Wikipedia:Trovärdiga källor (medicin)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Samtidigt som Wikipedia inte ger medicinska råd är det en flitigt använd källa av hälsoinformation.[1] Det gör det viktigt att innehållet om häla och medicin bygger på trovärdiga sekundärkällor som återger det aktuella kunskapsläget.

De bästa källorna för biomedicinskt innehåll är: översiktartiklar (s.k. översikter eller reviewer), speciellt systematiska översiktsartiklar – som givits ut i erkända medicinska tidskrifter; akademiska och professionella verk skrivna av ämnesexperter och utgivna av erkända förlag; samt medicinska regelverk eller ställningstagande från nationellt eller internationellt erkända expertföreningar, t.ex. läkemedelsverket, livsmedelsverket, socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) eller Världshälsoorganisationen (WHO). Primära källor skall i regel inte användas för biomedicinskt innehåll. Många primärkällor är otillförlitliga då de inte ännu analyserats i översiktsartiklar, eller innehålla preliminära rön som inte står sig vid klinisk prövning.

De riktlinjer som följer är ett stöd för de generella riktlinjerna på Wikipedia:Verifierbarhet och ämna hjälpa dig hitta lämpliga källor för biomedicinskt innehåll. Dessa regler gäller alla artiklar, även de om alternativmedicin. Källor för alla andra typer av innehåll – inklusive allt icke-medicinskt innehåll i medicinartiklar  – täcks av de generella riktlinjerna på Wikipedia:Trovärdiga källor.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

  • En primärkälla (ibland originalkälla) är en källa vari författarna är direkt inblandade i den forskning som utförts eller där de skriver om personliga upplevelser. T.ex. har de undersökt patienter, injicerat råttor, pipetterat, eller åtminstone handlett de som gjorde det arbetet. Många, men inte alla artiklar som utges i medicinska tidskrifter är original eller primärartiklar gällande den forskning och de upptäckter som gjorts.
  • En sekundärkälla inom medicin sammanfattar en eller flera primärkällor, vanligen för att kunna ge en överblick av nuvarande kunskapsläge, för att kunna göra rekommendationer, eller för att kombinera resultat från flera studier. Exempel är bland annat litteraturöversikt eller systematiska översiktsartiklar i medicinska tidsskrifter, böcker riktade till specialister eller mot yrkesverksamma, samt medicinska riktlinjer och ställningstagande från erkända hälsoorganisationer.
  • En tertiärkälla eller tredje-handskälla summerar vanligen ett antal olika sekundära källor. Introducerande kurslitteratur, populärvetenskapliga böcker och artiklar samt uppslagsverk är exempel på tertiära källor.

Alla Wikipedia artiklar skall vara baserade på tillförlitliga sekundära källor. Primära källor skall i regel inte användas för biomedicinskt innehåll, då primära källor ofta är utforskande och inte tillförlitliga – en given primärkälla kan likaväl motsägas av en annan. Wikipedia bygger på den vägledning som finns i expertskrivna översikter, samt ställningstaganden från erkända medicinska och vetenskapliga organ. De fåtal redigeringar som bygger på primära källor skall ha mycket låg WP:VIKT, bör endast beskriva det som tagits fram i källan, och bör beskriva de fynd tydligt så att redigeringen kan kontrolleras av användare utan specialistkunskap. När de användas skall primära källor inte användas för att ge stöd åt annat än det som klart beskrivits av författarna (se: Wikipedia:Ingen originalforskning).

Grundläggande råd[redigera | redigera wikitext]

Respektera sekundärkällor[redigera | redigera wikitext]

Primärkällor bör inte citeras med avsikten att "avslöja" eller "underminera", eller motstrida slutsatser från sekundärkällor. Syntes av publicerat material för avancera en position är egen forskning, och Wikipedia är inte en plats för öppen forskning. Tvister eller oklarheter i medicin bör styrkas av trovärdiga källor som beskriver olika synpunkter. Primära källor bör inte läggas samman eller presenteras utan sammanhang i syfte att underinera proportionerlig representation av yttrande i ett fält. Om materialet kan stödjas genom antingen primära eller sekundära källor – bör sekundärkällor användas. Primära källor är acceptabla i den mån de uppvisas tillsammans med sekundära källor, t.ex. för att poängtera en originalartikel.

Fynd överdrivs ofta i populärpressen så snart som preliminär primärforskning redovisas; alltså innan någon vetenskaplig konsensus uppträtt eller andra forskningsgrupper hunnit analyserat eller kommentera forskningsresultaten. Därför bör i allmänhet sådana sensationsvurmande populärvetenskapliga källor helt utelämnas (se tidslöshet). Att avgöra vilken vikt en viss studie bör få kräver i allmänhet tillförlitliga källor (och inte pressmeddelanden eller artiklar som bygger på pressmeddelanden och indicium). Om slutsatserna av enstaka studier är värda att nämna (t.ex. stora randomiserade kontrollerade studier (RCT:er) med överraskande resultat), bör dessa beskrivas på lämpligt sätt som resultat av en enda studie:

"A large, NIH-funded study published in 2010 found that selenium and Vitamin E supplements, separately as well as together, did not decrease the risk of getting prostate cancer and that vitamin E may increase the risk; they were previously thought to prevent prostate cancer." (citing PMID 20924966)

Tids nog kommer en översiktsartikel att publiceras, och i de fall detta hunnits med bör de primära källorna bytas ut på Wikipedia. Med hjälp av sekundära källor då kan fakta anges med större tillförlitlighet:

"Neither vitamin E nor selenium decreases the risk of prostate cancer and vitamin E may increase it." (citing PMID 23552052)

I de fall inga översiktsartiklar tar upp ämnet inom rimlig tid bör primärkällan och det innehåll den stödjer tas bort.

En anledning är att undvika primära källor inom medicin – särskilt studier med utförts s.k. in vitro ("i glas", alltså inte på människor) – är att de ofta inte går att reproducera[2][3][4] och är därför olämpliga för att lägga grund för encyklopediskt, pålitligt biomedicinskt innehåll. Läkemedelsutvecklare vid Bayer rapporterade 2011 att de endast lyckades replikera ~20 till 25% av ett antal framstående studier som de undersökte;[5] och forskare från Amgen följde år 2012 upp med en publikation där de endast lyckades återskapa resultaten av 6 (11%) av 53 studier från vetenskapliga tidskrifter med "high impact".[6] Tidskriften Nature meddelade i April 2013 som svar på dessa och andra artiklar som visar på ett utbrett problem med reproducerbarhet, att de skulle vidta åtgärder för att höja sina krav på inskickade artiklar.[7] Bara för att ett påstående är publicerat i peer-reviewad tidskrift behöver det inte vara sant. Även väldesignade randomiserade experiment kommer då och då (med låg sannolikhet) att producera falska resultat. Det ligger i vetenskapens natur att experiment och studier kan producera felaktiga resultat, men det finns även fall av avsiktliga bedrägerier (exempelvis Schön skandalen.)

Att sammanfatta vetenskaplig konsensus[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapliga tidskrifter är din bästa källa för att hitta såväl primärkällor som beskriva enstaka experiment (inklusive medicinska studier), samt sekundära källor. Varje vetenskaplig tidskrift med peer review. Håll uppsikt för material som publiceras i tidskrifter som saknar peer-review eller vilka främst publicerar artiklar från ett vitt skilt område. (Exempel: Martin Rimm.) Undvik material som publicerats i ökande tidskrifter eller problematiska fält. (Se: Sokal-affären.)

Wikipedias policys om neutral synvinkel och förbudet mot att publicera originalforskning kräver att innehållet beskriver rådande medicinsk och vetenskaplig konsensus, vilken ofta finns i uppdaterade, tillförlitliga översiktsartiklar, uttalanden och behandlingsriktlinjer som utfärdats av större professionella medicinska eller vetenskapliga samfund (till exempel European Society of Cardiology eller Infectious Disease Society of America) och allmänt respekterad statliga och halvstatliga hälso- och sjukvårdsmyndigheter (till exempel AHRQ, USPSTFEN, NICE, och WHO), tillförlitliga läroböcker. Även om betydande minoritet-åsikter är välkomna på Wikipedia, skall sådana synpunkter alltid uppvisas i sammanhang till hur accepterade de är av experter på området. Åsikter som endast uttrycks av mycket små grupper behöver inte alls rapporteras.

Slutligen, gör läsaren medveten om kontroverser som beskrivs i tillförlitliga källor. En väl källbelagd artikel uppger specifika tidsskriftsartiklar eller teorier och vilka forskare eller samfund som förespråkar dem.

Bedöma källkvaliteten[redigera | redigera wikitext]

För att kunna skriva om behandlingseffekt på ett adekvat och evidensbaserat sätt hjälper det med kunskap om tillförlitlighet hos olika källor och kunskap om hur man snabbt kan gradera källor efter evidensnivå. Dessa verktyg låter dig skilja mellan vad som anses accepterad kunskap och det som endast framhålls av mindre grupper. Detta i sin tur hjälper dig att vikta källor, och identifiera vad som är accepterat som evidensbaserad information. Även i ansedda medicinska tidskrifter väger olika artiklar olika tungt. Studier kan delas upp efter bevisnivå,[8] och som redigerare bör du förlita dig på källor av så hög kvalitets- och evidensnivå som möjligt, till exempel systematiska översiktsarbeten. Lägre kvalitet evidens (såsom fall-rapporter, eller case-reports) eller icke-evidens (exempelvis anekdoter eller konventionell visdom) undviks. Medicinska riktlinjer eller ställningstaganden från nationellt eller internationellt erkända expertorgan innehåller ofta även bedömningar av evidensläget. Denna riktlinje är inte allmän, utan behandling specifikt vilka källor som anses uppvisa sådan kvalitet att de bör användas som källa för encyklopediska artiklar på Wikipedia. Källor som utesluts från användning på Wikipedia kan fortfarande vara mycket användbara för andra ändamål.

Canadian Association of Pharmacy in Oncology [11]
There are different ways to rank level of evidence in medicine, but they similarly put high level reviews and practice guidelines at the top.

Speculative proposals and early-stage research should not be cited to imply wide acceptance. For example, results of an early-stage clinical trial would not be appropriate in the Treatment section on a disease because future treatments have little bearing on current practice. The results might – in some cases – be appropriate for inclusion in an article specifically dedicated to the treatment in question or to the researchers or businesses involved in it. Such information, particularly when citing secondary sources, may be appropriate in research sections of disease articles. To prevent misunderstanding, the text should clearly identify the level of research cited (e.g., "first-in-human safety testing").


Mallar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Reliable sources in medicine
  • Reliable source examples in physical sciences, mathematics and medicine
  • Wikipedia:Conflicts of interest (medicine)
  • Wikipedia:Identifying reliable sources (natural sciences)
  • Wikipedia:Why MEDRS?, an essay about why this guideline exists
  • Users' Guides to the Medical Literature
  • Dispatches: Sources in biology and medicine. The Wikipedia Signpost (2008-06-30)

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Laurent, MR; Vickers, TJ (2009).
  2. ^ Loscalzo, J. (2012). ”Irreproducible Experimental Results: Causes, (Mis)interpretations, and Consequences”. Circulation 125 (10): sid. 1211–1214. doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.112.098244. ISSN 0009-7322. PMID 22412087. 
  3. ^ Naik, Gutnam (December 2, 2011). ”Scientists' Elusive Goal: Reproducing Study Results”. Wall Street Journal. http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052970203764804577059841672541590. 
  4. ^ Nature's Challenges in Reproducibility initiative
  5. ^ Prinz F et al.
  6. ^ C. Glenn Begley & Lee M. Ellis Drug development: Raise standards for preclinical cancer research Nature 483, 531–533 (29 March 2012) doi:10.1038/483531a
  7. ^ Editors of Nature.
  8. ^ Wright, J. G. (2007). ”A practical guide to assigning levels of evidence”. The Journal of Bone and Joint Surgery (American) 89 (5): sid. 1128–30. doi:10.2106/JBJS.F.01380. PMID 17473152. 
  9. ^ ”Evidence-Based Decision Making: Introduction and Formulating Good Clinical Questions | Continuing Education Course | dentalcare.com Course Pages | DentalCare.com”. Evidence-Based Decision Making: Introduction and Formulating Good Clinical Questions | Continuing Education Course | dentalcare.com Course Pages | DentalCare.com. http://www.dentalcare.com/en-US/dental-education/continuing-education/ce311/ce311.aspx?ModuleName=coursecontent&PartID=4&SectionID=-1. Läst 3 september 2015. 
  10. ^ ”SUNY Downstate EBM Tutorial”. SUNY Downstate EBM Tutorial. http://library.downstate.edu/EBM2/2100.htm. Läst 3 september 2015. 
  11. ^ ”The Journey of Research - Levels of Evidence | CAPhO”. The Journey of Research - Levels of Evidence | CAPhO. http://www.capho.org/blog/journey-research-levels-evidence. Läst 3 september 2015. 

Ytterligare läsning[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]