Wikipediadiskussion:Kriterier för utvalt innehåll

Krav på att använda källmallar?

Jag tycker att våra källmallar, ex. som jag la till här borde användas då sådana finns för i alla fall de utmärkta artiklarna. De utmärkta artiklarna bör ju vara exempel på hur artiklar helst skall vara skrivna. GameOn 30 maj 2011 kl. 12.30 (CEST)

Det är väl bra med mallar om de används rätt. I ditt exempel har författarnamnet hamnat som en del av titeln i webref-mallen. /rrohdin 30 maj 2011 kl. 12.42 (CEST)

Jag kan hålla med om att det var långt ifrån ett exemplariskt exempel eftersom boten tog texten från den tidigare rubriken för den externa länken mer avancerad än så kan man få till men nyttan är begränsad eftersom det blir väldigt många specialfall). Jag kan dock inte komma åt sidan eftersom den kräver inloggning. Och för övrigt så är länken död (och varför boten inte märkte det kan man ju fråga sig). Det jag försökte få fram var snarare att mallarna bör användas för att göra fotnoterna så bra som möjligt och att det kanske skulle vara en del av kriterierna för i alla fall de utvalda artiklarna. GameOn 30 maj 2011 kl. 12.59 (CEST)

Jag tycker inte att det är en bra idé. Jag anser att "korrekt formaterade" bör innebära att de är skrivna med korrekt kod för referenser, och att de är korrekt (dvs akademiskt) utformade. Att man ska behöva använda mallar anges i nuläget inte och jag tycker att det skulle behövas bred konsensus för en sådan tolkning. Finns det? Ska vi då avnominera det flertal utvalda artiklar som inte är mallade? Själv har jag skrivit och översatt en ganska stor mängd artiklar för Wp, men kämpar fortfarande med att få till notmallarna ordentligt - det är svårt!! Ska då fantastiska artiklar fällas bara pga att förf inte är tillräckligt utbildad i att använda mallar? Jag vill påminna om att det är mycket ovanligt att någon annan än huvudförfattaren gör något öht för att komma tillrätta med anmärkningar som tas upp på AN, man kan alltså inte räkna med hjälp där. Denna enda grej skulle då kunna leda till att annars ypperliga artiklar faller. Det är orimligt, menar jag. MVH/--Idunius 8 juli 2011 kl. 13.23 (CEST)

Noter

Jag har tittat på motiveringarna för utvalda artiklar där antalet noter ses som ett formellt kriterium för att anses uppnå nivåen. Detta anser jag vara märkligt. Noter ska bara sättas ut om en uppgift är kontroverisell eller för uppgifter som kommer från en enda källa, t.ex. en forskningsrapport. I artiklar om allmänna ämnen finns knappast något utrymme för sådana marginella uppgifter. Det mesta i en artikel som Sverige bör vara så pass mycket vedertaget att noter är överflödiga (bortsett statistik som bör notbeläggas). I artklar om perifera ämnen eller om ämnen där forskningen är ny och därför möjligen/troligen kommer att revideras (och man vet ju i dessa ämnen att det kan förekomma motstridig forskning man själv inte känner till), där blir läget annorlunda, för där bör man ange noter. Dvs uppgifter som finns i praktiskt taget alla referensverk eller övergripande böcker i ämnet behöver inte notbeläggas, inte utanför Wikipedia. Med dessa notkrav där en artikels kvalitet mäts i antalet noter, bryter Wikipedia mot normerna för hur man noterar. Jag undrar vad detta beror på? Ska det inte ändras?--90.233.132.22 28 juli 2011 kl. 07.56 (CEST)

Konventionella uppslagsverk har information skrivna av professorer eller liknande, Wikipedia är skrivet av amatörer, nybörjare, folk som inte kan ämnet, och så vidare. Det finns inget som garanterar att en användare inte bara hittar på massa information, och noter används för att visa att all information faktiskt kommer från källor. Det ska gå att hitta vad varje mening har för ursprung, för att andra skall kunna hitta, och verifiera, att artikeln är sanningsenlig. Tanzania 28 juli 2011 kl. 16.16 (CEST)

En nyligen arkiverad (och lång!) diskussion från december 2010 om fotnotskravet finns på Wikipediadiskussion:Kriterier för utvalda artiklar/Arkiv 2005-2010#Tona ned kravet på_fotnoter?. --MagnusA 28 juli 2011 kl. 16.28 (CEST)

Men om man är varse att användare kan hitta på uppgifter, så är det ju ologiskt att lita på en text bara för att den är noterad: noterna behöver ju inte av en sådan karaktär faktiskt styrka uppgiften den påstås styrka. Någonstans kommer man ändå inte ifrån att det krävs förkunskaper och inlästhet för att bedöma innehållet i en text. Är det inte bättre att jämföra texten med en annan text för att se om innehållet sticker ut? T.ex. motsvarande text på engelska Wikipedia. Kan man inte utgå från att man kan lita på de som bidrar, kan man ju heller inte lita på en not som man inte faktiskt också kontrollerar.--90.233.132.22 28 juli 2011 kl. 16.29 (CEST)

Men just själva grundtanken är ju att man ska kunna kontrollera noten.. Det är därför vi har det kravet, för att all information skall kunna kontrolleras.. Tanzania 28 juli 2011 kl. 16.46 (CEST)

Men att kräva det och inte göra det vid en kvalitetsbedömning är inkonsekvent. För bedömningen är det viktigare att texten kontrolleras än att räkna noter. Dessutom blir man förvirrad eftersom det är en helt egenpåhittad noteringsnorm som strider mot hur man lärt sig att det ska gå till. Jag läste snabbt igenom diskussionen som länkas till, och just en artikel som serotonin måste ha noter, men det beror på ämnets natur, att det hela tiden kommer ny forskning och att ämnet i sig är förhållandevis ungt. Artikeln psykiatri skulle praktiskt taget inte behöva en enda not, däremot litteraturförteckning/referenser. Det går inte att dra ämnen över en kam och räkna noter, som sagt.--90.233.132.22 28 juli 2011 kl. 17.06 (CEST)

Tillförlitlighet

Har funderat ett tag på det, men börjar nog tycka att det börjar bli tid att ta upp frågan om ytterligare ett kriterium.

Åtminstone för utmärkta artiklar, borde inkludera ett kriterium artikelförfattaren har läst igenom de viktigaste aktuella, åtminstone grundläggande forskningen inom området, även om sådana mer översiktiga verk inte nödvändigtvis måste vara källa till artikeln". Det är möjligt att det är högt ställda krav, och kanske är de lite luddiga, men jag tror att om mallen utvald-artikel skall kunna garantera tillförlitlighet är det nog ett nödvändigt krav. Sedan är problemet hur det skall tolkas, och det måste ju till stora delar bero på ämnesområdet. Jag tar gärna emot synpunkter.--FBQ 19 augusti 2011 kl. 12.20 (CEST)

Instämmer fullt. Jag har just sett igenom artikeln Hakarp och Hakarps kyrka (Mycket goda arbeten i sig). Där har i stor utsträckning använts info från hembygdsföreningar och motsvarande som ibland slirar på detaljer och kan ha inslag av skrönor. Här finns det bra källor på nätet med 100% korrekt info och goda standardverk lättillgängliga som Svenskt ortnamnslexikon från 2003, som jag nog tycker inte bör motsägas av artikeln. Och att då inte ha sakmässigt "tvättat" infon från tveksam info ger för den insatta ett oseriöst intryck (den ej insatta märker dock inte bristerna).Yger 19 augusti 2011 kl. 12.42 (CEST)

Hur ska detta kontrolleras? Om jag tar min artikel om Inbördeskriget i Sierra Leone som exempel så bygger den till stor del på delar av en artikel som jag skrev på C-nivå. Ni som befinner er här på Wikipedia har dock bara mitt ord på det och jag är ju ändå rätt anonym här, för det andra kan ju även jag ha missat källor som är väldigt viktiga även om jag skrivit den på det sätt som jag säger. I det här fallet hade jag en annan inriktning då jag skrev texten och jag har nu fått (berättigad) kritik för att det står för lite om bakgrunden i Wikipedia-artikeln. Jag har dock läst en antal böcker om bakgrunden, men jag hade inte lagt till någon information om det. Räcker det att jag säger att jag har använt mig av standardverken inom området? Om jag inte har haft ett proffs som läst texten på universitetet är det ju svårt för mig att vara säker på det, även om jag har lagt ned mycket tid på det hela. Och vart går gränsen? Ett standardverk? Två? Tio?

Även om jag absolut förstår din poäng har jag dock svårt att se hur vi kan omsätta det i praktiken när det inte går att kontrollera. Redan nu har jag rätt svårt att se att man, om man helt har skippat att läsa standardverken, skulle lyckas skriva en utvald artikel med de krav vi har och den rätt stora grupp som ändå läser dem. Eller menar du något i still med att man helt enkelt skall hänvisa till ett eller ett par standardverk under en rubrik i stil med "Vidare läsning" och att det räcker med det? Vore det en tillräcklig start?

Gällande Ygers kritik så tas det ju redan upp genom kravet på att artikeln skall vara "uteslutande baserad på moderna, trovärdiga och auktoritativa källor". Om du, som har stor kunnighet inom området, för fram den kritiken under nomineringen så är ju chansen stor att det kommer att förändra utgången. Jopparn 19 augusti 2011 kl. 16.15 (CEST)

För mig skulle en lista över verk som har använts/utnyttjats på något sätt vara ett bra steg på vägen. Då kan man om man känner området enkelt kolla att inget standardverk saknas. Det blir ju också kvittens på formuleringen du nämner ovan. Alternativ eller som komplement kan jag tänka mig vi utvecklar någon form av ämneskunniga, och vid nominering ser till att dessa granskar artiklar inom "sitt" kompetensområde.Yger 19 augusti 2011 kl. 19.28 (CEST)

På WP:Detaljgranskning#Detaljgranskare påbörjade jag och några andra en uppstrukturering med just den förhoppningen. Mer arbete återstår dock att göra där för att få det att fungera på ett bra sätt. Både du och FBQ skulle ju passa väldigt bra för historie- och geografidelen om ni har intresse! Jopparn 19 augusti 2011 kl. 20.06 (CEST)

Man kan ju komma dit en annan väg också. Att i anslutning till nominering föra fram förslag vem som bör ämnesgranska vid sidan av de frivilliga som både ämnes och formgranskar. Så gör man ju med alster på universitet. Själv har jag ambitionne att åtminstone fyra år till jobba heltid med artiklar om svensk geografi och självklart är jag då intresserad följa upp de som är kandidater verkligen är bra, även om jag i allmänhet inte är så road av att granska (det är tungt och tar tid).Yger 19 augusti 2011 kl. 20.14 (CEST)

Jag är gärna intresserad av att försöka hjälpa till, att upptäcka svagheter och föreslå litteratur. Men att själv leta fram litteratur och skriva om artiklarna känner kräver på tok för mycket arbete. Och att gå in och titta på listan över nominerade har jag nog bara tid att göra sporadiskt, det krävs nog att någon ber mig titta på någon artikel. Jag kan gärna ge kommentarer, och jag försöker ge kommentarer på diskussionssidorna när jag träffar på artiklar som skulle behöva översyn, men där jag själv inte har haft tid och möjlighet att göra det. Jag kan dock konstatera att artiklar blivit nominerade och utvalda utan att något gjorts åt de problem som jag noterat på diskussionssidan - för att förtydliga: detta är ingen kritik mot artikelförfattaren - ingen har skyldigheter och trots allt är wikipedias artiklar ett kollektivt ansvar. Det skulle nog helt enkelt behövas ett bättre system.--FBQ 21 augusti 2011 kl. 22.42 (CEST)

Stabilitet

Jag har ändrat kriterierna något beträffande kriteriet "stabilitet" utifrån nu rådande praxis. Hjälp gärna till att fixa det jag inte klarade: numreringen av illustrationskravet kom bort, och jag vet inte hur jag ska göra för att det ska bli rätt. Och återställ gärna min justering av stabilitetskravet om du inte tycker att det blev rätt. Men motivera i så fall gärna varför du inte håller med. Sjunnesson (diskussion) 6 mars 2012 kl. 06.41 (CET)

Jag tycker att det ser bra ut. När jag tänker på ordet stabilitet i wikipediasammanhang så ser jag framför mig dels en avsaknad av redigeringskrig (vilket närmast axiomatiskt utesluter artiklar om fenomen med politisk laddning samt religion & livsåskådning) och att det gärna finns en diskussionssida där det exempelvis uppnåtts koncensus kring hur olika begrepp ska användas, översättningsfrågor osv. Ricjac 7 mars 2012 kl. 16.20 (CET)

Utmärkta artiklar bör vara läsvärda och intresseväckande

Den stora skillnaden mellan hur vi hanterar utmärkta och bra artiklar är att utmärkta artiklars ingress (ibland något nedkortad) placeras på huvudsidan. De har ett marknadsförande syfte för Wikipedia. Därför föreslår jag ytterligare ett kriterie för utmärkta artiklar: försedd med en ingress som lockar till vidare läsning.

Ingressen bör således inom några få meningar motivera ämnets betydelsefullhet. Det förutsätter i sin tur att ämnet faktiskt är betydelsefullt, och artikeln är läsvärd och intressant för en bredare krets. En tråkig artikel ska inte kunna få status som betydelsefull, hur välskriven den än är, utan då blir den bara "bra". Utmärkta artiklar får inte bara innehåller trivia, utan ska även innehålla analys, exempelvis wp:kritik, eller ny kunskap som ger en ahauppelvelse. T.ex. bör en utmärkt artikel om en musikgrupp eller en skiva inom en smal musiknisch innehålla något som gör den intressant även för dem som inte lyssnar på musikstilen i fråga.

Jag har resonerat på detta vis i mina omröstningar på Wikipedia:Artikelnomineringar‎, och ingen har argumenterat emot. Så i viss mån är det nog redan praxis. Kriterierna bör återspegla praxis. Mange01 (disk) 7 maj 2012 kl. 17.19 (CEST)

Problemet är att att utmärkelsen utmärkt artikel används för två olika saker, dels som kvalitetsmärkning och dels för att välja förstasidesartiklar. Det vore synd om udda ämnen inte kan utses som utmärkt så jag tycker det är fel att ändra kraven. Men jag instämmer i att det är ett problem på framsidan. Det är mest insatta som vill läsa om ett album utgivit av en udda grupp (bättre med en artikel om gruppen på framsida), eller om en bifigur i en bok (bättre med en artikel om boken) eller ett invecklat teorem som bara matematiker förstår. Jag skulle därför föreslå att behålla kraven för utmärkt artikel som det är men att bara artiklar med allmänintresse läggs in på framsidan. AlphaZeta (disk) 7 maj 2012 kl. 18.32 (CEST)

Matematikartiklar är ett bra exempel. Tillämpningen och betydelsen för mänskligheten kan ofta beskrivas på ett intresseväckande sätt om man bara anstränger sig, men många matematikartiklar är mycket teoretiska och matematiskt stringenta redan i ingressen.

Redan idag är det mycket få matematikartiklar som har utmärkt status, så jag tror att mitt förslag i viss mån redan praktiseras. Mange01 (disk) 8 maj 2012 kl. 20.58 (CEST)

Jag kan inte tänka mig att det finns något ämne som inte kan skrivas så gemene man får mersmak och vill läsa mer. Fysiken har många svåra ämnen som kvantmekanik, svarta hål, relativitetsteorier och partikelfysik. Det finns gott om lättlästa böcker om mycket svåra och potentiellt tråkiga ämnen som skrivits populärvetenskapligt och gett kunskap hos allmänheten om ämnen som bara en liten klick fysiker egentligen förstår. Nu har historiker hakat på och skriver lättlästa, välillustrerade och intresseväckande böcker/tidsskrifter om vad som tidigare varit tråkiga ämnen för akademiker som tycker om mikrofilmsarkiv och torra rapporter. Att populärvetenskapliga/populärhistoriska artiklar inte är lika omfattande som en mikrofilmad avhandling skriven av en docent spelar ingen roll. Det är bättre med en visuell lättsmält artikel som många läser än korrekta rapporter som samlar damm i mikrofilmsarkivet. Nasko (disk) 9 maj 2012 kl. 00.25 (CEST)

Personligen tycker jag att det nya kravet redan finns med (något underförstått) i kravet "En bra artikel ska ha en kortfattad, välformulerad och översiktlig inledning, som är lättförståelig även för den oinvigde". Att något är lättförståelig innebär ofta att den lockar till vidare läsning, i alla fall anser jag detta.

Det skrivs även att "En tråkig artikel ska inte kunna få status som betydelsefull, hur välskriven den än är, utan då blir den bara 'bra'", vilket för mig är ett mysterium. Vad klassas som en tråkig artikel? Jag gillar att skriva om musik och tycker det är väldigt intressant att både skriva om och läsa andras musikrelaterade artiklar. Däremot tycker jag att det är "tråkigt" att läsa om till exempel termodynamik (vilket är en utmärkt artikel) eftersom ämnet inte intresserar mig det minsta. Däremot tycker jag att artikeln är utmärkt skriven då den är utförlig, välillustrerad och källbelagd och hade jag varit med i röstningsprocessen hade jag röstat för utmärkt även om jag personligen anser att artikeln är "tråkig".

Sedan skrivs det att "Utmärkta artiklar får inte bara innehåller trivia, utan ska även innehålla analys, exempelvis wp:kritik, eller ny kunskap som ger en ahauppelvelse. T.ex. bör en utmärkt artikel om en musikgrupp eller en skiva inom en smal musiknisch innehålla något som gör den intressant även för dem som inte lyssnar på musikstilen i fråga". Jag håller med om att trivia/kuriosa ska undvikas (se: Wikipedia:Kuriosaavsnitt), men att tvinga en artikel att "ge läsaren en aha-upplevelse" är ett alldeles för högt krav. Att det tas upp just ett musikexempel är perfekt, men att dessa "[ska] innehålla något som gör den intressant även för dem som inte lyssnar på musikstilen i fråga" blir även det svårt. För den som inte lyssnar på musikstilen är det mesta i artikeln intressant om man har ett intresse för musik (t.ex. tyckte jag det var intressant att läsa om albumet Person Pitch även om musikstilen inte faller mig i smaken). För den som inte har ett intresse för musik är nog väldigt lite intressant i artikeln hur bra den än är skriven, tyvärr...

Summa summarum: det blir väldigt svårt att avgöra vad som lockar till vidare läsning. Det beror helt på vad man har för intressen och är högst subjektivt, men jag anser att kravet redan delvis existerar i och med att inledningen ska vara "lättförståelig även för den oinvigde". --Kigsz 16 maj 2012 kl. 08.39 (CEST)

Huvudet på spiken, Kigsz. Självklart kan vi inte ha ett krav som säger att en artikel skall vara "intressant", för detta är ju helt subjektivt. Även i framtiden måste vi utse artiklar för att de är välskrivna, inte för att de är intressanta. -Blåmes ^[d] 16 maj 2012 kl. 16.25 (CEST)

Instämmer. Hur ska "intresseväckande" någonsin kunna utgöra ett objektivt bedömningskriterium? Imperto (disk) 19 maj 2012 kl. 21.35 (CEST)

Hmm. Skit i rubriken. Förslaget var att en utmärkt artiklar ska "vara försedd med en ingress som lockar till vidare läsning". Blåmes menar att underförstått står det redan så i riktlinjerna, jag menar att det bör förtydligas. Mange01 (disk) 20 maj 2012 kl. 09.03 (CEST)

Avdelningen "Funderingar"?

Hur är den avdelningen på kriteriesidan tänkt att användas? Själv har jag ett antal åsikter och kommentarer till de påståenden/frågor som där står oemotsagda/obesvarade. Att de står där i all sin otydlighet är en svaghet hos en kriteriesida. Som ett exempel, behöver problematiken med rödlänkar/blålänkar/olänkat utvecklas vidare. Det behöver ju finnas en balans mellan vad som är rimligt att länka vidare och vad som inte är det. Gränsen mellan över- och underlänkning kan det behöva skrivas en del om (jag hittar inget specifikt om länkningskriterier i våra skrivguider, men kanske tittar jag på fel ställe).--Paracel63 (disk) 11 augusti 2012 kl. 14.24 (CEST)

Jag håller med om att en kriteriesida skall vara ren från funderingar. Jag gick igenom loggen och fann att det verkar vara någon gammal kvarleva, som inte ändrats de senaste åren. Det var ett fåtal användare som funderade. Jag var därför djärv och flyttade funderingarna till nedanstående stycke där de kan vara underlag för fortsatta diskussioner och vidareutveckling av kriterierna.--Historiker (disk) 16 augusti 2012 kl. 20.56 (CEST)

Funderingar

Nedanstående funderingar har flyttats från kriteriesidan till diskussionssidan, där de passar bättre.

• Är mängden röda länkar ett mått på en artikels kvalitet – i så fall på vilket sätt? Ska ett visst mått av röda länkar diskvalificera en artikel från att röstas fram? Är många blå länkar som leder till stubb-artiklar att föredra? Vi lägger ju vår röst på den artikel som är nominerad – och inte på länkade underartiklar.

• Stubbar kan knappast bli utmärkta artiklar, men måste utmärkta artiklar vara jättelånga? I vad mån är längd ett bra mått på kvalitet? Måste en artikel täcka precis "hela" ett ämne inklusive dess historia?

• "Enkla" ämnen, som i sig är okontroversiella, är enklare att skapa en okontroversiell artikel om. Bör man ge extra pluspoäng för något svårare ämnen, där man lyckats balansera olika teorier och ståndpunkter?

• Hur många utmärkta eller bra artiklar är ett rimligt antal på svenskspråkiga Wikipedia? Är vi för ivriga att nominera artiklar, bara för att få fler artiklar på utmärkta eller bra artiklar-listan? Eller finns det för få artiklar som är framröstade till bra eller utmärkta?

• Är det bra att välja nya artiklar? Bör en artikel som nyligen blivit rejält uppfräschad kunna bli nominerad eller behövs det en viloperiod?

• Hur ser man på innehållets relevans för ämnet, på sidospår och utvikningar?

• Ska alla utmärkta artiklar vara läsbara även för personer utan kunskaper i ämnet, eller räcker det med att ord och begrepp förklaras om man klickar på länkarna?

--Historiker (disk) 16 augusti 2012 kl. 20.56 (CEST)

Bra listor?

Flyttat från Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar 19 augusti 2012 kl. 23.50 (CEST)

Finns det något skäl till att vi ens har rubrikerna Utmärkt lista och Utmärkt portal? Finns det någon bra orsak varför vi inte har alternativet "stöder för bra" i båda fallen? En lista eller portal kan uppånå bra status och det skulle vara synd att behöva rösta stöder inte för att man anser att utmärkt inte uppfylls. Dessa två kategorier borde kunna utvecklas på samma positiva sätt, det vill säga stegvis, som artiklar. Jag är som sagt osäker på varför det är på detta vis och jag har inte efterforskat, så det kanske framgår någonstans väldigt tydligt. Om det är möjligt önskar jag ompröva detta ställningstagande med att eventuellt ta bort rubrikerna helt och göra samma valprocess för dessa som för artiklar, alternativt att rubrikerna är kvar men valmöjligheterna ser lika ut i båda dessa fall som för artiklarna, det vill säga "stöder för utmärkt", "stöder för bra" och "stöder inte". Jag tycker det är synd att listor och portaler inte ges samma möjlighet till stegvis förbättring som artiklar har. En lista som är "bra" i kvalité går ju inte att rösta för som utmärkt vilket förmodligen innebär att rösten blir "stöder inte" eller att man inte röstar alls. Inget av alternativen är bra, men båda är rimligare än att rösta "utmärkt" för något som inte uppfyller utmärkt kvalité. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 14 augusti 2012 kl. 14.51 (CEST)

Angående listor: jag vet inte om det fanns någon genomtänkt anledning eller om det bara blev så, men när jag tittar på kriterier för en utmärkt lista har jag spontant svårt att se vad som kan tas bort för att skapa en särskiljning mellan bra och utmärkta listor:

En utmärkt lista ...

• ... innehåller inga felaktiga uppgifter (elementärt, en grundprincip)
• ... har en inledning som sammanfattar ämnet. (om det saknas kan det mycket enkelt skrivas en sådan, snarare än bra-märka)
• ... är attraktiv och innehåller inga tekniska problem. (bör gälla alla kvalitetsmärkta listor i mina ögon)
• ... är uteslutande baserad på moderna, trovärdiga och auktoritativa källor (se Wikipedia:Pålitliga källor). (bör gälla alla kvalitetsmärkta listor i mina ögon)
• ... är väl försedd med tillförlitliga, korrekt formaterade och korrekt placerade källor och noter. (bör gälla alla kvalitetsmärkta listor i mina ögon)
• ... är i huvudsak illustrerad och har bilder med helt klarlagd upphovsrätt. (möjligen, men illustrationer brukar inte vara ett problem för listor. Klarlagd upphovsrätt är elementärt, och bilder som inte har det raderas. )
• ... täcker hela det berörda ämnet. (kan inte se hur en icke-komplett lista kunde kvalitetsmärkas)

För mig känns samtliga de kriterierna som rätt grundläggande för att en lista ska lyftas upp. Hur har du tänkt dig att kriterierna ska se ut för en "bra lista"? --Ankara (disk) 15 augusti 2012 kl. 22.20 (CEST)

Borde finnas alternativet "stöder för bra". --Allexim (disk) 16 augusti 2012 kl. 21.07 (CEST)

Håller mig neutral i frågan än så länge, men liksom Ankara hade jag tyckt det varit intressant att se hur kriterierna för en "bra lista" kan se ut. --Kigsz 29 augusti 2012 kl. 07.47 (CEST)

En röst på utmärkt ≠ en röst på bra?

Ett av kraven som har förbryllat mig länge är det översta av kraven för en bra artikel, som lyder:

• Efter tre veckor inte blivit utmärkt och fått minst fyra utmärkt- eller bra-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster

Det som jag tror gör mig förvirrad är ordet "eller". Jag tolkar detta krav som att en artikel måste ha antingen fyra utmärkt ELLER fyra bra röster för att bli bra. För mig känns detta lite bakvänt. Vi säger att en artikel har varit nominerad i över tre veckor och att den i dagsläget har 2 utmärkt-röster, 2 bra-röster och 0 röster på stöder inte. Borde inte denna artikel kunna bli antagen till bra då? Visserligen uppfyller den inte exakt kravet om fyra utmärkt- ELLER bra-röster, men för mig innebär en utmärkt röst även att man kan tänka sig att acceptera artikeln som bra. Är jag helt ute och cyklar när jag tänker så?

Ett exempel är artikeln om Albert Forster. I detta fall hade artikeln 1 röst på utmärkt, 3 röster på bra och 1 röst på stöder inte. Diskussionen om denna artikel hade stagnerat, men artikeln hade för tillfället inte nått upp till kraven om fyra utmärkt- ELLER bra-röster. Artikeln verkade inte få något konsensus på utmärkt eller stöder inte, utan de flesta röster landade på bra. Kan man då tolka utmärkt-rösten som en bra-röst för att kunna få artikeln att nå upp till kravet på "fyra bra-röster" eller skulle den ha legat kvar på nominering tills det verkligen kom in en fjärde bra-röst? För mig känns en utmärkt-röst som att man säger "ja, artikeln når upp till kraven för bra och till och med kraven för utmärkt" och man kan därför i dessa fall tolka rösten som en bra-röst.

Jag hoppas ni förstår vad jag menar även om jag kanske förklarar det lite rörigt. Jag vet dock inte hur man ska skriva om kravet för att det ska bli mer tydligt, men jag vill egentligen bara veta om jag förstår kravet på rätt eller fel sätt... --Kigsz 29 augusti 2012 kl. 08.04 (CEST)

Kriteriet ska tolkas som att det krävs totalt fyra röster på alternativen utmärkt eller bra, och att de fyra rösterna utgör minst 2/3 av det totala antalet röster. Därför var avslutningen av Albert Forster helt korrekt.--Ankara (disk) 29 augusti 2012 kl. 10.26 (CEST)

Tack! Det var det jag trodde, men jag ville bara klargöra det hela. --Kigsz 29 augusti 2012 kl. 21.19 (CEST)

Behöver en utmärkt artikel ha blåalänkar till andra artiklar.

Om man vill nominera en artikel behöver då alla länkarna i artikeln till andra wikipedia artiklar vara blåa eller funkar det med att ganska många länkar är röda, alltså att ingen har skrivit om dem. Jag har hittat en artikel som jag funderar på att nominera men det finns ganska många rödalänkar i artikeln. /Olavhose (disk) 8 juni 2013 kl. 16.38 (CEST)

Kriterierna för utvalda artiklar säger inget om röda länkar. Nyligen blev artikeln Margaret Fuller uppgraderad från Bra till Utmärkt, trots att artikeln innehåller en del röda länkar. Det är bara om en artikel innehåller så många röda länkar att de upplevs som störande som det kan vara olämpligt att nominera en artikel. Sjunnesson (disk) 11 juni 2013 kl. 12.52 (CEST)

Och definitionen på "upplevs som störande" får nog avgöras av konsensus i nomineringsdiskussionen, gissar jag…--Paracel63 (disk) 12 juni 2013 kl. 15.19 (CEST)

Stringens

Jag saknar ett kriterium: stringens i framställning och resonemang. Är texten logisk och klar när man läser den noga? Särskilt i artiklar som direktöversatts från ett annat språk blir det mellan varven ordentligt luddigt vad som egentligen syftas på och varför en mening står där den står, vad den i sammanhanget fyller för funktion. Detta är i grunden ett annat kriterium än kvalitet på själva språket. Varje mening kan vara både begriplig och korrekt, men på grund av betydelseglidningar i de enskilda meningarna blir sammanhanget lidande. Det vore värdefullt om man vid översättning av artiklar ser mer till sammanhangen i texten, och försöker nå bortom översättning mening för mening. --Stighammar (diskussion) 3 maj 2014 kl. 23.09 (CEST)

Nya åtgärdskategorier och utvalda kategorier

Det har tillkommit nya kategorier för Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov relaterade till Wikidata. För tillfället är det endast och enbart utvalda artiklar (bra+utmärkta+rekommenderade) som granskas i denna kategori. Ett problem är förstås att ett av kraven för utvalda artiklar, är att de inte ska ha några åtgärdsbehov.

Observera att de här kraven är inte direkt förknippade med själva artiklarna, utan med deras associerade objekt på Wikidata. Jag tycker det därför idag inte finns någon anledning att göra några stora ändringar här, dessa åtgärdskategorier till trots. Det är inte självklart för mig, som trots allt är Wikidatian, vilka properties man ska sätta på Toaletter i Japan. Ett par krav jag dock tycker man ska ställa på utvalda artiklar.

1. De ska ha en etikett på svenska och minst ett språk till på Wikidata.
2. De ska ha en beskrivning på svenska och ett språk till.

(En beskrivning kanske känns redundant för sådant som "Toaletter i Japan", men det gör det ju så mycket enklare att klipp-klistra in en beskrivning just där.) Önskvärt är förstås att det "andra" språket är ett internationellt gångbart språk, men det är hårt att kräva. Det andra problemet är vanligare än det förra, men där det saknas interwiki finns det exempel där det förstnämnda också saknas. Med tanke på att de här kategorierna är bara några timmar gammal, så finns ingen anledning till panik. Men det kan vara en idé att gå igenom sina darlings och fixa det man kan.

I skrivande stund finns 1204 sidor med någon typ av Wikidata-relaterade problem. -- Innocent bystander 17 oktober 2015 kl. 17.37 (CEST)

Källor för rekommenderade artiklar?

Jag undrar vad kravet för källor egentligen är för rekommenderade artiklar? Här står att en rekommenderad artikel "... är källbelagd och innehåller åtminstone en summarisk källförteckning." Vad är en summarisk källförteckning? Betyder det att alla källor som använts ska listas längst ner? Det låter som att noter inte är ett krav, och faktiskt finns det ju många rekommenderade artiklar utan noter. Dock måste man ju fråga sig om inte noter är ett krav för allt innehåll på wikipedia, speciellt utvalt innehåll. Det vore kanske mera förståeligt om en rekommenderad artikel inte behöver vara heltäckande notbelagd, för det finns ju många artiklar av väldigt hög kvalitet som har något avsnitt utan noter. mvh Lithobolos (diskussion) 23 april 2020 kl. 17.12 (CEST)

Den konsensus som utvecklats under senare år - och som är en skärpning gentemot tidigare - innebär att utmärkta artiklar skall vara heltäckande notförsedda, bra artiklar skall vara heltäckande källbelagda, men det kan finnas luckor mellan fotnoterna och för rekommenderade artiklar krävs inte fotnoter, endast heltäckande källor. Rekommenderade artiklar är också oftast kortare än bra och utmärkta artiklar, de behöver inte täcka ämnet lika utförligt. /Ascilto (diskussion) 23 april 2020 kl. 21.12 (CEST)

Flytt

Rubriken i {{UA-browsebar}} lyder "Utvalt innehåll på Wikipedia". Jag tycker vi ska flytta denna sida till Wikipedia:Kriterier för utvalt innehåll. Sidan innehåller ju trots allt kriterier för mer än artiklar. Vad tycker ni?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 12 september 2020 kl. 18.09 (CEST)

Låter rimligt. 🐲 Bowser (disk) 9 februari 2022 kl. 12.12 (CET)

Håller med. Jag tror du kan göra flytten då, GeMet. Kigsz 17 februari 2022 kl. 10.21 (CET)

 Utfört  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 17 februari 2022 kl. 11.20 (CET)