Wikipedia:Wikipedia i media

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt


Bluegradient1.svg
Wikipedia i media
Massmediala omnämnanden av Wikipedia
Newspaper Cover.svg

Denna metasida är tillägnad diskussion om massmediala omnämnanden av Wikipedia, som ett komplement till Bybrunnen.

Gamla inlägg på den här sidan arkiveras av roboten EnBotEn efter fyra veckor på Wikipedia:Wikipedia i media/Arkiv 2019 (samtliga arkiv). För inlägg från före mars 2008, se Wikipediadiskussion:Press.

Använd gärna {{refererad}} på diskussionssidan för artiklar som omnämnts i massmedia.

Se även


Artikel i Vetenskap & Praxis[redigera | redigera wikitext]

I nummer 3-4 2017 av Vetenskap & Praxis finns artikeln Wikipedia används – och dess texter om hälsa behöver förbättras. Artikeln efterlyser fler sakkunniga skribenter till medicinska artiklar. Som goda exempel har SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) publicerat material från områden som utvärderats av myndigheten.Lgmka (diskussion) 2017 december 12 kl. 15.59 (Signatur tillagd i efterhand.)

Flera Wikipedia-sajter stängdes ner igår[redigera | redigera wikitext]

I går stängdes flera Wikipedia-sajter ner i olika länder i protest mot förslaget om upphovsdirektivet i EU. I helgen förväntas ett flertal demonstrationer äga rum runt om i Europa. Läs mer på https://www.svt.se/kultur/filmprofilernas-uppmaning-till-eu-politikerna-rosta-ja-till-nya-upphovsrattsregler och på https://www.theverge.com/2019/3/21/18275462/eu-copyright-directive-protest-wikipedia-twitch-pornhub-final-vote . --Allexim (diskussion) 22 mars 2019 kl. 18.41 (CET)

Wikimedia Sveriges ordförande har debatterat direktivet i SvD, och fått mothugg av BUS:
--LittleGun (diskussion) 26 mars 2019 kl. 13.23 (CET)
Wikipedias presskontakt och Wikimedia Sveriges ordförande intervjuades av Göteborgs-Posten. Wikimedia Sveriges ordförande intervjuades, tillsammans med BUS ordförande, i Studio Ett idag (klockan 17.00–17.15).--Historiker (diskussion) 26 mars 2019 kl. 20.30 (CET)

P4 Gävleborg[redigera | redigera wikitext]

Under onsdagen var jag på Bollnäs bibliotek som en del av All digital week, och då passade P4 Gävleborg på att prata lite med mig om Wikipedia. Här går det att höra vad jag sa. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 29 mars 2019 kl. 17.13 (CET)

Facebook like thumb.pngBra marknadsföring! --Larske (diskussion) 29 mars 2019 kl. 19.01 (CET)

Projekt Fredrika i Efter nio[redigera | redigera wikitext]

Jag har varit dålig med att notera uppmärksamhet. Se en lista på gammal mediauppmärksamhet på projektsidan.

I måndag kl 21 (finsk tid) kommer projektet att vara tema i Efter NioYle Fem. Programmet kan ses på Arenan. Jag eller Cogitato ger en länk här då programmet sänts (tyvärr verkar det inte att finnas någon webbsida för programserien, endast för enskilda avsnitt).

--Alpark (diskussion) 12 april 2019 kl. 11.40 (CEST)

Här är en länk: https://areena.yle.fi/1-50117885. Wikipedia är inte första temat. --Alpark (diskussion) 15 april 2019 kl. 20.08 (CEST)
Uppenbarligen leder länken till de rätta tio minuterna av programmet, "Kaj Arnö hjälper Sonja & Mårten skapa en Efter Nio-sida på Wikipedia". Programmet i sin helhet (en timme) kan också ses (tack Cogitato). Jag har visst fel programversioner på den här datorn (eller för stränga inställningar), så jag får bara stillbilder. Och tydligen har Rundradion inte lyckats med översättningen av användargränssnittet (jag får en del av det på finska), hoppas ni hittar var ni skall klicka. Textningen av själva programmet fungerar däremot suveränt (Wikipedia-inslaget är på svenska, men finska ord har påpassligt översatts i andra inslag, där den intervjuade inte är svenskspråkig). --Alpark (diskussion) 15 april 2019 kl. 22.54 (CEST)

Timbrokrönika[redigera | redigera wikitext]

Vi har ju ofta diskussioner när det kommer till levande personer som dömts eller anklagats för brottslighet. Vi hänvisar då till Sveriges etablerade media, som själva inte är helt konsekventa men ändå har någon sorts tyngd i såna beslut. I en tidigare diskussion om mannen som dömdes för misshandel av Josefin Nilsson togs det här inlägget av Emanuel Karlsten upp, för det visade på en viss skevhet när vi följer gammalmedia, men inte sociala medier:[1]. Redan efter metoo:s inledning skrev Andreas Erison en initierad krönika för Timbro:[2], där han menar att vårt beslut att följa etablerade media är ett argument för media att vara återhållsamma. Jag håller inte riktigt med, särskilt inte om sociala mediers förgänglighet. Men jag tycker artikeln är bra, och det är ju en artikel om Wikipedia i media.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 11.59 (CEST)

Artikeln är mycket bra. Jag börjar dock själv tveka om vår "fina" princip vi håller i dessa fall, börjar bli överspelade. Personen du nämner hade under 10 dagar 850000 träffar. Det innebär att i princip alla som är intresserad veta mer om den som anklagas för dåligheter hittat dit, fast ingen namn uppgetts i media. 850000 hits ger i sig tillräcklig uppmärksamhet som kan motivera relevans.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 12.05 (CEST)
Samma här. Men, problemet är då: Hur vet vi att det ska bli 1 miljon besökare i förväg? Vi skulle kunna låta domslut vara avgörande. Men jag gillar inte det heller, det blir snabbt snaskigt. Vårt kriterie är ändå ganska tydligt och bygger på tredjepartkällor.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 13.05 (CEST)
Mycket intressanta artiklar. WP:s hänvisning till "etablerad" media har flera orsaker. 1/ Det krävs alltid en trovärdighetsbedömning. Vi måste vara övertygade om att uppgiften, med absolut största sannolikhet, stämmer. Det som är sant går före det som är falskt. Verifierade påståenden går före overifierade rykten. Här skiljer sig inte "känsliga uppgifter" från någon annan information. Det är helt enkelt mer sannolikt att att uppgifter, oavsett känslighetsgrad och karaktär, är korrekta om de har tagits fram av professionella journalister som följer vanliga redaktionella rutiner, än om de tagits fram och vidaresprids av lekmän. 2/ "Etablerade medier" gör en publiceringsetisk bedömning. Den är visserligen inte självklar, odiskutabel och helt konsekvent utan kan variera både i tid och olika medier. Men den bygger i alla fall på en medveten analys av personer som är vana att göra just publiceringsetiska bedömningar. 3/ "Etablerade medier" gör också en juridisk bedömning, som även den är en återhållande faktor. Det faktum att en ansvarig utgivare kan ställas till ansvar innebär att det görs en analys av vilka grunder som man har när man väljer att publicera, eller inte publicera, utpekande uppgifter. Det finns för övrigt ingen regel som – ovillkorligen – låter domslut, strafftid o dyl vara avgörande. Redaktionella publiceringsbeslut bygger på bedömningar i varje enskilt fall. Så bör det vara även här. Sen är det en helt annan sak att förändringarna i medievärlden har inneburit att det redan idag finns en mycket stor mängd kanaler, som trots att de helt andra publiceringsvillkor än de "traditionella" tidningarna och etermedierna arbetar helt professionellt och gör helt seriösa och välgrundade bedömningar. Ibland buntas de in i genren bloggar. Ibland är de poddar. I morgon är de kanske något helt annat. Men det är inte formen som är den viktigaste, utan trovärdigheten och verifierbarheten i budskapet. Den diskussionen bör fördjupas här. Men kravet på seriösa källor som har gjort seriösa bedömningar bör vi ha kvar. Janders (diskussion) 15 april 2019 kl. 15.10 (CEST)
Här finns en ganska bra sammanfattning av Pressombudsamnnen på pressens opinionsnämnd, och deras syn: [3]. Det är ingen juridisk instans, så förtalsmål kan det bli även utan fällning i PON. Jag är ändå besviken på inkonsekvensen och obegripligheten hos "etablerade media" och deras publiceringsetiska bedömningar, alldeles oberoende av PON.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 15.24 (CEST)
Det finns en logik och förnuft varför vi har den princip vi har, den ifrågasätter jag inte. Men ändå. I andra artiklar när det är tjafsigt och det inte går skriva A är B, så har vi hittat sätt skriva om det i alla fall. I fallet Caremaskandalen, skrev jag aldrig exakt vad som skett, eller om det varit en skandal eller ej. Och det signifikanta jag förde fram var debatten och antalet artiklar som skrevs. När antalet hits på en artikel här är 10-20K på en dag är det en signifikant signal i sig. Vi bör vara öppna att även matcha Flashback diskussioner. Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 15.59 (CEST)
Det sista, om flashback, var riktigt radikalt! Där är absolut inte jag. Då är jag ändå inne alltför mycket på Flashback och fulfluktar.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.06 (CEST)
varför kan vi egentligen inte skriva "I anslutning till dokumentären om X fick denna artikel 850000 sökningar vilket är en magnitud mer än någon artikel historiskt fått på så kort tid" Det är fakta och väldokumenterat.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.11 (CEST)
@LittleGun: Alla redaktionella publiceringsbeslut är i någon mening inkonsekventa. Här skiljer sig inte namnpubliceringar från alla andra löpande publiceringsbeslut. Praktisk journalistik är ingen vetenskap, utan en medveten men situationsberoende tillämpning av medieunika policyer och praxis. Varje redaktion gör alltid sina egna bedömningar, som i sin tur bygger på en mängd olika till synes mer eller mindre inkonsekventa grunder, som tidsfaktorn, närhetsfaktorn, vilken kunskap som är tillgänglig, vilka resurser redaktionen har vid publiceringstillfället, publiksynen, redaktörens egen kunskap och intresse osv, osv. Dissonansen i regeltillämpningen skapar mångfald. Och eftersom man inte följer någon allmängiltig manual har det skapats olika efterhandsgranskande organ (i Sverige PO/PON, Granskningsnämnden och domstol) som bidrar till att utveckla praxis.
@Yger: Ja, man kan vara saklig, öppen och transparent utan att vara utpekande eller avslöjande. Det faktum, t ex, att denne skådespelare varit tillsammans med Josefin Nilsson gäller, kan verifieras och kan berättas oavsett misshandel och dom. Att han varit anställd på Dramaten, men slutat under vårvintern 2019 samtidigt som ett par föreställningar ställdes in är också verifierbar och okontroversiell fakta som kan redovisas utan problem. Flashback följer jag inte, så just där har jag ingen generell åsikt. Janders (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.14 (CEST)
ja och om vi kan skiva han behövde sluta, så är det väl också OK skiva det skedde efter häftiga protester "där människor kopplat honom samman med person som figurerar i dokumentären X". Enligt mig är det signifikant att det blev ändringar på Dramaten.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.19 (CEST) Och för mig var det signifikant att Peter Stormare fick 200000 följare på kort tid, oberoende av det han framförde var av värde eller om han som individ var intressant.
De bedömare jag hört, t ex i ”Medierna” i P1, verkar ganska eniga om att Me too-kampanjen innebar att de etablerade medierna tappade kontrollen, inte klarade att leva upp till sina vanliga principer. Det tycker jag pekar mot att vi ska fortsätta att vara ganska återhållsamma. /NH 15 april 2019 kl. 16.22 (CEST)
Ja det är det lätta för oss att säga, och ingen kritiserar oss för det. Men vårt mål är att sprida (verifierbar) kunskap, och jag känner oro vi sviker detta då det blir knepiga fall pga att uppmärksamheten drivits mer i sociala medier än etablerade medier.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.25 (CEST)
Det är alldeles uppenbart att det beror på metoo och efterföljande debatt och fällningar som gör att mannen inte namngetts ännu. Ñu verkar de tävla om att bli sist. Om det blir namngivning nu så lär det öppna dammdörrar om den här mannen som inte setts sedan Christer Pettersson fälldes i tingsrätten (han hade inte namngetts i svensk media, efter domen hade både Expressen och Aftonbladet hade hans bild på hela löpet, med personnummer...). Trots att vår riktlinje har brister ser jag inget bättre alternativ för tillfället.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 17.25 (CEST)
Varför skulle "den här artikeln har fått en himla mängd träffar på Wikipedia de här datumen, här är våra skribenters gissning om varför" vara något som skrivs in i samma artikel? Jag tycker Ygers resonemang är mycket underligt. Flashback och diverse konstiga nätblaskor är ungefär så långt från trovärdighet och kvalitet man kan komma. Varför skall vi ta dem till mått? Att folk är intresserade av att läsa vissa saker ses inte som ett fullgott argument för att publicera vissa andra uppgifter, även om de är långt mindre kontroversiella (t.ex. TV-tider).
andejons (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.10 (CEST)
Ja, det är lättare misstolka och kritisera, än att faktiskt diskutera det som jag vill föra fram. Jag vill säga att en viss storlek av uppmärksamhet, även via otraditionella media, kan enligt mig motivera att se om relevans för omnämnande finns. Polisen (som inte hette Peter Stormare) ansåg vi var relevant när han fick 200000 följare på facebook. Och enligt mig kunde relevans för artikeln caremaskandalen visas, oberoende av övrigt, genom att det skrevs 4000 artiklar. Jag är fullt medveten riktlinjerna inte kommer ändras för att jag skriver lite här, men jag tycker vi kan kosta på oss att spåna lite, för att minska riken vi håller på att snöa in.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.22 (CEST)
Aah, Peter Springare. Som jag funderade vad Peter Stormare sagt. Jag tycker också det är värdefullt med spåningen. Hittills ser jag bara gränsdragningsproblem mot skylla-ifrån-sig-enkelhet. Förutom problemen med källbeläggning. Vem vet, det kanske kommer nåt förlösande ur spåningen.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.28 (CEST)
Jag tycker fallen Martin Timell och Fredrik Virtanen indikerar att vi bör bli mer restriktiva att publicera namn, eller rättare sagt skriva in anklagelser i biografier. Vi bör inte nöja oss med att etablerade media publicerat namnet, vi bör hålla oss till fällande dom + namnpublicering i etablerade media. Jag har dock inget konkret förslag på hur vi skall formulera om Martin Timells och Fredrik Virtanens artiklar, men det bör nog göras med tanke på PO:s klander. Det är en sak - visserligen tveksam - att en person bedöms som relevant efter ett visst antal följare och en helt annan att uppemot en miljon besökare hittat till rätt artikel utan namnpublicering. Timbrokrönikans analys säger att vår dom blir mer långvarig och svårare att frigöra sig ifrån än namnpublicering i dagsmedia. Det är något vi bör ta hänsyn till i fall som dessa. /Ascilto (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.45 (CEST)
Jag tycker nog det som står om Timell är rimligt. Och det är ett intressant exempel varför det kan ses som relevant ha med. Det är som jag ser det inte "brottet" eller ens han fick sparken, där anser jag dagens riktlinjer är bra och inte bör ändras. Men det var stormen på sociala medier som gör att han inte kan visa upp sig mer, inga mer jobb och behövs flytta utomlands. Det vill säga konsekvenserna blev extrema för hans karriär och liv. Och att förtiga det drastiska slutet vore att undanhålla kunskap och svika vår mission. Detta med stormar på sociala medier som får drastisk effekt för en person liv tycker jag vi behöver hitta rätt former och riktlinjer för. (och ha någon form av kriterier för när det är en storm som för drastisk effekt). Det är också extra intressant med det fall som tråden börjar med som LittleGun korrekt beskriver som mycket ovanlig där media är så långt efter allmänhetens kunskapsnivå - behöver vi även i sådana fall slavisk följa gammalmedia?Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 20.40 (CEST)
Jag håller med om att det som står om Timell är rimligt även om jag tycker att det faktum att han fick sparken är viktigt att ha med. Vi kan ju jämföra med Sven Otto Littorin som (vad det framgår av artikeln) aldrig ens blev åtalad för något brott, men där det påstådda brottet spelade en viktig roll i avslutandet av hans karriär. /ℇsquilo 16 april 2019 kl. 08.48 (CEST)
En viktig och avgörande skillnad mellan Littorin och Timell är att Littorin själv gick ut och kommenterade anklagelserna. Men jag kan ha viss förståelse för att fallet Timell indirekt offentliggjordes i och med att hans program lades ner och togs bort från TV4 Play, alltså oberoende av att han felaktigt namngivits i media. Man kan då även hävda att fallet Virtanen offentliggjordes på ett motsvarande sätt i och med att Uppdrag Granskning tog upp fallet. /Ascilto (diskussion) 16 april 2019 kl. 10.00 (CEST)