Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Contentious[redigera wikitext]

I det engelska originalet står det contentious. Det betyder stridslysten, grälsjuk eller liknande. Tveksamma som det översatts med tidigare är ett vagt ord. Ett tveksamt påstående kan vara en eufemism för 'förtal' eller 'ärekränkning'. Det kan också vara ett ironiskt sätt att uttrycka att man anser att den andre har fel i sak: "påståendet att 3+2=7 är tveksamt" eller att man inte håller med: "det är tveksamt om apelsiner är godare än päron". Kontroversiella påståenden behöver inte vara konfliktsökande. Ett kontroversiellt påstående kan handla om fakta och bedömning av en persons handlande där alla tolkningar är förenliga med att personen reko. Kontroversiella påståenden är normalt ok om de är relevanta och källbelagda. Det som bör fångas är just konfliktsökandet. Edaen (diskussion) 2 juli 2015 kl. 09.19 (CEST)Svara[svara]

google översätter med omstritt, omtvistad. argumnetativt.Yger (diskussion) 2 juli 2015 kl. 09.35 (CEST)Svara[svara]
Thesaurus.com ger ett antal synonymer, bland andra "combative", "belligerent", "antagonistic", "querulous", "perverse", "petulant".[1] Edaen (diskussion) 2 juli 2015 kl. 09.38 (CEST)Svara[svara]
(Redigeringskonflikt) Den meningen är dock hos oss i nötskalet men i inledningen på engelska. Det tycker jag gör att vi gott kan ha en vagare formulering eftersom den ska täcka så mycket utan att direkt kunna förklaras och utvecklas. I inledningen kan man utveckla mer vilket de också gör. Meningen innan hos dem som dessutom är fetad handlar om ifrågasatt material (challenged). Man kan inte heller riktigt säga stridslystet material på svenska... --افيراتير (diskussion) 2 juli 2015 kl. 09.43 (CEST)Svara[svara]
ps. tveksamma påståenden i den meningen "et tveksamt påstående" ska vi inte heller ha vilket också stämmer med nötskalet. ds.
Riktlinjen används i konflikter och bör vara robust. Denna riktlinje handlar egentligen inte om relevans utan om grova personangrepp. Det är en skillnad som bör upprätthållas. Relevans och encyklopedisk stil bör inte grundas på förbud mot ärekränkning eller förtal. Att Wikipedia inte är en skvallersajt följer av andra grunder.
Uppgifter om vem som är gift med vem är inte förtal/ärekränkning. Det kan falla på vilken stilnivå vi vill hålla. Men nu har vi en diskussion där man tar till med storsläggan i denna fråga. Det suddar även ut konturerna av vad som verkligen är förtal/ärekränkning. Edaen (diskussion) 2 juli 2015 kl. 09.47 (CEST)Svara[svara]
Men vad som är förtal och vad vi kan/bör skriva om levande personer är inte entydigt definierat. Konturerna är suddiga. För levande personer bör vi vara försiktiga. Att få skrivet om sig att man är gift med någon man inte är kan vara nog så illa. Jag ser inte hur detta över huvud taget har med relevans eller stil att göra. --افيراتير (diskussion) 2 juli 2015 kl. 10.12 (CEST)Svara[svara]
Precis. Vilken fråga det handlar om bör hållas tydligt. Nu flyter de ihop och regler om förbud mot personangrepp används för att ta bort sanna och källbelagda uppgifter om makar.
  • Personangrepp: falskt påstående om att A är gift med B.
  • Relevansfråga: sant och källbelagt påstående om att A är gift med B
Det är olika principer som gäller här. I det första fallet Jimbo Wales uttalande. Den andra frågan behandlas i normal ordning om vilken nivå vi vill hålla. Edaen (diskussion) 2 juli 2015 kl. 10.16 (CEST)Svara[svara]
Jag inser nu med din uppdelning att det nog inte är så lätt definierat som ens jag tänkte. Förtal är ju förtal även om det är sant och med god källa. Med den betydelsen av relevans inom en artikel är inte vad jag menar den meningen bör åsyfta.Det tas ju upp i den första meningen. Exempelvis om en person är dömd för brott men det är orelevant för resterande artikelinnehåll bör det utelämnas. Vad jag menar gäller det som kan uppfattas som personangrepp och det oavsett sanning, jag bryr mig här endast om om det är källbelagt. Om det finns minsta uns av tveksamhet till något påstående som skulle kunna vara känsligt och det saknar källa ska det bort. Hit hör att vara gift med någon. --افيراتير (diskussion) 2 juli 2015 kl. 12.56 (CEST)Svara[svara]
Att ta bort en uppgift om att A är gift med B med hänvisning till en regel om personangrepp kan i sig vara ett personangrepp. Det kan t. ex ge intryck av att skribenten på Wp inte tycker att B är tillräckligt fin för A. Något mått av god tro behövs även här. Edaen (diskussion) 2 juli 2015 kl. 13.19 (CEST)Svara[svara]

Det finns inget engelskt original i egentlig mening. Vi formulerar oss självständigt, även om vi givetvis kan snegla på andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2015 kl. 09.54 (CEST)Svara[svara]

Det finns ett original i den meningen att den svenska versionen i stora stycken är översatt från den engelska. Edaen (diskussion) 2 juli 2015 kl. 10.04 (CEST)Svara[svara]
Det är oftast så styrdokumenten kommit till, det är jag medveten om. Men vi är fria att arbeta vidare med texten. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2015 kl. 11.28 (CEST)Svara[svara]

Den här meningen är inte lyckad, som mening betraktad: "Biografiska artiklar måste därför skrivas med stort omdöme och med största hänsyn tagen till trovärdighet, neutralitet, personlig integritet samt att undvika egen forskning, speciellt när det gäller all kontroversiell information." Den bör formuleras om till korrekt svenska, t.ex. ""Biografiska artiklar måste därför skrivas med stort omdöme och med största hänsyn tagen till trovärdighet, neutralitet, personlig integritet samt genom undvikande av egen forskning, speciellt när det gäller all kontroversiell information."" eller delas upp i flera meningar. Rex Sueciæ (disk) 2 juli 2015 kl. 11.46 (CEST) Svara[svara]

Jag tror att en uppdelning i stil med: "Biografiska artiklar måste därför skrivas med stort omdöme och med största hänsyn tagen till trovärdighet, neutralitet samt personlig integritet. Det är även viktigt att undvika spekulationer och egen forskning, speciellt när det gäller all kontroversiell information." skulle fungera bra. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2015 kl. 14.00 (CEST)Svara[svara]
Bra! Rex Sueciæ (disk) 2 juli 2015 kl. 21.14 (CEST)Svara[svara]

Brott omnämnt i etablerade massmedier[redigera wikitext]

Angående policyn som stadgar att: "Etablerade massmedier ska ha publicerat domslutet tillsammans med personens namn" och "[i] artiklar om nu levande personer som primärt är kända för något annat, så bör ett brott endast anges om bland annat dom avkunnats, och om brottet nämnts i etablerade medier tillsammans med personens namn".

Det kan diskuteras om det inte bör finnas någon form av noggrant utformad undantagsregel för personer som arbetar eller har arbetat inom massmedia, då det annars finns en risk för en form av jävsproblematik.

Regeln hade förslagsvis kunnat se ut något i stil med:

"Om personen arbetar eller har arbetat inom etablerad massmedia kan det beroende på omständigheterna finnas skäl att bortse från [ovanstående punkt]." Spaltmeter (diskussion) 19 september 2015 kl. 18.02 (CEST)Svara[svara]

Skrivningen är en förenkling mot den praxis vi tillämpar - det går aldrig föra in alla exempel i en några korta meningar.Yger (diskussion) 19 september 2015 kl. 18.05 (CEST)Svara[svara]
Jag håller med Yger. Wikipedia är i alla händelser inte ett brottsregister och de här diskussionerna kring publicering eller ej dyker upp ibland. Resultatet blir alltid samma sak, det vill säga vi fortsätter att vara extremt restriktiva överlag. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte ett växthus för "naming and shaming"-principen. Riggwelter (diskussion) 19 september 2015 kl. 18.35 (CEST)Svara[svara]
Medhåll Yger och Riggwelter. Grejen är väl att om en person utanför massmedia åker fast till exempel för berusning med olagliga preparat, narkotikainnehav, rattfylla eller våldtäkt så blir det knappt en notis i lokaltidningen. Om någon som jobbat på TV gör det så blir det löpsedelstoff i rikspressen, eventuellt "anonymiserat" eller "censurerat", som "TV-stjärna". Det är andra sidan av jävsproblematikmyntet. I vissa fall väljer pressen att gå ut med namn oavsett om den är känd från TV eller inte och både före och efter dom. Vilken konspirationsteori det beror på vad som blir vad vet jag inte, men Wikipedia ska inte göra egna bedömningar.--LittleGun (diskussion) 20 september 2015 kl. 08.32 (CEST)Svara[svara]


Födelsedatum[redigera wikitext]

@Edaen: Ang. din redigering [2]. Tidigare sades det att mindre kända personer ej ska ha födelsedatum. Du ändrade det till att alla personer med egen artikel ska ha födelsedatum. Föregick det någon diskussion om detta innan du gjorde ändringen? AlphaZeta (diskussion) 26 november 2015 kl. 21.32 (CET)Svara[svara]

T. ex. på Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer/Arkiv 2014. Det där rör framför allt betydelsen av "mindre känd". Förtydligandet handlar om att "mindre känd" betyder biperson, inte den person som artikeln handlar om. Det har diskuterats flera gånger. Edaen (diskussion) 27 november 2015 kl. 02.18 (CET)Svara[svara]
Kanske ett missförstånd hos Edaen? /NH 27 november 2015 kl. 11.07 (CET)Svara[svara]
På vilket sätt? Berömd, känd osv är ganska flytande begrepp. Jag tolkade diskussionen som att berömd med flera ord betyder det samma som relevans och mindre känd innebär att personen inte passerar tröskeln för egen artikel, men är relevant att nämnas i någon annans artikel. Edaen (diskussion) 27 november 2015 kl. 12.36 (CET)Svara[svara]
Jag tycker att Edaens tolkning känns högst rimlig. Det är svårt att hävda att en person som ansetts relevant för en egen wp-artikel verkligen skulle vara "mindre känd". /FredrikT (diskussion) 24 februari 2016 kl. 09.42 (CET)Svara[svara]

Svensk lag[redigera wikitext]

Är svensk lag mer relevant för Wikipedia än någon annan rättsbefogenhet? - Tournesol (diskussion) 24 februari 2016 kl. 09.31 (CET)Svara[svara]

Eftersom Wikipedias servrar ligger i USA har jag förstått det som att det primärt är amerikansk lagstiftning som är tillämplig. /FredrikT (diskussion) 24 februari 2016 kl. 09.41 (CET)Svara[svara]
Fast våra riktlinjer är ibland utformade för att särskilt förklara svensk och finländsk lag, främst vad gäller saker som upphovsrätt. Det är trots allt större sannolikhet att någon undrar över t.ex. svensk panoramafrihet än över amerikansk. Här skulle alltså riktlinjen kunna tänkas vara utformad för att skydda skribenterna snarare än Wikipedia.
andejons (diskussion) 24 februari 2016 kl. 13.11 (CET)Svara[svara]
Svenska användare lyder fortfarande under svensk lag, även när servern ligger i USA. Att det sen är svårt att lagföra är en helt annan sak.--Godfellow (diskussion) 27 februari 2016 kl. 14.11 (CET)Svara[svara]
Godfellow har rätt. I praktiken kan en svensk användare komma att åtalas för vad de har skrivit på Wikipedia. Obelix (diskussion) 27 februari 2016 kl. 14.32 (CET)Svara[svara]

Särregler[redigera wikitext]

Jag anser definitivt att vi bör behandla levande personer mer hänsynsfullt än vad medierna gör. Vi nör avvakta med publicering tills det står klart att det som kommit fram varaktiga påverkar den offentliga bilden av en berömdhet. Tostarpadius (diskussion) 27 juni 2016 kl. 16.56 (CEST)Svara[svara]

Det är något helt annat. Som det står nu ska vi hålla inne med saker även efter att de blivit centrala i allmänna debatten om personen själv inte gått ut med uppgiften. Edaen (diskussion) 27 juni 2016 kl. 16.57 (CEST)Svara[svara]
Något som jag anser vara klart rimligt. Spekulationer om graviditeter med mera har inte här att göra. Tostarpadius (diskussion) 27 juni 2016 kl. 16.59 (CEST)Svara[svara]
Nu gällde inte saken just detta, men även i de berörda fallen är det en god hållning. Tostarpadius (diskussion) 27 juni 2016 kl. 17.01 (CEST)Svara[svara]
Just det faller på relevansen. Etnisk tillhörighet kan vara relevant i frågor om renskötsel. Det kan i den allmänna debatten vara så klart att någon är same att ingen har funnit någon anledning att fråga om personen vill gå ut med uppgiften. Med nuvarande regler får vi inte skriva det. Om en uppgift är relevant och källbelagd spelar det ingen roll om personen själv gått ut med uppgiften. Vanliga relevans- och andra regler täcker in alla sådana fall. Edaen (diskussion) 27 juni 2016 kl. 17.03 (CEST)Svara[svara]
Då kan man vara djärv och strunta i reglerna. De handlar om fall där identiteten är känslig. Tostarpadius (diskussion) 27 juni 2016 kl. 18.31 (CEST)Svara[svara]

[indrag]
Jag tycker formuleringen om att personen bekräftat uppgifterna är problematisk. En sådan bekräftelse kan komma efter stark påtryckning och kan då ha väldigt litet att göra med att personen vill stå för identiteten. Och om vi vill vara säkra på saken har personens bekräftelse inte nödvändigtvis särskilt stor tyngd (jag kan gott tänka mig t.ex. en artist som vill uppträda som same, jude eller homosexuell utan att vara det).

Å andra sidan ser jag det som mycket problematiskt att man på basen av uppgifter "i den allmänna debatten" skall ange en identitet en person inte vill stämplas med.

Formuleringen kanske borde ses över, men jag håller utan vidare med Tostarpadius om att vi skall ta större hänsyn än vad medierna tar. Formuleringen bör vara mycket tydlig, så att medieskvaller kan strykas utan diskussion. Många kommer att hävda att en mediestorm "påverkat folks omdöme", också då kärnan i drevet är fullkomligt irrelevant och stormen också i sig kommer att bli en liten parentes i personens liv och karriär.

--LPfi (diskussion) 28 juni 2016 kl. 09.33 (CEST)Svara[svara]

Wikipedia är ett uppslagsverk och inte en nyhetskanal. Det gör att relevansreglerna för vad som skrivs är annorlunda. För att skriva att någon är A behöver flera villkor vara uppfyllda, bland annat relevans och verifierbarhet samt balans- och stilkriterier. Rimlig privacyhänsyn är uppfylld redan här. Edaen (diskussion) 28 juni 2016 kl. 09.48 (CEST)Svara[svara]
Det största problemet är att vi har redaktörer som inte känner eller bryr sig om våra relevans-, balans- och stilkriterier, eller tolkar dem helt annorlunda än gemenskapen i stort. Vi behöver en formulering som garanterar att vi kan stryka olämpliga uppgifter utan två (eller tio) skärmfulla diskussion om relevans och balans varje gång ett mediadrev är på gång. --LPfi (diskussion) 28 juni 2016 kl. 09.59 (CEST)Svara[svara]
Det är faktiskt just dessa diskussioner som är det mest integritetskränkande. Olämpliga artikelredigeringar kan vi till och med dölja vid behov. Samtalen står i normalfallet kvar och blir arkiverade. Tostarpadius (diskussion) 28 juni 2016 kl. 13.37 (CEST)Svara[svara]

Tydligare info om källangivelse[redigera wikitext]

Jag tror att vi tydligare behöver informera om att källor ska redovisas i artiklarna. Det verkar finnas användare som uppfattat det som att man bara behöver kontrollera källor, eller att man kan redovisa dem flyktigt i redigeringssammanfattningar. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 april 2018 kl. 00.42 (CEST)Svara[svara]

Kan du ge exempel? Källor är ju vikinga för alla påståenden i alla artiklar, att lägga in i artikeln (och lätt med visual redigerare)... men självklart kan vi förtydliga det, men hur. Adville (diskussion) 9 april 2018 kl. 04.31 (CEST)Svara[svara]
Trots att det inte är särskilt svårt att lägga till källor med VE är det vissa användare som alltid eller nästan alltid tycks strunta i det, om det nu beror på lathet eller okunskap. Och i artiklar om nu levande personer (som artikeln handlar om) är det ju särskilt viktigt att uppgifterna går att verifiera.
Just i inledningen, tänkte jag. Missade visst att nämna det i inlägget. Det är förmodligen det första, och ibland kanske rent av det enda, en besökare ser. Det står mycket informativt där, men inte i klartext att källorna ska in i artiklarna. Jag menar inte att det ska vara uttömmande, för det finns beskrivet på andra ställen, utan att det räcker med några enstaka kompletterande ord som tydliggör det. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 april 2018 kl. 18.07 (CEST)Svara[svara]

Könsidentitet och pronomen[redigera wikitext]

Har skrivit ett inlägg på Wikipediadiskussion:Skrivregler som berör också den här sidan. 151.177.62.193 27 juli 2018 kl. 21.35 (CEST)Svara[svara]

Kommentar till radering av en som deltar i diskussionen på länkad sida: Som jag skrev, detta är relevant också för den här sidan. Den som vill kan dessutom starta diskussion även här. Jag ser dock inte fördelen med två diskussioner om samma sak. Och detta är ingen agenda som "marknadsförs". Har användaren ifråga den uppfattningen har han/hon missförstått. 151.177.62.193 28 juli 2018 kl. 18.57 (CEST)Svara[svara]

Förtydligande om brott och liknande[redigera wikitext]

Nuvarande formulering om brott är lite tvetydig. Jag hade tänkt skriva om till

För att tas upp i en artikel måste antingen
  • etablerade, svenskspråkiga massmedier med stor spridning ha publicerat anklagelsen tillsammans med personens namn och
  • brottet, rättsprocessen eller domen vara av större och varaktig betydelse för personen
eller
  • personen själv ha valt att kommentera händelsen i medier, egen blogg eller liknande.

men sedan började jag tänka lite: borde inte kravet på större/varaktig betydelse också gälla när personen själv kommenterat händelsen? Det är ju liksom ett relevanskrav som egentligen borde gälla det mesta vi skriver om i biografiska artiklar. I så fall borde det stå ungefär

För att tas upp i en artikel måste
  • brottet, rättsprocessen eller domen vara av större och varaktig betydelse för personen
och antingen
  • etablerade, svenskspråkiga massmedier med stor spridning ha publicerat anklagelsen tillsammans med personens namn eller
  • personen själv ha valt att kommentera händelsen i medier, egen blogg eller liknande.

andejons (diskussion) 3 november 2019 kl. 09.37 (CET)Svara[svara]

Det skrivet 9.37 är bäst. Adville (diskussion) 3 november 2019 kl. 22.19 (CET)Svara[svara]
Vilket av dem menar du? Det är två olika försök till omskrivningar, den förra är ett förtydligande, den andra skärper det faktiska kravet något.
andejons (diskussion) 3 november 2019 kl. 23.28 (CET)Svara[svara]
Haha. När jag skrev svaret såg jag det som om du hade skrivit det vid två olika tillfällen. Därför ville jag skilja det med tidpunkten. Fel av mig (men rätt i redigeringskommentaren). Förstår din huvudbry. Menade att det sista förslaget var det bästa. En person misstänkt för ett brott, som inte namnges i riktig media, men i "alternativ", kan känna sig så pressad att försvara sig på sin blogg eller så om brottet att det plötsligt skulle bli "ok att lägga in" med den översta betydelsen. Vi ska inte bli den personens bödel efter en alternativ skenrättegång... genom ditt andra, bättre, förslag så undviker vi det och kan vinna tid för att se händelseutvecklingen innan det kanske skrivs in. Adville (diskussion) 4 november 2019 kl. 01.24 (CET)Svara[svara]
Jag håller med om att "och antingen"-varianten är en förbättring av de skäl som anges. Sjö (diskussion) 4 november 2019 kl. 06.46 (CET)Svara[svara]
Är det verkligen rimligt, utifrån Wikipedias globala perspektiv, att endast acceptera svenskspråkiga medier som källa? Vad innebär det t ex för utländska brottsfall som kanske inte har beskrivits alls i svensk press men utförligt bevakats i andra länder och på andra språk? /FredrikT (diskussion) 14 november 2019 kl. 18.48 (CET)Svara[svara]
Jag menar att det är naturligt att begränsa sig till svenska media och att följa svensk publiceringspraxis när det gäller brott begångna i Sverige. Utländska media behöver inte ta hänsyn till svensk publiceringspraxis, när de skriver om spektakulära brott begångna i Sverige. Roufu (diskussion) 17 november 2019 kl. 17.28 (CET)Svara[svara]
Men texten ovan säger ju inget om att den bara berör skrivande om svenska brott; den är ju formulerad på ett allmängiltigt sätt. I så fall behövs ett förtydligande. /FredrikT (diskussion) 19 november 2019 kl. 14.23 (CET)Svara[svara]

Det är inte rimligt att kräva av källor att de skall vara författade på ett visst språk. Jag föreslår att "kravet" på svenskspråkighet helt enkelt stryks. - Tournesol (diskussion) 26 juni 2020 kl. 00.23 (CEST)Svara[svara]

Make, maka, barn, partner[redigera wikitext]

Formuleringen "Då Wikipedia inte är en släktforskningsdatabas och alla uppgifter i artiklarna måste uppnå minimikrav på encyklopedisk relevans bör namn på föräldrar, syskon och barn endast nämnas om uppgifter om dessa personer är tillräckligt viktiga i sammanhanget /.../" är enligt min mening olyckligt formulerad. Jag tänker så här: om jag läser en tryckt biografi och inte ens får veta den minsta detalj om en persons absolut närmaste familj är det en ganska usel biografi, som jag sannolikt skulle rata. Nu förväntar jag mig inte oändliga utvikningar i detalj om familj, släkt och vänner (vare sig i en tryckt biografi eller här), men att i en biografi inte ens nämna make/maka/partner och eventuella barn, med i alla fall tilltalsnamn och födelseår, är enligt min åsikt att vara onödigt räddhågsen. Det är ju ändå en biografi vi skriver, inte ett CV? En sådan begränsning i detaljgrad kan omöjligen anses utgöra ens någon form av rudimentär kvalifikation till att kallas släktforskningsdatabas. Det blir också snett med formuleringen "alla uppgifter i artiklarna...". Det kravet har vi ingen annanstans; snarare säger vi att om man kan styrka en uppgift ska det göras, även om icke kontroversiella uppgifter kan lämnas utan källa. Formuleringen "tillräckligt viktiga i sammanhanget" är lite av vessleord, för det blir en extremt subjektiv bedömning av vad som är just "tillräckligt viktigt". Riggwelter (diskussion) 14 december 2020 kl. 12.50 (CET)Svara[svara]

Jag tycker ett ganska lämpligt kriterium för när uppgifter om familj eller barn ska tas med i Wikipedia, är att någon annan gjort en biografisk beskrivning av personen där uppgifterna finns med. Jag håller med om att formuleringen om att Wikipedia inte är en släktforskningsdatabas känns onödig. /NH 14 december 2020 kl. 13.09 (CET)Svara[svara]
Wikipedia ersätter delvis referensverk som Vem är det och de standarduppgifter som tas med där borde även finnas med i våra artiklar.[3] Edaen (diskussion) 14 december 2020 kl. 13.18 (CET)Svara[svara]
Andra uppslagsverk som NE och Ugglan har vanligen ännu mindre information om familjesituation än Wikipedia. Biografier, i meningen bokverk som handlar om en enda person, innehåller dock mycket riktigt vanligen information om familjesituationen. Wikipedia är mer omfattande än klassiska uppslagsverk, men inte lika omfattande som biografier. Jag tycker inte det är något självklart att vi skall göra som den ena typen av text men inte den andra.
Eftersom biografisk information om andra än artikelämnet vanligen och av nödvändighet blir mycket kortfattad har jag dock svårt att se vad den skall tillföra artikeln. Att någons pappa heter Lasse och man Erik och dotter Marie gör inte för mig någon större skillnad mot om de hette Bosse, Niklas och Anna, och jag har svårt att förstå de som argumenterar för att det är viktig information för dem.
andejons (diskussion) 14 december 2020 kl. 16.40 (CET)Svara[svara]
Jag tycker ungefär som Andejons. Våra artiklar har olika längd. I längre biografier, sådana som exempelvis aspirerar på utvald status, är mer omfattande familjeuppgifter motiverade, i kortare blir det lätt ovikt. Det är möjligt att vi skall mjuka upp den citerade formuleringen, men det bör inte ses som ett krav att uppgifterna finns med. Tostarpadius (diskussion) 14 december 2020 kl. 17.46 (CET)Svara[svara]
Jag tycker ungefär som NH att någon källa måste ha gjort en beskrivning av familjeförhållandena. Undantag om familjemedlemmarna är kända och har egna artiklar, då är det självklart att nämna dem. /Ascilto (diskussion) 14 december 2020 kl. 17.52 (CET)Svara[svara]
Jag för min del instämmer med Edaen. Det är inget konstigt att ha med denna typ av information; ur ett historiskt perspektiv snarare konstigt att inte ha det. Ett exempel: min arbetsgivare, Lunds universitet, gav mellan 1800-talets senare hälft och fram till 1968 regelmässigt ut biografiska matriklar över all aktuell personal, och i dessa finns, förutom CV:n och bibliografier även fullständiga uppgifter om alla de upptagna personernas föräldrar, makar/makor och barn (inklusive minderåriga). Andra "branschmatriklar" från 1900-talet (över läkare, lärare etc) har enligt min erfarenhet också ofta med dessa uppgifter. /FredrikT (diskussion) 15 december 2020 kl. 17.05 (CET)Svara[svara]

Att nämna äldre brott kan ses som förtal enligt svensk lag[redigera wikitext]

Bara för att förstärka det som nu står om att skriva om brott. Se https://www.svd.se/inte-ovantat-att-aklagaren-startar-forundersokning Yger (diskussion) 3 mars 2021 kl. 14.34 (CET)Svara[svara]

Ej gift eller registrerad partner[redigera wikitext]

Skall vi i biografiska artiklar nämna en partner som inte är gift eller inte heller i registrerat partnerskap med artikelsubjektet? Jag kan tänka mig att det är relevant om det rönt stor uppmärksamhet. Jag började fundera på frågan när jag såg den här redigeringen. I det fallet är jag tveksam till relevans. Vad tycker ni? ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 14 mars 2021 kl. 15.29 (CET)Svara[svara]

Tillfälliga förhållanden brukar vi aldrig nämna, om de inte är relevanta av speciella orsaker – medan äktenskap betraktas som varaktiga och därför lättare relevanta. Långvariga samboförhållanden kan nog vara relevanta. Och i finsk lagstiftning brukar förhållanden med gemensamma barn ofta jämställas med äktenskap, vilket inte är en långsökt tanke. Men vi nämner sällan levande personer vid namn om de inte själva är relevanta för en artikel. –LPfi (diskussion) 14 mars 2021 kl. 16.47 (CET)Svara[svara]

Namn på barn[redigera wikitext]

inlägg hitflyttat från Diskussion:Carl-Axel_Trolle_(1934–1997)#Namn_på_barn.Yger (diskussion) 14 februari 2022 kl. 08.02 (CET)Svara[svara]

@FredrikT: Wikipedia ska inte vara en släktforskningsdatabas, då översvämmas den av okända personer som saknar omnämnanden och relevans. Denne Trolle har efter SFFR-diskussion med små marginaler bedömts relevant, men är sparsamt omnämnd, ännu mindre hans barn (utöver Önnefors). Att barnens namn är tillgängliga i adelskalendrar och liknande tycker inte jag är något bra argument för att ta med dem. Det kan också vara hänsynsfullt mot barnen. Lite av detta kan man ana i barnen till Roger Akelius som strukits då de inte har någon uppenbar relevans. Efter många turer finns Lill-Babs äldsta dotter omnämnd trots avsaknad av egen svwp-artikel, men där finns ju extrem exponering i TV och press. I Lars-Inge Bjärlestam namnges barn, men där har pappa spelat in skivor och turnerat med dem. Med dessa exempel vill jag framföra att jag motsätter mig automagiskt omnämnande av barn. /Anhn 11 februari 2022 kl. 10.41 (CET)Svara[svara]

Och jag instämmer naturligtvis, integritet mot att vara omnämnd på nätet är allt tydligare och viktigt. Praxis har utvecklats till att barn som lever inte skall omnämnas med namn och födelseår om de saknar WP artikel eller extrem exponering eller avgörande för moderns gärningar. Riktlinjen släpar här efter praxis.Yger (diskussion) 11 februari 2022 kl. 10.53 (CET)Svara[svara]
Att det tidigare varit diskussion om icke i sig själv kända omyndiga barns nämnande och huruvida barn som inte finns att hitta i befintliga tryckta källor skall forskas fram ur t ex folkbokföringsmaterial är jag medveten om och kan t o m ha viss respekt för, men har det verkligen gått så långt med integritetsrädsla nu att vi nu inte ens anser oss kunna publicera sådana släkt- och familjeuppgifter som finns väl och tydligt tillgängliga i vederhäftiga tryckta referensverk? I så fall kan jag verkligen bara beklaga Wikipedia - som i så fall därmed, trots obegränsat utrymme, aktivt arbetar på att göra sig till en sämre och mer inkomplett kunskapssamling än de källor den bygger på - och dess läsare.
I sammanhanget kan jag nämna att man som medverkande författare i det pinfärska webbaserade Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (där jag själv skrivit några artiklar) ombeds att helst lämna ytterligt detaljerade uppgifter inte bara om de biograferade kvinnornas egna makar och barn utan även om deras föräldrar och samtliga syskon - vilket allt publiceras! Detta om något är väl ett nog så gott argument för att det inte med nödvändighet skulle ligga i tiden med en extremt restriktiv hållning till att redovisa familjeuppgifter bara för att de ligger på nätet. /FredrikT (diskussion) 12 februari 2022 kl. 00.47 (CET)Svara[svara]
Min åsikt är att en "integritetsrädsla" på svwp där personer utan egen notabilitet, alternativt med offentliga framträdanden som anhörig, omnämns i förbifarten i en biografisk artikel enbart bör gälla för levande personer, oavsett om dessa är minderåriga eller hundraåringar. Ricjac 12 februari 2022 kl. 06.11 (CET)Svara[svara]
Jag vet ju inte hur Svenskt kvinnobiografiskt lexikon resonerar, men om någon krävde att få sitt namn borttaget skulle de helt säkert vara tvungna att ta bort det. Då kan jag tycka att det på wikipedia som inte har någon redaktion och vem som helst kan redigera, kan vara värt att ha en princip som gör att vi inte behöver ta bort information, och då vi diskuterar eventuellt borttagande av information om levande personer kan göra det oavsett om begäran kommit från artikelsubjektet eller inte.FBQ (diskussion) 12 februari 2022 kl. 09.31 (CET)Svara[svara]
Biografier som helt utelämnar alla familjerelationer blir ofullständiga och bäddar för felaktiga uppgifter när släktingar ska länkas, då kan mostrar bli kusiner o s v./Pontuz (diskussion) 12 februari 2022 kl. 11.09 (CET)Svara[svara]
När personer har Wikipediaartiklar, kan detta ske. Denna diskussion handlar inte om det utan bara om och hur nämna levande personer som saknas Wikipediaartiklar. Yger (diskussion) 12 februari 2022 kl. 12.30 (CET)Svara[svara]
Jag förstår nog inte helt, innebär den här diskussionen ett ifrågasättande av gällande riktlinje om nämnande av barn i biografiska artiklar? Vore det då möjligt att utveckla skälen för det? Och om riktlinjen som sådan diksuteras, bör det då inte ske i ett annat forum (till exempel Bybrunnen)? Allt väl / Lucie Manette (Diskussion) 12 februari 2022 kl. 13.42 (CET)Svara[svara]
Ja, praxis är att inte namnge levande personer i förälderns artikel. Det handlar om den striktare synen på personlig integritet som diskuteras i EU de senaste fem åren som innebär mycket stor restriktivitet nämna personer på Internet utan deras explicita medgivande. Och jag vill gärna ha ett konkret fall att utgå från men avser flytta den till WP:BLPs diskussionssida när den är klar, och på bybrunen har jag gett en blänkare. Yger (diskussion) 12 februari 2022 kl. 13.59 (CET)Svara[svara]
Dessutom är det när det gäller personliga släktskap tämligen väletablerat sedan länge att de kan vara mer känsliga. De flesta som håller på med släktforskning har säkert stött på sekretessgränserna: https://wiki.rotter.se/index.php/Sekretessgr%C3%A4ns. Angånde @Pontuz kommentar så bör det rimligen inte ske någon släktforskning via Wikipedia utan att släktskapet är belagt med andra källor, vilket det bör vara om det är relevant. Gunnar Larsson (diskussion) 12 februari 2022 kl. 15.45 (CET) Yger (diskussion) 14 februari 2022 kl. 08.02 (CET)Svara[svara]
@FBQ Vad grundar du att "de helt säkert [skulle] vara tvungna att ta bort det" på? (Om de har utgivningsbevis så är de ju undantagna från dataskyddsförordnignen.) Ainali diskussionbidrag 16 februari 2022 kl. 18.47 (CET)Svara[svara]
Jag kan inte se att de har rätt att publicera sådana uppgifter utan personernas tillstånd. Det kunde man inte innan GDPR heller. Utgivningsbevis ger dig ingen sådan rätt så vida det inte anses ha publicistiskt värde. FBQ (diskussion) 17 februari 2022 kl. 07.36 (CET)Svara[svara]
Nu är jag lite sen till den här diskussionen och jag är inte ens säker på att jag svarar på rätt ställe. Men jag tycker att man bör vara försiktig och restriktiv med namnpubliceringar av idag levande personer bara för att de har ett släktskap med en encyklopediskt intressant person. Namn är en personuppgift som är skyddad enligt lag liksom andra uppgifter som kan knytas till en person och användas för att identifiera den personen, till exmpel uppgifter om släktskap.
Har en encyklopediskt intressant person barn med en annan encyklopediskt intressant person räcker det ju att nämna detta utan namngivning. Om personen har barn med en encyklopediskt ointressant person kan man ju bara nämna att personen har barn. Man kan även nämna släktskap mellan encyklopediskt intressanta personer utan att nämna de mellanliggande leden vid namn och bara använda släktskapsförhållandet.
Jag tycker att de pressetiska reglerna för integritetsskydd och namngivning är intressanta som inspiration och vägledning, även om det inte är direkt översättbart till wikipedia. Särskilt punkterna 7, 15 och 16.
7. Överväg noga publicitet som kan kränka enskildas privatliv. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.
Enskildas privatliv brukar tolkas som när något ligger utanför det personen är känd för eller verkar inom. Att man har en känd mamma, pappa, farbror eller kusin är därför inte per automatik något som motiverar att man får sitt namn och släktskap publicerat med den kände personens namn eller artikel. Det gäller även om släktskapet är allmänt känt eller om källan är den kända personen eller personen i fråga själv. Släktskap i sig kan inte anses utgöra relevans eller allmänintresse.
Det brukar också göras skillnad i bedömning mellan tryckt press och digital press. Till exempel är det många publikationer som avpublicerar namn i digitala artiklar när nyheten kring ett reportage eller artikel har lagt sig. Resonemanget är då att det kan vara i allmänintresset att få reda på vem en artikel handlar om, men att skadan öveväger och att allmänintresset blir mindre efter tid. Detta eftersom tryckt press ses som temporär då den inte är sökbart tillgänglig utan stor ansträgning och digitalt kan ligga kvar i sökresultat i årtionden om artiklarna inte ändras. Fredrik Ostrozanszky (diskussion) 18 februari 2022 kl. 11.02 (CET)Svara[svara]
I Vem är det har man ju haft med uppgifter om barn - men då har ju vanligen artikelobjekten själva skickat in uppgifter eller fått godkänna dessa. FBQ (diskussion) 17 februari 2022 kl. 07.48 (CET)Svara[svara]
inlägg hitflyttat från Wikipedia:Bybrunnen#Namn på barn.Yger (diskussion) 14 februari 2022 kl. 08.03 (CET)Svara[svara]
WP:BLP#Familj, barn, föräldrar och privata relationer kan absolut förtydligas så att det blir solklart att personer behöver ha ett encyklopediskt intresse innan de omnämns. Därefter tycker jag namnfrågan är väl belyst i den nuvarande skrivningen. Möjligen kan sista meningen tightas till ytterligare. Men framför allt bör de justeras så att namnfrågan inte ställs förrän man avgjort att det finns skäl att alls nämna personen/personerna. OJH (diskussion) 13 februari 2022 kl. 20.40 (CET)Svara[svara]
Jag instämmer helt och fullt med FredrikT i denna fråga. Att det skulle utvecklats någon praxis är jag inte med på. Det är mer en sida som upprepat sina åsikter. Edaen (diskussion) 14 februari 2022 kl. 08.20 (CET)Svara[svara]

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Jag vill försöka ge några exempel för att kanske klargöra var det finns konsensus eller inte.

  1. Rejält minderåriga barn. Ett exempel är Joakim Lundell, där jag tror vi är rörande eniga om att svwp _inte_ bör ange namn på deras extremt exponerade barn, som absolut inte har någon egen relevans.
  2. Kändisbarn med viss relevans. Här finns gråzoner där barnen fått vissa omnämnanden men inte bedömts relevanta för egna artiklar. Exempel här är Janelle Larsson och Iris Herngren. Där är i dagsläget barnen nämnda med namn, beledsagat med källor för omnämnanden. De har också fått omdirigeringar.
  3. Kändisbarn utan egen relevans. Här kan nämnas Roger Akelius. Namnen har varit nämnda men har tagits bort, kanske av de nämnda. Äldsta dottern var en tid potentiell arvtagare till imperiet, men är uppenbart bortmotad. Min uppfattning är dels meritokratisk, man ska inte vara omnämnd bara för att man har rika föräldrar, men också hänsyn - exponering kan kanske bidra till oönskade kontakter typ tiggarbrev eller tom hot.
  4. Varierande tillämpning

Min förhoppning med dessa exempel är att kunna bidra till konkretisering av diskussionen. /Anhn 14 februari 2022 kl. 09.33 (CET)Svara[svara]

Meritokrati har sina begränsningar. En minderårig arvtagare till ett finansimperium kan mycket väl vara relevant på den grunden. Edaen (diskussion) 14 februari 2022 kl. 10.04 (CET)Svara[svara]
Kungliga barn är i alla fall relevanta på nivån "skriva ut namn i föräldrarnas artikel", och är så redan när de namnges. Det centrala menar jag är att namnen kan anses kända. Vad det innebär kan diskuteras, liksom enskilda källors kvalitet.
andejons (diskussion) 14 februari 2022 kl. 11.05 (CET)Svara[svara]
Detta är en fråga som – lik så många andra – kräver individuella avväganden. Jag ser inte integritetsfrågan som speciellt problematisk. Redogörelse för bekräftat släktskap är i sig inte integritetskränkande. Alla människor har de släktrelationer som de har, och det ligger ingen värdering i att ett uppslagsverk berättar om dem. Nej, problematiken berör i första hand relevansen. Hur stärks kunskapen om artikelämnet, dvs hur fördjupas artikeln, av att barn nämns vid namn? Det handlar alltså alltid om överväganden och bedömningar. I många fall är det nog trots allt överflödsinformation, som inte nämnvärt bidrar till att fördjupa kunskapen om personen i fråga. Men jag tycker att det är fel att att utgå från en sådan princip. Om det går att motivera varför namnet nämns, så kan det också ha en naturlig plats i artikeln. Janders (diskussion) 14 februari 2022 kl. 11.15 (CET)Svara[svara]
Jag håller med om att kungligheter är ett specialfall, men där finns ett allmänintresse av att de är kommande makthavare enligt lag och börd.
Vad gäller att "namnen kan anses kända" så ger detta inte vägledning för exemplet Joakim Lundell där man i videoblog-stil gjort namnet extremt känt, vilket jag tycker är exploaterande och hänsynslöst.
När jag ser på mina exempel, och bl.a. kommentar från Janders, så känns det som att om namnet kan få någon liten motivering så är det naturligtare att nämna det. Kanske kan ett omnämnande som detta vara en lämplig bakgrund till att nämna Lill-Babs "okända dotter" i Lill-Babs (vilket redan skett sedan en tid). Ja, en "regel" eller "riktlinje" skulle då kunna vara att det inte är tillräckligt bara _att_ man kan ta reda på namnet via SvBef och liknande vederhäftiga tryckta referensverk, men om det finns något omnämnande (och inte bara om _att_ barnet är fött) så kan det vara Ok. Detta gäller menar jag absolut för exemplen ovan enligt "Kändisbarn med viss relevans". Anhn (diskussion) 14 februari 2020 kl. 11.41 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)Svara[svara]
Det går inte att ta reda på barn via SvBef. Att personer står listade tillsammans kan ha många orsaker. Enligt mitt förmenande behövs det starkare bevisning än så för att sluta sig till att någon är barn till någon annan. Edaen (diskussion) 14 februari 2022 kl. 16.21 (CET)Svara[svara]

JAg upfattar nu med Fredrik Ostrozanszky inlägg det finns konsensus för en skrivning som indikerar mer restriktivet för levande personer som saknar WP artikel eller är motsvarande känd. Jag har därför ändrat texten i enlighet med detta.Yger (diskussion) 18 februari 2022 kl. 11.31 (CET)Svara[svara]

Släktingar[redigera wikitext]

Om två personer, som var och en på sina meriter har en wikipediaartikel, är litet mer avlägset släkt med varandra, till exempel om den ena personen är den andras farfars bror, är detta något som är relevant att nämna i deras artiklar? Marima (diskussion) 21 april 2022 kl. 11.03 (CEST)Svara[svara]

Nej, om de inte är så att de växt upp i samma hushåll Yger (diskussion) 21 april 2022 kl. 11.14 (CEST)Svara[svara]
Så inte heller far- och morföräldrar eller kusiner är normalt relevanta? Marima (diskussion) 21 april 2022 kl. 11.31 (CEST)Svara[svara]
Jag har en avvikande uppfattning från Yger och tycker att sådant släktskap, där båda har artiklar och källor på släktskapet finns, ibland kan vara värt att nämna, i synnerhet om de delar efternamn. I artikeln om Uje Brandelius nämner vi till exempel att hans farfars bror är Harry Brandelius. Far- och morföräldrar är rimligt att nämna./Ariam (diskussion) 21 april 2022 kl. 11.48 (CEST)Svara[svara]
Jag har inga invändningar mot att mor och farföräldrar nämns. Jag anser det behöver vara personer som haft betydelse för individens utveckling. Själv har jag kusiner jag bara träffat 1-2 gånger för över 50 år sedan, och av syskon till mor- och farföräldrar bara träfat en. Yger (diskussion) 21 april 2022 kl. 11.55 (CEST)Svara[svara]
Om personerna delar ett lite ovanligt efternamn, så att man undrar över hur de är släkt, kan det vara relevant. Relevansen ökar också om de varit verksamma inom samma område (t.ex. kan det att Erland och Selma Lagerlöf var sysslingar nämnas). Och självklart skall personer som kan beläggas ha varit viktiga för någons utveckling tas upp. Farfars bror med vanligt son-efternamn tycker jag hamnar på gränsen. Tror inte det är något som är så konstigt att det måste bort, men inte så viktigt att det måste finnas med.
andejons (diskussion) 21 april 2022 kl. 12.21 (CEST)Svara[svara]
Erland och Selma har varit döda i över 80 år. Jag tror inte den här policyn är tillämplig på dem! Testkonto 42 (diskussion) 21 april 2022 kl. 15.22 (CEST)Svara[svara]
Nej, men om personerna lever gör knappast skillnad för relevansen i uppgifterna. Frågan hör snarare hemma på Wikipediadiskussion:Biografiska artiklar.
andejons (diskussion) 21 april 2022 kl. 17.05 (CEST)Svara[svara]
I viss grad, men skälet att inte lista släkten ligger väl ofta just i den personliga integriteten? Tänk dig rubriken att "Testkonto 42 är systerson till en dömd terrorist!" Spelar det någon roll då om jag är vid liv eller varit död i 100 år? Ja, absolut är min åsikt! Du kan inte skada mig om jag ligger six feet under, men du kan det så länge jag är vid liv! Jag tror jag skulle få betydligt svårare att få jobb om jag outades tillsammans med min morbror i en (imaginär) WP-artikel om mig. Åtminstone så länge mitt jobb är tämligen publikt, vilket det just nu är. Testkonto 42 (diskussion) 21 april 2022 kl. 21.29 (CEST)Svara[svara]

Relevanskrav på barn[redigera wikitext]

Kyllo gjorde en justering av texten [4] med bl a följande tillägg: "I det sistnämnda fallet bör det även framgå i artikeltexten vilket kriterium som är uppfyllt." Jag tycker att det är en olycklig skrivning. Relevanskriterierna fångar bara upp en liten bråkdel av alla möjliga anledningar som kan motivera en Wp-artikel. Alla artiklar måste alltid bedömas på sina egna meriter. Då blir det fel att kräva just den ribba som anges som ett mått för automatisk inkludering. Janders (diskussion) 28 juni 2022 kl. 12.28 (CEST)Svara[svara]

Håller med om att det är olyckligt. Edaen (diskussion) 28 juni 2022 kl. 12.32 (CEST)Svara[svara]
I vissa fall kan även barn som inte i sig själva är relevanta ändå vara relevanta att nämna med namn i en artikel. Om en artist t.ex. gett ut en låt tillsammans sitt barn så är det inte säkert att barnet själv uppfyller kraven som artist, men det vore konstigt att inte nämna förhållandet på något sätt.
andejons (diskussion) 28 juni 2022 kl. 13.02 (CEST)Svara[svara]
Vad jag menar är att det är bra att skriva att barnet är exempelvis skådespelare och därmed bedöms på sådana grunder. Tyvärr är det problem med användare som inte förstår kraven, så det behöver bli tydligare. Kyllo (diskussion) 28 juni 2022 kl. 17.26 (CEST)Svara[svara]
Det andejons talar om är ju när barnet är relevant (tillsammans med någon annan). Det här är när barnen inte är relevanta. Alltså ingen ändring från tidigare. Kyllo (diskussion) 28 juni 2022 kl. 17.29 (CEST)Svara[svara]
Att ge ut en låt är inte ett relevanskriterium.
andejons (diskussion) 28 juni 2022 kl. 18.29 (CEST)Svara[svara]
@Kyllo: Jag förstår inte riktigt. Jag ifrågasatte att vi ska ha som princip att hänvisa till vilket relevanskriterium som ett barn klarar för att det ska bli aktuellt att nämna det i en artikel. Det kravet innebär att vi ska begränsa den möjliga relevansbedömningen till de kriterium som, lite osystematiskt, inkonsekvent och spretande, har tagits fram som ett stöd för automatisk relevans för vissa utpekade grupper/titlar/yrken. Varför skulle vi inte ta hänsyn till att relevanskriterierna fångar bara upp upp en liten bråkdel alla de egenskaper/kvaliteter/meriter som kan vara relevansgrundande i det enskilda fallet? Janders (diskussion) 29 juni 2022 kl. 07.51 (CEST)Svara[svara]
Infogat från Användardiskussion:Kyllo. Kyllo (diskussion) 3 juli 2022 kl. 12.39 (CEST)Svara[svara]

Låt oss inte redigeringskriga om detta, men kan du utveckla hur du resonerar rörande namnet på Björn Ulvaeus och Agneta Fältskogs sedan länge vuxne son? Skivan gavs ut 1987. Det är en högst professionell produktion. Han medverkar under eget namn. Och jag hittar ingenstans att det är en generell regel att det inte ska förekomma några namn på barn som inte själva är relevanta. Allt måste alltid bedömas individuellt. Namnet i föräldrarnas artiklar ger svar på helt rimliga frågor från en läsare, och det är dem som vi skriver för. Men jag avvaktar en liten stund med att återställa. Hälsningar Janders (diskussion) 3 juli 2022 kl. 12.13 (CEST)Svara[svara]

Oavsett hur ni väljer att formulera det är det i riktlinjen är det sedan tidigare generellt olämpligt att nämna barn och släktingar vid namn då personerna inte själva är relevanta. Många missuppfattar dock det eller gör egna undantag när det passar. Om en person är relevant ska den antingen ha en egen artikel på Wikipedia (som man länkar till) eller leva upp till relevanskraven (vara omskriven för egen person) och det ska vara styrkt med källa. Det är särskilt viktigt för minderåriga, men gäller även andra. För att det tydligt ska framgå av artikeln bör det också framgå på vilket sätt personen är relevant i artikeln. Annars kan andra radera uppgiften av försiktighetsprincipen i artiklar gällande nu levande personer. En radering betyder inte nödvändigtvis att en person eller en uppgift är felaktig eller inte skulle kunna platsa, utan bara att relevans inte framgår. Kyllo (diskussion) 3 juli 2022 kl. 12.39 (CEST)Svara[svara]
Skulle inte detta flyttats till Ulvaeus artikel istället så man förstod vad det handlade om? @Janders, lägg in en källa i texten att Christian gjort en skiva. Det ger nog inte relevans för egen artikel, men visar varför hans namn är relevant att nämna. Han är ju vuxen nu och inget barn längre. Jag tycker inte man skall driva riktlinjerna in absurdum. Det handlar om fingertoppskänsla. Intresset för dessa musikens kungligheters barn har varit minst lika stort under deras storhetstid (globalt sett) som för vårt eget kungahus barn, som har egna artiklar redan från födseln. Det är också värt att tänka på. Adville (diskussion) 3 juli 2022 kl. 12.58 (CEST)Svara[svara]
@Adville: Jag låter diskussionen ligga kvar här tillsvidare, pga dess principiella intresse och koppling till de tidigare inläggen i tråden. (Jag har nu lagt i namn och uppgift om skivan, med källa, i föräldrarnas artiklar).
@Kyllo: Alla bedömningar här, både vad gäller relevans och artikelinnehåll, måste bygga på individuella avväganden i detaljer och helheter. Det finns ingen regel som reglerar att alla barn måste vara artikelrelevanta för att att bli omnämnda med namn i föräldrarnas artikel. Den allmänna återhållsamhet som kan motiveras finns i första hand för att skydda små barn. Men här handlar det om en drygt 40-årig man som levt ett helt liv i en kändisfamilj barn och som givit ut en skiva med sin mamma. Skivan har för övrigt t o m en egen artikel på EnWP. Det är skillnad på att vara relevant för en egen artikel, och att vara relevant – i meningen att informationen är motiverad – som en detalj och en sakupplysning i en artikel. Jag är naturligtvis öppen för goda argument för att hemlighålla just Christian Ulvaeus namn, men ser just ingenting i informationen som motiverar det. Vi ska inte skapa ett uppslagsverk som söker motiv för att inte berätta relevant information om de ämnen som vi skriver om. Janders (diskussion) 3 juli 2022 kl. 14.03 (CEST)Svara[svara]
Mycket bra poäng av Janders som tål att tänkas på: Det är skillnad på att vara relevant för en egen artikel, och att vara relevant – i meningen att informationen är motiverad – som en detalj och en sakupplysning i en artikel. Allt är inte svart eller vitt utan nyanser av grått. Ricjac 5 juli 2022 kl. 08.27 (CEST)Svara[svara]
Nej, det är ingen skillnad. En del försöker dock hävda det och exempelvis utnyttja någon annan artikel för att få in något irrelevant. Kyllo (diskussion) 27 juli 2022 kl. 12.12 (CEST)Svara[svara]
Däremot finns det några undantag med artikelämnen som omfattar flera personer och då kan det förstås finnas särskilda relevanskrav. Kyllo (diskussion) 27 juli 2022 kl. 12.16 (CEST)Svara[svara]
Sedan kan det finnas skäl till att en relevant person inte har en egen artikel som att den inte är skapad av någon eller att artikeln inte levde upp till standardkraven. Men det går inte att vända på det och säga att alla som inte har en egen artikel kan vara relevanta. Inte heller göra det till en bedömning från gång till gång eftersom användare kan ha olika bedömningsnivåer och även behandla personer olika utifrån egenintressen, personens popularitet och annat. Kyllo (diskussion) 27 juli 2022 kl. 12.26 (CEST)Svara[svara]
Kyllo, nu förstår jag verkligen inte. Skulle den (i min mening mycket egendomliga) principen även gälla andra sakuppgifter som nämns i artiklarna? I så fall skulle allt av substans i en artikel kunna länkas till en egen wp–artikel, samtidigt som massor av uppgifter skulle lyftas bort. Eller varför ska just namn på anhöriga särbehandlas? Janders (diskussion) 27 juli 2022 kl. 12.35 (CEST)Svara[svara]
Om en person är väldigt känd och folkkär är det fler som vill att barnet och allehanda släktingar ska nämnas än om det är en mer okänd eller impopulär person. Det är därför en förutsättning att relevanskriterierna i grunden är lika för alla. Undantag handlar inte om att man kan göra personliga undantag, utan särskilda sammanhang där man av någon anledning inte har möjlighet att följa riktlinjen. Annars skulle alla kunna göra undantag för sina idoler men inte för andra. Kyllo (diskussion) 27 juli 2022 kl. 12.38 (CEST)Svara[svara]
@Kyllo: Men ser du inte skillnaden mellan relevansen i att nämna en person (eller annan uppgift) i en artikel, och den relevans som personen (eller uppgiften) eventuellt skulle ha som artikelämne? Det är ju helt orimligt att alla detaljer (t ex barn till artikelobjekt) som omnämns i våra miljontals artiklar ska betraktas med samma relevanssyn som de ämnen som får egna artiklar. Janders (diskussion) 27 juli 2022 kl. 18.53 (CEST)Svara[svara]
Jag har inte följt de här debatterna på riktigt länge, men jag måste säga att jag upplever diskussionen ovan som inte så lite förbryllande.
Relevans eller betydenhet innebär på svenskspråkiga Wikipedia att ämnet för en artikel har ett tillräckligt allmänintresse för att motivera en egen artikel på Wikipedia.
WP:Relevans, min kursivering
När ni talar om innehållet i artiklarna kan ni inte tala om relevans utan att förbrylla kortbyxorna av några av oss. Relevans avser artiklars existensberättigande, det kan inte avse vad eller vilka som nämns i artikeln eller faktarutan. Blandar ni begreppen kommer ni bara prata förbi varandra och oss andra som försöker förstå vad som diskuteras! Testkonto 42 (diskussion) 27 juli 2022 kl. 21.20 (CEST)Svara[svara]
När jag började här för många år sen talades det om artikelrelevans (det wp-specifika ordet som avgör vad som är en lämplig artikel) och innehållsrelevans, som innebär att en artikel ska ha ett innehåll som är relevant (enligt helt ordinärt språkbruk) i det sammanhang som det presenteras. Den relevansen är grunden för att vi överhuvudtaget ska kunna skriva begripliga artiklar. Dessa två olika perspektiv på relevansen måste hanteras just så – dvs utifrån att de står för olika saker i olika sammanhang. Men jag tror inte att det är omöjligt att se och förstå skillnaden. Janders (diskussion) 27 juli 2022 kl. 21.43 (CEST)Svara[svara]
Den debatt jag sett är väl snarare om Relevansen ska bygga på vad artikelämnet kan bli, relativt vad artikeln faktiskt beskriver.
En vanlig raderingsmotivering är "Innehållet förklarade inte ämnets relevans". Jämför en artikel om Armand Duplantis som bara säger att han är en svensk-amerikansk 22-åring, relativt en artikel som säger att han är rekordhållare i en olympisk friidrotts-gren.
Innehållsrelevans kan bli ganska knepigt att beskriva. Det är ju knappast "betydande" eller "relevant" att någon är född i Lafayette 10 november 1999, men sådant finns (nästan) alltid i varje biografi. Sådant är nästan aldrig intressant, men det finns där ändå. Vi har det för att vi har en mall, en idé om vad en artikel ska innehålla, oavsett om det är betydande eller inte! Sedan finns det undantag. Det finns en man som var den första människan någonsin som föddes på den antarktiska kontinenten. Han är (kanske) relevant enbart därför.
Jag har inget emot att diskutera vad en artikel ska och inte ska innehålla, men kalla det relevans känns direkt olämpligt! Testkonto 42 (diskussion) 28 juli 2022 kl. 12.48 (CEST)Svara[svara]
Jag skulle säga att den typen av information i stort sett alltid är relevant som innehåll. Det är inte något som skapar relevans för personen (att vara född 1999 är inte ett relevanskriterium efter massor av personer är det). Däremot så är det relevant som innehåll i en artikel eftersom det skapar ett socialt sammanhang. Det talar t.ex. om hur gammal han var vid olika tävlingar. Däremot är t.ex. vilka TV-program han gillar relevant ens som innehåll i en artikel. Jag misstänker att det är denna uppdelning som Janders avser. Gunnar Larsson (diskussion) 28 juli 2022 kl. 13.06 (CEST)Svara[svara]
Men använda ordet "relevans" här gör diskussionen fullständigt meningslös att försöka följa! Den blir obegriplig! Testkonto 42 (diskussion) 28 juli 2022 kl. 13.08 (CEST)Svara[svara]
@Testkonto 42:Vi har kanske kört fast i detta, men jag måste ändå försvara bruket av ordet relevans, inte bara ur ett ämnesperspektiv (som svarar på frågan vilka ämnen som är lämpliga att uppmärksamma i WP) utan även i det för mig helt avgörande perspektivet vad som är lämpligt och motivera att nämna i en artikel. Begreppet är helt grundläggande i all informationsförmedling. Man fyller inte en text – t ex en avhandling, en nyhetstext, en bok eller en WP-artikel – med uppgifter som inte är relevanta i relation till ämnet. '
Så för att återgå till Duplantis, så är det i hans artikel relevant att nämna både när och var han är född. Men om man skriver en artikel om så gott som vilken annan stavhoppare som helst så är det inte relevant att nämna just Duplantis fördelsedata. Detta är elementärt och ett helt vedertaget sätt att använda ordet. Om jag då återknyter till ursprungsämnet i tråden – namnet på Fältskogs/Ulvaeus son – så är det relevant att nämna i en artikel om föräldrarna, även om han enligt WP-praxis inte är relevant för en egen artikel eller relevant att nämna i Benny Anderssons artikel. Det var den frågan som Kyllo och jag tycks se på ur principiellt motsatta synvinklar. Janders (diskussion) 28 juli 2022 kl. 13.43 (CEST)Svara[svara]
Hur motiverar du att du Fältskog/Ulvaeus son ska namnges? Jag köper att det nämns att de varit gifta (med varandra) och att de har barn ihop och hur många, men varför behöver barnen namnges? Berätta det utan att använda ordet "relevant", för då implicerar du i mina och sannolikt andras öron att han kvalificerar för en egen artikel. Testkonto 42 (diskussion) 28 juli 2022 kl. 15.24 (CEST)Svara[svara]
@Testkonto 42: Jag svarar genom att citera mitt inlägg längre upp i tråden. Ursäkta att jag använder r-ordet, men det är högst motiverat att använda det i detta resonemang: "Men här handlar det om en drygt 40-årig man som levt ett helt liv i en kändisfamilj och som givit ut en skiva med sin mamma. Skivan har för övrigt t o m en egen artikel på EnWP. Det är skillnad på att vara relevant för en egen artikel, och att vara relevant – i meningen att informationen är motiverad – som en detalj och en sakupplysning i en artikel. Jag är naturligtvis öppen för goda argument för att hemlighålla just Christian Ulvaeus namn, men ser just ingenting i informationen som motiverar det. Vi ska inte skapa ett uppslagsverk som söker motiv för att inte berätta relevant information om de ämnen som vi skriver om." Janders (diskussion) 28 juli 2022 kl. 18.20 (CEST)Svara[svara]
Min åsikt här är att det handlar om hur du talar om Christian i artiklarna. Det sätt det nu lagts in i artikeln om Björn känns väldigt omotiverat. I artikeln om Agneta, ser det bättre ut.
Men min käpphäst här är framför allt att vi måste hitta ett annat sätt att prata om innehållet i artiklar, ett sätt att prata utan att använda ett vokabulär som är avsett för artiklars existensberättigande. Annars kommer inlägg i den här diskussionen dras ur sitt sammanhang och skapa argument för att skapa artiklar om personer som Christian. Testkonto 42 (diskussion) 30 juli 2022 kl. 17.30 (CEST)Svara[svara]
Kan du ge förslag? De vanliga fallen vi nämner relevans för info om person är kring det fakta att innehållet skall handla om den gärning som gör personer relevant för en artikel, andra saker bör/skall inte tas upp (=ej relevant ta upp). Att en känd stavhoppare sjöng i skolkören är inget att ta upp (är ej relevant ta upp). Yger (diskussion) 30 juli 2022 kl. 17.37 (CEST)Svara[svara]
Vi har levt med att ordet används på olika sätt i många år nu och det är inget som dykt upp specifikt vad det gäller barns omnämnande med namn, så vill man diskutera frågan ytterligare tycker jag man kan göra det på exempelvis Bybrunnen, så att den som eventuellt känner sig manad att diskutera frågan om barns omnämnande med namn kan göra det här.
andejons (diskussion) 30 juli 2022 kl. 18.16 (CEST)Svara[svara]

Känsliga personuppgifter[redigera wikitext]

I stycket finns ett förbehåll om att olika uppgifter endast kan tas med om de specifikt relaterar till "den verksamhet personen är känd för". Är detta verkligen rimligt? Skall vi t.ex. inte skriva att Börje Salming drabbades av ALS och avled i detta, för att detta knappast påverkade vare sig karriären som hockeyspelare eller affärsverksamheten? Skall vi inte skriva att om någon är homosexuell trots att de t.ex. bedriver opionionsbildning, om de egentligen huvudsakligen är kända som idrottare eller sångare? Jag tycker formuleringen ställer väldigt höga krav som vi nog egentligen inte är beredda att leva upp till.

andejons (diskussion) 25 januari 2023 kl. 08.52 (CET)Svara[svara]

Nej, det är inte rimligt. Om en person är relevant följer det som standard med att åtskilligt annat runt den personen blir lämpligt att ta med även om det inte i sig skulle göra en person relevant. Edaen (diskussion) 25 januari 2023 kl. 09.05 (CET)Svara[svara]
I så fall bör vi formulera oss försiktigt. Även om personen i ett hemmahos-reportage berättat om sin tro och sexualitet tycker jag inte de behöver finnas med i artikeln, om dessa inte uppmärksammats annanstans. Om någon i en biografi berättar om dem och hur de påverkat personens personliga utveckling, ställning eller annat som är relevant för att förstå personen (i den egenskap personen är känd för) blir det en annan sak. Vi har ibland ett problem med användare som vill lägga in mindre relevanta känsliga uppgifter och vi måste därför vara tydliga i policyn. Jag tycker inte vi behöver beskriva en viss riksdagstalmans vattensängseskapader, även om de väckte uppmärksamhet i tiderna, annat än kanske som en kort kommentar i beskrivningen av hennes självbiografi (i annan kontext är hennes sexliv inte relevant för artikeln). –LPfi (diskussion) 25 januari 2023 kl. 20.30 (CET)Svara[svara]
Jag tycker att vi behöver dela upp de känsliga uppgifterna i olika grupper: för de som relaterar till övertygelser och åsikter kan något i stil med "gjort sig känd som förespråkare för" vara en rimlig formulering. För sexualitet och sjukdomar är det mer komplicerat.
andejons (diskussion) 25 januari 2023 kl. 20.54 (CET)Svara[svara]

Förslag på nya formuleringar[redigera wikitext]

Jag har försökt skriva om och nyansera nedan. I många fall bör det nog vara nog att personen bekräftat en uppgift för att den skall kunna skrivas ut, medan kategorisering är mindre lämpligt. Ändringsförslag kan inarbetas i texten nedan innan den förs in på sidan.

andejons (diskussion) 29 januari 2023 kl. 12.14 (CET)Svara[svara]

Känsliga personuppgifter får publiceras om personen som det gäller själv lämnat samtycke, t.ex. genom att gå ut med uppgifter om hälsa eller sexualliv offentligt i massmedia eller genom att öppet visa politiska åsikter genom att ställa upp i allmänna val. Kategorisering bör endast göras när personen i offentligheten engagerat sig i en fråga: för politiska åsikter krävs t.ex. mer än bara medlemskap i ett parti och

Uppgifter om religiös eller filosofisk övertygelse, politiska åsikter Kan finnas med i artikeln om

  1. personen själv bekräftat uppgifterna

Kategorisering bör endast ske om personen offentligen engagerat sig i frågan, t.ex. genom opinionsbildning.

Uppgifter om sexuell läggning, sexualliv, könsöverskridande identitet kan finnas med i artikeln om

  1. personen själv bekräftat uppgifterna.

Kategorisering bör endast ske om personen offentligen engagerat sig i frågan, t.ex. genom opinionsbildning. Uppgifter om partners kan finnas med om de är väldokumenterade, men slutsatser skall inte dras enbart från dessa.

Uppgifter om sjukdom kan finnas med om

  1. personen själv eller närstående (i fall av allvarlig sjukdom), berättat om dem OCH
  2. sjukdomen haft inverkan på personens gärning.

Kategorisering utifrån sjukdom ska endast göras om sjukdomensfallet skulle vara nog för att göra personen relevant.

Uppgifter om Etniskt ursprung eller etnisk tillhörighet kan finnas med i artikeln då

  1. det etniska ursprunget är relevant i sammanhanget OCH
  2. personen själv har bekräftat uppgifterna offentligt.

Rasbegreppet bör inte användas för att beskriva personer.

Ser bra ut. Skulle vilja tillägga angående rasbegreppet: Rasbegreppet bör inte användas för att beskriva personer, såvida inte personen själv använt det om sig själv. Ricjac 29 januari 2023 kl. 16.28 (CET)Svara[svara]
Där håller jag med andejons, ett kategoriskt nej Yger (diskussion) 1 februari 2023 kl. 10.24 (CET)Svara[svara]
Ett generellt problem här är att man skriver om ofta tvingande gruppmedlemskap till frivilliga val. Religion till exempel är oftast något man föds till och som innehåller tvingande regler om relationer till andra. Etnicitet definieras även av omgivningen och är svår att ta sig ur själv. Det här innebär tvång att skriva om samhället och historien från ett modernt svenskt individualistiskt perspektiv. Vi kan kalla det struktur vs individ. Här påbjuds ett individperspektiv. Det är sådant som borde få avgöras från fall till fall. Edaen (diskussion) 1 februari 2023 kl. 10.30 (CET)Svara[svara]
(Redigeringskonflikt)
Jag instämmer med andejons och Yger: Rasbegreppet är oehört känsligt, bara omnämnandet kan uppfattas som stötande av flera läsare. Begreppet "ras" är dessutom omstritt, de allra flesta experter avråder från att använda det om människor. Vi vet inte heller vad för bevekelseskäl en viss person kan ha för att nämna någon "rastillhörighet". Ett sådant omnämnande involverar dessutom flera släktingar, som inte har tillfrågats om sin syn på frågan. / TernariusDisk 1 februari 2023 kl. 10.40 (CET)Svara[svara]
Wikipedia ska självfallet inte vara ett ställe för att förtala eller på annat sätt driva kampanjer mot enskilda, men skyddet för den enskildes integritet ska heller inte hindra en saklig och på källor grundad beskrivning av världen. Edaen (diskussion) 1 februari 2023 kl. 10.57 (CET)Svara[svara]
Varför inte ta upp brott som personen är dömd för när vi ändå ska gå igenom vilka "känsliga uppgifter" som ska anses vara relevanta? /ℇsquilo 1 februari 2023 kl. 12.48 (CET)Svara[svara]
@Esquilo: Det finns ju en rubrik i policyn om det redan. Tycker du att den också behöver revideras? Jag tycker den funkar som den är. LittleGun (diskussion) 1 februari 2023 kl. 13.22 (CET)Svara[svara]
Jag tycker också att den funkar som den är. Men jag tycker också att det är fel att utelämna den aspekten när vi nu ändå ska revidera hur känsliga uppgifter ska redovisas eller tas med. /ℇsquilo 1 februari 2023 kl. 13.56 (CET)Svara[svara]
OK. Då är det gjort nu. LittleGun (diskussion) 1 februari 2023 kl. 14.14 (CET)Svara[svara]
Nej, poängen är att inte censurera ifall någon använder rasbegreppet om sig själv. Att skriva om det fritt i löptext är något helt annat som givetvis inte bör uppmuntras. Ricjac 1 februari 2023 kl. 14.24 (CET)Svara[svara]
Gällande: /..religiös eller filosofisk övertygelse, politiska åsikter../; Jag tycker det ska finnas någon sorts visad beständighet också, jag kan tänka mig att det är grunden till kravet "karriärpåverkan". Om någon skriver att de är veganer så kan det ju vara tillfälligt, till exempel.
Gällande sjukdomen så kanske "OCH" ska bytas mot "ELLER"? Som exemplet Salming, där jag menar att hans sjukdom är relevant för artikeln, men diskcalificeras av skrivningen. Om man inte menar att hans sjukdom skapade en ny gärning för honom som "ansikte utåt".--LittleGun (diskussion) 1 februari 2023 kl. 13.29 (CET)Svara[svara]
Som förslaget står skrivet så är det enbart i fall som Lou Gehrig där en sjukdom (som ALS) när det hade en inverkan på personens gärning som kan nämnas.Ricjac 1 februari 2023 kl. 14.20 (CET)Svara[svara]
Precis. Det vill jag justera. Om man inte ser Salmings "aktivism" mot slutet som en gärning. LittleGun (diskussion) 1 februari 2023 kl. 17.19 (CET)Svara[svara]
Jag skulle inte vilja ändra till eller. Hellre då "liv eller gärning". Poängen är att det skall vara mer än bara någon som berättat hur förkylda de är och fått ställa in en konsert eller liknande.
andejons (diskussion) 1 februari 2023 kl. 17.44 (CET)Svara[svara]
@Edaen Jag menar att vi ska ha ett individperspektiv och ta upp frågan om religion endast om den är relevant för personens gärning eller om hen aktivt har gjort religionstillhörigheten till en viktig fråga. Från kristendomens genomslag och fram till reformationen var den katolska kyrkan helt dominerande i Europa och alla tillhörde självklart kyrkan, och under en mycket lång tid efter reformationen tillhörde alla svenskar den lutherska Svenska kyrkan, men det betyder inte att deras religion behöver framhållas i artiklar om alla dessa människor - och ännu mindre i faktarutor. Chandra Varena (diskussion) 1 februari 2023 kl. 18.26 (CET)Svara[svara]
Med ett renodlat individperspektiv blir det svårt att förklara relevansen. Det som gör att en person är relevant för en artikel är betydelsen för omgivningen. Man kan låta andra artiklar förklara kontexten och personartikeln ha ett renodlat individperspektiv. Många gånger vet vi inte så mycket om personen utan biografin får bli en allmän redogörelse för utvecklingen. Individ- eller strukturperspektiv får avgöras i varje enskilt fall. Faktarutor är ett problem. I en artikel om en svensk officer under 30-åriga kriget är det lite konstigt att ta upp religion. Det framstår som om det var ett personligt val.
I de här sammanhangen bör vi skilja på vad vi tycker är lämpligt ur ett integritetsperspektiv och vad som är vår encyklopediska standard. Det görs dåligt i denna riktlinje. Här blandas dessa hänsyn. Edaen (diskussion) 1 februari 2023 kl. 18.56 (CET)Svara[svara]
Diskussionen spår ut lite grann nu... Det är en högst avsevärd skillnad mellan en biografisk artikel om en levande person eller en soldat i trettioåriga kriget som dog för över 300 år sedan! För personer som avled över 100 år sedan finns rimligen ingen integritetshänsyn överhuvudtaget, där är det enbart fråga om relevans och trovärdiga källor. Sen är frågan var gränserna går mellan personer som dött inom det senaste året och 70 år sedan, var någonstans på kontinuumet går gränserna där integritetsskälen upphör? Gissningsvis så torde det vara när personen ifråga inte rimligen finns i levande minne bland närmast anhöriga. Ricjac 1 februari 2023 kl. 19.40 (CET)Svara[svara]
Det kan man tycka, men för att isolera frågan om individperspektiv, ett exempel när integritetsaspekten inte är relevant. Edaen (diskussion) 1 februari 2023 kl. 19.46 (CET)Svara[svara]
Förlåt - jag hoppade in och läste inte rubriken! Chandra Varena (diskussion) 1 februari 2023 kl. 20.54 (CET)Svara[svara]
@andejons: "Poängen är att det skall vara mer än bara någon som berättat hur förkylda de är och fått ställa in en konsert eller liknande." Det är min poäng här:[5], också. Och gäller för både sjukdom och livsåskådning.
Kan vi inte skriva ut själva poängen så i policyn? "Poängen är att det ska finnas en beständighet utöver något enstaka intervjusvar. Att sjukdomen kopplats samman med personen i ett bredare perspektiv än en enskild drabbad". Eller liknande. LittleGun (diskussion) 2 februari 2023 kl. 07.50 (CET)Svara[svara]
Jag uppfattade det som du diskuterade två saker. Skriver du "eller" så räcker det med att någon berättat för media att de varit förkylda. Ett allmänt förbehåll om relevans borde göra att ena villkoret inte skulle behöva upprepas, inte att det skall göra tillräckligt.
andejons (diskussion) 2 februari 2023 kl. 08.09 (CET)Svara[svara]
Ja, jag menade inte att förkylning räcker. Det var det med beständighet. Men jag menar att det kan vara ett eller (om "beständighetsvillkoret" är uppfyllt). Men att fås med beständighetsvillkoret kanske enklast görs med en förklaring av poängen. LittleGun (diskussion) 2 februari 2023 kl. 20.03 (CET)Svara[svara]

Jag är lite sent in i diskussionen kanske, men jag vill ändå ifrågasätta det som jag uppfattar som en lite för normerande syn på hur den här typen av frågeställningar ska regleras. Alla ämnen är unika, och måste därför även hanteras just som unika. Det kräver ett utrymme för individuella bedömningar, som öven tar hänsyn till (från WP) "yttre faktorer" som uppmärksamhet i samhällsdebatt, allmänintresse (i ordets verkliga mening, som inte handlar om att tillgodose en nyfikenhet) och betablerade publiceringsetiska bedömningar. Det medieetiska systemet nöjer sig med några få allmänna formuleringar, där ett par av de viktigaste formuleras så här: "Överväg noga publicitet som kan kränka enskildas privatliv. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning", samt "Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande." Därutöver etableras en praxis. Jag tycker inte att vi ska köpa de pressetiska reglerna rätt av. Journalistik och encyklopediskapande är trots allt två olika saker. Men jag ser hellre en sådan mer öppen inriktning i våra riktlinjer, än en som närmar sig frågan från det mer detaljreglerande hållet. Janders (diskussion) 2 februari 2023 kl. 08.47 (CET)Svara[svara]

Facebook like thumb.pngGillar
Den här diskussionen undervärderar Wikipedias roll i offentligheten. Edaen (diskussion) 2 februari 2023 kl. 09.43 (CET)Svara[svara]
Menar ni vi skall behålla kravet att "[den känsliga informationen] har påverkat folks omdöme om personen, i fråga om den verksamhet personen är känd för" för att kunna publiceras? Om inte, vad vill ni ha istället?
andejons (diskussion) 2 februari 2023 kl. 10.02 (CET)Svara[svara]
Angreppssättet är fel. Det här är mer regler för en privat chattingsajt än för en av de viktigare delarna av det offentliga samtalet. Syftet här verkar vara att skydda personers integritet från Wikipedia. På den punkten håller vi oss inom lagens ram. Våra regler bör handla om vår encyklopediska nivå och vår roll i offentligheten, med beaktande av att vi behöver hårda regler att hänvisa till när omskrivna, eller andra, vill påverka oss i någon riktning. Edaen (diskussion) 2 februari 2023 kl. 10.14 (CET)Svara[svara]
Jag har inget svar på Andejons fråga om konkreta formuleringar. Det kräver lite extra tankearbete. Nej, mitt inlägg syftade mer till att försöka vrida diskussionen lite, från detaljerade regler ocb gränsdragningar till ett mer situationsanpassat sätt att se på unik information om unika människor. En viktig faktor är den rent encyklopediska. Artikeln ska på ett balanserat, rättvisande och relevant sätt beskriva en person utifrån ett biografiskt perspektiv med grundläggande data, beskrivingar av yrkesliv och annan verksamhet mm. Personen ska helt enkelt kunna kännas igen och läsaren ska få ta del av en så korrekt levnadsbeskrivning som möjligt. Det kräver en insikt och respekt, kombinerat med tillgång till goda källor och en förmåga att göra objektiva värderingar. Detta måste sedan kompletteras med ett etiskt förhållningssätt, som även det bygger på att varje person är unik. I det sammanhanget finns det säkert en hel del tankar att hämta från de pressetiska reglerna. Syftet är då att skydda personen och hens omgivning från en uppmärksammamhet som är omotiverad o/e kränkande. Och det måste avgöras av de förhållanden som gäller i varje enskilt fall. Janders (diskussion) 2 februari 2023 kl. 10.42 (CET)Svara[svara]
Jag menar att om det finns någon sorts lägsta standard som vi inte kan tänka oss att underskrida - oavsett om det beror på etiska skäl, eller att man inte vill att Wikipedia skall betraktas som föga bättre än Hänt i Veckan, dumpen.se, högermedia på internet eller vad det nu må vara - så bör det tydligt framgå. Jag har själv upplevt att är till stor nytta att direkt kunna peka på att man inte skall publicera uppgifter om brottsmålsdomar om inte någon annan gjort det först, och rimligen bör detsamma vara sant även om sådant som sexuell läggning, religion eller hälsa. Det är tänkbart att vi skall nöjas oss med ett absolut krav på trovärdiga källor för vissa av uppgifterna, men eftersom de nu är utpekade i lagen, så behöver vi någon form av förhållningsregler för dem. Att bara skriva att vi skall följa en i många stycken komplicerad lag är ohjälpsamt.
andejons (diskussion) 2 februari 2023 kl. 14.49 (CET)Svara[svara]
Håller med om behovet av en lägsta standard som utgör en en slags absolut anständighetsgräns. Jag är inte rätt person att uttala mig om förslagen, men däremot stödjer jag att syftet är att etablera en lägsta standard. Vi behöver då vara vaksamma på att det är målet och inte låta reglerna sväva iväg i onödiga detaljregler som går utöver just en lägsta standard. Så länge alla är överens om att det är syftet stödjer jag initiativet. FWIlkens (diskussion) 2 februari 2023 kl. 18.00 (CET)Svara[svara]
Jag ser det som andejons. Att det förenklar diskussioner med "whataboutister", precis som när det gäller brottmål. Men då måste vi vilja ha en lägsta nivå, och där tycker jag inte att det är fel att skydda artikelsubjektens integritet också. LittleGun (diskussion) 2 februari 2023 kl. 20.09 (CET)Svara[svara]
Egentligen tycker jag väl att nuvarande grundprinciper är bäst. Det vill säga att om det rapporterats i etablerade medier med personen namngiven kan uppgifterna anses tillräckligt uppmärksammade för att det inte skall ses som kränkande. Det finns ju situationer där uppgifter kan anses vara relevanta oavsett om de bekräftats av personen själv eller nära anhöriga. Sedan finns ju andra detaljer som ändå inte bör finnas med i biografin, men då handlar det ju vanligen snarare om "otillbörlig vikt" och liknande. Sedan kommer ju givetvis då också frågan vad som ses som etablerade medier. Vilka riktlinjer följer dessa vid publicering. Finns det rådgivande riktlinjer från Medieombudsmannen? I grunden tycker jag att det i så liten grad som möjligt krävs att vi behöver utforma egna regler, utan kan förlita oss på sådana som tagits fram av etablerade institutioner.FBQ (diskussion) 3 februari 2023 kl. 08.39 (CET)Svara[svara]
Med "rapporterats i etablerade medier" tolkas och har tolkats som att det räcker med en eller ett par blänkare, inklusive debattartiklar. Poängen är just att bli av med den missuppfattningen. LittleGun (diskussion) 3 februari 2023 kl. 09.04 (CET)Svara[svara]
Vi bör också beakta beständigheten. Att något är intressant att rapportera om i medier behöver inte alls betyda att det finns skäl att ha med det i en biografi i ett uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2023 kl. 22.33 (CET)Svara[svara]