Wikipediadiskussion:Faddrar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Försök att värva nya skribenter[redigera wikitext]

I samband med Wikimedia Foundations insamlingskampanj dom senaste åren har personer som donerat fått möjlighet att svara på en enkät, och en av frågorna där har varit om dom vill engagera sig på annat sätt än att donera pengar. Nu har WMF en lista med e-postadresser till ungefär 2000 personer i Sverige som sagt att dom vill göra nånting mer än att bara donera pengar, och vill försöka engagera personerna genom att maila och bjuda in dom till att börja redigera. Genom att dela upp gruppen i olika delar och formulera utskicket lite olika och bjuda in till både wikiträffar, introduktionskurser, nybörjarsidor och andra bra resurser vill dom även se vad som fungerar bra och vad som går att förbättra inför att fortsätta på andra språk- och geografiska områden. Utskicket kommer att formuleras på Meta, och alla är välkomna att vara med och tycka till.

Med det här undrar jag dels om det är en bra idé över huvud taget, om några faddrar vill vara extra inblandade, vilka som är dom bästa sidorna (till exempel Wikipedia:Välkommen till Wikipedia, Wikipedia:Introduktion, Wikipedia:Redigering, Wikipedia:Manual, Wikipedia:Hjälp) att länka till, hur stora grupper som är lagom att skicka ut till på en gång och vilka andra bra tankar som finns.

Alla förslag är bra, och jag tar med det till nästa möte vi har med Jessica Robell innan vi går vidare. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 27 juni 2017 kl. 12.21 (CEST)

Jag undrar om en god idé skulle vara att man får en särskild person att kontakta (som är med på projektet, förstås) snarare än en lista med faddrar. Listan innehåller visserligen intresseområden, vilket är bra, men det de flesta behöver hjälp med är detsamma oavsett ämnesområde. Då slipper man titta på listan, vara osäker, känna att man inte riktigt vet vem man skall kontakta och så vidare. /Julle (disk.) 27 juni 2017 kl. 14.34 (CEST)
Tycker det låter som en bra idé. Tänker att man kanske kunde passa på att ta tillfället i akt att göra en undersökning - hur många svarar, hur många är intresserade att börja och senare kanske fråga hur de upplever att det gått. I andra undersökningar har man ju riskerat att dels i första hand få respons från personer som haft något att klaga på - i andra situationer fått svar som kanske snarare byggt på förutfattade meningar om wikipedia snarare än egna erfarenheter. Visst blir väl urvalet även här vinklat - men likväl vore ju resultatet intressant.FBQ (diskussion) 27 juni 2017 kl. 14.48 (CEST)
Jag tror att det utöver länkarna är viktigt att i mejlet försöka förklara att vi har riktlinjer och varför.
"Wikipedia har funnits i mer än femton år nu, och under tiden har vi kommit fram till en rad riktlinjer som behövs för att uppslagsverket skall fungera bra. Det handlar om att det måste finnas ett allmänintresse för ett ämne, vilka källor som skall finnas i en artikel så att vi vet att folk inte bara hittar på och måste plocka bort artikeln, och andra saker som gör att Wikpedia fungerar som uppslagsverk och är en plats dit människor kan vända sig. Ni kan läsa mer om [[källor]] och [[relevans]], men en bra start när [[lämplig landningssida för nybörjare|den här guiden]]. Det kan verka lite krångligt, men utan de här riktlinjerna vet vi inte hur vi skulle få Wikipedia att fungera." Inte nödvändigtvis exakt så, men någonting i det hållet, för att undvika att det bara blir en arg och ledsen kulturkrock med människor som annars tycker att vi gör bra saker. /Julle (disk.) 27 juni 2017 kl. 15.17 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Eftersom detta är meningen att fungera också som en undersökning hoppas jag att undersökningsupplägget görs så att man på riktigt kan dra slutsatser. 2000 personer är så många att alla inte behöver inkluderas i undersökningen, men det går lätt att slösa bort möjligheten att få resultat, såsom då undersökningen om fikarummet på en-wp genomfördes. Vi bör se till att vi får en kontrollgrupp. En utmaning är väl att vi har svårt att känna igen personerna när de dyker upp under pseudonym. Den utmaningen måste hanteras väl.
Samtidigt vill vi väl att resultatet här skall vara så bra som möjligt, så vi bör undvika sådant vi inte tror på. Jag tror inte att personer som anmält intresse att göra något för Wikipedia blir irriterade av en inbjudan, men man kanske skall vara försiktigt med sådant som kan kännas för tvingande.
För själva inbjudan tror jag att man bör erbjuda ett enkelt sätt att få hjälp eller börja bidra, utan en uppsjö alternativ, medan man samtidigt erbjuder alternativen på ett tydligt sätt, t.ex. med en länk till en sida där de beskrivs med tanke på den som inte känner sig du med det primärt erbjudna alternativet. En del av testgrupperna kan eventuellt erbjudas två–tre primära alternativ.
--LPfi (diskussion) 27 juni 2017 kl. 15.20 (CEST)
Under åren har det byggts upp en hel del erfarenhet av att möta nya, både i skrivstugor, där volontärer och kanslipersonal som du själv varit aktiva. Det finns också erfarenhet bland oss som mer tar hand om deras försök, vad de har svårt för, vad som blir för stor tröskel. Julle nämner några svårigheter här ovan, jag skulle vilja lägga till också det fakta att andra kan gå in och ändra/ha synpunkter på ens alster, dvs man har inte full kontroll på det man skapat. Jag skulle vilja se vi utvecklar vad vi lärt och bygger upp ett bättre samarbete mellan volontärer som hjälper till på "utsidan" och mellan oss på "insidan". Vi kunde tex ha nybörjartider, säg en timme eller två på em/tidiga kväll, där det både finns några faddrar på plats som snabbt och proaktiv kan hoppa in och hjälpa när nya dyker upp, och där vi på insidan är speciellt hjälpsamma, och om det är problem med dåliga redigeringar snabbt för över bollen till faddrar?Yger (diskussion) 27 juni 2017 kl. 16.34 (CEST)

Tack för bra input och kloka tankar, jag tolkar det här som att ingen är emot att vi går vidare och börjar planera för ett försök och siktar på några första utskick i slutet av sommaren!

Personligare bemötande låter som nånting att gå på, och det är intressanta tankar både att ha en utpekad person och utpekade "nybörjartider". Vad tror ni om att ha en landningssida med saker som är enkla att åtgärda, så att det blir en låg tröskel till första redigeringen? Några stavfel, uppdatering av årtal, fotbollsspelare som bytt klubb och liknande, är det ett sätt att locka in nya? Jag undrar också (även om ni som är här inte varit nybörjare på länge...) vilka introduktionssidor och nybörjarguider ni tycker är bäst och mest lämpade att hänvisa till, eller om det är några sidor som är direkt olämpliga att visa upp för nya användare. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 28 juni 2017 kl. 11.38 (CEST)

Jag tror att det är viktigt att man istället för att konstatera att en hjälpsida är för svår eller dåligt skriven och därför låta bli att länka till den (och eventuellt skriva en ny), se till att alla relevanta sidor är tillräckligt bra. Det finns förstås sidor som behandlar avancerade frågor och per nödvändighet är svårsmälta för nybörjare, men också då är det primära att se till att inledningen sätter sidan i kontext och om lämpligt hänvisar till lämpligare sidor, och se till att sidan inte länkas som nybörjarmaterial från andra existerande sidor.
Välkommen till Wikipedia borde ju vara den rätta sidan att länka. Den är dock omfattande. Finns det redan någon enklare (men allmängiltig) introduktion som skulle passa på det namnet? Introduktion är en hurtig nybörjarkurs. Man kan förstås experimentera med en sida riktad just till denna målgrupp.
--LPfi (diskussion) 28 juni 2017 kl. 14.31 (CEST)
"Lite väl omfattande" tror jag är ett generellt problem med våra hjälpsidor. Vi har en tendens att stoppa in all information som nog kunde vara bra om folk visste om, till priset av att jag misstänker att det allra viktigaste går förlorat i massan av text som ingen orkar läsa. Wikipedia:Introduktion är egentligen rätt bra, även om den är hurtig.
Kanske skulle den redan i de grundläggande tipsen nämna att man vill ha källor redan från början och att man kan vilja snegla på relevansbegreppet. Men man vill inte ha för mycket där. /Julle (disk.) 28 juni 2017 kl. 15.22 (CEST)
Jag är mycket positiv till sådana här inbjudningar, men just därför att jag gjort så många sådana här saker har jag ett par saker jag tänker på behöver finnas med. Jag tror nämligen att statistiken nedan talar sitt tydliga språk: vi behöver inte bara nykomlingar utan nykomlingar som stannar. Innan jag nämner vad jag tror att vi behöver skriva tänkte jag därför skissa upp ett par hinder för att nykomlingarna stannar:
  • det tar tid. Inte bara att lära sig att redigera och alla regler, utan att sätta sig ner för att redigera är något som de flesta inte har tid med. De kanske slösurfar på Facebook eller Youtube, men i jämförelse är Wikipedia mer som ett arbete. Och även om det finns spelifiering av Wikipedia och dess systerprojekt (till exempel Wikidataspelet) kan de flesta av dem inte mäta sig med "riktiga" spel och andra hobbies.
  • de flesta har inte definitiva intressen, utan hoppar från ämne till ämne. De kan känna att Wikipedia kräver att man har ett specialintresse som man fokuserar på i veckor eller månader i taget. Det kan vara delvis felaktigt, men det vet de inte.
  • likaså känner inte de flesta människor att de har djup kunskap som de är bekväma med att dela med hela världen. Wikipedia kan kännas som en för stor utmaning, med långa artiklar som man måste vara expert för att kunna bidra till. Det finns stora hål i Wikipedias artiklar och fortfarande många ämnen kvar att skriva om, men nykomlingarna har svårt att hitta de luckorna. De har inte heller en inbyggd bild av hur en riktigt bra Wikipedia-artikel ser ut.
  • några av dem har försökt att redigera och misslyckats. Det finns många sätt att redigera Wikipedia som ger ett negativt resultat. Vi försöker med projekt som Fikarummet, med tack och wikikärlek, men människor tenderar att komma ihåg negativ feedback mer än positiv.
  • de flesta nykomlingar som oss wikipedianer som vakthundar, snarare än som andra medlemmar i samma gemenskap. De känner sig inte välkomnade eller som en del av samma gäng, utan som inkräktare eller smärre störningar i det normala flödet på Wikipedia. Självklart finns det många wikipedianer som gör sitt allra bästa för att välkomna och prata med nykomlingar men de flesta nykomlingarna ser aldrig de meddelandena.
  • Wikipedia skrivs i en mycket underlig stil. Det är inte nyhetstext, och inte berättande, och inte ens vetenskaplig text. De flesta är inte vana vid att skriva över huvud taget, och än mindre i ett uppslagsverk med länkar och källhänvnisningar. Ofta är det här skäl nog för nya artiklar att raderas, till nybörjarnas besvikelse. Vi kan skylla det här på att nykomlingarna inte lär sig från andra Wikipedia-artiklar, men i slutänden ger det säkert inte så mycket.
De här hindren har jag hört om och om igen från nykomlingar sedan 2007 när jag började prata offentligt om Wikipedia. Så om en metod ska kunna förhindra nykomlingarna att fastna i något av dessa hinder behöver den vara mer än det vi gör idag - inklusive det jag gör. Jag är verkligen inte perfekt på att tränga igenom hindren, men vissa saker har jag i alla fall lärt mig. Här är de sex pusselbitar jag brukar tänka på, i den ordning jag tror att de behöver introduceras för nykomlingarna. Anledningen till den ordningen är att om nykomlingen blir avbruten eller sluta läsa, har de åtminstone mött de viktigaste punkterna.
0. hitta motivationen. Här kan man prata om vikten av att sprida information, eller glädjen i att sprida information, eller nöjet av att vara med i ett gäng som fokuserar på att hjälpa andra och är nyfikna, gemenskapen vi har, några specifika nyttor som folk har haft av Wikipedia, den stora publiken, några områden av Wikipedia som är riktigt dåliga och behöver mer kärlek, eller vad man övar upp genom att skriva på Wikipedia, eller något helt annat. Det viktiga tror jag är att lyssna på vad den andra sidan har för motivation. Alla tycker inte att sprida information är det viktiga.
När de hittar sin motivation, kommer de troligen att glömma den där självmedvetenheten de har inför att skriva något som hela världen kan läsa, och det kommer också hjälpa dem att hitta ett ämne att skriva om, så jag brukar ägna mig en hel del åt det här. Det gör det också lättare inför vidare samtal, att man kan återkomma till något som de är intresserade av. När jag missar att prata om det här med motivering, märker jag att de inte kommer tillbaka lika mycket. Och det ska vara deras motivation.
  • 1. hitta något att skriva om. Från motivationsdelen brukar det finnas ledtrådar till vad personen skulle tycka vara intressant att skriva om. Men trots det kan det vara svårt att hitta ett bra ställe att börja. Det finns så många artiklar där man skulle kunna börja. Och var finns de där stora luckorna och de dåliga artiklarna? Jag brukar avråda dem från att börja med att skapa en ny artikel eftersom det ofta är för svårt för en nykomling. Istället brukar jag rekommendera dem att hitta källor eller leta efter korrekturfel, tills de är bekväma med att gå vidare med andra, mer varierade uppgifter. Det går till exempel att hitta artiklar genom att:
  • projektsidor, såsom denna
  • klicka på slumpartikellänken eller senaste ändringarlänken
  • deras födeleseort, en hobby eller något de känner sig nostalgiska inför, den senaste filmen eller boken de såg/läste, en kändis, något som har varit på modet eller liknande
  • kategorier för språkvård eller andra åtgärder
2. förstå Wikipedias regler. De flesta nykomlingar är rädda för att göra fel, men kan ganska enkelt förstå behovet av att lägga till källor eller att ta bort korrekturfel. Resten av Wikipedias regler är inte lika enkla att förklara. Det är ett träsk och man kan exempelvis fastna i förklaringar av upphovsrätt och mer exakta gränser för hur man får bete sig, utan att egentligen ha tänkt sig att man skulle göra det. Det har jag sett gång på gång och det skrämmer bort nykomlingar att reglerna inte är tydliga eller verkar slumpmässiga. Därför brukar jag göra så här, för att inte skrämma nybörjare:
  • fråga dem vilka regler de skulle ha om de hade skapat ett uppslagsverk
  • visa dem de fem pelarna och gå igenom dem mycket snabbt (en-två meningar per pelare)
  • lägga till att vi kan gå tillbaka till reglerna när de stöter på svårigheter (och om det inte sker ansikte mot ansikte, hänvisa till Wikipedias hjälpsida)
3. lära sig att redigera. Jag börjar alltså inte med att börja att redigera, även om jag kommer till det efter ganska kort tid. Så här brukar jag göra:
  • att skapa konton är bra för statistik, men det är så komplicerat att jag inte brukar göra det om jag inte är ganska säker på att personen kommer tillbaka
  • fråga dem hur de tror att man gör för att redigera. Det brukar ta ett tag innan de hittar "redigera"-knappen.
  • efter införandet av VisualEditor är det ganska enkelt att lägga till källor och korrekturläsa (de där två filmerna är utmärkta, tack Sara Mörtsell (WMSE) (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats)!), samt att göra länkar och liknande.
  • jag visar ofta också Senaste ändringarna och historik-fliken, och berättar om hur snabbt det går att återställa dåliga ändringar, samt att Wikipedia är mycket transparent
  • vissa avancerade nykomlingar som visar intresse, kan jag också visa sandlådorna.
  • men framför allt låta dem ställa frågorna, snarare än att råka trassla in sig i detaljer.
Jag brukar ha som mål att de ska göra åtminstone fem redigeringar i artikelnamnrymden, och ger dem beröm för varje redigering de gör.
4. bli en del av gemenskapen. Det finns två starka skäl för nykomlingarna att bli en del av gemenskapen: a) de kommer att behöva fråga om hjälp förr eller senare. Om de hittat några personer de kan relatera till är det mer sannolikt att de ställer frågor snarare än att ge upp, b) gemenskapen hjälper dem att hålla sig engagerade i Wikipedia. Inte lika mycket som på Facebook, men [https://wikimediasverige.wordpress.com/2016/01/15/15-skal-att-fira-wikipedia-pa-dess-15-arsdag/ verkligen mycket trevligare än den genomsnittliga tråden i sociala media, och mycket mer fokuserat på att få något gjort (vilket knyts ihop med motiveringsdelen ovan).
Därför brukar jag presentera diskussionssidor och användardiskussioner, men även användarsidor. Jag brukar också uppmuntra dem att testa att skriva till någon annan användare och att skapa en användarsida.
5. lära sig stilen vi skriver i. Det är svårt att lära sig den encyklopediska stilen, och att lära ut den. Det kräver tålamod från bägges sida. Jag brukar uppmuntra dem att imitera andra artiklar. Här är några sätt jag brukar beskriva den stil vi använder:
  • så tråkigt som möjligt, med så lite personlighet som det bara går
  • förklara vad som vanligtvis betraktas som självklart
  • tidslöst och utan bekymmer om att vara nyhetsvärdig
  • lägg till källor för allt som går att ifrågasätta
  • gör länkar till alla substantiv som kan vara intressanta för läsaren
Så vad betyder det här för ett introbrev? Jo, fokusera på motiveringen och vänta med mer detaljerade beskrivningar av hur man gör, men glöm inte heller att få in dem i gemenskapen.//Hannibal (diskussion) 28 juni 2017 kl. 17.15 (CEST)
Du har stort fokus på "motkrafter". Man kunde också titta på saker som skapar motivation att vilja bidra~ (en längre tid). Och det vore sedan intressant att spåna vilka motkrafter som stoppar hög och mellanmotiverade nya bidragsgivare, och vilka som främst påverkar de med låg motivation.Yger (diskussion) 30 juni 2017 kl. 14.32 (CEST)
Min förhoppning är precis att fokusera på motiverande argument, men om man inte känner till motkrafterna blir det svårt. Och att få medel- och högintresserade att fortsätta var inte det vi diskuterade här, men jag tror att det finns ett par saker som återkommer hos de wikipedianer som jag har kontakt med efter att de har slutat:
  • tidsbrist, till exempel nytt arbete, barn, flytt till annat land
  • Wikipedia "känns färdigt" eller för svårt att bidra med enkla saker längre (såsom de flesta i Susningsgänget)
  • för mycket fokus på administrativa saker, källhänvisningar och regler
  • diskussioner som spårar ur, jobbig atmosfär eller enskilda användare som tillåts bråka för länge (oavsett om det saknas skäl att blockera eller om de flesta andra wikipedianer inte ser användaren som bråkig/jobbig)
Hur man får den gruppen av användare att återkomma/fortsätta är nog egentligen en viktigare fråga än den som nybörjarna, eftersom de redan kan systemet, har motivation att redigera och är en del av gemenskapen. Här tror jag på följande metoder:
  • mejl och personliga kontakter, där man frågar på ett schysst sätt om det finns något man kan göra för att hjälpa till att göra personen engagerad igen, och för det vore det kanske praktiskt om det fanns ett verktyg där man kunde se vilka användare som inte längre bidrar lika mycket (typ: "Den här veckan har Hannibal gjort 52% färre redigeringar än genomsnittsmånaden. Vill du skicka meddelande?")
  • lättare att hitta enkla saker att göra, till exempel via månadens uppdrag. Jag hade gärna velat ha någon sådan lista som vi kan hänvisa såväl nybörjare som veteraner till, som inte är önskningar om att skapa nya artiklar (eftersom det ofta är svårare och mer ansträngande), eller en samling av sådana listor/sidor/kategorier.
  • hjälp med att utvecklas, fortbildas eller lära sig mer, såsom den kurs som Användare:Lokal Profil hade för att köra bottar. Till exempel fotokurser, fotosafarin, Wikipedia-biblioteket, Wikimedia Sveriges wmse:teknikpool och fotoackreditering, projekt utanför Wikipedia.
  • automatiska utskick, à la Amazons förslag, möjligen baserade på FörslagsBot-idén - med tydlig opt-out-länk.
Å andra sidan tror jag att det är utanför den här diskussionens mål. :-) //Hannibal (diskussion) 3 juli 2017 kl. 11.48 (CEST)
Utanför eller inte, så känner jag betydligt mer igen mig i det du skriver, både orsaker och möjliga åtgärder. Och där bland åtgärder är också viktigt ett proaktiv, trevligt och stöttande stöd från andra wikipedianer.Yger (diskussion) 3 juli 2017 kl. 12.07 (CEST)

Nästa steg[redigera wikitext]

Tack igen för ännu mer bra input. Efter ett möte igår med WMF kommer några nya punkter för oss här, samtidigt som dom går vidare med att se vad det innebär juridiskt och integritetsmässigt att koppla ihop donatorer med användare och hur det rent tekniskt går att följa upp mailutskick. För vår del gäller:

Hur många faddrar (eller andra som vill vara med) kan tänka sig att skriva upp sig för att vara personlig kontakt?
  1. Haxpett
  2. Paracel63
  3. LittleGun
  4. Skottniss
  5. Julle
  6. ...
Hur vill ni bli kontaktade? E-post, användarsida, annat sätt?
  • LittleGun: Helst användarsida eftersom jag tycker det är bra att alla kan hjälpa till då, utan att man måste känna att man är fadder. Samt att det är så vi diskuterar med varandra på Wikipedia. Men jag har förstått att den känns onaturlig. E-post och telefon funkar för mig. Sen dyker jag ofta upp på Wikifikor.
  • Skottniss: Instämmer med LittleGun. Användardiskussionssidor i första hand då fler kan svara då. Har dock inget emot e-post eller telefonsamtal, och kan väl tycka att man bör framhäva alla kontaktmöjligheter som likvärdiga. Annars kanske vissa inte "vågar" ringa eller e-posta fast de kanske egentligen skulle behöva det i en viss situation.
  • Julle: Helst användardiskussion, i andra hand e-post. I värsta fall videomöte (Skype, Hangouts) eller fika (om nybörjare i Malmö) vid överenskommen tid, men det kräver ändå tidigare kommunikation. Telefon är inte ett alternativ.
Vad tror ni om tanken att ha en gemensam (OTRS, funktionslåda, e-postväxel) e-postingång? Intressant, görbart, krångligt?
  • LittleGun: Jag tror många uppskattar att skriva mail. Och om det finns en gemensam e-postingång där alla faddrar och frågeställaren får del av och kan delta i konversationen blir det kanske tydligt att det är en gemenskap med många röster.
  • Skottniss: Jättebra idé.
  • Julle: Bra och lite krångligt.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 29 juni 2017 kl. 17.12 (CEST)

Statistik[redigera wikitext]

(Inkopierat från Bybrunnen, tack Larske)
Under 2016 registrerades närmare 12 000 användarnamn. Om vi räknar bort dem som inte gjort några redigeringar mer än ett dygn efter registreringen, på grund av att de blivit blockerade som vandalkonton eller annan anledning, är det 3 282 nya användare kvar, alltså i medeltal ganska precis 9 nya användare per dag. Av dessa 3 282 användare är det:

  • 703 (21 procent) som gjorde sin senaste redigering inom en vecka från registreringstillfället. De har i medeltal gjort 7 redigeringar var.
  • 700 (21 procent) som gjorde sin senaste redigering mellan 7 och 30 dagar från registreringstillfället. De har i medeltal gjort 9 redigeringar var.
  • 597 (18 procent) som gjorde sin senaste redigering mellan 30 och 90 dagar från registreringstillfället. De har i medeltal gjort 21 redigeringar var.
  • 478 (15 procent) som gjorde sin senaste redigering mellan 90 och 180 dagar från registreringstillfället. De har i medeltal gjort 24 redigeringar var.
  • 804 (25 procent) som gjorde sin senaste redigering mer än 180 dagar från registreringstillfället. De har i medeltal gjort 56 redigeringar var. Då är InternetArchiveBot som ensam har gjort nästan 200 000 redigeringar exkluderad. Notera också att den totala "närvaron" för dessa 804 varierar från 6 och upp till 18 månader.

Av de 3 282 användarna är det bara 1 485 som har gjort mer än 5 redigeringar, men det är 92 användare som gjort minst 100 redigeringar.

Vad gäller statistiken tycker jag inte att man ska dra för stora slutsatser och se det som negativa siffror för Wikipedia. Det är mycket som inte framgår. Man kan inte utgå från att alla som registrerar sig är genuint intresserade av att redigera eller har planer på att vara aktiva. Exempelvis kan det vara många som registrerar sig bara för att de vill rätta till något enstaka fel och tror att man måste vara registrerad för att kunna göra det. Det kan också vara många registrerade som redigerar oinloggade av olika skäl. En del som glömmer inloggningsuppgifter skapar ett nytt konto, vilket också påverkar statistik. Bara som några exempel. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 augusti 2020 kl. 19.55 (CEST)

Hur går det med detta?[redigera wikitext]

@Axel Pettersson (WMSE): har det hänt något med projektet på sistone, eller står det still? Skottniss (diskussion) 2 oktober 2017 kl. 00.20 (CEST)

Faddrar som med inaktivitet skrämmer iväg nya[redigera wikitext]

I detta inlägg reagerar jag starkt på att försöken att få kontakt med fadder resulterade i noll respons, och förstärkte nybörjarens frustration. Jag tycker det verkar som i det fallet hade frågaren fått mer hjälp genom att ställa en fråga var som helst (utom i ett mail). Yger (diskussion) 25 september 2017 kl. 18.40 (CEST)

Oj, det där var inte snyggt alls. Verkligen synd. Särskilt som användaren verkar ha sådana ambitioner att bidra. Det där gör mig ledsen. Att användaren pekar på två problem gör det inte lättare att lösa: a) inkonsekvens i regelefterföljning och -överträdelse"bestraffning", och b) dålig kommunikation med fadder. Det ena är ett systemfel och det andra är svårare att säga något om. Systemfelet är något man kan hoppas rättas till med tiden, och kan lägga resurser från gemenskapen för att fixa, till exempel genom gemensamma standarder. Kommunikationsproblemet däremot kan vara så mycket: Är det mejl som hamnat i skräpposten, eller en fadder som blivit sjuk eller är bortrest? Är det ett förbiseende eller något medvetet?//Hannibal (diskussion) 25 september 2017 kl. 19.03 (CEST)
Att jag tog upp den här har bara med b att göra. Var det ett misstag att förslå hon skulle kontakta en fadder?. Om det är slumpmässigt en fadder ger något svar alls, så borde jag väl själv fortsatt kommunicera med henne? Och frågan är jag om i en liknande situation framöver verkligen kommer ge det rådet.Yger (diskussion) 25 september 2017 kl. 19.13 (CEST)
Nu vet jag inte om jag är den enda som har varit i kontakt med vederbörande, då jag inte känner igen mig i allt hon skriver. Men jag kontaktades hur som helst i min roll som fadder med frågor kring "fluff" och relevans på Wikipedia. Jag har tittat tillbaka på vår konversation och kan konstatera att vi har skickat ett 30-tal e-postmeddelanden till varandra utspridda under cirka två månaders tid. Så att jag inte har svarat skulle jag inte hålla med om. Däremot har jag hänvisat till artikelns diskussionssida ett antal gånger när meddelandena bestått av argument för varför artikeln ska få finnas kvar. Jag kan dock också se att jag hade en inaktiv period under vår korrespondens, då Amy fick vänta lite längre på sina svar. Detta är givetvis beklagligt och jag borde ha meddelat detta på något sätt. Min mening är absolut inte att försvara mig, och jag har inget emot att min roll som fadder prövas på något vis. Att den här användaren är av uppfattningen att hon inte har fått svar på sina frågor är förstås inte bra - och det är uppenbarligen (i alla fall delvis) mitt fel. /Frisko (dis.) (bid.) 25 september 2017 kl. 20.05 (CEST)
Tack för ditt svar. För mig är det viktiga att efter hon skickat ett mail hon fått kontakt inom rimlig tid, och det verkar hon då fått. Att man inte kan svara till allas belåtenhet, och att man inte alltid kan svara på studs har jag inga problem med. Jag hade felaktigt fått intrycket inget alls fungerade.Yger (diskussion) 25 september 2017 kl. 20.09 (CEST)
Flera har lagt ner mycket tid på att svara på frågor från skribenten, hjälpa, ställa till rätta, etc., vilket tydligt framgår av hennes diskussionssida, och av SFFR-sidan. Som svar har vi fått oändligt pratiga textsjok, med få egentliga konstruktiva frågor, som inte har lett någonstans och som har varit mer eller mindre omöjliga att svara på. Skribenten sade sig vara journalist, men skriver tidigare på sin sida att "nu skall jag ut och googla", vilket knappast en seriöst arbetande journalist använder som enda arbetsverktyg. Skribenten visade dessutom upp en sällsynt oskicklig hantering av källor som knappast bidrog till att stärka förtroendet, och som avsked kommer så en litania om att hon anser sig vara mer eller mindre illa behandlad, inte har fått hjälp och därför anser att Wikipedia saknar trovärdighet. Alla inblandade har tillsammans arbetat för att både bemöta och stötta, men det belönades med ett ganska tydligt "humpf". Jag anser inte att Frisko har något att skämmas för, och inte någon annan inblandad heller. Därtill har jag mina misstankar vem som egentligen står bakom skribentpseudonymen, men det kan vi lämna därhän. Riggwelter (diskussion) 25 september 2017 kl. 20.25 (CEST)
Åh, då förstår jag. Jag har också haft sådana nybörjare, som redan från starten haft ett horn i sidan till Wikipedia och bara väntat på något skäl att fara ut sådär och eventuellt i brist på sådana hittat på saker. Min reaktion kom dock ifrån att det saknades en del information i inlägget: varken användarnamn eller artikel stod. Då litade jag på inlägget när jag istället borde ha frågat efter mer information. Det ber jag om ursäkt för.//Hannibal (diskussion) 25 september 2017 kl. 22.11 (CEST)
Det här är inte en plats för att diskutera vad som har hänt och inte hänt en enskild användare, utan det får ni ta internt i så fall. Finns det ett utbrett problem som angår alla faddrar, håll er till det då. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 september 2017 kl. 02.19 (CEST)

Att bli fadder[redigera wikitext]

"Vem som helst får gärna anmäla sig". Är det lämpligt att ha det så? Borde inte de som har detta uppdrag åtnjuta gemenskapens förtroende? Risken finns ju annars att den vägledning man får blir missvisande. Tostarpadius (diskussion) 14 februari 2018 kl. 05.53 (CET)

Förtroende bland wikipedianer tycker jag är tämligen oväsentligt i sammanhanget. Det är den som behöver hjälp eller stöd som ska känna förtroende. Dessutom väljer den själv fadder. Däremot fördelaktigt att faddrar har lite rutin, och viktigt att de är någorlunda aktiva. Med jämna mellanrum plockas inaktiva faddrar bort från listan. Är någon missnöjd med en fadder kan den alltid byta till någon annan. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 13.53 (CET)
Om man är helt ny i sammanhanget är det svårt att avgöra vem som är en lämplig fadder och därmed vem man ger sitt förtroende. Tostarpadius (diskussion) 15 februari 2018 kl. 16.37 (CET)
Jag instämmer med Tostarpadius. För att en fadder skall vara lämplig bör vederbörande åtnjuta ett stort förtroende. / Reddarn (diskussion) 15 februari 2018 kl. 16.40 (CET)
Jag skulle kunna vända lite på Tostarpadius påståenden och skriva: Risken finns ju annars att wikipedianerna väljer ut dåliga faddrar eller skrämmer bort faddrar. Det hade varit en annan sak om faddrar hade fått betalt eller särskilda befogenheter, men så är inte fallet. Att man ska ansöka, och en liten grupp sedan ska fatta beslut tror jag inte ett dugg på. Hur många vill ansöka om att bli hjälpsamma? Som att ansöka om att få brygga kaffe eller diska på arbetsplatsen. Är det problem med att faddrar ger dåliga svar bör bättre vägledning vara den första insatsen. Det är inte otänkbart med fasta grundläggande krav, men då ska det vara låga och rimliga krav i paritet med att flytta artiklar eller delta i omröstningar. Hur man än vänder och vrider på det är väl det absolut viktigaste för att kunna vara en bra fadder att man är motiverad och att man är inloggad ibland. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 15 februari 2018 kl. 18.06 (CET)
Att inte riktigt alla får flytta artiklar eller delta i omröstningar har väl dessutom mycket att göra med risken för missbruk. Risken att någon med ont uppsåt skulle bli fadder måste vara obetydlig i jämförelse. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 15 februari 2018 kl. 18.31 (CET)
Att man saknar ont uppsåt är inte en garanti för att man har gott omdöme. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2018 kl. 14.16 (CET)
Just misstänkliggörandet är ett problem, exempelvis när det handlar om att få många olika användare att vilja och kunna bli faddrar. Då blir det troligen mest administratörer och andra redan förtroendevalda som blir faddrar. Det behövs en mångfald bland faddrar för att fånga olika intresse- och kunskapsområden, olika hemvister, olika kontaktvägar och olika användare. Som exempel kanske någon som har varit i konflikt med en administratör vill kunna ta kontakt med en fadder som inte är det. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 juni 2018 kl. 16.57 (CEST)
Svaren från en fadder väger ju precis lika lätt eller tungt som från någon annan på Wikipedia. Det är jämförbart med att vara värd i Fikarummet och besvara frågor i forumen. Besvara frågor kan vem som helst göra och vem som helst kan skriva på sin användarsida att den gärna svarar på frågor, även om den inte är anmäld som fadder. Anmälda faddrar, värdar och andra som besvarar frågor kanske inte har gott omdöme enligt dig, men de är trots det fria att fortsätta använda Wikipedias funktioner såvida de inte är blockerade. Och har du tänkt på att en registrerad användare skulle kunna kalla sig för en yrkestitel eller ämnesexpert i sitt användarnamn utan att vara det minsta behörig eller ljuga på sin användarsida. Det är tänkt att fadderlistan ska kontrolleras regelbundet och att faddrar som inte varit inloggade på länge raderas i listan. På så sätt undviker man att inaktiva ligger kvar år efter år. Om det finns något konkret problem är jag villig att hjälpa till med att se över det, men just att utan grund ifrågasätta faddrar mer än andra eller misstänkliggöra användare utan att något fel begåtts vill jag inte stödja. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 augusti 2020 kl. 19.23 (CEST)
Jag kollade tidigare i somras och frågade några som var inaktiva. Så just nu är den uppdaterad. ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 3 augusti 2020 kl. 12.43 (CEST)
Tack, vad bra! Uppdatera gärna datumet under listan också. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 3 augusti 2020 kl. 15.24 (CEST)
 Utfört ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 3 augusti 2020 kl. 16.19 (CEST)

Ny funktion för att koppla ihop nybörjare med faddrar[redigera wikitext]

@Adville, BodilKristina, Deryni, Haxpett, Idunius, Joshua06, Kyllo, LittleGun, Paracel63, Rasmus 28, Vostok, TheSwordfish, Hobbsansak: Jag har redan skrivit till alla aktiva faddrar på deras diskussionssidor (förutom de allra nyaste så nu får ni allihop en ping), och eftersom att alla som svarade var åt det positiva hållet startar jag en diskussion här. Det finns en ny funktionalitet som kallas Growth vars sammanfattning har översatts till svenska här. Syftet är dels att koppla ihop nya användare med faddrar och att ge dem förslag på enkla uppgifter. Funktionen finns redan aktiverad på ett antal språkversioner och man kan testa funktionen där genom att aktivera den i sina inställningar. (Den här länken tar er till exempel till baskiska Wikipedia. (Förmodligen får ni en varning om att språket ändras till svenska och att ni måste slå på funktionen i inställningarna.))

Vad jag vill föreslå är att vi inför denna funktionalitet på svenskspråkiga Wikipedia och då anpassar dagens fadderfunktion med dessa nya möjligheter. Det finns en del kvar att göra innan den kan slås på. Dels vore det bra att bli klar med de svenska översättningarna på Mediawiki-hjälpsidorna, men framförallt behöver vi skapa någon slags förklaring här, förmodligen på Wikipedia:Growth. Vi kan ju utgå från det som står på den första länken för det. Sedan behöver vi anpassa hur listan är utformad så att mjukvaran kan koppla ihop faddrarna med nybörjare automatiskt. De kluriga sakerna som jag inte listat ut än är att vi verkar sakna någon slags hjälpsida som vi skulle kunna peka på som förklarar behovet av uppdatering, från mallar som Mall:Inaktuell, Mall:Inaktuell mening, Mall:Föråldrad och Mall:Uppföljning saknas. Dessutom hittar jag inget liknande engelskans artikelskaparguide. Någon som känner till om vi har något liknande? Annars kan vi ju skapa något enkelt som ger nybörjarna tillräckligt med hjälp för att de ska kunna lösa sina uppgifter. Slutligen så behöver ju uppdatera denna sidan en del. Ainali diskussionbidrag 9 augusti 2020 kl. 13.01 (CEST)

Jag funderar över vad en sida skulle kunna heta som adresserar problemen som de ovanstående mallarna belyser skulle kunna heta. Är Wikipedia:Uppdateringsbehov ett namn som är tydligt nog där man skulle kunna skriva ner lite tips på hur man går tillväga för att kunna avmalla dem? Ainali diskussionbidrag 29 augusti 2020 kl. 21.27 (CEST)
Ja, eller kanske uppdatera/förbättra/skriva om Wikipedia:Tidlöshet. ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 29 augusti 2020 kl. 22.25 (CEST)
Ja, mycket bättre förslag! Det var en sådan sida jag letade efter men uppenbarligen inte tillräckligt bra. Ainali diskussionbidrag 29 augusti 2020 kl. 22.31 (CEST)
Bara det innebär att den nog är för svår att hitta i dagsläget. ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 29 augusti 2020 kl. 22.33 (CEST)
Jo visserligen, men här kommer det att skapas en direktlänk från informationstexten i samband med att man jobbar med att åtgärda artiklar med dessa problem via verktyget, så i just detta fall är det nog inget problem. Ainali diskussionbidrag 30 augusti 2020 kl. 00.06 (CEST)

Namnet?[redigera wikitext]

Tack för arbetet! Finns det någon möjlighet att det går att översätta själva namnet på det här verktyget? "Growth" låter inte helt optimalt som namn på ett verktyg som ska fungera som hjälp för nybörjare på andra språk än engelska… Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 13.44 (CEST)
Facebook like thumb.pngInstämmer i båda påståendena! Deryni (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 14.16 (CEST)
Det är klart att det går, och det var min tanke först, men i någon online wikifika så tyckte de som deltog då att det engelska var bättre. Jag tänkte på "Tillväxt" (dvs. Wikipedia:Tillväxt). Har ni några andra förslag? (Sedan är ju hjälpsidan för funktionen inte främst till för nybörjarna, utan för faddrarna. Nybörjarna får hjälp om verktyget i själva verktyget.) Ainali diskussionbidrag 9 augusti 2020 kl. 17.37 (CEST)
Nja, jag undrade mest vad "Growth" egentligen syftade på. Det känns nästan som om marknadsavdelningen på Det stora företaget varit framme… Tillväxt kan ju syfta på så många saker i Wikipedia-världen (artikelmängd, artikelkvalitet, uppdateringsfrekvens, mängden deltagare…). Hade jag varit med på den där wikifikan (vilken var det?), hade jag kanske föreslagit Wikipedia:Fadder 2.0 eller Wikipedia:Starthjälp. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 23.33 (CEST)
@Paracel63: Namnet growth syftar på mw:Growth som i sin tur är en samlingssida för det tekniska mw:Extension:GrowthExperiments. Och det var ju inte ett förslag att byta namn på denna sida, den tycker jag fortfarande ska heta Faddrar. Detta var för sidan som förklarar det tekniska verktyget för nystarten. Ainali diskussionbidrag 10 augusti 2020 kl. 20.07 (CEST)
OK, då förstår jag lite bättre. Då är det lite grand som VisualEditor (som vi faddrar ibland kallar för något annat i kommunikationen med nybörjarna, om vi nu behöver kalla de något). :-)--Paracel63 (diskussion) 11 augusti 2020 kl. 16.24 (CEST)
Ja, precis så. Ainali diskussionbidrag 11 augusti 2020 kl. 18.10 (CEST)
Så analogt med Wikipedia:VisualEditor tänkte jag sätta igång med Wikipedia:Growth om ingen har några invändningar (det går ju alltid att flytta sidan också). Ainali diskussionbidrag 23 augusti 2020 kl. 10.18 (CEST)
@Paracel63, Deryni: Nu har jag publicerat sidan Wikipedia:Growth men är fortfarande öppen för en flytt om det finns bättre förslag. Men jag tror som sagt att det är av mindre vikt eftersom att den inte främst riktar sig till nybörjarna. Ainali diskussionbidrag 29 augusti 2020 kl. 13.28 (CEST)
Tack! Ja, ska begreppet inte användas i vår kommunikation med nybörjarna, har jag inga direkta invändningar. :-) Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 14.14 (CEST)
Facebook like thumb.pngSamma här! Deryni (diskussion) 29 augusti 2020 kl. 16.48 (CEST)
Sedan tycker jag av princip att vi skall hitta en översättning ändå, men det är ingen panik. /Julle (disk.) 29 augusti 2020 kl. 22.36 (CEST)
"Tillväxt", "ökning" och "utveckling" är tre direktöversättningar av "growth" som kommer fram. Nu när jag väl funderat litegrann på detta skulle jag vilja föreslå "framsteg" som eventuell titel (vilket vore lite mer "upplyftande" även för nybörjare). /Mvh Vostok (disk.) 31 augusti 2020 kl. 15.38 (CEST)

Beta?[redigera wikitext]

Går det att lägga denna som en beta på inställningar så att man kan se hur det ser ut om man har det på, och kan se eventuella felöveesättnibgar och så innan nybörjarna kan få tillgång till det? Adville (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 18.12 (CEST)

@Adville: Jag tror inte att det går att få den som beta, men om du går till en annan språkversion som har det påslaget (t.ex. baskiska) och ändrar språket till svenska så ser du ju om språket är bra. Ainali diskussionbidrag 9 augusti 2020 kl. 18.19‎

Kvar att översätta[redigera wikitext]

Det finns några sidor kvar som är viktiga att översätta innan vi kan aktivera verktyget. Det görs enklast på mediawiki där de har ett bra verktyg där man översätter i mindre stycken. Sedan kan vi kopiera (och kanske anpassa) sidorna hit. Av det som var listat på Phabricator är det dessa sidor som inte är klara än (men några är påbörjade):

Hjälp gärna till att översätta några stycken. Ainali diskussionbidrag 29 augusti 2020 kl. 17.57 (CEST)

Fadder blir man antagligen för att man vill vägleda andra på Wikipedia och kanske bidra med kunskaper inom sina intresseområden, men inte nödvändigtvis för att man vill utveckla nya fadderfunktioner, älskar att grotta ned sig i tekniska termer och att översätta mängder av text. Jag tycker att det tjatas och framstår som att faddrarna har ett ansvar att bidra med detta. Dessutom är det väldigt mycket som har varit otydligt med bland annat mer specifikt vad som behöver göras (utöver översättningar) och vad som krävs för att göra det. Då är det väldigt svårt att genomföra det. Risken är då också stor att ingenting händer och att många tappar lusten och försvinner eller fastnar i diskussioner som inte leder vidare. Det får mig att påminnas om en gång för många år sedan när jag satt i en grupp som hade fått i uppdrag att nå ett gemensamt mål. Alla i gruppen hade nog ett visst intresse från början och ville nå målet, men ingen verkade dock riktigt veta hur målet skulle uppnås, vad som skulle göras (mer konkret) eller hur arbetet skulle fördelas. Det fanns säkert en tanke på att det skulle lösa sig under projektets gång, men det som hände var ingenting. Gruppen samlades regelbundet och småpratade vid varje möte, men projektet gick inte framåt.
Visst kan det finnas en och annan frivillig som brinner för det enorma uppbyggnadsarbetet med nya fadderfunktioner, men jag ser inte varför ansvaret läggs just på faddrar. Som att tjata på administratörerna om att förbättra artiklar när vem som helst kan göra det. Hellre att det är någon som är insatt, har tid och lust, än att det är någon som känner sig pressad att göra det och inte har en aning om vad den gör. Har det ens gått ut något om det i Bybrunnen? Inget ont om arbetet och funktionerna i sig, utan menar bara att det inte lämpar sig specifikt för faddrar. När funktionerna är färdiga är det kanske ett måste att sätta sig in i om man är fadder, men det är i så fall något som varje enskild fadder får ta ställning till när det kommit dit. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 30 augusti 2020 kl. 13.05 (CEST)
Att jag postar här beror inte på att jag vill lägga ansvar på faddrarna, snarare tvärtom, att det finns ett ansvar gentemot faddrarna att ni hålls uppdaterade och dessutom har maximalt inflytande på verktygets utformning här. Som alltid gäller ju att inga användare har plikter, så känn inget personligt ansvar för detta. Däremot finns det nog inga andra som är mer insatta, det här verktyget är ju splitternytt så den specialkunskap som kan komma till mest nytta för att välja svenska termer är ju de som har erfarenhet från fadderarbete. Ainali diskussionbidrag 30 augusti 2020 kl. 15.34 (CEST)
Poängen är inte att någon måste känna till allt, utan att den som är och känner sig lämpad för det ska kunna utföra det, och att det inte behöver vara en fadder. Det kan exempelvis vara någon som har arbetat med funktioner och översättningar tidigare. Någon måste ha beslutat att funktionerna ska finnas och att det ska göras nu, och det är absolut inte jag och troligen inte så många andra faddrar heller. Okej med någon form av översikt på den här sidan och uppdatering med vad som hänt när det har hänt något av värde, men jag upplever att det ständigt skapas nya diskussioner med praktiskt taget samma budskap och tiggeri om hjälp. Då är det lätt att tappa intresse och tilltro till sidan och fadderskapet. Det är heller inte bara en diskussion på en diskussionssida som man "frivilligt" kan ansluta till om man känner för det. Först fick man spam med en vädjan om hjälp, sedan blev man dessutom pingad till den här sidan som att det verkligen var viktigt eller personligt, trots att man vare sig bett om det eller varit aktiv i liknande arbete tidigare, utan bara för att man är anmäld som fadder. Det framställs inte som att det är frivilligt och seriöst. När man har översatt så mycket man vill möts man ändå bara av budskapet här att det är mer som ska översättas, då är det inte underligt att man tappar lusten. Om det händer för lite är det fel att ligga på faddrarna om det. Då beror det antagligen på att det finns för få som vill och kan bidra bland faddrarna, inte att faddrarna har bidragit otillräckligt. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 30 augusti 2020 kl. 16.53 (CEST)
Som sagt, inga användare har plikter och det finns inga förväntningar på att någon ska översätta, varken du eller någon annan. Det är mer en publik att-göra-lista för funktionaliteten än för någon enskild person. Att lägga den någon annanstans än på sidan den berör och lättåtkomlig för användarna som ligger närmast att komma i kontakt med den skulle väl vara konstigt? Ainali diskussionbidrag 30 augusti 2020 kl. 18.37 (CEST)

Nytt förslag på sidan[redigera wikitext]

Jag har arbetat fram ett förslag på hur sidan kan se ut när funktionen slås på. Det är framförallt att faddrarna delas ut som ändrats och så en ny lista som är förändringen. Det går säkerligen att putsas på ännu mer, men det är i alla fall en start. Ainali diskussionbidrag 26 september 2020 kl. 16.43 (CEST)

@BodilKristina, Deryni, Haxpett, Idunius, Joshua06, Kyllo, LittleGun, Rasmus 28, Vostok, TheSwordfish, Hobbsansak: innan bytet genomförs kan ni lägga till er på den nya listan om ni vill fortsätta vara faddrar i det nya systemet. Ainali diskussionbidrag 5 oktober 2020 kl. 21.03 (CEST)
Vad är alternativet? Blir man avanmäld som fadder annars, eller är det ett val mellan att vara med i det "nya" eller "gamla" systemet? /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 5 oktober 2020 kl. 21.55 (CEST)
Det är upp till oss att bestämma. Själv tror jag att det blir mer förvirrande om det finns två parallella system, men tekniskt sett finns det inget som hindrar oss från att ha det. Ainali diskussionbidrag 5 oktober 2020 kl. 22.28 (CEST)
Så är det någon som har något emot att jag byter ut den nuvarande sidan till det nya förslaget? (Det skulle alltså "arkivera" det gamla systemet.) Ainali diskussionbidrag 11 oktober 2020 kl. 16.12 (CEST)
Är inte säker på att alla faddrar är med på vad som händer. Vad har hänt med alla som var anmälda tidigare? Om de nu har blivit avanmälda och måste anmäla sig på nytt är det viktigt att det framgår tydligt. 15 har blivit 9 och det beror inte nödvändigtvis på att 6 har valt att hoppa av helt plötsligt. Det är mycket snack om system och nyheter hit och dit som ingen har bett om. Men många vill kanske bara fortsätta vara fadder utan att behöva engagera sig i det här. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 oktober 2020 kl. 17.18 (CEST)
Och varför blev just 11 av 15 faddrar pingade till diskussionen? /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 oktober 2020 kl. 17.20 (CEST)
För att de andra redan hade skrivit upp sig på den nya listan. Ainali diskussionbidrag 16 oktober 2020 kl. 17.32 (CEST)
@Kyllo: Jag trodde att det var uppenbart genom att först skapa sidan med det nya förslaget så att det blev lätt att se vad resultatet skulle bli. Om man tittde på den kan man ju inte ha undgått att se att den gamla listan inte var kvar i det. Och du behöver inte engagera dig i själva genomförandet alls, skriv bara upp dig på den nya listan så är det klart och du kan fokusera till 100% på att hjälpa nybörjare. Jag som gillar fadderidén tycker ju att detta är jätteroligt, då jag har fått fler fadderfrågor sedan systemet slogs på än vad jag fick under hela 2020 innan det. Ainali diskussionbidrag 16 oktober 2020 kl. 17.39 (CEST)
Jag trodde att det var uppenbart när jag registrerade mig första gången att jag inte behövde registrera mig på nytt. Du har tjatat gång på gång att det inte finns några plikter, men hur har du egentligen tänkt att faddrar ska kunna förbli faddrar utan att det innebär några som helst ytterligare plikter? /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 oktober 2020 kl. 17.49 (CEST)
Det var ju uppenbart då, eftersom att det inte fanns något annat alternativ, ens planerat. Och det är ingen plikt att vara fadder, det är så klart ett eget val, både med det gamla systemet (som också "krävde" att man la till sig i en lista) och det nya. Och om du vill så kan jag lägga till dig i listan, du behöver inte göra det själv. Ainali diskussionbidrag 16 oktober 2020 kl. 18.21 (CEST)
Alla faddrar borde ha blivit det, såvida det inte är någon hake som sätter stopp för det. Dessutom blivit informerade i klartext vad det medför eller innebär för förändringar. "Nytt system" säger egentligen ingenting, och alla ser inte heller nödvändigtvis vad som har förändrats. När man måste lägga till sig igen sänder det ut signaler om att det är något lurt, precis som om man skriver på ett avtal och sedan under avtalstiden får man reda på att man måste skriva på avtalet igen för att inte bli avtalslös. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 oktober 2020 kl. 18.56 (CEST)
Förstår inte vad problemet är här. Det är ingen plikt att vara fadder, men sätter man upp sig som fadder är det bra man kan hjälpa till om man får en fråga. Dock har vi ingen plikt att svara. Man har heller ingen plikt att läsa diskussionerna på wiki, men det är bra att göra det om det berör något man är involverad i. Skulle man inte gilla det som diskuteras har man då en möjlighet att vara med i utformningen innan det implementeras. Jag tycker det var bra av Ainali att ’’inte’’ registrera alla gamla faddrar i det nya systemet utan låta alla göra ett aktivt val, eftersom det är lätt att glömma man skrivit upp sig på en lista, eller någon fadder kanske har slutat och glömt ta bort sig. Nu rensas det kanske bort några som inte skulle ha svarat på en fadderfråga (och gjort oss se mindre seriösa ut) för den inte är aktiv. Är det problem med att lägga in sig i listan kan man be ”någon annan” om hjälp (vilket jag har gjort någon gång vid adminval). Adville (diskussion) 16 oktober 2020 kl. 19.24 (CEST)
Skälet till att jag inte har lagt till alla faddrar är ju att man presenteras för nybörjarna på ett annat sätt och att man därför kan vilja ha en annan presentationstext. Man presenteras ju nu inte i ett sammanhang där alla faddrar syns, utan nybörjaren ser enbart presentationen för den fadder som den har tilldelats. (De flesta faddrar hade dessutom wikisyntax i sin beskrivning vilket av tekniska skäl inte kan användas i denna lista.) Ainali diskussionbidrag 16 oktober 2020 kl. 19.41 (CEST)
@Adville: Det fattar väl jag med att det inte är någon plikt att vara fadder. Alla som är anmälda har ju en gång gjort ett aktivt val. Jag har aldrig ifrågasatt det. Men då framgick inte förändringarna, så det är inte jämförbart. Problemet är ju just förändringen nu som faddrarna inte själva har valt, att det inte framgår tydligt vad det går ut på eller innebär och att man tvingas till en förändring som man inte själv har valt. Det är skillnad på om man aktivt går i eller ur något och att ofrivilligt tvingas till att antingen gå med igen eller få sparken. Det har heller inte gått att förbereda sig på.
Jag är fortfarande inte klok på vad det nya går ut på och det viktigaste av allt... vad det innebär för faddrarna i första hand. Vad måste man kunna som man inte behövde tänka på tidigare tidigare, vad får man räkna med som man inte fick räkna med tidigare osv. För ändringen har troligtvis redan skett och inte som att den sker om ett halvår eller ett år och att man har en chans att sätta sig in i det och ta ställning innan det börjar gälla. Läser jag på faddersidan ser jag ingen förändring annat än nytt utseende, men utseendet på sidan skulle knappast ändras så plötsligt om det inte innebar något mer. Extrafunktioner och liknande kan man kalla mindre viktiga och frivilliga för alla, men är det grundläggande fadderfunktioner är det obligatoriskt för alla faddrar.
Om det nya systemet innebär förpliktelser för alla faddrar tycker jag att det är självklart att det ska framgå från början. Inte att det är något som ska komma som en obehaglig överraskning där man helt plötsligt mitt i oktober kanske blir så illa tvungen att avsätta tid på ett annat sätt för att lära sig nya funktioner, presentera sig på ett nytt sätt och allt vad det kan vara om man vill förbli fadder. Jag var nöjd med hur det var och att inte skriva någon "Hej! Jag hjälper dig gärna."-presentation. Jag tycker att det borde vara självklart för alla faddrar att vilja hjälpa. Jag blir bara provocerad av det och frestad att skriva något helt annat om jag skriver något, men jag är inte säker på att det nya systemet kommer uppskatta det... eller mig.
En del av det gamla har försvunnit från sidan, som e-postalternativ och ort. Ja, det går säkert att klämma in i den nya presentationen för den som vill det, men det går inte att överblicka och jämföra faddrar på samma sätt och inte att sortera listan. Jag är inte emot nya funktioner, ny utformning och vad det nu kan vara, men som jag sagt tidigare är jag emot förpliktelser som fadder utöver själva fadderskapet då. Okej att det inte är liv eller pengar som står på spel, men för mig innebär obligatoriska funktioner ett tvång om jag förblir fadder. Den som lämnar ofrivilligt eller frivilligt verkar ju som sagt inte heller kunna avanmäla sig. Kan den då vara helt säker på att den inte finns kvar som fadder någonstans? Det nya systemet slogs väl på för tidigt av misstag. Så länge det gamla finns kvar någonstans kan väl det också slås på av misstag någon gång i framtiden. Sedan får ni väl tycka att jag är ett svart får som inte bara snällt går med på allt utan att veta varför eller ifrågasätta. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 oktober 2020 kl. 21.23 (CEST)
Du har rätt i att det inte finns en överblick på samma sätt längre, vilket inte behövs heller eftersom att nybörjare inte behöver söka upp faddrar nu, utan tilldelas en automatiskt direkt när de skapar ett konto. Men avanmäla sig är lika enkelt som tidigare, det är bara att ta bort sitt namn ur listan.
Vad gäller uppgifter för faddrar, så har du rätt i att det inte har förändrats alls, man förväntas inte göra något nytt nu som fadder. Förändringen är ju att det blir lättare för nya användare att ta kontakt med en fadder.
Och några nya förpliktelser finns inte. Svara på frågor från nybörjare om du vill, låt bli om du inte vill. Skriv en presentation om du vill, lämna den tom om du inte vill skriva någon.
Jag håller med dig om att det är självklart för faddrar att vilja hjälpa, men informationen är ju till för en nybörjare och fadderfunktioner är ju inte vanliga på andra sajter på internet, så det är ju bra att ge dem en vänlig väg in. Ainali diskussionbidrag 16 oktober 2020 kl. 22.32 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Det har inte framkommit någonstans (vad jag vet) hur tilldelningen fungerar. Det är väl rätt att alla faddrar får veta det från början. Det framgår heller inte om en nybörjare själv kan välja fadder, byta vid behov eller ha kontakt med flera vid behov (exempelvis flera specialintressen). "Tilldelning" låter som att man får en slumpmässig fadder eller en som det nya systemet valt ut, inte som ett eget val. Med avanmäla menar jag när man inte står med i det nya systemet, utan i det gamla. Det syns inte längre och går därmed inte att stryka sig (aktivt ta ställning). Det kan därför i teorin finnas ett okänt antal faddrar som fått kicken men som fortfarande tror sig vara faddrar, precis som att det kan finnas faddrar som tror sig ha blivit sparkade men som inte kan veta säkert. Och som jag skrev i ett inlägg tidigare innebär en försvunnen lista inte nödvändigtvis att man försvunnit helt som fadder på Wikipedia.

Standardinformation om vad faddrarna gör har ju funnits tidigare, om den så varit riktad till faddrar eller nybörjare. Annars måste det vara lätt att göra den standardinformationen tillgänglig för alla nybörjare. Precis som att att alla faddrar inte behöver skriva hur Wikipedia fungerar i sina presentationer eller hur det nya systemet fungerar. Det som tar plats kan ju också sägas med en länk.

Har inte nybörjarna fått en "vänlig väg in" tidigare då? Jag förstår inte varför det skulle ha varit sämre då. Skillnaden ligger väl bara i hur det presenteras, om varje fadder ska säga samma sak eller om man har en sida som tar upp det för alla. Om det hade funnits ett behov av att individanpassa hälsningsfraser hade jag haft mer förståelse, men när alla praktisk taget kopierar varandras fraser är det svårt att se det som ett stort behov. Även om jag under hela min tid som fadder har uppskattat det är det inte alls självklart att jag ska vara en del av det nya systemet. Det har också kommit väldigt plötsligt, så jag har inte övervägt vad det finns för alternativ. Men det är ju viktigt vad man sänder ut för budskap. Är man inte formellt fadder ska man förstås inte skylta med det. Därför är det viktigt att jag snabbt kan ta ställning, för jag vill inte ändra information fram och tillbaka. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 17 oktober 2020 kl. 00.07 (CEST)

Tilldelningen är slumpmässig. Det finns instruktioner för hur man gör om man vill byta den fadder som tilldelats på nybörjarhemsidan, men en nybörjare kan inte göra det själv, denne måste få hjälp av den tilltänkte faddern. Och man kan ju ha kontakt med hur många faddrar som helst, men bara en får plats i rutan på nybörjarhemsidan.
Informationen riktad till vad faddrar gör finns kvar, den har inte tagits bort.
Förut visades ingen väg alls för nybörjaren. Denna var tvungen att själv leta efter sidor i Wikipedianamnrymden för att komma dit. Och ett litet moment 22 blir det ju, om man inte vet att det ens finns att hitta.
Jag tog bort den gamla tabellen för att jag i början på diskussionen sa att jag trodde att det skulle bli förvirrande med två "parallella" system och jag trodde att du höll med mig när du tackade för den redigeringen. Men om du tror att det blir bättre att lägga tillbaka den gamla listan kan vi såklart göra det. Jag gör ett försök. Ainali diskussionbidrag 17 oktober 2020 kl. 09.05 (CEST)
Jag tycker mig ha sett att det är mer aktivitet bland nya att kontakta en fadder. Inte så konstigt eftersom det är enklare att hitta en fadder. Eftersom diskussionenom det nya mötte så lite motstånd, och att tio faddrar hittat dit är det rimligt att byta till det nya. Och det är bättre med bara ett system. Själva fadderskapet skiljer sig ju inte, även om det verkar bli fler som söker upp, tycke man det blir för betungande går det att fråga faddrarna om de vill ta över några nybörjare. LittleGun (diskussion) 17 oktober 2020 kl. 09.28 (CEST)
Kyllo, förstår det din oro när det blir nytt. Ett tips är att sätta på nybörjarsidan via inställningar och titta hur det ser ut. Det ser du jag och Ainali gjorde i rubriken under. Testa skicka ett meddelande till din fadder. Då ser du bättre hur systemet fungerar. Min lilla analys av hur det fungerat hittills är att fler nya hittar någon att fråga bra nybörjarfrågor. Jag fick inte en enda sådan fråga under hela tiden det gamla systemet var igång. Jag har även svarat på andra faddrars sidor då den som frågar får snabba svar. Sedan har det även kommit lite klotter på detta sätt, men det är försumbart. Adville (diskussion) 17 oktober 2020 kl. 12.53 (CEST)
Jag tyckte att det var bättre när nybörjaren kunde överblicka och själv välja fadder efter efter sina individuella önskemål, även om det inte var lika enkelt och hade kunnat förbättras. Det nya systemet tar tydligen bort den möjligheten för nybörjarna själva. Tror också att faddrarna blev kontaktade olika ofta och att det blir jämnare fördelat med det nya på längre sikt. Att aktiviteten ökar nu kan också vara en följd av att det plötsligt är så många färre faddrar. Någon annan fadder sade sig en gång ofta bli kontaktad av nybörjare, men det kunde ha varit i egenskap av administratör. Så det är svårt att dra några säkra slutsatser kring hur det ligger med den saken. Att synas tror jag är viktigt för att bli kontaktad. Att man är aktiv där nybörjarna är, att det framgår tydligt att man är fadder och att man även i inlägg upplyser om att det finns faddrar att tillgå.
Jag vet inte vad som menas med att det inte fanns någon väg förut. Faddersidan kunde man bland annat nå via länk i välkomstmallen och Wikipedias introduktion. Jag brukade även tipsa om faddersidan i inlägg när jag skrev till nybörjare på användardiskussionssidor och i forum. Man kan se förvisso se det som att 10 faddrar är bra, även om det är det sämsta antalet sedan 2008–2009 (en tid var det över 30 faddrar). 5 försvunna faddrar på en sekund kan samtidigt ses som bedrövligt. Och är det en enda som har missat vad som hänt eller inte förstått är det illa nog. Det här borde alla gamla faddrar få ta ställning till. Alla som inte anmält sig till det nya systemet eller raderat sig från gamla listan borde bli kontaktade personligen med information om att det är en vinna eller försvinna-situation. Därefter få en chans att göra ett val eller i annat fall bli avförda från gamla listan och förlora eventuell faddermall på sin användarsida, så att det inte råder några tveksamheter om vilka som är faddrar. Alternativet är att alla gamla flyttas över till det nya. Då kan man stänga ned det gamla snabbare, men även då är det viktigt att alla får personlig information eftersom förändringarna är så betydande. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 oktober 2020 kl. 13.30 (CEST)
Har du kollat än på hur det ser ut för en nybörjare på deras Special:Hemsida? Aktivera först längst ner i dina inställningar och gå dit sedan. Den sidan hamnar man på nu när ett konto skapas, och där har de en fadder redan, med en knapp "Ställ en fråga till din fadder". De kan alltså fråga en fadder från första sekunden, och behöver inte vänta på att någon ska lägga in en välkomstmall på deras sida först. Vi har (just nu) en minsking av faddrar på ca 30%, men en ökning av frågor på flera hundra procent, så det är orimligen bara en omfördelningsfråga, snarare handlar det om en ökning av det absoluta antalet frågor. Ainali diskussionbidrag 18 oktober 2020 kl. 18.26 (CEST)

Påslaget! 😮[redigera wikitext]

En miss i kommunikationen har lett till att funktionen aktiverades igår kväll. Jag föreslår därför att vi till att börja med flyttar förslaget till WP:Faddrar så att den sidan speglar vad som faktiskt är i drift nu. Om vi behöver mer tid för att förbereda oss kan vi be om att få tillägget tillbakarullat. (Men jag tror att vi efter att ha uppdaterat sidan har alla byggklossar på plats, så någon egentlig ko på isen är det inte mer än att processen blev oortodox.) Ainali diskussionbidrag 1 oktober 2020 kl. 17.43 (CEST)

Jag och Ainali har nu skickat meddelanden till varandra genom den nya funktionen. Det fungerar bra. Fint om fler skriver upp sig på den nya faddersidan. Adville (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 10.34 (CEST)
Ser riktigt bra ut, tycker jag. Deryni (diskussion) 6 oktober 2020 kl. 06.41 (CEST)
Det var verkligen inte enkelt att lägga till sig själv via telefonen. Detta får vänta tyvärr. Idunius 6 oktober 2020 kl. 09.01 (CEST)