Wikipediadiskussion:Källhänvisningar/Arkiv 2008

Konsensus kring notapparats sektionsnamn?

Hej! Jag blir inte klok på vad WP:KH samt WP:Disposition med tillhörande diskussioner ska förstås som. Jag har försökt mig på en översättning av wikEd, och kämpar nu med att förstå vad jag ska ge för sektionsnamn till notapparaten. Tidigare kallade jag den för Referenser, men efter en snabbtitt på KH ser jag exemplet Källor. Då ändrade jag översättningen, men nu ser jag på WP:D och i diskussionerna att det finns så många alternativ att jag blir helt matt. Vad ska jag kalla sektionen för, om det bara är en notapparat? Är översättningen av knapparna för <ref>-taggarna (Källa m fl) rimlig? Where next Columbus? 3 februari 2008 kl. 21.00 (CET)

Jag tror att förvirringen du upplever kommer av att det inte finns något konsensus om att använda en viss version. Det finns flera varianter som ses som fullt acceptabla. Om du bara skall ha referenser i form av noter kan de läggas under antingen "noter", "referenser" eller "källor".

andejons 3 februari 2008 kl. 21.10 (CET)

Jaha, ja, där ser man. Tack för ditt koncisa och snabba svar. Låter det stå som Källor tills vidare, fast det förmodligen finns rimliga skäl om man vill ha annan text. Det går troligen att kringgå översättningen av de orden om någon vill. Where next Columbus? 3 februari 2008 kl. 21.48 (CET)

Instämmer med Andejons här och kan tillägga att om det bara handlar om noter kan de lämpligen stå under just "Noter" eller "Källor" och om det finns flera olika typer av referenser, kan det finnas skäl att specificera att det just är punktkällor det handlar om och skriva en separatrubrik där det står noter alternativt fotnoter jämte andra typer av källor. Se även Mall:referenser
/Ronny 3 februari 2008 kl. 22.13 (CET)

Akademiska verk som källor

Vad ska egentligen detta betyda?

Böcker, särskilt uppslagsverk och specialstudier i ämnet. Mycket smala studier och studier som har ett krav på sig att presentera ny forskning bör man förhålla sig kritisk till. Till exempel kan akademiska avhandlingar, då de har som syfte att ta fram nya fakta, ofta innehålla marginalvetenskaplig information.

"studier som har ett krav på sig att presentera ny forskning"... Jag trodde att det var meningen att Wikipedia ska stödja sig på vetenskapliga referenser om det är möjligt? Jag tycker att det är att misstolka begreppet marginalvetenskap (som för övrigt är ett nytt ord myntat av wikipedia för att beskriva det engelska fringe science). Att påstå att doktorsavhandlingar är fringe science är en komplett misstolkning av vad det betyder.

Anledningen att jag hittade detta är artikeln Fascism där en användare, med stöd av detta stycke, hävdar att uppslagsböcker är bättre källmaterial än en akademisk bok om fascism. --RE 4 mars 2008 kl. 19.00 (CET)

RE, Det var väl snarare så att en användare med stöd av ett akademiskt verk raderade information från ett flertal andra källor. För övrigt så hamnar forskning när den är accepterad i uppslagsverk och lexikon Mvh Fenrir 5 mars 2008 kl. 07.09 (CET)

När kommersiella hemsidor anges som källa

Ibland anges kommersiella hemsidor med ett ekonomiskt intresse i uppslagsordet som källor. ex Fettsugning, Bröstförstoring och Bröstförminskning, nu anger samtliga dessa artiklar samma företag som källa men det finns säkert fler exempel. Vad är policyn i sådana fall? Är inte detta reklam? //FredrikLähnn (Feffe) 28 mars 2008 kl. 22.16 (CET)

Om det är därifrån materialet är taget måste det ju anges som källa, precis som om materialet tas från en tidning (som vanligtvis också är vinstdrivande). Sedan kan man ju diskutera källkvalitén, men det måste ju avgöras från fall till fall. Jopparn 28 mars 2008 kl. 22.24 (CET)

Om det är vedertagen kunskap, så finns det säkerligen bättre källor att använda sig av - i exemplen ovan medicinska tidskrifter, böcker eller undervisningsmaterial. Om kunskapen är något som källorna själv har forskat fram och använder för att marknadsföra sig så anser jag det det inte är lämpligt att använda uppgifterna och källorna. --Strangnet 28 mars 2008 kl. 22.31 (CET)

Jo, precis. Men det kräver ju då att man orkar att ta på sig att styra upp artikeln. Men något generellt förbud mot kommersiella sidor (vilket jag tolkat frågan som) anser jag inte är möjligt då varje fall måste avgöras separat. Jopparn 28 mars 2008 kl. 22.47 (CET)

Det var snarast frågan om vad wikigemenskapen anser. Ovan nämnda fall är skrivit av samma användare som inte skrivit något annat än dessa tre artiklar. Utan att vara alltför konspiratorisk skulle man kunna anta att det ligger ett visst intresse från användaren att detta företaget nämns i denna typ av artiklar. Detta anser jag är en olycklig utveckling. Ett sätt att göra reklam utan att hamna i reklam-filtret. Efterhand som WP blir mer och mer uppmärksammat tror jag att det är troligt att vi får se mer och mer av detta. //FredrikLähnn (Feffe) 29 mars 2008 kl. 07.29 (CET)

Under Wikipedia:Källhänvisningar#Olika_typer_av_k.C3.A4llor står:

* Internet, granska utgivarens syfte, objektivitet och tillförlitlighet...

Ett företag har sannolikt som syfte att sälja produkter eller tjänster. //FredrikLähnn (Feffe) 29 mars 2008 kl. 07.34 (CET)

Allmänna uppslagsverk

Att allmänna uppslagsverk på svenska bara kan läggas till grund för artiklar om verken är upphovsrättsfria borde vara självklart. Bidragsgivare här kan inte ge bort gratis till allmänheten sådant som Nationalencyklopedin försöker producera i form av en affärsrörelse. Om det inte råder konsensus om det, har svwp grundläggande problem. /Pieter Kuiper 18 maj 2008 kl. 11.29 (CEST)

Det handlar inte om att kopiera rakt av, vilket inte är tillåtet oavsett vilken typ av upphovsrättsskyddad källa som används, utan om att använda som källa. Uppslagsverk omfattas inte av någon särlagstiftning på den punkten; var har du fått det ifrån?. Jorva 18 maj 2008 kl. 11.35 (CEST)

Tillägg: Det finns i nuläget ca 1100 referenser i artiklar till just Nationalencyklopedin: [1] Jorva 18 maj 2008 kl. 11.39 (CEST)

Ovanstående är inget juridiskt inlägg, utan det handlar om hur man producerar uppslagsverk. Det gör man inte genom att snylta någon annan encyklopedists arbete och levebröd. Det du tog bort var att man inte kunde använda NE "som grund för" artiklar på wp (som du gjorde med pliang). Många av referenserna på svwp till NE handlar om att "vissa säger si, men NE säger så" eller för att belägga fakta i längre artiklar (ofta hänvisning till ett annat uppslagsord). Det är förstås inget problem. /Pieter Kuiper 18 maj 2008 kl. 11.55 (CEST)

Det har med all önskvärd tydlighet framgått att du tycker att mitt första bidrag (och förmodligen även Vints bidrag, eftersom det också innehåller information som kan hittas i NE) till Pliang var olämpligt. Du anser att det är kopiering och/eller plagiat; jag anser att det är att använda NE som källa. Andra sätt att uttrycka begreppet "använda som källa" kan exempelvis vara "basera på" eller "ligga till grund för". Jämför frågan: "Vilken grund har du för det påståendet?", som man kan använda för att efterfråga källor eller referenser. Vad jag inte förstår är varför du inte tar upp frågan i artikeldiskussionen eller försöker förändra artikeltextens lydelse? Anser du att det är möjligt att skriva tre relevanta meningar om möbeln i fråga utan att de centrala begreppen skulle vara de samma som de centrala begreppen i NEs artikel? Är det möjligt att beräkna en cirkels omkrets utan att använda det centrala begreppet pi och ska vi göra det enbart för att NE har beskrivit hur man gör det med hjälp av pi? Jorva 18 maj 2008 kl. 12.45 (CEST)

Förlåt, jag hade missat ditt inlägg här. Frågan om hur man ska åtgärda substubbar eller andra otillfredsställande artiklar behöver man inte föra på en diskussionssida om en fällstol. Därför tog jag upp det på Bybrunnen och ändrade sedan WP:KH. Om artikeln om "pi" behöver åtgärdas, kan jag en del själv, och om någon kräver belägg har jag nog en bra bok om matematik i närheten. Det finns för mig inga skäl att använda NE, förutom möjligen när någon ifrågasätter terminologi och det behövs en allmänt erkänd auktoritet om vad något kallas på svenska. Angående pliang hade jag också sett att det var en dålig artikel, men jag vet inget om plianger. Hur ska man göra då om man vill förbättra wikipedia? Inte ta informationen från uppslagsverket som vi är någon typ av konkurrent av, anser jag. Men sedan dess har du gjort vidare efterforskningar. Det finns nu en länk till en bild, och det kan stämma att en pliang inte (nödvändigtvis) är ihopfällbar, som NE påstår. Man får slå upp det i en bok om antika möbler och hänvisa till det istället, och då är det mycket möjligt att orden "ceremonimöbel" och "hovet" inte finns med. Samma med fulani, men det är förstås mycket mer jobb än pliang. Även om texten skulle bli nåstan likadan (osannolikt), bör man själv sammanställa artikeln från sekundär litteratur. Att använda ett annat uppslagsverk är en genväg, som man inte kan ta om verket tillhör ett kommersiell företag som vi konkurrerar mot. Om begreppet katalogskydd (tack Ulner) inte juridiskt skulle vara tillämpligt här, är det samma moraliska resonemang som gäller. /Pieter Kuiper 19 maj 2008 kl. 12.09 (CEST)

Det är nog ett problem om det skapas väldigt många halvkorta artiklar med Nationalencyklopedin som enda källa - då blir Wikipedia en kopia även om ordalydelsen i artiklarna är en annan. Däremot ser jag inget problem med att använda NE som källa för enstaka faktauppgifter. 81.232.56.250 18 maj 2008 kl. 11.41 (CEST)

Vari ligger problematiken? Att vissa artiklar endast har en källa, eller att överhuvudtaget använda NE som källa? Jag får inte ihop det du skriver; att det å ena sidan är OK men å andra sidan felaktigt. Popperipopp 18 maj 2008 kl. 11.57 (CEST)

Texten i artikeln Fulani är helt beroende på NE. Därmed har man snyltat på arbetet av Anita Jacobson-Widding, Jan Ovesen och Jan Retsö, för att ge bort det gratis till allmänheten. Så gör man bara inte. Istället ska man förstås själv gå till biblioteket och ta fram pålitlig information om fulani. Och till det krävs det nog mer kunskap om områdets historia än vad jag har. /Pieter Kuiper 18 maj 2008 kl. 12.12 (CEST)

Och användandet av en bok på biblioteket som grund till en WP-artikel är inte att snylta på författarens produktion? Popperipopp 18 maj 2008 kl. 12.16 (CEST)

Nordisk familjebok har ju också en artikel om fulani, men om man använder den har man väl snyltat på arbetet av N. Nordenskiöld och ger bort dennes arbete gratis? Thuresson 18 maj 2008 kl. 12.31 (CEST)

Suck. Nordisk familjebok är ju public domain, och i frasen som Jorva tog bort hade jag tagit med den som uppslagsverk som man kunde ta. /Pieter Kuiper 18 maj 2008 kl. 12.39 (CEST)

Du missförstår nog poängen. Du talar om att det är moraliskt förkastligt att använda sig av material som andra har producerat, och vi använde ett par motexempel som syftade till att vederlägga den ståndpunkten. Alla är givetvis införstådda i skillnaden mellan Ugglan och NE vad gäller upphovsrätten. Popperipopp 18 maj 2008 kl. 12.49 (CEST)

Pieter Kuiper skrev ovan att detta inte handlade om juridik utan om redigeringsprinciper. Därför kan det behöva klargöras hur dessa principer inverkar på att ta material ur olika källor. Thuresson 18 maj 2008 kl. 13.39 (CEST)

Jag har talat om levebröd och om att ge bort något som tillhör en annan. Ugglan är båda juridiskt och moraliskt fritt för vem som helst att använda. Så är det inte med Nationalencyklopedin. Genom att skriva av fulani tar svenska wikipedia något som som ett företag har satsat på och fortfarande försöker tjäna pengar på. NE gör verket tillgängligt på nätet för den som vill betala. Juridiskt är det kanske svårt för tillverkare av lexikon att stämma snyltare, men det betyder inte att man får göra så. /Pieter Kuiper 18 maj 2008 kl. 13.55 (CEST)

Jag hoppas att det inte ses som otrevligt av mig att skriva, men om det rör sig om moraliska åsiktsskillnader så tänker jag fortsätta att använda NE som jag har gjort förut till dess att någon har övertygat mig om det moraliskt felaktiga i det hela. Det har inte skett än så länge. Popperipopp 18 maj 2008 kl. 14.25 (CEST)

Pieter Kuiper tycks mena att vi, även om det inte kränker upphovsrätten, bör undvika att hänvisa till eller använda oss av Nationalencyklopedin som källa - och detta av moraliska skäl. Jag håller inte med om denna uppfattning utan anser att den viktiga frågan är att säkerställa att svenska Wikipedia håller sig inom upphovsrättens ramar. (Med ursäkt om jag missförstått Pieter Kuiper). Ulner 18 maj 2008 kl. 23.36 (CEST)

Sedan anser jag att vi måste vara särskilt försiktiga med att använda material från Nationalencyklopedin jämfört med t ex andra allmänna läroböcker eller forskningsmonografier. Jag tror t ex att domstolarna skulle se mycket strängt på om vi gick igenom Nationalencyklopedin och för samtliga artiklar använder sakinnehållet i artiklarna för att skapa motsvarande Wikipedia-artiklar. Här skulle vi inte bidra med något nytt arbete, utan snarare använda oss av det arbete som nationalencyklopedins författare lagt ned, för att skapa ett fritt uppslagsverk. Detta skulle enligt min mening vara en kränkning av det intresse som upphovsrättslagen vill skydda, nämligen "det andliga skapandet inom litteraturens område", se t ex formuleringar i Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1960, sida 48. Det bör också poängteras att det även finns ett skydd för insamlandet av uppgifter, katalogskydd, som vi bör vara försiktiga att inte bryta mot.

Om vi i stället sammanställer information från många olika källor (såsom läroböcker/forskningsmonografier/tidningsartiklar) så deltar vi i "det andliga skapandet inom litteraturens område". Eventuella citat vi gör i detta fall måste anses vara enligt "god sed", och jag tror inte domstolarna skulle se detta som en kränkningar av upphovsrätten. Ulner 18 maj 2008 kl. 23.49 (CEST)

Jag har ungefär samma uppfattning som Ulner. Det finns många tillfällen där det är helt ok att hänvisa till NE, till exempel när någon ifrågasätter en uppgift. Vad jag hade skrivit i mitt tillägg var att allmänna uppslagsverk kan ligga till grund för artiklar endast om verket är upphovsrättsfritt. Jag har reagerat på två artiklar där jag anser att man har tagit genvägar för att förbättra artiklar: pliang (som nu faktiskt är bättre än NE) och fulani. /Pieter Kuiper 19 maj 2008 kl. 00.10 (CEST)

Det verkar som att den här diskussionen nu handlar om nyansskillnader i hur man tolkar uttrycket "ligga till grund för". Jag har tidigare kommenterat det och även ställt några följdfrågor i ett inlägg ovan [2] som ännu är okommenterat. Kommentera det gärna. Jorva 19 maj 2008 kl. 09.39 (CEST)

Jag kommenterade igår, se ovan. Ämnet har diskuterats förr på Wikipediadiskussion:Plagiat, i samband med artikeln ljusbågsugn. Där var slutsatsen att vi inte kan skriva av Nationalencyklopedin. Jag tror därför att mitt tillägg stämmer överens med den allmänna uppfattningen på svwp, även om det finns opposition här, och jag lägger tillbaka det. Det kan förstås finnas bättre förmuleringar. /Pieter Kuiper 20 maj 2008 kl. 11.08 (CEST)

Instämmer med Popperipopps inlägg ovan (18 maj 2008 kl. 14.25) Fenrir 21 maj 2008 kl. 04.47 (CEST)

Självfallet får man inte plagiera, men att använda NE som källa för viss fakta tycker jag är problemfritt. /Hedning 23 mars 2010 kl. 11.57 (CET)

Särskild återhållsamhet vid användning av upphovsrättskyddade uppslagsverk

Jag återställde Jorvas senaste ändring. Redigeringskommentaren var att "uppslagsverk inte är särskilt skyddade av upphovsrättslagen". Kanske, kanske inte, jag antar att det finns jurisprudens om lexikon. Jag antar att NE kan stämma en utgivare som skulle ta alla deras artiklar om djur för en speciell djurencyklopedi, även om artiklarna var lite omformulerade. I alla fall skulle det vara ett oschysst sätt att producera ett uppslagsverk. Vem som helst skulle kunna göra det, man skulle inte ens behöva veta något om djuren. /Pieter Kuiper 20 maj 2008 kl. 19.57 (CEST)

Uppslagsverk har skydd av upphovsrättslagen och de har dessutom också katalogskydd. Detta är huvudsakligen samma skydd som andra böcker har - men jag tror i praktiken det är ytterst vanskligt att använda sig av ofria uppslagsverk som förlagor till Wikipedia-artiklar. Jag tror det är lätt att man tangerar gränsen för det tillåtna. Därför tror jag vi gör klokt i att uppmana artikelskrivare till extra försiktighet. Det är till exempel definitivt olagligt att som Pieter Kuiper skriver ta NE:s djurartiklar, omformulera dessa, och ge ut en djurencyklopedi. Ulner 20 maj 2008 kl. 20.27 (CEST)

När du återställde tog du också bort meningen om att man ska vara extra uppmärksam när det gäller äldre litteratur. Vad sägs om att försöka röra oss framåt mot ett konsensus och prova nya formuleringar istället för bakåt mot en position som redan har ifrågasatts? Vad gäller argumenten om djurencyklopedi kan jag inte se att de är relevanta eftersom det inte är de vi sysslar med. Om någon tog de WP-artiklar som har NE som källa och rensade bort allt som inte finns belagt från NE och gav ut dessa i ett särtryck skulle det kanske vara relevant för debatten, men nu kan jag inte se att det är det. Jorva 20 maj 2008 kl. 20.54 (CEST)

Tillägg: Katalogskyddet gäller enligt avsnittet i upphovsrättslagsartikeln i 15 år. NEs första band gavs ut 1989, dvs för 19 år sedan. Det kan ju inte vara så att man kan försäkra sig om evigt katalogskydd för gamla uppgifter bara för att man fortsätter att trycka eller elektroniskt publicera lätt reviderade upplagor. Mina NE-band i bokhyllan är alla från den första utgivningen. Jag kommer fortsättningsvis att använda de band som utgivits fram till 1993 istället för NE.se som källa så minskar risken för att NE vill stämma oss för brott mot katalogskyddet i alla fall med några promille. Jorva 20 maj 2008 kl. 21.04 (CEST)

Meningen om äldre litteratur betraktade jag som en uppmuntran att använda kuranta uppslagsverk istället. Jorva och Popperipopp verkar inte fatta vad alla andra förstår. Wikipedianer sitter och sliter med att översätta från systerprojekt, eller de skriver från scratch, eller de avugglar texter från Ugglan. Varför ta all denna möda om man kan skriva sammanfattningar av artiklar ur Nationalencyklopedin eller från Encyclopædia Britannica? /Pieter Kuiper 20 maj 2008 kl. 21.13 (CEST)

Ja, det kan man ju undra. Personligen använder jag mig av alla de metoder du använder, och jag har inte stött på några skäl till varför jag ska utesluta någon av dem. Återigen, så länge som du bara åberopar dina egna moraliska betänkligheter kring detta kommer åtminstone inte jag personligen att ta hänsyn till det du har att säga. Hoppas att det inte ses som otrevligt, så är det helt enkelt. Popperipopp 20 maj 2008 kl. 22.13 (CEST)

Jag har (själv) inga moraliska betänkligheter mot att använda NE som källa/förlaga, men däremot är jag orolig för att det kan innebära en kränkning av upphovsrätten. Det är dock i första hand varje bidragsgivare som juridiskt har ansvaret (tror jag) för att deras bidrag inte innebär ett brott mot upphovsrätten. Ulner 20 maj 2008 kl. 22.35 (CEST)

Layoutfråga - Hur ofta skall referenser sättas ut, hur skall de utformas och vad skall de ange?

Det har diskuterats mycket om hur referenssystemet skall se ut för att samtidigt uppfylla kravet på verifierbarhet och kravet på läsbarhet. Jag har nu börjat ta tag i artikeln Isaac Asimov (som får tjäna som exempel i diskussionen, många andra sidor har samma problem), som innehåller många icke-källbelagda påståenden. Till min hjälp har jag en källa och den styrker inte allt som i nuläget står i artikeln. För att underlätta för det fortsatta arbetet med styrkandet av uppgifter så anger jag vad källan faktiskt tar upp och vad den inte styrker. Det är säkert inte korrekt enligt något referenssystem men jag anser att det är praktiskt i Wikipedias fall, åtminstone "tillfälligt". Frågan är nu hur ofta referenskoden skall läggas in och hur kommentarerna skall utformas. Jag anger några förslag nedan så kan vi diskutera hur det bör se ut nedanför exemplen. Åsa L 2 augusti 2008 kl. 15.20 (CEST)

Exempel 1

Isaac Asimov, född omkring 2 januari 1920, död 6 april 1992, var en rysk-amerikansk författare, känd för sina science fiction-romaner, inte minst Stiftelsetrilogin och Robotromanerna. Asimov har även skrivit hundratals populärvetenskapliga verk som inte sällan kännetecknas av science fiction-lik "Sense of Wonder". Asimovs intresse för robotar - han formulerade bland annat Robotikens tre lagar - har gjort honom till en slags robotarnas gudfader. Han medverkade 1977 i den science fiction-tidskrift som bär hans namn: Isaac Asimov's Science Fiction Magazine.

Asimov skrev också under pseudonymerna H.B. Ogden och Paul French.

Exempel 2

Isaac Asimov, född omkring 2 januari 1920, död 6 april 1992, var en rysk-amerikansk författare, känd för sina science fiction-romaner, inte minst Stiftelsetrilogin och Robotromanerna. Asimov har även skrivit hundratals populärvetenskapliga verk". som inte sällan kännetecknas av science fiction-lik "Sense of Wonder". Asimovs intresse för robotar - han formulerade bland annat Robotikens tre lagar - har gjort honom till en slags robotarnas gudfader. Han medverkade 1977 i den science fiction-tidskrift som bär hans namn: Isaac Asimov's Science Fiction Magazine.

Asimov skrev också under pseudonymerna H.B. Ogden och Paul French.

Exempel 3

Isaac Asimov, född omkring 2 januari 1920, död 6 april 1992, var en rysk-amerikansk författare, känd för sina science fiction-romaner, inte minst Stiftelsetrilogin och Robotromanerna. Asimov har även skrivit hundratals populärvetenskapliga verk som inte sällan kännetecknas av science fiction-lik "Sense of Wonder". Asimovs intresse för robotar - han formulerade bland annat Robotikens tre lagar - har gjort honom till en slags robotarnas gudfader. Han medverkade 1977 i den science fiction-tidskrift som bär hans namn: Isaac Asimov's Science Fiction Magazine.

Asimov skrev också under pseudonymerna H.B. Ogden och Paul French.

Exempel 4

'''Isaac Asimov''', född omkring [[2 januari]] [[Litteraturåret 1920|1920]], död [[6 april]] [[Litteraturåret 1992|1992]], var en [[rysk]]-[[amerikansk]] [[författare]], känd för sina [[science fiction]]-[[roman]]er, inte minst [[Stiftelsen-serien|Stiftelsetrilogin]] och [[Robotromanerna]].<ref name=>Holmberg, sidan 1</ref> Asimov har även skrivit hundratals [[populärvetenskap]]liga verk <ref name=>Holmberg, sidan 20</ref> som inte sällan kännetecknas av science fiction-lik "Sense of Wonder". Asimovs intresse för [[robot]]ar - han formulerade bland annat ''[[Robotikens tre lagar]]'' - har gjort honom till en slags robotarnas gudfader.<ref name=>Holmberg, sidan 50</ref> Han medverkade 1977 i den science fiction-tidskrift som bär hans namn: ''Isaac Asimov's Science Fiction Magazine''.<ref name=>Holmberg, sidan 800</ref>

Asimov skrev också under [[pseudonym]]erna <ref name=>Holmberg, sidan 45</ref> '''H.B. Ogden''' och '''Paul French'''.<ref name=>Holmberg, sidan 23</ref>

Bibliografi

• Holmberg, John-Henri (2002). ”Isaac Asimov”. Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss. Lund: Bibliotekstjänst AB. sid. 186-195. ISBN 91-7018-489-5 

Exempel 5

Isaac Asimov, född omkring 2 januari 1920, död 6 april 1992, var en rysk-amerikansk författare, känd för sina science fiction-romaner, inte minst Stiftelsetrilogin och Robotromanerna. Asimov har även skrivit hundratals populärvetenskapliga verk som inte sällan kännetecknas av science fiction-lik "Sense of Wonder". Asimovs intresse för robotar - han formulerade bland annat Robotikens tre lagar - har gjort honom till en slags robotarnas gudfader. Han medverkade 1977 i den science fiction-tidskrift som bär hans namn: Isaac Asimov's Science Fiction Magazine.

Asimov skrev också under pseudonymerna H.B. Ogden och Paul French.

Källor

• Holmberg, John-Henri (2002). ”Isaac Asimov”. Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss. Lund: Bibliotekstjänst AB. sid. 186-195. ISBN 91-7018-489-5 

---

Diskussion om de olika varianterna

Det tredje exemplet är klart bäst. När notlistan blir längre än själva artikeln är något väldigt tokigt. Framförallt: övernota inte artiklarna. De flesta källor kan anges längst ner i artikeln under "Källor", där man kan ange mer generella källhänvisningar. Vi behöver inte punktnoter för födelseår, yrke osv, för okontroversiella personer. Då räcker det gott att hänvisa till en biografi om personen i fråga, i största allmänhet. Det är kontroversiella uppgifter som främst ska notas. /Grillo 2 augusti 2008 kl. 15.24 (CEST)

Jag håller med Grillo. Saker jag generellt vill ha källstyrkt är inte regelrätta fakta (han föddes si och så, han var författare etc - det kan man anta beskrivs i en generell källa). Det jag vill ha källstyrkt är förutom saker som är kontroversiella även saker som anger tycke och smak "Han gillade den boken bäst" eller "Kritiker har menat att" (vilka kritiker?). Man bör helt enkelt använda sunt förnuft och inte över-referera. --Bomkia 2 augusti 2008 kl. 15.30 (CEST)

Det tredje exemplet är att föredra. Det andra exemplet blir något övertydligt, jag är inte heller särskilt förtjust i det fjärde exemplet, då det är mycket upprepningar. xenus 2 augusti 2008 kl. 20.13 (CEST)

Jag skulle vilja tipsa om Kalmarunionen där jag tycker Thuresson refererat på ett bra sätt. GhostRider ♠ 2 augusti 2008 kl. 15.50 (CEST)

Aha! Det var precis så jag menade! --Petter 2 augusti 2008 kl. 17.35 (CEST)

Jag lade till ett "Exempel 4" som jag tycker referenser skall se ut. Sidnummer är bra att ha, men bör förstås som allt annat inte överdrivas. --Petter 2 augusti 2008 kl. 17.34 (CEST)

Jag tycker nu att "Exempel 4" är bäst, men "Exempel 3" UTAN noter skulle även fungera --Rosp 2 augusti 2008 kl. 17.40 (CEST)

Jag tycker att "Exempel 4" är bäst om man skriver en text helt själv men den bör nog undvikas på wikipedia då det bygger på att andra delar av artikeln inte förändras. Noten blir till exempel fel om ytterligare en Holmbergtext läggs med i källförtecningen. Viktorvoigt 2 augusti 2008 kl. 19.46 (CEST)

Om du tittar på Kalmarunionen så finns det två böcker av Lönnroth med, men de särskiljs med utgivningsår. GhostRider ♠ 2 augusti 2008 kl. 20.04 (CEST)

Jag tycker att exempel 4 är klart bäst, speciellt om flera noter stöder sig på samma verk. Utgivningsår bör läggas till enligt "1. ^ Holmberg 2002, sid 1". Ögat kan här snabbt urskilja hur noter fördelas på olika författare och verk utan att drunkna i en massa utgivardetaljer, och man kan snabbt slå upp och verifiera misstänkta uppgifter om man så vill. Många gånger är det viktigare för läsaren att bara kolla vilken forskare/källa som påstår vad och ungefär när, än att se exakt i vilken publikation uppgiften är hämtad. Allt detta serverar de korta noterna i exempel 4 enkelt och elegant. Ibland kan det vara bra med ett förtydligande, typ "Boken nämner att han skrev 256 faktaböcker inom ... men inget om att ...". De syns bra när den formella delen av noten är så kort. /Rolf B 2 augusti 2008 kl. 21.14 (CEST)

Vi är alltså överens om att exempel 2 är för överdrivet och gör texten och redigeringen svårläst. Bomkia, när det gäller födelsedata kan det finnas en poäng i att ange källa. Just det här exemplet rör en person som inte längre lever men om han nu hade levat så hade födelsedatum kunnat anses kontroversiellt, se Wikipedia:Artiklar om nu levande personer. Att då kunna styrka att andra som skriver biografier om personen i fråga anger eller inte anger fullt födelsedatum är då viktigt. Sen finns det ju ingen anledning att ta bort källan när personen har dött... Rosp, menar du med "Exempel 3 UTAN noter" att antalet/tätheten källhänvisningar är okej men att kommentaren om vad som tas upp är överflödig? Framgår det, om man inte har med kommentar, att uppgiften om pseudonymen H.B. Ogden inte stöds av källan? Den skulle ju kunna vara helt fel och både Ogden och Asimov(s anhöriga) skulle kunna anse att vi ljuger. I värsta fall så skulle det kunna leda till anklagelser om förtal, beroende på vad denne Ogden skriver om. GhostRider och Petter, när det gäller exemplet Kalmarunionen så ser jag det som svårt att hålla ordning på vilken bok som hör till vilken författare, särskilt när man kommer ned en bit i artikeln (till exempel not 51). Om jag då skall rulla upp på sidan tills jag kommer till uttydningslistan så har jag definitivt tappat bort vilket notnummer jag var på och var i artikeln jag var när jag klickade på notnumret. Det är också en form av svårlästhet. Till alla som tyckt något, anledningen till att jag vill ha med kommentarer är för att förtydliga vad som stöds av källan. I ett tryckt verk är det vanligtvis inget problem, här är det det. Om någon skulle ta bort eller lägga till något inne i en mening så blir det oklart vad som är styrkt av källan. Om någon omformulerar hela stycken, eller kanske hela artikeln så blir det än rörigare. Om någon vill bryta ut en bit av artikeln till en egen artikel så blir det svårt att veta vilken eller vilka referenser som är giltiga. Åsa L 2 augusti 2008 kl. 21.40 (CEST)

Förlåt Bomkia för felstavningen av ditt namn. Förlåt även till Rosp som jag helt missförstod då jag blandade ihop exemplen, jag stryker det stycket.Åsa L 2 augusti 2008 kl. 22.16 (CEST)

Vad som är kontroversiellt kommer förstås att vara olika från artikel till artikel, nog kan saker som födelseort eller födelsedatum kräva noter, men oftast lär de inte göra det. Som jag skrev, sunt förnuft kommer man långt med, jag vill bara undvika att folk ska känna sig tvingade att börja källhänvisa okontroversiella påståenden. (Och du är verkligen inte först med att stava fel på mitt nick :) ) --Bomkia 2 augusti 2008 kl. 22.35 (CEST)

Problemet är att vad jag tycker är sunt förnuft, vad du tycker är sunt förnuft och vad en tredje person tycker är sunt förnuft inte nödvändigtvis innebär samma sak.Åsa L 2 augusti 2008 kl. 22.40 (CEST)

Javisst, men så är det ju generellt när man skriver artiklar. --Bomkia 2 augusti 2008 kl. 22.53 (CEST)

Jag håller inte med om att det skulle funka att enbart skriva bokens uppgifter under en rubrik i stil med källor, utan att ange med något notsystem vad som styrks av den. Se skräckexemplen Science fiction och Science fictions guldålder hur svårtytt det kan bli. Den förstnämnda artikeln har massvis med böcker listade men man har som läsare inte en chans att kolla upp om artikeltexten stödjs av dem, bland annat för att de är så många och för att artikeln behandlar så många saker. När sedan ett stycke rycks från sitt sammanhang, som i den andra artikeln, så blir det omöjligt att ange exakt vilka delar av den allmänna listan över källor som har använts. När sedan artikeltexterna inte stöder varandra blir det än mer komplicerat. Om någon skall ha en möjlighet att bringa reda i dessa båda artiklars oreda, utan att radera allt och skriva helt nytt, så är det bra att kunna ange vad en viss källa stöder och vad den inte stöder. Åsa L 2 augusti 2008 kl. 22.40 (CEST)

Jag håller med om att variant nummer fyra är att föredra. Det blir tydligare och lättare att kontrollera enskilda uppgifter på det viset. Det ska givetvis kombineras med ett antal noter som överensstämmer med det så kallade sunda förnuftet. Popperipopp 2 augusti 2008 kl. 22.45 (CEST)

Min bestämda uppfattning är att i de flesta fall av kortare och medellånga artiklar så är alternativ 3 både fullt tillräckligt och att föredraga, allra helst kanske t o m utan explicita noter inlagda i löptexten . Låt oss komma ihåg att det sätt på vilket Wikipedia redigerias gör exakta källhänvisningar i löptext farliga. Går någon in och lägger till en bisats i efterskott kan en till synes exakt källhänvisning bli fullstädigt missvisande. /FredrikT 2 augusti 2008 kl. 23.16 (CEST)

Hur lång är en "kort" och hur lång är en "medellång" artikel i det här sammanhanget, alltså när är det dags att vara mer specifik? (Den text som används i exempel 1-4 är ingressen till artikeln Isaac Asimov, det är inte hela artikeln. Nu är inte artikeln så jättelång ändå, särskilt inte om man bortser från listdelarna, men det spelar inte så stor roll eftersom jag inte är ute efter att diskutera källangivelsen i en enskild artikel utan i stort.) Om man utgår ifrån en artikel som faller inom kriteriet "kort till medellång" och som därför har allmänna ospecifierade källor, blir det inte svårare för efterkommande personer som skall redigera artikeln att plötsligt behöva gå igenom även de källorna för att specifiera var de passar in, när artikeln förlängs så att den faller inom kriteriet "längre än medellång" och därför bör ha mer specifierade källhänvisningar? Jag håller med om att det finns problem med att ange exakta källhänvisningar, det är just därför jag vill komplettera källhänvisningen med kommentarer om vad som stöds och vad som inte stöds. Jag förespråkar därför exempel 1. Åsa L 3 augusti 2008 kl. 00.03 (CEST)

När det gäller exempel 3, som några gillar, framgår det verkligen tydligt nog att påståendet om att fackböckerna skulle ge en science fiction-lik "sense of wonder" och att påståendet om pseudonymen Ogden inte styrks av källan? Om det tydligt framgår, hur ser man det? Åsa L 3 augusti 2008 kl. 00.09 (CEST)

Jag tycker att Åsa har en viktig principiell poäng när det gäller spårbarheten (vilka källor stöder vilka påståenden, vad stöds inte, men även var i källan står det), speciellt i en wikitext som kan förändras av många som inte har läst alla eller ens några källor. Exempel 1 löser det om man kompletterar med sidhänvisningar, exempel 2 likaså men blir väldigt sönderhackat, exempel 3 ger bara en ledtråd till den som tänker gå igenom hela källmaterialet på egen hand och förlorar snabbt i styrka för varje redigering som görs i texten. Exempel 4 inkl kommentarer löser problemet precis som 1 och 2, men är i mitt tycke mycket överskådligare, både för läsare och i redigeringsläge. Titta gärna på hur de fyra exemplen ser ut i redigeringsläge och tänk er att ni är en måttligt van wikipedian! Nå, tre av exemplen kan alltså hjälpa en ny bidragsgivare att förstå vilket källstöd som redan finns utan att själv läsa in sig på de gamla källorna, och därmed hur man kan passa in ny kunskap utan att skada befintliga referenser. Med sidnummer kan man dessutom snabbt dyka ner i en källa om man t.ex. vill granska en uppgift närmare för att kunna ställa den mot andra källor med avvikande mening. Sen återstår frågan om hur mycket man ska begära av skribenterna. Här krävs magkänsla, rimliga krav på andra och kanske att man själv förbättrar sina referenser när man själv eller artikeln växt till sig. /Rolf B 3 augusti 2008 kl. 02.08 (CEST)

Exempel 1 anger sidnummer, det görs i bokref-mallen och skrivs ut alldeles innan ISBN-länken. Jag håller dock med om att bokrefmallen gör det svårt att hitta. Jag håller också med om att man måste beakta redigeringsmöjligheten, ju mer som anges inom ref-taggar desto svårare att för överblick av innehållet i texten när man redigerar. Men det är just sådant diskussionen syftar till: att finna en balans mellan läsbarhet, tydlighet i vad källorna styrker och hur lätt det är att redigera artikeln. Åsa L 3 augusti 2008 kl. 12.54 (CEST)

Vad sägs om Exempel 5, som är en kombination av exempel 1 och 4? Åsa L 3 augusti 2008 kl. 12.44 (CEST)

Kreativt, intressant och lätt att förstå! Men fungerar det om man har flera källor och vill ha noter under alla? /Rolf B 3 augusti 2008 kl. 14.02 (CEST)

Jag tror inte att det går att blanda fullständiga uppgifter och detaljhänvisningar utan det skulle bli liknande modellen i Kalmarunionen. Åsa L 3 augusti 2008 kl. 17.52 (CEST)

Jag gillar inte exempel 5 som ter sig helt för oprofessionellt. Vi behöver inte "spoonfeeda" läsarna. Så svårt att följa en sidhänvisning eller att läsa en hel bok är det inte, om man nu inte litar på uppgifterna som anges här. Man får väl lita på att den som skrivit artikeln verkligen använt källan som anges. /Grillo 3 augusti 2008 kl. 17.02 (CEST)

Nja, precis, det exemplet var något övertydligt. Ex. Tre och fyra tycker jag är ok, men det är imo upp till var och en hur man ska nota artiklar. xenus 3 augusti 2008 kl. 17.09 (CEST)

Jag tycker att det är lättare att samarbeta, vilket vi gör när vi bidrar till Wikipedia istället för att skriva och ge ut en traditionell bok eller lägga upp en personlig webbsida, när jag vet hur och varför föregående person som redigerat har tänkt. Det är lättare att samarbeta när det finns något gemensamt att utgå ifrån, snarare än magkänsla, sunt förnuft och eget tycke. Jag tänker inte tvinga någon att ange källor överhuvudtaget eller att ange källor på något särskilt sätt. Men jag tycker att vi skall ha källor till de uppgifter som läggs in på Wikipedia, och att de som så önskar skall kunna lägga till källor i efterhand. Men lägger man till i efterhand så är det extra viktigt att det framgår vad källorna styrker och vad som inte (ännu) styrks. Åsa L 3 augusti 2008 kl. 17.52 (CEST)

Grillo, vad betyder "spoonfeeda"? Jag är inte ironisk utan bara undrande då jag aldrig förut mött uttrycket och inte förstår det. När det gäller att lita på att den som skrivit artikeln använt de källor som står så ser jag inte hur det skulle gå till. Vi har tonvis med artiklar som saknar källor. Vad jag har förstått så är det på Wikipedia accepterat att andra lägger till källor i efterhand, det är ett sätt att höja kvalitén på Wikipedia. Men när man gör det, anser jag, så måste man ange på något sätt vad de styrker - annars så är de ju värdelösa. Kommentarerna är dels till för läsaren, dels för nästa person som vill redigera artikeln. Man kanske kan lägga kommentarerna så att de endast syns i redigeringsläge? (Hur?) Jag tror inte att det skulle vara lika bra som att ha dem synliga i läsläget, men bättre än att inte alls ha med dem. Åsa L 3 augusti 2008 kl. 17.52 (CEST)

Jag ser version 4 som ett ideal, men ska jag vara ärlig liknar mina bidrag mest version 3. Och jag håller med Grillo om att läsaren som vill kolla källor gärna kan läsa hela boken och inte behöver skedmatas (öh, spoonfeedas?) med sidnummer för varje faktareferens. Men i just den frågan skulle det vara intressant att kolla vad engelska och tyska Wikipedia kommit fram till. Jag tror att version 4 är den som vinner på engelska Wikipedia, enligt samma mönster som i artikeln Kalmarunionen. -- På ett sidospår vill jag tipsa om en:Template:Ref Stockholm som ett hjälpmedel att rationalisera källhänvisningarna när man från flera artiklar refererar samma uppsättning av standardlitteratur. Detta kan dock göras oberoende av vilken hänvisningsform man väljer. En svensk variant är mallen {{Ref orglar}}. --LA2 3 augusti 2008 kl. 18.47 (CEST)

En ordentlig bok har ett register, och då behövs sällan sidhänvisningar för att relativt snabbt kunna hitta en uppgift. /Pieter Kuiper 3 augusti 2008 kl. 19.10 (CEST)

Ursäkta svengelskan, LA2 översatte det korrekt. Sammantaget tycker jag, som jag nämnt ovan, att vi har för många noter och för få mer allmänna källhänvisningar. Man behöver inte nota samma källa i varje mening, om källan används för hela artikeln, då anger man den källan för sig själv längst ner, och undviker noterna. Ett exempel på hur man kan blanda systemen är den relativt okontroversiella Ljunghusens GK, där allt som inte notas kommer från huvudkällan som anges. Detta kan man naturligtvis inte veta om man inte läst huvudkällan. Men man får lita på att uppgifterna är korrekta och litar man inte på dem får man helt enkelt leta upp huvudkällan och läsa den. /Grillo 3 augusti 2008 kl. 19.20 (CEST)

Sidhänvisningar skall alltid göras i fotnoter, att bara hänvisa till ett helt verk är oakademiskt. Undantag kan göras om det mesta av artikeln bygger på ett visst verk, men då bör detta helst förklaras i en not i artikelns inledning. Man behöver inte ha flera noter i samma stycke, om de hänvisar till samma verk; är uppgifterna hämtade från flera sidor kan det anges i noten.

Mallen Ref orglar är bra, men borde göras om så att den följer svensk standard för hur litteraturhänvisningar görs: "Författarnamn, verkets titel, förlag, ort årtal, sida" E.G. 4 augusti 2008 kl. 15.50 (CEST)

Den detaljen överlåter "Ref orglar" på mallen {{bokref}}, så det är där du ska ta upp frågan om utformningen. --LA2 4 augusti 2008 kl. 16.44 (CEST)

Nej, jag tar upp saken här, eftersom det är här saken diskuteras och mallen bokref (om sådan nu behövs) väl bör följa vad som framkommer här. Jag har för övrigt redan tagit upp saken tidigare på Malldiskussion:Bokref#Svensk praxis vid referenser men det har hittills inte hjälpt. E.G. 4 augusti 2008 kl. 23.31 (CEST)

Jag förstår inte mallarna (orgelmallen här på svenskspråkiga Wikipedia och Sverigemallen på engelskspråkiga dito), vad man än skriver i dem så skriver de ut samma sak? Hur kommer bokrefmallen in i bilden? Hur är det tänkt att man skall använda mallarna? Åsa L 4 augusti 2008 kl. 19.31 (CEST)

Orgelmallen har uppgifter om ett fåtal verk inbyggda i själva mallen. Genom att ange ett av namnen Carlsson, Edholm, Erici eller Inventarium som argument, kommer mallen att anropa bokref-mallen som skriver ut fullständiga uppgifter om just detta verk. Det fungerar alltså som ett slags kortkommando för att få en källa fullständigt angiven. Bekvämt när samma källa används i många olika artiklar. Om du tittar på mallen i redigeringsläge, ser du #switch: {{{1|}}}. Det betyder att vilken del av den följande koden som ska utföras beror på argument 1. Har man angett Carlsson, anropas bokref för Sten L. Carlsson. Har man angett Edholm, anropas istället bokref för Dag Edholm osv. Ordet Inventarium leder till en specialare som vi inte behöver bry oss om för att förstå grundprincipen. /Rolf B 4 augusti 2008 kl. 22.46 (CEST)

Det blir enklast att förstå om man ser ett konkret exempel, som en:Stortorget, där en typisk fotnot skrivs så här: <ref name="Gatunamn">{{ref Stockholm|Gatunamn| pages = 74 | chapter = Innerstaden: Gamla stan}}</ref>. Snabbt hänvisar man alltså till sidan 74 i kapitlet "Innerstaden: Gamla stan" i standardverket med kodnamn "Gatunamn". Eftersom denna bok (Stockholms gatunamn, 2nd ed., Kommittén för Stockholmsforskning. ISBN 91-7031-042-4.) används som källa i många artiklar, behöver man inte skriva in författare, fullständig boktitel, utgivningsår m.m. i varje artikel, för detta görs på ett enda ställe, i definitionen av mallen Ref Stockholm. --LA2 4 augusti 2008 kl. 23.00 (CEST)

Vad tråkigt, med tanke på att den senaste upplagan av Stockholms gatunamn är den tredje. E.G. 4 augusti 2008 kl. 23.31 (CEST)

Du får väl diskutera med författaren till en:Stortorget (Mats Halldin) varför han 2007 valde att hänvisa till 2:a upplagan från 1992 och inte till 3:e från 2005. Han kanske bara råkade ha 2:a upplagan till hands. När jag bakade in detta i Ref Stockholm tog jag bara de litteraturhänvisningar som redan fanns i artiklarna, och det var då 2:a upplagan som många artiklar hänvisade till. --LA2 5 augusti 2008 kl. 01.51 (CEST)

Ljunghusens GK ser bra ut och i den artikeln fungerar det föreslagna systemet med en eller ett par allmänna huvudkällor kompletterat med specifika källor för enstaka specifika uppgifter. Det gör det inte i artiklar som Isaac Asimov och Science fiction. Ljunghusens GK-artikeln är huvudsakligen skriven av en och samma användare, som i ett tidigt skede lagt till den allmänna källan. När samme användare senare fortsätter redigera artikeln så har jag inte särskilt svårt att lita på att denne håller sig till uppgifter som finns där, när inget annat anges. :) Övriga som redigerat har främst petat med stavning och länkfix. Exemplen Isaac Asimov och Science fiction (och majoriteten av artiklarna i Kategori:Science fiction) är antingen skrivna av ett flertal personer under lång tid eller av enstaka personer för länge sedan. Det är inte alltid dessa finns kvar på Wikipedia eller att de minns var de fått uppgifterna ifrån. En användare kommer långt senare och försöker lägga till källor, till sin hjälp har hon till att börja med en bok. (Meningen är att allt så småningom skall södjas av källor men för tillfället finns alltså endast en källa tillgänglig.) Boken stöder inte allt som står i artikeln. Är det då verkligen rätt att lägga till den boken under rubriken Källor utan att ange vilka uppgifter som stöds av den? Ger inte det intrycket att allt stöds av den? Det handlar inte om att ett eller två påståenden inte täcks utan mycket kommer någon annanstans ifrån. Åsa L 4 augusti 2008 kl. 18.05 (CEST)

Man kan göra som i lista över borgarråd i Stockholms stad, där den allra första noten anger att allt i artikeln som inte har annan angiven källa, är hämtat från en viss källa. E.G. 4 augusti 2008 kl. 23.39 (CEST)

(redigeringskonflikt) Intressant infallsvinkel! Vi tänker oss att det finns en stor och välskriven artikel typ Fri vilja eller nåt, fast helt utan källhänvisningar. Så drar vi igång veckans projekt där alla ska hjälpas åt att förankra allt viktigt med källor. Till skillnad från den ensamme författaren kan wikipedianen inte äga texten själv, utan man kommer in från ett annat håll som Galenskaparna sjunger. Varje projektdeltagare måste alltså i varje ögonblick kunna se vad andra redan har hunnit belägga och vad som återstår att göra. Jag tänker mig inte att kungen glider in och strör ut ett antal "källa behövs", varefter alla lakejer sliter med var sin referens, utan snarare att alla läser texten, ser vad som redan blivit belagt, själva bedömer vad mer som borde beläggas och tar itu med det som passar dem bäst. Hur ska referenser se ut för att man ska kunna fasa in sig i ett sådant arbete? /Rolf B 4 augusti 2008 kl. 23.40 (CEST)

Se även: Kategori:Bokref /Urbourbo 12 maj 2009 kl. 14.34 (CEST)

Wikipedia som källa

wikipedia artiklar kan man använda för att få information till svenska wikipedia. Men som källanvisning är den dålig.Grunden för en källa är att man ska kunna kontrollera den. Men efter som en wikiartikel förändra så kan de vara så att den inte alls stödje stycket jag har anget den som källa till en månad senare.Wolfmann 3 augusti 2008 kl. 01.37 (CEST)

Men det är bra med mallen som gör att man kan skriva "Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia". Men att använda för styrka riktigheten i fakta blir fel.Wolfmann 3 augusti 2008 kl. 01.42 (CEST)

Man ska aldrig använda en Wikipediaartikel som källa. Man ska bara använda översattmallen för att visa var man hämtat grundmaterialet. Åtminstone jag har som princip att aldrig översätta artiklar utan källhänvisningar, om jag inte kan göra bedömningen att de är helt okontroversiella. /Grillo 3 augusti 2008 kl. 11.38 (CEST)

Precis du har rätt.Wolfmann 3 augusti 2008 kl. 18.06 (CEST)

Avsnittet "Använda samma fotnot på flera ställen"

I stort sett anser jag denna bruksanvisning föredömligt enkel och lättförståelig. Om inte jag gjort något fel i mitt experimenterande, har det dock insmugit sig ett fel: Det går öht inte att bara skriva <ref name="exempel"></ref>, även om referensen "exempel" definerats tidigare i texten. Man måste skriva något emellan. // habj 27 augusti 2008 kl. 23.05 (CEST)

Man kanske måste skriva <ref name="exempel"/>. /Pieter Kuiper 27 augusti 2008 kl. 23.06 (CEST)

Sidan hävdar att bägge varianterna går. / habj 28 augusti 2008 kl. 07.53 (CEST)

Andejons ändrade i artikeln den 27 aug så att denna egenhet framgår. /Rolf B 7 september 2008 kl. 13.24 (CEST)