Wikipediadiskussion:Projekt Sveriges sjöar/Arkiv

Sveriges sjöar

Jag såg lite om det projektet för ett tag sedan, men undrar nu om du har en diskussion någonstans för att bygga upp hur det skall se ut, lite som Lsj gör med arterna? Detta för att det skulle vara intressant att följa och kanske vara med i diskussionen. Har du hört något om ArtDataBanken. :Diskussion hitflyttad från Användardiskussion:Nasko#Sveriges sjöar.Jag vet ej om det går att använda deras bas för projektet, men det skulle kanske hjälpa. (Jag skall försöka kontakta dem igen för att höra hur det går, men efter tenta nästa vecka...) MVH Adville (disk) 24 januari 2013 kl. 20.26 (CET)

Svar sjöprojektet

Jag har det mesta som jag behöver för att skapa artiklarna. Omkring var 10:e sjö ligger i ett Natura 2000-område och kommer att få data från Naturvårdsverkets databas. Jag behöver greja lite med en mall och sammanställa alla data. Jag kommer att köra fram en provserie där alla kan bilda sig en uppfattning om hur artiklarna ser ut och vilken typ av data de kommer att innehålla. Sedan finns det snackare på Wikipedia som lägger sig i nästan varenda diskussion på brunnen och som hjälper lika mycket som de stjälper. Något som man kan diskutera är vad artiklarna ska ha för namn. Hälften av Sveriges sjöar har ett unikt namn, men resterande kommer att behöva ett efterled. Standard för geografiska artiklar verkar vara Artikelnamn, kommun. Nu är det så att åtskilliga sjöar med samma namn ligger i samma kommun, så det krävs något ytterliggare för att skilja artiklarna åt.Nasko (disk) 24 januari 2013 kl. 21.48 (CET)

Följande varianter är möjliga, men alla är kanske inte lämpliga:

Sjönamn (sjöid)

• Exempel: Abborragölen (123456-567890)

Sjönamn (huvudavrinningsområde, sjöid)

• Exempel: Abborragölen (Göta Älv, 123456-567890)

Sjönamn (kommun, sjöid)

• Exempel: Abborragölen (X-stads kommun, 123456-567890)

Sjönamn (Landskap, sjöid)

• Exempel: Abborragölen (Västergötland, 123456-567890)

Socknar är olämpliga att använda för indelningen av sjöar, då områdena inte är helt enhetliga och endast 90 % av alla socknar har ett unikt namn.

Att använda huvudavrinningsområde och sjöid är den vetenskapligt korrekta metoden, men är inte helt pommf. Att använda kommun är pommf, men många sjöar ligger i flera kommuner. Det finns sjöar som är mindre än 1 km² som ligger i 5 kommuner, däremot ligger sjöar bara i ett huvudavrinningsområde. Att använda landskap har också brister. Jag kan bara se i vilket landskap sjöns utloppskoordinat ligger. Ligger sjöns utlopp i Västergötland, men resten av sjön (95 % av ytan) i Småland så kommer sjön att få Västergötland i namnet.Nasko (disk) 24 januari 2013 kl. 21.48 (CET)

Att kategorisera är inget problem: Jag kommer att kategorisera efter landskap, kommun och huvudavrinningsområde så blir alla nöjda.Nasko (disk) 24 januari 2013 kl. 21.48 (CET)

Ett tidigt utkast över hur en sjöartikel kan tänkas se ut finns här. Artikeln är gjord förhand. Inga bilder kommer att länkas in och inte tillflödena. Det finns mer Natura 2000-data att länka in och datan behöver inte vara i form av punktlistor. Jag väntar på svar från SMHI och VISS på några frågor jag ställt. Niklas Holmgren på VISS är mycket nöjd med att få in en fot på Wikipedia och har berättat för några av sina kollegor på SMHI, Länsstyrelsen, Sgu, mm om projektet och alla tycker det är en bra idé. Ca 20 % av artiklarna kommer att bli stubbar som saknar viktiga data, men jag tycker ändå det finns ett värde att de skapas.Nasko (disk) 24 januari 2013 kl. 21.48 (CET)

Jag halkade in här och tittade på testsidan. Det ser fantastiskt ut! Jag har bara en liten synpunkt. Visst kommer uppgiften om rödingsförekomst från provfiskedatabasen? Jag har haft anledning att titta på den när det gäller Västerbottens län och jämföra den med ett material som finns hos en forskare vid Umeå universitet (tyvärr inte tillgängligt på nätet). Det visar sig att provfiskedatabasen är mycket ofullständig. Jag skulle tro att det är det bästa man kan använda för att göra en sådan här artikel, så jag har ingen invändning mot det. Men kanske kunde man uttrycka sig med något slags förbehåll, i stället för att skriva "Fisk som förekommer i sjön är röding"? Det kanske går att hitta en formulering i stil med "Vid provfiske har röding fångats i sjön" eller något liknande?

När det sedan gäller arter inom Natura 2000-områden så är det inte alla "skyddsvärda" arter som räknas upp, utan bara de som finns med i habitatdirektivet (bilaga 4 tror jag) och som därmed tas upp i den svenska artskyddsförordningen. Det kan finnas många fler skyddsvärda arter, exempelvis nationellt rödlistade arter. Habitatdirektivet saknar t.ex. helt och hållet svampar. Även i inledningsmeningen under "Natura 2000" skulle det alltså behövas en annan formulering.--Skogsfrun (disk) 25 januari 2013 kl. 08.00 (CET)

Fiskförekomsten kommer från Havs- och vattenmyndigheten.

Jag har bara gjort testsidan för att visa vilka faktauppgifter som går att lägga in i artiklarna och inte varit så noga med formuleringarna som är lite klumpiga källorna är inte angivna på rätt sätt. Testsidan är gjord för en ickewikipedian, så detaljerna över djurarterna hade ingen betydelse (däremot miljödatan i infoboxen). Jag har en databas med naturtyper som går att länka in också. Vad jag har i Natura 2000-databaserna är: Naturtyper, groddjur, fiskar, ryggradslösa djur (musslor, insekter osv), däggdjur, växter och fåglar. Jag är har inga kunskaper i biologi, så språket kanske inte är helt vad du förväntar dig, men det är ju en bagatell som är enkel att fixa till när man har alla faktauppgifter klara. En praktisk fråga. Är det svenska namnet för Dicranum viride stamkvastmossa, eller heter den något annat? Minna källor spretar. Jag har lagt upp en testsida som innehåller alla Natura 2000-faktauppgifter som jag har tillgängliga. Kika igenom sidan och skriv formuleringarna som du vill ha dem. Jag ska efter bästa förmåga försöka mejsla till den delen av artiklarna som du vill ha dem. Nasko (disk) 25 januari 2013 kl. 14.38 (CET)

Stamkvastmossan först: Dyntaxa är ju rikslikaren för artnamn, och där anges barkkvastmossa som svenskt namn för Dicranum viride. Alternativa namn är dock både stamkvastmossa och vedkvastmossa, och båda anges som giltiga. Men i rubriken står barkkvastmossa. Återkommer om det övriga.--Skogsfrun (disk) 25 januari 2013 kl. 18.17 (CET)

@Skogsfrun:Jag lade till lite fiskarter från Havs- och vattenmyndigheten på testsidan. Nagelfar gärna det jag lägger in i grunden. Jag är ingen biolog. Något att tänka på är att vissa saker innehåller stora mängder data. Att lägga in uppgifterna i form av löpande text är möjligt, men blir mycket svårläst. Jag skriver ogärna in data i löpande text där det finns potentiellt fler än 10 uppgifter att lägga in i meningen. Då är det bättre att lägga in ett urval av uppgifter i texten och en komplett lista i slutet av artikeln. Du tycker att uppgifterna i fiskedatabasen är dåliga, men de uppgifterna är riktigt bra om man tittar på vad SMHI har att erbjuda. Där har det inte satsats några resurser på mycket lång tid. Man häpnar över skicket på databaserna. Nåväl, det är bara att gilla läget och göra det bästa av det man har. Skönt att en kunnig och engagerad biolog engagerar sig i projektet :-) Nasko (disk) 25 januari 2013 kl. 23.44 (CET)

Dra inte en alltför djup suck av lättnad över att en biolog engagerar sig. Det är nämligen högst troligt att mitt engagemang blir rätt sporadiskt, eftersom min Wikipedia-tid är strängt ransonerad och jag har väldigt mycket annat jag vill ägna den åt. Men i alla fall, vad gäller fiskedatabasen så är det den du nämner som jag menade. Oavsett om den är dålig eller ej så är det säkert den bästa som finns tillgänglig, så jag tycker absolut du ska använda den. Det enda jag ville invända emot var formuleringen. Jag förstår att det är svårt att lägga in data i löpande text, men på din utkastsida var det ju så.

Vad gäller Natura 2000: Är det verkligen relevant att ägna så stort utrymme åt Natura 2000-området, när sjön bara utgör en del av det (sjön knappt 3 km², N2000-området 77 km²)? Jag tror inte att någon av de arter som nämns på testsidan har någon koppling till sjön. Det idealiska vore väl att generera artiklar om Natura 2000-områden separat och nämna arterna där, för att sedan länka till dem (fast det kanske ligger utanför vad du har tänkt engagera dig i). En del sjöar torde dock vara huvudmotivet för utpekande som Natura 2000-område, framför allt med hänvisning till fågeldirektivet. Sjöartikel och Natura 2000-artikel skulle då kunna vara densamma.

Om arterna ska vara med kunde det vara lämpligt att inleda med en formulering i stil med "Abiskojaure ingår i det 77 km² stora Natura 2000-området Abisko som utpekats bland annat för att det innehåller följande växter och djur som enligt art- och habitatdirektivet ska skyddas" (långt och träligt, men jag kom inte på något bättre just nu).--Skogsfrun (disk) 26 januari 2013 kl. 08.45 (CET)

Nu skulle jag vilja ta upp en helt annan sak som kanske komplicerar till det hela. På svenskspråkiga Wikipedia brukar vi ju använda Lantmäteriets kartor som standard för geografiska namn i Sverige. Stavningen av samiska namn har genomgående korrigerats under senare år. Abiskojaure heter numera Abiskujávri. Jag ser att det finns med i infoboxen, om än lite annorlunda stavat, men det borde alltså vara artikelns namn. Men i diverse databaser lever gamla namn kanske kvar... så hur säkerställa kopplingen? Eller det kanske inte är något problem, det kanske går efter koordinater eller sjö-ID?

Ytterligare en annan sak: går det att få med något om sjöns eget avrinningsområde? I den existerande artikeln om Abiskojaure finns några beskrivande ord om detta, men jag förstår att sådant inte kan genereras automatiskt. Men åtminstone storleken kunde kanske vara med?--Skogsfrun (disk) 26 januari 2013 kl. 08.57 (CET)

Angående de samiska namnen på fjällsjöar. Lantmäteriets databaser är inte tillgängliga och det finns ingen översättnings nyckel tillgänglig. Dessutom är inte arbetet med namngivningen klar. Se sidan 8 i den här intervjun om hur arbeter fortskrider. Jag har lagt till en parameter i mallen där man kan ange det samiska namnet på sjön, men det finns inga register så jag kan inte göra det maskinellt. Om jag måste använda de samiska namnen så får jag helt enkelt strunta i att skapa sjöarna i Lappland och vänta på att det kommer officiella uppgifter om vad sjöarna heter på de olika samiska dialekterna som används. Tyvärr namnger inte lantmäteriet geografiska platsers namn både på svenska och samiska, vilket gör att förvirringen i fjällvärden är stor. Själv vistas jag mycket i fjällen och använder kartor från tidigt 1980-tal när jag planerar mina vandringar. De nya kartorna är oanvändbara eftersom många böcker använder den äldre stavningen. Jag har många 100 bilder på svenska fjällsjöar liggande i mitt bildarkiv som jag gärna skulle använda i det här projektet. Det samiska namnet på Abiskojaure som jag angett till Ábeskojávri har jag skrivit in förhand från Lantmäteriets fjällkarta BD6 tryckt år 2003. Det är möjligt att stavningen ändrats på nyare kartor.

Angående delavrinningsområde. Det är troligtvis inte möjligt att göra detta utan att köpa tjänsten från SMHI, och de anger inte avrinningsområdets namn utskrivet på ett sätt som Wikipedia accepterar. Det finns över 52000 delavrinningsområden. Ytan finns att tillgå i ett dokument, men den är inte knuten till någon sjö. För att veta vilket delavrinningsområde en sjö tillhör så måste man samköra 2 databaser med shapefiler (sjöar och delavrinningsområden). Endast delavrinningsområdena finns tillgängliga. Sjöarnas shapefiler tillhör Lantmäteriet och man måste betala för att få tillgång till dem. Den som vill se hur filen med delavrinningsområden ser ut kan kolla här och se vad som går att få ut. Ett annat sätt är att följa länken till Viss och se vad SMHI:s datorer kallar delavrinningsområdet för och därefter gå in i det länkade dokumentet och ta reda på ytan manuellt. Nasko (disk) 26 januari 2013 kl. 14.55 (CET)

Jag håller med dig om att det råder förvirring om stavning av samiska ortnamn. Abiskujávri var vad jag fick fram på Länskartor, men när jag söker på Lantmäteriets "Kartsök och ortnamn" ger det namnet inga träffar. Där finns i stället det namn som du använde: Ábeskojávri. Nu tror jag visserligen att förvirringen är övergående, för arbetet är nog ändå i stort sett avslutat, även om justeringar alltid kommer att göras (det sker ju även med helsvenska ortnamn). Namnet Abiskojaure är definitivt ute hos Lantmäteriet och finns inte vare sig på Länskartor eller i "Kartsök och ortnamn", utom som beteckning på Abiskojaurestugorna. Men jag förstår de praktiska problemen. Om ett krav på modern stavning innebär att artiklar inte skulle kunna skapas om många sjöar är det förstås bättre att skapa artiklarna med de gamla namnen. Justeringar kan alltid göras senare.--Skogsfrun (disk) 27 januari 2013 kl. 09.02 (CET)

Vad kostar det? Det kanske är en kostnad som Wikimedia Sverige kan stå för i form av "litteraturbidrag". (Jag frågar Lennart via mail)

Antagligen kan vi få VISS att göra det åt oss. De har alla databaser och shapefiler i sitt system. Problemet är tvådelat. Den ena delen är typografisk och den ändra är ekonomisk ur en strategisk synvinkel.

För det första kan det vara svårt att få wikipedianer över lag att accepterar att jag länkar in information av typen:

"Abiskojaure tillhör delavrinningsområdet Utloppet av Abiskojaure som har en yta av 24,6 km² och som i sin tur tillhör Tornedalens avrinningsområde."

Dom största konflikterna på Wikipedia uppkommer när användare stör sig på bindestreckets längd, om en not ska vara före eller efter ett skiljetecken och så vidare. Jag tror namnet Utloppet av Abiskojaure (AROID=758157-161686) är opommf och kommer att ogillas av många. Delavrinningsområdet är något som tas fram genom att man följer höjdkurvorna på en karta och ser vad som lutar mot en viss punkt. Detta kan göras förhand eller av en dator. SMHI använder dator och även namnen blir därefter. Fantasilösa namn som Ovan VDRID = Kvillebäcken i Göta älvs vattendrags* och Ovan VDRID = 755316-168670 i Rautasälvens vattend* är mycket vanliga och jag tror inte någon någonsin kommer att ge delavrinningsområdena något vettigt namn. För SMHI är de bara höjdkurvor på en karta och ett idnummer. Det räcker med att man ska råka skriva stor bokstav på fel ställe för att någon wikipedian ska reagera och tycka att Jordens ände är nära förestående och riva upp himmel och jord på någon metasida.

Det andra är att kostnaden är inte alltid den man förväntar sig. Om VISS, SMHI och andra organisationer och myndigheter gör saker åt oss förväntar de sig att få betalt. Betalningen består inte alltid av pengar utan att man ska hjälpa dem att få bättre exponering på nätet. En länk till VISS eller SMHI i 50000 artiklar gör att de kommer högre upp i träfflistan i Googles och Bings sökmotorer. Jag ser ingen konflikt i detta. Det finns inga gratisluncher och Wikipedia är inte helt gratis att använda. Youtube, Google och Facebook är kostnadsfria, men man får direkt riktad reklam när man går in på sidan. När vi samarbetar med utomstående organisationer förväntar de sig givetvis att få ut något av samarbetet. Säg att jag tar projektanställning hos ett konsultföretag som håller på med miljöutredningar för att de ska få bättre exponering på nätet. Jag skapar 10000-tals wikipediartiklar mha deras data och resurser och gör att företaget hamnar bland de första träffarna på både Google och Bing. Företaget får givetvis fler uppdrag på detta sätt och stärker sitt varumärke. Kostnaden för konsultföretaget blir inte mer än några helsidesannonser i en handfull tidningar. För samarbetet får jag lön av konsultföretaget, en gyllene pusselbit på min användarsida och en mer komplett CV. Wikipedia får får fler och bättre artiklar. It's a win-win situation...

Jag kan fråga VISS om de kan hjälpa oss med uppgiften. Jag kommer givetvis att källbelägga uppgifterna med en webblänk med allt vad det innebär. Ni får kommentera inlägget. Om det inte blir allt för ilska kommentarer kontaktar jag VISS i mitten av nästa vecka får vi se vad de säger...Nasko (disk) 26 januari 2013 kl. 18.17 (CET)

Ang sökmoteroptimeringen så är det nofollow-länkar från wmf-siterna. Det ger lite renare samvete från det perspektivet, men effekten finns där ändå till viss grad. -- Lavallen (blockera) 26 januari 2013 kl. 18.49 (CET)

Vad gäller delavrinningsområden så tycker jag att det vore mycket intressant att få med dem. Måste man använda exakt det namn som förekommer i databasen? Skulle det inte vara möjligt att skriva "Abiskojaures delavrinningsområde är 24,6 km² och tillhör i sin tur Tornedalens avrinningsområde."? Det måste väl vara samma sak som "delavrinningsområdet Utloppet av Abiskojaure". Skulle det vara omöjligt att avstå från att plocka in avrinningsområdets formella namn, och endast plocka in arealsiffran? Varje sjö borde väl ha ett eget delavrinningsområde definierat, eller är det inte så?--Skogsfrun (disk) 27 januari 2013 kl. 09.06 (CET)

I princip har alla sjöar ett eget avrinningsområde. Huruvida SMHI hittat alla är en annan fråga. I områden med små nivåskillnader är risken stor att datorn missar det om "upplösningen" på höjdkurvorna inte är tillräckligt hög. Små avrinningsområden i flacka landskap kommer sannolikt att missas. Sverige har över 200000 sjöar, men antalet delavrinningsområden är färre än så. Att uppfinna ett eget namn för avrinningsområdet har sina problem. 4 småsjöar i ett flackt landskap kommer att tilldelas samma område. Inget problem för mig, men man ska inte mekaniskt säga att en sjö tillhör ett eget avrinningsområde på 1 km² för att få ett acceptabelt språk i artiklarna när de 4 sjöarna i själva verket tillhör var sitt på 0,25 km² och avvattnas av osynliga källflöden. Orsaken är SMHI:s data, som är av hög kvalité, har för dålig upplösning på höjdkurvorna och endel nivåskillnader missas. Avrinningsområden används ju till så mycket. Förutsäga översvämmningar, vattentillgång och flöden i vattendrag, mm och till det är SMHI:s avrinningsområden alldeles utmärkta. Nasko (disk) 27 januari 2013 kl. 09.45 (CET)

jag tycker frågeställningen är mycket intressant men kan själv inte värdera nyttan eller problemet med att ta med denna uppgift. Går det att fråga VISS/SMHI om de bedömer det skulle gör artikeln mer värdefull?Yger (disk) 27 januari 2013 kl. 10.06 (CET)

Säkert. SMHI tror jag inte hjälper oss. De tjänar för mycket pengar, men VISS är bara en datacentral så där kan det säkert funka. Sedan måste de ha tid att utföra det vi vill ha i artiklarna. VISS har inte så stora resurser och är schemat full så blir det inga data. Jag kan ju alltid ge en hint att vi betalar för den extratid det tar. VISS tyckte t.ex. att de flesta vattendrag i Sverige var relativt irrelevanta och inte borde ha wikipediaartiklar. Havsvikar däremot såg de som relevanta. Hur de ser på delavrinningsområdena återstår att se. Nasko (disk) 27 januari 2013 kl. 15.25 (CET)

(avintenderar) Det är fakta, och alla fakta som kan belysa sjöarnas uppkomst anser jag är viktig. Någon kanske manuellt kan förklara det i artiklar sedan. När det gäller träffar så blir det självklart länkat till VISS och SMHI, men det ser jag inte som något problem, eftersom informationen är neutral, där står vi på samma ställe, Nasko. Om det behöver betalas något så kan vi återkomma när vi vet vad det kostar så kan vi se med wikimedia. Adville (disk) 27 januari 2013 kl. 17.30 (CET)

Fråga ArtDataBanken

Som du ser har jag mycket data över flora och fauna som länkas in i 10 % av artiklarna. Du kan fråga ArtDataBanken vad de har för data. Om jag förser dem med en koordinatlista kanske de kan tala om vad det finns för arter i närheten. Det är så jag plockat fram Natura 2000-datan i artikeln. Du kan ställa frågan om de kan göra en GIS-körning för att få in mer data i artiklarna, men gör det fort. Jag vill ha svaret inom 2 veckor. Nasko (disk) 24 januari 2013 kl. 21.48 (CET)

Du "rubbar mina cirklar", dvs stör mig i mina matematiska studier om fourierserier och Laplacetransformationer ;-) Det var bråttom, så jag mailade direkt till honom, och informerade samtidigt om Arild på SLU. (mailet skickades nyss. MVH Adville (disk) 24 januari 2013 kl. 22.25 (CET)

Det var kanske inte jättebråttom, men man jobbar alltid bättre mot en deadline och framgångsrika människor som driver framgångsrika projekt tar alltid tag i problemen direkt. Det är farligt att tappa tempo. Det är krävande för en dator att bearbeta stora databaser. Det tar ca 20 minuter per faktauppgift i ren processorkraft. Ska en databas med 100' sjöar söka igenom en osorterad lista med 100' avrinningsområden så kommer den att behöva gå igenom posterna 100000x100000/2=50x10⁹ gånger. Det är kallt ute, så värmen från processorn kommer till nytta. Nasko (disk) 24 januari 2013 kl. 22.57 (CET)

Teknikhumor på kvällen är kul :-) Jag tycker att ni som lyckas programera och skapa såhär är otroligt duktiga. Själv har jag tyvärr inte tid att sätta mig in i det (än). Som sagt, gör man det inte direkt så glömmer man... MVH Adville (disk) 24 januari 2013 kl. 23.12 (CET)

Jag har inte fått svar än, så därför har jag skickat till en annan person som Skogsfrun rekommenderade. Jag har även bett ArildV ("Wikipedian i någonting" på SLU. Han jobbar där nu). MVH Adville (disk) 1 februari 2013 kl. 11.54 (CET)

Jag väntar fortfarande på svar från VISS och SMHI, så att det dröjer gör ingenting. Dom har kanske viktigare saker för sig än att hjälpa oss, men svar kommer säkert. Jag vet inte vad SLU har för data, men den måste antingen vara knuten till sjön (=sjöid) eller plats (=koordinat). Om du inte sett det så har det förts en mindre diskussion på Användardiskussion:Nasko/Natura 2000. En sak i sänder. Sjöarna först. Nasko (disk) 1 februari 2013 kl. 12.44 (CET)

Tack. Adville (disk) 1 februari 2013 kl. 19.11 (CET)

Kvalifikation

Fantastisk kul se hur detta börjar arta sig, en riktig femetta. För namn när det finns flera med samma så rekommenderar jag starkt landskap, inte kommun (eller socken), och om det behövs även sjöid, dvs Sjönamn, landskap (sjöid) där den sista bara om det är nödvändigt.Yger (disk) 26 januari 2013 kl. 09.17 (CET)

Jag har gjort en sammanställning över namnfördelningen. Använder vi landskap och sjöid som särskiljningsled kommer 7330 artiklar använda landskap som särskiljning och 23485 sidor kommer att använda sjöid som särskiljning.

Namngivning	Antal
Summa trivialnamn	57648
Sjönamn	26833
Sjönamn, Landskap	7330
Sjönamn, Landskap (123456-567890)	23485
Antal gaffelsidor	5533

Nasko (disk) 26 januari 2013 kl. 22.53 (CET)

Är ju ett förskräckligt stort antal med sjöid, men jag bedömer ändå denna form är den lämpligaste. Sjöar utgör ju ofta gränser, och dessutom vet jag det finns många fall där samma sjönamn förekommer t.o.m. inom samma socken, så lägre nivåer komm~er skapa nya problem utan att lösa huvudproblemet att det finns många sjöar med samma namn. Varför blev det bara 5533 gaffelsidor, det borde väl vara 23485 eller 30815?Yger (disk) 27 januari 2013 kl. 09.59 (CET)

Vissa sjönamn är mycket vanliga och den största gaffelsidan Långtjärnen får 645 artiklar i sig, därför blir det inte så många gaffelsidor men dom största som skapas kommer att vara på runt 30000 tecken. Nasko (disk) 27 januari 2013 kl. 10.19 (CET)

Jag tycker det verkar som bara dessa förgreningssidor i sig kommer innehålla unik och mycket värdefull information. Jag blir emr och mer förväntansfull inför resultatet. Och jag hjälper dig gärna med att bemöta ev frågor/invändningar som kan dyka upp när det är dag presentera resultat/planer inför bredare wikipediagrupp.Yger (disk) 27 januari 2013 kl. 13.19 (CET)

Det är fullt möjligt att koordinatsätta alla artiklarna på gaffelsidan och på så vis få den inprickade på en karttjänst. Se Lista över fasta fornminnen i Stockholms kommun (mallen längst upp till höger ger följande resultat)[1]. Bra om man vill ta reda på spridningen av ett visst namn i Sverige. Nasko (disk) 27 januari 2013 kl. 13.41 (CET)

Har du satt någon arealgräns för vilka sjöar som ska anses vara relevanta? Om 645 sjöar med namnet Långtjärnen får egen artikel känns det som om rätt många småsjöar, som tidigare inte skulle ha fått någon egen artikel, nu kommer in i Wikipedia. Vill vi ha in alla?--Skogsfrun (disk) 27 januari 2013 kl. 16.15 (CET)

Min attityd i denhär frågan är att inte göra någon skillnad mellan en liten eller en stor sjö. Det enda kravet jag ställt är att någon ska ha bemödat sig med att ge sjön ett namn. Det finns sjöar som är flera kvadratkilometer stora, provfiskade och utredda av länsstyrelsen som är namnlösa. Dessa kommer inte att skapas. Det har att göra med att Wikipedia inte accepterar att geografiska artiklar får ett sjöid som artikelnamn. Tittar vi i stockholmsregionen så har snart varenda hus, park och gata en egen artikel. Jag kan inte förstå varför en utmark i Småland eller Norrland inte kan få en sjöartikel var 8:e kvadratkilometer (det är den mängden artiklar vi talar om) när storstäder har flera artiklar per hektar. Jag har själv förbättrat sjöartiklar tidigare som varit mycket små, men artiklarna har kommit till användning i många andra artiklar så jag ser inte storleken som ett krav för att skapa en sjöartikel. Jag har själv upptäckt sjöar jag inte visste fanns och sjöar jag inte visste namnet på inte allt för långt från där jag bor när jag hållit på med sjöprojektet. Vissa av dem har varit i ett Natura 2000-område och då fick jag reda på vad det var för grodor jag hörde när jag traskade förbi den härom året. Sjöns namn visste jag inte heller om, så det lärde jag mig det också (den lilla pölen hette tydligen Storsjön). Jag tycker inte att det är några problem med att sjöarna är små eller har samma namn. Långtjärnen finns i ca 70 kommuner och genomsnittsstorleken är 10 ha, 20 st är miljöutredda, 46 ingår i ett Natura 2000-område. Sållar vi bort sjöar för att de är små så försvinner mycket användbar data också. Som det är nu missgynnas landsbygden och storstäder gynnas. Jag vill gärna väga upp skillnaden mellan stad och landsbyggd. Nasko (disk) 27 januari 2013 kl. 17.11 (CET)

Det verkar vara genomtänkt. Jag säger inte emot. Och tänk så många roliga utflykter man kan göra för att ta bilder på sjöar!--Skogsfrun (disk) 27 januari 2013 kl. 17.16 (CET)

Fornsök

Nyfiken! Den här, finns den i dina register? Jag har hört många vandringssägner om den, sannolikt inte sanna, men intressanta. - Lavallen (blockera) 27 januari 2013 kl. 17.39 (CET)

Intressant fråga, Lavallen, och den får mig att fundera på om det går att samköra fornsök med boten så att man kan få reda på om det finns fornlämningar registrerade runt sjön. Det kanske kunde vara intressant. Adville (disk) 27 januari 2013 kl. 17.46 (CET)

Sjunkna skepp och dyl finns ju i fmis, men det kanske inte är så vanligt i insjöar. -- Lavallen (blockera) 27 januari 2013 kl. 17.50 (CET)

Jag har kollat i mina databaser och kan hitta 6 sjöar i Bäckseda socken. Sjöarna är:

• Avegöl 57.33628°N 15.18834°Ö / 57.33628; 15.18834 (Avegöl)
• Björnasjön 57.34195°N 15.17297°Ö / 57.34195; 15.17297 (Björnasjön)
• Bodasjön 57.34193°N 15.10039°Ö / 57.34193; 15.10039 (Bodasjön)
• Fifflekullsgölen 57.35753°N 15.14595°Ö / 57.35753; 15.14595 (Fifflekullsgölen)
• Grumlan 57.39886°N 15.07052°Ö / 57.39886; 15.07052 (Grumlan)
• Hestersgöl 57.36661°N 15.13066°Ö / 57.36661; 15.13066 (Hestersgöl)

Det finns inga namnlösa sjöar i socknen. Vetlanda kommun har 348 sjöar av vilka 12 är namnlösa. Ingen av dem stämmer in på koorinaten du länkar in. I databasen finns alla sjöar som är 1 ha eller större. Kan sjön vara igenväxt och klassas som mosse? Nasko (disk) 27 januari 2013 kl. 20.09 (CET)

Den är ganska liten, man kan gå förbi den utan att lägga märke till den. Det säger väl oss att alla vattensamlingar inte finns i registret. Beskrivningen i fmis som "göl" är nog lite missvisande. 50x25 m är nog "sänkan" snarare än vattenspegeln. Lokala sägner säger att det stått en kyrka som sjunkit på platsen och att vattnet smakar tjära. Sanningen är nog snarare att kyrkstigen går förbi platsen. Avegölen ser ut att ligga i ngn exklav av socknen enl fmis. I fmis ser jag fler vattensamlingar som inte finns i din lista ovan. Också ett tecken på att inte alla vatten finns i ditt register. -- Lavallen (blockera) 28 januari 2013 kl. 14.13 (CET)

Alla vatten som är 1 ha eller större ska finnas med, fast delar av registret är gammalt så där är det nog lite si och så med de minsta sjöarnas data. SMHI har inte lagt ner speciellt mycket resurser på Sveriges sjöar på senare år. Din lilla göl ser ut att befinna sig inne i skogen, så det är möjligt att den sållats bort när området flygkarterats och den är dessutom mindre än 1 ha. Sjöarnas indelningen efter socknar och landskap är inte helt tillförlitlig, då den baserar sig på utloppskoordinaten och inte sjöns totala yta. Därför kan du inte lita på att det finns 6 sjöar i registret som ligger i Bäckseda socken, däremot ligger 6 sjöutlopp i socknen.

Om det ligger en stavkyrka på gölens botten är det lika bra att den ligger kvar. Trä ruttnar inte under vatten, men när man plockar upp det så startar nedbrytningen snabbt. Regalskeppet Wasa har förstörts mer av att vara 40 år på land än 400 år under vatten. Nasko (disk) 28 januari 2013 kl. 23.37 (CET)

En hake här är kanske att positionen för utloppet ibland kan bryta mot pommf. Jag tänker här på Grumlan. Utloppet i Emån sker från vad vi infödda kallar "Lillsjön", inte från vad vi kallar Grumlan. Sådana petitesser får vi kanske leva med. Grumlan har flera badplatser, alla av mer eller mindre tveksam kvalité. Namnet på sjön ger en vink om hur bra sikten är, dvs nästan 0. -- Lavallen (blockera) 29 januari 2013 kl. 10.55 (CET)

Sjöar byter ofta namn och har olika namn i olika tider. Någon kartograf har någon gång i tiden tagit reda på det lokala namnet på sjön och angett detta på kartorna. I Lappland är det värre. Samerna har inte haft något skriftspråk, så vad sjöarna heter där beror i hög grad vad samen som talat om för kartografen vad olika geografiska platser har talat för dialekt. Känner man till det alternativa namnet kan man alltid skriva in detta i artikeln förhand. Utloppskoordinaten har används för landskap och socknar. För kommun och län används shapefiler för Sveriges 30000 största sjör. Småsjöarna har inga shapefiler, så där används koordinat. Både sjöarnas shapefiler och kommunernas gränser är ofria, så jag jag fått uppgifterna från VISS (kan laddas ner från hemsidan). Sockengränserna är f.ö. inte helt korrekta i fmis runt gamla städer. Staden och någon grannsocken har ofta samma sockenkod. Detta är ett fel vi får leva med. Nasko (disk) 29 januari 2013 kl. 13.05 (CET)

data

Ta gärna en titt på: d:Property:P202 och d:Q152044. Finns lite propertys där att fundera på. Hitta gärna svenska namn på begreppen. Property:P222 (när/om en sjö fryser) kommer sannolikt att raderas nu, men återuppstå när tekniken är färdig för den. -- Lavallen (blockera) 20 mars 2013 kl. 17.13 (CET)

Att hitta svenska namn på begreppen är kanske inte helt lätt (än så länge). Det blir lätt svengelska om man försöker översätta från engelska. Jag har blivit kontaktad av Svenska Hydrologiska Rådet som gärna skulle publicera hydrologiska begrepp på Wikipedia. Hydrologiska rådet har några år på nacken och har tidigare inte verkat på internet utan har det mesta av sitt arbete på papper. SHR har arbetat med hydrologiska begrepp på svenska och kommer att publicera en hydrologisk ordlista på internet vad det lider. Det är även meningen att ordlistan/begreppen ska ligga här om något år eller så. Smidigt när man översätter, men ännu bättre vore det givetvis om alltsammans fanns på Wikipedia. Det skulle höja den kvalitén och ta uppslagsverket till en mer professionell nivå. Jag vill gärna vänta till listan publiceras innan jag spikar begreppen på Wikidata.

SHR skulle gärna göra en hydrologisk ordlista på Wikipedia, men vet inte riktigt hur de ska komma igång. Det är antagligen kulturen på Wikipedia som är det största hindret, och inte tekniska saker. SHR ligger i Göteborg, och många hydrologer håller till i Norrköping. Jag skulle givetvis kunna hjälpa dem att komma igång, men sedan var det det där med tiden. Jag måste påbörja sjöprojektet och få det klart före sommaren. Om det dröjer länge sjunker Wikipedias trovärdighet och jag blir klassad som en snackare som inte får någonting gjort av VISS/SMHI.

Jag har låtit min dator göra en omfattande analys av delavrinningsområden som blir klar nu i veckan. Jag ska se om jag får tid att köra fram en provserie veckan efter påsk. Jag har utsett Karlsborgs kommun som försöksområde. Sedan blir det förhoppningsvis en konstruktiv diskussion om utformningen av artiklarna. Nasko (disk) 20 mars 2013 kl. 22.04 (CET)

DEn delen med SHR tycker jag låter väldigt intressant. Tyvärr så har ju de flesta av oss inte wikipedia som jobb... men om du kontaktar Wikimedia Sverige så skulle de kunna hjälpa dig med kontakten med SHR och kanske hjälpa dem att komma till rätta i wikipedia och kanske även wiktionary. (De har anställda som jobbar dagtid...). Jag skulle kunna fråga själv...efter tentaperioden, men bara om det är ok för dig. Adville (disk) 20 mars 2013 kl. 23.07 (CET)

Det är inget akut. Jag har blivit tillfrågad av en person på SMHI som hört talas om sjöprojektet. Eftersom Wikipedia kommer högt upp i träfflistan hos de stora sökmotorerna vill många exponeras på Wikipedia. SHR kommer att göra sin egen grej, men vill som folkbildare att korrekta hydrologiska termer används. Att få hydrologiska begrepp förklarade på Wikipedia är antagligen ett viktigt steg för kunskapsspridning utanför hydrologkretsar. Jag skickar ett mejl till SHR när jag dragit igång sjöprojektet och tar reda på om föreningen behöver hjälpa dem igång eller inte. Håll på med din tentaläsning, jag kontaktar dig när jag när/om jag får besked. Nasko (disk) 21 mars 2013 kl. 16.34 (CET)

Tack, det är bra. Adville (disk) 21 mars 2013 kl. 17.39 (CET)

En första testkörning

En första testkörning av sjöarna i Karlsborgs kommun har genomförts. Artiklarna ligger samlade i Kategori:Insjöar i Karlsborgs kommun. Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 19.53 (CEST)

Länkning till socken

mycket imponerande och roligt att se. Finns det ett skäl till att du inte länkat socken i infoboxen?Yger (disk) 14 april 2013 kl. 19.56 (CEST)

Det finns många socknar med samma namn, och då leder länken till en gaffelsida. Jag har inte lyckats ta reda på sockenkoden, så det lyckades inte fullt ut. Det går att länka socknen direkt i mallen om man vill, fast då kommer ca 5 % av länkarna att gå till omdirigeringssidor. Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 20.08 (CEST)

Jag skulle gärna se de blir länkade och att du ändrade i mallen. 95% rätt och resten till grensida är stor hjälp till läsare.Yger (disk) 15 april 2013 kl. 18.17 (CEST)

Då gör jag så fortsättningsvis. Skulle det bli fellänkat någonstans är det bara att länka om till rätt socken. Förhand om det är få, med robot om det är många. Nasko (disk) 16 april 2013 kl. 23.46 (CEST)

Namnlösa sjöar?

Lista över sjöar i Karlsborgs kommun och i liknande, kanske man kan tillåta namnlösa sjöar? -- Lavallen (blockera) 14 april 2013 kl. 20.22 (CEST)

Det är det som är meningen. Det finns drygt 40000 namnlösa sjöar, framför allt i fjällen. De kommer att hamna i dessa listor med en geolänk så de prickas in på en karta. Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 20.30 (CEST)

Fanns inga i Karlsborg då, ok! -- Lavallen (blockera) 14 april 2013 kl. 20.34 (CEST)

Diverse synpunkter

Ser bra ut men har tre invändningar: 1) lägg robotskapad-mallen på diskussionssidan, det ser riktigt fult ut med sådana längst ner i varje artikel. 2) Särskiljningsleden får väl bli som de blir, men undvik gärna id-numret när det bara finns en sjö med det namnet i länet/landskapet, se Klevasjön (Västergötland, 650576-142714). 3) Följer du län eller landskap? Kommunerna följer länen, inte landskap, men artiklarna i Karlsborgs kommun använder ändå särskiljingen "Västergötland" och inte "Västra Götalands län". Det här kommer orsaka problem längre fram, eftersom många kommuner ligger i flera landskap. /Grillo (disk) 15 april 2013 kl. 08.07 (CEST)

En fjärde invändning: jag ogillar skarpt att artiklarna skapas med tomma källrubriker... Är det inte så att en av de externa länkarna är källa till datan? Var kommer den annars ifrån? Flytta in rätt länk under källrubriken istället. /Grillo (disk) 15 april 2013 kl. 08.09 (CEST)

1. Jag håller med om att robotmallen är ful och blaffig, men det var så många användare ville ha det när Lsj drog i gång ett av sina projekt. Jag plockar gärna bort den och lägger den någon annanstans, men saken måste diskuteras och en acceptabel mall konstrueras.

2. Särskiljningsled används bara när det behövs. Se rubriken sjöid nedan.

3. Möjliga särskiljningsled är huvudavrinningsområde, län, kommun och landskap i kombination med sjöid vid behov. Jag har inga anspråk på vad artiklarna "heter" utan följer praxis. Av de sjöar som har egen artikel använder omkring hälften kommun som särskiljningsled och hälften landskap. Den här diskussionen ledde fram till landskap som särskiljning. Jag kan använda vilket särskiljningsled som helst. Hade sjön fått välja hade den valt huvudavrinningsområde och sjöid. Om sjön får uppslaget Granlidstjärnen (Umeälven, 717708-164473), Granlidtjärnen (Lappland, 717708-164473) eller Granlidstjärnen, Lycksele kommun är mig helt likgiltigt. Hur det blir får gemenskapen bestämma.

4. Du har rätt i att jag borde peta in några allmänna källor under rubriken källor. Jag skulle tro några pdf-dokument hos SMHI skulle vara perfekta. Läsliga för människor och sökbara för datorer. Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 17.21 (CEST)

För naturbeskrivningar har praxis vuxit fram att utgå från Socken/Landskap hellre än kommun/län. Problem här tydligen med att identifiera Socken på WP med Socken i databasen, men det löser vi tids nog. Borde gå att jämföra avstånd mellan koordinater för sjön och koordinater för socknar med samma namn. -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 18.00 (CEST)

Hur konstigt det än låter så är Sveriges äldre indelning (landskap/socken) inte offentlig. Dvs det är inte möjligt att få tag i en shapefil över Sveriges socknar och landskap och göra en GIS-körning. Jag har kringgått detta, men då offrades sockenkoden. Jag kan länka alla socknar men knappt 300 kommer att peka på en gaffelsida. Hade det funnits omdirigeringssidor av typen Socken, Landskap till alla sockenartiklar så hade saken gått att lösa med en knapptryckning. Det skulle gå att läsa av sockenartiklarnas landskapstillhörighet (Catscan skulle funka) och göra så, men jag känner litet engagemang att göra detta just nu. Hade jag varit arkeolog hade jag haft tillgång till alla nödvändiga uppgifter för att hitta rätt socken på Wikipedia mha sockenkoden i shapefilen. Jag skulle gärna länkat socknarna, men jag har inte tillgång till rätt data för att göra uppgiften utan att gå över en omdirigeringssida (som än så länge inte finns). Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 18.24 (CEST)

Det är lugnt, vi fixar det i efterhand. -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 18.30 (CEST)

Om du bara behöver 400 grensidor i ett visst format för att det skall fungera med socknar, kan jag fixa det.Yger (disk) 15 april 2013 kl. 18.41 (CEST)

Ta Torsåkers socken som exempel. Den leder till en gaffel. Kör jag fram sjöar i Ångermanland och länkar till artikeln Torsåkers socken, Ångermanland så kommer jag rätt. Kör jag fram sjöar i Vena socken och länkar till Vena socken, Småland så kommer jag fel. Vänder jag på det så och länkar till Vena socken så kommer jag rätt, men när jag länkar till Torsåkers socken så kommer man till en gaffelsida. Inga problem för mig. Det går säkert att rätta till i efterhand. Det finns ca 15 sjöar i varje socken (med mycket stor variation). Uppskattningsvis 300x15=4500 artiklar kommer att leda till gafflar. Går säkert att fixa i efterhand. Om alla socknar hade haft namnet Socken, Landskap så hade detta inte hänt. Hade de socknar som inte behöver ett särskiljningsled haft en omdirigeringssida typ Socken, Landskap länkat till sig så hade man kunnat gå över omdirigeringssidorna för att hitta rätt. Jag länkar gärna socknarna, men vissa kommer att peka på omdirigeringssidor.

Om jag är osäker på vad ett namn inom biologin heter kan jag alltid länka till det vetenskapliga namnet och omdirigeras till rätt artikel med svenskt namn. Länken Orobanche reticulata leder till artikeln tistelsnyltrot. Ett mycket bra system, framför allt när artikeln inte finns. För en tid sedan rättade jag till den robotskapade fågelartikeln Poouli, men visste inte vad Herpestes javanicus hette på svenska utan länkade det vetenskapliga namnet. Artikeln fanns inte, så länken blev röd. Lsjbot skapade däggdjursartiklar för ett tag sedan, så nu är länken blå (länkad över det vetenskapliga namnet):-) Ett mycket bra system som fler borde ta efter. Att alltid skapa artiklar under grundordet har inte bara positiva fördelar. Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 20.29 (CEST)

Till pudelns kärna. Socknarna kan länkas på följande vis:

1. Inte alls

2. Länkas till grundordet, men då kommer 5 % av länkarna att leda till gaffelsidor.

3. Lösning 2, där man rättar de ca 5000 artiklarna (förhand eller med robot).

4. Skapa ca 4000 omdirigeringssidor av typen Socken, Landskap och länka artiklarna över dem. Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 20.29 (CEST)

Du kanske hittar socknar som inte har unikt namn per landskap, har tex för mig att det ska finnas ett sådant par i Småland, varav den ena ligger i Växjö stift och den andra i Linkeboda stift. Kan dock minnas fel. -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 20.39 (CEST)

alternativ 3. Obs det finns flera fall där det finns flera socknar med samma namn i samma landskap, Ljungby socken, Ryssby socken så 4 är ingen bra variant. Hur är det förresten finns det stadskommuner som rymmer sjöar? Det borde det göra tex Sala stad.Yger (disk) 15 april 2013 kl. 20.42 (CEST)

Det finns nog massor av sjöar i just denna stad, men du kanske inte räknar den som stad i denna mening... -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 20.47 (CEST)

sala stad var från 1624 till 1948 sveriges till ytan största stadskommun. Tyvärr hittar jag nu inte detaljarna fast jag vet jag skrivit in dem någonstans.Yger (disk) 15 april 2013 kl. 20.56 (CEST)

Något som kan vara bra att veta är att jag rensat bort socknar som ligger i gamla städer. Staden + några andra socknar klumpas av Fmis till en socken som inte finns på Wikipedia. Nu finns det ytterst få sjöar i städer som har myriader med sjöar, så det är inte mer än 314 sjöartiklar som blir "sockenlösa". Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 21.11 (CEST)

Jag tycker att delavrinningsområde borde få en wikilänk /Bro (disk) 15 april 2013 kl. 22.18 (CEST)

m.ö.h borde väl skrivas ut till meter över havet/Bro (disk) 15 april 2013 kl. 22.29 (CEST)

Gaffelsidor

Ett exempel på hur gaffelsidan över Kvarnsjön kan komma att se ut finns på Wikipedia:Projekt Sveriges sjöar/Gaffelsidor. Det går att se alla sjöar med namnet Kvarnsjön via följande Googlelänk. Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 20.27 (CEST)

name-parametern i Coord-mallen borde kunna hjälpa till att göra den sidan mer läslig, gjorde några försök, utan resultat just nu och med kanske för mycket text. -- Lavallen (blockera) 14 april 2013 kl. 20.36 (CEST)

Nameparametern funkar inte utan "inline" om jag förstått det hela rätt. Jag har även testat direktlänk till geoHack, men utan resultat. Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 20.43 (CEST)

Inline är default, så det borde inte göra någon skillnad. Däremot så kanske dec-formatet inte tar med name-parametern hela vägen till skapandet av länken på samma sätt som dms gör. Lägg in name-parametern så ska vi se om vi kan göra om Coord-mallen, just nu är den nästlad till den grad att den är omöjlig att felsöka. -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 08.29 (CEST)

Jag har lagt en ny version av Mall:Coord i Mall:Hinken och spaden tillsvidare. Får se om den ger tydligare resultat. Dock finns det vissa cache-problem med det här verktyget, så jag avvaktar lite... -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 09.29 (CEST)

Ur historiken: En variant till geoHack [2] och en som använder coord med ifylld name-parameter [3]. Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 17.28 (CEST)

Efter vad jag förstått så används kopior av WP på GeoHack, så att utgå från historik gör nog ingen skillnad. Nu ser det iofs inte ut att vara någon skillnad av betydelse mellan den nya (Lua)-mallen och gamla Coord med name ifyllt. -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 17.40 (CEST)

Sjöid

I Kategori:Insjöar i Karlsborgs kommun finns det sjöar både med och utan sjöid i rubriken. Skall inte alla få sjö-id? Är de med sjöid botskapade? Mycket text och information i så fall. Imponerande! Adville (disk) 14 april 2013 kl. 21.20 (CEST)

Alla sjöar utom Bottensjön, Kyrksjön, Karlsborgs kommun, Unden och Viken (sjö) är "robotskapade". Alla artiklar är samlade i Kategori:Robotskapade sjöartiklar. Kategorin lyser röd, men finns ändå. Jag avvaktar tills diskussionerna här lagt sig innan jag spikar hur artiklarna (och kategorierna) ska se ut och även VISS ska få säga sitt. Datorn lägger till efterled på sjöarna vid behov. I första hand Sjönamn, i andra hand Sjönamn, Landskap och i sista hand Sjönamn, (Landskap, 123456-567890). Datorn vet inte vad de existerande sjöarna heter, utan jag måste hjälpa den med den saken. Inga problem, så länge sjöarna är kategoriserade i rätt kommun. Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 21.38 (CEST)

Ok, tack. Fint arbete!!! Kan du få VISS att diskutera på denna sida med så är det lättare att de ser hur andra tänker med och vi kan förstå deras tankar. Annars bara att de ser att sidan finns så de kan läsa vad vi skriver med. MVH Adville (disk) 14 april 2013 kl. 21.47 (CEST)

Jag har redan skickat en inbjudan, men länkade inte till denhär sidan utan bara till artiklar, kategorier och listor. Kommer det svar e-postledes lägger jag ut deras synpunkter här och inbjuder dem att kommentera i den här diskussionen. Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 22.03 (CEST)

Jag är med här nu - och tar gärna emot frågor (bara jag kommer ihåg hur alla taggar fungerar)VISS (VISS)

Korr

Nu har jag korrläst texten till bot-skylten. Det var några ord som var fel. :-)--Paracel63 (disk) 15 april 2013 kl. 01.57 (CEST)

Är alla sjöar "relevanta"?

Skogsfrun tog i arkivet upp frågan om verkligen alla Sveriges sjöar platsar på Wikipedia. Jag är lite skeptisk. Som Skogsfrun nämnde kanske man kan ha någon form av minstaareal, i brist på bättre inklusionskriterier. Jag vet dock inte var någon sådan gräns borde dras, och var man än drar den blir det väl något godtyckligt. Jag gillar i sig att det är så här lätt att få in information, men vid närmare eftertanke kanske det blir lite väl databasartat. Wikipedia är ju trots allt ett uppslagsverk och inte en databas. Det är många saker jag låtit bli att skriva om eftersom jag inte kunnat hitta källor mer än vad man kan se i naturen. Å andra sidan hade jag samma invändning angående artprojektet, men det var det ju inte många som höll med om... /Grillo (disk) 15 april 2013 kl. 11.30 (CEST)

De allra minsta vattnen finns inte med i databasen, och inte heller namnlösa vatten kommer det att skapas artiklar om, de kommer dock att listas, se ovan. -- Lavallen (blockera) 15 april 2013 kl. 12.41 (CEST)

Det hade nog varit bra med fler röster här så det inte blir som med artprojektet där det nu är för sent med invändningar, och där jag kände att ingen lyssnade ordentligt på invändningar när de första gången restes. Jag syftar förstås inte bara på de "allra minsta" sjöarna, de ska naturligtvis inte vara med. Jag syftar på hyfsat stora sjöar som det inte finns någon information om mer än ett databas-id. Varför ska vi ha sådana på Wikipedia? Jag skulle önska mig mer utvecklade syftesutläggningar än det allmänna "det är kul med mer info" vid robotkörningar som den här. /Grillo (disk) 15 april 2013 kl. 18.30 (CEST)

Det kan även bli väldigt långa förgreningssidor. Jag har inte kollat i den aktuella databasen, men en snabb koll efter vanliga sjönamn hos Lantmäteriet ger exempelvis 322 Lillsjön och 135 Storsjön. Vivo (disk) 15 april 2013 kl. 20.41 (CEST)

Det skulle vara jättebra om det på förgreningssidan fanns en karta där man kan se var de olika sjöarna finns/Bro (disk) 15 april 2013 kl. 22.02 (CEST)

Det gör det, fast ikväll ligger toolservern nere, så sjöarna syns inte på kartan för tillfället. Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 22.15 (CEST)

Jag menar att det t.ex på den här sidan fanns en karta där sjöarna var inprickade/Bro (disk) 15 april 2013 kl. 22.20 (CEST)

Eller kanske inte, när det är så många sjöar med samma namn kanske det bara blir rörigt med en karta/Bro (disk) 15 april 2013 kl. 22.40 (CEST)

Det finns sedan tidigare ett beslut på att inte lägga in den typen av kartor i artiklarna. Se Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv 2012#Utvecklar ny mall för våra orter. Det är mycket bättre med en karttjänst med en riktig karta eller flygfoto. Wikipedia har ingen "tittskåpstjänst" där man kan zooma in direkt i en karta, utan förlitar sig på externa ofria aktörer (Google maps, Bing, m.fl.). Desa tjänster är väldigt bra och än så länge gratis. Att få in Open Street Map som tittskåp i artiklarna vore fint, men jag tror aldrig något sådant blir av. Nasko (disk) 15 april 2013 kl. 22.49 (CEST)

Jag menade något sånt här (man kan trycka på pricken för att komma till artikeln), varför någon skulle ha någonting emot det förstår jag inte riktigt, ett annat problem är kanske att det är svårt att få en bot att göra det, men jag tycker nog att oftast skulle det vara bra att ha (sjöarna ligger någon helt annan stans än vad som visas på kartan, detta var bara en illustration på hur det skulle kunna se ut)./Bro (disk) 16 april 2013 kl. 21.07 (CEST)

Det är nog möjligt att genomföra, men det kräver en del exprimenterande. Att tillverka en mall för den här uppgiften skulle kanske vara möjligt. Jag har gjort några sådana förr. Det tål att tänka på. Det kan bli ett höstprojekt... Nasko (disk) 16 april 2013 kl. 22.04 (CEST)

Jag vill också passa på att göra en försiktig invändning - artiklar som är alltför korta vore nog bättre att samla i sammanställningsartiklar, t ex efter landskap eller län vilket som nu föredrogs. Så är det till exempel med fornborgar, åtminstone ibland, har jag sett. Vi har tidigare jobbat mot småartiklar som inte innehåller så mycket information, och haft som metod att infoga (som jag upplever det var det alltså a la mode 2008-2009) många av dem. Kanske är det därför rimligare med typ sammanställningsartiklar, om det finns fall där artiklarna skulle bli väldigt korta (jag skulle nog för min del helst löst det så med en del artartiklar med, sammanställningar istället för enskilda artiklar). Hur knivigt det är att lösa det tekniskt vet jag inte, inte heller exakt hur man skulle disponera det med artikelnamn och liknande.

Annars: jättekul och spännande projekt, roligt att höra om samarbetet med vattenmyndigheterna också. Känns som information som annars kan vara svår att nå, och av ganska beständig relevans också. Spännande just allt det här som sker i samarbete med myndigheter och föreningar. –flinga 19 april 2013 kl. 14.11 (CEST)

Just sammanslagning av fornborgar Micke drev anser jag blev mycket fel. När jag skapade mina sockenartiklar hade jag velat peka på de fornborgar som finns i motsvarande socknar. Men med summaartikeln kunde jag inte hitta när det fanns och en eventuell länk blev för bökig. Och inget värde för den som är intresserad av fakta om en socken läsa om fornborgar i helt andra socknar. Mycket likande i detta fall. I en utökad artikel om en socken, ort är det bra kunna länka till just den sjön som hör samman där. Möjligtvis dock en samling~sartikel över sjöar i en socken. Sjöar i Undenäs socken tex.Yger (disk) 19 april 2013 kl. 14.28 (CEST)

Jag arbetar på vattenmyndigheterna med ansvar för bl.a. VISS-databasen. Ett ständigt önskemål har varit att lägga till mindre sjöar, vattendrag etc då det ofta finns någon som har anknytning till någon mindre vattensamling. Det finns dessutom alltid någon form av information utöver ID kopplat till en sjö - bl.a. vilket avrinningsområde det tillhör, areal, kommuntillhörighet m.m.. I VISS sammanhang var det dessutom nödvändigt att ett objekt ska finnas för att mans ka kunna knyta information till det - i Wikipedia kan det vara ett motstånd för någon att lägga in information till något som inte finns från början - ett större steg. I VISS finns 7223 sjöar med där det finns klassningar men ur vårt perspektiv så tror jag att det vore till nytta att ta med alla från SMHI:s sjöregister. VISS (disk) 23 april 2013 kl. 14.37 (CEST)

Särskiljning

Jag känner mig lite tveksam till dessa sjö-id som Sågdammen (Västergötland, 650198-142681). Är det lämpligt att ha en särskiljningsled som nästan ingen har någon aning om vad den betyder och som inte på någon sätt hjälper som söker efter Sågdammen i Undenäs att veta att han hittat rätt? Lantmäteriet lär ha haft socknar som särskiljning fram till 1993 - om det är så att det verkligen finns fler sjöar med samma namn i en socken, jag känner inte till några är det kanske tveksamt om man verkligen bör gå så djupt att man tar med alla dessa.--FBQ (disk) 16 april 2013 kl. 17.12 (CEST)

Det går att använda socknar som särskiljning, men i gamla städer är sockenbegreppet inte helt klart och Lantmäteriets sockenindelning stämmer inte överens med vad de heter på Wikipedia. Detta berör 314 sjöar som ligger i eller strax utanför gamla städer. Jag har färdig kod för att använda socknar men förkastade idén pga att det blir samma fel som i Listorna över fasta fornminnen i xx-kommun (yy-socken) kring gamla städer. Se Lista över fasta fornminnen i Ulricehamns kommun (Ulricehamn) och Lista över fasta fornminnen i Falköpings kommun (Falköping) för exempel. Är denna typ av fel acceptabelt så är problemet löst. Nasko (disk) 16 april 2013 kl. 18.14 (CEST)

Någon aning om vad skillnaden består i? Riksantikvarieämbetet har ju i fornlämningsregistret i vissa fall inkorporerat tidigare socknar i respektive stad, så är Brännkyrka socken inkorporerad i Stockholm och Bondkyrko socken inkorporerad i Uppsala. Det borde ju gå att hitta även dessa sockengränser, men frågan är om det här är skillnaden mellan lantmäteriets och wikipedias indelningar. Särskiljningen med socknar behöver ju inte användas då den inte är nödvändig, men det kunde ju vara intressant att se vari problemet består och i vilket utsträckning det leder till namnkonflikter.--FBQ (disk) 16 april 2013 kl. 19.36 (CEST)

Vad var problemen med Falköping eller Ulricehamn, är andra socknar inkorporerade där också? Jag vet att sökprefixet är socken även när det i realiteten handlar om städer, men det går ju alltid att plocka bort när så är aktuellt.--FBQ (disk) 16 april 2013 kl. 19.39 (CEST)

Accepterar du att Falköpings östra socken kallas för Falköping och så vidare är det inga problem. Nasko (disk) 16 april 2013 kl. 19.47 (CEST)

För städerna är jag i färd med att beskriva vilka kringliggande socknar använder staden sockenkod, då det är andra som vill använda sockenkoden för att peka på en Wikipedia artikel, och då för det som inte är socken peka på stadsartiklarna. Se tex Falköpings stad#Sockenkod. Så jag tycker det är OK peka på stadsartiklar i dessa fall, även om det då missas lite socknar som inkorporerats.Yger (disk) 16 april 2013 kl. 21.40 (CEST)

Så länge det framgår vad som åsyftas känner jag inte att det är något problem. Då det skulle vara problematiskt är om det finns en sjö med samma namn i Falköpings östra socken/Agnestads socken som en i Falköpings stad. Edit: jag ser nu att Falköping östra åtminstone sedan 1860 endast varit annexförsamling till Falköpings stad så det borde inte vara något problem här.--FBQ (disk) 16 april 2013 kl. 22.38 (CEST)

I Norrlands obyggder är socknarna enorma. Där kommer det utan tvekan att behövas sjöid i namnet i enstaka fall. Ska både Landskap, socken och sjöid anges i sådana fall, eller ska efterledet kortas? Exempel: Sjönamn (Lappland, Jukkasjärvi socken, Sjöid). Nasko (disk) 16 april 2013 kl. 23.46 (CEST)

Hur har man i de här socknarna löst frågan om vilken sjö som åsyftas, och hur har lantmäteriet gjort innan sjöid infördes? Jag vet ju mycket väl att det finns namn på torp, mossar och åkergärden, kullar och liknande in om en och samma socken. Då har man beskrivit angett socken, fastighetsbeteckning (by) och ägonamn. Känner mig dock väldigt tveksam om det är en detaljnivå som man bör gå in på, men det kunde ju vara intressant att veta hur många sjöar det handlar om.--FBQ (disk) 17 april 2013 kl. 07.19 (CEST)

Om datorn skulle skapat sjöartiklarna i Karlsborgs kommun (och inte rört artikelnamnet på de artiklar som existerade) och använt socken som särskiljning skulle resultatet blivit så här:

Agnsjön (Västergötland, Undenäs socken) Amperna (Västergötland, Breviks socken) Andsjön (Västergötland, Undenäs socken) Angsjön (Västergötland, Undenäs socken) Bastasjön (Västergötland, Undenäs socken) Bergsjön (Västergötland, Undenäs socken) Birn Bjursjön, Västergötland Björklången, Västergötland Björsjön (Västergötland, Undenäs socken) Blanksjön (Västergötland, Undenäs socken, 650180-142610) Blanksjön (Västergötland, Undenäs socken, 651220-143357) Bocksjön (Västergötland, Undenäs socken) Bottensjön, Västergötland Bäckasjön, Västergötland Dammen (Västergötland, Breviks socken) Edsåns dämningsområde (Västergötland, Undenäs socken, 650896-141596) Edsåns dämningsområde (Västergötland, Undenäs socken, 651145-141625) Flämsjön (Västergötland, Undenäs socken) Frisjön (Västergötland, Undenäs socken) Fushultadammen Gäddesjön (Västergötland, Undenäs socken) Gällsjön (Västergötland, Mölltorps socken) Gällsjön (Västergötland, Undenäs socken) Hanhultasjön Hankensjön Hansjön, Västergötland Hemsjön (Västergötland, Undenäs socken) Humsjön, Västergötland Iglafallssjön Iglasjön (Västergötland, Undenäs socken) Järnsjön, Västergötland Klevasjön (Västergötland, Undenäs socken) Kopparsjön, Västergötland Kroksjön (Västergötland, Undenäs socken, 650335-142554) Kroksjön (Västergötland, Undenäs socken, 650467-142883) Kvarnsjön (Västergötland, Undenäs socken, 650082-142617) Kvarnsjön (Västergötland, Undenäs socken, 650580-142581) Kvarnsjön (Västergötland, Undenäs socken, 651082-142464) Kyrksjön, Karlsborgs kommun Lilla Bocksjön Lilla Djupsjön, Västergötland Lilla Djäknasjön Lilla Karsjön Lilla Tingsjön Lilla Valsjön Lillesjön (Västergötland, Breviks socken) Lillesjön (Västergötland, Undenäs socken, 650816-142114) Lillesjön (Västergötland, Undenäs socken, 650838-143604) Lillsjön (Västergötland, Undenäs socken) Lillugglen Lommasjön (Västergötland, Undenäs socken) Långsjön (Västergötland, Mölltorps socken)

Mellbotärnen Mossjön (Västergötland, Undenäs socken) Ormhålan Ottersjön (Västergötland, Undenäs socken) Rången, Västergötland Röåsjön Slättsjön, Västergötland Stora Djupsjön, Västergötland Stora Djäknasjön Stora Enesjön Stora Kalven, Västergötland Stora Karsjön Stora Lommatärnen Stora Mossadammen Stora Mössjön Stora Ormhålan Stora Tingsjön Stora Valsjön Storesjön (Västergötland, Undenäs socken) Storugglen Svanhulta Bergsjö Svartsjön (Västergötland, Undenäs socken, 650565-143089) Svartsjön (Västergötland, Undenäs socken, 651122-143231) Svältingen Sågdammen (Västergötland, Undenäs socken, 650198-142681) Sågdammen (Västergötland, Undenäs socken, 650644-143204) Tingsjön, Västergötland Tysten Tärnet Tärnsjön (Västergötland, Mölltorps socken) Tärnsjön (Västergötland, Undenäs socken) Unden Velen, Västergötland Viboll Vibollsjön Viken (sjö)

Frekvensen på namngivningen med sjöid som särskiljningsled ovan är typisk för resten av Sverige. Är denna lösning acceptabel? Nasko (disk) 18 april 2013 kl. 00.26 (CEST)

Jag känner mig tveksam - hur många kan säga: 650180-142610 - jasså den Sågdammen!. Då föredrar jag Blanksjön, Edet, Undernäs socken och Blanksjön, Granvik, Undernäs socken. Sedan är jag lite tveksam till den här detaljgraden för egna artiklar om sjöar. De finns med namngivna på ekonomiska kartan, men endast en har namn på häradsekonomiska kartan, och ingen av dem har namn på generalstabskartan. Med den här detaljgraden kommer det att vara otaliga berg och kullar, mossar, torp, åkergärden, bäckar med mera som kommer att kvalificera in sig.--FBQ (disk) 18 april 2013 kl. 02.12 (CEST)

ser bra ut tycker jag.Yger (disk) 18 april 2013 kl. 05.37 (CEST)

Som jag ser det skulle det dock kräva att minst alla jordregisterenhet också var relevanta för egna artikar.--FBQ (disk) 18 april 2013 kl. 07.26 (CEST)

Du får gärna fylla i Jordregisterenhet! Observera att det här är källbelagda formaterade artiklar, inte "artiklar" av typen "Unden är en sjö i Västergötland". Sådana skulle jag lägga en radera-mall på. Det här är en anledning till varför jag inte alls tycker om relevansbegreppet som det används här. I mina ögon är en korrekt källbelagd artikel som skaparen är beredd att göra "färdig", långt mer värd en plats som artikel, än en kronisk stubbe som till ämnet tydlig uppfyller "kriterierna". -- Lavallen (blockera) 18 april 2013 kl. 08.10 (CEST)

Instämmer med Lavallen. Jag tror det är svårt utifrån ens eget intresse/fantasi förutse användningen och nytta av all fakta vi lägger till. Och här är det frågan om saker som myndigheter anser tillräckligt intressanta för att definiera geografiskt mm, och med bra artiklar som boten genererar kan jag inte se något problem med at de finns i Wikipedia.Yger (disk) 18 april 2013 kl. 08.27 (CEST)

Ang Särskiljningen: Jag skulle föredra: "Agnsjön (Undenäs socken, Västergötland)" framför "Agnsjön (Västergötland, Undenäs socken)". -- Lavallen (blockera) 18 april 2013 kl. 08.33 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag skall se vad jag kan göra, kanske börjar med att fylla på i jordebok och fastighetsregistret men jag har egentligen dålig koll på vad som skett under senare år. Jag har en lite annan syn i relevansfrågor. Om någon söker på Unden ser jag det som viktigast att den som söker får information av vad Unden är. Eftersom wikipedia skrivs på det sätt det gör och att något absolut mått på dignitet inte finns kommer gränserna alltid att vara flytande. Att garantera att alla kommer rätt går givetvis inte, men idealsituationen är att den som hamnar på "fel" Unden (alternativt andra fenomen med namnet Unden) gör det för att det finns en betydligt mer kända fenomen med samma namn, och om man inte visste det får information om det. Om den sjön som har en artikel är mindre och mindre omskriven än 39 andra sjöar eller andra fenomen med namnet Unden bör man komma till en grensida redan från början och inte hamna direkt på en sida som man kanske till och med missuppfattar som rätt. Det bör vara så lätt som möjligt för den som söker att från grensidan förstå hur man hittar till "sin" Undensjö. Börjar systemet och förgreningarna bli så komplicerade att det blir svår att hitta, och de vanligaste betydelserna tappas bort i enorma listor, ja då börjar gränsen för vad som är lämpligt att ha med på wikipedia att nås. Alltför detaljerad information passar bättre i specialdatabaser och inte på wikipedia. Men det är möjligt att alla dessa sjöar går att ha med på wikipedia och att det finns förutsättningar att bygga upp en struktur som är tillräcklig för att den som söker skall kunna hitta rätt artikel. Jag tycker dock fortfarande att det i dagsläget är problematiskt med by eller småortsartiklar som oftast leder till slumpmässiga byar med vissa namn, utan att det framgår hur många andra, ibland mycket mer kända platser med samma namn det finns och - speciellt då socknar inte anges det i många fall är riktigt svårt att klura ut vilken ort det egentligen handlar om.--FBQ (disk) 18 april 2013 kl. 08.48 (CEST)

Fick mig att tänka på sökmoterernas barndom när jag sökte på ett företagsnamn med typ 3-4 bokstäver i förkortning, minns inte vilket. Det var en preposition i ett språk jag inte ens kunde identifiera, och alla sökalternativ var helt hysteriskt irrelevanta. -- Lavallen (blockera) 18 april 2013 kl. 09.00 (CEST)

Återkoppling från VISS

Niklas Holmgren på VISS har gett ett utlåtande över artikelserien. Han är mycket nöjd med provserien och kommer att ta upp det som ett utmärkt exempel på hur en svensk myndighet kan samarbeta med Wikipedia på Om Offentliga Rummet - Öppna vatten. Nasko (disk) 16 april 2013 kl. 19.26 (CEST)

Jättebra ju!!! Sedan finns det alltid lite finjusteringar att göra för roboten, men förhoppningsvis kan väl mer om deras miljödata skrivas in i sjöarna i efterhand för hand så att artiklarna blir ännu bättre. Kanske något för VISS att pusha för i ett senare skede. Adville (disk) 16 april 2013 kl. 21.10 (CEST)

Det jag ställer mig tveksam till är hur mycket delavrinningsområdet påverkar sjön, som jag förstår det är detta någon slags geografiskt uppdelning och handlar inte riktigt om sjön. I vissa artiklar handlar mer än halva artikeln om delavrinningsområdet, är inte det lite som att i en artikel om en stad istället för att beskriva staden beskriver man kommunen?/Bro (disk) 19 april 2013 kl. 22.56 (CEST)

Det är iofs ofta så vi gör när vi är utanför Sverige. -- Lavallen (blockera) 20 april 2013 kl. 11.42 (CEST)

Delavrinningsområdet visar varifrån vattnet som kommer till sjön kan komma. Det kommer ju inte enbart därifrån eftersom det även regnar rakt ner i sjön, men regnvattnet som landar i delavrinningsområdet och inte avdunstar, sugs upp av växter eller åker ner i grundvattnet hamnar i sjön. Om man skall utöka begreppet så kan man då, antar jag, även se hur stort område man kna paddla på med kanot utan att lyfta den över en landmassa till ett nytt delavrinningsområde. Därför är det viktigt. Adville (disk) 20 april 2013 kl. 13.03 (CEST)

Som svar på Adville ovan - från VISS är vi måna om att data ska nyttjas så mkt som möjligt. Under 2013 klassas alla Sveriges vatten om men då denna information kopplat till Wikipedia lagras i en separat tabell gör det möjligt att i slutet av 2013 byta ut tabellen med nya uppgifter. helst skulle vi se att informationen skulle kunna hämtas direkt från VISS via ett Öppet API men hur man löset detta från Wikisidan har vi ingen aning om. VISS (disk) 22 april 2013 kl. 16.35 (CEST)

Det går inte att automatisera helt, men det går att med "robot" hämta och lägga över informationen. -- Lavallen (blockera) 22 april 2013 kl. 20.11 (CEST)

Summering 1

Den första provserien var ett halvt fall framåt. Jag ska försöka sammanfatta vad som behöver åtgärdas och återkommer när jag fixat artiklarnas utformning.

1. Artiklarnas särskiljning ska i största möjliga mån använda en form där sjöid undviks. Förslaget Sjönamn, (Socken, Landskap, sjöid) verkat vunnit acceptans.

2. Lägga in några allmänna källor.

3. Undvika förkortningar i den löpande texten (m ö.h. --> Meter över havet).

4. Länka socknen, trots att vissa länkar kommer att leda till gaffelsidor.

5. Länka delavrinningsområde.

6. Putsa till listorna över sjöarna med modifierad coordmall och bättre länkar.

Det finns säkert andra saker som dyker upp, men de tar vi när vi betat av 6-punktslistan ovan och granskat resultatet. Nasko (disk) 19 april 2013 kl. 22.09 (CEST)

Skulle det inte vara bra om de som ser andra fel listar dem med här under så att du om du orkar/hinner även kan rätta till dem? (inte för att jag ser något fel just nu) Adville (disk) 20 april 2013 kl. 13.05 (CEST)

Jag tycker fortfarande att Sjönamn, (Fastighet, Socken, Landskap) är bättre än Sjönamn, (Socken, Landskap, sjöid). Om det är problem när artiklarna skapas går det givetvis att skapa dem med sjö-id först och sedan ändra, under förutsättningar att informationen i artikeln är tillräcklig för att identifiera dem.--FBQ (disk) 20 april 2013 kl. 20.43 (CEST)

De ställen där inte socken räcker (dvs vanligen Lappland) kan det nu vara småklurigt att identifiera fastighet. Har du ngn idé om hur det kan tas fram? -- Lavallen (blockera) 20 april 2013 kl. 20.50 (CEST)

Det borde väl gå att se på ekonomiska kartan? Här [4] finns sådana att hitta, brukar finnas både en äldre och en yngre från respektive område. De nyaste jag har sett är från 1970-talet men även om fastighetsgränserna ändrat sig bör inte fastighetsbeteckningarna ha gjort det.--FBQ (disk) 20 april 2013 kl. 21.48 (CEST)

Blir inte fastighetsbeteckningar en ganska problematisk sorteringsmetod med tanke på att en sjö kan delas mellan flera fastigheter. --Hemglass_95 (disk) 20 april 2013 kl. 22.56 (CEST)

Det kan bli det om de ligger på gränsen, å andra sidan kan ju sjöar delas även mellan olika landskap och socknar. Det bör ju främst vara ganska små sjöar som behöver så detaljerad indelning och jag hoppas att de flesta av sjöarna som behöver den särskiljningen faktiskt hör hemma inom samma by/gårds ägor. Men jag tycker som sagt att vi till varje pris bör försöka undvika att behöva använda sjöid som identifieringsgrund.--FBQ (disk) 20 april 2013 kl. 23.09 (CEST)

Vore inte hemman att föredra i sådana fall, om det finns med i datan. Några sjöar med samma namn i ett hemman känner jag i alla fall inte till. Jag håller också med om att sjöid inte borde användas som identifieringsgrund. --Hemglass_95 (disk) 21 april 2013 kl. 22.42 (CEST)

Jag var kanske inte tydlig, jag menade fastighetsnamn, inte fullständig ägobeteckning - alltså Åby, inte Åby 1¹⁹. Jag tror inte hemman, alltså Åby 1 heller är nödvändigt, eftersom jag knappast tror att i de fall de finns flera hemman i en by knappast heller borde finnas sjöar med samma namn på olika hemman i en och samma bys ägor.--FBQ (disk) 22 april 2013 kl. 00.38 (CEST)

Jag tror det blir svårt för roboten att identifiera fastighet/hemman. Är det en acceptabel lösning att skapa artiklarna med sjö-id och sedan står det var och en fritt att flytta till hemman, eller om det finns ngn annan logisk särskiljning, manuellt? -- Lavallen (blockera) 22 april 2013 kl. 05.44 (CEST)

Jag har inga problem med det.--FBQ (disk) 22 april 2013 kl. 07.25 (CEST)

Edsåns dämningsområde?

Ett annat problem. Edsåns dämingsområde är namnet på två "sjöar" som ställer till vissa problem, då det inte är helt entydigt vad som åsyftas. Av namnet att döma antog jag att det handlar om dammar. Googlemapspositionerna visar att Edsåns dämningsområde (Västergötland, 651145-141625) egentligen är Edsån uppströms dammen Edets såg och Edsåns dämningsområde (Västergötland, 650896-141596) är Edsån uppströms Nolkvarn/Sätra sågs damm.

Några synpunkter på hur det skulle kunna på bästa sätt beskrivas i artikeln? Det kunde ju vara bra om liknande förhållanden framgick. Skulle ekonomiska kartan kunna som källa? Det framgår inte heller helt entydigt att det verkligen är sågverksdammar. Vid Nols kvarn finns enligt lantmäteriets nyare karta en tunnel eller ett rör för avledning av vatten från dammen, möjligen handlar det här om ett mindre kraftverk. Det verkar inte finnas något sådant enligt kartan ekonomiska kvartan 1958. (Edit av Eniros karta verkar det som det är en delvis övertäckt vattenränna).--FBQ (disk) 22 april 2013 kl. 08.00 (CEST)

Jag är på jobbet och kan inte ge något fullständigt svar och Riksantikvarieämbetets webbplats verkar ha problem med sina tjänster. Om du läst böckerna om Arn så diktade Jan Guillou ihop en historia om att Arn anlade en smedja i Forsvik. Han hade lika gärna kunna förlägga historien till Edsån, för kvarnarna där byggdes på medeltiden. RAÄ är nere på knä, så du får hålla tillgodo med dessa inte allt för tunga källor [5] [6]. Om du inte tycker om sjöid i namnet går det flytta artikeln ett hack nedåt i hierarkin, Sjö (Landskap, Socken) eller Sjö, Landskap. Det går ju även bra med andra konstruktioner om det skulle finnas någon tätort i närheten och även kommun går att använda i nödfall. I norrland talar man ofta om vilket bergsmassiv eller vilken dal en viss sjö ligger när det helt saknas bebyggelse på många mil. Nasko (disk) 22 april 2013 kl. 14.18 (CEST)

Jag skulle helst vilja se att artiklarna hette "Nols kvarndamm" (med nödvändiga särskiljningsled) eller liknande i stället, men vi skall ju inte konstruera artikelnamn om de inte har använts. Kvarndammen i Nol, Sätra, Undenäs socken (Det senare endast om det behövs) borde ju gå bra (även om jag skulle vilja veta helt säkert att är en kvarndamm) respektive Kvarndammen i Edet, Undenäs socken. Det är möjligt att det finns andra alternativ. I det är fallet tyckte jag egentligen att varken ordet "dämningsområde" eller "sjö-id" var särskilt lyckat. Och när det gäller en damm kan jag tycka att var själva dammvallen som avskiljer vattenytan är belägen borde vara lämplig särskiljningled. Jag är tveksam om Edsåns dämingsområde skall se som ett egenamn.--FBQ (disk) 22 april 2013 kl. 15.34 (CEST)

Jag har själv inga anspråk på särskiljningsledet, men länsstyrelsen kallar sjön för Edsån (Dämn.Omr). När man döper om grundordet ger man sig ut på djupt vatten. Det kommer inte gå att hitta sjön på kartan under det namn Wikipedia använder om man byter ut grundordet mot ett namn på något annat i närheten. Sjön är miljöutredd av länsstyrelsen och ingår i ett miljösammarbete inom EU där alla sjöar som är större än 1 km² miljöutreds och klassas. Att byta ut grundordet är olämpligt. Själv tycker jag Edsåns dämningsområde är bättre än Edsån (Dämn.Omr). Man kan ju alltid kalla det för Edsåns lilla dämningsområde och Edsåns stora dämningsområde för att inte blanda samman sjöarna, och ändå behålla grundordet intakt. Man kan använda södra eller norra om man vill ha det så. Jag anser att grundordet ska behållas och sedan justerar man efterledet till begriplig svenska utan att kopplingen till vad det heter på en karta försvinner. Nasko (disk) 22 april 2013 kl. 16.05 (CEST)

Det är möjligt. Men dämmingsområde betyder en vattenyta skapad under påverkan av en dammbyggnad. Om en vattenyta kallas Edsåns dämningsområde beror det på att ytan saknar namn, liksom Mannen i Gröna hatten, tredje raden från vänster inte betyder att personen heter så utan att det är så man identifierar vem man talar om. Sedan har du nog rätt i att jag tänjde möjligheterna att ge områdena egna namn. Men det betyder antagligen att dammarna inte bör ha egna artiklar utan enbart listas bland sjöar som saknar namn. Om man vill skriva om de medeltida kvarnarna i Edsån kan man göra det i artiklar om Edet, Nol, Sätra, Lilla Björstorp, Sörkvarn med flera platser i Undenäs socken.--FBQ (disk) 22 april 2013 kl. 16.26 (CEST)

Testkörning 2

En ny testkörning har utförts.

• Nytt efterled med socken, landskap och sjöid.
• Förkortningarna har skrivits ut och delavrinningsområde länkas.
• Socknarna länkas.
• Länk till 3 allmänna källor i SVAR i alla artiklar.
• Listorna länkar sjönamnet snyggare, både i listan och i koordinatlänken.

Sjöartiklarna går att hitta i kategorierna Insjöar i Jönköpings kommun och Insjöar i Gotlands kommun. Nasko (disk) 22 april 2013 kl. 23.43 (CEST)

Trivialt: Det finns en extra oanvänd kolumn längst till höger i listartiklarna. -- Lavallen (blockera) 23 april 2013 kl. 13.18 (CEST)

Jag har nu flyttat de båda sjöarna Stajnträsk till Stajnträsk (Butleks-Kalbjärga, Fårö socken, Gotland) och Stajnträsk (Mölnor, Fårö socken, Gotland), några frågor bara:

Stajnträsk 1 ligger på gränsen mellan Butleks och Kalbjärga, så jag angav båda byarnas namn, är deta okej?

Det andra Stajnträsk har en liten spets som går in i Marpes, det handlar om en bråkdel av sjöytan, kan det räcka med att man anger Mölnor som ort?--FBQ (disk) 23 april 2013 kl. 13.46 (CEST)

Tycker jag låter helt ok! -- Lavallen (blockera) 23 april 2013 kl. 15.30 (CEST)

Inga problem för mig, bara grundordet inte ändras. Är den nya modellen med socken, landskap och sjöid som efterled (allt efter behov) acceptabel? Nasko (disk) 23 april 2013 kl. 16.56 (CEST)

Det finns ingen anledning med flera särskiljningar när de inte behövs, så varför de omfattande särskiljningsleden ovan för Stajnträsk (och skapa grensidor så det inte ligger röda länkar under grundordet! /Grillo (disk) 25 april 2013 kl. 06.41 (CEST))? /Grillo (disk) 25 april 2013 kl. 06.40 (CEST)

Jättekul! Jag har sett igenom flera artiklar nu

• Socken begreppet: Kvalificering mha socken blir utmärkt, ytterst få nu med id i kvalificeringen. Jag har som Grillo grunnat om kortare kvalificering av namn kunde vara önskvärt (dvs bara den signifikantaste kvaliceringsdelen), men kan också se fördelar hur du gör nu, och tycker det kan vara Ok som du gör nu. Länkning till socken är bra, på gotland hittade jag bara två sjöar med länk till förgreningssida.
• lista över sjöar per kommun är en väldigt bra artikel och jag har inga kommentarer till den, likaså om grundinfon om sjöarna du skapat.
• Jag är imponerad av hur du "räddat" en mening från den tidigare korta artikeln ören, Småland, undrar mest hur du gjorde det, måste väl krävt manuell insats
• Tidigare artiklar och förgreningssidor:Jag kan inte se att du kan fixa dessa fall fullt ut, och tycker det kan vara OK, se tex på Ören som visar på olika kvalificeringar, som väl du omöjligt kan upptäcka liksom att Nätaren och Stora Nätaren är namn på samma sjö
• Petitesser: Borde det i mallen i raden efter sjönamnet stå Insjö, på samma sätt som det stor tätort i artikeln Aneby?.Yger (disk) 25 april 2013 kl. 10.57 (CEST)

Jag har uppdaterat mallen och flyttat sjöartiklarna i Karlsborgs kommun så det får lite trevligare särskrivningsled. De fellänkade socknarna kan fixas till maskinellt när ett helt landskap fått sjöartiklar. Lista vilka som går till förgreningssidor och vad de ska heta så fixar jag till detta. Det är möjligt att socknar som har samma namn och befinner sig i samma landskap behöver rättas manuellt. Nasko (disk) 1 maj 2013 kl. 00.34 (CEST)

En sjöartikel blir till

För att räta ut några frågetecken ska jag ge mig på att förklara hur artiklarna läggs ut.

Data

• Alla artikeldata är samlade i en databas. Man kan se det som ett kalkylark mer drygt 100 kolumner, där varje kolumn har en faktauppgift eller fras. Det kan vara sjödjup, kommuntillhörighet, provfiskedata, källhänvisningar och så vidare. När en artikel skapas plockas valda delar av databasen in i artikeln.
• Databasen är sorterad efter kommun, så att Lista över insjöar i xx-kommun kan skapas. Det är även en fördel när kartorna läggs in, eftersom dessa är på länsnivå.
• Koden som bestämmer vad artikeln ska ha för efterled utgår från databasen sorterad i bokstavsordning och kollar om det finns dubbletter i ett visst geografiskt område och lägger därefter till efterled vid behov.

Arbetsflöde

• Ett lagom stort geografiskt område plockas ur databasen, en kommun eller ett län. Därefter går man in i kategorin Insjöar i xx-kommun. Där kontrolleras vilka sjöar som redan finns och under vilket artikelnamn. Databasen korrigeras med dessa för att undvika att det skapas dubblettartiklar.
• AWB matas sedan med sjödata som finns i en viss kommun, exempelvis Jönköpings kommun, lägger in en lämplig karta och trycker på start.
• Alla sjöar som inte har egen artikel på Wikipedia skapas ur databasen. Existerande hoppas över.
• När AWB kört igenom alla sjöar så har existerande artiklar hoppats över. Oftast hoppas dubbelt så många sidor över som det finns existerande sjöartiklar. Det kan vara biografier, ortsartiklar, gaffelsidor eller omdirigeringssidor som har samma namn som en sjö.
• Sjöartiklarna som hoppats över laddas om och redigeras manuellt så de inte förstörs och nya namn väljs för de konflikter som uppstått med andra artiklar.
• Det är först nu är vet man vad alla artiklar får för namn. Den uppdaterade databasen omvandlas till en wikitabell av ett skript och läggs ut.
• Det är inte möjligt att skapa förgreningssidor samtidigt som artiklarna skapas. Det är först när hela databasen körts igenom (=alla sjöar) som man vet vad artiklarna kommer att heta och många sjöar behövt särskrivningsled.

Förgreningssidor

• När alla artiklar lagts ut kan förgreningssidorna skapas. Databasen sorteras i bokstavsordning och ett skript kontrollerar vilka artiklar som inte sparats under grundordet.
• Alla grundord som är fria kommer att få en förgreningssida som skapas maskinellt.
• Om grundordet är upptaget och inte är någon förgreningssida kommer sidan Sjönamn (olika betydelser) att skapas maskinellt.
• Om grundordet eller Sjönamn (olika betydelser) är en förgreningssida kommer sidan få kompletteras manuellt. Förgreningssidor kan se ut lite hur som helst och kan bara redigeras av sådana som förstår förgreningssidans sammanhang, dvs inte av datorer.
• När förgreningssidorna skapats kan artiklarna som använder särskrivningsled få en topplänk till förgreningssidan.
• Alla nödvändiga förgreningssidor kommer att skapas, men med fördröjning. Hur lång fördröjningen blir beror på den här diskussionen och hur mycket tid jag har jag har att lägga på Wikipedia. Nasko (disk) 1 maj 2013 kl. 00.34 (CEST)

En undran

Varför har Lillesjön (Nydala socken, Småland, 634702-141612) sjöid som kvalifikation, jag hittar ingen annan sjö med det namnet i den socknen.Yger (disk) 9 maj 2013 kl. 09.02 (CEST)

Lillesjön (Nydala socken, Småland, 635337-141679) finns också. Ligger på kommungränsen mellan Värnamo och Sävsjö kommuner. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 11.02 (CEST)

Nu har jag flyttat dem till Lillesjön (Hättebo-Intäkt, Nydala socken, Småland) och Lillesjön (Holkaryd-Sunnerby, Nydala socken, Småland). Jag har förstått att det önskas kortare särskiljningled, men antar att det är en fråga för någon annan tråd här. Tycker likafullt att det här är bättre än sjö-Id. --FBQ (disk) 10 maj 2013 kl. 10.29 (CEST)

Mallen, robotskapad artikel

Det borde stå någonting om att när innehållet har kontrollerats så kan man ta bort mallen/Bro (disk) 9 maj 2013 kl. 11.24 (CEST)

Mallen har för automatgenererade artiklar har diskuterats flera gånger. Artikeln är fortfarande "robotskapad" även om den är kontrollerad av en människa, så mallen kanske ska vara kvar för evigt. Själv tycker jag det är rimligt att ta bort mallen när den redigerats förhand, t.ex. blivit illustrerad och fått dit några meningar text. Redigera mallen och ändra den så den blir som du tycker får vi se vad gemenskapen säger. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 11.43 (CEST)

Man kan väl flytta den till diskussionssidan. /Bro (disk) 9 maj 2013 kl. 11.48 (CEST)

Små sjöar

När det är riktigt små sjöar som t.ex Marpesträsk så är det skulle det vara bra om det går att skriva arean i kvadratmeter i det här fallet hade den en area på 0,06 kvadratkilometer vilket är 600 kvadratmeter. Alla sjöar som är mindre än 0,1 kvadratkilometer tycker jag man borde skriva i kvadratmeter(om det går att fixa)/Bro (disk) 9 maj 2013 kl. 11.35 (CEST)

Sjön är inte 600 kvadratmeter utan 60 000 kvadratmeter. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 11.45 (CEST)

Ups mitt fel, då är det nog bäst att ha kvar kvadratkilometer :) /Bro (disk) 9 maj 2013 kl. 11.50 (CEST)

6 hektar borde väl annars fungera? Eller 600 ar. Helst då hektar som är ett vanligare ytmått.--FBQ (disk) 9 maj 2013 kl. 23.09 (CEST)

Sena synpunkter på lite av varje

Beklagar att jag missat detta intressanta projekt tidigare. Trots att det kanske är sent vill jag gärna lämna några hastigt nedkastade synpunkter. Jag skriver under underrubriker ifall någon skulle ha vänlighteten att kommentera delarna. Jag har bara skummat diskussionen ovan så jag vill också be om ursäkt om mina synpunkter redan vägts och befunnits för lätta. rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Mallen

• Ser bra ut. Borde kunna anpassas för att användas utanför Sverige. Inom EU är det väl samma typ av klassning av vatten?

• Det finns 2 metoder för att klassa vatten inom Eu, även icke EU-länder använder det inom Europa. Nasko (disk)

• Utloppskoordinat är bra, men det borde finnas utrymme för en mittkoordinat för en sjö också. Det kan bli förvirrande när man öppnar kartan annars. Både för stora sjöar som Mälaren och små sjöar som Stajnträsk (Butleks-Kalbjärga, Fårö socken, Gotland) (det namnet må ändras!) där SMHI:s utlopp ser ut att ligga utanför sjön pga igenväxning.

• Utloppskoordinaten sattes av SMHI på 1980-talet. Sjömitt är satt av lantmäteriet på 2000-talet. Det har inte satsats några resurser på Sveriges sjöar sedan 1980-talet så sjömitt finns inte för alla sjöar. Uppdatering sker om 10 år.

• Stryk SWEREF, vi brukar nöja oss med lat o long i andra artiklar.

• SWEREF är den enda koordinat som officiell används. Plockas den bort så går artikeln inte att kontrollera utan att man konverterar koordinaten till rätt projektion.

• Namn på utloppsvattendrag och gärna större tillflöden vore önskvärt.

• Tillflöden går inte att få till sjöarna. Utflödet anges redan i artikeln. Som ID i mallen och med namn i artikeln om SMHI har uppgiften. När vattendragsregistret uppdateras behövs ID-numret för att uppdatera artikeln.

• Finns medeldjup som parameter? Förekommer ofta i VSS.

• Ja.

• Behövs både SjöId och ID-vattenförekomst? Samma nr. Går det att programmera så att sjöid väljs om sjön inte är vattenförekomst?

• ID-vattenförekomst används i EU:s klassningsarbete. Inget nummer = ingen miljödata. Det går att koda om mallen så att bara det ena numret visas, men det är inte korrekt.

• Vattendistrikt och Ansvarig vattenmyndighet är dubbletter och endast intressant till att myndighetsindelningen ändras någon gång i framtiden.

• Håller med.

• Saknar MKN

• Finns för alla vattenförekomster.

• Snart är det dags för en ny vattencykel. Hur kommer uppdateringen av status att hanteras?

• Genom att nya data läggs in i alla artiklar som har ID vattenförekomst angivet. Nasko (disk)

/rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

@Rrohdin: Har svarat i ditt inlägg. Mallen kan ju alltid krympas genom att vissa data döljs (exempelvis delavrinningsområden). Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 17.35 (CEST)

Håller med att det borde räcka med koordinater i ett system. Även alla olika id är koordinater i RT 90. Jag tror id:na skulle vara mer användbara för många användare om de ersattes med WGS84 koordinater som förklarade vad de var (sjöid=utloppskoordinat, vattenyteid≈mittkordinat, osv). Själva id-numren kan vara användbara för den som vet vilken databas de kommer ifrån och som vill läsa vidare där. Men utan koppling till databaserna är de inte fakta om en sjö. 90.227.135.41 9 maj 2013 kl. 15.08 (CEST)

Id-nummren och koordinater i metersystemet finns där för verifierbarheten skull och för att artiklarna ska gå att uppdatera. Om de ska synliggöras i mallen eller inte kan ju alltid diskuteras. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 17.35 (CEST)

Tack Nasko, för dina förklaringar. Eftersom Sweref är nödvändigt för att identifiera sjön tycker jag den också kan visas i mallen. Det blir konstigt att dölja den och alltid är det någon läsare som har utbyte av informationen. Utflöde fanns visst redan. Jag skulle gärna se att det vattendraget länkades, som jag nu gjort med Röttleån i Ören, Småland. Utflöde och vattedragsid för utflödet finns på två ställen i mallen. Kan de bli någonsin bli olika? Om inte skulle jag gärna se att de ströks från delavrinningsområdesdelen, förutsatt att det inte är för mycket arbete. /rrohdin (disk) 10 maj 2013 kl. 17.29 (CEST)

Geografisk indelning

Lite svårt att förstå hur indelning i landskap och socknar vid sidan av databasernas län och kommuner har gått till. För mig är det alltid svårt att hitta kartor som visar landskap och socken samtidigt som aktuellt läge för sjöar och vattendrag.
/rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Den geografiska indelningen för sjöar är avrinningsområde. Sedan har gemenskapen bestämt att geografiska artiklar ska organiseras efter landskap och socken. Artiklarna innehåller avrinningsområde, län/kommun och landskap/socken. Jag vet inte själv vilken socken eller härad jag bor i och använder sällan landskap eller socken när jag pratar med folk. Alla varianter finns i artiklarna. Efterleden på artiklarna använder vid behov efterledet, landskap, socken och sjöid. Jag har inga synpunkter på efterledet utan följer praxis. För att få fram socken och landskapsinformationen har jag frågat Riksantikvariets wms server. Du kan ta dig in till kartan via fornsök (aktivera panelen kartinställningar och visa landskaps- och sockeninformation) och mata in koordinaten i sökrutan. Koordinater får man vid behov konvertera hos lantmäteriet först. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 21.28 (CEST)

Eftersom jag inte var med och skapade konsensus släpper jag detta. Det är oftast ingen stor sak, men jag tror våra kära arkeologer har dragit om landskapsgränserna här och var. //

Delavrinningsområde

Jag är tveksam till texten. Förvirrande och inte så relevant. Jämför delavrinningsområdet för Vätterns eller Mälarens utlopp så ser ni att det är en stor skillnad och jag anser att det är avrinningsområdet som är mycket mer intressant. Om det går att ändra till avrinningsområde skulle texten kunna se ut så här med Bästeträsk som exempel: Avrinningsområdets medelhöjd är 17 meter över havet och ytan är 39,92 kvadratkilometer. Det består mestadels av skog (53 %), öppen mark(12 %) och jordbruk(16 %). Avrinningsområdet har 7,25 kvadratkilometer vattenytor vilket motsvarar en sjöprocent på 18,2 %. Avrinningsområdets utflöde mynnar i havet.
/rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Fisk

• Rubriken kanske kan ändras till Djurliv, så inbjuder det till att fylla på med mer om kräftor, fåglar, musslor och annat smakligt.
• Punktlista eller komma?

/rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Artikeln får en punktlista om det finns fler än 4 fiskarter i sjön. Listan blir i spalter när det är fler än 10 fiskarter i sjön. Ingressen får max 4 fiskarter av läsbarhetsskäl. Jag hade kod för att lägga in fåglar, växter och djur i artiklarna (finns för ca 20 000 sjöar), men skrotade den då diskussionen som var när prototypen lades fram ansåg att sådan information var irrelevant. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 20.41 (CEST)

Snygg lösning med layouten beroende på antalet fiskar. Jag förbannar mig själv för att ha missat de tidigare diskussionerna. Att sammanställa sådan information om växter och djur skulle ge ett stort mervärde, tycker rrohdin (disk) 10 maj 2013 kl. 17.41 (CEST)

Saknat artikelinnehåll

Jag skulle kunna tänka mig något om status även i artikeltexten, samt gärna utflöde och tillflöden. Även om det finns badplatser och om det är dricksvattentäkt kan nämnas. Allt detta finns i VISS.
rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Det går inte få fram sådana data ur VISS på något bra sätt. Det finns länk till VISS i en stor del av artiklarna och det går att lägga in sådana data förhand om den är relevant. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 21.01 (CEST)

OK, då får det bli handjobb som jänkarna säger. /rrohdin (disk) 10 maj 2013 kl. 17.43 (CEST)

Källor

Flera källor är lite svåråtkomliga, men det går kanske inte att göra något åt. En del källor ligger i mallen, vilket förvirrade mig.
/rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Jag har varit sparsam med att källbelägga siffervärden i texten för att den ska vara lättare att läsa. Källorna är inte så oåtkomliga som de ser ut. Det medges att källorna för delavrinningsområden kräver att man bearbetar datan på sin dator, men du kan ju alltid gå in på den externa länken till S-HYPE och få reda på nästan all datan den vägen. Sifferkällorna finns som pdf-er och kalkylark och källorna över utflöden går att ladda in i ett kalkykprogram och söka på sjöid. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 20.59 (CEST)

Externa länkar

För många och ointressanta. Jag vill få fördjupad information om sjön, inte en länk till vattenbyråkraternas hemsida eller deras interna arbetsmaterial, som naturvårdsverkets vägledning. Föreslår strykning av åtminstone SNV:s och VM:s hemsidor.
/rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Inga problem. Jag tar bort dem. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 14.23 (CEST)

Kategorier

• Huvudavrinningsområde är en praktisk uppfinning av SMHI, vi ska kunna förenkla och använda avrinningsområde. Det vill säga, ändra Kategori:Insjöar i Motala ströms huvudavrinningsområde till Kategori:Insjöar i Motala ströms avrinningsområde . Då stämmer det bättre med befintlig struktur Kategori:Motala ströms avrinningsområde. Med tanke på mängden sjöar kan de komma att behöva delas upp på respektive delavrinningsområde, som Huskvarnaån och Tabergsån – men det är en mänsklig uppgift.
• Lösningen för områdena mellan huvudavrinningsområdena – som kan bestå av många små vattendrag med egna avrinningsområden – är närmast genial. Kategori:Insjöar i Gothemån-Snoderåns kustområde ger också en ledtråd var sjöarna finns, mellan avrinningsområdena för Gothemån och Snoderån.

/rrohdin (disk) 9 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Jag kan ändra så kategorin från Insjöar i xx huvudavrinningsområde till Insjöar i xx avrinningsområde om det är önskvärt. Det är ingen som påpekat detta tidigare. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 14.27 (CEST)

Jag har nu ändrat efter några av dina önskemål. Kategorierna har ändrats (men inga artiklar har omkategoriserats än), 2 externa länkar är bortplockade och formuleringarna har ändrats i stycket delavrinningsområden. Se: Lindhultasjön för ett exempel. Nasko (disk) 9 maj 2013 kl. 21.38 (CEST)

Tack. Rrohdin nöjd, speciellt med kategorin. Om Lindhultasjön hade varit en vattenförekomst, hade vi då fått en länk till VISS? /rrohdin (disk) 10 maj 2013 kl. 17.58 (CEST)

@Rrohdin: Tack för din sakliga feedback. Alla sjöar som fanns på VISS hösten 2012 får länk (förutsatt att den är relevant för egen artikel på Wikipedia), vilket är ca 30 000 sjöar. Se Björnsjön för ett exempel (länken till VISS finns i botten på listan med externa länkar). Antalet sjöar som är vattenförekomster (=miljödata) är ca 7 500 st. Beträffande länk till utflödena. Vattendrag byter namn beroende på var de flyter fram. Vattendraget Dofsan genomflyter tätorten Skara. Det är bara det att i ena halvan av tätorten kallas det för Dofsan och i den andra för Dysan. Det enda sättet att skilja ett vattendrag från ett annat är att använda ett nummer. SMHI byter id på vattendraget när det förgrenas (ungefär), vilket kan vara ofta. Den som vill ha ett vattendrag länkat kan leta upp vattendragets id-nummer (plural) och peta in en länk i alla artiklar som har numren. Många vattendrag har samma namn och det går inte mekaniskt att länka namnen rakt av utan id. Björnsjöns utflöde heter Älgån SE640612-137881 på VISS, och det finns många vattendrag som heter Älgån. VISS har 6 st i sin databas - SMHI ännu fler. I länken till Älgån på VISS kan du se hur miljöarbetet fungerar. En sjö som är >1 kvadratkilometer (undantag finns) räkans som egen vattenförekomst med egna miljödata, medan mindre sjöar och vattendrag som hänger ihop räknas som en enhet miljömässigt. Vattendraget och sjön använder i sådana fall sjöns sjöid. SMHI delar in vattendrag och sjöar hydrologiskt och bryr sig inte om EU:s miljödirektiv. Jag kan avveckla VDRID för avrinningsområdet om du vill (eller osynliggöra det). Det är bara det att vattendragsregistret kommer att uppdateras om något år och för att kunna uppdatera artiklarna måste numret finnas. Nasko (disk) 10 maj 2013 kl. 21.04 (CEST)

Identifiering av sjöar som redan har en artikel

En felrapport: Sedan tidigare fanns en kort artikel Stensjön, Jönköpings kommun om Stensjön nära Huskvarna. Dock har roboten lagt in data för Stensjön nära Gränna i den befintliga artikeln och skapat en ny som heter Stensjön (Öggestorps socken, Småland) för den nära Huskvarna. /rrohdin (disk) 12 maj 2013 kl. 11.41 (CEST)

Det är jag som identifierat fel sjö. Roboten är oskyldig. Den sparar bara sidor som inte finns. När det blir konflikt ger jag den en hjälpande hand. Är sjön inte kategoriserad rätt blir det fel. Mycket korta artiklar är svåra att identifiera. Oftast får man gå på koordinat, men Wikipedias koordinattjänst har strulat mycket de senaste veckorna vilket krånglar identifieringen en smula. Jag har missuppfatta var sjön ligger. Misstaget är nu åtgärdat, och det var en människa som orsakade det... Nasko (disk) 12 maj 2013 kl. 13.10 (CEST)

Och jag som hade tänkt att få ägna mig åt lite robot-bashing. Kan jag hjälpa till med identifieringen? Det finns många sjö-stubbar som inte ens har koordinater. /rrohdin (disk) 12 maj 2013 kl. 19.26 (CEST)

Är sjön kategoriserad i rätt så brukar det inte vara några problem. Saknar de helt information om läge blir det lurigare. Vet man inte koordinaten eller i vilken kommun sjön ligger så är det kört. Det blir en dubblett och en senare sammanfogning. Är du bekant med Västra Götaland kan du alltid titta igenom sjöarna du har kännedom om och se till att de ligger i rätt kategori, dvs Insjöar i xx kommun. Andra län kommer senare. Nasko (disk) 12 maj 2013 kl. 19.37 (CEST)

Felanmälan: Grönån och Forsån i Ale kommun, Västra Götalands län

I faktamallen är Forsån länkad till en å med samma namn i Stockholm/Huddinge. Forsån i Ale (som inte har egen artikel) rinner ut i Grönån som kallas Grönå i såväl mallar som brödtext. Grönån är olänkad i mallar och brödtext men har som synes en egen artikel. Grönå är alternativt namn till Grönån som dock är det vanligaste namnet och används av t.ex. Lantmäteriets kartsök[7]. (Åarna hör till Göta älvs avrinningsområde och avvattnar diverse sjöar i Ale kommun - ex Hultasjön, Ale kommun.) /Ascilto (disk) 12 maj 2013 kl. 19.12 (CEST)

Det var information som fanns i den befintliga artikeln som jag sparade. Felet har funnits där hela tiden. Nasko (disk) 12 maj 2013 kl. 19.30 (CEST)

Det spelar väl inte så stor roll var felet kommer ifrån eller vem som gjort det, frågan är vad som går att göra åt det. Det är definitivt för avancerat för mig, vad jag förstår. (F.ö. är jag imponerad av hur utförliga och välskrivna alla robotskapade sjöartiklar är. Fantastiskt jobb!) /Vänligen Ascilto (disk) 12 maj 2013 kl. 19.39 (CEST)

Alla existerande artiklar redigeras "förhand" i samband med att de körs över av AWB. Det finns inget problem, annat än att jag var lite för försiktig med att rensa bort ej källbelagd information när jag manuellredigerade artikeln i AWB. Jag kan ta bort allt som inte är källbelagt, men då kan värdefull data försvinna och det vore tråkigt. Nasko (disk) 12 maj 2013 kl. 19.48 (CEST)

Nu gjorde jag visst bort mig, jag såg inte att Forsån var länkad i artikeln utan trodde att länkningen låg i databasen. Sorry. /Ascilto (disk) 12 maj 2013 kl. 21.46 (CEST)

Lillesjön (Starrkärrs socken, Västergötland)

Felanmälan: Koordinaterna i artikeln pekar på Lillesjön i Hålanda socken, medan Lillesjön i Starrkärrs socken har koordinaterna Lat N 57° 53′ 21″ Lon E 12° 15′ 31″. Båda sjöarna är lika pyttesmå så det är omöjligt att avgöra vilken av sjöarna som avses med artikeln. /Ascilto (disk) 16 maj 2013 kl. 17.31 (CEST)

Jag petade in några rader text i artiklarna och kontrollerade att sockentillhörigheten stämde. Sjöarna ligger en dryg mil från varandra. Om 5 år eller så kommer sjöregistret att uppdateras. Då kommer alla småsjöar som inte innehåller så mycket data att kompletteras. Problemen att särskilja sjöarna i södra Sverige är inte så stora trots att vissa sjönamn är mycket vanliga. Själv använder jag hellre koordinat för att särskilja olika geografiska företeelser. Fornminneslistorna "Lista över fasta fornminnen i..." tycker jag är en guldgruva, men det gäller att hålla tungan rätt i mun och ha GPS:en i fast hand för att inte ta fel. Koordinaten är viktig och kommer att bli allt viktigare i framtiden. Nasko (disk) 16 maj 2013 kl. 19.56 (CEST)

Skall jag tolka svaret som att det är koordinaterna som gäller och att det alltså är sjön i Hålanda som avses? Isåfall åtar jag mig att flytta artikeln. /Ascilto (disk) 16 maj 2013 kl. 20.43 (CEST)

Du får gärna flytta artikeln om du vill oavsett anledning. Något att tänka på är att karttjänsterna på riksantikvarieämbetet och lantmäteriet är tillförlitliga, medan andra karttjänster (Google, Bing, Eniro, Hitta och allt vad de heter) har varierande kvalité. Du verkar engagerad, så kör på. Nasko (disk) 16 maj 2013 kl. 22.01 (CEST)

Jag använder Lantmäteriets Kartsök[8], men hämtar koordinater via Hitta.se - hittills har deras koordinater stämt vid dubbelkoll med GeoHack. /Ascilto (disk) 16 maj 2013 kl. 22.09 (CEST)

Kommuntillhörighet för Helsjön

Någonting har blivit fel i artikeln Helsjön. Socken-, landskaps- och länstillhörighet (Horreds socken, Västergötland, Västra Götalands län) verkar korrekt, men Marks kommun har på något sätt blivit Kungsbacka kommun (som helt ligger inom landskapet Halland, och till skillnad från flera andra kommuner i Hallands län inte har någon del i Västergötland). Tittar man på Google Maps ser man dock att Helsjön ligger mycket nära gränsen till Kungsbacka kommun och Hallands län. Wolfgangus Mozart (disk) 19 maj 2013 kl. 17.19 (CEST)

På den detaljerade kartan verkar västra delen av Hällesjön ligga i Kungsbacka kommun, medan in- utlopp och medelpunkt verkar ligga i Marks kommun.Yger (disk) 19 maj 2013 kl. 17.38 (CEST)

(redigeringskonflikt) Yger hann före, men jag svarar ändå:

Sannolikt ligger sjön precis på gränsen mellan olika kommuner och landskap. Landskap och socken kommer från riksantikvarieämbetets server och bygger på sjöns utloppskoordinat. Utloppskoordinaten ligger 50 m in i Västergötland. Kommuntillhörigheten i infoboxen kommer från VISS. Exakt hur de har gått till väga vet jag inte, men de har sannolikt kontrollerat hela sjöns yta (som inte är offentlig) och avgjort i vilka kommuner sjön ligger. Sjön ligger uppenbart i 2 kommuner. VISS angav Kungsbacka i sina databaser i höstas (som dess värre är en levande databas och ändrar sig hela tiden) och SMHI, som enbart kontrollerar vilken kommun sjöns mittkoordinat tillhör, anger Marks kommun. Nu anges både Marks kommun och Kungsbacka kommun hos VISS. Jag har rättat till så artikeln stämmer mer med verkligheten. Nasko (disk) 19 maj 2013 kl. 17.47 (CEST)

@Wolfgangus Mozart: Du kan inte kontrollera kommun och länstillhörighet mha Google maps. Använd Riksantikvarieämbetets server eller Lantmäteriets server. Google är din vän, men anger inte Sveriges administrativa gränser korrekt. Felet är ofta 500-1000 meter, vilket är betydande i dessa sammanhang. Nasko (disk) 19 maj 2013 kl. 18.01 (CEST)

Aha, tack för klargörandet! Wolfgangus Mozart (disk) 19 maj 2013 kl. 18.41 (CEST)

Hur hantera samlingsartiklar?

Jättekul att det har skapats så många nya artiklar om sjöar! En fundering, det finns ett antal gamla artiklar som beskriver en grupp av sjöar, t.ex: Delsjön, Bullaresjöarna och Kornsjöarna. Dessa har nu fått sällskap av Stora Delsjön, Lilla Delsjön, Norra Bullaresjön, Södra Bullaresjön, Norra Kornsjön, Dalsland, Mellan-Kornsjön och Södra Kornsjön där informationen är delvis duplicerad. Hur bör man hantera detta? Ska man göra om samlingsartiklarna till förgreningssidor efter att relevant information har flyttats över till de individuella artiklarna? --Mgr (disk) 2 juni 2013 kl. 15.54 (CEST)

Jag har inga problem med att det finns samlingsartiklar, men vet inte hur man ska hantera saken. Jag har valt att behålla de flesta samlingsartiklar. De som är substubbar kan gott försvinna på det ena eller andra sättet. Alla sjöarna i Gotlands kommun har gåtts igenom av gemenskapen. Där finns samlingsartikeln Lojstasjöarna som fick länkar till de nya artiklarna nästan direkt. Det vore synd att radera artikeln. Jag tar inte bort något, utan det är bara substubbar och omdirigeringssidor utan länkar till sig skrivs över. Många sammanslagningsartiklar har iw-länkar, vilket komplicerar det hela. Vad gemenskapen ska göra med samlingsartiklarna har jag ingen aning om, men en bedömning får göras från fall till fall. Jag är själv ovillig att peta på sjöar nära Sveriges storstadsområden där majoriteten av alla wikipedianer håller till. Det kan bli sura miner om jag slaktar artiklarna, så jag avstår tills vidare. Nasko (disk) 2 juni 2013 kl. 23.12 (CEST)

Illustrationsbehov

Borde inte alla artiklar få en illustrationsbehovmall så att de blir lättare att hitta sjöar som ligger nära där man bor?/Bro (disk) 14 juni 2013 kl. 17.57 (CEST)

Coordwithoutpics finns. Det borde räcka, övermalla inte! -- Lavallen (blockera) 14 juni 2013 kl. 18.04 (CEST)

Men räknas inte kartorna som bilder?/Bro (disk) 14 juni 2013 kl. 18.14 (CEST)

.svg-er och .png-er räknas nog inte. -- Lavallen (blockera) 14 juni 2013 kl. 18.19 (CEST)

Vad bra! :)/Bro (disk) 14 juni 2013 kl. 18.20 (CEST)

Jag ser inget behov av den typen av mallar. Att en artikel inte är illustrerad borde vara uppenbart utan mallar. När jag själv illustrerar artiklar utgår jag oftast från en lista på kommunnivå. Det kan vara kyrkor, orter, fornminnen eller något annat. Ibland har jag fotat saker som redan är illustrerade, men det gör oftast ingenting. Fotografera är kul. Laddar man in koordinaterna i en gps går det ännu lättare att hitta fotoobjekten man söker. Jag har hundratals bilder på sjöar i mitt bildarkiv och tänker skaffa fler. Tyvärr är kommer över hälften av bilderna inte att användas på Wikipedia eftersom relevanskriterierna ser ut som de gör. Jag kommer att vädra kameran nu i sommar och kommer att ladda upp några hundra bilder till hösten. Kategorier av typen "Illustrationsbehov Västra Götalands län" och liknande har jag aldrig använt och jag tror inte att så många gör det heller. Samma sak gäller de flesta stubmallar och deras närmsta släktingar. Jag plockar nästan aldrig bort åtgärdsmallar från artiklar och kommer nog inte göra det med sjöartiklarna jag utökar heller. Det enklaste och minst konfliktfyllda är att låta åtgärdsmallar ligga kvar. Nasko (disk) 14 juni 2013 kl. 20.35 (CEST)

Det här tycker jag är ett föredömligt användande av illustrationsbehovsmallen. Mallen använder inte parameter 1, men det funkar ändå eftersom det är synligt i redigeringsläge. -- Lavallen (blockera) 14 juni 2013 kl. 21.07 (CEST)

Mallningar ska ha ett syfte. Ett par bilder är en bra allmän källa som stödjer många påståenden om stadsbild, inredningsdetaljer mm. En bild säger dessutom mer än 1000 ord och gör att en torr och halvtråkig artikel får höjd blingfaktor. Att mekaniskt åtgärdsmalla med en robot tycker jag är en dålig idé. Det görs på enwiki med stubmallar, men jag har svårt att se nyttan. Jag lägger hellre ner tid på att fotografera än på att åtgärdsmalla. Nasko (disk) 14 juni 2013 kl. 21.47 (CEST)

När tar man bort botmallen?

Finns det någon instruktion någonstans på vad som behöver kontrolleras innan bot-mallen kan plockas bort? Jan Ainali (WMSE) (disk) 18 juni 2013 kl. 09.08 (CEST)

Ja det kan man fråga sig. Det är en attitydfråga mer än någonting annat. Jag ser artiklarna som en industriprodukt som uppfyller vissa kvalitetskrav. Artiklarna använder uppgifter direkt ur primärkällor, så dessa uppgifter behöver inte kontrolleras. Kontrollen sker vid de första provserierna och om inget gått snett i de första 300 artiklarna är sannolikheten att det ska göra det i andra artiklar försvinnande liten. Man skulle kunna vända på resonemanget. Det är möjligt att läsa av manuellt skapade artiklar med robot och kontrollera uppgifterna mot en databas och på så vis kontrollera manuellt skapade artiklar med robot.

Jag anser att när någonting tillförts artiklarna utöver det som roboten lägger ut så kan mallen plockas bort helt och hållet. Ta exemplet Furusjön (Habo socken, Västergötland) som är en robotskapelse. Jag lade till några bilder och några rader text. Jag ville radera mallen, men lät den vara kvar. Att slänga in en bild och några rader text anser jag räcker. Vad gemenskapen anser är en annan femma. Att det står i mallen att artiklarna behöver kontrolleras är Bros ide. Jag skulle inte släppa iväg artiklar med stora mängder fel.

Vad man skulle kunna kontroller är:

• Att sockenlänken inte går till en gaffelsida.
• Att sjön fortfarande finns. I urbana områden dräneras ofta sjöar bort för att ersättas av byggnader eller infrastruktur. Sjöregistret är från början av 1980-talet och har använt kartskikt från mitten av 1970-talet. Förändringar kan ha skett sedan dess.
• Lite mänsklig språkvård skulle inte skada i vissa fall.

Artiklarna behöver i första hand kompletteras, inte kontrolleras. Nasko (disk) 18 juni 2013 kl. 18.44 (CEST)

Robotskapade sjöar som delas med Norge

Det finns ett antal sjöar som korsas av den svensk-norska gränsen. Dessa kategoriseras bara efter den svenska kommunen. Går det att få med den norska kommunen, eller åtminstone kategorin:insjöar i Norge? Hur är det med uppgifter om areal mm, är det för den svenska delen av sjön eller hela sjön? 212.181.63.190 18 juni 2013 kl. 10.53 (CEST)

Sjöar utefter den norska gränsen kategoriseras som norska sjöar om VISS har informationen i sin databas. För exempel: Kategori:Insjöar i Haldens kommun och Kategori:Insjöar i Aremarks kommun. Areal mm gäller hela sjön, medan miljödatan bara gäller den svenska delen. Det håller på att ske en harmonisering mellan svenska och norska vatten, men det ligger 5-10 år fram i tiden. Nasko (disk) 18 juni 2013 kl. 16.41 (CEST)

Undersökning om VISS

VISS vill veta mer om vad användarna tycker. Svara gärna på deras enkät. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 18 juni 2013 kl. 14.19 (CEST)

Östra Vålen

Östra Vålen (Ramnäs socken, Västmanland, 662566-151597) och Östra Vålen (Ramnäs socken, Västmanland, 662548-151625) borde enligt min mening behandlas i samma artikel, då det egentligen samma sjö. Genom sjösänkning och torrläggning består den nu av två öppna vattenytor med ett kärr emellan. Tycker dock fortfarande att det bör betraktas som samma sjö, speciellt som båda sjöhalvorna fortfarande har samma namn.FBQ (disk) 10 juli 2013 kl. 16.17 (CEST)

Hittade ett problem till Sågsjön (Västervåla socken, Västmanland, 664146-150522) och Sågsjön (Västervåla socken, Västmanland, 664168-150483) pekar i Geohack på exakt samma sjö, den ena punkten på sjöns södra vik. Såväl eniros karta som äldre visar dock endast på en enda sjö här. Möjligen har punkten hamnat fel och en av sjöarna handlar egentligen om sjön Oxögonen, som jag inte hittar i listan över sjöar. Nu verkar oxögonen även vara namnet på de öar som ligger i sjön, men oxögonen anges på de flesta kartor som namnet på sjön, häradsekonomiska kartan kallar den Oxöga.FBQ (disk) 10 juli 2013 kl. 16.35 (CEST)

Östra Vålen klassas av länsstyrelsen som 2 olika sjöar (kolla länken till VISS bland de externa länkarna). Att två närliggande sjöar har samma namn gör dem inte till en sjö. Det är hydrologin som bestämmer det.

Sågsjön är lurigare. Båda sjöarna är djuplodade av länsstyrelsen den 22 mars 1984[9], så de är två olika sjöar. Sedan är ju frågan vad länsstyrelsen använt för karta när de namngett sjöarna. Sannolikt har de använt ekonomiska kartan från runt 1970.[10]. Problemet du ser här är att naturvetarna på länsstyrelsen har en annan uppfattning om vad en sjö är än vad samhällsvetare har. Många sjöar som länsstyrelsen uppfattar som en sjö, uppfattas av andra som flera sjöar. Även det omvända förekommer. Grunddatan i artiklarna kommer från naturvetarna på länsstyrelsen, så det är därför artiklarna ser ut som de gör.

Om du vet att en sjö har ett annat namn än det länsstyrelsen gav den i början på 1980-talet är det bara att ändra. Tänk bara på att olika kartskikt ofta har olika namn på samma objekt. Detta är mycket vanligt i Norrland där det finns namn på svenska, finska, norska och flera olika samiska dialekter. I södra Sverige är det mindre vanligt, men det förekommer. Som ledtråd kan jag informera om att sjöar som har VYID pekar koordinaten i artikeln på sjöns "mittpunkt" på röda kartan skala 1:250000, medan de som saknar VYID pekar koordinaten i artikeln på sjöns utlopps koordinat. Utloppskoordinaten är satt av länsstyrelsen i början på 1980-talet och de har använt olika kartor när de satt koordinaten. Den sjön du kallar för Öxögonen har sitt utlopp mycket nära koordinaten, så sjön har fått det namnet i modernare kartskikt. Ändra om du tycker. Nasko (disk) 12 juli 2013 kl. 16.22 (CEST)

Jag har inte tillgång till DjVu på den här datorn, men jag skall titta senare, har för mig att ekonomiska kartan 1964 hade Oxögonen utskrivet, men så att det föreföll syfta på öarna i sjön och inte på själva sjön, och i övrigt inget namn. När jag får tillfälle skall jag undersöka saken bättre, och då kanske jag flyttar den.

Angående Östra Vålen är främst min poäng att 662566-151597 och 662548-151625 är namn som säkert inte ens de som bor direkt vid sjön/sjöarna känner till, och att sjöarna har samma namn beror ju helt enkelt på att det ursprungligen var en sjö, och att båda "sjöhalvorna" fått behålla samma namn även sedan sjön blivit två. Om det strider mot systemets upplägg att beskriva sjöarna i samma artikel så kan man ju åtminstone formulera artikeln så att detta framgår. Om inte annat göra Östra Vålen, Ramnäs socken till en grensida där man skriver att det är en sjö som blivit två, och sedan länka till den östra och västra halvan av den fd sjön. FBQ (disk) 12 juli 2013 kl. 21.24 (CEST)

Det går ju alltid göra en samlingsartikel som hänvisar till de två halvorna. Det är problematiskt att slå samman sjöar (och andra artiklar också för den delen). Det är sjöid:t som är sjöns "personnummer". Slår man ihop sjöarna till en artikel försvinner personnummret (eller blir fel). Då kommer sjön (eller vad det nu handlar om) inte att gå att hitta i några register. SMHI och länsstyrelsen bryr sig inte om vad sjön heter, det får andra sköta. Sjön är ett nummer för SMHI ungefär som en tätort är ett nummer för SCB. Vissa tätorter byter namn, andra krymper så mycket att de "försvinner" medan andra slukas av en angränsande tätort som expanderat. Samma sak med sjöar. Många sjöar byter namn, sänks och "försvinner", andra höjs eller muddras och flyter samman med andra sjöar eller klyvs av fördämningar eller vägbankar och blir två sjöar. En sjö är en hålighet i marken där vatten ansamlas. Hur hålet blir till saknar betydelse. Om sjön skapats av den senaste istiden, av att en havsvik rest sig ur havet med hjälp av landhöjningen, av en meteorit som gjort en krater i jordskorpan eller av en rastlös bonde som suttit i traktorgrävaren och tillverkat en sjö spelar ingen roll. Själv har jag stor tilltro till SMHI:s och länsstyrelsernas arbete. Det är bara det att det inte satsats så stora resurser på Sveriges sjöar de senaste 20 åren. SMHI:s pengar har gått till att bygga klimatmodeller och köpa in superdatorer. Sedan är det så att de som sitter och jobbar på länsstyrelsen är människor, och människor kan ha dåliga dagar och göra fel. Det är inte bara fabriker som producerar måndagsexemplar, även länsstyrelsen gör fel ibland. Nasko (disk) 12 juli 2013 kl. 22.01 (CEST)

Det finns 8 sjöar som heter någonting med Vålen. Det finns bara 2 sjöar som heter Östra Vålen. Vad dessa får för efterled är en smaksak. Östra Vålen (öster) och Östra Vålen (väster) är möjliga efterled om man inte vill använda Östra Vålen, Västmanland resp. Östra Vålen (Ramnäs socken, Västmanland). Nasko (disk) 12 juli 2013 kl. 22.25 (CEST)

Att sjöid är sökbart är ju absolut en försdel, samtidigt tänker jag att det blir just lite på samma sätt som för just personer och personnummer. Man skall inte behöva kunna Lisa Nilssons personnummer för att kunna hitta henne, inte heller Barack Obamas social security number för att kunna slå upp hans artikel. Analogin är ju inte helt klockren, eftersom personnummer är skyddade uppgifter, så vi skulle inte även om vi ville kunna publicera dem här, men även om vi kunde det så är väl frågan om det vore lämplig särskiljning. Men jag ser gärna andra synpunkter, det är möjligt att andra inte söker på samma sätt som jag.

Jag trodde annars att det enbart handlade om naturliga sjöar. Hur kommer det sig att Landträskdammen drygt 1 kilometer söder om Lummelunda kyrka saknas bland sjöar på Gotland? Den har en areal på omkring 20 hektar (går att hitta på eniros karta, jag vet dock inte om det går att länka till en sökning där )FBQ (disk) 13 juli 2013 kl. 10.08 (CEST)

Aha, om man baserat dem på ekonomiska kartan 1970, kan det förklara saken, den finns utmärkt på ekonomiska kartan 1976, men saknas på flygfotot som kartan baseras på. Läste nu också att sommaren 1978 var dammens tredje sommar, så den bör vara anlagd 1975. FBQ (disk) 13 juli 2013 kl. 10.12 (CEST)

Hur länsstyrelsen skiljer på en damm och en sjö har jag ingen aning om, men antagligen är det hur dammen används som skiljer den från en sjö. Det finns ett dammregister med 10000 dammar[11]. I Gotlands kommun finns följande dammar listade:

• Ire kvarn
• Furbjärs
• Polhem
• Hörsne, Möllegårds
• Hörsne
• Slitegårds kvarn
• Möllebo kvarn
• Ungbåtels kvarn
• Lillrone kvarn
• Etelhem, Tänglings
• Vaste kvarn
• Träskmyr
• Mölner, Klinte
• Petarve kvarn
• Snoderån, lucka
• Storkanalen,lucka
• Aner kvarn
• Sigsarve såg
• Ahrs kvarn
• Norrbys kvarn
• Alskog, Rangsarve
• Alskog, Smiss
• Lojsta annex
• Lummelundsbruk,nedre
• Lummelundsbruk,mellan
• Lummelundsbruks kvarn
• Källunge, Skäggstäde
• Eskelhem, Liffedarve
• Vamlingbo, Kvarne
• Storkanalen,lucka
• Sallmundskanalen,lucka
• Hauträskbäcken
• Mölner, Fleringe
• Stenhuse kvarn

Visst är länsstyrelsens efterled på dammarna underbara! Jag kan glädja dig med att SMHI övergett RT90-koordinaterna som dammid och använder ett lite längre hexadecimalt tal med vingparenteser. Ire kvarn har t.ex. dammid: {9AC84AD8-98B8-41E8-B5AD-01347D7251B6}. Om det blir aktuellt att skapa dammartiklar i framtiden så kommer det bli ett sant nöje att se ett hexadecimalt dammid med vingparenteser som efterled till artiklarna;) Nasko (disk) 13 juli 2013 kl. 16.46 (CEST)

Ja, tydligen har det något med användning att göra då vissa dammar finns bland sjöarna. Jag fick inte Geohack att fungera i förmiddags, men nu går sidan igen, och jag kan nu konstatera att Landträskdammen tydligen är den icke namngivna sjöid - 640688-165797, ytan anges här till 0,164 kvadratkilometer, den största av Gotlands icke namngivna sjöar. Passade på att undersöka vilka de andra icke namngivna sjöarna var, näst störst är det vattenfyllda kalkbrottet vid Bläse, och därefter de båda nästföljande är avsnörpta delar av Bästeträsk som skapats genom att nivån i sjön sänkts, och därnäst ett vattenfyllt kalkbrott på Furillen.FBQ (disk) 13 juli 2013 kl. 18.24 (CEST)

Bra att så många engagerar sig. Ett projekt vore att fotografera av alla sjöar på Gotland. Det borde inte enorm tid i anspråk när man väl är där.

En avsikt med att skriva ut namnlösa sjöar i tabellerna är att den som inte vill traggla igenom stora databaser ska kunna stoppa in basuppgifterna i artiklarna. Sjöregistret är inte perfekt, men det är den bästa tillgängliga heltäckande källan som finns. Hittar man bättre data hos kommunen eller någon fiskevårdsförening är det bara att peta in uppgifterna med källhänvisning i artiklarna. Sjöarnas efterled bryr jag mig inte om alls. Jag tycker det är bra att vi får in alla sjöarna på Wikipedia. I Finland har Finlands miljöcentral startat en egen wiki (Järviwiki) med alla Finlands sjöar och avrinningsområden. Där har alla sjöar sjöid som efterled, t.ex. Saarijärvi (44.044.1.002). Bättre att få in allt på Wikipedia även om vissa artiklar blir lite oslipade. Visar vi våran goda sida kan vi locka fler bidragsgivare från svenska myndigheter. Diskussionen längst upp på den här sidan avskräckte länsstyrelsen en smula. Vi får hoppas på att ett konstruktivt arbetsklimat kan få Wikipedia att växa och bli ett alternativ för svenska myndigheter - annars startar de kanske en egen wiki med direktlänkade data från sina egna databaser (typ wikidata fast från länsstyrelsen, SMHI och SCB...). Nasko (disk) 13 juli 2013 kl. 19.14 (CEST)

Just Kvarnträskdammen råkar vara ganska känd fågellokal, så den skall jag nog försöka skapa vid tillfälle, jag har en del material. Egentligen tycker jag inte att det är något negativt om vissa myndigheter även skapar egna databaser - vare sig det sker i wikiformat eller annat. Dels kan den då användas som källa och utökning, dels är det ju så att information om ett specifikt smalt område lätt förlorar sig och blir mer svårsökt om den skall samsas i en databas som skall handla om Allt. Därmed inte sagt att vi inte skall arbeta på att få till stånd ett gott sammarbetsklimat - jag hoppas att mina synpunkter hela tiden uppfattats som konstruktiva och avsedda att förbättra wikipedia, det har hela tiden varit min avsikt.

Även om jag mest jobbar med biografier mm., och en del andra geografiartiklar som inte är sjöar har jag några sjöar i Dalarna som jag tänkt skriva lite mer om, och ser fram emot att boten kommer dit :-)FBQ (disk) 13 juli 2013 kl. 19.50 (CEST)

Jag ska göra färdigt Uppsala län först. Det är semestertider så Dalarna kommer att dröja några veckor. Nasko (disk) 13 juli 2013 kl. 20.32 (CEST)

En damm är formellt ingen vattensamling utan den konstruktion (dammbyggnad) som dämmer. Oftast ligger det en sjö, ibland benämnd efter dammen, uppströms. Dammregistret är en förteckning över dessa dammbyggnader. Dvs det finns ingen konflikt mellan sjöar och dammar som antyds ovan,utan det är olika "saker". 85.227.243.145 18 augusti 2013 kl. 14.28 (CEST)

Bra att få det klarlagt. Nasko (disk) 18 augusti 2013 kl. 15.00 (CEST)

Njae, en damm kan betyda både en konstruktion som dämmer vatten (dammbyggnad) och en dämd eller konstruerad vattensamling. En trädgårdsdamm har ju ingen dammvall. Men visst, även en konstgjord sjö som en damm är ju en sorts sjö.--FBQ (disk) 8 september 2013 kl. 14.57 (CEST)

Sedan är kanske skillnaden mellan konstruerade och naturliga sjöar ur ett rent hydrologiskt perspektiv. Jag som är mer kulturhistoriskt intresserad ser kanske annorlunda på det. De båda sjöarna Östra vålen är hydrologiskt två sjöar. Men de har varit en under några tusen år, och att båda sjöarna fortfarande har samma namn visar ju att människor i nära kontakt med sjöarna fortfarande ser de båda som en enhet. Men jag kan se att det är enklast att behålla strukturen från VISS när det trots allt rent faktiskt handlar om två sjöar, och det är väl egetnligen ingen stor fråga. När det blir dags att skapa en grensida kunde det dock vara en fördel om det där framgår att det ursprungligen är samma sjö.--FBQ (disk) 8 september 2013 kl. 16.28 (CEST)

Frågan för ju in på andra närliggande problem. Jag konstaterar när jag började titta lite på sjöarna i Våla härad att minst 2/3 av de äldre namngivna sjöarna saknas i de här listorna. Den vanligaste orsaken är att de är igenväxta och saknar öppna vattenytor. Jag antar att sjöartiklarna får uppdateras vartefter de växer igen. Andra är utdikade, på Gotland är det nog en vanligare orsak till att sjöarna försvunnit. I allmänhet finns myrar eller sankmarker med samma namn som de gamla sjöarna som kan beskrivas om objekten som en myr / före detta sjö. --FBQ (disk) 19 september 2013 kl. 10.34 (CEST)

Bilder i listartiklarna

Det skulle vara väldigt intressant att ha en kolumn med bilder i listartiklarna, det skulle göra det lätt att se om det finns någon sjö som helt saknar bild. Det borde gå att köra en bot som kollar varje artikel i tabellen efter prop pageimages med API:et och lägger in den om det finns någon. Visst kanske vi får en och annan karta, men de blir antagligen i en mängd hanterbara att rätta för hand. --Ainali (disk) 28 juli 2013 kl. 19.15 (CEST)

Problemet är att Wikipedias tabeller är mycket primitiva. Listorna över fasta fornminnen är egentligen inga tabeller, utan mallar som kan uppdateras enkelt med en programvara. Att läsa av vad som finns i en wikitabell är inte lika enkelt som att läsa av vad som finns i ett kalkylark i Excel eller Libre Office. Jag har inga problem med att sammanställa vilka artiklar som har bild och vilka som saknar. Jag har tänkt göra en sådan lista när projektet är klart. Fråga gärna Lavallen, Lsj eller någon annan som grävt djupt i API:t vad som går att göra.

Länsstyrelsen är intresserade av bilderna som finns på Wikipedia. De har möjligheter att lägga in bilder i sina "artiklar", men har inga resurser att kontrollera att bilderna verkligen är korrekta, och vill därför använda bilderna på Commons (som är kontrollerade av frivilliga). Jag har avrått dem från att använda API:t på Wikipedia för detta ändamål. Visst vore det smidigt om länsstyrelsens sida realtidsuppdaterades när en bild byts i en artikel, men tyvärr så har lösningen stora avigsidor. Det finns en handfull användare på Wikipedia som inte gör annat än flyttar artiklar, skapar gaffelsidor och omdirigeringssidor. Det finns inget sätt att förutsäga vilket det nya artikelnamnet kommer att vara efter en artikelflytt, och då bryts länken eller blir i värsta fall fel:( Samma sak gäller listorna. Sjöid är det enda säkra sättet att avgöra om en artikel är just den sjö man söker, och jag vet inget annat sätt att ta reda på det än att låta en robot tröska igenom 1000-tals artiklar. Nasko (disk) 1 augusti 2013 kl. 13.51 (CEST)

Sidor flyttas, ja. Men förhoppningsvis behålls länken till Wikidata, så när sjöid är en del av Wikidata så bör det inte göra så mycket som sidor flyttas. Och ja, det går att med api se om det finns filer på sidan. -- Lavallen (blockera) 1 augusti 2013 kl. 14.11 (CEST)

Och kartor är vanligtvis i svg eller png-format så det är vanligen inga jätteproblem att sortera bort dem. -- Lavallen (blockera) 1 augusti 2013 kl. 14.12 (CEST)

Dessa filer finns på User:Nasko. -- Lavallen (blockera) 1 augusti 2013 kl. 14.17 (CEST)

För att illustrera (större) sjöar med en enda bild passar väl kartor eller satellitbilder utmärkt? Ett enda foto av sn strand, brygga, kajkant eller något annat illustrerar inte t.ex. hela Mälaren så bra. För många mindre sjöar går det nog att ta foton som visar någon typiskt för sjön, men i det lilla bildformatat som krävs i stor en tabell blir nog många foton väldigt lika varandra. 90.227.135.41 1 augusti 2013 kl. 14.43 (CEST)

@Den anonyme användaren: För att illustrera stora sjöar föredrar jag flygfoto.

Jag har sagt till länsstyrelsen att ett användbart WD befinner sig 2 år bort. De kommer att få en lista med alla artiklar (baserat på sjöid) och alla bildlänkar till Commons när projektet är klart. Förhoppningsvis kommer VISS vilja ha lite bling på sina sidor med commonsbilder. Någon realtidsuppdatering blir det inte tal om förrän artiklarnas namn blivit stabila/sjöid går att anropa på WD. Uppdateringen hos länsstyrelsen får ske med robot. Hur man läser av och uppdaterar wikipediatabeller har jag aldrig riktigt begripet mig på. Det är sannolikt lättare att göra speciella listor över vilka artiklar som är/behöver illustreras. Nasko (disk) 1 augusti 2013 kl. 15.00 (CEST)

Det finns ju helt klart två sidor till den här frågan. Den ena är, vill ens ha bilder i listan? Om ja, vad är då den tekniska lösningen för det? Om vi antar ja på den första frågan så har vi en hel radda alternativ för fråga två. Den enklaste varianten är ju bara att vi lägger till kolumnen och låter gemenskapen se till att den fylls på allt eftersom. Om vi inte vill ha en kolumn i tabellen utan separata listor för det skulle jag gärna se att de också är uppdelade per kommun så att det blir hyfsat lätt att hitta vad som behöver fotograferas av i ett område. Ainali (disk) 1 augusti 2013 kl. 22.02 (CEST)

Det går att lägga till en extra kolumn för en bild för att kunna läggas in förhand. Risken är ju stor att endast storstadsområdena uppdateras. Att göra en separat lista är lätt. När WD går för fullt ska det gå att göra automatiska listor. Exakt hur vet jag inte. Hade frågan väckts före start hade jag kunnat lägga in en kommentar i varje bildcell typ, Plats för bild sjöid:123456-567890 och sedan uppdaterat listan med robot. Nu är 2/3 av Sveriges kommuner genomkörda, så många listor måste uppdateras... Fler får slå sina kloka huvuden ihop och komma fram till en lösning. Nasko (disk) 1 augusti 2013 kl. 22.29 (CEST)

Hmm, kan vi börja med den första frågan? Jag vill gärna se bilder i listorna, är det någon annan som har åsikter för eller emot (och då helst bortsett från aspekter om hur det skulle göras)? Ainali (disk) 1 augusti 2013 kl. 22.47 (CEST)

Det är väldigt få av de sjöartiklar jag sett (och jag har gått igenom flera kommuners sjöar) som har bild, så frågan verkar inte särskilt relevant. Därtill finns skälet som anförts ovan att de flesta sjöar skulle se väldigt lika ut på de frimärksstora bilder som får plats i tabellerna. Det viktigaste borde vara att över huvud taget få fram bilder på sjöar att lägga in i själva artiklarna. /Ascilto (disk) 1 augusti 2013 kl. 23.23 (CEST)

Som Ascilto påpekar är det sällsynt med bilder i sjöartiklar, varför jag tycker det är onödigt att betunga listorna med en kolumn till. Oftast är dessutom en karta bättre än ett foto för att illustrera en sjö. /rrohdin (disk) 3 augusti 2013 kl. 09.18 (CEST)

Det är ju mitt argument för att vi ska ha med uppgifter om bilder, så att vi ser var jobb behöver göras. En frimärksstor bild är nog ofta tillräckligt bra för att se om det är en vettig bild. Jag håller med om att karta eller flygfoto nog är det bästa för att beskriva en sjö och de kan ju väldigt lätt särskiljas från en bild tagen från strandkanten eller en båt även i väldigt liten storlek. Ett alternativ kan vara att inte visa själva bilden utan ha en markering för om det finns flygfoto, karta och/eller marknivåfoto för sjön. Det bästa är ju såklart när alla tre typer finns. Ainali (disk) 3 augusti 2013 kl. 09.28 (CEST)

Text i rutor

I alla nya sjöartiklar ser jag en del av texten hamna i rutor, men jag förstår inte varför/Bro (disk) 31 juli 2013 kl. 16.10 (CEST)

Kanske ngt magiskt tecken i Mall:Stat/Sverige/Sjöar/Natura 2000-områden som ger denna effekt? -- Lavallen (blockera) 31 juli 2013 kl. 16.28 (CEST)

Radbrytningen mellan /noinclude> och <noinclude 90.227.135.41 31 juli 2013 kl. 22.36 (CEST)

Tack för att du fixade det! /Bro (disk) 31 juli 2013 kl. 22.49 (CEST)

Konstigheter med biflödesordning

• I artikeln Tahesjön står det: "Lagan som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 227 kilometer." Men vi som lärt oss om Hallands fyra åar i skolan vet att Lagan mynnar i havet. Varför blir det så här?
• Exakt samma text och längd till havet, 227 km, återfinns i Granarpssjön. Är det alltså avståndet från Eckern till havet som redovisas och inte från Tahesjön respektive Granarpssjön? Förvirrande i så fall.

/rrohdin (disk) 3 augusti 2013 kl. 10.23 (CEST)

Sveriges 40000 vattendrag är en djungel. SMHI har fina karttjänster för att se hur vattnet flödar. Alla artiklar länkar till en av dessa tjänster. Förklaringen till att Lagan både flödar ut i havet och är ett biflöde är mycket enkel. Lagan är ett namn på flera vattendrag. Lagan närmast havet har id (627280-132428) och Lagan utanför Taberg har id (634797-139505). Lagan förgrenar sig i olika biflöden. T.ex. har Storesjö ett utflöde som rinner ut i Lagan som heter Hultån. Tahesjöns utflöde som också rinner ut i Lagan kallas för just Lagan. Det kan verka en smula förvirrande, men namngivningen på olika vattendrag följer inte hydrologiska principer utan är vad folk i trakten kallar bäcken, ån eller älven. SMHI har rätt så bra koll på vattendragen.

Hypotetiskt exempel:

Lidan har biflödesordning 2 och flödar via Vänern ut i Göta älv. Antag att Lidan skulle döpas om till Göta älv. Resultatet skulle bli att den grumliga ån utanför Lidköping kallas Göta älv och har biflödesordning 2 och mynnar i Göta älv (via Vänern) som i sin tur mynnar i havet. Namnet på vattendraget är med andra ord inte avgörande för om ett vattendrag är ett biflöde eller inte. Därför kan Lagan utanför Taberg mycket väl vara ett biflöde till Lagan utanför Laholm. Förvirrande är det, men byt ut namnet på vattendraget i artikeln mot "Vattendraget" så blir det mycket klarare: "Lagan Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 227 kilometer."

Avståndet 227 kilometer gäller från delavrinningsområdet till havet, inte sjöns utlopp. Flera sjöar kan finnas i ett delavrinningsområde. Delavrinningsområdena är inte så stora (det finns 40000 st) så det borde inte vara mer än några kilometer mellan sjöns utlopp och delavrinningsområdets utlopp.

Hoppas jag inte rörde till det för mycket för dig. Nasko (disk) 7 augusti 2013 kl. 23.32 (CEST)

Dalälven (Österdalälven)

I artikeln Bramsöfjärden (som undertecknad skapat en gång i tiden) har boten lägt in texten Dalälven (Österdalälven) isf det korrekta Dalälven. [12] Hur kan detta komma sig? /rrohdin (disk) 3 augusti 2013 kl. 10.34 (CEST)

Informationen kommer från SMHI:s databas med 40000 vattendrag. Namnet inom parentes är det lokala namnet. Tydligen är det någon som kallat vattendraget för Österdalälven någon gång i tiden. Befintliga artiklar som kompletteras av roboten görs faktiskt delvis förhand där jag väljer att behålla vissa delar av artikeln. I en diskussion längre upp på sidan valde jag att spara det länkade namnet till ett vattendrag som redan fanns i artikeln (trodde den som skrivit in det hade koll), men det visade sig vara fel. I det här fallet kanske SMHI inte har koll på namnet. Men man vet aldrig. Dalälven är lång, så den kanske byter namn längre inåt landet. Jag utgår från att befintliga sjöartiklar övervakas av någon i gemenskapen. Jag övervakar bara de som är nya och ser inte vad som sker med de befintliga artiklarna. Nasko (disk) 3 augusti 2013 kl. 11.13 (CEST)

Jag har tittat lite på SMHI:s data. Institutet gör klart att lokalnamnen inte är kvalitetssäkrade. I vårt fall måste de ha använt kolumnen till något annat. Även SMHI vet att Österdalälven slutar uppströms Borlänge. Jag har även stämt av med SOFI och lokalbefolkning, ingen Österdalälv i sikte i Uppland. Jag ska kolla några kommuner jag känner väl för att se om det är ett utbrett fel. /rrohdin (disk) 5 augusti 2013 kl. 22.32 (CEST)

Att i ett senare skede rensa bort det lokala namnet på vissa sträckor av en lång älv är inte så svårt att göra maskinellt. Det är bara ta reda på i vilka kommuner namnet inte används så kan det rensas bort maskinellt. @Rrohdin: Jag har svarat på Konstigheter med biflödesordning i ett inlägg några hack längre upp. Nasko (disk) 8 augusti 2013 kl. 00.18 (CEST)

Det förklarar konstigheten. Österdalälven, som ju oftast kallas Dalälven, åtminstone söder om Siljan, är Dalälvens huvudfåra. Söder om Gagnef har garanterat ingen kallat Dalälven för Österdalälven. Men databasen har säkert slängt in benämningen som ett alternativt namn på Dalälven, oavsett var.

Den här frågan borde kanske egentligen ha en annan tråd, men när jag ändå gör ett inlägg - Limsjön, Dalarna sägs Sjön avvattnas av vattendraget Bodaån - det stämmer inte. Bodaån har sitt tillflöde till Limsjön, men sjön avvattnas genom en damm i (Öster)dalälven. Någon aning om det här är något systematiskt eller om det bara blivit fel i någon av källorna som legat till grund för artikeln?--FBQ (disk) 8 augusti 2013 kl. 16.19 (CEST)

SMHI anser säkert att sjön genomflyts av Bodån. Sjöns utflöde är reglerat av en jordvall, antagligen för att för att man velat slippa bygga en bro över Bodån för vägen utmed Dalälven. Det är inte en damm, utan en reglering av vattenflödet genom vägbanken. En bild på konstruktionen finns här. Alla sjöartiklar innehåller en länk som visar Sveriges hydrologiska nätverk. Se följande länk. Uppgifterna som finns där är samma uppgifter som artiklarna bygger på. Det går inte direktlänka till sjön i webbtjänsten, utan du får zooma dig in till rätt ställe för att se hur det ser ut. Nasko (disk) 8 augusti 2013 kl. 17.09 (CEST)

Aha, så SMHI kallar den lilla stumpen från Limsjön till Dalälven för Bodån? Jag har aldrig hört att man gjort det lokalt. Dammars funktioner är just att reglera vattenflödet (:-)). Jordvallen eller dammen som visas på bilden är en damm, byggdes på 1980-talet och så vitt jag vet för att vid behov kunna hindra att vattenståndet i sjön blir för lågt när vattenståndet i Dalälven är lågt under vårarna som en del av restaureringen av sjön. Mig veterligt passerar vägen där över en bro, men man har ju byggt om den och jag kan inte minnas exakt hur den ser ut numera, det är möjligt att det handlar om ett stålrör genom en vägbank. Men jag har svårt att tänka att det skulle vara för att begränsa vattenflödet genom vägbanken dammen skulle ha tillkommit, tycker vattenflödet där är på tok för litet. Dessutom är det normalt ingen skillnad i vattenstånd mellan vattnet i vägbanken och Dalälven. När det är högvatten som på den här bilden är vattenståndet i Limsjön närmast lika högt som vattenståndet i Dalälven. Men då är jag ingen vatteningenjör, så det är möjligt att jag missförstått något. Eftersom den byggdes i samband med att man grävde upp Limsjön, högg ned sly och muddrade bottnen antog jag att den hade att göra med skapa mer öppet vatten. Med bygget av Trängsletdammen blev vattenståndet i Dalälven betydligt lägre om vårarna.FBQ (disk) 8 augusti 2013 kl. 20.36 (CEST)

Antagligen är vallen till för att inte sjön ska torka ut (den ser grund ut). Jag trodde ett tag att det var för att göra ån mindre, men givetvis är det inte så. Det är annars vanligt att man undviker att göra vägtrummor större än 2 m för att inte få dem klassade som broar som kräver personal med särskild utbildning för att lägga ner i vägbanken.

Om du kikar in på den hydrologiska kartan jag länkade till när du undrar något om en sjö kan du se att uppgifterna är ganska väl genomarbetade. Sedan kanske vissa namn inte alltid är vad man önskar, men detta har tagits från diverse kartor en gång i tiden och var säkert rätt då. Det kan kännas lite konstigt att se Sverige indelat i huvudavrinningsområden och delavrinningsområden. SMHI har ännu elegantare webblösningar som går att hitta om man vet var man ska leta, men den tjänsten som länkas i artiklarna tycker jag duger gott och ger en bra bild av hur Sveriges sjöar och vattendrag hänger ihop. Nasko (disk) 8 augusti 2013 kl. 21.14 (CEST)

Jag tänker inte bråka om detaljen kring Bodaån, jag trodde bara att det blivit fel, eftersom i min värld är Bodaån enbart den å som rinner norrifrån till Limsjön från Opplimen genom Ytterboda och Överboda, inte den här snutten från Limsjön till Dalälven. Sjön är långgrund, jag tror inte den skulle torka ut, men väl börja växa igen, Limsjön är som sagt en viktig fågelsjö och rastplats för flera fågelarter som är beroende av öppet vatten. Du kan ha rätt i att det möjligen är en vägbank. En bro fanns här tidigare, men jag vet inte om vägtrumman är större eller mindre än 2 meter, den bör vara i närheten, och hade faktiskt ingen aning om att det var det som avgjorde skillnaden mellan bro och vägbank med vägtrumma.FBQ (disk) 8 augusti 2013 kl. 22.48 (CEST)

Grunda, dyiga, övergödda sjöar omgivna av sly och ris brukar vara populära fågellokaler. Vi människor skyr sådana sjöar som pesten. Du har rätt i att vad den lilla åstumpen heter inte spelar så stor roll. Munksjön i Jönköping har samma problem. Tabergsåns sista hundra meter eller så är en kanal ner mot Vättern. Sådana exempel finns i nästan alla tätorter där det rinner ett vattendrag. Vi människor tycker om att reglera saker. Det är trevligt att reglera en sjö och få elektricitet, men tråkigare om man är ål och vill passera turbinen... Nasko (disk) 8 augusti 2013 kl. 23.13 (CEST)

Property:P761

P761 (sjöid) finns nu tillgänglig på Wikidata. -- Lavallen (blockera) 4 augusti 2013 kl. 16.53 (CEST)

En liten brasklapp bara: User:Docu har blivit av med sina adminrättigheter för att ha skapat P761. Det pågår en religionsstrid på Wikidata om huruvida man ska ha få och generella properties med en massa fluffelifluff och gulligull på som gör att de inte går att använda, eller om man ska ha många rättframma och lättanvända properties. Så, det är en smula osäkert huruvida vi får behålla P761 eller inte. /ℇsquilo 5 augusti 2013 kl. 14.40 (CEST)

Det är propertycreator-rättigheterna som är indragna, annars är ℇsquilos beskrivning ganska huvudet på spiken. Den här typen av properties har dock varit ganska oproblematiska hittills, men visst motstånd har börjat dyka upp. En oro jag har är att verkligheten måste anpassa sig till semantiska teorier istället för tvärtom. Något amerikanarna på Wikidata börjat inse är att världen inte tar slut strax bortom kanadensiska gränsen. Det förstör deras världsbild att allt inte funkar som i amerikat. -- Lavallen (blockera) 5 augusti 2013 kl. 14.49 (CEST)

Ungefär samma problematik har jag diskuterat med länsstyrelsen. Olika länder använder olika standarder och begrepp för samma sak. Sveriges län och kommuner är ju självstyrande och har inte använt samma begrepp, definitioner och sätt att lagra data. Det var först när Sverige gick med i EU som samma begrepp och metoder började användas. Sjöid-t är en kvarleva från det gamla Sverige där Sverige drev sin egen agenda (den svenska modellen). Att få vissa delar av sjödatan att bli likformig på europeisk nivå är sannolikt möjligt, det men ligger nog ganska långt bort ändå. Miljö och Natura 2000-områden är i princip standardiserade. Norge är inte med i EU, men följer helt och hållet EU:s standarder inom miljö och hydrologi. Trots detta finns det sjöar som delas av Sverige och Norge där myndigheterna gjort olika bedömningar om en sjö har bra miljövärden eller inte pga att miljögifter mm mätts av olika labb vid olika tillfällen. Om Sverige klassar en sjös miljöstatus som god och Norge klassar den som utmärkt, vilken uppgift ska då ha företräde? Sverige och Norge håller på att normalisera sina data, men gör alla andra länder det med sina grannar? Någon semantik som fungerar som ett urverk på global nivå kommer sannolikt aldrig att uppnås. Nasko (disk) 5 augusti 2013 kl. 17.00 (CEST)

Det är inget som i sig hindrar att ett sjø-id också läggs till de berörda vattnen. -- Lavallen (blockera) 5 augusti 2013 kl. 17.20 (CEST)

Fel i databaser

Hej. Jag har upptäckt ett par "fel" med sjöars namngivning som av allt att döma verkar bero på att databaserna inte är kompletta eller har olika namn i olika listor. Jag lyckas inte söka på VISS hemsida och får inte upp artiklarna i google maps så jag vet inte riktigt hur man kan fixa detta. Finns det någon annan tjänst för att på en karta se Wikipediartiklar? Några sjöar som har "fel" är Klarevatten 58.00462°N 12.01059°Ö / 58.00462; 12.01059 som SMHI listar som Klarevatten men som bland annat på lantmäteriets kartor kartor heter Äggdals Klarevatten. Flera sjöar lyckas jag inte hitta alls, till exempel Frökärr 58.02397°N 12.02006°Ö / 58.02397; 12.02006 och Lilla Örevatten 58.02621°N 12.01509°Ö / 58.02621; 12.01509 med fler. Jag har möjlighet att ta mig till flera av sjöarna i det området och även kolla på historiska kartor för säkrare namn men behöver lite hjälp med vart jag ska lägga in informationen (vilket vore lätt om man har sjöarnas artiklar tillgängliga). - Averater (disk) 5 augusti 2013 kl. 12.27 (CEST)

Sjöarnas namn har tagits från diverse kartdata från 1970-talet (av SMHI och länsstyrelserna). Geografiska platser har ibland olika namn och stavningar på olika kartor. Inget konstigt med det. Folk namnger olika geografiska platser olika på olika ställen i landet och vid olika tidpunkter. Sveriges högsta berg har fått fel namn en gång i tiden, men felet har aldrig rättats till. Om du vet ett alternativt namn på sjön, skriv gärna in det i artikeln.

Att Frökärr och Lilla Örevatten inte fått egna artiklar beror på att sjöarna är mindre än 1 hektar och inte finns upptagna i sjöregistret (som har data för Sveriges 100000 sjöar som är 1 hektar eller större). I listartiklarna "Lista över insjöar i xx-kommun" finne en geolänk som prickar in alla sjöar på en karta. För Stenungsunds kommun ser kartan ut så här. Länken ligger normalt sett längst upp till höger i alla listartiklar, men ett ip-nummer envisas med att flytta ner länken längst ner till höger i artiklarna vilket gör den svårare att hitta. Under externa länkar i många sjöartiklar finns en länk till VISS. VISS har bara data för 30000 sjöar än så länge så några sjöartiklar saknar länk dit. Hoppas du är nöjd med mitt svar. Nasko (disk) 5 augusti 2013 kl. 17.22 (CEST)

Tack, det klargjorde saken. Jag trodde det var kompletta listor med alla sjöar eftersom en del småsjöar fanns med, men så är det alltså inte. Och tack för hinten om geolänken! - Averater (disk) 6 augusti 2013 kl. 12.41 (CEST)

Flaksjön

Hej alla glada! Såg att det fanns lite flaksjöar i Sverige. Jag gjorde en förgreningssida men upptäckte att en sjö har två artiklar och en har ingen trots att den är större än 1 ha. Jag skulle tro att Flaksjön (Nora socken, Västmanland, 660018-144590) är nått fel så jag gjorde den till en omdirigering så att den andra blev enda sidan om den sjön. Hoppas någon kan dubbelkolla så det ser bra ut (Här!) - Averater (disk) 7 augusti 2013 kl. 17.40 (CEST)

Ja där ser det ut som länsstyrelsen och SMHI klantat sig. Antagligen har två olika kartversioner använts. Bra att du fixade till artiklarna. Jag petade lite på din gaffelsida så den särskiljningsledet blev landskap istället för kommun. Nasko (disk) 7 augusti 2013 kl. 17.52 (CEST)

Bra att det såg bra ut. Hur går det med sidan Lista över insjöar i Nora kommun, måste den uppdateras manuellt? - Averater (disk) 7 augusti 2013 kl. 18.00 (CEST)

Det har jag redan gjort. Nasko (disk) 7 augusti 2013 kl. 18.05 (CEST)

Fantastiskt! - Averater (disk) 7 augusti 2013 kl. 18.07 (CEST)

Långsjön

Jag höll på att leta efter bland alla Långsjön efter Långsjön 1 mil nordväst om Trosa. Jag lyckades inte hitta någon som stämde in bland olika långsjön i Sörmland, och gick in för att faktiskt ta reda på vilka kommuner och socknar den ligger i. Den ligger mellan Trosa och Södertälje kommuner, i Lista över insjöar i Trosa kommun saknas den, jag hittar den inte heller i Kategori:Insjöar i Södertälje kommun, här finns inte heller någon lista - betyder det att Södertäljes sjöar inte ännu är avklarade?--FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 21.08 (CEST)

När jag startade sjöprojektet tänkte jag att jag skulle börja norr ifrån och gå söder ut, men ångrade mig när diskussionen ovan var som värst om främst namngivningen av sjöarna. Jag körde klart Götaland och arbetar mig sedan uppåt i landet. Jag har valt att vänta med Stockholms län till sist, dels för att slippa allt tjafs (25 % av Wikipedias bidragsgivare bor i Stockholmstrakten) och dels för att om projektet skulle bli stoppat så kommer alla sjöar i Stockholms län (drygt 700 st) få tillverkas förhand.

Det finns två sjöar med namnet Långsjön i Södertälje kommun. En i Vårdinge socken på 5,38 km² med ett djup på 26 m och en i Tveta socken på 0,731 km². Sjöarna kommer att produceras, men sist av alla i slutet av september. Det blir en lång väntan på Långsjön med andra ord. Nasko (disk) 7 augusti 2013 kl. 21.42 (CEST)

Det måste vara den i Vårdinge socken, enligt kartan ligger den i Vagnhärads socken, Hölö socken och Vårdinge socken. Svensk uppslagsbok anger att den är 7 kvadratkilometer stor, det är ju ungefärligt även om skillnaden är stor, den kan också vara sänkt, eller så finns en vattendelare någonstans. Hursomhelst, tack för svar, då vet jag att den inte var bortglömd i alla fall.FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 23.58 (CEST)

Edsken och Hyn samt troligen en del andra sjöar

Tack Nasko för ditt utomordentligt värdefulla arbete med att gå igenom alla Sveriges sjöar med din bot. Ibland kan dock botens arbete behöva följas upp och korrigeras. Här är två exempel på detta från Hofors kommun. Sjön Edsken i Hedemora och Hofors kommuner i listan över sjöar i Hedemora kommun, länkar nu till en förgreningssida där två punkter satts upp, dels en länk till småorten Edsken, Hofors kommun där det finns en rödlänk till sjön, dels en svart olänkbar punkt: "Sjön Edsken, se Edsken (sjö)". Det sistnämnda är alltså en rödlänk till och trots det har boten inte hittat någon av dem och därför har ingen information om den sjön, utöver listan, kommit in överhuvudtaget i wikipedia. Sjöns utlopp ligger i Hedemora kommun och den hör hemma där.

När det gäller Hyn så har boten hittat en artikel med det namnet, och tagit med den tidigare informationen om den sjön till en helt annan sjö som ligger längre norrut i Falu kommun, där detta sedan lagts in. Den norra sjön Hyn där informationen nu ligger rinner rinner liksom den södra ut i Gavleån, Den norras utlopp ligger i Falu kommun, men den södra sjöns utlopp ligger i Hofors kommun, även om också den sjön till stor del ligger i Falu kommun.

Artikeln Edsken (sjö) behöver alltså skapas och få del av det material boten, har, medan den södra Hyn, som rinner ut i Hofors kommun, när den artikeln skapas, ska få tillbaka den brödtext som hör till den.

Det här handlar om ganska stora sjöar på åtskilliga kvadratkilometer. Många mindre sjöar kan nog ha råkat ut för något liknande.

Sedan är materialet i VISS inte heltäckande. Det finns djupkartor och volymberäkningar för mer än 50 sjöar i Skellefteå kommun och troligen på fler håll som VISS inte verkar känna till, men antagligen skulle ha nytta av. Se t.ex. Burträsket, som är mer än tre gånger djupare än deras uppgift om den sjön. Jag tycker att det ska komma in i wikipedia och jag tror också att VISS är intresserade av detta. Kan man få din bot att hitta den typen av lokalt material, vore det ju väldigt bra. Här finns materialet för Skellefteå kommun http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=14938

Med vänlig hälsning Oblaserad (disk) 8 augusti 2013 kl. 23.24 (CEST)

Fint! Edsken är redan fixad och Hyn kommer så småningom, när Hofors kommun blir aktuell. Hoppas att det finns mer kommunalt och lökalt material som det går att komplettera med som är tillförlitligt, och som även kan utöka VISS och SMHI:s databaser. Med vänlig hälsning Oblaserad (disk) 8 augusti 2013 kl. 23.57 (CEST)

Det lokala materialet du länkade är identiskt med den data jag använder. Djupdatan för Bastuträsket är från 1950. Edsken finns redan. Länken i Lista över insjöar i Hedemora kommun var fel, men är det inte längre. Nasko (disk) 9 augusti 2013 kl. 00.38 (CEST)

Bysjön

Se gärna Diskussion:Bysjön,_Ludvika_kommun#Delavrinningsområde. --Zejo (disk) 13 augusti 2013 kl. 16.12 (CEST)

Wikilänk till älvar

I en artikel som Sundtjärnen (Malå socken, Lappland) skulle man ju gärna vilja wikilänka till Skellefteälven. Men det verkar svårt, eller hur? Sabbar man nåt om man lägger in det för hand och samtidigt tar bort koden för Skellefteälvens avrinningsområde? Fast egentligen skulle jag vilja skriva att tjärnen först och främst hör till Malåns avrinningsområde, som i sin tur hör till Skellefteälvens. De stora älvarna har ju flera stora biflöden som kunde förtjäna att nämnas.--Skogsfrun (disk) 19 augusti 2013 kl. 20.36 (CEST)

Länka i mallen istället[13]. Det är därför den finns. Nasko (disk) 19 augusti 2013 kl. 21.06 (CEST)

Natura 2000-områdena finns också i en mall (Mall:Stat/Sverige/Sjöar/Natura 2000-områden) och det går att länka på samma sätt där. Att länka på ett ställe istället för att göra det på 100-tals ställen spar arbete. Artiklarna tillhör gemenskapen och inte mig. Redigera artiklarna som du tycker. Har du en kamera till hads kan du alltid ta en bild på sjön så artikeln blir lite trevligare. Nasko (disk) 19 augusti 2013 kl. 21.19 (CEST)

Jag har länkat vattendragen för samtliga huvudavrinningsområden utom några få som saknade artiklar. Borde man även länka vattendragen som avgränsar kustområdena? --// jorchr 19 augusti 2013 kl. 23.22 (CEST)

Nej! Ett huvudavrinningsområde har endast ett vattendrag som når havet medan ett kustområde är ett mindre område mellan 2 huvudavrinningsområden där vattnet rinner direkt ur i havet i småbäckar (eller når havet som grundvatten osv). I ett huvudavrinningsområde når sjöarnas vatten havet via en större å eller älv, medan vattnet i sjöarna i ett kustområde rinner direkt ut i havet utan att rinna ut i något större vattendrag först. Biflöden existerar inte i ett kustområde, så att länka till en större å eller älv är fel. Vatten rinner inte uppåt. Nasko (disk) 20 augusti 2013 kl. 00.00 (CEST)

Vad bra att älvarna blev länkade! Jag är så himla okunnig så jag förstod inte ens att det var en mall, än mindre hur jag skulle kunna ändra den. Finfint resultat! För övrigt tyckte jag det var ganska skojigt att jag besökte och fotograferade ovannämnda tjärn samma dag som artikeln skapats.--Skogsfrun (disk) 20 augusti 2013 kl. 18.26 (CEST)

Bra att du knäppte en bild på sjön. En bild piggar upp artiklarna. Det tycker även länsstyrelsen (VISS) som om allt går i lås kommer att använda commonsbilder på sin sajt när de uppdaterar sitt gränssnitt. Så bli inte förvånad om din bild på tjärnen dyker upp här någon gång nästa år. Nasko (disk) 20 augusti 2013 kl. 18.42 (CEST)

Abbortjärnen!?

Står det verkligen rätt till med Abborrtjärnen (Sorsele socken, Lappland, 729372-155301) et.al.? Tanzania (disk) 20 augusti 2013 kl. 21.41 (CEST)

Vad menar du? Nasko (disk) 20 augusti 2013 kl. 21.45 (CEST)

Väldigt många av samma namn men olika siffror :o Tanzania (disk) 21 augusti 2013 kl. 17.37 (CEST)

Abborrtjärnen är ett av Sveriges vanligaste sjönamn. I Norrland är Sveriges indelning inte tillräckligt finmaskig för att det ska gå att använda bara socken, landskap eller kommun som särskiljningsled, utan man får ta till sjöid. Den som vill kan flytta artiklarna till ett artikelnamn med ett annat särskiljningsled. Det går ju använda naturreservat, gårdsnamn, dalgång, bergsmassiv eller något annat för att skilja en sjö från en annan när den har samma namn. Diskussionen ovan ledde fram till att de sjöar som behöver ett särskiljningsled i första hand ska använda landskap, i andra hand socken+landskap och i tredje hand socken + landskap + sjöid. Vet du ett mer passande efterled på en sjö - tryck på flyttaknappen och ändra. Nasko (disk) 21 augusti 2013 kl. 18.16 (CEST)

Fjosokens utlopp

Eftersom jag för ett par veckor sedan fotograferade Fjosokens utlopp vet jag att den mynnar i Juktån (som både är sjöns främsta tillflöde och dess utflöde), och inte i Ruttjibäcken, som det kom att stå efter robotens tillägg. Ruttjibäcken är ett mycket litet tillflöde i övre änden av sjön. Det var inget besvär för mig att ändra på det, men om det var robotens fel kanske det ligger något mer allmänt fel bakom?--Skogsfrun (disk) 21 augusti 2013 kl. 17.31 (CEST)

Jag ser nu att samma sak gäller målet för dagens expedition, Staggträsket. Den uppges mynna i Abmobäcken, men detta är ett tillflöde (dock inte i direktkontakt med Staggträsket). Enligt Lantmäteriets kartor heter utflödet Staggträskbäcken, och samma namn såg jag på en skylt i området.--Skogsfrun (disk) 21 augusti 2013 kl. 18.43 (CEST)

Jag har manuellkollat lite sjöars utflöde mot vad som finns i de två databaser som artiklarnas vattendragsdata bygger på. Jag har kollat ett område jag känner till (Kiruna kommun) och hittade inga fel av den typen som dykt upp här. Enstaka fel dök upp, men de beror mest på SMHI:s syn på vad som är vattendragets huvudgrenen. Jag tror vi kan konstatera att SMHI:s data inte är av så hög kvalité som man skulle önska all gånger och att hydrologers syn på vattendrag är en annan än vad gemene man har.

Det du hittat i artiklarna ovan är uppenbart fel för gemene man, men är det fel om man är hydrolog? Leta upp Staggträsket i den här hydrologiska karttjänsten[14]. Som du ser anser SMHI att sjöns två största tillflöden heter Leukerträskbäcken och Abmobäcken som är utflödet till den närbelägna sjön Hemsjön. Sedan genomrinns Staggträsket av Abmobäcken. Det du ser i artiklarna är en hydrologs syn på vad som är ett vattendrag. Vattendrag byter namn på kartan i olika bygder, men det kan fortfarande vara samma vattendrag. Vattendragsregistret är en smula ouppdaterat. Hydrologiskt stämmer uppgifterna, men det är inte alltid uppgifterna stämmer med vad vi uppfattar som rätt. Ändra gärna i artiklarna om du tycker. Nasko (disk) 21 augusti 2013 kl. 21.54 (CEST)

Nu handlar det ju inte bara om vad "gemene man" tycker, utan om vad som står på Lantmäteriets kartor. Detta har hittills varit vägledande för namngivningen av svenskspråkiga Wikipedias artiklar om geografiska företeelser i Sverige, och detsamma måste ju gälla de geografiska namn som förekommer inuti artiklar. Jag förstår att hydrologer kan ha anledning att dela upp vattendragen på sitt sätt, men jag tror att de är ensamma om sin namngivning, och jag ser inte varför den skulle vara styrande på Wikipedia. Jag kommer förstås att ändra det som jag ser är fel, men det blir enstaka nedslag. Jag har ingen möjlighet att gå igenom och kontrollera alla nyskapade sjöartiklar. I grund och botten tycker jag att var och en måste svara för riktigheten i de uppgifter som man lägger in på Wikipedia, även om man använder bot. Och vad som är riktigt (och förenligt med POMMF) i det här fallet måste rimligen vara de namn som förekommer på Lantmäteriets kartor. Men det kanske bara handlar om ett fåtal vattendragsnamn som blir fel – en droppe i vattenmassan så att säga?--Skogsfrun (disk) 23 augusti 2013 kl. 10.00 (CEST)

Jag kopplar bort utloppsfunktionen i Norrland. Vattendragen där har ändrat stavning på senare tid och om gamla eller nya stavningen är det som är att föredra är en smaksak. Det är bättre att namnet på vattendragen läggs in förhand. Nasko (disk) 23 augusti 2013 kl. 15.51 (CEST)

Natura 2000 och direktiv

Jag ser att det om exempelvis sjöarna i Paubäckens och Vindelälvens avrinningsområden står att de "ligger i xxx Natura 2000-område och skyddas av fågeldirektivet". Såvitt jag kan se så stämmer det inte. Vissa Natura 2000-områden är utpekade med hänvisning till fågeldirektivet, andra (de flesta) med hänvisning till habitatdirektivet, några både och. När det gäller Paubäcken och Vindelälven är de enbart utpekade med hänvisning till habitatdirektivet. Man ser det i Naturvårdsverkets databas genom att både Paubäcken och Vindelälven är områden av gemenskapsintresse (SCI) samt särskilda bevarandeområden (SAC). SCI och SAC hör till habitatdirektivet. Däremot är de inte särskilda skyddsområden (SPA), vilket hör till fågeldirektivet. Jag vet inte om denna formulering återkommer för alla Natura 2000-områden eller om det har blivit en förväxling just i dessa fall. Om det inte är praktiskt möjligt att skilja på SCI/SAC respektive SPA skulle det vara bättre att ta bort formuleringen "och skyddas av fågeldirektivet" i alla berörda sjöartiklar och bara behålla informationen om att de ligger i Natura 2000-område.--Skogsfrun (disk) 26 augusti 2013 kl. 09.59 (CEST)

Jag kommer att köra igenom alla artiklarna i höst och se till att alla håller samma standard. Jag kommer plocka bort informationen om om vilket direktiv Natura 2000-området tillhör. Sådant hör hemma i artikeln om Natura 2000-området. Jag kommer även att strama upp informationen om sjöns utflöde så den säkert stämmer med verkligheten. Omkring 200 socknar länkas till en gaffelsida som det är nu och jag kommer att rätta till så många som möjligt. En språklig uppstramning kommer också att ske. Alla ändringar är lätta att utföra och kommer att utföras i oktober. Nya artiklar kommer att få rättade formuleringar direkt. Vet du om något Natura 2000-område som har egen artikel, men som inte länkas i artiklarna kan du göra det i mallen Mall:Stat/Sverige/Sjöar/Natura 2000-områden på detta sätt. Nasko (disk) 26 augusti 2013 kl. 17.00 (CEST)

OK, jättebra!--Skogsfrun (disk) 27 augusti 2013 kl. 07.22 (CEST)

Grensidor

Jag har noterat hur svårt det har blivit att hitta sjöar och märka om det finns artikar om sjöarna. I samband med att jag skulle skriva lite om Dammsjöns naturreservat upptäckte jag att det blev väldigt svårt att hitta Dammsjön, och redigerade grensidan Dammsjön. Nu antar jag att alla Dammsjön ännu inte är skrivna, och att det borde vänta - samtidigt blir det problem när man vill hitta och lägga in information, jag fick leta en god stund för att hitta Älgsjön (Oppeby socken, Östergötland), även om jag visste vilken socken den låg i, och det vore bra om det inte dröjde allt för länge innan sidorna blev klara, så jag tänkte passa på att fråga om det finns planer på att färdigställa grensidor när projektet närmar sig slutet?FBQ (disk) 28 augusti 2013 kl. 12.10 (CEST)

Grensidorna kommer när projektet är avslutat. Jag har bara en prototyp på hur en sådan sida kan tänkas (se ut se rubriken gaffelsidor ovan). Avsikten är att skapa gafflar till alla sjöar som inte har unikt namn och ge sidorna topplänk. Jag vet inte vad sjöarna får för namn förrän alla artiklarna ligger ute, så gaffelsidorna dröjer till oktober. Ett tips om du inte känner till socknen är att söka på sjöns namn och vilken kommun den ligger i hos Google eller någon annan riktig sökmotor. Det är ett sisyfosarbete att skapa grensidor. Låt en dator sköta om den saken. Sidorna kommer att se som gaffelsideprototypen Kvarnsjön, där vad som helst kan anges som ger en ledtråd om vilken sjö som avses (kommun, socken, landskap, koordinat, osv), vilket nog kommer att underlätta en smula. Dessutom prickas alla in på en karta för enkel identifiering. Nasko (disk) 28 augusti 2013 kl. 18.14 (CEST)

Delavrinningsområden

Nu har jag försökt förstå det här med delavrinningsområden och blivit riktigt förvirrad. Om jag tittar på Blåviken så står det "Blåviken ingår i delavrinningsområde (720356-160357) som SMHI kallar för Rinner till Blåviken." Vidare framgår att Blåvikens yta är 17,2 kvadratkilometer. Men det delavrinningsområdet i vilket Blåviken sägs ingå har bara 0,93 kvadratkilometer vattenytor. Hur hänger det ihop? Efter att ha skärskådat SMHI:s vattenwebb ser jag att det i själva verket finns två delavrinningsområden som kallas för "Rinner till Blåviken". Det ovannämnda omfattar bara området väster om sjön. Det andra har nummer 720290-160652 och omfattar området öster om sjön. Men Blåviken tycks inte ingå i något av dem utan är ett eget som heter "Utloppet av Blåviken", 720144-160661. Hur kan den i artikeln kunnat hamna i ett intilliggande delavrinningsområde?

Rusfors dämningsområde (som Blåviken egentligen är en del av) är uppdelat på likartat sett. Där har dock sjöytan blivit placerad i sitt eget delavrinningsområde. Men delavrinningsområdets sjöyta är även här mindre än sjöns. Konstigt nog - tittar jag på SMHI:s vattenwebb får jag en annan siffra.

Flera andra partier av Umeälven verkar vara uppdelade på motsvarande sätt. Jag tänkte att det kanske var något speciellt för dämningsområden och hittade även exempel från Ångermanälven. Men med Skinnmuddselet i Gideälven är det inte så; där ingår dämningsområdet i ett delavrinningsområde som även omfattar omgivande mark. Vet du om det finns någon tanke bakom att vissa dämningsområden har fått dessa märkliga delavrinningsområden?--Skogsfrun (disk) 29 augusti 2013 kl. 18.28 (CEST)

Delavrinningsområdet har jag tagit reda på genom att ta reda på i vilket delavrinningsområde sjöns mittpunkt pekar. Sjöns mittpunkt är ett (grovt) medelvärde av sjöns konturer som SMHI tagit fram. För sjöar som är formade som blaffor hamnar mittpunkten alltid innanför sjöns konturer, men för hästskoformade sjöar och extremt avlånga sjöar hamnar koordinaten utanför sjöns konturer. Resultatet blir att ett felaktigt delavrinningsområde läggs in i artikeln. I den första provkörningen i Karlsborgs kommun fanns den hästskoformade sjön Viken, där koordinaten pekar långt utanför sjöns konturer. Nu är de flesta delavrinningsområden betydligt större än sjön, så rätt data lades in i alla fall. Jag har granskat många hundra sjöar delavrinningsområden och det här felet är det första. Sannolikt kommer fler vattenfyllda fjälldalar att få detta felet. Korrekt delavrinningsområde för Blåviken är 720144-160661 Utloppet av Blåviken som har en yta på 192 km² och en sjöprocent på 16,5 %. Sjöns "mittkoordinat" pekar ca 200 m väster om sjön. Därav felet. Vad ska vi göra med liknande fel? Jag skulle radera informationen i artikeln helt och hållet. Det är den enklaste lösningen. Den som vill kan plocka in korrekta data från SMHI (sök på delavrinningsområdets nummer), men eftersom artiklarna inte står och faller med denna information så är radering enklast. Länsstyrelsen gör inte denna typ av fel eftersom de har tillgång till kartdata över Sveriges sjöar. Nasko (disk) 29 augusti 2013 kl. 20.18 (CEST)

Jag har nu tagit bort denna information.--Skogsfrun (disk) 1 september 2013 kl. 15.09 (CEST)

Ett sjönamn som smittar

Om man går efter koordinaterna är Lapparvträsket (Lycksele socken, Lappland, 716871-164331) och Lapparvträsket (Lycksele socken, Lappland, 716873-164379) namnlösa på Lantmäteriets kartor. Dock ligger de alldeles intill Lapp-Arvträsket. Det verkar som om sjönamnet har smittat av sig?--Skogsfrun (disk) 1 september 2013 kl. 16.12 (CEST)

Som du ser pekar om du ser på någon karttjänst med flygfoto så är det 2 ganska små sjöar som kallas för Lapparvsträsket. Namnen går att kolla i sjöregister.pdf. Där står också vilka kartor som använts. I detta fallet topografiska kartan (22I) och ekonomiska kartan (23IJ). Sannolikt har kartdata från 1970-talet använts när sjöregistret byggdes upp, så det är på dessa kartor namnen har stått. Uppgifterna är inte maskinellt lästa, utan har skrivits in i registret förhand från tryckta kartor. Fel kan givetvis ske när detta görs. Hittar du några kommer jag rapportera in det så det blir rättat. Nasko (disk) 1 september 2013 kl. 21.06 (CEST)

På Ekonomiska kartan (Gustavsholm 22I2-3i-j) 1976 finns namnet enbart på den större sjön. Känns också fullständigt orimligt att någon skulle ha namngett sjöarna med samma namn, de ligger alla på kronoskog. Sjöarnas läge säger också tydligt att de omöjligen kan ha varit en sjö längre tillbaks i historien. Det måste vara en inmatningsmiss.--FBQ (disk) 2 september 2013 kl. 00.40 (CEST)

Ludvika/Smedjebacken

I Lista över insjöar i Ludvika kommun har insmugit sig ett antal sjöar som i sin helhet är belägna i Smedjebackens kommun, exempelvis Bisen. Detta kankse borde undersökas närmare? --Zejo (disk) 2 september 2013 kl. 16.40 (CEST)

Knepigt fel. Måste vara glapp någonstans i en shapefil som jag använt för att ta reda på kommuntillhörighet för mindre sjöar. Felen är fixade, men din manuella redigering försvann från listan. Nasko (disk) 2 september 2013 kl. 18.46 (CEST)

Nu har jag fört in mina redigeringar igen. Jag har även fört in namn på sjöarna 401-403 som saknade namn. Går det att ordna så att dessa redigeringar inte försvinner om listan behöver skapas om på nytt? Går det att automatskapa artiklar för sjöarna 401-403?--Zejo (disk) 2 september 2013 kl. 20.44 (CEST)

Nej, det går inte göra så de inte försvinner. Sjöar som har egen artikel kan läggas in i en lista med robot, men inte sådana som saknar artikel. Det är bara 57 % av Sveriges sjöar som är större än 1 ha som får egen artikel i det här projektet. Resterande 43 % är namnlösa och hamnar i listartiklar. Om Wikidata kommer igång på allvar i framtiden kommer det gå att automatgenerera den här typen av listor. Exakt hur vet jag inte, men för att det ska fungera så måste även namnlösa sjöar finnas på WD. Jag har inte kod för att automatgenerera namnlösa sjöar. Den rationaliserades bort i ett tidigt skede. Nasko (disk) 2 september 2013 kl. 22.00 (CEST)

Jag förstår. Jag har ju också ändrat namn på några sjöartiklar, så att de blir tydligare och inte förväxlas så lätt. Kan dessa ändringar göras permanenta?--Zejo (disk) 2 september 2013 kl. 22.06 (CEST)

Vad menar du med permanent? Så länge sjöartikeln har sitt sjöid är det detta som talar om vilken sjö det handlar om. Du skulle kunna ge sjön vilket namn som helst, bara sjöid:t finns kvar. Sjöar har olika namn och stavning i olika bygder och olika tider, så vad sjön heter spelar mindre roll. Nasko (disk) 2 september 2013 kl. 22.41 (CEST)

Nu skrevs ju alla ändringar i Lista över insjöar i Ludvika kommun över när du körde ditt script eller vad du nu gjorde. Dessutom återskapades artiklar som jag flyttat till bättre namn. Skulle man inte kunna göra så att artiklar inte automatskapas om det redan finns en artikel med samma sjö-id? --Zejo (disk) 2 september 2013 kl. 23.52 (CEST)

Jag kommer inte att uppdatera listorna såvida de inte är felaktiga på något vis. Jag aktiverade skriptet för att jag såg att några länkar lyste röda. Lämna kvar en omdirgeringssida när du flyttar artiklar så det inte blir rödlänkar. Om man inte gör det blir det länkröta och risken är stor att folk tror att artiklarna saknas och skapar nya. Det tar 10 timmar att kontrollera samtliga artiklars sjöid och man måste vara administratör. Som ickeadministratör kan göra det med en veckas fördröjning, därefter måste datorn läsa av artiklarna och det tar 10 timmar. Inte så smidigt, men det är så det ser ut. Nasko (disk) 3 september 2013 kl. 00.01 (CEST)

Det måste gå att se till att det länkas till rätt artikel. Att lämna omdirigeringssidor med mångtydiga och felaktiga namn är ingen lösning, då bidrar man bara till ytterligare förvirring. Det verkar sannolikt att du måste uppdatera listorna även i framtiden, jag tror inte att alla problem är lösta i och med detta.--Zejo (disk) 3 september 2013 kl. 07.09 (CEST)

Det är den som flyttar en artikel utan att lämna en omdirigeringssida som ansvarar för omlänkningen. Nasko (disk) 4 september 2013 kl. 00.05 (CEST)

Givetvis, men problemet är ju att när detta en gång är gjort, kommer ditt script att återställa dessa varje gång det körs, och dessutom skapa dublettartiklar till redan befintliga sjöartiklar.--Zejo (disk) 4 september 2013 kl. 00.16 (CEST)

Jag tolkar din tystnad som att du inte har någon lösning på ovanstånde problem? --Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 09.43 (CEST)

Tolka inte. Läs svaret på inlägget. Där finns svaret. Nasko (disk) 7 september 2013 kl. 11.03 (CEST)

Eftersom jag uppenbarligen inte begriper, så kan du kanske kan vara vänlig och förtydliga? --Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 11.28 (CEST)

Jag kommer inte att underhålla listorna. Jag gjorde det denna gång för att du upptäckte ett fel. När jag gjorde om listan upptäckte jag några röda länkar och såg till att de blev blåa (dvs jag såg till att skapa sjöartiklarna). Det kräver aktivt handlande för att listorna ska uppdateras och för att artiklar ska skapas. Det är inget som sker med automatik. Det finns inget skript (=egenutvecklad kod) för att lägga ut artiklarna. Funktionen finns i programvaran AWB. För att automatiskt lägga ut artiklar krävs n0ll rader programkod. Om du vill veta hur det fungerar så knåpade jag ihop en guide för 1,5 år sedan som visar hur man gör. Nasko (disk) 7 september 2013 kl. 14.34 (CEST)

Så du menar att det inte finns någon risk att en liknande situation kommer att uppstå igen för någon av de 290 kommunernas listor? --Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 15.15 (CEST)

Precis. Det kräver aktivt handlande från min sida. Jag trodde de röda länkarna var artiklar som missats och valde att skapa dem. Jag måste manuellt ladda databasen (på kommunnivå) med sjöartiklar jag ska fixa i programvaran och köra fram artiklarna. När projektet är slut kommer jag radera det jag har på datorn i form av databaser. Artiklarna tillhör gemenskapen och inte mig. Jag har visserligen ansvar för att fixa systematiska fel jag orsakat, men längre sträcker sig inte ansvaret. Nasko (disk) 7 september 2013 kl. 15.30 (CEST)

Vi pratar förbi varandra hela tiden. Jag förstår att det kräver aktivt handlande. Vad jag är rädd för är att en liknande situation kan uppstå igen, varvid du (aktivt) vidtar samma åtgärder som i detta fall för att lösa situationen.--Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 23.19 (CEST)

Dubblettartiklar

Detta projekt har sannolikt skapat en mängd dubblettartiklar till redan befintliga sjöartiklar, till stor del beroende på den namnsättningsstandard men valt. Exempelvis verkar de automatskapade artiklarna alltid ha ett särskiljningsled, även då bara en sjö med detta namn existerar. Det kommer att kräva en enorm manuell arbetsinsats att gå igenom alla artiklar och eliminera alla dubbletter. Finns det någon möjlighet att få maskinell hjälp med detta, exempelvis genom att söka rätt på alla artiklar vars namn inleds med samma sträng som namnet på den automatskapade artikeln före särskiljningsledet? --Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 10.23 (CEST)

Dubbletter blir det bara om den existerande sjön inte kategoriserats efter kommun. Nasko (disk) 7 september 2013 kl. 10.46 (CEST)

Så har det nog tyvärr varit i många fall.--Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 10.55 (CEST)

Finns det något exempel? (Vad jag har kunnat se har det fungerat väl.) /Ascilto (disk) 7 september 2013 kl. 15.10 (CEST)

Ylinenjärvi är ett exempel.--Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 15.23 (CEST)

Det är en ortsartikel. Kolla interwikin. Nasko (disk) 7 september 2013 kl. 15.33 (CEST)

Den handlar i princip bara om sjön. Dessutom ser jag nu att den faktiskt var i med kategorin Category:Insjöar i Övertorneå kommun, men att den kategorin togs bort i samband med att dubbletten skapades.--Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 19.36 (CEST)

Börjar en artikel med frasen "Ylinenjärvi är en mindre by i Övertorneå kommun", så är artikeln en ortsartikel. Det är även artikeln nl:Ylinenjärvi. Skriv ut det självklara är vad Wikipedia handlar om, och då handlar artikeln om en ort. Man kan inte förvänta sig att folk uppfattar att artikeln handlar om en sjö när det står i ingressen att det är en by. Interwikin har funnits i 5 år, så artikeln handlar om en by. Nasko (disk) 7 september 2013 kl. 19.53 (CEST)

Du pratar om teknikaliteter. Artikeln har en mening om byn, resten handlar om sjön. Det finns många artiklar som behandlar både en sjö och en intilliggande by med samma namn. Denna fanns dessutom med i kommunens sjökategori. Ska det vara två artiklar ska de i så fall heta Ylinenjärvi (by) och Ylinenjärvi (sjö). Ylinenjärvi, Norrbotten säger ingenting, eftersom både byn och sjön ligger i Norrbotten.--Zejo (disk) 7 september 2013 kl. 22.20 (CEST)

Jag pratar inte om teknikaliteter. Om en användare på nlwiki uppfattar artikeln som en ortsartikel, lägger till en iwlänk och ingen rättar den på 5 år så ser jag artikeln som en ortsartikel. Att orten och sjön har samma namn saknar betydelse. De är två helt olika begrepp.

Sjöarnas (och andra geografiska artiklars särskiljningsled) har diskuterats många gånger och gemenskapen vill ha särskiljningsled med landskap. Jag är helt ointresserad av särskiljningsledet (och även artikelnamnet). Jag gör som gemenskapen tycker. Exempelvis så heter centralorten för Vara kommun Vara, Västergötland och inte Vara (centralort). Om du söker på Google, eller med någon annan kompetent sökmotor, hittar du rätt oavsett vad artikeln har för särskiljningsled. Om det är bra eller dåligt att använda landskap har jag ingen åsikt om. Jag kan bara konstatera att artiklar utan särskiljningsled är lika förvirrande som artiklar med. Om en artikel finns under grundordet Ylinenjärvi eller med särskiljningsledet Ylinenjärvi, Norrbotten är ungefär lika illa. Du kan ta upp saken med någon som är engagerad i namngivning, men jag är det inte. Artiklarna skapades hösten 2012 och namngivningen följer utfallet i följande diskussion på brunnen, där utfallet blev att landskap ska användas. Du kan väcka diskussionen till liv igen om du vill, men jag tror det är meningslöst. Nasko (disk) 7 september 2013 kl. 23.31 (CEST)

Det finns ingenting som hindrar att en artikel kan handla om en sjö och en by på samma gång, vara sig på svenska eller nederländska. Det är givetvis inte fel att använda landskap som särskiljningsled, i de fall samma geografiska namn förekommer i flera landskap. Namnet Ylinenjärvi finns i Sverige endast på en by och en sjö i samma landskap, därför är landskap meningslöst att använda i detta fall. Den diskussion du hänvisar till har ingenting med denna fråga att göra. Om du är intresserad eller ointresserad har ingen betydelse. Du lär knappast heller finna något svar hos "gemenskapen" på alla frågor som kan dyka upp. Man får använda sitt eget sunda förnuft och stå för det man gör.--Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 01.54 (CEST)

Med introduktionen av Wikidata har det blivit mer och mer uppenbart att artiklar som handlar om två eller flera subjekt är ett mycket stort problem, inte bara för interwikin, utan för att på ett tekniskt sätt kunna beskriva artikelsubjektet. Om man lägger in "area=X km2" på Wikidata på ett objekt som har flera subjekt, så måste man specifiera om det är sjön eller byn som avses. Och måste man specifiera det i en artikel om sjöar, så bör man göra samma specifikation i alla artiklar med samma typ av subjekt. Våra samlingsartiklar är rent ut sagt ett litet helvete ur Wikidata-perspektiv. Artiklar som beskriver begrepp, där det finns en rubrik för varje land där begreppet är aktuellt, är också ett mycket stort bekymmer. För Wikidata behöver vi separata artiklar för varje land och ibland flera artiklar för olika tidsperioder. Att två saker heter samma sak är en mycket dålig grund för att samla artiklar under samma rubrik. Risken är annars stor att vi får bosättningar mitt i vattnet och byar som rinner ut i älvar. -- Lavallen (blockera) 8 september 2013 kl. 06.58 (CEST)

Man kan ju tycka vad man vill om hur det borde vara, men för den sakens skull kan man ju inte blunda för hur det faktiskt är. Tycker man att det är fel får man rätta till det, inte bara låtsas som det regnar.--Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 12.01 (CEST)

Och därför plockade Nasko bort kategori:Sjöar ur artikeln ovan. -- Lavallen (blockera) 8 september 2013 kl. 12.28 (CEST)

D v s han struntade i hur det är, och låtsades som det regnade.--Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 12.36 (CEST)

Låtsas som det regnar gör de inte. Nasko här gör ett fantastiskt arbete med att skapa artiklar om alla sjöar. Tyvärr blir det många problem med bland annat att många sjöar har samma namn och ibland att även byar har samma namn som sjöar. Att då slå ihop artiklarna så att man har en artikel som handlar om två helt olika saker som bara råkar ha samma namn är sällan en bra ide. Om du, Zejo, har någon bättre ide för hur man ska döpa artiklarna så framför gärna den iden, men tänk på att alla kanske inte håller med dig även om du är övertygad. - Averater (disk) 8 september 2013 kl. 15.15 (CEST)

Det enda jag anser vad gäller namnsättningen är att man ska använda särskiljningsled endast då det är befogat, d v s det finns flera företeelser med samma namn. Om särskiljningsled används, ska de vara sådana att det hjälper till att identifiera den enskilda företeelsen. Att använda landskap är exempelvis inte någon bra idé för att särskilja två geografiska platser i samma landskap. Är detta kontroversiellt? Det förvånar mig i så fall. Att det blir sådana problem som vi diskuterar här borde knappast vara svårt att förutse. Kan man inte lösa dessa problem i samband med automatskapandet av artiklar, bör man låta bli att använda den metoden. Jag har inte gjort någon som helst systematisk genomgång av resultatet, jag har bara försökt påtala och lösa de problem jag identifierat. Med tanke på hur många felaktigheter, både vad gäller innehåll och namnsättning jag stött på bland de fåtal artiklar jag tittat på, blir jag förskräckt över hur många sådana problem det finns i den totala mängden. Att gå igenom alla sjöartiklar manuellt och rätta upp dem låter sig knappast göras. Därför har jag ovan frågat om det skulle gå att få ut någon form av lista för att hjälpa till att komma till rätta med åtminstone namnsättningsproblematiken. Denna fråga har hittills förblivit obesvarad.--Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 15.56 (CEST)

Det är väl precis som du föreslår som det är? Det undantaget du nämnde gällde när det var en sjö och en by som hade samma namn. Hade det bara rört sig om sjöar får de inget särskiljningsled om de är ensamma om sitt namn. Finns det två i olika landskap får de landskap som särskiljning. Finns det två sjöar med samma namn i samma landskap får de dessutom socken som särskiljning. Finns det två sjöar med samma namn i samma socken får de sjöid som särskiljning. Men att en by och en sjö har samma namn är nog lite udda. Du pratar om väldigt många felaktigheter, men jag hittar inte många och jag tycker Nasko hittils har varit mycket snabb på att svara på frågor och rätta till hittade fel. - Averater (disk) 8 september 2013 kl. 16.36 (CEST)

OK, om du säger att allt är bra, så är det väl det:-) --Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 17.22 (CEST)

@Zejo:Lär dig flytta artiklar. En klippa-klistra-flytt bryter mot licensvillkoren. Dessutom följde robotmallen med, vilket inte är helt bra. Nasko (disk) 8 september 2013 kl. 15.28 (CEST)

Jag kan inte flytta en artikel till ett namn som redan finns. Om det blivit problem p g a detta, får du gärna rätta till dem. --Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 15.50 (CEST)

Det kan du visst. Här står det hur man gör. Nasko (disk) 8 september 2013 kl. 16.04 (CEST)

Jag har nu återställt din redigering av Ylinenjärvi. Läs instruktionen. Gör om. Gör rätt. Nasko (disk) 8 september 2013 kl. 17.12 (CEST)

Jag tyckte nog att gjorde som det stod i instruktionen, förutom att redigeringskommentaren blev ofullständig, vilket jag rättade till.--Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 17.19 (CEST)

Det värsta man kan göra på Wikipedia är att ge sig in i tjafsiga diskussioner. Försök förbättra artiklarna istället. Jag har inget emot dina redigeringar, men du har en egen agenda som leder till konflikter med gemenskapen. Hade jag fått bestämma så hade artiklarna haft sjöid som artikelnamn. Geografiska namn är inte beständiga utan byts hela tiden, men sjöid:t är alltid det samma. Jag har sett hur du förbättrat sjöartiklarna och lagt till bilder. Fortsätt gärna med det. När en diskussion blir tjafsig. Kliv av och låt den vara. Det är lugnast så. Sjöartiklarna är en kommittélösning som har sina brister, men har kanske 95 % av gemenskapens stöd. Vill man genomföra genomgripande förändringar i ett sådant här projekt så måste man vara med från start, vilket var för snart 1,5 år sedan. Allt gott. Nasko (disk) 8 september 2013 kl. 17.35 (CEST)

Visst, jag försöker alltid förbättra artiklarna. Hur många artiklar har skapats i detta projekt? Det har jag ingen aning om, säkerligen tiotusentals i alla fall. Ett styvt jobb att gå igenom manuellt, minst sagt. Det jag kan bidra med är en försvinnande liten del av helheten. Vilken egen agenda har jag? Att man kan ställa krav på kvalitén i artiklarna, vare sig de är skapade av en robot eller av en människa? Vad har du för stöd för att påstå att 95% av stöder denna lösning? Härskartekniker kan du lägga ner, de biter inte på mig.--Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 18.19 (CEST)

Antalet artiklar är runt 56000. Ca 800 är manuella. Härskar gör jag inte, men härsknar gör jag väl ibland. För några år sedan slogs många små artiklar samman, nu är trenden den motsatta. De 95 %:en greppade jag kanske lite ur luften, men de flesta vill faktiskt ha namngivning med landskap som efterled (vid behov). Kvalitén på artiklarna är ungefär så bra som de kan bli med tillgängliga data. Själv skulle jag gärna haft lite mer grafiska artiklar (bilder, diagram mm) istället för tråkig text och torra siffror, men Wikipedia redigeras av torrbollar som tycker om tråkiga artiklar och då gör jag sådana. Nasko (disk) 8 september 2013 kl. 18.48 (CEST)

Jag har ingenting emot namngivning med landskap som efterled vid behov, så där kan du räkna in mig i de 95 procenten. Jag uttrycker mig uppenbarligen extremt otydligt, för det kan väl inte vara så att du inte läser mina inlägg? --Zejo (disk) 8 september 2013 kl. 19.25 (CEST)

Kramfors socken

Någon som säger emot mig om jag väljer att flytta alla sidor med "Kramfors socken" som särskiljning till "Gudmundrå socken", och det utan att lämna en omdirigering. - Lavallen (block) 27 september 2013 kl. 21.17 (CEST)

Inga problem så länge Kramfors stad är kompatibelt med Gudmundrå socken. Nasko (disk) 27 september 2013 kl. 22.29 (CEST)

Filipstad/Storfors

Ett antal sjöar i Storfors kommun, exempelvis Fristjärnen, har felaktigt hamnat i Lista över insjöar i Filipstads kommun. Jag misstänker att det är de som tillhört Kroppa socken.--Zejo (disk) 29 oktober 2013 kl. 21.09 (CET)

Åmossarna

Åmossarna (Lilla Slågarps socken, Skåne), Åmossarna (Stora Slågarps socken, Skåne, 614780-133210) och Åmossarna (Stora Slågarps socken, Skåne, 614810-133249) handlar om samma sak. Hur kan man enklast slå ihop dessa i förslagsvis Åmossarna? /Grillo (disk) 17 november 2013 kl. 12.54 (CET)

Skriv en ny artikel som beskriver de tre sjöarna. Om du inte vill ha kvar de robotskapade ser du bara till att de raderas. Nasko (disk) 17 november 2013 kl. 21.55 (CET)

Javisst, men det är inte så lätt att slå ihop tre robotskapade och notspäckade artiklar, varför jag tänkte att det fanns en genomtänkt plan för den här typen av situationer, eller någon som hade erfarenhet av att ha gjort det tidigare. Men gör det inte det får jag göra ett försök senare idag. /Grillo (disk) 18 november 2013 kl. 02.39 (CET)

Själv har jag ingen erfarenhet av att slå ihop artiklar, däremot har jag erfarenhet av att slå isär. Jag har brutit ut åtskilliga småortsartiklar ur kommun- och sockenartiklar. Mest har jag gjort det för att inte blanda samman olika begrepp. Jag ser sammanslagningar som problematiska. Det finns åtskilliga sjöar som har både samlingsartiklar och egna artiklar som lever sida vid sida. Samlingsartiklarna hänvisar i många fall de robotskapade. Gemenskapen har inga riktlinjer om när man ska slå samman och när det är dags att splita. Olika användare har olika åsikter. Jag tillhör de som ger begrepp egna artiklar och tycker det är bättre med 5 korta avgränsade artiklar än en samlingsartikel.

Att sjöartiklarna är notspäckade beror på att gemenskapen föredrar noter framför en klassisk källförteckning. Själv föredrar jag en klassisk källförteckning som kompletteras med några få noter. De flesta vill ha en not per stycke eller fler. Det är därför artiklarna har mycket noter. Jag har lagt så mycket av noterna som möjligt i infoboxen för att göra texten ren och lättläst i redigeringsläget. Många klagar över att artiklar som är källbelagda med noter är svårlästa, både i redigeringsläget och när man läser artikeln direkt i webbläsaren. Vad som är bäst kan man alltid diskutera, men hade jag tillverkat sjöartiklarna efter eget huvud hade de blivit betydligt mer lättlästa och grafiska än de är nu. En bild på varje fiskart som finns i sjön tillsammans med fiskartens namn, landskaps-, kommun- och länsvapen i infoboxen, huvudavrinningsområdena skulle ha egna artiklar, markanvändningen i delavrinningsområdet som nu består av beskrivande text skulle redovisas i form av en graf och alla utrotningshotade växter och djur skulle redovisats både med namn och bild (förutsatt att sjön ligger i ett Natura 2000-område). Jag tycker om rakt enkelt språk och visuellt attraktiva artiklar, men det gör inte alltid gemenskapen. Texten i delavrinningsområdena är starkt influerad av Rambot. Gemenskapen bedömer artiklarnas kvalitéer efter hur många kB text som den innehåller. Jag hade gärna petat in en graf och lite mera bling i artiklarna. Fast då hade textmassan krymp med 1000 tecken och då hade jag kanske inte fått genomföra projektet. Sjöartiklarna är en halvtrist kommittélösning som blev som de blev. Nasko (disk) 18 november 2013 kl. 23.09 (CET)

Hmm, om du är så missnöjd med det vet jag inte riktigt varför du genomförde det ändå, men nåja. Jag har gjort ett försök, men mitt problem är främst att artiklarna blir så svårbegripliga pga alla siffror och id-nummer hit och dit. Jag hoppas det blev bra som det blev. Det här är alltså ingen samlingsartikel utan en artikel om ett fenomen. Att det finns flera olika vattensamlingar i ett område som har ett namn just i pluralis är ju inget konstigt. Det är ungefär som om man skulle kalla varje runsten "Runstenarna (idnr)". /Grillo (disk) 19 november 2013 kl. 08.42 (CET)

Det är kanske en missuppfattning, men Grillo skriver i inlägget ovan "att det finns flera olika vattensamlingar i ett område som har ett namn" men hävdar i sitt första inlägg att det skulle vara samma vattensamling. Det blir förvirrande. Att Vattenmyndigheten identifierat Åmossarna som tre olika vattensamlingar måste väl ha något skäl. /Ascilto (disk) 19 november 2013 kl. 19.14 (CET)

Det är inte en vattensamling vilket jag aldrig heller skrev. Däremot är det ett antal mossar vilket också framgår av namnet. Vattenmyndigheten identifierar dem som tre olika eftersom de är tre olika, men det finns inget skäl att skriva en separat artikel per vattensamling, när det handlar om ett grupperat fenomen. Det är som att vi skulle ha separata artiklar om olika rum i en känd byggnad, där varje artikel heter Riksdagshuset (rumsid) osv. Det hjälper ingen. /Grillo (disk) 21 november 2013 kl. 09.43 (CET)

Hamrångeån

Det har blivit stavfel i en bunt artiklar och kategorier där Hamrångeån kallas för Harmångeån. Samma gäller då för Hamrångeån-Testeboåns kustområde och Hamrångeåns avrinningsområde. Jag gissar att det är någon slags ihopblandning med den närliggande Harmångersån. Det tycks mig för mycket handarbete att rätta. Går det att korrigera med robot? Mvh /rrohdin (disk) 19 november 2013 kl. 19.01 (CET)

 Fixat Kategorin Insjöar i Hamrångeåns avrinningsområde var faktiskt korrekt gjord av roboten, men jag hittade flera stavningsvarianter hos källorna och ändrade stavning på kategorin och artiklarna i efterhand. Jag har återupplivat den raderade kategorin och kategoriserat om artiklarna. Felskrivningen i ingressen fixade jag genom att ändra stavningen i mallen artikeln använder. Nasko (disk) 19 november 2013 kl. 20.55 (CET)

Det finns ett flertal felaktigheter åt andra hållet också. Avrinningsområde 43044 kallas Gnarpsån-Hamrångeåns kustområde, ska vara Gnarpsån-Harmångersåns kustområde. Hamrångeån ligger i Gästrikland, Gnarpsån i norra Hälsingland. Mvh /Användare: BertilS (disk) 26 september 202081.235.55.94 26 september 2020 kl. 13.20 (CEST)