finns sådan här karta över län, härader och kommuner från året 1935. Synd om motsvarande kartor inte finns för Sverige. Raksa123 (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.04 (CET)
Historisk kartor hittar du på lantmäteriet. De täckande serierna är Generalstabskartan och häradskartorna, båda täckande hela sverige men framställda under ~flera årtionden från slutet av 1800-talet till 1940-talet.Yger (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.18 (CET)
Det finns kartor i en del av SCB:s folkräkningar, t. ex. i den för 1960.[10] Edaen (diskussion) 11 mars 2017 kl. 01.07 (CET)

Merge request[redigera | redigera wikitext]

I looked at the pages Río Frío and Rio Frio and noticed they had almost the same information. Is it possible to merge these two articles? Kind regards, QZanden (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.23 (CET)

@QZanden: done. Río Frío now redirected to Rio Frio as that one contains them all. Taxelson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.34 (CET)
@Taxelson:, thank you for your quick response! QZanden (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.35 (CET)

Overview #2 of updates on Wikimedia movement strategy process[redigera | redigera wikitext]

Note: Apologies for cross-posting and sending in English. This message is available for translation on Meta-Wiki.

As we mentioned last month, the Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve.

Regular updates are being sent to the Wikimedia-l mailing list, and posted on Meta-Wiki. Each month, we are sending overviews of these updates to this page as well. Sign up to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a overview of the updates that have been sent since our message last month:

More information about the movement strategy is available on the Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal.

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation, 9 mars 2017 kl. 20.43 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språkGet help

Hmmm, när jag började läsa ett program på Universitetet, så hade vi en föreläsare som utifrån en enkät delade in oss i fyra grupper efter hur vi arbetar. Ena extremen var de som lite halvkaotiskt började arbeta med ett uppslag så fort de fick minsta lilla idé. Andra extremen var de som satte sig ner och skrev ner vad de funderade på och sedan hade mycket svårt att komma mycket längre än till anteckningsblocket. Föreläsarens idé var att de bästa grupperna var de som var sammansatta av människor av alla typer.
Själv var jag (åtminstone då) extrem åt det förstnämnda hållet. Jag hade inte alls ro till några sammanträden eller diskussioner. När vi hade dessa gruppmöten, satt jag oftast som på nålar. (När ska vi börja arbeta?) Grupparbetena var inte min starka sida. Idag sitter jag titt som tätt i möten med socialtjänsten, advokater, bankmän och andra. Men när det kommer till beslutet, så är det mitt ensamma ansvar. Ibland köper jag in tjänster, och ibland får jag göra grovjobbet själv.
Här känns det som WMF samlat ett gäng av anteckningsblocksexperter och processen syftar till att finna fler av samma typ. Är målet att få fram de som är närmast autistiskt fästa vid sitt anteckningsblock? Jag kan inte påstå att det på något sätt alls känns inbjudande att delta i dessa diskussioner. Jag ser inte att detta någonsin leder till någon mer aktion, än författande av ett strategi-dokument. Mitt rastlösa arsle undrar kort och gott: Kommer det här leda till någonting jag begriper mig på? -- Innocent bystander (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.09 (CET)

Namn på estniska landskap[redigera | redigera wikitext]

Estlands nuvarande indelning i landskap (maakond) har i vissa sammanhang (bland annat här på svenska Wikipedia) kommit att benämnas som län, något som bland annat resulterat i artikelnamn som innehåller ordet län, t.ex. Saare län (Ösels län) för Saaremaa (Ösel).

Estniskans maakond kan på svenska översättas med landskap (att jämföra med finskans maakunta), därför borde väl ändå ett estniskt maakond benämnas landskap snarare än län? Som jämförelse så benämns också våra svenska landskap på estniska som maakond. Funktionellt sett motsvarar Estlands indelning i maakond visserligen våra län men en anmärkningsbar skillnad mellan Sverige och både Finland och Estland är att där används begreppet landskap (maakunta/maakond) både för en historisk indelning och samtidigt även för en nutida administrativ. Den finska motsvarigheten (maakunta) benämns på svenska Wikipedia som landskap och då borde väl rimligtvis även estniska maakond göra det?

På estniska förekommer två namnformer för respektive maakond, en som inkluderar ordet maakond och en som slutar på -maa, t.ex. Saare maakond respektive Saaremaa. Namnformen med ändelsen -maa är med avseende på områdesbenämning neutral, till skillnad från en namnform som inkluderar ordet län. Genom att använda en sådan namnform får man dessutom en konsekvent namngivning och undviker också att använda namn som i praktiken kombinerar estniska och svenska.RoMex (diskussion) 10 mars 2017 kl. 13.48 (CET)

Jag har sett dig initiera den här diskussionen på fler platser och inte svarat där, då jag inte haft några invändningar mot ditt resonemang. Det låter som du vet vad du pratar om, så kör på, är mitt svar! -- Innocent bystander (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.11 (CET)
Jag tror också att det är en bra idé att byta Saare län till Saaremaa. Det förra blir en blandning av svenska och estniska, och ett mer konsekvent alternativ skulle då kunna vara Ösels län. Men då det bara finns svenska namn på ett fåtal estniska län/landskap, så är det bättre att använda det estniska namnet. Det blir också lite konstigt att använda historiska svenska namn på nutida estniska administrativa enheter. Det innebär dock väldigt mycket ändringar, så bra om du kan få robothjälp. Ditt resonemang i fråga om landskap eller län låter också rimligt.--Gotogo (diskussion) 11 mars 2017 kl. 00.15 (CET)

Autopatrullerade?[redigera | redigera wikitext]

Appropå detta, behöver vi användargruppen Autopatrullera? Själv tycker jag att det vore bra då det finns många duktiga användare som av olika skäl inte vill bli tillbakarullare. Mvh Luriflax (diskussion)

Instämmer. Skottniss (diskussion) 11 mars 2017 kl. 06.28 (CET)
Jag är också positiv. Men tycker att gruppen skall kallas för Autopatrullerade eller något sådant. Deras alster blir ju automatiskt patrullerade, de har ingen aktiv roll i patrulleringen av nya sidor.--MagnusA 11 mars 2017 kl. 09.17 (CET)
en:Special:ListGroupRights kallar gruppen "Automatiska granskare". Det låter direkt missvisande! -- Innocent bystander (diskussion) 11 mars 2017 kl. 11.33 (CET)
Håller med om att gruppen behövs. Jag antar att vi enkelt kan ändra hur mjukvaran benämner den till något passande. /NH 11 mars 2017 kl. 13.15 (CET)
Finns den vita listan inte kvar? I så fall stöder jag förslaget. MagnusA:s namnförslag låter bra i mina öron. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 13.21 (CET)
Som tostarpadius. Adville (diskussion) 11 mars 2017 kl. 14.25 (CET)
Det vore bra att införa. Det finns flera användare som borde hamna i den gruppen.--Historiker (diskussion) 11 mars 2017 kl. 18.37 (CET)

Är vi överens om att

  1. Ta bort rättigheten autopatrol för tillbakarullare, och
  2. skapa en ny grupp med rättigheten autopatrol?

Jag kan bara se att punkt 2 har diskuterats, varför jag önskar förtydligande. Om ingen motsätter sig detta kan jag ta på mig att ta upp saken på Phabricator. Nirmos (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.20 (CET)

Nej, den första punkten finns ingen anledning att genomföra. Administratörer och tillbakarullare bör alltjämt bli autopatrullerade. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.23 (CET)
Punkt 1 tänkte jag också ta upp först när det verkar klart att överhuvudtaget införa gruppen. Jag tycker att autopatrol kan tas bort från tillbakarullargruppen då det är två helt olika roller. Den fanns där som en "nödlösning" när vi inte har någon särskild autopatrol-grupp. Vidare kanske det skall sägas explicit att det är administratörer som kan lägga till och ta bort användare ur denna nya grupp (liksom för tillbakarullare idag). --MagnusA 13 mars 2017 kl. 14.27 (CET)
Det som diskuterats är punkt 2, och det finns det konsensus för. Punkt 1 är en separat fråga. /NH 13 mars 2017 kl. 14.37 (CET)
Instämmer, vad gruppen ska heta har vi också diskuterat. "Autopatrullerade" är ett gott val där, men det är absolut inget jag ser ngn poäng att bråka om. -- Innocent bystander (diskussion) 13 mars 2017 kl. 17.52 (CET)
Mitt förslag är att en grupp skapas som heter "Autopatrullerade" och att användare i gruppen heter "Autopatrullerad". Att ändra gruppen "Tillbakarullare" ser jag inget behov av, har man förtroendet att rulla tillbaka är man rimligtvis betrodd att patrullera. Mvh Luriflax (diskussion) 18 mars 2017 kl. 08.12 (CET)

Det vore lite synd om det här rann ut i sanden. Förslaget gäller alltså (enbart) att skapa en användargrupp sådan att när en medlem ur gruppen skapar en ny sida så "patrulleras" den automatiskt. Åtta användare har uttryckt sitt stöd för detta (nio om man även räknar Nirmos), och ingen har motsatt sig det. Det borde tolkas som klar konsensus för förslaget. För att det ska kunna genomföras måste man göra en begäran på "Phabricator", där man tyvärr måste uppge sin epostadress (vilket jag själv inte vill). Hur gruppen och dess medlemmar ska benämnas behöver egentligen inte tas upp i begäran, för det styrs av vissa systemmeddelanden som vi själva kan ändra, lokalt på sv.wikipedia eller på Translatewiki. /NH 22 mars 2017 kl. 18.16 (CET)

Fredriksstad och Fredrikshamn[redigera | redigera wikitext]

Fredriksstad är en äldre stavning av den norska staden Fredrikstad. Den lever kvar i tidningsnamnet "Fredriksstad Blad" och fanns också i det gamla namnet "Fredriksstad Mek. Verksted". En sida med namnet Fredriksstad har raderats på svenskspråkiga Wikipedia, men ett atal rödlänkar till denna har funnits kvar. Dessa avser för det mesta den norska staden, men några peksar på en finsk ort med namnet Fredriksstad. Jag kan inte finna några upplysningar om denna och undrar om den verkligen existerar. Kanske är det ett missförstånd som när stockholmare uttalar Partille som om det låg i Finland.

Från Fredriksstad är steget ikort till Fredrikshamn, som enligt Wikipedia finns i både Finland och Danmark. Jag har nu återupplivat Diskussion:Fredrikshamn, Danmark och menar att uppslagsordet där bör vara det danska Frederikshavn. Roufu (diskussion) 11 mars 2017 kl. 20.20 (CET)

Ytterligare googling gjorde det klart för mig att Fredriksstad i Finland är ett bostadsområde i tätorten Karis i sydvästra Finland. Jag har återskapat Fredriksstad som en förgreningssida. Roufu (diskussion) 13 mars 2017 kl. 19.32 (CET)
@Roufo: Bra gjort! --Allexim (diskussion) 13 mars 2017 kl. 20.08 (CET)

Sju hav och Laos[redigera | redigera wikitext]

Sju hav (diskbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) har gjort en större mängd ändringar i artikeln om Laos. Själva ändringarna har jag mindre problem med, möjligtvis tyckte jag att de kunde ha litet mer källor, men problemet är, att användaren, som uppenbarligen har norska som modersmål, har skrivit på en blandning av svenska och norska. Normalt skulle jag bara rullat tillbaka alltihop, men eftersom norska är så pass likt svenska tänkte jag först höra mig för om det finns någon som kan norska bättre än jag och som kunde rätta felen. (Jag försökte först göra det själv, men insåg att jag inte behärskade norska så pass bra att jag förstod alla uttrycken). Jag är medveten om att detta är en ovanlig begäran, och kommer inte att protestera om någon annan skulle ogöra Sju havs editeringar. / TernariusD 12 mars 2017 kl. 16.02 (CET)

Kanske ett sidospår, men blockerades inte nyligen en norskspråkig person för synneligen bristfälliga redigeringar på norska? Jag har glömt användarnamnet nu, men har vi en marionett här? Riggwelter (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.21 (CET)
@Riggwelter: Du tänker kanske på SndrAndrss som envisades med att editera i en massa OS-mallar och OS-artiklar och bland annat stoppa in "norska termer" (som Rekorder i stället för Rekord) och blev blockerad. Även IP 88.90.217.227 höll på med liknande som ledde till långtidsblockering. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.47 (CET)
Det var IP:t jag tänkte på! Riggwelter (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.55 (CET)
Användaren är blockerad på såväl nowp som dawp, se även da:Brugerdiskussion:Sju_hav. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.27 (CET)
Thank you for your patience. I just saw the message. Perhaps I can give an English translation of my edits, on the Laos talk page?
I am not aware of any "marionett" that shares any of my topics of interest.
Yes I am blocked for 24 hours on danish wikipedia. (And a vote at Norwegian wikipedia, to ban me, ended at 12 to 11, so there I am blocked but not banned.) Sju hav (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.38 (CET)
Du är evighetsblockerad (blokkert med ubestemt utløpstid) som marionett (sokkedukke) på norska Wikipedia, eller hur? (no:Bruker:Sju hav) / TernariusD 12 mars 2017 kl. 17.01 (CET)
Till gemenskapen: I ljuset av Riggwelters och Larskes upplysningar, och vad jag själv såg på användarsidan, ser jag inte det som särskilt meningsfullt att försöka översätta ändringarna i Laos-artikeln. Jag har därför återställt editeringarna. / TernariusD 12 mars 2017 kl. 17.01 (CET)
Blokkert med ubestemt utløpstid, er riktig. "Evighetsblockerad" er et fenomen som ikke har blitt del av.
Kanskje vi møtes igjen på diskusjonssiden til Laos-artikkelen. Sju hav (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.14 (CET)
(redigeringskonflikt)
"Evighetsblockerad" är en svensk synonym till "blockerad på obestämd tid" (och alltså samma som "blokkert med ubestemt utløpstid").
För övrigt bör du nog inte fortsätta att editera Laos-artikeln. Se din användardiskussion. / TernariusD 12 mars 2017 kl. 17.27 (CET)
Engelskspråkiga Wikipedia har denna sida om användaren i fråga. -- Tegel (disk) 12 mars 2017 kl. 17.17 (CET)
Det avgör väl saken? Ska vi blockera användaren här med, eller funderar du på en global blockering? Det här är tydligen något som användaren iscensatt på flera Wikipediaversioner. Persomligen känner jag mig rätt obekväm med att Sju hav kommer hit när hen inte längre kan editera på norska Wikipedia. / TernariusD 12 mars 2017 kl. 17.27 (CET)
Och norskspråkiga Wikipedia har en hel kategori. Riggwelter (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.31 (CET)
Det avgör saken. Jag har blockerat användaren på obestämd tid som marionettmästare. Om Tegel skulle vilja ändra min blockering till en global sådan har jag sannerligen inget att invända. / TernariusD 12 mars 2017 kl. 17.48 (CET)
@Ternarius: Användarkonton kan inte blockeras globalt. Det är begränsat till IP-nummer. De kan dock "låsas", men jag är inte så säker på vad skillnaden är. -- Innocent bystander (diskussion) 13 mars 2017 kl. 17.54 (CET)
@Innocent bystander: Oavsett vilket, och oavsett vad man kallar det, så känner jag mig litet oroad av att en person med över 200 marionetter på två Wikipediaversioner tydligen håller på att leta efter en version där hen kan fortsätta att editera – och, fruktar jag, fortsätta att lägga upp sina marionetter. Så många alias skaffar men sig knappast av en slump, då har man något slag av agenda. / TernariusD 13 mars 2017 kl. 19.00 (CET)
Det verkar för övrigt som om skillnaden inte är så stor: Se meta:Global locks. Fast av den artikeln att döma verkar det som om globala låsningar är reserverade för rena vandalkonton. / TernariusD 13 mars 2017 kl. 21.06 (CET)
@Ternarius: Jag ifrågasatte inte vad som var rättfärdigat att göra här, bara vad som var möjligt att göra. -- Innocent bystander (diskussion) 14 mars 2017 kl. 07.03 (CET)

Raderingsbegäran av Maj lundgren[redigera | redigera wikitext]

Jag har ifrågasatt snabbraderingsbegäran av artikeln Maj lundgren (bör givetvis ändras till Maj Lundgren, men den artikeln är skrivsyddad f.n. En ev. flytt bör emm hur som helst vänta till efter diskussionen.) Jag vill gärna uppmärksamma gemenskapen om att en diskussion i frågan inletts på Diskussion:Maj lundgren. / TernariusD 14 mars 2017 kl. 01.56 (CET)

Själv vill jag gärna uppmärksamma gemenskapen på att detta ifrågasättande av radering kanske medför att WP kränker någons bildrättigheter. Den inlagda bilden är helt tydligt en reklambild. Ligger den på Commons? Ataraxim (diskussion) 14 mars 2017 kl. 01.59 (CET)
Jag svarar dig på artikeldiskussionen. Jag tycker det är bättre om vi håller diskussionen i själva raderingsfrågan samlad. / TernariusD 14 mars 2017 kl. 02.12 (CET)
Ja, det har Du nog rätt i. Men vad är det Du vill diskutera här? Ataraxim (diskussion) 14 mars 2017 kl. 02.16 (CET)
Ingenting, egentligen. Av erfarenhet vet jag att ett inlägg på en diskussion till en sida i artikelnamnrymden gärna blir förbisedd, speciellt om det är en ny sida, så jag ville uppmärksamma gemenskapen om frågan. / TernariusD 14 mars 2017 kl. 02.36 (CET)
Jag har nu färdigställt och flyttat artikeln, som inte bör ha några problem med relevans. Dock kunde den felstavade Diskussion:Maj lundgren inte flyttas över automatiskt.--Bemland (diskussion) 14 mars 2017 kl. 04.52 (CET)

Wikipedia-dagen 2017[redigera | redigera wikitext]

Hej!

När Wikimedia Sverige vann Sociala medier-priset 2017 i höstas beslutades, efter att gemenskapen här hade kommit med inspel, att prispengarna skulle användas för att arrangera "Wikipedia-dagen 2017" (tanken är att det ska bli ett årligen återkommande evenemang). Dagen kommer att sammanfalla med årsmötet den 22 april. Förmiddagen kommer att ägnas åt föreningens årsmöte, och eftermiddagen åt föreläsningar och panelsamtal om falska nyheter, faktaresistens och källkritik på internet. Tema-namnet är "Wikipedia som motgift", och bland annat kommer Jack Werner, Elza Dunkels (som moderator), medgrundaren till en:De Correspondent och Katarina Areskoug Mascarenhas medverka. Mer information går att hitta i Facebook-eventet eller på Wikimedia Sveriges wiki. Det finns även listat på Wiki-träffar.

Varmt välkomna! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 14 mars 2017 kl. 11.52 (CET)

Kul, men är ni säkra på att ni vill använda termen motgift med tanke på den nynazistiska webbsidan med samma namn? /Grillo (diskussion) 14 mars 2017 kl. 18.43 (CET)
Låt inte dem få monopol på ordet. Motgift är betydligt äldre och viktigare som begrepp än någon webbplats.//Hannibal (diskussion) 14 mars 2017 kl. 18.51 (CET)
Trevlig nyhet detta med Wikipediadagen! En olycklig omständighet kring namnet kan ju vara att det kommer ge den nynazistiska sidan uppmärksamhet, och kommer Wikipedia arbeta med detta namn frekvent (ifall man inte ska låta extremhögern ta monopol på ordet)? Jag är dock inte speciellt orolig egentligen. Jag hoppas bara inte det ger Motgift uppmärksamhet eller att Wikipediadagen kommer missförstås i ljuset av just Motgift. dnm (d | b) 14 mars 2017 kl. 19.05 (CET)
Hej! Roligt med positivt gensvar! Apropå namnet så tror jag att risken för sammanblandning är minimal. Vi marknadsför dessutom evenemanget under namnet "Wikipedia-dagen", så det är det som kommer att användas mest i marknadsföringssammanhang. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 20 mars 2017 kl. 09.53 (CET)

Interwikin igen[redigera | redigera wikitext]

Varför står den inte längre i alfabetisk ordning? Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2017 kl. 20.16 (CET)

Tostarpadius: Svårt att veta vad du menar. Är det MediaWiki:Gadget-iwsort.js (som kan kryssas i här) som inte fungerar för dig? Den har inte redigerats nyligen i alla fall, och den fungerar för mig. Kan du öppna webbläsarkonsolen (genom att trycka på F12) och säga till mig vad som står där? Nirmos (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.09 (CET)
Nej, jag vet inte riktigt heller. Det verkar inte vara så på alla sidor. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.20 (CET)
(redigeringskrock) @Nirmos: Just nu ser toppen av min iw-lista för artikeln benfiskar ut så här:
  • 中文
  • Polski
  • Euskara
  • Español
  • Occitan
  • Magyar
  • Nederlands
  • العربية
  • Português
  • Esperanto
  • Српски / srpski
  • Suomi
  • Українська
Vad är den sorteringen baserad på? Problemet visar sig i olika webbläsare och på olika datorer. Det dök upp under eftermiddagen hos en av datorerna på dagens skrivstuga. Då drabbade det först bara vissa artiklar (cache?). Nu har problemet spridit sig. Finns lösning?--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.23 (CET)
Nirmos js-lösning ger svenska länknamn, vilket jag inte behöver. Finns sätt att gå tillbaka till hur det var innan?--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.24 (CET)
Och det verkar som sagt bara drabba vissa artiklar. Broskfiskar ser okej ut, benfiskar gör det inte.--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.26 (CET)
Utvecklarna har gjort eller håller på att göra något med sorteringen i phab:T150183. /EnDumEn 14 mars 2017 kl. 21.28 (CET)
Och i den länken noteras att de ska sjösätta något den 14 mars. Dvs. idag…--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.10 (CET)
Jag har skapat phab:T160465 nu i alla fall så att utvecklarna är medvetna om det. Nirmos (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.47 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Jag har inte hittat problemet på enwp, så det är bra att de görs medvetna om konstigheten. Nu har problemet försvunnit från benfiskar, så kanske har teknikerna löst det hela.--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.08 (CET)
Som jag skrev i phab:T160465 så har jag purgat benfiskar. Nirmos (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.11 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Artikeln där jag uppmärksammades på problemet var biotop. Där syns problemet fortfarande. Kanske löses det genom en "purge" (nulledit?).--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.15 (CET)
Problemet finns kvar i Salomon Munk, som jag just nu håller på med. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.20 (CET)
Det finns även i vissa artiklar på enwp. Just nu syns det t.ex. här. För en stund sedan drabbade det en:Vichy France (ser bra ut nu).--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.26 (CET)
Det beror på att den tillfälliga felsorteringen är kvar i cachen. Det försvinner automatiskt med tiden, annars kan man ordna det manuellt genom att öppna sidan i redigeringsläge och sedan trycka "spara ändringar" utan att ändra någonting alls. /Julle (disk.) 15 mars 2017 kl. 10.41 (CET)
Det har väl att göra med att utvecklarna tar bort de flesta av språklänkarna eftersom de har fått för sig att inte alla behövs, och då blir det väl så här konstigt. Numera skall man klicka sig vidare i ett antal steg för att hitta alla språk man är intresserad av, bara några slumpmässigt utvalda kommer att ligga lätt tillgängliga i vänsterspalten som tidigare. Vänsterspalten skall i stället bli i stort sett tom, för det tror utvecklarna att folk vill att den skall vara. Läs mer om kompakta språklänkar längre upp på sidan. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.53 (CET)
Jo, men det kan man ju se till att slippa. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2017 kl. 17.09 (CET)
Nej, det har ingenting med det att göra. Det här är ett Wikidatarelaterat problem; kompakta språklänkar har ingenting med Wikidata att göra. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 00.35 (CET)

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?[redigera | redigera wikitext]

Genväg till detta avsnitt: Wikipedia:Strategi 2030

Under de gångna 15 åren har wikimedianer arbetat tillsammans för att bygga upp den största fria kunskapsresursen i mänsklighetens historia. Under denna tid har vi vuxit från en liten grupp av redigerare till ett omfattande nätverk av redigerare, utvecklare, föreningar, läsare, donatorer och partners. Idag är vi mer än ett antal webbplatser. Vi är en rörelse präglad av genomtänkta värderingar och av den kraftfulla visionen att sammanställa all kunskap för alla människor.

Det hålls just nu en rörelseomfattande diskussion för att definiera Wikimedias framtida roll i världen och utveckla en strategi, i samråd, för att nå dit. Du är varmt välkommen att delta i samrådet.

Steg 1: Läs gärna det här innan du börjar

Dialog-information on.svg

Strategi-genomgång

Detta dokument ger en första överblick över eventuella problem som kan uppstå under de olika samtalen om strategin för vår rörelse och framtiden. Det kommer att uppdateras och förbättras när det dyker upp ny information och diskussioner kring forskning. Här kan du ta reda på mer om:

  • Kommande befolkningsutveckling, utbildning och teknik
  • Vår rörelse och ekosystemet: vilka är vi idag
  • Varför vi utvecklas som en rörelse (trender i bidrag, innehåll och läsare)

Steg 2: Låt oss diskutera vår framtid

Den stora fråga

Målet vi har som rörelse är att identifiera en riktning som passar och inspirerar oss alla på vår väg mot 2030. Det kommer att hjälpa oss att bättre organisera och prioritera våra aktiviteter för hela rörelsen. Målet bör vara tillräckligt flexibelt så att det kan fortsätta gälla för en lång tid framåt.

Den stora frågan som vi söker ett svar för är:

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?

Diskussion om 15-årsmålet[redigera | redigera wikitext]

Hjälp gärna till att svara på denna stora fråga! --Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.20 (CET)

Jag ser inget behov av ett nytt gemensamt mål utan anser att det räcker att vi fortsätter som hittills. Uppslagsverket utvecklas bäst när det sker spontant, genom frivilliga insatser. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.53 (CET)
En anledning till varför det kan vara bra att ha gemensamma mål över alla wikiprojekt (Wikipedia, Commons, Wikidata, etc.) kan vara så att lokala avdelningar (chapters), användargrupper, partners och WMF kan fokusera sitt arbete mot dessa mål, eller starta nya projekt för att bidra mot dessa mål. Vi kan vilja t.ex. att Wikipedia ska finna på alla språk som talas i världen, eller att alla i världen ska ha tillgång till våra hemsidor och kunskap, etc. Läs gärna Vanliga frågor § Hur kommer detta att påverka mig? Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 18.45 (CET)
Språkversionerna är självständiga och bör vara det även framdeles. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.14 (CET)

Ett uppslagsverk som är tillförlitlig, komplett i sina ämnessortimnet och fullt ut samutnyttjar kraften i alla språkversionerna.Yger (diskussion) 15 mars 2017 kl. 19.09 (CET)

Ja, jag tycker just ordet tillförlitlighet är extra viktigt. Jag tycker vi ska fästa stor, och ökad, vikt vid trovärdigheten i allt som vi tillför Wikipedia framöver. Ett gemensamt mål tycker jag kan vara att försöka ge Wikipeda en status som är jämförbar med NE. När det blir rumsrent att i offentligt sammanhang hänvisa till Wikipedia som en trovärdig källa så har vi nått långt. På 15 år tror jag det är möjligt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 15 mars 2017 kl. 19.41 (CET)
Tillförlitligheten har växt över åren, men måste alltjämt vara ett viktigt mål, för det är alltjämt lång väg att vandra. Att integrera wikierna med varandra, både de olika projekten och de många språkversionerna, känns också viktigt. Det ligger en oerhörd kraft i kunna läsa en artikel på flera olika språk och på det sättet både få bättre koll på informationen, men också perspektivbyten. Däremot ser jag inte det som viktigt med wiki på alla språk, eftersom ett antal av dessa är på väg att dö ut och inte lär gå att blåsa liv i bara för att man startar språket i en Wikipedia. Se bara på flera senkomna försök de senaste åren. Vad gäler status kan jag på flera sätt tycka att Wp har glidit förbi NE, och på andra sätt ännu har en bra bit kvar. Jag tror därför man ska sätta målet högre än en status jämförd med NE. SMirC-beam.svgDeryni (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.22 (CET)
Jag håller helt och hållet med Bairuilong, att öka tillförlitligheten till en genomgående stabil nivå måste vara det viktigaste. En avgörande skillnad mellan NE och Wikipedia är att NE är en godtagbar källa. /Ascilto (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.33 (CET)
Jag delar inte uppfattningen att vi glidit förbi NE. Allt beror givetvis på hur man ser det. Ja, vi har fler artiklar än NE. Inom begränsade områden är vi också bättre. Men våra artiklar är generellt sett mycket sämre disponerade än NE:s. Vissa är tydligt vinklade, andra till och från nedklottrade. Även om det kanske är förhållandevis få så måste det ju ändå vägas in. Sedan är vår mängd artiklar inte jämförbara. Vi har till exempel väldigt många artikar om nazistiska krigförbrytare. Mängder med statister i svenska filmer, väldigt många artiklar om svenska sjöar (sällan med något om historia eller hur de ser ut men ganska mycket data om vattenkvalitet och förekommande fisk), amerikanska senatorer med mera. Däremellan dock stora luckor. Jag har tidigare tagit exemplet att olika länders litteratur ofta saknas eller är ganska bristfälliga. Upptäckte nyligen att länders geologi är ett annat stort bristområde, inte ens artikeln om Sverige hade tidigare inte ens något sådant avsnitt eller någon länk till en artikel om ämnet. Över huvud taget har jag sett att geografiavsnitten i artiklar om olika länder är väldigt dåliga. Vanligen innehåller de bara listor över stora städer eller regioner. Inget om landets form, natur osv. Väldigt många artiklar om breda och viktiga ämnen blir ofta bara "namedropping" och listor till "se även" eller länkar till andra artiklar. Oftast är sådana ämnen som borde vara de viktigaste de sämsta, just för att de ofta är svåra att skriva för att de kräver att man lägger fram den viktiga och centrala informationen på ett sätt om inte får den att drunkna i detaljer. Det är ju svårt när det är mängder med kockar med i soppan.
NE kommer troligen att förlora i alla fall - eftersom de måste betala sina redigerare och måste ta betalt av sina prenumeranter - och det finns för få som är beredd att betala den extra kostnaden större tillförlitlighet. Handlar det om ämnen som hamnat utanför NE:s 500.000 artiklar eller vill ha längre artiklar än det som står där så kommer man ju ändå att få lov att hitta andra källor.
Men nog om NE, det här skulle handla om wikipedia. Till viss mån tror jag att problemen är ett något ofrånkomligt kopplat till själva wikipediaprojektet. Men kanske skulle en satsning på en grupp artiklar, förslagsvis 50.000 mer centrala vara en god idé. Kring basartiklarna har ju tidigare funnits ett projekt, jag vet inte hur livskraftigt det fortfarande är. Även om det givetvis är viktigt att få de artiklarna i bra skick är ju 1.000 artiklar ganska lite, ett uppslagsverk med tusen artiklar skulle i allmänhet ses som ganska futtigt. Det vore ju bra om en lite större grupp särskilt viktiga ämnen kunde ha en bra struktur. Kanske kunde man ge sig på en del av artiklarna som samarbeten med skolor eller universitet där det kanske finns kompetens och synpunkter kring vilken information som kan ses som den viktigaste. Annars tror jag väl att alla artiklarna med tiden ändå sakta kommer att bli bättre. Sedan får vi se hur lång tid det tar. Kanske kan vi klara det på 15 år. Det handlar ju då om i vilken grad vi lyckas värva nya skribenter. Med ökade krav på artiklarna blir också kraven på skribenterna och att de skall kunna klara av att åstadkomma vettiga resultat ganska snart efter sina första redigeringar allt större. Troligen kommer det att innebära att färre nya stabila redigerare tillkommer.FBQ (diskussion) 15 mars 2017 kl. 22.35 (CET)
Den dammiga statusen på wp:Basartiklar blev jag varse när jag arrangerade Wikipedia:Veckans tävling/Basartiklar december 2016 härförleden. Basartiklar, och oftast bra sådana, är vad NE oftast lyckas få till. Wikipedia är på den fronten mer än lovligt ojämn.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 18.56 (CET)
Skall bara för säkerhets skull påpeka att jag inte var ute efter att peka ut någon särskild användares intresseområden. Det handlade bara om att försöka belysa svagheterna i att jämföra antalet artiklar på en wiki där var och en kan skriva om det den helst vill och ett uppslagsverk där en redaktion valt ut antalet artiklar utifrån deras vikt och ett planerat omfång på verket.FBQ (diskussion) 15 mars 2017 kl. 23.12 (CET)
Eftersom det är längesedan jag prenumererade på Nationalencyklopedin har jag svårt att bedöma hur den ser ut idag. Men jag upplever att vi har betydligt bättre täckning. Jag blev besviken på pappersversionen när den kom därför att man lagt så mycket historiskt material åt sidan. Där har man knappast blivit bättre. Jag ser heller inget generellt problem med tillförlitligheten och upplever det som att man numera i alla sammanhang kan konsultera Wikipedia utan att skämmas. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.19 (CET)
Täckning är en sak. Vi har fler artiklar i fler områden, och inom områden som idrott, asteroider, underhållning och adeln i Sverige är vi överlägsna. Men det är trots allt nischer, det inkluderar inte majoriteten av basartiklar. Jag vill gärna se till så just basartiklarna och de mer övergripande artiklarna blir betydligt bättre och mer heltäckande under de närmaste 15 åren. Då tror jag våra läsare lättare kan se oss som en ersättare till NE.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.02 (CET)
Jag hör ytterst sällan: "Jag läste i Nationalencyklopedin på nätet". Däremot hör jag ofta: "Jag läste på Wikipedia". Numera sägs det sällan med en förringande biton. Förtroendet är redan grundmurat i vida kretsar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.20 (CET)
Där har du givetvis en poäng Tostarpadius, och jag upplevde samma sak. Men ugglan finns ju idag fritt via tillgänglig via runeberg, så rimligen bör ju wikipedia även kunna ge något mer än bara kopior av de artiklarna.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 09.29 (CET)
Vi har mycket sällan kopior. Vi har uppdaterade artiklar som har Ugglan som en viktig källa. Det går inte att jämföra med Runebergs versioner, som varken tar hänsyn till senare utvecklig eller är wikifierade i andra avseenden. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
Jag skall inte gå i hårklyverier om det - många artiklar är uppdaterade och utvecklade. Numera finns ju i och för sig även SBL fritt tillgängligt över nätet. Men nu kan vi väl säga att biografier är inte wikipedias stora svaghet. Särskilt inte över svenskar. Finns det svagheter så är det då främst biografier över personer som blivit kända efter 1930 och då utländska personer.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.13 (CET)

Tja, jag har väl sagt vad jag vill ha sagt under den engelska rubriken ovan. Strategier, Visioner, blablabla, är det någon som vågat sig på att definiera var vi är nu? Och då menar jag INTE svwp eller wikipedia, något frågan inte gällde. -- Innocent bystander (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.49 (CET)

Ja, du har rätt att vi behöver alla perspektiv och typer av människor att delta i detta - det är det enda sättet vi kan få nya idéer, eller bestämma hur och var att fokusera på befintliga idéer. Du kan föreslå konkreta idéer om hur du tror att projekten kommer att se ut 2030, förklara varför du tycker att vi bör sträva efter dessa mål, och föreslå sätt att vi (eller delar av rörelsen) kunde arbeta för att komma dit. T.ex. om du tycker att "den enskilt viktigaste saken vi kan göra tillsammans under de kommande 15 åren, är att skapa bättre samarbeten med allierade grupper, liksom de andra fria kunskapsprojekt, och att fokusera mer energi i den riktningen skulle hjälpa oss att undvika åter uppfinna hjulet", förklara (och eloborera) på det. Om du tycker att vi bör fokusera på att göra våra projekt mer användbar i utbildningssyften (både i klassrum, och för de självständiga studerande), förklara gärna det. Om du först vill definiera vad vi är just nu, för att vi sedan kunna sikta framåt från det, gör gärna det!
Vi måste ta ett språng i tro, men med tanke på principen om god tro, som är i centrum för vårt arbete, tror jag inte att åtaganden som kommer att visas som ett resultat av denna process inte kommer att respekteras. Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 21.31 (CET)
Den tekniska miljön om 15 år känns meningslös att försöka sia om.
Min bild är att jag vill se en kontrast emot det sociala Internet. (Titta på min rumpa/barn/katt/lunch.) Till det hör att få bort prestationshetsen. (Mitt användarnamn finns i historiken till många bra artiklar.) Avidentifiera användarna är dock nog inte rätt väg att gå idag, med tanke på umgänges-miljön på nätet i stort. Det gäller att fokusera på innehållet, inte historiken eller bevakningslistorna. Nyckelordet här blir hur vi definierar "fri". Wikidata har redan avskaffat licensen. Är nästa steg att avskaffa historiken?
Jag skulle också vilja ta diskussionen om projekten ryms bäst i WMF-familjen eller någon annanstans. Och hur skulle en sådan någon annanstans kunna se ut? Alphabet är i ina ögon inte alls lösningen där. Biblioteksvärlden är där betydligt intressantare! Många av våra projekt, inklusive svwp, börjar sakta bli en integrerad del av denna. Våra artiklar blir idag katalogiserade på samma sätt som böckerna och författarna i ett bibliotek. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 09.42 (CET)
Att avskaffa historiken vore ännu ett bidrag till den historielöshet som vår tid lider av. Även om vi alla har drivkraften att bidra till att göra uppslagsverket bättre behövs andra sporrar. För vissa av oss är det tävlingar som ger rosetter, för andra att ha skapat många artiklar. Det vore ytterst olyckligt om den senare försvann. Visst skulle vi behöva mindre av prestationshets i vår värld, men så länge den är självvald utgör den inget problem. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 10.09 (CET)
Jag pratar inte om att ta bort versionshanteringen. Den behövs nog. Men jag ser nog gärna att användarnamnen tas bort från den. Tetrahydrocannabinol är också ofta en självvalt sätt att få en kick, men det ger på sikt inget annat än problem för samhället. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.18 (CET)
En dystopi. Att jämföra glädjen över att kunna följa sina många bidrag med en drog känns inte särskilt seriöst. Ett sådant projekt har jag ingen lust att vara någon del av. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
Problemet är att det ger projekten en riktigt stor björntjänst på köpet. Ska kunskapen i Wikipedia och Wikimedia överleva öht måste den fjärma sig från användarna. Det har Wikidata redan börjat göra. Det har sina praktiska nackdelar ibland, men fördelarna överväger. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.17 (CET)
Det är av oerhört stor vikt att kunna se vem som skrivit vad, framförallt är det ett av de viktigaste källkritiska verktygen. /Ascilto (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.26 (CET)
Fjärma projektet från användarna? Det är en bisarr idé. Då kommer vi aldrig att kunna rekrytera fler aktiva. Vi kommer tvärtom att skrämma iväg merparten av dem vi har. Jag kan glädja mig över mina insatser på Wikidata också. Vore det inte fallet skulle jag tvärt upphöra att lägga in objekt där. Att kunna se sin egen bidragshistorik och efterhand förbättra de objekt man skapat är A och O. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.20 (CET)
Är det ens nödvändigt att rekrytera om femton år? Innehåll till Internet skapas hela tiden, det behöver man inte skapa ett konto på Wikimedia för att göra. På Wikisource har det ifrågasatts om vi behöver skapa dubbletter på sådant som finns på Runeberg och liknande. Vad är det som säger att Wikimedia (om 15 år) behöver ha encyklopediska artiklar i ämnen om det redan finns andra alternativ? Nu är jag djävulens advokat. Den nyansen behövs här! Varför ska vi egentligen på svwp ha artiklar i ämnen där det redan finns dugliga artiklar i SBL och Ugglan? Vad är det som säger att de argument du kan föra fram för detta nu, är relevanta om 15 år? -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.30 (CET)
Fördelen med wikipedia blir ju att man inte måste själv gå till Ugglan, sedan till SBL, sedan vidare till nästa verk utan kan få en sammanställning av den viktigaste informationen. Visst går det att googla, men det riskerar ju att ge en rad irrelevanta träffar och man i stället hamnar på "Huberts historiesida" som kan ha en hel del obskyr information som är svår att upptäcka. SBL hamnar ofta ganska långt ned i sökträffarna. Kanske finns det om 15 år bättre sökmotorer som gör att det finns sätt att vaska fram tillförlitlig och fri information som skulle göra wikipedia överflödigt, men jag tror faktiskt inte det. Förutom den förbättring av sökmotorerna som då skulle behövas skulle det också krävas att mängden fri högkvalitativ information ökar. Om så sker skulle det ju ställa andra krav få wikipedia att strukturera sin information, och att presentera informationen som annars gick att hitta i 150 olika biografier på ett bra sammanfattande sätt. Men visst, möjligheten finns ju också att något annat projekt med en profil liknande wikipedias men med ett annat upplägg tar över wikipedias roll, särskilt om aktiviteten skulle sjunka. Materialet är ju fritt så det går ju att återanvända om man skulle ha intresse av det. Jag har dock svårt att se att det skulle kunna gå så fort som inom 15 år.FBQ (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.21 (CET)
Ett Wikipedia som saknar artiklar som finns i andra uppslagsverk ser jag i sig som en dystopi. Det viktiga för mig är att få själva encyklopedien så heltäckande som möjligt, så att vi slipper interna rödlänkar. Jag skiter rent ut sagt i systerprojekten i de sammanhangen. Att Wikisource kan avstå från det som redan finns i Projekt Runeberg ser jag som en självklarhet. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.47 (CET)
Att det redan nu förekommer katalogiseringar av varje artikel i Wikipedia, SBL, NE, Ugglan med många många flera, gör att jag tror det inte alls tar så lång tid som 15 år. Det når såsmåningom Wikia, Seriewikin med många flera, om det inte redan gjort det. Och Wikipedia kan idag inte alls mäta sig med Wikia inom vissa nischer. Jag tror varken sökmotorerna eller maskinöversättningarna kommit så långt på 15 år. Utvecklingen av befintlig teknik tenderar ta mycket längre tid än vad de flesta kan föreställa sig. Utvecklingen av helt ny teknik brukar däremot övergå våra vildaste fantasier. -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 08.46 (CET)
Det där får den som vill roa sig med. Jag utgår ifrån att det finns en gemenskap på själva Wikipedia som håller fast vid koden och vidareutvecklar det vi har med befintlig teknik. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.23 (CET)

Jag skulle vilja se fler sänkta trösklar. Göra det enklare för människor som har kunskaper och skulle vilja bidra men skräms bort eftersom de tror att det skall vara så svårt. Tekniskt (bättre verktyg), socialt (om vi lär oss att ta bättre hand om nykomlingar, eller får verktyg för att enklare göra det) och så vidare. Ett lite mer välkomnande Wikipedia, utan att därför sänka murarna för vandaler, klottrare och POV-pushare. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 00.32 (CET)

Wikipedia är levande och har en fantastisk ämnesbredd. Det ska vi vara stolta över. Det visar att det går att åstadkomma mycket med gemensamma krafter. Tyvärr är Wikipedia på väg i fel riktning och jag upplever att tilltron minskar. Egenintressen blir allt starkare och allt fler blundar för riktlinjerna i allt högre utsträckning. Många talar om att höja kvalitén. Det låter utmärkt, men kan definieras väldigt olika. För att höja den generella kvalitén behöver vi höja lägstanivån och få bort fördomar. Man höjer den exempelvis inte genom att begränsa urvalet av källor. Tvärtom, eftersom det slår hårt mot många ämnen med begränsad källtillgång. Det skulle alltså kunna förstöra mycket av det som gör Wikipedia unikt, exempelvis ämnesbredden och att det lockar många olika målgrupper både som läsare och bidragsgivare.
Man höjer inte heller standarden genom att några enstaka användare utser favoritartiklar (som redan är genomarbetade och populära artiklar) åt resten och ger dessa artiklar företräde. Tvärtom behöver vi starkare insatser för artiklar i störst behov. Jag talar om vissa ämnen med låg aktivitet bland rutinerade användare, allmänt bortglömda artiklar och artiklar med åtgärdsbehov. Det handlar om att höja statusen för artiklarna, uppmärksamma artiklarna och skapa ett engagemang för att förbättra artiklarna. Istället för ett fokus på att skapa många artiklar, vara bättre än någon annan och att passera nästa miljongräns borde det läggas mer på att exempelvis skapa artiklar som varit efterfrågade länge och som minskar rödlänkar. Det som Julle tar upp är också viktigt. Att alla ska känna sig välkomna och fler ska vilja stanna kvar och bidra. Sudda ut vi-och-dem-känslan. Det är nybörjarna som är framtiden här, som ska ta över och i sin tur ta hand om kommande nybörjare. Det här är inte bara viktigt just nu, utan hela tiden. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 mars 2017 kl. 02.27 (CET)
Det finns inget fokus på att skapa många artiklar. Det läggs ner ett enormt arbete på att för att förbättra artiklarna, där över ett dussin av oss arbetar med det systematiskt. Samma gäller artiklar med åtgärdsbehov, vi arbetar mycket med det och är framgångsrika, i de flesta åtsgärdskategorierna betas gamla synder av systematiskt.Yger (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.12 (CET)
@Yger:Jag håller inte med dig. Jag har sett positiva diskussioner och inlägg om miljongränser, jubileum och robotskapade artiklar. Vi behöver satsa på kvalitet istället för kvantitet. Syftet är inte att kritisera riktat förbättringsarbete, men effekten märks inte av mycket i artikelsamlingen. Jag stöter ständigt på bortglömda eller ratade artiklar. Totalt rör det sig om uppemot hundratusentals artiklar. Jag har sett kvalitetsmätningen och siffrorna är långt ifrån noll i alla kategorier. Lägg sedan till att många av dessa artiklar saknar åtgärdsmallar och därför inte syns i statistiken. Ett dussin låter väldigt lite i förhållande till artikelmängden. Jämför det med hur många som engagerar sig i populära artiklar. Jag talar inte om att anstränga sig för att minska eller nolla bristerna i en kategori tillfälligt, utan att hålla det lågt över lag och kontinuerligt och utan att några enstaka användare sliter ihjäl sig. Det är dessutom fördelaktigt att det är flera som redigerar en artikel och inte samma användare varje gång. För populära och positivt uppmärksammade artiklar sker uppdateringar och förbättringar naturligt i takt med att många läser artikeln, bevakar den och har ett intresse i ämnet även utanför projekt. Artiklarna behöver få synas och den personliga inställningen till artiklarna behöver bli mer positiv. Först då har artiklarna möjlighet att utvecklas lika mycket som övriga. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 18 mars 2017 kl. 16.04 (CET)

Min förhoppning är att all fakta kan beläggas med en eller flera källor med stor trovärdighet. Tycker kopplingen med WikiData känns spännande och försöker förstå vad WikiCite innebär. Detta plus att information i Wikipedia/Wikidata blir maskinläsbar tror jag öppnar många spännande möjligheter - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 11.14 (CET)

Spännande att tänka i dessa banor. Men nu ska jag svära i kyrkan. Ett sätt att fundera över framtiden är att försöka titta tillbaka lika lång tid, och se vad som har förändrats. 2002: Inga smarta telefoner. Inga paddor. Inga streamingtjänster, varken i ljud eller bild. Inget YouTube. Inget Twitter. Inget Facebook. Inget Google. Internetbankerna föds just åren kring år 2000 men vi har inga mobila ID. Osv... Min fråga blir därför - finns Wikipedia överhuvudtaget om 15 år, i den form som vi känner det idag? Med största säkerhet: Nej, i alla fall om WP/Wikimedia inte håller sig ajour och anpassar sig till den utveckling som även fortsättningsvis kommer att rulla på i en mängd olika riktningar.
För nyckelfrågan för alla aktörer - även detta hobbydrivna uppslagsverk - är: Vad gör ni för nytta och vad skapar ni för värden, när mycket av det som kännetecknar er kan åstadkommas och säkras på annat sätt? Kommer vi att skilja på "uppslagsverk" och andra sammanställningar av information? Denna fråga - den övergripande utvecklingen och olika verksamheters plats i den - har oerhört stor betydelse, både för samhället som helhet och för de olika aktörer som ideellt (som WP) eller kommersiellt ägnar sig åt att sammanställa och presentera information - vilket blir just deras bidrag till helheten? Jag tror det kommer att dyka upp helt nya "intelligenta" lagrings-, sök- och bearbetningsfunktioner och tjänster kommer att sammanställa encyklopediskt presenterat innehåll av god kvalitet och som bygger på en mängd olika sammanvägda källor. Möjligheten att skräddarsy och avgränsa individuellt vald information från Öppna databaser, en utveckling av sökalgoritmer och rutiner, ökad bandbredd i kommunikationen o s v kommer att ställa mycket av det som vi känner till idag på ända.
Så - som svar på frågan "Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren": Jag tror jag att Wikipedia/Wikimedias enda möjlighet att överleva i det långa perspektivet är att redan nu vara mycket aktiv i den tekniska utvecklingen, arbeta med nya och bättre lagrings- och sökfunktioner, samt vara tydlig (och ständigt omprövande) i verksamheten. Men jag tror egentligen inte att det räcker. WP blir kanske som mjölkpallarna och faxarna - oerhört viktiga för att klara vissa grundläggande samhällsfunktioner under en begränsad tid, men ganska hopplöst överspelade när den mänskliga utvecklingsivern har skapat nya och mer effektiva alternativ. Lindansaren (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.04 (CET)
Vilket väl vore okej om det som komme efter oss bättre tjänar vårt syfte. Jag tror inte heller Wikipedia är för evigheten, och just därför önskar jag att jag såg någonting som kändes rimligt att det skulle ta vår plats. Det gör jag inte. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 15.42 (CET)
Jag skulle aldrig ha lagt ner så många timmar här om jag inte trodde att detta kommer att läsas om hundra år (under förutsättning att världen står), precis som Ugglan läses ännu idag. Hur det är om tusen år är svårare att sia om, men med tanke på att internet gör även gammal information tillgänglig skulle det inte förvåna mig. Om uppslagsverket fryses vid en viss tidpunkt bekymrar mig mindre, även om det inte är vad jag hoppas på. De flesta av mina egna artiklar ser jag dock inget större behov av vidareutveckling av, eftersom de berör historisk tid och sällan är beroende av tolkningar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.52 (CET)
Också jag tror att Wikipedia kommer att vara i huvudsak beständigt de kommande femton åren, även om tekniken och olika internetföreteelser och -möjligheter fortsätter att utvecklas i snabb takt. Möjligheterna med Wikidata kommer att bli alltmer integrerade i Wikipedia, där är vi ännu bara i början, ungefär där Wikipedia befann sig för femton år sedan. Den viktigaste utvecklingslinjen är den konsolidering och stabilisering när det gäller källbeläggning som flera talat om ovan. Det kommer att bli vanligare att vi källbelägger med digitaliserade verk som idag bara finns hos ett fåtal bibliotek och förhoppningsvis kommer vi att kunna integrera detta med även ekonomiskt användarvänliga tjänster. Jag tror att mycket kommer att hända på upphovsrättens område. Förhoppningsvis kommer fler att bli skickliga på att söka upp den här typen av källor som nu är utspridda på ett antal mer eller mindre obskyra tjänster. Utökad samordning kommer förhoppningsvis att ske, t.ex. inom ramen för projekt Gutenberg eller liknande. Möjligheterna är enorma. /Ascilto (diskussion) 16 mars 2017 kl. 16.06 (CET)
Jag har inte (hunnit) läsa det som skrivts. Men jag skulle vara glad om strategin verkligen innehöll "Fri Kunskap (åt alla)", och "tänka på användarna, de som söker information". Fick det en mer tydlig plats, eller bättre funktion, så skulle jag vara glad. --Janwikifoto (diskussion) 17 mars 2017 kl. 11.05 (CET)

Jag ser Wikipedia som att vi gör molekyler (begriplig basinfo) av atomer (källdata) (som i sig kan göras av andra aktörer). Och som flera skriver att med Wikidata och bra översättningverktyg kan denna molekylsoppa utvecklas till en kraftfull plattform av alla information från alla språkversioner och sådana externa databaser som IB nämner ovan. Och att även med hjälp av språköversättningsverktyg kan visa upp artiklar om alla dessa saker på all språk, dvs 20M+ uppslagsord. Och att när denna språkövergripande plattform av tillförlitligt data börjar bli verklighet om 5-10 år kan vi börja bygga vidare. Idag är det svårt får ordning på en artikel om kriget i Syrien (både alla detaljer och politiska allianser etc) speciellt på en liten version som vår. Tänk om vi kan få denna från ett ställe (wikidata+), vilket styrka borde det inte vara att kunna ge korrekt data om komplexa skeenden som sker i nutid. Och denna nisch öppnas upp när tidningar inte har råd att hålla ordning på detta utan behöver fokusera på analyser.Yger (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.57 (CET) Livet uppstod en gång genom att allt mer komplex molekyler växte fram i ursoppan som först bestod av enkla molekyler. Våra enkla molekyler kommer på 15 år bilda betydligt mer komplexa molekyler på vägen till att det är ren kunskap, mediaoberoende, vi kan erbjuda inte bara fakta.Yger (diskussion) 17 mars 2017 kl. 17.37 (CET)

Idéer till Veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Vet inte om detta är rätta platsen att tala om detta, men nu har jag lagt till några förslag till teman. Kul om nåt kommer till nytta - och fler får gärna komma med förslag. Spännande att se vad andra tänker ut på olika förslags- och uppdragssidor. :-) Zquid (diskussion) 15 mars 2017 kl. 21.15 (CET)

Årets nyuppladdade bild[redigera | redigera wikitext]

Årets nyuppladdade bild på svenskspråkiga Wikipedia 2016
Domnarvet kraftledning med advektionsdimma

Årets nyuppladdade bild för 2016 blev, efter en mycket jämn omröstning, Hangsnas bild av en större hackspett. Stort tack till Hangsna, förstås, men också till alla andra som laddar upp bilder som gör uppslagsverket bättre och bidrar med ytterligare förståelse av de ämnen vi skriver om. Den större hackspetten vann i hård kamp med Edaens bild på advektionsdimma. Dimman förtjänar också vårt tack och vår uppskattning. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 01.41 (CET)

Bilden visas nu på huvudsidan för cirka en vecka. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 21 mars 2017 kl. 07.45 (CET)

Administratörsomröstning i mars[redigera | redigera wikitext]

Jag har nominerat en användare till administratör: BOA. Jag lägger en blänkare här eftersom det är utanför ordinarie omröstningsperioder. Så slapp jag glömma göra nomineringen i juli.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.59 (CET)

Användarmöte ekosystemet eKultur - öppen länkad data och museer[redigera | redigera wikitext]

Jag har anmält mig till Användarmöte kultutit.org 23 mars 2017, Nordiska museet, Stockholm. Känns viktigt att Wikipedia/Wikidata passar in i ekosystemet eKultur. Finns många intressanta möjligheter att koppla ihop Wikidata med Digitalt Museum och även andra plattformar Primus, KulturNav (vi har Property P1248) , KulturPunkt .... Är det någon mer från Wikipedia som skall dit så hör av er....salgo60@msn.com - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 11.03 (CET)

Dödsort församling eller stad[redigera | redigera wikitext]

Eftersom data i Wikidata nu med de nya mallarna kommer även att synas i Wikipedia ibland så undrar jag vad skall användas som Dödsort:

1) Stockholms Stad eller Klara församling, Stockholms län
2) Finns församlingar som Hovförsamlingen som anges som dödsplats men den är Icke-territoriella_församling är det ok?
Som släktforskare föredrar jag församling i vars kyrkoböcker jag kan leta vidare. Tittar vi på SBL så använder dom församling ex. Johan Gabriel Oxenstierna medans Wikipedia artikeln har Stockholms, Stad - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 12.23 (CET)
På WD har jag nu ändrat till Klara församling. Det var vad som stod i den angivna källan. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.21 (CET)
Aldrig Svenska kyrkans församlingar för födelse eller dödsfall som inträffat efter 1 januari 2016 i alla fall. J 1982 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.31 (CET)
Det borde följa hur det beskrivs i artiklarna Födelsehemort och Dödsattest som bägge kanske bör uppdateras. Numera (2016–) är födelseplatsen = kommun. Maundwiki (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.29 (CET)
Det är ju valfritt - men om man gör så kan det ju vara värt att notera att församlingarna i dödboken är folkbokföringsförsamlingar. I äldre tid upptas personer vanligen i dödboken i den församling de begravdes i - även om det kan hända att de noteras i båda.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.48 (CET)
Data från Wikidata syns ju bara om mallarna används (om man inte har specialfunktionen påslagen). Jag hoppas det dröjer länge innan det sker i alla biografier. Vi skriver inte för släktforskare, så jag anser alltjämt att församling är en onödig detaljeringsnivå för städer i våra artiklar. Jag plockar dock inte bort det i de fall det redan är inlagt. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.06 (CET)
F ö tillhörde Stockholms stad inte länet så länge Överståthållareämbetet fanns, så för äldre tid blir det anakronistiskt att föra Klara församling dit. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.11 (CET)
Klara församling låter bra för Johan_Gabriel_Oxenstierna då vi har en källa på det
TostarpadiusVi skriver inte för släktforskare, så jag anser alltjämt att församling är en onödig detaljeringsnivå för städer i våra artiklar.
Målet bör vara att uppgifter har källa och kan verifieras och har man då församlingen så är det enormt mycket enklare att för personer äldre än 70 år att verifiera detta i kyrkböckerna. Snyggast vore att ha 2 fält ett för dödsort och ett där man är skriven om det skiljer sig - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.59 (CET)
FBQ Jag har släktforskat ganska intensivt nu i några år och har aldrig hittat någon som dykt upp i "fel" dödsbok så det kan inte vara så vanligt. Folk var ju tvungna att ha inrikespass och byta jobb var bara speciella dagar på året så det var inte helt trivialt att förflytta sig... Tyvärr är detta med källor och kyrkböcker lite vagt ännu inom WIkipedia.... - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.59 (CET)
Jag Salgo60 känner ganska många exempel. Troligen har de varit fler då kyrkböckerna långtifrån alltid angav var personen avled om omständigheterna inte var speciella sedan är ju givetvis det vanligaste att man avlidit på sin gård. Man behövde inte inrikespass för alla resor. Om ens by hade utjordar i grannsocknen behövdes inget respass för en resa dit, inte heller när man skulle på gravöl hos sin kusin där. Dalfolk och västgötaknallar behövde inga inrikespass. För normala marknadsresor behövdes de inte heller, inte heller när man skulle utföra kronoleveranser eller leverera kronouppbörd.
Det som kallas födsel, vigsel och dödböcker är ju egentligen inte alls det. Det är dop, vigsel och begravningsböcker. I många av de äldre anges vanligen inte ens födelsedatum.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.46 (CET)
Jag har alltid hör dem omtalas som "dop-" respektive "begravningsböcker". Det finns kanske olika praxis i det avseendet. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.50 (CET)
En uppgift att någon är född i Klara församling efter 1635 belägger ju att vederbörande är född i Stockholm. Något källproblem föreligger inte. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 16.10 (CET)
Ur Wikidata-synpunkt vet jag inte riktigt vad Stockholm är för något djur. Tätorten har vi en annan artikel för och för staden finns ytterligare en, för kommunen finns en tredje. Det är därför väldigt oklart (ur WD-perspektiv) när och till vad d:Q1754 ska användas. Påståendena i detta objekt är rena cirkusen! -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 18.45 (CET)
I det här sammanhanget struntar jag fullkomligt i Wikidata. Där får det stå hur det vill så länge det inte påverkar våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.23 (CET)
Det jag kommenterat hela tiden i denna tråd är vilket värde som ska stoppas in i Wikidata. Vad vi skriver i brödtext här, det är mig ointressant! -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 10.53 (CET)
Det är däremot det enda som i grunden intresserar mig. Wikidata ser jag som ett biprojekt. Det är bra för interwikin och auktoritetsdata, men i övrigt bör uppgifter därifrån inte synas direkt i våra artiklar (bortsett från vissa data som måste uppdateras kontinuerligt). Den grundhållningen avser jag inte att revidera. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 14.18 (CET)
På WD krävs en viss stringens. Att ha dött i Stockholms stad betyder att man dött i Södermanland eller Uppland. Att ha dött i Klara församling betyder att man dött i Uppland. Ibland vet vi inte och då får ett mer inexakt påstående duga. Men så var det inte detta fall. -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.17 (CET)
Före 1913 tillhörde väl hela Stockholm Uppland? Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.51 (CET)
Nej, gränsen gick ursprungligen vid Palmstedts hus i Gamla stan men flyttades till det som idag är Slussen. För övrigt tycker jag att det är en anakronistism att "dödsort" är något annat än platsen där man drog sitt sista andetag. /ℇsquilo 18 mars 2017 kl. 08.40 (CET)
Må så vara. Jag tvivlar dock på att det är den gränsen Wikidata håller sig till. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.30 (CET)
Är detta skälet till att du alltid svarar i diskussionerna om Wikidata? -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.49 (CET)
I många fall ja. Dessutom ser jag Wikidata som ett hot mer än en möjlighet om det på sikt skall tillåtas ersätta det vi byggt upp här. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.15 (CET)
Tycker du att din strategi fungerar? -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.54 (CET)
Visst ja, jag sa inget om Wikidata, och då behöver du inte svara! Det finns vissa saker Wikidata är bra på. Det finns andra saker Wikipedia är bra på. Det "hot" jag anar i 15 års-diskussionen ovan är inte alls Wikidata. Det är snarare Kungliga biblioteket och deras kollegor! De kan du inte skrämma bort genom att skriva papegoj-inlägg här! -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 11.47 (CET)
Varför skulle KB:s digitaliseringar hota Wikipedia? Låt dem sköta sitt så sköter vi vårt! Jag ser dem inte som konkurrenter utan som värdefulla komplement. Att Wikisource kan komma att ha spelat ut sin roll långt före 2030 är däremot enbart glädjande. Då tar myndigheterna sitt ansvar. Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.24 (CET)
Nej, KB digitaliseringar hotar inte Wikipedia. Det gör däremot bibliotekens katalogiseringar av inte bara böcker, utan av artiklar och författare. -- Innocent bystander (diskussion) 19 mars 2017 kl. 15.48 (CET)
Jag kan omöjligt förstå att de skulle inverka på nyttan med våra uppdaterade och wikifierade artiklar. Tvärtom underlättar de för oss, genom att vi får det enklare att hitta källor. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2017 kl. 10.28 (CET)
Det ökar tillgängligheten för dessa andra källor. Tekniken finns där ute. Det handlar bara om att kombinera ihop olika dem och ge dem mer resurser. Jag skulle säga att även dagens generation av sökmotorer är allvarligt hotade av detta! -- Innocent bystander (diskussion) 20 mars 2017 kl. 17.52 (CET)
Det vi gör genom våra artiklar är ju just att sammanställa det som finns i olika källor. Det kommer att vara lika efterfrågat om femtio år eller hundra år som nu. Det är min fulla och fasta övertygelse. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2017 kl. 18.05 (CET)
Ja, det tror jag också. Men jag tror inte Wikimedia alltid kommer att vara bäst överallt. Wikia är tex redan nu överlägset Wikipedia när jag letar info om StarTrek-romaner. Nischade siter har sina styrkor, det gäller bara att få fram det verktyg som kan välja ut den bästa platsen för respektive nisch. Komponenterna till detta verktyg finns där ute. Det behöver bara monteras ihop och komma i händerna på en ägare med resurser. -- Innocent bystander (diskussion) 20 mars 2017 kl. 18.29 (CET)
Tack för klargörandet! Jag sörjer inte om vi får färre artiklar om populärkultur och internetfenomen på sikt. Då kan vi fokusera på mer beständiga ting som historiska biografier med mera. Att sådana finns tillgängliga på svenska för människor från hela världen ser jag ett stort värde. Vi har redan ett stort antal om personer som troligen aldrig tidigare behandlats på ärans och hjältarnas språk. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.15 (CET)
Det som försöker sägas är att alla dessa samlingar med fri information kommer att användas av annan reklamfinansierad verksamhet, exempelvis Google, och i och med det kommer ingen att besöka dessa sidor mer. Allt gratisarbete här kommer då att utnyttjas av företag som tjänar pengar på det hela. Till viss del sker det redan gällande Google! Prova själv och sök med Google och se att de tar info från Wikipedia, men tar bort det de inte vill ha och lägger till reklam... 185.113.97.217 21 mars 2017 kl. 20.12 (CET)
Och då bidrar detta till att den kunskap vi skapat sprids, vilket är önskvärt. Att WMF tar in intäkter från Wikipedia gränssnitt är en teknikalitet som inte påverkar det vi bidragsgivare skapar.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.33 (CET)

Denna tråd här sedan länge lämnat sitt ursprungliga ämne. Att människor skulle sluta besöka Wikipedia på grund av att innehåll härifrån sprida tror jag inte ett ögonblick. Tvärtom är det bästa tänkbara reklam för oss. Med hjälp av Google är det ju lätt att spåra informationen och se var den finns i ocensurerat skick. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2017 kl. 22.07 (CET)

We invite you to join the movement strategy conversation (now through April 15)[redigera | redigera wikitext]

18 mars 2017 kl. 06.09 (CET)

Finsk[redigera | redigera wikitext]

Om något är från Finland, är det finskt. Det är inte finländskt. Det senare ordet används bara ibland när man vill vara noga med att skilja på finskspråkigt och (i Finland befintligt) svenskspråkigt. Det skall inte överanvändas och skall inte användas alls när inte språkfrågan är inblandad. Bandy Hoppsan (diskussion) 18 mars 2017 kl. 14.53 (CET)

För bakgrund till denna diskussion, se historiken till artikeln Allan Ljungqvist samt på Användardiskussion:Bandy Hoppsan#Finska/Finländska. --Hastrian (diskussion) 18 mars 2017 kl. 14.56 (CET)
Vi har sedan länge praxisen att använda finländskt till allt som är relaterat till landet, finskt det som är relaterat till språket. Vad har du för källor att det inte skulle gälla?Yger (diskussion) 18 mars 2017 kl. 15.24 (CET)
Här finns en sida från "institutet för de inhemska språken" som skriver om detta. Kan den vara till nån hjälp? --Larske (diskussion) 18 mars 2017 kl. 15.34 (CET)
SAOL har samma inställning som Yger: Den anger finländsk enbart som adjektiv, men finländare som "innevånare i Finland"; finne anges på samma sätt som "finskspråkig invånare i Finland".
Tillägg: Jag inser att min skrivning ovan angående vad SAOL anger för uppslagsordet finländsk är dunkel och dubbeltydig. Vad jag menar är följande: För uppslagsordet finländsk anger SAOL endast att det är ett adjektiv, utan att lägga till någon ordförklaring, men för finländare anger den ordförklaringen "innevånare i Finland". / TernariusD 18 mars 2017 kl. 18.25 (CET)
Institutet för språk och folkminnens Språklåda konstaterar "Ordet finsk används om sådant som har att göra med finska språket eller den finska (i motsats till den finlandssvenska) kulturen. I andra kulturella sammanhang använder man finländsk för att även inkludera det svenskspråkiga Finland. (Finland är ju officiellt tvåspråkigt.)
Man skiljer alltså på finländsk litteratur (all litteratur som skrivs i Finland oavsett språk) och finsk litteratur (all litteratur som skrivs på finska)."
Sedan fortsätter man visserligen "När det inte handlar om språk kan man ofta välja mellan finländsk eller finsk. Det går alltså bra med t.ex. finsk formgivning, finsk industri, finska flaggan. Och det heter Finska viken.", men märk väl att man inte hävdar att man måste använda finsk (annat än för "Finska viken", men jag tror inte det är någon här som skriver "Finländska viken"). (Se denna länk)
Vi har alltså tre tunga länkar, varav en finländsk, som hävdar motsatt åsikt som Bandy Hoppsan: När språkfrågan är inblandad, skall "finländskt" användas som ett generellt adjektiv (omfattande både svenskt och finskt). I annat fall går det bra att använda det. Varken Språklådan eller Institutet för de inhemska språken (Larskes länk) hävdar att "finländsk" skulle vara olämpligt som ett generellt (=språkoberoende) adjektiv, den senare t.o.m. rekommenderar det i flera fall. / TernariusD 18 mars 2017 kl. 16.22 (CET)
Jag instämmer i åsikten att finländsk är att föredra, inte minst i kategorier som gäller landet. Det är inte minst tydligare. I den här artikeln används båda namnformerna flitigt (finländsk[-] 82 gånger, finsk[-] 216 gånger), ungefär lika ofta som synonymer som med olika betydelse. Detta motsäger vad Bandy Hoppsan hävdar ovan.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2017 kl. 17.10 (CET)
När det gäller enskilda personer kan, som Ternarius pekade på ovan, "finsk" vara ett adekvat adjektiv som bär mer information än "finländsk". Men med tanke på den här aktuella personens namn verkar det snarare som "finlandssvensk" vore korrekt. Är det så är "finsk" direkt missvisande.
andejons (diskussion) 18 mars 2017 kl. 18.07 (CET)
Kan bara inflika ett enligt Europeiska unionens interinstitutionella publikationshandbok, som innehåller bindande bestämmelser för hur rättsliga termer ska användas i EU-dokument, så ska "finländsk" användas och inte "finsk". Följande anges i en fotnot: ”Finsk” (i betydelsen finskspråkig) eller ”finlandssvensk” används när den språkliga aspekten är relevant. I många fall har ”finsk” en neutral innebörd och motsvarar då ”finländsk”, t.ex. ”finsk industri”. Vid tveksamhet är det bättre att använda ”i Finland/Finlands”, t.ex. ”Finlands regering”, ”Finlands grundlag”. Se [11]. --Glentamara (diskussion) 18 mars 2017 kl. 18.59 (CET)
För kategoriernas del kanske det är bäst att resonera som Mikael Reuter i den länkade språkrutan:
Inte minst för svenskarna kan det vara svårt att lära sig komplicerade regler om användning av finsk och finländsk. Därför vill jag gärna förespråka tolerans och valfrihet. Jag ser ingen orsak att avråda från finländsk enligt den allmänna huvudregeln även i sådana fall där finsk dominerar i det rådande språkbruket.
Däremot ser jag gärna att vi där standardisering är mindre viktig fortsätter följa rådande språkbruk och tala om finska flaggan, finska armén, finska mark o.s.v. i de fall där vi inte använder "Finlands" eller "i Finland" – och ordet inte är tvetydigt.
--LPfi (diskussion) 18 mars 2017 kl. 19.26 (CET)
Det bör kanske tilläggas att Mikael Reuter (den finlandssvenske språkvetare som citerades i institutet för de inhemska språkens sida) skriver "Jag har själv tidigare sagt att det i sådana fall [när språket inte spelar någon roll] går bra att använda finsk i enlighet med rådande språkbruk, och det håller jag fast vid. Men det ska inte tolkas som att det är fel att använda finländsk." För omkring 30 år sedan skrev han enligt egen uppgift att det i vissa fall i praktiken var obligatoriskt att använda "finsk" (som finska flaggan, finska mark, finsk medborgare, finska armén och Finska viken), men det har han numera (fortfarande enligt institutets sida) tagit tillbaka. Faktum är, att han snarast rekommenderar formerna "finländska regeringen, finländska myndigheter, det finländska ordförandeskapet" (bl.a. med motiveringen att ett ord som "finska myndigheter" kan tolkas som enspråkigt finska myndigheter). Ingenstans står det alltså att det är fel att använda finländsk, som Bandy Hoppsan hävdade. / TernariusD 18 mars 2017 kl. 19.57 (CET)
När det gäller saker som har med språk att göra (personer, böcker, m.m.) är det naturligt att göra distinktionen finsk/finländsk, men när det gäller döda ting känns den indelningen lite märklig ibland. På finska använder man väl suomen för det som rör språk och suomalainen för det som rör nationaliteten om jag har förstått det hela rätt? Om man direktöversätter det till "finsk" respektive "finländsk" så är det den praxis vi tillämpar idag. /ℇsquilo 19 mars 2017 kl. 07.48 (CET)
Finska kyrkan 2016.jpg
Bra med regler och praxis, men i fallet finska/finländska verkar det finnas en del avvikelser mot denna praxis inte bara här på svwp. Bör Finska Vetenskapsakademien flyttas till Finländska Vetenskapsakademien eftersom den på finska tydligen heter Suomalainen Tiedeakatemia? Hur är det med Finska kyrkan och Finska församlingen, se bilden. Detta är exempel på offciella namn på svenska som naturligtvis inte ska ändras om de är korrekt återgivna, men samtidigt bidrar sådana "avvikelser från reglerna" till att göra det svårare att skriva rätt där inga officiella namn finns.
I Finländska tatarer står det Finska tatarer i inledningen. Mallen {{Finska ubåtar}} bör flyttas till {{Finländska ubåtar}}. Vi har Finländska mästerskapet i fotboll 19xx men Finska mästerskapet i bandy 19xx. Är det också "officiella namn" som bryter mot reglerna eller bör vi ändra något? --Larske (diskussion) 19 mars 2017 kl. 08.56 (CET)
De finska orden är inte entydiga. Man kan skilja mellan genitiv av Suomi (landet: Suomen) och av suomi (språket: suomen), men suomalainen kan vara en adjektivform av endera (adjektiv skrivs ju med gemen oberoende av grundord) – och kan dessutom syfta på den finska folkgruppen. --LPfi (diskussion) 19 mars 2017 kl. 08.52 (CET)
@Larske: Beträffande Finska kyrkan och Finska församlingen är det just det finska språket som står i fokus. För svenskspråkiga finländare som bor i Sverige finns inga särskilda församlingar. Taxelson (diskussion) 19 mars 2017 kl. 10.23 (CET)
Så är det idag, men det verkar inte alltid ha varit fallet. Jag har i varje fall aldrig sett uppgifter om att Anders Nohrborg predikade på finska. Om detta berodde på att även "finlandssvenskar" (ett ord som är anakronistiskt i en 1700-taleskontext) anslutit sig till församlingen eller enbart på försvenskning som i de tyska församlingarna vid samma tid vid samma tid vet jag dock inte. Jag antar att det finns någon litteratur som belyser detta, annars vore det värt en undersökning. Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2017 kl. 14.20 (CET)
Namn som Finska kyrkan, Finska församlingen och Finska Vetenskapsakademien är just namn och där behöver vi inte ändra. Om någon av föreningarna byter namn i framtiden kan vi ändra då. Samma sak gäller Finska vinterkriget och Finska fortsättningskriget, stämmer nog att man inte skilde så mycket på det innan. J 1982 (diskussion) 19 mars 2017 kl. 20.16 (CET)
Ingen av de redovisade källorna har ju hävdat att man måste använda "finländsk" för icke-språkrelaterade begrepp, bara att man kan göra det. Dessutom behöver vi inte känna oss låsta av bruket i Svenskfinland: Rikssvensk språklig praxis är inte densamma som finlandssvensk språklig praxis, de båda dialekterna skiljer sig åt i många fall. Vi har alltså relativt stor frihet att arbeta fram en egen praxis, om vi nu känner att vi måste göra så. Det enda vi bör komma ihåg är att det inte är fel, som Bandy Hoppsan hävdare, att använda "finländsk" som ett neutralt/generellt adjektiv. / TernariusD 19 mars 2017 kl. 23.16 (CET)

Kvalitetsmärkning av Wikipedias hjälpsidor[redigera | redigera wikitext]

Hej, en snabb fråga innan läggdags. Har vi kvalitetsmärkning för våra, Wikipedias hjälpsidor? Om inte, kan vi arbeta för att skaffa fram en? Känns som en angelägen fråga. --Vannucci (diskussion) 19 mars 2017 kl. 01.51 (CET)

Vi har inte någon kvalitetsmärkning annat än av artiklar. För hjälpsidorna ser jag inte hur ett kvalitetssystem skulle fungera. Hjälpsidor skall vara bra, och om de inte är det skall de förbättras. Ett par av oss hade ett sådant projekt för något år sedan, då åtminstone de viktigaste sidorna och arbetsfördelningen mellan dem sågs över och en hel del skrevs om. De torde ha acceptabel kvalitet nu. Att kvalitetsmärka dem skulle inte vara till någon nytta, då det främsta problemet är saker som förändras, de senaste åren t.ex. Commons' roll och riktlinjer, monobook/vector, VE & co, SUL och källhänvisningspraxis. Hjälpsidorna skulle fortsätta att vara kvalitetsmärkta trots helt vilseledande innehåll. Däremot kunde man tänka sig att aktivt använda vissa åtgärdsmallar och framförallt åtgärdskategorier, och sätta i system att se över sidorna regelbundet. --LPfi (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.07 (CET)
En kvalitetsmärkning kan ha en tidstämpel som anger när sidan (senast) har kvalitetsbedömts. Mallen {{Bäst före}} går att använda för att få en påminnelse efter till exempel ett år eller vad man bedömer vara ett lämpligt intervall för översyn av en specifik hjälpsida. Det skulle minska risken att en kvalitetsmärkning är obsolet. Det gäller förstås att någon bryr sig om att åtgärda sidor med utgångna "bäst före-datum". Wikipedia:Illustrationer är en sida med ett "bäst före-datum" som har löpt ut för mer än tre år sedan. --Larske (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.32 (CET)
Man kunde förstås ha som praxis att alltid lägga en bäst före som pekar ett år framåt. Det främsta problemet med den strategin är att det inte finns någon garanti för att den som uppdaterar mallen upptäcker allt som är föråldrat. För en del sidor kan man förutsätta att uppdateringen görs av någon med koll på det specifika området (robotar, bildfrågor), men sidor kan påverkas av ändringar som det inte är uppenbart att man behöver känna till. Den som uppdaterar mallen på Wikipedia:Redigering kanske inte använder verktygen och märker därför inte att de bytts ut, eller använder monobook och ser inte ändringen i vector. En uppdatering, också utan ändringsbehov, kräver alltså mycket kontrollarbete.
Med nuvarande system hoppas vi att någon av dem som märker en ändring också ändrar i de relevanta hjälpsidorna. Då man från början vet vad som hänt går ändringen snabbt – men flera människor borde säkert vara alerta och ha koll på vilka hjälpsidor som finns.
--LPfi (diskussion) 22 mars 2017 kl. 09.54 (CET)

Nyligen avlidna på huvudsidan[redigera | redigera wikitext]

I skrivande stund består sektionen med aktuella händelser på huvudsidan av fyra personer som nyligen avlidit samt bara en annan händelse. Dödsfallen räknas dessutom upp två gånger i samma ruta. På Portaldiskussion:Huvudsida/Aktuella händelser har det diskuterats om vi skulle ändra på formatet, kom gärna med synpunkter! /Ariam (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.38 (CET)

Det är olyckligt att de nyligen döda räknas upp två gånger. När jag har uppdaterat har jag fört ner de från nedersta raden till nyligen döda som då innehållit personer som avlidit tidigare än de i huvudavdelningen samt ibland några som bara räknas upp på Nyligen avlidna-raden. Att döda räknas upp två gånger infördes med dagens uppdatering, inte bra. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.59 (CET)
Det har hänt innan med några gånger. Jag svarade i den aktuella diskussionen. Adville (diskussion) 21 mars 2017 kl. 11.00 (CET)
Det stora problemet med Aktuella händelser är kravet på att det måste finnas en artikel att länka till. Vi har inte många artiklar om aktuella händelser. Jag tycker att det borde räcka att man kan länka till t.ex. Donald Trump eller Paolo Macchiarini för aktuella händelser där exempelvis dessa är inblandade. Men det finns de som starkt motsätter sig att man gör så, iallafall i vissa fall som konstigt nog tydligen är kontroversiella, se Diskussion:Alternativa fakta#Händelserna i Sverige. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2017 kl. 11.09 (CET)

Wikipedia, Wikidata eller Google?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av en diskussion tidigare så blev jag nyfiken. Finns det någon form av direkt samarbete mellan Google och Wikipedia? Sker någon form av optimering just enkom för Google? Får Wikipedia pengar från Google? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.30 (CET)

Självklart finns det en dialog som mellan två fria aktörer som vill göra bra saker mot läsarna. Wikipedia får inga pengar direkt från Google, dvs inget ekonomiskt beroendeförhållande. Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.36 (CET)
Citat från ovan: "Att WMF tar in intäkter från Wikipedia gränssnitt är en teknikalitet". Det innebär alltså att Wikipedia får reklamintäkter ändå fast via omvägar, eller? Hur vet då användaren att detta uppslagsverk verkligen är "fritt", och då menar jag inte "gratis", utan fritt från påverkan? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.40 (CET)
Jag menar med detta att Wikipedia i sitt gränssnitt under tider på årets visar upp en banner som ber om donationer. Det är inget hemligt med det.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.45 (CET)
Aha, då förstår jag. Men en annan undran är ju hur man kan veta om Google skaffar sin egen information eller bara åker snålskjuts på Wikipedia och Wikidata? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.49 (CET)
Då information i Wikipedia är fri för vem som att använda kan vi inte säga att en användare utnyttjar Wikipedia.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.51 (CET)
Citat från ovan: "Tekniken finns där ute. Det handlar bara om att kombinera ihop olika dem och ge dem mer resurser. Jag skulle säga att även dagens generation av sökmotorer är allvarligt hotade av detta!". Men egentligen finns där inget hot alls som säger att all denna data kommer att användas på ett sätt som gör Wikipedia obsolet? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.54 (CET)
Jag är bara intresserad av om de artiklar etc jag skapas kommer användas av flera eller ej och för mig är Wikipedia det datat. Om åtkomsten görs via dagens gränssnitt eller helat anda produkter är ointressant för mig.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.58 (CET)
Ah, det låter ju betryggande för dig, men det är ju bara din åsikt och vad du tycker, eller hur? Vad tycker alla andra om detta? Jag vill gärna höra andras åsikter också! Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 21.01 (CET)
Wikimedia Foundation, som driver Wikipedias servrar, utvecklar programvaran och mycket annat, är en stiftelse som finansieras av donationer. En stor del av donationerna kommer från privatpersoner, men större summor kommer även från företag, däribland Google, Microsoft och Apple. Vem som bidragit under 2015 framgår av denna lista. // jorchr 22 mars 2017 kl. 05.18 (CET)
Jag vill bara bekräfta att Ygers synpunkter ovan delas av fler flitiga skribenter, eftersom Grau Faus frågar efter det. Min övertygelse är att innehållet i uppslagsverk är till för att användas och att det verkliga jobbet är att se till att innehållet är källbelagt så att läsaren kan lita på det och gärna själv kolla källan. Vad är din farhåga, egentligen, Grau Faus?! Deryni (diskussion) 22 mars 2017 kl. 07.25 (CET)
Jag håller med om att det på inget sätt finns någon anledning att tro annat än att Wikipedias användare skapar ett trovärdigt uppslagsverk. Att andra aktörer kan utnyttja det är en fördel, inte ett bekymmer. Och det är just för att vi skapar ett trovärdigt uppslagsverk som en mängd organisationer och privatpersoner vill bidra till kostnaderna. Problem kan däremot uppstå om vissa aktörer skulle få en dominerande ställning bland bidragsgivarna. // jorchr 22 mars 2017 kl. 08.03 (CET)
Om du ser detta som voluntärsarbete där vi vill göra något bra för våra barn och andra som inte har råd att köpa ett uppslagsverk (som ändå inte skulle bli lika komplett) så blir det nog lättare att förstå. Tänkte ett exempel kan tydliggöra detta med att vilja göra något som är fritt att använda för alla: Jag var på semester i Spanien och tog kort på mina barn i Benidorm (Mina barn står vid stolpen i mitten, du ser deras ben skymta fram mellan räckets stolpar, resten har jag redigerat bort i paint). Jag lade upp bilden i artikeln Benidorm på svenska, vilket är det enda stället den används på på Wikipedia. Dock kan jag hitta andra ställen på internet där folk och företag använder bilden, som här (och har de glömt skriva fotografen). Bilden på min katt, som du ser på min användarsida hittar du på en discoteksplanch från Grekland och på en sida som säljer katter i Pakistan (vet ej om de lyckats sälja min katt än, men den har varit död i några år ;-) ). Jag tycker det är roligt att se hur mina verk används och blir sedda. På samma sätt är det när jag kan se att ex Norje Sunnansund som jag skapade blev läst ca 1300 ggr på 2 vecko efter att jag hade skapat den. Då blir man glad (och nu kommer den få fler läsningar när den ligger på bybrunnen... men konstigt nog så lästes den inte mycket igår fast de nämnde den på P1). Hoppas du förstår bättre vad somm driver oss som skriver när du läser detta inlägg. MVH Adville (diskussion) 22 mars 2017 kl. 08.39 (CET)
Den potentiella risk jag ser är om till exempel Googles lilla informationsruta leder till att färre går vidare till artiklarna vilket i längden minskar vår förmåga att dra till oss nya skribenter. Men det är en rent praktisk farhåga, inte en invändning mot att andra kan använda informationen, som jag gärna ser som en allmänning där vem som helst får ställa sina får, så att säga. Och nog hade Wikipedia inte varit samma sak om vi inte genom åren dragit nytta av att hamna så högt upp i Googles sökträffar, och nog länkar de klart och tydligt till oss om man vill läsa mer, så. /Julle (disk.) 22 mars 2017 kl. 14.07 (CET)
Adville, jag visste inte att du hade barn, fick för mig att alla här var singlar eller pensionärer :D Freeworlding (diskussion) 23 mars 2017 kl. 01.31 (CET)

ICD-10, organisk personlighetsstörning, hjälp efterfrågas[redigera | redigera wikitext]

ICD-10 är något jag återkommande svär över, både att det i mångt och mycket är mer av en lista än någonting annat. DSM är betydligt bättre som källmaterial, men men... Till saken så skrev jag precis om organisk personlighetsstörning efter källan. Artikelns enda källa var ICD-10, men större delen av artikelns innehåll nämndes inte i ICD-10 utan var skribentens egna utsvävningar. Problemet till hands är... Vad i hela friden menar de med underrubrikerna "Organic" respektive "Syndrome"?! Jag antog att lobotomering stod med som ett exempel på en organisk personlighetsstörning, typ... Men i övrigt kändes det i stort obegripligt, i synnerhet då vissa av termer tycks vara ICD-10s egna påfund (så det ger inte många googleträffar...). Någon medicinskt kunnig som kan avkoda? Här är länk till berörd del av ICD-10: http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#/F07 Skottniss (diskussion) 22 mars 2017 kl. 20.43 (CET)

Jag har ett svagt intresse av psykiatri/psykologi och något poäng här och var, men hur som helst är min tolkning är att det som står skrivet under syndrom är orsaker till den organiska personlighetsstörningen. T.ex. epilepsi lokaliserat till limbiska systemet av hjärnan. Både lobotomi och leukotomi är neurokirurgiska ingrepp. Vad jag läst har man använt (och kanske fortfarande gör?) sådana ingrepp vid svåra former av epilepsi. Frontallober kan skadas av trauma och sjukdom(och står längst upp på ICD-sidan), och tolkar jag, man menar är orsak till personlighetsstörningen. Frontalloberna styr vad jag minns beteendehämning, impulskontroll. Beteende är ju till stor del vad personlighetsstörningar handlar om. I den här pdf:en på sid 21 står det något kort om kopplingen mellan lobotomi/leukotomi och personlighetsstörning. Pseudo betyder väl ungefär icke-egentlig, och googlar man på pseudopsychopathic och limbic hittar man lite som förklarar sambandet ytterligare. Vid behandling och för patientens egen förståelse anses det väl förmodligen som viktigt att förstå orsakerna, så jag antar att det är därför texten på ICD ser ut som det gör. Gissningsvis går det hitta någon överlappande/liknande klassificering/diagnos på DSM. Ingen aning om du blev något klarare av min amatörmässiga utläggning eller om vi bör fortsätta diskussion på artikelns sida. Någon annan kanske vet bättre på det här området. I artikeln hade jag bytt ordet stor mot påtaglig. DavidIvar (diskussion) 22 mars 2017 kl. 22.24 (CET)
Tackar! Jodå, jag blev lite klokare! Kunskap är oberoende av pompösa titlar. "Amatör" är man väl bara för att man inte har någon fin titel, men i verkligheten skulle jag nog tro att din/min kunskap kring sådana här ting i vissa fall säkert är större än hos yrkesverksamma inom området. :-) Länkarna här/på artikelns diskussionssida tycks vara högst användbara - ska försöka kötta ut artikeln lite nu efter länkarna. Åter igen, tack! Skottniss (diskussion) 22 mars 2017 kl. 23.10 (CET)