Wikipediadiskussion:Projekt Militärväsen

Reklam för projektet

Jag tycker att vi borde göra lite reklam för projektet. Jag är helt säker på att det finns många fler användare som är intresserade av militärväsen men som inte är med i projektet. Som deltagare tror jag att man blir mer engagerad att skriva vilket leder till fler och längre artiklar om militärväsen. Eftersom Projekt Militärhistoria finns med som ett önskat projekt här så tror jag att många inte vet att detta projekt även behandlar militärhistoria. Därför tycker jag att vi ska försöka meddela fler användare om det här projektet. Det kan vi göra genom att skriva något om projektet på en användares diskussionssida som vi kan se att han/hon redigerar mycket på sidor inom militärväsen, skapa Projekt Militärhistoria som en omdirigeringssida eller som en undersida till Projekt Militärväsen, tillkännagiva projektet ännu en gång på bybrunnen och så vidare. /Poxnar 20 september 2008 kl. 19.53 (CEST)

byte av rekomenderad mall för stridsflygplan

Skulle det inte vara bra att rekomendera den modernare mallen {{Flyg}} istället för {{Stridsflygplan}}.--Magnus242 24 september 2008 kl. 17.16 (CEST)

Jo, det är nog bättre /Poxnar 24 september 2008 kl. 18.49 (CEST)

Kinesiska militärartiklar

Hej! Jag är inte medlem i projektet, men de senaste dagarna har jag ägnat åt att bygga ut och skapa en rad militärrelaterade artiklar inom ramen för Projekt Kina. Min expertis ligger främst inom historia och politik, så det finns en hel del kvar att göra för användare med kunskap och intresse för mer militär frågor. Jag tänker särskilt Folkets befrielsearmé, Folkets befrielsearmés markstridskrafter, Folkets befrielsearmés flygvapen och Andra artillerikåren (som jag lagt in på er önskelista). Det finns också en rad militära kampanjer som behöver byggas ut, inte minst Långa marschen. Detta om detta. Jag ville bara uppmärksamma att det finns en del synergier som kan utnyttjas.--Bothnia 25 juli 2009 kl. 17.35 (CEST)

NATO-beteckning

Flyttad från Diskussion:Oscar-klass

Varför används NATO's designation som titel på ryska ubåtar på svenska Wikipedia? Sverige är ju faktiskt inte officiell NATO-medlem - ännu. / Margot H 18 oktober 2009 kl. 13.55 (CEST)

Är nog praxis inom västvärlden att benämna den mesta krigsutrustningen från kalla kriget med Nato-beteckning. Men visst skulle man kunna döpa om artikeln till Granit-klass.Walle 18 oktober 2009 kl. 15.38 (CEST)

Kan tillägga att de flesta artiklar som finns på svenska Wikipedia om sovjetiska/ryska fartyg och ubåtar har döpts efter deras Nato-beteckning. Skulle nog blir förvirrande att döpa om samtliga till deras ryska namn. Tex den ryska ubåtsklassen Akula har namnet Typhoon hos Nato men Akula är även det ryska namnet på en mindre atomdriven attackubåt i ryska flottan. Även den strategiska ubåtsklassen Delta finns i fyra olika versioner, Delta I (Projekt 667B, Murena), Delta II (Projekt 667BD, Murena-M), Delta III (Projekt 667BDR, Kalmar), Delta IV (Projekt 667BDRM, Delfin). Dessa har inget samlat namn i Ryssland och då skulle man därför behöva skriva en artikel om vardera version.Walle 19 oktober 2009 kl. 20.20 (CEST)

Oscar-klass är den använda benämningen på svenska. Ghostrider ♠ 5 januari 2011 kl. 20.06 (CET)

Det finns ingen konsensus för att Nato-namnet skall betraktas som svenska. Artiklar under Nato-namn har av flera olika användare flyttats till deras, enligt svensk transkribering, ryska namn. Nato-namnen verkar bygga på ett otillräckligt underrättelsematerial och har skapat vapensystem som inte finns, se Walle83:s inlägg ovan.--Edaen 7 januari 2011 kl. 08.40 (CET)

Om man tittar i övrig svensk litteratur är det alltid NATO namnet som används på svenska. Ghostrider ♠ 8 januari 2011 kl. 15.37 (CET)

Nej, flygplanen har Natonamn, men de används sällan och flera artiklar här på svenska wp gör det heller inte, se tex Mikojan-Gurevitj.

Natonamnen skapades då det kalla krigets fog of war gjorde kunskaperna om ryska vapensystem osäkra. Artiklarna här på svwp bör handla om en sak, i det här fallet den ryska/sovjetiska ubåtsklassen. Det som enligt Nato kallas Delta-klass består enligt Walle83:s inlägg ovan av fyra ubåtsklasser och som bör ha var sin artikel här. Ett annat exempel är SS-N-22 Sunburn. För övrigt verkar Natonamnen förlora mark på engelska wp.--Edaen 8 januari 2011 kl. 18.27 (CET)

Standardförfarande verkar vara att skapa artiklar under deras ryska namn (transkriberade till svenska) och omdirigera lämpligt NATO-namn dit. Det är inte helt problemfritt eftersom samma NATO-namn kan referera till flera olika saker (t.ex. SS-N-3 refererar till både P-5, P-6 och P-35) eller tvärt om att samma system har fått flera olika NATO-namn (t.ex. har S-300 fått SA-10, SA-12, SA-20 och SA-23).

När det gäller örlogsfartyg så använde Sovjetunionen inte den tradition som vi har att uppkalla en fartygsklass efter det första fartyget i klassen. T.ex. så heter Kirov-klass Project 1144 Orlan och Slava-klass heter Projekt 1164 Atlant. Jag där dock för att fartygsklasserna döps om till sina ryska namn. NATOs klassnamn blir ju kvar som omdirigeringar. /Esquilo 3 juli 2011 kl. 12.14 (CEST)

Om ingen protesterar under helgen så börjar jag flytta artiklar nästa vecka. /Esquilo 8 juli 2011 kl. 22.30 (CEST)

För min del, kör på :) Glöm bara inte att länka om alla omdirigeringar :) //Joshua 9 juli 2011 kl. 00.22 (CEST)

Så där ja, nu ska alla utom Delta-klass vara flyttade. Orsaken till att jag inte har flyttat den ännu är att jag tänkte dela upp den i Projekt 667B Murena, Projekt 667BD Murena-M, Projekt 667BDR Kalmar och Projekt 667BDRM Delfin. Möjligen kommer jag att dela upp Yankee-klass och Oscar-klass också. /Esquilo 11 juli 2011 kl. 12.33 (CEST)

Städning av engelska sidan för Försvarsmakten

Jag tycker den engelska varianten av Försvarsmaktens sida är dålig och ouppdaterad. Om nån med goda engelskakunskaper kunde översätta Joshua6 förteckning över insatsförband i organisationen som jag tycker är bra och informativ och sätta in den och ersätta den med de som jag tycker ganska meningslösa listor över soldater och officerare och dess numerärer. Skogsstjärnan 23 november 2011 kl. 03.38 (CET)

Hej, misstänker att det är denna artikel som du har invädningar mot hur den är utformad och uppdaterad? //Joshua 23 november 2011 kl. 17.14 (CET)

Fråga från kön

Jag har länge funderat på att gå med i detta projekt och undrar, är det ok att gå med här även om jag har en väldigt smalt intresseområde som jag skriver om? Flera här vet att jag menar Hemvärnet och även lite allmänt om FM. Trots att jag är väldigt engagerad inom Hv så tror jag att jag hållit mig NPOV än så länge och att det inte ska vara ett hinder. M.v.h. Indianarrow 6 december 2011 kl. 19.41 (CET)

Att ditt intresseområde är smalt kan knappast vara ett hinder från att gå med i detta projekt, det är nog ingen medlem i projektet som har speciellt breda intresseområde heller så välkommen i klubben. När det gäller eventuella farhågor om POV-pushning om Hemvärnet från din sida, så känns den risken inte allt för överhängande, självinsikt att man skriver om något man är engagerad i brukar vara en bra början. Jag skulle säga välkommen i projektet om du känner att du vill.Magnus242 8 december 2011 kl. 00.01 (CET)

Mikojan-Gurevitj

Jag har noterat att de flesta flygplansartiklar följer namngivningsschemat "Tillverkare beteckning" eller "Tillverkare beteckning namn". Exempel: Dornier Do 335, Heinkel He 111, Jakovlev Jak-38, Messerschmitt Bf 109, Saab 39 Gripen, Suchoj Su-27, Tupolev Tu-16, etc.

Ett märkligt undantag är Mikojan-Gurevitjs flygetyg som bara heter MiG-29, inte Mikojan-Gurevitj MiG-29. Om ingen protesterar tänker jag börja döpa om dem i linje med de andra stridsflygplanen. /ℇsquilo 16 januari 2012 kl. 22.17 (CET)

Låter som en bra idé!Magnus242 16 januari 2012 kl. 23.05 (CET)

Då var de flyttade. Men hur gör vi med A 32, J 32 och S 32? Ska de heta Saab A 32, Saab J 32 och Saab S 32? Saab 32 Lansen finns ju redan och är någon sorts samlingsartikel. Det verkar bli lite rörigt att blanda ihop flygvapnets beteckningar med tillverkarens. /ℇsquilo 17 januari 2012 kl. 20.39 (CET)

Liknande fråga har ställts på Diskussion:Saab 37 Viggen eller där menar man att artiklarna om JA 37 osv bör infogas i Saab 37 Viggen. Så artikeln får liknande struktur som på enwp. Själv tycker jag att svansartiklarna till både Lansen och Viggen kan uppfattas som förvirrande. Om "någon" mäktar med att infoga artiklarna enligt diskussionen i artikeln om Saab 37 Viggen, då löser sig frågan av sig själv med vad dom ska heta. Men annars så känns det spontant att de tillsvidare kan ligga kvar under nuvarande namn? //Joshua 17 januari 2012 kl. 20.54 (CET)

Artikelnamn

Eftersom det blev väldigt mycket rödlänkar i Austin-klass och Iwo Jima-klass tänkte jag ta tag i artiklarna om USA:s större och mer kända militära operationer under och efter Vietnam, men jag är lite kluven på vad artiklarna ska heta. Operation Frequent Wind eller Evakueringen av Saigon? Operation Bold Mariner eller Landstigningen på Batanganhalvön? Några förslag? /ℇsquilo 30 april 2012 kl. 09.47 (CEST)

Nya bilder med koppling till första världskriget

FYI, det ligger nu cirka 50 nya bilder i en Commons-kategori med material från ett av Europeanas projekt och det vore jättekul om de kom till användning även här på svwp! Om de får stor spridning så kommer Europeana och ABM-sektorn att vara än mer positiva till att arbeta med oss och släppa bilder fria och ladda upp dem direkt på Commons så det vore jättebra om de kom till användning (inte minst för att de kommer att förgylla Wikipedias artiklar)! John Andersson (WMSE) (disk) 19 juni 2012 kl. 16.59 (CEST) samt puts 19 juni 2012 kl. 17.55 (CEST)

Högg till direkt i kemiska vapen... :) Indianarrow (disk) 19 juni 2012 kl. 20.57 (CEST)

Hehe, vad kul :). Tack så mycket för det! John Andersson (WMSE) (disk) 21 juni 2012 kl. 10.41 (CEST)

Edit-a-thon

Hejsan!

Jag har ett litet projekt på gång som jag ville berätta om. Jag har varit i kontakt med Stockholms universitet och hört om de vill hjälpa till att anordna ett edit-a-thon för deras historiestudenter med första världskriget som tema. Förhoppningsvis hakar de på och tanken är då att jag kommer att fara dit, ge eleverna en presentation om hur det fungerar här och hur man redigerar. Därefter kommer jag att vara med där och praktiskt hjälpa dem för att undvika en del nybörjarmissar. Jag har så smått börjat fixa med en lista/ett galleri med bilder kopplade till artiklar som de kan utgå från. Listan är baserat på bilder från Europeanas enorma databas och hittar ni någon spännande bild där vore det jättefint om ni kunde ladda upp den på Commons och lägga till den i galleriet! Jag tror att detta kan vara ett roligt och inspirerande sätt att få inspiration på för eleverna, och kanske även för er! Vår täckning av WWI lämnar ju en del att önska och jag hoppas att några kunniga studenter ska kunna hjälpa till att lösa detta!

För att vi ska få så bra artiklar som möjligt är min tanke är att eleverna ska ha en vecka på sig efter edit-a-thonet att förbättra artiklarna. För att sporra detta kommer vi att ge det bästa bidraget ett litet pris. Ett presentkort på böcker eller bio är nödlösningen, men det vore jättekul med något lite mer minnesvärt som har anknytning till WWI och som inte kostar mer än några hundralappar... Några idéer? Förhoppningen är att en lärare ska vara domare, men det vore jättekul om det fanns någon wikipedian som kunde hjälpa till att bedöma artiklarna.

Parallellt med detta, då vi har en massa newbies som skriver här, så tänkte jag mig att anordna en Veckans tävling som handlar om att vi inte ska bita nybörjarna (tävlingen gäller självklart för alla nybörjare och inte bara studenterna!). Detta är en tävling jag har funderat på att anordna i flera år, men jag har aldrig fått tummen ur...

Jag hoppas att ni tycker att det här verkar kul och vill bolla lite idéer med mig, och kanske hjälpa till med att leda dem rätt här på Wikipedia när det beger sig. Vill någon hänga med och hjälpa till på edit-a-thonet vore jag jättetacksam! Förhoppningsvis kan vi skrapa ihop lite fika också :).

Med vänliga hälsningar,

John Andersson (WMSE) (disk) 11 oktober 2012 kl. 18.13 (CEST)

Hej igen! Här kommer lite mer information:

1. Skrivstugan kommer att äga rum den 7 november!
2. Det hela sker i samarbete med Humanistiska föreningen på Stockholms universitet och i deras lokaler.
3. Det är oklart om vi kommer att göra det i form av en tävling, kanske lottar vi helt enkelt ut priset bland de som varit med. Tips på vad vi kan ge bort mottages dock gärna! Har du någonting med anknytning till första världskriget som du själv skulle vilja ha (värt upp till 500:-)?

Skriv till mig så snart som möjligt om ni skulle vilja delta och/eller hjälpa till! Ju fler vi är som kan Wikipedia, desto större chans att nybörjarna lär sig så pass mycket att de kan fortsätta bidra utan problem :).

Vänligen John Andersson (WMSE) (disk) 26 oktober 2012 kl. 16.57 (CEST)

Parallell skrivstuga i sex länder om första världskriget

Hejsan!

Ni är hjärtligt välkomna att vara med på den skrivstuga som Wikimedia Sverige anordnar nu på lördag. Ni kan läsa mer om skrivstugan här: Wikipedia:Skrivstuga/Första världskriget 2013. Ni kan självklart vara med online också om ni inte är i Stockholm!

Allt gott,

John Andersson (WMSE) (disk) 24 juni 2013 kl. 18.36 (CEST)

Cross wiki help

Hello, I'm the italian contributor Pigr8, operating also on en.wiki and other, on Military History. In this moment I'm struggling in the search of sources about the Operation Rädda Danmark, the supposted swedish project to invade Denmark before the coming of Red Army, in this article it:Teatro scandinavo della seconda guerra mondiale. In all the web no source has been found, nonetheless I can't exclude something true around this codename. Please someone, if possible, make a little research on it and post some references, even to state that there was nothing true at all. Thanks. Pigr8 (disk) 21 juli 2013 kl. 00.22 (CEST)

Operation rädda Danmark was a planned but never executed operation. However, the danish brigade was trained and equiped by Sweden. /ℇsquilo 26 juli 2013 kl. 19.32 (CEST)

Ok, thanks. I have already found some sources in english on danish brigade, but nothing about rädda Danmark. I'll try to use the ones present in your article. Thanks. --Pigr8 (disk) 1 augusti 2013 kl. 01.06 (CEST)

PS I left as note my danish source in Danska brigaden.

Faktakoll och namngivning

Det skulle vara välkommet med hjälp från projektet på Diskussion:Slaget vid Eskişehir, dels ett extra öga på faktakoll som sidan dras med, dels med hur man ska namnge artikeln om man ska utgå från de källor som kunnat hittas. Höstblomma (disk) 17 november 2013 kl. 10.51 (CET)

Hej, har lämnat en kommentar i den nämnda diskussionen. //Joshua (disk) 17 november 2013 kl. 14.34 (CET)

Skrivstuga Stormaktstid

Hej! Välkomna till skrivstuga/editathon på temat stormaktstid Skrivstuga om stormaktstiden. LinneaKarlberg (diskussion) 29 september 2014 kl. 13.27 (CEST)

Standardisering

Artikelnamn: svenska vapen

Hejsan jag tänkte starta ett förslag till att standardisera alla artikelnamn gällande svenska vapen. Just nu finns det ingen direkt standardisering. Här ger jag 3 exempel. Underspecifika namn som Automatkanon m/39, specifika namn som 57 mm automatkanon m/45 eller överspecifika namn som Bofors 20 mm automatkanon m/45. I min åsikt ska det mellersta alternativet va standard. Detta då exempel 1 är för ospecifik då det finns flera vapen med beteckningen automatkanon m/39, till exempel 20 mm automatkanon m/39 och 40 mm automatkanon m/39. Sedan har vi exempel 3 som är för specifik. Bofors hade egna beteckningar för sina vapen och därför är det problematiskt att kombinera fabrikör med tjänstebeteckning. I detta fallet kallades vapnet för Bofors 20 mm automatic gun L/70 av Bofors, alternativt Bofors 20 mm automatkanon (AK) L/70. Jag är osäker på om detta projektet lever så jag pingar dig ℇsquilo. --Blockhaj (diskussion) 18 september 2020 kl. 02.12 (CEST)

Enhetlig namngivning är bra och när det gäller just svenska eldvapen tycker jag att försvarsmaktens beteckningar är att föredra eftersom tillverkarens beteckningar ofta är både okända och difusa. Frågan är hur långt vi ska sträcka namnstandardisering på formen kaliber+beteckning. Ska det heta 6,5 mm gevär m/96, 90 mm pansarvärnspjäs 1110 och 155 mm haubits 77 också? /ℇsquilo 18 september 2020 kl. 08.18 (CEST)

I min åsikt ja. Men nu kom jag på lite följdfrågor. Hur gör vi med vapen som har flera kalibrar. Till exempel kulspruta m/39? Ska man göra en fuling och ha med alla kalibrarna i namnet eller tar men det som anses vara mest ikoniskt? I mina vapenregister går den och liknande under namnet 6,5 mm (8 mm) ksp m/39. Sedan fanns det även en period på 70-talet då alla 3 kalibrarna 6,5 mm, 8 mm och 7,62 mm brukades. Ska man då skriva 6,5 mm (8 mm)(7,62 mm) kulspruta m/39?.--Blockhaj (diskussion) 18 september 2020 kl. 09.05 (CEST)

Urk! I de fallen skulle jag nog föredra att man låter den fortsätta heta Kulspruta m/39 och att man gör 6,5 mm kulspruta m/39, 7,62 mm kulspruta m/39 och 8 mm kulspruta m/39 till kategoriserade omdirigeringar. /ℇsquilo 18 september 2020 kl. 14.53 (CEST)

Hm det är inte helt fel ide. Känner du till några listor med alla svenska vapenartiklar så man kan börja bygga upp en plan?--Blockhaj (diskussion) 18 september 2020 kl. 15.59 (CEST)

Det skulle i så fall vara Kategori:Svenska vapen. /ℇsquilo 18 september 2020 kl. 18.09 (CEST)

Artikelnamn: svenska stridsflygplan

Hejsan. Precis som enligt ovan diskussion tänkte jag föreslå en ny standardisering av artikelnamn för svenskt krigsmateriel, denna gång gällande stridsflygplan. Eftersom tillverkade/konstruktör inte används i artikelnamn för svenska vapen (till exempel kulspruta m/39) eller markfordon (Stridsfordon 90) (med ett par undantag som ska rättas till) tänkte jag föreslå att det samma görs för svenska stridsflygplan direkt anordnade på uppdrag av det svenska flygvapnet. Med andra ord vill jag föreslå att basbeteckning används som artikelnamn istället. Till exempel Saab 29 > Flygplan 29, Saab 32 > Flygplan 32, Saab 35 > Flygplan 35 etc. För er som är skeptiska till dessa beteckningar så används dessa på flygplanens manualer till exempel, alternativt skrivet "Flygplan typ XX". Vid de enstaka fall då en typversion av ett flygplan behöver en egen manual (t.ex. T 18B) används dock full beteckning > Fpl typ T18B.

Som en grundläggande lista tänkte jag mig dessa (har med icke svenska plan för att fylla ut exemplet):

• Flygplan 16 < Caproni Ca.313
• Flygplan 17 < Saab 17
• Flygplan 18 < Saab 18
• Flygplan 19 < Saab 19
• Flygplan 20 < Reggiane Re.2000
• Flygplan 22 < FFVS J 22
• Flygplan 23 < Saab 23
• Flygplan 24 < Saab 24
• Flygplan 25 < ?
• Flygplan 26 < P-51 Mustang
• Flygplan 27 < Saab 27
• Flygplan 28 < de Haviland Vampire
• Flygplan 29 < Saab 29
• Flygplan 30 < de Haviland Mosquito
• Flygplan 31 < Supermarine Spitfire
• Flygplan 32 < Saab 32
• Flygplan 33 < de Haviland Venom
• Flygplan 34 < Hawker Hunter
• Flygplan 35 < Saab 35
• Flygplan 36 < Saab 36
• Flygplan 37 < Saab 37
• Flygplan 38 < Saab 38
• Flygplan 39 < Saab 39

Vad tycker andra? --Blockhaj (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 12.30 (CEST)

När det gäller flygplan tycker jag att systemet tillverkare + beteckning bör tillämpas på alla flygplan, även de svenska. Ska man blanda in de lokala flygvapnens beteckningar blir det bara rörigt. P-51 Mustang, Mustang Mk 20 och J 26 är ju samma flygplan. /ℇsquilo 2 oktober 2020 kl. 18.10 (CEST)

Instämmer i vad Esquilo skriver, det vill säga tillverkare + beteckning (t.ex. General Dynamics F-16 Fighting Falcon) bör gå före nationella beteckningar. Att hänvisa till flygplanens manualer räcker inte, då Saab 39 Gripen NG benämns som JAS 39E i den svenska Försvarsmakten, men i Brasilien som F-39E. Räcker inte att bara se till de svenska förhållandena, utan måste lyfta blicken för att även se de globala förhållandena och då funkar inte till exempel Flygplan 39 eller Saab 39. Så ser ingen anledning till att frångå gällande praxis, där vi namnger efter tillverkare + beteckning. //Joshua (diskussion) 3 oktober 2020 kl. 15.04 (CEST)

Artikelnamn: Örlogsfartyg (inte bara svenska)

Med anledning av min flytt av Moskva (1979) till Moskva (robotkryssare) skulle jag vilja även ta upp artikelnamn för örlogsfartyg till diskussion. Hittills har praxis varit att skrovnummer eller sjösättningsår används som särskiljning. Det är en praxis som främst är baserad på amerikansk och brittisk tradition där fartygen dels har ett prefix (USS respektive HMS) dels har ett utarbetat system för skrovnummer som beständig identifierare. Franska, spanska och italienska örlogsfartyg har inga prefix, men de har beständiga skrovnummer. Namn som Vittorio Veneto (550) och Príncipe de Asturias (R11) är måhända lite krystade, men de duger. För svenska fartyg har vi tidigare använt prefixet MHS, men framför allt Militärhistorikern har drivit tesen att det är en anakronism och därför har prefixet försvunnit till förmån för sjösättningsår (exempel HMS Claes Uggla => Claes Uggla (1899)). Semantiskt korrekt, man knappast tydligare. Hittills har vi haft ytterst få artiklar om örlogsfartyg från andra länder inklusive Sovjetunionen/Ryssland. Jag är nog delvis skyldig till det eftersom jag har haft som medveten strategi att inkludera fakta om individuella fartyg i artikeln om fartygsklassen i stället för att skriva artiklar om enskilda fartyg. Mest för att jag tycker att artiklar som HMS Karlsö (M59) är avskräckande exempel, men även för att skrovnumren inte är beständiga. Som exempel var ju skrovnummret 137 på ubåten S-363 tydligen väldigt förvirrande på sin tid. Jag skulle därför vilja öppna upp för att använda fartygstyp, i stället för eller i kombination med sjösättningsår, för fartyg som varken har prefix eller beständigt skrovnummer. Vad anser ni andra? /ℇsquilo 19 april 2022 kl. 17.41 (CEST)

Jag är för detta förslag. Det blir mest tydligt så.--Blockhaj (diskussion) 20 april 2022 kl. 11.07 (CEST)

För att inte strula i framtiden tycker jag man kan standardisera med sjösättningsår redan nu, alternativt att man istället för år använder fartygsklass för att stilisera lite (om möjligt). Exempel: Moskva (Atlant-klass robotkryssare), alternativt att man slänger om lite: Moskva (robotkryssare, Atlant-klass) (svenskt exempel: HMS Sverige (Sverige-klass pansarskepp)).--Blockhaj (diskussion) 20 april 2022 kl. 14.30 (CEST)

Vad gäller HMS verkar det bli mer formellt som prefix runt 1900, men ser ut att ha varit en förkortning av Hans/Hennes Majestäts Skepp redan under 1700-talet. Ska jag rota och fråga runt lite om detta eller är det orelevant?--Blockhaj (diskussion) 20 april 2022 kl. 14.35 (CEST)

Om jag har förstått Militärhistorikern rätt så blev HMS praxis först efter andra världskriget. Innan dess sade man "Hans Majestäts jagare" (förkortat HM jagare) osv. Jag förstår din tanke med fartygsklasserna, det blir specifikt och entydigt, men också lite omständigt. I synnerhet för de fartyg som är ensamma eller först i sin klass. Jag tycker nog att Äran (pansarskepp) är att föredra framför Äran (Äran-klass pansarskepp). /ℇsquilo 20 april 2022 kl. 15.01 (CEST)

Vad sägs om HM Pansarbåt Äran (Äran-klass), HM Pansarbåt Wasa (Äran-klass), HM Pansarbåt Tapperheten (Äran-klass), HM Pansarbåt Manligheten (Äran-klass)?

Wikipedia:Krångla inte till det. /ℇsquilo 20 april 2022 kl. 22.05 (CEST)

Jag förstår hur du tänker, men att ange fartygstyp i artikelnamnet kan leda till problem, ifall flera örlogsfartyg av samma typ har fått samma namn (det har exempelvis funnits ett antal svenska linjeskepp med namnet Sverige). Min uppfattning är därför att sjösättningsåret är det bästa och smidigaste sättet att skilja på fartygsartiklar.@ Militärhistorikern 20 april 2022 kl. 15.40 (CEST)

Förslaget är bland annat att använda både fartygstyp och sjösättningsår. Då blir det minst förvirring för alla. Påhittat exempel: Sverige (linjeskepp, 1678).--Blockhaj (diskussion) 20 april 2022 kl. 18.27 (CEST)

Precis så var min tanke också. Med riktlinjen Wikipedia:Särskiljning#Namngivning i tankarna tycker jag att ett beskrivande ord är en bättre särskiljning, och i de flesta fall tillräcklig. När den inte är tillräcklig kan årtal läggas till. Motsvarande praxis finns även på andra områden, exempelvis Anderssonskans Kalle (film, 1934) och Anderssonskans Kalle (film, 1950). Och vi ska nog tacka försynen för att artikeln om George Orwells roman heter 1984 (roman) och inte 1984 (1948). Det hade varit väldigt förvirrande. /ℇsquilo 20 april 2022 kl. 22.13 (CEST)

Moskva (1979) som exempel kan ju lika gärna tros vara en historisk artikel om staden Moskva året 1979.--Blockhaj (diskussion) 20 april 2022 kl. 18.31 (CEST)

Artikelnamn: Vapenprodukter

Nyligen med Saab Bofors Dynamics NLAW, och troligen snart BAE Systems Bofors Archer och Saab Bofors Dynamics Strix, bör vi starta en diskussion gällande artikelnamn för vapenprodukter. Enligt dessa förslag ska standard vara producent + produktnamn om sådant fungerar enligt POMMF (principen om minsta möjliga förvirring). @Sjö:, jag pingar även dig pga Strix-diskussionen.--Blockhaj (diskussion) 24 april 2022 kl. 09.18 (CEST)

Artikelnamn: Bofors namnschema (projekt)

Jag tänkte påbörja en planering för att standardisera namn för Bofors olika eldrörspjäser. Historiskt har Bofors aldrig varit speciellt ambitiös vad gäller att följa deras namnschema. Det händer inte allt för ofta att två helt olika vapen sålts under samma produktnamn, exempelvis Bofors "20 mm Automatic Gun L/70" för 20 mm automatkanon m/40 (lösmatad) och 20 mm automatkanon m/45 (bandmatad), eller Bofors "57 mm Automatic A.A. Gun L/60" för 57 mm automatkanon m/50 (tvåpipig, sidomatad) och 57 mm luftvärnsautomatkanon m/54 (enkelpipig, toppmatad), etc. Notera att jag i dessa exempel använder svenska militärbeteckningar för att särskilja. Det mest kända exemplet är dock Bofors 40 mm automatkanon L/60 och L/70 som båda sålts under namnet "40 mm Bofors", vilket gör att folk än idag tror att båda vapnen är desamma eller varianter av varann. Notera t.ex. att båda vapen delar artikel på svenska wikipedia (Bofors 40 mm automatkanon) och fram tills nyligen även gjorde det på engelska wikipedia, något som skapade flera diskussioner om namn etc. Under flera år har jag grävt på Bofors inhemska namn och hur de delar upp olika pjäser. Jag har bland annat köpt diverse Boforspresentationer i bokform där de går över dåtida produkter, har bland annat årsmodell 1936 på tyska och 1958 på engelska (köpte precis årsmodell 47 på engelska, lär komma om nån vecka), samt diverse KA-dokument. Det finns ofta flera olika namn för samma vapen och namn expanderas enbart vid behov, t.ex. "15 cm Naval Single Gun L/50", "15 cm Naval Twin Gun L/50" och "15 cm Naval Tripple Gun L/50", etc. Sedan har de egna svenska termer och förkortningar, såsom SAK: sjöautomatkanon, TAK: tornautomatkanon, FAK: fältautomatkanon, etc. Blockhaj (diskussion) 22 juli 2022 kl. 07.45 (CEST)

Renovering och modernisering av vapenmallar.

För att gå rakt på sak. Mall:Faktamall vapen är en katastrof och försöker inkorporera allt för mycket i en enda mall. Dessutom är diskussionen död trots att flera påpekat fel eller annat. Sedan finns det en hel schvung av andra mallar varav vissa sägs ska vara ersatta av faktamall vapen etc. På det stora hela tycker jag det är dags att renovera systemet så att säga.

De kategorier jag personligen vill ha är sådan:

Blankvapen: Knivar, svärd, bajonetter, yxor etc.

Muskeldrivna vapen: slungor, slangbellor, pilbågar, armborstar, ballister, katapulter, blidor etc.

Eldvapen: För alla typer och kalibrar av den klassiska definitionen av eldvapen. Dvs allt från handeldvapen till artilleri och raketvapen. Detta då dessa alla bygger på samma princip och delar specifikationskategorier.

Lavett: En tilläggskategori för de vapen använder lavett. Just nu ligger denna inbakad i artillerikategorin.

Ammunition: Alla former av vapenammunition; handgranater, vinggranater, granater, patroner, raketer, robotar, drivladdningar, torpeder, självmordsvapen etc.

Till dessa finns det en hög med specifikationer som kan tillämpas etc. @Esquilo: eftersom du är aktiv och har erfarenhet pingar jag dig. Vad tänker du om detta? --Blockhaj (diskussion) 20 september 2020 kl. 01.50 (CEST)

Själv använder jag mest {{Robot}} och jag tycker inte att den ska knöas ihop med patroner och handgranater. Men ja, eldvapen borde ha en egen faktamall. Sedan blir jag lite förvirrad av att du skriver "kategorier", för nu gällde det faktamallar, eller hur? /ℇsquilo 20 september 2020 kl. 10.45 (CEST)

Med kategorier menade jag ifall man nu vill ha kvar en universalmall. Men nya mallar i regi med dessa kategorier är även av intresse.--Blockhaj (diskussion) 20 september 2020 kl. 11.14 (CEST)

• Bomber och granater brukar jag betrakta som robotar utan motor och använda {{robot}} utan att fylla i de fält som har med motor, räckvidd och fart att göra. Samma sak med rakter.
• Patroner däremot behöver en egen mall motsvarande en:Template:Infobox firearm cartridge.
• {{artilleri}} finns redan och innehåller alla fält som behövs för vapen med lavett.
• För självgående artilleri, stridsvagnar och liknande tycker jag att vi bör använda {{stridsfordon}}. Den har dock till stor del ersatts av {{Faktamall vapen}} och jag tror att det är Gurksaft som ligger bakom det.
• För eldvapen som inte har lavett tycker jag att {{eldvapen}} fungerar bra.
• Blankvapen och mekaniska vapen får gärna ha egna mallar.

/ℇsquilo 21 september 2020 kl. 10.50 (CEST)

Hm jag la till en kommentar igår men den verkar inte ha gått igenom. Kommenterar senare.--Blockhaj (diskussion) 21 september 2020 kl. 12.12 (CEST)

Så det tog sin tid men nu är jag här. Hur skapar man en ny mall? Tänkte på att det saknas för blankvapen, mekaniska vapen och patroner etc? Sedan hur ligger det till med att uppdatera gamla mallar med nya kategorier? Hur reagerar existerande sidor med mallen?--Blockhaj (diskussion) 28 september 2020 kl. 20.44 (CEST)

Kemiska sprängämnen

Det finns flera kemiska sprängämnen som utvecklats för eller använts för militära ändamål som saknar artiklar och jag tänkte att vi kunde försöka skapa en diskussion här gällande dessa. Till exempel kan det vara bra att samla källor och få en överblick av vad vissa sprängämnen är och hur deras sidor bör byggas upp. Vissa sprängämnen känner jag bara till vid namn och söker man upp den lilla information som finns så brukar det sluta med att man har fler frågor än svar och då är det svårt att bygga en artikel om ämnet. Jag tänkte personligen göra en liten lista här nedan med de sprängämnen jag har i åtanke vid skrivandet (kommer nog uppdatera med tiden). Vissa av dessa har redan artiklar men skulle behöva mer information från en militär vinkel.

• kresyt – cresite (ska innehålla fenol)
• melinit/pikrinsyra – melinite (ska innehålla fenol)
• nitrolit – nitrolite (inlagd lite kort i dynamex nu bara för att de har liknande kemiska recept)
• trotyl – TNT (Trinitrotoluen)
• hexogen – RDX (Reasearch department explosives)
• oktogen – HMX
• pentyl – PETN (Pentaerythritoltetranitrate)
• hexotol – composition B (RDX + TNT)
• hexotonal – (RDX+ TNT + Al)
• hexal – (RDX + AL)
• oktol – (RDX + TNT)
• sprängdeg – (PETN + mineralolja)
• PBX – (Plastic Bonded Explosives) – t ex HMX + nylon.

Recept etc ovan är bland annat taget från FMV-manualen "SoldR Mtrl Vapen, Spräng- och tändmedel".

--Blockhaj (diskussion) 7 mars 2021 kl. 23.58 (CET)

Liten uppdatering till ovan. Tydligen är torpex samma sprängämne som Hexotonal (alternativt stavat Hexatonal), varav torpex har en sida redan. Benämningen torpex används inom den brittiska försvarsmakten medan hexotonal används inom den svenska. Nu har jag inte grävt specifikt djupt på detta men de har samma recept (Hexogen, Trotyl, Aluminium) och ett antal sidor har namnen som synonymer till varandra (exempel: https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/Torpex).

För framtiden, bör denna sida (och liknande) flyttas till det namn som används inom svenska försvaret? Eller ska man bara slänga in diverse namn som synonymer i artikeln? Dvs finns det något uppsatt regelverk för vilka namn som ska användas på sprängämnen etc eller ska man använda pommf?--Blockhaj (diskussion) 29 maj 2021 kl. 08.04 (CEST)

Def är inte säkert att det är samma sprängmedel bara för att det innehåller samma substanser. Hexotol och Cyklotol är ju inte samma även om båda är blandningar av RDX och TNT. /ℇsquilo 29 maj 2021 kl. 10.08 (CEST)

Fick nyss nys om en väldigt bra bok gällande sprängämnen som är av intresse för detta projekt om någon i framtiden kan få tag på den (en lax för en E-kopia).

https://books.google.se/books?id=ZOsUEAAAQBAJ&pg=PA396&lpg=PA396&dq=%22HTA+41%22+TNT+Aluminium+Hexogen&source=bl&ots=7sjRdF3KNg&sig=ACfU3U2BtIeqos38JMiy2N5B7sBLO4J9SA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjMx5T0roTxAhUOahQKHWD_Dr0Q6AEwAHoECAIQAw#v=onepage&q=%22HTA%2041%22%20TNT%20Aluminium%20Hexogen&f=false

Bara förhandsgranskningen är underbar. Boken är på engelska men är skriven och publicerad i Tyskland vilket gör dess information väl översättbart till svenska från en teknisk vinkel.--Blockhaj (diskussion) 7 juni 2021 kl. 03.52 (CEST)

Ubåt: Svenska ubåtar på 1800-talet?

Hej Blockhaj! Falls du någon gång skulle ha tid över, så har jag hittat en annan liten(?) uppgift för någon som har bra tillgång till militärhistoriska källor: I artikeln Ubåt står det ”1869 byggde den svenska flottan två olika ubåtar men båda betraktades som odugliga”, dock tyvärr utan mer information eller källangivelse. Var tror du att man kan luska reda på lite mer om detta? Gunboz (diskussion) 31 januari 2022 kl. 20.50 (CET)

Ab Sandahl byggde en ubåt 1869, och S V Zethelius en året därpå enligt denna låsta artikel. Finns nog mer på nätet om det. Adville (diskussion) 31 januari 2022 kl. 21.04 (CET)

Hej Adville och tack för tipset! Jag hittade lite material om Anton Bernhard Sandahl (Zandahl) och (S) V Zethelius. Frågan är dock om (iallafall i fallet med Sandahl) hans aktiviteter platsar varken i sammanhanget ”ubåt” eller i sammanhanget ”militär”. Bara för att man tänker eller säger ”militär ubåt” är det ju längt ifrån att man har lyckats skapa något sådant. Jag får titta runt lite mer och se vad jag hittar och om jag antingen tar bort referensen till dessa herrar i Ubåtsartikeln, eller förklarar deras (icke?)-bidrag lite utförligare där. Nu vet jag ju iallafall lite bättre var jag ska leta!🙂 Gunboz (diskussion) 31 januari 2022 kl. 23.37 (CET)

Vi har ingen artikel om Zandahl, men väl en om Zandahls kanon.FBQ (diskussion) 6 februari 2022 kl. 12.30 (CET)

Hej FBQ, det var också min slutsats! Jag letade lite efter material och källor. Herr Anton Bernhard Sandahl (Zandahl) verkar ha varit en lite udda, kanske t.o.m. tragisk figur, som väl, lindrigt sagt, inte fick rätt på så mycket i sitt liv, utom, kanske att bli relativt känd, med tiden kanske t.o.m. ökänd. Den (tror jag) bästa källan om honom som jag hittade var denna. Om det faktiskt funnits en - i närheten av fungerande - ubåt från hans sida kan i vart fall betvivlas. Om (överstelöjtnant) V Zethelius och hans - eventuella - ubåt verkar det finnas ännu mindre information, men han verkar i vart fall ha varit aktiv (och relativt framgångsrik) inom det militära, om ej som ubåtsuppfinnare. De båda omnämns i vart fall i en bisats i Thorsten Nordenfelts memoarer: ”Tvenne svenskar, mekanikern A. B. Sandahl och överstelöjtnant V. Zethelius, byggde med marinens hjälp var sin undervattensbåt 1869 om vilka det omdömet fälldes att de som alldeles oanvändbara skulle slopas på flottans varv."

Pga dessa omständigheter är jag själv lite tveksam till att låta dessa 2 herrar (Sandahl och Zethelius) stå kvar i ubåts-artikeln, eller kanske man ska lägga dem i ett under-avsnitt "Misslyckade ubåtsförsök" eller så, för att "ta död på" eventuella rykten om deras förmenta ubåtar?

Gunboz (diskussion) 6 februari 2022 kl. 14.29 (CET)

Jag vill minnas att jag läst en del mer om Zandahl, men minns inte riktigt var nu, kanske kommer en artikel senare. Hursomhelst, han försök verkar inte ha varit helt lyckade och rönte i vilket fall som helst framgång. Han verkar onekligen byggt en ubåt - sedan hur praktiskt användbar den var är en annan sak. Du får göra som du vill i u-båtsartikeln, det är väl kanske bra om det framgår att försöken inte var någon framgång. Jag är egentligen mer tveksam till att Leonardo Da Vincis teckning nämns i artikeln om Stridsvagnar. Leonardo var ju en skicklig konstnär och idéspruta men inte konstruktör och hans fordon har ju aldrig byggts - hade man gjort det hade det varit helt obrukbart - på grund av en mängd skäl. Leonardo har till och med recknat utväxlingen fel så att hjulparen om de byggts enligt hans ritningar hade roterat åt motsatt håll samtidigt :-).FBQ (diskussion) 6 februari 2022 kl. 15.53 (CET)

Jupp... Och Leonardo var ju även sysselsatt med ubåtar (teoretiskt iallafall): THAT SINKING FEELING - A BRIEF HISTORY OF MEDIEVAL & RENAISSANCE SUBMARINES Gunboz (diskussion) 6 februari 2022 kl. 16.06 (CET)

Eftersom jag inte är delaktig i diskussionen, kan ni flytta den till en annan plats?--Blockhaj (diskussion) 6 februari 2022 kl. 18.41 (CET) Vi flyttar denna diskussion från min diskussionssida till detta projekt istället Gunboz, Adville, FBQ.--Blockhaj (diskussion) 6 februari 2022 kl. 18.51 (CET)

Ryska invasionen av Ukraina 2022

Vi behöver en artikel för en:2022 Russian invasion of Ukraine. För att komma till punkt, hur göra? Vill någon ta på sig uppdraget att göra ett utkast eller ska vi snabbt göra en kort artikel som sedan kan expanderas.--Blockhaj (diskussion) 24 februari 2022 kl. 09.52 (CET)

Rysslands invasion av Ukraina 2022--Blockhaj (diskussion) 24 februari 2022 kl. 12.42 (CET)

Signaturanpassning

Har tänkt ett tag på hur signaturanpassning bör implementeras på Wikipedia. Olika källor beskriver benämningen på olika sätt. Vissa antyder att det är en synonym till kamouflage etc. Andra antyder att det har mer med smygteknik och ir-dämpning att göra. Med andra ord undrar jag ifall signaturspaning ska ha en egen artikel, typ en paraplyartikel, eller om det ska slänges in med en existerande artikel, såsom militärkamouflage eller smygteknik.

Exempelcitat:

• Försvarsmakten.se: "Saab-ägda Barracuda Technologies AB har sedan länge en världsledande position inom kamouflage, eller signaturanpassning som det brukar heta i tekniska sammanhang." + "När den kostymlika Fältuniform 1959 senare skulle ersättas med något modernare, mer soldatanpassat och mer funktionellt skulle mönsterforskningen på Foa komma att spela en stor roll. Tanken var att ta fram den nya uniformen i olivgrönt, men parallellt jobbade man med den senaste trenden i omvärlden: ”signaturanpassad beklädnad” – en kamouflageuniform."
• Nationalencyklopedin.se: "signaturanpassning, militär teknik som främst genom materialval, geometrisk utformning, minimering av emission och buller ger ett föremål sådana egenskaper (signatur) som för spanings- och målsökande sensorer skiljer sig så litet som möjligt från omgivningen."
• Taktisk.se: "Signaturanpassning är precis vad det låter som. Målet är att minska kontrasten mellan ett objekt och dess bakgrund. I dagsljus använder vi oss av kamouflage för att smälta in med hjälp av färger och bryta av onaturliga former. Utstående drag i ansiktet tonas ner med mörka färger, hjälmen kamoufleras med naturliga föremål för att bryta av dess runda form och uniformen är i olika gröna nyanser för att bättre passa in i skogsmiljö. Principerna är desamma även i mörker. Tack vare modern teknik kan numera människan även se i mörker, och därmed upptäcka avvikande objekt precis som i dagsljus. Den utmaning som tillkommer för den som vill dölja sig är, att även trots att stridsvästen smälter perfekt in i omgivningen på dagen, kan den sticka ut väldigt tydligt i en NIR-sensor."

Vad göra? Sidan Militärkamouflage är underutvecklad som den är just nu. Är det en ide att flytta den till Signaturanpassning och göra avsnitt för kamouflagemönster och kamouflagedräkt istället?--Blockhaj (diskussion) 8 april 2022 kl. 09.16 (CEST)

Som jag ser det är kamouflage är en underklass till signaturanpassning som enbart inriktar sig på anpassning av den visuella signaturen. Stealth är en annan underklass till signaturanpassning som i stället inriktar sig på anpassning av radarsignatur. Det finns även andra former av signaturanpassning som inriktar sig på IR-signatur, ljudsignatur och så vidare. /ℇsquilo 8 april 2022 kl. 14.51 (CEST)

Så en paraplyartikel vore bäst? Blockhaj (diskussion) 8 april 2022 kl. 17.43 (CEST)

Versalisering av vapensystem och tillhörande objekt

Jag brukar ibland skapa artiklar om företag i försvarsindustrin, främst den amerikanska. Det blir oftast att man skapar även en lista över vad de har tillverkat och ska tillverka. Jag blir dock lite konfunderad på hur man ska göra med Wikipedia:Skrivregler#Versalisering för vapensystem och tillhörande objekt eftersom dessa är också varumärken. Jag tar några exempel: AGM-88 HARM, AGM-183 ARRW, AIM-120 AMRAAM, BGM-71 TOW, C4ISTAR, E-8 Joint STARS, M142 HIMARS, MIM-23 HAWK, Phalanx CIWS och SAM-N-2 Lark. Uttalar man verkligen alla namn med sammanhängande versaler en bokstav åt gången eller är det ett sammanhängande namn? Det känns konstigt om de skulle säga "AGM-183 A-R-R-W" och inte "AGM-183 Arr(o)w". DIEXEL (diskussion) 22 juli 2022 kl. 13.12 (CEST)

Ofta kommer uttal naturligt och bygger på hur bokstäverna är upplaggda. Ak (automatkarbin) uttalas A-K och inte "ack/ák", medan akan (automatkanon) uttalas "ákan". Ibland leder akronymer till smeknamn som Arrow från ARRW. Sedan har vi Joakim Paasikivi som uttalar Su (Suchoj) som "su", medan alla flygnördar jag känner uttalar det S-U, etc. Dock uppfattar jag inte din större fråga?--Blockhaj (diskussion) 23 juli 2022 kl. 08.07 (CEST)

@Blockhaj: Frågan handlar om namnen på vapensystem och dylikt ska stavas till exempel "MIM-23 HAWK" eller "MIM-23 Hawk" och "M142 HIMARS" eller "M142 Himars" beroende på hur man uttalar vapensystemens namn. I Wikipedia-länken om skrivregler så står det:

• Initialförkortningar som uttalas som ett egennamn och namn som i reklamsyfte skrivs med genomgående versaler skrivs med stor begynnelsebokstav (om de är egennamn) följt av små bokstäver. Skriv inte IKEA utan Ikea.
• Initialförkortningar där varje bokstav uttalas för sig skrivs i allmänhet med versaler (stora bokstäver). De skrivs med gemener (små bokstäver) endast om ordet är ett vanligt ord. Skriv till exempel MTV, men även tv (möjligen TV).

Några exempel är Abba, Fifa, Ica, Nato och Uefa, där alla stavar sina namn med enbart versaler, men eftersom svenska Wikipedia ska normalisera textreklam så skrivs dessa som egennamn. DIEXEL (diskussion) 23 juli 2022 kl. 11.18 (CEST)

I min åsikt ska akronymer alltid skrivas med versaler.--Blockhaj (diskussion) 23 juli 2022 kl. 11.51 (CEST)

Uttal varierar alltid oberoende egennamn. Jag säger aldrig sea-wiz för CIWS, utan bokstavligen "si-aj-dobbleju-ess".--Blockhaj (diskussion) 23 juli 2022 kl. 11.57 (CEST)

Svenska skrivregler går att applicera på svenska förkortningar, men det här är alla exempel på utländska (engelska) förkortningar. Därför tycker jag att engelska skrivregler är bättre att använda på dessa förkortningar (det anser jag för övrigt även gälla NATO). /ℇsquilo 23 juli 2022 kl. 21.45 (CEST)

Japanska imperiets militärflyg

Hej! Jag har ett stort intresse för militärflyg, framförallt från andra världskriget och framförallt japanskt. Min relativt långsiktiga plan är att utveckla/skapa artiklar som berör just detta ämne. Blev tipsad om detta projekt. Jag uppskattar alla tillägg inom detta ämne, men kanske framförallt utvecklingar av de bredare ämnena som man ofta länkar till i dessa artiklar, exempelvis Japanska imperiet och Kejserliga japanska armén. Väl mött! Bagheeeera (diskussion) 29 september 2022 kl. 21.41 (CEST)

Tjena och välkommen. Skriv gärna in dig på projektsidan och släng in denna användarruta på din användarsida:

Den här användaren är med i Projekt Militärväsen.

"Projekt Militärväsen/deltagarruta" med dubbla klammrar på var sida ({{}}).

Har du kunskap för att kunna skapa artiklar om Kejserliga japanska arméns luftkår (jp:大日本帝國陸軍航空部隊) och Kejserliga japanska flottans flygkår (jp:大日本帝国海軍航空隊)?--Blockhaj (diskussion) 29 september 2022 kl. 22.47 (CEST)

Jadå, efter lite läsning och letande bland böcker ska det ordnas! Bagheeeera (diskussion) 29 september 2022 kl. 22.52 (CEST)

Tysk militärväsen

Hej! Några få av er har kanske märkt att jag gillar att skapa och utöka artiklar inom tysk militärväsen. Om det finns någon artikel (eller mall) ni tycker behöver skapas eller utökas inom tysk militärväsen, lämna gärna en kommentar så kan jag försöka ordna det. --Erik Pirntke (diskussion) 15 januari 2023 kl. 20.27 (CET)

Tjäna @Erik Pirntke:. Vi behöver bland annat följande artiklar:

• Kurt Wintgens
• Tyska kejsarrikets marinflyg (Marine-Fliegerabteilung)
• Tyska marinflyget (Marineflieger)
• Werner Voss (Voß), särskilt med information om hans sista luftstrid
• Österrike-ungerska sjöflygarkåren (Seefliegerkorps)
• Östtyska marinflyget (Marinefliegergeschwader 28), del av folkarméns luftstridskrafter men löd under folkmarinen

Vi behöver utökning av följande artiklar:

• Erich_Hartmann
• Hans-Ulrich Rudel
• Max Immelmann
• Oswald Bölcke (Boelcke)
• Tyska kejsarrikets flygtrupper

--Blockhaj (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 01.11 (CEST)

Deltagarkategori

Hej! På Kategoridiskussion:Wikipedia:Projektdeltagare har det föreslagits att deltagarkategorier som inte används, t ex för att projekten är inaktiva, ska avvecklas. Om det här projektet fortfarande har nytta av Kategori:Wikipedia:Projekt Militärväsen - deltagare, svara här eller där så blir kategorin kvar. //Essin (diskussion) 23 juni 2023 kl. 15.24 (CEST)

Projekt Militärväsen är i alla fall inte inaktivt, men om vi har någon användning för Kategori:Wikipedia:Projekt Militärväsen - deltagare är nog lite mer tveksamt. Det räcker väl med att deltagarna står på projektsidan? /ℇsquilo 26 juni 2023 kl. 08.47 (CEST)

Jag använder deltagarsidor till och från, jag vill ha kvar de.--Blockhaj (diskussion) 26 juni 2023 kl. 09.06 (CEST)

Svenska flygvapnets freds-, krigs- och instasorganisation.

Det råder en väldig röra i artiklarna om de svenska flygflottiljerna och -divisionerna. Fredsdivisionerna (ex. "Urban Gul" eller "3.div/F 21") har blandats ihop med krigsförbanden (ex 213. jaktflygdivisionen). Det blir extra tydligt i artikeln Upplands flygflottilj (gammal version) där "Petter Svart" kallades för 165. lätta attackdivisionen. Någon sådan division har aldrig funnits. Fredsförbandet hette 5. div/F 16 och krigsförbanden hette 163. lätta attackdivisionen (mobiliserade Hedens flygbas) samt 164. lätta attackdivisionen (Jokkmokks flygbas). Det var först i och med att freds- och krigsförband avvecklades och ersattes av insatsförband som skillnaden försvann. 71. stridsflygdivisionen är därför korrekt namn på dagens insatsförband och på det krigsförband som innan dess skulle ha mobiliserats av 1.div/F 7. /ℇsquilo 7 augusti 2023 kl. 12.18 (CEST)

Lägg upp en avarbetningslista över de artiklar som behöver skrivas om.--Blockhaj (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 00.35 (CEST)

Det gäller i princip alla artiklar i Kategori:Svenska flygdivisioner. Vi kan använda Lista över svenska flygdivisioner som avarbetningslista. /ℇsquilo 11 augusti 2023 kl. 08.15 (CEST)

Jag har börjat på en ny lista över svenska flygdivisioner. När den är klar kan vi använda den som grund för att modifiera artiklarna om respektive division. /ℇsquilo 11 augusti 2023 kl. 12.11 (CEST)

Då det är jag som skapat större delen av de artiklar du, ℇsquilo, hänvisar till, så kan jag hålla med till viss del. Problemet är bara att det inte finns källor till att verifiera. Visst Krigsarkivet finns. Dom källor jag använt mig av, är i regel förbandslitteratur i form av minnesböcker av avvecklades flottiljer. Men ser positivt på en uppdatering eller omskrivning. //Joshua (diskussion) 12 augusti 2023 kl. 21.58 (CEST)

Tack Joshua. Den källa som verkar ha använts flitigast är Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet och den använder nästan uteslutende beteckningarna på fredsdivisionerna (X.divisionen). Även Tommy Petterssons uppsats Med invasionen i sikte anger bara fredsdivisionerna (beredskapsförband) vars utgångsgruppering finns på sedan 31. För krigsdivisionerna får man kika i (den numera avhemligade) "Operationsplan 1" som finns på Krigsarkivet. Men för att slippa bläddra igenom hela så har Thord Wedman postat ett lämpligt utdrag på forumet Skalman.nu. /ℇsquilo 25 augusti 2023 kl. 08.53 (CEST)

För övrigt är jag nu klar med omarbetningen av listan. Det blev två listor: Lista över aktiva svenska flygdivisioner och Lista över svenska flygdivisioner (1936−2004). /ℇsquilo 25 augusti 2023 kl. 08.54 (CEST)

Den källan som du nämner först ger en del, men inte allt. Minns även att jag frågade runt på Skalman och Svenskt Flyghistoriskt Forumm Facebookgrupper samt mejlande med kamratföreningar. Men samlade även på mig en del förbandslitteratur, vilket resulterat i att jag nästan har en komplett samling av minnesböcker över flygflottiljerna. Att finna en gemensam nämnare som artikelnamn och innehåll och få någon så där stringent, så döpte jag artiklarna efter deras krigsförbandsbeteckning. Dvs gjorde ett antagande, på samma sätt som att arméns krigsförband återspeglade fredsorganisationen i slutet av 1990-talet. Dock kanske inte helt jämförbart, men det var så jag resonerade, om jag minns rätt. Frågar du runt i flygforum, så kommer dom flesta nämna divisionerna som namn+färg, men även som du själv är inne på 5. div/F 16. Inget av det ansåg jag då utgjorde ett bra artikelnamn. Därav som jag döpte artiklarna efter deras krigsförbandsbeteckning. Men bra jobbat med listorna och den tiden du lagt ned i arbetet. Stor eloge till dig ℇsquilo. //Joshua (diskussion) 25 augusti 2023 kl. 18.24 (CEST)

Svenska Aeroplan Aktiebolaget (SAAB)

Den här diskussionen är även relevant för Wikipedia:Projekt Flyg men då det främst gäller stridsflyg lägger jag den här.

Artiklar om Saabs flygplan innan 1965 bör flyttas till versal stavning (Saab 21 > SAAB 21) eftersom SAAB under denna period var en akronym för Svenska Aeroplan Aktiebolaget. Företaget bytte namn till Saab AB 1965 och flygplan after detta bör behålla gemen stavning med stor bokstav (Saab). Blockhaj (diskussion) 2 april 2024 kl. 02.50 (CEST)