Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer/Arkiv 2011

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Avsnittet om barn[redigera wikitext]

Den nuvarande formuleringen är något märklig:

Namn på föräldrar, syskon och barn bör endast nämnas om dessa personer har egna artiklar på Wikipedia eller på annat sätt är offentliga personer, alternativt om dessa uppgifter återfinns i lättillgängliga tryckta källor av typen biografiska lexika, Vem är det, släkt- och adelskalendrar etc.

Om barnen inte är offentliga personer finns det något vettigt skäl att ha med deras namn bara för att de finns i lättillgängliga källor, även folkbokföringen är ju offentlig i Sverige. Just lättillgängligheten förefaller vara ett svagt argument. Borde vi istället nöja oss med bara Namn på föräldrar, syskon och barn bör endast nämnas om dessa personer har egna artiklar på Wikipedia eller på annat sätt är offentliga personer.--Ankara 25 augusti 2011 kl. 10.20 (CEST)[svara]

Det står ju "lättillgängliga tryckta källor" vilket innebär att redaktören för det verket redan har gjort en sorts relevansbedömning enligt det verkets kriterier. Det gör ju att alla barn inte automatiskt kan tas med bara för att de är med i folkbokföringen.Sjö 25 augusti 2011 kl. 12.50 (CEST)[svara]
Samtidigt hänvisas det till släkt- och adelskalendrar som inte baseras på ett redaktionellt urval, utan strävar efter att vara kompletta och omfatta alla. Är det någon som har invändningar mot att de två exemplen tas bort.--Ankara 25 augusti 2011 kl. 13.08 (CEST)[svara]
Jag vänder mig mot ett sådant resonemang. Frågan om huruvida sådana här uppgifter skall tas med ser jag i första hand som en fråga om integritet - inte om relevans för de enskilda omnämnda släktingarna - och det är genom att uppgifterna redan är just lättillgängliga som vi kan tillåta oss att ha med dem här också. Detta har m a o inte med relevansen i sig att göra, och det är alltså ointressant huruvida källan är ett urval - det centrala är att uppgiften redan är spridd. /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Nej, frågan om integritet handlar knappast bara om uppgiften redan är spridd utan om ett, genom BLP, ställningstagande om vilka uppgifter som bör anges och när. När det bör ske är när barnen är offentliga personer och värda att nämna i offentliga sammanhang såsom Wikipedia, NE, radio och tv, pressen m.m. - när barnen har allmänintresse i sig. Enbart när barnen har ett tillräckligt stort allmänintresse är integritetsintrånget berättigat. På så sätt hör frågorna om integritet och relevans ihop i denna fråga. Principen måste också alltid vara att hellre inte ta med namnen vid osäkerhet hur offentliga personer de egentligen är än att inkludera.Obelix 25 augusti 2011 kl. 17.29 (CEST)[svara]
Bara för att förtydliga: när vi talar om "barn" här ovan så syftar nuvarande formulering alltså bara på vuxna barn - att minderåriga barn inte skall nämnas om de inte är kända i sig själva (t ex barnskådespelare) var alla helt överens om när nuvarande lydelse diskuterades fram härom året. Jag skulle f ö föreslå att de som har synpunkter först läser igenom den diskussionen (den finns i arkivet för 2010 om jag minns rätt) så att vi inte behöver ta hela den i repris igen. /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 21.07 (CEST)[svara]
Håller med FredrikT och diskussionen 2010. --NERIUM 25 augusti 2011 kl. 21.25 (CEST)[svara]
Som alltså finns i arkivet som Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer/Arkiv 2010 (den första tråden - lång). --LPfi 26 augusti 2011 kl. 10.42 (CEST)[svara]

Föräldrars yrken[redigera wikitext]

Hitflyttat från Diskussion:Eva Hamilton.

Användaren Lsj har enl svar på sin diskussionssida i dag bestämt att uppgifter om föräldrarnas yrken och moderns flicknamn bör undvikas här eftersom de ingår som ett led i en snedvridning. Är inte det en ganska märklig hållning? 80.216.200.21 30 november 2011 kl. 10.29 (CET)[svara]

Ytterst märklig. Strider helt mot wikistd. Ymer 30 november 2011 kl. 11.01 (CET)[svara]
Föräldrarnas titlar lades in ungefär samtidigt som en rad redigeringar med kritik mot Hamilton. De andra redigeringarna hade uppenbart en snedvridningsagenda. Hade inget annat hänt i artikeln samtidigt så hade nog titlarna fått vara ifred. Det jag vänder mig mot är hursomhelst inte så mycket yrkena, som betoningen av föräldrarnas adliga anor. Vad wikistd beträffar så säger wp:BLP följande: "Namn på föräldrar, syskon och barn bör endast nämnas om dessa personer har egna artiklar på Wikipedia eller på annat sätt är offentliga personer, alternativt om dessa uppgifter återfinns i lättillgängliga tryckta källor av typen biografiska lexika, Vem är det, släkt- och adelskalendrar etc." Lsj 30 november 2011 kl. 11.29 (CET)[svara]
Moderns flicknamn hade väl en hänvisning som släkt, men det kanske inte räknas. 80.216.200.21 30 november 2011 kl. 11.31 (CET)[svara]
Själv hämtade jag yrkesuppgifterna från ett väldigt känt genealogiskt standardverk, d v s den adelskalender Du nämner sist i Ditt senaste inlägg. 80.216.200.21 30 november 2011 kl. 11.38 (CET)[svara]
... och jag fyllde på med uppgifter från standardverket Vem är det (2007). Ymer 30 november 2011 kl. 11.46 (CET)[svara]
Jag lade in yrkesuppgifterna igen. De är som sagt källbelagda (Adelskalendern) och därtill torde information om föräldrarnas yrken säga mer om artikelobjektets sociala kontext än vad bara ett par namn gör. /FredrikT 1 december 2011 kl. 09.53 (CET)[svara]
Jag håller med Lsj, artikeln ska handla om Eva Hamilton och hennes gärning, inte om hennes släktingars namn och jobb. Och vad hennes svärföräldrar heter är definitivt inte relevant. / Elinnea 1 december 2011 kl. 10.04 (CET)[svara]
Med den typen av resonerande går svenskspråkiga wikipedia i så fall fullständigt på tvärs mot alla etablerade biografiska lexika jag känner till. Det tycker jag är mycket tråkigt. /FredrikT 1 december 2011 kl. 10.09 (CET)[svara]
Vi har sedan länge haft principen att vara restriktiv skriva ut släktmedlemmar, och jag ser som Elinnea att det inte kan vara relevant nämna svärföräldrarnas namn och tar bort dem.Yger 1 december 2011 kl. 10.11 (CET)[svara]
Varför inleder i så fall ett standardverk på området som Dansk biografisk leksikon konsekvent sina artiklar med uppgifter om såväl biografiobjektets föräldrar som make/maka och dennas föräldrar - allt med såväl levnadsdata som yrkesuppgifter (se t ex biografierna under bokstaven L som exempel)? Jag tycker att det är beklämmande och frustrerande att man på svwp håller på och tar bort information och därmed gör oss till en sämtre källa till biografisk information än andra uppslagsverk på området. Glöm inte att "no man is an island" - alla människor lever och verkar i en kontext, och familj och släkt är i regel en mycket viktig del av denna kontext. /FredrikT 1 december 2011 kl. 10.17 (CET)[svara]
Artikeln är en biografi. Som @FredrikT säger; det är och har varit [sedan åtminstone slutet av 1700-talet] - en biografisk standard att den biograferades familjekrets omfattas, bland annat för släktforskare eller bara historiker som målgrupp. Som redan anges ovan är uppgifterna hämtade ur "lättillgängliga tryckta källor". Motsvarande uppgifter är dessutom vanliga i biografier på wikipedia. Ymer 1 december 2011 kl. 10.51 (CET)[svara]
Förr var släktförhållanden stabila och en del av ens identitet och utgjorde också en bas för ens verksamhet. Numera är relationer till partners betydligt mer flytande och förhållandet till föräldrar betydligt mer fria. Redan när det gäller föräldrar kan utskriva basfakta leda fel, var båda föräldrarna samboende under uppväxten, hade de andra vuxna som hade han om vårdnaden som hade större betydelse än de biologiska föräldrarna. Och än mer tveksamt om detta skall behöva redogöra för i varje fall (hennes föräldrar som var samboende under uppväxten var). Partners blir än krångligare: är de sambos, särbos, gemensamma barn etc. Jag skulle vilja se betydligt större restriktion ange dessa relationer alls och under inga omständigheter ge sig i in svärföräldrar (om det inte är signifikanta i sammanhanget).Yger 1 december 2011 kl. 11.00 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt)Förstår inte riktigt vart du vill ta ditt resonemang, men uppgiften om svärföräldrarna kommer från Nationalencyklopedin. Bedömningen om huruvida uppgifter är hämtade ur trovärdiga och verifierbara källor lever vi ju med hela tiden. Vad är alltså skillnaden i faller Hamilton? gift/omgift/sambo/särbo/biologisk eller inte förälder (i någon variant) kommer successivt även det att bli naturligt att redovisa.
Mitt resonemang handlar om att vi inte skall före vidare dåliga vanor från äldre biografiverk utan utforma sådan som är relevanta för vår tid.Yger 1 december 2011 kl. 11.20 (CET)[svara]
Ligger inte Nationalencyklopedin 2007 i tiden tycker du? de skriver dessutom i det standardverket: "De biograferade bidrar själva med uppgifter som ligger tillgrund för artiklarna." samt "VEM ÄR DET är av stort värde för den intresserade allmänheten, men har i synnerhet blivit ett användbart verktyg för bl.a. forskare, studenter och journalister, vilka i sin utövning kräver granskad och trovärdig biografisk information om Sveriges mest framstående kvinnor och män." Ska vi inte konkurrera med Nationalencyklopedin? Ymer 1 december 2011 kl. 12.30 (CET)[svara]
Jo genom att vara bättre..Yger 1 december 2011 kl. 12.55 (CET)[svara]
... på att utelämna väsentlig information? dåligt spår. Ymer 1 december 2011 kl. 12.58 (CET)[svara]
På att utelämna info som är dubbeltydig i sin tolkning. Allt som kan källbeläggas är inte relevant ha med i artiklar.Yger 1 december 2011 kl. 13.09 (CET)[svara]
"dubbeltydig"? utveckla, tack. Ymer 1 december 2011 kl. 13.43 (CET)[svara]
I denna fördes in att pappan var greve. En sådan information kan tolkas faktuellt men också känslomässigt, jaha hon är en överklasstjej. Alltså en sådan info bör bara föras in i en kontext där det framgår om detta färgade henne uppväxt eller mer var en kuriosa (av typen hennes pappa hade ett brunt och ett blått öga).Yger 1 december 2011 kl. 13.47 (CET)[svara]
Men snälla nån, ska man hymla om att någon är grevinnai egen rätt? Hur det uppfattas är ju upp till var och en, men att inte våga skriva det! --78.79.134.5 1 december 2011 kl. 13.49 (CET)[svara]
@Yger, nu spårade du ut ordentligt. Försök att hitta sakargument, istället. Ymer 1 december 2011 kl. 17.22 (CET)[svara]
I allt väsentligt håller jag med Yger ovan. Man behöver också titta på vad personens relevans grundar sig på. Ta t.ex. en annan VD, Lovisa Hamrin. I hennes artikel nämns föräldrarna direkt i ingressen, och där ser jag det som helt korrekt, eftersom hon är VD därför att hon har de föräldrar hon har (pappa var VD före henne, mamma är fortfarande huvudägare i firman). Så är inte fallet för Eva Hamilton, hon är relevant helt av egen kraft, och därför bör de anhöriga ha betydligt blygsammare plats i hennes artikel. Lsj 1 december 2011 kl. 11.07 (CET)[svara]

Jag tycker inte att argumentet "Förr var släktförhållanden stabila" håller. Förvisso var skilsmässor och lösliga parrelationer ovanligare, men å andra sidan dog folk yngre och omgiften med åtföljande halv- och styvsyskon etc var därför vvanliga, vilket inte har hindrat att man ändå redovisat dem i biografiska lekika. Se här ett exempel med dubbla omgiften ur det ovan länkade avsnittet ur Dansk biografisk lexikon:

Lassen, Christian Ludvig, 1766—1839, Kancellideputeret. F. 7. Okt. 1766 paa Selsøgaard, d. 9. Maj 1839 i Kbh. (Frue), begr. sst. (Ass.). Forældre: Kancelliraad og Forpagter, senere Ejer af Kongsdal Lorentz L. (ca. 1728—1804) og Kirsten Nielsdatter (Klocker) (1735—90). Gift 20. Dec. 1809 i Kbh. (Frue) med Erasmine Karme Lampe, døbt 3. Sept. 1771 i Aversi, d. 5. Juli 1854 i Kbh. (Frue) (gift 1° 1791 med Overretsprokurator, Søkrigsprokurør Conrad Weidemann, 1761—1808), D. af Sognepræst Marcus Rasmussen L. (1727—97) og Else Cathrine Borchsenius (1730—1804, gift 1° 1759 med Byfoged i Store Hedinge Frants Ulsted, d. 1766).

Och på vilket sätt det skulle vara "dåliga vanor" att förse den kunskapssökande läsaren med dessa fylliga uppgifter övergår mitt förstånd. /FredrikT 1 december 2011 kl. 12.41 (CET)[svara]

Då biografier inte följer en strikt mall, innebär det att allt som står måste tolkas av läsaren som vara av intresse för förståelsen av personen och h*ns gärning. Om vi därför skriver A är dotter till Y innebär det att vi anser någon info överförs. Är det det genetiska sambandet vi vill framföra, då bör vi istället skriva A är biologisk dotter till Y, respektive A är adoptivdotter, A är dotter till en spermadonator som är okänd (och detta skulle bli mycket negativa reaktioner om vi skrev så. Om det inte är det biologiska vi vill framföra vad är det då vill för fram. Om det är personer som varit viktiga i uppväxten kan det vara föräldrar (om det var närvarande) men det kan också vara andra. A var dotter till Y som dock var mycket oengagerad som förälder varför det faktiska uppfostringsansvaret föll på farmor Z där A tillbringade stora delar av sin uppväxt hos, känns heller inte riktigt bra och väcker nog också en hel del irritation. Den information jag faktiskt tycker Vem är det och NE vill överföra genom att nämna föräldrars namn är att det inte är ett "oäkta" barn och vilken social klass uppväxten skedde i. A var dotter till byråintendent Z, ger en vink om social miljö, men det ligger inte i tiden att skriva så.Yger 1 december 2011 kl. 13.06 (CET)[svara]
Så vari skulle "skadan" ligga i att erbjuda denna information, som uppenbart NE menar ligger i tiden och som den biograferade själv försett NE med? påståendet om att det inte skulle "ligga i tiden" är subjektivt och helt taget ur luften. På vilket sätt blir artikeln sämre av att nämna föräldrars- svärföräldrars namn och yrke alternativt på vilket sätt skulle den biograferade kunna lida skada? Ymer 1 december 2011 kl. 13.51 (CET)[svara]
Kan bara instämma av hjärtat med Ymer! Och vad som ligger "i tiden" framstår ävven för mig som ytterst diffust och subjektivt, vilket däremot knappast kan sägas vara fallet med faktauppgifter från Vem är det, Adelskalendern m fl vedertagna källor. /FredrikT 1 december 2011 kl. 14.09 (CET)[svara]

Mammans flicknamn[redigera wikitext]

Kan någon förklara för mig på vilket sätt förtåelesen om Eva Hamilton ökar genom att veta hennes mammas flicknamn. Att mamman var bibliotekarie kan jag se ger marginellt värde, men flicknamnet???Yger 1 december 2011 kl. 15.51 (CET)[svara]

Att det finns en koppling till just Hammarsköld kan vara intressant dels för att Hamilton studerade vid ett lärosäte som hade tagit namn efter en medlem av moderns släkt. Namnet visar ju också att modern är född adlig, inte "uppgift" (ingift).--78.79.134.5 1 december 2011 kl. 16.02 (CET)[svara]
Om det finns en koppling till någon skola så borde det snarast nämnas än namnet. Och på vilket sätt ökas förståelsen av Eva H att veta att hennes mamma är född adlig (Finns det förresten adel, jag trodde alla privilegier kopplat till adel försvann på 1800-talet?)Yger 1 december 2011 kl. 16.13 (CET)[svara]
[redigeringskonflikt] Framför allt blir det tokigt och missvisande om båda föräldrarna står med samma efternamn - då kan man få intrycket att det rör sig om två nära släktingar som gift sig med varandra. Alternativet vore att bara angiva flicknamnet för modern, men då ser man ju inte att de är gifta alls. Genom att - på ett sätt som är högst vedertaget - angiva moderns namn som såväl gift som ogift undviker man däremot alla oklarheter. /FredrikT 1 december 2011 kl. 16.15 (CET)[svara]
Tydligare för läsaren då att skriva de är gifta. Jag saknar fortfarande argument på vilket sätt förståelsen av Evs H ökas av denna info.Yger 1 december 2011 kl. 16.19 (CET)[svara]
Tänk så här Yger: Om Du köper eller lånar en biografi i bokform om en känd person - skulle Du då inte tycka att det vore ganska märkligt om den inte innehöll information om personens familjebakgrund och egna familjebildning.? Skulle det inte bli en ganska ofullständig bild av ett liv om man bara tog upp i princip den biograferades mest framstående yrkesinsatser och utelämnade allt privat och "runtomkringorienterat"? det tycker i vart fall jag, och jag ser wp:s biografiska artiklar som "minibiografier" som också bör ha såväl bredd som djup och kontext i sin framställning. /FredrikT 1 december 2011 kl. 16.27 (CET)[svara]
Om jag köper en bok så förväntar jag mig ett kapitel om hennes uppväxt, och i det är hennes adliga anor relevant nämnã då det går att beskriva i ett sammanhang, om och på vilket sätt det påverkat hennes om människa. Och för Fredrik Reinfelt finns en längre text om han uppväxt vilket jag tycker är OK och relevant för att förstå honom. Att sammanfatta en hel uppväxt i ett namn anser jag bara förvirrar läsaren. Se bara IP numret ovan som tycks kunna läsa in två historier om Eva H i mammans efternamn, och detta utan några källor till dessa associationer. Yger 1 december 2011 kl. 16.33 (CET)[svara]
Ibland används biografier av släktforskare och då är det välkommet med så många fakta som möjligt för att komma vidare i det genealogiska arbetet t.ex. att leta reda på de tillhörande släktmedlemmarna i de släktkalendrar och andra kalendrar som finns.Wvs 1 december 2011 kl. 16.36 (CET)[svara]
WP:INTE#Inte en databas för CV:n eller släktforskning.Yger 1 december 2011 kl. 17.00 (CET)[svara]
Yger, man kallar det adel oavsett hur man tolkar adelsbegreppet (statsrättslig, hävd etc). Du känner säkert till att man under 1900-talet skrivit att Povel Ramel var baron, för att ta ett exempel. Ur ett genusperspektiv är det förstås lika viktigt med moderns kulturella bakgrund som faderns (tycker att man kan kalla adeln för en kultur). Jag ställer mig mycket frågande inför att som så ofta görs nämna fäder och söner i biografier, men aldig mödrar eller döttrar. Det blir ett kollektivt osynliggörande, oavsett social eller kulturell bakgrund hos modern.--78.79.134.5 1 december 2011 kl. 16.38 (CET)[svara]
Och rent faktiskt är den svenska adeln heller inte upphävd. Alla konkreta privilegier är förvisso försvunna, men själva de juridiska urkunder som själva sköldebreven (adelsbreven) för de numera runt 600 kvarlevande svenska adelsätterna utgör är på intet sätt upphävda eller återkallade. /FredrikT 1 december 2011 kl. 16.49 (CET)[svara]
Är det inte standard att ange en moders flicknamn i uppslagsverk, matriklar och liknande? På vilket sätt strider nämnandet av moderns flicknamn mot BLP? Imperto 1 december 2011 kl. 16.44 (CET)[svara]
Jo, och jag kan inte begripa varför just svwp skall behöva avvika från detta. /FredrikT 1 december 2011 kl. 16.49 (CET)[svara]
Ingen har gett argument varför detta skulle öka förståelsen av Eva Hs bara att det är vanligt ange detta. Jag har två mycket nära exempel de senaste månaderna när omnämnandet av mammans efternamn skulle varit mycket skadligt för personen(jag lyckade i båda fallen stoppa det). I de fallen handlade det om icke svenska efternamn. Med allt större del utländska födda blir den typen av problem jag sett allt vanligare.Yger 1 december 2011 kl. 16.55 (CET)[svara]
Tänker användare Yger analogt ändra i andra artiklar, exempelvis Christian von Koenigsegg?Wvs 1 december 2011 kl. 16.58 (CET)[svara]
I den artikeln beskrivs mer om uppväxten än ett namn och det framkommer också varför det är relevant ta upp för honom. Allt detta saknas i denna artikel.Yger 1 december 2011 kl. 17.03 (CET)[svara]
Om det är det som är problemet kan jag iofs hålla med till en liten del. Uppgifterna om Hamiltons bakgrund borde förstås presenteras kronologiskt, i början av biografin (vilket jag ivrat för mot Ymer under annat IP-range). Där hade jag gärna velat veta hur modern är släkt med Dag Hammarsköld (det är en inte alltför stor släkt). Där hade man också kunnjat skriva att Eva Hamilton själv tillhör den grevliga ätten 86 och följaktligen är grevinna.--78.79.134.5 1 december 2011 kl. 17.07 (CET)[svara]
@Yger verkar inte påläst. Biografier generellt har denna uppställning som en majoritet i diskussionen verkar för. Jag har själv cirka 1 500 volymer i min bokhylla, och kan därför uttala mig i sak. Det handlar alltså inte nödvändigtvis om att "öka förståelsen" (vad betyder det?) för EH, utan om att vara generös med tillgänglig information, som omöjligt kan uppfattas negativ. Läs ovan vad NE skriver som motiv för sina uppgifter: " ... ett användbart verktyg för bl.a. forskare, studenter och journalister, vilka i sin utövning kräver granskad och trovärdig biografisk information om Sveriges mest framstående kvinnor och män." Ymer 1 december 2011 kl. 17.21 (CET)[svara]
Att det är vanligt skriva så vet jag redan, även om jag bara har 150 biografier i min bokhylla (men läst 1500). Däremot ser jag inget sakargument för att fortsätta med denna ovana. Jag har själv som jag sagt mött två som uppfattad det mycket negativt att deras mors flicknamn skrivs ut, så "omöjligt kan uppfattas negativt" vet jag generellt är inkorrekt. Hur det är i detta fall med EH vet jag inte, men saker som inte tillför värde och kan uppfattas som negativt av objektet skall vi naturligtvis undvika tillföra. Jag drar mig dock ur denna diskussion nu då det verkar som det är omöjligt fortsätta utan att mötas av både brist på WP:GT och att slippa personangrepp (Diskutera i sak inte person). Trist.Yger 2 december 2011 kl. 05.26 (CET)[svara]

Vad säger ni: borde hela ovanstående principdiskussion om släktingars vara eller icke vara kanske flyttas till Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer? Diskussionen har ju bäring på även andra människor än Hamilton. /FredrikT 5 december 2011 kl. 09.15 (CET)[svara]

Utan vidare (det var genom flyttet jag upptäckte diskussionen). Hur principerna bör tillämpas på Eva Hamilton diskuteras kanske bäst på artikeldiskussionen, men jag ser att också principerna ifrågasätts. I tidigare diskussioner här har man i hög grad varit på Ygers linje. Ett av skälen är att Wikipedia ger mycket större synlighet åt uppgifterna, också åt personer som inte skulle läsa dem i de andra "lättillgängliga" källorna.
Adelskap är sannolikt relevant för de allra flesta adliga och sällan okänt. Inom adeln torde släktskapsförhållanden också ha rätt stor betydelse. Jag tror därför gärna att uppgifterna är relevanta för artikeln ifråga, men att redogöra för dem i ett sammanhang är betydligt bättre än att bara nämna namn.
För andra artiklar kan situationen vara en annan. Formuleringarna om att man skall vara restriktiv finns inte med av en slump utan har införts efter långa diskussioner.
--LPfi 6 december 2011 kl. 21.19 (CET)[svara]